Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bestämmelserna
om transport av animala livsmedel.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 297 i första kammaren av herr Olsson,
Ernst, m. fl. samt nr 372 i andra kammaren av herrar Elmwall och Dahlgren.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla att gällande bestämmelser angående
transport av animala livsmedel måtte ändras, så att dagens hygieniska krav
på ifrågavarande transporter kan uppfyllas, i enlighet med vad i motionen
anförts».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas
till motionerna.

Över motionerna har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver,
inhämtat yttrande från veterinärstyrelsen. Yttrande har på utskottets
begäran avgivits av Stockholms stads hälsovårdsnämnd. Redogörelse
för remissyttrandena lämnas i det följande.

Gällande bestämmelser

Föreskrifter angående hygienisk kontroll vid transport av livsmedel återfinnes
i första hand i livsmedelsstadgan den 21 december 1951. Denna stadga
innehåller dels allmänna bestämmelser om transport av livsmedel dels
ock särskilda bestämmelser angående s. k. kringföringshandel. I stadgans
12 § föreskrives bl. a., att vid transport av livsmedel, avsedda för försäljning
eller servering, sådana försiktighetsmått skall vidtagas och i övrigt så förfaras,
att livsmedlen icke förorenas eller bli skadliga att förtära eller på
annat sätt otjänliga till människoföda. I 17 § stadgas vidare, att följande bestämmelser
skall iakttagas vid transport med fordon av livsmedel, avsedda
för försäljning eller servering: Fordonet skall vara lämpligt för ändamålet
samt snyggt och rent hållet. Det får icke samtidigt brukas till transport
av vara, som kan göra livsmedlet otjänligt till människoföda, med mindre
erforderliga åtgärder vidtagits för att förebygga sådan verkan. Slutligen
skall för ömtåliga livsmedel användas rent och snyggt omhölje eller underlag.

Beträffande s. k. kringföringshandel gäller strängare bestämmelser. Sålunda
får enligt 19 § livsmedelsstadgan yrkesmässig försäljning av kött,
charkuterivaror, smör, ost eller margarin eller av bröd eller annat bakverk

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 19

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

bedrivas från fordon endast om utövaren av verksamheten förfogar över
lokal, som av vederbörande hälsovårdsnämnd godkänts såsom förvaringslokal
för varor av det slag, försäljningen avser, samt endast med fordon,
som av hälsovårdsnämnden i det hälsovårdsområde, inom vilket fordonet
är stationerat, godkänts att användas i sådan verksamhet. Detta gäller dock
icke om varan är innesluten i förpackning, som lämnar densamma nödigt
skydd mot förorening, fukt och annan påverkan utifrån. Ej heller är bestämmelserna
tillämpliga å lantbrukares försäljning vid enstaka tillfällen av
egna produkter samt ej heller å försäljning av renkött, som bedrives av
lappbefolkningen eller eljest av renägare.

Yrkesmässig försäljning av färsk fisk, som är styckad eller flådd får
bedrivas från motorfordon endast under förutsättning att fordonet av hälsovårdsnämnden
i det hälsovårdsområde, inom vilket fordonet är stationerat,
godkänts för att användas i sådan verksamhet. Icke heller denna bestämmelse
gäller, om varorna är inneslutna i förpackning, som lämnar dem
nödigt skydd mot förorening, fukt och annan påverkan utifrån (20 §).

Fordon, som avses i 19 eller 20 §i§ livsmedelsstadgan, skall vara försett
med skåp eller lådor av sådan beskaffenhet, att de medförda varorna skyddas
mot förorening, samt, där fråga är om försäljning av kött, charkuterivaror,
smör, margarin eller fisk, med anordningar för att hålla varorna i
erforderlig grad avkylda. Fordonet skall också vara försett med anordningar
för handtvättning. Veterinärstyrelsen har att meddela närmare föreskrifter
rörande fordonets beskaffenhet och utrustning (21 .''§). Fordon får icke godkännas
för längre tid än tre år i sänder och för godkännande fordras bl. a.
att sökanden genom intyg från särskilt förordnad veterinär styrker, att fordonet
befinner sig i författningsenligt skick. Hälsovårdsnämnden har att
utfärda bevis om att fordon godkänts och detta bevis skall finnas anbragt
på lämplig, lätt tillgänglig plats på fordonet. I 24 § angives vissa försiktighetsmått
i hygieniskt avseende, som skall iakttagas vid själva försäljningen,
och vidare föreskrives att, under den tid fordonet är godkänt, får icke i
fordonets för livsmedel avsedda utrymmen förvaras vara eller ämne, som
kan meddela livsmedlen främmande lukt eller smak eller på annat sätt göra
dem otjänliga till människoföda. Vidare skall skåp och lådor samt vid försäljningen
använda förvaringskärl, redskap och andra tillbehör hållas rena
och i gott stånd.

De i livsmedelsstadgan givna bestämmelserna angående transport av livsmedel
kan kompletteras med lokala bestämmelser. Dylika lokala bestämmelser
får dock när det gäller fordon för transport av livsmedel icke avse
fordon, som användes för sådan kringföringshandel som avses i 19 och 20 §§
livsmedelsstadgan. Beträffande dessa sistnämnda fordon ankommer det,
såsom nämnts, på veterinärstyrelsen ensam att utfärda föreskrifter.

Till ledning vid utfärdandet av lokala föreskrifter har Kungl. Maj :t den
25 april 1952 fastställt en normallivsmedelsordning. I denna normallivsme -

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

3

delsordning upptages i 221§ vissa bestämmelser för transport av livsmedel.
Sålunda innehåller 1 mom. en bestämmelse om att vid transport med fordon
av kött eller andra köttvaror, avsedda för försäljning eller servering, fordonet
om möjligt skall vara försett med särskilt skåp för varorna, så anordnat,
att varorna icke förorenas under transporten. Om fordonet är öppet
skall dess botten vara hel och tät samt oljad, fernissad eller på annat lämpligt
sätt behandlad eller ock beklädd med rostfri plåt. Vid transport å öppet
fordon skall varorna vara väl övertäckta med rent skynke av linne eller
bomull eller annat lämpligt material. När varorna utbäres till eller från
fordon skall bäraren vara iförd ren, tvättbar skyddsrock samt huvudbonad
försedd med överdrag eller annat lämpligt bärskydd.

Såsom nämnts ankommer det på veterinärstyrelsen att utfärda närmare
föreskrifter beträffande fordon för kringföringshandel. Dessa bestämmelser
finnes intagna i en av styrelsen den 26 augusti 1959 utfärdad kungörelse
''nr 93). Bestämmelserna gäller dels fordon från vilka försäljning bedrives
direkt till allmänheten, dels ock sådana fordon från vilka icke i förväg beställda
varor levereras till återförsäljare. I kungörelsen lämnas detaljerade
föreskrifter om huru fordonen skall vara beskaffade och utrustade.

Historik

De gällande reglerna i ämnet bygger på förslag av 19^8 års livsmedelssakkunniga
(SOU 1949:43). De sakkunniga föreslog, att regler om transport
av livsmedel skulle upptagas i 21 § i en föreslagen normalvarustadga. Flera
remissinstanser framhöll, att regler i avseendet borde införas i livsmedelsstadgan.
I proposition nr 63 år 1951 med förslag till livsmedelsstadga anförde
föredragande departementschefen, statsrådet Mossberg, i denna fråga:

I flera remissyttranden har påfordrats att i livsmedelsstadgan skulle införas
särskilda bestämmelser om transport av livsmedel. I så motto har jag
ansett mig böra biträda dessa yrkanden, att det allmänna stadgandet om
sådana transporter i 21 i§ 1 mom. i de sakkunnigas förslag till normalstadga
införts i 17 § departementsförslaget. Att såsom veterinärstyrelsen förordat
överföra hela 21 § i normalstadgan till den stadga, som skall gälla för hela
riket, synes däremot föra för långt. Det torde vara lämpligare att införa
föreskrifter härom i lokala livsmedelsordningar. Bestämmelserna ha vidare
ansetts böra uttryckligen begränsas till att avse transport av livsmedel, avsedda
för försäljning eller servering. Härunder bör emellertid liksom under
det allmänna stadgandet i 12 § falla även av säljaren verkställd transport
vid hemsändning av varan till konsumenten.

De förhållanden, varunder animala livsmedel transporterades, blev föremål
för kritik. På grund härav tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande 1954 en utredningsman för att
inom departementet biträda med utredning av bland annat frågan om den
hygieniska kontrollen av animala livsmedel. I promemoria av den 2i oktober
1955, vari utredningsmannen redogjorde för sina slutsatser, anförde

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

han, att han funnit att de gällande bestämmelserna på det stora hela taget
var tillfredsställande om de blott tillämpades så som avsetts när de tillkom.
Utredningsmannen anförde ytterligare:

Vissa praktiska svårigheter ha emellertid förelegat när det gällt övervakningen
av bestämmelsernas efterlevnad och utredningsmannen har närmast
fäst sig vid att kött ofta transporteras på öppna bilar utan att vara på i
livsmedelsstadgan föreskrivet sätt skyddat mot förorening. I den av Kungl.
Maj:t fastställda normallivsmedelsordningen upptages i 22 § 1 mom. en
bestämmelse av följande lydelse: »Vid transport med fordon av kött eller
andra köttvaror, avsedda för försäljning eller servering, skall fordonet om
möjligt vara försett med särskilt skåp för varorna, så anordnat, att varorna
icke förorenas under transporten.» Då det ur sanitär synpunkt skulle
vara synnerligen önskvärt, att köttvaror, som icke icke äro förpackade, alltid
transporteras i slutet utrymme, har utredningsmannen undersökt, om
icke nyssnämnda bestämmelse i normallivsmedelsordningen skulle kunna
överföras till livsmedelsstadgan och samtidigt givas bindande karaktär. Bestämmelsen
i normallivsmedelsordningen innehåller nämligen såsom redan
angivits endast att transport av kött i särskilt skåp skall ske »om möjligt».
Veterinärstyrelsen har för utredningsmannen framhållit, att det ur hygienisk
synpunkt är ett bestämt önskemål, att kött och köttvaror transporteras
i slutna utrymmen. Efter ingående överläggningar med representanter för
veterinärstyrelsen och för åtskilliga organisationer, sysselsatta med handel
med och distribution av livsmedel, har utredningsmannen emellertid bibringats
den bestämda uppfattningen, att det för närvarande av praktiska
och ekonomiska skäl icke är lämpligt att i livsmedelsstadgan införa en allmän
bestämmelse om att kött, som icke är förpackat, endast får transporteras
i slutet utrymme. En dylik bestämmelse skulle sannolikt medföra, att
slakteriföreningar och andra större företagare inom livsmedelsbranschen
skulle komma att anskaffa specialbyggda bilar för transport av kött, vilket
uppenbarligen skulle vara en ur sanitär synpunkt välkommen åtgärd. Emellertid
skulle den ifrågasatta föreskriften praktiskt taget helt förhindra, att
mindre företagare av olika slag transporterade kött, enär kostnaderna för
anskaffande av specialbyggda bilar skulle i många fall för dem bliva oöverkomliga.
Även för de större företagarna skulle bestämmelsen, även om en
relativt lång övergångstid fastställdes, medföra avsevärda kostnader. Dessa
kostnader skulle icke kunna undgå att inverka på priset på kött, en omständighet,
som även måste beaktas.

I remissyttrande över promemorian uttalade veterinärstyrelsen som sin
uppfattning, att bestämmelserna om transport av animala livsmedel borde
överflyttas till livsmedelsstadgan och därigenom givas en allmängiltig karaktär.
De speciella bestämmelser rörande transport av kött, som återfanns
i 22 § normallivsmedelsordningen, kunde emellertid icke anses tillfredsställande
och föga skulle därför vara vunnet om desamma oförändrade gavs
en allmängiltig karaktär. Med hänsyn till de ständigt återkommande klagomålen
beträffande transporterna fann veterinärstyrelsen det ofrånkomligt
att ifrågavarande bestämmelser skärptes. Det skulle emellertid därvid
vara tillräckligt att allmänna bestämmelser rörande varornas skyddande

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962 5

infördes i livsmedelsstadgan och att utfärdandet av därutöver erforderliga
föreskrifter rörande dessa transporter anförtroddes styrelsen i likhet med
vad som gällde rörande beskaffenheten och utrustningen av vissa i kringföringshandel
använda fordon. Därvidlag borde emellertid göras åtskillnad
mellan längre transporter och andra transporter. Vid längre transporter
förefanns större risk att emballaget skadades och att varan på grund av
värme försämrades genom bakterieanrikning m. m. Styrelsen ville föreslå,
att som längre transport skulle anses transport å avstånd överstigande 15
mil eller med en varaktighet överstigande tre timmar. När fråga var om
dessa längre transporter ansåg veterinärstyrelsen nödvändigt att som villkor
uppställdes att transporten skedde i slutet utrymme samt att anordningar
fanns, avsedda att hålla varorna i erforderlig grad avkylda. Beträffande
fordran å slutet utrymme borde man därvid även kunna godtaga relativt
enkla anordningar såsom värmeisolerande behållare. Beträffande
transporter å kortare avstånd eller av mindre varaktighet syntes ej nödvändigt
med kylanordningar utan för dessa transporter borde endast uppställas
villkoret om skydd mot förorening, bestående i slutet utrymme eller effektiv
förpackning. Utöver dessa allmänna bestämmelser, avsedda att införas
i livsmedelsstadgan, borde veterinärstyrelsen erhålla bemyndigande att meddela
de speciella föreskrifter, som i övrigt erfordrades.

Remissyttrandena

Veterinärstyrelsen, som tillstyrker motionärernas yrkande, understryker
i sitt remissyttrande vikten av att för hela landet gemensamma skärpta bestämmelser
om transport av vissa livsmedel utfärdas. Styrelsen hänvisar
till motiveringen i sitt ovannämnda, till chefen för jordbruksdepartementet
avgivna yttrande och anför i fortsättningen:

Under den tid, som därefter förflutit, synas några väsentliga förändringar
till det bättre icke kunna konstateras. Denna uppfattning styrkes av de
framställningar i ämnet, som gjorts hos såväl Kungl. Maj:t som Veterinärstyrelsen.
Svenska veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien har sålunda
i skrivelse till Styrelsen den 21 november 1960 föreslagit att frågan
om en skärpning av bestämmelserna om transporter av kött och köttvaror
snarast upptages till förnyad prövning. Föreningen, som uppmärksamt följt
utvecklingen på detta område, hade kommit till den uppfattningen att utvecklingen
visserligen i många hänseenden medfört förbättringar men att
avsevärda hygieniska olägenheter av många gånger mycket allvarlig natur
kvarstode. Vidare har Föreningen för allmän hälsovård i underdånig framställning
den 2 februari 1961 hemställt om en allmän översyn av livsmedelsstadgan
och därvid anfört att bestämmelserna om transport av livsmedel
visat sig synnerligen otillfredsställande. Föreningen har i detta avseende
framhållit, att såväl hälsovårdsnämnder som förste provinsialläkare och
länsveterinärer i skilda sammanhang påtalat vanskligheterna att fullgöra
en tillfredsställande hygienövervakning samt att bestämmelserna borde göras
generella för hela landet, eftersom passerandet av eu kommungräns rim -

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

ligtvis icke borde innebära vare sig skärpning eller lindring i transportvillkoren.

I motionerna beröras föreskrifterna rörande fordon för kringföringshandel
med vissa livsmedel, vilka trädde i kraft den 1 juli 1960. Veterinärstyrelsen
finner sig här böra framhålla att de förbättrade förhållanden, som
numera ovedersägligen råda i fråga om dessa transporter, huvudsakligen
torde vara att tillskriva den omständigheten att meddelandet av föreskrifter
för dessa fordons beskaffenhet och utrustning anförtrotts en central
myndighet. Denna omständighet ger ett ytterligare stöd åt åsikten att motsvarande
administrativa anordning bör gälla transporter i allmänhet av
ifrågavarande livsmedel. Därtill kommer att man ur hygienisk synpunkt
saknar anledning att göra väsentlig skillnad mellan den transport, som sker
i samband med kringföringshandeln, och övriga längre transporter.

I betraktande av de sålunda föreliggande omständigheterna synes den
lämpligaste lösningen vara att man, i överensstämmelse med vad som föreskrivits
beträffande kringföringshandeln, uppdrager åt Veterinärstyrelsen
att utfärda närmare föreskrifter om fordonens beskaffenhet och utrustning.
Dessa föreskrifter skulle därvid i stort sett följa de riktlinjer, som angivas
i det förenämnda yttrandet. De böra emellertid omfatta fordon för
transport icke blott av kött och köttvaror utan även andra ömtåliga livsmedel,
som beröras av kringföringshandelsbestämmelsema enligt livsmedelsstadgan.
Med hänsyn till de påtalade bristerna vid transport av djupfrysta
livsmedel synes det befogat att även transport av djupfrysta livsmedel,
oavsett om de äro hänförliga till de nyssnämnda ömtåliga livsmedlen,
underkastas samma bestämmelser.

Veterinärstyrelsen har för avsikt att, i samband med avgivande av utlåtande
över Föreningens för allmän hälsovård ovannämnda framställning,
hos Kungl. Maj :t göra framställning om härför erforderlig ändring av livsmedelsstadgan.

Stockholms stads hälsovårdsnämnd har tillstyrkt motionsyrkandet och
ansett det vara synnerligen angeläget med en översyn av bestämmelserna
om transport av animala livsmedel.

Utskottet

Föreskrifter angående hygienisk kontroll vid transport av livsmedel finnes
i livsmedelsstadgan. Denna innehåller såväl allmänna bestämmelser om
transport av livsmedel som särskilda bestämmelser angående s. k. kringföringshandel.
Vid transport av livsmedel, avsedda för försäljning eller servering,
skall sådana försiktighetsmått vidtagas, att livsmedlen icke förorenas
eller blir skadliga att förtära. Fordonet skall vara lämpligt för ändamålet
samt snyggt och rent. Det får icke samtidigt brukas till transport av vara,
som kan göra livsmedlet otjänligt till människoföda. Beträffande kringföringshandel
gäller strängare bestämmelser. För sådan verksamhet får endast
användas fordon, som godkänts av hälsovårdsnämnd. Fordonet skall
vara försett med skåp eller lådor av sådan beskaffenhet, att de medförda
varorna skyddas mot förorening samt, då fråga är om försäljning av bland
annat kött, med anordning för att hålla varorna i erforderlig grad avkylda.

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

7

Fordonet skall också vara försett med anordning för handtvättning. Veterinärstyrelsen
har att meddela närmare bestämmelser rörande beskaffenhet
och utrustning av fordon avsett för kringföringshandel. Sådana bestämmelser
har meddelats i en styrelsens kungörelse. Livsmedelsstadgans bestämmelser
angående annan transport av livsmedel än kringföringshandel kan
kompletteras med lokala bestämmelser av hälsovårdsnämnd. Till ledning
vid utfärdandet av lokala föreskrifter har Kungl. Maj:t den 25 april 1952
fastställt en normallivsmedelsordning. I dennas 22 § sägs, att vid transport
med fordon av kött eller andra köttvaror, avsedda för försäljning eller servering,
fordonet om möjligt skall vara försett med särskilt skåp för varorna,
så anordnat, att varorna icke förorenas under transporten. Om fordonet är
öppet skall varorna vara väl övertäckta med rent skynke.

I förevarande motioner framhålles, att transport av slaktkroppar fortfarande
i viss utsträckning sker på öppna fordon. Motionärerna påpekar, att
olägenheter ur hygienisk synpunkt är förknippade med sådana transporter,
och yrkar därför att de på området gällande bestämmelserna måtte skärpas.

I remissyttrandena har framhållits, att det måste anses helt förkastligt
från hygienisk synpunkt att forsla färska, oskyddade livsmedel, framför
allt köttvaror, på öppna fordon. Remissinstanserna har därför menat det
vara synnerligen angeläget med en översyn av de på området gällande bestämmelserna.

Utskottet delar helt motionärernas och remissinstansernas uppfattning
att transport av kött och köttvaror på öppna fordon är olämplig ur hygienisk
synpunkt. Vid transport av sådana varor gäller det framför allt att
skydda dessa från fukt, damm och andra föroreningar samt förhindra att
varorna på grund av för hög värme undergår försämring. Effektivt skydd
mot förorening synes kunna vinnas endast genom att oförpackade varor
transporteras i slutet utrymme. Skydd mot kvalitetsförsämring genom värme
ernås genom att transporten sker i sådant utrymme försett med kylanordning.

Med hänsyn till det anförda vill utskottet förorda, att bestämmelser av
innebörd att kött och köttvaror endast må transporteras i slutet utrymme
införes. Föreskrift om att fordonet, åtminstone då fråga är om längre transporter,
skall vara försett med kylanordning synes också böra övervägas.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, 1:297
och 11:372, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om
förslag till ändrade bestämmelser angående transport av
kött och köttvaror i enlighet med vad utskottet anfört.

Stockholm den 3 april 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1962

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru HamrinThorell,
fru Gärda Svenson, herrar Enarsson och Nyman;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, fröken Wetterström,
herrar Odhe, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell och herr Fredriksson.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962
620864