Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

1

Nr 13

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
åsyftande dels utredningar berörande vallagarna
och dels ändringar i dessa.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft
dels en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr
386, av herr Lundström m. fl., angående röstning genom make vid allmänna
val,

dels de likalydande, till utskottet hänvisade motionerna nr 555 i första
kammaren av herr Dahlberg m. fl. och nr 671 i andra kammaren av herr
Johansson i Trollhättan m. fl., angående vallokals öppethållande,

dels ock en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion
nr 467 av herr Rimmerfors angående svenska medborgares röstavlämning i
Schweiz.

I motionen I: 386 hemställes, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring
av lagen om val till riksdagen (§ 74) samt den kommunala vallagen (§ 39)
att kravet på att den som röstar för make inför röstmottagare själv måste
rösta samtidigt slopas samt att konstitutionsutskottet måtte utforma vederbörlig
text i de berörda författningarna».

I motionerna 1:555 och 11:671 hemställes, att riksdagen måtte för sin
del besluta om sådan ändring av 22 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253), »att valet till stads- och kommunalfullmäktige samt landsting
skall pågå mellan klockan åtta förmiddagen och tre eftermiddagen samt
mellan klockan fem och nio eftermiddagen».

I motionen II: 467 slutligen föreslås »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhåller att frågan om svensk röstavlämning i Schweiz genom utrikesdepartementets
försorg må utredas».

Beträffande motiveringarna för de i motionerna framställda förslagen får
utskottet hänvisa till motionerna.

Röstning genom make vid allmänna val

I 70 § lagen om val till riksdagen stadgas om rätt för väljare att i vissa
fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt paragrafens
1 mom. må den, som på grund av vistelse å annan ort inom riket
är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt,
där han är i röstlängden uppförd, å valdagen avlämna valsedel, avseende

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 and. Nr 13

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt. Den som vårdas
å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må
å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han är i röstlängden uppförd. I 2 mom.
stadgas, att om det med skäl kan antagas, att röstberättigad kommer att å
valdagen vistas utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen å statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller
lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen,
må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen å fast postanstalt inom
riket.

Slutligen återfinnes i 3 mom. det fall att röstberättigad vistas utom riket
samt att det med skäl kan antagas, att han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs ej kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket. Den röstberättigade äger under angiven förutsättning avlämna
valsedel å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

Enligt 74 § samma lag äger äkta make, som röstar i den ordning, som i
70 § sägs, samtidigt avgiva valsedel jämväl för den andra maken. Han har
därvid att förete röstkort för denne samt avlämna valsedelsförsändelsen. I
motsats till vad fallet är vid valförrättning i vanlig ordning gäller vid röstning
enligt 70 § att den som överlämnar valsedel från sin make själv måste
samtidigt rösta.

Motsvarande regler återfinnes i 35 och 39 §§ kommunala vallagen för val
som där avses. Att märka är dock att enligt en lagändring, som trätt i kraft
den 1 januari 1962, 35 § 1 mom. i sistnämnda lag — motsvarande 1 mom.
i 70 § lagen om val till riksdagen — ändrats därhän, att medan röstberättigads
rätt att på grund av vistelse å annan ort eller vård å viss sjukvårdsanstalt
å valdagen avlämna valsedel å postanstalt bibehållits vid i lagrummet
särskilt uppräknade val, samme röstberättigade må rid annat kommunalval
än sistnämnda avlämna valsedel å postanstalt närmaste helgfria dag
före valdagen.

I delbetänkande den 12 december 1955 med förslag rörande underlättande
av deltagande i allmänna val anförde 1955 års valutredning, såvitt nu är
i fråga, att med hänsyn till de regler som i övrigt gällde rätten att rösta före
valdagen hade kravet på att den make, som avlämnar valsedelsförsändelsen,
själv samtidigt röstade framstått som naturligt i vad avser äktamakeröstning
före valdagen. Önskvärdheten av likformighet hade dessutom medfört,
att bestämmelsen blivit gällande jämväl vid röstning å valdagen inför särskild
röstmottagare. Anledning till ändring i dessa bestämmelser ansåg
utredningen icke föreligga. I remissyttrande över utredningens förslag ifrågasatte
generalpoststyrelsen däremot det befogade i att i nu förevarande
avseende använda olika regler vid äktamakeröstning i vallokal och inför
röstmottagare.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

3

I Kungl. Maj:ts proposition nr 166 till 1956 års riksdag — i vilken förslag
framlades om bl. a. sådan ändring av § 24 riksdagsordningen, att kravet på
att den make, som i vallokalen överlämnade valsedelsförsändelse från andra
maken, skulle äga rösträtt slopades — anförde departementschefen att,
ehuru skäl kunde anföras för en ändring av vallagarnas bestämmelser om
villkoren för att make skall få framlämna valsedelsförsändelse från andra
maken inför röstmottagare, departementschefen då icke var beredd att upptaga
frågan härom.

Det framlagda förslaget om ändring av 24 § riksdagsordningen antogs av
riksdagen såsom vilande.

I proposition till 1957 års riksdag, nr 128, föreslog Kungl. Maj :t riksdagen
alt — under förutsättning av slutligt godkännande av del såsom vilande
antagna förslaget — i anslutning härtill antaga förslag till ändring av
bl. a. 62 § lagen om val till riksdagen och 28 § kommunala vallagen av innebörd
att äkta make ägde vid den vanliga valförrättningen ingiva valsedelsförsändelse
från den andra maken utan att samtidigt själv rösta.

Propositionen tillstyrktes av konstitutionsutskottet. Riksdagen godkände
slutligt ändringen av 24 § riksdagsordningen och biföll propositionen.

Vallokals öppethållande vid fullmäktige- och landstingsmannaval

I 58 § lagen om val till riksdagen stadgas att röstning i vallokalen skall
äga rum mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen
samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen med avbrott för
tid då högmässogudstjänst hålles.

Enligt 22 § 1 mom. kommunala vallagen skall, med uppehåll för tid då
högmässogudstjänst pågår, kommunalval fortgå minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen
och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.
Med kommunalval avses val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,
stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

I propositionen nr 175 till 1961 års riksdag framlades förslag om bl. a.
ändrade bestämmelser i kommunala vallagen i fråga om poströstning vid
mindre kommunalval samt i fråga om kravet på röstlängdsutdrag. I samband
härmed övervägde departementschefen frågan om att i lag fixera tiderna
även för kommunalvalen. Departementschefen erinrade därvid om att
när röstkortssystemet år 1960 infördes för andrakammarvalens vidkommande,
utsträckte man tiden för röstning i vallokalerna för att därigenom söka
förhindra en alltför omfattande poströstning. Departementschefen framhöll
vidare, alt för kommunala val valtiderna inte är fixerade på samma sätt
som i fråga om andrakammarvalen. Valnämnd och magistrat bestämmer bär
valtiderna men får inte begränsa tiderna mera än vad i kommunala vallagen
angivits. Valtiderna kan inom denna ram bestämmas efter vad som finnes
lämpligt med hänsyn till bl. a. lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen
vid olika slag av kommunala val. Under hänvisning härtill hade
— anförde departementschefen vidare — 1955 års valutredning föreslagit

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

att reglerna i fråga om de kommunala valen lämnades orubbade, vilket i
allmänhet tillstyrkts av remissorganen. På flera håll hade man dock varit
kritisk och helst sett att även tiderna för kommunala val fixerades i lag.
Från länsstyrelsehåll hade framhållits att valtiderna starkt varierade inom
skilda kommuner och vid olika val, vilket ansågs vara till betydande olägenhet
för väljarna. För egen del ville departementschefen ansluta sig till valutredningens
ståndpunkt men underströk å andra sidan kraftigt olägenheterna
för väljarna av olika valtider. Länsstyrelserna borde därför enligt departementschefens
mening verka för så stor enhetlighet som möjligt inom länen
i detta hänseende. I allmänhet borde valtiderna vid riksdagsmannaval kunna
tillämpas.

Röstavlämning i Schweiz

I lagen om val till riksdagen 70 § 3 mom. stadgas: Vistas röstberättigad
utom riket och kan med skäl antagas, att lian till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat,
som Konungen bestämmer.

Motsvarande bestämmelse återfinnes i 35 § 3 mom. kommunala vallagen,
dock med visst år 1961 beslutat tillägg.

Såsom framgår av bestämmelserna beslutar Kungl. Maj :t i konselj å vilka
beskickningar och konsulat röstmottagning skall anordnas. Förteckningen
å dessa kungöres enligt praxis icke i Svensk författningssamling men
brukar publiceras av ett antal dagliga tidningar. Kungörelse om röstmottagningen
skall emellertid utfärdas i vederbörande land. I likalydande lagrum
i lagen om val till riksdagen (72 § sista st.) och kommunala vallagen (37 §
sista st.) stadgas nämligen:

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen
för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar
och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelse skall genom anslag
samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.

Anmärkas bör, att de s. k. utlandssvenskarna enligt gällande bestämmelser
är uteslutna från rösträtt, enär de icke är mantalsskrivna i Sverige (lagen
om val till riksdagen 38 § och kommunala vallagen 8 §).

År 1924 infördes rätt för vissa personer vid svensk beskickning och
svenskt konsulat att rösta genom att sända valsedlar till länsstyrelsen i vederbörande
län. Under slutet av 1930-talet ersattes valsedelsförsändelseinstitutet
av röstning inför röstmottagare, och i samband därmed fick utomlands
vistande röstberättigade möjlighet att avlämna valsedel å svensk beskickning
inom Europa samt å av Konungen bestämda beskickningar och
konsulat utom Europa. På grund av de osäkra utrikesförhållandena gjordes
år 1940 regeln om att Konungen skulle bestämma å vilka beskickningar och
konsulat röstmottagning skulle anordnas tillämplig även beträffande röstmottagning
inom Europa.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

5

Till en början anordnades, såsom förut antytts, i Schweiz röstmottagning
endast på beskickningen i Bern. Vid kommunalvalen 1950 och andrakammarvalen
1952 anordnades emellertid röstmottagning även på konsulatet i
Ziirich. Vid kommunalvalen 1954 anordnades därjämte röstmottagning på
konsulatet i Geneve. Röstmottagning vid beskickningen och nämnda två konsulat
förekom även vid andrakaminarvalen 1956.

Uppgifter i svensk press om att valförrättning och röstmottagning till
sistnämnda val skulle ordnas i Schweiz föranledde emellertid schweiziska
utrikesministeriet att den 24 juli 1956 till svenska beskickningen i Bern
överlämna en aide-mémoire, vari dylik förrättnings oförenlighet med
Schweiz’ suveränitet framhölls. Röstmottagningen genomfördes emellertid.

År 1957 publicerades i svensk press uppgift om att röstmottagning till
folkomröstningen samma år skulle anordnas i Schweiz. Detta föranledde de
schweiziska myndigheterna att den 2 september 1957 till beskickningen i
Bern överlämna en aide-mémoire av ungefär samma innehåll som den av
år 1956. I anledning härav beslöt de svenska myndigheterna att nämnda röstmottagning
skulle inställas. Därefter har svensk röstmottagning i Schweiz
icke förekommit men i någon mån ersatts av att röstmottagning åren 1958
och 1960 anordnats vid ett förstnämnda år öppnat svenskt konsulat i Vaduz
i Liechtenstein.

I slutet av år 1957 hade den svenske beskickningschefen i Bern samtal i
frågan med den schweiziske justitieministern och den schweiziske utrikesministern,
varjämte han gjorde en muntlig démarche hos kabinettssekreteraren
i schweiziska utrikesministeriet. Såsom svar överlämnade denne i slutet
av januari 1958 till beskickningschefen en ny aide-mémoire, vari förutom
suveränitetsaspekten även framhölls att enligt internationell rätt röstmottagning
icke inginge bland den diplomatiska och konsulära representationens
uppgifter. Dessutom anfördes att, med hänsyn till det stora antalet
i Schweiz boende utlänningar, valförrättningar på schweiziskt territorium
skulle kunna skapa inrepolitiska olämpor m. m. och att, ehuru dylika olägenheter
ej väntades i vad rörde Sverige, Schweiz ej kunde göra avsteg från
den handlingslinje landet alltid iakttagit.

Efter erhållandet av detta svar har den svenska ambassaden i Bern vid ett
flertal tillfällen haft samtal i frågan med de schweiziska myndigheterna och
även med medlemmar av förbundsregeringen. Samtalen har emellertid icke
lett till någon ändring av den schweiziska inställningen. Även frågan om att
ordna röstmottagning på särskilda konsulat på tyskt respektive franskt område
i gränstrakterna till Schweiz har undersökts. Av olika skäl har emellertid
sådana särskilda konsulat ej öppnats.

De inskränkningar som sålunda gäller berör alla utlänningar i Schweiz
och motsvaras av att de schweiziska myndigheterna icke tillåter utanför
Schweiz boende schweiziska medborgare att vid de schweiziska representationerna
avlämna röster till val eller folkomröstningar i Schweiz.

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

Utskottet

Förevarande motioner avser alla underlättande av möjligheterna att deltaga
i allmänna val.

Vad först angår röstning genom make vid allmänna val kan enligt
utskottets mening vad 1955 års valutredning enligt referatet ovan anfört
ej obetingat åberopas som stöd för en avvisande inställning mot en utvidgning
av möjligheterna att rösta genom äktamakeförsändelse
på sätt föreslagits i motionen I: 386. Departementschefen har enligt ovan
återgivna uttalande i prop. 166/1956 ej heller velat slutgiltigt avfärda en
omprövning av bestämmelserna om äktamakeröstning inför röstmottagare.

Enligt utskottets mening synes motiven för ett slopande av kravet att den,
som inför röstmottagare skall äga avlämna valsedel från sin make, själv
samtidigt måste rösta vara av den art att motionärernas förslag bör närmare
övervägas. Därvid kan de skäl som talar till förmån för den föreslagna
ändrade regeln vägas mot de svårigheter som finnes av valteknisk art.

Vad härefter angår i motionerna I: 555 och II: 671 väckt förslag om förlängning
av vallokals öppethållande vid fullmäktige- och landstingsmannaval
vill utskottet framhålla, att olägenheter i olika avseenden är
förbundna med varierande valtider vid allmänna val. Utskottet anser emellertid
att man — innan frågan om nya regler beträffande valtiderna för kommunalval
närmare överväges — bör avvakta resultatet av de av departementschefen
anbefallda åtgärderna för uppnående av största möjliga enhetlighet
inom de olika länen. Utskottet finner det önskvärt att Kungl. Maj :t,
sedan ytterligare erfarenheter sålunda vunnits, upptager frågan till förnyat
övervägande.

Vad slutligen angår motionen II: 467 om röstmottagningen i
Schweiz vill utskottet uttala följande.

Såsom av det föregående framgått, anser Schwreiz såväl att utländsk röstmottagning
på edsförbundets område är oförenlig med Schweiz’ suveränitet
som att enligt internationell rätt röstmottagning icke ingår i den diplomatiska
och konsulära representationens uppgifter. Schweiz har dessutom åberopat,
att med hänsyn till det stora antalet i Schweiz boende utlänningar —•
för närvarande omkring 450 000 — den valpropaganda på schweiziskt område,
som vore oundviklig, i många fall skulle kunna störa den allmänna
ordningen.

Ärendets folkrättsliga natur har enligt vad utskottet inhämtat varit föremål
för utredning inom utrikesdepartementet.

Såsom framgått av redogörelsen ovan har de svenska myndigheterna vidtagit
olika åtgärder i syfte att komma till rätta med de problem, som på
grund av den schweiziska inställningen uppkommit för de röstberättigade
svenska medborgare, som vistas i Schweiz — rösträtt kan som förut nämnts
enligt gällande regler tillkomma endast dem som är mantalsskrivna i Sverige
och sålunda icke de s. k. utlandssvenskarna. Även till 1962 års val avses,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962 7

enligt vad utskottet inhämtat, röstmottagning skola anordnas i Vaduz i
Liechtenstein.

Utskottet vill framhålla det angelägna i att frågan om att ordna röstavlämning
för i Schweiz boende svenska röstberättigade även i fortsättningen
uppmärksammas. Dessutom torde det emellertid böra övervägas att tillskapa
andra lämpliga möjligheter för ifrågavarande röstberättigade att deltaga
i svenska val. Det tekniska anordnandet av valdeltagandet kan möjligen
bli detsamma som för i Schweiz boende utlandssvenskar, i fall dessa beredes
tillfälle att deltaga i svenska val. Utskottet vill erinra om att 1955 års
valutredning för närvarande är sysselsatt med spörsmålet om utlandssvenskarnas
deltagande i allmänna val.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva
till känna vad utskottet ovan anfört, samt

2) att motionerna

a) 1:386,

b) I: 555 och II: 671, samt

c) 11:467

måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och
hemställt.

Stockholm den 12 april 1962

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru Segerstedt
Wiberg, herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Olsén, Eronstrand,
Erik Olsson och Enarsson; samt

från andr a kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von
Friesen, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson i
Östersund, Hammar*, Braconier och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620660