Nr 6—10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1962
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till främjande
av den svenska fruktdrgckskonsumtionen.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 242 av herr Åkesson m. fl. och II: 297 av herr Rimmerfors m. fl. föreslås,
att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t må anhålla att frågan om
lämpliga åtgärder till främjande av den svenska fruktdryckskonsumtionen
utredes.
I motionerna anföres, att av den svenska fruktskörden årligen omkring
10 000 ton används till mos-, must- och marmeladberedning men att ytterligare
omkring SO 000 ton borde industriellt bearbetas. Omkring 25 000
ton äpplen skulle kunna användas för cidertillverkning. En alkoholdryck
av ciderkaraktär skulle emellertid bli en ny tillvänjningsdryck för ungdom
och kvinnor. Man bör i stället tänka sig en alkoholfri fruktdryck. Konsumtionen
av dylika drycker borde kunna väsentligt öka. I Sverige konsumeras
årligen omkring 1,5 liter sådana drycker per invånare, medan konsumtionen
i Schweiz uppgår till cirka 20 liter per invånare, ökad konsumtion
skulle uppmuntra fruktodlingen, främja nykterheten och förbättra hälsotillståndet.
Det bör göras propaganda för fruktdrycker, och sådana drycker
borde komma till ökad användning på sjukvårdsinrättningar, i militärförläggningar,
i fängelser och icke minst vid de allmänna skolbespisningarna.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion
II: 297. Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från lantbruksstyrelsen,
Nya systemaktiebolaget och Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund.
Lantbruk sstyrelsen påpekar, att den i yttrande till statsrådet
och chefen för finansdepartementet i januari i år över 1959 års utskänkningsutrednings
förslag om ändrade bestämmelser för tillverkning av ciderdrycker
framhållit, att det är angeläget att alla möjligheter hålles öppna för
att tillvarataga uppkommande överskott av svenskodlad frukt. Eu möjlighet
är cidertillverkning, en annan tillverkning av alkoholfria fruktdrycker.
Med statligt stöd bedrivcs propaganda för ökad konsumtion av svenska
äppel- och bärmuster. Årsproduktionen uppges också ha ökat under senaste
femårsperioden från 600 000 liter till mellan 1 200 000 och 1 500 000
liter. Råvarutillgång och produktionskapacitet torde möjliggöra en fortsatt
utbyggnad av tillverkningen, som dock måste anpassas till icke blott
efterfrågan utan även tillgången på lagringsutrymmen, ökad lagringskapacitet
kräver avsevärda investeringskostnader, till vilka de små före1
—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 6—10
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1962
tagsenheterna synes ha svårt att skaffa medel. I viss utsträckning kan
statligt stöd härför lämnas enligt trädgårdsnäringens rationaliseringskungörelse
samt enligt bestämmelserna i kungörelsen om statligt stöd till hemslöjd,
hantverk och småindustri.
Vidtagna åtgärder synes ha ökat möjligheterna att tillvarataga svensk
överskottsfrukt, men det är uppenbart, att för hanteringens vidare utveckling
krävs allt det stöd som kan lämnas från det allmännas sida. ökad användning
av svenska fruktprodukter kan komma i fråga vid anordnande
av skolmåltider samt vid sjulcvårdsanstalter, militärförläggningar och andra
allmänna inrättningar. I Schweiz serveras fruktmust vid skolmåltiderna
samtidigt som barnen undervisas om fruktens betydelse från närings- och
hälsosynpunkt. De svenska musteriernas leveranser till skolbespisningarna
har icke fått någon större omfattning av bl. a. ekonomiska skäl.
Styrelsen tillstyrker en begränsad utredning, inriktad på att undersöka
förutsättningarna för att öka konsumtionen av fruktmust vid skolor, sjukhus,
militärförläggningar och andra allmänna inrättningar.
Nya system aktiebolaget har avstyrkt förslaget om tillverkning
och försäljning av ciderdrycker, enär det ej finnes något verkligt behov
av att införa en ny alkoholhaltig dryck. Bolaget finner främjande av
konsumtion av alkoholfria fruktdrycker i och för sig lovvärt, men med
tanke på storleken av överproduktionen av svensk frukt, speciellt äpplen,
under goda år förefaller det knappast troligt att efterfrågan på alkoholfria
fruktdrycker skulle kunna drivas upp så att fruktodlarna härigenom skulle
få något verkligt stöd. Det permanenta produktionsöverskottet av svensk
frukt bör icke vidmakthållas genom stödåtgärder från det allmännas sida.
Skulle Sverige vinna associering till den europeiska stormarknaden, är det
väl därtill troligt att nuvarande tullar och importrestriktioner till stöd för
den inhemska fruktodlingen måste begränsas eller kanske helt slopas, vilket
i än högre grad gör det befogat att från statsmakternas sida icke vidtages
åtgärder som stimulerar den svenska fruktodlingen.
Sveriges yrkesf ruktodlares riksförbund (SYR) framhåller,
att konsumtionen av äppelmust är mycket begränsad, beroende på
handelsmusteriernas ringa möjlighet att bedriva effektiv försäljningsreklam.
SYR finner det därför angeläget att stimulera tillverkning och konsumtion
av de svenska fruktdryckerna. Åtgärder som främjar konsumtionen måste
förenas med åtgärder som förbättrar lagringsmöjligheterna för att man
skall kunna tillgodose en eventuellt stegrad efterfrågan inte bara under
fruktrika utan även under fruktsvaga år.
Utskottet
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det från många synpunkter
vore önskvärt, om förbrukningen av svenska fruktdrycker kunde ökas.
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1962
Utskottet vill emellertid erinra om att frågan om framställning och konsumtion
av svenska fruktdrycker ingår bland de spörsmål, som trädgårdsnäringsutredningen
fått i uppdrag att utreda. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer denna utredning att inom en snar framtid upptaga frågan om
konsumtionen av svenska fruktdrycker till behandling. Det synes därför
icke erforderligt, att riksdagen i särskild skrivelse anhåller om utredning,
utan utskottet får hemställa,
att riksdagen måtte finna motionerna 1:242 och 11:297
besvarade med vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 6 mars 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin, Söderberg,
Hedström, Olofsson, Hellebladh, Ringaby*, Widén*, Tage Johansson,
och Schött;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i
Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv,
Carlsson i Huskvarna*, Nilsson i Bästekille, Lundmark*, Haglund,
Keijer och Magnusson i Nennesholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
1*
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 saml. Nr 6—10