Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962

i

Nr 23

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
rörande avdrag vid beskattningen för avsättning till pensionsstiftelse.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:226 av herrar Gustaf Henry Hansson och
Boman samt 11:344 av herr Boija in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas att punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade
lydelse.

Anvisningar
till 29 §.

2. a. Skattskyldig må--- — till 53 §.

Avdrag må —- —• — till pensionsförsäkring.

För rätt till avdrag kräves vidare---stiftelsens pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl---ovan sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla vid 1963 års taxering samt i fråga om eftertaxering för
år 1963 eller tidigare år.

2) de likalydande motionerna 1:283 av herr Stefanson och 11:347 av herr
Wedén m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning och förslag till nästa års riksdag om åtgärder i
syfte att motverka den nedgång i för produktionsökningen väsentligt företagssparande
som kan förutses inträda de närmaste åren som en följd av
ATP-systemets införande. I första hand bör därvid prövas sådan ändring av
skattelagstiftningen att rätt medgives till skattefri avsättning till konto in -

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 sand. Nr 23

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962

om rörelsen för utjämning av pensionskostnad enligt i motionerna angivna
riktlinjer. Rätt till sadan avsättning skall tillkomma alla rörelser, oavsett
företagsform, vilka deklarerar för inkomst enligt bokföringsmässiga grunder»
: ävensom

3) de likalydande motionerna 1:334 av herr Hagberg m.fl. och 11:409 av
herr Heckscher m.fl., \ari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande av vad i
motionerna anförts efter härom företagen skyndsam utredning för riksdagen
framlägga förslag, innebärande att arbetsgivare medgives rätt att skattefritt
avsätta medel till egen pensionsfond med belopp som under ATP-systemets
uppbyggnadsperiod erfordras — utöver de årliga avgifterna för tilläggspensioneringen
— för att täcka den faktiska pensionsförpliktelse som
åvilar arbetsgivaren.

I fråga om motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena hänvisar
utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, till
motionerna 1:226, 11:347 och 11:409.

Gällande rätt

De år 1955 beslutade ändrade bestämmelserna rörande företagsbeskattningen
innefattade bl. a. nya föreskrifter angående vad som skall förstås
med pensionsstiftelse och om rätt till avdrag för avsättning av medel till
dylik stiftelse. Bestämmelserna var föremål för översyn vid 1961 års höstriksdag
i samband med antagande av civilrättslig lagstiftning rörande pensionsstiftelser.
Fr. o. m. 1962 års taxering innebär de skatterättsliga bestämmelserna,
som gäller vid taxering till både statlig och kommunal inkomstskatt,
bl. a. följande.

Enligt punkt 2 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen må
skattskyldig åtnjuta avdrag vid beräkning av inkomst av rörelse för medel,
som avsatts till sådan pensionsstiftelse varom förmäles i punkt 6 av anvisningarna
till 53 § samma lag. Motsvarande gäller jämlikt punkt 1 av anvisningarna
till 22 § vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet enligt
bokföringsmässiga grunder. För rätt till avdrag kräves bl. a. att medlen kontant
eller i form av aktier eller därmed jämförliga tillgångar till ett värde
motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats till stiftelsen. År fråga
om aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. juridiska personer godtas avsättning
i form av skuldebrev. Därvid fordras emellertid numera i regel att skuldebrevet
innefattar utfästelse om ränta.

Genom 1961 års lagstiftning har vidare föreskrivits att för rätt till avdrag
även skall krävas att den skattskyldige utfäst pension samt att utfästelsen
i princip skall vara oantastbar. Sålunda stadgas i fjärde stycket av
förenämnda anvisningspunkt i 29 § att pensionsstiftelseavsättning skall
tjäna till tryggande av den skattskyldiges utfästelse om pension. Utfästelse

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962

3

skall vara gjord av den skattskyldige till arbetstagare eller arbetstagares
efterlevande. Utfästelse till arbetstagare om pension, som ännu ej börjat
utgå, skall innefatta att denne vid avgång ur tjänsten utan samband med inträffat
pensionsfall har rätt till den del av pensionen som intjänats vid avgången
(s. k. fribrev).

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse må uppgå till högst det belopp,
som fordras för att uppbringa stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets
utgång till vad som motsvarar pensionsreserven, beräknad enligt
10 § lagen med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse. Enligt detta
lagrum avses med pensionsreserv kapitalvärdet av utgående pensioner samt
i fråga om pensioner, som ännu inte börjat utgå, kapitalvärdet av utfästelser
om pension till den del pension enligt utfästelserna intjänats vid tillfället för
beräkningen. Pensionsreserven kan även påverkas av tilläggsutfästelser om
pension enligt det s. k. PRI-systemet eller annat liknande system. Vid 1962
års taxering gäller en schablonregel för beräkning av pensionsreserv på
grund av sådana tilläggsutfästelser (prop. 132 och bev. utsk. bet. 55/1961).

Fjärde stycket av punkt 2 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
stadgar, att vid beräkning av det belopp, vartill avdragsgill avsättning till
pensionsstiftelse högst må uppgå, hänsyn i fråga om s. k. familjeföretag icke
får tas till pensionsutfästelse avseende någon, som genom eget eller anhörigs
innehav av aktier har ett avgörande inflytande i bolaget, eller ock efterlevande
till någon varom sålunda är fråga.

S. k. fria pensionsstiftelser skall stå under tillsyn enligt 1929 års lag om
tillsyn över stiftelser. För s. k. bundna stiftelser gäller bestämmelserna i
1937 års lag om aktiebolags pensionsstiftelse m. m.

Enligt punkt 6 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen fordras
att följande förutsättningar är uppfyllda för att en pensionsutfästelse i
skatterättslig mening skall föreligga. Stiftelsens stadgar skall ha fastställts
av tillsynsmyndigheten. De skall innehålla föreskrift att stiftelsens ändamål
uteslutande är pensionering på grund av tjänst och att ändamålet skall vara
oförändrat så länge stiftelsen består samt att vid dess upplösning eller då
det icke längre finns eller kan antagas komma att finnas någon, vars rätt
till pension på grund av tjänst skall tillgodoses av stiftelsen, återstående
medel antingen skall användas för dylik pensionering eller också skall anslås
till välgörande eller eljest allmännyttigt ändamål.

För stiftelser, vars förmögenhet överstiger pensionsreserven, avses enligt
övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning i ämnet en avtappning
av överskottet tvångsmässigt skola ske. Denna s. k. avtappningsregel träder
i kraft först vid 1964 års taxering.

Frågornas tidigare behandling

De i förenämnda motioner framställda yrkandena har tidigare vid flera
tillfällen varit föremål för riksdagens prövning men avslagits. Vad gäller

i '' V> i i i S1 Vi it ii* -i,: t ?,

v v !v ; a: till

i:>,••; j.iinu v’n;i:Wivv»''u; i;.u ji '' .

* i. i i uv-:: uHu v lvu; -v - • -anal va; V '' bl''v \jnr>i> ii a f •>

-vis ■)> .'' »;i• .''.''to--. v(; i • n‘i- II!: ii i hus

. i

V . ;ii i.M ■•; i • : i; ■ : > .in .< i tr.

H /

i, ■:<

iiiic.o! nsq ‘ j: i i .*i ;

U:i.:! .2 > iu.v;fifcu
iö.i • ,. <

i'', i . ..m;-: < ic.:.; uiw!

j '' i''--”;- I ,nr-v *rr." i; y»- f o n t i i . ''''w:,!.-; ;-.i .• i ■ ''i

cilub •. ? • j j l .''i rf jHii-if noiiiisoo • i i i;. l :; - .«{ f hi v o fib

t IT; t-2 •;Dtroii?i:''iir ''ji-wjt;RJ»i vi: b/bw/inii*''.'' .? I->m v ^ i ’■;/:!

• ; va r-M: s :i/iiiti.u:/; • r ;r,i u::r>.-c.; . r.n-i -iii-Hi j;’. t

léi ?: I. Ji £ i i i -it- 1 :ii • in ... ''■

: > '' . |jj;. il. q.bni ii V ; \/ . r ''! /ii r ..i . .- : i .fri i i'' t!

icbi L-.''T . ( i •• : •. ; i;: • i :; >; t: -j iV. v •; I; . . . t i r i • rroqq r.;rs

i; : v: ■ ::.i[ v.1: Uu: :i in i i.-,-. b. . :ni:'' ;''ir ,.j in:

. i . ■ :■ ffj wjuvp ::r?.j!:«a va biij.n;q

\ i::. lss) isu-ti.s/fnfMivp»; n. -■ t mi'': v:s iVr./J». :.i t i;.*i
11 i ‘ :i'' i.. . ii- •; i •'' (!''!•.; ti i- .-v/; il?.'' ii i'', i :

-..i t ri; jj ,, , | j • / •.!• i.‘ ''4.itf;U ;i ■ ,. • '' ■ ■

: /L ifltv /bi

''» i; i . i /[, , Jn.'' *■ f1''. ''f>:d ''i

■ i .£ i / i Ibl

i":! :< : • »/ >b'', r-: »■. ■ : vsi- ■ >?.

" . ■ ■ i ■ '' .! > ■ ■ ; b. i a • .■■'' - : i ■ '' i:! i j: • i •) l i .; '' L''

i 1 * i - ■ ., .i ; .. , '' i-: ::.b ;.. . c ,i

j>i Tii iv U i : ,;V ilUv. L.-> u JTi fV-f ,tiii iJ. J ; ti>l ■;«-.? .V-1

j ni*i k*5:y . /:/!! •''» . ’ snv.i i .•♦>}* »i v»h

/>■ ; :■ ■ ''■ : • i-r.jij: . - .. ••• i- ■■ ■■■■; f'':i

T-iU''/ ,v:i

q. d.iO ti 1;u''j. ''tOiiOl i Utii;

:i : ''• ;; . .'' :::i 1 i q;i,;>• Ti:

• •-.f-; .! 5 j •/,} ;* *'' »? ''''.v •

tfiYJ. • v*’»V*;", v-•• / •.

/U iilinll. -b b Dii:.- ÖL ii;lÖb:C iiii i.bUV
-;u b. .LU .V UU‘kb f , f '' .b: i

> u\ b'' i n?t S

''♦ >: v 4.a"As. *121 ''b''**//) j-ji v <? v

: : . ''

liUi/flsijf.Ma ''t//; vid i rv

bi-./ •/•i.q/ibii ''umI G/T»j.i ‘ -o/7 -fin

:■ i It; j ".‘Mi !fl

" i 4

i'' r*’

iUAi

l tf .v

\rih t

in- t-,

?nr. f.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962

ende avgiften till ATP. När ATP-systemet nått fullfunktionsstadiet och avgiften
uppnått samma höjd som den beräknade faktiska kostnaden, så skulle
naturligen all ytterligare avsättning upphöra. För att möjliggöra utjämningen
av pensionskostnaderna borde emellertid avsättningarna kunna tagas
i anspråk tidigare, nämligen för betalning av avgift till ATP. Företagen
skulle då haft möjlighet att under ATP:s uppbyggnadstid täcka in och
utjämna pensionskostnaden. Samtidigt skulle den eljest inträdande nedgången
i företagssparandet så långt möjligt kunna undvikas.

I den allmänna debatten om sparandet och de lämpligaste formerna härför,
framföres från vissa håll den åsikten, att det allmänna borde iaktta en
viss återhållsamhet i fråga om åtgärder, som gynnar företagssparandet. I
stället borde man försöka kanalisera en större del av sparandet till den
öppna marknaden. Teoretiskt kan vissa skäl anföras för en sådan ståndpunkt.
Men behovet av ett ökat löpande sparande är redan nu så utpräglat,
att detta enligt motionärernas mening väger över. Risken att vi annars
får ett totalt lägre sparande är uppenbar och härigenom skulle grunden för
det fortsatta ekonomiska framåtskridandet undergrävas.

I de likalydande motionerna I:33A och II:i09 uttalas att det förhållandet
att avgifterna till ATP periodiseras på visst sätt saknar betydelse i fråga om
arbetsgivarens pensionsförpliktelse. Eftersom principen för bokföringslagen
är att en rörelseidkare eller ett företag inte får framställa sin ställning såsom
starkare än den verkligen är, skulle det vara i överensstämmelse med
»god köpmannased» att pensionsförpliktelsen registrerades såsom skuld i
företagets bokföring. En bestämmelse i sådan riktning skulle emellertid
otvivelaktigt erbjuda övergångssvårigheter beträffande vinstredovisningen.
En rätt att successivt bygga upp en egen fond skulle innebära en lämplig
övergångsform. Arbetsgivare bör inom större såväl som inom mindre företag
få rätt att till egen pensionsfond göra avsättningar upp till visst maximibelopp
per år. Maximibeloppet bör vara den mot pensionsförpliktelserna
svarande genomsnittliga verkliga årskostnaden enligt försäkringsmatematiska
beräkningar och avsättningen under året kunna uppgå till skillnaden
mellan detta maximibelopp och de avgifter arbetsgivaren under året har att
inbetala för sina anställda.

För genomförande av en sådan ordning talar främst följande omständigheter.
Företagssparandet spelar för närvarande en mycket stor roll och skulle
vid en fondbildning sådan som den förordade utan tvivel påverkas i gynnsam
riktning. Genom att på detta sätt främja företagssparandet skulle man
underlätta lösningen av vissa av företagens kreditproblem och skapa förutsättningar
för en större produktionsökning med därav följande standardökning
i samhället. För de anställda skulle en frivillig fondering inom företagen
innebära att pensionsutfästelserna gjordes säkrare. Högre avgiftsbelopp
skulle finnas avsatta, samtidigt som den ökade produktionen skulle

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962

7

förstärka säkerheten. Företagen skulle få möjligheter till en för såväl företagen
själva som samhället lönande resultatutjämning. På grund härav får
man förutsätta, att företagen skulle finna det förenligt med sina intressen
att i största möjliga utsträckning begagna rätten till frivillig avsättning till
egen pensionsfond. Den övervältring av kostnaderna för pensionerna som
förekommer i nuvarande system är från såväl principiella som rättvisesynpunkter
i högsta grad otillfredsställande. Det av oss förordade systemet
skulle leda till att övervältringen på framtida generationer skulle om icke
helt elimineras dock i betydande grad minska.

Utskottet

I förevarande betänkande behandlar utskottet vissa motionsyrkanden rörande
avdrag vid beskattningen för avsättning till pensionsstiftelse. Utskottet
vill till en början erinra om att förutsättningarna för denna avdragsrätt
ändrats efter tillkomsten av ATP och att 1961 års höstriksdag bl. a. av denna
anledning antagit nya civilrättsliga och skatterättsliga bestämmelser i ämnet.
Härigenom har möjligheterna att skattefritt avsätta medel till pensionsstiftelse
begränsats i förhållande till vad tidigare varit fallet. För rätt till
avdrag krävs numera bl. a. att utfästelse om pension gjorts av den skattskyldige
själv — tidigare godkändes av pensionsstiftelse lämnad utfästelse
— och att utfästelsen, om den lämnas efter utgången av år 1962, skall innefatta
rätt till fribrev vid avgång ur tjänsten före uppnådd pensionsålder,
d. v. s. fråga skall vara om s. k. oantastbar pensionsrätt.

Nu berörda bestämmelser medför i princip en minskning av den s. k. avdragsgilla
pensionsreserven, varmed förstås det belopp vartill pensionsstiftelsens
förmögenhet högst må uppgå för att avdragsrätt för avsättning till
stiftelsen skall föreligga. Vissa övergångsbestämmelser motverkar emellertid
denna effekt. Större betydelse för beräkningen av pensionsreserven har emellertid
det förhållandet att utfästelser, som är förenade med klausul att pensionen
skall nedgå med vad den anställde kan komma att uppbära enligt
ATP, skall medräknas i pensionsreserven med ett med hänsyn till denna
klausul nedsatt belopp. Detta kan medföra att många pensionsstiftelsers
förmögenhet överstiger vad som numera motsvarar pensionsreserven. För
att undvika att ett alltför stort sådant överskott kvarligger i pensionsstiftelsen
under obegränsad tid har införts en regel som är avsedd att tvinga
arbetsgivaren att gottgöra sig för erlagda ATP-avgifter ur stiftelseöverskottet,
den s. k. avtappningsregeln. Regeln, som inte träder i kraft förrän vid
1964 års taxering, gäller endast i de fall stiftelseförmögenheten överstiger
120 procent av pensionsreserven.

I motsatt riktning, d. v. s. höjande på pensionsreserven, verkar å andra
sidan att arbetsgivaren kan ha åtagit sig att avsätta medel för tilläggspension
utöver ATP, t. ex. enligt det s. k. PRI-systemct som grundar sig på
överenskommelse mellan vissa parter på arbetsmarknaden.

Ull •,

''•.Öl / . » V Jr C5

i . r, V/ u i .

. i i U

£1«0

>;iL; /

JKi T.

• . . ■ i v ■ / !''i i / • •'' J '' i i l • , i

i i ■ "t 1 - » /i *1. 1

■V;. piliii-.-.-A.

- u .n .vifta / » ■ .*

• ''ii", £>l:r;

vh-v

i.7 < j5q VV ui i : L .:::

; Ui i Hi"3 It

i i

; in

UuiV ii.icH.n

v.- aUmq i

HIL "H.Hi i

i .

>;.; f, ;?*; y ''

• i! T -...t ■

[ )«: i >p

•fin- ''.

i,j ifi.oi.i v/ fi , Hl ‘ii;

-- - -i ''fl '' * i ; ’ 1 - tf f . , • 1 ‘ M .-

flff tj . I 1. ... ,

/ ., .i.

■ r ii

vi ? !■ f■'' :■•rf

V.M*f • • : • • :

-inni !i '' .''.. t v ; ..

■f ni ii il.vr. r • T k ■ ''. ■ f(7 •

. ..

f<.■;vi ''i*.In'':;.,i ■; Him'' ■. bftmif/ ;

''•■i i f i•'' ■ ’ l i • .nfi :h ■ n •

ii,.''. Si»; • <•. \'' i .i i iin it f t i|j i i«.i

■ >ifi, '' : i ijln .>>, ■ f: r f il

.''fl'', ; 111 • n/.;

.'' t t ri''f.11 >M|''F». . .''in

i .''kyl i i ’ i .tf''.’ \<j ‘\''K‘...j Ir.v

;: .fri r i *i 11/?: n v. ■> ’. /;•

J ,f; i," ''h ''r;fi§thit - j-iiijn; •>!;

;r>. fi/1''ifitfi • ’i yJ;; t:r. if>; it" •, • •-

I '' • >•'' ■:T'' >'' Uir !?r i

■ Hi<H Hc, ;'' h>

■H •»: tf- i

: j .

ihii tav. :‘*1 ■
rr m > o

rf ''i

X. <ff€

a: *. v. ..ii

- /r,

-''i

fn.; - .t'', i ;H i-''V

*{jr » t: • . • ; v;*- <l\

i s> H T'') / ,T‘

[tMfli II'' ‘i 11 t '' il ■'' '' >10
fv.lirl!:/ /"j

.1 .

i / i

fii! t ''H''

-i''f. IM ''

... ,,, ;. .,..

.liv) : -(I !l. ■ ■MV it

V . i'':'' •>. fn f ; )i

ir/ . ; i y. ''f .■(''jgjnil.jla

!: ■: .1 ''i v •>

mm. '' '' • sni i ■ i ■- ''i'': i''ir ;

'' ; : t. I .••roi

Io>:

i ’ ■, ■<> i I .(( M.jol''»;'''' '' if t!IHf)A''/i

li.iH ;i ■ ; y n ijj ■ ,V ■ y Hv.r: ''»>

U-y ■ ■ '' i; f! i'' ’ . . : jlr/h Till Hl.

-ii it-. <■!■;-. M ,.i hirn ''m;- • y i'' i J , .1;. y\y i, ; .. .-; i

■l i i 3 r;ii i , . '' H i:, iö i ; <.v }ii; /. v = v /! >.; u

ÖTv’ c/n''.; r .ao;- .ni '' •> :..i ; -.ii

loniid i-.VM n-.i ''i/iri/ rn-M -i fici • i -• -.>i1,,■''<! in,. '' ,r,i-, ; •. n

f-M f-r-ji;■/ ;.M ; • ; ... J,;.. . j.; J

C!hr»f c - .''i /• . ••nu=:n;.u! ■.■i-.-i; i.C.a ,,i i yi- -i i .

!'' 1 - " ~ c i- i : '' .; ;.c ;• • ; /: in .- .. i n i ..m nu in ''i^.i-hiis JJ»i jk . t

in ft; M-riVi jhi:,. ■ ;1-■-, ijrf.y.i ■. 1 >; ; J i iv-iilfj .. , i (. ,;.yi. ,f: fu>!H

av.''/-:.): in;- i:t< ,}; ,| ; .. ,, /.■- -- /ii

<;»« Vit

-y,\ j'',1''iv-A .ViV.A O*««•>•

I

;i ; :> • 1 ''! ’■ ;! rv;(i '';/.! • ft

tji) )H. .... ,f -1 '' .V'':-, jj il)» < .f; '' : • ,»it < . ''• i1 i v ! IIOj)ia,Of{01fJ ( -ten''!''»

. . '' '' . ■ .■■■-''■ yj ; | o • ''Afl

Mm.Ji-r. =

(" 1 ; : ''l j ) f f. * 1 '' f : '' : 1 *1 '' ‘ ''r ^ ^ ‘.i* ■ V‘ '' '' ■ '' '''' ■ '' '''' l'' >* ■’

!-n! ;n ,i .• , ■ ; Uiua t K/<

.-ii.:.,- ; • '' u. i. >. •'' <

\ ’ w-'' ''.thv.u tv. • "!:du''l\''..V. .tl fA

h.n : .• )•....-!){ Vii :CC • T t,!!’. i ■ '' • ''H jb •

.ii.i iTirt vii l i*'' : >i. hA:, ‘ m■.":<& u ■ in- "" ru’. -d

i

; i i’( ”: }>* åt;

\ ■'' ■. \li\ -• \\uv .■ . ■ > \u;;■

•:. _ I.i ii VtUoii.;. • ,-it

... .i.it ,,, ; ::,I ): n,.t -ii‘. ■ jJ- ■'' (i

-: j.-i,’. *<it , ;■ u.,. . i h .i i . it Ayf

Ut . i i ■ .... . > * * * ‘ ‘ ’ -11 1 ■" '' ■ ■ '' “'' J

a. ...11 v;.- u v»; i-..: -

• i> ;!].■ tiij1; ;u>> .: ^ . ■* •

.! i-..-; t il.'' : ’ 1

uijiiill y,l JJt t!»

Ii n.tii «''/: !;.*!• ill .o''J ,ii .£I;

.J> > i !..i åt:

''i j....'' isii

:-

/>i;'' 1 ''ii;''.

.....•

:r; i J ; fl

. : I , “/J i <

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962

de av två nya kreditinstitut som nyligen förelagts riksdagen. Sålunda förordas
i proposition nr 124 inrättande av ett institut för långfristig kredit till
mindre och medelstora företag och i proposition nr 125 ett institut för exportkredit.

Med det anförda avstyrker utskottet skrivelseyrkandena i motionerna
I: 283 och II: 347 samt I: 334 och II: 409.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande frågan om avdrag för pensionsavsättning i familjebolag

att de likalydande motionerna 1: 226 av herrar Gustaf
Henry Hansson och Boman samt II: 344 av herr Boija m. fl.
om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning inom
familjebolag till pension icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

B) beträffande frågan om avdrag för avsättning till egen pensionsfond

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:283 av herr Stefanson
och II: 347 av herr Wedén m. fl. angående rätt till viss skattefri
avsättning för utjämning av pensionskostnad m. m.,
samt

2) de likalydande motionerna 1:334 av herr Hagberg
m. fl. och II: 409 av herr Heckscher m. fl. om rätt till avdrag
vid beskattningen för avsättning till egen pensionsfond,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 april 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Erik Jansson, fröken Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Wärnberg’
Lundström och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson i
Göteborg, Vigelsbo, Engkvist, Christenson i Malmö, Darlin, Andersson i Essvik,
Kristenson i Göteborg och von Sydow.

Reservation

av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gustafson i Göteborg,
Christenson i Malmö, Darlin och von Sydow, vilka

dels ansett, att utskottet bort tillstyrka förslaget om avdragsrätt beträf -

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1962 11

fande pensionsavsättning i familjebolag även för huvuddelägare som är anställd
i företaget samt att utskottet sålunda under A bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna
1:226 av herrar Gustaf Henry Hansson och Boman
samt II: 344 av herr Boija m. fl. antaga det vid motionerna
fogade förslaget till lag om ändring av punkt 2. a av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

dels ock ansett, att utskottet under B, avseende frågan om avdrag för avsättning
till egen pensionsfond, bort hemställa,

att riksdagen måtte — med bifall till de likalydande motionerna
I: 283 av herr Stefanson och II: 347 av herr Wedén
m. fl. samt de likalydande motionerna 1:334 av herr
Hagberg m. fl. och II: 409 av herr Heckscher m. fl. — i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
med beaktande av vad i motionerna anförts företaga utredning
samt till 1963 års riksdag framlägga förslag om rätt för
rörelseidkare att oavsett företagsform under ATP-systemets
uppbyggnadsperiod göra skattefri avsättning till konto inom
rörelsen för utjämning av pensionskostnaderna.