Kungl. Majits ''proposition nr 83 år 1961

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1961 /62 till vissa högskolor; given Stockholms
slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor om anslag till handelshögskolorna i
Stockholm och Göteborg, Chalmers tekniska högskola samt den till Lund
förlagda nya enheten för högre teknisk utbildning och forskning.

Förslag framlägges om en ökning av statens bidrag till handelshögskolan
i Stockholm med 390 000 kronor till 952 000 kronor samt om förstatligande
den 1 juli 1961 av handelshögskolan i Göteborg. För sistnämnda högskola
föreslås anslag om 1 316 000 kronor, innebärande en ökning med 582 000
kronor. En betydande förstärkning av högskolans resurser för undervisning
och forskning förordas. Förslag framlägges om 19 nya tjänster, däribland
sex universitetslektorat. Dessutom förordas, att beslut redan nu fattas om
inrättande av ytterligare två professurer i företagsekonomi budgetåren
1962/64. — Enligt dessa förslag samt genom den i statsverkspropositionen
föreslagna ekonomutbildningen i Lund kommer intagningen till civilekonomutbildning
redan nästa budgetår att kunna öka från omkring 345 till 575
studerande.

Till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola äskas ett investeringsanslag
av 8 447 000 kronor. För inredning och utrustning av nya lokaler
för högskolan äskas ett reservationsanslag av 4 250 000 kronor.

Till tekniska högskolan i Lund äskas för det första utbyggnadsåret erforderliga
anslag, på driftbudgeten med 1 303 000 kronor och på kapitalbudgeten
med 4 000 000 kronor. Bland annat framlägges förslag om inrättande
av tre professurer, i matematik, i mekanik och i hållfasthetslära. Därjämte
föreslås tre universitetslektorat. Dessutom förordas, att beslut redan nu
fattas om inrättande av en professur i teoretisk elektroteknik budgetåret
1962/63.

I — Bihang till riksdagens protokoll 19G1. 1 samt. Nr 83

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Gei jerstam, Hermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — frågor
angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa högskolor och anför därvid
följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Maj:t på min hemställan under punkterna 227, 228, 248 och 282 föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1961/62 beräkna

till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag av 562 000 kronor; till

Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett förslagsanslag av 735 000
kronor;

till Högre teknisk utbildning och forskning i Lund ett anslag av 1 303 000
kronor;

till Inredning och utrustning av nya lokaler: Chalmers tekniska högskola
ett reservationsanslag av 4 250 000 kronor.

I samma proposition, bilagan 30: Kapitalbudgeten, har Kungl. Maj:t på
min hemställan under punkterna 8 och 9 föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna

till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag
av 8 447 000 kronor;

till Nybyggnader för högre teknisk utbildning och forskning i Lund ett
investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Sedäh dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

3

I. Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg

1. Inledning

Under en följd av år har å riksstatens tionde huvudtitel upptagits anslag
till bidrag till handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, vilka båda har
karaktär av enskilda institutioner och vilkas verksamhet bygger på avtal
mellan staten, vederbörande kommun samt vissa privata intressenter. För
innevarande budgetår är dessa två anslag uppförda med respektive 561 900
och 734 500 kronor.

I sitt sjätte betänkande, benämnt »Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle. Riktlinjer och förslag till utbyggnad» (SOU 1959: 45) fann
sig 1955 års universitetsutredning — mot bakgrunden av företagna undersökningar
av behovet av civilekonomer — böra rekommendera en successiv
ökning av intagningskapaciteten vid de ekonomiska utbildningslinjerna från
ungefär 350 till ungefär det dubbla eller 700 årligen nyintagna ekonomie
studerande. Härigenom skulle enligt universitetsutredningens beräkningar
erhållas en ökning av den årliga examinationen från drygt 200 per år till
ungefär 450 årligen examinerade civilekonomer under slutet av 1960-talet.

Den med nyssnämnda riktpunkt erforderliga utbyggnaden av civilekonomutbildningen
ansåg utredningen böra i första hand ske genom ökning
av intagningskapaciteten vid de nuvarande två handelshögskolorna. Universitetsutredningen
fann det därjämte ofrånkomligt, att civilekonomutbildning
organiserades även på andra håll än i Stockholm och Göteborg, och
föreslog därför, att förutsättningar skulle skapas för en med handelshögskolorna
likvärdig utbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

I fråga om handelshögskolan i Stockholm föreslog universitetsutredningen,
att förhandlingar snarast möjligt skulle inledas med Stockholms stad
och Ilandelshögskoleföreningen i Stockholm i syfte att åstadkomma en utökning
av utbildningskapaciteten vid denna högskola från 225 till 275 nybörjare
per år. Utredningen anförde därvid följande.

Utredningen har haft ingående överläggningar med representanter för
högskolans direktion. Som resultat av dessa överläggningar har direktionens
ordförande i skrivelse till utredningen den 9 september 1959 meddelat, att
direktionen är positivt inställd till tanken på att medverka till en ökad
civilekonomutbildning. I skrivelsen anföres vidare bland annat följande:
»I nuvarande läge är direktionen dock ej beredd att taga ställning till frågan
för mera än den närmaste femårsperioden från det programmet för en
ökad ekonomutbildning blivit av statsmakterna godkänt. Under denna period
är direktionen i princip villig att öka intagningen successivt till ett
årligt antal av cirka 275, detta under förutsättning att erforderliga medel

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

ställas till högskolans förfogande. Det är givetvis också en förutsättning att
lärarkrafter kunna erhållas för en sådan utvidgning av högskolans verksamhet.
» Handelshögskolans direktion är, meddelas det vidare i skrivelsen, beredd
att träda i förhandlingar om en komplettering av det mellan staten,
Stockholms stad, Ilandelshögskoleföreningen i Stockholm och högskolan
gällande avtalet. Som utgångspunkt för sådana förhandlingar anges att den
behövliga anslagsökningen skulle täckas av statsmedel. Även Handelshögskoleföreningen
i Stockholm torde, framhålles det slutligen i skrivelsen, vara
beredd att upptaga dylika förhandlingar.

Beträffande handelshögskolan i Göteborg framlade universitetsutredningen
två förslag, nämligen ett mera vittsyftande och avsett att genomföras
på längre sikt samt ett av provisorisk karaktär och avsett att förverkligas
snarast.

Det första förslaget innebar, att högskolan skulle ges den förstärkning av
resurserna, som möjliggör både en kraftig kvantitativ ökning av högskolans
utbildningskapacitet och en sådan breddning och differentiering av högskolans
forsknings- och utbildningsprogram, varigenom även i Göteborg skulle
erhållas ett fullt tidsenligt centrum för ekonomisk forskning och utbildning.

Det andra innebar, att högskolan — i avvaktan på resultaten av det utredningsarbete
som bedömdes erforderligt för genomförande av en permanent
organisation av civilekonomutbildningen — skulle ges provisoriskt
förstärkta utbildningsresurser i form av ett särskilt förstärkningsanslag för
ökning av intagningen från 120 till 180 elever redan höstterminen 1960. Till
stöd för sistnämnda förslag anförde utredningen bland annat följande.

Det är enligt utredningens mening nödvändigt att en kraftig ökning av
intagningen till civilekonomutbildning snabbt kommer till stånd redan innan
detaljutredningsarbetet för en permanent organisation hinner genomföras.
Utredningen har därför fört ingående överläggningar med företrädare
för styrelsen och lärarrådet vid handelshögskolan i Göteborg i syfte att utreda
förutsättningarna för en provisorisk förstärkning av högskolans resurser.
Från högskolans styrelses och lärarråds sida har man förklarat sig vara
införstådd med en sådan ordning som den utredningen föreslagit.

I den på grundval av universitetsutredningens förutnämnda betänkande
framlagda propositionen 1960: 119 angående riktlinjer för utbyggande av
universitet och högskolor m. m. biträddes utredningens förslag beträffande
utökning av studerandeantalet vid handelshögskolorna i Stockholm och
Göteborg. Det förordades, att förhandlingar skulle upptas med vederbörande
rörande statens medverkan i en utökning av intagningskapaciteten vid
förstnämnda läroanstalt med den riktpunkten att nybörjarintagningen så
snabbt som möjligt ökas till minst 275. Vidare föreslogs, att handelshögskolan
i Göteborg skulle snarast möjligt ges resurser att utöka intagningskapaciteten
från 120 till 180 studerande. Dessutom konstaterades, att den
kapacitetsökning, som de bestående handelshögskolorna synes kunna genomföra
på kort sikt, ej är tillräcklig för att tillgodose det ökade behovet av

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

civilekonomer med nuvarande kompetens i offentlig och enskild verksamhet.
Starka skäl befanns därför tala för att kapaciteten utökades genom att
vid ytterligare minst ett lärosäte anordnades ekonomutbildning av den typ,
som ges vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Då det med
hänsyn till bristen på kompetenta lärare i ämnet företagsekonomi ej ansågs
realistiskt att räkna med igångsättande av dylik utbildning vid mer än
ytterligare ett lärosäte, förordades på närmare anförda skäl, att utbildningen
skulle förläggas till Lund med riktpunkt att därstädes — tills vidare
inom ramen för en ekonomisk fakultet inom universitetet — vid full utbyggnad
ge en med civilekonomutbildningen i Stockholm och Göteborg
likvärdig utbildning åt 200 nya studerande varje läsår.

På hemställan av 1960 års riksdags särskilda utskott i dess utlåtande nr
1 beslöt samma riksdag godkänna vad i propositionen förordats med avseende
på den ekonomiska utbildningen och forskningen (Rskr 327).

Frågan om den närmare tidpunkten för provisorisk förstärkning av intagningskapaciteten
vid handelshögskolan i Göteborg med 60 studerande behandlade
utskottet i sitt utlåtande nr 2 rörande anslag för budgetåret
1960/61 till nämnda högskola. Utskottet ansåg, att berörda provisoriska
förstärkning borde genomföras redan från och med höstterminen 1960. Utskottet
hemställde därför, att för nämnda budgetår skulle anvisas ett för
ändamålet avsett särskilt förstärkningsanslag. I en vid utlåtandet fogad
reservation framhölls emellertid, att utskottet enligt reservanternas mening
bort finna, att förstärkningen borde ske från och med budgetåret 1961/62,
samt att utskottet därför bort hemställa, att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att medel för ökning av intagningskapaciteten vid
handelshögskolan i Göteborg upptages i riksstaten för budgetåret 1961/62.
Riksdagen beslöt i enlighet med det förslag, som innefattas i nyssnämnda
reservation (Rskr 328).

I årets statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 187)
har i enlighet med statsmakternas förra året fattade beslut förslag framlagts
om anordnande av ekonomutbildning i Lund — tills vidare inom ramen
för en ekonomisk fakultet vid universitetet därstädes.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Nuvarande förhållanden

Högskolans tillkomst och nuvarande organisation
m. m. Handelshögskolan i Stockholm är en enskild institution, som dock i
vissa hänseenden ställts under Kungl. Maj:ts överinseende. Initiativet till

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

högskolans tillkomst togs år 1903 genom en privat donation. Vidare bildades
år 1906 den s. k. handelshögskoleföreningen, som hade till syfte att
skaffa erforderliga medel för verksamhetens igångsättande och bedrivande.
Högskolan började sin verksamhet år 1909.

Enligt av Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar för
högskolan, i vilka ändringar vidtagits den 30 juni 1954 och den 6 mars 1959,
har högskolan till ändamål att genom vetenskaplig undervisning och forskning
befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet.

Högsta vården och styrelsen av handelshögskolan utövas av en direktion,
bestående av åtta ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar ordförande och en
ledamot. Stockholms stadsfullmäktige utser en ledamot och handelshögskoleföreningens
styrelse fyra ledamöter. En ledamot är högskolans rektor.

De tillgångar som för högskolans räkning förvärvats liksom till högskolans
verksamhet beviljade anslag står under vård av handelshögskolef öreningen,
vars stadgar fastställts av Kungl. Maj:t den 3 december 1909.

Rektor förordnas av direktionen för en tid av fem år. Förordnandet skall
underställas Kungl. Maj:t för stadfästelse.

Befattningar vid högskolan tillsätts av direktionen. Professorsbefattning
äger direktionen tillsätta med fast anställning. Andra befattningar må ej
tillsättas annorlunda än genom förordnande tills vidare eller på viss tid.
Professorsutnämning skall underställas Kungl. Maj:t för fastställelse.

Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar högskolans rektor och
lärarråd. Lärarrådet består av rektor, professorer som är i utövning av sin
tjänst samt de lärare som är förordnade att förestå professorsbefattning eller
leder självständig med examination förenad undervisning.

Enligt av Kungl. Maj:t den 25 oktober 1946 för handelshögskolan fastställd
examensstadga, i vilken ändringar vidtagits den 11 februari 1955,
den 4 oktober 1957 och den 23 januari 1959, är examina vid högskolan
ekonomexamen, ekonomie licentiatexamen samt disputationsprov för vinnande
av ekonomie doktorsgrad.

Ekonomexamen beräknas i regel kräva en studietid av tre år. Läsåret är
indelat i tre terminer.

Elevantalet har stigit från 115 höstterminen 1909 till cirka 900 höstterminen
1960. Alltsedan läsåret 1930/31 har antalet inträdessökande väsentligt
överstigit antalet disponibla elevplatser. Högskolan har därför måst
införa inträdesspärr. Fram till 1941/42 var antalet nyinskrivna per år omkring
100 men har därefter ökats och uppgår numera till cirka 225.

För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena —
nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk geografi och rättsvetenskap
— har en särskild institution inrättats med vederbörande professor eller

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

professorer som föreståndare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare,
som finns vid de olika institutionerna.

Nationalekonomiska institutionen

Fyra professorer, en docent (deltidstjänst), en biträdande lärare, två
elevamanuenser, ett kanslibiträde samt ett kanslibiträde (halvtidstjänst).

Företagsekonomiska institutionen

Fyra professorer, en docent, fyra biträdande lärare, en biträdande lärare
(halvtidstjänst), två elevamanuenser, två kontorister (halvtidstjänster)
samt två kanslibiträden.

Härjämte finns med viss anknytning till denna institution en professor i
socialpsykologi med personaladministration, en docent i ekonomisk psykologi
med särskild hänsyn till reklam och marknadsekonomi samt en biträdande
lärare i statistik och matematik med undervisningsskyldighet jämväl
i företagsekonomi (halvtidstjänst). Professuren bekostas av stiftelsen Personaladministrativa
rådet och docenturen av särskilda donationsmedel.

Geografiska institutionen

Två professorer, en docent, en biträdande lärare, två elevamanuenser, en
kartassistent, ett kartbiträde samt ett kanslibiträde (halvtidstjänst).

Rättsvetenskapliga institutionen

En professor (f. n. rektor), en tillförordnad professor (rektors vikarie), en
elevamanuens samt ett kanslibiträde (halvtidstjänst).

Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska och spanska, omhänderhas
av lärare med examinationsuppdrag. Undervisning i ryska förekommer
icke numera men möjlighet till examination i detta ämne föreligger.
Endast läraren i engelska har tjänsten vid handelshögskolan som heltidssyssla.

Personalen vid handelshögskolans bibliotek utgöres av en förste bibliotekarie,
en bibliotekarie, en amanuens, en assistent, ett kanslibiträde samt en
vaktmästare och bokbindare.

För högskolans administration m.m. finns följande personal anställd,
nämligen en högskolesekreterare, en kontorsskrivare, en förste kontorist, en
kontorist, ett kanslibiträde, två telefonister (halvtidstjänster), en förste
expeditionsvakt, en maskinist samt en överstäderska.

Professor vid handelshögskolan uppbär samma lön som professor i statstjänst.
Löner och arvoden till övriga anställda torde icke i mera betydande
grad avvika från dem som utgår till motsvarande statliga befattningshavare.
Pensioneringen av högskolans anställda är ordnad i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som gäller för innehavare av statstjänst.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns två fristående institutioner, företagsekonomiska
forskningsinstitutet (FFI) och ibero-amerikanska biblioteket
och institutet. I fråga om dessa två institutioner torde här få nämnas
följande.

1 ekonomiskt avseende intar dessa institutioner en särställning. Sålunda
står ibero-amerikanska biblioteket och institutet helt utanför högskolans
stat. Dess verksamhet finansieras genom avkastningen av ett statsanslag å
600 000 kronor från handels- och sjöfartsfonden samt av bidrag från näringslivet.
Vidare har företagsekonomiska forskningsinstitutet sin egen ekonomi
och finansieras främst genom inkomster av uppdrag och anslag från
utomstående. Högskolan lämnar institutet ett årligt bidrag av 6 000 kronor.
Genom att dess föreståndare avlönas på högskolans stat och genom att fria
lokaler ställes till institutets förfogande är dock det faktiska stödet större.

Företagsekonomiska forskningsinstitutet, vilket år 1929 inrättades under
namnet affärsekonomiska forskningsinstitutet, har till syfte att genom insamling,
bearbetning och publicering av ekonomiska data bidraga till utrerad6
av teoretiska och praktiska problem inom företagsekonomiens olika
områden samt att därigenom verka för ökad ekonomisk upplysning. Styrelsen
för institutet utgöres av professorerna i företagsekonomi, en professor i
nationalekonomi samt professorn i socialpsykologi med personaladministratrnn.
Den senare är institutets chef. Forskningspersonalen utgöres av cirka
25 assistenter med fastare anställning — alla med minst ekonomexamen
och omkring fem tillfälligt anställda. Forskningsarbetet är bland annat
av betydelse för utbildning av lärare i företagsekonomi. Flertalet av de
äldre assistenterna är sålunda samtidigt speciallärare vid högskolan.

Ibero-amerikanska biblioteket och institutet, som inrättades år 1951 i
samverkan med Stockholms högskola, har till uppgift att främja studiet av
de ibero-amerikanska länderna samt att gagna Sveriges kommersiella, ekononnska
och allmänkulturella förbindelser med dessa länder. Institutets personal
utgöres av en föreståndare och en sekreterare.

Kostnaderna för handelshögskolans verksamhet bestrides — förutom
genom bidrag från staten och Stockholms stad — i huvudsak genom tillskott
från handelshögskoleföreningen. De beräknade utgifterna för verksamheten
vid handelshögskolan budgetåret 1960/61 framgår av följande
tablå, vilken även utvisar de för täckandet av dessa utgifter beräknade inkomsterna.
Tablån har sammanställts med hjälp av uppgifter, lämnade av

högskolans rektor.

Utgifter

1. Löne- och pensionskostnader m. m....................... 1 649 553

2. Omkostnader, materiel m. m........................... 283 685

3. Bokinköp och bokbindning............................ 45 000

4. Ersättning för den av handelshögskoleföreningen till handelshögskolan
upplåtna fastigheten ........................ 420 000

Summa kronor 2 398 238

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961 9

Inkomster

1. Bidrag från staten.................................... 561 400

2. Bidrag från Stockholms stad .......................... 150 000

3. Diverse inkomster.................................... 99 824

4. Tillskott från handelshögskoleföreningen ................ 1 587 014

Summa kronor 2 398 238

Gällande avtal. Finansieringen av verksamheten vid handelshögskolan
i Stockholm regleras genom ett av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
bemyndigande (Prop. 1954: 99; SU 10; Rskr 10) godkänt avtal den
23 januari 1954 mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen
i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm direktion. Avtalet innebar,
att handelshögskolan skulle bibehållas vid sin ställning som enskild institution.

Enligt den ursprungliga lydelsen av avtalet skulle staten bidraga till
kostnaderna för handelshögskolan för budgetåret 1954/55 med 300 000
kronor och därefter med 380 000 kronor för budgetår. Stockholms stad
skulle lämna ett årligt bidrag av 150 000 kronor och handelshögskoleföreningen
skulle tillskjuta de medel, som därutöver erfordrades. Det statliga
bidraget fastställdes med hänsyn till en i avtalet förutsatt successiv nedsättning
av terminsavgifterna under budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Bidraget bestämdes sålunda att utgå dels med ett grundbelopp av 100 000
kronor, dels i form av kompensation för den inkomstminskning, som beräknades
uppkomma vid nedsättningen av terminsavgifterna eller respektive
200 000 och 280 000 kronor. Högskolan ansågs därför också sedermera böra
kompenseras för den fortsatta avvecklingen av elevavgifterna genom motsvarande
uppräkningar av statsbidraget. Statsbidraget höjdes sålunda från
och med budgetåret 1956/57 till 421 200 kronor i samband med terminsavgifternas
slopande och från och med budgetåret 1957/58 till 436 400
kronor i samband med avskaffandet av övriga obligatoriska elevavgifter.

I avtalet har också intagits den bestämmelsen, att, därest väsentligt ändrade
förhållanden, t. ex. en förskjutning av penningvärdet, inträder, förhandlingar
skall upptagas om en reglering av statens bidrag. Under åberopande
av nämnda avtalsklausul hemställde direktionen för handelshögskolan
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58, att förhandlingar måtte
upptas om en höjning av statsbidraget med anledning av de höjningar, som
lönerna vid handelshögskolan undergått sedan 1954 års avtal träffats. De
förhandlingar, som med anledning därav kom till stånd, ledde till enighet
om att statsbidraget till handelshögskolan borde höjas med 125 000
kronor från och med budgetåret 1958/59 samt att statsanslaget för
budgetåret 1958/59 därutöver skulle höjas med motsvarande belopp
såsom särskild kompensation för kostnadsökningarna under budgetåret
1957/58. Statsmakterna beslöt i överensstämmelse härmed (Prop. 1958: 1

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

X ht; SU 10; Rskr 10; Prop. 1958: B 1; SU B 10; Rskr B 82). Det för ändamålet
erforderliga riksstatsanslaget uppfördes sålunda för budgetåret
1958/59 med 686 400 kronor och för budgetåret 1959/60 med 561 400
kronor. För budgetåret 1960/61 upptogs anslaget till 561 900 kronor, varav
500 kronor avsågs för arvode åt av Kungl. Maj:t utsedd revisor med uppgift
att granska bland annat handelshögskolans räkenskaper (Prop. 1960: 1
X ht; SU 10; Rskr 287).

Det nu gällande avtalet har följaktligen följande lydelse:

»Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Stockholm stad och
handelshögskolan i Stockholm.

I syfte att trygga handelshögskolans i Stockholm fortsatta bestånd och
utveckling har denna dag mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen
i Stockholm och handelshögskolans direktion — under förutsättning
av Kungl. Maj:ts och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Stockholm
godkännande — träffats följande avtal:

I. Handelshögskolan skall bibehållas vid sin ställning som enskild institution.
Dess ändamål skall oförändrat vara det, som angives i § 1 av handelshögskolans
av Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar.
Undervisning och forskning skola upprätthållas på en nivå fullt jämförlig
med den vid statsuniversiteten och de statliga respektive statsunderstödda
högskolorna.

II. Handelshögskolan skall stå under ledning av en direktion, som skall
bestå av åtta ledamöter, av vilka

ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj:t,

en ledamot utses av stadsfullmäktige,

fyra ledamöter utses av handelshögskoleföreningen samt

en ledamot är handelshögskolans rektor.

Handelshögskolans förvaltning och räkenskaper skola årligen granskas
av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj:t, en av stadsfullmäktige och en
av handelshögskoleföreningen. För revisorerna skola på enahanda sätt utses
suppleanter.

III. För att nedbringa studiekostnaderna för eleverna förbinder sig handelshögskolan
att från och med läsåret 1957/58 icke uttaga termins-, inskrivnings-,
examens- eller kompletteringsavgifter av eleverna.

IV. För bestridande av kostnaderna för handelshögskoleverksamheten
förbinder sig:

a) staten att bidraga med 561 400 kronor per budgetår huvudsakligen
såsom kompensation för avskaffande av elevavgifterna. Därest väsentligt
ändrade förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar
upptagas om en reglering av statens bidrag; vid bedömande av
huruvida väsentligt ändrade förhållanden inträtt skall jämförelsen ske med
förhållandena den 23 januari 1954;

b) staden att budgetårsvis bidraga med 150 000 kronor. Stadens bidrag
lämnas under förutsättning att den professur i företagsekonomi vid handelshögskolan,
som staden hittills bekostat, bibehålies. Under avtalstiden
befrias staden från den särskilda kostnad, som staden enligt utfästelse
eljest skulle fått vidkännas för professuren;

c) handelshögskoleföreningen att varje budgetår tillskjuta återstående
för verksamheten erforderliga medel.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

V. Utgiftsstat för handelshögskolan skall årligen fastställas av direktionen
och avse tiden den 1 juli—30 juni. För fastställelse av staten respektive
för ändring av redan fastställd stat fordras, att minst sex av direktionens
ledamöter äro om beslutet ense, därest beslutet innebär, att den
totala utgiftssumman för budgetåret kommer att överstiga utgiftsstaten för
närmast föregående år. Enahanda regel om kvalificerad majoritet gäller
utan inskränkning för beslut om inrättande av pensionsberättigande eller
annan stadigvarande tjänst vid högskolan.

VI. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1954 och gäller till och med den
30 juni 1969. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst två år före
avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid för varje gång med
femton år.»

Förslag

Direktionen för handelshögskolan i Stockholm har i skrivelse den 14 juli
1960 hemställt, att förhandlingar måtte upptas om en höjning av statens
bidrag till högskolans verksamhet. Direktionen erinrar därvid om den i
avtalet intagna bestämmelsen, att, därest väsentligt ändrade förhållanden,
t. ex. en förskjutning i penningvärdet, inträder, förhandlingar skall upptas
om en reglering av statens bidrag, och anför ytterligare följande.

Det förutsattes vid avtalets tillkomst, att en stegring av kostnaderna,
överstigande 10 procent skulle vara anledning till en höjning av statsbidraget.
Under den tid, som förflutit sedan nuvarande statsbidrag å 561 400
kronor per budgetår fastställdes, har lönenivån vid handelshögskolan i anslutning
till höjningen av statstjänstemännens löner undergått en väsentlig
stegring. Enbart de löneökningar, som högskolan har att genomföra för
år 1960 för att bibehålla lönerna i nivå med de enligt årets avtalsuppgörelse
höjda lönerna för stat stjänstemännen, innebär en höjning med cirka 10
procent.

Med anledning härav har förhandlingar mellan företrädare för staten,
staden, handelshögskoleföreningen och direktionen upptagits i denna fråga
och i fråga om ökning av utbildningskapaciteten vid handelshögskolan. Vid
förhandlingarna har enighet nåtts om följande Avtal om ändringar i avtalet
den 23 januari 195.f angående handelshögskolan i Stockholm.

»Under förbehåll av Kungl. Maj:ts samt stadsfullmäktiges i Stockholm
godkännande har mellan företrädare för staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen
i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm direktion
överenskommits, att det mellan parterna den 23 januari 1954 träffade
avtalet angående handelshögskolan skall ha följande ändrade lydelse.

I. Handelshögskolan skall---statsunderstödda högskolorna.

II. Handelshögskolan skall---utses suppleanter.

III. För att---av eleverna.

IV. Antalet tillgängliga elevplatser i första årskursen för civilekonomutbildning
vid handelshögskolan skall tills vidare utgöra minst 275 årligen.

Intagningen .av studerande för civilekonomutbildning vid handelshögskolan
samordnas från och med läsåret 1962/63 med intagningen för civil -

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

ekonomutbildning vid övriga läroanstalter enligt föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Maj:t.

Anm. till IV. andra stycket. Parterna äro ense om innebörden av de föreskrifter om samordnad
intagning, som skola träda i kraft från och med läsåret 1962/63 och tillämpas tills vidare under
avtalets giltighetstid intill dess annan överenskommelse träffas.

i - hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter beträffande högre

lararbefattningar i ämnena nationalekonomi och företagsekonomi kommer
handelshögskolan icke utan Kungl. Maj:ts samtycke att under tiden den 1
juli 1961—den 30 juni 1966 inrätta nya professors- eller preceptorsbefattningar
i dessa ämnen. Fragan om fortsatt tillämpning efter femårsperiodens
utgång skall bli föremål för förhandlingar i god tid före periodens slut.

\ I. a) istaten bidrager till kostnaderna för handelshögskolans verksamhet
med 1 111 400 kronor per budgetår, dock att bidraget skall utgöra 951 400
kronor för budgetåret 1961/62 och 1 051 400 kronor för budgetåret 1962/63.
Därest väsentligt ändrade förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet,
inträda, skola förhandlingar upptagas om en reglering av statens bidrag;
vid bedömande av huruvida väsentligt ändrade förhållanden inträtt skall
jämförelsen ske med förhållandena läsåret 1961/62.

b) Staden bidrager till kostnaderna för handelshögskolans verksamhet
med 200 000 kronor per budgetår. Stadens bidrag lämnas under förutsättning
att den professur i företagsekonomi vid handelshögskolan, som staden
tidigare bekostat, bibehålies. Under avtalstiden befrias staden från den särskilda
kostnad, som staden enligt utfästelse eljest skulle fått vidkännas för
professuren.

c) Handelshögskoleföreningen tillskjuter varje budgetår återstående för
handelshögskolans verksamhet erforderliga medel.

. VII- Utgiftsstat för handelshögskolan skall årligen fastställas av direktionen
och avse tiden den 1 juli—den 30 juni. För fastställelse av staten
respektive för ändring av redan fastställd stat fordras, att minst sex av
direktionens ledamöter äro om beslutet ense, därest beslutet innebär, att
den totala utgiftssumman för budgetåret kommer att överstiga utgiftsstaten
för närmast föregående år. Enahanda regel om kvalificerad majoritet
gäller utan inskränkning för beslut om inrättande av pensionsberättigande
eller annan stadigvarande tjänst vid högskolan.

VIII. Avtalet i förevarande ändrade lydelse träder i kraft den 1 juli 1961
och gäller till och med den 30 juni 1969. Därest avtalet icke av någon part
uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid
för varje gång med femton år.»

3. Handelshögskolan i Göteborg

Nuvarande förhållanden

Högskolans tillkomst och nuvarande organisation
m. m. I likhet med motsvarande läroanstalt i Stockholm är handelshögskolan
i Göteborg en enskild institution, understödd av stat och kommun
samt i vissa avseenden ställd under Kungl. Maj:ts överinseende. Statens
inflytande över sistnämnda högskola är dock starkare.

Enligt av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1920 fastställda grundstadgar för
handelshögskolan i Göteborg, i vilka ändring vidtagits den 30 juni 1953,

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

har handelshögskolan till uppgift att genom vetenskaplig undervisning och
forskning främja vårt lands handel och näringsliv.

Högskolan påbörjade sin verksamhet hösten 1923. Höstterminen 1925
inflyttade högskolan i särskilda av Göteborgs stad för ändamålet iordningställda
lokaler. Alltsedan hösten 1952 har verksamheten varit förlagd till
en med hjälp av privata medel åt högskolan uppförd byggnad på av Göteborgs
stad för ändamålet upplåten tomtmark.

Utgifterna för verksamheten täcktes till en början helt av räntor från
donationsmedel samt elevavgifter. Under en viss tid före den nuvarande
högskolebyggnadens tillkomst bidrog också Göteborgs stad med belopp
motsvarande de hyror, som påfördes högskolan. Från 1937 har högskolan
åtnjutit statsanslag.

Högsta ledningen och vården av handelshögskolan utövas av en styrelse,
bestående av sju ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar ordförande och en
ledamot. Handelskammaren i Göteborg utser två ledamöter och stadsfullmäktige
därstädes likaledes två ledamöter. En ledamot är högskolans rektor.

Rektor utses av styrelsen för en tid av tre år. Valet skall underställas
Kungl. Maj:t för stadfästelse.

Befattningar vid högskolan tillsätts av styrelsen. Professorsbefattning
äger styrelsen tillsätta med fast anställning. Andra befattningar må ej tillsättas
annorlunda än genom förordnande tills vidare eller på viss tid. Professorsutnämning
skall underställas Kungl. Maj:t för stadfästelse.

Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar lärarrådet, som består
av rektor, professorer som är i utövning av sin tjänst samt de lärare som är
förordnade att förestå professorsbefattning eller leder självständig med
examination förenad undervisning.

Liksom vid motsvarande läroanstalt i Stockholm avlägges vid handelshögskolan
i Göteborg ekonomexamen och ekonomie licentiatexamen samt
anordnas disputationsprov för vinnande av ekonomie doktorsgrad.

Ekonomexamen i Göteborg beräknas liksom i Stockholm i regel kräva en
studietid av tre år.

Elevantalet har stigit från 11 höstterminen 1923 till omkring 490 höstterminen
1960. År 1936 nåddes den punkt, då antalet inträdessökande blev
större än vad handelshögskolan ansåg sig kunna mottaga, och från denna
tid har högskolan måst tillämpa ett gallringsförfarande beträffande dem som
söker inträde. Antalet nyinskrivna uppgår numera till omkring 120.

För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena —
nationalekonomi, företagsekonomi (två ämnen), rättsvetenskap och ekonomisk
geografi — har en särskild institution inrättats med iimnesprofessorn
som ledare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare som
finns på de olika institutionerna.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Nationalekonomiska institutionen

En professor (Bo 3), en docent (Ae 24), en biträdande lärare (Ae 21), ett
kanslibiträde (Ae 7, halvtidstjänst) samt ett kontorsbiträde (Af 1—Ae 5,
halvtidstjänst). Därjämte finns vid institutionen två speciallärare med
timarvoden.

Företagsekonomiska institutionen I

En professor (Bo 3), en docent (Ae 24), en biträdande lärare (Ae 21), en
assistent (Af 15—Ae 19), ett kanslibiträde (Ae 7) samt ett kontorsbiträde
(Af 1—Ae 5, halvtidstjänst).

Företagsekonomiska institutionen II

En professor (Bo 3), två biträdande lärare (Ae 21), en assistent (Af 15—
Ae 19) samt ett kanslibiträde (Ae 7).

Rättsvetenskapliga institutionen

En professor (Bo 3), en biträdande lärare (Ae 21) samt ett kanslibiträde
(Ae 7, halvtidstjänst). Därjämte finns vid institutionen tre speciallärare
(med timarvoden).

Geografiska institutionen

En professor (Bo 3), en docent (Ae 24), en biträdande lärare (Ae 21), ett
kanslibiträde (Ae 7) samt ett kartritningsbiträde (Af 3—Ae7).

Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns den s. k. ibero-amerikanska institutionen,
som är både en forskningsinstitution och ett hjälpmedel för språkundervisningen
i spanska och portugisiska. I övrigt har den till uppgift att
genom konsultativ verksamhet främja Sveriges kommersiella och kulturella
utbyte med de spansktalande länderna samt med Brasilien och Portugal.
Personalen utgörs av föreståndare, en medarbetare, tillika lärare med examinationsuppdrag,
en biträdande lärare, tillika assistent och ett kanslibiträde
(Ae7).

Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska, spanska, ryska
och portugisiska, omhänderhas av lärare med examinationsuppdrag. Endast
läraren i spanska har tjänsten vid handelshögskolan såsom huvudsyssla (arvode
motsvarande lön enligt löneklass 23, löneplan A). I engelska och tyska
språken har extra lärare förordnats till hjälp åt huvudlärarna.

Personalen vid högskolans bibliotek utgöres av en bibliotekarie (Ae 21),
en förste biblioteksassistent (Ae 13), ett biblioteksbiträde (Ae 7) samt ett
kontorsbiträde (Af 1—Ae 5, halvtidstjänst).

För högskolans administration finns följande personal anställd, nämligen
en kamrer, tillika sekreterare (Ae 21), en kontorist (Ae 9), ett kanslibiträde
(Ae 7), ett kontorsbiträde (Af 1—Ae 5, halvtidstjänst), en förste expeditionsvakt
(Ae 8) samt en expeditionsvakt (Ae 7). Därjämte anlitas för högskoleadministrationen
extra skrivbiträdes- och vaktmästarhjälp.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Enligt gällande föreskrifter skall bestämmelserna i 6—10, 12, 14, 15, 18—
32, 49 och 50 §§ i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) samt därtill
hörande stadganden i tilläggsbestämmelserna till nämnda reglemente i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse beträffande sådan personal vid handelshögskolan,
vars löner bestämts i direkt anslutning till statliga lönegrader.
I stort sett har sålunda endast de bestämmelser i Saar, som avser
sjukvård, särskilda ersättningar, lönetillägg och tilläggsarvoden samt tjänstebostad
m. m. icke gjorts tillämpliga med avseende på handelshögskolans
personal. Beträffande ersättning för sjukvård gäller, att högskolans styrelse
äger besluta om sådan ersättning, dock ej enligt för befattningshavaren
förmånligare grunder än vad som i Saar angives för privatläroverken. I
pensionshänseende är personalen ansluten till statens pensionsanstalt.

Kostnaderna för högskolans verksamhet bestrids i huvudsak genom
statliga och kommunala bidrag samt fondmedel. De för budgetåret 1960/61
för handelshögskolans del beräknade inkomsterna och utgifterna framgår
av den i det följande redovisade, för nyssnämnda budgetår fastställda huvudstaten
för högskolan.

Högskolebyggnaden. För handelshögskoleverksamheten disponerar
högskolan alltsedan hösten 1952 med äganderätt ett — med hjälp av
fondmedel och från enskilt håll insamlade medel — på tomten nr 1 i 22 kv.
Husaren i stadsdelen Haga i Göteborg uppfört byggnadskomplex.

Tomten har Göteborgs stad upplåtit åt högskolan med nyttjanderätt och
utan avgift. Upplåtelsen regleras genom avtal, som stadens drätselkammares
andra avdelning i december 1951 — jämlikt stadsfullmäktiges i oktober
1950 lämnade bemyndigande — ingått med handelshögskolans styrelse.
Nyttjanderättsavtalet upptar i övrigt bland annat villkor av i huvudsak
följande innebörd.

Upplåtelsen fortgår, så länge tomten användes för handelshögskola.

Vid upplåtelsetidens slut skall tomten återlämnas i avröjt skick till
drätselkammaren utan anspråk på ersättning för å marken gjorda förbättra
n gar.

Ritningar till eventuella framtida ändringar av byggnaden och tillbyggnader
till denna skall underställas drätselkammarens prövning för godkännande,
innan ändrings- eller tillbyggnadsarbetena påbörjas.

Styrelsen ansvarar för och bekostar all renhållning å och invid tomten,
i den mån sådan renhållning åvilar staden i egenskap av ägare till tomten,
samt är pliktig att på egen bekostnad ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som i ordnings- och sundhetshänseende meddelas av vederbörande
myndighet.

Styrelsen ansvarar för alla skatter, utskylder och andra onera, som nu
eller framdeles skall utgå för tomten och därå varande eller blivande byggnader.

Byggnadskomplexet, som har en sammanlagd golvyta av omkring 6 500
m2, utgörs av ett höghus i åtta våningar med därtill anslutna lägre bygg -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

nader. Höghuset inrymmer de olika ämnesinstitutionerna. I de lägre byggnaderna
finns aula för 350 personer samt två större och tre mindre undervisningssalar.
Vidare är där inrymda bland annat bibliotek och administrationslokaler
samt lokaler för studentkåren. Byggnaden är dimensionerad
att maximalt ge plats åt 650 elever.

Fonder och fondavkastning. Handelshögskolans donationsmedel
och övriga fonder kan indelas i följande kategorier:

A. Donationer till handelshögskolans verksamhet
i allmänhet

I. Till handelskammaren i Göteborg ställda donationer. Dessa fonder
kan jämte under II nedan angiven fond benämnas grundfonder,
d. v. s. de fonder som möjliggjorde inrättandet av handelshögskolan
år 1923.

II. Av Göteborgs stad under särskilda villkor donerad fond (Wilhelm
Röhss’ donationsfond) för inrättande av en handelshögskola i
Göteborg (jfr I).

III. Till handelshögskolans styrelse ställda donationer.

B. F onder för särskilda ändamål.

I. Byggnadsfonden, som bildades av donationer och insamlade
medel för uppförande av nuvarande handelshögskolebyggnaden
(invigd år 1952). Såsom fondkapital upptages i handelshögskolans
bokslut byggnadens anläggningskostnad inklusive kostnad
för fast inredning. Handelshögskolans styrelse utgör fondstyrelse.

II. För ibero-amerikanska institutionens verksamhet.

a. Ibero-amerikanska fonden, som grundats på medel ur handelsoch
sjöfartsfonden.

b. Förbrukningsfonder, som förvaltas av institutionsföreståndaren.

III. Högtidsfonden, som förvaltas av handelshögskolans styrelse i
egenskap av fondstyrelse (ingår ej i handelshögskolans räkenskaper)
.

IV. Pensionsfonden, vars kvarstående belopp .är avsatt till fullgörande
av en av handelshögskolans styrelse given pensionsutfästelse.

C. Stipendiefonder.

I. Förvaltade av handelskammaren i Göteborg.

II. Förvaltade av handelshögskolans styrelse i egenskap av fondstyrelse.

a. Johan E. Ekmans Minnesfond.

b. Västra Kretsens av Svenska Ekonomföreningens stipendiefond
(ingår ej i handelshögskolans räkenskaper).

Där ej annat tidigare särskilt angivits, förvaltas fonderna jämlikt § 26
grundstadgarna för handelshögskolan av handelskammaren i Göteborg,
från vilken de för högskolans utgifter nödiga medlen på rekvisition av styrelsen
utbetalas till högskolan.

Enligt bokslut per den 30 juni 1960 uppgick kapitalbehållning och årsavkastning
å dessa fonder till följande belopp.

17

Kungl. May.ts ''proposition nr 83 år 1961

Fondkategori

A. I.

II.

III.

R T

Antal

fonder

6

1

5

1

Förvaltning

Handelskammaren ....

» ....

» ....

Styrelsen .............

Kapital-

behållning

1 188 437: 62
634 912: 27
283 722: 27

4 375 927: 47

Avkast-

ning

62 423:63
33 482:27
14 770:46

II.

a.

b.

1

o

Handelskammaren ....

216 543:96
24 687:32

10 174:60

III.

IV.

I.

II.

i

i

6

1

Styrelsen ............

85 450: 181

7 024: 781

C.

Handelskammaren ....

» ....
Styrelsen ............

73 104: 44
56 829:98
109 701:50

3 916:88

2 907: 60

8 324:56

b.

1

» ............

70 850: 931

6 480: 081

26

7 120 167: 94

149 504: 86

I bokslutet per den 30 juni 1960 upptogs ytterligare ett par fonder, som
dock icke redovisats här, då det gäller dels fonder, som beräknas vara förbrukade
före den 1 juli 1961 (cirka 80 000 kronor), dels rena bokföringsposter
utan motsvarande reella värde som den i tablån upptagna byggnadsfonden.
Anmärkas kan att till en av dessa fonder, en värderegleringsfond,
under 1959/60 avsatts cirka 20 000 kronor av avkastningen från de
under A I—III angivna fonderna, vilket belopp till större delen använts
för underhåll av handelshögskolans byggnad. Denna användning av avkastningen
jämte i flera donationsurkunder föreskriven avsättning till fondkapitalet
förklarar i stort sett skillnaden mellan A-fondernas sammanlagda
avkastning och det i den i det följande redovisade inkomststaten
upptagna fondavkastningsbeloppet, 85 000 kronor.

Efter nämnda bokslut har tillkommit en donation om drygt 40 000 kronor
att användas för ibero-amerikanska institutionens verksamhet.

De av handelskammaren förvaltade fondernas tillgångar, utom den
ibero-amerikanska fondens, har sammanförts till en gemensam depå. Värdet
av denna depå, som till huvudsaklig del utgjordes av aktier, obligationer
och liknande värdepapper, upptogs per den 30 juni 1960 till sammanlagt
cirka 2 300 000 kronor, men var i verkligheten avsevärt högre, beroende
på att i depån ingående aktier värderats försiktigt till belopp
väsentligt understigande dagsvärdet.

Gällande avtal. Finansieringen av verksamheten vid handelshögskolan
i Göteborg regleras genom ett av Kungl. Maj:t med stöd av
riksdagens bemyndigande (Prop. 1953: 90; SU 159; Rskr 312) godkänt avtal
den 9 december 1952 mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan
i Göteborg. Avtalet innebar, att handelshögskolans karaktär av enskild
institution inte ändrades men att statens inflytande över högskolan förstärktes
i väsentliga hänseenden. Inkomst- och utgiftsstat för högskolan 1 2

1 Per den 31/12 19G0.

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 83

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

skall årligen fastställas av Kungl. Maj:t, som även i övrigt skall äga att
efter styrelsens för handelshögskolan hörande meddela de föreskrifter i
fråga om högskolans organisation och verksamhet, som Kungl. Maj:t finner
erforderliga och lämpliga.

Enligt den ursprungliga lydelsen av avtalet skulle utgifterna för handelshögskolan,
till den del de inte kunde täckas av högskolans egna medel,
bestridas av staten och Göteborgs stad. Härvid skulle staten betala två
tredjedelar och staden en tredjedel av 105 000 kronor. Överskjutande belopp
skulle bestridas med tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel av
staden; dock skulle stadens sammanlagda bidrag ej överstiga 175 000
kronor.

Enligt beslut av riksdagen skall stadens bidrag ej påverkas av den
inkomstminskning, som åsamkats handelshögskolan genom statsmakternas
beslut om avskaffande av terminsavgifter och andra obligatoriska avgifter
vid högskolan. Inkomstminskningen kompenseras genom ett särskilt statsbidrag,
för innevarande budgetår uppfört med 106 900 kronor.

I avtalet har vidare intagits den bestämmelsen, att, därest väsentligt
ändrade förhållanden, t. ex. en förskjutning i penningvärdet, inträder,
förhandlingar skall upptas om en reglering av stadens maximibidrag. Med
anledning härav upptogs år 1958 förhandlingar om en reglering av stadens
bidrag till högskolan. Förhandlingarna resulterade i att överenskommelse
träffades mellan parterna om en sådan ändring av avtalet, att stadens
maximibidrag till handelshögskolan höjdes till 200 000 kronor (Prop.
1959: 1 X ht; SU 10; Rskr 10).

Det nu gällande avtalet har följaktligen följande lydelse.

»Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Göteborgs stad och
handelshögskolan i Göteborg. I

I syfte att genom samverkan mellan staten och Göteborgs stad trygga
handelshögskolans i Göteborg fortsatta utveckling har mellan staten, Göteborgs
stad och handelshögskolan — under förutsättning av Kungl. Majrts
och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Göteborg godkännande — träffats
följande överenskommelse:

I. Av handelshögskolans styrelse upprättat förslag till stat för handelshögskolan,
^ avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande
på inkomstsidan handelshögskolans för året disponibla egna medel
och på utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och
pensionskostnader samt omkostnader i övrigt, skall årligen före den 1
augusti kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas
dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget
avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för handelshögskolan fastställes
av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

II. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda
staten icke täckes av handelshögskolans egna medel — (anslagssumman)
— skola staten och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Av anslagssumman skola 105 000 kronor fördelas så att staten betalar
2/3 eller 70 000 kronor och staden V3 eller 35 000 kronor; av den överskjutande
delen skall staten betala 3A och staden Vi, dock att stadens sammanlagda
bidrag icke skall överstiga 200 000 kronor. Därest väsentligt ändrade
förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar
upptagas om en reglering av stadens maximibidrag.

Har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd, som avses i mom. I andra stycket,
skall därigenom tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till handelshögskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till handelshögskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

III. Handelshögskolan bibehålies vid sin ställning såsom enskild institution
under ledning av en på nedan angivet sätt sammansatt styrelse;
skolande dock härutinnan följande särskilda bestämmelser gälla:

a) För mottagande av donation, som avser annat än tillfälligt ändamål,
erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd.

b) Handelshögskolan tillhörig fastighet må icke intecknas, försäljas eller
annorledes överlåtas utan Kungl. Maj:ts godkännande, ej heller må fastighet
av handelshögskolan genom köp eller byte förvärvas utan sådant godkännande.

c) Kungl. Maj:t äger i övrigt efter styrelsens för handelshögskolan
hörande meddela de föreskrifter i fråga om handelshögskolans organisation
och verksamhet, som Kungl. Maj:t finner erforderliga eller lämpliga, skolande
förslag till föreskrifter, som innebära ändring av grundstadgarna
för handelshögskolan, underställas jämväl stadsfullmäktige och handelskammaren
i Göteborg för yttrande.

Härvid förutsättes emellertid

att handelshögskolans styrelse skall bestå av sju ledamöter, av vilka

ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj:t,

två ledamöter utses av stadsfullmäktige,

två ledamöter utses av handelskammaren i Göteborg samt

en ledamot är handelshögskolans rektor;

samt att handelshögskolans förvaltning och räkenskaper årligen skola
granskas av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj:t, en av stadsfullmäktige
och en av handelskammaren i Göteborg.

IV. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1953 eller den senare dag,
Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast den 1 juli 1954, och gäller till och
med den 30 juni 19G8. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst
två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid varje gång
med femton år.»

Gällande h u v u d s t a t m. m. Alltsedan år 1953 har Kungl. Maj:t
i enlighet med bestämmelserna i förenämnda finansieringsavtal för varje
budgetår fastställt en inkomst- och utgiftsstat för handelshögskolan i
Göteborg, benämnd huvudstat. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t även
för varje budgetår fastställt dels särskild avlöningsstat, dels särskild om -

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

kostnadsstat för handelshögskolan. I det följande redovisas först den för budgetåret
1960/61 fastställda huvudstaten och därefter de i anslutning därtill
fastställda avlönings- och omkostnadsstaterna.

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis ............................... 788 100

2. Omkostnader, förslagsvis ............................. 196 400

3. Pensioner, förslagsvis................................. 45 500

Summa kronor 1 030 000

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder.................... 85 000

2. Avgifter från de studerande m. m.:

a) Inflytande elevavgifter ........................... 500

b) Särskilt bidrag från staten......................... 106 900

3. Hyresinkomster ..................................... 10 000

4. Bidrag från Göteborgs stad........................... 200 000

5. Bidrag från staten .................................. 627 600

Summa kronor 1 030 000

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ 168 200

2. Arvoden............................................ 88 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 416 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 103 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . . 11 700

Summa kronor 788 100

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... 1500

2. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m.

samt avgift för yrkesskadeförsäkring, förslagsvis........ 6 500

3. Reseersättningar, högst .............................. 1 500

4. Resestipendier åt vissa lärare, högst.................... 4 000

5. Bidrag till studieresor för de studerande, högst........... 1 000

6. Expenser, förslagsvis................................. 113 700

7. Tryckningskostnader, högst .......................... 15 000

8. Bibliotek, högst ..................................... 27 000

9. Underhåll av byggnad och vissa inventarier, högst...... 14 500

10. Försäkringar, högst.................................. 5 500

11. Siffergranskning och revision, högst ................... 1 200

12. Flyttningskostnader och traktamente för professorn K.

Grönfors, högst ....................... 5 000

Summa kronor 196 400

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

21

Förslag

Anslagsäskandena för budgetåret 1961/62. Styrelsen
för handelshögskolan i Göteborg har i skrivelse den 27 juli 1960 framlagt
förslag till stat för högskolan för budgetåret 1961/62, utmynnande i förslag
om statsbidrag med 1 481 300 kronor och bidrag från Göteborgs stad
med 200 000 kronor. Nämnda statförslag innebär alltså en höjning av statens
bidrag med 746 800 kronor. Styrelsen har i nyssnämnda skrivelse
inledningsvis först erinrat om statsmakternas förra året fattade beslut
med avseende på intagningskapaciteten vid handelshögskolan i Göteborg
och därefter anfört bl. a. följande.

För den kvantitativa intagningsökningen till 180 studenter per år, har
styrelsen helt utgått från universitetsutredningens förslag till en provisorisk
lösning. Förslaget till upprustning därutöver i enlighet med universitetsutredningens
förslag har gjorts mycket begränsat, eftersom det° enligt
styrelsens uppfattning på grund av bristen på lärare skulle bli svårt att
redan hösten 1961 genomföra den önskade upprustningen. Denna begränsning
gäller i synnerhet forskningsresurserna, eftersom handelshögskolans
lärare under första året efter en stark utökning av antalet studenter blir
så bundna av utbildningsverksamhetens organisation, att någon större
forskningsinsats ej kan göras.

Ett bifall till det av styrelsen för nästa budgetår framlagda förslaget till
förstärkning av handelshögskolans personalorganisation påkallar en höjning
av utgiftsposten till avlöningar — nu 788 100 kronor — med i runt tal
745 900 kronor. Det ökade medelsbehovet betingas, förutom av automatiska
utgiftsökningar, av följande förslag om ändringar i högskolans personalorganisation
.

Företagsekonomi

1) professor i företagsekonomi, speciellt kalkylering och budgetering

2) professor i företagsekonomi, speciellt administration

3) två lektorer i Ae 26 (företagsekonomi I)

4) fyra forskarassistenter (varav två knutna till företagsekonomi I och
två till företagsekonomi II)

5) assistent (företagsekonomi I)

6) kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 (företagsekonomi II)

7) halvtidsanställt kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 (företagsekonomi I)

Ekonomisk geografi

8) lektor i Ae 26

9) indragning av en docenttjänst

10) assistent

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961
Nationalekonomi med statistik

11) två lektorer i Ae 26

12) assistent

13) halvtidsanställt kanslibiträde

Rättsvetenskap

14) lektor i Ae 26

15) tilläggsarvode såsom lektor till biträdande lärare

16) assistent

17) halvtidsanställt kanslibiträde

18) halvtidsanställt kontorsbiträde i Af 1—Ae 5

Internationell ekonomi

19) professor

20) tre biträdande lärare (varav en i företagsekonomi II, en i ekonomisk
geografi och en i rättsvetenskap)

21) assistent

Språk

22) höjning av posten till arvoden till språklärare (nu 65 200 kronor)
på grund av

a) ökad intagning av studerande (kostnad 10 000 kronor)

b) höjning av huvudlärarnas timarvoden från 35 till 50 kronor (kostnad
8 000 kronor)

Biblioteket

23) halvtidsanställt kontorsbiträde i Af 1—Ae 5
Gemensamt

24) arvoden till tentamensvakter (kostnad 6 000 kronor)

Ändrad lönegradsplacering för vissa befattningshavare

25) kamrer/sekreterare i Ae 24 i stället för i Ae 21

26) bibliotekarie i Ae 23 i stället för i Ae 21

27) biblioteksassistent i Ae 13 i stället för i Ae 12

Ett bifall till styrelsens förslag beträffande utgiftsposten till omkostnader
— nu 196 400 kronor — påkallar en ökning av denna post med 41 800
kronor till 238 200 kronor. Följande sammanställning upptar den nu gällande
omkostnadsstaten och styrelsens förslag beträffande denna stat för budgetåret
1961/62.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

23

Anslagsändamål

1. Sjukvård, förslagsvis ......................

2. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsvis ................

3. Reseersättningar, högst ....................

4. Resestipendier åt vissa lärare, högst ........

5. Bidrag till studieresa för de studerande, högst

6. Expenser

a) bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .....

b) renhållning och städning, högst .........

c) övriga expenser, högst .................

7. Tryckningskostnader, högst ................

8. Bibliotek, högst ..........................

9. Underhåll av byggnad och vissa inventarier,

högst ....................................

10. Försäkringar, högst .......................

11. Siffergranskning, högst ....................

12. Ersättning för rese- och flyttningskostnader,

högst ....................................

För 1960/61
upptagna
belopp,
kronor

Av styrelsen
för 1961/62
föreslagna
belopp,
kronor

Ökning,

respektive

minskning

1 500

1 500

—

6 500

16 500

+ 10 000

1 500

2 500

+ 1000

4 000

4 000

—

1 000

1 000

—

45 000

45 000

—

37 500

42 500

+ 5 000

31 200

46 200

+ 15 000

15 000

15 000

—

27 000

40 000

+ 13 000

14 500

16 500

+ 2 000

5 500

5 500

—

1 200

2 000

+ 800

5 000

_

— 5 000

196 400 238 200 +41 800

Summa kronor

Någon utgiftspost till materiel m.m. är för närvarande ej upptagen i
handelshögskolans utgiftsstat. Styrelsen har för budgetåret 1961/62 äskat
ett belopp av 15 000 kronor, att användas till undervisningsmateriel för
de olika institutionerna. Följande sammanställning upptar styrelsens förslag
till fördelning av beloppet på olika institutioner.

1. Nationalekonomiska institutionen ........................ 2 000

2. Företagsekonomiska institutionen I ...................... 4 000

3. Företagsekonomiska institutionen II ...................... 3 000

4. Rättsvetenskapliga institutionen ........................ 2 000

5. Ekonomisk-geografiska institutionen ..................... 4 000

Summa kronor 15 000

Enligt styrelsens beräkningar bör den nu med 45 000 kronor uppförda
utgiftsposten till pensioner för budgetåret 1961/62 uppräknas med 51 000
kronor till 96 500 kronor.

Handelshögskolans intäkter — utöver statsbidraget — beräknar styrelsen
för nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår.
De i huvudstaten ingående inkomstposterna 1—4 föreslås sålunda uppförda

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

med oförändrade belopp, medan inkomstposten 5 föreslås höjd med 746 800
kronor till 1 374 400 kronor.

Ifråga om den närmare motiveringen för styrelsens förslag till stat för
handelshögskolan för budgetåret 1961/62 torde få hänvisas till handlingarna.

Stadsfullmäktige i Göteborg har enligt beslut den 23 augusti 1960 tillstyrkt,
att staten för handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1961/62
fastställes i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag.

Förhandlingar och överenskommelser rörande handelshögskolans
fortsatta verksamhet. Den 3 juni 1960
uppdrog Kungl. Maj:t åt 1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg1
att på statens vägnar uppta förhandlingar med Göteborgs stad och
styrelsen för handelshögskolan i Göteborg rörande de frågor, som hade
samband med avsedd utökning av utbildningskapaciteten vid handelshögskolan.

Kommissionen, som i enlighet med nyssnämnda uppdrag upptagit förhandlingar
med vederbörande i Göteborg1 2 i de avsedda frågorna, har i
skrivelse den 6 mars 1961 anmält, att preliminära överenskommelser träffats
i ämnet av den art, att de måste behandlas i proposition till riksdagen.
Kommissionen har därför sett sig föranlåten att redovisa överenskommelsernas
innehåll utan att avvakta undertecknandet av definitiva
avtal.

Efter att ha erinrat om statsmakternas förra året fattade beslut rörande
ökning av intagningskapaciteten vid handelshögskolan i Göteborg från
120 till 180 studerande anför kommissionen i sin förutnämnda skrivelse
den 6 mars 1961 huvudsakligen följande.

På grund av senare tillkomna omständigheter har kommissionen i sina
förhandlingar utgått ifrån att det årliga nyintaget borde ökas till 200.
På grundval av handelshögskolans förslag till stat för budgetåret 1961/62
har beräknats, att en dylik utvidgning av handelshögskolans kapacitet
skulle kräva en merkostnad i jämförelse med utgiftsstaten för budgetåret
1960/61 av cirka 500 000 kronor för första budgetåret, cirka 700 000
kronor för andra budgetåret och cirka 800 000 kronor för tredje budgetåret.
Handelshögskolans styrelse har förklarat, att den ej har möjligheter
att från enskilda donatorer erhålla sådan inkomstförstärkning, att denna
omfattande upprustning skulle kunna ske utan bidrag från det allmänna
till huvudparten av merkostnaderna. Staden har under hänvisning till gällande
avtal, i fortsättningen kallat trepartsavtalet, förklarat sig icke vilja
höja maximum för sitt bidrag. Om staten skulle åta sig hela merkostnaden,

1 Bankinspektören K. Wulff, tillika ordförande, professorn B.E. Ingelmark och expeditionschefen
L. Kydback samt, för ifrågavarande förhandlingsuppdrag, t. f. avdelningschefen S. Moberg.

2 Handelshögskolans styrelse, Göteborgs stad samt handelskammaren i Göteborg.

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

skulle dess bidrag för budgetåret 1963/64 komma att uppgå till (106 900 +
627 600 + 800 000 =) drygt 1 500 000 kronor av en total stat på cirka
1 800 000 kronor. Staten skulle med andra ord svara för 5/6 av handelshögskolans
drift. Därtill kommer att staten, som tidigare sagts, genom
SPA svarar för den i handelshögskolans stat icke ingående delen av pensionskostnaden.

Under sådana förhållanden vore det inte tillfredsställande från statens
synpunkt, om handelshögskolan skulle bestå som en enskild institution, i
synnerhet ej som trepartsavtalet ger staten rätt utse endast två av styrelsens
sju ledamöter. Kommissionen har bland annat därför såsom viilkor
för statens ökade insatser uppställt, att handelshögskolan i Göteborg skulle
förstatligas. Handelshögskolans delegerade har å sin sida medgivit ett förstatligande
under förutsättning att staten — vid en ökning av det årliga
nybörjarantalet till 200 från och med läsåret 1961/62 — ökar handelshögskolans
resurser i den takt nyssnämnda utgiftsberäkningar anger.

Den 4 mars 1961 har kommissionen och handelshögskolans delegerade
träffat preliminär överenskommelse om förstatligandet. Kommissionen har
före överenskommelsens träffande haft visst samråd med universitetskanslersämbetet.
De delegerade har redan inhämtat handelshögskolestyrelsens
godkännande av överenskommelsen, som i huvudsak innebär följande.

Staten övertager den 1 juli 1961 handelshögskolan i Göteborg, vilken
skall bibehålla sitt nuvarande namn.

Handelshögskolans styrelse skall framdeles utgöras av dess lärarkollegium
eller annat liknande organ.

Vid handelshögskolan skall finnas ett rådgivande organ med i princip
samma sammansättning och befogenheter som det till ekonomiska fakulteten
i Lund knutna fakultetsrådet.

Stadgar för handelshögskolan skall utarbetas med det av universitetskanslersämbetet
år 1958 framlagda preliminära förslaget till stadgar för
karolinska institutet som förebild i tillämpliga delar.

Handelshögskolans styrelse skall i egenskap av styrelse för stiftelsen
handelshögskolans byggnadsfond till staten utan vederlag överlåta äganderätten
till den å tomten nr 1 i 22 kv. Husaren i stadsdelen Haga i Göteborg
uppförda handelshögskolebyggnaden.

Staten tillträder byggnaden den 1 juli 1961 och skall använda den för
handelshögskolans i“ Göteborg behov. Därest den icke längre erfordras
härför, må den användas för annat utbildnings- eller forskningsändamål
eller — efter samråd med Göteborgs stad — för statlig administrativ eller
judiciell verksamhet.

Handelshögskolans inventarier och boksamlingar övergår från och med
den 1 juli 1961 till staten.

Depositioner skall kvarbliva i handelshögskolans vård, såvida deponenten
ej gör erinran häremot.

Rörande handelshögskolans donationsmedel och övriga fonder skall
träffas särskild överenskommelse mellan staten, handelshögskolans styrelse
och handelskammaren.

Ibero-amerikanska institutionen skall även efter den 1 juli 1961 vara
en del av handelshögskolan.

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Institutet för Distributionsekonomisk och Administrativ Forskning
(IDAF) inordnas från den 1 juli 1961 under handelshögskolan och anknytes
till nuvarande företagsekonomiska institutionen II. Dess tillgångar
överlåtes till handelshögskolan. Lärarkollegiet övertager de befogenheter
IDAF:s styrelse haft. IDAF:s fonder skall av lärarkollegiet utnyttjas för
forskningsändamål.

Stiftelsen för Administrativ Vidareutbildning (STAV) skall helt frigöras
från handelshögskolan, men handelshögskolan förutsattes samarbeta med
denna och andra liknande institutioner i de former, som instruktionen för
handelshögskolan kan komma att tillåta.

Vid tillträdet övertager staten i sin tjänst alla de arbetstagare, som den
4 mars 1961 enligt särskild förteckning fanns anställda vid handelshögskolan
och den 30 juni 1961 fortfarande innehar anställning där.

Sistnämnda punkt i överenskommelsen torde icke vålla några svårigheter,
enär bestämmelserna i 6—10, 12, 14, 15, 18—32, 49 och 50 §§ Saar
samt därtill hörande stadganden i tilläggsbestämmelserna till nämnda
reglemente i tillämpliga delar länt till efterrättelse beträffande sådan personal
vid handelshögskolan, vars löner bestämts i direkt anslutning till
statliga lönegrader (Kungl. brev den 5 juni 1953 och den 7 maj 1954 samt
den 30 oktober 1958). Genom anslutning till SPA är vidare SPR tillämpligt
på personalen. Med statsmakternas godkännande har personalen vid
handelshögskolan vid beräkning av tjänstetid enligt Saar ägt tillgodoräkna
sig anställningstid vid handelshögskolan från den 1 januari 1951. Förstatligandet.
av handelshögskolan får givetvis inte innebära någon ändring på
denna punkt. Överhuvudtaget skall ingen av de anställda efter statens
övertagande av handelshögskolan den 1 juli 1961 försättas i sämre situation
än före. Endast i ett par fall behövs speciella avtalsbestämmelser för att
garantera detta.

Handelshögskolans styrelse har utanför SPA endast en särskild pensionsförpliktelse
att fullgöra. För ändamålet har avsatts kvarstående belopp av
en tidigare upplagd pensionsfond. Denna uppgick den 30 juni 1960 till
cirka 73 000 kronor. Enligt överenskommelsen skall staten övertaga pensionsförpliktelsen
mot att pensionsfondens kapitalbehållning inlevereras
till statsverket.

I detta sammanhang bör även anmärkas, att ibero-amerikanska institutionens
föreståndare samt dennes assistent avlönas av enskilda medel.
Beträffande den förre har donator förbundit sig att svara för lönen under
hela den tid nuvarande föreståndaren verkar vid institutionen och dessutom
för hans pensionering. För assistentens lön svarar en annan donator,
men enligt vad kommissionen inhämtat torde förstatligandet icke heller
härvidlag under de närmaste åren innebära någon förändring.

Såsom framgår av den för handelshögskolan för budgetåret 1960/61 fastställda
inkomststaten beräknas för högskolans verksamhet i allmänhet
inflyta avkastning från högskolans fonder till ett belopp av 85 000 kronor.

Frågorna om den framtida avkastningen från och förvaltningen av
handelshögskolans fonder har varit föremål för förhandlingar mellan, å ena
sidan, kommissionen samt, å andra sidan, handelshögskolans delegerade
och handelskammaren. Förhandlingarna härom har ännu ej avslutats, men
kommissionen vill beröra även dessa frågor.

27

Kungl. Maj ds ''proposition nr 83 år 1961

Det råder enighet mellan kommissionen och handelshögskolans delegerade
om att högskolans donationsfonder framdeles skall tjäna den statliga
handelshögskolans syften. Det har därvid förutsatts, att donationsvillkoren
skall iakttas, men har från såväl handelshögskolans som handelskammarens
sida begärts, att viss del av avkastningen skall ställas till den
statliga högskolans lednings förfogande att fritt användas för skolans syften.
Vidare har handelskammaren — under framhållande av att donatorerna i
regel varit starkt aktiva inom handelskammaren och Göteborgs näringsliv
— hemställt, att förvaltningen av fondmedlen måtte i oförändrad omfattning
omhänderhas av kammaren.

Några av de största fonderna har överlämnats direkt till handelskammaren
att förvaltas för närmare angivna ändamål.1 En överföring av förvaltningen
av dessa fonder till staten torde kräva permutation, en åtgärd för
vilken emellertid tillräckliga skäl knappast torde kunna anföras. Å andra
sidan skulle ett utbrytande av övriga fonder ur samförvaltningen innebära
svårlösta tekniska problem. Med hänsyn härtill och med tanke jämväl på
att vid universitetsbildningen i Göteborg förvaltningen av vissa donationsfonder
fick kvarligga hos stadens drätselkammare, bär kommissionen inte
funnit sig böra avvisa handelskammarens av pietetshänsyn dikterade erbjudande.

Beträffande användningen av fondernas avkastning har kommissionen
ej heller velat helt avvisa det av såväl handelskammaren som handelshögskolan
starkt understrukna yrkandet. Rörande formerna för tillgodoseende
av sagda krav pågår förhandlingar. I sak råder dock enighet därom,
att av den beräknade avkastningen från de s. k. A-fonderna ett belopp
av 100 000 kronor skall under budgetåret 1961/62 inlevereras till statsverket
att användas till handelshögskolans drift.

Med stadens delegerade har kommissionen träffat preliminärt avtal om
den tomt, å vilken handelshögskolebyggnaden är belägen. Denna tomt har
av staden enligt avtal den 11 december 1951 upplåtits till handelshögskolan
med nyttjanderätt. Enligt kommissionens uppgörelse med staden skall
denna till staten utan ersättning överlåta äganderätten till nämnda tomt.
Som villkor för överlåtelsen skall gälla, att staten skall använda tomten
för handelshögskolans i Göteborg behov, för annat utbildnings- eller forskningsändamål
eller — efter samråd med staden — för statlig administrativ
eller judiciell verksamhet. Skulle staten ej längre bruka tomten i enlighet
med det för överlåtelsen uppställda villkoret, skall tomten med vad därtill
hör i fast egendom utan lösen återgå till staden. Vissa i nyttjanderättsavtalet
mellan staden och handelshögskolan upptagna begränsningar i
tomtens användning skall upptagas även i avtalet med staten. Staden har
å andra sidan förbundit sig att vid sin stadsplanering och även i övrigt
beakta statens behov av mark för eventuell tillbyggnad till handelshögskolebyggnaden.

Kommissionen har vidare överenskommit med staden, att den rätt till
bidrag med i realiteten 200 000 kronor om året, som handelshögskolan har

1 Ifrågavarande fonder bär upptagits under A i den i det föregående under rubriken Fonder och
fondavkastning redovisade sammanställningen (se s. 10).

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

enligt trepartsavtalet, skall i och med att detta avtal i övrigt upphäves
överföras å den statliga högskolan, därvid dock viss lättnad medgives
staden under budgetåren 1965/G6—1967/68. Bidragen skall sålunda sagda
budgetår utgå med allenast respektive 150 000 kronor, 100 000 kronor och
50 000 kronor, innebärande en sammanlagd eftergift med 300 000 kronor.

Mot bakgrunden av vad sålunda förekommit, har kommissionen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att godkänna erforderliga överenskommelser efter i skrivelsen
redovisade principer angående statens övertagande från och med den 1 juli
1961 av handelshögskolan i Göteborg, dels ock att för budgetåret 1961/62
anvisa erforderliga medel för en ökning av antalet nybörjare vid handelshögskolan
till 200.

4. Departementschefen

Efterfrågan på merkantilt utbildad arbetskraft är betydande och överstiger
tillgången på färdigutbildade ekonomer. Alla tecken tyder dessutom
på att näringslivets och förvaltningens efterfrågan på personer med merkantil
utbildning ökar undan för undan.

Den mest kvalificerade merkantila utbildningen — civilekonomutbildningen
— intar också en central plats i de utbyggnadsplaner för universitet
och högskolor, vilka godtogs av 1960 års riksdag i anledning av propositionen
angående riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor
(nr 119). I nämnda proposition räknades med att den nuvarande sammanlagda
årliga intagningskapaciteten av ekonomie studerande, cirka 345,
successivt skulle ökas till ungefär 650 genom att intagningen vid handelshögskolan
i Stockholm ökades från cirka 225 till omkring 275 och att intagningen
vid handelshögskolan i Göteborg ökades från cirka 120 till omkring
180 samt att en ekonomisk fakultet inrättades vid universitetet i Lund
med en årlig intagningskapacitet vid full utbyggnad av 200.

I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln s. 389) har jag, i
avvaktan på resultaten av pågående förhandlingar beträffande ökad intagning
av studerande vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, utgått
från att intagningskapaciteten vid den föreslagna ekonomiska fakulteten
i Lund nästa läsår skall som en första etapp omfatta minst 100 studerande.
De numera i huvudsak avslutade förhandlingarna, avseende de båda
handelshögskolorna, har givit sådana resultat att jag nu räknar med att för
nästa läsår omkring 100 studerande skall intas vid den ekonomiska fakulteten
i Lund.

Förhandlingarna rörande handelshögskolan i Stockholm har bl. a. lett
till att antalet tillgängliga elevplatser i första årskursen för civilekonomutbildning
vid denna högskola från och med läsåret 1961/62 skall utgöra
minst 275. I den träffade överenskommelsen beträffande handelshögsko -

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

lan i Göteborg förutsattes bl. a. en ökning av det årliga antalet nybörjare
vid nämnda högskola till 200 från och med läsåret 1961/62.

Den totala utbildningskapaciteten i fråga om civilekonomutbildningen
i landet kan härigenom redan nästa läsår ökas från cirka 345 nybörjare
per år till ungefär 575. Jag finner det vara utomordentligt glädjande, att
intagningskapaciteten kunnat i så betydande omfattning ökas så snabbt.
Mot bakgrunden av de uppnådda resultaten räknar jag med att det redan
från och med läsåret 1962/63 skall bli möjligt att — främst genom en ytterligare
intagning av studerande i Lund — uppnå och till och med överträffa
det i propositionen 1960: 119 uppställda målet för ökning av kapaciteten
för civilekonomutbildningen.

Som framgår av den lämnade redogörelsen är handelshögskolan
i Stockholm en enskild institution. Staten bidrar i enlighet med ett
till och med den 30 juni 1969 gällande avtal till handelshögskolans verksamhet
med ett årligt belopp, som för närvarande uppgår till 561 400 kronor.
Stockholms stad bidrar enligt samma avtal bl. a. med ett årligt belopp
av 150 000 kronor. Huvudparten, i runt tal 1 700 000 kronor, av de
för högskolans verksamhet erforderliga medlen tillskjuts från enskilt håll.
Handelshögskoleföreningen i Stockholm svarar för den helt dominerande
delen av sistnämnda belopp.

Med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen har handelshögskoleföreningen,
under åberopande av gällande avtal, pakallat förhandlingar
om en höjning av statens bidrag vid oförändrad omfattning av utbildningsverksamheten.
Från statens sida har i anslutning till fjolårets
riksdagsbeslut förhandlingar påkallats rörande utökning av intagningskapaciteten.

Som framgått av vad jag tidigare anfört har vid de förda förhandlingarna
enighet nåtts om att redan från och med nästa läsår intagningsökningen
upp till 275 skall genomföras i dess helhet. Vidare har vid förhandlingarna
uppnåtts överenskommelse om en vidgad samverkan mellan handelshögskolan
och staten på två för den fortsatta utbyggnaden av den högre
ekonomiska utbildningen och forskningen i landet i dess helhet väsentliga
punkter. Sålunda har parterna överenskommit, att elevintagningen vid
handelshögskolan i Stockholm skall så snart det är tekniskt möjligt, nämligen
från och med läsåret 1962/63, samordnas med intagningen vid handelshögskolan
i Göteborg och vid den ekonomiska fakulteten i Lund. Denna
samordning av intagningen, vilken även kommer att utformas sa, att
intagningsbestämmelserna görs mer likartade än vad som kommer att gälla
för nästa läsår, betraktar jag som ett steg i rätt riktning mot ett större
förenhctligande av de nu alltför olika intagningsregler, som gäller vid skilda
utbildningsanstalter med intagningsbegränsning.

Den andra väsentliga punkten, där avtalsresultatct innebär en ökad sam -

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

verkan mellan handelshögskolan och staten, gäller frågan om en förnuftig
hushållning under den närmaste utbyggnadsperioden för universitet och
högskolor av de begränsade personella resurser, som måste förutsättas
komma att stå till buds för rekrytering av kvalificerade lärar- och forskarbefattningar
i nationalekonomi och företagsekonomi. Som framgår av avtalet
har handelshögskolan utfäst sig att icke utan Kungl. Majrts samtycke
inrätta sådana tjänster under en femårsperiod fram till utgången av läsåret
1965/66. Det torde då vara möjligt att säkrare än nu bedöma rekryterings-
och utbyggnadssituationen under senare delen av avtalets giltighetstid.

Beträffande de ekonomiska frågorna har, som nyss berörts, handelshögskoleföreningen
— med stöd av förhandlingsklausulen i p. IV a) i gällande
avtal och med hänvisning bl. a. till att utgiftsstaten (inkl. uppskattat hyresbelopp)
ökat från 1 904 600 kronor budgetåret 1957/58 till 2 398 200 kronor
budgetåret 1960/61 — påkallat förhandlingar om höjning av statens
bidrag till kostnaderna för högskolans nuvarande verksamhet. Vidare bör
erinras om att vid universitetsutredningens överläggningar från handelshögskolans
sida som utgångspunkt för förhandlingar om ökat elevintag
förutsatts, att den för en kapacitetsökning behövliga anslagshöjningen
skulle täckas av statsmedel. Vid de sedermera förda förhandlingarna har
kostnaderna för den ökade elevintagningen (inkl. höjning av uppskattat
hyresbelopp) beräknats till i runt tal 500 000 kronor per budgetår från och
med det läsår, då intagningsökningen helt genomförts. Vid förhandlingarna
har, med de olika ekonomiska förhandlingspunkterna sedda i ett sammanhang,
enighet nåtts om att de båda bidragsgivande parterna skall öka
sina insatser, staten från 561 400 till 1 111 400 kronor och Stockholms stad
från 150 000 till 200 000 kronor. På grund av att kostnaderna för intagningsökningen
slår igenom successivt har dock, såsom framgår av p. VI i
avtalsförslaget, statens bidrag för de två närmaste budgetåren begränsats
till 951 400 respektive 1 051 400 kronor. Överenskommelsen i denna del
synes mig innebära en med hänsyn till omständigheterna skälig kostnadsfördelning.

Mot bakgrunden av det anförda tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens bemyndigande att för statens del godkänna ifrågavarande
avtal. Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar
i avtalsbestämmelserna, utgår jag från att det liksom hittills får ankomma
pa Kungl. Maj:t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.

Den till följd av vad jag nu förordat erforderliga anslagshöjningen för
nästa budgetår uppgår till 390 000 kronor.

Beträffande handelshögskolan i Göteborg må till en början
erinras om att högskolan är en enskild institution. Verksamheten finansieras
enligt ett mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan träffat

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

avtal som gäller till och med 30 juni 1968. Enligt avtalet bidrar staden
numera med 200 000 kronor per år för verksamhetens bedrivande. Handelshögskolan
själv bidrar med avkastningen från egna fondmedel, vilka
för innevarande budgetår beräknas uppgå till cirka 85 000 kronor. Den
överskjutande delen av kostnaderna för verksamheten skall enligt avtalet
bestridas av statsmedel. För innevarande budgetår uppgår statsbidraget
till i runt tal 735 000 kronor, vilket belopp täcker cirka 3/4 av samtliga
utgifter.

I enlighet med beslut av 1960 års riksdag i anledning av propositionen
nr 119 borde högskolan erhålla resurser för en ökning från och med läsåret
1961/62 av den årliga intagningen av studerande till 180 per år. Som framgått
av den tidigare lämnade redovisningen av 1958 års förhandlingskommissions
skrivelse rörande de principöverenskommelser, vari de hittills förda
förhandlingarna resulterat, har det blivit möjligt att förbereda en större
ökning av elevintagningen än som tidigare beräknats. Möjligheter föreligger
sålunda att organisera en fullgod undervisning för 200 nybörjare
från och med läsåret 1961/62, vilket alltså är 20 fler per år än som tidigare
beräknats. Med hänsyn till vad jag förut anfört om det växande behovet
av merkantilt utbildad arbetskraft är denna ökning av utbildningskapaciteten
mycket värdefull. Det framgår av förhandlingskommissionens redogörelse
att varken högskolan själv eller Göteborgs stad anser sig kunna
bestrida merkostnaderna för en ökad utbildningskapacitet. Då utbildningen
av civilekonomer liksom av andra grupper av kvalificerade yrkesutövare
får anses vara en uppgift som, såvida inte särskilda skäl eller
omständigheter annat föranleder, staten i allt väsentligt bör ta ansvaret
för, finner jag det naturligt, att de ökade kostnaderna för driften av civilekonomutbildningen
vid handelshögskolan i Göteborg helt bestrides med
statsmedel. Jag delar förhandlingskommissionens uppfattning, att statens
ökade ansvar för utbildningen även bör få den konsekvensen att handelshögskolan
i Göteborg upphör som enskild institution och i stället blir en
med andra universitet och högskolor helt jämställd statlig utbildningsanstalt.
Jag förordar alltså, att handelshögskolan förstatligas. Det bör ske
den 1 juli 1961.

De förändringar, som i administrativt och organisatoriskt avseende bör
vidtagas med anledning härav och om vilka principiell enighet nåtts vid
förhandlingarna mellan förhandlingskommissionen och högskolans styrelse,
torde i förevarande sammanhang inte böra närmare behandlas. Jag vill här
endast konstatera, att jag finner de delar av den träffade principöverenskommelsen
som avser dylika frågor, stå i överensstämmelse med innebörden
i av Kungl. Maj:t fastställda stadgar och bestämmelser för jämförbar
utbildningsverksamhet.

Mot principöverenskommelsen med högskolans styrelse om överlåtelse
på staten av äganderätten till handelshögskolans byggnad (å tomten nr 1

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

i 22 kv. Husaren i stadsdelen Haga) samt om byggnadens användning har
jag intet att invända. Ej heller övriga principöverenskommelser med styrelsen
har givit mig anledning till erinran. Jag kan vidare tillstyrka att förvaltningen
av handelshögskolans fonder även efter högskolans förstatligande
handhas av handelskammaren i Göteborg i oförändrad omfattning.
Som kommer att framgå av det följande räknar jag med att årligen tills
vidare 100 000 kronor av avkastningen av fonderna skall inlevereras till
statsverket.

Det av kommissionen träffade preliminära avtalet med Göteborgs stad
innebär i huvudsak, att staden till staten utan ersättning överlåter äganderätten
till handelshögskoletomten samt att stadens bidrag till driften av
handelshögskolan skall utgå med successivt minskande belopp under perioden
1965/66—1967/68. Häremot har jag ingen erinran.

Mot bakgrunden av vad jag sålunda anfört föreslår jag, att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att med vederbörande träffa slutliga avtal
angående statens övertagande av nämnda handelshögskola i enlighet
med vad som förordats i förutnämnda skrivelse från 1958 års statliga förhandlingskommission
i Göteborg.

I fråga om den erforderliga medelsförstärkningen vid handelshögskolan
i Göteborg vill jag framhålla följande. De resurser som står till buds för
undervisningen och forskningen vid handelshögskolan i Göteborg är redan
för nuvarande utbildningskapacitet relativt begränsade. Den upprustning
av de personella och materiella resurserna som skett eller sker för exempelvis
de samhällsvetenskapliga ämnena vid de filosofiska fakulteterna har ej
haft sin fulla motsvarighet vid handelshögskolan i Göteborg. Man har velat
avvakta resultatet av under flera år pågående utredningar, främst inom
1955 års universitetsutredning, avseende bl. a. den ekonomiska utbildningens
och forskningens omfattning och utformning inom det högre utbildningsväsendet.
I och med de nu träffade överenskommelserna synes mig
tiden vara inne för en genomgripande upprustning av högskolans resurser.
Denna upprustning bör ske samtidigt med en, som tidigare visats, högst
betydande utökning av utbildningskapaciteten.

Bärande skäl talar enligt min mening för att vid handelshögskolan i Göteborg
inrättas två nya professurer inom ämnet företagsekonomi vid sidan
av de nuvarande två professurerna i ämnet. Med hänsyn till vad jag tidigare
anfört angående nödvändigheten av en förnuftig hushållning under
den närmaste utbyggnadsperioden finner jag det av rekryteringsskäl lämpligt,
att den ena professuren, vilken närmast hör hemma inom den del av
ämnet företagsekonomi som vid handelshögskolan i Göteborg rubriceras
som företagsekonomi I, inrättas läsåret 1962/63 och den andra, närmast
avseende den del av ämnet som nu rubriceras som företagsekonomi II, läsåret
1963/64.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Såvitt gäller förstärkningen av övriga personella samt andra resurser för
högskolan är jag för närvarande blott beredd att framlägga detaljerade förslag
beträffande utbyggnaden under läsåret 1961/62. Beträffande läsåren
1962/63 och 1963/64 vill jag här endast uttala att kostnadsramen, till
följd av en från och med nästa läsår genomförd intagning av 200 nybörjare,
vid full utbyggnad, d.v. s. läsåret 1963/64, kan beräknas komma
att med högst 300 000 kronor — inklusive kostnaderna för de nyss
berörda professurerna — överstiga vad jag i det följande sammanlagt förordar
såsom anslag för budgetåret 1961/62.

Vid min prövning av de från handelshögskolans sida för nästa budgetår
framställda anslagsäskandena har jag, såvitt gäller högskolans personalorganisation,
funnit mig böra förorda de förstärkningar och övriga ändringar,
av denna, som följande sammanställning utvisar. Sammanställningen
anger även den vid högskolan anställda personal, som staten vid
bifall till mitt förslag om högskolans förstatligande kommer att överta i sin
tjänst.

Förändringar

Tjänster m.m. 1960/61 avdepartt- 1961/62

mentschefen

Nationalekonomi

Professor (Bo 3) ..........

Universitetslektorer (Ao 26)

Docent (Ae 24)...........

Biträdande lärare (Ae21) .
Assistent (regi. bef.g.) ....

Kanslibiträde (Ae 7) ......

Kontorsbiträde (regi. bef.g.)

Företagsekonomi 1

Professor (Bo 3) ..........

Universitetslektorer (Ao 26)

Docent (Ae 24)...........

Biträdande lärare (Ae21) .
Forskarassistenter (Ae21) .
Assistenter (regi. bef.g.) ..

Kanslibiträde (Ae 7) ......

Kontorsbiträde (regi. bef.g)

Företagsekonomi II

Professor (Bo 3)..........

Biträdande lärare (Ae 21) .
Forskarassistenter (Ae 21) .
Assistenter (regi. bef.g) ...

Kanslibiträde (Ae 7) ......

Kontorsbiträde (regi. bef.g.)

3 — Bihang till riksdagens

.................... 1 — 1

................... — +2 2

.................... 1 — 1

.................... 1 — 1

.................... - +1 1

.................... y2 + Vi i

................... % - %

.................... i — i

................... — +2 2

.................... 1 — 1

.................... 1 — 1

.................... — +2 2

.................... 1 +1 2

.................... 1 — 1

.................... y2 +y2 i

.................... i — i

.................... 2 — 2

.................... — +3 3

.................... 1 +1 2

.................... 1 — 1

................... - +1 1

protokoll 1961. 1 samt. Nr 83

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1961

Tjänster m. m.

1960/61

Förändringar
föreslagna
av departe-mentschefen

1961/62

Rättsvetenskap

Professor (Bo 3) .....................

1

_

1

Universitetslektor (Ao 26) ................

Lu.!.''!

+ 1

1

Biträdande lärare (Ae21) .....................

1

1

Assistent (regi. bef.g) .....................

+ 1

1

Kanslibiträde (Ae 7) ........................

Vt

+ Vt

1

Kontorsbiträde (regi. bef.g.) ...................

—

+ Vt

Vt

Ekonomisk geografi

Professor (Bo3) ...... J..

1

_

1

Universitetslektor (Ao 26) .....................

+ 1

1

Docent (Ae24) ..............................

i

— 1

_

Biträdande lärare (Ae21) ....................

i

_

1

Assistent (regi. bef.g.) ........................

—

+ 1

1

Kanslibiträde (Ae 7) ..........................

i

1

Kartritningsbiträde (regi. bef.g.) ...............

i

—

1

ArvodesanstäUda lärare

Speciallärare i huvudämnen ...................

18 200 kr.

— 7 000 kr.

11 200 kr.

Språklärare ..................................

65 200 kr.

+ 18 000 kr.

83 200 kr.

Tillfälliga föreläsare ..........................

2 000 kr.

—

2 000 kr.

A dministrationen

Rektors honorarium1..........................

3 000 kr.

—

3 000 kr.

Förste byråsekreterare (Ae 23) ................

—

+ 1

1

Kamrerare (Ae 21) ...........................

1

— 1

_

Kontorist (Ae 9) .............................

1

—

1

Förste expeditionsvakt (Ae 8) .................

1

—

1

Expeditionsvakt (Ae7) .......................

1

—

1

Kanslibiträde (Ae 7) ..........................

1

—

1

Kontorsbiträde (regi. bef.g.) ...................

Vt

—

Vt

Tentamensvakter ............................

—

+6 000 kr.

6 000 kr.

Extra vaktmästar- och skrivbiträdeshjälp ......

6 000 kr.

—

6 000 kr.

Biblioteket

Bibliotekarie (Ae21) ........................

1

_

1

Förste biblioteksassistent (Ae 13) ..............

—

+ 1 1

1

Förste biblioteksassistent (Ae 12)...............

1

— 1

_

Biblioteksbiträde (Ae 7) .......................

1

_

1

Kontorsbiträde (regi. bef.g.) ..................

Ibero-amerikanska institutionen

Vt

+ %

1

il

Kanslibiträde (Ae7) ..........................

1

_

i

Övergångsvis till nuvarande innehavare.

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Vid bifall till vad jag nu förordat bör på personalförteckning under ett
förslagsanslag, benämnt Handelshögskolan i Göteborg: Avlöningar, uppföras
följande tjänstemän, nämligen fem professorer i Bo 3, sex universitetslektorer
i Ao 26, två docenter i Ae 24, en förste byråsekreterare i Ae 23, en
bibliotekarie i Ae 21, sex biträdande lärare i Ae 21 och fem forskarassistenter
i Ae 21. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att det bör få ankomma
på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar för att
tjänstinnehavare vid handelshögskolan icke till följd av förstatligandet
skall åsamkas försämrade anställningsvillkor.

Utgifterna under avlöningsanslaget beräknar jag till 1 383 000 kronor.
Då å andra sidan — såsom framgått av det föregående — till uppbörd under
anslaget skall tagas dels avkastning från högskolans fonder med 100 000
kronor och dels bidrag från Göteborgs stad med 200 000 kronor, bör anslaget
uppföras med 1 083 000 kronor.

För bestridande av de utgifter, som är förenade med statens övertagande
av en särskild handelshögskolan åliggande pensionsförpliktelse, torde det
under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner och
understöd m. m. böra anlitas. Den vid övertagandet kvarstående behållningen
i handelshögskolans pensionsfond, vilken torde komma att inlevereras
till statsverket budgetåret 1961/62, bör redovisas som inkomst under
den i riksstaten upptagna titeln Övriga diverse inkomster.

För bestridande av handelshögskolans utgifter för omkostnader bör för
nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag, benämnt Handelshögskolan i
Göteborg: Omkostnader. Medelsbehovet under anslaget beräknar jag till
173 000 kronor, fördelade på följande ändamål.

1. Sjukvård m. m......................................... 1500

2. Bränsle, lyse och vatten................................. 45 000

3. Städning och rengöring.................................. 42 500

4. Reseersättningar ....................................... 2 500

5. Övriga expenser ........................................ 56 500

6. Inredning och utrustning av nya lokaler................... 25 000

Summa Kronor 173 000

Härav är det för inredning och utrustning av nya lokaler avsedda beloppet
av 25 000 kronor att betrakta som engångsanvisning.

I detta sammanhang torde få nämnas, att den avsedda ökningen av utbildningskapaciteten
vid handelshögskolan kan komma att föranleda behov
av vissa ändringsarbeten inom högskolebyggnaden redan nästa budgetår.
Det torde böra ankomma på byggnadsstyrelsen att ombesörja de arbeten,
som sålunda kan komma i fråga.

För att tillgodose det för handelshögskolans del föreliggande medelsbehovet
till materiel m.m. förordar jag, att för ändamålet anvisas ett sär -

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

skilt reservationsanslag, benämnt Handelshögskolan i Göteborg: Materiel
m. m., av 60 000 kronor.

De nu redovisade förslagen beträffande medelsanvisning till handelshögskolan
i Göteborg innebär anslagsökningar med sammanlagt i runt tal
582 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med
Stockholms stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm
och handelshögskolans i Stockholm direktion om ändringar
i avtalet den 23 januari 1954 angående handelshögskolan
i Stockholm;

b) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 952 000 kronor;

2. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat, med
vederbörande träffa slutliga avtal rörande statens övertagande
från och med den 1 juli 1961 av handelshögskolan
i Göteborg;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse
med vad jag i det föregående anfört, fastställa personalförteckning
för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för handelshögskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1961/62:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag s vis

.................................... 325 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter
m. m., förslagsvis .................. 369 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,
förslagsvis ....................... 363 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 276 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.............................. 21 000

6. Huvudmansavgifter, förslagsvis........... 25 500

Summa kronor 1 383 000

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961
Särskilda uppbördsmedel

1. Avkastning från högskolans fonder........ 100 000

2. Bidrag från Göteborgs stad.............. 200 000

Summa kronor 300 000
Nettoutgift kronor 1 083 000

d) till Handelshögskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 083 000 kronor;

e) till Handelshögskolan i Göteborg: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 173 000 kronor;

f) till Handelshögskolan i Göteborg: Materiel m.m. för
budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

II. Nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola m. m.

1. Inledning

Såsom av det föregående framgått har, i avbidan på särskild proposition,
i årets statsverksproposition beräknats dels ett reservationsanslag av
4 250 000 kronor till inredning och utrustning av nya lokaler vid Chalmers
tekniska högskola, dels ett investeringsanslag av 8 447 000 kronor till nybyggnader
för högskolan.

I det följande behandlas först frågan om investeringsanslag till nybyggnader
för högskolan och därefter frågan om anslag till inredning och utrustning
av nya lokaler.

2. Nybyggnader

I skrivelse den 29 augusti 1960 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett
investeringsanslag för nästa budgetår av 12 000 000 kronor för byggnadsarbeten
vid Chalmers tekniska högskola. Styrelsen har emellertid i skrivelsen
framhållit, att medelsbehovet begränsar sig till 11 100 000 kronor,
därest ur anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
beviljade 900 000 kronor ej skall återföras till sistnämnda anslag.

Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen inhämtas
av tillgängliga handlingar bland annat följande.

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik
samt nya h ö r s a 1 s b y g gn a d e r

Till detta ändamål har hittills anvisats 7 600 000 kronor, vilket belopp
motsvarar den av byggnadsstyrelsen beräknade totala byggnadskostnaden
enligt prisläget den 1 juli 1957. Styrelsen anser det sannolikt, att denna
kostnadsram inte skall behöva överskridas trots kostnadsökningar, som
sedermera inträffat. Hörsalsbyggnaderna väntas enligt styrelsens bedömning
vara färdiga i november 1960 och nybyggnaden för avdelningen för
elektroteknik under loppet av våren 1961.

Övningslaboratorium för fysik

Hittills har för nybyggnad för övningslaboratorium för fysik anvisats
sammanlagt 6 300 000 kronor.

Totalkostnaden beräknades i fjol till preliminärt 6 500 000 kronor. Styrelsen,
som redovisar lokalprogram för byggnaden, anmäler att kostnaden

39

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

enligt prisläget den 1 juli 1960 uppgår till 7 300 000 kronor. Byggnaden
beräknas kunna färdigställas före hösten 1962.

Administrationsbyggnad jämte hörsal

Till ny administrationsbyggnad och därtill ansluten hörsalsanläggning
har hittills anvisats sammanlagt 1 000 000 kronor, vilket belopp motsvarar
den av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade totala byggnadskostnaden för
företaget enligt prisläget den 1 juli 1957. Av nämnda belopp har 100 000
kronor genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 maj 1959 ställts till byggnadsstyrelsens
förfogande från anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att den tidigare kostnadsuppskattningen
grundade sig på handlingar, som upprättats för den år 1957 framlagda generalplanen
för högskolans utbyggnad. Ehuru denna generalplan alltjämt är
tillämplig i sina huvuddrag, har enligt styrelsens mening förutsättningarna
för anläggningens dimensionering och detaljutformning under tiden genomgått
förändringar. Dessa hänför sig till att det år 1957 förutsatta byggnadsprogrammet
utökats samt till att delar av de för hela högskolan gemensamma
ledningsnäten befunnits böra förläggas till administrationsbyggnaden.

Ökningen av byggnadsprogrammet beror enligt styrelsen av bland annat
att föreläsningssalen dimensionerats för 300 platser mot tidigare 147. I
övrigt har tillkommit ett rum för kurator och ökningar av vissa rums dimensioner
på grund av tillkomsten av ytterligare biträdespersonal. Styrelsen
anser det därjämte lämpligt, att utrymme beredes i administrationsbyggnaden
för dels ett ställverk, dels en central växelanläggning för högskolans
telenät.

Byggnadsarbetena beräknas kunna börja under våren 1961 och slutföras
hösten 1962.

Nybyggnadför avdelningen för kemi

Beträffande detta byggnadsföretag — till vilket hittills anvisats 2 000 000
kronor — anför byggnadsstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 29
augusti 1960 i huvudsak:

Nybyggnaden för kemi utgör en förutsättning för att intagningarna vid
högskolan skall kunna planenligt ökas icke endast i vad avser kemiämnena
utan även beträffande andra ämnen, vilka ännu icke fått egna lokaltillskott.
Programarbetet och projekteringsarbetet pågår nu samtidigt men har
icke nått så långt, att styrelsen anser sig kunna precisera en totalkostnad
för kemiavdelningens hela byggnadsbehov.

Nybyggnaden tänkes uppdelad i två höghusbyggnader och en mellanliggande
lägre byggnad. En första etapp avses omfatta ett av höghusen
och större delen av låghuset. Höghuset avses helt för kemiinstitutioner, medan
vissa delar av låghuset planeras att tagas i anspråk för ritsalar för
andra ämnen än kemi och resten iordningställas för tillämpad kemi. Som

40

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

en andra etapp avses låghuset skola tillbyggas med bland annat en apparathall
och iordningställas helt för kemiämnena. Som en tredje etapp slutligen
tänkes det återstående höghuset.

Den nu aktuella första etappen omfattar till sin byggnadsvolym cirka
2/3 av hela anläggningen. För att om möjligt kunna färdigställa denna
etapp till hösten 1963 måste nybyggnaden uppföras i snabbast möjliga
takt.

I en kompletterande skrivelse den 14 november 1960 anför styrelsen
bland annat följande.

Arbetet med det detaljerade lokalprogrammet är ännu inte avslutat.
Styrelsen har därför ej möjlighet att nu framlägga ett fullständigt byggnadsprogram
men har i samråd med naturvetenskapliga samordningskommittén
i Göteborg funnit det nödvändigt att arbetet med utsprängning av
grunden igångsättes omedelbart. Detta förutsätter, att byggnadens allmänutformning,
d. v. s. plan- och höjdmått, kan fastställas samt att försörjnings-
och markfrågorna kan överblickas.

Styrelsen vill erinra om nödvändigheten av att högskolan tillföres ett
avsevärt lokaltillskott senast två år efter den intagningsökning, som planeras
ske hösten 1961. Redan denna ökning skapar lokalproblem under läsåren
1961/62 och 1962/63. Lokalbehovet två år efter denna intagningsökning
sammanhänger emellertid inte blott med den ackumulering av antalet
samtidigt vid högskolan studerande elever, som intagningsökningen
medför, utan också med det förhållandet, att studierna från och med tredje
årskursen omfattar de tekniska tillämpningsämnena, vilka redan i dagens
läge med nuvarande studentantal lider stor brist på lokaler. Uppskjutandet
av en fortsatt utbyggnad av Holtermanska sjukhuset har vidare gjort ritsalsbristen
akut, och substitut måste skapas i samband med den fortsatta
utbyggnaden. Om sålunda den planerade intagningsökningen skall kunna
ske hösten 1961 måste högskolan tillföras ett lokaltillskott hösten 1963.
Med hänsyn till den planerade kemibyggnadens omfattning torde det vara
helt uteslutet att hela den nu avsedda byggnadsetappen skall kunna färdigställas
till hösten 1963. En ökad intagning 1961 måste sålunda baseras på
en förhoppning om att åtminstone oundgängligen erforderliga lokaltillskott
i kemibyggnaden skall kunna färdigställas till hösten 1963 och därefter
följande tidpunkter. Det är sålunda av utomordentlig vikt, att sprängningsarbetena
för ifrågavarande nybyggnad kan påbörjas med det snaraste.

Verkställda utredningar har lett till en utformning av byggnaden, som
innebär två högre byggnader för institutioner och forskning — den ena
avsedd för de grundläggande ämnena och den andra för tillämpningsämnena
— samt en mellanliggande lägre del för den lägre undervisningen och
en större apparathall. I den nu aktuella första byggnadsetappen avses i
princip ingå den lägre undervisningsdelen samt forskarhuset för de grundläggande
ämnena. Dessa delar utgör, som styrelsen redan i sin tidigare
skrivelse i ämnet nämnt, tillsammans cirka 2/3 av hela den sålunda planerade
anläggningen. Det avses att berörda delar i avvaktan på utförandet
av den återstående forskarbyggnaden även skall provisoriskt inrymma de
institutioner, som är tänkta att slutgiltigt förläggas till sistnämnda byggnad,
samt dessutom tillfälligt vissa ritsalsutrvmmen i stället för en del av de
ritsalar, som tidigare avsetts att uppföras vid Holtermanska sjukhuset. Sty -

41

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

relsen förutsätter att de lokaler, som erhålles genom nybyggnaden kommer
att fördelas mellan kemiens alla behov på ett ändamålsenligt sätt. Denna
fördelning synes böra göras av företrädare för högskolan och universitetet
i samråd med naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg.

Byggnadens försörjning med vägar, parkeringsplatser, vatten, gas och
elektricitet synes säkrad. Avlopps- och värmeförsörjningsfrågorna är ännu
inte helt utredda, men synes för närvarande ej medföra några olösliga problem.

Förhandlingar har under hand förts med Göteborgs stad om statens övertagande
av viss del av till Vasa sjukhus hörande mark. Staden har vid sin
behandling i stadskollegiet av generalplanen för Chalmers tekniska högskola
inte motsatt sig att ifrågavarande markområde upplåtes till kronan.
Stadsplanen utgör intet hinder för uppförandet av kemibyggnaden och under
projekteringens gång har samråd skett med stadens myndigheter.

Styrelsen har på grund av föreliggande material sökt göra en grov uppskattning
av kostnaden för den första byggnadsetappen och därvid kommit
fram till en kostnad av cirka 26 miljoner kronor. Styrelsen vill emellertid
med skärpa framhålla, att denna kostnad är resultatet av en grov uppskattning,
som gjorts på grundval av ett ofullständigt ritningsunderlag och
att det kan bli nödvändigt att korrigera detta belopp, när projekteringen
nått längre. Styrelsen förväntar sig emellertid, att denna byggnad skälig visa
sig medföra en jämförelsevis låg kostnad per m2 nyttig golvyta. Såsom
skäl härför anger styrelsen byggnadens storlek samt det stomsystem och
den standardtyp som valts för byggnaden.

Den sammanlagda byggnadsvolymen uppskattas till cirka 95 000 m3.
Styrelsen beräknar utvinna drygt 9 000 m2 ljusa primärutrymmen och därtill
högt räknat 6 000 m2 mörka utrymmen, varav troligen drygt 4 500 m2
kan komma till användning för laboratorieändamål m. in. Apparathallen
får två våningars höjd och till en början en storlek av cirka 600 m2. Sedan
ritsalarna utrymts kan hallen ökas med hälften av ritsalsutrymmena eller
cirka 250 m2. Till undervisningsavdelningen har hittills kalkylerats med tre
föreläsningssalar med vardera 120 platser. Då dessa emellertid synes bli
helt belagda redan från början, undersökes för närvarande möjligheterna
att öka antalet hörsalar till fyra.

Med skrivelse den 27 februari 1961 har byggnadsstyrelsen överlämnat ett
mellan styrelsen och Göteborgs stad genom dess fastighetsnämnd villkorligt
träffat avtal rörande överlåtelse av staden till staten utan ersättning
av ett i stadsdelen Johanneberg beläget område, utgörande del av Vasa
sjukhusområde. Ifrågavarande markupplåtelse avses skola skapa förutsättningar
för uppförande av en nybyggnad för avdelningen för kemi enligt
styrelsens tidigare redovisade förslag.

Stads julimäktige i Göteborg har den 26 januari 1961 för sin del godkänt
förevarande avtal. Stadsfullmäktiges beslut har vunnit laga kraft.

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Avtalet är av följande lydelse. (Till avtalet fogad bilaga har här uteslutits.)

»Emellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen,
här nedan kallad Kronan, samt Göteborgs stad genom dess fastighetsnämnd,
här nedan kallad staden, träffas härmed följande

AVTAL

Staden överlåter till Kronan med äganderätt och utan ersättning samt i
gravationsfritt skick ett område om 3 762,5 in2 av stadsägan nr 8 503 i
stadsdelen Johanneberg, vilket område å bifogade av stadsingenjören Hugo
Hoffländer i april 1954 upprättade förslag till tomtindelning inom 31 kvarteret
Talltitan i Johanneberg utmärkts med röda begränsningslinjer.

Som villkor för överlåtelsen gäller att de byggnader, som komma att uppföras
å området, skola användas för Chalmers tekniska högskolas eller till
högskolan anknutna institutioners behov eller eljest för undervisning och
forskning.

Kronan må ej till annan överlåta området.

Skulle Kronan ej längre bruka området i enlighet med det för överlåtelsen
uppställda villkoret beträffande områdets användande, skall området
jämte därå uppförda byggnader utan ersättning samt i gravationsfritt skick
återgå till staden.

För överlåtelsen skola ytterligare följande villkor gälla:

1) Området skall av Kronan tillträdas omedelbart efter det att detta avtal
enligt vad i mom. 13) här nedan säges blivit giltigt.

2) Staden tillhandahåller alla för lagfart erforderliga handlingar med
undantag av mätningshandlingar. Kostnaden för ifrågavarande områdes
avskiljande betalas av Kronan.

3) Alla för området utgående skatter, utskylder och andra onera betalas
i den mån de belöpa å tiden före tillträdesdagen av staden samt i övrigt av
Kronan.

4) Kronan fritages från skyldighet att för området utgiva bidrag till
gatukostnad.

5) Parterna förklara sig beredda att efter framställning från endera sidan
upptaga förhandlingar om de smärre jämkningar i ovannämnda områdes
gränser, som kunna visa sig nödvändiga eller lämpliga.

6) Ritningar till nybyggnad inom det överlåtna området samt till mera
omfattande ändringar eller tillbyggnader skola, innan arbetena påbörjas,
överlämnas till fastighetsnämnden för kännedom.

7) Därest till följd av områdets bebyggande inom området befintliga
elektriska ledningar måste flyttas, skall staden på Kronans bekostnad ombesörja
erforderlig flyttning.

Kronan skall på egen bekostnad ombesörja erforderlig flyttning av inom
området befintlig telefonledning.

8) Stadens arbetslöshetsnämnd äger att fram till den 1 november 1961
utnyttja de å området delvis belägna byggnader, som för närvarande disponeras
av nämnden. Därest nämnden icke skulle kunna erhålla nya lokaler
för sin verksamhet den 1 november 1961, skola förhandlingar upptagas mellan
parterna angående rätt för nämnden att även efter denna tidpunkt utnyttja
ifrågavarande byggnader. Sedan dessa byggnader utrymts, skall
Kronan övertaga dem utan ersättning.

9) Blivande byggnader å området få icke förläggas närmare gränsen mellan
det överlåtna området och återstoden av stadsägan nr 8 503 än aderton

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

meter. Byggnaderna må ej heller uppföras så, att dagsljusförhållandena å
återstående del av stadsägan nr 8 503 i högre grad försämras.

10) Det åligger Kronan att på egen bekostnad inom området anlägga och
underhålla skilda servisledningar för spillvatten och regnvatten för att staden
skall ha möjlighet att framledes avleda vattnet i skilda avloppssystem,
samt anordna vattenavledningen så, att granne ej besväras.

11) Det åligger Kronan att på egen bekostnad uppsätta och underhålla
ändamålsenligt stängsel i gränsen mellan Kronans område samt återstående
del av stadsägan nr 8 503.

12) Kronans renhållningsskyldighet inom och invid området skall fullgöras
enligt gällande ordningsföreskrifter.

13) Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att detsamma godkännes
av stadsfullmäktige i Göteborg genom lagkraftägande beslut samt
av Kungl. Maj:t.»

Yttre arbeten

Till bestridande av kostnaderna för vissa yttre arbeten har byggnadsstyrelsen
beräknat en medelsförbrukning under nästa budgetår av 2 000 000
kronor. I anslutning härtill anför styrelsen i huvudsak:

I samband med nu pågående och planerade byggnadsarbeten vid högskolan
erfordras omläggningar och utbyggnader av vägar, parkeringsplatser
och utvändiga ledningar för värme-, vatten-, avlopps-, el- och gasförsörjningen
liksom utbyggnad av värmecentral och telefonväxel m. m. Preliminära
planer föreligger i sådan utsträckning, att åtgärder i samband med
de nu pågående arbetena kan utföras såsom delar av framtida större system.
För de kommande utbyggnaderna erfordras emellertid en utförligare planläggning,
vilket arbete är påbörjat.

Redan de arbeten, som företas under budgetåret 1961/62, kräver vissa
yttre arbeten. För administrationsbyggnadens tillkomst erfordras t. ex.
vägomläggning, omläggning av avloppsledningar, framdragande av en värmekulvert,
terrängtrappa för gångtrafik m. m. Vidare bör entrévägen från
Gibraltargatan jämte vissa parkeringsplatser iordningställas.

Några kostnadsberäkningar av arbeten, som är oundgängligen nödvändiga
under budgetåret 1961/62 föreligger ännu ej men styrelsen har skäl
att anta, att kostnaderna för de yttre arbetena kan komma att uppgå till
sådan storleksordning under en femårsperiod, att, i avvaktan på fullständigare
utredningar, 2 000 000 kronor bör beräknas för nästa budgetår.

Investeringsplan

Beträffande frågan om investeringsplaner för universiteten och Chalmers
tekniska högskola torde få hänvisas till årets statsverksproposition (bilagan
30, kapitalbudgeten, punkten 3).

Medelsanvisningen för byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola
synes för nästa budgetår böra begränsas till 8 447 000 kronor. I samråd
med byggnadsstyrelsen har på basis härav uppgjorts följande investeringsplan
för budgetåren 1960/61 och 1961/62. Vid uppgörandet av investeringsplanen
har utöver förevarande medelsanvisning räknats med dels
en medelsreservation av 3 273 000 kronor vid ingången av innevarande

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

budgetår, dels anslaget för budgetåret 1960/61 uppgående till 12 200 000
kronor, dels 900 000 kronor som beviljats ur anslaget till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. m. De tillgängliga medlen för byggnadsarbeten
vid Chalmers tekniska högskola för budgetåren 1960/61 och
1961/62 beräknas sålunda till (8 447 000 + 3 273 000 + 12 200 000 +
900 000 =) 24 820 000 kronor, varav 8 920 000 kronor beräknas bli förbrukade
under innevarande budgetår och 15 900 000 kronor under nästa
budgetår.

Beräknad byggnadskostnad

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

(1 000-tal kr.)

Byggnadsföretag

Faktisk

Beräknad

Beräknad

Tidigare

Per 1/7 1960

t. o. m.

för

för

30/6 1960

1960/61

1961/62

I. Företag ■påbörjade jöre 1/71960

Avslutande arbeten för Chal-mers byggnadskommitté ....
Ändringsarbeten för avdel-

20 002

19 652

350

—

ningen för arkitektur ......

Omändring av experimentverk-

25

25

21

4

—

staden till övningslaborato-rium för fysik ............

70

70

63

6

Nybyggnad för avdelningen för

elektroteknik samt hörsals-byggnader ................

7 600

7 6001

1 560

4 500

900

Nybyggnad för övningslabora-

torium för fysik...........

Ombyggnad av Holtermanska

6 500

7 300

6

2 500

4 800

sjukhuset, etapp I ........

700

34

660

—

Summa I

35 697

21 336

8 020

5 700

II. Företag avsedda att påbörjas

1960/61

Administrationsbyggnad jämte

hörsal ....................

1 000

1 900

—

100

1 500

Summa II

1 000

1 900

—

100

1 500

III. Företag avsedda att påbörjas

senare

Nybyggnad för avdelningen för

kemi .....................

ca

26 000 000

12

600

7 000

Yttre arbeten .............

—

200

1 700

Summa III

12

800

8 700

Summa I—III

21 348

8 920 15 900

Prisläget den 1 juli 1957.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961 45

3. Inredning och utrustning av nya lokaler

Under rubriken Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning
av nya lokaler har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 2 640 000 kronor. Detta anslag disponeras på sätt framgår av s. 652
i statsliggaren.

Utrustning snämnden för universitet och högskolor hemställer, att
4 250 000 kronor anvisas för nästa budgetår till inredning och utrustning av
vissa institutioner m. m. vid högskolan, samt att nämnden dessutom bemyndigas
att beställa inredning och utrustning för övningslaboratorierna
för fysik och för kemi intill ett värde av tillhopa 600 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1962/63. Utrustningsnämndens ifrågavarande

förslag framgår av följande sammanställning.

Anslags-

Beställnings-

Institution m. m.

belopp,

bemyndigande,

kronor

kronor

Institutionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik........

735 000

—

Institutionen för telekommunikation ..........................

220 000

—

Institutionen för allmän teleteknik............................

575 000

—

Administrationsbyggnad m. m................................

540 000

—

Övningslaboratorium för fysik................................

1 300 000

400 000

Institutionen för matematisk fysik ..........................

70 000

—

Lokaler för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet ..

300 000

—

Övningslaboratorium för kemi ................................

510 000

200 000

Summa kronor

4 250 000

000 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Institutionerna för e 1 e k t r i c i t e t s 1 ä r a och elektrisk
mätteknik, för telekommunikation samt för allmän
teleteknik. Nybyggnaden för institutionerna för telekommunikation
och för allmän teleteknik inom det s. k. Nya Chalmersområdet beräknas
vara inflyttningsklar våren 1961. Sedan nybyggnaden färdigställts, skall
enligt 1958 års generalplan för högskolans utbyggnad hittillsvarande lokaler
för de båda institutionerna tillföras institutionen för elektricitetslära och
elektrisk mätteknik. Sistnämnda institution erhåller därjämte vissa smärre
utrymmen i nybyggnaden. De beräknade totalkostnaderna för inredning
och utrustning av ifrågavarande tre institutioner uppgår enligt institutionschefernas
av nämnden i vissa avseenden kompletterade förslag till 5 050 000
kronor. Nämnden beräknar för egen del kostnadsramarna för inredning och
utrustning av institutionerna till sammanlagt 3 890 000 kronor, därav för
institutionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik 1 050 000 kronor,
för institutionen för telekommunikation 1 100 000 kronor samt för institutionen
för allmän teleteknik 1 740 000 kronor. Medelstilldelningarna till
institutionerna synes emellertid enligt nämnden kunna minskas med 130 000
kronor i förhållande till anslagsramarna, motsvarande vissa vid utgången

46

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 83 år 1961

av budgetåret 1959/60 förefintliga anslagsreservationer avseende institutionen
för telekommunikation.

För inredning och utrustning av ifrågavarande tre institutioner har för
innevarande budgetår anvisats tillhopa 1 300 000 kronor. Vid bifall till
nämndens förslag erfordras sålunda ytterligare (3 890 000 — 130 000 —
1 300 000 =) 2 460 000 kronor. En väsentlig del av de beräknade anslagsmedlen
eller 930 000 kronor kan dock enligt nämnden beviljas senare än för
budgetåret 1961/62. Nämnden förordar därför att medelstilldelningen för
nämnda budgetår bestämmes till (2 460 000 — 930 000 =) 1 530 000 kronor.
Av detta belopp belöper 735 000 kronor på institutionen för elektricitetslära
och elektrisk mätteknik, 220 000 kronor på institutionen för telekommunikation
samt 575 000 kronor på institutionen för allmän teleteknik.

A d in i n i s t r a t i o n s b y g g n a d m. m. Ifrågavarande nybyggnad
— som avses skola omfatta, förutom kanslilokaler och telefonväxel, även
en hörsal m. m. — beräknas enligt nämnden kunna tagas i bruk senast under
hösten 1962. I förhållande till den tidigare, i nämndens anslagsframställning
för innevarande budgetår redovisade tidsplanen innebär detta en
försening med omkring ett år. I nämnda anslagsframställning uppgavs
inrednings- och utrustningskostnaderna till preliminärt 220 000 kronor, vartill
kom cirka 230 000 kronor för en för högskolan gemensam telefonväxel.
I överensstämmelse med förslag av nämnden beviljades sedermera för innevarande
budgetår ett utrustningsanslag av 50 000 kronor. Härjämte meddelades
beställningsbemyndigande — huvudsakligen avsett för beställning
av telefonväxeln — på 300 000 kronor. Den tidigare gjorda preliminära
beräkningen av inrednings- och utrustningskostnaderna för byggnadsföretaget
har nu på nämndens anmodan överarbetats inom högskolan. Den härvid
framräknade totalkostnaden för utrustningen — 357 000 kronor —
innebär i förhållande till tidigare beräkning en kostnadsökning av 137 000
kronor. Denna har väsentligen föranletts av att en ökning av byggnadsprogrammet
befunnits nödvändig. Bland annat har föreläsningssalen numera
dimensionerats för 300 platser mot tidigare 147. Nämnden har vid sin prövning
kommit till att ifrågavarande inredning och utrustning bör kunna ske
inom en kostnadsram av 330 000 kronor. I detta belopp ingår kostnaderna
för en bokföringsmaskin och en transportbil. I förhållande till högskolans
utrustningsförslag innebär vad nämnden sålunda föreslagit en besparing
med 27 000 kronor.

Beträffande telefonväxeln synes det nämnden uppenbart att i vart fall
institutionerna på området för nya Chalmers bör betjänas av en central
telefonväxel. Kostnaden för en anläggning med 540 anknytningar beräknas
till i runt tal 260 000 kronor. Frågan om en utvidgning av telefonväxeln
framdeles bör enligt nämnden föregås av ytterligare överväganden av
främst frågan om de interna teleförbindelserna inom högskolan.

De nu beräknade inrednings- och utrustningskostnaderna — 330 000

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

respektive 260 000 kronor eller tillhopa 590 000 kronor — bör, framhåller
nämnden, minskas med 50 000 kronor, motsvarande det utrustningsanslag
som anvisats för ändamålet för innevarande budgetår. Sammanlagt bör
alltså 540 000 kronor anvisas för nästa budgetår enligt nämndens beräkningar.

Övningslaboratorium för fysik. Institutionen för fysik är
tillsammans med institutionerna för fysikalisk, organisk och oorganisk kemi
m. fl. inrymd i ett på 1920-talet uppfört större byggnadskomplex på Nya
Chalmersområdet. För kemiinstitutionerna planeras en nybyggnad inom
samma område, vilken beräknas — helt eller delvis — kunna tagas i bruk
tidigast år 1963. För närvarande pågår enligt nämnden sprängningsarbeten
för en tillbyggnad av det äldre byggnadskomplexet. Härför har på komplexets
östra sida en yttre större trappanläggning och två mindre flygelbyggnader
bortrivits. Tillbyggnaden — vanligen kallad »trapphuset» —
uppföres i fyra våningar och omfattar cirka 17 100 kubikmeter. Under en
övergångstid — intill dess undervisningslokaler står färdiga i det blivande
nybygget för kemiinstitutionerna — avses utrymmena i trapphuset bli delade
mellan övningslaboratorierna i kemi och fysik för att därefter enligt
nämnden i stort sett helt tagas i anspråk för fysikundervisningen. Ledigblivande
lokaler inom det äldre byggnadskomplexet kommer också att övertagas
av fysikinstitutionen, upplyser nämnden.

Nämnden erinrar om att för innevarande budgetår anslag beviljats med
300 000 kronor för inredning och utrustning av ifrågavarande övningslaboratorium
för fysik. Härjämte har 70 000 kronor av annat anslag ställts till
nämndens förfogande för nyanskaffning av apparater m. m. för ökning av
utbildningskapaciteten i ämnet fysik för studerande vid universitetet i
Göteborg.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har nämndens utgångspunkt
varit, att behörig laborationsundervisning skall kunna redan
från början av höstterminen 1962 meddelas — förutom i de provisoriska
laboratorieutrymmena inom den medicinska fakultetens byggnader — i den
del av trapphuset, som kan stå till förfogande för fysikundervisningen. Efter
ingående överväganden har nämnden kommit till, att för inredning och
utrustning för övningslaboratoriet i fysik för nästa budgetår erfordras
1 300 000 kronor jämte ett beställningsbemyndigande på 400 000 kronor.
Därefter återstående anslagsbehov — som enligt nämnden ännu inte kan
överblickas — bör tillgodoses genom anslag för budgetåret 1962/63.

Institutionen för matematisk fysik. Ifrågavarande institution
har sina nuvarande lokaler vid Storgatan inom kvarteret Kronoberg
i Göteborg. Institutionen skall med anledning av den pågående successiva
utflyttningen av institutioner från Gamla Chalmersområdet erhålla nya
institutionslokaler i det tidigare omnämnda trapphuset. För de nya institutionslokalerna
erfordras enligt nämnden viss ny laboratorieinredning samt

48

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

nyanskaffning av möbler m. m. Efter verkställd granskning i sedvanlig ordning
av institutionsföreståndarens utrustningsförslag finner nämnden, att
den erforderliga nyanskaffningen bör kunna hållas inom en kostnadsram av
70 000 kronor. Detta belopp föreslås skola anvisas för nästa budgetår.

Lokaler för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet.
Någon slutlig planering för anskaffande av permanenta
lokaler för ifrågavarande utbildning har inte skett. Tills vidare måste
därför provisoriska lokaler disponeras för de tre ämnena kärnkemi, reaktorfysik
och reaktorteknologi. För att vederbörlig laborationsundervisning
skall kunna meddelas och forskning i avsedd omfattning bedrivas inom de
kärnkemiska och reaktorfysiska institutionerna är det, framhåller nämnden,
synnerligen behövligt med en snar komplettering och förbättring av den
befintliga utrustningen. Nämnden förordar, att för nästa budgetår utrustningsanslag
beviljas för ändamålet med tillhopa 300 000 kronor. Av detta
belopp avser 200 000 kronor utrustning av en apparathall för laborationer
i reaktorfysik och i runt tal 100 000 kronor nyanskaffning för den kärnkemiska
institutionen av en mångkanalanalysator med tillbehör samt en
universalräknare. Det är emellertid nämndens avsikt att innan ett ställningstagande
sker till förslagens enskildheter inhämta yttrande därom från
statens råd för atomforskning. Den slutliga anskaffningen bör sedermera
inom ramen för det anslag som beviljas anpassas efter vad som kan komma
fram i rådets blivande yttrande.

Övningslaboratorium för kemi. I avvaktan på att det planerade
övningslaboratoriet för kemi i den blivande nya kemibyggnaden färdigställts
är enligt utrustningsnämnden avsikten att för läroåret 1962/63
provisoriskt förlägga övningslaboratoriet till det s. k. trapphuset, vilket
beräknas stå färdigt till sagda läroår. Den inredning och utrustning som
behöver anskaffas redan för detta provisorium kommer enligt nämnden att
i stort sett helt överflyttas till det blivande övningslaboratoriet i nybyggnaden
för kemiinstitutionerna. Nämnden beräknar kostnadsramen för inredning
och utrustning av det provisoriska övningslaboratoriet i kemi till
910 000 kronor. Av detta belopp belöper på fysikalisk kemi 310 000 kronor,
på organisk kemi 320 000 kronor och på oorganisk kemi 280 000 kronor.
För inredning och utrustning av ifrågavarande övningslaboratorium har för
innevarande budgetår anvisats 200 000 kronor, varjämte beställningsbemyndigande
meddelats på likaledes 200 000 kronor. Vid bifall till nämndens
förslag erfordras alltså ytterligare (910 000 — 200 000=) 710 000 kronor.
Medelsbehovet synes enligt nämnden kunna tillgodoses genom anslag för
budgetåren 1961/63, trots att inflyttning beräknas kunna ske redan vid
början av höstterminen 1962. För nästa budgetår beräknar nämnden det
erforderliga anslaget till 510 000 kronor under förutsättning att ett beställningsbemyndigande
på 200 000 kronor meddelas, motsvarande återstående
anslagsbehov.

49

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1961

4. Departementschefen

Jag torde få erinra om att i årets statsverksproposition (bilagan 30, kapitalbudgeten,
punkten 3) föreslagits, att det nuvarande systemet med
s. k. kollektivanslag från och med nästa budgetår såtillvida kompletteras,
att särskilda investeringsplaner fastställes för universiteten i Uppsala,
Lund, Göteborg och Stockholm samt Chalmers tekniska högskola. Äskandena
avseende investeringsanslag för nästa budgetår till nybyggnader för
Chalmers tekniska högskola torde sålunda få redovisas i form av en dylik
investeringsplan. Innan jag tar ställning till denna plan i dess helhet, torde
jag få beröra de byggnadsföretag vid högskolan, vilka är aktuella under
nästa budgetår.

Beträffande nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik samt hörsalsbyggnader
räknar byggnadsstyrelsen med att kostnadsramen av
7 600 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1957 icke skall behöva överskridas
trots den allmänna byggnadskostnadsstegring, som inträffat sedan
denna tidpunkt. Enligt vad jag inhämtat av styrelsen beräknas nämnda
byggnader vara färdiga i sådan tid, att undervisning i lokalerna kan ske
från och med höstterminen 1961.

I fråga om byggnadsarbetena för övningslaboratorium för fysik räknar
jag med att dessa skall kunna bedrivas i sådan takt, att lokalerna kan tagas
i bruk höstterminen 1962.

Kostnadsramen för administrationsbyggnaden jämte hörsal — enligt
prisläget den 1 juli 1957 beräknad till 1 000 000 kronor — anges av byggnadsstyrelsen
i det nu föreliggande förslaget till 1 900 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1960. Merkostnaden till följd av inträffad prisstegring
under tiden den 1 juli 1957 — den 1 juli 1960 kan beräknas till cirka 100 000
kronor. Återstoden av kostnadsökningen — 800 000 kronor — beror på
att byggnadsprogrammet utökats. Sålunda har hörsalen nu dimensionerats
för 300 platser mot tidigare cirka 150. De egentliga administrationslokalerna
har enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen utökats från ursprungliga
cirka 1 000 m2 till cirka 1 300 nr. Vidare innefattar förslaget nu
— i motsats till tidigare — skyddsrum samt lokaler för telefonväxel, transformatorstation
och ställverk. Den kostnadsökning, som hänför sig till
utökningen av hörsalen, kan uppskattas till cirka 250 000 kronor, medan
de övriga tillkommande utrymmena beräknas medföra en merkostnad av
cirka 550 000 kronor. Behov synes föreligga av eu hörsal av den storlek
som föreslagits, vilket bl. a. torde möjliggöra gemensamma föreläsningar
för studerande från flera avdelningar. Med hänsyn härtill och då intet synes
vara att invända mot utökningen av byggnadsprogrammet i övrigt anser
jag mig böra tillstyrka, att förevarande byggnadsföretag utföres i enlighet
med det nu föreliggande förslaget och att kostnadsramen 1 900 000
kronor enligt prisliiget den 1 juli 1960 accepteras.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 83

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

För uppförande av administrationsbyggnaden jämte hörsal krävs, att
överenskommelse ernås med Göteborgs stad i viss markfråga. Förhandlingar
härom pågår. Under förutsättning att slutlig överenskommelse kan
träffas tämligen snart räknar jag med att administrationsbyggnaden jämte
hörsalen skall kunna vara färdigställda i slutet av 1962.

Innan jag går närmare in på frågan om nybyggnad för avdelningen för
kemi vill jag erinra om att i årets statsverksproposition (bilagan 30, kapitalbudgeten
s. 2) uttalats, att det i vissa fall med hänsyn till nödvändigheten
av att snabbast möjligt få erforderliga lokaler färdigställda befunnits
ofrånkomligt att redan för nästa budgetår äska medel för byggnadsarbetenas
igångsättande, ehuru program- och projekteringsarbetet ännu inte avslutats.
Nämnda uttalande är tillämpligt beträffande nybyggnaden för avdelningen
för kemi. Till byggnadsföretaget har medel visserligen tidigare
anvisats, men program- och projekteringsarbetet är ännu inte avslutat.
I detta sammanhang vill jag även erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut
den 30 december 1960 medgivit, att sprängningsarbeten må under vissa
förutsättningar påbörjas och utföras för nybyggnaden för avdelningen för
kemi. Genom samma beslut har Kungl. Maj:t föreskrivit, att det fortsatta
programmerings- och projekteringsarbetet beträffande nybyggnaden, vilken
avses skola disponeras för i första hand den kemiska ämnesgruppen och
därtill angränsande ämnen vid såväl Chalmers tekniska högskola som universitetet
i Göteborg, skall utföras av byggnadsstyrelsen och naturvetenskapliga
samordningskommittén i Göteborg samt att byggnadsstyrelsen
skall inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till huvudritningar m. in. Enligt
vad jag inhämtat har arbetet med programmeringen och projekteringen
framskridit så långt, att huvudritningar torde kunna underställas Kungl.
Maj:t omkring den 1 juli 1961. Den av byggnadsstyrelsen redovisade totalkostnaden
för nybyggnaden — 26 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1960 — grundar sig på en mycket grov uppskattning. Först i samband med
att nämnda huvudritningar upprättas torde en mera tillförlitlig kostnadsberäkning
kunna presenteras. I avvaktan härpå torde emellertid den nu
preliminärt beräknade totalkostnaden — 26 000 000 kronor — kunna godtagas.
Jag utgår från att det i samband med framställning om investeringsmedel
för byggnadsföretaget för budgetåret 1962/63 skall vara möjligt att
redovisa en mera genomarbetad kostnadsberäkning. Jag räknar med att de
egentliga byggnadsarbetena skall kunna påbörjas i augusti i år och sedan
bedrivas i sådan takt, att en första etapp av nybyggnaden skall kunna
tagas i bruk höstterminen 1963.

Byggnadsstyrelsen har med Göteborgs stad genom dess fastighetsnämnd
träffat avtal angående viss marköverlåtelse till staten. Genom nämnda avtal,
vilket godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg, erhålles tomtmark för
nybyggnaden för avdelningen för kemi. Jag kommer senare denna dag att
hemställa om Kungl. Maj:ts godkännande av detsamma.

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

I samband med de av mig här berörda byggnadsarbetena torde det vara
nödvändigt att vissa yttre arbeten utföres. I investeringsplanen har därför
medel beräknats även för detta ändamål.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, föreslår jag, att den tidigare
redovisade investeringsplanen godkännes. Jag beräknar således medelsförbrukningen
under nästa budgetår till 15 900 000 kronor, av vilket belopp
8 447 000 kronor torde böra anvisas under förevarande investeringsanslag.
Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet att
modifiera planen i den mån så erfordras för att bestrida merkostnader, som
föranledes av eventuell allmän byggnadskostnadsstegring.

Såsom framgått av det föregående har utrustningsnämnden för universitet
och högskolor föreslagit en medelsanvisning för nästa budgetår till
inredning och utrustning av nya lokaler vid högskolan av sammanlagt
4 250 000 kronor. Förslaget innebär en ökning i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget med 1 610 000 kronor. Därjämte har
utrustningsnämnden föreslagit bemyndigande för nämnden att beställa inredning
och utrustning till ett värde av tillhopa 600 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1962/63. Utrustningsnämndens förslag finner jag
välgrundade. Jag förordar därför att medel beräknas och beställningsbemyndigande
lämnas i enlighet med nämndens förslag.

Under erinran om vad jag i årets statsverksproposition, bilagan åttonde
huvudtiteln, inledningsvis anfört angående ändrad litteraindelning m. m.
föreslår jag, att medel till de med förevarande anslag avsedda ändamålen
från och med nästa budgetår anvisas under anslagsrubriken Inredning
och utrustning av nya lokaler: Chalmers tekniska högskola. Vid utgången
av innevarande budgetår förefintlig behållning på det nuvarande
anslaget torde få överföras till det nya anslaget.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1961/62 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 8 447 000 kronor;

b) medgiva, att inredning och utrustning för övningslaboratorium
för fysik och för övningslaboratorium för
kemi vid Chalmers tekniska högskola må beställas till ett
värde av högst 600 000 kronor, att gäldas tidigast under
budgetåret 1962/63;

c) till Inredning och utrustning av nya lokaler: Chalmers
tekniska högskola för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
4 250 000 kronor.

4*

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

III. Högre teknisk utbildning och forskning

i Lund

1. Inledning

I propositionen 1960: 119 förordades, att i Lund snarast skulle skapas
förutsättningar för påbörjande av utbildning av civilingenjörer. Vidare förordades,
att utbildningen huvudsakligen skulle erhålla den omfattning och
fördelning på skilda avdelningar, som föreslagits i 1955 års universitetsutrednings
betänkande »Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle»
(SOU 1959:45). Slutligen förordades, att en organisationskommitté under
uppbyggnadsskedet skulle leda verksamheten vid den nya utbildningsenheten
i huvudsak på sätt som sker exempelvis under uppbyggandet av
den medicinska högskolan i Umeå.

Riksdagen har godkänt de sålunda förordade riktlinjerna (Sä. u. 1; Rskr
327).

Statsmakternas ifrågavarande beslut innebär med avseende på uppbyggnadstakten,
att utbildningen av civilingenjörer i Lund skall påbörjas hösten
1961 för 30 studerande inom en avdelning för teknisk fysik. I sin helhet
avses intagningskapaciteten vid detta tredje lärosäte för högre teknisk utbildning
och forskning hösten 1965 uppgå till 433 studerande, fördelade
med 30 på nyssnämnda avdelning för teknisk fysik, 100 på en avdelning för
maskinteknik, 100 på en avdelning för elektroteknik, 120 på en avdelning
för väg- och vattenbyggnad, 55 på en avdelning för kemi samt 28 på en
avdelning för arkitektur.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsattes den 3 juni 1960 en
organisationskommitté, bestående av högst tio ledamöter, med uppgift att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande
av högre teknisk utbildning och forskning i Lund.

Kommittén1 har antagit namnet Organisationskommittén för teknisk
högskola i Lund.

Genom beslut den 30 december 1960 har Kungl. Maj:t meddelat vissa
bestämmelser beträffande den provisoriska organisationen av den högre
tekniska undervisningen och forskningen i Lund (i beslutet benämnd tekniska
högskolan i Lund), att lända till efterrättelse tills vidare från och med
den 1 januari 1961.

1 Direktören Hj. Olson, ordförande, professorn S. von Friesen, professorn N. Gralén, professorn
T. Gustafson, disponenten A. Laudon, avdelningschefen L. Lindmark, byggnadsrådet R. af Malmborg,
t. f. avdelningschefen S. Moberg, professorn Å. Pleijel och professorn R. Woxén.

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Organisationskommittén har i skrivelse den 29 september 1960 gjort
framställning angående högskolans medelsbehov för nästa budgetår till
bl. a. avlöningar, omkostnader, materiel in. m. samt inredning och utrustning
av nya lokaler. Vidare har organisationskommittén i särskild framställning
samma dag framlagt förslag om investeringsanslag till nybyggnader
för högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Härjämte har byggnadsstyrelsen
med särskilda skrivelser den 2 december 1960 och den 24
januari 1961 för Kungl. Maj:ts godkännande överlämnat tre mellan å ena
sidan byggnadsstyrelsen och Lunds universitet och å andra sidan Lunds
stad träffade avtal, avseende vissa fastighetsfrågor i Lund. Över avtalen
har utlåtanden avgivits den 19 december 1960 av statskontoret, den 27
januari 1961 av universitetskanslern och den 8 februari 1961 av riksräkenskapsverket.
Slutligen har byggnadsstyrelsen i samråd med organisationskommittén
i skrivelse den 20 februari 1961, efter ytterligare utredning av
frågan om investeringsanslag till nybyggnader för den högre tekniska utbildningen
och forskningen i Lund, framlagt förslag rörande ifrågavarande
investeringsanslag.

2. Organisationskommitténs anslagsäskanden för
budgetåret 1961/62

Organisationskommittén har i sin förut redovisade skrivelse den 29 september
1960 angående vissa medelsbehov för högskolan inledningsvis anfört
huvudsakligen följande.

Organisationskommittén har i enlighet med sina direktiv utgått från att
den tekniska högskolan i Lund (LTH) skall vara helt likvärdig med tekniska
högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers tekniska högskoja
(CTH) men har härutöver förutsatt, att de tre högskolorna ges i viss mån
olika utformning och att forskningsmöjligheterna inom olika ämnesområden
i viss grad koncentreras. Avsikten härmed är att med rimlig kapitalinvestering
och begränsad tillgång på kvalificerade forskare uppnå från
landets synpunkt bästa möjliga sammanlagda resultat.

I ett från dessa utgångspunkter på kommitténs uppdrag utarbetat utkast
till läroplan och erforderliga lärartjänster m.m. har läroplanerna för
de olika avdelningarna utformats så, att minsta möjliga antal laborationer
skall utföras under de första åren — detta för att största möjliga tidsfrist
skall vinnas för uppförande av erforderliga laboratoriebyggnader. Vidare
har särskilt beaktats, att minsta möjliga antal professurer skall behöva inrättas
under de två första budgetåren — detta framförallt för att rekryteringen
av lämpliga kandidater skall underlättas.

Från anslagssynpunkt är för nästa budgetår endast avdelningen för teknisk
fysik (avd. F) berörd, och till denna förutsättes en intagning av 30
studerande. Emellertid måste särskild hänsyn även tas till avdelningen för
elektroteknik (avd. E), till vilken en intagning av 50 studerande skall ske
budgetåret 1962/63, samt till att undervisningen för de tekniska fysikerna

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

och för elektroteknikerna i icke oväsentlig grad skall vara gemensam. Vissa
huvuddrag av organisationen för dessa avdelningar och för verksamheten
i övrigt vid den tekniska högskolan i Lund är självfallna. Utan ytterligare
utredningar kan därför redan nu definitiv ställning tas till vissa delar av
högskolans organisation.

A. Avlöningar

Organisationskommittén beräknar medelsbehovet till avlöningar vid högskolan
för nästa budgetår till sammanlagt 576 000 kronor. Kommitténs beräkningar
grundar sig på följande förslag.

1) professur i matematik,

2) professur i mekanik,

3) professur i hållfasthetslära,

4) professur i teoretisk elektroteknik från och med budgetåret 1962/63
(principbeslut),

5) professur i elektrisk mätteknik från och med budgetåret 1962/63
(principbeslut),

6) ett universitetslektorat i vart och ett av ämnena matematisk fysik, numeriska
beräkningsmetoder och fysik,

7) speciallärare i ritteknik, arvode 4 140,

8) tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter (kostnad 134 000
kronor),

9) tre kanslibiträden i Ae 7,

10) en expeditionsvakt i Ae 7,

11) arvoden och särskilda ersättningar (kostnad 140 000 kronor),

12) kompensation för höjda folkpensionsavgifter (kostnad 5 900 kronor).

Av organisationskommitténs motivering för förslagen inhämtas huvudsakligen
följande.

Punkt 1. Med hänsyn till den helt grundläggande karaktär som matematikundervisningen
har och till det stora antal licentiander som erfarenhetsmässigt
kan beräknas i detta ämne synes det ofrånkomligt, att en professur
i matematik inrättas från och med nästa budgetår. Belastningen vid
de matematiska institutionerna vid Lunds universitet är sådan, att dessa
institutioner icke kan svara för den för de tekniska fysikerna erforderliga
undervisningen.

Punkt 2. Mekanik är liksom matematik ett grundläggande ämne vid
de tekniska högskolorna. Vid de två andra tekniska högskolorna finns tillhopa
tre professurer i mekanik. Även vid tekniska högskolan i Lund föreligger
redan för nästa budgetår ett ofrånkomligt behov av en professur i
ämnet.

Punkt 3. Undervisningen i hållfasthetslära avses meddelad för avdelningarna
F, M (avdelningen för maskinteknik) och E med den största kursen
förlagd till F samt härjämte en mindre kurs för avdelning K (avdel -

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

ningen för kemi). Ämnet är av sådan omfattning och art, att det redan
från början måste företrädas av professur.

Punkt 4. Ämnet teoretisk elektroteknik är av grundläggande karaktär
för avdelningarna F och E och måste representeras av en professur.
Professuren erfordras för avdelning F från och med budgetåret 1902/63,
men principbeslut om dess inrättande bör fattas av 1961 års riksdag för
att åtgärder för professurens tillsättande skall kunna igångsättas vid sådan
tidpunkt, att den om möjligt blir tillsatt från och med höstterminen 1962.
Det är nämligen av största betydelse att vid högskolan nyinrättade professurer
i möjligaste mån hunnit tillsättas med ordinarie innehavare innan
undervisningen börjar, dels för att undervisningsplanerna skall kunna uppläggas
på bästa sätt och dels för att den förste innehavaren av varje professur
skall få tillfälle att deltaga vid planerandet och uppbyggandet av sin
institution.

Punk t 5. Ämnet elektrisk mätteknik är vid tekniska högskolan i
Stockholm representerat av en självständig laboratur, och denna högskola
har under ett antal år äskat att laboraturen omvandlas till professur. Vid
Chalmers tekniska högskola ingår ämnet i en professur i elektricitetslära
och elektrisk mätteknik, och man strävar inom denna högskola efter att få
professuren uppdelad. Organisationskommittén ifrågasätter, huruvida tre
professurer i elektrisk mätteknik bör komma till stånd inom landet. Om så
icke bedömes vara fallet, bör emellertid i första hand tekniska högskolan
i Lund tillgodoses med professur, särskilt som man under de tänkta kurserna
i kärnfysik och kärnfysikalisk mätteknik i kombination med en professur
i elektrisk mätteknik skulle kunna åstadkomma en specialisering och
ett centrum för forskning inom området. Samtidigt skulle professuren i elektrisk
mätteknik säkerligen på ett befruktande sätt kunna vara till nytta
för åtskilliga av Lunds universitets institutioner. Kommittén avser att i
nästa års petita framlägga närmare motivering för professurens inrättande
och samtidigt utveckla sambandet mellan undervisning och forskning i
detta ämne och i fysik och i kärnfysik.

Punkt 6. Det grundläggande ämnet matematisk fysik avses i analogi
med förhållandena vid de nuvarande två tekniska högskolorna uppdelat i
en huvuddel, matematisk fysik, samt i delarna vektoralgebra och vektoranalys.
Under det första läsåret föreslås undervisning endast meddelad i
vektoralgebra och i vektoranalys. Under nästa budgetår liksom under budgetåret
1962/63 kan undervisningsfrågan lösas genom att ett universitetslektorat
i matematisk fysik inrättas. Först vid senare tidpunkt blir professur
erforderlig.

I det likaledes grundläggande ämnet tillämpad matematik erfordras under
det första undervisningsåret endast obligatorisk undervisning i numeriska
beräkningsmetoder samt frivillig undervisning i beskrivande geometri
och i nomografi. Som följd härav kan under de två första studieåren undervisningsfrågan
lösas genom att ett universitctslektorat i numeriska beräkningsmetoder
inrättas. Belastningen på de båda universitetslektorerna blir
till synes låg under det första året, eftersom endast tekniska fysiker skall
undervisas. Å andra sidan förutsättes, att, de båda lektorerna skall ha skyldighet
att på olika sätt medverka vid organiserandet av högskolan och
därmed sammanhängande frågor, varför de säkerligen kommer att tas i
anspråk i full utsträckning.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Ämnet fysik är av dominerande betydelse för de tekniska fysikerna, men
undervisning i ämnet skall också meddelas mekanister, elektrotekniker,
väg- och vattenbyggare samt kemister. Inrättandet av en professur kan
emellertid anstå något, under förutsättning att ett universitetslektorat
inrättas från och med nästa budgetår. Lektorn kommer under det första
året att — även om antalet studerande blir lågt — bli hårt belastad, då
han kommer att få förbereda laborationer och biträda med planerandet av
försökslaboratorierna och inköp av erforderlig utrustning.

De tre universitetslektoraten bör redan från början inrättas som ordinarie
tjänster, då härigenom rekryteringen till desamma underlättas. Å
andra sidan bör föreskrivas, att tjänsterna må uppehållas med vikariatsförordnande,
intill dess motsvarande professurer erhållit ordinarie innehavare.
Av betydelse är nämligen att vederbörande professor beredes tillfälle
att delta i handläggningen av lektoratens tillsättning.

P u n kt 7. Undervisningen i ritteknik kan till en början handhas av en
speciallärare. Vid senare tidpunkt torde dubblering böra ske. För avdelning
F beräknas undervisningen omfatta 1 veckotimme föreläsningar och 1
veckotimme övningar under en termin.

Punkt 8. För det första verksamhetsåret beräknas sammanlagt sex
assistenttjänster bli erforderliga, nämligen två i matematik, en i mekanik,
en i hållfasthetslära, en i tillämpad matematik samt en i fysik. Det bör
ankomma på organisationskommittén att besluta om tjänsternas placering
inom högskolan.

Medelsbehovet till övningsassistenter beräknas till 31 500 kronor. Vid
beräkningen har behovet av ersättning för vakttjänst och skrivningsrättning
även beaktats.

Punkt 9. För nästa budgetår beräknas behov föreligga av tre kanslibiträdestjänster,
nämligen en för hållfasthetslära, en gemensam för matematik
och mekanik samt en gemensam för tre lektorat. Det bör ankomma
på kommittén att fördela dessa tjänster inom högskolan.

Punkt 10. Med hänsyn till att högskolan under uppbvggnadstiden
har att räkna med besvärliga lokalproblem och institutioner belägna på
olika platser och på skilda avstånd från själva universitetet beräknas behov
föreligga av en gemensam tjänst som expeditionsvakt i Ae 7.

Punkt 1 1. Organisationskommittén kommer bland annat att handha
sådana frågor, som åvilar kansliavdelningarna vid de båda andra tekniska
högskolorna. Arbetet kommer således att ledas av kommittén, men därutöver
anses erforderligt, att en kvalificerad, kommittén underställd befattningshavare
stationeras i Lund. Kommittén kommer även att handha ärenden
av ekonomisk natur och vara redovisningsskyldig för dessa. Efter samråd
med Lunds universitet har det befunnits lämpligt, att universitetets
rån tekammare biträder kommittén med vissa ekonomiska göromål. Kostnaderna
för kommitténs egen verksamhet bör bestridas från en för ändamålet
särskilt uppförd delpost under avlöningsanslaget.

Över organisationskommitténs förslag har utlåtanden avgivits av universitetskansler/i
och överstyrelsen för de tekniska högskolorna, vilka ej funnit
anledning till annan erinran än att de ansett det motiverat, att de tre föreslagna
universitetslektoraten redan från början tillsättes med ordinarie
innehavare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

B. Omkostnader

57

Organisationskommittén beräknar högskolans medelsbehov till omkostnader
för nästa budgetår till 175 500 kronor, fördelade på följande sätt.

1. Sjukvård ............................................. 1 000

2. Reseersättningar till organisationskommitténs ledamöter, experter
och sekreterare samt högskolans lärare ............ 100 000

3. Bränsle, lyse och vatten................................ 50 000

4. Renhållning och städning .............................. 5 500

5. Telefon .............................................. 4 000

6. Annonsering .......................................... 5 000

7. Publikationstryck ..................................... 10 000

Summa kronor 175 500

Universitetskanslern och överstyrelsen har lämnat kommitténs uppskattning
av medelsbehovet till omkostnader utan erinran.

C. Materiel m. m.

Organisationskommittén räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov
av 52 000 kronor till löpande kostnader för materiel m. m.

Universitetskanslern och överstyrelsen godtar kommitténs beräkning.

D. Inredning och utrustning av nya lokaler

Organisationskommittén föreslår, att för inredning och utrustning av nya
lokaler vid högskolan dels anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor
för nästa budgetår, dels lämnas beställningsbemyndigande intill ett värde
av högst 200 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1962/63.
Kommittén anför därvid bland annat följande.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen har kommittén beräknat kostnaderna
för inredning och utrustning av nya lokaler till 400 000 kronor. Behovet
avser kontorsmateriel, skrivmaskiner och viss armatur etc. för undervisningslokaler
samt lärar- och kontorsrum. För laboratorieutrustning
— framförallt, för ämnet hållfasthetslära — uppskattar kommittén efter
samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor behovet till
100 000 kronor. Tillhopa erfordras sålunda ett reservationsanslag av
500 000 kronor.

Med hänsyn till den långa leveranstiden för den tyngre utrustningen till
laboratoriet för hållfasthetslära och nödvändigheten av att laboratoriet står
färdigt i tid bör vidare beställningsbemyndigande lämnas upp till 200 000
kronor.

Universitetskanslern och överstyrelsen biträder kommitténs förslag.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

3. Mark- och byggnadsfrågor
A. Vissa marköverlåtelser

Såsom inledningsvis redovisats har byggnadsstyrelsen med skrivelser den
2 december 1960 och den 24 januari 1961 överlämnat tre mellan byggnadsstyrelsen
och Lunds universitet å ena sidan och Lunds stad å den andra
träffade avtal (i det följande betecknade avtal I—III) rörande vissa fastighetsöverlåtelser
i Lund. Avtalen är upprättade i anslutning till ett av stadsplanearkitekten
i Lund i samråd med byggnadsstyrelsen upprättat stadsplaneförslag.
Avtalen gäller under förutsättning, att Kungl. Maj:t samt
stadsfullmäktige i Lund genom beslut, som vinner laga kraft, godkänner
desamma före den 1 juli 1961.

Av byggnadsstyrelsens skrivelse den 2 december 1960 inhämtas följande.

Enligt det med siffran I betecknade avtalet överlåter staden utan vederlag
till kronan vissa fastigheter och delar av fastigheter invid universitetets
och lasarettets nuvarande områden, tillhopa ca 324 000 m2. Därjämte förbinder
sig staden bl. a. att ersätta kronan med ett belopp, som motsvarar
markvärdet av vissa i enskild ägo varande fastigheter, därest kronan, såsom
avses, skulle förvärva desamma.

Enligt det med siffran II betecknade avtalet överlåter kronan utan vederlag
till staden tomterna nr 6 i kv. Maria Magle, nr 3 i kv. Svanelvekan
och nr 1 i kv. Mellanvången samt del av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan
jämte vissa enligt stadsplaneförslaget såsom gata och parkeringsplatser utlagda
markområden. Tomten nr 1 i kv. Mellanvången omfattar It 970 m2
och får enligt gällande stadsplan icke bebyggas utan endast nyttjas för
odlingsförsök. Delen av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan omfattar ca
7 500 in2 och kommer att utnyttjas för nybyggnad. Gatu- och parkeringsmarken
omfattar ca 20 000 m2.

Enligt det med siffran III betecknade avtalet överlåter staden utan vederlag
till kronan de enligt avtal nr II förvärvade tomterna nr 6 i kv. Maria
Magle och nr 3 i kv. Svanelyckan, med förbehåll att tomt, som icke framdeles
kommer att behövas för statligt ändamål, efter anmodan av staden
utan vederlag skall återgå, varvid staden skall betala ersättning för eventuella
byggnader.

Den till staden överlåtna tomten nr 1 i kv. Mellanvången är redovisad
på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond och disponeras
av statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader. Enligt, avtalet
får tomten icke bebyggas, förrän kronan lämnat sitt medgivande därtill.
Staden har under hand meddelat, att tomten, om forskningsanstalten
önskar använda marken för odlingsförsök, tills vidare — i första hand under
fem år — får disponeras av forskningsanstalten. Forskningsanstalten
har emellertid, med hänvisning till att den försöksverksamhet som bedrives
på tomten följer ett mycket långsiktigt program, icke velat avstå tomten.
Forskningsanstalten har jämväl erinrat om att det enligt det avtal, vari -

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

genom tomten tillförts anstalten, tillkommer anstaltens styrelse att i förhållande
till staden representera kronan i allt vad som rör detta markområde.
Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning bör anstaltens behov av
mark för odlingsförsök kunna tillgodoses genom arrende av annan mark.

Beträffande överlåtelsen till staden av del av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan
— ett ca 35 meter brett område utmed Pedellgatan med den
utformning, som i blivande stadsplan kan fastställas — har styrelsen för
distriktsskolan för döva, som disponerar tomten, med hänvisning till att
nybyggnadsfrågan för skolan i princip ej blivit löst, avstyrkt överlåtelsen.
Därest frågan skulle lösas mot detta önskemål har styrelsen för skolan
bl. a. hemställt om att det område utmed Pedellgatan, som överlåtes, till
bredden icke måtte överstiga 35 meter. Enligt en av byggnadsstyrelsen i
samråd med skolöverstyrelsen företagen utredning skulle en överlåtelse av
det i avtalet angivna området icke äventyra en nybyggnad för skolan. På
det överlåtna området planerar staden en radhusbebyggelse, där — enligt
överenskommelse med staden — bostad för skolans rektor skulle få förhyras.

Vad beträffar kostnaderna för dessa avtals genomförande — gatubyggnadskostnader,
kostnader för fastighetsbildning m. m. — föreslår byggnadsstyrelsen,
att dessa allteftersom de uppkommer ersättes från anslaget
till byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.

De av byggnadsstyrelsen framlagda tre avtalen är av följande lydelse.
(De till avtalen fogade bilagorna har här uteslutits.)

Avtal 1

»Avtal

Mellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen och
Lunds universitet, å ena, samt Lunds stad genom dess drätselkammare, å
andra sidan, träffas följande avtal i huvudsakligt syfte att underlätta dels
en fortsatt utbyggnad av universitetet och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund i egenskap av undervisningssjukhus för universitetets medicinska
fakultet och dels en förläggning till Lund av högre teknisk utbildning
och forskning.

§ 1.

Staden överlåter utan vederlag till Kronan med full äganderätt följande
inom staden belägna fastigheter och delar av fastigheter, vilka angivits å
nedan antecknade särskilda bilagor, ingående i bifogade bilaga A med tillhörande
specifikation.

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Enligt bilaga A 1:

Av stadsägan 273 A..................

ca

400

kvm

» » 275 ....................

»

14 100

»

» » 277 ..................

»

1 000

»

15 500 kvm

» » 285 ....................

»

2 600

kvm

» » 336 ....................

»

35 300

»

» Påls jo vägen och Sölvegatan........

»

1 410

»

39 310 kvm

» stadsägan 1625 ....................

»

34 300

kvm

» » 284 ....................

»

10 100

»

» » 285 ....................

»

21 350

»

» » 288 ....................

»

510

»

» » 336 ................

»

450

»

66 710 kvm

» » 1069 ....................

»

150

kvm

» Annetorpsvägen (se § 3)............

»

1 960

»

2 110 kvm

Enligt bilaga A 2:

Av stadsägan 335 ....................

»

66 400

kvm

66 400 kvm

Enligt bilaga A 3:

Av stadsägan 341 A..................

»

11 230

kvm

» » 345 ....................

»

13 740

»

» » 346 G..................

»

31 600

»

» » 347 ....................

»

9 090

»

65 660 kvm

» » 1630 ....................

»

47 800

kvm

47 800 kvm

Enligt bilaga A fp.

Av tomten nr 14 i kvarteret Botanicum

»

2 140

kvm

» stadsägan 388 ....................

»

18 170

»

» Ö. Vallgatan......................

»

230

»

» Olshögsvägen .....................

»

130

»

20 670 kvm

Summa cirka

324 160 kvm

§ 2.

Stadsägoma 346 A och 346 F äro i enskild ägo och avses skola förvärvas
av Kronan.

Staden förbinder sig att vid dylikt förvärv ersätta Kronan med ett belopp
som motsvarar värdet av marken medan Kronan skall svara för övriga
med förvärvet förbundna kostnader. Värdet av marken skall motsvara
värdet av den kringliggande mark, som staden överlåter till Kronan enligt
detta avtal.

Staden åtager sig att i samband med förvärvet utan kostnader för Kronan
anvisa ersättningslokaler eller mark för sådana lokaler åt den eller de
hyresgäster som vid tillfället för förvärvet äger dispositionsrätt till fastigheterna
eller del därav. Åtagandet gäller endast därest lokalerna kunna
anvisas utan att detta medför kostnader för staden.

§ 3.

Beträffande Annetorpsvägen antecknas att denna är samfälld för flera
fastigheter. Överlåtelsen till Kronan avser sålunda för närvarande endast

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

stadens andel. Vid kommande sammanföringsförrättning torde hela den
ifrågavarande arealen, cirka 1 960 kvadratmeter, komma att sammanföras
med fastigheter å ömse sidor av vägen, vilka enligt detta avtal överlåtas
till Kronan.

§ 4.

Beträffande Botaniska trädgården antecknas att Lunds universitet på
vissa villkor har ständig nyttjanderätt till den mark som nu överlåtes till
Kronan,

a) enligt tvenne kontrakt den 30 mars 1928 och den 7 maj 1928 mellan
universitetet och staden angående delar av Botanicum 14,

b) enligt stadsfullmäktiges i Lund beslut den 21 december 1888, § 134,
angående del av stadsägan 388,

c) enligt ovannämnda kontrakt av den 7 maj 1928 angaende del av
Östra Vallgatan,

d) utan avtal till del av Olshögsvägen.

Kronan förbinder sig att vidtaga de åtgärder, som fordras för att bilda
en rättsligen bestående tomt av samtliga i Botaniska trädgården ingående
områden.

I fråga om trädgårdens öppethållande för allmänheten skall särskild
överenskommelse träffas mellan universitetet och staden, varvid förutsättes
att trädgården tills vidare hålles öppen i samma utsträckning som tidigare.

§ 5-

Å stadsägan 335 finnas utmed Getingevägen enligt bifogade såsom bilaga
B betecknade karta ett antal bostadsbaracker som för närvarande äro
uthyrda. Vidare finnes enligt samma karta å stadsägan 284 ett bostadshus
med uthus. Bostadshuset är uthyrt till Malmöhus läns landsting och innehåller
sjuksköterskebostäder.

Staden äger utan ersättning bibehålla byggnaderna såsom sin egendom.
Byggnaderna skola borttagas av staden efter hand som Kronan behöver
taga marken i anspråk. Kronan skall giva staden besked härom minst ett
år innan marken skall tagas i anspråk.

§ 6.

Å den i § 5 omnämnda såsom bilaga B betecknade kartan med beskrivning
redogöres för av staden upplåtna nyttjanderätter m.m. inom områden
som överlåtas till Kronan enligt detta avtal. I anslutning härtill
antecknas,

a) att upplåtelser som byggnadsplats eller arbetsplats å stadsägorna
284, 285 och 336 avse pågående arbeten för Kronans eller landstingets
räkning,

b) att upplåtelser till N. Reimers, H. Feuk, B. Williams, A. Ljung och
M. Åkesson avse jordbruksarrenden, gällande för ett år i sänder per den
14 mars med sex månaders ömsesidig uppsägningstid,

c) att 12 potatislotter å stadsägan 335 upplåtits utan skriftliga avtal
till enskilda personer på ett år i sänder per den 1 oktober med en månads
ömsesidig uppsägningstid,

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1061. 1 saml. AV 83

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

d) att upplåtelse till Svenska brukshundsklubbens lokalavdelning i Lund
å stadsägan 1630 gäller tills vidare utan skriftligt avtal.

Kronan inträder i stadens ställe såsom upplåtare uti samtliga de ifrågavarande
fallen.

§ 7.

Som upplysning antecknas,

att å stadsägan 1625 ligger en Malmöhus läns landsting tillhörig värmecentral,

att å stadsägan 284 finnes en landstinget tillhörig byggnad för centralkök,
att stadsägorna 1625 och 284 beröras av landstinget tillhöriga kulvertanläggningar
för transporter och ledningar,
samt att staden lämnat Helsingborgs-Landskrona nation i Lund tillstånd
att å stadsägan 346 hava en cirka sex meter bred jordvall mot östra gränsen
av nationen tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Tegelbruket.

Kronan medgiver, att de i första, andra och tredje att-satserna nämnda
anläggningarna få av landstinget bibehållas utan ersättning ävensom att
det i fjärde att-satsen nämnda förhållandet får i möjligaste mån bestå utan
ersättningsskyldighet för nationen.

§ 8.

Skulle mark som enligt detta avtal överlåtes till Kronan enligt framtida
stadsplan utläggas som gata, park eller annan allmän plats, skall äganderätten
till sådan mark utan vederlag återgå till staden med skyldighet
för staden att ensam svara för därvid uppkommande kostnader för fastighetsbildning
och lagfart.

Det är mellan parterna förutsatt, att vid en eventuell upplåtelse för
studentbostäder av viss del av den till Kronan genom detta avtal överlåtna
marken, den för angivna ändamål upplåtna marken skall utan ersättning
tillfalla staden med äganderätt.

§ 9.

Å bifogade såsom bilaga C betecknade karta ha angivits staden tillhöriga
ledningar av olika slag som för närvarande ligga inom områden,
som överlåtas till Kronan. Kronan medgiver staden rätt att utan ersättning
bibehålla dessa ledningar.

§ 10.

För nuvarande och blivande kvartersmark som Kronan förvärvar enligt
detta avtal gäller i fråga om skyldigheten att utgiva bidrag till gatubyggnadskostnad
att staden medgiver Kronan full befrielse från bidragsskyldigheten
när denna avser gata för vilken staden kommer att åtnjuta statsbidrag
till anläggningskostnaden enligt Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
fördelningsplan samt att staden i fråga om övriga gator förbinder
sig att bidraga till täckandet av de Kronan åvilande kostnaderna med
tjugofem procent av dessa kostnader i likhet med stadens åtagande enligt
§ 5 i överenskommelsen den 5 och 13 september 1941 angående Kronans
överlåtelse till staden av viss mark ingående i Helgonagård nr 1 m. m.

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

§ 11-

Kronan skall svara för kostnader för fastighetsbildning och lagfart som
hänföra sig till mark som förvärvats enligt detta avtal.

§ 12.

Onera och kostnader som hänföra sig till den enligt detta avtal överlåtna
marken skola betalas av staden till den del de belöpa på tid före tillträdet
och i övrigt av Kronan. Staden skall dock uti de fall då äganderätten till
byggnad icke överlåtits samtidigt, med marken svara för ifrågavarande
utgifter intill dess byggnaden borttagits eller äganderätten till densamma
överlåtits till Kronan.

§ 13.

All mark överlåtes i befintligt skick och fri från inteckningar.

§ 14.

I den mån tillträde icke redan skett enligt tidigare nyttjanderättsupplåtelser,
sker tillträde vid månadsskiftet som följer närmast efter det avtalet
blivit godkänt på sätt i § 15 sägs.

§ 15.

Detta avtal gäller under förutsättning att Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige
i Lund godkänner detsamma före den 1 juli 1961 ävensom att
fullmäktiges beslut vinner laga kraft.

§ 16.

Avtalet har upprättats i tre lika lydande exemplar varav parterna tagit
var sitt.»

Avtal 11

■»Avtal

Mellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen och
Lunds universitet, å ena, samt Lunds stad genom dess drätselkammare, å
andra sidan, träffas följande avtal.

§ 1.

Kronan överlåter utan vederlag till staden med full äganderätt följande
inom staden belägna fastigheter och delar av fastigheter, vilka angivits
å nedan antecknade särskilda bilagor, ingående i bifogade bilaga A med
tillhörande specifikation.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Enligt bilaga A 1:

Av stadsägan 274 ....................

ca

290 kvm

1 500 kvm

» » 284 A..................

»

1210 »

» » 273 ....................

»

200 »

» stadsägorna 275 och 277 samt

tomten nr 9 i kv. Absalon ........

»

2 240 »

» stadsägan 278 ....................

»

2 800 »

» » 285 A..................

»

170 »

» » 285 B..................

»

40 »

» » 288 B..................

»

30 »

» » 288 C..................

»

1 490 »

» » 289 A och 290 A ........

»

2 880 »

» » 355 ....................

»

700 »

» tomten nr 1 i kv. Helgonagården ....

»

10 »

13 510 kvm

» tomten nr 4 i kv. Saxo............

»

2 950 »

» stadsägan 275 ....................

»

850 kvm

880 kvm

» » 288 C..................

»

30 »

Enligt bilaga A 3:

Av stadsägan 342 ....................

»

3 900 kvm

3 900 kvm

Enligt bilaga A 5:

Tomten nr 6 i kv. Maria Magle........

»

2 470 kvm

2 470 kvm

Enligt bilaga A 6:

Av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan ett
cirka 35 meter brett område utmed

Pedellgatan med den utformning som

i blivande stadsplan kan fastställas

»

7 500 kvm

7 500 kvm

Enligt bilaga A 7:

Tomten nr 3 i kv. Svanelyckan........

»

17 360 kvm

17 360 kvm

Enligt bilaga A 8:

Tomten nr 1 i kv. Mellanvången...... »

11 970 kvm 11 970 kvm
Summa cirka 59 090 kvm

§ 2.

Staden förbinder sig att å den del av tomten nr 9 i kvarteret Dövstumskolan,
som icke överlåtes till staden, anlägga en idrottsplats avsedd för
dövskolans behov, i stort sett av det slag och den storlek som för närvarande
finnes å den överlåtna delen av tomten.

§ 3.

Tomten nr 1 i kvarteret Mellanvången får icke bebyggas förrän Kronan
lämnat sitt medgivande härtill.

§ 4.

Skulle mark, som enligt detta avtal överlåtes till staden för gata, park
eller annan allmän plats, enligt framtida stadsplan utläggas som kvarters -

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

mark, skall äganderätten till sådan mark utan vederlag återgå till Kronan
med skyldighet för Kronan att ensam svara för därvid uppkommande kostnader
för fastighetsbildning och lagfart.

§ 5.

Staden skall svara för kostnader för fastighetsbildning och lagfart som
hänföra sig till mark som förvärvats enligt detta avtal.

§ 6.

Onera och kostnader, som hänföra sig till den enligt detta avtal överlåtna
marken, skola betalas av Kronan till den del de belöpa på tid före tillträdet
och i övrigt av staden.

§ 7.

All mark överlåtes i befintligt skick och fri från inteckningar.

§ 8.

I den mån tillträde icke redan skett enligt. tidigare nyttjanderättsupplåtelser,
sker tillträde vid månadsskiftet som följer närmast efter det avtalet
blivit godkänt på sätt i § 9 sägs.

§ 9.

Detta avtal gäller under förutsättning att Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige
i Lund godkänner detsamma före den 1 juli 1961 ävensom att
fullmäktiges beslut vinner laga kraft.

§ 10.

Avtalet har upprättats i tre lika lydande exemplar, varav parterna tagit
var sitt.»

Avtal III

»Avtal

Mellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen och
Lunds universitet, å ena, samt Lunds stad genom dess drätselkammare,
å andra sidan, har träffats följande avtal.

§ 1.

Staden överlåter utan vederlag till Kronan med full äganderätt tomterna
nr 6 i kvarteret Maria Magle och nr 3 i kvarteret Svanelyckan i

Lunds stad. ..

De överlåtna tomterna skall av Kronan användas for statliga andamal.
Därest tomt framdeles icke skulle behövas för dylikt ändamål, skall Kronan
efter anmodan av staden till denna utan vederlag för marken överlåta
tomten.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

§ 2.

Därest tomt enligt § 1 återgår till staden skall staden betala ersättning
för byggnader som må finnas å tomten eller tomterna med belopp, som
svarar mot byggnadernas värde vid tidpunkten för återgången. Kunna
parterna icke komma överens om detta värde, skall frågan härom avgöras
av skiljemän enligt lag.

§ 3.

Detta avtal gäller under förutsättning att Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige
i Lund genom beslut som vinner laga kraft godkänner detsamma
före den 1 juli 1961.

§ 4.

Avtalet har upprättats i tre lika lydande exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.»

Kanslern för rikets universitet har från de synpunkter han har att företräda
intet att erinra mot de föreslagna avtalen.

Statskontoret har inte heller något att erinra mot att de föreliggande
avtalsförslagen godkännes. Beträffande frågan vilken statlig myndighet
som efter ett eventuellt markförvärv bör förvalta ifrågavarande markområden
anför ämbetsverket bl. a. följande.

Syftet med ifrågavarande marköverlåtelse är enligt avtalet att underlätta
dels en fortsatt utbyggnad av universitetet och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund i egenskap av undervisningssjukhus för Lunds
universitets medicinska fakultet, dels en förläggning till Lund av högre teknisk
utbildning och forskning. Enligt gällande principer för förvaltningen
av statens fastigheter skall mark, som användes för Lunds universitet, förvaltas
av universitetet och redovisas på universitetets delfond av statens
allmänna fastighetsfond, medan mark, som är tagen i anspråk för en teknisk
högskola, förvaltas av byggnadsstyrelsen och redovisas på byggnadsstyrelsens
delfond av samma fastighetsfond. Såvitt av handlingarna i
ärendet framgår har emellertid någon fördelning av marken icke skett
mellan de olika ändamålen. Vidare må framhållas, att statsmakterna visserligen
beslutat till Lund förlägga ett tredje lärosäte för högre teknisk
undervisning och forskning, men att frågan om den nya högskoleenhetens
ställning i förhållande till universitetet i Lund och de två bestående tekniska
högskolorna kommer att lösas först i ett senare sammanhang. I betraktande
av det anförda föreslår statskontoret att — därest avtalen blir
vederbörligen godkända — marken i sin helhet tills vidare förvaltas av
Lunds universitet samt redovisas på universitetets delfond av statens allmänna
fastighetsfond.

Riksräkenskapsverket föreslår i likhet med statskontoret, att den av
staten förvärvade marken tills vidare förvaltas av universitetet i Lund och
redovisas på universitetets delfond av statens allmänna fastighetsfond.

G7

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

B. Byggnadsarbeten för tekniska högskolan i Lund

Byggnadsstyrelsen framhåller i sin förutnämnda skrivelse den 20 februari
1961, att den av statsmakterna avsedda utbyggnadstakten för en teknisk
högskola i Lund förutsätter en avsevärd och ytterligt snabb ökning
av den årliga byggnadsvolymen i Lund. Ökningen av antalet lärare, studerande
och servicepersonal kräver också enligt styrelsen en ökning av investeringarna
för främst bostäder, kommunikationer och serviceorgan. Vissa
närmare angivna villkor, bl. a. i fråga om tillgängen på arbetskraft, måste,
framhåller styrelsen, föreligga för att den förutsatta byggnadstakten skall
kunna hållas.

Av byggnadsstyrelsens framställning inhämtas vidare bl. a. följande

De lokalbehov, som uppstår genom en första intagning till den tekniska
högskolan av 30 tekniska fysiker innevarande höst, kan tillgodoses dels
genom ett övningslaboratorium i fysik, som beräknas bli färdigställt till
hösten, dels genom att lokaler i folkskoleseminariet provisoriskt tages i
anspråk. Medan medel till övningslaboratoriet har beräknats i investeringsplanen
för Lunds universitet för nästa budgetår, har medel för ombyggnadsarbeten
vid folkskoleseminariet i Lund — 200 000 kronor — beräknats
i staten för allmänna fastighetsfonden.

Det tillkommande lokalbehovet för läroåret 1962/63 kan inte lösas
genom att någon av de för den tekniska högskolan avsedda nybyggnaderna
kan hinna bli färdigställd. Från hösten 1962 behöver den tekniska
undervisningen ytterligare bl. a. tillgång till lokaler av laboratoriekaraktår.

I 1961 års statsverksproposition har i princip godtagits en av byggnadsstyrelsen
föreslagen plan att före hösten 1962 uppföra en eller två nybyggnader
av enklare slag och med mångsidig användbarhet för att därmed
provisoriskt lösa bl. a. den ekonomiska fakultetens lokalbehov. Dessa
byggnader skulle — sedan den ekonomiska fakultetens lokalfråga fått sin
definitiva lösning — komma till annan användning. För budgetåret 1961/
62 har i investeringsplanen för Lunds universitet beräknats en medelsförbrukning
av 2 700 000 kronor för detta ändamål. Totalkostnaden uppskattades
till ca 4 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1960.

Styrelsen finner det alltjämt angeläget att detta byggnadsföretag kommer
till stånd. Förarbetena pågår med stor skyndsamhet men har ännu ej
kunnat slutföras. Med hänsyn till att en nybyggnad för ämnet växtfysiologi
påbörjas innevarande år kommer, när denna färdigställts, en ökad
intagning att ske vid den botaniska institutionen. Detta aktualiserar
frågan om ett lokaltillskott jämväl för den zoologiska och zoofysiologiska
ämnesgruppen. Styrelsen undersöker därför om (let inte kan vara ändamålsenligt
att nyssnämnda byggnadsföretag ntföres i form av två nybyggnader,
varvid den ena förlägges så, att ämnet zoofysiologi sa småningom
kan överta lokalerna. Den andra nybyggnadens placering har ännu
ej kunnat slutgiltigt fastställas, men styrelsen föreslår nu, att denna förlägges
i närheten av den tekniska högskolans nybyggnader och att båda
nybyggnaderna från början tas i bruk för tekniska ämnen. Dessa nybyggnader
kommer att vara väl ägnade för inrättande av laboratorielokaler,
under det att folkskoleseminariet med hänsyn till för nu aktuella labora -

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

torier erforderliga golvtryck, komplicerade ledningsdragningar etc., är
olämpligt för ändamålet. Den ekonomiska faktultetens och de samhällsvetenskapliga
ämnenas lokalbehov, vilket icke omfattar laboratorier utan
i huvudsak »torra» lokaler, skulle däremot med fördel kunna tillgodoses

1 folkskoleseminariet. Detta innehåller en större nettovta än vad fakulteten
skulle ha fått i nyssnämnda byggnader. Det torde emellertid inte vara
tillräckligt för den ekonomiska fakultetens och de samhällsvetenskapliga
ämnenas hela lokalbehov. Alltjämt kvarstår sålunda nödvändigheten av
att successivt övertaga och ombygga lasarettets personalkök inom södra
lasarettsområdet för detta behov. Styrelsen hemställer därför, dels att de för
den ekonomiska fakulteten m. m. tidigare avsedda nybyggnaderna i stället
från början tas i anspråk för den tekniska högskolan — något som synes
vara en förutsättning för att högskolan skall kunna fungera under tiden
1962/63—-1963/64 — dels att den ekonomiska fakulteten jämte vissa samhällsvetenskapliga
ämnen från hösten 1962 får disponera tillgängliga utrymmen
i folkskoleseminariet. Skulle nybyggnaderna redan från början
helt eller delvis inredas för laboratorieändamal och utföras som två från
varandra skilda byggnadsföretag, håller inte den tidigare angivna kostnadsramen
av cirka 4 500 000 kronor. Det i investeringsplanen för Lunds universitet
för budgetåret 1961/62 beräknade beloppet av 2 700 000 kronor är
däremot alltjämt till fyllest för nämnda budgetår.

För den tekniska högskolans lokalbehov hösten 1963 och senare måste
en nybyggnad för de matematiska ämnena påbörjas under budgetåret
1961/62. Den matematiska undervisningen vid såväl Lunds universitet
som vid den tekniska högskolan planeras ske i stor utsträckning i gemensamma
lokaler. Ett program för samtliga dessa behov kommer att närmare
redovisas i styrelsens framställning om projekteringsmedel. De erforderliga
lokalerna avses skola inrymmas — förutom i befintliga lokaler —
dels i en tillbyggnad till den matematiska institutionen vid Lunds
universitet, dels i en nybyggnad på ett angränsande tomtområde.

Styrelsen kommer inom kort att för den ifrågavarande tillbyggnaden
inkomma med byggnadsprogram och hemställa om projekteringsmedel. Om
det infordrade anbudet visar sig antagbart, kommer upphandlingen att
äga rum med reservation för riksdagens godkännande av anslagsfrågan.
Projekteringen kan då slutföras, varefter byggnadsarbetena kan igångsättas
så snart byggnadsmedel blir tillgängliga i början av budgetåret
1961/62. I händelse av att entreprenaden skulle behöva avbrytas, måste
entreprenören ersättas för havda kostnader.

Nybyggnaden för de matematiska ämnena är ännu ej projekterad, varför
styrelsen varit hänvisad att söka uppskatta kostnaden på grundval av
föreliggande programuppgifter. Osäkerheten i uppskattningen blir härigenom
stor. Bedömningen har emellertid utfallit så, att denna byggnad
torde draga en kostnad av storleksordningen 8—10 miljoner kronor. Icke
förrän i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1962/63
är styrelsen i stånd att lämna mer preciserade kostnadsuppgifter. Hela
byggnaden kan emellertid inte stå färdig förrän till hösten 1964. Däremot
borde det bli möjligt att färdigställa vissa delar till hösten 1963. För
budgetåret 1961/62 beräknar styrelsen medelsförbrukningen till ca

2 000 000 kronor. För uppförande av nybyggnaden torde det bli nödvändigt
att inlösa en på tomtområdet befintlig äldre byggnad. Förhandlingar

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

härom pågår. För den händelse ett godtagbart avtal kan uppnäs synes
investeringsanslaget till nybyggnader för högre teknisk utbildning och
forskning i Lund böra tagas i anspråk för inlösen av nämnda byggnad.

I samband med nybyggnaderna för den tekniska högskolan liksom även
för universitetets vidare utbyggnad erfordras en råd gemensamma anläggningar,
såsom vägar och yttre ledningar. Dessa frågor är under utredning,
varför någon plan härför inte kan framläggas i detta sammanhang. Styrelsen
avser emellertid att återkomma därtill i samband med sina anslagsäskanden
för budgetåret 1962/63. Vissa vägar och ledningar måste emellertid
komma till utförande redan under budgetåret 1961/62, varför medel
för ändamålet måste finnas tillgängliga.

Styrelsen hemställer under hänvisning till det anförda, att för budgetåret
1961/62 till Nybyggnader för högre teknisk utbildning och forskning
i Lund anvisas ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor. Av detta belopp
avses 2 000 000 kronor skola disponeras för en nybyggnad för de
matematiska ämnena samt 2 000 000 kronor för dels en tillbyggnad till den
befintliga matematiska institutionen vid universitetet i Lund, dels en eventuell
inlösen av en befintlig äldre byggnad, dels ock vissa anläggningar, såsom
vägar och yttre ledningar. Styrelsen utgår från att både nybyggnaden
och tillbyggnaden kommer att användas för såväl universitetet som tekniska
högskolan.

4. Departementschefen

Ett betydelsefullt inslag i statsmakternas ställningstagande förra året
till frågan om utbyggande av universitet och högskolor är beslutet om
anordnande av en tredje enhet för högre teknisk utbildning och forskning,
förlagd till Lund. Den organisationskommitté, som tillsatts för att närmare
utreda och avge förslag angående ifrågavarande utbildning och
forskning har, som framgår av det föregående, framlagt förslag rörande
anslag för enhetens första utbyggnadsår till såväl avlöningar, omkostnader,
materiel m. m. som inredning och utrustning av nya lokaler. Vidare
har framlagts förslag angående investeringsanslag till nybyggnader för
högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Slutligen har byggnadsstyrelsen
för godkännande överlämnat tre avtal avseende vissa fastighetsfrågor
i Lund.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t, såsom i det
föregående redovisats, den 30 december 1960 utfärdat bestämmelser beträffande
provisorisk organisation av den högre tekniska undervisningen
och forskningen i Lund — innebärande att denna tills vidare skall utgöra
en fristående enhet — och därvid för enheten använt benämningen tekniska
högskolan i Lund. Utan att här taga slutlig ståndpunkt till frågan
om enhetens ställning inom universitets- och högskoleorganisationen — här -

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

för kräves vissa ytterligare överväganden — använder jag i fortsättningen
denna benämning.

Såsom inledningsvis anförts innebär statsmakternas förutnämnda beslut,
att utbildningen av civilingenjörer i Lund skall påbörjas hösten 1961 för
30 studerande inom en avdelning för teknisk fysik. Organisationskommittén
framhåller emellertid, att från anslagssynpunkt för nästa budgetår hänsyn
även måste tas till en avdelning för elektroteknik, vid vilken en intagning
av 50 studerande skall ske budgetåret 1962/63, samt till att undervisningen
för de tekniska fysikerna och för elektroteknikerna i icke oväsentlig grad
skall vara gemensam.

Mot bakgrunden härav finner jag kommitténs förslag avseende avlöningar
väl avvägt. Liksom kommittén anser jag, att vissa centrala ämnen
vid högskolan redan från början bör företrädas av lärare i professors ställning.
Jag föreslår därför, att för nästa budgetår inrättas en professur i vart
och ett av de tre ämnena matematik, mekanik och hållfasthetslära. Jag
är även ense med kommittén om att en professur i teoretisk elektroteknik
bör inrättas från och med budgetåret 1962/63. Jag förordar därför, att
beslut fattas om professurens inrättande från och med nämnda budgetår.
Beträffande spörsmålet om inrättande vid högskolan av en professur i
elektrisk mätteknik anser jag för egen del, med hänsyn till vad kommittén
anfört om den vidare utredningen i denna fråga, att det bör anstå med det
slutliga ställningstagandet till dess att anslagsäskandena för budgetåret
1962/63 föreligger.

I fråga om det omedelbara behovet av universitetslektorat vid högskolan
delar jag organisationskommitténs uppfattning. Jag tillstyrker sålunda,
att för nästa budgetar inrättas tre ordinarie universitetslektorat, nämligen
ett i matematisk fysik, ett i numeriska beräkningsmetoder och ett i fysik.
Kungl. Maj:t torde, därest så befinnes lämpligt, äga föreskriva att ifrågavarande
tjänster, intill dess motsvarande professurer erhållit ordinarie innehavare,
icke må uppehållas på annat sätt än med vikarie.

Till arvode åt en speciallärare i ritteknik torde böra beräknas 4 140
kronor. Liksom kommittén räknar jag vidare med ett medelsbehov av
134 000 kronor till ersättningar åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter.
Detta innebär bl. a. att medel beräknas för sex assistenter.

Kommitténs förslag beträffande biträdes- och vaktmästarpersonal vid
högskolan biträder jag. För nästa budgetår bör sålunda beräknas medel
till tre kanslibiträden och en expeditionsvakt, samtliga i lönegrad Ae 7.

Ej heller kommitténs uppskattning av medelsbehovet till arvoden och
särskilda ersättningar har givit mig anledning till erinringar. Jag räknar
därför med ett belopp av 140 000 kronor för detta ändamål.

Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag i enlighet
med kommitténs förslag 5 900 kronor.

71

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Vid bifall till vad jag förordat bör på personalförteckning under ett förslagsanslag,
benämnt Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar, uppföras
följande tjänstemän, nämligen tre professorer i Bo 3 och tre universitetslektorer
i Ao 26.

Jag beräknar hela avlöningsanslaget för nästa budgetår till 576 000 kronor.
Anslaget bör fördelas på olika poster i enlighet med avlöningsstaten
i efterföljande hemställan.

För bestridande av högskolans utgifter för omkostnader bör för nästa
budgetår anvisas ett förslagsanslag, benämnt Tekniska högskolan i Lund:
Omkostnader. Organisationskommitténs beräkning av medelsbehovet har
ej givit mig anledning till erinran. Anslaget torde böra uppföras med ett
avrundat belopp av 175 000 kronor. Vid bifall till mitt nu framlagda förslag
ankommer det på Kungl. Maj:t att fastställa omkostnadsstat för högskolan.

För att tillgodose högskolans löpande kostnader för materiel m. m. bör
för nästa budgetår anvisas ett särskilt reservationsanslag, benämnt Tekniska
högskolan i Lund: Materiel m. m. Detta bör i enlighet med föreliggande
beräkningar uppföras med 52 000 kronor.

Jag tillstyrker organisationskommitténs, av kanslern och överstyrelsen
biträdda förslag med avseende på inredning och utrustning av nya lokaler
vid högskolan. Till detta ändamål bör sålunda anvisas ett särskilt reservationsanslag
av 500 000 kronor, benämnt Inredning och utrustning av nya
lokaler: Tekniska högskolan i Lund. Vidare torde böra utverkas riksdagens
medgivande att beställa inredning och utrustning för högskolan till ett
värde av högst 200 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1962/63.

De av byggnadsstyrelsen överlämnade tre avtalen rörande fastighetsöverlåtelser
i Lund — för vilka en utförlig redogörelse lämnats i det föregående
— syftar till att underlätta dels en fortsatt utbyggnad av universitetet i
Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i egenskap av under
visningssjukhus för universitetets medicinska fakultet, dels en förläggning
till Lund av högre teknisk utbildning och forskning. Den tomtmark,
som staten avses skola förvärva genom nämnda avtal, torde säkra utbyggnadsmöjligheterna
för högre undervisning och forskning i Lund de närmaste
åren. Erforderlig tomtmark för genomförande av det utbyggnadsprogram
varom 1960 års riksdag fattat principbeslut i anledning av propositionen
1960: 119 synes sålunda genom nämnda avtal vara säkerställd.
Även om ytterligare markförvärv troligen visar sig nödvändigt på något
längre sikt utgår jag från att planläggningen av utbyggnaden av såväl
universitetet som tekniska högskolan i Lund sker på ett sådant sätt, att

72

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 1961

utbyggnaden de närmaste åren kan förläggas till de områden, som blir tillgängliga
genom nämnda markförvärv.

De av byggnadsstyrelsen framlagda avtalen är enligt min mening från
statens synpunkt godtagbara. Jag föreslår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens
bemyndigande att godkänna desamma. Skulle smärre jämkningar
av eller tillägg till avtalsbestämmelserna erfordras, förutsätter jag att riksdagens
samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva frågan om vilken
myndighet, som efter statens förvärv av ifrågavarande markområden skall
förvalta desamma.

Vad gäller anslag för nästa budgetår till byggnadsarbeten vid tekniska
högskolan i Lund har byggnadsstyrelsen — såsom framgår av den förut
lämnade redogörelsen — med frångående av sina tidigare förslag hemställt,
att den i investeringsplanen för universitetet i Lund för budgetåret 1961/62
intagna nybyggnaden för den ekonomiska fakulteten m. m. utföres i form
av två nybyggnader, av vilka den ena bör förläggas så, att ämnet zoofysiologi
så småningom kan få disponera denna nybyggnad, medan den
andra nybyggnaden bör förläggas inom det markområde, som väntas bli
utnyttjat för byggnader i första hand avsedda för den tekniska högskolan.
Den förra byggnaden bör endast övergångsvis disponeras av den tekniska
högskolan, medan den senare avses redan från början skola tills vidare
utnyttjas för nämnda högskola. Vidare har styrelsen nu föreslagit, att folkskoleseminariets
i Lund byggnad — beträffande vilken i utgiftsstaten för
budgetåret 1961/62 för statens allmänna fastighetsfond beräknats medel
för vissa omändringsarbeten och vilken avsetts skola reserveras för tekniska
högskolan i Lund — från hösten 1962 i stället disponeras för den ekonomiska
fakulteten jämte vissa samhällsvetenskapliga ämnen. Under läsåret
1961/62 skall dock enligt styrelsens mening seminariebyggnaden användas
för den tekniska högskolan. Då de av byggnadsstyrelsen anförda skälen för
de ändrade dispositionerna synes vara väl grundade anser jag mig böra
biträda styrelsens nu i samråd med organisationskommittén framlagda förslag.
Jag vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att de
båda här avsedda nybyggnaderna utföres på ett sådant sätt, att vidast
möjliga användbarhet uppnås. De av mig sålunda tillstyrkta ändringarna
i fråga om ändamålet med de i årets statsverksproposition (bilagan 22,
s. 30 och 48 samt bilagan 30, s. 12 ff.) föreslagna byggnadsåtgärderna föranleder
inte några ändringar beträffande de i nämnda proposition äskade
medelsanvisningarna. Däremot kan den i investeringsplanen för universitetet
i Lund angivna byggnadskostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag
— cirka 4 500 000 kronor — framdeles komma att behöva justeras.

I samråd med organisationskommittén har byggnadsstyrelsen hemställt
om ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor för byggnadsarbeten vid tek -

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

niska högskolan i Lund. Av detta belopp avser 2 000 000 kronor en
nybyggnad för den matematiska ämnesgruppen på ett till den matematiska
institutionen vid universitetet i Lund angränsande tomtområde
samt 2 000 000 kronor dels en tillbyggnad till nämnda institution, dels även
vissa yttre arbeten samt eventuell inlösen av en äldre byggnad. Totalkostnaden
för nybyggnaden uppskattar byggnadsstyrelsen till 8—10 miljoner
kronor enligt prisläget den 1 juli 1960. Enligt vad jag inhämtat torde totalkostnaden
för tillbyggnaden icke överstiga 800 000 kronor. Med hänsyn till
den beslutade tidsplanen för tekniska högskolans i Lund uppbyggande är
det enligt min mening ofrånkomligt, att redan för nästa budgetår medel
anvisas för byggnadsarbetenas igångsättande, ehuru program- och projekteringsarbetet
ännu inte avslutats. Jag räknar med att det i samband med
anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 skall vara möjligt att redovisa
noggrannare kostnadsberäkningar avseende nybyggnaden. I avvaktan härpå
torde som allmän riktpunkt böra uppställas, att denna skall kunna uppföras
inom en kostnadsram av 8 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1960. För nästa budgetår beräknar jag 2 000 000 kronor för detta ändamål.

I fråga om den av byggnadsstyrelsen föreslagna tillbyggnaden till den
matematiska institutionen utgår jag från att totalkostnaderna för densamma
inte kommer att överstiga 800 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1960. För nästa budgetår beräknar jag 800 000 kronor för detta byggnadsföretag.
Huvudritningar m. m. för nybyggnaden torde i vanlig ordning
böra prövas av Kungl. Maj:t. I likhet med byggnadsstyrelsen förutsätter
jag, att ifrågavarande byggnader kommer att användas för att tillgodose
såväl universitetets som tekniska högskolans behov. Enligt min mening är
det angeläget, att byggnadsarbetena snarast möjligt igångsättes. Jag utgår
från att undervisning i tillbyggnaden kan bedrivas från och med läsåret
1962/63.

Byggnadsstyrelsen har även hemställt, att medel beräknas för vissa yttre
arbeten samt för en eventuell inlösen av en äldre fastighet. För dessa ändamål
beräknar jag för nästa budgetår sammanlagt 1 200 000 kronor. Ur förevarande
investeringsanslag torde sålunda få bestridas eventuellt uppkommande
kostnader för inlösen av ifrågavarande äldre fastighet.

Sammanlagt beräknar jag för nästa budgetår ett anslag av (2 000 000+
800 000+1 200 000=) 4 000 000 kronor. I den mån det med hänsyn till
byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt torde efter
Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medelsanvisning för
visst ändamål få ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett
annat. I detta sammanhang vill jag även framhålla, att äskandena rörande
förevarande investeringsanslag i fortsättningen torde böra redovisas i form
av en investeringsplan.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning
för tekniska högskolan i Lund, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1961/62;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Lund, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ..................... 193 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis .... 4 200

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis ........ 140 000 144 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,
assistenter och övningsassisten -

ter, förslagsvis............... Ilo 300

b. Avlöningar åt annan icke-ordinarie
personal vid högskolan, förslagsvis
..................... 34 000 144 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 88 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......... 5 900

Summa kronor 576 000

c) till Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret
1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 576 000 kronor;

d) till Tekniska högskolan i Lund: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 175 000 kronor;

e) till Tekniska högskolan i Lund: Materiel m.m. för
budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 52 000 kronor;

f) medgiva, att inredning och utrustning för tekniska
högskolan i Lund må beställas till ett värde av högst

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

200 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret
1962/63;

g) till Inredning och utrustning av nya lokaler: Tekniska
högskolan i Lund för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor; h)

bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med
Lunds stad rörande vissa fastighetsöverlåtelser i Lund;

i) till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund
för budgetåret 1961/62 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under I, II och III
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lindén

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

INNEHÅLL

Sid.

I. Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg.................... 3

1. Inledning .................................................. 3

2. Handelshögskolan i Stockholm .............................. 5

Nuvarande förhållanden .................................. 5

Förslag..................................................

3. Handelshögskolan i Göteborg ............................... 12

Nuvarande förhållanden .................................. 12

Förslag.................................................. 21

4. Departementschefen ........................................ 28

II. Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola m. m............... 38

1. Inledning.................................................. 38

2. Nybyggnader .............................................. 38

3. Inredning och utrustning.................................... 45

4. Departementschefen ........................................ 49

III. Högre teknisk utbildning och forskning i Lund................... 52

1. Inledning.................................................. 52

2. Organisationskommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 53

A. Avlöningar ........................................... 54

B. Omkostnader ......................................... 57

C. Materiel m. .......................................... 57

D. Inredning och utrustning .............................. 57

3. Mark- och byggnadsfrågor................................... 58

A. Vissa marköverlåtelser ................................. 58

B. Byggnadsarbeten för tekniska högskolan i Lund.......... 67

4. Departementschefen ........................................ 69

Ivar Hsggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1961

610556