Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1962
1
Nr 31
Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning
angående ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för vissa riksdagens verk, in. m.
Delegerade för riksdagens verk har i skrivelse till bankoutskottet den
8 maj 1962 hemställt att utskottet ville föreslå
att riksdagen — under förutsättning att riksdagen bifaller Kungi. Maj:ts
proposition nr 169 — med godkännande av vad delegerade i sin skrivelse
föreslagit, måtte bemyndiga delegerade att
dels meddela de föreskrifter, som i anslutning till vad som kan komma
att gälla vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen må erfordras
för att överenskommelsen angående statstjänstemännens löner under åren
1962 och 1963 in. in. skall erhålla tillämpning även vid riksdagens verk,
dels meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras
för införande från och med den 1 januari 1963 av grupplivförsäkring
för tjänstemän vid riksdagens verk i anslutning till vad som kommer att
gälla inom den övriga statsförvaltningen,
dels att från och med den 1 juli 1962 vidtaga de ändringar i tjänste- och
personalförteckningarna för riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,
riksdagsbiblioteket, justitie- och inilitieombudsmansexpeditionerna samt
för riksdagens revisorers kansli, som i framställningen föreslagits,
dels besluta om den höjning från och med den 1 juli 1962 av maximibeloppen
för tilläggs- och ställföreträdararvoden, som i framställningen
föreslagits, samt vidtaga därav föranledda ändringar i 35 och 36 §§ avlöningsreglementet
för riksdagens verk,
dels ock bemyndiga riksdagens revisorer att tillerkänna byrådirektörer
och sekreterare vid revisorernas kansli avlöningsförstärkning med högst
3 600 kronor för år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1962.
Delegerade för riksdagens verk har anfört följande.
Delegerade för riksdagens verk få härmed anmäla frågan om höjda löner
m. in. och ändrade befordringsgångar vid riksdagens verk samt om vissa
ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskontoret,
riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna
ävensom för riksdagens revisorers kansli i anslutning
till den överenskommelse, som nyligen träffats mellan civildepartementet
och statstjänstemännens huvudorganisationer angående statstjänstemännens
löner under åren 1962 och 1963 in. in. och vilken redovisas i
Kungl. Maj:ts proposition nr 169 till årets riksdag.
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 8 saml. Nr 31
2
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1962
Höjda löner in. in.: Sagda överenskommelse, vilken gäller för två år,
innebär beträffande löneplanslönerna för år 1962, att de för 1961 gällande
totallönerna höjas med 6,5 %. Vidare skall från och med den 1 juli 1962
på löneplan A i statens löneförordning införas en ny lönegrad med numret
27, omfattande löneklasserna 27—30. Beträffande den nya löneklassen 3(1
på löneplan A samt i fråga om löneplan B skall lönehöjningen från och
med den 1 juli 1962 ske med utgångspunkt i de baslönebelopp, som för de
olika löneklasserna motsvara 1961 års totallönebelopp, höjda med 5,3 %.
Baslönebeloppen för löneplanerna A och B framgå av bilaga till propositionen.
För 1963 höjas de vid utgången av 1962 gällande totallönerna med 3,5 (3 ■
I anslutning till höjningen av löneplanslönerna skall omräkning ske av
till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag.
Vid propositionen har fogats förslag till de ändringar i statens löneförordning,
som föranledas av revisionen av löneplanerna A och B m. m.
Vad angår pensionerna innebär överenskommelsen i princip en höjning
med 6,5 % från och med den 1 juli 1962 samt en ytterligare höjning med
3,5 l''c från och med den 1 januari 1963. Till den som vid utgången av juni
1962 uppbär pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(SFI!) eller pension enligt äldre bestämmelser utbetalas ett särskilt pensionstillägg,
i princip motsvarande sex gånger skillnaden mellan månatlig
pension med 1962 års förhöjning och icke förhöjd sådan pension.
De ändringar i statens löneförordning och i statens pensionslöneförordning,
som med hänvisning till överenskommelsen föreslås i propositionen,
bliva automatiskt tillämpliga vid riksdagens verk. Riksdagen har nämligen
1957, respektive 1959 beslutat, att nämnda båda förordningar skola äga
tillämpning vid dessa verk, varav får anses följa att ändringar i förordningarna
också bli gällande för där anställda befattningshavare (jfr. BoU:s
uti. 1957: 29 och 1959: 42).
De tillägg till de i statens löneförordning angivna grundlönerna och de
höjningar av pensioner, som komma att utgå vid den allmänna statsförvaltningen,
böra självfallet tillkomma även anställningshavare vid riksdagens
verk. Men stöd av tidigare av riksdagen lämnat bemyndigande få delegerade
anses äga befogenhet att besluta härom (jfr. BoU:s uti. 1959: 41 och 42).
Även de ändringar i bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente
(Saar) med därtill hörande tilläggsbestämmelser m. in. samt statens
allmänna tjänstepensionsreglemente och övriga pensionsförfattningar som
bliva en följd av den träffade överenskommelsen kunna delegerade genomföra
vid riksdagens verk med stöd av riksdagens bemvndigande (jfr. BoU:s
uti. 1948:51 och 1959:42).
Ändringar i vissa befordringsgungar m. m.: De ändringar i den reglerade
befordringsgången för amanuenser samt inom biträdeskarriären, som i anslutning
till överenskommelsen föreslås i propositionen (sid. 14 och 15),
böra erhålla tillämpning jämväl vid riksdagens verk. Inom kontorsbiträdeskarriärcn
kommer därmed att gälla befordringsgången A 2 (1 Va år)—A 4
(1 år)—A 5, vederbörande myndighet obetaget att i särskilda fall tillämpa
högre begynnelselön eller förmånligare befordringsgång. Vidare föreslås
att innehavare av kontorsbiträdestjänst från och med kalenderkvartalet
näst efter det, då vederbörande under 12 år innehaft ordinarie eller ickeordinarie
tjänst i A 5, skall erhålla personlig extra ordinarie tjänst som
kanslibiträde (kameralbiträde; motsvarande tjänst) i A 7.
Delegerade vilja i anslutning härtill erinra om att delegerade föreskrivit
Bankoutskoltcts utlåtande nr 31 är 1962 15
att hittills för den övriga statsförvaltningen gällande bestämmelser beträffande
reglerad befordringsgång för amanuenser och kontorsbiträden skola
tillämpas vid riksdagens verk, och konsekvensen bjuder att jämväl årets
ändringar i dessa bestämmelser skola vinna tillämpning även vid dessa verk.
Enligt överenskommelsen skall innehavare av tjänst i A 7 från och med
kalenderkvartalet näst efter det, då vederbörande under tre år innehaft
tjänst i A 7, erhålla personlig icke-ordinarie tjänst i A 8. Beträffande inplaceringen
i löneklass in. in. skola gälla vissa särskilda grunder. Delegerade
utgå från att jämväl bär avsedda regler skola få giltighet vid samtliga
riksdagens verk och förutsätta att delegerade skola erhålla befogenhet att
meddela härför erforderliga bestämmelser.
Ändringar i tjänste- och personalförteckningarna: I överenskommelsen
ingå också vissa ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för statliga
verk från och med den 1 juli 1962, som böra få motsvarighet även vid
riksdagens verk. Detta gäller beträffande följande tjänster:
1) 1 A 10 placerade tjänster som kansliskrivare och kontorsskrivare
uppflyttas till All. För att få överensstämmelse i detta hänseende med
statsförvaltningen i övrigt bör därvid tjänstebenäinningen kansliskrivare
tillämpas för samtliga dessa tjänster.
2) I A 12 placerade tjänster som förste kontorsskrivare uppflyttas till
A 13. I detta fall bör tjänstebenäinningen ändras till kontorsskrivare, likaledes
för att få enhetlighet med den allmänna statsförvaltningen.
3) I enlighet med vad fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse till delegerade
den 3 innevarande maj -— under hänvisning till ovan omförmälda
överenskommelse — föreslagit, bör den å personalförteckningen för riksdagens
ekonomibyrå upptagna tjänsten som maskinchef höjas från Ao 14
till Ao 15.
4) tjänsten såsom byrådirektör i Ao 26 vid riksgäldskontoret bör
såsom riksgäldsfullmäktige i sin förenämnda skrivelse till delegerade föreslagit
— i konsekvens med vad soin i allmänhet tillämpas beträffande
tjänster i motsvarande lönegrad vid den allmänna statsförvaltningen uppflyttas
till Ao 27.
5) Vad under punkten 4) sägs äger motsvarande tillämpning beträffande
tjänsten såsom förste bibliotekarie i Ao 26 vid riksdagsbiblioteket. Denna
tjänst bör alltså höjas till Ao 27.
6) Vad ovan under punkterna 4) och 5) föreslagits bör vidare få tillämpning
å tjänsten såsom byrådirektör i Ao eller År 26 vid militieombudsmansexpeditionen.
Denna tjänst bör följaktligen uppflyttas till Ao eller År 27.
7) Beträffande de extra ordinarie tjänsterna som byrådirektör och sekreterare
vid riksdagens revisorers kansli bör likaledes en uppflyttning ske
från högst Ae 26 till högst Ae 27. Denna uppflyttning har tillstyrkts vid förhandlingar
som ägt rum mellan representanter för riksdagens revisorer
och delegerade, å ena, samt Statstjänstemännens Riksförbund (SR), å andra
sidan.
Vidare bör, på sätt föreslagits vid dessa förhandlingar, riksdagens revisorer
erhålla bemyndigande att tillerkänna innehavare av här avsedd tjänst
eu avlöningsförstärkning av högst 3 600 kronor för år.
Fullmäktige i riksbanken ha efter förhandlingar med berörda personalorganisationer
hos Bankoutskottet gjort framställning angående de lönehöjningar
som för riksbankens vidkommande skulle bliva eu följd av den
för den allmänna statsförvaltningen träffade överenskommelsen. I vissa
avseenden — såsom beträffande den reglerade befordringsgången för bi
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1962
trädespersonal samt uppflyttning av kontorsskrivare och förste kontorsskrivare
från A 10 till All, respektive från A 12 till A 13, med ändrad tjänstebenämning
— upptager fullmäktiges framställning samma förslag som
ovan framförts. Delegerade ha därför intet att invända mot dessa förslag.
Icke heller övriga av fullmäktige gjorda förslag, avseende hl. a. vissa höjda
lönegradsplaceringar med därav följande ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för riksbanken, ha givit delegerade anledning till erinran.
Delegerades framställning under denna rubrik avser följaktligen, såsom
av det föregående framgår, närmast riksgäldskontoret, riksdagens ekonomihyra,
riksdagsbiblioteket, justitie- och militieombudsmansexpeditionerna
samt riksdagens revisorers kansli. Enligt vad som upplysts ha några förhandlingar
med personalorganisationerna vid dessa verk hittills icke ägt
rum, om man frånser de ovan omförmälda förhandlingarna beträffande
byrådirektörerna vid revisorernas kansli. Om sådana komma till stånd och
föranleda lönegradsuppflyttningar torde dessa åtminstone tills vidare kunna
genomföras i formen av extra ordinarie eller extra tjänster. I så fall äger
vederbörande myndighet eller — om tjänsten avser högre lönegrad än myndigheten
jämlikt 4 g 2 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk själv
äger inrätta — delegerade besluta.
Grupplivförsäkring: Enligt den träffade överenskommelsen skall från
och med den 1 januari 19(53 för statstjänstemän införas en motsvarighet till
den grupplivförsäkring, varom överenskommelse den 29 mars 1962 "träffats
mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige.
Kungl. Maj :t har i propositionen hemställt om riksdagens bemyndigande
att meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras
lör införande av en dylik försäkringsform för tjänstemän inom det statliga
avtalsområdet.
Även för tjänstemän vid riksdagens verk bör från och med den 1 januari
1963 införas grupplivförsäkring enligt samma grunder som komma att gälla
inom den allmänna statsförvaltningen. Delegerade torde bemyndigas att
utfärda härför gällande bestämmelser.
Kostnaderna torde när det gäller riksbanken böra bestridas av bankens
medel, medan vid övriga verk kostnaderna torde böra utgå av anvisade avlöningsanslag.
Reglering av vissa arvoden: Efter överenskommelse med statstjänstemännens
huvudorganisationer uppräknades den 1 juli 1961 de i Saar med
tilläggsbestämmelser intagna lönetilläggen och tilläggsarvodena med i princip
det procenttal, varmed löneplanslönerna höjts under tiden 1958—1961,
d. v. s. med i runt tal 15 % (se propositionen sid. 29).
Några motsvarande höjningar ha icke vidtagits beträffande likartade
arvoden vid riksdagens verk. I 35 och 36 §§ avlöningsreglementet för dessa
verk omförmälda maximibeloppen för tilläggsarvoden — högst 4 800 kronor
per år — till direktörerna vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri
samt för ställföreträdararvoden — högst 3 000 kronor per år —
för bankokommissarie, som förordnats att vara suppleant för direktionsledamot,
för driftingenjör, som förordnats att vara ersättare för direktören
vid riksbankens pappersbruk, samt till tjänsteman, som förordnats att vara
riksgäldsdirektörens ersättare, ha sålunda varit oförändrade sedan den
1 juli 1957 (jfr. BoU:s uti. 1957: 29). I samtliga fall innefatta bestämmelserna
i avlöningsreglementet för riksdagens verk bemyndigande för bankofullmäktige,
respektive riksgäldsfullmäktige att besluta om ifrågavarande
arvoden inom ramen för de i avlöningsreglementet angivna beloppen.
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1962 5
Som en konsekvens av de ändringar, vilka vidtagits inom den Kungl.
Maj:t underställda statsförvaltningen, torde här avsedda, nu gällande maximibelopp
böra höjas med samma procenttal som där tillämpats. I detta
sammanhang må erinras om att bankofullmäktige föreslagit att ställföreträdararvodena
till vissa bankokommissarier från och med den 1 juli 1962
skall avvecklas, om riksdagen bifaller fullmäktiges förslag om inrättande
av 5 bankokommissarietjänster i Bp 3.
Tekniskt sett synes frågan lämpligen kunna lösas så att delegerade bemyndigas
att besluta om höjning av maximibeloppen samt att vidtaga de
ändringar i avlöningsregleinentet för riksdagens verk, som erfordras för
genomförande av höjningen.
Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande av lönenämnden
för riksdagens verk, som anfört, att delegerades förslag icke givit nämnden
anledning till erinran.
Utskottet. Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 152 tillstyrkt Kungl. Maj :ts
i propositionen nr 169 framlagda förslag angående statstjänstemännens
löner under åren 1962 och 1963 m. m.
Under hänvisning härtill och till lönenämndens yttrande över delegerades
framställning får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot delegerades
förslag, hemställa
att riksdagen måtte bifalla delegerades för riksdagens verk
förevarande framställning.
Stockholm den 23 maj 1962
På bankoutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Hansson Gustaf
Henry, Larsson Åke, Palm, Nordenson, Mattsson och Nyman;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Persson i Appuna,
Carlsson i Tibro, fru Lindekvist, herrar Larsson i Umeå, Fridolfsson och
Börjesson i Falköping.