Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1962

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser
om familjebidrag till värnpliktiga som driver
näring eller rörelse.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 7 i första kammaren av herr Gustafsson,
Nils-Eric, och herr Olsson, Ernst, samt nr 17 i andra kammaren av
herr Jansson i Benestad m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av anvisningarna
till 1946 års familjebidragsförfattningar, att den s. k. tolftedelningsmetoden
vid normerad behovsprövning skall ges det innehållet att inkomsten
från näring eller rörelse under företagarens militärtjänstgöring per månad
räknat schablonmässigt skall anses utgöra en halv tolftedel av inkomsten
föregående år samt att denna andel skall betraktas som hustrus inkomst.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får
utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 11:17.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från försvarets civilförvaltning.

Gällande bestämmelser

När en värnpliktig inkallas till militärtjänstgöring, bortfaller i allmänhet
hans civila inkomster. Kompensation för detta inkomstbortfall utgår icke.
Däremot skall anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige,
garanteras uppehälle inom viss ram. Vidare skall anhörig, som sammanbor
med den värnpliktige, tryggas i fråga om bostadskostnaden. Medel
skall också ställas till förfogande för sjukvård och begravningskostnader
samt för upprätthållande av värnpliktigs företag i vissa fall. Om familjens
inkomster under den värnpliktiges militärtjänstgöring är otillräckliga för
att täcka dessa behov, utgår familjebidrag.

Bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga är meddelade dels i förordningen
den 29 mars 19i6 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m., dels i
kungörelsen den 29 mars 19b6 med närmare bestämmelser angående tilllämpning
av familjebidragsförordningen, dels ock i anvisningar utfärdade
av försvarets socialbyrå. Enligt förordningen utgår familjebidrag till värn 1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. .9 sand. 2 avd. Nr 18

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1962

pliktig, därest behov därav prövas föreligga. Bidragsformerna är familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.
Familjepenning utgår för familjemedlem. Såsom sådan anses enligt 3 §
förordningen a) de närmare anhöriga, nämligen hustru med vilken den
värnpliktige sammanlever, samt barn och adoptivbarn under 16 år, som
står under hans vårdnad, b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn
i annat fall, d. v. s. hustru med vilken han inte sammanlever, hans
barn och adoptivbarn under 16 år, som icke står under hans vårdnad, samt
hans barn och adoptivbarn över 16 år, vidare hans föräldrar, hans hustrus
barn och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, under förutsättning dels
att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels
att antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig mån
bidrog till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han
skulle ha i väsentlig mån bidragit till underhållet, om tjänstgöringen ej
mellankommit, c) husföreståndarinna under vissa förutsättningar och d)
undantagsvis annan anhörig. Familjepenningen utgår med olika belopp för
olika kategorier av familjemedlemmar. För hustru och frånskild hustru
samt under vissa förutsättningar för annan familjemedlem, som förestår
hemmet, utgör familjepenningen 7 kronor 20 öre per dag, för annan familjemedlem
över 16 år 4 kronor 30 öre samt för annan familjemedlem under 16
år 2 kronor 90 öre. Bostadsbidrag utgår i första hand för att bestrida kostnader
för bostad, där den värnpliktige sammanbor med familjemedlem. Det
utgår högst med belopp svarande mot de faktiska bostadskostnaderna, däri
inberäknat kostnaderna för uppvärmning. Under vissa förutsättningar kan
bostadsbidrag utgå även i andra fall. Näringsbidrag kan utgå, då vissa förutsättningar
är uppfyllda, dels för upprätthållande av näring eller rörelse,
varvid familjepenning och bostadsbidrag ej kan utgå, dels ock för att möjliggöra
återupptagande av näring eller rörelse, som måst nedläggas under
den värnpliktiges tjänstgöring, i vilket fall jämväl familjepenning och bostadsbidrag
kan utgå. I förra fallet är näringsbidraget avsett att täcka det
underskott som uppstår i rörelsen därigenom att särskild arbetskraft måst
anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta
honom. I sådana fall är näringsbidraget maximerat till 22 kronor 50 öre
per dag. I senare fallet avser näringsbidraget att täcka framför allt utgifter
för lokalhyra och ränteutgifter. Bidraget kan utgå med högst 225 kronor
per månad. Övriga former av familjebidrag saknas det i förevarande sammanhang
anledning att gå in på.

Som förut nämnts skall familjebidrag utgå endast om behov därav föreligger.
Då det gäller den värnpliktiges familjemedlemmar enligt 3 § a) förordningen,
alltså hustru med vilken han sammanlever samt barn och adoptivbarn
under 16 år, som står under hans vårdnad, skall familjepenning och
bostadsbidrag utgöra summan av familjepenningens maximum och bostadskostnaderna
efter avdrag enligt detaljerade föreskrifter för olika slag av

Andra lagutskottets utlåtande nr IS år 1962

3

inkomst, som uppbäres under tjänstgöringen, s. k. normerad behovsprövning.
För andra fall tillämpas en behovsprövning av mera allmän natur,
s. k. fri behovsprövning. Bestämmelserna om normerad behovsprövning innebär
i huvudsak följande. Först fastställes summan för månad av familjepenningens
högsta belopp och kostnaden för bostaden. För en värnpliktig
med hustru och ett barn under 16 år samt med bostadskostnad på 200 kronor
i månaden utgör denna summa således (30X7:20 + 30x2:90 + 200=)
503 kronor. Detta belopp skall utgå, därest den värnpliktige eller hans anhöriga
icke har någon inkomst under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres
skall emellertid reducera familjebidraget. Den värnpliktiges under
tjänstgöringen från civil anställning behållna inkomst skall, i den mån den
överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget.
Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller
överstiger 1 200 kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt
belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget.
Har hustrun lägre arbetsinkomst än 1 200 kronor för månad är
det avdragsfria beloppet 300 kronor för månad. Återstoden föranleder med
halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom
inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å
bidraget. Sålunda är inkomst av kapital avdragsfritt till ett belopp av 200
kronor (i vissa fall 100 kronor), medan överskjutande del skall avdragas
med hälften. Om i vårt exempel den värnpliktige har en civil månadslön av
800 kronor och under tjänstgöringen äger uppbära 300 kronor av denna,
skall (300 — 800/4 =) 100 kronor avdragas å familjebidraget. Har hans
hustru dessutom en månadsinkomst av 450 kronor, skall ( - —:!"n =) 75
kronor avdragas. Om barnet saknar inkomst och inkomst av kapital ej
heller föreligger, skall familjebidrag utgå med (503—100— 75 =) 328
kronor. Åtnjuter den värnpliktige eller hans närmare familjemedlemmar
andra inkomster än dem som redan nämnts, skall enligt familjebidragskungörelsen
skälig hänsyn vid behovsprövningen tagas till dessa. Därmed åsyftas
främst inkomst av näring eller rörelse. Enligt anvisningarna skall sådana
inkomster påverka familjebidraget enligt följande, överskottet av
företagets månadsavkastning skall vara avdragsfritt till ett belopp av 200
kronor. Detta avdragsfria belopp får dock höjas, därest den värnpliktiges
familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov, som föranledes av den värnpliktiges
bortovaro och som eljest måst tillgodoses genom anlitande av avlönad
arbetskraft. I praktiken har ansetts att det avdragsfria beloppet i allmänhet
bör höjas till högst det dubbla. Återstoden av överskottet reducerar
med hela sitt belopp familjebidraget. Vid beräkning av överskottet i näring
eller rörelse avdrages i förekommande fall kostnaden för nödvändig
ersättare. På grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning
och på grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en'' annan
förskjuta såväl inkomster som utgifter kan många gånger avkastning 2

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 sand. 2 and. Nr 1S

- '' >-

?i>y.■

■ . J i '' *>•

''■./-■i '' . ‘ " ri<> •

4*: •: ■

■

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1062

dragsfria beloppet — en fjärdedel av den normala månadsinkomsten —
successivt höjts i förhållande till den skedda löneutvecklingen, har sålunda
för de värnpliktiga rörelseidkarna det avdragsfria grundbeloppet varit oförändrat
sedan 1953. Med hänsyn härtill synes en ändring av ifrågavarande
bestämmelser motiverad. Huruvida ändringen skall göras genom andra bestämmelser
för beräkning av rörelsens avkastning och vem avkastningen
skall anses tillkomma, såsom motionärerna föreslagit, eller genom en ökning
av det avdragsfria grundbeloppet och ökad hänsyn till familjemedlemmarnas
arbetsinsatser i företaget, kan utskottet utan mera ingående utredning
icke taga ställning till.

Som följd av riksdagens i enlighet med utskottets utlåtande avfattade beslut
utfärdade försvarets socialbyrå i juni 1960 vissa tilläggsanvisningar angående
den normerade behovsprövningen, att tillämpas från och med den 1
juli 1960. Dessa innebar bl. a. att det avdragsfria beloppet av eventuellt överskott
i näring eller rörelse höjdes från 100 till 200 kronor i månaden. Samtidigt
uppdrog Kungl. Maj :t åt 1954 års värnpliktsavlöningsutredning att
verkställa den utredning, som omnämndes i utskottsutlåtandet. I sitt den 29
december 1960 avgivna betänkande med förslag rörande förmåner för värnpliktiga
m. fl. under frivillig tjänstgöring m. m. uttalade värnpliktsavlöningsutredningen
i fråga om normerna vid beräkning av familjebidrag åt
rörelseidkare, att de förbättringar som genomförts genom ändringarna av
anvisningarna till familjebidragsförfattningarna icke var till fyllest för att i
görligaste mån likställa rörelseidkare med löntagare, vilket utredningen ansåg
borde eftersträvas. Utredningen föreslog därför ändring av reglerna på
så sätt att % av inkomsten av näring eller rörelse skulle behandlas som inkomst
av arbete och återstående V3 av inkomsten som inkomst av kapital.
Då beträffande arbetsinkomst Vi och beträffande kapitalinkomst 200 kronor
(i vissa fall 100 kronor) i månaden jämte hälften av återstoden av kapitalinkomsten
är avdragsfritt vid den normerade behovsprövningen, innebar
förslaget att dels % av % av inkomsten av näring eller rörelse, dels y2 av
V3 av samma inkomst — tredjedelen först minskad med 200 kronor i månaden
— skulle avdragas från det maximala familjebidraget. Utredningen
diskuterade däremot icke hur inkomsten av företaget skulle beräknas. Den
framhöll endast att det ofta var förenat med svårigheter att beräkna en rörelseidkares
inkomst av rörelsen under tiden för värnpliktstjänstgöringen
och att tolftedelningsmetoden i många fall torde vara den enda framkomliga
beräkningsmetoden.

Vid remissbehandling av värnpliktsavlöningsutredningens förslag uttalade
sig flera remissinstanser ganska kritiskt om detsamma.

I anledning härav har frågan om familjebidrag till näringsidkare varit
föremål för utredning inom försvarsdepartementet, som i januari i år utarbetat
en promemoria i ämnet. I denna accepteras i princip den i motionerna
(såväl de vid 1960 års riksdag som de nu förevarande) framförda meningen,
att bortfallet av den värnpliktiges arbetsinsats i företaget medför att

Andra lagutskollets utlåtande nr 18 år 1962

7

nettoavkastningen sjunker och att den värnpliktige åsamkas en inkomstförlust.
Med denna utgångspunkt har särskilda regler utarbetats för bestämmande
av inkomstförlusten under militärtjänstgöringen av följande innebörd
:

Företagen indelas i tre grupper alltefter det sätt, på vilket ett företag enligt
vunna erfarenheter regelmässigt bedrivs under tid, då företagaren är inkallad.

Grupp 1. Denna grupp omfattar företag, där särskild, någorlunda fullgod
ersättare anställs under företagarens militärtjänstgöring. Denne ersättare
bör kunna vara närstående till företagaren, dock icke hustru eller barn eller
adoptivbarn under 16 år (se grupp 2 nedan). Hit bör även hänföras företag,
där redan anställd personal gör en betydande merinsats under militärtjänstgöringen
mot en däremot svarande väsentlig löneökning. Företaget anses i
dessa fall kunna drivas i stort sett som vanligt och lämna normal avkastning,
vilken principiellt beräknas utgöra för månad en tolftedel av den normala
rörelseinkomsten för ett helt kalenderår. Från avkastningen skall avräknas
lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen.

Grupp 2. Hit hänförs företag, där ersättare icke anställs men där hustru
eller barn eller adoptivbarn under 16 år — som tidigare helt eller delvis
eller icke alls arbetat i företaget — gör en viss arbetsinsats, eventuellt merinsats,
varigenom rörelsen hjälpligt hålls igång. Till denna grupp torde
även böra hänföras dels fall, då anställd personal genom viss merinsats upprätthåller
företaget nödtorftigt, dels fall där visserligen ersättare finns men
denne på grund av ålder, bristande tid eller kvalifikationer e. d. endast i begränsad
omfattning kan arbeta i företaget. I de angivna fallen anses företaget
lämna hälften av normal avkastning, beräknad enligt tolftedelningsmetoden.
---[I dessa fall bör] från den sålunda bestämda avkastningen avräkning
icke ske med den eventuella ersättning som kan utbetalas till familjemedlem
eller med den mindre löneökning som kan ifrågakomma till anställd
personal.

Grupp 3. Denna grupp omfattar de företag, som upprätthålls utan någon
som helst ersättare eller insats från anhörigs sida eller som nedläggs. Till
denna grupp bör även hänföras företag där anställd personal saknar möjlighet
att genom merinsats påverka avkastningen samt i vissa fall företag
som nedläggs partiellt. Rörelsen anses icke lämna någon avkastning eller i
vart fall ingen avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet.

Av avkastningen skall 200 kronor vara avdragsfritt för företagare tillhörande
grupp 1 och 400 kronor för företagare tillhörande grupp 2. Företag
tillhörande grupp 0 anses, som nämnts, icke lämna någon avkastning alls.

Promemorian, som också innehåller förslag till ändrade regler angående
näringsbidrag, är för närvarande föremål för remissbehandling.

Remissyttrandet

Försvarets civilförvaltning anför all en lösning av förevarande problemkomplex
i enlighet med de i promemorian uppdragna principerna skulle i
allt väsentligt tillgodose motionärernas önskemål. Då den av motionärerna

i; I lt;u i

/iO''V. V. Mri i i .‘I - ''IM i. ■ ■ Vi

■i. I {’i ,•.**. V- V ■ V.v-V.»-- f.»i )

. . ... \ ‘\ ‘ , {.* •(?)!.., . i, • t -

: r . . ..(■ i f i! :* J> > * h ■ 5 1 Ii i; *if**-^

i h; - • ; r. : : f3- ..;»•<r.v-: • ;> r: i. mri?

m''« f • ■ '' ‘ 11 i i .V; vWi. . ; l i''i> t-'' • ! 1 01'' ’:J»''

‘ .i . i .}• /« ii,;. ''v; vj ;

. . f .-V* . ■ • • fsl • - i-; i

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1962

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herrar Birke*, Eric Carlsson* och
Nyman;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fröken Wetterström,
herr Bengtsson i Varberg, fröken Sandell*, herrar Wiklund i Stockholm,
Johansson i Södertälje, Fredriksson och Gomér*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962
620836