Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av ett institut för långfristig kreditgivning
till mindre och medelstora närings företag, m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.

I en den 2 mars 1962 dagtecknad proposition, nr 124, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet,
föreslagit riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande av ett institut
för långfristig kreditgivning till mindre och medelstora näringsföretag

1 huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen angivna grunder;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelse
å 6 000 000 kr. att ingå i det föreslagna institutets garantifond;

c) till Teckning av aktier i ett institut för långfristig kreditgivning till
mindre och medelstora näringsföretag å kapitalbudgeten under fonden för
statens aktier för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kr.

Propositionen har, såvitt avser anvisande av anslag, hänvisats till statsutskottet
och i övrigt till bankoutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag om inrättande av ett institut för långfristig
kreditgivning till mindre och medelstora företag, företrädesvis avsett
för sekundärkrediter. Det nya institutet föreslås skola organiseras som aktiebolag
och få benämningen AB Företagskredit. Institutet avses skola ägas
gemensamt av staten och affärsbankerna samt organisatoriskt bli anknutet
till AB Industrikredit. Aktiekapitalet föreslås bli 4 milj. kr., och dessutom
avses bolaget få en särskild garantifond å 12 milj. kr. Den sammanlagda
utlåningsmöjligheten beräknas tills vidare bli 100 milj. kr.

I samband med tillkomsten av det nya institutet föreslås AB Industrikredits
långivning skola helt inriktas på primärkrediter. Bolagets utlåningsmöjligheter
avses bli vidgade med 76 milj. kr. till inemot 400 milj. kr.

Till aktieteckning i det nya bolaget föreslås att för budgetåret 1962/63 anvisas
ett investeringsanslag av 2 milj. kr. Vidare förordas att staten ställer
en garantiförbindelse å 6 milj. kr. till bolagets förfogande.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 8 saml. Nr 23

2

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner:

A) de likalydande motionerna I: 687 av herr Gösta Jacobsson och II: 835
av herr Nordgren m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta att aktiekapitalet
i AB Företagskredit liöjes från i propositionen föreslagna 4 till
5 miljoner och att garantikapitalet höjes från i propositionen föreslagna
12 till 14 miljoner kronor i syfte att möjliggöra gynnsammare upplåningsvillkor
för AB Företagskredit och bibehålla bolagets upplåningskapacitet
vid i propositionen föreslagen storlek, 100 miljoner kronor.

B) de likalydande motionerna I: 688 av herr Per Jacobsson och II: 836
av herrar Westberg och Berglund, vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 124 måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa att 16 § i förslaget till bolagsordning för AB Företagskredit
gives följande lydelse:

»Bolaget må icke bevilja kredit utan att säkerhet som av bolaget bedömes
betryggande ställes, varvid dock även skall tagas hänsyn till sådana
faktorer som det lånesökande företagets lönsamhet och framtidsutsikter
samt företagsledarens personliga kvalifikationer.»

C) de likalydande motionerna 1:689 av herr Mattsson och herr Torsten
Andersson och II: 834 av herrar Hansson i önnarp och Nilsson i Tvärålund,
vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 124
måtte

I. anhålla i skrivelse till Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t måtte vid underhandlingar
med affärsbankerna söka träffa överenskommelse

a) om att AB Företagskredits utlåningskapacitet må utgöra 150 milj.
kronor samt om att som förutsättning härför aktiekapitalet må utgöra 6
milj. kronor och garantifonden 18 milj. kronor, i båda fallen fördelade
med hälften på staten och hälften på affärsbankerna;

b) om att för AB Industrikredits utlåningsverksamhet pant skall utgöras
av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande inom 70 procent
av det värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendomen eller den
till tomträtten hörande byggnaden;

c) om att för såväl AB Industrikredits som AB Företagskredits utlåningsverksamhet
amorteringsfrihet för lån må kunna medgivas upp till fem år;

II. anhålla i skrivelse till Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t måtte till ledamöter
av den för AB Industrikredit och AB Företagskredit gemensamma
styrelsen utse minst två personer med särskilda insikter och praktisk erfarenhet
i fråga om de mindre företagens skötsel och kreditproblem, i enlighet
med vad i motionen anförts;

III. a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelse
a 9 000 000 kronor att ingå i det föreslagna institutets garantifond;

b) till Teckning av aktier i ett institut för långfristig kreditgivning till
mindre och medelstora näringsföretag å kapitalbudgeten under fonden för
statens aktier för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor;

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

3

IV. beakta även vad i övrigt anförts i motionen.

D) de likalydande motionerna 1:690 av herr Virgin och 11:833 av herr
Bohman m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte, i anledning av proposition
nr 124, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala sig för att de i propositionen
berörda affärsbankerna måtte beredas möjlighet att dels förvärva
statens aktier i Aktiebolaget Industrikredit och dels inrätta Aktiebolaget
Företagskredit utan statligt delägarskap.

De under C) och D) ovan upptagna motionerna har, såvitt de avser anvisande
av anslag, hänvisats till statsutskottet samt i övrigt till bankoutskottet.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena hänvisas till motionerna II: 835, II: 836, I: 689 och II: 833.

Utskottet

Den stegrade konkurrensen såväl inom landet som på utlandsmarknaderna
innebär också för de mindre och medelstora företagen att de ställs inför
behovet att företa betydande investeringar för att kunna vidmakthålla och
öka sin avsättning. Det är angeläget att också dessa företag blir delaktiga i
den investeringsexpansion som pågår inom näringslivet. Utskottet vill erinra
om att, vid sidan av de vanliga kreditinstituten, som naturligtvis i första
hand måste svara även för de mindre och medelstora företagens kreditförsörjning,
staten sedan länge aktivt medverkat i kreditgivningen till de mindre
företagen och att en effektivisering av dessa stödformer skedde genom beslut
av 1960 års riksdag, då bl. a. AB Industrikredits kreditmöjligheter väsentligt
vidgades. Bolagets utlåning har också ungefär fördubblats sedan
omorganisationen genomfördes, och den kan väntas stiga snabbt även i
fortsättningen. De svårigheter som trots allt kvarstått för de mindre företagen
har i synnerhet avsett bristande tillgång till en mera långfristig upplåning.
Även om det material som insamlats av företagskreditutredningen inte ger
stöd åt föreställningen, att de mindre företagen under den senaste tioårsperioden
skulle ha expanderat i långsammare takt än större företag, utgör
det likväl ett övertygande stöd för att åtgärder bör vidtas för att förbättra
de institutionella betingelserna för de mindre och medelstora företagens
upplåning, i första hand vad avser långfristiga krediter i bunden form och
mot annan säkerhet än botteninteckning.

Mot denna bakgrund ser utskottet med tillfredsställelse, att förslag nu
framlägges om tillskapande av ett särskilt kreditinstitut för tillgodoseende
av nyssnämnda kreditbehov. Den organisationsform som föreslås innebär
att det nya institutet blir ett aktiebolag, vars kapital till hälften äges
av staten och till hälften av affärsbankerna, inklusive Sparbankernas bank
AB och Jordbrukets bank, således samma ägareförhållanden som gäller
beträffande AB Industrikredit. I motionerna I: 690 och II: 833 har föreslagits,
alt berörda affärsbanker måtte beredas möjlighet att dels förvärva

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 8 samt. Nr 23

4

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

statens aktier i AB Industrikredit och dels inrätta AB Företagskredit utan
statligt delägarskap. I sak överensstämmande motioner med avseende på
AB Industrikredit lämnades utan åtgärd av 1960 års riksdag. Som motiv för
riksdagens beslut åberopades (BoU 1960: 21) att statens medverkan i bolaget
måste te sig naturlig mot bakgrunden av den dittills av bolaget bedrivna
verksamheten och dessutom ur säkerhetssynpunkt samt med hänsyn till
fördelarna för låntagarna genom de lägre räntesatser som kunde tillämpas
till följd av den statliga medverkan. Dessa skäl torde alltjämt gälla. Utskottet
vill därjämte erinra om att de berörda bankernas organisation tillstyrkt
den föreslagna organisationsformen och inte framställt några önskemål
i den av motionärerna angivna riktningen. Utskottet finner därför
att de ifrågavarande motionerna I: 690 och II: 833 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Vad gäller den verksamhet som skall bedrivas av det föreslagna institutet
vill utskottet med instämmande erinra om departementschefens eftertryckliga
framhållande av att kravet på affärsmässighet skall vara grundläggande
för verksamheten. Institutet skall sålunda kunna täcka de förluster
som kan uppkomma i dess utlåningsrörelse från den räntemarginal,
som det kan erhålla vid sin låneverksamhet. Det ligger i sakens natur att
kreditgivningen i det enskilda fallet måste föregås av en ingående säkerhetsprövning,
där självfallet möjligheterna att anlita realsäkerheter i första
hand utnyttjas men där också faktorer av annan art, såsom företagets lönsamhet,
framtidsutsikterna inom den berörda branschen, företagsledarens
personliga kvalifikationer etc., måste beaktas och tillmätas väsentlig vikt.
Åtskilliga av dessa faktorer är i och för sig sådana att prövning av dem
blir en förtroendeprövning, och därtill kommer att det värde som kan tillmätas
realsäkerheterna — med hänsyn till den form för dessa som kan
väntas bli den vanliga — ofta inte låter sig klart bestämma vitan också
blir beroende av en prövning av förtroendekaraktär. Att härvid framhålla
någon viss faktor som vid sidan av realsäkerheten särskilt bör beaktas är
enligt utskottets mening varken möjligt eller lämpligt, utan det bör få ankomma
på kreditinstitutet att i det enskilda fallet, mot bakgrunden av kravet
på full affärsmässighet i institutets verksamhet, bedöma i vad mån förhållandena
kan anses vara sådana att den sökta krediten bör beviljas. Utskottet
är därför inte berett att tillstyrka den i motionerna I: 688 och II: 836
förordade ändringen i förslaget till bolagsordning.

Departementschefen har med hänsyn till målsättningen för institutets
verksamhet uttalat bl. a., att där lokaliseringspolitiska hänsyn spelar eu
mera avgörande roll stödet till de mindre företagen bör lämnas i annan
ordning. Utskottet vill för sin del instämma i detta uttalande. I anslutning
till ett i motionerna 1:689 och 11:834 anfört önskemål, att det i viss utsträckning
bör vara möjligt för AB Industrikredit och AB Företagskredit
att ta hänsyn till de lokaliseringspolitiska synpunkterna, vill utskottet framhålla,
att i de fall där synpunkter av detta slag på ett naturligt sätt kommer
in vid kreditbedömningen de givetvis vederbörligen bör beaktas. Utskottet

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

5

är emellertid inle berett att därutöver förorda att de lokaliseringspolitiska
synpunkterna skall vara vägledande även där detta leder till resultat som
inte låter sig förena med kravet på affärsmässighet.

De principer som uppställts för verksamheten innebär även ett krav på
att den ränta som uttas av låntagarna skall vara marknadsmässig. Samtidigt
är det naturligtvis ett önskemål att institutets administration och upplåningsvillkor
utformas med sikte på alt kostnaderna för låntagarna skall
bli så låga som möjligt. Genom den samförvaltning som föreslås för AB
Industrikredit och AB Företagskredit bör administrationskostnaderna kunna
hållas nere. I fråga om upplåningsrätten förordar departementschefen i
enlighet med företagskreditutredningens förslag att upplåningen skall få
uppgå till högst sex gånger summan av bolagets eget kapital och garantifond.
Denna regel överensstämmer med den som föreslagits för AB Exportkredit
och är väsentligt strängare än vad som i propositionen föreslås för AB
Industrikredit. För detta institut skulle således relationen mellan upplåning
samt eget kapital och garantifond liöjas från för närvarande åtta till
tio, en relation som för övrigt också gäller för liypoteksinstitulen. Departementschefen
anför att med den av honom föreslagna upplåningsrätten för
AB Företagskredit förutsättningar bör ha skapats för att institutet skall
kunna erhålla en upplåning på förhållandevis gynnsamma villkor. I motionerna
I: 687 och 11:835 uttalas att det blivande institutet bör »organiseras
så att upplåningen inte bara kan ske på ''förhållandevis’ gynnsamma
villkor utan över huvud taget kunna ske på så goda villkor som marknaden
kan erbjuda», och motionärerna förordar mot bakgrund härav att multipeln
sänkes från sex till fem, varvid dock samtidigt aktiekapital och garantifond
förändras så att utlåningskapaciteten förblir oförändrad. Utskottet
vill för sin del framhålla, att även om förhållandet mellan upplåningsrätten
och den ränta som institutet kan utverka vid sin upplåning knappast låter
sig närmare precisera, den av departementschefen föreslagna multipeln
dock synes utskottet väl avvägd. Utskottet avstyrker därför motionerna
I: 687 och II: 835.

Med den storlek som av departementschefen i enlighet med utredningsförslaget
förordas beträffande AB Företagskredits aktiekaptial och garantifond,
4 respektive 12 milj. kr., samt med den nyssnämnda multipeln sex
skulle utlåningskapaciteten för institutet uppgå till 100 milj. kr., vilket enligt
departementschefens uttalande i avbidan på erfarenheterna av låncverksamheten
tills vidare bör kunna godtas. I motionerna I: 689 och II: 834
anför motionärerna att kretsen av låntagare vidgats i propositionen i förhållande
till utredningsförslaget bl. a. genom att också företag inom handel,
transportväsende och jordbruksnäringen skall kunna erhålla krediter
från det nya institutet. Deltas utlåningskapacitet bör därför enligt motionärerna
ökas till 150 milj. kr. Utskottet vill med anledning härav framhålla
att departementschefens förslag helt överensstämmer med utredningsförslaget
och att någon utvidgning av låntagarkrelsen i förhållande till delta
inte sker genom propositionen. Som framgår av det ovan anförda har de -

6

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

partementschefen dessutom godtagit den av utredningen föreslagna utlåningskapaciteten
tills vidare i avbidan på erfarenheterna av låneverksamheten.
Med hänsyn till att frågan om utlåningsvolymens omfattning således
kan förväntas bli omprövad när behov därav finnes föreligga synes de ifrågavarande
motionerna inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande löptiden för lånen från AB Företagskredit har departementschefen
föreslagit, att denna i likhet med vad som gäller för AB Industrikredit
bestämmes till 20 år men samtidigt förutsatt, att i likhet med vad
som sker i det senare institutet, en försiktig praxis kommer att tillämpas. I
motionerna 1:689 och 11:834 uttalas, att utnyttjandet av en sådan amorteringstid
bör få förekomma i större utsträckning än som således förutsatts,
och samtidigt förordar motionärerna, att Kungl. Maj :t vid underhandlingar
med bankerna söker uppnå överenskommelser om att för såväl
AB Industrikredits som AB Företagskredits utlåningsverksamhet skall kunna
medges amorteringsfrihet under en tid av upp till fem år. Utskottet
finner för sin del departementschefens förslag i dessa hänseenden tillgodose
även högt ställda krav. Utskottet vill dessutom erinra om att frågan om
amorteringsfrihet torde höra till de frågor som institutets styrelse har möjlighet
att pröva. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionärernas
förslag.

I sistnämnda motioner föreslås vidare att i styrelsen för AB Industrikredit
och AB Företagskredit skall ingå minst två personer med särskilda insikter
och praktisk erfarenhet i fråga om de mindre företagens skötsel och
kreditproblem. Det av motionärerna framförda önskemålet ger inte utskottet
anledning till annat uttalande än att utskottet förutsätter, att den utvidgade
styrelsen liksom den nuvarande kommer att vara sammansatt på
det som med hänsyn till företagets verksamhet bedömes erforderligt.

I motionerna I: 689 och II: 834 förordas vidare en ytterligare höjning av
lånegränsen för AB Industrikredit från av departementschefen föreslagna
60 procent till 70 procent. Motivet för den av departementschefen förordade
höjningen från för närvarande 50 procent är att AB Industrikredits möjlighet
att lämna lån mot annan säkerhet än botteninteckning i samband med
tillkomsten av AB Företagskredit föreslås slopad. Därigenom har en höjning
av lånegränsen till 60 ansetts kunna ske utan att företagets engagemang
totalt ökar i riskhänseende och således utan återverkningar på den
ränta institutet kan utverka vid sin upplåning och därmed i sista hand på
den ränta låntagarna har att erlägga. Utskottet, som finner den av departementschefen
föreslagna höjningen bygga på en rimlig avvägning, avstyrker
bifall till motionerna I: 689 och II: 834.

Utskottet vill i detta sammanhang uttala sitt intresse för den av företagskreditutredningen
föreslagna upplysningsbroschyren rörande de olika kreditformerna
för mindre företag och förordar att erforderliga åtgärder vidtas
för att en dylik broschyr skall komma till stånd.

Då utskottet inte heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
hemställer utskottet,

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

7

att riksdagen måtte

A. avslå motionerna I: 690 och II: 833, såvitt nu är i fråga;

B. — med avslag å följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 687 och II: 835,

2) motionerna 1:688 och 11:836, samt

3) motionerna I: 689 och II: 834, såvitt nu är i fråga, samt
med bifall till föreliggande proposition —

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande
av ett institut för långfristig kreditgivning till mindre
och medelstora näringsföretag i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna grunder,

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
garantiförbindelse å 6 000 000 kr. att ingå i det föreslagna
institutets garantifond.

C. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört angående en upplysningsbroschyr.

Stockholm den 10 maj 1962

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Aspling, Gustaf Henry Hansson,
Gorthon, Åke Larsson, Stefanson*, Palm, Augustsson och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin*, Persson i Appuna,
fru Renström-Ingenäs*, herrar Bengtsson i Landskrona, Berglund*, Larsson
i Umeå och Börjesson i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

I. av herrar Regnéll, Gustaf Henry Hansson, Gorthon, Stefanson, Berglund
och Larsson i Umeå, vilka ansett

1) av det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar å s. 5 med orden
»De principer som» och slutar å s. 5 med orden »motionerna I: 687 och II:
835» bort ersättas med följande.

Utskottet anser för sin del att alla åtgärder hör vidtagas för att hålla räntekostnaderna
så låga som möjligt. Utskottet är därför berett tillstyrka motionerna
I: 687 och II: 835, och förordar att Kungl. Maj:t måtte upptaga underhandlingar
med berörda banker i enlighet med vad i motionerna föror -

8

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

das. I avvaktan på utgången av dessa förhandlingar bör Kungl. Maj:ts förslag
godtas.

2) att utskottets hemställan under 13. 1) bort utgå samt att utskottet under
en ny punkt D. bort hemställa

D. i anledning av motionerna I: 687 och II: 835 besluta i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
upptaga underhandlingar med berörda banker i syfte att höja
aktiekapitalet i AB Företagskredit från 4 till 5 miljoner kronor
och att öka garantikapitalet från 12 till 14 miljoner
kronor.

II. av herrar Torsten Mattsson och Börjesson i Falköping, vilka ansett,

dels att den del av utskottets utlåtande, som börjar på s. 5 med orden »De
principer som» och slutar på s. 6 med orden »tillstyrka motionärernas förslag»,
bort ha följande lydelse:

»De principer som uppställts -----(lika med utskottet)---ock så

gäller för hypoteksinstiluten. Kapitalrelationen måste givetvis anses vara
av stor betydelse för möjligheterna att upplåna erforderliga medel till
lägsta möjliga ränta. Bank- och fondinspektionen har i sitt remissyttrande
förordat, att AB Företagskredits upplåning skall få utgöra fem gånger summan
av bolagets eget kapital och garantifond, vilket förslag upptagits i motionerna
1:687 och 11:835. Utskottet anser, att bolaget vid en sådan relation
mellan upplåning samt eget kapital och garantifond bör kunna få gynnsammare
upplåningsvillkor och därmed möjligheter till en lägre utlåningsränta.
Multipeln bör därför enligt utskottets mening fastställas till fem i
stället för i propositionen förordade sex.

Enligt förslaget i propositionen skall AB Företagskredits utlåningskapacitet
uppgå till 100 milj. kronor. Av departementschefens uttalande framgår,
att denna volym skulle gälla tills vidare i avbidan på erfarenheterna av
låneverksamheten. I motionerna I: 689 och II: 834 föreslås emellertid, att
utlåningskapaciteten redan i inledningsskedet skall ökas till 150 milj. kronor.
Även ett flertal remissinstanser har framhållit, att en utlåningskapacitet
av 100 milj. kronor måste betraktas som otillräcklig. Utskottet delar
denna uppfattning och förordar, att utlåningsmöjligheterna ökas till 150
milj. kronor i enlighet med de ovannämnda motionerna. På längre sikt torde
emellertid även denna utlåningsvolym vara otillräcklig. Frågan om en
ytterligare ökning bör emellertid anstå till den omprövning, som enligt propositionen
skall ske i senare sammanhang.

Den sänkning av multipeln för AB Företagskredit från sex till fem, som
utskottet ovan förordat, ställer ökade krav i fråga om aktiekapital och garantifond.
Nu föreliggande förslag rörande statens aktieteckning och garantiförbindelse
medger inte eu ökning av utlåningskapaciteten till 150 milj.
kronor. I motionerna I: 689 och II: 834 har förordats, att aktiekapitalet skall
utgöra 6 milj. kronor och garantifonden 18 milj. kronor, i båda fallen med
hälften på vardera staten och affärsbankerna. Med den multipel, som utskottet
förordat, motsvarar detta en utlåningskapacitet av drygt 125 milj.

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1962

9

kronor. Då det måste anses angeläget, att AB Företagskredit kan påbörja
sin verksamhet så snart som möjligt, bör riksdagens beslut nu fattas i överensstämmelse
med vad som förordats i de nyssnämnda motionerna i ifrågavarande
avseende. Utskottet tillstyrker sålunda, att den statliga garantiförbindelsen
nu fastställes till 9 milj. kronor. Kungl. Maj:t bör emellertid i
överensstämmelse med vad utskottet ovan förordat söka träffa överenskommelse
med affärsbankerna om att AB Företagskredits utlåningskapacitet
skall utgöra 150 milj. kronor. Utskottet finner det angeläget, att Kungl.
Maj :t redan till innevarande års höstriksdag lägger fram förslag beträffande
den ytterligare utökning av statens aktieteckning och garantiförbindelse,
som blir erforderlig i anledning av vad utskottet förordat i fråga om utlåningskapacitet
och multipel för upplåningsvolymen.

Beträffande löptiden för lånen från AB Företagskredit har departementschefen
föreslagit, att denna i likhet med vad som gäller för AB Industrikredit
bestämmes till 20 år men samtidigt förutsatt, att i likhet med vad som
sker i det senare institutet eu försiktig praxis kommer att tillämpas. I motionerna
I: 689 och II: 834 uttalas, att utnyttjandet av en sådan amorteringstid
bör få förekomma i större utsträckning än som således förutsatts,
och samtidigt förordar motionärerna, att Kungl. Maj:t vid underhandlingar
med bankerna söker uppnå överenskommelser om att för såväl AB Industrikredits
som AB Företagskredits utlåningsverksamhet skall kunna medges
amorteringsfrihet under en tid av upp till fem år. Utskottet delar motionärernas
uppfattning och vill understryka angelägenheten av att dessa synpunkter
beaktas.»

dels ock att utskottets hemställan under B. bort ha följande lydelse:

»B. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna
I: 687 och II: 835 samt I: 689 och II: 834 samt med
avslag å motionerna I: 688 och II: 838

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal om inrättande
av ett institut för långfristig kreditgivning till mindre och
medelstora näringsföretag i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet ovan anfört,

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
garantiförbindelse å 9 000 000 kr. att ingå i det föreslagna
institutets garantifond.»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620081