Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962
1
Nr 22
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.
(1 :a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 362 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 441 av herr Wahrendorff
m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning och förslag till 1963 års riksdag angående upphävande
av den särskilda varuskatten å gräddglass».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 441.
Gällande bestämmelser
Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt
skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas
varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu
eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning
är upptagna bl. a. choklad- och konfektyrvaror hänförliga till vissa
angivna varugrupper. Beskattningen av nu ifrågavarande varor kan väsentligen
sägas omfatta sötsaker och glass samt pulver och tabletter för beredning
av läskedrycker.
Bestämmelserna i förordningen om särskild varuskatt är inte tillämpliga
å bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar avsedda
efterrätter, helt eller delvis bestående av glass. Glass, som försäljes till konsumenter
i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed
undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter
glass. Skatteplikt inträder först då dessertglass av återförsäljare delas i
portioner om mindre än 1/3 liter.
Skatten utgår med 65 procent av varans beskattningsvärde, som i regel
motsvarar det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning
av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad
i priset.
Frågans tidigare behandling
Frågan om upphävande helt eller delvis av varuskatt för glass har vid
upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. Så har skett
bl. a. i anledning av motioner vid 1958 och 1961 års riksdagar.
liihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 22.
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 är 1962
Vid 1958 års A-riksdag yrkades motionsvis, att skatten å gräddglass skulle
avskaffas. Motionerna avstyrktes av bevillningsutskottet i betänkande nr 8,
som godkändes av riksdagen. Efter att ha erinrat om att 1952 års kommitté
för indirekta skatter i sitt betänkande SOU 1957: 13 förordat ett upphävande
av skatten å glass yttrade därvid utskottet bl. a.
I enlighet med vad från utskottets sida uttalades vid frågans behandling
vid 1957 års riksdag, bör valet därför stå mellan att bibehålla nuvarande
beskattning av glass och att helt avskaffa densamma. Liksom 1952 års kommitté
anser utskottet starka skäl tala för ett upphävande av skatten å glass.
Emellertid kan man inte — allra minst i nuvarande statsfinansiella läge —
underlåta att fästa avseende vid det förhållandet att ett inte obetydligt skattebortfall
skulle bli följden av en sådan åtgärd. Intäkterna av skatten å glass,
som under senare år visat en inte oväsentlig ökning, beräknas av kontrollstyrelsen
för år 1957 uppgå till omkring 14 milj. kr., varav mer än hälften
hänför sig till gräddglassen. Härtill kommer att nya eller ökade indirekta
skatter på sistone genomförts eller aktualiserats, varför frågan om glassbeskattningen
kommit i ett delvis annat läge än tidigare. Det bör enligt utskottets
mening inte ifrågakomma att samtidigt som andra varuslag drabbas av
en skärpt beskattning upphäva skatten å glass.
Frågan om helt avskaffande av glass-skatten var föremål för prövning
även vid 1958 års B-riksdag i anledning av motioner i ämnet. I sitt av riksdagen
godkända betänkande nr B 8 avstyrkte bevillningsutskottet motionerna.
Utskottet anförde därvid bl. a. följande.
Enligt vad utskottet inhämtat användes vid glasstillverkningen årligen
uppskattningsvis 1 000—1 200 ton smör. Härmed bör jämföras den beräknade
totala årsproduktionen av smör inom riket, ca 90 000 ton. Med hänsyn
till de speciella förhållanden, som påverkar konsumtionen av skattepliktig
glass, är det tveksamt om en avveckling av skatten kan tänkas i någon
nämnvärd utsträckning bidraga till att den pågående ökningen av denna
konsumtion sker i snabbare takt än eljest. Enligt utskottets uppfattning
finns knappast fog för ett antagande, att ett slopande av glassbeskattningen
skulle medföra att konsumtionen av gräddglass skulle bli av en sådan storleksordning
att avsättningssvårigheterna för smörproducenterna blev nämnvärt
mindre. Härvidlag torde en minskning av prisspänningen mellan smör
och vegetabiliska fetter ha större betydelse.
Om enbart beskattningen av gräddglass avskaffades, skulle av allt att
döma användningen av smör vid glasstillverkningen öka i viss omfattning.
Som motionärerna själva påpekat och från riksdagens sida vid flera tillfällen
framhållits skulle emellertid en dylik åtgärd ytterligare försvåra
kontrollen av glassbeskattningen och den bör därför enligt utskottets mening
inte vidtagas.
Det sagda innebär inte att utskottet i princip ställer sig avvisande till
tanken på ett upphävande av skatten å glass, utan utskottet delar den tidigare
från riksdagens sida uttalade meningen att denna beskattning av skattetekniska
skäl bör avvecklas. I betraktande av att glassbeskattningen för
närvarande torde tillföra staten inkomster till ett inte obetydligt belopp, ca
14 miljoner kronor, ett belopp som av allt att döma tenderar att öka, bör
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962
3
avvecklingen emellertid ske i ett mindre pressat statsfinansiellt läge än det
nuvarande. Hänsyn bör även tas till att under våren nya varuslag — varibland
även socker, som får anses vara ett mer oumbärligt livsmedel än
glass — träffats av indirekt beskattning.
I en till chefen för finansdepartementet ställd, den 14 juli 1960 dagtecknad
skrift har Sveriges Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna
om skatt å glass måtte bli föremål för en teknisk revision samt att denna
företas med största möjliga skyndsamhet. Förbundet har därvid framhållit
som sin mening att skatten på glass borde upphävas. Då det emellertid med
hänsyn till det statsfinansiella läget inte synts förbundet antagligt att statsmakterna
under nu överskådlig tid kommer att biträda kravet på ett upphävande
av skatten, har förbundet ansett sig åtminstone böra hemställa
om en revision av hela skatteförfarandet för undanröjande av de tekniska
brister som måste anses vidlåda detsamma i fråga om såväl beräknande av
skatten i det särskilda fallet som också redovisningen därav hos de skattskyldiga.
översynen bör ha till riktpunkt att åstadkomma förenklade och
förenhetligade bestämmelser att gälla all inom landet yrkesmässigt försåld
glass.
Kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd har vidare i skrivelse till
Kungl. Maj :t den 28 mars 1961 gjort framställning om råvaruprisutjämning
för glass samt om viss omläggning av beskattningen av denna vara. Därvid
har föreslagits att en särskild utjämningsskatt införes, omfattande all glass,
samt att den särskilda varuskatten å glass omlägges så att den likaledes
drabbar all glass. Omläggningen borde ske så att varuskatten kom att utgå
med visst belopp per liter. I skrivelsen uttalas att en sådan teknisk omläggning
av glassbeskattningen länge synts vara den lämpligaste utvägen för att
råda bot på de mycket besvärliga gränsdragningsproblem som föreligger vid
nuvarande regler.
Vid 1961 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 30 och II: 53,
att riksdagen måtte besluta, att särskild varuskatt å gräddglass från och
med den 1 januari 1962 inte längre skulle uttagas. Motionerna avstyrktes av
utskottet i dess av riksdagen godkända betänkande nr 72. Utskottet anförde
därvid bl. a.
Motionärerna har inte heller ifrågasatt att glassbeskattningen för närvarande
skulle avskaffas utan begränsat sig till att yrka att skatten å gräddglass
måtte borttagas. Utskottet vill framhålla att en svaghet med glassbeskattningen
i dess nuvarande konstruktion är att vissa svårigheter föreligger
att utöva en effektiv kontroll. Även om förhållandena härutinnan något
förbättrats under senare tid genom att glasstillverkningen alltmer koncentrerats
hos stora producenter, kvarstår dock betydande kontrollsvårigheter.
Den av motionärerna föreslagna åtgärden att undanta gräddglass från skatt
men behålla skatten på annan glass skulle otvivelaktigt ytterligare accentuera
dessa svårigheter.
Kungl. Maj:t har för närvarande för prövning två framställningar ro -
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962
rande glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd
gemensamt föreslagit råvaruprisutjämning för glass samt viss
omläggning av den särskilda varuskatten för glass. Vidare har Sveriges
Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna om särskild varuskatt
på glass måtte bli föremål för en skyndsam teknisk revision. I avvaktan
på Kungl. Maj:ts ställningstagande till berörda framställningar, vari
begäres genomgripande ändringar i glassbeskattningen, bör enligt utskottets
mening någon ändring från riksdagens sida inte vidtas i reglerna för denna
beskattning.
Motionerna
I de förevarande motionerna anföres bl. a., att den höga beskattningen av
glass torde ha medfört att allt fler tillverkare av glass vid framställningen
övergått från högklassiga mjölkprodukter till andra fettämnen, såsom margarin,
fettemulsion etc. Detta medför att glassens kvalitet inte blir den
högsta möjliga. Med tanke på den ständigt stigande konsumtionen är denna
utveckling olämplig.
Med hänsyn till de ovan relaterade konsekvenserna av glassbeskattningen
och till att skatt inte utgår på dessertglass synes det på goda grunder motiverat
att all skatt på gräddglass slopas. Genom att i första hand begränsa
skattebefrielsen till gräddglassen skulle de statsfinansiella konsekvenserna
icke heller bli särskilt framträdande. Kontrollfrågorna erbjuder otvivelaktigt
vissa svårigheter, men kan på goda grunder icke anses svårare att bemästra
än nu då dessertglassen undantages. Enligt kontrollstyrelsens föreskrifter
uttas nu icke heller den särskilda varuskatten vid försäljning av
lösglass till återförsäljare. Detta gäller under förutsättning att vederbörande
köpare avlämnar ett på tro och heder tecknat intyg om att ifrågavarande
glass endast kommer att användas för tillverkning och försäljning av efterrätter.
Utskottet
Enligt förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt utgår skatt
för glass, liksom för andra skattepliktiga choklad- och konfektyrvaror, med
65 procent av varans beskattningsvärde. Detta värde är i regel lika med det
lägsta pris — varuskatten inte inberäknad — som den skattskyldige betingar
sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare. Från
skatteplikt undantages bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller
matserveringar avsedda efterrätter, som helt eller delvis består av glass.
Enligt kontrollstyrelsens föreskrifter uttas inte den särskilda varuskatten
vid försäljning av lösglass till återförsäljare, om köparen avlämnar ett på
tro och heder tecknat intyg att inköpt glass endast kommer att användas
för tillverkning och försäljning av efterrätter. Glass, som försäljes till konsumenter
i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed
undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter
glass. Skatteplikt inträder först då dessertglassen av återförsäljaren delas
i portioner om mindre än 1/3 liter.
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962 5
I förevarande motioner har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till 1963 års riksdag angående
upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass. Till stöd för yrkandet
i motionerna har bl. a. anförts, att skatt icke utgår för s. k. dessertglass,
samt att den höga beskattningen av glass torde ha medfört, att allt
fler producenter vid tillverkning av glass övergått från högklassiga mjölkprodukter
till andra fettämnen. Motionärerna anser, att om skattebefrielsen
begränsas till att avse endast gräddglass torde de statsfinansiella konsekvenserna
inte bli särskilt framträdande. De ytterligare kontrollåtgärder, som
otvivelaktigt blir erforderliga vid en partiell skattebefrielse av detta slag,
anser motionärerna inte vara svårare att bemästra än de svårigheter, som
redan nu finns genom att dessertglass undantagits från beskattning.
Som av den ovan lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t under
prövning vissa framställningar med begäran om genomgripande ändringar
i glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd
föreslagit en råvaruprisutjämning för glass samt omläggning av
den särskilda varuskatten för glass. Vidare har Sveriges Glassindustriers
riksförbund anhållit, att bestämmelserna om särskild varuskatt på glass
måtte bli föremål för en skyndsam teknisk revision.
Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare uttalat som sin mening att
varuskatten å glass bör avskaffas. Likaså förordade 1952 ars kommitté för
indirekta skatter en sådan åtgärd åtminstone i samband med att en allmän
varuskatt infördes. De förevarände motionerna är emellertid mindre långtgående,
i det att desamma går ut på ett avskaffande endast av skatten på
gräddglass. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att det förefaller
föga konsekvent, att statsmakterna samtidigt som man genom statliga åtgärder
stimulerar avsättningen av mjölkprodukter bibehåller en beskattning,
som motverkar konsumtionen av dessa produkter.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att utredning
företas i syfte att avskaffa skatten på gräddglass. Förslag på grund
av utredningen bör kunna föreläggas nästa års riksdag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
1:362 av herr Thorsten Larsson m. fl. och 11:441 av herr
Wahrendorff m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning och förslag till 1963 års riksdag om
upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.
Stockholm den 13 mars 1962.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar
Eriksson, Erik Jansson, Söderquist, Gustaf Elofsson, Yngve Nilsson*, Wirmark,
Paul Jansson och Billman*; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson
i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Asp, Rydén, Darlin
och fru Holmqvist.
Reservation
av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Erik Jansson, Wirmark, Paul
Jansson, Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander, Asp och fru Holmqvist,
vilka ansett,
dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke å s. 5 rad 20 uppifrån, som
börjar med orden »Utskottet vill», bort ha följande lydelse:
»Utskottet får erinra om att intäkten av glassbeskattningen under senare
år visat en starkt stigande tendens. Från att år 1945 ha uppgått till 2,5
milj. kronor kan skatten numera beräknas uppgå till 20—25 milj. kronor
per år. Härav torde större delen belöpa på den s. k. gräddglassen. Ett bifall
till motionsyrkandet skulle således innebära ett inte oväsentligt skattebortfall.
Utskottet vill därjämte framhålla, att även om de kontrollsvårigheter,
som skulle uppstå vid en skattebefrielse av detta slag, icke är av
annan karaktär än de som är för handen enligt gällande lagstiftning, torde
en ytterligare utvidgning av det skattefria området snarare öka än minska
dessa svårigheter.
Utskottet har med det anförda inte tagit ställning till frågan om behovet
av en teknisk omläggning av glassbeskattningen. Med hänsyn till att Kungl.
Maj:t redan har frågan under prövning anser utskottet anledning icke föreli§Sa
att tillstyrka riksdagsskrivelse i ämnet. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till de likalydande motionerna 1:362 och 11:441.»
dels ock att utskottet bort hemställa,
att de likalydande motionerna 1:362 av herr Thorsten
Larsson m. fl. och 11:441 av herr Wahrendorff m. fl. om
upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass inte
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1962
620286