Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962
1
Nr 46
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
I en den 12 januari 1962 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition nr 131, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad
lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås skattefrihet för familjebidrag, som utgår till värnpliktig
i annan form än näringsbidrag, och för ersättningar till civilförsvarspliktig.
Härjämte föreslås en teknisk omreglering av bestämmelserna om
skattefrihet för vissa förmåner till den utomlands stationerade diplomatiska
och konsulära personalen.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Anvisningar
till 32 §.
6. Värnpliktig för egen del tillkommande
naturaförmåner och det
under fredstjänstgöring utgående
penningbidraget samt premie till
till 32 §.
G. Värnpliktig för egen del tillkommande
naturaförmåner och det under
fredstjänstgöring utgående penningbidraget
samt premie till värnpliktig
Senaste lydelse av punkt 6 se 1949:293 och av punkt 7 se 1946:703.
Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 46
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962
(Nuvarande lydelse)
värnpliktig för genomgången fortsatt
befälsutbildning eller för jämlikt 27 §
1 mom. C värnpliktslagen fullgjord
repetitionsövning skola icke upptagas
såsom skattepliktig intäkt. Familjebidrag
ävensom under fredstjänstgöring
utgående flygtillägg och
sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig
intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt skall
för värnpliktig terminslön icke räknas
till skattepliktig intäkt, dock att
vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring
i sjöreserv skatteplikt föreligger för
den del av terminslönen, som motsvarar
sjötjänstbidrag, i den mån densamma
överstiger terminslön för den
värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.
Månadslön skall utgöra
skattepliktig intäkt. Vad i detta stycke
sägs skall gälla jämväl i fråga om
annan personal vid krigsmakten, som
avlönas enligt de för värnpliktiga gällande
grunder.
För annan---6 § krigsavlö
ningsreglementet.
Den för--- — deras bestridande.
(Föreslagen lydelse)
för genomgången fortsatt befälsutbildning
eller för jämlikt 27 § 1
mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning
skola icke upptagas
såsom skattepliktig intäkt. Under
fredstjänstgöring utgående flygtilllägg
och sjötjänstbidrag utgöra däremot
skattepliktig intäkt. För tid då
krigsavlöningsreglementet är tilllämpligt
skall för värnpliktig terminslön
icke räknas till skattepliktig intäkt,
dock att vid sjötjänstgöring eller
tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger
för den del av terminslönen,
som motsvarar sjötjänstbidrag, i den
mån densamma överstiger terminslön
för den värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.
Månadslön
skall utgöra skattepliktig intäkt.
För annan — — — 6 § krigsavlöningsreglementet.
Den för---deras bestridande.
Familjebidrag, vilket annorledes ån
såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,
räknas icke till skattepliktig
intäkt. Näringsbidrag utgör däremot
skattepliktig intäkt och hänföres till
den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag
anses tillkomma den
värnpliktige, även om bidraget utbetalas
till annan person. Det förhållandet
att bidraget använts för bestridande
av en vid inkomsttaxeringen i
och för sig avdragsgill utgift, t. ex.
ränta eller periodiskt understöd,
skall icke föranleda, att avdrag vägras
för utgiften i fråga.
Vad ovan i första och fjärde styckena
sägs skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om annan personal
vid krigsmakten, som avlönas enligt
de för värnpliktiga gällande grunder,
så ock i fråga om civilförsvarspliktig,
som inkallats till tjänstgöring enligt
12 § civilförsvar slagen, och annan
som avlönas enligt för civilförsvarspliktiga
gällande grunder. Civilför
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962
3
(Nuvarande lydelse)
7. Till ersättning -— — — nya
tjänstgöringsorten.
Detsamma gäller---tjänste
män
anslaget.
Såsom med ortstillägg likställda
förmåner för utom landet anställd
diplomatisk eller konsulär personal
anses fri bostad med uppvärmning
och belysning, bidrag för resa till
Sverige under semester, barnbidrag,
utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tillägg,
bidrag för inköp av automobil,
ersättning för hållande av
automobil, förflyttningsbidrag och
prisutjämningstillägg.
(Föreslagen lydelse
svarspenning likställes med penningbidrag.
7. Till ersättning — — — nya
t j änstgöringsorten.
Detsamma gäller---tjänste
män
anslaget.
Såsom med ortstillägg likställda
förmåner för utom landet anställd diplomatisk
eller konsulär personal anses
fri bostad med uppvärmning och
belysning, bostadskostnadsersättning,
bidrag för resa till Sverige under semester,
barnbidrag, utomeuropeiskt
tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bidrag
för inköp av automobil, ersättning
för hållande av automobil, förflyttningsbidrag
och prisutjämningstillägg.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre
bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i
fråga om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år, så ock eljest i fråga
om annan ersättning till civilförsvarspliktig som utbetalas före den 1 januari
1963 än familjebidrag.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Gällande rätt, s. 5—6.
1954 års värnpliktsavlöningsutrednings förslag, s. 6—7.
Remissyttrandena, s. 8—12.
Departementschefen, s. 12—15.
Utskottet
Utskottet behandlar till en början förslaget i propositionen om skattefrihet
för familjebidrag med undantag för näringsbidrag.
Sedan nya bestämmelser tillkommit beträffande de värnpliktigas avlönings-
och övriga förmåner, infördes genom beslut vid 1940 års urtima riksdag
sladganden i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
rörande beskattningen av värnpliktigas olika förmåner. Därvid infördes
skatteplikt för familjebidrag bl. a. med hänsyn till att bidragen delvis utgick
utan behovsprövning och var avsedda att utgöra ersättning för den
värnpliktiges inkomstbortfall under militärtjänstgöringen. Därjämte fram
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962
hölls att familjebidraget tillsammans med den värnpliktiges övriga förmåner
i många fall var nästan lika stort som den avlöning han åtnjöt i det
civila arbetet.
Förslaget i propositionen motiveras med att familjebidragen numera
endast utgår efter behovsprövning och därför mera är att betrakta såsom ett
av sociala skäl lämnat bidrag till försörjningen av den värnpliktiges familj
än som en löneförmån. Vidare åberopas att skatteavdrag enligt en sedan
länge gällande bestämmelse i uppbördsförordningen inte verkställes i fråga
om familjebidrag. Detta förhållande föranleder i flertalet fall kvarstående
skatt, som den skattskyldige har att erlägga långt efter militärtjänstgöringens
slut. Man torde heller inte kunna undgå dessa olägenheter genom att
slopa undantagsbestämmelsen om skatteavdrag i uppbördsförordningen, enär
familjebidragens belopp i regel understiger eller endast obetydligt överstiger
de av centrala uppbördsnämnden fastställda normalbelopp för existensminimum,
som tillämpas vid beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt.
Med hänsyn till att familjebidragen numera är helt behovsprövade och i
huvudsak ligger inom ramen för de i uppbördshänseende tillämpade normalbeloppen
för existensminimum kan enligt utskottets mening några invändningar
av principiell natur knappast riktas mot förslaget om skattefrihet
för flertalet former av familjebidrag. Förslaget medför därjämte inte
oväsentliga fördelar ur taxerings- och uppbördssynpunkt. Utskottet tillstyrker
därför, att familjebidrag, som utgår till värnpliktig i annan form än
näringsbidrag, inte skall hänföras till skattepliktig intäkt.
I propositionen nr 101 till innevarande års riksdag frainlägges förslag
angående grunder för avlöning och andra ersättningar åt civilförsvarspliktiga
in. m. Dessa förslag innebär, att civilförsvarspliktiga, som inkallas till
tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen, skall erhålla antingen penningbidrag,
tjänstgöringspremier och familjebidrag, motsvarande vad värnpliktiga
erhåller, eller också en s. k. civilförsvarspenning. Penningbidragen,
tjänstgöringspremierna och familjebidragen skall utgå efter i princip samma
regler som gäller för värnpliktiga. Civilförsvarspenningens belopp är
däremot i stort sett anpassad till den civilförsvarspliktiges årsinkomst men
avvägd under förutsättning att ersättningen blir skattefri. Andra lagutskottet
har i sitt utlåtande nr 24 tillstyrkt vad sålunda föreslagits i propositionen
nr 101.
I förevarande proposition förordas att gällande skattefrihet för värnpliktigs
naturaförmåner och kontantlön samt den föreslagna, av utskottet ovan
tillstyrkta skattefriheten för familjebidrag skall gälla även för motsvarande
ersättningar till civilförsvarspliktiga.
Utskottet har inte funnit anledning till erinringar mot förslaget om skattefrihet
för ersättningar till civilförsvarspliktiga och tillstyrker således propositionen
även i denna del.
Enligt nuvarande bestämmelser i 32 § 3 mom. kommunalskatlelagen och
punkt 7 av anvisningarna till nämnda paragraf är bl. a. ortstillägg, fri bostad,
utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tillägg och prisutjämnings
-
Bevillningsutskottets betänkande nr J6‘ år 1962
5
tillägg, som utgår till utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal,
att hänföra till icke skattepliktig intäkt.
Vissa utlandstjänstemän åtnjuter för närvarande fri bostad, medan övrig
utsänd personal i huvudsak bestrider sina bostadskostnader med skattefria
lönetillägg. Vid innevarande års riksdag har emellertid på grundval av
förslag i statsverkspropositionen (bilaga 5: utrikesdepartementet, s. 9—27)
beslutats en sådan teknisk omläggning av avlöningsbestämmelserna, att de
utlandstjänstemän, som inte äger bibehålla förmånen av fri bostad, i stället
för nuvarande lönetillägg skall erhålla full ersättning av statsmedel för godtagbara
bostadskostnader, vilket medför en nedjustering av vederbörandes
särskilda lönetillägg. Av det anförda framgår att det hänsynstagande till
bostadskostnaderna för de statliga utländskänslemännen, som hittills skett
inom ramen för vissa skattefria avlöningsförmåner, skall utbytas mot en
direkt ersättning för bostadskostnaderna.
I propositionen föreslås ett av nyssnämnda riksdagsbeslut betingat tillägg
till punkt 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen av innebörd
att bostadskostnadsersättningen blir hänförlig till icke skattepliktig intäkt.
Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att bostadskostnadsersättningen
i skatterättsligt hänseende får samma ställning som de förmåner
den ersätter och tillstyrker alltså den i propositionen föreslagna tekniska
ändringen av bestämmelserna om skattefrihet för förmåner till utom landet
anställd diplomatisk eller konsulär personal.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 131, antaga det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändrad lydelse av punkterna
6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den
28 september 1928 (nr 370).
Stockholm den 3 maj 1962
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Erik Jansson,
Söderquist, fröken Ranmark, herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström,
Gösta Jacobsson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv,
Kärrlander, Engkvist*, Christenson i Malmö*, Magnusson i Borås, Andersson
i Essvik*, Kristenson i Göteborg*, Fälldin och Enskog.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620604