Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 är 1962

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, radions och
televisionens områden samt om en högskola för utbildning
av vissa yrkesutövare inom film och TV.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:34- av herr Källqvist och 11:66 av herr Helén hemställdes, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t begär en utredning rörande i motionerna berörda
utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden.
Vidare hemställes i en inom första kammaren väckt och likaledes till
allmänna beredningsutskottet hänvisad motion, 1:346, av herr Bengtson, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om tillsättande
av en utredning om skapandet av en högskola för utbildningen av
kreativa yrkesutövare inom film- och TV-produktionens områden.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I de förstnämnda motionerna anföres bl. a. att diskussion sedan några
år pågår rörande vissa av teaterns, televisionens, ljudradions och filmens
utbildningsproblem. Åtgärder från det allmännas sida synes påkallade både
i fråga om den forskande och den skapande verksamheten. Utbildningen av
regissörer och liknande är försummad med undantag för den interna utbildningen
hos Sveriges Radio. Något forskningsprogram har icke kunnat
åvägabringas.

I motion 1:346 framhålles den rörliga bildens allt större användning. Ett
stort ansvar åvilar därför dem som har att svara för produktionen av filmer
och TV-program. Dramatiska teatern och Operan har visserligen utfört ett
utomordentligt arbete i fråga om skådespelarutbildning, och därutöver finns
det vissa skådespelarskolor, men filmens och televisionens behov av kreativa
krafter har icke i någon större utsträckning beaktats. Opinionen har krävt
tillskapande av en film- och TV-högskola. Utbildningen bör gälla all slags
kreativ personal, ett begrepp som får anses omfatta även vissa kategorier
tekniker. Även skådespelarutbildningen bär behov av en central institution
av här avsett slag.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
1:34 och 1:346.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från universitetskanslern,
som jämväl överlämnat yttranden av humanistiska fakulteterna i Upp Bihang

till riksdagens protokoll 1962. 11 sand. Nr 28

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

sala, Lund, Göteborg och Stockholm, samt från Dramatiska teatern, Sveriges
Radio och kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna.

Universitetskanslern anför, att ämbetet icke har någon erinran mot att
de i motionerna behandlade frågorna i lämpligt sammanhang utredes.

Humanistiska fakulteten i Uppsala framhåller bl. a., att forskning och
utbildning på kritikersidan bör kunna ske vid universiteten inom ramen
främst för ämnena teaterhistoria, litteraturhistoria, konsthistoria och musikforskning,
varvid dock erfordras eu utbyggnad med viss specialundervisning,
samt anför vidare:

Den praktiska undervisningen av blivande regissörer o. d. synes däremot
icke som helhet höra hemma inom universiteten. Här erfordras i stället en
utbildningsanstalt motsvarande Konstfackskolan eller snarare Konsthögskolan
och Musikhögskolan. Ett samarbete med universiteten är emellertid
tänkbart, och en möjlighet vore, att en filosofie kandidatexamen i vissa universitetsämnen
uppställdes som villkor eller i varje fall som merit för deltagande
i den praktiska utbildningen.

Det synes fakulteten högst rimligt, om den utbildningsanstalt, varom här
är fråga, bleve nordisk.

Med framförande av dessa kompletterande synpunkter får fakulteten tillstyrka
de i motionerna framförda förslagen om en utredning rörande utbildningsfrågorna
inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden.

Humanistiska fakulteten i Lund tillstyrker utredning.

Humanistiska fakulteten i Göteborg åberopar ett av professor Gustaf Hamberg
utarbetat utlåtande, vari anföres bl. a.:

Utan att vilja föregripa en eventuell utrednings resultat, skulle jag vilja
framhålla, att enligt min uppfattning inomakademiska studier i vissa fall
torde vara den lämpligaste formen för eu sådan utbildning. Det måste emellertid
samtidigt framhållas, att den akademiska undervisningen rimligtvis
icke kan direkt inriktas på blivande befattningshavare inom dessa områden
av kulturlivet, varför ett samarbete mellan universiteten och ett särskilt
institut, i form som en ev. utredning kan pröva lämplig, sannolikt vore den
bästa lösningen.

Jag ber därför att varmt få tillstyrka den i ovannämnda motioner föreslagna
utredningen.

Humanistiska fakulteten i Stockholm framhåller bl. a. att en stor del av
utbildningen måste vara gemensam för inom teatern och andra medier
verksamma medarbetare och anför härom vidare:

Denna gemensamma utbildning för regissörer, dekoratörer in. fl. gäller
inte bara den teoretiska med ämnen som teaterhistoria, litteratur- och konsthistoria,
psykologi, utan också till vissa delar den rent praktiska, sceniska
utbildningen. En specialutbildning för olika media liksom utbildning av
exempelvis producenter, fotografer och tekniker för bild-media bör också
kunna ske inom ramen för en för teatern och olika massmedia gemensam
utbildningsanstalt, en högskola, som vad beträffar den teoretiska utbildningen
bör kunna utnyttja den undervisning som universiteten kan ställa

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

3

till förfogande. Fakulteten anser det orealistiskt att tänka sig skapandet av
två skilda undervisningscentra, det ena för teatern, det andra för film
och TV.

Fakulteten tillstyrker motionerna 1:34 och 11:66 men avstyrker motion
1:346.

Dramatiska teatern tillstyrker utredning.

Sveriges Radio anför:

Sveriges Radio har tolkat motionerna så att de inom radions och televisionens
område i huvudsak avser konstnärlig eller artistisk verksamhet, då
ju frågan om journalistutbildningen redan föreligger i form av remissbehandlad
utredning.

Sveriges Radio vill om det i motion nr 34 påpekade behovet av forskning
på radions och televisionens områden anföra som sin mening, att initiativet
till sådan organiserad forskning skulle kunna tagas av en stiftelse, i vars
styrelse ett svenskt universitet och Sveriges Radio läte sig representeras
jämte andra eventuella intressenter. Sveriges Radio kan däremot svårligen
åtaga sig att ensamt svara för sådan forskning, bl. a. med hänsyn till att
företagets resurser i huvudsak måste inriktas på mera primära uppgifter.
Det synes ej heller lämpligt att Sveriges Radio skulle utöva något patronat
över fri forskning rörande dess egna prestationer. Det förefaller å andra sidan
självklart att Sveriges Radio bör erbjuda medverkan i sammanhanget,
särskilt som viss tillgång till arkivalier och arkiverade inspelningar utgör en
förutsättning för denna forsknings bedrivande.

Vad som anförts i motionerna om behovet av utbildningsanstalt för undervisning
med sikte på verksamhet inom radio och television är för Sveriges
Radio av principiellt intresse. Sveriges Radio har till »Kommittén för
nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna» den 24.2.61 överlämnat
material rörande 79 timmars undervisning om radio och television vid
ett eventuellt institut för film och teater. Denna skulle, om en utbildningsanstalt
utanför företaget inrättades, givetvis böra samordnas med verksamheten
inom nämnda anstalt. Även om en särskild undervisningsanstalt skulle
komma att ägna avsevärt mera tid åt ljudradio och television är arbetet i
dessa media dock så speciellt, att intern vidareutbildning även i ett sådant
fall kommer att krävas.

Emellertid torde alltför vittfamnande målsättningar för dylik undervisning
böra undvikas inom ramen för en och samma anstalt. En alltför mångförgrenad
utbildning kunde bli både oformlig och ineffektiv.

Rent allmänt bör betonas önskvärdheten att utbildning av ifrågavarande
slag koncentreras till en enda utbildningsanstalt dels enär arbetsmarknaden
för personer inom teater, film, radio och television är begränsad, dels
med hänsyn till att de yrkesverksamma i regel har engagemang på flera av
dessa områden. Själva slutfasen i utbildningen för de elever, vilkas förmåga
omedelbart skall nyttiggöras i den artistiska produktionen inom radio och
television, måste dock komma att förläggas till Sveriges Radios egna produktionsplatser.

Sammanfattningsvis kan anföras alt Sveriges Radio delar de i motionerna
framförda synpunkterna på behovet av forskning och utbildning samt ansluter
sig till önskemålet om utredning på här berörda områden.

4 Allmänna beredningsutskottets uttalande nr 28 år 1962

Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filsosofiska fakulteterna anför: Frågan

om utbildningen inom teaterns, filmens, radions och televisionens
områden har varit föremål för viss behandling inom kommittén, främst
inom en inom kommittén verksam arbetsgrupp, som haft i uppdrag att pröva
nya utbildningsvägar inom massmediayrken. Sedan arbetsgruppen avslutat
sin verksamhet rörande utbildningen för journalister och reklammän
i och med att kommittén framlagt betänkandet »Högre journalist- och reklamutbildning»
har avsikten varit att föra utbildningsarbetet rörande teaterns,
filmens, radions och televisionens områden vidare.

Kommitténs arbete på hithörande områden har — såsom i det föregående
antytts — varit av helt förberedande natur, den inom kommittén verksamma
arbetsgruppen har sålunda hittills haft kontakt med endast enstaka
företrädare för institutioner, företag och organisationer. Kommittén finner
det likväl befogat att i detta sammanhang något redogöra för vissa preliminära
utgångspunkter för sitt arbete. Inriktningen av diskussionerna inom
kommittén har bestämts av kommitténs direktiv, och utredningen har sålunda
haft anledning att pröva endast sådan utbildning, som på ett eller annat
sätt kunde tänkas ha en mer omedelbar anknytning till de filosofiska
fakulteterna. De kategorier yrkesmän, för vilka en lämplig utbildningsform
har eftersträvats, har sålunda främst utgjorts av regissörer inom film, teater,
radio och television, producenter inom television samt kritiker och
pedagoger.

Vid sina första överväganden har kommittén närmast kommit till den
uppfattningen att en kombination av utbildning vid filosofisk fakultet och
ett särskilt för ändamålet upprättat utbildningsinstitut kan utgöra en lämplig
utbildningsform. Kommittén har därvid utgått från att ämnet teaterhistoria
— sannolikt kombinerat med filmhistoria — under alla förhållanden
borde utgöra ett obligatoriskt ämne vid studierna i den filosofiska fakulteten.
I diskussionerna har även framförts önskvärdheten — eller nödvändigheten
— av att utbildning i ämnen såsom psykologi och sociologi ingår i de
akademiska studierna. Om det vid kommitténs första bedömning av frågan
befunnits angeläget att påbörja studierna med en sålunda skisserad utbildning
vid de filosofiska fakulteterna, har det likväl förutsatts att rekrytering
till det föreslagna särskilda institutet skulle ske jämväl på annan väg, främst
bland skådespelare som visat håg och fallenhet för regiuppgifter. Under alla
förhållanden torde emellertid en relativt hög teoretisk utbildningsnivå vara
erforderlig.

Kommittén har inte närmare kunnat pröva den erforderliga utbildningstiden
vid institutet. Vissa bedömningar har som utgångspunkt haft att man
skulle eftersträva en ettårig utbildning; ett mycket preliminärt försök till
timplan synes emellertid närmast ge vid handen att en längre praktisk utbildningstid
skulle bli erforderlig. För att studierna vid institutet skall bli
meningsfulla synes därjämte viss icke alltför kortvarig förpraktik vara erforderlig.

Kommittén har inte funnit det erforderligt att i detta sammanhang uppta
skådespelarutbildningen till prövning. Inte heller har utbildningen av grupper
såsom fotografer, belysningstekniker, dekoratörer etc. diskuterats inom
utredningen. Därest ett utbildningsinstitut för regissörer m. fl. skulle komma
till stånd, synes det emellertid möjligt att till ett sådant institut förlägga
vidareutbildning på vissa områden för skådespelare liksom utbildningen av

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962 5

vissa kategorier av tekniker. Från utredningssynpunkt synes det icke nödvändigt
att behandla utbildningen av samtliga här berörda yrkesmän i ett

sammanhang. . „ .

Kommittén vill särskilt framhålla att den ifrågasatta utbildningen maste
omfatta utbildning för samtliga media — teater, film, radio och television
— med hänsyn till såväl att de yrkesverksamma i regel verkar på flertalet
av dessa områden som att arbetsmarknaden för här berörda kategorier inte
är så omfattande att särskilda utbildningslinjer torde vara lämpliga. Aven
med ett relativt vidsträckt utbildningsmål torde en utbildningsanstalt av har
angiven art bli relativt liten till sitt elevantal.

Kommittén har haft för avsikt att hos statsrådet och chefen för kungl.
ecklesiastikdepartementet hemställa, att experter måtte knytas till kommittén
för dess fortsatta utredningsarbete på här ifrågavarande områden.
Därest Kungl. Maj:t finner det lämpligare att tillsätta en. särskild utredning
för ändamålet, ger emellertid detta inte anledning till erinran från
kommitténs sida.

Utskottet

I motionerna 1:34 och 11:66 föreslås en utredning beträffande vissa utbildningsfrågor
inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden.

I motion 1:346 hemställes om utredning av frågan om en högskola för utbildning
av skapande yrkesutövare inom film- och TV-produktionen.

Frågor om utbildning för olika uppgifter inom här ifrågavarande områden
har nyligen varit eller är under prövning i skilda sammanhang i vad
gäller såväl grundutbildning som högre utbildning. Sålunda har 1955 års
provinsteaterutredning hösten 1961 framlagt ett betänkande rörande den
sceniska utbildningen. Utredningen har framhållit att inte enbart skådespe1
arutbildningen utan även utbildningen av regissörer och andra inom teatern
verksamma yrkesmän, såsom dekoratörer, teatertekniker, dramatiker
och teaterkritiker, är otillfredsställande. Utredningens förslag avser grundutbildningen,
men utredningen har också skisserat riktlinjer för en central
teaterskola för den fortsatta högre utbildningen. Den centrala skolan skulle
stå öppen icke endast för skådespelare utan även för ovan berörda kategorier
— regissörer, dekoratörer m. fl. -— och på dess schema skulle också stå
utbildning av kunnigt yrkesfolk för radio, TV och film. Skolan borde vidare
sörja för utbildningen av lärare för de fasta teatrarnas elevskolor. Med
hänsyn till sina uppgifter borde den få benämningen »Teater-, radio- och
filmskolan».

Utredningen ansåg det icke ligga i dess uppdrag att gå narmare in på
frågan om den centrala skolan. Inom en pågående utredning angående nya
former för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet hade emellertid
bildats bl. a. en underkommitté som sysslade med utbildning for personer,
verksamma vid massmedia. Spörsmålet om den centrala skolan borde
överlämnas antingen till denna kommitté eller åt en särskild utredning.

Nyssnämnda kommitté har i yttrande till utskottet uppgivit bl. a. att den
har för avsikt att föra frågan om utbildningsarbetet rörande teaterns, fil -

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

mens, radions och televisionens områden vidare. Dess befattning härmed har
hittills varit av förberedande natur. Kommittén anför bl. a.:

Inrilitningen av diskussionerna inom kommittén har bestämts av kommitténs
direktiv och utredningen har sålunda haft anledning att pröva endas
tsadan utbildning, som på ett eller annat sätt kunde tänkas ha en mer
omedelbar anknytning till de filosofiska fakulteterna. De kategorier yrkesman,
tor vilka en lämplig utbildningsform har eftersträvats, har sålunda

ramst utgjorts av regissörer inom film, teater, radio och television, producenter
mom television samt kritiker och pedagoger.

Kommittén uttalar, att den vid sina första överväganden närmast kommit
till den uppfattningen att en kombination av utbildning vid filosofisk fakultet
och ett särskilt för ändamålet upprättat utbildningsinstitut kan vara en
lämplig utbildningsform.

Kommittén säger sig icke ha funnit erforderligt att i detta sammanhang
uppta skådespelarutbildningen till prövning, och man har icke heller diskuterat
utbildningen av fotografer, belysningstekniker, dekoratörer etc. Kommittén
anför vidare:

Därest ett utbildningsinstitut för regissörer m. fl. skulle komma till stånd,
synes det emellertid möjligt att till ett sådant institut förlägga vidareutbildnmg
pa vissa områden för skådespelare liksom utbildningen av vissa kategoner
av tekniker. Från utredningssynpunkt synes det icke nödvändigt att
behandla utbildningen av samtliga här berörda yrkesmän i ett sammanhang.

Kommittén framhåller särskilt att den ifrågasatta utbildningen måste omfatta
samtliga media — teater, film, radio och TV — med hänsyn till att de
yrkesverksamma i regel verkar på flera av dessa områden och att arbetsmarknaden
för dem inte är så omfattande att särskilda utbildningslinjer
torde vara lämpliga.

Slutligen uttalar kommittén att den har för avsikt att hemställa att experter
knyts till densamma för det fortsatta utredningsarbetet. Mot alternativet
härtill en särskild utredning — har kommittén intet att erinra.

Det synes som om provinsteaterutredningens förslag om ett centralt institut,
som avses för utbildning jämväl av andra yrkesgrupper än skådespelarna,
skulle i betydande utsträckning täcka motionernas syfte i fråga
om den högre utbildningen på här ifrågavarande områden särskilt om utbildningen
vid institutet i lämpliga delar kombineras med undervisning vid
filosofisk fakultet. Den ovannämnda fakultetskommitténs preliminära överväganden
har skett helt mot bakgrunden av utredningens direktiv. Provinsteaterutredningens
förslag behandlas f. n. inom handelsdepartementet. Utskottet
vill ifrågasätta om icke Kungl. Maj :ts prövning av denna fråga, som
sker med beaktande av bl. a. ett omfattande remissmaterial, ävensom resultatet
av fakultetsutredningens aviserade framställning om särskilda experter
bör avvaktas innan ytterligare åtgärder påkallas. Såvitt utskottet kunnat
bedöma bör vid nyssnämnda prövning kunna framkomma material till
belysning av hithörande frågor som skulle ge säkrare utgångspunkter för

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962 7

riksdagens bedömning av frågan hur de i motionerna upptagna, viktiga
spörsmålen om utredning lämpligast bör behandlas.

I motionerna 1:34 och 11:66 har även frågorna om utbildningsgång för
andra än skådespelarna samt om forskning på förevarande områden berörts.
Enligt utskottets förmenande har dessa frågor ett så nära samband
med spörsmålen om den högre utbildningen att de bör behandlas i anslutning
till de lösningar man kan komma fram till beträffande denna. Det synes
utskottet bl. a. som om utformningen av grundutbildningen i viss utsträckning
måste bli beroende på de krav som anses böra ställas för tillträde
till den högre undervisningen. Möjligheterna för forskningsverksamheten
torde likaså vara i hög grad avhängiga av en utbyggnad av den högre
undervisningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att frågan om utbildning
av yrkesfolk inom teatern och de massmedia, som spelar en så
dominerande roll i dagens samhälle, bringas till en lösning. Utskottet har
emellertid, som framgår av vad ovan anförts, ansett den i olika sammanhang
nu pågående prövningen av vissa väsentliga frågor på området böra avvaktas
innan ytterligare åtgärder ifrågasätts. Utskottet anser sig därför nu
böra hemställa,

att de likalydande motionerna 1:34 och 11:66 samt motion
1:346 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup*, Sörlin, Söderberg*,
Hedström*, Olofsson*, Hellebladh, Schött och Enarsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i
Skoglösa*, Jacobsson i Sala, Dickson*, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv,
fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille*, Lundkvist*, Berglund och
Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Johnsson i Skoglösa och Magnusson i Nennesholm, vilka ansett
att utskottet bort anföra och hemställa följande:

I motionerna--■ — (lika med utskottet t. o. in. första meningen i sista

stycket sid. 6) — -— — vid filosofisk fakultet.

Såsom framgår av kommitténs utlåtande synes emellertid dessa frågor
kräva ytterligare överväganden, vilket framhålles kunna ske antingen ge -

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 ur 1962

nom att experter knytes till kommittén för det fortsatta utredningsarbetet
eller genom en särskild utredning.

Såväl med hänsyn till att direktiven för det av motionärerna åsyftade utredningsarbetet
under alla omständigheter synes böra vidgas utöver vad
som f. n. gäller för kommittén som till att en utredning i här berörda avseenden
inte skall försenas i avvaktan på den inom handelsdepartementet
pågående beredningen av provinsteaterutredningens förslag i övrigt förordar
utskottet att en särskild utredning tillsättes för frågan om utbildningen av
kreativa yrkesutövare inom teater- film-, radio- och TV-produktionens områden.
Utskottet delar således motionärernas uppfattning om vikten av att
frågan om utbildning av yrkesfolk inom teatern och de massmedia, som spelar
en så dominerande roll i dagens samhälle, snabbt bringas till sin lösning.

Såsom den ovan nämnda kommittén anfört synes det från utredningssynpunkt
inte heller nödvändigt att behandla utbildningen av samtliga här berörda
yrkesmän i ett sammanhang. En utbrytning av frågan om utbildningen
av den kreativa personalen från frågan om den sceniska utbildningen i
övrigt, vilken provinsteaterutredningen i första hand ägnat uppmärksamhet,
skulle enligt utskottets mening vara till fördel för båda dessa frågor.

Självfallet bor i en sådan utredning hela utbildningsgången för den kreativa
personalen uppmärksammas liksom även den forskning, som utskottet i
likhet med motionärerna anser vara en angelägen fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med anledning av motionen 1:346 samt de
likalydande motionerna 1:34 och 11:66 i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning rörande utbildningen
av kreativa yrkesutövare inom teater-, radio-,
film- och TV-produktionens områden.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962
620450