Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1962
1
Nr 1
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring av övergångsbestämmelserna till
lagen den 18 april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser
om arbetsförmedling.
Genom en den 8 december 1961 dagtecknad proposition, nr 3/1962, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande
Förelag
till
Lag
om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935 (nr 113)
med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
Härigenom förordnas, med ändring av vad i övergångsbestämmelserna till
lagen den 18 april 1935 med vissa bestämmelser om arbetsförmedling1 finnes
stadgat däremot stridande, att enskild person eller annan, som vid 1962
års utgång med behörigt tillstånd bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte,
må, om särskilda skäl därtill föreligga, av arbetsmarknadsstyrelsen beviljas
förlängning av tillståndet i den ordning och på de villkor som angivas i
nämnda övergångsbestämmelser, dock icke längre än till den 1 januari 1968.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1962.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för lagförslaget, får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
1 Jfr SFS 1957: 45.
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1962
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson, har anfört:
»Enligt de av Sverige antagna bestämmelserna i del II av internationella
arbetsorganisationens år 1949 reviderade konvention angående avgiftskrävande
arbetsförmedlingsbyråer skall den verksamhet, som med vinstsyfte
bedrives av privata avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer, vara avvecklad
inom en begränsad tid, som vederbörande stat själv bestämmer. Vårt
land är således ej bundet vid en avveckling inom någon viss bestämd tidrymd.
Den frist, inom vilken avvecklingen skall vara genomförd, har också
vid olika tillfällen förlängts. Enligt statsmakternas beslut år 1957 skall
ifrågavarande byråer vara avskaffade senast vid utgången av år 1962.
Såsom framgår av vad jag tidigare anfört återstår numera endast fem
byråer i Sverige, som bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte. En av dessa
byråer drives i bolagsform, nämligen Konsertbolaget, som förmedlar engagemang
för tonkonstnärer. Arbetsmarknadsstyrelsen har förklarat sig ha för
avsikt att inom en nära framtid igångsätta en utredning om effektivisering
av den offentliga artist- och musikerförmedlingen och i samband därmed
undersöka i vilka former arbetsförmedlingen för tonkonstnärer bör vara
anordnad. Med hänsyn till vad arbetsmarknadsstyrelsen uppgivit synes det
lämpligt att möjlighet under ytterligare någon tid föreligger att låta Konsertbolaget
fortsätta sin verksamhet.
Av de fyra enskilda personer som alltjämt bedriver arbetsförmedling i
förvärvssyfte har, såsom tidigare framgått, tre uppnått hög ålder, nämligen
68, 74 respektive 79 år, medan den fjärde år 1962 fyller 60 år. Jag finner
det rimligt, att arbetsmarknadsstyrelsen får möjlighet att bereda även
dessa enskilda personer tillfälle att upprätthålla sin verksamhet ännu en tid.
Arbetsmarknadsstyrelsen har hemställt, att avvecklingstiden för den i
förvärvssyfte bedrivna förmedlingsverksamheten begränsas till ytterligare
tre år. Jag vill föreslå att avvecklingstiden — i likhet med vad som skedde
år 1957 — förlänges med fem år, dvs. till den 1 januari 1968. Jag räknar
därvid med att avvecklingen skall vara slutförd vid nämnda tidpunkt och
att någon förlängning för tiden därefter inte skall komma att behövas.
Med hänsyn till vad nu sagts förordar jag, att arbetsmarknadsstyrelsen
får befogenhet att, när särskilda skäl föranleder därtill, förlänga vid 1962
års utgång gällande tillstånd i samma ordning som nu gäller, dock icke
längre än till den 1 januari 1968. Bestämmelserna härom synes böra utformas
på motsvarande sätt som när avvecklingstiden förlängdes år 1957.»
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1962
3
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 3.
Stockholm den 8 februari 1962
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Carlqvist, herr Birke, fru Gärda Svenson, fröken Nordström och herr
Nyman;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Wahlund, Bengtsson i Varberg,
fröken Sandell och herr Johansson i Södertälje.