Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
angående grunder för avlöning och andra ersättningar
u. åt civilförsvars pliktiga m. m., i vad propositionen hän visats

till lagutskott. > ■ ‘w i •

Genom en den 19 januari 1962 dagtecknad proposition, nr 101, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med av
chefen för inrikesdepartementet förordade grunder utfärda bestämmelser
angående avlöning och andra ersättningar åt civilförsvarspliktiga m. m.; och

2. antaga vid propositionen fogade förslag till förordning om ändring i
förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) om familjebidrag åt värnpliktiga
m. m. (familjebidragsförordningen).

Propositionen har, såvitt angår förslaget till förordning om ändring i familjebidragsförordningen,
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra
lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till statsutskottet.

Propositionens huvudsakliga innehål]

Mot bakgrunden av den omorganisation av civilförsvaret, som beslutats
under senare år, föreslås i propositionen nya grunder för avlöning åt civilförsvarspliktiga.
Bestämmelserna är i första hand avsedda att tillämpas
under fredsförhållanden. Vidare föreslås att familjebidrag skall kunna utgå
till vissa civilförsvarspliktiga. Förmånerna förordas i princip skola utgå
enligt samma regler som för värnpliktiga vid tjänstgöring inom krigsmakten.
I viss mån gynnsammare föreskrifter föreslås gälla för civilförsvarspliktiga
över värnpliktsåldern, vilka anses böra erhålla en civilförsvarspenning
som i stort sett anpassas till vederbörandes inkomstläge. Män och kvinnor
jämställes med avseende å ekonomiska förmåner. I överensstämmelse med
reglerna inom försvaret föreslås skyldigheten att utgiva familjebidrag åt
civilförsvarspliktiga med undantag av verkskyddspersonal skola åvila kommunerna.
Statsbidrag förutsättes skola utgå till kommunernas kostnader
härför enligt samma grunder som beträffande värnpliktigas familjebidrag. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 2 avd. Nr 2b

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) om familjebidrag åt
värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)

Härigenom förordnas, dels att rubriken till förordningen den 29 mars
1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)1
skall lyda på sätt nedan angives, dels att i samma förordning skall efter 1 §
införas en ny paragraf, benämnd 1 a §, av nedan angiven lydelse, dels ock
att 1, 27, 29, 35 och 40 §§ nämnda förordning skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

Familjebidragsförordning

(Nuvarande lydelse)

1 §•

1 mom. Bestämmelserna i denna
förordning skola, i den omfattning
och under de villkor, som i förordningen
sägs, äga tillämpning beträffande
värnpliktiga, som enligt
värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring.

(Föreslagen lydelse)

Med värnpliktig---- —

2 mom. Vad i ■

J m o m. Bestämmelserna i denna
förordning skola, i den omfattning
och under de villkor, som i förordningen
sägs, äga tillämpning beträffande
värnpliktiga, som enligt värnpliktslagen
inkallas till tjänstgöring,
ävensom beträffande civilförsvarspliktiga,
som inkallas till tjänstgöring
enligt 12 § civilförsvarslagen, i
den mån de fullgöra tjänstgöring
före det kalenderår, under vilket de
fylla fyrtioåtta år, och tjänstgöringen
jämlikt 20 § civilförsvarslagen ej
skall anses fullgjord i kommunal anställning.

— gällande grunder.

Med ciuilförsvarspliktig avses den
som avlönas enligt får civilfärsvarspliktiga
gällande grunder.

28 § 1 mom. värnpliktslagen. 1

1 Senaste lydelse av förordningen i dess helhet, se SFS 1960:152.

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

(Nuvarande lydelse)

3 m o m. Konungen äger föreskriva,
att bestämmelserna i denna förordning
skola, med de inskränkningar
som finnas påkallade, äga tilllämpning
å värnpliktiga jämväl i
andra fall än i 1 mom. avses ävensom
å krigsfrivilliga och annan personal,
som tjänstgör vid krigsmakten.

Konungen må jämväl förordna, att
medlemmar av frivillig försvarsorganisation,
däri inbegripet hemvärnet,
under tid, då de enligt i kommandoväg
meddelade bestämmelser deltaga
i utbildningskurs eller övning, skola,
i den omfattning och under de villkor
Konungen föreskriver, äga åtnjuta
familjebidrag.

4 mom. Vid krig

(Föreslagen lydelse)

3 m o m. Konungen äger föreskriva,
att bestämmelserna i denna förordning
skola, med de inskränkningar
som finnas påkallade, äga
tillämpning å värnpliktiga och civilförsvars
pliktig a jämväl i andra fall
än i 1 mom. avses ävensom å krigsfrivilliga
och annan personal, som
tjänstgör vid krigsmakten eller i
civilförsvaret.

Konungen må jämväl förordna, att
medlemmar av frivillig försvarsorganisation,
däri inbegripet hemvärnet,
eller med civilförsvaret samverkande
frivillig organisation under tid, då de
enligt i kommandoväg eller, såvitt
rör civilförsvaret, av Konungen eljest
meddelade bestämmelser deltaga i
utbildningskurs eller övning, skola,
i den omfattning och under de villkor
Konungen föreskriver, äga åtnjuta
familjebidrag,
äga tillämpning. 1

1 a§.

Vad i följande paragrafer med undantag
av 20 § stadgas om värnpliktig
skall gälla jämväl civilförsvarspliktig,
å vilken förordningen är
tillämplig enligt 1 §.

Vid tillämpning av förordningen
inom civilförsvaret skall iakttagas
att familjebidrag må utgå allenast
under förutsättning att tjänstgöring
fullgjorts minst sex dagar i följd,
att vad i förordningen sägs om
värnpliktigs hustru, hustrus barn och
adoptivbarn samt frånskilda hustru
skall gälla civilförsvarspliktigs make,
makes barn och adoptivbarn samt
frånskilda make,

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 2 avd. Nr 21

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 dr 1962

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

att vad som stadgas om värnpliktigs
första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig
som icke är i civilförsvaret
inskriven värnpliktig, avse
civilförsvarstjänstgöring som fullgöres
tidigare än under det kalenderår,
under vilket han uppnår tjugutre
års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt 27 §

1 mom. värnpliktslagen skall motsvaras
av tjänstgöring jämlikt 12 §

2 mom. och 3 mom. första stycket
civilförsvar slagen.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag
och hemortslön åligger komipn,
varest den värnpliktige å inryokningsdagen
var bosatt under sådana
förhållanden, att han, om mantalsskrivning
då skolat förrättas,
ägt där mantalsskrivas. Var den
värnpliktige nämnda dag bosatt utom
riket, ankommer betalningsskyldigheten
på Stockholms stad.

Om den -

27 §.

Skyldighet att pröva ansökan om
familjebidrag samt att, utom såvitt
rör familjebidrag till verkskyddspersonal,
utgiva familjebidrag och hemortslön
åligger den kommun, varest
den värnpliktige å inryckningsdagen
var bosatt under sådana förhållanden,
att han, om mantalsskrivning
då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.
Var den värnpliktige
nämnda dag bosatt utom riket, ankommer
betalningsskyldigheten på
Stockholms stad.
åtnjuter familjebidrag.

Familjebidrag till verkskyddspersonal
skall utgivas au den civilförsvars
pliktiges arbetsgivare.

29 §.

Kommun, so®»-------av staten.

Då särskilda — —----styoket sägs.

’ Har familjebidrag på grund av Har familjebidrag på grund av
felaktigt förfarande från militär felaktigt förfarande från militär
myndighet rörande åtgärd, som järn- myndighet eller civilförsvarsmyndiglikt
meddelade föreskrifter ålegat het rörande åtgärd, som jämlikt med -

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962 5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

militårmyndigheten, utgått med för
högt belopp eller för längre tid än
som rätteligen skolat ske och hade
familjebidragsnämnden icke skäligen
bort inse att sådan felaktighet förekommit,
äger kommun, som utgivit
ersättningen, på villkor som Konungen
äger fastställa efter ansökan
hos tillsynsmyndigheten av statsmedel
erhålla åter det för mycket
utgivna beloppet.

35

Talan mot beslut i ärende, som
avses i denna förordning, må fullföljas
av värnpliktig, vars rätt beslutet
rörer, samt ifråga om familjebidrag
jämväl av den, för vilken
familjebidrag kan utgå. För barn må
barnavårdsman fullfölja talan.

Talan mot länsstyrelses

delade föreskrifter ålegat militäreller
civilförsvarsmyndigheten, ut-i
gått med för högt belopp eller för
längre tid än som rätteligen skolat
ske och hade familjebidragsnämnden
icke skäligen bort inse att sådan
felaktighet förekommit, äger kommun,
som utgivit ersättningen, på
villkor som Konungen äger fastställa
efter ansökan hos tillsynsmyndigheten
av statsmedel erhålla åter det
för mycket utgivna beloppet.

§•

Talan mot beslut i ärende, som
avses i denna förordning, må fullföljas
av värnpliktig, vars rätt beslutet
rörer, samt i fråga om familjerbidrag
jämväl av den, för vilken
familjebidrag kan utgå, ävensom av
arbetsgivare, som enligt 27 § tredje
stycket är skyldig utgiva bidraget.
För barn må barnavårdsman fullfölja
talan.

--beslutet rörer.

40 §.

1 mom. Därest mera omfattande
inkallelser till krigstjänstgöring kunna
förväntas, äger Konungen förordna
om vidtagande av erforderliga
åtgärder till undvikande av tidsutdräkt
med familjebidragens utbetalande.

2 m o m. Om vid mera omfattande
inkallelser till krigstjänstgöring fara
uppstår för dröjsmål med utbetalande
av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten
meddela familjebidragsnämnd
tillstånd att i enlighet med
de närmare föreskrifter, tillsynsmyn -

1 mom. Därest mera omfattande
inkallelser till krigstjänstgöring eller
civilförsvarst jänstgöring kunna förväntas,
äger Konungen förordna om
vidtagande av erforderliga åtgärder
till undvikande av tidsutdräkt med
familjebidragens utbetalande.

2 mom. Om vid mera omfattande
inkallelser till krigstjänstgöring
eller civilförsvarst jänstgöring fara
uppstår för dröjsmål med utbetalande
av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten
meddela familjebidragsnämnd
tillstånd att i enlighet med de

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

(Nuvarande lydelse)
digheten må lämna, för familjemedlem,
som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt
bestämd familj epenning.
Tillståndet må avse en tid av högst
en månad. Sålunda utbetalat belopp
skall avräknas å slutligt fastställt
familjebidrag, i den mån detta senare
belöper å tid, för vilken provisoriskt
bestämd familjepenning utgått.

(Föreslagen lydelse)
närmare föreskrifter, tillsynsmyndigheten
må lämna, för familjemedlem,
som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt
bestämd familjepenning.
Tillståndet må avse en tid av högst
en månad. Sålunda utbetalat belopp
skall avräknas å slutligt fastställt
familjebidrag, i den mån detta senare
belöper å tid, för vilken provisoriskt
bestämd familjepenning utgått.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1963.

Den redogörelse, som härefter lämnas för propositionen, upptar endast
de huvudsakliga delarna av vad föredragande departementschefen yttrat i
det avsnitt som hänvisats till lagutskott. I fråga om gällande bestämmelser
samt det utredningsförslag som legat till grund för propositionen ävensom
remissyttrandena över detta får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Johansson, har anfört:

»I den nya organisationen för det lokala allmänna civilförsvaret skall i
huvudsak icke inskrivas annan personal än sådan, vars utbildning måste
ske i fredstid. Organisationen skall bl. a. tillföras ett ökat antal värnpliktiga
med uppskov. Totalt beräknas den i det lokala allmänna civilförsvaret
inskrivna personalen skola uppgå till cirka 210 000 personer, varav ungefär
20 000 värnpliktiga med uppskov, 150 000 andra män och 40 000 kvinnor.
Till förstärkning av det lokala allmänna civilförsvaret skall regionala
imdsättningskårer inrättas. Dessa avses skola omfatta omkring 10 000
man, så gott som uteslutande värnpliktiga med uppskov. Som befäl skall
placeras bl. a. underofficersutbildade värnpliktiga.

Civilförsvarspliktigs tjänstgöring under tid då civilförsvarsberedskap
ej råder skall liksom tidigare endast avse utbildning och övning. Tiden
härför bestämmes emellertid på annat sätt än förut. Enligt 1944 års civilförsvarslag
var inskriven civil för svar spliktig skyldig att tjänstgöra högst
60 och annan civilförsvarspliktig högst 30 timmar per kalenderår. Nu gäller,
att inskriven civilförsvarspliktig må tagas i anspråk för utbildning

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962

under högst 30 eller, om han krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i
annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, högst
60 dagar, räknat för hela den tid civilförsvarsplikten varar. Envar civilförsvarspliktig
är skyldig att under varje följd av 3 kalenderår deltaga
högst 60 timmar i övning; en del av denna tid må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
användas för utbildning. I civilförsvaret inskriven värnpliktig
må åläggas att deltaga i utbildning och övning under den längre tid,
som han efter inskrivningen kunnat åläggas att för motsvarande ändamål
tjänstgöra vid krigsmakten. 1960 års utbildningskungörelse upptager sex
utbildningskategorier med en utbildningstid inom den högsta kategorien
å högst 80 dagar och inom den lägsta kategorien högst 35 timmar.

De nu antydda ändringarna i civilförsvarets organisation och verksamhet
innebär bl. a., att utbildningen i ökad utsträckning kommer att försiggå
vid kurser med heldagsundervisning under en längre sammanhängande
följd av dagar. Sådan utbildning — vid vilken förläggning å civilförsvarsskolorna
i stor omfattning måste ske — kommer företrädesvis att avse
befälspersonalen. Kraven på ett tillfredsställande ekonomiskt stöd åt de
tjänstgörande och deras familjer kommer härvid att göra sig gällande med
större styrka än tidigare. Vidare framstår som önskvärt, att ersättningssystemet,
för att kunna tillgodose mera skiftande behov, ytterligare differentieras.
De nuvarande reglerna om ersättning åt civilförsvarspersonal
lämpar sig icke för värnpliktiga, som överföres till civilförsvaret. Förmånerna
för dem måste rimligen avvägas med hänsyn till vad som skolat utgå
vid fortsatt tjänstgöring inom krigsmakten. En omarbetning av ersättningsbestämmelserna
för civilförsvaret är följaktligen nödvändig.

Utredningens nu framlagda förslag är på det sätt begränsat, att det närmast
åsyftar fredsförhållanden. I överensstämmelse härmed utgår
de förslag, som i det följande överväges, från att de nya reglerna icke skall
gälla i den mån särskilda för beredskapstillstånd eller krig avsedda bestämmelser
skall tillämpas.

Beträffande de nya reglernas utformning är jag helt ense
med utredningen — vars förslag härutinnan godtagits av alla remissinstanser
— att till värnpliktiga med uppskov, vilka tillförts
civilförsvaret och där tjänstgör i stället för och regelmässigt i samma omfattning
som skulle ha skett vid krigsmakten, i princip bör utgå samma
ekonomiska förmåner, som skulle ha tillkommit dem vid värnpliktstjänstgöring.
Särskilda förhållanden inom civilförsvaret kan dock böra föranleda
jämkningar i förhållande till de militära ersättningsreglerna.

Jag delar vidare utredningens och remissinstansernas uppfattning, att
män och kvinnor vid tjänstgöring inom civilförsvaret bör likställas
i ekonomiskt hänseende.

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

Vad angår de ekonomiska förmåner, vilka skall gälla för civilförsvarspliktiga
som icke är värnpliktiga med uppskov,
synes det naturligt att också för deras del anknyta till de militära bestämmelserna.
Man får därigenom ett enhetligt och redan utprövat ersättningssystem
för samtliga kategorier civilförsvarspliktiga. Den praktiska nyttan
härav vid ersättningsbestämmelsernas tillämpning är påtaglig. Även ur
allmän rättvisesynpunkt är det starkt motiverat, att, i den mån förhållandena
i övrigt är jämförbara, likvärdig tjänstgöring berättigar till lika lön.
Jag vill därför såsom huvudprincip också beträffande ifrågavarande
civilförsvarspliktiga föreslå, att förmånerna bestämmes på
samma sätt som för de civilförsvaret tillförda värnpliktiga.

Emellertid föreligger skäl för vissa jämkningar i förmånerna för den
civilförsvarspersonal, som icke är överförda värnpliktiga.

Vad angår familjebidragen anser jag, att kretsen av de p e r s oner
till vilka familjebidrag bör utgå — i överensstämmelse
med familjebidragsförordningens föreskrifter — bör bestämmas så, att
bidrag i princip skall tillkomma den som inkallas till tjänstgöring med stöd
av 12 § civilförsvarslagen och som avlönas enligt de allmänna bestämmelserna
för civilförsvarspliktiga. Av den föreslagna jämställdheten mellan
kvinnor och män följer, att även kvinnlig personal härigenom blir berättigad
till familjebidrag. De nya bestämmelserna bör därför såvitt här är ifråga
såsom familjemedlemmar ange make, makes barn och adoptivbarn samt
frånskild make. I övrigt bör den i familjebidragsförordningen gjorda uppräkningen
av familjemedlemmar tillämpas. Enär den av mig i det föregående
föreslagna civilförsvarspenningen för civilförsvarspliktiga över vämpliktsåldern
är anpassad efter inkomstläget, uppkommer icke behov av familjebidrag
för dessa civilförsvarspliktiga. Familjebidrag bör kunna utgivas vare
sig vederbörande är inskriven i civilförsvaret eller icke.

Försvarets civilförvaltning har föreslagit, att för beviljande av
familjebidrag skall förutsättas tjänstgöring visst
antal dagar. Jag delar uppfattningen, att man icke bör belasta familjebidragssystemet
med ansökningar från korttidstjänstgörande civilförsvarspliktiga.
Familjebidragsgivningen skiljer sig från övrig bidragsgivning, som
här varit ifråga, därigenom att den är behovsprövad. Den föranleder därför
ett omfattande arbete. I vanliga fall torde ej heller verkligt behov av
familjebidrag uppkomma under en tjänstgöring om endast ett fåtal dagar.
Den av försvarets civilförvaltning föreslagna väntetiden av åtta dagar förefaller
mig dock väl lång. Inom civilförsvaret torde utbildningskurser om en
vecka (6 vardagar) komma att anordnas i viss utsträckning. Sammanhängande
heldagskurser av kortare tidslängd än 6 dagar torde bli mera
sällsynta. Jag anser, att deltagare i veckokurser icke bör avskäras från
möjlighet att erhålla familjebidrag. På grund härav föreslår jag, att såsom

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 dr 1962

förutsättning för att familjebidrag skall utgå föreskrives, att tjänstgöring
fullgjorts minst 6 dagar i följd, inklusive nödiga in- och utryckningsdagar.
Detta villkor bör gälla för samtliga civilförsvarspliktiga, sålunda även för
överförda värnpliktiga med uppskov, vilka tillförts civilförsvaret.

För värnpliktiga stadgade grunder rörande beräkning av familjebidragens
belopp bör i princip gälla även familjebidragen till
civilförsvarspliktiga.

De värnpliktigas familjebidragsförmåner är i vissa fall beroende av om
tjänstgöringen fullgöres enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen eller på annan
grund. Såsom utredningen anfört bör med värnpliktstjänstgöring enligt
nämnda författningsrum likställas civilförsvarstjänstgöring jämlikt 12 §
2 mom. och 3 mom. första stycket civilförsvarslagen. Av betydelse för de
värnpliktigas familjebidrag är även i vissa fall, om tjänstgöringen är första
tjänstgöring — då inhämtande av tillsynsmyndighetens medgivande kan
vara behövligt — eller om tjänstgöringen är av annat slag. Denna regel synes
icke i en adekvat form kunna överföras till civilförsvarets område för
tillämpning å sådana civilförsvarspliktiga, som icke är överförda värnpliktiga.
Med regelns syfte synes förenligt, att man i stället i dessa fall direkt
anknyter till den civilförsvarspliktiges ålder. Jag föreslår, att medgivande
i föreskrivna fall skall inhämtas när den civilförsvarspliktige under kalenderåret
icke uppnår 23 års ålder eller mera.

Enligt familjebidragsförordningen må Kungl. Maj :t såsom villkor för erhållande
av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem
att hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen anmäla sig
såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete, som erbjudes.
Motsvarande torde böra gälla i fråga om civilförförsvarspliktigas rätt
till familjebidrag.

Såsom jag tidigare uttalat bör arbetsgivare få besvärsrätt ifråga
om myndighets beslut angående familjebidrag till verkskyddspersonal.

För fall av mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring
äger Kungl. Maj :t förordna om vidtagande av erforderliga åtgärder till
undvikande av tidsutdräkt med familjebidragens utbetalande. Tillsynsmyndigheten
äger medgiva, att provisoriskt bestämd familjepenning må utbetalas.
Då liknande situationer är tänkbara inom civilförsvaret även under de
förhållanden, för vilka de föreslagna familjebidragsbestämmelserna skall
gälla, synes motsvarande bemyndiganden — avseende mera omfattande inkallelser
till civilförsvarstjänstgöring — böra omfattas av nämnda bestämmelser.

Jämlikt familjebidragsförordningen åligger kommun skyldighet
att utgiva familjebidrag. Enligt huvudregeln åvilar skyldigheten
den kommun, varcst den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt
under sådana förhållanden, att han, om mantalsskrivning då skolat förrättas,
ägt där mantalsskrivas. Var den värnpliktige bosatt utom riket, an -

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

kommer betalningsskyldigheten på Stockholms stad. Vid flyttning kan
skyldigheten övergå å annan kommun. För kostnaderna äger kommun åtnjuta
statsbidrag, varå förskott kan erhållas. Statsbidragsbestämmelserna
innebär i korthet, att bidrag utgår för hela kostnaden för familjepenning
till medlem av den trängre familjekretsen och för begravningsbidrag
samt med 88 procent av kostnaden för familjepenning i annat än angivna
fall, för bostadsbidrag, näringsbidrag och sjukbidrag; vad Stockholms stad
utgiver för utom riket bosatt värnpliktig återgäldas helt av staten. I förordningen
avsedda ärenden handlägges å kommunens vägnar av en f a m i 1 j ebidragsnämnd.

Enligt utredningens förslag skall kommun bestrida kostnaderna jämväl
för familjebidrag till civilförsvarspliktig och skall kommunal myndighet
avgöra ärendena. Dessa förslag har godtagits eller lämnats utan erinran vid
remissbehandlingen. Även jag tillstyrker deras genomförande. Jag vill erinra,
att de väsentliga skälen för att kommunerna ålagts ekonomiskt ansvar
för familjebidragen till värnpliktiga varit, att kommunerna genom familjebidragen
befrias från vissa sociala utgifter och att bestämmanderätten ifråga
om familjebidragen och deras belopp lagts hos kommunerna. Någon annan
ordning för prövning av familjebidrag till civilförsvarspliktig än genom
kommunal myndighet torde icke kunna ifrågakomma. Även i övrigt äger
vad som anförts för kommunernas ansvar beträffande värnpliktigas familjebidrag
i lika mån giltighet när det gäller motsvarande förmåner för civilförsvarspliktiga.

Prövningen rörande familjebidrag till civilförsvarspliktiga bör ankomma
på samma kommunala myndighet som prövar bidragen till de värnpliktiga,
d. v. s. familjebidragsnämnden.

Jag godtager vidare utredningens förslag, att statsbidrag skall utgå till
kommunernas utgifter för familjebidrag till civilförsvarspliktiga enligt
samma grunder som stadgas för familjebidrag till värnpliktiga.

Kostnaden för familjebidrag till verkskyddspersonal
skall slutgiltigt stanna på arbetsgivaren. Utbetalning av bidrag till de bidragsberättigade
torde utan olägenhet kunna ske direkt från arbetsgivaren
efter erhållet besked från familj ebidragsnämnden angående storleken av
vad som skall utgivas. Härigenom inbesparas arbete för kommunerna med
utbetalning och räkenskapsföring, och förskottsförfarande undgås.

Vad i familjebidragsförordningen är stadgat om att Konungen förordnar
tillsynsmyndighet bör gälla också beträffande familjebidragen
till civilförsvarspliktiga.

De kommunala myndigheter, som skall handha familj ebidragsgivningen,
behöver vissa uppgifter från civilförsvarsmyndigheterna. Ett remisseller
rapporteringssystem måste därför ordnas beträffande
såväl de inskrivna som i förekommande fall de icke inskrivna civilförsvarspliktiga
jämte annan personal, som må vara berättigad till familjebidrag.»

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962

11

Utskottet

Utskottet har, såvitt angår den del av föreliggande proposition som hänvisats
till lagutskott, icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag.

På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr
101, i vad densamma hänvisats till lagutskott.

Stockholm den 3 maj 1962

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson,* Axel Svensson, fru
Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herr Edström,* fru Nilsson, herrar Eric Carlsson*
och Enarsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,
Odhe, fru Ekendahl, fru Gunne, herr Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm*
och herr Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.