Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1962/63 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln

Inrikesdepartementet m. in.

l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 (bilaga 13, punkt 1, s. 8 och 9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, som föranledes av vad departementschefen föreslagit,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr.o. in. budgetåret 1962/63,
dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 954 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 814 000 kr.

Departementschefen beräknar medel för ytterligare en föredragande i regeringsrätten
för nästa budgetår och föreslår, att en regeringsrättssekreterartjänst
i Ae 26 utbytes mot en tjänst som kansliråd i lönegrad Bo 1.

På grund av fortsatt stegring av arbetsbelastningen, framför allt på
statssekreteraravdelningen, anses ytterligare en amanuens i reglerad befordringsgång
böra tillföras departementet.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas vidare, att
medel beräknas för uppflyttning av två tjänster för amanuens i reglerad
befordringsgång till förste kanslisekreterartjänster i Ae 23 och av en kontoristtjänst
i Ae 9 till kansliskrivartjänst i Ae 10.

Slutligen föreslås, att anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft
uppräknas med 50 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

2

Statsutskottets utlåtande nr il år 1962

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar in. m. med i runt tal 126 000 kr. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen för vidtagen lönereglering och löneklassuppflyttningar
med cirka 14 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
till vissa tjänsteförändringar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för inrikesdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.......... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 723 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 518 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 387 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 25 000

Summa kr. 1 954 000;

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 954 000 kr.

2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 9), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
24 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 198 000
kr.

3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 10) föreslagit riksdagen att till Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

3

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

I enlighet med av beredskapsnämnden i skrivelse den 28 augusti 1961
gjord beräkning av medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår förordar
departementschefen, att anslaget uppföres med oförändrat belopp
45 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hagberg m. fl. (I: 429) och den andra inom andra kammaren av herr
Heckscher m. fl. (11: 508) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II : 508.

Utskottet, som icke anser sig kunna tillstyrka den i motionerna 1:429
och II: 508 föreslagna uppräkningen av förevar ande anslag, får med godtagande
av departementschefens anslagsberäkning hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 429 och II: 508, såvitt nu
är i fråga, till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kr.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 10), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.

5:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 10),
vilket innebär en uppräkning av anslaget med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 255 000 kr.

Hälso- och sjukvården

6:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 11—27)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för medicinalstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

4

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 950 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 643 000 kr.

De i riksstaten upptagna förslagsanslagen till Sinnessjuknämnden: Avlöningar
resp. Omkostnader, vilka icke är av större storleksordning — för
innevarande budgetår 28 000 kr. resp. 5 000 kr. — kan enligt departementschefens
mening med fördel sammanföras med avlönings- resp. omkostnadsanslaget
till medicinalstyrelsen. Under förevarande anslag kommer
därför jämväl att beräknas medel för avlöningar vid sinnessjuknämnden.

Vid mentalsjukvårdsbyrån förordas en dubblering av byråchefstjänsten
under nästa budgetår. Vidare tillstyrkes, att en befattning som medicinalrådsassistent
med en arbetstid av två timmar per dag och med arvode enligt
härför gällande grunder inrättas för uppgifter inom familjerådgivningsverksamheten
m. m. Härjämte föreslås, att för avlastning av byråsekreterarpersonalen
vid mentalsjukvårdsbyrån en tjänst som kanslist i reglerad
befordringsgång inrättas därstädes samt att byråns biträdespersonal förstärkes
med en tjänst som kanslibiträde i Ae 7.

Det föreslås, att en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång hos
styrelsen omändras till tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 och placeras
hos disciplinnämnden.

Innehavaren av befattningen som föredragande i ärenden rörande könssjukvård
på hälsovårdsbyrån är tillika föredragande hos nämnden för internationella
hälsovårdsärenden, där vederbörande även bestrider vissa sekreteraruppgifter.
Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter hos styrelsen, som
tillkommit genom den vidgade hälsokontrollen för sjöfolk, och till en fortgående
ökning av nämndens verksamhet föreslås, att för ifrågavarande
uppgifter inrättas en tjänst för en föredragande i Bg 1. För biträde åt föredraganden
föreslås, att en tjänst som kanslibiträde i Ag 7 med halvtidstjänstgöring
inrättas.

Sjuksköterskeavdelningen föreslås förstärkt med en tjänst som biträdande
byråinspektör i Ag 17.

På grund av ökningen av antalet narkotikaärenden anses arbetstiden för
en föredragande i läkemedelsärenden (apotekare) böra utökas från 2 till 3
timmar per dag, varvid en motsvarande höjning av arvodet, som f. n. utgör
7 500 kr. för år, bör ske.

Den personalförstärkning på lag- och utredningsbyrån, som de senaste
åren medgivits för viss blankettöversyn, föreslås få bibehållas jämväl under
nästa budgetår.

För att erhålla ett säkrare underlag för sjukvårdsplaneringen tillstyrkes,
att medicinalstyrelsen erhåller ökade resurser för att förbereda införandet
av en mera allmän sjukdomsstatistik. För sådant ändamål förordas, att

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

5

en tjänst som förste aktuarie i Ag21, en som kanslibiträde i Ae 7 samt en
som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång inrättas vid den statistiska
avdelningen.

Medel beräknas för ytterligare ett kontorsbiträde.

En tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång vid envar av byrån
för social- och rättspsykiatri och tandvårdsbyrån anses böra utbytas mot
tjänster som kanslist i reglerad befordringsgång.

Den vakanta amanuenstjänsten i reglerad befordringsgång vid överdirektörens
avdelning föreslås utbytt mot en tjänst som kontorist i Ae 9.

I fråga om styrelsens bibliotekarie föreslås, att arbetstiden ökas till halvtidstjänstgöring
och att arvodet i samband därmed uppräknas från 7 500
till 10 000 kr.

Tjänstebenämningen för tjänsten som biträdande kamrerare anses böra
ändras till kamrerare.

Tjänsten som föredragande i rätts- och socialpsykiatriska ärenden i Ae 25
föreslås uppflyttad till Be 1. Tjänstebenämningen bör därvid vara föredragande.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas vidare medel
för uppflyttning av ett kanslibiträde i Ae 7 vid statistiska avdelningen
till kontorist i Ae 9 samt av tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång
vid statistiska avdelningen, vid avdelningen för mentalsjukhusens ekonomiska
förvaltning resp. hos överinspektören för mentalsjukvården till
kanslibiträden i Ae 7.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
bör fem kontorsbiträden i Ae 5 beredas ordinarie tjänster i Ao 5. Någon
ändring av personalförteckningen erfordras icke i anledning härav.

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar vid medicinalstyrelsen
med omkring 227 000 kr. Härtill kommer det belopp av 28 000 kr.,
som för innevarande budgetår anvisats under sinnessjuknämndens avlöningsanslag.
Sammanförandet av medicinalstyrelsens och sinnessjuknämndens
avlöningsanslag föranleder vidare, att en å nämndens personalförteckning
uppförd tjänst som kanslibiträde i Ao 7 bör uppföras å styrelsens personalförteckning.

För den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneregleringar m. in.
beräknas en höjning av anslaget med cirka 52 000 kr.

Anslaget uppföres sålunda med (4 643 000 + 307 000) 4 950 000 kr.

I eu inom första kammaren av herrar Kaijser och Källqvist väckt motion
(1: 132) har hemställts, att riksdagen måtte bifalla ett av medicinalstyrelsen
väckt förslag om inrättande av en befattning som föredragande i trafiksäkerhetsfrågor
vid medicinalstyrelsens medicinalbyrå samt i anled -

6

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

ning härav till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 4 970 000 kr., innebärande en ökning av Kungl.
Maj :ts förslag med 20 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har icke något att erinra mot att de i gällande riksstat upptagna
förslagsanslagen till Sinnessjuknämnden: Avlöningar resp. Omkostnader
fr. o. m. nästa budgetår sammanföres med avlönings- resp. omkostnadsanslaget
till medicinalstyrelsen.

Utskottet finner i och för sig starka skäl tala för att en central statistisk
bearbetning verkställes av införskaffat material över trafikskadade. Uppläggningen
och bearbetningen av ett dylikt trafikregister bör ske under
medverkan av medicinsk expertis. Utskottet delar därvidlag den uppfattning,
som kommit till uttryck i motionen I: 132, att åtgärder på detta område
bör vidtagas. Som framgår av de i statsverkspropositionen redovisade
remissyttrandena över medicinalstyrelsens anslagsframställning, råder
emellertid olika meningar om under vilken myndighet ifrågavarande register
bör sortera. Innan ställning kan tagas till medicinalstyrelsens, av motionärerna
stödda förslag, att för berörda arbetsuppgifter ävensom för handläggningen
av andra inom styrelsen förekommande trafiksäkerhetsärenden
bär inrättas en befattning som specialföredragande, måste frågan om förläggningen
av angivna register först finna sin lösning. Utskottet förutsätter
därför, att denna fråga göres till föremål för ytterligare utredning.
I avbidan på resultatet härav är utskottet icke berett att biträda motionsyrkandet.

Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
till lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster, får med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen I: 132

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för medicinalstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 502 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis

483 000

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 7

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 931 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 967 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... • ■ 67 000

Summa kr 4 950 000;

c) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 950 000 kr.

7:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s.
27—35) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 728 000 kr.

Departementschefen beräknar under förevarande anslag jämväl omkostnadsmedel
för sinnessjuknämnden.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande kommer de för innevarande budgetår
anvisade medlen, 100 000 kr., till kariesförebyggande verksamhet att av medicinalstyrelsen
disponeras på i stort sett samma sätt som föreslagits för
nästa budgetår. För fortsättning av den sålunda igångsatta upplysnings- och
propagandaverksamheten föreslår departementschefen i likhet med styrelsen,
att 100 000 kr. anvisas. I fråga om användningen av medlen anses, att
antalet affischer o. dyl. bör begränsas till förmån för upplysningsverksamhet
genom film-, ljudradio- och televisionsprogram.

Departementschefen kan icke tillstyrka Tandvämets framställning om
särskilt bidrag till föreningens verksamhet. Stöd till föreningen för specificerade
ändamål bör i stället lämnas med anlitande av de till kariesförebyggande
verksamhet avsedda medlen.

Anslaget föreslås för nästa budgetår uppräknat med sammanlagt 145 000
kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svanström m. fl. (I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr
Dahlgren m. fl. (II: 165) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1962/63 anvisa sammanlagt 300 000 kr. till
kariesforskning och till profylaktisk verksamhet i fråga om tandkaries och
andra tandsjukdomar, däri inräknat anslag om 10 000 kr. till Tandvämet
och forskningsanslag till privata forskare.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:60.

Utskottet. Vid sin behandling förra året av 1957 års folktandvårdssakkunnigas
förslag och departementschefens ställningstagande härtill i 1961
års statsverksproposition tillstyrkte utskottet — med frångående av vad

8

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

de sakkunniga härutinnan föreslagit — en medelsanvisning för innevarande
budgetår om 100 000 kr. till kariesförebyggande verksamhet. Med hänsyn
härtill och enär medicinalstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret
1962/63 icke äskat någon höjning av ifrågavarande anslag, anser
sig utskottet icke böra biträda de i motionerna I: 60 och II: 165 framställda
yrkandena om höjt statsbidrag för berörda ändamål.

Med godtagande av departementschefens anslagsberäkning hemställer därför
utskottet, som under föregående punkt förklarat sig icke ha något att
erinra mot att avlönings- och omkostnadsanslagen för sinnessjuknämnden
sammanföres med motsvarande anslag för medicinalstyrelsen,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 60 och II: 165, såvitt nu
är i fråga, till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kr.

8:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 8, s. 35—39) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 562 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 541 000 kr.

Departementschefen föreslår, att en halvtidstjänst som kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång ändras till heltidstjänst.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas vidare medel
för uppflyttning av tjänsten som amanuens i reglerad befordringsgång
vid personalbyrån till förste byråsekreterare i Ae 21 och av en tjänst som
kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid samma byrå till kanslibiträde
i Ae 7.

Genom beslut den 29 september 1961 har Kungl. Maj:t medgivit sjukvårdsberedskapsnämnden
att under innevarande budgetår anordna två
centrala krigssjukvårdskurser. Departementschefen tillstyrker, att nämnden
beredes möjlighet att under nästa budgetår fortsätta denna kursverksamhet,
och beräknar för arvoden åt föreläsare m. fl. 8 000 kr. Kursverksamheten
föreslås vidare utsträckt till att omfatta chefsläkare vid beredskapssjukhus.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 9

En assistenttjänst i Ag 13 å upphandlings- och organisationsbyrån anses
böra extraordinariesättas.

För intensifiering av de civila försvarsförberedelserna mot biologisk krigföring
har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 oktober 1961 medgivit nämnden
att för planläggningsarbete anställa en läkare samt en tjänsteman för
administrativa och organisatoriska uppgifter, båda med arvode, för tiden
den 1 november 1961—30 juni 1962. Kungl. Maj :t har därvid medgivit, att
kostnaderna må bestridas genom överskridande av under arvodesposten
anvisat belopp för rådet för skydd mot biologisk krigföring. Departementschefen
beräknar nu icke särskilda medel för ändamålet för nästa budgetår
utan förutsätter, att, därest fortsatt behov av ifrågavarande befattningar
skulle föreligga, arvodesposten jämväl under nästa budgetår skall kunna
tagas i anspråk.

De förordade förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med
cirka 19 000 kr. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar
m. m. med cirka 2 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
departementschefens i förevarande sammanhang anmälda förslag
till vissa tjänsteförändringar.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,
som föranledes av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari
1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 101 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 359 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 94 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 7 200

Summa kr. 562 000;

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

10

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

c) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 562 000 kr.

9:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 39—41), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 43 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 160 000 kr.

10 :o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 41 och 42), vilket innebär en med
60 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss
sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 585 000 kr.

11 :o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.
Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 42—47) föreslagit riksdagen att till Utrustning
in. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 190 000 kr.

Under hösten 1961 inkom sjukvårdsberedskapsnämnden med framställning
om anvisande av medel å tilläggsstat för innevarande budgetår för
vissa med hänsyn till det skärpta utrikespolitiska läget angelägna anskaffningar.
Sammanlagt äskade nämnden under förevarande anslag 4 800 000
kr. för anskaffande av autoklaver och sugapparater till beredskapssjukhusen,
utrustning inom sjukhärbärgesorganisationen samt sängutrustning
till mentalsjukhus, som skall mottaga mentalsjukhuspatienter från utryrnningsort.
Vidare äskade nämnden medel för utrustning av rörliga sanitetsformationer
och för viss utrustning för de humanbakteriologiska laboratorierna.
För de sistberörda ändamålen har äskats medel å tilläggsstat II
för innevarande budgetår. I anledning av förslagen i övrigt har Kungl.
Maj genom beslut den 17 november 1961 medgivit nämnden att för anskaffande
av radiakskyddsmateriel för 225 000 kr. taga i anspråk under
förevarande anslag tidigare anvisade men ej ianspråktagna medel för anskaffande
av vissa avläsningsinstrument samt att inom ramen för i övrigt å
förevarande anslag tillgängliga medel verkställa anskaffning av följande
materiel, nämligen autoklaver och sugapparater för högst 1 000 000 kr., ut -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

11

rustning för sjukhärbärgen för högst 800 000 kr., utrustning för mentalsjukhusen
vid utrymning för högst 200 000 kr. samt ytterligare radiakskyddsmateriel
för högst 200 000 kr. För att slutligt täcka kostnaderna för
sistnämnda anskaffningar bör medel anvisas å anslaget för nästa budgetår.

För beredskapssjukliusorganisationen, som enligt nu gällande planläggning
skall omfatta cirka 124 000 vårdplatser, föreligger ett utrustningsbehov
av vårdavdelnings- och operationsutrustning för 12 200 platser och av
enbart vårdavdelningsutrustning för 3 900 platser. Departementschefen förordar,
att för nästa budgetår anvisas ett belopp av 990 000 kr. för utrustning
av sådana vårdplatser, för vilka krävs såväl vårdavdelnings- som operationsutrustning.
Efter en utrustningskostnad av 900 kr. per vårdplats
torde beloppet förslå till utrustning av 1 100 vårdplatser.

För täckande av kostnaderna för förenämnda anskaffning av autoklaver
och sugapparater för beredskapssj ukhusen bör 1 000 000 kr. anvisas för
nästa budgetår.

För att bereda nämnden möjlighet att göra en översyn av i nämndens
förråd ingående operationsutrustning samt annan diagnostik- och behandlingsmateriel
m. m. har Kungl. Maj :t genom beslut den 22 september 1961
medgivit nämnden att under sex. månader anlita viss läkarexpertis. Nämndens
förslag rörande den avsedda omsättningsverksamheten för nästa budgetår
och det härför äskade beloppet av 125 000 kr. föranleder icke någon
erinran från departementschefens sida.

Av de 70 000 vårdplatser, som ingår i den första etappen av uppbyggandet
av sjukhärbärgesorganisationen, kan med tidigare anvisade medel
19 800 platser utrustas efter en utrustningskostnad av 150 kr. per vårdplats.
Som redan anmälts, har Kungl. Maj:t för förstärkning av materielberedskapen
ställt ytterligare 800 000 kr. till förfogande för utrustningsanskaffningar
innevarande budgetår utöver det belopp av 1 576 000 kr., som
anvisats å riksstaten. Det föreslås, att förutom för täckande av nämnda
belopp av 800 000 kr. ett belopp av 2 000 000 kr. eller totalt 2 800 000 kr.
anvisas för nästa budgetår, vilket vid oförändrad platskostnad möjliggör
utrustningsanskaffning för sammanlagt drygt 18 600 vårdplatser.

Departementschefen tillstyrker, att statsbidraget till Svenska röda korset
för samaritutbildningen fr. o. in. nästa budgetår må utgå efter samma
grunder som gäller för bidrag till civilförsvarets självskyddsutbildning eller
med en kr. 60 öre per utbildningstimme och elev. Den av nämnden förordade
omfattningen av utbildningen, avseende fullständig utbildning för 1 600 elever
samt kompletteringsutbildning för 400 elever, biträdes. För samaritutbildningen
föreslås sålunda anvisat ett belopp av 121 600 kr. eller i runt
hd 121 000 kr.

I enlighet med nämndens förslag anses för anskaffande av brandskyddsmateriel
för förrådslokaler böra anvisas ett belopp av 10 000 kr.

12

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Möjligheten att genomföra utrymning av mentalsjukhus inom orter, som
planlagts för slutlig utrymning, är avhängig av att mottagningssjukhusen
har erforderlig sängutrustning. Då frågan om anskaffning av sådan utrustning
sålunda måste ges hög prioritet vid beredskapsplaneringen, har 200 000
kr. redan innevarande budgetår ställts till nämndens förfogande för utrustningsanskaffning.
Det förordas att för nästa budgetår anvisas (200 000 +
304 000) 504 000 kr. för detta ändamål, vilket efter en kostnad av 240 kr.
per plats möjliggör anskaffande av sängutrustning för 2 100 av erforderliga
4 000 platser å mottagningssjukhusen.

För anskaffande av radiakskyddsmateriel anses för nästa budgetår böra
anvisas 450 000 kr. Av beloppet avses 200 000 kr. för täckande av kostnaderna
för den anskaffning, som Kungl. Maj :t genom beslutet den 17 november
1961 medgivit nämnden att verkställa och som ej skall täckas genom
ianspråktagande av det tidigare anvisade beloppet av 225 000 kr. för anskaffande
av vissa avläsningsinstrument. Vid bifall till detta förslag möjliggöres
anskaffande av radiakskyddsmateriel för sammanlagt 675 000 kr.
för beredskapssjukhusen m. fl. anstalter.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle vid bifall till vad departementschefen
föreslagit uppgå till 6 000 000 kr.

Utskottet. Det under hösten 1961 skärpta utrikespolitiska läget har nödvändiggjort
en förstärkning av materielberedskapen inom det allmänna
civila medicinalväsendet. Mot bakgrund härav har Kungl. Maj:t föreslagit
en uppräkning av förevarande anslag med inemot 4,0 miljoner kr. Av
den begärda medelsanvisningen avses 2,2 miljoner kr. för slutligt täckande
av kostnader för sådan utrustningsanskaffning, som Kungl. Maj :t genom
beslut den 17 november 1961 medgivit medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd
att verkställa inom ramen för å anslaget tillgängliga medel. I
detta sammanhang vill utskottet erinra om att riksdagen numera å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat två reservationsanslag
om tillhopa 2 107 000 kr. till anskaffande av viss utrustning för rörliga
sanitetsformationer och för de humanbakteriologiska laboratorierna.

De i propositionen framlagda förslagen till anskaffning av utrustning innebär
främst en förstärkning av materielberedskapen inom beredskapssjukhus-
och sjukhärbärgesorganisationerna samt förbättrade resurser för de
mentalsjukhus, som är planerade att vara mottagningssjuklius för patienter
från mentalsjukhus å utrymningsort. Vad departementschefen anfört
och föreslagit i dessa hänseenden har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet tillstyrker förslaget, att statsbidraget till Svenska röda korset
för samaritutbildningen fr. o. m. nästa budgetår må utgå efter samma grunder
som gäller för bidrag till civilförsvarets självskyddsutbildning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

13

att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr.

12 :o) Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
12, s. 47—54) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för strålskyddsverksamhet m. m., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Strålskyddsverksamhet
in. in.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 323 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 243 000 kr.

Departementschefen förordar inrättande av två tjänster som laboratorieingenjör
i högst Ae 15 och en tjänst som instrumentmakare i Ae 11.

Den vid kliniska avdelningens isotoplaboratorium inrättade halvtidstjänsten
som laboratoriebiträde i Ag 7 föreslås ändrad till en heltidstjänst för
en extra tjänsteman i Ag 9.

Med anledning av kärnvapenproven hösten 1961 har Kungl. Maj :t vidtagit
åtgärder för upprättande dels av en central ledningsorganisation, dels
ock av länsorganisationer, som skall handha skyddsfrågorna vid risk för
radioaktivt nedfall över Sverige in. in. Denna beredskapsorganisation avses
träda i funktion företrädesvis i en situation, då omfattande aktivitetsmätningar
och mera genomgripande skyddsåtgärder över större områden kan
behöva övervägas. Däremot kan det knappast komma i fråga att mobilisera
beredskapsorganisationen vid en mera lokal spridning av radioaktivitet,
t. ex. i samband med en olyckshändelse i en atomanläggning eller då radioaktiva
preparat kommit på avvägar. För dylika situationer anser departementschefen
en jourberedskap vid radiofysiska institutionen av den karaktär
strålskyddsnämnden föreslagit lämplig. Det förordas därför, att en
skyddsgruppsorganisation för angivna uppgifter anordnas vid institutionen.
Organisationen anses tills vidare böra begränsas till en skyddsgrupp på fyra
personer jämte ledare. Ifrågakommande ersättning till dessa föreslås få
bestridas från förevarande anslag.

De framlagda förslagen till personalförstärkningar in. m. påkallar en
ökning av medelsanvisningen med i runt tal 73 000 kr. Härtill kommer den
automatiska utgiftsslegringen för löneklassuppflyttningar m. in. med i
runt tal 7 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsverksamhet
m. in., åt* tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1962/63:

14

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Avtöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 174 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 48 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 794 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 287 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 19 400

Summa kr. 1 323 000;

b) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 323 000 kr.

13 :o) Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 54—57), vilket innebär en med 19 000 kr. ökad
raedelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Strålskyddsverksamhet m. in.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 193 000 kr.

14:o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
16, s. 58—64) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,
som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens
institut för folkhälsan: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 4 200 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 056 000 kr.

Departementschefen anför, att de alltmer tilltagande buller- och luftföroreningsproblemen
gör det angeläget, att institutet erhåller resurser att
gripa sig an med undersökningar på dessa områden. I detta sammanhang
erinras om att 1961 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 december
1961 hemställt, att frågan om luftföroreningarnas inverkan på person och
egendom utredes (L2U 66/1961, rskr. 377). Vid institutets allmänhygieniska
avdelning har redan fr. o. m. innevarande budgetår inrättats en tjänst
som förste kemist i Ae 23 för undersökningar rörande bl. a. luftföroreningar.
För att institutet skall få erforderlig sakkunskap också i fråga om hithörande
mättekniska spörsmål m. m. anses en tjänst som förste avdelnings -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

15

ingenjör i Ae 23 böra inrättas vid samma avdelning. Vidare föreslås inrättande
av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9 och en som institutionsbiträde
i högst Ae 5.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
uppflyttning av två tjänster som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
vid administrativa sektionen till tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

De av departementschefen biträdda förslagen till personalförstärkning
och lönereglering påkallar en ökning av medelsanvisningen med i runt tal
57 000 kr. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med i runt tal
87 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Damström
och Nyström (I: 129) och den andra inom andra kammaren av herr
Fredriksson m. fl. (II: 160), i vilka föreslagits, att riksdagen måtte besluta,
att det uppdras åt vederbörande myndigheter att utföra i motionerna skisserat
program för åtgärder mot silikos samt till vederbörande myndigheter
— utöver i statsverkspropositionen föreslagna belopp — anvisa medel härför.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 166.

Utskottet. I motionerna I: 129 och II: 166 aktualiseras frågan om åtgärder
mot silikos. Motionärerna betonar, att även om silikos upptäcks i ett tidigt
stadium och den sjukdomsdrabbade omplaceras fortsätter ofta sjukdomen
att utvecklas och förvärras. Mot denna bakgrund har motionärerna,
med understrykande av det angelägna i att profylaxen på området effektiviseras,
skisserat ett program för förebyggande åtgärder, som framstår som
särskilt önskvärda. Programmet föreslås närmast böra åvila statens institut
för folkhälsan och arbetarskyddsstyrelsen.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av energiska insatser för
bekämpandet av silikos. Sjukdomen i fråga utgör alltjämt ett allvarligt
hälsoproblem på många arbetsplatser. Genom de tilltagande luftföroreningarna
har silikosliknande sjukdomar även börjat drabba främst storstadsbefolkningen.
Sistnämnda omständighet utgjorde f. ö. ett av motiven för
den undersökning av luftföroreningarna som folkhälsoinstitutet nu igångsatt.
Som motionärerna framhållit är den förebyggande verksamheten av
särskild betydelse. Vad gäller de medicinska åtgärderna vill utskottet erinra
om att statens medicinska forskningsråd tillsatt en subkommitté för yrkesmedicinsk
forskning med uppgift att inventera anslagsbehovet inom
forskningsområdet. En viktig del härav utgör just forskningen rörande silikosens
uppkomst. Forskningsrådet utdelar varje år anslag för ifrågavarande
ändamål. Enligt utskottets mening synes emellertid profylaxen böra ytter -

16

Statsutskottets utlåtande nr H år 1962

ligare intensifieras, varvid tyngdpunkten bör läggas på bl. a. sådana åtgärder
motionärerna angivit. Med hänsyn till det nära sambandet mellan
silikos i egentlig mening och de sjukdomar, som luftföroreningarna kan ge
upphov till, synes det vara ändamålsenligt, att folkhälsoinstitutet i anslutning
till den påbörjade undersökningen rörande bl. a. luftföroreningarna även
engageras för nu ifrågavarande uppgifter. Som motionärerna framhållit
torde vidare arbetarskyddsstyrelsen ha en viktig funktion att fylla i sammanhanget.
Enligt utskottets mening bör det därför uppdragas åt nämnda
myndigheter att närmare utreda vilka åtgärder som bör vidtagas för att
effektivisera kampen mot silikos. Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet nu anfört.

Under erinran om att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande
nr 14 tillstyrkt departementschefens i förevarande sammanhang anmälda
förslag till tjänsteförändringar, får utskottet med godtagande av
Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

I. i anledning av motionerna I: 129 och II: 166 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört angående
åtgärder mot silikos;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,
som påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

III. godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 485 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 23 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis .............. 308 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 446 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 878 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 60 000

Summa kr. 4 200 000;

IV. till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 17

15:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 17, s. 64—67), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 78 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 011 000 kr.

16:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 18, s. 67—74) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens bakteriologiska
laboratorium, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1962/63, dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 630 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 447 000 kr.

Departementschefen förordar beträffande den virologiska avdelningen
att en vid produktionsavdelningen övergångsvis bibehållen tjänst som laboratorieläkare
i högst Ag 23 överföres till virologiska avdelningens vävnadskultursektion,
att vid denna sektion inrättas en tjänst som laboratoriebiträde
i högst Ae 9 samt att vid virusserologiska sektionen och för avdelningen
i dess helhet inrättas en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11
resp. en som vaktmästare i Ae 7.

Vidare tillstyrkes, att vid produktionsavdelningen inrättas en tjänst som
biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Arvodesbefattningen
som läkare för tillverkning av poliovaccin anses tills vidare
behöva bibehållas vid avdelningen, medan den för tillverkning av immunglobuliner
avsedda läkarbefattningen kan indragas.

I fråga om den epidemiologiska avdelningen tillstyrkes inrättande av en
tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

Den vid ekonomiavdelningen inrättade extra kamrerstjänsten anses böra
bibehållas under nästa budgetår.

En tjänst som driftingenjör i Be 1 vid produktionsavdelningen föreslås
inrättad i utbyte mot en tjänst som laboratorieingenjör i Ae 24. Vidare tillstyrkes,
att tjänsten som professor och föreståndare för virologiska avdelningen
i Be 3 ordinariesättes.

Vid ekonomiavdelningen anses en arvodesbefattning som ingenjör böra
ändras till en tjänst som ingenjör i Ag 21 samt en tjänst som förste biträde
i Ae 5 till en tjänst som kanslibiträde i Ae 7.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas vidare

18

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

medel för uppflyttning av följande tjänster vid ekonomiavdelningen, nämligen
en tjänst som snickeriförman i Ae 9 till hantverksföreståndare i Ae 10
samt en tjänst som vaktmästare i Ag 7 till hantverkare i A 9. Sistnämnda
tjänst anses samtidigt böra extra-ordinariesättas.

De förordade förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med
cirka 80 000 kr.

Under anslaget för innevarande budgetår har medel för vissa nya tjänster
vid virologiska avdelningen icke beräknats för helt år, vilket kräver en
uppräkning med cirka 66 000 kr. Vidare beräknas för vikariats- och övertidsersättningar
samt automatiska utgiftsstegringar m. m. en höjning med
cirka 37 000 kr.

Anslaget uppföres sålunda med (6 447 000 + 183 000) 6 630 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
till vissa tjänsteförändringar.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens bakteriologiska laboratorium,
som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat; b)

godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis 730 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 182 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis 51000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 130 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 440 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis 97 000

Summa kr. 6 630 000;

c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 630 000
kr.

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962 19

17:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 75—77), vilket innebär en med 190 000
kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 3 683 000 kr.

18:o) Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 20, s. 78—82) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens rättskemiska laboratorium,
som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63,
dels ock till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 615 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 412 000 kr.

Då det ur rättssäkerhetssynpunkt är angeläget, att faderskapsbestämningarna
göres med så stor säkerhet som möjligt, tillstyrker departementschefen,
att ökade resurser skapas för att upptaga nya serumgruppsundersökningar
såsom led i verksamheten. Departementschefen föreslår därför
inrättande av en tjänst som laborator i Bg 1 och två tjänster som laboratoriebiträde
i högst Ae 9 vid blodgruppsserologiska avdelningens rättsserologiska
sektion.

Kemiska avdelningens toxikologiska sektion föreslås förstärkt med en
tjänst som assistent i högst Ag 23.

Avlöningskostnaderna för två såsom extra ekonomibiträden anställda
städerskor anses fr. o. in. nästa budgetår böra överföras från omkostnadsanslaget
till avlöningsanslaget. Det tillstyrkes, att dessa tjänster extraordinariesättes
samt att en tjänst som ekonomibiträde i Ae 3 med halvtidstjänstgöring
ytterligare inrättas för städningsarbetet.

Tjänsten som förste laboratorieassistent i Ae 13 vid kemiska avdelningens
toxikologiska sektion föreslås utbytt mot eu tjänst som laboratorieingenjör
i högst Ae 15.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas vidare medel
för uppflyttning av cn tjänst som kanslibiträde i Ao 7 till kontorist i Ao 9
vid blodgruppsserologiska avdelningens kliniska sektion.

Genom beslut den 6 oktober 1961 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid laboratoriet
må under innevarande budgetår mottagas ytterligare två elever
för vidareutbildning för laboratoriebiträden. Det föreslås, att medel för
motsvarande utökning av elevantalet till sammanlagt sex elever beräknas
jämväl för nästa budgetår.

20

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

De framförda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar,
löneregleringar in. m. med i runt tal 155 000 kr. Härtill
kommer den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneregleringar
m. m. med omkring 48 000 kr.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det ur rättssäkerhetssynpunkt
angeläget, att faderskapsbestämningarna göres med så
stor säkerhet som möjligt. Utskottet tillstyrker därför den föreslagna personalförstärkningen
vid blodgruppsserologiska avdelningens rättsserologiska
sektion, varigenom ökade resurser skapas för upptagande av nya serumgruppsundersökningar.

Under erinran tillika, att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända
utlåtande nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang
anmält förslag om viss tjänsteförändring, får utskottet med godtagande av
departementschefens förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens rättskemiska laboratorium,
som påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 69 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 1 186 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 336 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 24 000

Summa kr. 1 615 000;

c) till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 615 000 kr.

19:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 82—84), vilket innebär en med 10 000 kr.
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättskemiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 435 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

21

20:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 22, s. 84—88) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens farmacevtiska
laboratorium, som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63,
dels ock till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 896 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 823 000 kr.

Departementschefen förordar förstärkning av den farmakoterapeutiska
sektionen med en tjänst som laboratorieläkare i högst Ae 23 med halvtidstjänstgöring
för reklamgranskning m. m. Vidare förordas, att 10 200 kr.
beräknas för arvode åt en patolog med 2 timmars arbetstid per dag vid den
biologiska avdelningen.

Då departementschefen finner det angeläget, att Sverige verksamt stöder
det genom nordiskt samarbete bedrivna biologiska farinakopéarbetet, vilket
nyligen resulterat i en volym omfattande biologiska, mikrobiologiska
samt en del biokemiska prövningsmetoder, beräknar han medel för anställande
av en extra tjänsteman i A 9 för de djurexperimentella undersökningar
in. in., som erfordras för att fortlöpande kunna göra erforderliga revideringar
och kompletteringar av de uppnådda resultaten.

I enlighet med vad departementschefen föreslår vid behandlingen av anslaget
till svenska farmakopékommittén bör under förevarande anslag beräknas
5 000 kr. för anställande av ett kontorsbiträde hos kommittén.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas vidare medel
för uppflyttning av en vid biologiska avdelningen placerad tjänst som laboratorieassistent
i Ao It till förste laboratorieassistent Ao 13.

Antalet elever, som genomgår vidareutbildning av laboratoriebiträden,
föreslås utökat från fem till sex.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar
in. m. med cirka 54 000 kr. Härtill kommer den automatiska
utgiftsstegringen för vidtagna löneregleringar och löneklassuppflyttningar
in. in. med i runt tal 19 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
till viss tjänsteförändring.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att 5 000 kr. beräknas
under förevarande anslag för anställande av ett kontorsbiträde hos svenska
farmakopékommittén. Enär utskottet i likhet med departementschefen finner
det angeläget, att Sverige verksamt stöder det nordiska samarbetet på

22 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

farmakopéområdet, tillstyrker utskottet jämväl den av departementschefen
i detta sammanhang föreslagna personalförstärkningen.

Då även anslagsberäkningen i övrigt kan av utskottet godtagas hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens farmacevtiska laboratorium,
som påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget -

året 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 78 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 56 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 572 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 178 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis 12 000

Summa kr. 896 000;

c) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 896 000
kr.

21 :o) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 88—91), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 67 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 301 000 kr.

22 :o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl Maj:t har (punkt 24,
s. 91—94) föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 228 000 kr.

Departementschefen tillstyrker, att sekreterare-laboratorieföreståndare -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

23

befattningen vid svenska farmakopékomniittén fr. o. in. nästa budgetår förenas
med ett tilläggsarvode. Härför beräknas ett belopp av 6 000 kr.

Vidare förordas, att 5 000 kr. beräknas för anställande av ett kontorsbiräde
såsom tillfällig förstärkning för utarbetande av den svenska upplagan
av nordiska farmakopén. Då kontorsbiträdet bör avlönas från farmacevtiska
laboratoriets avlöningsanslag, har i det föregående beräknats medel
härför under nämnda anslag.

Tjänsten som kanslibiträde i Ag 7 hos kommittén föreslås skola extraordinariesättas.

Den på grund av vidtagna löneklassuppflyttningar erforderliga höjningen
av medelsanvisningen för kommitténs biträdespersonal har beräknats under
fannacevtiska laboratoriets avlöningsanslag.

För Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för den nordiska farmakopénämnden
beräknas i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs
förslag en ökning av medelsanvisningen med 3 000 kr. till 32 300 kr.

Anslaget uppföres med (228 000 + 9 000) 237 000 kr.

Utskottet, som under punkten 20 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om
anvisande av 5 000 kr. för förstärkning av svenska farmakopékommitténs
biträdespersonal, har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under angivna punkt anfört
rörande angelägenheten av att Sverige verksamt stöder det nordiska samarbetet
på farmakopéområdet hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska farmakopékomniittén
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
237 000 kr.

23:o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
25, s. 94—98) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens rättsläkarstationer, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens rättsläkarstationer:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 729 000 kr.

Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka inrättande av nya
tjänster vid den antropologisk-genetiska avdelningen vid rättsläkarstationen
vid Stockholm men föreslår, att det för innevarande budgetår anvisade
beloppet av 20 000 kr. för anställande av tillfällig personal liöjes med 7 000
kr. till 27 000 kr.

För att på längre sikt kunna bemästra de nuvarande rekryteringssvårigheterna
inom rättsläkarväsendet finner departementschefen det angeläget,

24

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

att rekryteringsbasen breddas och tillstyrker därför, att vid rättsläkarstationen
i Lund inrättas en tjänst som rättsläkaramanuens i Ag 20. Vidare förordas
inrättande av en tjänst som bårhusvaktmästare i Ae 10, varvid den
nuvarande halvtidstjänsten som vaktmästare i Ag 7 kan indragas.

Departementschefen biträder föreslagen samordning med Lunds universitet
i fråga om städning m. m. av lokalerna för rättsläkarstationen i Lund,
innebärande att universitetet skall ombesörja städningen m. m. mot ersättning
motsvarande personalkostnaderna. Den för stationen inrättade
halvtidstjänsten som ekonomibiträde indrages därför.

Undervisningen i rättsmedicin i Uppsala meddelas f. n. i provisoriska
former. Sedan lång tid tillbaka har förelegat önskemål om inrättande av en
rättsläkarstation därstädes, vilken skulle kunna bli basen för undervisningen
i rättsmedicin. Sedan den beslutade utökningen av läkarutbildningen
ytterligare accentuerat de bristande undervisningsresurserna har Kungl.
Maj :t efter framställning av medicinska fakulteten i Uppsala — som bl. a.
påpekat, att det material, som erhålles genom en rättsläkares verksamhet,
krävs som underlag för undervisningen — genom beslut den 24 november
1961 medgivit, att med placering i Uppsala må inrättas en tjänst som rätts
läkare i Bg 1 med halvtidstjänstgöring samt för biträde åt rättsläkaren
med protokollföring in. in. en tjänst som kanslibiträde i Ag 7 med halvtidstjänstgöring.
I samband därmed har bl. a. föreskrivits, att rättsläkaren inom
ramen för halvtidstjänstgöring skall vara skyldig utföra rättsmedicinska
undersökningar inom Uppsala län och Västmanlands län samt, där hinder ej
föreligger, inom Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län. Vidare har
föreskrivits, att rättsläkaren skall vara skyldig att mot särskilt arvode
meddela undervisning i rättsmedicin vid Uppsala universitet. Det sålunda
beslutade provisoriet har främst tillkommit för att främja undervisningen
i rättsmedicin. Universitetet skall tillhandahålla lokaler för undersökningsverksamheten
i patologiska institutionen ävensom laboratorie- och vaktmästarpersonal
m. m.

Departementschefen föreslår, att medel beräknas för nästa budgetår för
ett fortsättande av den sålunda påbörjade rättsläkarverksamheten i Uppsala.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar m. m. med i runt tal 76 000 kr. varav cirka 40 000
kr. belöper på rättsläkarverksamhet i Uppsala. För den automatiska utgiftsstegringen
för vidtagna löneklass- och lönegradsuppflyttningar m. in.
tillkommer i runt tal 45 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens rättslä -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

25

karstationer, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 40 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 151 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 504 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 145 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 10 000

Summa kr. 850 000;

b) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kr.

24:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 26, s. 98—100), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
186 000 kr.

25 :o) Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 100), vilket innebär anvisande av allenast
ett formellt belopp med hänsyn till att byggnadsarbetena kan komma att
försenas och tidpunkten för disposition av anslaget i motsvarande mån förskjutas,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en rättsläkarstation
i Göteborg för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

26:o) Medikolegala besiktningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 28, s. 100 och 101), vilket innebär en minskning av anslaget med
10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kr.

27:o) Länsläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 29, s. 101—103) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

26

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Maj :t att fastställa personalförteckning för länsläkare och provinsialläkare
in. fl. i enlighet med vad departementschefen förordat, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för länsläkare och provinsialläkare
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock
till Länsläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 19 300 000 kr.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
18 600 000 kr. under benämningen Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Avlöningar.

I fråga om förste provinsialläkarorganisationen erinras om de förslag till
förstärkning av den allmänna hälsovårdstillsynen i landstingsområdena,
som framlagts i propositionen nr 181/1961 och som numera godtagits av
riksdagen. På länsplanet skall i enlighet härmed fr. o. m. den 1 juli 1962
en successiv utbyggnad ske av en länsläkarinstitution, vilken skall ersätta
den nuvarande förste provinsialläkarinstitutionen. Länsläkaren, som träder
i stället för nuvarande förste provinsialläkaren, skall i flertalet län
till sin hjälp få en biträdande länsläkare samt en länshälsovårdskonsulent.
De nuvarande arvodesbefattningarna som biträdande förste provinsialläkare
skall indragas allteftersom tjänster som biträdande länsläkare inrättas.

Tjänsterna som länsläkare, till vilka nuvarande förste provinsialläkartjänster
skall ombildas, skall placeras i lönegrad Bo 3. Tjänsterna som biträdande
länsläkare skall placeras i Ao 26 — varjämte till innehavaren
skall utgå avlöningsförstärkning med 6 000 kr. årligen — och tjänsterna
som länshälsovårdskonsulent i Ae 19.

Som ett första led i utbyggnaden av länsläkarinstitutionen föreslår departementschefen,
att under nästa budgetår inrättas fyra tjänster som biträdande
länsläkare i Ao 26 och fyra som länshälsovårdskonsulent i Ae 19
att efter Kungl. Maj:ts bestämmande placeras i de mest arbetstyngda länen.
I samband härmed bör nu utgående ersättningar till fyra biträdande förste
provinsialläkare indragas. Vidare anses ett belopp av 25 000 kr. böra anvisas
för att möjliggöra att vid handläggningen av vissa hälsovårdsfrågor på
länsplanet särskild sakkunskap kan anlitas, som icke finnes företrädd inom
hälsovårdsorganisationen.

Antalet provinsialläkardistrikt är nu 595. I likhet med medicinalstyrelsen
anser departementschefen, att ytterligare ordinarie provinsialläkartjänster
icke bör inrättas under nästa budgetår. Med hänsyn till den förestående
omorganisationen av provinsialläkarväsendet anses i princip ej heller
omändring av extra provinsialläkardistrikt till ordinarie böra ske.

F. n. får enligt särskilda beslut av Kungl. Maj :t tretton biträdande provinsialläkartjänster
finnas inrättade. Det förutsattes, att det liksom hittills
skall få ankomma på Kungl. Maj:t att i enstaka fall efter förslag av
medicinalstyrelsen besluta om inrättande av biträdande provinsialläkar -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

27

tjänster i distrikt, där behov föreligger och rekryteringsmöjligheterna bedömes
som gynnsamma. En förutsättning härför bör dock vara att förslaget
biträdes av vederbörande landsting.

Förevarande anslag föreslås skola benämnas Länsläkare och provinsialläkare
m. fl.: Avlöningar.

Omändringen av förste provinsialläkartjänsterna och ett genomförande
av den föreslagna första etappen av länsläkarorganisationens uppbyggande
in. m. påkallar en ökning av medelsanvisningen med i runt tal 400 000 kr.
Härutöver höjes icke-ordinarieposten och posten till rörligt tillägg med
cirka 200 000 kr. resp. 100 000 kr.

Anslaget uppföres med (18 600 000 + 700 000) 19 300 000 kr.

Utskottet. I den av riksdagen godkända propositionen 1961: 181 föreslås
bl. a. en successiv utbyggnad av länsläkarinstitutionen, vilken skall ersätta
den nuvarande förste provinsialläkarinstitutionen. Av Kungl. Maj :t
i förevarande sammanhang föreslagna nya tjänster och tjänsteförändringar
in. m. ansluter sig helt till de av riksdagen godkända riktlinjerna för ifrågavarande
reform. Utskottet tillstyrker därför de framlagda förslagen.

Utskottet godtager departementschefens förslag, att ytterligare ordinarie
provinsialläkartjänster inte inrättas under nästa budgetår.

Kungl. Maj :t bör även under nästkommande budgetår vara oförhindrad
att besluta om inrättande av tjänster som biträdande provinsialläkare, under
förutsättning att förslag därom biträdes av vederbörande landsting.
Med hänsyn till den besvärliga rekryteringssituationen förutsätter dock utskottet,
att sådana tjänster endast inrättas i enstaka fall, när särskilda
behov därav föreligger.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för länsläkare och provinsialläkare m. fl. i enlighet
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsläkare och
provinsialläkare in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (läns läkare,

biträdande länsläkare och provinsialläkare),
förslagsvis .................... 11 530 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t...................... 36 000

28

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 3 930 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 3 564 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 240 000

Summa kr. 19 300 000;

c) till Länsläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
19 300 000 kr.

28:o) Länsläkare och provinsialläkare m. fl.: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 30, s. 104 och 105) föreslagit riksdagen att till Länsläkare och
provinsialläkare m. fl.: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kr.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
500 000 kr. under benämningen Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Omkostnader.

Förevarande anslag uppföres i enlighet med vad under föregående punkt
föreslagits med benämningen Länsläkare och provinsialläkare m. fl.: Omkostnader.

Enligt gällande föreskrifter utgår från anslagsposten till expenser till
varje förste provinsialläkare visst mindre belopp som ersättning för utgifter
för expeditionslokal, skrivhjälp och andra expenser. Dessa ersättningar
uppgår f. n. till totalt 96 200 kr. I den av riksdagen godkända propositionen
nr 181/1961 har förutsatts, att de i hälsovårdsarbetet på länsplanet engagerade
experterna skall sammanföras till gemensamma lokaler hos eller i
nära anslutning till vederbörande länsstyrelse, som även skall tillhandahålla
erforderlig skrivhjälp m. m. Vissa utgifter av expensnatur kommer härigenom
automatiskt att belasta länsstyrelsernas expensanslag. Då emellertid
länsläkarorganisationens expenskostnader i fortsättningen förutsättes generellt
skola bestridas av statsmedel — varvid de nuvarande expensersättningarna
till förste provinsialläkare bör upphöra — anser departementschefen
det lämpligast, att samtliga expensutgifter utbetalas av länsstyrelserna
från nyssnämnda anslag. Ett belopp av i runt tal 100 000 kr. anses därför
böra överföras från förevarande anslag till länsstyrelsernas expensanslag.
Vid anmälan i det följande av sistberörda anslag beräknas ytterligare medel
för expenser för länsläkarorganisationen. I detta sammanhang framhålles
att, i den mån länsläkarorganisationens befattningshavare tills vidare
ej kan beredas tjänstelokaler hos länsstyrelsen, ifrågakommande hyror för
dem tillhandahållna lokaler på andra håll bör belasta statens allmänna
fastighetsfond.

Anslaget föreslås uppfört med 400 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

29

Utskottet tillstyrker, att expensutgifterna för länsläkarorganisationen
överföres från förevarande anslag till länsstyrelsernas expensanslag, och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Länsläkare och provinsialläkare
m. fl.: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kr.

29 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet med
Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 31, s. 105), vilket innebär en nedräkning av
anslaget med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kr.

30 :o) Anställande av civila reservläkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 32, s. 106), vilket innebär en nedräkning av anslaget med
170 000 kr. med hänsyn till rekryteringssvårigheterna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anställande av civila reservläkare
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kr.

31 :o) Statens mentalsjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 33,
s. 106—146) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för statens mentalsjukhus, som
påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens mentalsjukhus, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens mentalsjukhus:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
184 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 178 400 000 kr.

Medicinalstyrelsens förslag med avseende å personalen och departementschefens
ställningstagande till dessa förslag åskådliggöres av följande uppställning
på nästa sida, varvid som jämförelse även angivits personalökningen
under de fyra senaste budgetåren.

Beträffande vad departementschefen anfört om det allmänna läget inom
mentalsjukvården och den pågående upprustningen av denna samt motiveringen
för anslagsäskandena torde utskottet få hänvisa till propositionen
(s. 132—136),

30

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

n t

a 1

nya t ;

ä n

s t e

r

Personalgrupp

1962/63

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

medicinal-

styrelsens

förslag

departe-

ments-

chefens

förslag

Nytillkommande platser m.m.:
läkare.............

+

1

+

i

+

13

+

8

+

10

+ 4

sjukvårdspersonal........

+

186

+

38

+

350

+

45

+

336

+ 126

administrations- och kon-torspersonal ...........

+

2

13

+

6

+

15

+ 6

ekonomipersonal.........

—

+

1

+

49

+

7

+

67

+ 32

Summa

+

187

+

42

+

425

+

66

+

428*

+ 168

Befintliga platser:
läkare..............

+

9

■f

7

+

5

+

5

+

11

+ 8

sjukvårdspersonal........

+

160

+

2441

+

2891

+

124

+

221

+ 159

administrations- och kon-torspersonal ...........

+

18

+

25

+

4

+

10

+

15

+ 12

ekonomipersonal.........

+

16

+

12

18

+

31

3

— 8

Summa

+

203

+

oo

00

<N

+

ro

00

o

+

170

+

244

+ 171

Totalsumma..........

+

390

+

330

+

705

+

236

+

672J

+ 339

1 Av dessa hänför sig 113 resp. 149 till 1958 resp. 1959 års arbetstidsförkortning.
a Inklusive 223 tjänster för Mellringe sjukhus.

Efter framställning av mentalsjukvårdstberedningen föreslår departementschefen,
att försöksverksamhet med öppen vård i form av öppna mottagningar
vid mentalsjukhusen samt dagsjukhusvård och s. k. skyddade
verkstäder påbörjas under nästa budgetår. I detta sammanhang erinras om
att inom mentalsjukvårdsberedningen pågår en närmare undersökning av
de moderna behandlingsmetodernas inverkan på vårdtider och platsbehov.

Kostnaderna för nu föreslagna personalförstärkningar m. m. beräknas
till sammanlagt omkring 4 260 000 kr., varav cirka 2 150 000 kr. avser personal
till följd av nytillkommande vårdplatser.

Med hänsyn till de personalförstärkningar som förordats erfordras åven
en ökning av medelsanvisningen för vikarier med omkring 430 000 kr.,
därav för personal avseende nytillkommande vårdplatser cirka 215 000 kr.

Den för avlöningar till extra arbetskraft för innevarande budgetår beräknade
medelsanvisningen, 1 225 000 kr., föreslås nedräknad med 19 500 kr.
För ändamålet anvisas sålunda (1 225 000 — 19 500) avrundat 1 210 000 kr.

Medelsanvisningen under arvodesposten uppräknas med cirka 19 000 kr.
Beloppet har dock medräknats under den för personalförstärkningar redovisade
kostnadsökningen. För vissa arvodesregleringar inom det rättspsykb
atriska undersökningsväsendet beräknas en ökning av medelsbehovet under
arvodesposten med cirka 50 000 kr.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar m. m. med 4 260 000 kr., för avlöningar till vikarier
m. m. med 430 000 kr. samt för vissa arvodeskostnader med 96 000 kr. Ä
andra sidan kan det för avlöningar till extra arbetskraft anvisade beloppet

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

31

nedräknas med 15 000 kr. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen
till följd av tjänstetidsbefordran samt för de enligt propositionen nr 142/1961
genomförda löneregleringarna med omkring 500 000 resp. 800 000 kr.

Anslaget i dess helhet uppföres med (178 400 000 + 6 071 000) 184 471 000
eller i runt tal 184 500 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Augustsson (1:261) och den andra inom andra kammaren av herr
Franzén (II: 326) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att, förutom
en föreslagen tjänst som föreståndare i Ao 13 för familjevård och hjälpverksamhet
vid Birgittas sjukhus i Vadstena, en motsvarande tjänst inrättas
vid Västra Ny sjukhus fr. o. m. budgetåret 1962/63 samt att avlöningsstaten
som en följd härav uppräknas med 15 264 kr. till 184 515 264 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 326.

Utskottet

Beträffande den statliga mentalsjukvården föreslås i propositionen en
fortsatt personell upprustning delvis betingad av tillkomsten av nya mentalsjukhus.
Sålunda beräknas — utöver Falbygdens sjukhus, som började
beläggas redan 1961 — Mellringe sjukhus i Örebro och sjukhuset i
Bollnäs kunna börja beläggas under nästa budgetår samt psykopatsjukhuset
i Katrineholm under hösten 1963. Detta innebär att drygt 2 400 nybyggda
platser tillkommer. Sammanlagt för nya och befintliga sjukhus
föreslås en ökning med 411 nya tjänster, varav 13 för läkarpersonal, 320
för sjukvårdspersonal, 20 för kontorspersonal och 58 för ekonomipersonal.
Av de 411 nya tjänsterna avses 172 för nya sjukhus och nya avdelningar
vid befintliga sjukhus. För befintliga vårdplatser innebär förslaget en personalförstärkning
med 239 tjänster. Då emellertid samtidigt 68 kan indragas,
uppgår nettotillskottet till 171 tjänster.

En sammanställning i tabellform över samtliga föreslagna personalförstärkningar
för såväl nytillkommande som befintliga vårdplatser har intagits
i det föregående. Härav framgår, att departementschefen tillstyrkt
inrättande av — sedan av medicinalstyrelsen beräknade tjänster för Mellringe
sjukhus frånräknats —- 168 av de 205 tjänster som medicinalstyrelsen
föreslagit för nya vårdplatser in. m. samt 171 av de 244 befattningar,
som av styrelsen föreslagits för befintliga platser.

Departementschefen har i propositionen redovisat vissa siffror, som belyser
den sedan några år pågående upprustningen av mentalsjukvården.
Sålunda erinras om att patientomsättningen vid sjukhusen — räknat efter
antalet intagna med nytt journalnummer i procent av medelbeläggningen
—- under 1950-talet mer än fördubblats och år 1900 uppgick till i genomsnitt
87 procent vid primärsjukhusen. Under de senaste fem åren har också
eu glädjande minskning av såväl överbeläggning som antal exspektan -

32

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

ter inträffat. Sålunda minskade överbeläggningen genomsnittligt för samma
sjukhus från 2 842 eller cirka 14 procent år 1955 till 774 eller 3,4 procent
år 1960, d. v. s. med närmare 75 procent, medan antalet exspektanter under
samma tid reducerades från 1 935 till 1 156, d. v. s. med mer än 40 procent.

Det är emellertid enligt vad departementschefen framhåller uppenbart,
att dessa framsteg inom mentalsjukvården kräver ytterligare ökade såväl
personella som materiella resurser för att kunna bättre utnyttjas och vidareutvecklas.
När det gäller den personella upprustningen är sålunda personaltätheten
alltjämt otillfredsställande, i synnerhet i fråga om vårdpersonalen.
Av propositionen framgår, att antalet patienter per läkare numera
i genomsnitt uppgår för primär sjukhusen till cirka 97, för sekundärsjukhusen
till 103 och för sjukhusen för psykiskt efterblivna till 140. Läkartätheten
vid storstädernas mentalsjukhus beräknas enligt senast tillgängliga
siffror uppgå till omkring en på 50—-60. Vad gäller sjukvårdspersonalen utgör
medelbeläggningen per vårdtjänst f. n. i genomsnitt vid primärsjukhusen
2,9, vid sekundärsjukhusen 3,0 och vid sjukhusen för psykiskt efterblivna
3,3. Som jämförelse nämner departementschefen att sagda relationstal
för storstädernas del år 1958 utgjorde en på 2,3. Enligt av statens sjukhusutredning
år 1948 angivna normer bör personaltätheten motsvara en
sjukvårdstjänst på 2,8 patienter. De anförda siffrorna påvisar enligt utskottets
uppfattning klart, att det måste betraktas såsom utomordenligt
angeläget att den påbörjade upprustningen av de personella resurserna
inom den statliga mentalsjukvården fullföljes.

Med hänsyn till att antalet nytillkommande platser under nästa budgetår
ökar icke oväsentligt, främst genom tillkomsten av det nya sjukhuset i
Bollnäs, föreslår departementschefen ett betydligt ökat antal tjänster i
jämförelse med motsvarande ökning under innevarande budgetår. I förhållande
till medicinalstyrelsens äskanden innebär departementschefens förslag
dock en ansenlig reduktion. Orsaken härtill är främst att hänföra till
den nedräkning med 223 tjänster som kunnat göras till följd av det träffade
avtalet med Örebro läns landsting om landstingets övertagande av
driften vid Mcllringe sjukhus. Utskottet tillstyrker de av departementschefen
föreslagna tjänsterna för nytillkommande platser in. m.

Bortsett från sistnämnda tjänster begäres ytterligare 171 (nettotillskott)
för en ökning av personaltätheten på befintliga vårdplatser. Detta antal, som
i stort sett överensstämmer med den personalökning för ändamålet som
årligen under den senaste femårsperioden ägt rum, om man bortser från de
tjänster vilka erfordrats genom 1958 och 1959 års arbetstidsförkortning, kan
av utskottet godtagas.

Utskottet finner det värdefullt och angeläget, att den öppna mentalsjukvården
ytterligare utvecklas och differentieras. Utskottet tillstyrker
därför, att en försöksvis organiserad öppenvårdverksamhet igångsättes inom
den av departementschefen angivna kostnadsramen.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 33

Utskottet finner inte skäl förorda den i motionerna 1:261 och 11:326
föreslagna tjänsten som föreståndare i Ao 13 för familjevård och hjälpverksamhet
vid Västra Ny sjukhus.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som i sitt av riksdagen
numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande
sammanhang anmälda förslag till lönegradsuppflyttningar av vissa
tjänster, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 261 och II: 326

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens mentalsjukhus, som påkallas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens mentalsjukhus,
att tillämpas tillsvidare fr.o.m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 72 150 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis...... 850 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ 67 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 41 300 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 2 800 000

Summa kr. 184 500 000;

c) till Statens mentalsjukhus: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 184 500 000 kr.

32:o) Statens mentalsjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 34,
I. 146—153) föreslagit riksdagen att till Statens mentalsjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 66 700 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 64 300 000 kr.

Departementschefen framhåller, att trots den upprustning, som ägt rum
inom mentalsjukvården främst under de senaste åren, föreligger ännu betydande
brister beträffande inventariebeståndet vid sjukhusen. Sålunda
har arbetsunderlättande inventarier av olika slag — bårvagnar, bäddvagnar,
serveringsvagnar etc. — hittills kunnat anskaffas endast i relativt
begränsad omfattning. Icke heller har möbelstandarden vid sjukhusen
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 sand. Nr 11

34

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

kunnat höjas i önskvärd utsträckning. Sistnämnda förhållande gäller främst
sådana äldre avdelningar, som inte varit föremål för någon mera genomgripande
upprustning och således inte kunnat tilldelas medel från anslaget
till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. En fortsatt höjning av
inventariestandarden vid sjukhusen är sålunda nödvändig. För angivna
ändamål beräknar departementschefen därför ett belopp av sammanlagt
2 312 000 kr. innebärande en uppräkning med 232 000 kr. Det förutsättes,
att medicinalstyrelsen vid fördelningen av nämnda belopp i första hand
söker tillgodose behovet av upprustning i dessa hänseenden vid särskilt
eftersatta sjukhus eller avdelningar.

Delposten till utspisning föreslås uppräknad med 500 000 till 25 750 000
kr. Den koststandard, som vid ett livsmedelstal i konsumentprisindex av
181 motsvarar en kostnad av 2:81 kr. per patient och dag anses vid inträffande
förändringar i nämnda tal böra hållas oförändrad.

Beträffande delposten till läkemedel m. m. erinras om att medelsanvisningen
från budgetåret 1955/56 till 1961/62 höjts från 1 650 000 kr. till
9 200 000 kr., d. v. s. på sex år i det närmaste sexdubblats. Anledningen
härtill har varit de betydande framsteg, som under senare år gjorts i fråga
om behandlingen av vissa psykiska sjukdomstillstånd medelst medikamentös
terapi. Sålunda har denna behandling medfört bl. a. kortare vårdtider,
lugnare atmosfär på sjukhusen samt aktivisering av patienterna och betydligt
ökade möjligheter att förbättra och bota även svårt sjuka patienter.
Utvecklingen synes fortsätta i denna riktning. Sedan flertalet mentalsjukhus
numera tillförts överläkare för den internmedicinska vården torde
vidare den somatiska sjukvården komma att intensifieras betydligt. Departementschefen
anser sig därför böra förorda, att delposten till läkemedel
m. m. nu uppräknas med ytterligare 400 000 till 9 600 000 kr.

Delposten till arbets- och sysselsättningsterapi m. m. föreslås uppräknad
med 120 000 till 1 700 000 kr.

Departementschefens förslag i övrigt, innebärande uppräkning av flertalet
anslagsposter, föranleder att anslaget i dess helhet uppföres med
(64 300 000 + 2 385 000) 66 685 000 eller i runt tal 66 700 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens mentalsjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
66 700 000 kr.

33:o) Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 36, s. 154—161) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för utbildning av mentalsjukvårdspersonal,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

35

Utbildning av mentalsjukvårdspersonal för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 5 860 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 600 000 kr.

Vid 1960 års riksdag har beslut fattats om utökning av det årliga antalet
elever i grundutbildningen från tidigare omkring 490 till i runt tal 650.
Antalet sökande till den grundutbildningskurs, som började våren 1961,
uppgick till 1 275, varav 335 antogs. Samtidigt härmed har avgångsprocenten
bland eleverna minskat väsentligt. Även intresset för den högre utbildningen
vid sjuksköterskeskola av redan grundutbildad personal har
ökat starkt under det senaste året.

Med hänsyn till nämnda utökning av grundutbildningskapaciteten erfordras
viss uppräkning av anslaget för nästa budgetår. Vidare har sjukvårdsstyrelsen
i Hälsingborg fr. o. in. den 1 mars 1962 uppsagt gällande överenskommelse
rörande praktisk utbildning av 24 mentalsjukvårdselever per kurs
vid Hälsingborgs lasarett för att möjliggöra lasarettets ianspråktagande för
utbildning av sjuksköterskeelever vid den nyinrättade sjuksköterskeskolan
i staden. På grund härav måste två nya lasarett anlitas för mentalsjukvårdselevernas
utbildning, nämligen Varbergs lasarett och Kullbergska sjukhuset
i Katrineholm. I samband härmed blir en viss omdisposition av undervisningen
vid lasaretten i förhållande till utbildningscentralerna nödvändig.

Ytterligare medel beräknas för en instruktionssköterska vid resp. Katrineholms,
Eksjö, Avesta och Mora lasarett. Några merkostnader i anledning
av att Varbergs lasarett tages i anspråk för grundutbildningen beräknas
inte, enär motsvarande kostnader kommer att bortfalla vid Hälsingborgs
lasarett.

För löner till instruktionssköterskor beräknar departementschefen ett
med tillhopa omkring 34 000 kr. ökat medelsbehov. För arvoden till föreläsare
beräknas på grund av utökningen av grundutbildningen en med cirka
16 000 kr. ökad medelsanvisning.

För nästa budgetår föreslås inrättande av ytterligare tre tjänster som
biträdande instruktionssköterska i Ae 13. Dessa tjänster liksom motsvarande
tjänst vid Hälsingborgs lasarett anses i första hand böra placeras
vid de fyra utbildningscentralerna. Förslaget medför ett ökat medelsbehov
av cirka 46 000 kr.

För löner till mentalsjukvårdselever, som genomgår högre utbildning vid
sjuksköterskeskola, beräknas en ökning av medelsbehovet med i runt tal
150 000 kr.

Den pågående kursen för sjukvårdspersonal vid Vilhelmsro sjukhus avslutas
i februari 1962. Även för tiden därefter anser departementschefen
det angeläget, att personalen vid Vilhelmsro sjukhus beredes möjlighet till
utbildning. Tills vidare bör dock denna utbildning anknytas till grundutbildningen
av mentalsjukvårdspersonal och därvid samordnas med ut -

36

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

bildningen vid Ryhovs sjukhus. Förslaget innebär, att elever vid Vilhelmsro
sjukhus skulle fr. o. m. vår kursen 1962 kunna deltaga i grundutbildningen
vid Ryhovs sjukhus. Under det sista skedet av grundutbildningen avses
eleverna skola återvända till Vilhelmsro för att där under cirka fem månader
erhålla specialutbildning i epileptikervård. Några kostnader för denna
del av utbildningen beräknas inte uppkomma förrän under budgetåret
1963/64. Med hänsyn till vad sålunda föreslagits, nedräknas anslaget med
cirka 29 000 kr. Vidare bör den för utbildningen vid Vilhelmsro sjukhus
avsedda instruktionsskötersketjänsten tagas i anspråk inom den egentliga
mentalsj ukvårdsutbildningen.

Sedan september 1959 pågår kompletterande kurser för förmanspersonal
vid Falköpings lasarett. Då behov föreligger av en utökning av utbildningskapaciteten
föreslås anordnande av sådan kompletterande utbildning
i somatisk sjukvård jämväl vid Norrtälje lasarett. För utbildningen erfordras
en instruktionssköterska i Ag 14/16. För arvoden till föreläsare beräknas
9 000 kr.

Medicinalstyrelsens förslag om höjning av nuvarande lärararvoden om
15 kr. till 20 kr. tillstyrkes liksom även styrelsens förslag om ersättning
till läkare för arbete i samband med skriftliga prov under provtjänstgöringens
teoretiska del. Vidare anses medel för arvoden till sekreterare
hos de delegationer för utbildningsfrågor, som inrättats vid vissa mentalsjukhus,
böra överflyttas från avlöningsanslaget för statens mentalsjukhus
till förevarande anslag. För nu nämnda ändamål uppräknas arvodesposten
med tillhopa 14 000 kr.

Anslaget uppföres med (5 600 000 + 259 000) 5 859 000 eller i runt tal
5 860 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för utbildning av
mentalsjukvårdspersonal, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1962/63:

1.

Avlöningsstat

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..............

400 000

2.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

4 140 000

3.

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

1 240 000

4.

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ..............................

80 000

Summa kr. 5 860 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

37

b) till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
5 860 000 kr.

34:o) Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 161 och 162), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 55 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 565 000 kr.

35 :o) Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus. Kungl. Maj:t har (punkt
38, s. 162) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.

Något anslag med ifrågavarande rubrik finns ej upptaget i gällande riksstat.

1961 års riksdag (prop. nr 197; rskr. 395) har bemyndigat Kungl. Maj :t
att godkänna avtal med Örebro läns landsting angående landstingets övertagande
av driften vid Mellringe sjukhus i Örebro fr. o. m. den 1 januari
1962. Genom beslut den 29 december 1961 har Kungl. Maj :t godkänt nämnda
avtal.

Enligt vad departementschefen inhämtat kan sjukhusets byggnader för
administration och medicinskt centrum, centralkök, matsalar och samlingslokaler
samt terapilokaler och verkstäder beräknas vara färdigställda under
hösten 1962. Ungefär vid samma tidpunkt torde omkring 420 av sjukhusets
717 vårdplatser kunna tagas i bruk.

Enligt avtalet skall staten i princip ersätta landstinget driftkostnaderna.
Härvid skall ersättningen enligt huvudregeln utgå med belopp per vårddag,
som motsvarar genomsnittliga nettodriftkostnaden per vårddag under
motsvarande tid vid Falbygdens sjukhus. Med beaktande härav samt med
hänsyn till de beräknade tidpunkterna för sjukhusets ianspråktagande uppskattas
medelsbehovet under nästa budgetår för ersättning till Örebro läns
landsting för driften av Mellringe sjukhus till i runt tal 2 700 000 kr. För
ändamålet uppföres i riksstaten ett nytt förslagsanslag om nämnda belopp.

Utskottet. Departementschefens anslagsberäkning under denna punkt står
i överensstämmelse med det avtal angående Örebro läns landstings övertagande
av driften vid Mellringe sjukhus i Örebro, som 1961 års riksdag
godkänt, och föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
2 700 000 kr.

38

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

36 :o) Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 163), vilket innebär en
med 2 000 000 kr. minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 48 000 000 kr.

37 :o) Bidrag till anordnande av psykiatriska kliniker vid lasarett. Kungl.
Maj :t har (punkt 40, s. 163 och 164) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till anordnande av psykiatriska kliniker vid lasarett för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 000 000 kr.

Sedan av Kungl. Maj :t beviljat statsbidrag till en psykiatrisk klinik i
Danderyd frånräknats kan ett belopp om (2 648 600 — 648 000) 2 000 600
kr. beräknas återstå å anslaget. För att tillgodose två ansökningar om statsbidrag
till psykiatriska kliniker i Kristianstad och Falun, vilka ansökningar
är beroende på Kungl. Maj :ts prövning, erfordras (414 000 + 444 000)
858 000 kr. Lasarettspsykiatriska kliniker har vidare uppförts eller kommer
att färdigställas under nästa budgetår i Umeå, Linköping, Örnsköldsvik,
Karlstad och Kalmar. Medelsbehovet för statsbidrag till dessa kliniker torde
komma att uppgå till sammanlagt 1 266 000 kr.

Det totala medelsbehovet för nu angivna kliniker skulle sålunda kunna
beräknas till (858 000 + 1 266 000 — 2 000 600) 123 400 eller i runt tal
125 000 kr. Departementschefen förordar, att detta belopp anvisas för nästa
budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen ma till Bidrag till anordnande av psykiatriska
kliniker vid lasarett för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kr.

38 :o) Bidrag till driften av psykiatriska kliniker vid lasarett. Kungl. Maj:t
har (punkt 41, s. 165) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
psykiatriska kliniker vid lasarett för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 000 000 kr.

Med beaktande av gällande statsbidragsbestämmelser och med hänsyn till
de beräknade tidpunkterna för ianspråktagandet av ny- och ombyggda kli -

Statsutskottets utlåtande nr 11 dr 1962

39

niker beräknar departementschefen, att statsbidrag från förevarande anslag
under nästa budgetår kan komma att utgå till driften av 18 befintliga
lasarettspsykiatriska kliniker och endast 1 nytillkommande sådan klinik.
Med hänsyn härtill och då platsbehovet inom ifrågavarande vårdområde
alltjämt är betydande, framhålles angelägenheten av att utbyggnaden
fortsätter, i första hand inom de sjukvårdsområden som f. n. saknar lasarettspsykiatriska
kliniker.

Statsbidrag för nu redovisade kliniker kan beräknas komma att belasta
anslaget under nästa budgetår med tillhopa 1 056 561 kr. Det förordas, att
anslaget upptages till i runt tal 1 100 000 kr.

Utskottet, som i likhet med departementschefen understryker angelägenheten
av en fortsatt utbyggnad av den lasarettspsykiatriska vården,
godtager Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till driften av psykiatriska
kliniker vid lasarett för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kr.

39:o) Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka.
Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 42 och 43, s. 166 och 167), vilka förslag
innebär det förstnämnda en med 125 000 kr. minskad medelsanvisning och
det sistnämnda oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta
psykiskt sjuka ett reservationsanslag av 275 000 kr.;

b) till Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psykiskt
sjuka ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.

40:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 44, s. 167—171), vilket innebär inrättande
av en tjänst som assistent i Ae 17, en tjänst som terapeut i Ae 9, två
tjänster som vårdare i Ae 8 och en tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål
i Af 1—Ae 5 samt en med 69 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1962/63:

40

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Avlöning sstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 147 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 307 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 115 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 8 000

Summa kr. 585 000;

b) till Statens skol- och grkeshem på Salbohed: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
585 000 kr.

41 :o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 171—175), vilket innebär en med
79 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 301 000 kr.

42:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. Kungl. Maj :t
har (punkt 46, s. 175—177) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem
i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels
ock till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 305 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 290 000 kr.

I avvaktan på tillkomsten av ett nytt flickhem för yrkeselever såsom ersättning
för Vänersborgshemmet bör enligt departementschefen endast
sådan förstärkning av de personella resurserna ske, som är lämplig med
hänsyn till såväl nu föreliggande behov som utformningen av den kommande
institutionen.

En tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Af 1—Ae 5 föreslås
inrättad vid hemmet.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för uppflyttning
av tjänsten som trädgårdsmästare vid hemmet från Ae 9 till Ae 10.
Det under arvodesposten upptagna beloppet för ersättning till psykiater
uppräknas med 2 100 kr. Anslaget i sin helhet föreslås uppräknat med
15 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

41

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
om viss tjänsteförändring.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 55 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 9 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 179 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 57 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 4 500

Summa kr. 305 000;

b) till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
305 000 kr.

43:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s. 177 och 178), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 12 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 105 000 kr.

44 :o) Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt
efterblivna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 179 och 180),
vilket innebär en med 1 000 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av särskolor
och vårdanstalter för psykiskt efterblivna för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

45 :o) Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna. Kungl. Maj:t
har (punkt 49, s. 180—182) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
2* — Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

42

Statsutskottets utlåtande nr 1 i år 1962

av särskolor för psykiskt efterblivna för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 13 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 300 000 kr.

Medelsbehovet för statsbidrag till avlöning åt rektorer och lärare beräknas
öka med 644 000 kr. till följd av en ökning av antalet lärartjänster
med omkring 15 samt genomförda lönehöjningar m. m.

I fråga om statsbidraget till övriga driftkostnader erinras om att Kungl.
Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande genom beslut den 19 maj
1961 godkänt ett mellan skolöverstyrelsen och föreningen Sävstaholmsskolorna
såsom huvudman för Söderhaga och Sävstaholms skolhem preliminärt
träffat avtal rörande verksamheten vid nämnda båda hem. Avtalet
innebär bl. a., att särskilt statsbidrag till driftkostnaderna må utgå med
belopp, motsvarande de efter vederbörlig granskning av hemmens räkenskaper
och förvaltning funna verkliga underskotten å hemmens drift under
avtalstiden, dock vid Sävstaholms skolhem med högst 11 925 kr. och vid
Söderhaga skolhem med högst 12 495 kr. för varje av skolöverstyrelsen
godkänd i avtalet avsedd vårdplats. Kostnaderna för det särskilda statsbidraget
skulle i enlighet härmed kunna uppskattas till omkring (40 x
11 925 + 30 x 12 495) 851 850 eller i runt tal 850 000 kr. Avtalet gäller
emellertid endast under år 1961, varför för tiden därefter nytt avtal måste
träffas. Medelsbehovet för det särskilda statsbidraget under budgetåret
1962/63 till dessa båda hem beräknas till i runt tal 900 000 kr. Detta innebär
i jämförelse med innevarande budgetår en ökning av medelsanvisningen
med 150 000 kr. Departementschefen förutsätter, att det liksom hittills
får ankomma på Kungl. Maj :t att träffa nytt avtal rörande den fortsatta
verksamheten vid de båda hemmen.

För statsbidrag till övriga driftkostnader beräknas en med 160 000 kr.
ökad medelsanvisning.

Anslaget i dess helhet uppföres med 13 104 000 eller i runt tal 13 100 000
kr.

Utskottet tillstyrker, att det liksom hittills får ankomma på Kungl. Maj.t
att med vederbörande huvudmän träffa överenskommelse om den fortsatta
verksamheten vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av särskolor för
psykiskt efterblivna för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 13 100 000 kr.

46 :o) Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 182—185), vilket innebär en
ökning av anslaget med 500 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

43

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdanstalter
för psykiskt efterblivna för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 10 400 000 kr.

47:o) Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.
185—189) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för Vilhelmsro sjukhus, som
föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Vilhelmsro sjukhus, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Vilhelmsro sjukhus:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 310 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 165 000 kr.

Departementschefen anför, att trots de personalförstärkningar som medgivits
under de senaste åren kan personaltätheten vid Vilhelmsro sjukhus
ännu inte anses tillfredsställande. Personaltätheten vid sjukhuset bör vara
minst lika stor som vid mentalsjukhusen. Med hänsyn härtill anser departementschefen
det vara nödvändigt, att sjukhuset tillföres ytterligare vårdpersonal.

Då nattöverskötare saknas vid sjukhuset bör en tjänst som överskötare
i Ao 12 inrättas för ändamålet. Med hänsyn till angelägenheten av att varje
avdelning har tillgång till en förste skötare föreslås vidare, att sjukhuset
tillföres två tjänster som förste skötare i Ao 10. Därjämte bör en tjänst
som barnsköterska i Ae 5 inrättas.

Sjukhuset anses böra tillföras fyra tjänster som skötare i Ae 8.

En tjänst som kontorist i Ae 9 föreslås inrättad vid sjukhuset. Den nuvarande
tjänsten som kontorsbiträde i Ao 5 kan härvid indragas.

För en extra eldare under eldningssäsongen föreslås en ökning av medelsanvisningen
till extra arbetskraft med 8 000 kr.

Medel för arvoden till direktionens ledamöter föreslås skola beräknas
under den i avlöningsstaten upptagna arvodesposten, som med hänsyn härtill
uppräknas med 1 000 kr. En tjänst som konsulterande pediatriker mot
en årlig ersättning av cirka 4 000 kr. föreslås inrättad.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar med omkring 109 000 kr., för avlöningar till extra
arbetskraft med 8 000 kr. samt för arvodeskostnader med 5 000 kr. Härtill
kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassförändringar,
tjänstetidsbefordran m. m. med 23 000 kr.

Anslaget uppföres med (2 165 000 + 145 000) 2 310 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.

44

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Vilhelmsro sjukhus, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för Vilhelmsro sjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 936 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 819 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 509 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................... 34 000

Summa kr. 2 310 000;

c) till Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 310 000 kr.

48:o) Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52, s. 189—191), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kr.

49:o) Vilhelmsro sjukhus: Utrustningskostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 191), vilket innebär en med 21 000 kr. minskad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vilhelmsro sjukhus: Utrustningskostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 39 000 kr.

50 :o) Bidrag till epileptikeranstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 54, s. 192 och 193), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till epileptikeranstalter för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 775 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

45

51 :o) Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn.
Kungl. Maj :t har (punkt 55, s. 193 och 194) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kr.

Det av föreningen Mellansjö skolhem drivna hemmet för vård av psykopatiska
och nervösa barn är det enda enskilda hem av detta slag, som
åtnjuter statsbidrag till verksamheten enligt särskilt avtal. Genom beslut
den 1 december 1961 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande
godkänt avtal med föreningen rörande verksamheten vid och bidrag
till driften av ifrågavarande skolhem under år 1962. Avtalet innebär
bl. a., att särskilt statsbidrag till driftkostnaderna skall utgå med 7 500 kr.
för vårdplats och år. Vårdavgiften för vid hemmet intagen, vilken avgift
enligt avtalet skall fastställas av medicinalstyrelsen efter granskning av
förslag till inkomst- och utgiftsstat för hemmet, utgör fr. o. m. den 1 januari
1962 30 kr. för dag och barn. Medelsbehovet för det särskilda statsbidraget
till föreningen enligt det för år 1962 gällande avtalet kan efter
ett platsantal av 36 uppskattas till 270 000 kr. Därest det nya avtalet skulle
uppsägas, förutsätter departementschefen, att det liksom hittills får ankomma
på Kungl. Maj :t att träffa nytt avtal rörande den fortsatta verksamheten
vid hemmet.

Medelsbehovet för statsbidrag till de kommunala anstalterna beräknas
till 58 000 kr.

I enlighet med det anförda beräknas det totala medelsbehovet under anslaget
till 328 000 eller i runt tal 325 000 kr., en ökning med 25 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att det får ankomma
på Kungl. Maj :t att träffa nytt avtal rörande verksamheten vid Mellansjö
skolhem.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 325 000 kr.

52:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s.
195—257) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som
föranlcdes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Karolinska sjuk -

46

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

huset: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
47 832 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 44 214 000 kr.

Karolinska sjukhusets thoraxkliniker föreslås genom vissa begränsade
åtgärder omdisponerade så, att de — i avvaktan bl. a. på sjukhusets inordnande
i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation och ny generalplan för
sjukhuset —- kan utnyttjas bättre än hittills. Sålunda förordas, att av
thoraxmedicinska klinikens fyra allmänna avdelningar två skall disponeras
för lungtuberkulösa fall och två för icke tuberkulösa fall. Vidare föreslås
inrättande inom thoraxblocket av en särskild specialkardiologisk
klinik om cirka 18 vårdplatser. För en närmare redogörelse för departementschefens
förslag i denna del torde få hänvisas till propositionen (s.
245—248).

De nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset beräknas kunna tagas
i bruk omkring den 1 april 1963. Samtidigt skall motsvarande kliniker
vid serafimerlasarettet nedläggas, varvid personalen vid dessa kliniker avses
komma att överflyttas till karolinska sjukhuset. Med hänsyn bl. a. till
rådande personalläge förutsätter direktionen, att personalorganisationen
uppbyggs successivt och att erforderlig personalförstärkning fördelas på
flera budgetår. För nästa budgetår har direktionen räknat med att driften
vid de nya nervklinikerna skall bedrivas i ungefärligen samma omfattning
som f. n. vid serafimerlasarettet. De personalförstärkningar, som äskas
av direktionen, hänför sig främst till den polikliniska verksamheten,
därtill anknuten laboratorieverksamhet samt vissa gemensamma anläggningar
vid sjukhuset.

För egen del har departementschefen ansett sig kunna i huvudsak biträda
direktionens förslag till personalstat för de nya nervklinikerna. Med
inrättandet av vissa av de begärda läkartjänsterna har han dock — bl. a.
med hänsyn till vad medicinalstyrelsen uttalat — ansett kunna tills vidare
anstå. I fråga om nervklinikernas röntgenavdelning förordas vidare
en viss begränsning av personalorganisationen i förhållande till vad direktionen
föreslagit. Departementschefen har nämligen icke kunnat finna det
uteslutet, att, om så erfordras, till avdelningen skulle kunna överföras
viss ytterligare personal från serafimerlasarettets röntgendiagnostiska avdelning.
Totalt uppgår de av departementschefen förordade tjänsterna
vid nervklinikerna och dessas serviceavdelningar till cirka 200, varav 26
läkartjänster. Av dessa beräknas i runt tal 150 tjänster, varav 23 läkartjänster,
komma att överföras från serafimerlasarettet. Det egentliga nytillskottet
kan således uppskattas till cirka 50 tjänster, varav hälften utgör
för klinikerna gemensam personal. Till följd av nervklinikernas tillkomst
erforderlig personalförstärkning vid sjukhusets centrala anläggningar
motsvarar 13 befattningshavare.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

47

För befintliga kliniker och avdelningar m. m. vid sjukhuset föreslår
departementschefen cirka 40 nya tjänster, varav 6 läkartjänster.

För en närmare redogörelse för de föreslagna nya tjänsterna vid karolinska
sjukhuset och dess nervkliniker hänvisar utskottet till propositionen
(s. 249—256).

De av departementschefen framlagda förslagen påkallar en ökning av
medelsanvisningen för personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar
m. m. med 1 960 000 kr. Till automatiska utgiftsstegringar för
vidtagna löneregleringar, löneklassuppflyttningar och tjänstetidsbefordran,
löner vid alkoholkliniken under ett halvt år samt ökat behov av medel
för ersättning för obekväm arbetstid beräknas 1 658 000 kr. Därest
organisatoriska ändringar föranleder, att föreslagna sjukskötersketjänster
vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet enligt gällande normer
skall placeras i annan lönegrad än i propositionen förordad, föreslås det
få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom.

Anslaget i dess helhet föreslås uppfört med (44 214 000 + 3 618 000)
47 832 000 kr.

Utskottet anser sig kunna godtaga de av departementschefen uppdragna
riktlinjerna för den fortsatta verksamheten vid karolinska sjukhusets
thoraxkliniker. Departementschefens förslag härvidlag innebär, att klinikerna
i ökad utsträckning kommer att beläggas med tbc-fall och att inom
thoraxblocket kommer att inrättas en specialkardiologisk klinik på cirka
18 vårdplatser. Departementschefen har — med avvikelse från i propositionen
1960: 159 med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande
m. m. avgivna rekommendationer beträffande specialkardiologiens
organisation — föreslagit, att ifrågavarande specialitet vid sjukhuset skall
få en självständig ställning och stå under ledning av en särskild överläkare.
De motiv departementschefen andragit till stöd för denna anordning
synes utskottet övertygande.

Utskottet tillstyrker den föreslagna personalorganisationen vid karolinska
sjukhusets nervkliniker. Huvuddelen av de föreslagna tjänsterna
avses bli överflyttade från serafimerlasarettet. Bland de nytillkommande
tjänsterna märks en särskild överläkartjänst för neurologisk rehabilitering,
en tjänst som överläkare vid nervklinikernas röntgendiagnostiska
avdelning samt en tjänst som biträdande överläkare vid den blivande dispensären
för epileptiska m. fl. fall.

Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran mot föreslagna nya
tjänster och lönegradsförändringar vid befintliga kliniker och avdelningar
m. in. Utskottet liar jämväl i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande
nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda
förslag till tjänsteförändringar.

Då utskottet icke heller i övrigt haft något att invända mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

48

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 4 204 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 825 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 31 477 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 10 562 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 764 000

Summa kr. 47 832 000;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 47 832 000 kr.

53:o) Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 57,
s. 257—264) föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 14 160 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 902 000 kr.

Vad beträffar den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten
till inventariers underhåll och komplettering föreslår direktionen,
att det löpande inventarieunderhållet fortsättningsvis skall beräknas på
grundval av ett inventarievärde, motsvarande återanskaffningskostnaden
av den 1 juli 1961 befintligt inventarium jämte — fr. o. m. budgetåret
1963/64 — värdet av under föregående budgetår anskaffad ny utrustning.
Det nuvarande systemet med uppdelning av anslaget på en del för underhåll
och ersättningsanskaffningar och en del för nyutrustning föreslås omlagt
på så sätt att endast den förstnämnda delen upptages under omkostnadsanslaget,
medan återstoden överföres till karolinska sjukhusets utrustningsanslag.
Slutligen föreslår direktionen, att kostnaderna för linne,
gång- och sängkläder med kort förbrukningstid överföres till delposten
till förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården. Det av direktionen väckta
spörsmålet sammanhänger nära med f. n. pågående undersökningar ro -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

49

rande redovisning av sjukhuskostnaderna m. m. Departementschefen erinrar
om att Kungl. Maj :t bemyndigat honom att tillkalla en sakkunnig
för att verkställa utredning om införande av driftbokföring vid bl. a.
karolinska sjukhuset. I avbidan på slutförandet av ifrågavarande undersökningar
är departementschefen icke beredd att taga ställning till den
av direktionen föreslagna metoden för beräkning av inventarieunderhållet.
Det förebragta materialet är däremot väl ägnat att tjäna som ett hjälpmedel
vid bedömningen av anslagsbehovet. Vad direktionen anfört har
övertygat departementschefen om nödvändigheten av att väsentligt ökade
medel ställes till direktionens förfogande för att möjliggöra en successiv
upprustning. Den av direktionen föreslagna uppdelningen av kostnaderna
för löpande underhåll och ersättningsanskaffningar, å ena, och nyutrustning,
å andra sidan, på skilda anslag, liksom ock förslaget om överföring
av kostnaderna för linne, säng- och gångkläder med kort förbrukningstid
till delposten till förbrukningsartiklar m. in. för sjukvården tillstyrkes.
Mot bakgrunden av det anförda föreslås att delposten till inventariers
underhåll och komplettering uppräknas med 260 000 kr. till 1 900 000 kr.
Departementschefens förslag i övrigt, innebärande uppräkning av flertalet
anslagsposter, föranleder att anslaget i dess helhet uppföres med
(11 902 000 + 2 258 000) 14 160 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget att kostnaderna
för nyutrustning överföres från förevarande anslag till karolinska
sjukhusets utrustningsanslag. Även den föreslagna omfördelningen mellan
vissa delposter i omkostnadsstaten kan utskottet godtaga.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 14 160 000
kr.

54:o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.
264—272) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Serafimerlasarettet:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 11 681 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 992 000 kr.

De nya neurologiska och neurokirurgiska klinikerna vid karolinska sjukhuset,
vilka skall ersätta scrafimerlasarettets nervkliniker, beräknas stå
färdiga omkring den 1 april 1963. Vid anmälan i det föregående av karolinska
sjukhusets avlöningsanslag har lagts fram förslag till personalstat

50

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

för ifrågavarande kliniker. Huvuddelen av de föreslagna tjänsterna avses
bli överflyttade från serafimerlasarettet. Under förevarande anslag beräknas
således medel för avlöning av ifrågavarande befattningshavare endast
för tiden intill den 1 april 1963.

I överenskommelse med Stockholms stad har förutsatts att, sedan nervklinikerna
vid lasarettet överflyttats till karolinska sjukhuset, de friställda
lokalerna skall ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar, laboratorier
m. m. Till frågan hur de ledigblivna utrymmena skall fördelas på
lasarettets kvarvarande verksamhetsgrenar är det för dagen i avsaknad
av utredning därom icke möjligt att taga ställning. Som en konsekvens härav
saknas även f. n. förutsättningar för att bedöma storleken av det personaltillskott
vid lasarettet, som kommer att krävas för den verksamhet, vilken
sålunda skall bedrivas i nervklinikernas nuvarande lokaler eller huruvida
personalen vid de för lasarettet gemensamma anläggningarna är rätt
dimensionerad för den förändrade verksamheten. Alla dessa frågor måste
först noga utredas. I sådant syfte har Ivungl. Maj :t genom beslut den 29
december 1961 bemyndigat departementschefen att tillkalla en sakkunnig
för att verkställa utredning rörande de byggnadsåtgärder in. m., som förutsatts
i sagda överenskommelse. Emellertid är det angeläget, att de ledigblivande
vårdavdelningarna — i den utsträckning så befinnes möjligt och
lämpligt — utan dröjsmål inordnas under medicinska och kirurgiska
klinikerna och kommer till användning i sjukvården och undervisningen.
Departementschefen förutskickar därför, att det kan bli nödvändigt att
redan fr. o. m. den 1 april 1963 inom ramen för den kommande personalorganisationen
vid lasarettet anställa ny personal för dessa vårdavdelningar.
Departementschefen räknar med att denna fråga skall kunna anmälas för
1963 års riksdag i så god tid att riksdagens bemyndigande att vidtaga eventuella
förändringar i medelstilldelning och personalstat för lasarettet skall
hinna utverkas före nyssnämnda tidpunkt.

Beträffande departementschefens förslag till nya tjänster vid serafimerlasarettet
torde få hänvisas till propositionen (s. 271).

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 225 000
kr. Till automatiska utgiftsstegringar för löneklassuppflyttningar och tjänstetidsbefordran
samt för vidtagen lönereglering m. m. avses 180 000 kr. Med
hänsyn till att medel för avlöning av personalen vid nervklinikerna icke
bör beräknas för sista kvartalet under budgetåret 1962/63 nedräknas anslaget
å andra sidan med 716 000 kr.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (11 992 000 — 311 000)
11 681 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt, innebärande
inrättandet av tretton nya tjänster, varav en läkartjänst, tillstyrkes av utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 51

Då även anslagsberäkningen i övrigt kan av utskottet godtagas, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 1 414 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 444 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 7 188 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 462 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 173 000

Summa kr. 11 681 000;

c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 681 000 kr.

55:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 60, s. 272—274), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
172 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 423 000
kr.

56 :o) Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
In. m. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 275—278) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kr.

För fullföljande av den av 1958 års riksdag godkända upprustningsplanen
för serafimerlasarettet föreslår departementschefen att medel för att bestrida
återstående kostnad för anskaffning av köks- och linneutrustning —
100 000 kr. — anvisas för nästa budgetår.

52

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår framlade direktionen
förslag till anskaffning av utrustning till lasarettets kirurgiska klinik för
en preliminär kostnad av 600 000 kr. Ifrågavarande utrustning låg utanför
det ursprungliga upprustningsprogrammet för lasarettet. Riksdagen har
för ändamålet anvisat 400 000 kr. Direktionen har nu framlagt ett av centrala
sjukvårdsberedningen prövat, slutligt utrustningsprogram. Programmet
upptager utrustning för en sammanlagd kostnad av i runt tal 680 000
kr., varav 89 000 kr. kan bestridas från till direktionens disposition ställda
särskilda medel. Departementschefen har icke funnit anledning till erinran
mot det framlagda programmet och däri gjorda kostnadsberäkningar. Med
hänsyn till kirurgiska klinikens behov av en betydande modernisering och
komplettering av sitt apparatbestånd och enär serafimerlasarettet som en
följd av mellan staten och Stockholms stad nyligen träffad, av riksdagen
godkänd överenskommelse kommer att få tjäna som undervisningssjukhus
ännu åtskilliga år, tillstyrker departementschefen den föreslagna utrustningsanskaffningen
i dess helhet och förordar alltså, att resterande kostnad
-—- (680 000 — 400 000 — 89 000) 191 000 kr. — anvisas för budgetåret
1962/63.

I det ursprungliga upprustningsprogrammet för lasarettet beräknades
bl. a. för sanitär utrustning m. m. inom 10 vårdavdelningar tillhopa 350 000
kr. Numera återstår upprustningen av vårdavdelningarna 12 och 13 vid
kirurgiska kliniken, för vilket ändamål ett belopp av 76 000 kr. är disponibelt.
Kostnaderna härför har emellertid av byggnadsstyrelsen preliminärt
uppskattats till 147 000 kr., vilket innebär ett ytterligare medelsbehov
av 71 000 kr. Enär byggnadsstyrelsen ännu icke inkommit med utlåtande
över direktionens förslag härom, kan departementschefen dock f. n.
icke ingå på prövning av föreliggande kostnadsberäkning, som endast är
preliminär. Om riksdagen icke har något att erinra däremot, föreslås det
få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan byggnadsstyrelsens slutliga kostnadsberäkning
föreligger, taga definitiv ställning till förslaget och — under
förutsättning att Stockholms stad förklarar sig beredd att bidraga med 60
procent av kostnaderna — inom en ram av 60 000 kr. ställa den på staten
fallande, hittills ej anvisade andelen till förfogande för utförande av ifrågavarande
åtgärder. Det föreslås alltså, att under anslaget upptages 60 000
kr. för angivna ändamål.

För de automatiska kostnadsstegringar, som belöper på hittills beslutade
byggnadsåtgärder vid lasarettet för tiden intill den 1 juli 1961, beräknas
under anslaget ett avrundat belopp av 80 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1962/63
skulle således uppgå till i runt tal 430 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 53

Enligt vad utskottet under hand erfarit har i samband med bl. a. pågående
om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken och röntgenavdelningen
vid lasarettet vissa ytterligare byggnadsåtgärder, för vilka medel tidigare ej
anvisats, visat sig ofrånkomliga för att de ombyggda lokalerna skall kunna
tagas i bruk. Ifrågavarande byggnadsåtgärder skulle för statens del medföra
en kostnad av cirka 90 000 kr. Med anledning härav förordar utskottet,
att ifrågavarande kostnader må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande bestridas
med utnyttjande av uppkomna besparingar under förevarande anslag
eller inom ramen för i övrigt å anslaget tillgängliga medel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten
vid serafimerlasarettet m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kr.

57 :o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t
Görans sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 278 och
279), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 20 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sabbatsbergs och
S:t Görans sjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budåret
1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter:

1.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............

29 400

2.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

817 200

3.

Rörligt tillägg, förslagsvis ............

243 200

4.

Kompensation för höjda folkpensionsavgifteT,

förslagsvis ..............................

16 200

Summa kr. 1 106 000

Särskilda uppbörd smedel:

Bidrag från Stockholms stad ................ 553 000

Nettoutgift kr. 553 000;

b) till Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs
och S:t Görans sjukhus för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 553 000 kr.

58:o) Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Kungl. Maj:t
har (punkt 63, s. 279—282) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

54

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 120 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
dels ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
och S:t Görans sjukhus å 860 000 kr., dels ock ett förslagsanslag
till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad tillhöriga
sjukhus å 210 000 kr. Departementschefen förordar, att medel för
de ändamål, som tillgodoses genom anlitande av förenämnda båda anslag,
fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt anslag med benämningen
Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Anslaget
föreslås skola erhålla förslagsanslags natur.

Enligt den av 1961 års riksdag godkända överenskommelsen med Stockholms
stad (prop. 1961: 198) angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm
m. m. skall det nya undervisningssjukhuset förläggas till S:t Görans
sjukhus och icke, såsom förutsättes i det s. k. Sabbatsbergsavtalet, till Sabbatsbergs
sjukhus. Enligt överenskommelsen, som endast innehåller huvudvillkoren
för förläggningen av undervisningskliniker m. m. till S:t Görans
sjukhus, skall vidare -—- på grundval av dessa huvudvillkor — nytt
avtal träffas om upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och
forskning, vilket avtal även skall ersätta det mellan parterna år 1958 ingångna
avtalet angående samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk
klinik vid sjukhuset. Vad angår frågan om avlösning av statens
bidrag till vissa anläggningar vid Sabbatsbergs sjukhus skall parterna träffa
särskild överenskommelse.

Genom beslut den 29 december 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. att upptaga de förhandlingar, som föranledes av förenämnda överenskommelse.
Det är ovisst när dessa förhandlingar kan slutföras. Det blivande
förhandlingsresultatet torde emellertid endast i mindre omfattning
komma att påverka det statliga driftbidraget till Sabbatsbergs sjukhus för
nästa budgetår. Med hänsyn härtill har departementschefen i avvaktan på
förhandlingarnas slutförande ansett sig böra utgå från hittills gällande
grunder för beräkning av ifrågavarande driftbidrag.

Under anslaget föreslås skola för nästa budgetår upptagas ett belopp om
tillhopa 1 117 766 eller i runt tal 1 120 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Söderberg
m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr Jacobsson
i Sala m. fl. (II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj :t hemställa om utredning om villkor och normer för statsbidrag
till icke statliga undervisningssjukhus.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 136.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

55

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna
I: 136 och II: 168, nämligen angelägenheten av enhetliga normer för statens
bidrag till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus. Nu
gällande avtal på området företer delvis ganska stora skiljaktigheter sinsemellan.
Detta torde bero såväl på historiska förhållanden som på de särskilda
omständigheter, som kan ha förelegat vid avtalens ingående. Sakligt
sett torde det emellertid icke numera finnas någon hållbar motivering för
att ifrågavarande statliga bidrag skall utgå efter olika normer, i all synnerhet
sedan riksdagen fattat beslut om rikets indelning i regioner för den
specialiserade kroppssjukvården, varigenom även andra landsting, än de
till vilka undervisningssj ukhusen hör, blir ekonomiska medintressenter i
dessa sjukhus. Det finns då än mindre skäl att behandla sjukvårdshuvudmännen
i de skilda regionerna olika i bidragshänseende. Enligt vad
utskottet erfarit har man emellertid vid under senare år förda avtalsförhandlingar
strävat mot att åstadkomma mer likformiga avtalsprinciper
än tidigare. Nu gällande avtal beträffande undervisningssj ukhusen i Malmö
och Göteborg utlöper — om uppsägning dessförinnan sker — år 1970. Även
de helt nyligen träffade avtalen med Malmöhus läns och Västerbottens läns
landsting angående lasaretten i Lund resp. Umeå, vilka avtal ännu ej prövats
av riksdagen, har motsvarande giltighetstid. Endast överenskommelsen
med Stockholms stad om upplåtelsen av S:t Görans sjukhus för undervisning
och forskning utlöper vid en något senare tidpunkt, nämligen i
och med utgången av år 1976. I sistnämnda överenskommelse föreskrivs
emellertid samtidigt, att därest framtida undersökningar angående fördelningen
av kostnaderna mellan undervisning och forskning, å ena, samt
sjukvården, å andra sidan, skulle giva anledning därtill, skall part under
avtalstiden äga påkalla förhandlingar om jämkning av avtalet. Det är bl. a.
med hänsyn till dessa undersökningar som man vid de förhandlingar,
vilka lett till förenämnda avtal med huvudmännen för undervisningssj ukhusen
i Göteborg, Lund och Umeå, strävat efter att få en enhetlig och sammanfallande
avtalsperiod. Avsikten torde nämligen ha varit att på grundval
av resultatet av ifrågavarande undersökningar före den nuvarande avtalsperiodens
utgång upptaga samordnade avtalsförhandlingar om den fortsatta
avtalsregleringen för tiden därefter. Härvid torde det med motionerna
avsedda syftet kunna vinnas.

Enligt utskottets mening vore det i och för sig angeläget att dylika samordnade
förhandlingar kom till stånd betydligt tidigare än vad sålunda avsctts.
Enär ett upprivande av de under de senaste åren träffade avtalen —
i synnerhet de helt nyligen ingångna avtalen beträffande lasaretten i Lund
och Umeå, vilka föregåtts av synnerligen långvariga och segslitna förhandlingar
— skulle kunna medföra olyckliga konsekvenser och mot bakgrund
av de betydelsefulla steg som redan tagits mot en likformig avtalsrcglering
på området, är utskottet emellertid inte berett att förorda att den av mo -

56

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

tionärerna föreslagna utredningen nu kommer till stånd. Motionerna bör således
icke föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill emellertid understryka
vikten av att kommande förhandlingar och utredningar i frågan
leder till att ännu kvarstående olikheter i avtalsregleringen upphör och att
enhetliga statsbidragsnormer vinner tillämpning beträffande samtliga nuvarande
och eventuellt tillkommande undervisningssjukhus.

Med godtagande av den gjorda anslagsberäkningen, som grundar sig på
av riksdagen tidigare godkända överenskommelser, hemställer därför utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till vissa Stockholms stad
tillhöriga sjukhus för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 120 000 kr.

II. att motionerna I: 136 och II: 168 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

59:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 282 och 283),
vilket innebär en uppräkning av anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.

60:o) Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl.
Maj:t har (punkt 65, s. 283—291) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för akademiska
sjukhuset i Uppsala, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
akademiska sjukhuset i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63, dels ock till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 356 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 602 000 kr.

Departementschefen anför, att den fortgående utbyggnaden av akademiska
sjukhuset i enlighet med den av riksdagen och Uppsala läns landsting
antagna generalplanen för sjukhuset nu börjar ställa krav på betydande
personalförstärkningar. Flertalet av de i det följande förordade nya läkartjänsterna
sammanhänger direkt eller indirekt med sjukhusets utvidgning.

I samband med öppnandet hösten 1962 av sjukhusets nya medicinska
klinikbyggnad föreslår departementschefen inrättande av en tjänst som biträdande
överläkare i Ae 26, avsedd för den specialkardiologiska verksamheten
och underställd chefen för medicinska kliniken. Inom kliniken kom -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

57

mer vidare att anordnas en särskild dialyscentral. För denna enhet erfordras
en ny tjänst som underläkare i Ae 23.

Arbetsbördan vid plastikkirurgiska kliniken ökar kontinuerligt. Behovet
av en kvalificerad befattningshavare vid klinikchefens sida gör sig vidare
starkt gällande. Det förordas därför, att vid kliniken tillkommer en tjänst
som biträdande överläkare i Ae 26. Åt denne bör bl. a. anförtros ansvaret
för den handkirurgiska verksamheten.

I samband med att sjukhusets neurokirurgiska klinik tages i bruk omkring
den 1 november 1962 kommer kraven på anestesiologisk assistans att
öka väsentligt. På grund härav bör ytterligare en tjänst som biträdande
överläkare i Ae 26 inrättas vid anestesiavdelningen.

Dermatologiska klinikens platsantal blir väsentligt utökat fr. o. m. den 1
april 1963 genom ianspråktagande av lokaler i förutvarande medicinska
kliniken. I anslutning därtill bör en ny tjänst som underläkare i Ae 23 tillföras
kliniken.

Neurologiska klinikens läkarstab föreslås förstärkt med en tjänst som biträdande
överläkare i Ae 26 samt — fr. o. m. den 1 april 1963 — med en
tjänst som underläkare i Ae 23.

Den nya neurokirurgiska kliniken vid sjukhuset beräknas kunna tagas
i bruk omkring den 1 november 1962. Det förordas, att vid kliniken fr. o. in.
nämnda dag inrättas en tjänst som biträdande överläkare i Ae 26 och två
tjänster som underläkare i Ae 23. Avlöningsförstärkning bör utgå med
10 000 kr. för år till biträdande överläkaren och med 8 000 resp. 3 000 kr.
för år till de båda underläkarna, överläkararvodet till professorn-överläkaren
beräknas till 40 000 kr. för år.

En underläkartjänst i Ae 23 föreslås inrättad vid den röntgendiagnostiska
institutionen fr. o. in. nästa budgetår.

Kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet har hittills icke haft någon fast
anställd läkarpersonal. Enligt departementschefens uppfattning bör laboratoriet
ställas under ledning av en överläkare i Be 1 med biträde av en
underläkare i Ae 23 och han föreslår att ifrågavarande tjänster upptages på
sjukhusets stat för budgetåret 1962/63. Underläkartjänsten anses dock
icke behöva inrättas förrän fr. o. in. den 1 november 1962.

Vid blodgivarcentralen föreslås fr. o. m. den 1 november 1962 en ny tjänst
som underläkare i Ae 23.

Slutligen tillstyrkes, att vid den socialmedicinska institutionen, som f. n.
saknar fast anställd läkar- och lärarpersonal under professorn, inrättas
en tjänst som underläkare i Ae 23.

Förslag om inrättande av en för docenten V. O. Björk personlig professur
i thoraxkirurgi har efter föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet
förelagts riksdagen. Vid bifall till detta förslag kan den nuvarande
överläkartjänsten i Be 1 vid thoraxkirurgiska kliniken indragas. Nu utgående
avlöningsförstärkning till innehavaren av ifrågavarande överläkar -

58

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

tjänst om 16 000 kr. anses därvid böra utbytas mot överläkararvode om
40 000 kr.

De i det föregående framlagda förslagen påkaller en ökning av medelsanvisningen
för personalförstärkningar in. m. med 442 000 kr. Härtill
kommer den automatiska utgiftsstegringen för vidtagen lönereglering m. m.
med 312 000 kr.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (4 602 000 + 754 000)
5 356 000 kr.

Utskottet. Större delen av de föreslagna nya läkartjänsterna utgör, såsom
framgår av det föregående, en konsekvens av den fortgående utbyggnaden
av akademiska sjukhuset i enlighet med den av riksdagen och Uppsala
läns landsting antagna generalplanen för sjukhuset. Då även behovet av
övriga här nämnda tjänster synes utskottet väl dokumenterat, tillstyrker utskottet
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för akademiska sjukhuset i Uppsala,
som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962
förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademiska sjukhuset
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 611 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 3 601 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 070 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................... 74 000

Summa kr. 5 356 000;

c) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
5 356 000 kr.

61 :o) Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 291—296), vilket innebär en med
700 000 kr. minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962

59

att riksdagen må till Driftkostnader vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.

62:o) Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj:t har
(punkt 67, s. 296—302) föreslagit riksdagen att till Utrustning vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 570 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 795 000 kr.

För anskaffning av utrustning samt för oförutsedda utgifter föreslår departementschefen
att av statsmedel för nästa budgetår anvisas ett anslag av
750 000 kr. I beloppet har därvid inräknats dels halva kostnaden för en ny
telefonväxel, 125 000 kr., dels ock hela kostnaden för utrustning, som
anskaffas till psykiatriska kliniken, för vilken staten f. n. ensam har att
svara. Det förutsättes, att Uppsala läns landsting beträffande utrustning av
andra kliniker och avdelningar m. in. än psykiatriska kliniken bidrager
med lika stort belopp, som av statsmedel anvisas härför. Emellertid framhålles,
att angivna kostnadsfördelning mellan staten och landstinget kan
komma att förändras som en följd av pågående översyn av reglerna för
fördelningen av kostnaderna för bl. a. löpande utrustningsanskaffning vid
sjukhuset. Skulle den statliga andelen i sagda kostnader härigenom komma
att minskas, torde motsvarande reducering av det av departementschefen
förordade bidraget få vidtagas.

Genom beslut den 29 september 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén
för akademiska sjukhusets i Uppsala fortsatta utbyggande att utföra projektering
för ombyggnad av nuvarande medicinkliniken för beredande av
provisoriska lokaler för bl. a. dermatologiska kliniken. Kommittén har preliminärt
beräknat kostnaderna för utrustning av dermatologiska klinikens
nya lokaler till i runt tal 200 000 kr. Detta belopp synes departementschefen
i och för sig rimligt. Om riksdagen icke har något att erinra däremot, föreslås
det få ankomma på Kungl. Maj :t att — sedan riksdagen tagit ställning
till det projekterade ombyggnadsförslaget, vilket heräknas komma att underställas
riksdagen i särskild proposition i vår — inom en total kostnadsram
av 200 000 kr. pröva kommitténs definitiva utrustningsprogram för ifrågavarande
klinik.

Kommittén har vidare lagt fram program för utrustning av dels en medicinsk
njuravdelning samt vissa provisoriska laboratorier inom nybyggnaden
för medicinska kliniken, dels centralköket med personalrestaurant.
Kommittén har även äskat medel för utrustning av vissa ombyggda lokaler
inom kvinnokliniken. De framlagda utrustningsförslagen och det därför beräknade
medelsbehovet godtages av departementschefen.

Kommitténs äskanden i övrigt avser — förutom medel för kommitténs

60

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

fortsatta verksamhet — fullföljande av utrustningsanskaffning i enlighet
med de av statsmakterna redan godkända utrustningsprogrammen för den
egentliga medicinska kliniken inom nyssnämnda nybyggnad samt för den
provisoriska neurokirurgiska kliniken. Mot vad kommittén i dessa delar
föreslagit har departementschefen icke något att erinra.

Då staten enligt gällande avtal med Uppsala läns landsting angående
utbyggnad av akademiska sjukhuset har att svara för 40 procent av utrustningskostnaderna
för ifrågavarande kliniker m. m., förordas att 820 000 kr.
anvisas för ändamålet för nästa budgetår.

Liksom för innevarande budgetår förutsättes, att statens andel i kostnaderna
för kommitténs verksamhet beträffande utrustningsfrågor får bestridas
från förevarande anslag.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår beräknas
till (750 000 + 820 000) 1 570 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utrustning vid akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 570 000 kr.

63 :o) Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi vid
epidemisjukhuset i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68,
s. 302), vilket innebär en minskning av anslaget med 10 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av undervisning
i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kr.

64:o) Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 70, s. 303—306), vilket innebär en med 900 000 kr. ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
5 300 000 kr.

65 :o) Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 306—311), vilket innebär en med
1 500 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

61

att riksdagen må till Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga
sjukhus för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 10 500 000 kr.

66 :o) Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 312), vilket innebär en
minskning av medelsanvisningen med 40 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr.

67 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 312 och 313), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 1 400 000 kr.

68:o) Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 75, s. 313—315) och under erinran, att
anslaget för innevarande budgetår uppförts med ett allenast formellt belopp
av 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 53 000 kr.

69:o) Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 76, s. 315 och 316), vilket innebär en minskning
av medelsanvisningen med 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kr.

70:o) Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 77, s. 316 och 317), vilket innebär anvisande av
endast ett formellt belopp, och under erinran att anslaget i gällande riksstat
uppförts med 125 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

62

Statsutskottets utlåtande nr il år 1962

71 :o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 78, s. 317 och 318), vilket innebär en minskning av
medelsanvisningen med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kr.

72 :o) Bidrag till anordnande av sjukhem för långvarigt kroppssjuka. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 79, s. 318), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av sjukhem
för långvarigt kroppssjuka för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 950 000 kr.

73:o) Bidrag till driften av sjukhem för långvarigt kroppssjuka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 319), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av sjukhem för
långvarigt kroppssjuka för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 5 500 000 kr.

74 :o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. Kungl. Maj:t
har (punkt 81, s. 319—321) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av centralanstalter för radioterapi för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 300 000 kr.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1962/63 har medicinalstyrelsen
anfört, att i de av huvudmannen beräknade driftkostnaderna vid lundaanstaltens
behandlingsinstitut upptagits kostnaden för inköp av en betatron.
Av skäl som anfördes under motsvarande anslagspunkt i föregående års
statsverksproposition anser departementschefen emellertid denna kostnad
icke vara hänförlig till sådana driftkostnader, till vilka bidrag bör utgå
enligt gällande grunder. I likhet med medicinalstyrelsen beräknas sålunda
kostnaderna för röntgenbehandling och radiumapplikation vid lundaanstalten
till cirka 825 000 kr. När det gäller motsvarande kostnader vid göteborgsanstalten
har medicinalstyrelsen anmält, att dessa enligt sjukvårdsstyrelsens
senare beräkningar bör uppskattas till 1 157 000 kr. Med hänsyn
härtill och då departementschefen i likhet med medicinalstyrelsen beräknar
kostnaderna för utgående dagkostnadsbidrag till anstalterna till sammanlagt
cirka 390 000 kr., skulle det sammanlagda medelsbehovet under ansla -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

63

get uppgå till (825 000 + 1 157 000 + 390 000) 2 372 000 kr., vilket belopp
föreslås avrundat till 2 400 000 kr.

Slutligen erinras om att enligt av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens
utbyggande m. in. (prop. 1960: 159) bidrag skall utgå med 25
procent av kostnaderna för uppförande och utrustning av radioterapeutiska
kliniker vid de blivande regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå.
Det synes f. n. ovisst om bidrag för ändamålet kommer att aktualiseras redan
under budgetåret 1962/63. Skulle emellertid så bli fallet, föreslås kostnaderna
härför få bestridas från förevarande anslag.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att kostnaderna för
statens bidrag till uppförande och utrustning av radioterapeutiska kliniker
vid de blivande regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå må — enligt
vad departementschefen därom anfört — bestridas från förevarande
anslag.

Med godtagande av den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centralanstalter
för radioterapi för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kr.

75 :o) Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 321 och 322), vilket innebär anvisande
av endast ett formellt belopp, och under erinran att anslaget i gällande
riksstat uppförts med 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

76 :o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 84, s.
322—328) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 550 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 000 000 kr.

Det sammanlagda driftunderskottet vid vanföreanstalterna beräknas
enligt de för innevarande budgetår fastställda staterna till 7 046 000 kr.,
vilket innebär en ökning i förhållande till föregående budgetår med cirka
550 000 kr.

För bidrag till ortopediska hjälpmedel beräknar departementschefen ett
oförändrat belopp av 2 300 000 kr. samt för bidrag till resor för vanföra
m. in. ett belopp av 70 000 kr., innebärande en minskning av medelsanvisningen
med 10 000 kr.

64

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Svenska vanförevårdens centralkommitté har för den av kommittén bedrivna
forskningen rörande stödjebandage och proteser hemställt om ett
från 30 000 till 45 000 kr. förhöjt bidrag. Med hänsyn till angelägenheten
av att ifrågavarande forskningsverksamhet kan ytterligare utvecklas biträder
departementschefen centralkommitténs hemställan. För centralkommitténs
tekniska verksamhet i syfte att framställa olika hjälpmedel för
att underlätta en anpassning till normal livsföring föreslås ett oförändrat
bidrag av 100 000 kr.

Anslaget för nästa budgetår föreslås alltså uppfört med (9 000 000 +
555 000) avrundat 9 550 000 kr.

Vad angår av anstaltsstyrelserna framlagda förslag till personalförstärkningar
m. m. tillstyrkes, att den kamerala avdelningen vid Norrbackainstitutet
förstärkes med en ny tjänst som assistent i Ae 13 samt att en befintlig
assistenttjänst i Ao 15 vid samma avdelning uppflyttas till Ao 17. Vidare
förordas, att en tjänst som yrkeslärare i Ao 16 inom det kemisk-tekniska
facket vid Änggårdens yrkesskolor utbytes mot tjänst som lärare i
Ao 19. Vid det till vanföreanstalten i Härnösand knutna skolhemmet bör en
halvtidstjänst som sjukgymnast i Ao 13 vid anstaltens sjukavdelning utbytas
mot en heltidstjänst i Ae 11/13 med placering på skolhemmet. Förslaget
att inrätta en särskild tjänst som biträdande skolhemsföreståndare vid
ifrågavarande skolhem biträdes såtillvida, att det föreslås, att ett belopp
av 8 000 kr. upptages för ändamålet i anstaltens avlöningsstat.

Med hänsyn till att Norrbackainstitutets skolhem tillförts flera och väsentligt
svårare handikappade elever i samband med att undervisning på
enhetsskolans högstadium börjat anordnas höstterminen 1961 har Kungl.
Maj:t genom beslut den 29 december 1961 för innevarande budgetår medgivit
förstärkning av skolhemspersonalen med 1 sjuksköterska i Ag 9 och
1 sjukgymnast mot arvode — båda på halvtid —- samt 1 barnsköterska i
Ag 5 och 2V2 ekonomibiträden i Ag 3 ävensom för arvoden till foniater och
talpedagog anvisat 2 000 resp. 9 000 kr. Ifrågavarande personal anses böra
bibehållas tills vidare även under följande budgetår.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vanf öreanstalter m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
9 550 000 kr.

77 :o) Bidrag till Eugeniahemmet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 85, s. 328—333), vilket innebär inrättande av en halvtidstjänst
som fritidsledare i Ae 9 och en barnskötersketjänst i Ae 5, vissa tjänste -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

65

förändringar, uppräkningar av arvoden för talterapi samt en med 190 000 kr.
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 240 000 kr.

78:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 88, s. 334—338) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock
till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 192 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 161 000 kr.

Den nuvarande barnmorskeutbildningen omfattar — efter genomgången
tvåårig utbildning vid sjuksköterskeskola — fyra månaders teoretisk och
elva månaders praktisk utbildning vid barnmorskeläroanstalt. Kursplanen
upptar 640 undervisningstimmar. Medicinalstyrelsen har framlagt förslag
till ny kursplan för barnmorskeutbildningen, som innebär att tiden för den
teoretiska undervisningen nedskäres med en månad och att antalet undervisningstimmar
minskas till 488. Viss klinisk undervisning, som f. n.
meddelas i samband med den teoretiska undervisningen, har därvid överförts
till den praktiska utbildningen i form av jämsidesundervisning. Den
praktiska utbildningen upptager oförändrat elva månader. Tjänstgöringen
vid förlossningsavdelning och obstetrisk vårdavdelning avkortas med sammanlagt
en och en halv månad men förlänges i motsvarande mån vid gynekologisk
avdelning. För legitimerad sjuksköterska med erfarenhet från
tjänstgöring vid gynekologisk vårdavdelning förutsättes att såväl den teoretiska
som den praktiska utbildningen skall kunna ytterligare avkortas
från fall till fall.

Den föreslagna omläggningen av utbildningen har lämnats utan erinran
av Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet och Sveriges
läkarförbund, medan Svenska barninorskeförbundet motsätter sig varje
förkortning av utbildningstiden. Svenska landstingsförbundets styrelse önskar
å andra sidan att utbildningstiden ytterligare reduceras. För egen del
kan departementschefen ej finna den föreslagna mycket begränsade avkortningen
av utbildningstiden ägnad att inge farhågor för en sänkning av
utbildningens kvalitet. Den nya kursplanen synes tvärtom ge barnmorskeeleverna
en mer allsidig utbildning än hittills. Med hänsyn härtill och då
det i rådande läge på sjukvårdens område synes angeläget att tillvarataga
varje möjlighet att rationalisera sjukvårdspersonalens utbildning, tillstyrker
departementschefen medicinalstyrelsens förslag. Den nya kursplanen
bör, såsom medicinalstyrelsen föreslagit, börja tillämpas fr. o. in. budgetåret
1962/63.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

66 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Med hänsyn till rådande barnmorskebrist har antalet elever i varje kurs
vid Stockholmsanstalten fr. o. m. hösten 1961 höjts från 30 till 36, vilket
innebär en ökning av utbildningskapaciteten med 12 elever per år. För den
praktiska utbildningen av sistnämnda elever, vilken måste förläggas utanför
Södersjukhuset, tillstyrkes, att en tjänst som instruktionsbarnmorska
i Ae 14/16 inrättas. Vidare beräknas medel för arvode till läkare, som skall
handleda samma elever under praktiktjänstgöringen.

För att tillgodose det ökade behovet av skrivhjälp vid anstalten upptages
ett belopp av 2 000 kr.

Arvodet till biträdande överlärare föreslås höjt med 300 kr. För arvoden
till tillfälliga barnmorskelärare beräknas ytterligare 700 kr.

Kostnaderna för förordade personalförstärkningar och arvodeshöjningar
m. m. föranleder en ökad medelsanvisning med cirka 23 000 kr. Den automatiska
utgiftsstegringen för tidigare medgiven lönegradsuppflyttning av
överlärartjänsten m. m. medför ett ökat medelsbehov med omkring 8 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
förordade omläggningen av barnmorskeutbildningen.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud -

getåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 72 000

2. Arvoden till biträdande överlärare och tillfälliga

lärare, förslagsvis .......................... 36 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 48 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 34 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 000

Summa kr. 192 000;

b) till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 192 000
kr.

79:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 338—340), vilket innebär oförändrat
anslag men ändrad fördelning mellan anslagsposterna, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

67

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 169 000 kr.

80:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 90, s. 340—342), vilket innebär anordnande
även under nästa budgetår av en extra barnmorskekurs vid anstalten och
en med 16 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

...................................... 88 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 34 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 36 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 2 000

Summa kr. 184 000;

b) till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 184 000 kr.

81 :o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 342 och 343), vilket innebär en minskning
av anslaget med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 109 000 kr.

82:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 92, s. 343—346), vilket innebär inrättande
av en tjänst som instruktionssköterska i Ae 14/16 och fr. o. m. den 1 januari
1963 två instruktionsskötersketjänster i Ag 14/16, anordnande av en extra
kurs för utbildning av sjuksköterskor, avsedd för elever som genomgår
högre utbildning för mentalsjukvårdspersonal, samt en med 65 000 kr.
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

68

Statsutskottets utlåtande nr il åt 1962

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 88 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 500

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 102 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 297 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 115 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 7 500

Summa kr. 613 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 613 000
kr.

83:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 346 och 347), vilket innebär en
minskning av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 165 000 kr.

84:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94, s. 347—349), vilket innebär inrättande av
en tjänst som instruktionssköterska i Ae 14/16 och en med 23 000 kr. ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjukskö''
terskeskola i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 37 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 4 000

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 75 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 150 000

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 69

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 56 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 3 000

Summa kr. 325 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 325 000
kr.

85:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 95, s. 349—351), vilket innebär en ökning av
anslaget med 81 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 343 000 kr.

86:o) Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
96, s. 351—353) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

Anslaget är i gällande rilcsstat uppfört med 760 000 kr.

För innevarande budgetår har under anslaget upptagits dels ett belopp
av 8 000 kr. till stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor,
dels ett belopp av 100 000 kr. till täckande av underskott till och med år
1961 å driften av diakonissanstalten Samariterhemmets i Uppsala sjuksköterskeskola,
dels ock ett belopp av 610 000 kr. till bidrag till driften av Sophiahemmets
sjuksköterskeskola. Vidare har medel beräknats för stipendier
till elever vid sistnämnda sjuksköterskeskola.

Fr. o. in. budgetåret 1961/62 har Sophiahemmets sjuksköterskeskola enligt
särskilt avtal medgivits bidrag till täckande av kommande underskott å
driften av skolan, varvid bidraget beräknas på grundval av en av Kungl.
Maj :t fastställd inkomst- och utgiftsstat. Kostnaderna för driftbidraget för
budgetåret 1962/63 uppskattar departementschefen till i runt lal 600 000 kr.

Genom beslut den 6 oktober 1961 har Kungl. Maj:t bemyndigat direktionen
för karolinska sjukhuset att för innevarande budgetår disponera ett belopp
av 66 800 kr. för utdelning av stipendier till sådana elever vid Sophiahemmets
sjuksköterskeskola, som förbinder sig till viss tids tjänstgöring
vid sjukhuset. Med ledning av en av direktionen gjord beräkning upptages
för motsvarande stipendiekostnader för nästa budgetår ett belopp av cirka
47 000 kr.

Diakonissanstalten Samariterhemmet i Uppsala har tillerkänts statsbidrag
för täckande av underskott för år 1961 å driften av hemmets sjuksköterske -

70

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

skola. Den av departementschefen i föregående års statsverksproposition
förordade utredningen rörande skolans verksamhet har ännu icke kunnat
slutföras. Det förordas därför, att skolan erhåller statsbidrag för att täcka
driftunderskottet under år 1962, vilket uppskattas till 100 000 kr.

Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor utdelas som bidrag
till utgående elevavgifter. F. n. uttager endast Svenska Röda korsets
sjuksköterskeskola i Stockholm avgifter av eleverna. Planer föreligger att
slopa elevavgifterna även vid denna skola, men detta torde icke komma att
ske under år 1962. Uppkommande kostnader för ändamålet föreslås i så
fall få bestridas från förevarande anslag.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppgår
sålunda till i runt tal 750 000 kr., innebärande en minskning av medelsanvisningen
med 10 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson m. fl. (I: 218) och den andra inom andra kammaren av herr
Gomér (II: 266), i vilka har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning angående statsbidrag till
landstingens sjuksköterskeskolor i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Trollhättan och
Gustafsson i Uddevalla väckt motion (II: 30), vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag om att sjuksköterskeskolorna
underställes överstyrelsen för yrkesutbildning.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 218
och II: 30.

Utskottet vill erinra om att vid 1958 års B-riksdag väcktes två likalydande
motioner, den ena inom första kammaren av herr Lindahl m. fl. (I: B 78)
och den andra inom andra kammaren av herr Allard m. fl. (II: B 100), i
vilka hemställdes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om utredning rörande sjuksköterskeskolornas inordnande i det reguljära
yrkesskoleväsendet, så att skolorna erhölle statsbidrag enligt för centrala
yrkesskolor gällande bestämmelser. Sedan utskottet inhämtat yttranden av
medicinalstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret, Svenska
stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet och Svensk sjuksköterskeförening
anförde utskottet i sitt utlåtande nr B 76/1958, att utskottet vid
sin prövning av ifrågavarande motioner och de i ärendet avgivna yttrandena
funnit skäl föreligga för att det i motionerna berörda spörsmålet gjordes
till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning, vilken syntes
utskottet lämpligen böra anförtros åt 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning. På utskottets hemställan anhöll riksdagen med

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

71

anledning härav i skrivelse till Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t ville vidtaga
åtgärder i av utskottet angivet hänseende.

Enligt vad utskottet erfarit avser chefen för inrikesdepartementet att
inom kort föranstalta om en översyn av sjuksköterskeutbildningen. I detta
sammanhang avses även nu berörda spörsmål bli föremål för en sådan prövning,
som utskottet i sitt utlåtande nr B 76/1958 förutsatte. Med hänsyn
härtill finner utskottet att de vid årets riksdag väckta motionerna I: 218,
II: 266 samt II: 30, i vilka gjorts i huvudsak motsvarande yrkanden, icke
behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker vad departementschefen anfört och föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor
in. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kr.;

II. att motionerna I: 218 och II: 266 samt II: 30 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

87:o) Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 97, s. 353—358) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut för
högre utbildning av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63, dels ock till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
635 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 510 000 kr.

Den ordinarie kursverksamheten vid institutet under innevarande budgetår
omfattar en lärarkurs, en husmoderskurs, fyra avdelningssköterskekurser,
en förlängd avdelningssköterskekurs samt en kurs i narkosgivning.
Vidare anordnas vissa extra kurser. För nästa budgetår föreslås skola
utöver den ordinarie kursverksamheten anordnas två extra lärarkurser, en
extra husmoderskurs, tre extra avdelningssköterskekurser, en preparandkurs
samt en kurs i narkosgivning.

För den föreslagna omfattningen av kursverksamheten under nästa budgetår
föreslås inrättad en tjänst som studieledare i Ag 19 med uppgift i
första hand att leda narkoskurserna. Vidare beräknas medel för anställande
av studieledare under sammanlagt åtta månader.

Vidare förordas, att en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
och en halvtidstjänst som expeditionsvakt i Ag 7 inrättas vid institutet.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
uppflyttning av ett kontorsbiträde i Af 1-—Ae 5 till kanslibiträde i Ae 7. De -

72

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

partementschefen tillstyrker vidare extraordinariesättning av två studieledartjänster
samt att arvodet till redogörare, tillika sekreterare höjes med
1 200 kr.

Vad gäller arvoden åt tillfälliga lärare m. m. tillstyrkes ökad medelsanvisning
för utvidgning av undervisningen i psykologi m. m. i preparandkursen
och för effektivisering av utbildningen i narkosgivning.

Anslaget föreslås uppfört med (510 000 + 125 000) 635 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
till viss tjänsteförändring.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 7 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare m. m., förslagsvis 290 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 257 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 76 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 5 000

Summa kr. 635 000;
b) till Statens institut för högre utbildning av sjukskö -

terskor: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 635 000 kr.

88:o) Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 358 och 359), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 12 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor: Omkostnader för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.

89 :o) Utbildning av viss sjukvårdspersonal. Kungl. Maj:t har (punkt 99,
s. 360—364) föreslagit riksdagen att till Utbildning av viss sjukvårdspersonal
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 224 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

73

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 131 000 kr.

För specialutbildning av barnsjuksköterskor föreslår departementschefen
anvisande av 64 000 kr., innebärande en ökning med 3 000 kr.

Under innevarande budgetår skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni
1961 anordnas följande kurser för vidareutbildning av laboratoriebiträden,
nämligen dels en läskurs för den kliniskt-kemiska linjen, dels två läskurser
för den bakteriologiska linjen jämte försöksvis en blodgruppsserologisk och
en farmakologisk sektion, dels tre läskurser för den histologisk-patologiska
linjen jämte försöksvis en parasitologisk sektion, dels försöksvis en läskurs
för allmän-kemisk linje, dels ock fyra förberedande kurser för elever, som
ej genomgått laborantskola. Två av sistnämnda kurser har dock sannnanslagits.
Det sammanlagda antalet elever i alla kurserna uppgår till närmare
200. Ifrågavarande kursverksamhet innebär, att två läskurser för den histologisk-patologiska
linjen anordnas utöver vad som tidigare planerats. Kostnadsökningen
för den utvidgade kursverksamheten uppgår till 35 000 kr.

För budgetåret 1962/63 planerar medicinalstyrelsen vidareutbildning efter
förutnämnda utbildningslinjer och sektioner av utbildningslinjer. Jämfört
med innevarande budgetår föreslås dock kursverksamheten utökad
med ytterligare en läskurs för den kliniskt-kemiska linjen, viss jämsidesundervisning
å den histologisk-patologiska linjen samt tre förberedande
läskurser. Elevantalet uppskattas till omkring 250.

Den av medicinalstyrelsen föreslagna omfattningen av kursverksamheten
föranleder ingen erinran från departementschefens sida. Emellertid erinrar
han om att Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
att i samråd med vederbörande kommunförbund snarast möjligt
anordna utbildning för eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning
för laboratoriepersonal, röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som
kan avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning. Ytterligare
kompletterings- och utbildningskurser torde därför få anordnas, om behov
därav skulle uppkomma.

Av styrelsen beräknade ökade kostnader för arvoden och materiel m. m.
godtages.

I enlighet med det anförda beräknas de på staten fallande kostnaderna
för samtliga av departementschefen föreslagna kurser till cirka 110 000 kr.
för lärararvoden och cirka 50 000 kr. för materiel m. m. eller tillhopa 160 000
kr., vilket utgör en ökning med 90 000 kr. i förhållande till för innevarande
budgetår anvisade medel.

Anslaget uppföres med (131 000 + 93 000) 224 000 kr.

Utskottet vill understryka vikten av att utbildningen av sådana personalkategorier,
som kan avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning,
intensifieras. Med hänsyn härtill har utskottet inget att erinra mot
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 11

74

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

att ytterligare kompletterings- och utbildningsknrser — utöver den av medicinalstyrelsen
föreslagna omfattningen av kursverksamheten — får anordnas
under nästa budgetår, om behov därav skulle uppkomma.

Med godtagande av den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av viss sjukvårdspersonal
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
224 000 kr.

90 :o) Utbildningskurser i arbetsterapi. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 100, s. 364 och 365), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i arbetsterapi för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.

91 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 365 och 366), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 13 000 000 kr.

92:o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 366 och 367), vilket innebär en minskning
av anslaget med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 3 300 000 kr.

93 :o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 367—369), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar m. m. inom
förebyggande mödra- och barnavård för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.

94:o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 104, s. 369—371), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och
barn för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 800 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

75

95 :o) Abortförebyggande åtgärder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 105, s. 371 och 372), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Abortförebyggande åtgärder för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.

96 :o) Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 372 och 373), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kr.

97 :o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 107, s. 373 och 374), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kr.

98:o) Stipendier till studerande vid tandläkarhögskola. Kungl. Maj:t har
(punkt 108, s. 374 och 375) föreslagit riksdagen att till Stipendier till studerande
vid tandläkarhögskola för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kr.

Här avsett anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört under
rubriken Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. med 750 000 kr.

Enligt kungörelsen den 26 maj 1961 (nr 281) må studerande vid tandläkarhögskola
tilldelas stipendium å 2 500 kr. årligen under högst fem år
på villkor bl. a. att han förbinder sig att efter vunnen legitimation som tandläkare
tjänstgöra i folktandvården under samma antal år som stipendium
innehafts. För den termin, varunder studerande avlägger examen, må han
på motsvarande villkor tilldelas stipendium för ett halvt år å 1 250 kr.

Med hänsyn till den ännu bestående bristen på tandläkare inom folktandvården
och den gynnsamma effekt på rekryteringen som stipendieringen
haft förordar departementschefen, att medelsanvisningen liksom för innevarande
budgetår beräknas efter ett antal av 300 stipendier å 2 500 kr.

Anslaget, som föreslås erhålla av medicinalstyrelsen föreslagen ändrad
benämning, uppföres med oförändrat 750 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.

76

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Stipendier till studerande vid tandläkarhögskola
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kr.

99:o) Bidrag till driften av folktandvården. Kungl. Maj:t har (punkt 109,
s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Den 1 juli 1961 var 25 centraltandpolikliniker, 30 polikliniker för tandreglering
och 709 av 753 inrättade distriktstandpolikliniker i verksamhet.

Totala antalet tandläkare inom folktandvården den 1 juli 1962 uppskattas
till ungefär 1 900.

Enligt preliminär beräkning utgjorde antalet fullständigt behandlade
barn inom folktandvården under år 1960 inom landstingskommunerna
559 724 och i städerna utanför landstingskommun 167 385 eller tillhopa
727 109 barn.

Folktandvårdens successiva utbyggnad medförde under fyraårsperioden
1956—1959 en ökning av antalet statsbidragsberättigade barn inom landstingskommunernas
folktandvård med tillhopa cirka 84 000 eller per år cirka
21 000. För de landstingsfria städerna var ökningen cirka 24 500 eller cirka
6 100 per år.

ökningen från 1959 till 1960 har —- särskilt i de landstingsfria städerna
— varit förhållandevis ringa. Det finns emellertid anledning förmoda, att
den tidigare ökningstendensen i fortsättningen åter skall göra sig gällande.

Man bör således alltjämt kunna räkna med en årlig ökning av antalet
statsbidragsberättigade barn uppgående till cirka 25 000 för hela riket,
varav cirka 20 000 i landstingskommunerna och cirka 5 000 i städer utanför
landsting. Med utgångspunkt härifrån kan antalet statsbidragsberättigade
barn för år 1962 beräknas till cirka 600 000 inom landstingskommunernas
folktandvård och till cirka 178 000 inom de landstingsfria städernas
folktandvård. Med gällande bidragsgrunder uppgår bidragskostnaderna till
11 024 000 kr., avrundat 11 000 000 kr.

Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat 11 000 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren av herr Kaijser väckt motion (I: 50), i vilken hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att i bestämmelserna
rörande folktandvårdens personal införes bestämmelser rörande
biträdande övertandläkare som är analoga med de bestämmelser, som
enligt sjukhuslagen och sjukhusstadgan gäller för biträdande överläkare.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

77

Utskottet. Enligt utskottets mening måste ett ställningstagande till det
i motionen 1:50 framställda yrkandet föregås av förhandlingar med vederbörande
personalorganisation. Enär det väckta spörsmålet således i första
hand är att betrakta som en förhandlingsfråga, synes motionen icke
f. n. böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med godtagande av departementschefens anslagsberäkning hemställer
utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000
kr.;

II. att motionen 1:50 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

100:o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 376 och 377), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.

101 :o) Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare. Kungl. Maj:t har
(punkt 111, s. 377 och 378) föreslagit riksdagen att till Utbildningskurs för
vissa utländska tandläkare för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför, att det efter numera verkställd omläggning
av kursplanen finns anledning utgå från att kurserna i sin nya utformning
skall vara väl ägnade att motsvara kraven på lämplig kompletterande
utbildning.

Under senare tid har det årliga nytillskottet av utländska tandläkare inom
folktandvården uppgått till cirka 50, varav erfarenhetsmässigt åtminstone
ett fyrtiotal önskar fortsätta sin verksamhet i Sverige för längre tid. I
princip förutsältes för fortsatt förordnande inom folktandvården efter
ett års tjänstgöring att vederbörande tandläkare genomgår ifrågavarande
utbildningskurs. Då ingen sådan kurs ägde rum under budgetåret 1960/61
kan ett betydande latent behov nu beräknas föreligga. Departementschefen
förutsätter därför, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva dubblering av kursen,
därest förutsättningar härför eljest visar sig föreligga. Kostnaderna för en
kurs beräknas till oförändrat 46 000 kr. Med hänsyn till att det f. n. får
anses ovisst huruvida resurser finns för en dubblering, förordas, att
anslaget uppföres med nämnda belopp.

78

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att — om så skulle
erfordras — en dubblering av ifrågavarande utbildningskurs för utländska
tandläkare må vidtagas under budgetåret 1962/63.

Med tillstyrkan jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurs för vissa utländska
tandläkare för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kr.

102 :o) Understödjande av dispensärverksamhet m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 378), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av dispensårverksamhet
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 700 000 kr.

103 :o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.
Maj :t har (punkt 113, s. 379—381) föreslagit riksdagen att till Allmän skärmbildsundersökning:
Lokala undersökningar för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 525 000 kr.

I den proposition med förslag angående hälsovård och öppen sjukvård
i landstingsområdena m. m., som behandlades av fjolårets riksdag, framhöll
departementschefen bl. a., att allmän hälsokontroll borde genomföras
så snart förutsättningar härför med hänsyn främst till personalresurserna
vore för handen. Därvid underströks den utomordentliga vikten av förebyggande
åtgärder och tidigdiagnostik när det gällde de stora folksjukdomarna
såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, sockersjuka och reumatiska
åkommor. Inom inrikesdepartementet har därefter närmare undersökts
möjligheterna att trots den nuvarande knappa tillgången på läkare få
till stånd en mera omfattande hälsokontroll än de undersökningar, som f. n.
bedrives genom den statliga skärmbildsverksamheten. Därvid har konstaterats,
att den snabba utvecklingen i såväl kvantitativt som kvalitativt
avseende inom den kliniskt-kemiska laboratorietekniken skapat delvis nya
förutsättningar för ett främst på kemisk blodanalys baserat undersökningsförfarande
som beräknas kunna ge värdefulla upplysningar rörande den
undersöktes hälsotillstånd i ett flertal väsentliga hänseenden. Sålunda kan
exempelvis disposition för arterioslderos samt hjärt- och kärlsjukdomar
konstateras och hållpunkter vinnas för misstanke om sjukliga förändringar
i levern långt innan patienten företer sjukdomssymtom. Likaså torde man
kunna påvisa ledgångsreumatism. Av intresse är i detta sammanhang

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

79

även möjligheten att bidraga till en tidig diagnos av tumörsjukdomar. Ehuru
specifika laboratorieprov för sistnämnda sjukdomar icke föreligger, torde
resultaten av de kemiska blodanalyserna, bedömda mot bakgrunden av
övriga föreliggande uppgifter och undersökningsresultat, möjliggöra utväljande
av ett klientel, som bör genomgå särskild kontroll.

Enligt dessa riktlinjer har medicinalstyrelsen sedermera utarbetat förslag
till försöksverksamhet, anknuten till en skärmbildspatrull som utrustas
med särskilda resurser för ändamålet. Preliminärt har föreslagits, att verksamheten
förlägges till Värmlands län, där skärmbildsundersökningar planeras
att bedrivas fr. o. m. hösten 1962. Den på kemisk analys av blodet grundade
hälsokontrollen avses därvid kombineras med — förutom skärmbildsundersökning
av bröstkorgens organ — en undersökning av urin på förekomst
av äggvita och socker, varjämte kontroll bl. a. av blodtrycket bör äga
rum. Ävenså torde vara erforderligt att genom ett frågeformulär erhålla
kortfattade anamnestiska data av undersökningsklientelet.

Departementschefen finner det synnerligen angeläget att en försöksverksamhet
i större skala snarast kominer till stånd. De av medicinalstyrelsen
uppdragna riktlinjerna synes därvid lämpligen böra följas.

Undersökningarna, som givetvis skall vara frivilliga, föreslås skola omfatta
personer födda 1937 eller tidigare. I övrigt bör omfattningen bestämmas
av försöksverksamhetens syfte att ge underlag för bedömande av
förutsättningarna och lämplig form för en allmän hälsokontroll ävensom
av den nödvändiga anpassningen till skännbildspatrullens arbetsrutin med
tanke på ett jämnt och snabbt flöde av patienter.

På grundval av tillgängliga uppgifter från tidigare skärmbildsundersökningar
i länet har anslutningen vid ett års undersökningar av styrelsen beräknats
till cirka 33 000 personer.

För ifrågavarande försöksverksamhet bör en skärmbildspatrull förstärkas
med två sjuksköterskor och ett biträde. För löner och traktamenten till
dessa beräknas 70 000 kr. För etiketter, rör och nålar för provtagning, avsedda
för engångsförbrukning, beräknas 2 kr. för undersökt person. För
materiel för urinprov kan beräknas 2 000 kr. Inköp av en centrifug för
blodprov torde kräva 5 000 kr. Kemiska analyser av blodproven — bortåt
ett tiotal analyser per prov — beräknas kunna utföras till en kostnad av
cirka 20 kr. per prov. För bedömning av de erhållna resultaten samt för
kontroll av patienter, som till följd av undersökningsfynden hänvisas till
sjukhus för närmare utredning, erfordras en erfaren och väl utbildad läkare
ävensom servicepersonal och lokaler. Läkarens avlöning föreslås härvid
få bestridas av statsmedel, under det att tillhandahållandet av servicepersonal
och lokaler anses böra ankomma på vederbörande huvudman.

Undersökningsresultaten föreslås skola göras till föremål för statistisk hålkortsbearbetning
genom medicinalstyrelsens statistiska avdelnings försorg.
Genom en sådan bearbetning bör upplysningar kunna erhållas av speciellt

80

Statsutskottets utlåtande nr it år 1962

intresse för fortsatt verksamhet beträffande hälsokontroll och även för den
därav berörda sjukvårdsplaneringen. Bearbetningen har beräknats draga
en kostnad av cirka 27 000 kr.

På grundval av i det föregående redovisade förutsättningar har medicinalstyrelsen
uppskattat kostnaderna för den föreslagna försöksverksamheten
under nästa budgetår till i runt tal 900 000 kr. Härtill kommer kostnader
för transport av prover och emballage. Vidare anses visst utrymme
böra finnas för eventuellt inköp av här icke förutsedd utrustning till
skärmbildspatrullen och för andra oförutsedda utgifter.

Med beaktande av de osäkra faktorer, varpå vissa beräkningar vilar,
förordar departementschefen, att ett belopp av i runt tal 1 000 000 kr. beräknas
för försöksverksamheten. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t
att fastställa den närmare utformningen av denna verksamhet.

Mot medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet för de egentliga
skärmbildsundersökningarna har departementschefen icke någon erinran.
Medlen till nu ifrågavarande hälsoundersökningar anses böra bestridas från
samma anslag.

Anslaget föreslås uppfört med avrundat (525 000 + 1 050 000) 1 600 000
kr.

Utskottet finner det värdefullt, att en mer allsidig ''hälsokontroll försöksvis
anordnas i anslutning till planerad skärmbildskontroll i Värmlands län.
Departementschefens förslag i denna del föranleder därför ingen erinran
från utskottets sida. Kostnaderna för ifrågavarande hälsoundersökning bör
såsom departementschefen föreslagit bestridas från förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmän skårmbildsundersökning:
Lokala undersökningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 1 600 000 kr.

104:o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 382—384), vilket
innebär inrättande av en tjänst som ingenjör i högst Ag 15 och en med
20 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ 439 000

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 81

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 127 000

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................ 9 000 575 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis .................... 25 000

Summa kr. 600 000;

b) till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens
skärmbildscentral för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 600 000 kr.

105 :o) Nyanskaffning av materiel för den statliga skärmbildsverksamheten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 384), vilket innebär
anvisande av endast ett formellt belopp med hänsyn till förefintlig reservation,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av materiel för den
statliga skärmbildsverksamheten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

106:o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 116, s. 384—387), vilket i fråga om anslagsberäkningen
innebär en med 300 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 700 000 kr.

107 :o) Skyddsympning mot difteri. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 117, s. 388), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skyddsympning mot difteri för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kr.

108:o) Skyddsympning mot polio. Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 388—
392) föreslagit riksdagen att till Skyddsympning mot polio för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kr.
Departementschefen anför, att vaccineringen mot polio under åren 1957
—1961 beräknas ha omfattat i runt tal 3,9 miljoner personer. Anslutningen
bland de vuxna har under år 1961 visat eu glädjande uppgång — i årsklas -

82

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

serna födda 1910—1942 beräknas cirka 1 125 000 personer ha erhållit ett
grundläggande ympskydd — men immunitetsläget i dessa ålderskategorier
får i stort sett ännu anses vara mindre tillfredsställande. En fortsatt aktiv
insats för att ge vuxna födda 1910 eller senare skydd mot polio får därför
betraktas som synnerligen angelägen. Anslutningen i övriga åldersgrupper
beräknas ha varit ungefär densamma som under 1960. Den nytillkomna
gruppen spädbarn beräknas sålunda ha vaccinerats till cirka
66 procent, en siffra som är förhållandevis låg jämfört med åtskilliga andra
länder.

För nästa budgetår föreslår medicinalstyrelsen dels nyympning med avdödat
vaccin för 147 000 barn födda 1943—30/6 1962 samt 500 000 vuxna,
dels en tredje injektion åt dem som fått grundläggande ympning våren
1962, dels ock vaccination med levande vaccin för 500 000 personer.

Med hänsyn till de gynnsamma resultat som uppnåtts vid vaccinering
med levande vaccin anser departementschefen angeläget att sådana ympningar
i större skala igångsättes så snart förutsättningar härför föreligger.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i vilken omfattning
och takt sådan vaccinering skall ske. Därvid torde ersättning till registrerande
och utdelande funktionär böra utgå med 1 kr. per vaccinerad
person. I förekommande fall bör härjämte ersättning till övervakande
läkare utgå med 10 kr. per dag, då ett icke alltför ringa antal fall behandlats
under hans inseende. Kostnaderna för ersättningar för vaccinering med
levande vaccin i den utsträckning styrelsen föreslagit skulle därvid belöpa
sig till i runt tal 500 000 kr., vartill kommer kostnader för saft och
pappbägare, beräknade till 65 000 kr.

Ympningar med avdödat vaccin föreslås skola under budgetåret 1962/63
genomföras i enlighet med styrelsens förslag. Kostnaderna härför under
förevarande anslag kan vid oförändrade ersättningsgrunder och under förutsättning
att avgifter ej uttages beräknas till omkring 2 320 000 kr., varav
för ersättning till vmpare in. fl. cirka 2 250 000 kr., för ympares resor
och ersättning till övervakare 30 000 kr., för ersättning för tagande av blodprov
m. m. 20 000 kr. samt för trycksaker 20 000 kr.

För propaganda beräknas en höjning till 80 000 kr.

Kostnaderna för vaccin, vilka icke belastar förevarande anslag, kan, framför
allt med hänsyn till att den genomsnittliga framställningskostnaden
för levande vaccin ännu icke kan med säkerhet anges, endast bli föremål
för en ungefärlig uppskattning. De beräknas vid ett fullständigt genomförande
av medicinalstyrelsens förslag till cirka 4 300 000 kr.

Anslaget föreslås uppfört med (4 000 000—1 000 000) 3 000 000 kr.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att ympningar med
levande poliovaccin bör igångsättas i större skala, så snart förutsättningar
härför föreligger.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

83

Utskottet får med godtagande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Skyddsympning mot polio för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

109:o) Yrkesmedicinska centralen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 119, s. 392—394), vilket innebär inrättande av en tjänst som laboratorieassistent
i Ag 11 och en med 31 000 kr. ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för yrkesmedicinska centralen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 191 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis 45 000

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................ 3 000 239 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis . ................... 46 000

Summa kr. 285 000;

b) till Yrkesmedicinska centralen för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kr.

110:o) Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 120, s. 394 och 395), vilket innebär
oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till forskningsverksamhet på
yrkesmedicinens område för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kr.

lll:o) Ambulans- och räddningsflygtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 121, s.
395—398) föreslagit riksdagen att till Ambulans- och räddningsflygtjänst
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 680 000 kr.

Luftfartsstyrelsen har för innevarande budgetår träffat avtal med Östermans
Aero AB om utförande av ambulans- och räddningsflygningar i Norrbottens
och Västerbottens län. Flygningarna utföres med helikopter eller

84

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

konventionellt flygplan allt efter vad som i det särskilda fallet bedömes
vara lämpligast. Bolaget erhåller ett visst belopp per flygtimme, varvid
dock en minimiersättning om 92 640 kr. per år för vartdera länet garanteras,
samt en fast jourersättning med 36 000 kr. per år och län. Med samma
bolag har träffats avtal avseende stockholmsområdet. Ersättning utgår
härvid med visst belopp per flygtimme samt 30 000 kr. för jourtjänst.

För Jämtlands län har avtal träffats med firma Jämtlands Aero om utförande
av ambulans- och räddningsflygning med konventionella flygplan
mot ersättning som överensstämmer med under föregående budgetår gällande
grunder.

Beträffande landet i övrigt har luftfartsstyrelsen träffat överenskommelse
med de två förenämnda företagen om utförande av ambulans- och
räddningsflygning mot ersättning, som bestämts i anslutning till i det föregående
redovisade grunder. Avtal har även träffats med ett antal andra
flygföretag om flygtimpris vid sporadiska flygningar.

Med hänsyn bl. a. till den stora tillströmningen av turister under vintersäsongen
i fjälltrakterna i Kopparbergs län är det angeläget att helikopterberedskap
för spaning efter och undsättning av nödställda ordnas
också för dessa områden. Departementschefen tillstyrker därför luftfartsstyrelsens
förslag om basering försöksvis av en helikopter i länet under
en tid av omkring tre månader per år.

Mot styrelsens förslag att fr. o. m. nästa budgetår träffa avtal rörande
ambulans- och räddningsflygning för tvåårsperioder har departementschefen
icke något att erinra.

Anslaget anses för nästa budgetår kunna uppföras med (680 000—80 000)
600 000 kr.

Utskottet. Departementschefens redovisning av nya avtal beträffande den
fortsatta ambulans- och räddningsflygtjänsten har inte föranlett erinran
eller särskilt uttalande från utskottets sida.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ambulans- och räddningsflygtjänst
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kr.

112ro) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 122, s. 398—401) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för
allmän hälso- och sjukvård för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kr.

Medicinalstyrelsen har hemställt att av för innevarande budgetår under
förevarande anslag anvisade medel få disponera ett belopp av 65 000

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

85

kr. för anordnande av vissa kurser för utbildning av hälsovårdsnämndsledamöter
m. fl. i omgivningshygien. Kungl. Maj :t har den 16 juni 1961
uppdragit åt medicinalstyrelsen att utreda huruvida den föreslagna utbildningen
kan närmare samordnas med av Kommunskolan bedriven kursverksamhet
eller helt ske i skolans regi. Därest kostnader för utbildning av
här avsett slag skulle uppkomma under nästa budgetår, föreslås dessa få
bestridas från förevarande anslag.

För verksamheten vid den informationscentral rörande gifter, som sedan
budgetåret 1960/61 försöksvis bedrives vid karolinska sjukhuset, har
Kungl. Maj :t för innevarande budgetår anvisat 50 000 kr. Centralen bedriver
bl. a. en fortlöpande kartläggning av i marknaden förekommande giftiga
varor samt lämnar information och vägledning åt läkare och allmänheten.
I mindre utsträckning bedriver centralen även upplysningsverksamhet
i profylaktiskt syfte.

Erfarenheterna av den hittills bedrivna verksamheten ger klart vid handen,
att den svarar mot ett väsentligt behov. Det är därför angeläget, att
centralen erhåller ökade resurser att genom upplysning och rådgivning
motverka förgiftningsfall och bidraga till effektiv terapi. Departementschefen
förordar därför en till 70 000 kr. ökad medelsanvisning för ändamålet.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att på grundval av förslag
från informationscentralen fastställa riktlinjer för den fortsatta verksamheten
och för medelsdispositionen.

Anslaget föreslås uppfört med (100 000 + 25 000) 125 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit och hemställer därför,

att riksdagen må till Vissa kostnader för allmän hålsooch
sjukvård för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 kr.

113 :o) Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens intresse. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 401), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning vid vissa ingripanden i
hälsovårdens intresse för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kr.

114:o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 401—403), vilket i fråga
om anslagsberäkningen innebär en med 245 000 kr. minskad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

86

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige
av vissa utländska läkare för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 55 000 kr.

115 :o) Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 125, s. 403—405) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
sjukvård m. m. åt vissa utlänningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Uppkommande vårdkostnader för samtliga här mottagna vårdbehövande
anses böra bestridas från förevarande anslag. Departementschefen förutsätter
vidare, att Kungl. Maj :t i enlighet med hittills tillämpade principer
även i fortsättningen skall kunna besluta om överförande till Sverige av
sjuka flyktingar och deras anhöriga.

Anslaget föreslås uppfört med oförändrat belopp, 1 500 000 kr.

Utskottet tillstyrker, att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet att även i fortsättningen
i enlighet med hittills tillämpade principer besluta om överförande
till Sverige av sjuka flyktingar och deras anhöriga. Utskottet, som
icke funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag uppföres med
oförändrat 1 500 000 kr., förutsätter emellertid liksom tidigare, att verksamheten
tills vidare så planeras, att belastningen på anslaget, därest något
oförutsett icke inträffar, i varje fall i stort sett kan beräknas hålla sig inom
denna ram.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för sjukvård m. m. åt
vissa utlänningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.

116:o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 126, s. 405—411) föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 760 000 kr.

I gällande riksstat är för ändamålet upptaget ett förslagsanslag av
1 360 000 kr.

För Sveriges bidrag till världshälsovårdsorganisationen anser departementschefen
böra beräknas omkring 1 575 000 kr., vilket innebär en ökning
från innevarande budgetår med 330 000 kr. ökningen står bl. a. i samband
med att kostnader för bekämpande av malaria successivt med början
år 1962 avses finansieras över organisationens ordinarie budget.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

87

För bestridande av kostnaderna för resor och mistad lön åt svenska representanter
vid världshälsovårdsförsamlingens sextonde möte år 1963,
vilket preliminärt bestämts att äga rum i Buenos Aires, samt vid sammanträden
med organisationens regionala kommittéer och övriga organ eller
eljest i organisationens regi beräknas omkring 40 000 kr.

Vid anmälan av anslaget till Medicinalstyrelsen: Avlöningar har departementschefen
föreslagit inrättande av en tjänst som föredragande i Bg 1.
Innehavaren avses tjänstgöra som föredragande bl. a. hos nämnden för internationella
hälsovårdsärenden samt bestrida vissa sekreteraruppgifter
inom nämnden. De i nämndens stat upptagna posterna till arvode till en sekreterare,
ersättning till sekreteraren för avstådda löneförmåner samt till ersättning
till ledamot med viss föredragningsskyldighet m. in. anses därför
böra utgå. För nämndens verksamhet under förevarande anslag beräknas
sammanlagt 17 000 kr.

Sedan Nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning år 1957 framlagt
sitt betänkande »Gemensam nordisk hälsovårdsutbildning» (SOU 1958: 8)
och remissbehandling i vanlig ordning skett avgav Nordiska rådet den 13 november
1958 rekommendation till regeringarna i de nordiska länderna att
på grundval av det av kommittén framlagda förslaget och däröver avgivna
yttranden fortsätta arbetet med att försöka tillskapa fastare former för
ifrågavarande utbildningsverksamhet, att successivt utvidga verksamheten
vid de nordiska hälsovårdskurserna i Göteborg samt att därefter, när förutsättningar
därför förelåge, låta genomföra kommitténs förslag om inrättande
av en särskild nordisk hälsovårdshögskola, med de ändringar och jämkningar
av förslaget som befunnes påkallade.

Ett betydelsefullt steg i den av Nordiska rådet anvisade riktningen har
tagits i och med att ett förslag till avtal mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige rörande organisationen av en gemensam nordisk hälsovårdshögskola
upprättats vid möte den 21 september 1961 mellan vederbörande nordiska
ministrar.

Enligt avtalet skall samtliga utgifter för verksamheten bestridas från en
driftfond, vilken vid varje räkenskapsårs början skall utgöra 500 000 svenska
kr. För det räkenskapsår som börjar den 1 juli 1962 har Sverige att till
fonden erlägga 125 000 kr. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att för
Sveriges del godkänna ifrågavarande avtal.

Med hänsyn till det stora behovet av välutbildade högre hälsovårdstjänstemän
är det önskvärt, att den nuvarande utbildningskapaciteten väsentligt
ökas. Det förordas därför, att verksamheten under nästa budgetår får den
enligt sjumånadersalternativet avsedda omfattningen. De faktiska utgifterna
beräknas härvid för Sveriges del uppgå till omkring 115 000 kr., vilket
innebär en ökning med 44 000 kr.

Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén
för livsmedel liksom sådana kostnader för av världshälsovårdsorganisatio -

88

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

nen här anordnade kurser, som skäligen bör bestridas av Sverige, föreslås
liksom för innevarande budgetår efter prövning av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall få bestridas från anslaget.

Anslaget föreslås uppfört med (1 360 000 + 400 000) 1 760 000 kr.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen
framlagda förslaget till avtal mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige rörande organisationen av en gemensam nordisk hälsovårdshögskola,
tillstyrker att Kungl. Maj :t bemyndigas att för Sveriges del godkänna
avtalsförslaget.

Utskottet har under punkten 6 tillstyrkt inrättande av en tjänst som föredragande
i Bg 1 hos medicinalstyrelsen med uppgift för tjänsteinnehavaren
att tjänstgöra som föredragande bl. a. hos nämnden för internationella
hälsovårdsärenden samt bestrida vissa sekreteraruppgifter inom nämnden.
Utskottet har därför icke något att invända mot den av departementschefen
som en konsekvens härav föreslagna indragningen av vissa under
nämndens stat upptagna delposter.

Med godtagande jämväl i övrigt av vad departementschefen anfört och
föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 760 000 kr.

117 :o) Vissa internationella resor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 127, s. 411 och 412), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa internationella resor för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

överståthållarämbetet och landsstaten

118:o) överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 129,
s. 414—429) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka
erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till överståthållarämbetet:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 9 739 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 471 000 kr.

Statens organisationsnämnd har med skrivelse den 28 juni 1961 överlämnat
utredning angående organisationen för handläggningen inom över -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

89

ståthållarämbetet och länsstyrelserna av sådana civila försvarsärenden,
som icke är att hänföra till civilförsvarets verksamhet.

En redogörelse för organisationsnämndens förslag och däröver avgivna
yttranden finns intagen i propositionen (s. 417—426) till vilken utskottet
torde få hänvisa.

Vid anmälan av förevarande anslag i 1960 års statsverksproposition uttalade
departementschefen, att han hade för avsikt att föranstalta om en
särskild organisationsundersökning för att utreda frågan om lämplig organisation
för handläggning vid länsstyrelserna av försvarsärenden, som icke
tillhör det egentliga civilförsvaret, och om samordningen mellan dessa,
ärenden och civilförsvarsärenden. För att bereda överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i Stockholms län möjlighet att pröva en gemensam administration
för både civilförsvaret och det civila försvaret i övrigt inrättades fr. o. in.
den 1 juli 1960 en för myndigheterna gemensam organisation, uppdelad på
en allmän beredskapssektion och en civilförsvarssektion. För att samordna
planeringen av det totala civila försvaret inom Stockholm och Stockholms
län har till organisationen knutits en befattningshavare i Bg 1.

Vad angår den för överståthållarämbetet och Stockholms län gemensamma
allmänna beredskapssektionen förordar statens organisationsnämnd i sin
ovan nämnda utredning ingen organisatorisk ändring men väl en utökning
av sektionens personal. I förhållande till nuvarande personaluppsättning å
sektionen, en assessor, två kanslister, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde,
föreslår nämnden, att sju nya tjänster inrättas, varav två förste kanslisttjänster
i A 19, en kanslisttjänst i A 15, en kanslisttjänst i reglerad befordringsgång
samt tre kontorsbiträdestjänster.

Departementschefen kan i stort sett ansluta sig till nämndens förslag i
fråga om den allmänna beredskapssektionen. Vidkommande det slutliga personalbehovet
är han dock icke beredd att taga ställning, innan närmare erfarenhet
vunnits. Då emellertid med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning
viss personalförstärkning är ofrånkomlig, föreslås, att fr. o. m.
nästa budgetår vid ämbetet inrättas två extra förste kanslisttjänster i Ag 19,
en kanslisttjänst och tre kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.
Kostnaderna under nästa budgetår för de nya tjänsterna beräknas till i
runt tal 100 000 kr.

I likhet med organisationsnämnden finner departementschefen alltjämt
erforderligt, att den särskilde befattningshavaren i Bg 1 för samordningsuppgifter
bibehålies i organisationen.

Vad härefter angår överståthållarämbetets anslagsframställning för nästa
budgetår förklarar ämbetet beträffande skatteavdelningen, alt den åt ämbetet
anbefallda utredningen angående omorganisation av ifrågavarande avdelning
torde komma att slutföras under år 1962. Departementschefen finner
angeläget, att denna utredning nu påskyndas och snarast slutföres. Innan
utredningen föreligger är han nämligen i princip ej beredd taga ställning

90

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

bl. a. till organisatoriska förändringar i fråga om skatteavdelningen. Då
emellertid ämbetets föreliggande förslag att utbyta fem tjänster som taxeringsinspektör
i Ao 19 mot motsvarande antal tjänster som taxeringsassistent
i Ao 17 står i överensstämmelse med de principer, som statsmakterna
godtagit för verkets framtida organisation, finner han sig böra tillstyrka
denna framställning. Även ämbetets hemställan om utbyte av två tjänster
som taxeringsassistent i Ao 17 mot två tjänster som förste taxeringsassistent
i Ao 19 tillstyrkes. Förslaget överensstämmer med den för länsstyrelserna
för budgetåret 1962/63 gällande normen för inrättande av förste taxeringsassistenttjänster.
Ämbetets förslag om personalökning å varuskattekontoret
biträdes endast i så måtto, att det föreslås inrättande av en tjänst som
kanslist i reglerad befordringsgång, varjämte förordas en uppräkning av
anvisade medel till tillfällig personal med belopp motsvarande avlöning till
två extra kontorsbiträden. Mot ämbetets beräkning av kostnaderna för avlöning
av tillfällig personal i övrigt och för den med uppbördsverket gemensamma
personalen för telefonväxeln har departementschefen ingen erinran.

I förteckning över tjänstemän å övergångsstat anses på grund av beslut
i samband med genomförandet av de av 1961 års riksdag beslutade löneregleringarna
böra upptagas två tjänster som taxeringsrevisor i Ao 19.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången minskas antalet
ordinarie kontorsbiträdestjänster i Ao 5 fr. o. m. nästa budgetår med tre
vid kansliavdelningarna och ökas med tre vid skatteavdelningen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för omändring
av kanslisttjänsten i Ao 15 å socialsektionen till förste kanslisttjänst
i Ao 19 samt av en kanslibiträdestjänst i Ao 7 å överexekutorssektionens
expedition till kontoristtjänst i Ao 9.

Å trafiksektionens bilregisterdetalj föreslås inrättande av en kanslisttjänst
i reglerad befordringsgång. Därutöver tillstyrkes, att sektionen förstärkes
med tillfällig arbetskraft. Merkostnaderna för tillfällig personal under
nästa budgetår beräknas till sammanlagt 30 000 kr.

De nu framförda förslagen medför höjning av anslaget för kansliavdelningarna
med 149 000 kr. och för skatteavdelningen med 98 000 kr.

För automatiska utgiftsstegringar upptages för kansliavdelningarna
30 000 kr. För skatteavdelningen beräknas en automatisk utgiftsminskning
med 9 000 kr.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget med (9 471 000 + 268 000)
9 739 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
de av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmälda
förslagen om vissa tjänsteförändringar.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

91

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras
i anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 föreslagit; b)

fastställa följande avlöningsstat för överståthållar -

ämbetet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,
förslagsvis.................. 90 100

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................ 4 634 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 49 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 3 136 400

5. Representationsbidrag till överståthållaren 31 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 2 263 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 155 000

Summa kr. 10 359 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden .... 620 000

Nettoutgift kr. 9 739 000;

c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 739 000 kr.

119:o) överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 130, s. 430 och 431), vilket innebär en minskning av anslaget
med 14 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
749 000 kr.

120:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 131, s. 431—
455) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i anledning
av de av departementschefen framlagda förslagen, dels godkänna

92

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

av departementschefen förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Länsstyrelserna:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 85 115 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 77 130 000 kr. Genom riksdagens
beslut med anledning av propositionen 1961: 100 har för innevarande
budgetår anvisats ytterligare 3 500 000 kr. till länsstyrelsernas avlöningar.

Statens organisationsnämnd har genomfört undersökningar angående organisationen
för handläggningen m. m. av civila försvarsärenden vid länsstyrelse
samt angående organisationen vid länsstyrelsernas landskontor.
En redogörelse för dessa undersökningar och däröver avgivna yttranden har
intagits i propositionen (s. 417—426 o. 438—449), till vilken torde få hänvisas.

Departementschefens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

För landskanslierna föreslås en ny organisation för handläggning av
sådana civila försvarsärenden, som icke är att hänföra till civilförsvarets
verksamhet. Förslaget syftar till en rationalisering och effektivisering av
arbetet på ifrågavarande område. För nästa budgetår beräknas merkostnaderna
härför uppgå till i runt tal 800 000 kr.

I enlighet med riksdagens beslut föregående år om förbättrad taxeringskontroll
föreslås inrättande av ett 25-tal nya tjänster å taxeringssektionernas
revisionsdetaljer. Kostnaderna härför belöper sig till i runt tal 500 000
kr.

Beträffande landskontorens kameralsektioner framlägges förslag, som
syftar till arbetsrationaliseringar. Vissa personalminskningar blir härigenom
möjliga att genomföra på längre sikt. Fr. o. m. nästa budgetår föreslås
10 juristtjänster till indragning, varjämte en viss minskning av extra personal
anses möjlig att genomföra. Kostnadsminskningen med anledning härav
beräknas till 400 000 kr.

För att möjliggöra en avlastning av landskamrerarens arbetsbörda, särskilt
med hänsyn till prövningsnämndsarbetet, föreslås i ett vart av de tfe
största länen inrättande av en förste länsassessorstjänst.

En närmare redogörelse för departementschefens förslag lämnas i propositionen
(s. 449—454), till vilken utskottet får hänvisa.

De av departementschefen framlagda förslagen påkallar en ökning av
medelsanvisningen med 3 757 000 kr. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar
för löneregleringar m. in. med 728 000 kr. Vidare anses de medel
för förbättrad taxeringskontroll, som för innevarande budgetår anvisats under
det särskilda anslaget till vissa kostnader för förbättrad taxeringskontroll,
böra tillföras vederbörliga anslag till länsstyrelserna. Förevarande
anslag uppräknas på grund härav med 3 500 000 kr.

Anslaget i dess helhet föreslås uppfört med (77 130 000 + 7 985 000)
85 115 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

93

Utskottet. Den föreslagna nya organisationen för handläggning inom
länsstyrelserna av sådana civila försvarsärenden, som icke är att hänföra
till civilförsvarets verksamhet, synes utskottet innebära en påtaglig förbättring
och effektivisering av arbetsförhållandena på ifrågavarande område.
Enligt departementschefens beräkningar kan merkostnaden för genomförandet
av omorganisationen begränsas till i runt tal 800 000 kr. för nästa
budgetår. Departementschefen föreslår inrättande av två tjänster som extraordinarie
förste inspektör i Ae 24 och 20 tjänster som extraordinarie inspektör
i Ae 21 vid de allmänna beredskapsdetaljerna. Innan erfarenhet vunnits
av den nya organisationen föreslås därutöver i viss utsträckning inrättande
av extra tjänster. Vad departementschefen härutinnan föreslagit kan av utskottet
godtagas.

Den gjorda undersökningen beträffande landskontorens kameralsektioner
syftar till rationaliseringar genom delegering av vissa ärendegrupper från
högre till lägre befattningshavare. Utskottet finner en sådan utveckling riktig
och eftersträvansvärd i den mån den inte går ut över säkerhet och tillförlitlighet
i fråga om ärendenas handläggning. Utskottet hyser emellertid
förståelse för att den till följd av utbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen
uppkomna bristen på tillräckligt erfarna och utbildade landskanslister
vid ifrågavarande sektioner f. n. utgör hinder mot att organisationsnämndens
förslag genomföres fullt ut. Det är mot denna bakgrund departementschefen
endast i mycket begränsad omfattning ansett sig kunna
tillstyrka av nämnden föreslagen minskning av juristpersonalen vid kameralsektionerna.
Totalt medför de av departementschefen förordade personalförändringarna
i anledning av den av nämnden verkställda undersökningen
en kostnadsminskning under anslaget med i runt tal 400 000 kr. Departementschefens
förslag i nu ifrågavarande hänseenden är utskottet berett
att biträda.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot att taxeringsassistenternas
biträdespersonal överföres från häradsskrivarorganisationen till länsstyrelserna.
Ändringen medför en ökning av medelsbehovet under förevarande
anslag med 1 700 000 kr.

Med tillstyrkande jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag och under
erinran om att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr
14 tillstyrkt de av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda
förslagen om vissa tjänsteförändringar hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i
anledning av de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1902 framlagda
förslagen;

94

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 1 125 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ 37 300 000

3. Tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . 340 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t

a) Ersättning till sakkunniga för

biträde med utredningar m. m.,
förslagsvis .................. 90 000

b) Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .................. 217 000

c) Ersättning till civilförsvarsche fer,

förslagsvis .............. 200 000

d) Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis .................. 130 000

e) Arvode till civilbefälhavare, förslagsvis
................... 15 000

f) Arvode till organisationsföredra gande,

förslagsvis ............ 29 000 681 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 25 600 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste män

(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis .................. 558 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 18 305 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 1 256 000

Summa kr. 85 165 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden .... 50 000

Nettoutgift kr. 85 115 000;

c) till Länsstgrelserna: Avlöningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 85 115 000 kr.

121 :o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 132, s. 456), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
3 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

95

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kr.

122:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 133, s. 456), vilket innebär en ökning av medelsanvisningen
med 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 000 kr.

123:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 134, s. 457—
460) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 196 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 082 000 kr.

För nästa budgetår beräknar departementschefen posten till bränsle, lyse
och vatten till oförändrat 1 200 000 kr. Till övriga expenser för eget behov
upptages 8 605 000 kr. Härvid har beaktats, att vissa löpande utgifter såsom
för städning och telefon kommer att stiga i förhållande till innevarande
budgetår på grund av tillkomsten av nya eller utökade lokaler. I beloppet
ingår cirka 500 000 kr. för nya televäxlar i Stockholms, Uppsala, Kronobergs,
Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Härjämte har preliminärt
beräknats 800 000 kr. avseende kostnader i samband med lokalbyten i
Stockholm, Malmö och Härnösand. Vid beräkningen har även hänsyn tagits
till vissa förväntade merutgifter, dels med anledning av den fortsatta
utbyggnaden av taxeringsväsendet, dels ock på grund av i annat sammanhang
framförda förslag angående länsläkarorganisationen. I posten ingår
vidare medel för utbyte av tjänstebilar i fem län. Till expenser för annat än
eget behov upptager departementschefen med hänsyn till medelsåtgången
under de två senaste budgetåren 400 000 (+ 40 000) kr.

Anslaget föreslås för nästa budgetår uppräknat med sammanlagt
2 114 000 kr.

Utskottet, som under punkten 28 tillstyrkt, att expensutgifterna för länsläkarorganisationen
överföres till förevarande anslag, får med godtagande
jämväl i övrigt av departementschefens anslagsberäkning hemställa,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 196 000 kr.

124:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 135, s. 460), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

96

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kr.

125:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 136, s.
460—464) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för landsfogdarna in. fl., som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas
tills vidare under budgetåret 1962/63, dels ock till Landsfogdarna m. fl.:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 927 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 830 000 kr.

Med hänsyn till behovet av ökad kvalificerad biträdeshjälp inom landsfogdeorganisationen
och påvisad arbetsökning förordar departementschefen,
att i ettvart av Stockholms och Hallands län inrättas en tjänst som fast
landsfogdeassistent i Ae 23. Vid bifall till förslaget anses antalet ambulerande
landsfogdeassistenter kunna minskas med en till elva.

På grund av den stora arbetsbörda, som åvilar befattningshavarna inom
åklagarväsendet, är det förenat med stora svårigheter att tillgodose behovet
av extra arbetskraft för handläggning av vidlyftiga åtalsärenden. Departementschefen
anser sigj därför böra tillstyrka riksåklagarämbetets
framställning om inrättande inom landsfogdeorganisationen av en tjänst
såsom extra-ordinarie landsfogde till förfogande i Be 1. Tjänstens bibehållande
torde dock eventuellt få omprövas i samband med en framtida polisreform.
På befattningshavaren bör ankomma att efter förordnande av riksåklagarämbetet
såsom extra åklagare handha omfattande åtalsärenden.
Emot riksåklagarämbetets beräkning i fråga om aspirantorganisationen har
departementschefen ingen erinran.

De framförda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen med
78 000 kr. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar för löneklassuppflyttning
m. m. med 19 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för landsfogdarna m. fl., som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare under budgetåret 1962/63:

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 97

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 856 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 1 374 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 652 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 45 000

Summa kr. 2 927 000;

c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 927 000 kr.

126:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 137, s. 465), vilket innebär en ökning av anslaget med
74 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 534 000
kr.

127:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 138,
s. 465—467) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för häradsskrivarna in. fl., som
föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 19 224 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 774 000 kr.

Departementschefen föreslår, att ytterligare 16 extra ordinarie kontorsbiträden
enligt grunderna för den reglerade befordringsgången erhåller
ordinarie tjänst fr. o. in. nästa budgetår. Antalet sådana tjänster kommer
därvid att uppgå till 500.

Häradsskrivarorganisationen har nyligen tillförts betydande arbetsuppgifter
i samband med den allmänna tilläggspensioneringen. Även har den
av föregående års riksdag beslutade förstärkningen av taxeringsväsendet i
viss omfattning medfört överflyttning av vissa arbetsuppgifter från länsstyrelsernas
taxeringssektioner och prövningsnämndskanslier till de lokala
skattemyndigheterna. För att bemästra de uppgifter, som lades på häradsskrivarna
i fråga om tilläggspensioneringens administration, förstärktes
biträdespersonalen på häradsskrivarkontoren. Det är ännu för tidigt att bc4
— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

98

Statsutskottets utlåtande nr il år 1962

döma om denna förstärkning motsvarar behovet. Den väntade omläggningen
av uppbördsförfarandet genom övergång till datamaskiner gör det även svårt
att på längre sikt bedöma det konstanta personalbehovet. Departementschefen
förordar, att med hänsyn till de påvisade behoven av arbetskraftsförstärkning
på vissa kontor medel för anställande av tillfällig personal beräknas
och upptager för detta ändamål ett belopp av 550 000 kr.

Taxeringsassistenternas biträdespersonal skall uppföras å länsstyrelsernas
personalplan. Omorganisationen föranleder en minskad medelsanvisning
under förevarande anslag med 1 700 000 kr.

Inkomstposten till särskilda uppbördsmedel, vilken skall tillföras ersättning
från allmänna pensionsfonden med ett belopp, som motsvarar administrationskostnaderna
för den allmänna tilläggspensioneringen, beräknas
till 4 870 000 (+ 400 000) kr.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget med (20 774 000 —
1 550 000) 19 224 000 kr.

Utskottet. Med erinran om att utskottet under punkten 120 tillstyrkt
en överföring av taxeringsassistenternas biträdespersonal, som nu avlönas
från förevarande anslag, till länsstyrelsernas stat, får utskottet med godtagande
av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för häradsskrivarna m. fl., som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 5 100 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 13 425 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 5 200 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis 369 000

Summa kr. 24 094 000
Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden . 4 870 000

Nettoutgift kr. 19 224 000;

c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 19 224 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

99

128:o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 139, s. 467 och 468), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 180 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 080 000
kr.

129:o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 140,
s. 468—471) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfiskalerna in. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 32 325 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 31 135 000 kr.

De förslag, som framlagts i 1957 års polisutrednings i somras avgivna
principbetänkande angående huvudmannaskapet för polisväsendet in. in.,
berör icke enbart polisväsendet utan även åklagar- och exekutionsväsendet.
Förslagen syftar till väsentliga förändringar av nu rådande förhållanden
inom nämnda verksamhetsområden. I avbidan på statsmakternas ställningstagande
till förslagen anser departementschefen sig icke böra föreslå organisatoriska
förändringar eller inrättande av nya ordinarie eller extra ordinarie
landsfiskalstjänster. I några fall finner han emellertid arbetsökningen
på landsfiskalskontoren vara så stor, att särskilda åtgärder är erforderliga.
I anslutning till länsstyrelsernas yrkanden förordas sålunda, att eu tjänst
som extra landsfiskal i Ag 21 inrättas i Haninge distrikt, vars delning tills
vidare torde få bero. Vidare föreslås, att hos polischefen-åklagaren i vart
och ett av Solna och Sollentuna distrikt en tjänst som extra biträdande
landsfiskal i Ag 19 inrättas.

Tjänsten som biträdande landsfiskal föreslås utbytt mot en tjänst som
landsfiskal i Ae 21 i vart och ett av Nacka (polischefen-åklagaren), Ludvika
och Piteå (polischefen-åklagaren) distrikt. Härjämte beräknas medel till
inrättande av ytterligare sju icke-ordinarie kanslibiträdes- eller kontorsbiträdestjänster
i vissa distrikt.

Till följd av ändrade förhållanden har Kungl. Maj :t fr. o. in. den 1 januari
1962 förordnat om organisationen av förutvarande Roma, numera Visby
landsfiskalsdistrikt. Därvid har tjänsten som landsfiskal i Ao 23 i Roma
distrikt omvandlats till tjänst som landsfiskal-utmätningsman i Ao 23 i det
nybildade distriktet. I distriktet skall, såvitt nu bör redovisas, vidare finnas
anställda en landsfiskal (polischef-åklagare) i Ag 24, ävensom hos denne
en extra landsfiskal i Ag 21. Det förordas, att i utbyte mot den i förutvarande
Roma distrikt befintliga tjänsten som biträdande landsfiskal, tjänsten
som extra landsfiskal i Ag 21 fr. o. in. nästa budgetår omändras till tjänst

100

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

som landsfiskal i Ae 21. Merkostnaden för nästa budgetår med anledning
av nämnda omorganisation beräknas till i runt tal 70 000 kr.

Antalet ordinarie kontorsbiträden jämlikt grunderna för den reglerade
befordringsgången anses böra ökas med nio. Antalet sådana tjänster skulle
därefter uppgå till 134.

Det förordas, att en tjänst som landsfiskal i Ao 23 fr. o. in. nästa budgetår
föres å övergångsstat. Förteckningen över personal på övergångsstat föreslås
ändrad på det sättet, att en landsfiskalstjänst i Ao 23 uppföres samt
att på grund av avgång två landsfiskalstjänster i Ao 19 utgår.

De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen med
266 000 kr. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar för löneregleringar
och löneklassuppflyttningar m. m. med 924 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit och hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för landsfiskalerna m. fl., som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 13 950 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 10 140 000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., förslagsvis
................................ 700 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 7 055 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 480 000

Summa kr. 32 325 000;

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 32 325 000 kr.

130:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 141, s. 471 och 472), vilket innebär en ökning av anslaget
med 263 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
4 660 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1961:

101

Polisväsendet

131 :o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
142, s. 478—482) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl.,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statspolisintendenten m. fl.,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statspolisintendenten
m. fl.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 919 000 kr., därav 640 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 742 000 kr.

Departementschefen föreslår inrättande av en ingenjörstjänst i Ae 17,
två tjänster som kanslibiträde i Ae 7 samt sju heltidstjänster och fyra
halvtidstjänster som kontor sbiträde ävensom utbyte av två tjänster som
kontorsbiträde mot tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

Med hänsyn till omfattningen av det fotografiska laboratoriearbetet vid
avdelningarna i Stockholm och Göteborg föreslås, att två tjänster som
fotobiträde i högst Ag 5 inrättas. I samband härmed minskas anslaget
med ett belopp av 10 000 kr., motsvarande nu utgående arvode till ett
fotobiträde i Stockholm.

Vidare förordas, att tre befattningar för garagebiträde med arvode motsvarande
löneklass A 7 utbytes mot tre garagebiträdestjänster i Ag 7.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
uppflyttning av en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 21 till Ao 23, en
som kanslibiträde i Ae 7 vid statspolisintendentens kameralsektion till
kontorist i Ae 9 och en som kontorsbiträde vid dennes registratorsexpedition
till kanslibiträde i Ae 7.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
beredes åtta kontorsbiträden i Ae 5 ordinarie tjänst i Ao 5.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar m. m. med i runt tal 156 000 kr. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneregleringar, löneklassuppflyttningar
m. in. med 21 000 kr.

Anslaget uppföres med 1 919 000 kr. Härav anses ett belopp av 640 000
kr. böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet bar i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmälda
förslag om vissa tjänsteförändringar.

102

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl., som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt

kostnader för hans pensionering, förslagsvis 58 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 324 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 1 089 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 420 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................... 28 000

Summa kr. 1 919 000;

c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 919 000 kr.,
därav 640 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

132:o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 143, s. 482—485) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 1 222 000 kr., därav 1 036 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 958 000 kr.

Med utgångspunkt från den utökning av ordningsstatspolisen, som i det
följande förordas under anslaget till Statspolisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten, föreslår departementschefen, att ett belopp av 323 000
kr. beräknas för utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark. Det
föreslagna beloppet motsvarar inköpskostnaderna för 19 medelstora bilar.
Det förutsättes emellertid, att statspolisintendenten kommer att undersöka,
om mindre bilar lämpligen kan i ökad utsträckning användas i ordningsstatspolisens
verksamhet.

Motorcykelbeståndet föreslås utökat med 15 motorcyklar. Härför beräknas
94 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr It år 1902

103

För kriminalstatspolisen föreslås inköp av 4 mindre bilar. Kostnaden
härför uppskattas till 49 000 kr.

För inköp av transportfordon för statspolisens hästar beräknas 10 000 kr.

För förnyelse av bilar och motorcyklar beräknas ett belopp av i runt
tal 884 000 kr. Vid förnyelse av ordningsstatspolisens bilar anses endast
undantagsvis större bilar böra anskaffas.

För inköp av motorfordon m. m. beräknas sålunda 1 360 000 kr. Med
hänsyn till reservationen under anslaget anses dock, att posten till inköp av
motorfordon för nästa budgetår kan begränsas till 1 210 000 (— 724 000) kr.

Posten till inköp av ridhästar bestämmes till 10 000 kr., innebärande en
minskning av medelsanvisningen med 12 000 kr.

Anslaget för nästa budgetår uppföres med (1 958 000 — 736 000) 1 222 000
kr. Härav anses 1 036 000 kr. böra avräknas mot autoniobilskattemedlen.

Utskottet, som under punkten 134 tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om
ytterligare utbyggnad av statspolisorganisationen, har inte funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang
anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Inköp av
motorfordon m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 222 000 kr., därav 1 036 000 kr. att
avräknas mot autoniobilskattemedlen.

133:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader,
Kungl. Maj :t har (punkt 144, s. 485—488) föreslagit riksdagen att till
Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 178 000 kr., därav 3 528 000
kr. att avräknas mot autoniobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 950 000 kr.

Departementschefen anmäler, att statspolisintendenten i skrivelse den
29 augusti 1961 gjort framställning om att av statsmedel få ersätta vissa
skador, som vållats av statspolismän vid flygande inspektioner. Statspolisintendenten
har därvid framhållit, att i den mån tjänsteman vid statens
bilinspektion är ersättningsskyldig för vid besiktning av motorfordon inträffade
person- och sakskador — utan att sådana omständigheter föreligger,
som avses i förordningen den 3 maj 1946 (nr 175) med vissa bestämmelser
rörande skadeståndsskyldigheten för förare av motordrivet fordon,
som tillhör eller nyttjas av staten — äger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i regel utbetala ersättning av statsmedel. Statspolisintendenten har
föreslagit, att staten påtager sig ett liknande ansvar även för skador, som

104

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 196i

uppstått i samband med flygande inspektioner, som företagits av statspolispersonal.
Det är enligt statspolisintendenten otillfredsställande, att en
polisman, medveten om att han personligen kan komma att drabbas av
kännbar ekonomisk påföljd i händelse av inträffad skada, måhända undviker
att företa en flygande inspektion, som eljest varit välmotiverad i
trafiksäkerhetens intresse. Framställningen har tillstyrkts av riksrevisionsverket
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Även för egen del anser departementschefen, att statspolisman bör för
skada vid flygande inspektion beredas ekonomiskt skydd liknande det som
tillkommer bilbesiktningsman och föreslår därför, att det får ankomma
på Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att med
anlitande av medel från förevarande anslag efter prövning i varje särskilt
fall medge utbetalning av ersättning för här avsedda skador.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 228 000 kr.
och alltså uppföres med 4 178 000 kr. Därav anses ett belopp av 3 528 000
kr. böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet har icke något att erinra mot att statspolisman för vid flygande
inspektion uppkommen skada beredes ekonomiskt skydd liknande
det som tillkommer tjänsteman vid statens bilinspektion. Utskottet tillstyrker,
att till följd härav uppkommande kostnader för statsverket må
bestridas från förevarande anslag.

Med godtagande jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Underhålls-,
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 4 178 000 kr., därav 3 528 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

134:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.
Maj :t har (punkt 145, s. 489—494) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 28 357 000 kr., därav 18 735 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 105 000 kr.

Departementschefen anför, att motorfordonsbeståndet under senare år
ökat kraftigt. Särskilt markant är stegringen av antalet personbilar. Den
30 juni 1960 uppgick antalet sådana bilar till omkring 1 033 000, vilket innebär
en ökning med drygt 11 procent sedan motsvarande tidpunkt år
1959. Antalet polisanmälda vägtrafikolyckor, som år 1959 uppgick till
56 642, steg enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån till

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

105

58 155 år 1960. Det måste därför anses mycket angeläget, att ytterligare
åtgärder vidtages för främjande av trafiksäkerheten.

För innevarande budgetår har 40 polismanstjänster inrättats. Intill den
15 december 1961 har sammanlagt 28 tjänster tillsatts och återstående
tjänster kommer att tillsättas under den närmaste tiden. Denna rekrytering
får anses tillfredsställande. Departementschefen föreslår, att utökningen av
ordningsstatspolisen också för nästa budgetår bestämmes till 40 man, varav
7 förste polisassistenter och polisassistenter samt 33 förste poliskonstaplar
och konstaplar och förordar, att de föreslagna tjänsterna fördelas på ordningssektionerna
i Uppsala, Växjö, Kalmar, Visby, Halmstad, Göteborg,
Vänersborg, Karlstad, Örebro, Västerås, Hudiksvall, Sundsvall och Umeå.
Det bör emellertid vara möjligt att, för den händelse den fortsatta utvecklingen
ger anledning härtill, lägga förstärkningen på andra förläggningsstäder.
Det definitiva beslutet härom föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t.

Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning
beräknas till omkring 911 000 kr.

I fråga om kriminalstatspolisen tillstyrkes, att tre nya tjänster inrättas,
varav en som förste kriminalassistent och två som kriminalassistent.
Härav föranledd kostnadsökning beräknas till i runt tal 81 000 kr.

Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler
m. m. uppskattas till 40 000 kr.

För underhåll och vård av statspolisens hästar föreslås en med i runt
tal 25 000 kr. ökad medelsanvisning.

Såsom automatisk ökning av anslaget tillkommer ett belopp av i runt
tal 2 195 000 kr.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i skrivelse den 8 april 1961 efter
framställning av landsfogden i länet anmält, att gällande regler om kommendering
m. in. av polispersonal till tjänstgöring vid statspolisavdelning
medfört stora personaladministrativa svårigheter för såväl statspolisavdelningen
i Falun som den kommunala avdelningen i staden till följd av att
den förra avdelningens personalstyrka är större än den senare avdelningens,
från vilken rekrytering till statspolisavdelningen skall ske. Länsstyrelsen
har därför begärt utredning om införande av det s. k. Luleåsystemet för
statspolisavdelningen i Falun. Yttrande över framställningen bär avgivits
av statspolisintendenten och polisväsendets organisationsnämnd, vilka tillstyrkt,
att Luleåsystemet införes i Falun. Det åsyftade systemet, som infördes
i Luleå år 1957, där — liksom nu i Falun — statspolisavdelningen
var större än den kommunala polisavdelningen, innebär, att samtliga tjänster
vid statspolisavdelningen i personalstaten för polisdistriktet helt avgränsas.
Tjänsterna ledigförklaras såsom tjänster vid poliskåren med placering
vid statspolisavdelningen. De polismän, som erhållit tjänst med placering
vid avdelningen, bibehålies där så länge de kvarstår i tjänsten. Man
bör genom införande av detta system för statspolisavdelningen i Falun ernå
4* — B i haag till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

106

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

en vidgad rekryteringsbas för avdelningen, då man torde kunna utgå från
att tjänster med placering vid denna avdelning kommer att sökas av polismän
även utanför Falun. Departementschefen förordar därför, att systemet
införes beträffande statspolisavdelningen i Falun. Om svårigheter av
liknande beskaffenhet skulle uppträda vid ytterligare någon statspolisavdelning,
förutsättes, att det får ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga motsvarande
åtgärder i sådant fall.

Anslaget föreslås uppfört med (25 105 000 + 3 252 000) 28 357 000 kr.
varav 18 735 000 kr. anses böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet har mot bakgrunden av den snabbt ökande trafikintensiteten
och därmed ökat behov av effektiv trafikövervakning, inte funnit anledning
till erinran mot att ordningsstatspolisen också för nästa budgetår
ökas med 40 tjänster. Även anslagsberäkningen i övrigt kan av utskottet
godtagas.

Utskottet anser sig kunna tillstyrka förslaget att det s. k. Luleåsystemet
införes även beträffande statspolisavdelningen i Falun. Utskottet har
icke heller något att invända mot att, om behov därav skulle uppstå, motsvarande
åtgärder vidtages i fråga om andra statspolisavdelningar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 28 357 000 kr., därav 18 735 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

135 :o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 146, s. 494 och 495), vilket innebär en minskning
av anslaget med 43 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 294 000 kr., därav 262 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

136 :o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 496) föreslagit
riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 11 888 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 435 000 kr.

Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

107

med 11 888 000 kr., innebärande en ökning av anslaget med 1 453 000 kr. På
Kungl. Maj :t anses böra ankomma att vidtaga sådana jämkningar i den
avsedda organisationen, som må finnas påkallade.

Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar
rörande innebörden av förslagen under förevarande punkt, har inte funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 888 000
kr.

137 ro) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 148, s. 496 och 497), vilket innebär utbyte av åtta
rekryteringstjänster mot extra ordinarie poliskonstapelstjänster i Ae 9/11
och en uppräkning av anslaget med 60 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga
poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................... 726 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 263 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 275 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 19 700

Summa kr. 1 283 700

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad.................. 450 700

Summa kr. 833 000;

b) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 833 000 kr.

138:o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 149, s. 498—500) föreslagit riksdagen att till Norrbottens statliga
poliskår: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
283 000 kr.

108

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 267 000 kr.

Kungl. Maj :t har den 1 december 1961 utfärdat kungörelse om ändring i
kungörelsen den 6 juni 1957 (nr 335) om Norrbottens statliga poliskår.
Ändringen — som sammanhänger med de ändrade bestämmelser angående
rekrytering och grundläggande utbildning av polispersonal som föreslagits
i propositionerna 1961: 88 och 89 och som godkänts av riksdagen — innebär
bl. a. att poliskåren skall bidraga till kostnader i samband med utbildning
av rekryteringspersonal enligt de regler som gäller för polisdistrikt.
Kostnaderna för poliskårens bidrag för angivna ändamål under budgetåret
1962/63 låter sig icke nu beräknas. Departementschefen förutsätter emellertid,
att dessa kostnader skall bestridas från förevarande anslag.

Anslaget föreslås uppräknat med 16 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen anfört
och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 283 000 kr.

139:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 150, s.
500—504) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 369 000 kr., därav 178 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 305 000 kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1961 bemyndigat skolans
styrelse att inrätta en extra tjänst i A 23 mot att en lärartjänst i Ae 21
hålles obesatt.

Departementschefen förordar, att medel beräknas för bibehållande av den
medgivna förstärkningen, samt att en kanslibiträdestjänst i Ag 7 inrättas.

För anordnande av polisutbildning i lconstapelsklass, assistentklass och
kommissarieklass ävensom av polischefskurs samt fortbildnings- och specialkurser
beräknas ett med 29 500 kr. förhöjt belopp. I detta sammanhang
framhålles, att Kungl. Maj:t den 29 december 1961 bemyndigat departementschefen
att tillkalla sakkunniga för att verkställa en allmän översyn
av den undervisning, som meddelas vid statens polisskola. En av de frågor
som de sakkunniga därvid har att särskilt uppmärksamma gäller principerna
för uttagning av elever till kommissarieklassen. Med hänsyn härtill beräknar
departementschefen medel för endast en avdelning av kommissarie -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

109

klassen för nästa budgetår. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att
sedermera avgöra, vilka kurser som skall förekomma.

För arvoden till föreståndare och expeditionella biträden vid avdelningsskolorna
beräknas ett ökat medelsbehov av 8 000 kr.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med
54 000 kr. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar
in. in. med 10 000 kr.

Anslaget uppföres med (1 305 000 + 64 000) 1 369 000 kr. Härav anses ett
belopp av 178 000 kr. böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ in ooo

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 1 015 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 162 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 74 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 7 000

Summa kr. 1 369 000;

b) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 369 000 kr., därav
178 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

140:o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 151, s. 504—506), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 6 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 360 000 kr.,
därav 47 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

141 :o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 152, s. 506—510) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens kriminaltekniska
anstalt, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels

no

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63,
dels ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 380 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 338 000 kr.

Departementschefen tillstyrker, att en kontoristtjänst i Ae 9 inrättas,
varvid ett belopp av 10 000 kr. för anställande av biträdeshjälp indrages.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 12 maj 1961 bemyndigat styrelsen
för anstalten av på registraturavdelningen inrätta dels en tjänst som förste
byråinspektör i Ag 23, dels ock fem tjänster som assistent i Ag 17 under
villkor att en tjänst i Ae21, två tjänster i Ao 15 och tre tjänster i Ae 15,
samtliga på registraturavdelningen, hålles vakanta eller obesatta. Det föreslås
nu, att en förste assistenttjänst i Ae 21 utbytes mot en förste byråinspektör
stjänst i Ae 23, två assistenttjänster i Ao 15 och tre assistenttjänster
i Ae 15 uppflyttas till Ao 17 resp. Ae 17.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att medel beräknas
för uppflyttning av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
vid registraturavdelningen till en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen med
i runt tal 15 000 kr. Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar
m. m. uppgår till i runt tal 27 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
till viss lönegradsuppflyttning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens kriminaltekniska anstalt,
som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 308 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis
.................................... 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis ...... 5 000

Statsutskottets utlåtande nr il år 1962

in

4.

Avlöningar till icke-ordinarie personal

750 000

5.

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

295 000

6.

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ..............................

21 300

Summa kr.

1 380 000;

c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 380 000 kr.

142:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 153, s. 510 och 511) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska
anstalt: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 729 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 736 000 kr.

Departementschefen föreslår, att fjärrskriftsnätet utbygges med sex anläggningar
under nästa budgetår. För de inträdes- och abonnemangskostnader
som föranledes därav ökas anslaget med 14 500 kr. Det föreslås få
ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma de orter, i vilka utbyggnaden av
fjärrskriftsnätet bör ske.

Anslaget föreslås uppfört med 729 000 kr., vilket innebär en med 7 000
kr. minskad medelsanvisning.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 729 000 kr.

143 :o) Polisväsendets organisationsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 154, s. 511 och 512), vilket innebär en ökning av anslaget
med 19 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamö -

ter, förslagsvis.................. 16 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
.......................... 252 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 75 000

112

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

4. Kompensation för höjda folkpen -

sionsavgifter, förslagsvis ........ 5 000 348 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis .................... 65 000

Summa kr. 413 000;

b) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 413 000 kr.

144:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 155, s. 512 och 513), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 450 000 kr.

145 :o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. 1
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 513), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 4 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen
å landsbygden m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 31 500 000 kr.

146:o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
157, s. 514 och 515) föreslagit riksdagen att till Gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i
dess helhet m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 200 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 100 000 kr.

Departementschefen beräknar under anslaget 12 000 kr. för utbyte av
en bil för gränsbevakningsuppgifter i Norrbottens län.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i skrivelse den 15 juni 1961 anmält,
att all utlandstrafik på Bromma flygplats skall överflyttas till Arlanda
flygplats fr. o. m. den 1 april 1962, och förklarat, att en fast passkontroll-
och bevakningsorganisation då bör stå till förfogande på Arlanda.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 september och den 10 november
1961 med stöd av 4 § polislagen förordnat, att sammanlagt sju polismanstjänster
skall inrättas i Knivsta-Skeppstuna-Märsta polisdistrikt för

Statsutskottets utlåtande nr it år 1962

113

passkontrollen vid Arlanda flygplats, nämligen en tjänst som förste polisassistent
i Ao 17, tre tjänster som kriminalassistent i Ao 15 och tre tjänster
som förste poliskonstapel i Ao 13. Vidare har Kungl. Maj :t förordnat en biträdande
passkontrollföreståndare mot arvode och föreskrivit, att tjänsten
i Ao 17 skall hållas obesatt.

För de polismanstjänster, som sålunda med stöd av riksdagens bemyndigande
inrättats eller kan komma att inrättas för berörda verksamhet,
skall enligt gällande bestämmelser statsbidrag utgå från förevarande anslag.
Beträffande biträdestjänster för passkontrollverksamheten vid Arlanda
förutsätter departementschefen, att det får ankomma på Kungl. Maj :t
att med anlitande av medel från anslaget till anordnande av polisbevakning
i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.
inrätta erforderligt antal tjänster.

Anslaget föreslås uppräknat med 100 000 kr.

Utskottet tillstyrker under punkten 147 att medel för anställande av biträdespersonal
för passkontrollverksamheten vid Arlanda flygplats får
bestridas från anslaget till Anordnande av polisbevakning i annan än den
i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.

Utskottet får med godtagande jämväl i övrigt av Kungl. Maj :ts förslag
hemställa,

att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för
ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i
dess helhet m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 200 000 kr.

147:o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 158, s. 515
och 516) föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 650 000 kr.

Från förevarande anslag bestrides kostnaderna för tre passgranskartjänster
i Ae 12 vid Torslanda passkontrollort. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län hemställer i skrivelse den 31 augusti 1961, att ytterligare
en sådan passgranskartjänst inrättas för passkontrollverksamheten vid
Torslanda flygplats. Länsstyrelsen uttalar, att den ökade trafikintensiteten
vid flygplatsen mer än väl motiverar eu sådan personalförstärkning. I
yttrande över länsstyrelsens framställning har polisväsendets organisationsliämnd
förordat, att en undersökning företages angående möjligheterna till
visst samarbete med tullverket innan ställning tages till den föreslagna
personalökningen. Generaltullstyrelsen förklarar, att tullpcrsonal under

114

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962

vissa förutsättningar kan medverka vid utförande av passkontrollen på
Torslanda. Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser departementschefen
sig f. n. inte kunna tillstyrka länsstyrelsens förslag men förutsätter
att, om utvecklingen skulle medföra ett oundgängligt behov av ytterligare
en passgranskartjänst för ifrågavarande verksamhet, det får ankomma
på Kungl. Maj :t att med anlitande av medel från förevarande anslag inrätta
en sådan tjänst.

I detta sammanhang erinras om vad vid anmälan av närmast föregående
anslag anförts om att förevarande anslag torde böra tas i anspråk för anställande
av biträdespersonal för passkontrollverksamheten vid Arlanda flygplats.

Anslaget föreslås uppräknat med 150 000 kr.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag tages i anspråk för anställande
av biträdespersonal för passkontrollverksamheten vid Arlanda flygplats.

Utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kr.

148:o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 516 och 517), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 300 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 8 300 000 kr., därav 1 472 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

149:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 517), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962

115

Civilförsvaret m. m.

150:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 161,
s. 518—521) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
3 642 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 258 000 kr.

I anledning av den genomgång av olika beredskapsfrågor på civilförsvarets
område som gjorts under hösten 1961 har Kungl. Maj:t genom beslut
den 17 november 1961, i samband med att vissa andra åtgärder vidtogs
för att stärka beredskapen hos civilförsvaret medgivit, att vid civilförsvarsstyrelsen
finge tills vidare under innevarande budgetår tillfälligt anställas
högst följande antal extra befattningshavare, nämligen åtta förste byråinspektörer
och två förste byråingenjörer i Ag 23, en byråinspektör i Ag 21,
tre byråassistenter i Ag 19, två kanslibiträden och ett tekniskt biträde i
Ag 7 samt fyra kontorsbiträden i reglerad befordringsgång. Till täckande
av kostnaderna härför har medel anvisats å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.

I skrivelse den 29 november 1961 har civilförsvarsstyrelsen framhållit
nödvändigheten av att även under nästa budgetår få bibehålla den beslutade
personalförstärkningen. Styrelsen anser det vara ett villkor för möjligheten
att förvärva lämplig personal, att denna kan påräkna anställning
under en längre tidsperiod än endast ett halvt år.

Departementschefen delar uppfattningen, alt den ifrågavarande förstärkningen
av civilförsvarsstyrelsen erfordras även under budgetåret 1962/63.
För ändamålet anses anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal böra uppräknas med i runt tal 394 000 kr. En häremot svarande
uppräkning bör ske av anslagsposterna till rörligt tillägg och kompensation
för höjda folkpensionsavgifter.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för uppflyttning
av tjänsten som redaktör i Ae 21 till Ae 23.

Delposten till ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga föreslås
uppräknad med 10 000 kr.

Till statens brandinspektion föreslås överförda följande tjänster, nämligen
1 förste byråsekreterare i Ao 23, 1 förste byråassistent i Ae 19, 2 ingenjörer
i Ae 17 och 2 kanslibiträden i Ae 7 resp. Ag 7 samt till statens civilförsvarsskola
en tjänst som bilförare.

116

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962

Antalet kontorsbiträdestjänster å personalförteckningen för styrelsen föreslås
ökat med två.

Anslaget uppföres med 3 642 000 kr.

Utskottet erinrar om att riksdagen numera å tilläggsstat II till innevarande
budgetår anvisat medel för anställande av ett 20-tal nya befattningshavare
vid civilförsvarsstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag,
att medel för avlönande av ifrågavarande personal även beräknas för
nästa budgetår.

Utskottet har icke något att erinra mot att kostnaderna för viss å civilförsvarsstyrelsens
stat f. n. upptagen, för statens brandinspektion och statens
civilförsvarsskola avsedd personal överföres till brandinspektionens
avlöningsanslag respektive anslaget till utbildnings- och övningsverksamhet.

Med erinran om att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande
nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang
anmält förslag till lönegradsuppflyttning och med godtagande av Kungl.
Maj:ts förslag jämväl i övrigt, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 609 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 182 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 780 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 58 000

Summa kr. 3 642 000;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 642 000 kr.

151 :o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
162, s. 521—523) föreslagit riksdagen att till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 708 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

117

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 587 000 kr.

Departementschefen förordar, att under posten till övriga expenser för
eget behov för nästa budgetår beräknas ett ökat medelsbehov för användning
av hålkorts- och datamaskiner vid uppläggning och bearbetning av
materielanskaffningsplan, inköp och underhåll av möbler m. fl. inventarier,
andel i kostnaderna för ny indelningskarta för försvaret samt driftkostnader
för tjänstebil m. m. Medelsbehovet under ifrågavarande post beräknas till
299 000 (4-82 000) kr.

Frågan om ansvarsförhållanden m. m. vid befolkningsregistrering under
krigsförhåilanden, då omfattande utrymningar vidtages, kommer att bli
föremål för överväganden i samband med att frågan om kommunernas åligganden
under beredskap och krig prövas. Vissa förberedande åtgärder bör
av beredskapsskäl dock vidtagas redan under innevarande budgetår. Departementschefen
avser att, sedan ärendet beretts ytterligare, föreslå Kungl.
Maj :t att uppdraga åt civilförsvarsstyrelsen att som en förberedande åtgärd
för befolkningsregistrering låta trycka och på lämpligt sätt förvara erforderliga
blanketter och andra handlingar. Kostnaderna härför, som preliminärt
beräknats till 150 000 kr., föreslås skola bestridas från den under förevarande
anslag upptagna posten för publikationstryck.

Anslaget i dess helhet föreslås uppfört med (587 000 4- 121 000) 708 000
kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att från anslaget
disponeras medel för tryckning m. m. av i propositionen angivna blanketter
och andra handlingar.

Med godtagande av departementschefens anslagsberäkning jämväl i övrigt
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
708 000 kr.

152:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 163,
s. 524-—530) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 12 872 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 800 000 kr.

Uppbyggnaden av den nya utbildningsorganisationen för civilförsvaret
pågår i enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna (propositionen
nr 114/1959). För innevarande budgetår har till utbildnings- och övningsverksamhet
anvisats 10 800 000 kr. Härjämte har Kungl. Maj:t genom beslut
den 17 november 1961 medgivit civilförsvarsstyrelsen att genom överskridande
av anslaget använda ytterligare dels 1 300 000 kr. för upprät -

118

Statsutskottets utlåtande nr il år 1962

tande och drift av två provisoriska skolavdelningar för befälsutbildning
m. in. och dels 700 000 kr. för lokal utbildning och lokala övningar i länen.
Sammanlagt har sålunda under innevarande budgetår 12 800 000 kr. ställts
till förfogande för utbildnings- och övningsverksamhet.

Utbildnings- och övningsverksamheten fortlöper i förutsedd och i viss
mån ökad omfattning. Det är enligt departementschefens mening av
utomordentlig betydelse för att ernå avsedd successiv förbättring av civilförsvarets
beredskap, att denna verksamhet programenligt fullföljes.

För nästa budgetår anses medel böra beräknas för utbildning vid civilförsvarsskolan
i Rosersberg samt vid fyra ordinarie fältskolor och en provisorisk
fältskola. Den lokala utbildnings- och övningsverksamheten i länen
bör i princip bedrivas i takt med att nya organisationsenheter skall uppsättas.
Viss ytterligare medelsanvisning erfordras till färdigställande av Rosersbergsskolans
inredning och utrustning samt till motsvarande anskaffningar
vid den fjärde ännu ej iordningsställda ordinarie fältskolan.

Såsom förordas i det följande under anslaget till engångsanskaffning
av materiel, bör utbildnings- och övningsmateriel till viss del anskaffas med
anlitande av materielanslaget och medel för ändamålet beräknas under
nämnda anslag. I princip gäller detta sådan utrustning, som ingår i den förrådshållna
mobiliseringsmaterielen, jämte inköp m. m. av fordon. Med hänsyn
härtill anser departementschefen, att medelstilldelningen under utbildnings-
och övningsanslaget till inventarier och anläggande av övningsfält
m. m. vid Rosersbergsskolan och den fjärde fältskolan kan avsevärt begränsas
för nästa budgetår. De kompletteringar som visar sig erforderliga därutöver
föreslås få prövas i ett senare sammanhang, då ytterligare erfarenheter
av verksamheten vunnits. Vid beräkningen av kostnaderna för utbildningen
under nästa budgetår har hänsyn tagits till värnpliktsavlöningsutredningens
förslag bl. a. såtillvida att utgifter beräknas för familjebidrag
till civilförsvarspliktiga.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för utbyte vid
civilförsvarsskolan i Rosersberg av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 mot
en tjänst som kontorist i Ae 9.

Vidare föreslås, att vid samma skola en tjänst som lärare i Ae 19 omändras
till en tjänst i Ae21, att en tjänst som bilförare i Ae 7 överföres
till skolan från civilförsvarsstyrelsen, samt att en extra lärare i lönegrad 19
och två extra lärare i lönegrad 13 beredes extra ordinarie anställning. I likhet
med innevarande budgetår bör för anlitande av tillfälliga lärare och
anställning av tillfällig personal för utbildningens ledning och bedrivande
medel ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att efter behov tagas i anspråk
efter framställning av civilförsvarsstyrelsen. För sistnämnda ändamål
beräknas under posten till avlöningar till icke-ordinarie personal ett
belopp av 130 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962 119

Medelsbehovet till avlöningar till icke-ordinarie personal anses för nästa
budgetår böra upptagas till 802 000 (+ 56 000) kr.

Till rörligt tillägg upptages 196 000 (+ 10 000) kr. och till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter 19 000 (+ 1 000) kr.

Personalkostnaderna till statens civilförsvarsskola uppgår alltså sammanlagt
till 1 017 000 (+ 67 000) kr.

Från anslagsposten till driftkostnader för Rosersbergsskolan bestrides utgifter
för avlöningar in. m. åt civilförsvarspliktiga under tjänstgöring för
utbildning och övning, ersättningar till befälsanställda i civilförsvarets
krigsorganisation, underhåll och vård av utbildningsanordningar och materiel,
mathållning samt löpande utgifter i övrigt för driften av skolan. Driftkostnaderna
för nästa budgetår uppskattas till 2 500 000 (+ 120 000) kr.

Kostnaderna för inventarier m. m. beräknas till 300 000 (— 900 000) kr.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma för vilka ändamål
medlen må användas.

Till avlöningar åt lärare och övrig personal vid fyra ordinarie fältskolor
beräknas 550 000 (+ 175 000) kr. och till driftkostnader vid samma skolor
3 100 000 (+ 595 000) kr. Kostnaderna för anskaffning av inventarier
m. m. nedräknas till 250 000 (—508 000) kr. För fortsatt drift av en provisorisk
fältskola beräknas för budgetåret 1962/63 ett belopp av 740 000
(+ 740 000) kr.

Medelsbehovet för lokal utbildning samt lokala övningar i länen uppskattas
för nästa budgetår till 3 400 000 (+ 973 000) kr. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att bestämma rörande medlens fördelning å olika
ändamål.

Till kostnader för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel vid skolundervisning
i olycksfallsvård och brandskydd upptages 250 000 (+ 75 000)
kr.

I övrigt biträdes de av civilförsvarsstyrelsen gjorda beräkningarna, innebärande
uppräkning av anslaget för familjebidrag med 685 000 kr. och för
övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen eller av länsstyrelserna med
50 000 kr.

Anslaget i dess helhet uppföres med (10 800 000 + 2 072 000) 12 872 000
kr. Det förutsättes, att Kungl. Maj :t i förekommande fall skall äga företaga
omdisposition mellan de olika anslagsposterna.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
till viss tjänsteförändring.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
12 872 000 kr.

120

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

153 :o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 164, s. 530), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kr.

154:o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
165, s. 530 och 531), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

155 :o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 166, s.
531—536) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 28 200 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 700 000 kr.

Reservationerna å anslaget uppgick den 30 juni 1961 till i runt tal 13 milj.
kr. Av dessa medel var inemot 9 milj. kr. bundna i utlagda beställningar.
För innevarande budgetår har till anskaffning av materiel anvisats 17,7
milj. kr.

Civilförsvarsstyrelsen räknar med att reservationerna, efter hand som organisationsarbetet
fortskrider, kommer att minska och i huvudsak vara
förbrukade vid utgången av budgetåret 1962/63.

Enligt föreliggande beräkningar uppgår det totala medelsbehovet för civilförsvarets
materielanskaffningar till betydande belopp, i ervil för svar sstyrelsens
anslagsäskanden angivet till omkring 450 milj. kr. I det läget
anser departementschefen det vara ofrånkomligt att, såsom civilförsvarsstyrelsen
förordat, företaga en prioritering av materielbehoven med avseende
å bl. a. civilförsvarsområdenas betydenhet och läge. Det är också i den
rådande bristsituationen angeläget, att sådan materiel i första hand anskaffas,
som kan komplettera befintlig utrustning till funktionsdugligt skick
eller eljest framstår som mest nödvändig.

Efter genomgång av vissa beredskapsfrågor på inrikesdepartementets område
har Kungl. Maj:t genom beslut den 17 november 1961 medgivit civilförsvarsstyrelsen
att utan hinder av tidigare dispositionsbeslut använda
högst 8 milj. kr. av tillgängliga reservationer å anslaget till inköp av viss
ytterligare utrustning i beredskapshöjande syfte. Härigenom bär en från
beredskapssynpunkt önskvärd tidigareläggning av materielbeställningar
kunnat göras.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

121

Enligt departementschefens mening bör under nästa budgetår materielanskaffningen
fortsättas efter de nyss angivna riktlinjerna för att tillgodose
de mest trängande behoven. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål samt
för omsättning av materiel och förnyelse av bilbeståndet till förrådsverksamheten
in. in. för nästa budgetår beräknas till 27 700 000 (+ 10 000 000)
kr.

Under materielanslaget beräknas medel till återanskaffning av utrustning
som tages ur förråden av mobiliseringsbar materiel för utbildningsoch
övningsändamål. Under materielanslaget upptages också medelsbehovet
för inköp och återanskaffning av sådana fordon, som i princip vid mobilisering
avses anskaffas genom rekvisition m. m. men som likväl måste
finnas redan nu för utbildnings- och övningsverksamheten. För de nu
nämnda ändamålen beräknas för budgetåret 1962/63 ett sammanlagt medelsbehov
av 500 000 kr.

Liksom för innevarande budgetår föreslås det få ankomma på Kungl.
Maj :t att bestämma, för vilka ändamål de anvisade medlen under anslaget
må användas.

Anslaget föreslås uppfört med (17 700 000 + 10 500 000) 28 200 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Engångsanskaffning av materiel för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
28 200 000 kr.

156:o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 536—538), vilket innebär en med
585 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss
materiel m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 5 383 000 kr.

157 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
Kungl. Maj:t har (punkt 168, s. 538 och 539) föreslagit
riksdagen att till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet
inom civilförsvarsområdena för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 414 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 620 000 kr. och betecknat såsom
förslagsanslag. Den största utgiftsposten hänför sig till statsbidrag till
Aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande av skyddsrum i samband
med utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Det har erfarenhets -

122

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

mässigt visat sig, att ärenden om statsbidrag för ifrågavarande ändamål ej
alltid hinner slutbehandlas i tid för att utgifterna skall kunna hänföras till
det budgetår, för vilket medlen beräknats under anslaget. Med hänsyn härtill
och då departementschefen anser att ett frångående av gällande bokföringsföreskrifter
angående dispositionen av förslagsanslag icke bör ifrågakomma,
föreslår han, att anslaget i fortsättningen uppföres såsom reservationsanslag.

Utgifterna för statsbidrag till Aktiebolaget Stockholms spårvägar beräknas
av civilförsvarsstyrelsen för nästa budgetår till 1 085 000 kr., vilket belopp
föreslås anvisat under det nya reservationsanslaget. Den förordade
ändringen av anslagets natur föranleder sålunda en ökning av posten i förhållande
till innevarande budgetår med 807 000 kr.

För statsbidrag till andra enskilda för anordnande av vissa skyddsrum
samt för vissa kostnader enl. 7 kap. civilförsvarslagen föreslås en nedräkning
med 13 000 till 2 000 kr.

Anslaget föreslås sålunda uppfört med 1 414 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot att förevarande anslag, vilket hittills
i riksstaten varit upptaget såsom ett förslagsanslag, för nästa budgetår
ges reservationsanslags karaktär.

Med godtagande jämväl av departementschefens anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 414 000 kr.

158:o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 540),
vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

159:o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 170, s. 540—543) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 14 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 500 000 kr.

För att möjliggöra ett från beredskapssynpunkt angeläget tidigareläggande
av vissa skyddsrumsåtgärder har Kungl. Maj:t genom beslut den 17

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

123

november 1961 medgivit, att av tillgängliga reservationer å anslaget finge
tagas i anspråk medel för komplettering av stötvågsskydd m. in. i bergfasta
ledningscentraler till en kostnad av högst 800 000 kr., för iordningställande
av provisoriska ledningscentraler till ett belopp av högst 100 000 kr.
samt för påbörjande av två och helt färdigställande av ytterligare två nya
bergfasta ledningscentraler till ett belopp av högst 890 000 kr. Departementschefen
förordar att för nästa budgetår anvisas medel för att slutligt
täcka de härigenom uppkommande kostnaderna, vilka tillsammans uppgår
till 1 790 000 kr.

Härjämte beräknas medel för nästa budgetår till utbyggnaden i en andra
etapp av fem bergfasta ledningscentraler samt till vissa ökade kostnader på
grund av organisatoriska förändringar i två ledningscentraler. Det förordas,
att härför anvisas ett belopp av sammanlagt 6 910 000 kr.

För påbörjande av ytterligare två nya ledningscentraler i bergfast utförande
beräknas 800 000 kr.

Till inrättande av befolkningsskyddsrum föreslås vidare, att för nästa
budgetår anvisas 4 000 000 kr.

För fortsatt inrättande av ledningscentraler i normalskyddsrumsutförande
i nybyggnader upptages för nästa budgetår 100 000 kr.

Vad angår statsbidrag till skyddsanordningar vid kommunala tekniska
verk föreslås, att ett belopp av 900 000 kr. upptages för bidrag till Göteborgs
stad för skyddsanordningar vid den av civilförsvarsstyrelsen omförmälda
mottagningsstationen i Göteborg.

Anslaget föreslås sålunda uppfört med 14 500 000 (+8 000 000) kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson
m. fl. (I: 268) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren in. fl.
(II: 304), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om utredning och förslag rörande inrättandet av en lämplig låneform,
avseende lån till uppförande av skyddsrum för företag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 304.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Vidkommande det gjorda motionsyrkandet anser utskottet, att den lagfästa
skyldigheten för industriföretag av viss storlek att på egen bekostnad
anordna skyddsrum i nu förevarande hänseende principiellt är att jämställa
med sådana förpliktelser att utforma industrianläggningar eller vidtaga
särskilda anordningar, som ålägges företagen enligt brand- och arbetarskyddslagstiftningen,
hälsovårdsförfattningarna etc. Att i bidrags- eller
lånehänseende ge industriföretagen speciella förmåner i fråga om anordnandet
av skyddsrum synes utskottet därför felaktigt och ägnat att leda till icke
önskvärda konsekvenser. Utskottet finner det vidare mindre välbetänkt, att

124

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

en prioritering på den hårt ansträngda lånemarknaden skall ske just för
detta ändamål. Den omständigheten, att dispens från kravet att färdigställa
skyddsrum tidigare beviljats i viss utsträckning förändrar icke nu angivna
princip som sådan. Utskottet vill för övrigt erinra om att skyldigheten i
fråga endast tar sikte på industrier av sådan storlek, att de måste förutsättas
ha en viss ekonomisk bärkraft. Enligt vad utskottet inhämtat motsvarar
kostnaderna för anordnandet av skyddsrum genomsnittligt endast två
procent av de totala anläggningskostnaderna för industrier. Ytterligare en
omständighet bör beaktas i detta sammanhang, nämligen att skyddsrumsutrymmena
i fredstid får utnyttjas för civila ändamål såsom lagerlokaler eller
dyl., under förutsättning att de kan utrymmas med kort varsel. Enligt utskottets
uppfattning bör motionerna av anförda skäl icke föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 14 500 000 kr.;

II. att motionerna 1:268 och 11:304 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

160:o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 543), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

161 :o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. Kungl. Maj:t har (punkt
172, s. 544) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa frivilliga organisationer
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 210 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till frivilliga organisationer
anvisats ett belopp av 680 000 kr. Av medlen har 480 000 kr. ställts
till förfogande att såsom bidrag utgå till av Sveriges civilförsvarsförbund,
Svenska röda korset och Svenska brandkårernas riksförbund anordnad frivillig
självskyddsutbildning m. in. För innevarande budgetår har å tilläggsstat
anvisats ytterligare 500 000 kr. till bidrag vid anordnandet av självskyddsutbildning.

Departementschefen förordar, att för nästa budgetår medel anvisas, så att
självskyddsverksamheten kan bedrivas i oförminskad omfattning. Medelsbehovet
härför beräknas till 1 000 000 (+ 520 000) kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

125

Till ökade bidrag åt Sveriges civilförsvarsförbund och Svenska aeroklubben
föreslås en höjning av medelsanvisningen med sammanlagt 10 000 kr.

Anslaget anses sålunda böra uppföras med (680 000 + 530 000) 1 210 000
kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmberg
och fröken Andersson (1:432) och den andra inom andra kammaren av
herr Cassel (II: 503), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa att en snabbutredning tillsättes för att utröna möjligheterna
att via television och radioprogram meddela allmänheten insikter
om såväl den enskildes uppträdande vid krigsutbrott som åtgärder för
självskydd.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 432.

Utskottet. Som motionärerna framhållit är det av utomordentlig vikt att
var och en har klart för sig hur han skall uppträda vid krigsutbrott och
vilka åtgärder till självskydd han bör vidtaga. För att bibringa allmänheten
förbättrade kunskaper på detta område är radion och televisionen synnerligen
lämpliga förmedlare. Utskottet vill därför livligt understryka önskvärdheten
av att dessa massmedia ytterligare engageras för ifrågavarande
uppgifter. Frågan om bl. a. radions och televisionens ställning i totalförsvarets
upplysningsverksamhet har undersökts och närmare belysts av 1960
års försvarsupplysningsutredning (SOU 1961: 18). Utredningens förslag har
behandlats i den nyligen till riksdagen avgivna propositionen 1962: 74 angående
vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet in. m.
Utredningen har i sitt betänkande framhållit, att Sveriges Radios strävan att
allsidigt belysa olika samhällsområden bör vara en god grund för ett vidgat
samarbete mellan totalförsvaret och televisionen. Detta får enligt vad utredningen
anför inte innebära någon inskränkning i televisionens ställning som
fritt medium med oinskränkt rätt för programtjänstemännen att själva disponera
materialet med utgångspunkt från gällande instruktioner och principer.

Enär den av motionärerna väckta frågan således redan gjorts till föremål
för undersökning i ett större sammanhang och med hänsyn till Sveriges
Radios fria ställning när det gäller programval och programuppläggning,
synes några särskilda åtgärder från riksdagens sida knappast kunna komma
i fråga. Utskottet vill emellertid — med erinran om de ökade bidrag som med
anlitande av medel från förevarande anslag tilldelats de frivilliga organisationerna
— betona önskvärdheten av att av dessa organisationer bedriven
upplysningsverksamhet i vidgad omfattning tar sig uttryck i medverkan vid
radio- och televisionsprogram.

126

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
gjorda anslagsberäkningen, hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 210 000
kr.;

II. att motionerna 1:432 och 11:503 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

162 ro) Viss sambandsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 173, s. 544 och
545) föreslagit riksdagen att till Viss sambandsverksamhet för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kr. Departementschefen
förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres med 940 000
(+ 40 000) kr.

Utskottet har under behandlingen av denna och nästföljande punkt inhämtat
närmare upplysningar rörande innebörden av Kungl. Maj :ts olika
förslag. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot dessa, hemställer
i förevarande sammanhang,

att riksdagen må till Viss sambandsverksamhet för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kr.

163 :o) Anskaffning av viss sambandsmateriel. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 174, s. 545) får utskottet — under hänvisning till
vad utskottet anfört under nästföregående punkt och med erinran om att
anslaget för innevarande budgetår upptagits med 550 000 kr. — hemställa,
att riksdagen må till Anskaffning av viss sambandsmateriel
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
650 000 kr.

164 :o) Extra förstärkning av civilförsvarets uppbyggnad. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hagberg m. fl.
(1:429) och den andra inom andra kammaren av herr Heckscher m. fl.
(II: 508), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte dels
till Extra förstärkning av civilförsvarets uppbyggnad för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr., dels ock i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte a) omedelbart låta undersöka
konsekvenserna av ett påskyndande av civilförsvarets uppbyggnadstid
och på grundval härav för 1962 års riksdag vid dess höstsession framlägga

Statsutskottets utlåtande nr tl år 1962

127

förslag avsedda att avsevärt förkorta civilförsvarets uppbyggnadstid; b) i
direktiv till telestyrelsen ge färdigställandet av totalförsvarets sambandsanläggningar
viss prioritet framför kommersiella sambandsbehov.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen 11:508.

Utskottet. Riksdagen har godkänt ett i propositionen 1959: 114 framlagt
förslag till ny organisation för civilförsvaret. Kostnaderna för civilförsvarets
uppbyggnad enligt den sålunda godtagna planen beräknades till 76
miljoner kr. om året under en tioårsperiod. För de närmaste budgetåren
ansågs kostnaderna dock böra begränsas. För budgetåret 1959/60 uppgick
kostnaderna till cirka 30 miljoner kr. För innevarande budgetår har anslagen
till civilförsvaret ökats med cirka 20 miljoner kr. och upptagits till i
runt tal 47,5 miljoner kr. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj :t en ytterligare
anslagsökning med i runt tal 23 miljoner kr., vilket innebär en
anslagsram för civilförsvaret av omkring 70,5 miljoner kr.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att den av statsmakterna i princip
beslutade uppbyggnaden av civilförsvaret under en tioårsperiod förkortas
med tre år. Förslaget innebär väsentligt ökade medelsbehov under de närmaste
budgetåren. Departementschefen har emellertid med anledning härav
uttalat i statsverkspropositionen, att han icke ansett sig i detta sammanhang
böra ta ställning till förslaget, enär frågan om takten i uppbyggnaden
av civilförsvaret kommer att upptagas till bedömning av den utredning, som
nyligen tillkallats för att pröva frågan om kostnaderna för försvaret i dess
helhet för tiden efter budgetåret 1962/63.

Såsom departementschefen anfört har den av motionärerna begärda undersökningen
av konsekvenserna av ett påskyndande av civilförsvarets
uppbyggnadstakt redan anförtrotts den i december 1961 tillsatta utredningen
rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta utveckling m. in. Det
måste enligt utskottets mening betraktas såsom riktigt och ändamålsenligt,
att civilförsvarets behov bedömes i det större sammanhang, som totalförsvaret
utgör. Den för innevarande budgetår beslutade höjningen av anslagen
till civilförsvaret grundade sig för övrigt på av 1960 års försvarskommitté
avgivna förslag. Enligt direktiven för den nya försvarsutredningen bör utredningsarbetet
bedrivas med sikte på att i de huvudfrågor, som utredningen
skall upptaga till behandling, proposition skall kunna avlämnas till 1963
års riksdag med avseende på budgetåret 1963/64. Någon ytterligare förkortning
av den tid som utredningen sålunda har till sitt förfogande för fullföljande
av utredningsuppdraget torde icke vara möjlig. Mot bakgrund av
det anförda synes motionerna i nu ifrågavarande hänseende icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Vidkommande motionärernas förslag, att anslagen till civilförsvaret för
budgetåret 1962/63 uppräknas med 15 miljoner kr. utöver vad Kungl. Maj :l
föreslagit, vilket skulle motsvara av civilförsvarsstyrelsen i dess petita gjorda

128

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

äskanden, vill utskottet framhålla, att det hittillsvarande utbyggnadsskedet
av den nya civilförsvarsorganisationen ställt administrationen av verksamheten
på svåra prov. Ett omfattande och ännu ej avslutat förberedelsearbete
har måst föregå igångsättandet i stor skala av främst skyddsrumsbyggande,
utbildningsverksamhet och materielanskaffning. Det är mot denna bakgrund
riksdagen anvisat ytterligare medel å tilläggsstat II för innevarande
budgetår för att möjliggöra anställande av ett 20-tal nya befattningshavare
vid civilförsvarsstyrelsen. Utskottet vill erinra om att betydande reservationer
uppkommit å anslaget till engångsanskaffning av materiel och att en fullständig
materielanskaffningsplan ännu icke föreligger i färdigt skick. Innan
så blir fallet torde tillräckligt underlag saknas för en ytterligare medelstilldelning
för ändamålet. Med hänsyn till det anförda och med erinran
om att Kungl. Maj :ts förslag likväl innebär en högst betydande ökning av
den totala anslagsramen jämfört med innevarande budgetår, anser sig utskottet
icke kunna biträda motionärernas yrkande i denna del.

Då utskottet ej heller i övrigt ansett sig kunna tillstyrka motionärernas
i förevarande sammanhang gjorda yrkanden, föreslår utskottet, att motionerna
— såvitt nu är i fråga — må av riksdagen lämnas utan bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 429 och II: ö08, såvitt nu är i fråga, icke
må av riksdagen bifallas.

165:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
175, s. 545—550) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens brandinspektion,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna avdepartementschefen
förordad avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens
brandinspektion: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 374 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 201 000 kr.

1954 års brandlagsrevision har i sitt den 25 oktober 1960 avlämnade förslag
till reviderad brandlagstiftning (SOU 1960: 34) även behandlat frågan
om statens brandinspektions uppgifter och organisation. I betänkandet redovisas
en av statens organisationsnämnd i december 1959 gjord organisationsundersökning
vid brandinspektionen.

Både brandlagsrevisionen och organisationsnämnden har uttalat sig för
att statens brandinspektion bibehålies vid i stort sett samma uppgifter som
den hittills haft. Inspektionen förordas ha i princip endast rådgivande och
samordnande funktioner med en fristående ställning direkt under Kungl.
Maj :t. Tillräckliga skäl har inte ansetts vara för handen att inordna brand -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

129

inspektionen i eller närmare anknyta den till någon annan myndighet med
näraliggande eller liknande verksamhet. I fråga om medelsförvaltning och
personalredovisning utgår revisionen från att brandinspektionen kan tills
vidare betjänas av civilförsvarsstyrelsens organisation såsom fallet är för
närvarande.

Kungl. Maj:t har nyligen beslutat avlåta proposition till riksdagen med
förslag till brandlag m. m. I anslutning till detta förslag finner departementschefen
det lämpligt att här föreslå de ändringar i brandinspektionens
organisation och ställning, som brandlagsrevisionens förslag ger anledning
till.

Vad revisionen föreslagit i fråga om statens brandinspektions uppgifter
och organisation har inte givit anledning till erinran. Departementschefen
finner det välgrundat, att en central sakkunnig myndighet på brandförsvarets
område bibehålies. Från brandförsvarets målsmän i kommuner och
länsstyrelser har betydelsen av att en sådan myndighet finns att tillgå
allmänt omvittnats. Statens brandinspektion bör liksom hittills intaga en i
princip rådgivande och samordnande ställning utan att utöva någon direktivrätt
gentemot kommuner eller andra.

Beträffande inspektionens uppgifter är det alldeles klart, att dessa måste
omfatta åtgärder avseende såväl det förebyggande som det släckande brandförsvaret.
Delade meningar har i viss mån framkommit i fråga om brandinspektionens
uppgifter på det område som berör brandförsvaret i krig,
d. v. s. främst civilförsvarets brandtjänst. Hittills har inspektionen haft till
uppgift att biträda civilförsvaret med att få fram det tekniska underlaget
för anskaffning av brandmateriel till civilförsvaret. Uppgiften har sammankopplats
med den forsknings- och försöksverksamhet, som inspektionen bedrivit
för detta ändamål och för standardiseringen av brandmateriel. Från
civilförsvarsstyrelsens synpunkt anses den tillämpade ordningen ha medfört,
att ansvaret för materielärendena delas mellan de båda myndigheterna
på ett sätt, som gör ansvarighetsförhållandena oklara, och att sakkunskap
måste finnas på två håll.

För egen del finner departementschefen det uppenbart, att statens brandinspektion,
som besitter den högsta brandtekniska sakkunskapen i riket,
också skall ha inflytande på krigsbrandtjänstens utformning. I organisatoriska
frågor sker detta lämpligen på ett sätt som praktiseras f. n., nämligen
genom att riksbrandinspektören ingår som ledamot i civilförsvarsstyrelsen.
I frågor av mera teknisk art, som berör prov och försök med
brandmateriel, måste brandinspektionens medverkan kunna påkallas i en
vidare och mera aktiv mening. Sålunda bör civilförsvarsstyrelsen i förekommande
fall inhämta yttranden och förslag från statens brandinspektion
i frågor rörande tekniskt underlag m. m. i samband med att upphandling
sker av brandmateriel för civilförsvaret. Ett dylikt förfaringssätt verkar
i längden för att fredsbrandförsvarets erfarenheter kommer krigs5
— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

130

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

brandväsendet till godo. Departementschefen utgår härvid från att brandinspektionen
i erforderlig grad inriktar sin verksamhet på problem, som
för civilförsvaret är trängande att få lösta. Det förhållandet, att fredsbrandförsvaret
och brandtjänsten i krig delvis måste te sig olika och bedömas från
skiljaktiga utgångspunkter beträffande verksamhetens bedrivande synes
departementschefen inte få utgöra hinder för en från andra synpunkter
rationell organisation av försöksverksamheten i fred. Departementschefen
räknar således med att statens brandinspektion även framdeles skall biträda
civilförsvaret i frågor av brandteknisk karaktär och att inspektionen
skall ha kapacitet härför.

Det föreslås, att följande tjänster upptages å inspektionens stat: en tjänst
som riksbrandinspektör i Bp 3, två tjänster som brandingenjör i Ae 23, eu
tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23, två tjänster som brandingenjör
resp. ingenjör i Ae 19 och två tjänster som kanslibiträde i Ae 7. Detta innebär
oförändrat antal befattningshavare i förhållande till inspektionens nuvarande
personalorganisation. Tre arvodesbefattningar för brandkaptener ersättes
dock med extra ordinarie tjänster i Ae 23 resp. Ae 19, och en extra
kanslibiträdestjänst extraordinariesättes. Till arvoden åt sakkunniga erfordras
8 000 kr. Avlöningskostnaderna, vilka i sin helhet anses böra bestridas
från förevarande anslag, beräknas till sammanlagt 254 000 (+ 173 000) kr.

Till arvoden åt länsbrandinspektörer m. fl. beräknas oförändrat belopp
eller i runt tal 120 000 kr. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma angående arvodenas storlek och fördelning.

Anslaget föreslås sålunda uppfört med 374 000 kr.

Utskottet ansluter sig till de av departementschefen uppdragna riktlinjerna
för brandinspektionens uppgifter och organisation. Utskottet finner
det riktigt och ändamålsenligt, att inspektionen får inflytande på
krigsbrandtjänstens utformning. Vad departementschefen anfört i denna
del har därför icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet godtager den föreslagna personalorganisationen och har intet
att invända mot att avlöningskostnaderna för den vid inspektionen tjänstgörande
personalen, vilka hittills till viss del upptagits under civilförsvarsstyrelsens
avlöningsanslag, fortsättningsvis i sin helhet bestrides från förevarande
anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens brandinspektion som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens brandin -

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

131

spektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 68 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 122 000

3. Arvoden åt sakkunniga .................... 8 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 52 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 4 000

6. Arvoden åt länsbrandinspektörer och biträdande
länsbrandinspektörer .................. 120 000

Summa kr. 374 000;

c) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 374 000 kr.

166:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 176, s. 550 och 551), vilket innebär en höjning av anslaget
med 23 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
101 000 kr.

167:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 177, s. 551 och 552), vilket innebär omändring av tjänsten
som brandmästare till en tjänst som lärare i Ae 19 och en med 3 000 kr.
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, förslags -

vis ...................................... 33 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ............................ 1 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 162 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 22 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................. 2 000

Summa kr. 221 000;

132

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 221 000 kr.

168:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 178, s. 552 och 553), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 14 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 115 000
kr.

169 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 553 och 554), vilket innebär en med
175 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 150 000 kr.

Diverse

170:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 180, s. 555—559) föreslagit riksdagen att till Statens utlänningskommission:
Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 3 248 000 kr. i

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 232 000 kr.

Departementschefen anser det motiverat att sammanföra handläggningen
av frågor om gränskontroll och teknisk utlänningskontroll till en arbetsenhet,
och tillstyrker, att föreståndaren och biträdande föreståndaren för
denna arbetsenhet placeras i 23 resp. 21 lönegraden. För att möjliggöra
denna organisatoriska förändring föreslås, att den förste byråsekreterartjänst
i Ae21, vars innehavare har att handlägga ärenden rörande rikets
passkontroll, uppflyttas till Ae23 och att den amanuenstjänst, vars innehavare
är föreståndare för den tekniska utlänningskontrollen, utbytes mot
en förste byråsekreterartjänst i Ae 21.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
uppflyttning av två kontorsbiträdestjänster, varav en vid dossieruppläggningen
och en vid centralarkivet, till kanslibiträdestjänster i Ae 7.

Statsutskottets utlåtande nr il år 1962

133

Det förordas, att den extra amanuenstjänst, som nu finnes hos kommissionen,
får kvarstå även under nästa budgetår, så länge tjänsten prövas
oundgängligen erforderlig.

De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen med
i runt tal 9 000 kr. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för
uppflyttning i reglerad befordringsgång m. m. med 7 000 kr. Med hänsyn
härtill beräknas anslaget till 3 248 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmälda
förslag till lönegradsuppflyttningar.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 3 248 000 kr.

171 :o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 559 och 560), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 291 000 kr.

172:o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 182, s. 560 och 561) och under erinran att anslaget
i gällande riksstat uppförts med ett belopp av 150 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna
val för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.

173:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 561),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.

174:o) Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 184, s. 561—572) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 11

134

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

anskaffande av identitetsbrickor in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 550 000 kr.

Något anslag för detta ändamål finnes icke uppfört i riksstaten för
innevarande budgetår.

I utlåtande nr 6 till 1956 års riksdag hemställde allmänna beredningsutskottet,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning om
obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor åt alla barn födda efter 1955
och om lämpliga former för förvaring av brickorna i fråga. Utskottet framhöll,
att Sverige genom sin anslutning till Genévekonventionen den 12
augusti 1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid (SÖ 1953: 17)
förbundit sig bl. a. att »sträva att vidtaga erforderliga åtgärder för att
alla barn under tolv år må kunna identifieras genom identitetsbrickor eller
på annat sätt». Enligt utskottet kunde införandet av ett system med identitetsbrickor
självfallet framstå som en angelägenhet av vikt även ur andra
synpunkter än att det motsvarade ett åtagande gentemot främmande makter.
Utskottet uttalade, att ett dylikt system i själva verket torde vara ett
betydelsefullt led i civilförsvarsanordningarna. Civilförsvarsstyrelsen hade
på Kungl. Maj :ts uppdrag vidtagit vissa åtgärder för underlättande av frivillig
anskaffning av identitetsbrickor. Utskottet fann emellertid nya vägar
böra prövas för genomförande av systemet och fann starka skäl tala för att
verklig effektivitet i detta arbete endast kunde nås genom obligatoriska bestämmelser.
Utskottet ansåg, att det vore en lämplig avvägning att låta den
obligatoriska anskaffningen avse nyfödda. Beträffande kostnaderna för de
åtgärder, som en utredning kunde komma att förorda, låg det enligt utskottet
närmast till hands att de, i den mån de sammanhängde med lagbestämmelser
av tvingande karaktär, skulle bestridas av statsmedel. Frågan
om lämplig ordning för förvaring av brickorna borde enligt utskottet upptagas
till förutsättningslös, ingående prövning. Riksdagen fattade beslut i
överensstämmelse med vad utskottet föreslagit.

Med anledning härav bemyndigade Kungl. Maj :t den 19 oktober 1956
chefen för inrikesdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att med beaktande
av vad allmänna beredningsutskottet anfört i nyssnämnda utlåtande
verkställa utredning om obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor åt alla
barn födda efter år 1955 och om lämpliga former för förvaring av brickorna
i fråga. Med stöd av bemyndigandet tillkallade chefen för inrikesdepartementet
en sakkunnig, vilken sedermera antog benämningen utredningen om
identitetsbrickor för barn.

Utredningen överlämnade den 15 juli 1959 ett betänkande om identitetsbrickor
med förslag till obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor för
barn m. m. En redogörelse för utredningens förslag och däröver avgivna
yttranden lämnas i propositionen (s. 562—571) till vilken utskottet får
hänvisa.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

135

Statens organisationsnamnet har föreslagit viss organisation av tillverkning
och distribution av identiletsbrickor för barn.

Departementschefen anför, att identifieringsproblemen under krigsförhållanden
kan bli betydande. Det nutida kriget är totalt och kan kräva ett
stort antal döda och svårt skadade bland civilbefolkningen. Risk föreligger
också för att särskilt mindre barn skiljes från föräldrarna på grund av
krigshändelser och att betydande svårigheter att fastställa barnens identitet
uppstår. Departementschefen delar därför utredningens mening att det är
angeläget, att icke endast den militära personalen utan även civilbefolkningen
är utrustad med identitetsbrickor. Det vore i och för sig önskvärt
att på kort tid kunna förse hela landets befolkning med identitetsbrickor
utan kostnad för den enskilde. Med hänsyn till de stora kostnader ett sådant
åtagande skulle innebära anser departementschefen sig emellertid
icke böra förorda utredningens förslag i vidare män än att staten åtager
sig att framdeles skaffa identitetsbrickor åt nyfödda och dessutom åt barn
födda tidigast 1960. Övriga delar av befolkningen bör uppmanas att i den
mån identitetsbrickor ej tillhandahålles dem genom militärmyndigheternas
eller civilförsvarets försorg, själva anskaffa sådana brickor. På det allmänna
bör ankomma att i möjligaste mån underlätta en sådan frivillig
anskaffning.

Såsom utredningen och statens organisationsnämnd föreslagit bör identitetsbrickan
i stort överensstämma med identitetsbrickorna inom armén
och flygvapnet. Brickan bör sålunda vara en delbar dubbelbricka av 0,7 mm
stålplåt och av svensk standardkvalitet med i stort sett samma format som
nämnda militära brickors. Materialet i kedjan till brickan bör även vara
av samma utförande som arméns och flygvapnets, d. v. s. av länkar av
bockad ståltråd.

Beträffande texten på brickan förutsättes att den bl. a. skall omfatta
folkbokföringsnummer, bärarens efter- och förnamn, det senare eventuellt
förkortat, uppgift om kyrkobokföringsort och län samt det år då brickan
präglas. Härutöver bör å brickan finnas plats för frivilliga uppgifter bl. a.
om blodgrupp och sådan kronisk sjukdom, för vilken viss behandling kan
vara livsavgörande.

För att begränsa statsverkets kostnader anses tillverkningen av brickorna
om möjligt böra anförtros åt endast en eller två länsbyråer.

Även tillverkningen av identitetsbrickor till sådana som inte kommer att
omfattas av obligatoriet bör kunna handhas av länsbyrå. Annan tillverkningskapacitet
bör dock kunna tas i anspråk om behov därav skulle uppkomma
eller det eljest skulle visa sig rationellt. För att underlätta en anskaffning
av brickor på frivillig väg föreslås åt därtill lämpad myndighet
skola uppdragas att tillhandahålla allmänheten beställningsblanketter och
utfärda anvisningar om tillvägagångssätt för sådan anskaffning in. in. Allmänheten
bör tillhandahållas brickor till självkostnadspris.

136

Statsutskottets utlåtande nr ll år 1962

I likhet med utredningen och remissinstanserna anser departementschefen
att förvaringen av brickorna bör ske i hemmen.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om den närmare
utformningen av identitetsbrickan och kedjan, om tillverkning och tillhandahållande
m. m. samt att i övrigt utfärda bestämmelser angående anskaffning
av identitetsbrickor.

Med ledning av organisationsnämndens kostnadsberäkningar uppskattas
medelsbehovet under nästa budgetår för maskinell utrustning, extra personal,
brickämnen, kedjor, distributionsmaterial m. m. till 550 000 kr. Därvid
har även beräknats medel för viss upplysningsverksamhet och vissa
andra åtgärder för att underlätta frivillig anskaffning av brickor för sådana
som icke kommer att omfattas av den obligatoriska anskaffningen.

Utskottet. Departementschefens ställningstagande till det av utredningen
om identitetsbrickor för barn framlagda förslaget liksom vad i övrigt anförts
i propositionen kan utskottet biträda. Mot den föreslagna medelsanvisningen
för nästa budgetår har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 550 000 kr.

175:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska sjukhusets
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 185—190, s. 573 och 574)
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond 90 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 13 552 000 kr.;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 1 269 000 kr.;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 21 945 000 kr.;

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 6 699 000 kr.;

f) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 18 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

137

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

176:o) Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 191, s. 575 och 576) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsåtgärder
för strålskyddsverksamhet m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 1 400 009 kr.

Det projekterade byggnadsförslaget för tillbyggnad till radiofysiska institutionen,
vilket redovisades för riksdagen i propositionen 1961: 79, avser
en laboratoriebyggnad i tre våningar jämte souterrängvåning och källare. I
tillbyggnaden avses huvudsakligen skola inrymmas laboratorier och tjänsterum
för radiofysiska institutionens strålskyddsverksamhet. Byggnaden har
kostnadsberäknats till 4 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960, vilket
motsvarar en kostnad av 4 120 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Då bygghandlingar och slutliga kostnadsberäkningar ännu ej underställts
Kungl. Maj :t, torde en viss förskjutning av byggnadstiden bli följden. Departementschefen
räknar därför med att en medelsanvisning av 1 500 000
kr. skall vara tillräcklig för nästa budgetår.

Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 97 år 1961 tillstyrkte
Utskottet ifrågavarande tillbyggnad i anslutning till radiofysiska institutionens
byggnader på karolinska sjukhusets område. Utskottet förklarade sig
ej heller vilja motsätta sig, att medel för tillbyggnadsarbetenas igångsättande
anvisades för budgetåret 1961/62, fastän projekteringen av ombyggnadsarbetena
ej slutförts.

Utskottet godtager den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen
för nästa budgetår och hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet
m. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
investeringsanslag av 1 500 000 kr.

177:o) Uppförande av klinik för alkoliolsjukdomar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 194, s. 577), vilket innebär medelsanvisning
för täckande av vissa merkostnader för byggnadsföretaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar
ni. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 140 000 kr.

178:o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har (punkt
196, s. 577—581) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

138

Statsutskottets utlåtande nr it år 1962

Till ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr.

Departementschefen föreslår att en i propositionen (s. 580) intagen investeringsplan
godkännes och att till ändamålet för nästa budgetår anvisas
3 000 000 kr.

Härigenom blir i runt tal 10 300 000 kr. tillgängliga för innevarande och
nästa års arbeten. De tillgängliga medlen anses i första hand böra användas
för att färdigställa eller påbörja redan beslutade företag, och återstående
belopp böra avses för påbörjande av nybyggnadsföretag i Härnösand och
Luleå.

Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet
att modifiera investeringsplanen i den mån så erfordras för att bestrida merkostnader,
som föranledes av eventuellt kommande allmän byggnadskostnadsstegring.

Utskottet tillstyrker, att den redovisade investeringsplanen godkännes.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kr.

179:o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 197, s. 581 och 582), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 350 000 kr.

180:o) Vissa skyddsrumsanläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 198, s.
582) föreslagit riksdagen att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Sedan ett belopp av 1 559 000 kr., varav 200 000 kr. till kompletteringar
av stötvågsskyddet i vissa anläggningar, anvisats å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår uppgår det återstående medelsbehovet för ifrågavarande
arbeten till 2 642 000 kr. Departementschefen förordar, att för här
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas 1 000 000 kr., varav
822 000 kr. avses för utbyggnaden av vissa skyddsrumsanläggningar för telestyrelsen
in. fl. statliga myndigheter.

Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar
rörande innebörden av förslagen under förevarande punkt, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

139

att riksdagen må till Vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kr.

181 :o) Anordnande av en civilförsvarsskola m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 199, s. 583), vilket innebär anordnande av vissa fasta
utbildningsanordningar vid civilförsvarsskolan i Rosersberg, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en civilförsvarsskola
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.

182:o) Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 583 och 584), vilket innebär uppförande
av vissa förrådsbyggnader vid huvudförrådet i Malmby och för fyra
undsättningskårer, samt under erinran, att något anslag för ändamålet icke
finnes uppfört i riksstaten för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppförande av förrådsbyggnader för
civilförsvaret för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 1 050 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

183 :o) Lån till utländska läkare för viss efterutbildning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 201, s. 584 och 585), vilket innebär anvisande
av endast ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till utländska läkare för viss
efterutbildning för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

184:o) Lån till Örebro läns landsting för utrustning av Mellringe sjukhus.
Kungl. Maj :t har (punkt 202, s. 585 och 586) föreslagit riksdagen att
till Lån till Örebro läns landsting för utrustning av Mellringe sjukhus för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 240 000 kr.

Genom beslut vid 1961 års riksdag (prop. nr 197; rskr. 395) har Kungl.
Maj :t bemyndigats att godkänna avtal med Örebro läns landsting angående
landstingets övertagande av driften vid Mellringe sjukhus i Örebro fr. o. m.
den 1 januari 1962. Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 december 1961
godkänt nämnda avtal.

Enligt avtalet skall sjukhuset utrustas och inredas av landstingskommunen
efter samråd med mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation.
Kostnaderna härför skall bestridas med statsmedel i form
av ett ränte- och amorteringsfritt lån till landstinget intill ett belopp av

140 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

4 500 kr. per vårdplats för sammanlagt högst 720 vårdplatser. Enligt avtalet
skall lånemedlen utbetalas till landstingskommunen i tre lika stora delar
den 1 juli och den 1 oktober 1962 samt den 1 januari 1963.

Det totala statliga medelsbehovet under nästa budgetår för utrustning av
Mellringe sjukhus kan på grundval av nämnda avtal sålunda beräknas till
högst (720 X 4 500) 3 240 000 kr. Departementschefen förordar att nämnda
belopp anvisas.

Utskottet. Departementschefens förslag under denna punkt står i överensstämmelse
med det avtal med Örebro läns landsting angående landstingets
övertagande av driften vid Mellringe sjukhus i Örebro fr. o. m. den 1 januari
1962, som riksdagen tidigare godkänt, och föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Lån till Örebro läns landsting för
utrustning av Mellringe sjukhus för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 3 240 000 kr.

185 :o) Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa byggnadsarbeten.
Kungl. Maj :t har (punkt 203, s. 586 och 587) föreslagit riksdagen att till
Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kr.

Föreningen Mellansjö skolhem har i skrivelse den 23 december 1960 hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att möjliggöra
uppförande av erforderliga skollokaler vid hemmet i huvudsaklig
överensstämmelse med av föreningen i skrivelsen framlagt förslag.

Mellansjö skolhem, som omfattar 36 platser, är avsett för observation
och vård av normalbegåvade, psykopatiska och nervösa barn. Driften finansieras
genom statsbidrag enligt särskilt avtal samt vårdavgifter.

Den nuvarande skolbyggnaden vid hemmet är i synnerligen dåligt skick
och bör därför snarast möjligt ersättas. Den föreslagna utformningen av
de nya skollokalerna anser departementschefen vara ändamålsenlig med
hänsyn till klientelets art. Av samma skäl godtager departementschefen att
skolan dimensioneras för fyra klassrum samt att dessa gives en något större
yta än vad antalet elever i och för sig skulle motivera. Även i övrigt tillstyrkes
att ifrågavarande byggnadsobjekt utföres i huvudsaklig överensstämmelse
med de till styrelsens framställning fogade huvudritningarna.
Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 750 000 kr. Det föreslås, att
föreningen Mellansjö skolhem beviljas ett räntefritt stående lån om 750 000
kr. för ändamålet. Såsom villkor för lånet anses böra gälla bl. a., att föreningen
ställer säkerhet, som av Kungl. Maj :t godkännes, samt att lånet skall
återbetalas, om verksamheten nedlägges eller icke upprätthålles på tillfreds -

Statsutskottets utlåtande nr It år 1962

141

ställande sätt. De lånemedel, som föreningen enligt Kungl. Maj:ts beslut den
14 april 1961 uppburit för bestridande av de med projekteringsarbetet förenade
kostnaderna skall därvid återbetalas till statsverket.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Lån till föreningen Mellansjö skolhem
för vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 750 000 kr.

186:o) Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten. Kungl.
Maj :t har (punkt 204, s. 588—590) föreslagit riksdagen att till Lån till
Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1962/63
anvisa ett investeringsanslag av 985 000 kr.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har hemställt, att sällskapet
beviljas ett anslag av 835 000 kr. för uppförande av ett ålderdomshem för
epileptiker på Stora Sköndal. På grundval av gjord kostnadsberäkning kan
byggnadskostnaderna beräknas till 875 000 kr. Därtill kommer 60 000 kr.
för möbler och inventarier. Den totala kostnaden skulle sålunda uppgå till
935 000 kr. Då föreningen redan anvisats 100 000 kr. såsom lån från det
särskilda projekteringsanslaget, hemställer föreningen om ett anslag om
835 000 kr. för uppförande av ålderdomshemmet.

Departementschefen anför att inom den slutna vården av vuxna epileptiker
är det framför allt två patientkategorier, som är svårskötta och kräver
särskilda vårdresurser, nämligen de intellektuellt lågt stående och åldringarna.
Då bristen på platser för åldringsklientelet är särskilt framträdande,
är det angeläget, att det föreslagna ålderdomshemmet om 30 vårdplatser
vid Stora Sköndal kommer till stånd snarast möjligt.

Det nu föreliggande förslaget till utformning av ålderdomshemmet anser
departementschefen sig kunna i huvudsak tillstyrka men förutsätter att
av remissmyndigheterna framförda förslag om vissa ändringar i syfte att
förbättra byggnadens funktionsduglighet kommer att beaktas under den
fortsatta projekteringen. Dessa ändringar kan beräknas medföra en ökning
av byggnadskostnaderna med högst 50 000 kr. Med hänsyn till det anförda
samt då sällskapets kostnadsberäkningar i övrigt icke givit anledning till
erinran, föreslår departementschefen, att diakonsällskapet erhåller understöd
av statsmedel i form av ett räntefritt stående lån om högst 985 000 kr.
för uppförande och utrustning av det föreslagna ålderdomshemmet. Såsom
villkor för lånet föreslås skola gälla bl. a. att Svenska diakonsällskapet i
egenskap av ägare till hemmet ställer säkerhet, som av Kungl. Maj :t godkännes,
samt att lånet skall återbetalas, om verksamheten nedlägges eller
icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. De lånemedel, som sällskapet
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 april 1961 uppburit för bestridande av

142

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

de med projekteringsarbetet förenade kostnaderna, skall därvid återbetalas
till statsverket.

Utskottet anser sig kunna biträda förslaget att Svenska diakonsällskapet
på i propositionen angivna villkor erhåller understöd av statsmedel i form
av ett räntefritt stående lån om högst 985 000 kr. för uppförande och utrustning
av ett ålderdomshem för epileptiker.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lån till Svenska diakonsällskapet
för vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
investeringsanslag av 985 000 kr.

187:o) Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i
Visby. Kungl. Maj:t har (punkt 205, s. 590 och 591) föreslagit riksdagen att
till Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i Visby
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Gotlands läns landstings förvaltningsutskott har hemställt dels att
1 000 000 kr. anvisas för ändamålet, dels ock om fortsatt ränte- och amorteringsfrihet
för beviljade lån.

Frågan om statligt stöd till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet
i Visby underställdes 1957 års riksdag (prop. nr 68). De sammanlagda
kostnaderna för utbyggnaden uppskattades därvid på grundval av år
1955 gjorda preliminära beräkningar till 6 150 000 kr. Enligt de i propositionen
redovisade beräkningsgrunderna skulle det statliga lånestödet härå
utgöra 3 547 500 kr. Landstinget beräknar nu utbyggnadskostnaderna till
7 400 000 kr., innebärande en kostnadsstegring med 1 250 000 kr. eller cirka
20 procent. Merkostnaden motsvarar ett ökat lånebehov för landstinget av
812 500 kr. Det synes rimligt att landstinget beviljas lån enligt hittills tilllämpade
grunder för att täcka också den beräknade merkostnaden. I enlighet
härmed skulle landstinget som lån erhålla ett sammanlagt nettobelopp av
(3 547 500 + 812 500) 4 360 000 kr. Härav har hittills beviljats 3 100 000 kr.
För nästa budgetår förordar departementschefen i enlighet med förvaltningsutskottets
förslag en medelsanvisning av 1 000 000 kr.

Till de av förvaltningsutskottet väckta frågorna om fortsatt ränte- och
amorteringsfrihet å beviljade lån samt om statsbidrag till driften av lasarettet
anser departementschefen att ställning ej bör tagas förrän byggnadsföretaget
slutförts. Han förordar dock, att landstinget inedgives befrielse
från under budgetåret 1962/63 inträdande ränte- och amorteringsskyldighet.

Utskottet. I enlighet med av riksdagen tidigare antagna grunder för beviljande
av lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i
Visby bör enligt utskottets mening lånemedel beviljas även för nu redovisade
merkostnader. Utskottet har icke heller funnit anledning till erinran

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

143

mot att landstinget medgives befrielse från under budgetåret 1962/63 inträdande
ränte- och amorteringsskyldighet.

Under åberopande härav och med godtagande av den av departementschefen
gjorda anslagsberäkningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Gotlands läns landsting för
utbyggande av lasarettet i Visby för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

188:o) Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken. Kungl. Maj:t har
(punkt 206, s. 592 och 593) föreslagit riksdagen att medgiva, att Föreningen
Kustsanatoriet Apelviken tills vidare må åtnjuta anstånd med amortering
å föreningen beviljat statslån å 600 000 kr.

Styrelsen för Föreningen Kustsanatoriet Apelviken har hemställt om befrielse
från skyldighet att amortera föreningen beviljat lån å 600 000 kr.

För att tillgodose kustsanatoriet Apelvikens behov av driftmedel i samband
med ändrade grunder för finansieringen av verksamheten vid sanatoriet
beviljade 1955 års riksdag föreningen ett räntebärande lån å 600 000
kr. avsett att efter två år avbetalas med en tredjedel varje år. Då föreningen
var ur stånd att fullgöra den år 1958 inträdande amorteringsskyldigheten,
medgav 1959 års riksdag (prop. nr 1, bil. 32, p. 18) att föreningen tills
vidare t. o. in. förfallodagen år 1961 finge åtnjuta anstånd med amortering
å det föreningen beviljade lånet. Möjligheterna att fullgöra amorteringsskyldigheten
har härefter ytterligare försämrats, enär beläggningen vid
kustsanatoriet — och därmed inkomsterna av vårdersättningar in. m. —
visat sjunkande tendens trots att vid sanatoriet under senare tid anordnats
en provisorisk vårdavdelning för paraplegipatienter. Med hänsyn härtill har
Kungl. Maj :t genom beslut den 10 november 1961 bemyndigat departementschefen
att tillkalla en sakkunnig med uppgift att förutsättningslöst utreda
frågan om den framtida användningen av kustsanatoriet. Såsom statskontoret
anfört bör frågan om återbetalning av förevarande lån beaktas vid denna
utredning. I avbidan på utredningsresultatet och ett ställningstagande härtill
förordar departementschefen, att föreningen tills vidare medgives fortsatt
amorteringsfrihet å lånet.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva, att föreningen kustsanatoriet
Apelviken tills vidare må åtnjuta anstånd med amortering
å föreningen beviljat statslån å 600 000 kr.

189:o) Lån till Göteborgs Diakoniss-sällskap. Kungl. Maj:t har (punkt
207, s. 593 och 594) föreslagit riksdagen att till Lån till Göteborgs Diakonisssällskap
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kr.

144

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Kostnaderna för utbyggande av det av Göteborgs Diakoniss-sällskap drivna
Bräcke Östergårdshemmet med ett skolhem för cp-barn beräknades av
fry£gna(lsstyrelsen år 1959 till 2 450 000 kr. För täckande av dessa kostnader
räknade diakoniss-sällskapet med att från Folke Bernadottestiftelsen
erhålla bidrag motsvarande 25 procent av kostnaderna. Vidare medgav
arbetsmarknadsstyrelsen, att vissa byggnadsarbeten för en beräknad kostnad
av 750 000 kr. finge utföras såsom statligt beredskapsarbete i styrelsens
regi. Med utgångspunkt härifrån beräknades sällskapets behov av
statslån för ändamålet till 1 000 000 kr.

Kostnaderna för uppförande av det numera färdigställda skolhemmet
har uppgått till 2 685 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till av
byggnadsstyrelsen beräknat belopp med 235 000 kr. För att täcka dessa
kostnader har diakoniss-sällskapet av det beviljade statslånet hittills uppburit
700 000 kr. Folke Bernadottestiftelsen har bidragit med 770 000 kr.,
varjämte såsom statligt beredskapsarbete utförts byggnadsarbeten till ett
belopp av cirka 660 000 kr. Den del av byggnadskostnaderna för vilken diakoniss-sällskapet
hittills ej beretts täckning utgör sålunda i runt tal
(2 685 000 — 2 130 000) 550 000 kr. Då av det medgivna statslånet återstår
att utbetala (1 000 000 — 700 000) 300 000 kr., har diakoniss-sällskapet hemställt
om en höjning av lånebeloppet. Vid departementschefens prövning av
denna fråga har han beaktat, att Folke Bernadottestiftelsen redan bidragit
med drygt 28 procent av de totala byggnadskostnaderna, vilket något överstiger
av stiftelsen tidigare lämnad utfästelse. Som framgått av vad förut
anförts har vidare beredskapsarbeten utförts till ett cirka 90 000 kr. lägre
belopp än beräknat. Med hänsyn härtill och då diakoniss-sällskapet för att
bestrida de till cirka 280 000 kr. uppgående kostnaderna för inventarier
m. m. är hänvisat till sin insamlingsverksamhet, förordar departementschefen,
att det sällskapet medgivna lånebeloppet höjes till 1 250 000 kr. för
att bereda sällskapet täckning för återstående kostnader för skolhemmets
uppförande. Då diakoniss-sällskapet som tidigare nämnts uppburit sammanlagt
700 000 kr., anses för nästa budgetår böra anvisas (1 250 000 —
700 000) 550 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit och hemställer därför,

att riksdagen må till Lån till Göteborgs Diakoniss-sällskap
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
550 000 kr.

190:o) Lån till föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg för vissa
byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 208, s. 594—598) föreslagit riksdagen
att till Lån till Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg för vissa
by§Snadsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

145

Styrelsen för Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg har hemställt
om anvisande av medel för om- och tillbyggnad av vanföreanstalten i Göteborg
(Änggårdens yrkesskolor).

Sedan den till vanföreanstalten i Göteborg hörande ortopediska kliniken
fr. o. in. den 1 januari 1961 överförts till Göteborgs stad, består anstalten
enbart av yrkesskolor med tillhörande elevinternat. Anstaltens byggnader
består av den s. k. huvudbyggnaden uppförd 1911—1912 samt en friliggande
träbyggnad, som tidigare tjänat som skolhem men som nu huvudsakligen
användes för yrkesundervisning.

Av verkställd utredning rörande anstaltens lokalfrågor framgår att lokalerna
för anstaltens vrkesavdelningar f. n. är otillräckliga. Behovet av ökade
utrymmen har växt sig allt starkare med hänsyn till de krav på maskinell
utrustning som den moderna yrkesutbildningen ställer.

För att komma till rätta med lokalsvårigheterna föreslås att huvudbyggnaden
— med undantag för administrationslokaler — efter ombyggnad
tages i anspråk för nu i huvudbyggnaden och f. d. skolhemmet inrymda
yrkesavdelningars behov. Skolhemmet förutsättes skola rivas. Vidare föreslås
uppförande av en nybyggnad för elevinternat samt köks- och ekonomiutrymmen
m. m.

För egen del finner departementschefen det angeläget, att anstalten efter
den ortopediska klinikens frånskiljande får ökade utrymmen för yrkesutbildning
av handikappade och bättre resurser för yrkesorientering och praktisk
yrkesprövning. De föreslagna byggnadsåtgärderna, vilka främst syftar
till att ge utbildningsverksamheten väsentligt förbättrade lokalförhållanden,
anser departementschefen sig i stort sett kunna tillstyrka. Emellertid understrykes
starkt angelägenheten av att vid det slutliga projekteringsarbetet
dispositionen och utformningen av yrkesavdelningarnas lokaler sker på sådant
sätt att verksamheten lätt kan anpassas såväl efter skiftningarna i de
handikappades utbildningsbehov som efter den förutsatta samordningen
med den vid övriga vanföreanstalter bedrivna yrkesutbildningen. Vid planering
av verksamheten bör samråd ske med den av chefen för socialdepartementet
tillkallade rehabiliteringsutredningen.

Med hänsyn till det anförda förordas, att Föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg av statsmedel erhåller statligt stöd för genomförande av
föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten. Detta bör ges i form av ett lån,
som med hänsyn till att anstaltens drift praktiskt taget helt bestrides av
statsmedel bör vara ränte- och amorteringsfritt. Det synes naturligt, att staten
med hänsyn härtill bcredes ökat inflytande i föreningens styrelse. Som
villkor för lånet bör gälla bl. a., att lånet skall återbetalas om verksamheten
nedlägges eller icke upprätthålles på ett tillfredsställande sätt. Då byggnadskostnaderna
år 1960 beräknats till 2 883 000 kr., anses lånebehovet böra
beräknas till avrundat 3 000 000 kr. Uppburna projekteringsmedel skall
återbetalas till statsverket.

146

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Utskottet. I likhet med departementschefen förordar utskottet, att Föreningen
för bistånd åt vanföra i Göteborg av statsmedel erhåller statligt
stöd för genomförande av föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten. Utskottet,
som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört
och föreslagit, vill särskilt understryka vikten av att yrkesavdelningarnas
lokaler utformas så, att deras utnyttjande kan anpassas efter uppkommande
skilda utbildningsbehov.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lån till föreningen för bistånd åt
vanföra i Göteborg för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

191 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter
framlagda förslag, nämligen

punkten 14: Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar;
punkten 15: Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader;
punkten 35: Utrustning av nya mentalsjukhus m. m.;
punkten 58: Karolinska sjukhuset: Utrustning;
punkten 69: Bidrag till lasarettet i Lund;
punkten 72: Bidrag till lasarettet i Umeå;

punkten 82: Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet
i Lund;

punkten 86: Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m.;

punkten 87: Bidrag till anskaffande av hörapparater;
punkten 128: Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea;
punkten 192: Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.;
punkten 193: Utbyggande av karolinska sjukhuset;
punkten 195: Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala;
vilket utskottet härmed får för riksdagen anmäla.

Stockholm den 20 mars 1962

På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

147

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, Ivar Johansson,
Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Svärd, Herbert
Larsson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herr Andreasson,
fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i
Norrköping, Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred, Fagerlund
och Bohman.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar) avherrar
Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Bohman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 429 och II: 508, såvitt nu är i fråga, och
att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 429 och
II: 508 en förstärkning av anslaget till Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar nödvändig. Nämnden beredes härigenom möjlighet till en intensivare
insamling och bearbetning av uppgifter om använda massmedia, om
propagandans omfattning, inriktning och spridning samt om den verkan
denna kan beräknas ha. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:429 och 11:508, såvitt
nu är i fråga, till Beredskapsnämnden för psgkologiskt försvar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
95 000 kr.»

2) vid punkten 159 (Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m.) av herrar Boman, Per Jacobsson, Staxäng, fröken Elmén, herrar
Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 268 och II: 304 och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 123 och 124) bort ha följande
lydelse:

»De i motionerna I: 268 och II: 304 anförda skälen för inrättandet av en
lämplig låneform, avseende lån till uppförande av skyddsrum för företag
synes utskottet bärande. Utskottet ansluter sig till följd härav till motionärernas
uppfattning, att frågan bör göras till föremål för särskild utredning.
»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:268
och 11:304 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
och förslag rörande inrättandet av eu lämplig låneform,
avseende lån till uppförande av skyddsrum för företag.»

148

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

3) vid punkten IGå (Extra förstärkning av civilförsvarets uppbyggnad)
av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Bohman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna 1: 429 och II: 508, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Det utrikespolitiska läget tyder på att vi allvarligt måste räkna med risken
för nya konfliktsituationer. Dessa kan leda till påfrestningar också
inom den del av konfliktområdet där vårt land har randstatens utsatta läge.
På olika sätt måste vi i vår försvarsplanering förbereda oss för de påfrestningar
som kan komma. Det gäller alldeles särskilt eftersom vi tvingas
konstatera att dagens moderna förstörelsevapen kan komma att användas
även mot oss.

En snabb höjning av civilförsvarets beredskap måste därvid ses som en
av de viktigaste åtgärderna. Vetskapen om att civilförsvaret i ett plötsligt
katastrofläge kan fylla sin uppgift att skydda och rädda människoliv är
en förutsättning för att det aktiva försvaret effektivt skall kunna verka. Ett
verkligt funktionsdugligt civilförsvar stärker de renl psykologiska förutsättningarna
att motstå påtryckningar och försök till politisk utpressning. All
kraft måste därför inriktas på att bygga upp civilförsvaret så att det snarast
möjligt kan vara helt funktionsdugligt.

Senast i samband med den under hösten 1961 inträffade skärpningen i
det utrikespolitiska läget visade det sig att det förelåg brister i civilförsvaret.
Civilförsvarsstyrelsens äskande om en ökning av tidigare anslag
bör ses mot denna bakgrund. Den begärda anslagsökningen, vilken av departementschefen
föreslås begränsad med 15 milj. kr., ingår i en av styrelsen
för mycket angelägna ändamål — inte minst på utbildningssidan —
uppgjord plan.

När det gäller tiden för civilförsvarets uppbyggnad är det att märka
att den internationella politiska utvecklingen skärpt anspråken på effektivitet
i civilförsvarsavseende sedan uppbyggnadsplanen framlades. Den
ansvariga myndigheten har också förklarat att behov av en avkortad uppbyggnadstid
föreligger. Till denna konkreta fråga har Kungl. Maj:t ej tagit
ställning. Med hänsyn till ärendets brådskande natur bör detta snarast
göras utan att avvakta resultaten av den år 1961 tillsatta försvarskommittén,

Den centralisering av totalförsvarets ledningsorgan under krigstid som
alltmer är nödvändig har aktualiserat behovet av en snabbare utbyggnad
av sambandsmedel i synnerhet för den icke militära delen av totalförsvaret.
Samtidigt har kraven på större säkerhet i teleförbindelserna blivit alltmer
framträdande. Totalförsvarets möjligheter att fungera i ett pressat
läge beror i hög grad av sambandsförbindelsernas effektivitet. Riksdagen
bör därför för vederbörande myndighet klart tillkännage att totalförsvarets
sambandsbehov bör ges viss prioritet framför kommersiella sambandsbehov.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:429 och
II: 508, såvitt nu är i fråga,

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1962

149

I) till Extra förstärkning av civilförsvarets uppbyggnad
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.;

II) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte

a) omedelbart låta undersöka konsekvenserna av ett påskyndande
av civilförsvarets uppbyggnadstid och på grundval
härav snarast framlägga förslag avsedda att avsevärt
förkorta civilförsvarets uppbyggnadstid;

b) i direktiv till telestyrelsen ge färdigställandet av totalförsvarets
sambandsanläggningar viss prioritet framför
kommersiella sambandsbehov.»

4) vid punkten 18S (Lån till föreningen kustsanatoriet Apelviken) av
fröken Elmén.