Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

1

Nr 9

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen om val till riksdagen m. m.

Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 27 februari 1962 hänvisat
en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 53, vari
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 26 januari 1962
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Beträffande motiveringen till lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Inledning

Åtskilliga åtgärder av skilda slag och av olika betydenhet har under årens
lopp vidtagits i avsikt att underlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande
i de politiska och kommunala valen. På grund av ytterligare framkomna
reformkrav på området tillkallade chefen för justitiedepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1955 kanslidirektören
S. Waller att verkställa en översyn av bestämmelserna rörande allmänna
val. I de för utredningen gällande direktiven konstaterade departementschefen
att vad som under senare år genomförts inte inneburit någon
slutgiltig lösning av alla hithörande spörsmål. Avsikten hade i stället varit
den, att man sedan erfarenheter vunnits av de vidtagna åtgärderna skulle
undersöka om ytterligare förbättringar kunde åstadkommas utan att kravet
på valsäkerhet eftergavs. — Sedermera tillkallades såsom ytterligare
ledamöter av utredningen ledamoten av riksdagens andra kammare redaktören
J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E.
Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Moberg. Utredningen, som
antagit benämningen 1955 års valutredning, har framlagt olika förslag till
reformer på valrättens område, vilka förslag till stor del kunnat läggas till
grund för lagstiftning. Som särskilt betydelsefullt framstår härvid genomförandet
av den s. k. röstkortsreformen för såväl andrakammarvalens som
kommunalvalens vidkommande.

Det senaste resultatet av valutredningens arbete utgöres av ett den 25

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 5 sam!. 2 avd. Nr 9

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

april 1961 dagtecknat betänkande (SOU 1961:20) om vissa frågor rörande
allmänna val. I detta betänkande har utredningen främst inriktat sitt arbete
på en undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet för
en del mera speciella väljarkategorier, för vilka svårigheter att utöva rösträtten
ofta möter med nuvarande lagstiftning. I betänkandet framlägges också
vissa förslag till reformer i syfte att avhjälpa eller minska dylika svårigheter.
Med tanke närmast på väljare, som vid valtillfället befinner sig
utom riket, föreslås sålunda en utsträckning av tiden för röstning före
valdagen. Till främjande av sjömännens valdeltagande förordas, att röstmottagning
skall under vissa förutsättningar få äga rum å fartyg. I betänkandet
dryftas även den svårlösta frågan om åtgärder till underlättande
av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. I denna del har
utredningen utan att taga definitiv ståndpunkt framlagt vissa alternativa
principförslag till frågans lösning. Utredningen har jämväl prövat möjligheterna
att underlätta valdeltagandet för vissa andra väljargrupper, nämligen
avlägset boende väljare, i fångvårdsanstalt intagna personer samt
vissa väljare, som på grund av sitt yrke emellanåt kunnat ha svårigheter
att utöva sin rösträtt. Även frågor av valteknisk natur har upptagits till
behandling i betänkandet. Sålunda har utredningen däri redovisat en översyn
av gällande föreskrifter om sigillering och om valsedels ogiltighet. Jämväl
på detta område föreslår utredningen vissa reformer. Utredningen har
också i betänkandet prövat möjligheterna att anordna ett snabbare sammanräkningsförfarande.
Slutligen förordar utredningen med avseende å
valnämndsorganisationen på landet vissa reformer, som med hänsyn till de
nu fungerande valnämndsledamöternas mandatperiod dock icke föreslås
skola träda i kraft förrän den 1 januari 1964.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen,
generalpoststyrelsen, statistiska centralbyrån, sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet,
samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska
landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Sveriges redareförening,
Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet,
Svenska sjöfolksförbundet, Svenska stewardsföreningen samt Sveriges folkpensionärers
riksförbund. Därjämte har överståthållarämbetet och länsstyrelserna
överlämnat yttranden från underställda myndigheter.

I propositionen föreslås en utsträckning av tiden för röstning före valdagen,
i anslutning vartill förordas jämkning av åtskilliga i vallagarna uppställda
tidsgränser. Propositionen innehåller vidare förslag till regler om
fartygsröstning samt om rätt för personal, som tjänstgör å sjukhus, att på
valdagen rösta på postanstalt vid sjukhuset. Vidare föreslås viss uppmjukning
av reglerna om verkan av att valsedlar ej förvarats under stadgad försegling
eller eljest på föreskrivet sätt. Slutligen föreslås ett förtydligande
av vissa bestämmelser, som har betydelse för bedömande av verkan av
riksvalsedel. Frågan om åtgärder till underlättande av sjukas, invaliders
och åldringars valdeltagande liksom frågan om en ändrad valnämndsorganisation
på landet har ej upptagits till närmare behandling i propositionen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

3

Enligt departementschefen bör det ankomma på valutredningen att med
beaktande av vad som framkommit under remissbehandlingen taga slutlig
ställning till den först nämnda frågan. Prövningen av den sistnämnda frågan
har departementschefen funnit kunna anstå till en senare tidpunkt.

I. Frågan om utsträckt tid för röstning före valdagen m. in.

Enligt 70 § lagen om val till riksdagen (ValL) och 35 § kommunala vallagen
(KVL) äger röstberättigad i vissa fall avlämna valsedel före valdagen.
Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen vistas
utom riket, har han sålunda rätt att före valdagen rösta å postanstalt inom
riket. Samma rätt tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid
statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller
lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. Vistas röstberättigad utom
riket, äger han under vissa förutsättningar avlämna valsedel å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Röstmottagning före valet skall å postanstalt, beskickning och konsulat,
som nu sagts, äga rum från och med den adertonde dagen före valdagen
(72 § andra stycket ValL och 37 § andra stycket KVL). Å beskickning eller
konsulat får sådan röstmottagning icke fortgå längre än till dess avgivna
valsedlar skall insändas till överståthållarämbetet, vilket måste ske i sä
god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter
valdagen.

Liksom röstmottagning före valet icke äger rum förrän från och med
adertonde dagen före valdagen, må ej heller valsedelsförsändelse, varigenom
äkta make avser att avge valsedel genom andra maken, anordnas förrän
tidigast aderton dagar före valet (62 § ValL och 28 § KVL).

Den tidpunkt, då röstmottagning före valet påbörjas eller anordnande av
äktamakeförsändelse tidigast får ske, är bestämd med hänsyn tagen till
andra tidsgränser, som vallagarna uppställer för olika valförberedande åtgärder.
I det anmälningsförfarande, som föreskrivits för vinnande av skydd
för partibeteckning, stipuleras flera sådana tidsgränser. Enligt 54 § 7 mom.
ValL gäller sålunda, att ansökan om registrering av partibeteckning skall
vid ordinarie andrakammarval vara gjord hos inrikesdepartementet senast
den 1 augusti närmast före valen och, då Kungl. Maj:t förordnar om
nya andrakammarval, senast femte dagen efter förordnandet, för att partibeteckningen
skall medtagas i de till länsstyrelserna utsända registerutdragen.
Parti, vars partibeteckning är upptagen å sådant registerutdrag och
som därför äger hos länsstyrelsen göra kandidatanmälan enligt 56 § ValL,
skall göra dylik anmälan sist å tjugofemte dagen före valdagen, men ändring
av anmälan kan ske senast femte dagen efter anmälningstidens utgång
(56 § 2 mom. ValL). Sedan fristen för ändring av skedd anmälan utgått,

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

skall länsstyrelsen ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna
kandidatanmälningarna och därefter omedelbart utfärda kungörelse om
valet, i vilken även en lista över godkända kandidatanmälningar skall inflyta
(56 § 4 och 5 mom. ValL). Av det sagda följer alltså, att kungörelse
om valet icke kan utfärdas förrän å nittonde dagen före valdagen.

Begynnelsedagen för röstmottagning före valet äger jämväl samband med
andra tidsgränser för valförberedande åtgärder. Då val till andra kammaren
skall förrättas allenast i del av riket, gäller sålunda, att kungörelse om
tidpunkten för valet skall ske sist trettionde dagen före valet (55 § 2 mom.
ValL). Enligt 11 § 2 mom. första stycket KVL åligger det länsstyrelse att bestämma
dag för extra kommunalval senast tjugonde dagen före valdagen.
Kungörelse om ordinarie eller extra kommunalval skall utfärdas senast nittonde
dagen före valdagen (20 § 1—3 mom. KVL). För såväl andrakammarval
som kommunalval gäller att, i den mån röstkort allmänt skall utsändas
till de röstberättigade före valet, sådant utsändande skall ske senast å tjugofemte
dagen före valdagen eller, då röstkorten avser flera kommunalval som
förrättas på olika dagar, å samma tid före den första valdagen (55 a § andra
stycket ValL och 19 § 1 mom. andra stycket KVL).

Utredningen har erinrat om att röstmoltagning före valet enligt en av
1934 års riksdag villkorligt antagen lag skulle äga rum från och med
trettionde dagen före valdagen men att i samband med införandet vid nästföljande
års riksdag av skydd för välj arbeteckning beslutats att tiden för
röstmottagning skulle begränsas till aderton dagar före valdagen. Enligt
valutredningens mening har denna inskränkning av tiden icke i någon
mera betydande mån minskat institutets användbarhet såvitt gäller väljare,
som under hela den tid röstningen pågår vistas inom riket. För väljare
som vistas utom riket torde det enligt utredningen däremot många gånger
vara svårt att under den jämförelsevis korta tid, som står till buds för
röstningen, komma i förbindelse med beskickning eller konsulat, där röstning
är anordnad. Det måste även anses vara fördelaktigt att de personer,
som vistas här i riket men som avser att före valdagen avresa till utlandet,
i större utsträckning än vad som nu är fallet ges möjlighet att rösta på
postanstalt före avresan. Skäl för en utsträckning av tiden för röstning före
valdagen föreligger därför enligt utredningen. Härtill kommer att ett införande
av fartygsröstning med nödvändighet förutsätter en sådan utsträckning.
Utredningen föreslår sådan ändring av hithörande lagrum i
vallagarna, att röstning före valdagen — liksom även anordnande av valsedelsförsändelse
av äkta make — får ske från och med den trettionde
dagen före valdagen. I samband härmed påpekar utredningen behovet av
en tidigare anmälan av partikandidater vid andrakammarvalen, om tiden
för röstning skall kunna förlängas. Då utredningen på närmare anförda
skäl icke ansett sig böra föreslå någon förkortning av fristen för ändring
av skedd anmälan, fem dagar efter anmälningstidens utgång, har utredningen
funnit en återgång till ett system med röstning från och med trettionde
dagen före valdagen kräva, att anmälan av kandidater sker sist å

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

5

trettiosjunde dagen före valdagen. Anmälningarna måste i så fall vara definitiva
senast å trettioandra dagen före valdagen. Enligt vad utredningen
framhåller torde från partiernas sida några hinder ej möta mot en sådan
ordning.

Utredningen förordar tillika en jämkning av åtskilliga andra tidsgränser,
som gäller för olika valförberedande åtgärder. Sålunda föreslås, att
den i 54 § 7 mom. ValL angivna tidsgränsen för ansökan om registrering
av partibeteckning förskjutes från den 1 augusti till den 20 juli närmast
före valen. Vidare föreslås den i 55 § 2 mom. ValL stadgade tidpunkten, då
kungörande av val som avser del av riket senast skall ske, bestämd till fyrtionde
i stället för trettionde dagen före valdagen. Den tid, då dagen för
extra kommunalval enligt 11 § 2 mom. första stycket KVL senast skall bestämmas,
föreslås också ändrad från tjugonde till trettiofemte dagen före valdagen.
Jämväl den tidpunkt, då kungörande av kommunalval enligt 20 §
1—3 mom. KVL sist skall ske, föreslås flyttad från nittonde till trettioförsta
dagen före valdagen. Slutligen förordar utredningen den ändringen av 55 a §
andra stycket ValL, att då allmänt utsändande av röstkort skall ske, åtgärden
skall vidtagas senast trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före
valdagen.

Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran
den föreslagna utsträckningen av tiden för röstning före valdagen
och för anordnande av äktamakeförsändelse. Ett par remissinstanser har
samtidigt betonat vikten av att röstkorten färdigställas i tid. Mot utredningens
förslag om ändring av tidsgränsen för röstkortens utsändande har
endast enstaka remissmyndigheter visat sig betänksamma. Man har därvid
bl. a. pekat på den omständigheten, att redan den nu stipulerade gränsen
medfört att i ej så få fall röstkorten tappats bort eller förlagts och att
därigenom röstningen fått äga rum utan röstkort. Vad utredningen i övrigt
anfört i nu ifrågavarande sammanhang har i stort sett ej föranlett erinringar
under remissbehandlingen.

Departementschefen anser, att förslaget om en utsträckning av tiden för
röstning före valet och för anordnande av valsedelsförsändelse till trettio
dagar före valdagen är förenat med påtagliga fördelar, och är därför beredd
att förorda förslagets genomförande. Även om det är antagligt alt den
nuvarande fristen i regel är tillräcklig för sådana väljare, som vistas inom
landet under hela den tid röstmottagning äger rum, skulle en förlängning
av fristen framför allt få betydelse för vissa inom fiskeri- och sjöfartnäringen
verksamma väljare samt sådana röstberättigade, som vistas i främmande
land men icke uppehåller sig på ort, där svensk beskickning eller
svenskt konsulat finnes. En förlängning av fristen kan även vara av betydelse
för andra aktuella reformförslag på valrättens område, exempelvis
frågan om underlättande av sjöfolkets valdeltagande.

Fristens utsträckande föranleder i sin tur justeringar av vissa andra i
vallagarna angivna tidsgränser och departementschefen biträder utredningens
förslag i denna del. Departementschefen påpekar i detta sammanhang

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ,9 år 1962

särskilt, att den föreslagna tidpunkten — den trettiofemte dagen före valdagen
— då dagen för extra kommunalval senast skall bestämmas, är en
minimitid, och att i det fall ett allmänt utsändande av röstkort undantagsvis
skall ske före ett extraval, dagen för valet bör bestämmas tidigare än å
trettiofemte dagen dessförinnan.

Vad slutligen angår förslaget om förläggandet av den senaste tidpunkten
för utsändande av röstkort vid andrakammarval till trettiofemte i stället
för tjugofemte dagen före valdagen framhåller departementschefen att bestämmelserna
om innehav av röstkort som en förutsättning för rätt att
rösta före valdagen även fortsättningsvis bör bestå. Det framstår som önskvärt
att utsändandet av röstkorten äger rum å sådan tid att röstkorten kan
beräknas i allmänhet komma väljarna till handa före eller samtidigt med
röstmottagningsperiodens början. Med hänsyn särskilt till möjligheten att
preliminärt iordningställa röstkorten redan innan röstlängden är slutgiltig,
torde svårigheterna att med den föreslagna ordningen medhinna röstkortens
färdigställande och expediering inom föreskriven tid ej vara av
den art, att de bör hindra en från andra synpunkter önskvärd reform. Ej
heller torde det föreslagna tidigare översändandet av röstkorten i sådan
mån öka risken för att korten förkommer för väljarna, att man av denna
anledning bör avstå från reformen. Departementschefen vill alltså för
andrakammarvalens del förorda, att tidsgränsen för röstkortens allmänna
utsändande i överensstämmelse med utredningens förslag sättes vid trettiofemte
dagen före valdagen. Sedan utredningen framlade sitt förslag, har
röstkortsreformen genomförts även för kommunalvalens del. Tidsgränsen
för röstkortens allmänna utsändande vid kommunalval synes i förevarande
sammanhang böra jämkas på samma sätt som föreslagits i fråga om
andrakammarvalen.

II. Sjömännens deltagande i allmänna val

Såsom redan nämnts, har röstberättigad, som tillhör besättning eller annan
personal å fartyg, i gällande rätt beretts viss möjlighet att rösta i extraordinär
ordning. Han äger sålunda liksom vissa andra väljargrupper avlämna
sin valsedel å postanstalt här i riket redan före valdagen, såframt det
med skäl kan antagas, att han kommer att vara förhindrad att utöva sin
rösträtt å valdagen antingen på grund av utlandsvistelse eller till följd av
tjänstens utövning. Vistas han utom riket, äger han under enahanda förutsättning
rösta å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där enligt Kungl.
Maj :ts bestämmande röstmottagning finnes anordnad.

Under senare år har bl. a. i facktidskrifter för de ombordanställda framhållits,
att gällande bestämmelser i vallagarna icke gör det möjligt för de
röstberättigade tillhörande denna yrkeskategori, att i någon större utsträckning
deltaga i de allmänna valen och att vissa ombordanställda får anses
helt betagna möjligheten härtill. Även i riksdagen har frågan om sjöfolkets

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

7

möjligheter till valdeltagande blivit uppmärksammad. Senast vid 1960 års
riksdag väcktes i samband med propositionen om röstlängdsutdragens avskaffande
motioner i denna angelägenhet. Konstitutionsutskottet uttalade
i sitt utlåtande (nr 12) bl. a. att utskottet, innan valutredningen slutfört
sitt arbete rörande frågan om sjömännens möjligheter att utöva sin rösträtt,
icke ansåg sig böra tillstyrka införandet av några särbestämmelser i
lagen om val till riksdagen med avseende å röstkorts expediering till anställda
ombord på fartyg. Motionerna föranledde ej heller någon åtgärd från
riksdagens sida.

Utredningen konstaterar, att det betydande antal svenska medborgare,
som är sysselsatta inom sjöfartsnäringen, hittills endast har uppvisat ett
tämligen begränsat valdeltagande. Sålunda har av de röstberättigade sjömännen
inom handelsflottan endast omkring en tredjedel deltagit vid andrakammarvalen
åren 1956 och 1958. För kategorien fartygsbefäl har valdeltagandet
vid samma val varit något högre men dock ojämförligt mycket lägre
än för andra yrkesgrupper. Den förhållandevis låga röstfrekvensen hos de
förvärvsarbetande inom sjöfartsnäringen finner utredningen icke kunna
förklaras på annat sätt än att deras möjligheter till rösträttsutövning varit
sämre än de röstberättigades inom andra verksamhetsområden. Enligt utredningen
vill det även synas som om de reformer, vilka under de senaste
decennierna genomförts i syfte att allmänt främja valdeltagandet, icke i någon
nämnvärd grad förbättrat sjöfolkets möjligheter till sådant deltagande.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden har utredningen ansett sig böra
till särskild behandling upptaga frågan om vilka åtgärder som lämpligen
bör vidtagas för att sjöfolkets möjligheter till rösträttsutövning bättre skall
kunna tillgodoses.

Avskaffandet av röstlängdsutdragen och dessas ersättande med röstkort
samt den nu föreslagna utsträckningen av tiden för såväl röstning före
valdagen som anordnande av äktamakeförsändelse äro visserligen åtgärder,
ägnade att befrämja möjligheterna för sjöfolket att deltaga i val. Enligt
utredningen torde dessa reformer emellertid inte i och för sig vara tillräckliga
för att sjöfolket skall erhålla samma möjligheter till valdeltagande
som övriga yrkesgrupper. Utredningen framhåller, att endast en reform,
som åsyftar införandet av möjlighet för sjöfolket att rösta ombord å fartyget,
kan vara ägnad att i mera betydande hänseende underlätta de ombordanställdas
deltagande i de allmänna valen.

En reform i syfte att möjliggöra röstning å fartyg kan ske på olika sätt.
En utväg är alt röstberättigade ombord på svenskt fartyg utom riket får
avlämna sina röster vid valförrättning, som hålles ombord på fartyget, en
annan att i en eller annan form införa ett valsedelförsändelseförfarande
för ombordanställda röstberättigade. En kombination av dessa båda system
finner utredningen även vara tänkbar. Efter att ha övervägt fördelar och
nackdelar med de olika alternativen har utredningen slutligt stannat för
att förorda lösningen med röstavlämning vid valförrättning ombord å svenska
fartyg utom riket och med farlygshefälhavarcn som röstmottagare. I

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

anslutning härtill och med syfte att främst tillgodose valsäkerheten föreslår
utredningen vidare, att Kungl. Maj :t vid varje val förordnar, å vilka fartyg
röstmottagning skall få äga rum. Med hänsyn till de omfattande valförberedelsearbetena,
som erfordras för att förse fartygen med erforderlig valmateriel
bör fartygsröstning få förekomma endast vid de större allmänna
valen, nämligen då val i hela riket till riksdagens andra kammare skall äga
rum och då allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige skall förrättas. För att Kungl. Maj :t på tillfredsställande
sätt skall kunna avgöra, å vilka fartyg röstning skall få äga rum vid valet,
finner utredningen mest ändamålsenligt att anordna ett särskilt anmälningsförfarande,
varigenom behörig representant för svenskt fartyg får i
framställning till Kungl. Maj :t anmäla behovet av röstmottagning å fartyget.
Framställningen bör få göras av redare för eller befälhavare å sådant
svenskt fartyg, som med skäl kan antagas komma att befinna sig
utom riket valdagen och de dagar dessförinnan, då röstning inför röstmottagare
inom riket kan äga rum. Kungl. Maj :ts förordnande om att röstmottagning
skall få förekomma å svenskt fartyg, bör enligt utredningen ges
sådant innehåll, att befälhavaren icke blir skyldig men väl får möilighet
att hålla röstmottagning å fartyget, om förhållandena så medger. Ej endast
de röstberättigade bland fartygets personal utan även andra personer
å fartyget skall enligt utredningsförslaget äga avlämna sina valsedlar å
fartyget. För röstning ombord å fartyg skall gälla samma villkor som för
röstning å svensk beskickning eller svenskt konsulat. Fartygsröstningen
är enligt förslaget avsedd att i övrigt i huvudsak följa de regler, som gäller
för röstning inför röstmottagare i allmänhet. Utredningen har icke ansett
sig kunna tillstyrka att den tidpunkt, då röstmottagningen tidigast må äga
rum, för fartygsröstningen bestämmes annorlunda än för annan röstning
inför röstmottagare; ej heller bör röstmottagningen under någon omständighet
få ske senare än å valdagen. Det bör enligt utredningen icke ifrågakomma
att vid fartygsröstning — lika litet som vid annan röstning inför
röstmottagare —- efterge kravet på innehav av röstkort. Någon ersättning
har utredningen icke ansett böra utgå för fullgjort uppdrag som röstmottagare
å fartyg men väl gottgörelse av statsmedel till redare och fartygsbefälhavare
för utlägg.

Icke någon av remissinstanserna har motsatt sig åtgärder för att underlätta
sjöfolkets valdeltagande och det övervägande antalet remissorgan ansluter
sig till utredningens förslag att göra befälhavare å vissa svenska fartyg
i utrikes fart till röstmottagare. I de fall, då förslaget avstyrkts,
ifrågasättes om icke en lösning av de ombördanställdas röstningsproblem
i stället kräver införande av någon form av valsedelsförsändelse. Även i
de fall, där man givit förslaget sin tillstyrkan, har några remissorgan rest
invändningar mot att anordnandet av fartygsröstning skall vara avhängigt
av åtgärder från redares och fartygsbefälhavares sida. Vidare uttalas farhågor
för den praktiska tillämpningen av det föreslagna anmälningsför -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

9

farandet, önskemål om en utsträckning av den föreslagna tiden för fartygsröstningen
har framställts.

Utredningens uttalande, att fartygsröstningen i huvudsak bör följa samma
regler, som gäller för röstning å postanstalter, beskickningar och konsulat,
möter i allmänhet icke några erinringar från remissorganens sida. I
flera remissyttranden ifrågasättes dock lämpligheten av att såsom förutsättning
för röstning å fartyg uppställa krav på innehav av röstkort. Sjöfartsstyrelsen
förklarar sig hysa full förståelse för det praktiska i en tillämpning
av röstkortssystemet, sett från valförrättarnas synpunkt. Men häremot bör
enligt styrelsen ställas det förhållandet, att kravet på innehav av röstkort
i realiteten kan innebära att stora grupper av sjömän å fartyg i utrikes fart
de facto ställes utanför möjligheten att utöva sin rösträtt.

Departementschefen tillstyrker ett genomförande av utredningens förslag
om anordnande av röstmottagning ombord å vissa svenska fartyg utom
riket vid val av större betydelse. Departementschefen anser dock att även
sådan sammanslutning av arbetstagare inom sjöfartsnäringen, som med
hänsyn till medlemsantal och övriga omständigheter kan antagas väl företräda
hithörande yrkesgruppers intressen, bör tillerkännas behörighet att vid
sidan av redare och befälhavare påkalla beslut om fartygsröstning. Vidare
framhåller departementschefen att det inte kan anses tillfredsställande att
överlämna åt den som avses skola vara röstmottagare, att efter eget gottfinnande
bestämma, om röstmottagning skall komma till stånd på fartyget;
lämpligare synes vara att låta beslut om fartygsröstning få karaktär av en
föreskrift av innebörd, att röstmottagning utom riket i princip skall ske
å det eller de fartyg, som avses med beslutet. Vid utformningen av beslut
om fartygsröstning bör enligt departementschefen dock beaktas, att hinder
stundom kan uppkomma för röstmottagare att fullgöra sina uppgifter. Föreskrift
om fartygsröstning bör fördenskull ges det innehållet, att röstmottagning
utom riket skall äga rum å fartyget, såframt hinder härför icke
uppkommer. Uppgiften som röstmottagare bör anförtros fartygets befälhavare
eller den han sätter i sitt ställe. Det framhålles att ett beslut om fartygsröstning
torde komma att i sig innefatta ett förordnande för befälhavaren
eller hans ersättare att förrätta det tjänsteärende, som röstmottagningen
utgör, och därmed att göra bestämmelserna om tjänsteansvar
tillämpliga å förrättningsmannen.

Beträffande den lagtekniska utformningen av institutet fartygsröstning
synes frågan, vem som skall äga göra framställning om fartygsröstning
och i vilken ordning sådan framställning skall göras, lämpligen kunna
regleras i administrativ väg. I övrigt torde bestämmelserna om fartygsröstning
böra inflyta i vallagarna och departementschefen föreslår, att de
grundläggande reglerna i ämnet för andrakammarvalens del placeras i 70 §
3 mom. ValL ocli för kommunalvalens del i 35 § 3 mom. KVL.

Eftersom röstkort icke kan tillställas de röstberättigade förrän röstlängden
i slutet av juli månad blivit sluljusterad synes det departementschefen

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

svårt att konsekvent upprätthålla kravet på röstkort, om fartygsröstningen
skall kunna i önskvärd utsträckning fylla det praktiska behov, för vilket den
är avsedd. Då härtill kommer att den fartygsanställde väljaren i sjöfartsboken
har ett dokument, som i viss utsträckning är ägnat att ersätta röstkortet,
anser departementschefen att något oeftergivligt krav på röskort ej bör upprätthållas,
när väljare, som innehar sjöfartsbok, vill avlämna valsedel vid
röstmottagning ombord på fartyg.

Vad utredningen i övrigt föreslagit har departementschefen kunnat godtaga.

För genomförande av den i det föregående förordade reformen krävs ett
flertal ändringar i vallagarna. Utöver de i tidigare sammanhang berörda
kompletteringarna av stadgandena i 70 § 3 mom. ValL och 35 § 3 mom.
KVL föreslås sålunda ändringar av 56 § 5 mom. andra stycket, 57 § 1 mom.,
65 §, 71 §, 72 §, 73 §, 75 §, 77 § 3 mom., 95 § och 96 § ValL samt 4 §, 20 §
1—3 mom., 31 §, 36 §, 37 §, 38 §, 40 §, 44 § 3 mom., 59 § och 60 § KVL. Därjämte
måste rubriken till 70—75 §§ i ValL och motsvarande rubrik till
6 kap. KVL ändras.

Hl. Frågan om reformer i syfte att underlätta valdeltagandet för vissa
andra väljargrupper än sjömän

Vid olika tillfällen har man fört på tal frågan om åtgärder för att underlätta
valdeltagande för avlägset boende. Emellanåt har önskemålen kommit
till uttryck i reformförslag, som framlagts för riksdagen. I en vid 1943 års
riksdag väckt motion (II: 153) föreslogs t. ex., att skyldighet borde införas
att förlägga vallokalerna så, att väljarnas avstånd till dem endast undantagsvis
skulle komma att överstiga 5 kilometer, samt att avlägset boende
väljare och väljare, som icke kunde komma till vallokal annat än sjöledes,
skulle få rätt att före valdagen rösta på postanstalt. Motionen avslogs emellertid
av riksdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 10) framhöll
konstitutionsutskottet, att vidsträckt möjlighet förelåg att vid de allmänna
valen åstadkomma en ändamålsenlig valdistriktsindelning och att
det svårligen lät sig göra att meddela ännu mera preciserade bestämmelser
i ämnet. Beträffande förslaget om utvidgning av rätten till röstning före valdagen
framhöll utskottet, att det knappast var möjligt att i en lagtext precisera
den väljarkategori, som härmed avsågs. Ett tillmötesgående av det
önskemål, som i denna del framförts i motionen, skulle enligt utskottets mening
medföra, att en betydande del av väljarkåren kom att få rätt att rösta
på postanstalt under ett större antal dagar. En lagändring i motionens syfte
skulle därför framstå som en genomgripande ändring i valsystemet. Några
bärande skäl härför hade enligt utskottets mening icke förebragts. Även vid
flera andra tillfällen har förslag väckts i riksdagen om åtgärder till underlättande
av de avlägset boende väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt
men jämväl dessa förslag har av riksdagen lämnats utan bifall.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

11

Utredningen har erinrat om den tidigare anvisade utvägen att genom inrättande
av nya valdistrikt minska avstånden till vallokalerna. Så har också
kontinuerligt skett. Ett genomförande av ett av utredningen framlagt
förslag om gemensamma valnämnder i landskommunerna skulle enligt utredningens
förmenande underlätta en ytterligare uppdelning av valdistrikten,
där så vore erforderligt. Härtill kommer de förbättrade kommunikationerna.
Utredningen finner det därför med fog kunna göras gällande att de
avlägset boende väljarnas situation undan för undan förbättrats. Då kvarstående
olägenheter i första hand måste vara kännbara för sjuka, invalider
och åldringar förefaller det utredningen som om en lösning av dessa kategoriers
röstningsproblem skulle ytterligare förbättra läget även för gruppen
avlägset boende väljare.

Med hänsyn till det anförda har valutredningen ansett sig sakna anledning
att nu förorda ett frångående av den ståndpunkt, som intagits till
tidigare förslag om särbestämmelser för sistnämnda välj arkategori. Utredningen
framhåller emellertid, att en lösning av frågan om de sjukas röstning
samtidigt som den skulle minska behovet av särskilda åtgärder för
de avlägset boende väljarna, skulle kunna underlätta genomförandet av
sådana särskilda åtgärder, för den händelse något behov därav alltjämt
skulle finnas. Därvid åsyftas en sådan lösning av de sjukas röstningsproblem,
som förutsätter en förhandsprövning av valnämnden för att de
sjuka skall få rätt att rösta i särskild ordning. Införes en förhandsprövning
i nämnda fall, anser utredningen det icke vara otänkbart med en förhandsprövning
även beträffande de avlägset boende, verkställd av valnämnden
enligt vissa i vallagarna uppdragna riktlinjer. Därmed skulle man enligt
utredningen kunna undanröja det hinder mot särbestämmelser, som ligger
i svårigheten att avgränsa gruppen avlägset boende från övriga väljare.

Enligt utredningens mening kan det icke anses i och för sig omotiverat
att bereda i fångvårdsanstalt intagna möjlighet att rösta. Men även denna
fråga är enligt utredningen i viss mån beroende av att spörsmålet om de sjukas
röstning bringas till en lösning.

Valutredningen har icke ansett sig böra framlägga förslag om alt ytterligare
yrkesgrupper skall få rätt att rösta före valdagen.

I fråga om personal, som å valdagen tjänstgör å sjukvårdsanstalter, där
postanstalter finns inrättade, anser utredningen dock den lättnaden kunna
införas, att väljare, som tillhör sådan personal, får möjlighet att rösta å postanstalten,
även om denna är belägen i vederbörandes hemort. Att sådan
rätt icke förelegat torde, enligt vad utredningen uppger, på sina håll ha
medfört en viss irritation bland de väljare, som på grund av sin jourtjänst
haft svårt att lämna sjukhusen för att rösta.

Utredningens uppfattning alt anledning saknas att nu införa några särbestämmelser
i vallagarna för de avlägset boende väljarna delas av övervägande
antalet remissinstanser. I den mån dessa redovisat skäl för sin anslutning
till utredningens ställningstagande har därvid särskilt framhållits,

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

att de avlägset boende väljarnas situation blivit allt bättre genom den ytterligare
uppdelningen i valdistrikt och genom bilismens utveckling.

Vad angår de i fångvårdsanstalt intagna väljarna uttalas i åtskilliga remissyttranden,
att det icke vore omotiverat att bereda dessa väljare möjlighet
att rösta. Ingen remissinstans har emellertid påkallat omedelbara
åtgärder i detta hänseende. I flera remissyttranden framhålles i stället angelägenheten
av att övriga eftersatta väljargruppers röstningsproblem i första
hand bringas till en lösning.

Att utredningen icke ansett sig höra framlägga förslag om en utvidgning
av rätten för vissa yrkesgrupper att rösta före valdagen, föranleder i allmänhet
icke något uttalande från remissorganens sida.

Utredningens förslag att personal, som å valdagen tjänstgör å sådan
sjukvårdsanstalt, där postanstalt finns inrättad, skall få möjlighet att rösta
å postanstalten även om denna är belägen i vederbörandes hemort, tillstyrkes
eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

Departementschefen är i likhet med valutredningen av den meningen att
det är förenat med åtskilliga vanskligheter att på godtagbart sätt precisera
den väljargrupp, som åsyftas med termen avlägset boende, i det att hänsyn
måste tagas icke blott till avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen
utan även till den svårbestämbara faktor, som ortens mer eller mindre utvecklade
kommunikationsförhållanden utgör. De skäl, som anförts mot en
reform i sådan riktning, synes emellertid icke motivera, att denna fråga nu
helt avföres från dagordningen. Det bör ankomma på valutredningen att
med beaktande av vad som framkommit under remissbehandlingen taga
slutlig ställning till frågan om åtgärder till underlättande av sjukas, invaliders
och åldringars valdeltagande. Detta ställningstagande kan bli av betydelse
även för möjligheterna att vidtaga åtgärder, som syftar till att underlätta
för de avlägset boende att utöva sin rösträtt. Slutlig ställning till
detta spörsmål bör därför icke tagas i förevarande sammanhang, utan det
torde få ankomma på valutredningen att även undersöka om den lösning,
utredningen kommer till beträffande sjukas, invaliders och åldringars röstutövande,
kan föranleda att frågan om de avlägset boendes valdeltagande
bör upptagas på nytt.

Vad angår de i fångvårdsanstalt intagna synes frågan om rösträttens utövande
delvis vara beroende av hur röstningsproblemen för övriga eftersatta
väljargrupper löses. Vidare delar departementschefen utredningens
uppfattning, att någon utvidgning av rätten att på grund av yrkesutövning
rösta före valdagen ej bör ske.

Slutligen biträder departementschefen utredningens förslag om sådan
ändring i 70 § 1 mom. Valk och 35 § 1 mom. första stycket KVL, att personal
å sjukvårdsanstalt, där postanstalt är inrättad, får möjlighet att å
valdagen rösta å postanstallen, även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes
hemort. Efter en år 1961 genomförd reform är vid vissa kommunalval
den poströstning, som i allmänhet äger rum å valdagen, i stället

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

13

förlagd till närmaste helgfria dag före valdagen. För att sjukvårdspersonalens
röstning skall kunna underlättas även vid dessa val bör sådan komplettering
av bestämmelserna i 35 § 1 mom. andra stycket KVL göras, att
den som tjänstgör å sjukvårdsanstalt får rätt att vid nämnda kommunalval
poströsta närmaste helgfria dag före valdagen, om skäl föreligger till antagande
att han på grund av sin tjänstgöring är förhindrad att utöva sin
rösträtt å valdagen.

IV. Verkan av att sigilleringsföreskrift åsidosatts

För att möjliggöra kontroll av att de vid ett val avlämnade valsedlarna
icke utsättes för obehörig behandling skall valurnorna eller de omslag,
i vilka valsedlarna inlagts, förseglas med minst två närvarandes sigill dels
vid avbrott i valförrättning eller sammanräkningsförrättning dels vid
förrättningarnas avslutande. Bestämmelser härom återfinnes beträffande
andrakammarvalen i 66 §, 68 § 3 mom. e) och 5 mom., 83 §, 84 § och 87 §
1 mom. ValL samt beträffande kommunalvalen i 32 §, 33 § 3 mom., 34 §
1 mom. e) och g), 49 § 2 och 3 mom., 52 § 2 mom. och 53 a § KVL.

Beträffande förfarandet i vallokalerna i samband med valförrättningens
avslutande föreskriver vallagarna att, när alla som vid det för valförrättningens
slut fastställda klockslaget äger tillträde till valet avlämnat sina
valsedlar, valförrättaren skall förklara röstningen avslutad. Därefter uttages
valkuverten ur valurnan och räknas, varefter antalet valkuvert jämföres
med antalet röstande enligt anteckningarna i röstlängden (68 § 1 och 2 mom.
ValL och 33 § 1 och 2 mom. KVL). Vid andrakammarval liksom även vid
flertalet kommunalval fortsättes förfarandet med en preliminär sammanräkning
av valsedlarna, vilka uttages ur valkuverten och ordnas i grupper
på visst i vallagarna angivet sätt (68 § 3 mom. ValL och 34 § 1 mom. KVL).
Efter sammanräkningen inlägges valsedlarna i omslag. Å varje omslag skall
antecknas vad det innehåller samt det valdistrikt, där förrättningen ägt rum.
Omslagen, som skall vara av hållfast beskaffenhet, skall omsorgsfullt förseglas
på sätt förut sagts under minst två närvarandes sigill. Dessa sigill skall
avtryckas å det vid den preliminära sammanräkningen förda protokollet. Vid
de kommunalval, där preliminär sammanräkning icke äger rum, inlägges
de oöppnade valkuverten i omslag, vilka på motsvarande sätt förseglas.

Om icke valförrättaren också skall verkställa den definitiva sammanräkningen,
såsom undantagsvis kan vara fallet vid kommunalval, skall de förseglade
omslagen jämte valprotokollet och röstlängden av valförrättaren
ofördröjligen insändas till den myndighet, som har att verkställa den definitiva
röstsammanräkningen. Nämnda myndighet har att i god tid före sammanräkningen
verkställa en förberedande granskning av ifrågavarande
handlingar. Befinnes dessa därvid icke vara i behörigt skick, skall myndigheten,
där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga upplysningar
angående anledningen därtill (76 § sista stycket ValL och 43 §

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

sista stycket KVL). Vid röstsammanräkningen skall sigillen å omslagen
jämföras med de sigill, som är avtryckta på protokollen. Förekommer därvid
ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat,
brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna
valsedlar inverkar ej på valet (77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL).
I fråga om den fortsatta granskningen av de från valförrättarna insända
valsedlarna föreskrives i 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL, att saminanräkningsmyndigheten
skall pröva valsedlarnas giltighet och meddela de beslut,
vartill valsedlarna och protokollen — med hänsyn jämväl till upplysningar,
som inhämtats enligt 76 § sista stycket ValL respektive 43 § sista stycket
KVL — må giva anledning.

Föreskrifter rörande sigilleringen har funnits sedan år 1909. Dessa föreskrifter
har ofta föranlett uppmärksammade olägenheter i tillämpningen på
grund av den masskassering, som gång efter annan blivit en följd av att de
berörda bestämmelserna icke iakttagits. Frågan om möjligheten att genom
särskilda åtgärder förhindra masskassering av valsedlar har av denna anledning
vid flera tillfällen behandlats av riksdagen och ett förslag om skyldighet
för länsstyrelsen att i ifrågavarnde syfte verkställa en förberedande
granskning av valhandlingarna underställdes 1920 års riksdag och vann
riksdagens bifall.

Sedan spörsmålet ånyo aktualiserats genom en vid 1935 års riksdag väck»
motion (1:224), som efter avstyrkan av konstitutionsutskottet avslogs av
riksdagen, fördes frågan på nytt fram i två motioner vid 1955 års riksdag
(I: 63 och II: 83). 1 motionerna hemställdes om utredning och därav föranlett
förslag till ändrade bestämmelser angående försegling av s. k. valsedelspaket.
Motionerna avslogs av riksdagen, sedan konstitutionsutskottet
avstyrkt bifall till desamma.

Slutligen väcktes vid 1959 års riksdag motioner (I: 188 och II: 241) med
hemställan, att frågan om ogiltigförklaring av valförrättning på grund av
oriktig sigillering av valsedelspaket skulle hänskjutas till 1955 års valutredning
och att förslag till ändring av härom gällande bestämmelser skulle senare
föreläggas riksdagen. I sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 12)
hänvisade konstitutionsutskottet till direktiven för valutredningen och framhöll
att dessa direktiv redan omfattade det i motionerna väckta spörsmålet.
Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd.

Enligt valutredningen torde det med fog kunna påstås, att från myndigheternas
sida gjorts allt vad som rimligen kan begäras i form av utfärdandet
av anvisningar samt utarbetandet av formulär och i övrigt ändamålsenlig
valmateriel i syfte att förebygga fel och försummelser med avseende å
sigilleringen. I betänkandet lämnar utredningen en utförlig redogörelse för
de åtgärder, som vidtagits i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid
att sigilleringsfelen trots dessa åtgärder icke har visat någon tydlig tendens
att minska i antal.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

15

I fortsättningen erinrar valutredningen även om att frågan om ansvarspåföljd
för försumliga valförrättare har varit föremål för justitieombudsmannens
uppmärksamhet, närmast till följd av vissa omval som måst företagas
vid 1958 års kommunalval på grund av att valförrättare åsidosatt gällande
föreskrifter i fråga om sigillering av valsedelsomslag. I sin till 1960
års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen behandlat
denna fråga och därvid intagit den principiella ståndpunkten, att valförrättare
är underkastad ämbetsansvar.

Enligt valutredningens mening måste det för väljarna framstå som stötande,
att en försummelse från valförrättarens sida medför att deras röster
icke kommer att inverka på valet. Icke heller framstår det som tillfredsställande,
att ett oriktigt förfaringssätt av valförrättaren leder till att nytt
val — förenat med olägenheter för väljarna och icke oväsentliga kostnader
för det allmänna — måste hållas.

De i vallagarna givna säkerhetsföreskrifterna, i vilka bestämmelserna om
sigillering utgör ett led, finner valutredningen emellertid vara av synnerlig,
betydelse för att förhindra, att en förvanskning av valresultatet skall kunna
äga rum. Det måste enligt utredningen vara av största vikt, att man
tveklöst skall kunna avfärda varje misstanke, alt obehörig åtgärd vidtagits
med valsedlarna. Utredningen framhåller, att man självfallet kan tänka sig
andra förfaranden, som erbjuder lika hög grad av säkerhet som det nu tilllämpade,
men att man svårligen torde kunna finna ett enklare tillvägagångssätt
utan att eftersätta viktiga säkerhetssynpunkter. Enligt utredningens
uppfattning står dessutom knappast något system till buds, som utesluter,
att fel blir begångna.

Valutredningen understryker, att de nu gällande sigilleringsföreskrifterna,
som måste sägas vara mycket enkla, har gällt sedan lång tid tillbaka och
är väl inarbetade. Rent allmänt kan sägas, att föreskrifterna fyllt sin uppgift
att trygga valsäkerheten. Om säkerhetsföreskrifter av annat slag skulle
införas, är det antagligt, att misstagen i varje fall till en början skulle öka
i antal. Utredningen anser därför, att sigilleringsföreskrifterna bör bibehållas.

I det följande tar utredningen upp frågan om verkan av sigilleringsfel. Utredningen
ifrågasätter därvid, huruvida åsidosättande av sigilleringsföreskrifterna
skall behöva, i den utsträckning som alltjämt är fallet, leda till
masskassering av valsedlar, även om varje anledning saknas till antagande,
att de begångna felen utnyttjats till att utsätta valsedlarna för obehörig behandling.

Valutredningen framhåller, att underlåtenhet att följa vallagarnas föreskrifter
om försegling av omslag och sigillering av valprotokoll icke med
nödvändighet medför kassering av de berörda valsedlarna. För kasseringen
kräves ej, att det även finns anledning antaga, att valsedlarna utsatts för
obehörig behandling. Utredningen betonar, att man genom bestämmelsen,
att omslaget vid kassering skall lämnas orubbat, tvärtom har betagit sam -

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

manräkningsmyndigheten möjligheten att jämföx-a det faktiska innehållet i
omslaget med anteckningarna i valprotokollet och å omslaget.

Regeln att omslaget skall lämnas orubbat, såvida misstanke föreligger, att
det blivit öppnat efter tillslutandet, anser valutredningen dock vara fullt
förklarlig, om man beaktar att den kvarstått oförändrad ända sedan år
1909. Vid denna tid förekom icke någon preliminär sammanräkning i egentlig
mening. Valkuverten räknades visserligen men inlades sedan oöppnade
i ett eller flera omslag. Eftersom det enda man kunde veta om innehållet
var, att det skulle bestå av ett antal valkuvert från ett visst valdistrikt, var
det meningslöst att i kontrollsyfte bryta omslaget. Förhållandena har helt
förändrats i dessa hänseenden, sedan bestämmelser om preliminär sammanräkning
av valsedlarna år 1927 införts i ValL och därefter även i KVL.

Valutredningen föreslår, att bestämmelserna i 77 § 4 mom. ValL och 44 §
4 mom. KVL ändras på sådant sätt att omslagen skall brytas, även om sigillen
å desamma icke är i behörig ordning. Frågan om de i sådana omslag inneslutna
valsedlarna skall tillåtas inverka på valet, bör enligt utredningen
därefter bli beroende på huruvida sammanräkningsmyndigheten vid sin
prövning av samtliga förekomna omständigheter finner skälig anledning till
antagande, att valsedlarna icke blivit utsatta för obehörig åtgärd, trots att
säkerhetsföreskrifterna åsidosatts. Denna princip anser utredningen böra
komma till uttryck i ett tillägg till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL av följande
lydelse: Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder beträffande valsedlars
förvaring åsidosatts, skall denna omständighet icke medföra att valsedlarna
förklaras ogilla, därest skälig anledning förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.

Valutredningens förslag till uppmjukning av bestämmelserna om verkan
av att föreskrivna säkerhetsåtgärder rörande valsedlars förvaring åsidosatts
tillstyrkes eller lämnas utan erinran i det övervägande antalet remiss yttranden.
Icke något remissorgan har helt avstyrkt förslaget härom.

I åtskilliga yttranden framhålles angelägenheten av att de nuvarande sigilleringsföreskrifterna
bibehålies oförändrade men samtidigt understrykes,
att ett åsidosättande av dessa föreskrifter icke bör i den utsträckning
som hittills skett leda till masskassering av valsedlar. De av utredningen
föreslagna ändringarna hälsas i samma yttranden med tillfredsställelse.

Några remissmyndigheter, som i övrigt icke har något att erinra mot förslaget,
framhåller, att reformen kan tänkas menligt inverka på valförrättarnas
fullgörande av sina åligganden och därjämte medföra att sammanräkningsmyndigheterna
ställes inför svåra bedömanden.

Slutligen har i fråga om utformningen av de ifrågavarande lagändringarna
en länsstyrelse och en magistrat ansett skäl föreligga att låta den föreslagna
uppmjukningen av bestämmelserna omfatta icke blott fall, där föreskrivna
säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren, utan även inträffade
missöden — t. ex. under den efterföljande postbehandlingen -— varigenom
ursprungligen fullgoda sigill blivit defekta.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

IT

Departementschefen erinrar om att ett sigilleringsfel även kan få andra
följder än masskassering. Om felet kan antagas ha inverkat på valutgången,
kan valet i händelse av anförda besvär upphävas och nytt val bli erforderligt.

Uppenbarligen är det önskvärt att förebygga masskassering av valsedlar
så långt detta kan ske utan att kravet på valsäkerhet eftersättes. Ett sigilleringsförfarande
kan svårligen undvaras, om valsäkerheten skall kunna på
tillfredsställande sätt tryggas. I likhet med valutredningen anser departementschefen
att den nuvarande regleringen av frågan, när och hur sigillring
skall ske, fyller de anspråk på klarhet och enkelhet som i sådant hänseende
skäligen kan ställas. Det är därför knappast möjligt att genom ändring
av själva sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen. Däremot
kan ifrågasättas, om den nuvarande kassationsregeln är så avpassad,
att den håller kassationsfallen inom de gränser, som betingas av valsäkerhetens
krav. Föreligger skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet
öppnat, något som ofta är fallet vid sigilleringsfel, inträder för närvarande
kassationseffekt, även om en undersökning av samtliga på saken
inverkande omständigheter skulle ha givit fog för slutsatsen, att valmaterialet
icke utsatts för obehörig åtgärd. Denna kassationsregel, som tillkommit
utifrån delvis andra valtekniska förutsättningar än de nu rådande, synes,
såsom valutredningen funnit, sträcka sig längre än dess syfte kräver.
Departementschefen kan i stort sett ansluta sig till utredningens förslag att
ett bristfälligt sigillerat omslag, även om det kan antagas ha blivit öppnat
eller tillslutande, skall av sammanräkningsmyndigheten öppnas och däri inneslutna
valsedlar medräknas, såframt undersökning av samtliga förekomna
omständigheter ger skälig anledning antaga, att valmaterialet icke utsatts
för obehörig åtgärd.

Att valförrättarna, som är underkastade ämbetsansvar, genom den föreslagna
ordningen skulle bli benägna att tillämpa sigilleringsreglerna med
mindre noggrannhet än för närvarande, finner departementschefen föga sannolikt
och han kan därför icke dela de farhågor härför, som vissa remissorgan
uttalat.

Departementschefen föreslår, att ett tillägg göres till 77 § 4 mom. andra
punkten ValL och 44 § 4 mom. andra punkten KVL, enligt vilket de till sammanräkningsmyndigheten
inkomna omslagen alltid skall brytas, att bestämmelserna
i tredje och fjärde punkterna i nämnda lagrum utgår samt att till
78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL fogas ett nytt stadgande av innebörd, att
om avgivna valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt, valsedlarna skall
förklaras ogilla, såframt ej skälig anledning förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 and. Nr 9

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

V. Övriga reformförslag

Behörighet att göra framställning enligt 58 § ValL

I 58 § ValL anges de tider å valdagen, under vilka valet skall pågå. Om
på viss ort andra tider för valets förrättande finnes mera lämpliga, äger
länsstyrelsen enligt samma lagrum på framställning av valförrättaren förordna
därom inom vissa i lagen angivna gränser.

Valutredningen. Rätt att göra framställning enligt 58 § ValL bör enligt
utredningens mening endast tillkomma valnämnd och magistrat och icke de
deputerade, som valnämnd eller magistrat utser att vara valförrättare i valdistrikt.
Utredningen föreslår, att 58 § ValL jämkas i enlighet härmed.

Remissyttranden. Detta förslag har lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

Departementschefen biträder utredningens förslag på denna punkt.

Kungörande i kyrka

Vallagarna innehåller på skilda ställen regler om kungörande i kyrka. Sålunda
stadgas i 41 § ValL, att kungörelse om tid och ställe för framläggande
av röstlängd skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, införas i ortstidningarna.
Genom hänvisningen i 9 § sista stycket KVL gäller detsamma beträffande
röstlängd, som där avses. Jämlikt 56 § 5 mom. ValL skall länsstyrelses
kungörelse om förestående val till andra kammaren uppläsas i kyrkorna
och införas i ortstidningarna.

Valutredningen. Utredningen föreslår, att kungörelse om tid och plats för
röstlängdens framläggande i stället för att uppläsas i kyrka skall anslås å
kommunens anslagstavla. Tillika föreslår utredningen, att bestämmelsen i
56 § 5 mom. ValL om valkungörelses uppläsande i kyrka ersättes med föreskrift
om att kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor i likhet
med vad som gäller enligt 20 § 1 mom. KVL vid val av landstingsmän
samt kommunal- och stadsfullmäktige.

Rendssyttranden. Valutredningens förslag har i denna del godtagits eller
lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

I likhet med remissorganen ansluter sig departementschefen till valutredningens
förslag i denna del.

Verkan av riksvalsedel

Bruket av riksvalsedlar, d. v. s. valsedlar som utan åsatt valkretsbeteckning
upptar ett giltigt namn för varje valkrets, har föranlett vissa tolkningsspörsmål.
Av intresse för bedömande av dessa spörsmål är främst reglerna
i 80 § ValL, som avser andrakammarval. I första stycket av denna
paragraf stadgas, att namn å valsedel skall anses som obefintligt, om namnet
överstrukits eller det icke fullt otvetydigt framgår, vem som därmed
åsyftas, eller namnet avser någon, som ej är valbar. I andra stycket föreskrives
i huvudsak, att samtliga namn å valsedel med registrerad partibe -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

19

teckning skall anses obefintliga, om valsedeln icke som första namn för själva
riksdagsmannavalet upptar någon för partiet anmäld kandidat. Paragrafens
tredje stycke innehåller ett stadgande för det fall att valsedel upptar
flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 § är medgivet,
d. v. s. mer än två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. I sådant
fall skall enligt tredje stycket det eller de övertaliga namnen anses såsom
obefintliga.

Regler motsvarande de i 80 § första och tredje stycket ValL meddelade
finnes för förstakammarvalens del upptagna i 18 § YalL och för kommunalvalens
vidkommande i 23 § sista stycket KVL.

Valutredningen anför bl. a.: Möjligheten att på en valsedel medtaga namn
på personer, som icke är valbara inom den valkrets, där valsedeln skall användas,
anser valutredningen visserligen ägnad att i viss mån motverka syftet
med bestämmelsen i 80 § tredje stycket ValL. Å andra sidan kan emellertid
bruket av valsedlar av den typ, varom här är fråga, enligt valutredningens
mening verksamt bidraga till en minskning av de fall, då valsedel
kasseras på den grund att valsedeln saknar giltigt namn. För att icke tvekan
om utgången vid ett eventuellt överklagande av ett val, där valsedlar av
denna typ kommit till användning, skall avhålla partierna från att tillhandahålla
väljarna sådana valsedlar, föreslår valutredningen, att bestämmelsen
i 80 § tredje stycket förtydligas på sådant sätt, att det klart framgår,
att den endast skall tillämpas på de namn, som kvarstår sedan bestämmelserna
i paragrafens första och andra stycken tillämpats. Motsvarande förtydligande
bör enligt valutredningens uppfattning även göras i 18 § andra
stycket ValL och i 23 § sista stycket sista punkten KVL.

Remissyttranden. Valutredningens härutinnan framlagda förslag har icke
föranlett någon erinran från remissorganens sida.

Departementschefen anser i likhet med valutredningen, att bestämmelserna
i 80 § ValL bör förtydligas. Dtta bör ske dels genom ett tillägg till paragrafens
andra stycke och dels genom en omformulering av tredje stycket.
Genom tillägget till andra stycket bör klargöras, att vid bedömandet av vilket
namn å valsedeln som skall anses såsom det första hänsyn icke skall
tagas till namn som enligt första stycket är att betrakta såsom obefintligt.
Tredje stycket bör omformuleras till utmärkande av att den där stadgade
rättsföljden endast skall inträda, om det efter tillämpning av första stycket
återstår flera namn än som är medgivet; har andra stycket tillämpats återstår
över huvud icke något namn på valsedeln och i detta fall finns därför
ej något utrymme för tillämpning av tredje stycket. En liknande omformulering
bör göras av 18 § andra stycket ValL och 23 § sista stycket sista
punkten KVL.

Viss förenkling av förfarandet vid röstsammanräkning

Rörande proceduren vid röstsammanräkning stadgas i vallagarna bl. a.,
att sammanräkningsmyndigheten skall föra särskild förteckning över de

2f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 avd. Nr 9

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

ytterkuvert, som inkommer från röstmottagare (75 § sista stycket ValL och
41 § andra stycket KVL). Vid själva sammanräkningsförrättningen skall
dessa kuvert räknas och antalet jämföras med förteckningen (77 § 2 mom.
ValL och 44 § 2 mom. KVL). Enligt 77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL
gäller vidare om proceduren omedelbart före den egentliga sammanräkningen,
att de från valförrättarna inkomna valprotokollen skall uppläsas.

Valutredningen. I anslutning till en undersökning av möjligheterna att
underlätta och därmed också påskynda sammanräkningen har valutredningen
upptagit ifrågavarande bestämmelser till behandling. Beträffande skyldigheten
att fora förteckning över inkomna ytterkuvert anför utredningen
bl. a., att vid flera sammanräkningsmyndigheter brukar ytterkuverten, jämsides
med att de antecknas i den särskilda förteckningen, numreras i löpande
följd. Såvitt valutredningen kunnat bedöma synes en sådan numrering av
ytterkuverten, lämpligen kombinerad med en efter varje numreringstilfälle
gjord anteckning — exempelvis i ett särskilt protokoll -— om antalet numrerade
ytterkuvert, vara tillräcklig för att den omförmälda kontrollen skall
kunna utövas. Med en sådan ordning torde en särskild uppteckning av vilka
väljare, som avgivit de ifrågavarande ytterkuverten, eller några anteckningar,
som möjliggör en identifiering av dessa väljare, enligt valutredningens
förmenande icke vara behövliga. Det må anmärkas att redan hos vederbörande
röstmottagare föres en fullständig förteckning över de väljare, som
där utövat sin rösträtt.

Vad angår skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll framhåller
utredningen, att denna är betingad av offentlighetskravet. Intresset för dessa
protokoll bland den allmänhet, som kan vara närvarande vid sammanräkningsförrättningen,
torde dock som regel vara mycket ringa. Ifrågavarande
protokoll uppläses för övrigt även vid själva valförrättningen (69 §
första stycket ValL samt 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. KVL). Enligt valutredningens
mening torde därför en uppläsning vid sammanräkningsförrättningen
av dessa protokoll kunna begränsas till de fall, då någon vid förrättningen
närvarande särskilt påkallar, att så skall ske.

Remissyttranden. Utredningens förslag, att inkomna ytterkuvert skall
numreras i löpande följd i stället för att registreras i särskild förteckning
och att skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll skall begränsas,
har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissorganen.

Departementschefen. Det är givetvis angeläget, att alla möjligheter att rationalisera
sammanräkningsproceduren och därmed påskynda sammanräkningen
tillvaratages. Att numrera inkommande ytterkuvert i löpande följd
i stället för att föra särskild förteckning över dem innebär en förenkling,
som är värd att genomföras. Huruvida numreringen bör ske valkretsvis eller
valdistriktsvis, torde i likhet med vad nu gäller beträffande förteckningens
förande få bero på vad vederbörande sammanräkningsmyndighet finner
lämpligast med hänsyn till det sätt, varpå den i övrigt organiserat sitt arbete
med sammanräkningen. Även den föreslagna begränsningen av skyldigheten
att omedelbart före sammanräkningen uppläsa valförrättarnas protokoll
synes med fördel kunna genomföras.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

21

Redaktionella ändringar

Departementschefen. Genom en år 1961 företagen lagändring (SFS 1961:
606; prop. 1961: 175; KU 1961: 18) har uttrycket fast postanstalt i kommunala
vallagen utbytts mot ordet postanstalt. Motsvarande ändring bör ske i
lagen om val till riksdagen.

Ikraftträdande

Departementschefen. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast
möjligt, så att de nya reglerna kan komma i tillämpning redan vid 1962
års kommunalval.

Utskottet

Våra vallagar har tid efter annan blivit föremål för omarbetningar och
justeringar i syfte att deltagandet i allmänna val skall underlättas. I stort
sett torde, särskilt efter poströstningens införande, möjligheterna för de
flesta röstberättigade att utöva rösträtt bedömas såsom goda. Inom ramen
för gällande valsystem torde dock alltjämt kunna åstadkommas vissa förbättringar,
ägnade att ytterligare främja valdeltagandet. 1955 års valutredning,
som har till uppgift att undersöka möjligheterna till reformer i sådant
hänseende och att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna
rörande allmänna val, har i flera olika betänkanden och promemorior framlagt
förslag till ändringar i angivet syfte. Dessa förslag har till stor del
åven kunnat läggas till grund för lagstiftning. Nu förevarande proposition
bygger på valutredningens senast avgivna betänkande i ämnet.

Vad först angår det i propositionen framlagda förslaget om en utsträckning
av tiden för röstning före valdagen och för anordnande av äktamakeförsändelse
synes det utskottet som om detta förslag skulle vara väl ägnat
att underlätta valdeltagandet för sådana väljare, som vistas utom riket eller
som avser att vid tiden för valet resa utomlands. Även för anställda inom
fiskeri- och sjöfartsnäringen skulle en sådan reform otvivelaktigt vara
till gagn. Såvitt utredningen kunnat finna föreligger knappast några särskilda
skäl att låta möjligheterna till valdeltagande begränsas av en tämligen
snäv tidsmarginal. För förslagets genomförande krävs visserligen att
vissa andra i vallagarna uppställda tidsgränser ändras. Dessa ändringar
torde emellertid kunna vidtagas utan olägenheter. Utskottet tillstyrker därför
förevarande delar av propositionen.

För de farlygsanställda har särskilda svårigheter förelegat att utnyttja
sin rösträtt. I syfte att förbättra även denna väljargrupps röstningsmöjligheter
föreslås i propositionen en utbyggnad av röstmottagarsystemet så att
vid vissa val av större betydelse röstmottagning skall vara anordnad å en
del svenska fartyg medan de befinner sig utom riket. Befälhavare å sådant

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

fartyg eller den han i sitt ställe sätter skall därvid vara röstmottagare.
Ehuru den föreslagna ordningen tarvar olika delvis tidskrävande valförberedelseåtgärder
och föranleder ökat arbete för de röstsammanräknande
myndigheterna — särskilt som enligt förslaget vissa väljare skall äga rösta
ombord å fartyg även utan innehav av röstkort — finner utskottet det dock
angeläget att den föreslagna ordningen genomföres i syfte att såvitt avser
val av större betydelse undanröja sjöfolkets röstningssvårigheter. Även i
nu berörda delar tillstyrkes alltså propositionen.

I propositionen har även behandlats vissa andra väljargruppers röstningsförliållanden,
bl. a. de avlägset boendes och de i fångvårdsanstalt intagnas.
Något förslag, som berör nu nämnda kategorier har emellertid
icke framlagts. När det gäller de avlägset boende väljarna torde det visserligen
förhålla sig så att de förbättrade kommunikationerna och utvecklingen
mot ett allt större antal valdistrikt i viss utsträckning ökat denna väljarkalegoris
möjligheter till valdeltagande. På vissa platser är emellertid alltjämt
förhållandena sådana, att svårigheter föreligger för där bosatta väljare
att uppsöka vallokalen. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning
att frågan om reformer för att främja de avlägset boendes rosträttsutövning
icke helt bör avföras från dagordningen. Såsom framhållits av departementschefen
kan ett ställningstagande till frågan om åtgärder för underlättande
av de sjukas och därmed jämställda välj arkategoriers valdeltagande
bli av betydelse även för de avlägset boende väljarna, när det gäller
möjligheterna att åstadkomma förbättringar för dessa att utöva sin rösträtt.
Även frågan om en lösning av de i fångvårdsanstalt intagna väljarnas röstningsproblem
kan vara beroende av ett sådant ställningstagande.

Enligt i propositionen framlagt förslag skall personalen å sjukvårdsanstalt,
där postanstalt är inrättad, få möjlighet att å valdagen rösta å
postanstalten, även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort.
Vid sådana kommunalval, där den eljest å valdagen förekommande
poströstningen är förlagd till närmaste helgfria dag före valdagen, skall
enligt samma förslag den som tjänstgör å sjukvårdsanstalt få rätt att poströsta
närmaste helgfria dag före valdagen under förutsättning att det med
skäl kan antagas att han på grund av sin tjänstgöring är förhindrad att
utöva sin rösträtt å valdagen. Utskottet finner förslaget ändamålsenligt
och tillstyrker detsamma.

I gällande vallagar finnes skilda föreskrifter om att valurnor och omslag
med däri inneslutna valsedlar skall förseglas med minst två närvarandes
sigill, när val- eller sammanräkningsförrättning avbrytes eller avslutas.
Sigillen på omslagen skall avtryckas i valprotokollet. Till dessa sigilleringsföreskrifter
ansluter sig vissa kontroll- och kassationsbestäinmelser. Med
detta regelsystem avses att förebygga att valmaterial, som kan tänkas ha
blivit förvanskat, kommer att inverka på valutgången.

Gång efter annan har fall inträffat, där de berörda sigilleringsföreskrifterna
icke blivit iakttagna. Dessa sigilleringsfel, vilka kan antagas ha i allmänhet
berott på försummelser från valförrättarnas sida, har lett till mass -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

23

kassering av valsedlar. Det framstår uppenbarligen som önskvärt att sådana
masskasseringar undvikes. I likhet med departementschefen och valutredningen
finner utskottet det emellertid icke möjligt att genom en ändring av
sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen. När det gäller reglerna
rörande verkan av att valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt är
det givetvis av största vikt att dessa regler är så utformade, att kravet på
valsäkerhet blir i erforderlig grad tillgodosett. Å andra sidan är det önskvärt,
att reglerna icke ger anledning till masskassering av valsedlar på enbart
formella grunder. Det synes sålunda otillfredsställande att masskassering
av valsedlar sker i sådana fall, där varje anledning saknas till antagande
att ett begånget fel med avseende å valsedlars förvaring utnyttjats
till att utsätta valsedlarna för obehörig behandling. Det förslag till en uppmjukning
av kassationsreglerna, som förevarande proposition upptar, finner
utskottet väl avvägt från nu angivna synpunkter. Utskottet får därför
tillstyrka förslaget jämväl i denna del. Med understrykande av det angelägna
i att även med en tillämpning av de föreslagna reglerna antalet fall av sigilleringsfel
nedbringas, får utskottet i detta sammanhang framhålla att i
rättstillämpningen ämbetsansvar ansetts åvila icke blott ordförande i valnämnd
— liksom magistrat och dess deputerade — utan även ledamöter i
övrigt av sådan nämnd. Denna ståndpunkt har också intagits av justitieombudsmannen
i hans till 1960 års riksdag avgivna ämbetsberättelse och
har vidare kommit till uttryck i departementschefens anförande i förevarande
proposition.

Vad angår de i propositionen framlagda förslagen i övrigt finner utskottet
desamma icke giva anledning till någon erinran.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition nr 53,
måtte antaga följande

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

24

1) Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 18 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§, 62 §,
65 §, 70—73 §§, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 95 § och 96 § ävensom rubriken till
70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 §.

Är något----—- — —---såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för Återstår efter tillämpning av vad i
själva riksdagsmannavalet än som första stycket sägs å valsedel flera
enligt 15 § är medgivet, eller är o namn för själva riksdagsmannavalet
namn, som särskilt upptagits för val än som enligt 15 § är medgivet, eller
av efterträdare åt riksdagsman, flera äro namn, som särskilt upptagits för
än två, anses det eller de sista över- val av efterträdare åt riksdagsman,
taliga namnen såsom obefintliga. flera än två, anses det eller de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val —--------såsom obefintligt.

41 §.

Kungörelse varom i 40 § förmäles Kungörelse varom i 40 § förmäles
skall uppläsas i kyrkan och, där så skall anslås på kommunens anslagskan
ske, i ortstidningar införas. tavla och, där så kan ske, i ortstidningar
införas.

Underrättelse jämlikt —--fastställt formulär.

54 §.

1. Förening med — —• — — företräder (partibeteckning).

2. Ansökan om--- — — i riksgäldskontor.

3. Partibeteckning må —-----ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning----56 § sägs.

5. Då partibeteckning —----allmänna tidningarna.

6. Parti, som------56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra 7. När val i hela riket till andra
kammaren skola äga rum, skola i god kammaren skola äga rum, skola i god
tid före valen från inrikesdeparte- tid före valen från inrikesdepartementet
till samtliga Konungens be- mentet till samtliga Konungens be 1

Senaste lydelse av 18 §, se SFS 1921: 316, av 80 §, se SFS 1940: 550, av 55 §, 56 § 5 mom.,
57 §, 65 §, 77 § 4 mom., 78 § och rubriken till 70—75 §§, se SFS 1944: 84, av 41 §, se SFS
1947: 202, av 54 § och 70 § 1 mom., se SFS 1948:197, av 56 § 2 mom., se SFS 1952: 266, av
70 § 2 och 3 mom., 72 § och 75 §, se SFS 1956:299, av 62 §, se SFS 1957:159, samt av
55 a §, 58 §, 71 §, 73 §, 77 § 2 och 3 mom., 95 § och 96 §, se SFS 1960: 59.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

25

(Gällande lydelse)

fallningshavande översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 1 augusti närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det förordnandet
givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt partiets enligt
6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till--—----

(Föreslagen lydelse)

fallningshavande översändas utdrag
ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på
grund av ansökan, vilken gjorts, om
valen förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 20 juli närmast
före valen samt, om valen förrättas
på grund av Konungens förordnande
jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,
senast femte dagen efter det förordnandet
givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt partiets
enligt 6 mom. anmälda ombud.
--i registerutdragen.

55 §.

1. Val i-—--------Konungen bestämmes.

Om valdag---— generalpoststyrelsen underrättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller
helgdag, som Konungens befall- ler helgdag, som Konungens befallningshavande
sist trettionde dagen ningshavande sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar; förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen under- och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen. rättas om valdagen.

55 a §.

Då val-----------— röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo- Röstkorten skola senast å trettiofemte
dagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen med posten
översändas till de röstberättigade, ten översändas till de röstberättigade.

Då annat----erhålla röstkort.

Framställning om----- till honom.

Röstkort må---till efterrättelse.

Närmare föreskrifter----av Konungen.

56

1. Då val —--------

2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å tjugufemte dagen
före valdagen. Vid anmälan skola
fogas intyg, utvisande att envar av de
anmälda kandidaterna är i röstlängd
för valdistrikt inom valkretsen uppförd
såsom röstberättigad och senast
valdagen uppnått tjugutre års ålder,
ävensom intyg av varje kandidat, alt

§•

valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å trettiosjunde
dagen före valdagen. Vid anmälan
skola fogas intyg, utvisande att envar
av de anmälda kandidaterna är i
röstlängd för valdistrikt inom valkretsen
uppförd såsom röstberättigad
och senast valdagen uppnått tjugutre
års ålder, ävensom intyg av var -

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

han lämnat partiet tillstånd att anmäla
honom.

Giver anmälan--

Senast å —---

3. Två eller ----

Anmälan av---

4. Sedan den--

Över godkända -

över Konungens

5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande
omedelbart kungörelse
om valet, vilken uppläses i kyrkorna
och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;
samt

e) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å svensk
beskickning eller svenskt konsulat.

je kandidat, att han lämnat partiet
tillstånd att anmäla honom,
anmälan skett.

---intyg ingivas.

för valet,
tredje stycket.

---anses obefintligt.

---av Konungen.

över valet.

5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande
omedelbart kungörelse
om valet, vilken anslås på kommunernas
anslagstavlor och införes i
ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

e) erinran om rätt för väljare att i
vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å svensk
beskickning eller svenskt konsulat;
samt

f) då val i hela riket till andra
kammaren skola förrättas, erinran
om rätt för väljare att i vissa fall utöva
rösträtt å svenskt fartyg utom
riket.

57 §.

1. Val förrättas---—---— -

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat stadgas
i 70—75 §§.

2. Valet äger---------

Det åligger--------

I vallokal---------

-----91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.
— — inom vallokalen.

—avbryta förrättningen.

— omförmälda lista.

58

Valet skall--------

Där å någon ort andra tider för valets
förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valförrättaren förordna, med iakttagande
att tillträde till valet skall finnas
minst två timmar före kloc -

§•

— gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets
förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden eller magistraten förordna,
med iakttagande att tillträde till
valet skall finnas minst två timmar

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

27

(Gällande lydelse)

kan tre eftermiddagen samt å landet
minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen och i stad minst två
timmar efter klockan sju eftermiddagen.

62

Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast aderton
dagar före valet.

65

Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller
svenskt konsulat gälla vad i 70—
75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning
eller konsulat.

70

1. Är någon på grund av vistelse å
annan ort inom riket förhindrad att
utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i
röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt. Den som vårdas
å sjukvårdsanstalt inom riket, vid
vilken postanstalt finnes inrättad, må
å valdagen där avlämna valsedel, som
nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han
är i röstlängden uppförd. 2

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen vistas
utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller
lotsvcrket, till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å

(Föreslagen lydelse)

före klockan tre eftermiddagen samt
å landet minst två timmar efter klockan
fem eftermiddagen och i stad
minst två timmar efter klockan sju
eftermiddagen.

§•

Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio dagar
före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg
gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning,
konsulat eller fartyg.

§•

1. Är någon på grund av vistelse å
annan ort inom riket förhindrad att
utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i
röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å postanstalt. Den som vårdas
eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom
riket, vid vilken postanstalt finnes
inrättad, må å valdagen där avlämna
valsedel, som nyss sagts, ändock
att sjukvårdsanstalten är belägen
å den ort, där han är i röstlängden
uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen vistas
utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller tillhör
besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å valda -

28

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han är i
röstlängd upptagen, å fast postanstalt
inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av tjänsteutövning
som i 2 mom. sägs icke
kan utöva sin rösträtt å valdagen inom
riket, äger han avlämna valsedel,
avseende valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.

71

Väljare, som avlämnar valsedel enligt
70 §, skall innehava röstkort. Är
väljaren ej för röstmottagaren känd,
skall han styrka sin identitet.

72

Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrif -

(Föreslagen lydelse)

gen, må sådan röstberättigad före valdagen
avlämna valsedel, avseende valet
i den valkrets där han är i röstlängd
upptagen, å postanstalt inom
riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts
den röstberättigade besättning eller
annan personal å fartyg, dår röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat
skall anordnas, eller är han passagerare
å dylikt fartyg, må han ock avlämna
sådan valsedel å fartyget.

Förekommer, då val till andra
kammaren skola förrättas i hela riket,
anledning till antagande, att
svenskt fartyg kommer att befinna
sig utom riket under den tid, då röstmottagning
enligt 72 § sker inom riket,
äger Konungen på därom gjord
framställning föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder
härför icke uppkommer, äga rum å
fartyget. Konungen meddelar närmare
bestämmelser om behörighet att
göra sådan framställning och om den
ordning, vari framställningen skall
ske.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt
70 §, skall innehava röstkort. Vid
röstmottagning å fartyg må dock den,
som innehar sjöfartsbok, avlämna
valsedel, ehuru han icke kan förete
röstkort.

Väljare, som ej är för röstmottagaren
känd, skall styrka sin identitet.

§•

Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrif -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

29

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å
De väljare
Ej må

Å postanstalt
Där röstmottagning

ter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller fartygets befälhavare eller den
någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med trettionde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet
eller översändas till beskickning
eller konsulat för vidarebefordran till
ämbetet.

en timme,
sina valsedlar,
väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum
å fartyg, skall fartygets befälhavare
bestämma dagar och tider samt ställe
å fartyget för röstmottagningen.
Vad befälhavaren härutinnan bestämt
skall genom anslag eller på annat
lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes
kännedom.

Vid röstningen

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmotlagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort samt avlämna
ytterkuvertet vederbörligen
ifyllt, sedan han å detsamma inför
röstmottagaren tecknat sitt namn.
Sker röstningen före valdagen, skall
väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift
rörande den omständighet, som
för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.
kan medföra rätt till sådan röstning.

73 §.

---i 96 §.

Väljaren skall med ledning av röstkortet
ifylla ytterkuvertet. Väljare,
som enligt 71 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort, skall på
lämplig plats å ytterkuvertet teckna
uppgift om fullständigt namn, yrke
eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort. / fall, där
röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan han å
detsamma inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före
valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet
teckna uppgift rörande den om -

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 avd. Nr 9

30

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall-----— — —

Är valkuvertet--------

ständighet, som för honom enligt 70 §
2 eller 3 mom. kan medföra rätt till
sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, samt synes, där röstningen
sker före valdagen, den å kuvertet
tecknade uppgiften om anledningen
härtill sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert.

--till röstmottagaren.

---för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets väljaren tillhör, å en särskild
förteckning, vilken föres enligt av
Konungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som enligt vad
känt är skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren tillhör,
å en särskild förteckning, vilken
föres enligt av Konungen fastställt
formulär,
ytterkuvertet.

75 §.

Röstmottagare inom riket skall omgående
översända ytterkuvert, vari
valkuvert eller valsedelsförsändelse
inlagts, till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag,
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas som
värdepost. översändandet skall ske i
så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara överståthållarämbetet till
handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som--— verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare
inkommit till den Konung- re inkommit till den Konungens beens
befallningshavande, som har fallningshavande, som har att verkatt
verkställa röstsammanräkningen, ställa röstsammanräkningen, skola

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom
riket till överståthållarämbetet. I det
senare fallet skola ytterkuverten vara
inlagda i omslag, och skall, där insändandet
sker med post, försändelsen
anordnas som värdepost. översändandet
skall ske från röstmottagare
inom riket omgående samt från
röstmottagare utom riket i så god
lid, att kuverten kunna beräknas vara
överståthållarämbetet till handa sist
å fjärde dagen efter valdagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

31

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skall särskild förteckning föras. Ku- numreras i löpande följd. Efter varje
verten skola förvaras under lås. tillfälle, då ytterkuvert numrerats,

skall antalet antecknas i särskilt protokoll.
Kuverten skola förvaras under
lås.

77 §.

1. Å utsatt---—----

2. Hava ytterkuvert inkommit från
röstmottagare, räknas kuverten, och
antalet jämföres med den över sådana
kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert

3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter. Förekommer
skälig anledning antaga, att
ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare, lämnas
dessa ytterkuvert orubbade, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
Lag samma vare, där väljaren
icke är i röstlängden för det å ytterkuvertet
angivna valdistriktet upptagen
såsom röstberättigad eller där
denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert

4. Valprotokollen uppläsas och
granskas. Sigillen å omslagen jämföras
med de sigill, som äro avtryckta
å protokollen. Förekommer därvid ej
skälig anledning antaga, att omslag
blivit efter tillslutandet öppnat, brytes
förseglingen. I annat fall lämnas
omslaget orubbat, och däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet.

78

Efter det de kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur de
från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter Konungens
befall ningshavande prövar
valsedlarnas giltighet och meddelar

— öppna dörrar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från
röstmottagare, räknas kuverten, och
antalet jämföres med det över sådana
kuvert förda protokollet.

på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter. Förekommer
skälig anledning antaga, att
ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare, lämnas
dessa ytterkuvert orubbade, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på
valet. Lag samma vare, dels då väljaren
icke är upptagen såsom röstberättigad
i det valdistrikt, som angivits på
ytterkuvertet, eller, om väljaren jämlikt
71 § avlämnat valsedel utan att
innehava röstkort, i valdistrikt å den
mantalsskrivningsort, som angivits å
ytterkuvertet, dels ock då väljareni
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas, därest
så påkallas, samt granskas. Sigillen
å omslagen jämföras med de sigill,
som äro avtryckta å protokollen, varefter
omslagen brytas.

§•

Efter det de kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter
Konungens befallningshavande prövar
valsedlarnas giltighet och medde -

32

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

de beslut, vartill valsedlarna och protokollen,
med hänsyn jämväl till enligt
76 § sista stycket inhämtade upplysningar,
må giva anledning.

lar de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt 76 § sista stycket inhämtade
upplysningar, må giva anledning.
Hava avgivna valsedlar icke förvarats
på föreskrivet sätt, skola de förklaras
ogilla, såframt ej skälig anledning
förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke vidtagits med
valsedlarna.

80 §.

Är något--—--- ■—- — såsom obefintligt.

Är å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har icke
å sedeln, om den upptager namnen i
en följd, det ena under det andra,
såsom första namn, samt, om sedeln
upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å dess vänstra sida
upptagits namnet på någon kandidat,
som å nämnda lista uppförts under
den beteckningen, anses samtliga
namn å valsedeln såsom obefintliga.

Finnas å valsedel flera namn för
själva riksdagsmannavalet än som
enligt 59 § är medgivet, eller äro
namn, som särskilt upptagits för val
av efterträdare åt riksdagsman, flera
än två, anses det eller de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.

För val--------- -

Är å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har icke
å sedeln, om den upptager namnen i
en följd, det ena under det andra, såsom
första namn, samt, om sedeln
upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å dess vänstra
sida upptagits namnet på någon kandidat,
som å nämnda lista uppförts
under den beteckningen, anses samtliga
namn å valsedeln såsom obefintliga.
Vid bedömandet av vilket namn
som skall anses som det första skall
hänsyn icke tagas till namn, som
enligt första stycket är att betrakta
såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning av vad i
första stycket sägs å valsedel flera
namn för själva riksdagsmannavalet
än som enligt 59 § är medgivet, eller
äro namn, som särskilt upptagits för
val av efterträdare åt riksdagsman,
flera än två, anses det eller de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga,
såsom obefintligt.

95 §.

Valnämnden eller---- ordentligen verkställas.

Kostnaden för —---- •—-----lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å fartyg är berättigad
att i den ordning Konungen bestämmer
utfå ersättning av statsverket
för nödiga utgifter för uppdragets
fullgörande.

96 §.

Kuvert, varom —-----politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytter- I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god kuvert som avses i 73 § skola i god

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

33

(Gällande lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte
finnas tillgängliga å fast postanstalt
samt å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, där röstmottagning
äger rum.

Det åligger--------

Blanketter till-------

(Föreslagen lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte
finnas tillgängliga å postanstalt samt
å svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

— 73 §§ sägs.

— — eller magistraten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

34

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

2) Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 4 §, 11 §, 19 §, 20 §, 23 §, 28 §, 31 §, 35—38 §§,
40 §, 41 §, 44 §, 59 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen
den 6 juni 19301 2 3 4 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Röstberättigad äger —--är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva röst- Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt
inom riket å postanstalt samt ut- rätt inom riket å postanstalt samt utom
riket å svensk beskickning eller om riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat stadgas i 6 kap. svenskt konsulat eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval — — — sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kom- 2 mom. Annat än allmänt kom munalval

skall äga rum å sön- och munalval skall äga rum å sön- eller
helgdag, som sist tjugonde dagen för- helgdag, som sist trettiofemte dagen
ut bestämmes av länsstyrelsen. förut bestämmes av länsstyrelsen.

Beträffande församling — —---— ---är stadgat.

Sådant val---—------— äger rum.

Om valdag----- underrätta generalpoststyrelsen.

19 §.

1 mom. Då kommunalval

Röstkorten skola senast å tjugofemte
dagen före valdagen eller, om
korten avse flera val som förrättas å
olika dagar, å samma tid före den
första valdagen med posten översändas
till de röstberättigade.

Upprättande och------

2 mom. Har röstkort

Framställning om

Röstkort må

3 mom. Röstkort som---

4 mom. Närmare föreskrifter

å kortet.

Röstkorten skola senast å trettiofemte
dagen före valdagen eller, om
korten avse flera val som förrättas
å olika dagar, å samma tid före den
första valdagen med posten översändas
till de röstberättigade.

--— vid valet.

erhålla röstkort,
till honom,
före valdagen.

---till efterrättelse.

— av Konungen.

1 Senaste lydelse av 4 §, 20 § 3 mom., 31 §, 41 §, 44 § 2, 4 och 5 mom. samt rubriken till
6 kap., se SFS 1942:177, av 23 §, se SFS 1952: 265, av 11 § 2 mom. samt 20 § 1 och 2 mom.,
se SFS 1953: 756, av 40 §, se SFS 1956: 300, av 28 §, se SFS 1957:160, samt av 19 §, 35—
38 §§, 44 § 3 mom., 59 § och 60 §, se SFS 1961: 606.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 ur 1962

35

(Gällande lydelse)

20

1 mom. När val av landstingsman,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall äga rum, utfärdar
länsstyrelsen därom sist nittonde dagen
före valdagen kungörelse, som
anslås på kommunernas anslagstavlor
och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas
inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;
samt

d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt konsulat.

2 mom. Om val av municipalfullmäktige
skall i den beträffande fullmäktigsammanträde
föreskrivna ordningen
kungörelse sist nittonde dagen
före valdagen utfärdas av valnämndens
ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter, som angivas
i 1 mom.

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
nittonde dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande.
I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom.

4 mom. I fråga —---och kyrko

(Föreslagen lydelse)

§•

i mom. När val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen
därom sist trettioförsta dagen
före valdagen kungörelse, som
anslås på kommunernas anslagstavlor
och införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas
inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt konsulat;
samt

e) då fråga är om allmänt val, erinran
om rätt för väljare att i vissa
fall utöva rösträtt å svenskt fartyg
utom riket.

2 mom. Om val av municipalfullmäktige
skall i den beträffande fullmäktigsammanträde
föreskrivna ordningen
kungörelse sist trettioförsta
dagen före valdagen utfärdas av valnämndens
ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter, som angivas
i 1 mom. a)—d).

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande. I
kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom. a)—d).

23

Val är---— — —-----

Valsedel bör---------

Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende å
något där förekommande namn ej
fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,
eller upptager valsedeln namn å någon,
som ej är valbar, anses sådant
namn såsom obefintligt. Äro å valse -

§•

----sedeln avser.

----vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt
otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedeln namn å någon,
som ej är valbar, anses sådant namn
såsom obefintligt. Återstår efter till -

36

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

del eller särskild del därav upptagna
flera namn, än enligt 24 § är medgivet,
anses det eller de sista, övertaliga
namnen såsom obefintliga.

28

Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast aderton
dagar före valet.

31

Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller
svenskt konsulat gälla vad i 6 kap.
stadgas.

(Föreslagen lydelse)

tampning av vad nu sagts å valsedel
eller särskild del därav flera namn,
än enligt 24 § är medgivet, anses det
eller de sista, övertaliga namnen såsom
obefintliga.

§•

Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio
dagar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg
gälla vad i 6 kap. stadgas.

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel å postanstalt, beskickning valsedel å postanstalt, beskickning,

eller konsulat. konsulat eller fartyg.

35

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket Konungen
förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å valdagen,
må röstberättigad som på grund
av vistelse å annan ort inom riket är
förhindrad att utöva sin rösträtt vid
valförrättning för det valdistrikt, där
han är uppförd i röstlängden, å valdagen
avlämna valsedel å postanstalt.
Vid val som nu sagts må den, som
vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket,
vid vilken postanstalt finnes inrättad,
å valdagen där avlämna valsedel, ändock
att sjukvårdsanstalten är belägen
å den ort, där väljaren är uppförd
i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som av -

§•

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket Konungen
förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å valdagen,
må röstberättigad som på grund
av vistelse å annan ort inom riket
är förhindrad att utöva sin rösträtt
vid valförrättning för det valdistrikt,
där han är uppförd i röstlängden, å
valdagen avlämna valsedel å postanstalt.
Vid val som nu sagts må den,
som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken
postanstalt finnes inrättad, å valdagen
där avlämna valsedel, ändock att
sjukvårdsanstalten är belägen å den
ort, där väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

37

(Gällande lydelse)

ses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före valdagen
avlämna valsedel å postanstalt, om
det med skäl kan antagas att den röstberättigade
på grund av vistelse å annan
ort inom riket eller på grund av
vård å sjukvårdsanstalt inom riket
är förhindrad att utöva sin rösträtt å
valdagen.

2 mom. Kan med---—• -—■ —

3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
eller till följd av omständighet som
angives i 1 mom. andra stycket icke
kan utöva sin rösträtt å valdagen inom
riket, äger han avlämna valsedel
å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.

4 mom. Valsedel som----i

36

Väljare som avlämnar valsedel enligt
35 § skall innehava röstkort. Är
väljaren ej för röstmottagaren känd,
skall han styrka sin identitet.

(Föreslagen lydelse)

avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före valdagen
avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas att den
röstberättigade på grund av vistelse
å annan ort inom riket eller på grund
av vård eller tjänstgöring å sjukvårdsanstalt
inom riket är förhindrad att
utöva sin rösträtt å valdagen.

■ — inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
eller till följd av omständighet som
angives i 1 mom. andra stycket icke
kan utöva sin rösträtt å valdagen inom
riket, äger han avlämna valsedel
å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade
besättning eller annan
personal å fartyg, där röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat skall anordnas,
eller är han passagerare å dylikt
fartyg, må han ock avlämna valsedel
å fartyget.

Förekommer, då allmänt val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige skall förrättas,
anledning till antagande, att svenskt
fartyg kommer att befinna sig utom
riket under den tid, då röstmottagning
enligt 37 § sker inom riket, äger
Konungen på därom gjord framställning
föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder härför
icke uppkommer, äga rum å fartyget.
Konungen meddelar närmare bestämmelser
om behörighet att göra
sådan framställning och om den ordning,
vari framställningen skall ske.
röstlängden.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt
35 §, skall innehava röstkort.
Vid röstmottagning å fartyg må dock
den, som innehar sjöfartsbok, avlämna
valsedel, ehuru han icke kan
förete röstkort.

38

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Väljare, som ej är för röstmottagaren
känd, skall styrka sin identitet.

37

Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen eller, vid
annat kommunalval än som avses i
35 § 1 mom. första stycket, närmaste
helgfria dag före valdagen. Utom riket
skall röstmottagning ej i något
fall äga rum längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å

De väljare---

Ej må---

Å postanstalt
Där röstmottagning

§•

Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef
eller fartygets befälhavare eller den
någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med trettionde dagen före valdagen
till och med valdagen eller, vid
annat kommunalval än som avses i
35 § 1 mom. första stycket, närmaste
helgfria dag före valdagen. Utom riket
skall röstmottagning ej i något
fall äga rum längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 §
sägs, skola insändas till överståthållarämbetet
eller översändas till beskickning
eller konsulat för vidarebefordran
till ämbetet.

- -— — en timme.

--- sina valsedlar.

väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum
å fartyg, skall fartygets befälhavare
bestämma dagar och tider samt ställe
å fartyget för röstmottagningen. Vad
befälhavaren härutinnan bestämt
skall genom anslag eller på annat
lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes
kännedom.

38 §.

Vid röstningen-----—--— — — i 60 §.

Väljaren skall med ledning av röstkortet
ifylla ytter kuvertet. Väljare,
som enligt 36 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort, skall på
lämplig plats å ytterkuvertet teckna
uppgift om fullständigt namn, yrke
eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress.

Väljaren skall personligen inställa Väljaren skall personligen inställa

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 dr 1962

39

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

sig hos röstmottagaren. Han skall därvid
förete sitt röstkort samt avlämna
ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, sedan
han å detsamma inför röstmottagaren
tecknat sitt namn. Sker röstningen
före valdagen, skall väljaren
å ytterkuvertet teckna uppgift rörande
den omständighet, som för honom
enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2
eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren
ett valkuvert, försett med
valbeteckning för det val röstningen
avser.

Väljaren skall-----------

Är valkuvert----------

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna, å en
särskild förteckning, vilken föres enligt
av Konungen fastställt formulär.

sig hos röstmottagaren. Han skall därvid
förete sitt röstkort. 1 fall, där
röstkort enligt .16 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan han å
detsamma inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före
valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet
teckna uppgift rörande den
omständighet, som för honom enligt
35 § 1 mom. andra stycket, 2 eller 3
mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan än
den röstkortet eller sjöfartsboken avser,
samt synes, där röstningen sker
före valdagen, den å kuvertet tecknade
uppgiften om anledningen härtill
sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert, försett
med valbeteckning för det val röstningen
avser.

--- — till röstmottagaren.

—- — för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den myndighet,
som enligt vad känt är skall verkställa
sammanräkning av de vid valet
avgivna rösterna, å en särskild förteckning,
vilken föres enligt av Ko -

nungen fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

40

Ylterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen, samt av röstmottagare
utom riket till överståthållarämbetet.
1 det senare fallet skola
ytterkuverten vara inlagda i omslag,
och skall, där insändandet sker med
post, försändelsen anordnas som värdepost.
Översändandet skall ske från
röstmottagare inom riket omgående
samt från röstmottagare utom riket
i så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara överståthållarämbetet till

§•

Röstmottagare inom riket skall omgående
översända ytterkuvert, vari
valkuvert eller valsedelsförsändelse
inlagts, till den myndighet, som skall
verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet. Ytlerkuverten
skola vara inlagda i omslag och
skall, där ytterkuverten sändas med
[»ost, försändelsen anordnas som vär -

40

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

depost. Översändandet skall ske i så
god tid, att kuverten kunna beräknas
vara överståthållarämbetet till handa
sist å fjärde dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som----verkställa röstsammanräkningen.

över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare
inkommit till myndighet, re inkommit till myndighet, som har
som har att verkställa röstsamman- att verkställa röstsammanräkning,
räkning, skall särskild förteckning skola numreras i löpande följd. Efter
föras. Kuverten skola förvaras under varje tillfälle, då ytterkuvert numrelås.
rats, skall antalet antecknas i särskilt

protokoll. Kuverten skola förvaras
under lås.

1 mom. Å utsatt — —

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit
från röstmottagare, räknas kuverten,
och antalet jämföres med den
över sådana kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert —-----

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
där väljaren icke är i röstlängden för
det åt ytterkuvertet angivna valdistriktet
upptagen såsom röstberättigad
vid valet eller där denne har
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

44 §.

—- -— öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit
från röstmottagare, räknas kuverten,
och antalet jämföres med det
över sådana kuvert förda protokollet.

Övriga ytterkuvert--—

k mom. Valprotokollen uppläsas
och granskas, Sigillen å omslagen
jämföras med de sigill, som äro avtryckta
å protokollen. Förekommer
därvid ej skälig anledning antaga, att
omslag blivit efter tillslutandet öppnat,
brytes förseglingen. I annat fall
lämnas omslaget orubbat, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

---på valet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
dels då väljaren icke är upptagen såsom
röstberättigad vid valet i det valdistrikt,
som angivits på ytterkuvertet,
eller, om väljaren jämlikt 36 §
avlämnat valsedel utan att innehava
röstkort, i valdistrikt å den mantalsskrivningsort,
som angivits å ytterkuvertet,
dels ock då väljaren utövat
sin rösträtt vid valförrättningen.

såsom ogillt.

4 mom. Valprotokollen uppläsas,
därest så påkallas, samt granskas. Sigillen
å omslagen jämföras med de
sigill, som äro avtryckta å protokollen,
varefter omslagen brytas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

41

(Gällande lydelse)

5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte, där förfarande som avses
i 34 § 1 mom. ägt rum, de från
valförrättarna insända valsedlarna
granskas, varefter myndigheten prövar
valsedlarnas giltighet och meddelar
de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt 43 § sista stycket inhämtade
upplysningar, må giva anledning.

(Föreslagen lydelse)

5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur de
från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte, där förfarande som avses i
34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna
insända valsedlarna granskas,
varefter myndigheten prövar valsedlarnas
giltighet och meddelar de
beslut, vartill valsedlarna och protokollen,
med hänsyn jämväl till enligt
43 § sista stycket inhämtade upplysningar,
må giva anledning. Hava avgivna
valsedlar icke förvarats på föreskrivet
sätt, skola de förklaras ogilla,
såframt ej skälig anledning förekommer
till antagande, att obehörig
åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

59 §.

Valnämnden eller----ordentligen verkställas.

Kostnaden för------ — -—---i 26 §.

Röstmottagare å fartyg är berättigad
att i den ordning Konungen bestämmer
utfå ersättning av statsverket
för nödiga utgifter för uppdragets
fullgörande.

Kuvert, varom
I 26 och 29 §§

Kuvert, som
I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val finnas tillgängliga på landet
hos ordförande och ledamöter i valnämnd
och i kommunalnämnd samt
i stad hos magistraten ävensom hos
de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka magistraten uppdrager att i
sådant hänseende tillhandagå väljarna.
Sistnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid finnas tillgängliga
även å postanstalt samt å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, där
röstmottagning äger rum.

Det åligger — — — —----

statsverkets försorg,
mot ersättning.

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val finnas tillgängliga på landet
hos ordförande och ledamöter i
valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten ävensom
hos de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka magistraten uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas tillgängliga
även å postanstalt samt å
svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

27 och 38 § § sägs.

42

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 22 mars 1962

På konstitutionsutskottets vägnar:
TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru
Segerstedt Wiberg*, herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Olsén*, Kronstrand,
Erik Olsson och Enarsson; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von
Friesen*, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson
i Östersund, Hammar, Braconier och Boo*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 6 20450