Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1962
1
Nr 48
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående godkännande av överenskommelse
med Amerikas förenta stater rörande ömsesidiga
tullmedgivanden, m. m., jämte väckt motion om
tullfrihet för juteväv.
I en den 16 mars 1962 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 137, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring i
tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
dels godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Amerikas förenta
stater den 5 mars 1962 rörande ömsesidiga tullmedgivanden;
dels besluta, att Kungl. Maj:t, vad angår enligt förenämnda förslag på
grund av överenskommelsen med Förenta staterna sänkta tullar, skall äga
att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i berörda
överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa tullen till nuvarande
höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar i regleringsförfattningarna
på jordbrukets område, vilka föranledes av ändringarna
i tulltaxan.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en vid allmänna tullförhandlingar
inom GATT-organisationens ram träffad överenskommelse med
Förenta staterna om vissa ömsesidiga tullmedgivanden. För Sveriges del har
koncessioner lämnats i form av tullsänkning för sex varuslag (konserver
av ananas, aprikoser och liknande frukter, vissa osockrade safter av citrusfrukter
respektive av köksväxter, vissa såser, gränsletruckar och grammofonautomater)
och i form av bindning av nu utgående tull för sexton varuslag.
Från amerikansk sida har i gengäld lämnats koncessioner för ett 30-tal
varor, huvudsakligen i form av tullsänkningar. Samtidigt framlägges förslag
till de ändringar i den svenska tulltaxan som överenskommelsen föranleder.
Ändringarna avses träda i kraft å dag som Kungl. Maj:t bestämmer.
I övrigt förordas att vissa potatisprodukter befrias från tull och överföres
till jordbruksregleringen samt att tullskyddet för makaroner och spagetti
och liknande produkter samt s. k. kakmix förstärks så att gränsskyddets ti
1
Bihang till riksdagens protokoll 19G2. 7 samt. Nr 48
2
Bevillningsutskottets betänkande nr b8 år 1962
digare nettoeffekt återställes. Slutligen föreslås att tullen på svettremmar
slopas. Nu nämnda ändringar avses träda i kraft den 1 juli 1962.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
'' 4-- U . V)''V> ''\i >!’, PA . • v, ..''TV-.uymn <1>U li\
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 19.02, 19.03, 20.02
och 65.07, den 1 juli 1962 och i övrigt å dag som Konungen bestämmer.
Bilaga
Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller står kelse; bakverk
19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål),
beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,
även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
A. produkter för beredning av bakverk ........ 100 kg 80: —
B. produkter av till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis .... fri
C. andra slag ........................................ 20 %
19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter...... 100 kg 45:-—
Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar
20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom
inläggning i ättika eller ättiksyra:
C. potatisprodukter .................................... fri
D. andra slag .................................. 100 kg1 25:—
20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller
utan tillsats av socker eller alkohol:
A. ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (fruktsallad),
med undantag av pulp................ 100 kg1 25:—
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av
ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1962
3
B. andra slag .................................. 100 kg1 30:—
20.07 Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:
A. osockrad, på kärl vägande brutto:
2. 3 kg eller därunder:
a. av citrusfrukter ........................ 100 kg1 20:-—
b. av köksväxter.......................... 100 kg1 20:—
c. annan ................................ 100 kg1 25:—
Kap. 21. Diverse näringsmedel
21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:
B. andra slag ........................................ 8 %
Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill
65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfällbara),
mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra
huvudbonader:
A. svettremmar ...................................... fri
B. andra slag ........................................ 12 %
Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:
A. gränsletruckar ...................................... 10%
B. andra slag ........................................ 15%
Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning
av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater
92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för
upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater
för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television:
A. grammofonautomater ................................ 5 %
B. andra slag ........................................ 10 %
1 Se not s. 2.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1962
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit den
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motionen
II: 272 av herr Christenson i Malmö, vari hemställts »att riksdagen — i syfte
att underlätta införsel av råvaror från utvecklingsländerna — måtte besluta
att säckar och påsar för förpackningar av jute eller av annat textilmateriel
(statistiskt nummer 6203) och juteväv (statistiskt nummer 5710) måtte
överföras till de tullfria varugrupperna».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
j7rkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
I. Inledning, s. 5.
II. Överenskommelsen med Amerikas förenta stater, s. 6 —8.
III. Framställningar rörande särskilda tullfrågor, s. 8—12.
IV. Departementschefen, s. 12—14.
Av innehållet i föreliggande motion må här återges följande.
Underlaget för den år 1958 genomförda tulltaxan hade bl. a. tillkommit
efter kontakter med de nordiska länderna. I ett flertal varugrupper blev de
svenska och danska tulltaxorna olika utformade, bland annat i fråga om
tullen på juteväv och säckar samt påsar av liknande material, där den
svenska tullsatsen fastställdes till 11 procent, medan Danmark har denna
råvaruprodukt tullfri.
Dessa olika tullsatser vållar komplikationer i Sverige. När det gäller import
av bolsterplattor av kokos och sisal o. s. v., i vilket juteväv ingår, är
dessa alster tullfria. Vid framställning av dessa varor får den svenske fabrikanten
betala 11 procent tull för juteväven. Vid export av stoppmöbler blir
konkurrenskraften också i viss mån försvagad. Ur praktisk affärssynpunkt
är det lämpligt att likartade tullar utformas på detta område.
Med hänsyn till att ifrågavarande produkter kommer från de s. k. utvecklingsländerna
och vårt lands inställning till dessa länder bör, enligt motionärens
mening, dylika protektionistiska åtgärder avlägsnas.
Utskottet
1 förevarande proposition framlägges förslag till vissa ändringar i tulltaxan.
Bl. a. föreslås en sänkning av tullen för sex olika varugrupper beträffande
vilka importen i huvudsak kommer från Amerikas förenta stater.
Vidare förordas en höjning av tullen på makaroner, spagetti och kakmix.
Bevillningsutskottets betänkande nr A8 år 11)62 5
Förslaget innebär ytterligare att potatisprodukter, hänförliga till tulltaxenuinnier
19.02 och 20.02, överföres till jordbruksregleringen och belägges
med införselavgift samt att tullen slopas på svettremmar.
Förslaget om sänkning av tullen för de sex varugrupperna (vissa fruktkonserver,
osockrade safter och såser samt gränsletruckar och grammofonautomater)
är föranlett av en den 5 mars 1962 träffad överenskommelse
inom GATT mellan Sverige och Amerikas förenta stater om ömsesidiga
tullmedgivanden. Förenta staterna har enligt överenskommelsen förbundit
sig att sänka tullen beträffande ett trettiotal produkter. Överenskommelsen
innebär dessutom att nuvarande tull bindes för Sverige beträffande 16 varuslag
och för Amerikas förenta stater beträffande ett varuslag. Inkomstmässigt
sett torde ett godkännande av förslaget för Sveriges del innebära en
minskning av tullmedlen med ca 1 milj. kronor. Storleken av den tullättnåd,
som belöper på de till Förenta staterna exporterade varorna synes med
utgångspunkt från i propositionen lämnade uppgifter om utgående tullar,
tullsänkningar och totalt exportvärde kunna uppskattas till åtminstone 2
milj. kronor. Den inom GATT tillämpade mest-gynnad-nationsprincipen torde
dessutom -— på grundval av de överenskommelser som sker mellan Förenta
staterna och övriga länder — komma att medföra tullsänkningar beträffande
ytterligare ett flertal produkter.
Såvitt utskottet kan finna innebär överenskommelsen väsentliga fördelar
för svensk exportindustri samtidigt som de för Sveriges del föreslagna tullsänkningarna
i viss omfattning berör produkter, vilka icke produceras i
Sverige. På grund härav föreslår utskottet, att riksdagen godkänner överenskommelsen
med Förenta staterna om ömsesidiga tullmedgivanden och
antager de ändringar i tulltaxan, som föranledes av överenskommelsen.
Råvaror, som användes vid produktionen av makaroner, spagetti och
kakmix resp. vissa potatisprodukter, faller inom jordbruksregleringen och
belägges med införselavgift. De föreslagna ändringarna i tulltaxan är avsedda
att kompensera livsmedelsindustrin för av jordbruksregleringen föranledd
råvarufördyring. Med hänsyn till att makaroner, spagetti och kakmix
inom de sex inte hänföres till jordbruksprodukter föreslås i propositionen
höjd tull på dessa varor i stället för att produkterna överföres til!
jordbruksregleringen. Beträffande potatisprodukter av hithörande slag förordas
däremot -— såsom inledningsvis nämnts — ett slopande av den nuvarande
tullen och att produkterna i stället belägges med införselavgift.
Utskottet finner icke anledning till erinringar häremot och förordar, att
riksdagen antager de föreslagna ändringarna i tulltaxan och bemyndigar
Kungl. Maj :t att vidtaga härav föranledda ändringar i regleringsförfattningarna
på jordbrukets område.
I propositionen föreslås slutligen att tullen på svettremmar slopas. Med
hänsyn till att ingen produktion förekommer inom landet av denna artikel
och till den ringa tullminskning som blir följden av åtgärden och vidare
till att konkurrensläget —- med hänsyn till förekommande import av färdiga
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1962
hattar —■ är hårt pressat för den svenska hattfabrikationen finner utskottet
sig böra tillstyrka förevarande förslag.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 11:272 vari hemställes
att tullen på juteväv och jutesäckar slopas. Som motiv för detta yrkande
har i motionen anförts dels att dessa varor är tullfria när det gäller import
till Danmark, dels att importen av vissa bolsterplattor med juteväv
som stomme inte tullbelägges och dels att produkterna kommer från utvecklingsländer,
vilkas export bör gynnas.
Utskottet får med anledning av förevarande motion framhålla att inom
Sverige bedrives en icke oväsentlig produktion av juteväv. Ett slopande av
tullen på ifrågavarande produkter skulle starkt försämra konkurrensläget
för denna industri. Dessutom skulle åtgärden med utgångspunkt från 1961
års import innebära en minskning av tullmedlen med inemot 1 milj. kronor.
Vad beträffar den i motionen anförda synpunkten, att produkterna importeras
från utvecklingsländer må nämnas, att av den totala tullbelagda
importen år 1960 (6,8 milj. kronor) kom inemot 75 procent (drygt 5 milj.
kronor) från europeiska länder, varav Västtyskland och Storbritannien
svarade för 31 procent (2,1 milj. kronor) och Portugal för drygt 1 procent
(0,08 milj. kronor). Mot bakgrunden härav kan det knappast anses troligt
att eu tullsänkning skulle komma utvecklingsländerna till godo. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 11:272.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition, nr 137,
dels antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr
475);
dels godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Amerikas
förenta stater den 5 mars 1962 rörande ömsesidiga
tullmedgivanden;
dels besluta, att Kungl. Maj:t, vad angår enligt förenämnda
förslag på grund av överenskommelsen med Förenta staterna
sänkta tullar, skall äga att, därest omständigheterna
det påkallar och bestämmelserna i berörda överenskommelser
det medger, helt eller delvis återställa tullen till nuvarande
höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen
därför;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar
i regleringsförfattningarna på jordbrukets område,
vilka föranledes av ändringarna i tulltaxan;
7
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1962
B) att motionen 11:272 av herr Christenson i Malmö om
tullfrihet för juteväv icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1962
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Erik Jansson,
Söderquist, fröken Ranmark, herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström,
Gösta Jacobsson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv,
Kärrlander, Engkvist*, Christenson i Malmö*, Magnusson i Borås, Andersson
i Essvik*, Kristenson i Göteborg*, Fälldin och Enskog.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herr Christenson i Malmö.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
620622