Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1962

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
om återföring av vissa enligt lagen om allmän sjukförsäkring
m. m. fonderade medel.

Genom en den 6 april 1962 dagtecknad proposition, nr 153, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att besluta, att från allmänna sjukförsäkringsfonden
skall återföras det belopp, varmed arbetsgivarbidragen för
år 1961 till tilläggssjukpenning enligt lagen om allmän sjukförsäkring och
till tilläggspenning enligt lagen om moderskapshjälp underskrider 60 procent
av de under nämnda år i de allmänna sjukkassorna bokförda utgifterna för
ifrågavarande ändamål.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att ett till ca 19 milj. kr. beräknat belopp skall
tagas i anspråk av allmänna sjukförsäkringsfondens medel för att täcka
en förutsedd minskning av de på år 1961 belöpande arbetsgivarbidragen i
förhållande till utgifterna för den allmänna sjukförsäkringens tilläggssjukpenning
och moderskapshjälpens tilläggspenning för samma år.

Gällande bestämmelser m. m.

Den obligatoriska sjukförsäkringen utgöres av sjukvårdsförsäkring och
sjukpenningförsäkring. I tekniskt avseende är sjukpenningförsäkringen
uppdelad på en försäkring för grundsjukpenning jämte barntillägg och en
försäkring för tilläggssjukpenning. Moderskapshjälpen utgöres av ersättning
för förlossningsutgifter och moderskapspenning. Den sistnämnda består
av grundpenning, vilken i vissa fall förhöjes genom barntillägg, samt
tilläggspenning. Både sjukförsäkringen och moderskapshjälpen finansieras
genom avgifter från de försäkrade, arbetsgivarbidrag och statsbidrag. Nå Biliang

till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 28

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1962

got statsbidrag utgår härvid inte för tilläggssjukpenning eller tilläggspenning.

Arbetsgivare är enligt 38 § lagen om allmän sjukförsäkring pliktig att
erlägga bidrag till kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen och försäkringen
för tilläggssjukpenning. Bidraget skall för varje kalenderår utgöra viss
procent av den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller
bostad, som arbetsgivaren under året utgivit till sådana hos honom anställda
arbetstagare, som är obligatoriskt försäkrade enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
Därvid gäller bl. a., att hänsyn inte tas till arbetstagares
lön i vad den överstiger 15 000 kr. för år räknat. Procentsatsen är
i fråga om sjukvårdsförsäkringen 0,25 procent och beträffande försäkringen
för tilläggssjukpenning 0,85 procent av lönesumman.

Beloppet av arbetsgivarbidrag, som belöper på ett kalenderår, skall —
enligt 39 § sjukförsäkringslagen i dess intill den 1 januari 1962 gällande
lydelse — i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer fördelas mellan centralsjukkassorna
i förhållande till centralsjukkassornas och till dem anslutna
lokalsjukkassors utgifter för ifrågavarande ändamål under kalenderåret.
Kungl. Maj :t äger dock med riksdagen bestämma, att viss del av bidragen
skall ingå till en fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda
ordning.

Arbetsgivarbidraget till kostnaderna för moderskapshjälpens tilläggspenning
utgör 0,04 procent av lönesumman. I fråga om detta bidrag gäller
eljest samma regler som beträffande bidraget till sjukförsäkringen.

När de ursprungliga procentsatserna fastställdes för arbetsgivarbidragen
beräknades det, att dessa bidrag skulle komma att svara för ungefär
60 procent av kostnaderna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Sedan
det visat sig att arbetsgivarbidragen för år 1955 skulle komma att överstiga
nyssnämnda procenttal, aktualiserades frågan om central fondering
av viss del av ifrågavarande bidrag. Efter förslag i propositionen nr 146 år
1956 beslöts fondering avseende den del av bidragen som översteg nyssnämnda
60 procent (L2U 28, rskr 222). Motsvarande fonderingar har därefter
gjorts avseende bidragen för åren 1956, 1957 och 1958 (prop. 1957: 130;
L2U 27; rskr 244 och prop. 1958: 126; B 29; L2U B 4; rskr B 5). För de medel,
som sålunda centralt fonderats, finns hos riksförsäkringsverket inrättad
en särskild fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. De medel
som innestår i fonden skall enligt gällande bestämmelser placeras hos
riksgäldskontoret mot ränta och på villkor i övrigt som bestämmes av
fullmäktige i riksgäldskontoret efter samråd med riksförsäkringsverket.

För åren 1959 och 1960 har den för tilläggssjukpenning och tilläggspenning
avsedda delen av arbetsgivarbidragen inte uppnått beräknade 60
procent av utgifterna för dessa ändamål. Efter förslag i proposition 1961:
129 beslöts (L2U 51; rskr 320), att från allmänna sjukförsäkringsfonden
skulle återföras det belopp, varmed arbetsgivarbidragen för år 1960 till

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1962

tilläggssjukpenning och tilläggspenning understeg 60 procent av de under
nämnda år i de allmänna sjukkassorna bokförda utgifterna för ifrågavarande
ändamål. Från fonden har i enlighet med det sålunda fattade
beslutet återförts 39 593 421 kr. 93 öre. Efter angivna återföring uppgår
behållningen i allmänna sjukförsäkringsfonden till 218 377 273 kr. 11 öre.

Förslag av riksförsäkringsverket

I skrivelse den 29 mars 1962 har riksförsäkringsverket aktualiserat frågan
om ytterligare återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden.
Verket har därvid upplyst, att hela det till sjuk- och moderskapsförsäkringarna
utgående arbetsgivarbidraget för år 1961 beräknas till 340
milj. kr. Av detta belopp hänför sig 265,4 milj. kr. till tilläggssjukpenning
och tilläggspenning. De allmänna sjukkassornas utgifter under år
1961 för sistnämnda båda ändamål beräknas uppgå till 474,5 milj. kr.
För att täcka 60 procent av utgifterna för tilläggssjukpenning och tillläggspenning
skulle det härför avsedda arbetsgivarbidraget behöva inbringa
284,7 milj. kr., d. v. s. 19,3 milj. kr. mer än som beräknas inflyta.
Beräkningen är dock enligt verket synnerligen osäker, då storleken av
arbetsgivarbidragen inte kan anges exakt förrän efter utgången av år 1962.

Vidare anför riksförsäkringsverket bl. a., att om någon återföring från
allmänna sjukförsäkringsfonden inte sker för år 1961, tilläggssjukpenningförsältringen
kan beräknas komma att utvisa ett överskott av cirka 7 miljoner
kr. Ett flertal kassor beräknas emellertid redovisa ej obetydliga underskott
på denna försäkring. För hela den obligatoriska försäkringen kan
vad centralsjukkassorna beträffar ett underskott beräknas uppstå (lokalsjukkassornas
resultat, som kan beräknas utvisa ett överskott påverkas
inte av arbetsgivarbidragen). Utfallet för den obligatoriska försäkringen i
dess helhet beräknas, i likhet med tilläggssjukpenningförsäkringen, uppvisa
betydande variationer kassorna emellan. Således beräknas åtskilliga
kassor komma att redovisa underskott på denna försäkring.

Riksförsäkringsverket — som i ärendet samrått med Svenska sjukkasseförbundet
— föreslår, att från allmänna sjukförsäkringsfonden till inkomsttiteln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. återföres det belopp,
varmed arbetsgivarbidragen för år 1961 till kostnaderna för tilläggssjukpenning
och tilläggspenning understiger 60 procent av de under året i de
allmänna sjukkassorna bokförda utgifterna för nämnda ändamål. Det återförda
beloppet föreslås skola användas såsom bidrag för år 1961 till sjukkassornas
kostnader för tilläggssjukpenning och tilläggspenning i samband
med den slutavräkning med kassorna för år 1961, som verket verkställer
i början av 1963.

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1962

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson, har anfört:

»Enligt lagen om allmän sjukförsäkring skall arbetsgivarna bidra till kostnaderna
för bl. a. tilläggssjukpenning. Motsvarande gäller enligt lagen om
moderskapshjälp i fråga om kostnaderna för tilläggspenning. Arbetsgivarbidragen
har beräknats svara för ungefär 60 procent av kostnaderna för
tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Under åren 1955—1958 översteg
arbetsgivarbidragen för dessa ändamål nämnda kostnadsandel. Det överskjutande
beloppet har i enlighet med statsmakternas beslut fonderats
centralt i allmänna sjukförsäkringsfonden. För åren 1959 och 1960 har
den för tilläggssjukpenning och tilläggspenning avsedda delen av arbetsgivarbidragen
däremot inte uppnått beräknade 60 procent av utgifterna
för de ifrågavarande ändamålen. För år 1959 ansågs detta ej erfordra någon
åtgärd. För år 1960 har däremot medel från fonden återförts för att
användas som bidrag till de allmänna sjukkassornas kostnader för tillläggssjukpenning
och tilläggspenning.

Riksförsäkringsverket har gjort en preliminär beräkning av sjukkassornas
utgifter och arbetsgivarbidragets storlek för år 1961. Denna beräkning
visar, att arbetsgivarbidraget för tilläggssjukpenning och tilläggspenning
inte torde förslå till att täcka 60 procent av utgifterna för dessa
ändamål utan torde komma att underskrida nämnda kostnadsandel med
ca 19 milj. kr. Verket har därför gjort framställning om återföring av
medel från fonden även för år 1961.

Riksförsäkringsverkets förslag bör godtagas. Från allmänna sjukförsäkringsfonden
bör återföras det belopp varmed arbetsgivarnas bidrag till tillläggssjukpenning
och tilläggspenning för år 1961 underskrider 60 procent
av sjukkassornas utgifter för dessa ändamål under samma år, varvid medlen
bör användas som bidrag till ifrågavarande utgifter. I detta sammanhang
vill jag erinra om vad som anförts i propositionen nr 90 till årets
riksdag om att allmänna sjukförsäkringsfonden inte årligen kan få avtappas
på medel för ordinära utgifter, om den skall kunna bestå och tjäna
sitt syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens
finanser. Vid bifall till det i nämnda proposition framlagda förslaget
rörande arbetsgivarnas bidrag till kostnaderna för sjuk- och moderskapsförsäkring
synes underskott av den art, som nu aktualiserats,
inte behöva uppstå för år 1963 och den närmaste tiden därefter.»

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.
På grund härav får utskottet hemställa,

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1962 5

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 153.
Stockholm den 10 maj 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Hamrin-Thorell,
fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, fröken Nordström, herrar Magnusson
och Enar sson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,
Odhe, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, fru Gunne, herrar Fredriksson*
och Gustavsson i Alvesta.

• Ej närvarande vid utlåtandets justering.