Kungl. Maj:ts proposition nr 79 dr 1961

1

Nr 79

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
universitetssjukhusen m.mgiven Stockholms slott
den 3 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

För påbörjande av en nybyggnad för strålskyddsverksamheten vid radiofysiska
institutionen å karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett investeringsanslag
av 1 400 000 kronor.

Till utrustning av bl. a. de nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset
föreslås att ett reservationsanslag av 1 532 000 kronor anvisas samt att
vissa beställningsbemyndiganden lämnas.

Riksdagen föreslås bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med
Uppsala läns landsting angående den fortsatta utbyggnaden av Akademiska
sjukhuset i Uppsala, m. m.

För det fortsatta utbyggandet av Akademiska sjukhuset i Uppsala föreslås
anvisande av ett investeringsanslag av 5 465 000 kronor.

Till utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala äskas ett reservationanslag
av 1 795 000 kronor.

Vidare äskas till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund ett reservationsanslag av 3 220 000 kronor.

Förslag framlägges om avtal mellan staten och Malmö stad angående anordnande
av medicinsk undervisning vid den socialmedicinska avdelningen
vid Malmö allmänna sjukhus.

Vidare föreslås för fortsatt upprustning av serafimerlasarettet anvisande
av ett reservationsanslag av 900 000 kronor. Härav avses 400 000 kronor för
utrustning till kirurgiska kliniken.

Till lån till sällskapet Eugeniahemmet för inredande av en vårdavdelning
för hörselskadade cp-barn föreslås ett investeringsanslag av 125 000 kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 79

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars
1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och civildepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna följande anslag, nämligen under
punkten 61 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av
1 530 000 kronor, under punkten 64 till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten
vid serafimerlasarettet m. m. ett reservationsanslag av 700 000
kronor, under punkten 72 till Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor samt under punkten 77 till
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

1 Lund m. m. ett reservationsanslag av 3 400 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i sagda proposition på min hemställan under
kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna dels under
statens allmänna fastighetsfond följande anslag, nämligen under punkten

2 till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m. ett investeringsanslag
av 1 400 000 kronor och under punkten 6 till Utbyggande av
Akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av 5 465 000 kronor,
dels ock under fonden för låneunderstöd, punkten 15, till Lån till sällskapet
Eugeniahemmet ett investeringsanslag av 125 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I samband härmed torde jag få anmäla uppkomna frågor rörande godkännande
av avtal dels angående utbyggnad av Akademiska sjukhuset i
Uppsala m. m., dels ock om medicinsk undervisning vid den socialmedicinska
avdelningen vid Malmö allmänna sjukhus. Vidare torde jag få anmäla
fråga om anvisande av medel för anslutning av viss elkabel till karolinska
sjukhusets elnät.

I. Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m.m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 100 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

3

Inledning

I sitt år 1956 avgivna betänkande (SOU 1956: 38) föreslog 1951 års strålskyddskommitté
bl. a., att i anslutning till radiofysiska institutionens byggnader
på karolinska sjukhusets område skulle uppföras en fristående nybyggnad,
huvudsakligen avsedd för strålskyddsverksamheten samt administration,
verkstad och andra för verksamheten vid institutionen gemensamma
anordningar.

Vid min anmälan av kommitténs byggnadsförslag i propositionen nr
87/1958 framhöll jag, att åtgärder snarast måste vidtagas för att lösa institutionens
lokalfrågor. Vidare erinrade jag om att mitt ställningstagande till
kommitténs organisationsförslag i propositionen nr 73/1958 i hög grad
påverkats av att jag ansett, att en intim kontakt mellan forskningen och
den löpande verksamheten vid institutionen måste upprätthållas i varje
fall under de närmaste åren och att möjligheterna till inbördes samarbete
och utbyte av erfarenheter verksamhetsgrenarna emellan borde tillvaratas.
En av de viktigaste förutsättningarna för att dessa önskemål skulle
kunna förverkligas syntes mig vara att de olika avdelningarnas lokaler vore
belägna i varandras närhet, så att befattningshavarna i det dagliga arbetet
kunde hålla kontakten med varandra. Trots de invändningar, som kunde
resas mot att förlägga för karolinska sjukhusets drift icke direkt nödvändiga
byggnader till sjukhusets område, ansåg jag mig därför böra förorda,
att de erforderliga nybyggnaderna förlädes på sådan plats, inom eller i
närheten av området, att det nödvändiga samarbetet och kontakten mellan
avdelningarna möjliggjordes. Med hänsyn till vad som upplysts bl. a. rörande
svårigheterna att lösa avloppsfrågan på den av strålskyddskommittén
föreslagna byggnadsplatsen, uttalade jag, att lokalfrågan från de av mig
angivna utgångspunkterna borde utredas ytterligare.

Vad jag sålunda anfört biträddes av riksdagen (statsutsk. uti. nr B 40/
1958, riksd. skr. nr B 60/1958).

Sedan Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att verkställa fortsatt utredning rörande radiofysiska institutionens lokalbehov
samt till Kungl. Maj :t inkomna med härav föranledda förslag till
byggnadsåtgärder, avgav styrelsen den 25 augusti 1959 förslag i ämnet,
avseende dels en tillbyggnad norr om de nuvarande institutionsbyggnaderna
på karolinska sjukhusets område, dels ock vissa ombyggnadsarbeten inom
institutionens huvudbyggnad.

Byggnadsstyrelsens förslag innebar i fråga om tillbyggnaden, att en laboratoriebyggnad
i tre våningar jämte souterrängvåning och källare skulle
uppföras i anslutning till den befintliga institutionen. Kostnaden uppskattades
enligt prisläget den 1 juli 1959 till cirka 4 000 000 kronor. I fråga om
lokaldispositionen i laboratoriebyggnaden anförde styrelsen i huvudsak
följande.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Källaren upptages av allmänna förråd och diverse servicelokaler, souterrängvåningen
av verkstadsavdelning med packrum och lastkaj samt ett par
mindre laboratorieavdelningar som kräver strålskydd, bottenvåningen av
huvudentré samt avdelningar för hälsokontroll och röntgenkontroll, våningen
1 trappa av lokaler för den kärnfysikaliska avdelningen, lokaler för
institutionsföreståndaren och konferensrum m. m. samt våningen 2 trappor
huvudsakligen av lokaler för rutinlaboratorier samt olika övningslaboratorier
m. m. för undervisning.

över byggnadsstyrelsens förslag avgavs yttranden av direktionen för
karolinska sjukhuset, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, lärarkollegiet
vid karolinska institutet, styrelsen för Stockholms högskola och kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, vilka samtliga anslöt sig till
byggnadsförslagets utformning. Direktionen för karolinska sjukhuset avstyrkte
dock, att byggnaden förlädes till sjukhusets område.

Genom beslut den 18 mars 1960 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att, med beaktande av vad som anförts i en vid beslutet fogad departementspromemoria,
utföra projektering fram till och med färdigställande
av huvudritningar till samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad
av radiofysiska institutionen i huvudsaklig överensstämmelse med
de i styrelsens skrivelse den 25 augusti 1959 framlagda förslagen.

Förslag

Byggnadsstyrelsen hemställer i skrivelse den 20 februari 1961 om anvisande
för budgetåret 1961/62 av 1 400 000 kronor för tillbyggnad av radiofysiska
institutionen.

Motiv

Byggnadsstyrelsen framhåller, att de nu framlagda ritningarna i vissa avseenden
avviker från vad som förutsatts i den inledningsvis omnämnda
departementspromemorian. Beträffande skälen härför åberopas en av medicinalstyrelsens
strålskyddsnämnd till styrelsen överlämnad, av föreståndaren
för radiofysiska institutionen upprättad promemoria.

Ritningarna har enligt styrelsen underställts strålskyddsnämnden, karolinska
institutet och direktionen för karolinska sjukhuset, vilka godkänt
desamma. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har
ej haft något att erinra mot tillbyggnadens läge.

Kostnaden för tillbyggnaden inklusive yttre ledningar beräknas av byggnadsstyrelsen
till 4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1960.

Styrelsen framhåller, att tillbyggnadens läge inneburit vissa problem beträffande
anordnandet av avlopp. Ur teknisk och ekonomisk synpunkt har
styrelsen funnit det lämpligast att utforma avloppssystemet så att dag -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 7961

vatten avledes till Uppsalavägen, medan övrigt avlopp anslutes till sjukhusets
befintliga nät.

På grund av tidsbrist har ritningsarbetet beträffande de ombyggnadsarbeten,
som avses utföras i den radiofysiska institutionens nuvarande byggnad
efter tillbyggnadens färdigställande, ej hunnit föras fram till färdiga
huvudritningar, varför kostnad för dessa arbeten ej kan anges.

Det belopp, 1 400 000 kronor, som i 1961 års statsverksproposition preliminärt
upptagits för budgetåret 1961/62 finner styrelsen motsvara medelsbehovet
för nämnda budgetår.

Departementschefen

Radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset omorganiserades
och ålades vidgade arbetsuppgifter fr. o. m. budgetåret 1958/59, i samband
varmed institutionen jämväl erhöll icke oväsentliga personalförstärkningar,
främst för den institutionen åvilande strålskyddsverksamheten. Redan dessförinnan
hade institutionens lokalresurser visat sig otillräckliga. Vid min
anmälan i propositionen nr 87/1958 av ett av 1951 års strålskyddskommitté
framlagt förslag till tillbyggnad till de nuvarande institutionsbyggnaderna
på karolinska sjukhusets område framhöll jag, att då stora svårigheter
förelegat att bereda utrymme redan för det personaltillskott, som medgivits
för budgetåret 1957/58, det vore uppenbart, att åtgärder snarast måste vidtagas
för att lösa institutionens lokalfrågor. För att tillfredsställande fylla
framför allt tillsynsavdelningarnas behov av ökade utrymmen fann jag
nybyggnadsåtgärder vara ofrånkomliga. Lokalfrågan borde emellertid enligt
min mening bli föremål för ytterligare utredning.

Sedan riksdagen anslutit sig till vad jag sålunda anfört, uppdrogs åt
byggnadsstyrelsen att verkställa fortsatt utredning av frågan. Det förslag i
ämnet, som av styrelsen framlades i augusti 1959, innebar, att en nybyggnad,
huvudsakligen avsedd för tillsynsverksamheten, skulle uppföras i
anslutning till de befintliga institutionsbyggnaderna på sjukhusets område,
varjämte vissa ombyggnadsarbeten skulle företagas i de nuvarande lokalerna.
Vid granskningen inom inrikesdepartementet befanns förslagets allmänna
utformning och dimensionering i princip kunna godtagas, varför
åt byggnadsstyrelsen uppdrogs att utföra projektering av byggnadsföretaget.
I en inom departementet upprättad promemoria anfördes härvid vissa
allmänna synpunkter på förslaget, vilka borde beaktas vid den fortsatta
projekteringen. Sålunda ansågs antalet tjänsterum snävt tilltaget med tanke
på framtida utvecklingsmöjligheter, varför det borde undersökas i vad
mån utrymmena för tjänsterum kunde ökas utan att byggnadens totala
storlek vidgades. Vidare påpekades att avloppsfrågans ordnande och kostnaderna
härför krävde speciell uppmärksamhet i samband med projekte -

6

Kungl. Maj.''ts proposition nr 79 år 1961

ringen. I övrigt anfördes en del smärre detaljanmärkningar, huvudsakligen
avseende dimensioneringen av vissa närmare angivna lokalenheter m. m.

Det nu projekterade byggnadsförslaget överensstämmer i allt väsentligt
med det tidigare granskade. Såsom byggnadsstyrelsen framhållit har de i
departementspromemorian anförda synpunkterna endast delvis beaktats.
De avvikelser, som gjorts från denna, har närmare motiverats i en av föreståndaren
för radiofysiska institutionen upprättad promemoria. Vad angår
möjligheterna att öka utrymmena för tjänsterum har härvid framhållits,
att en del av den tekniska personalen beräknas vara sysselsatt i laboratorierna
och att vissa rum vid en ökning av personalen kan utnyttjas av två
tjänstemän gemensamt, varjämte vissa utrymmen i nybyggnaden kan frigöras,
när ombyggnadsarbetena i den nuvarande institutionsbyggnaden genomförts.
I fråga om detaljanmärkningarna i departementspromemorian
har lämnats förklaringar till gjorda avvikelser, som jag anser mig kunna
godtaga. Vad slutligen angår avloppsfrågan har jag ingen erinran mot den
av byggnadsstyrelsen förordade lösningen under förutsättning att hinder
gentemot Solna stad icke möter mot att dagvattnet avledes till Uppsalavägen.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att en tillbyggnad uppföres
i anslutning till radiofysiska institutionens byggnader på karolinska
sjukhusets område i huvudsaklig överensstämmelse med det nu framlagda
förslaget. Byggnadsstyrelsens beräkning av kostnaderna härför, 4 000 000
kronor, överensstämmer med den tidigare gjorda kostnadsuppskattningen.

Då tillbyggnaden måste färdigställas, innan de ombyggnadsarbeten, som
avses skola utföras i den nuvarande institutionsbyggnaden, kan påbörjas,
förordar jag, att medel för tillbyggnadsarbetenas igångsättande anvisas för
nästa budgetår, oaktat projekteringen av ombyggnadsarbetena ännu ej
slutförts. I enlighet med min preliminära beräkning av medelsbehovet i
statsverkspropositionen föreslår jag, att för nästa budgetår anvisas 1 400 000
kronor för ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsåtgärder för strålskydds verksamhet
m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag
av 1 400 000 kronor.

II. Karolinska sjukhuset: Utrustning

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 3 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79''år 1961

7

Förslag

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté hemställer i skrivelser den
26 september 1960 och den 13 februari 1961 om dels anvisande av 1 532 000
kronor till utrustning av alkoholkliniken och nervklinikerna, dels ock bemyndigande
att beställa utrustning till ett värde av 3 302 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1962/63.

Den begärda medelsanvisningen har beräknats på sätt framgår av följande
sammanställning:

Alkoholkliniken .......................................... 532 000

Nervklinikerna ...... ............. ..................... 1 000 000

Summa kronor 1 532 000

Motiv

Alkoholkliniken. Till utrustning av alkoholkliniken, vilken utrustning
kostnadsberäknats till 1 032 000 kronor, har för budgetåret 1960/61 anvisats
500 000 kronor, varjämte bemyndigande lämnats kommittén att beställa
utrustning till ett värde av 300 000 kronor att gäldas tidigast under budgetåret
1961/62. Enligt föreliggande beräkningar kommer klinikbyggnaden att
vara färdig att tagas i bruk före den 1 oktober 1961. Detta innebär, att medel
för resterande utrustning, 532 000 kronor, måste anvisas för budgetåret
1961/62. Då någon kostnad för allmän varuskatt icke kunde förutses vid tidpunkten
för utrustningsförslagets upprättande, torde det bliva nödvändigt
för kommittén att senare få äska ytterligare medel härför, i runt tal 42 000
kronor. Snabbtelefonanläggningen till kliniken, vars anskaffande tidigare
ansetts åvila kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande,
skall efter underhandsöverenskommelse med denna kommitté anskaffas av
utrustningskommittén. Medel härför har ej upptagits i utrustningsförslaget,
men kommittén avser att söka inom ramen för detta anskaffa även ifrågavarande
anläggning. Skulle detta icke visa sig vara möjligt, förbehåller sig
kommittén att sedermera få äska erforderliga medel.

Nervklinikerna. Nervklinikerna beräknas vara klara för inflyttning omkring
den 1 oktober 1962, och viss del av det erforderliga utrustningsanslaget
måste därför anvisas för budgetåret 1961/62, bl. a. för erläggande av förskottslikvider
i den män sådana måste utbetalas vid avtals slutande. Kommittén
har beräknat det totala medelsbehovet för nästa budgetår till
1 500 000 kronor, varav kommittén av staten äskar 1 000 000 kronor. Det beräknade
medelsbehovet får anses utgöra ett absolut minimum. Enligt föreliggande
avtal mellan staten, å ena sidan, och Stockholms stad och Stockholms
läns landsting, å andra sidan, rörande samarbete för uppförande och
drift av nervklinikerna vid karolinska sjukhuset skall staden och länet till -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

handahålla under utrustningstiden erforderliga medel, och dessa bidrag
skall fördelas per utrustningsår i ungefärlig proportion till statens utrustningskostnad.
Kommittén kommer därför att från staden respektive länet
begära 235 000 respektive 265 000 kronor för nästa budgetår.

I av kommittén upprättat utrustningsförslag har undantagits vissa lokaler
i laboratorieflygelns bottenvåning och samtliga lokaler i våningen 2
trappor i samma flygel. I fråga om dessa lokaler avses med vidare byggnadstekniska
åtgärder skola anstå i avvaktan på utredning av kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande rörande möjligheterna till vissa
ändringar, som påkallats bl. a. genom tillkomsten av laboratorier för neurofysik
m. m.

Ett i oktober 1960 utarbetat förslag till inventarieutrustning, grundat på
önskemål från vederbörande överläkare, kostnadsberäknades till 9 590 000
kronor, varav 372 000 kronor för allmän varuskatt. Utrustningskommittén
har efter överläggningar med överläkarna vid neurologiska kliniken, neuroradiologiska
avdelningen och neurofysiologiska laboratoriet enats om dels
vissa nedskrivningar till ett belopp av cirka 596 000 kronor och dels att tills
vidare låta anstå med anskaffningen av viss apparatur m. m. till ett värde
av cirka 523 000 kronor, allt inklusive kostnaderna för allmän varuskatt.
Behovet av de uppskjutna anskaffningarna bör nämligen enligt kommitténs
mening bättre kunna prövas, sedan klinikerna något år varit i drift och erfarenheter
vunnits rörande verksamhetens framtida omfattning. Det sålunda
omprövade utrustningsförslaget har kostnadsberäknats till 8 471 000
kronor, varav 326 000 kronor för allmän varuskatt. Enligt gällande fördelningsgrunder
skall härav i runda tal 5 567 600 kronor ankomma på staten,
1 366 300 kronor på Stockholms stad och 1 537 100 kronor på Stockholms
läns landsting. Då stadens och länets representanter i kommittén icke ansett
sig kunna biträda det föreliggande förslaget, avser kommittén att fortsätta
sina försök till ytterligare nedskrivningar. Utrustningskommittén räknar
med att kunna redovisa resultatet av dessa ytterligare nedprutningsförsök
i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63. Utrustningsbehovet
för de lokaler inom laboratoriebyggnaden, beträffande vilka
särskild utredning pågår, kommer att redovisas vid samma tillfälle.

I slutskedet av arbetet med nu föreliggande utrustningsförslag har från
överläkaren vid neurokirurgiska kliniken, professorn L. Leksell, inkommit
förslag om anskaffning av en lineär accelerator, avsedd för utnyttjande av
strålkirurgisk operationsmetod vid stereotaktiska operationer av parkinsonism
och vissa smärttillstånd. Utrustningskommittén, som remitterat
ärendet till direktionen för karolinska sjukhuset, avvaktar för närvarande
besked om resultatet av pågående utredning rörande möjligheterna till installation
och utnyttjande av ifrågavarande apparatur. Kommittén avser att
därefter taga ställning till förslaget.

För budgetåret 1961/62 erfordras jämväl inköpsbemyndiganden om totalt
4 000 000 kronor. På grund härav hemställer kommittén av staten om in -

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

köpsbemyndigande till ett värde av 2 700 000 kronor och avser att från staden
och länet begära inköpsbemyndiganden om 612 000 respektive 688 000
kronor.

Röntgendiagnostiska institutionen. Arbetena med utökningen av lokaler
inom röntgendiagnostiska institutionen torde hinna avslutas före utgången
av budgetåret 1961/62. Förslag till inventarieutrustning, kostnadsberäknat
till 602 000 kronor, har i samråd med överläkaren upprättats inom kommittén.
Den huvudsakliga delen av beloppet, cirka 493 000 kronor, belöper på
röntgenapparatur. Då leveranstiden för sådan apparatur normalt beräknas
till omkring 12 månader, är det angeläget att leveransavtal kan slutas i god
tid. Kommittén finner således erforderligt, att bemyndigande lämnas för inköp
under budgetåret 1961/62 av hela den i förslaget upptagna utrustningen.

Departementschefen

De totala kostnaderna för utrustning av den nya alkoholkliniken har beräknats
till 1 032 000 kronor. Härav har för innevarande budgetår anvisats
500 000 kronor, varjämte kommittén erhållit bemyndigande att beställa utrustning
till ett värde av högst 300 000 kronor. För anskaffning av resterande
utrustning för alkoholkliniken bör för nästa budgetår anvisas 532 000
kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran mot att kommittén inom
den godtagbara kostnadsramen anskaffar en snabbtelefonanläggning för kliniken.

Det av kommittén framlagda utrustningsförslaget beträffande nervklinikerna
slutar, även efter de nedskärningar, som kommittén gjort i förhållande
till ett tidigare på överläkarnas önskemål grundat program, på ett högst
betydande belopp. Det föreliggande förslaget, som kostnadsberäknats till
8 471 000 kronor, är emellertid icke slutligt. Å ena sidan har nämligen kommittén
med hänsyn till de invändningar mot kostnaden, som rests från
Stockholms stads och Stockholms läns landstings representanter i kommittén,
förklarat sig ämna göra ytterligare försök till nedskärningar av det
framlagda förslaget. Å andra sidan är förslaget icke fullständigt, i det att viss
utrustning till ett värde av drygt 0,5 miljoner kronor undantagits, enär anskaffningen
ansetts böra anstå, tills någon erfarenhet av klinikernas drift
vunnits. Vidare avses förslaget skola kompletteras beträffande vissa lokaler,
i fråga om vilka särskild utredning angående omdisponering pågår. Härjämte
har överläkaren vid neurokirurgiska kliniken framfört önskemål om
viss ytterligare apparatur, vilket förslag för närvarande prövas inom kommittén.
Kommittén har anmält, att den avser att framlägga ett definitivt
utrustningsförslag i anslagsäskandena för budgetåret 1962/63.

Med hänsyn till de många osäkra faktorer, som sålunda alltjämt föreligger,
finner jag det f. n. icke möjligt att taga slutlig ställning till utrustningsprogrammet
och kostnaderna för detta. Då jag emellertid finner det uppenbart,
att det för utrustningsanskaffningar under nästa budgetår äskade total -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

beloppet, 1 500 000 kronor, och totalbeloppet, 4 000 000 kronor, av det begärda
beställningsbemyndigandet under alla förhållanden ligger inom ramen
för en för nervklinikerna ofrånkomlig utrustningskostnad, förordar jag, att
i enlighet med kommitténs äskanden från statens sida anvisas 1 000 000
kronor för utrustningsanskaffningar under budgetåret 1961/62, varjämte
riksdagens medgivande bör utverkas att beställa utrustning till ett värde av
högst 4 000 000 kronor, att — i vad avser den på staten fallande delen av
kostnaden för denna utrustning, högst 2 700 000 kronor — gäldas tidigast
under budgetåret 1962/63. För att icke möjligheter till ytterligare nedskärningar
i utrustningsprogrammet skall förloras, förutsätter jag härvid, att
icke annan utrustning inköpes eller beställes under nästa budgetår än sådan,
som av kommittén bedömes helt ofrånkomlig. Vidare förutsätter jag, att
kommittén under det fortsatta arbetet med utrustningsförslaget så långt det
är görligt beaktar möjligheterna att begränsa utgifterna, utan att kravet på
en tillfredsställande standard 1 fråga om utrustningen eftersättes. Härvid
vill jag särskilt understryka angelägenheten av att kommittén undersöker
varje möjlighet att låta sådan vid serafimerlasarettets nervkliniker befintlig
utrustning, som icke lämpligen bör kvarbliva vid lasarettet, komma till
användning vid de nya nervklinikerna för undvikande av motsvarande nyanskaffning.

Kungl. Maj :t har på min hemställan i årets statsverksproposition under
anslaget till Utbyggande av karolinska sjukhuset på kapitalbudgeten förordat
anvisande av medel för utökning av den röntgendiagnostiska institutionens
lokaler. Kommitténs utrustningsprogram för dessa lokaler anser jag
mig böra tillstyrka. Ehuru den gjorda kostnadsberäkningen icke föranlett
någon erinran från min sida, förutsätter jag dock, att kommittén vinnlägger
sig om att begränsa utgifterna så långt det är möjligt. I enlighet med
kommitténs hemställan torde böra utverkas riksdagens medgivande att beställa
ifrågavarande utrustning till ett värde av högst 602 000 kronor, att
gäldas tidigast under budgetåret 1962/63.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva, att utrustning till nervklinikerna vid karolinska
sjukhuset må beställas till ett värde av högst 4 000 000
kronor, att, såvitt på staten ankommer, gäldas tidigast under
budgetåret 1962/63;

b) medgiva, att utrustning till röntgendiagnostiska institutionen
vid karolinska sjukhuset må beställas till ett värde
av högst 602 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret
1962/63;

c) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 532 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

11

III. Avtal angående utbyggnad av Akademiska sjukhuset i

Uppsala m. m.

Inledning

Gällande avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående samarbete
för drift av Akademiska sjukhuset i Uppsala (jämför propositionerna
nr 123Al951 sid. 69—71 och nr 161/1953 sid. 17—18) föreskriver i fråga om
ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset, att förhandlingar i varje särskilt
fall skall äga rum beträffande parternas deltagande i kostnaderna härför,
innan framställning om anslag göres hos vederbörande myndigheter.

Hittillsvarande kostnader för de redan påbörjade och i en del fall slutförda
byggnadsföretag, som omfattas av det av 1958 års B-riksdag och
landstinget godkända förslaget till reviderad generalplan för Akademiska
sjukhusets utbyggande, har i princip delats lika mellan parterna, dock
med uttrycklig reservation från landstingets sida för en omprövning av
landstingets andel i dessa kostnader.

Enligt de av 1960 års riksdag godtagna, i propositionen nr 159/1960 förordade
riktlinjerna för regionsjukvårdens utbyggande skall Akademiska
sjukhuset vid sidan av den nuvarande uppgiften som undervisningssjukhus
och centrallasarett för Uppsala län jämväl vara regionsjukhus för
Uppsalaregionen, omfattande Uppsala län, Västmanlands län utom Köpingsområdet,
Kopparbergs och Gävleborgs län, Västernorrlands län utom
Ångermanland samt Jämtlands län. Efter bemyndigande av 1960 års riksdag
har Kungl. Maj:t den 30 december 1960 godkänt ett avtal mellan staten
och Uppsala läns landsting (huvudmännen), å ena sidan, samt Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns
landsting samt Gävle stad (regionlandstingen), å andra sidan, om samarbete
beträffande regionsjukvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Avtalet utgör ett principavtal om regionsjukvård vid sjukhuset, och enligt
detsamma skall huvudmännen driva regionsjukhuset för samtliga parters
räkning. Enligt avtalet skall för tillgodoseende av regionlandstingens sjukvårdsbehov
inrättas sammanlagt cirka 400 vårdplatser inom de s. k. regionspecialiteterna
ävensom en käkcentral samt övriga för regionsjukvården
erforderliga serviceavdelningar m. m. Som samarbetsorgan för frågor rörande
regionsjukvården inom regionen skall enligt avtalet finnas en särskild
regionsjukvårdsnämnd bestående av representanter för parterna i
avtalet. Med hänsyn till att frågan om normer för regionsjukvårdsavtal
f. n. är föremål för utredning inom Svenska landstingsförbundet har parterna
icke ansett det möjligt att i avtalet närmare reglera de ekonomiska
inellanhavandena dem emellan på annat sätt än att regionlandstingen däri
åtagit sig att för vård å regionvårdsklinik av patient, för vilken landstinget
svarar enligt sjukhuslagen, erlägga en vårddagsavgift, motsvarande de å

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

vårddagen belöpande verkliga drift- och kapitalkostnaderna. Parterna har
förbundit sig att efter det landstingsförbundet utfärdat rekommendation
om normalavtal upptaga överläggningar i frågan. Regionsjukvårdsavtalet
har trätt i kraft den 1 januari 1961.

För ernående av fastare reglering av mellanhavandena mellan staten och
Uppsala läns landsting i samband med realiserandet av den reviderade generalplanen
för sjukhusets utbyggande har kommittén för Akademiska
sjukhusets i Uppsala utbyggande med skrivelse den 31 augusti 1960 framlagt
förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan, samt
Uppsala läns landsting, å andra sidan, angående utbyggnad av Akademiska
sjukhuset i Uppsala, m. m.

över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
kanslern för rikets universitet efter hörande av det större akademiska
konsistoriet i Uppsala samt Uppsala läns landstings förvaltningsutskott.
Det större akademiska konsistoriet har bifogat yttrande av universitetets
medicinska fakultet.

Byggnadskommitténs förslag

Kommittén anför, att enligt den reviderade generalplanen för Akademiska
sjukhusets utbyggande vårdplatsantalet vid sjukhuset kommer att öka
från cirka 1 100 platser till cirka 1 600 platser. Utbyggnaden omfattar emellertid
cirka 800 nya platser, varför i runt tal 300 platser ersätter redan
befintliga vårdplatser. Den totala kostnaden för utbyggnaden har på
grundval av mycket approximativa beräkningar uppskattats till cirka 116
miljoner kronor för byggnader och cirka 23 miljoner kronor för utrustning
eller totalt cirka 140 miljoner kronor.

När det gällt att avväga statens och Uppsala läns landstings andel i utbyggnaden
har kommittén till en början utgått från att av den totala
byggnads- och utrustningskostnaden 25 procent bör stanna å statsverket
med hänsyn till de merkostnader, som föranledes av den medicinska undervisningen
och forskningen vid sjukhuset. Kommittén erinrar om att detta
procenttal lagts till grund för beräkningen av statens bidrag till den fortsatta
utbyggnaden av Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg enligt ett av statsmakterna
år 1960 godkänt avtal.

Av den totala utbyggnadskostnaden har vidare enligt vissa schematiskt
gjorda beräkningar cirka 52 miljoner kronor ansetts belöpa å den del av
regionsjukvården vid sjukhuset, som avses att betjäna andra sjukvårdsområden
inom Uppsalaregionen än Uppsala län. Av denna kostnad bör av
nyss angivna skäl 25 procent stanna å staten. Återstående belopp, (52 — 13)
cirka 39 miljoner kronor, vilket motsvarar inemot 30 procent av totalkostnaden,
skall bestridas av övriga sjukvårdshuvudmän inom Uppsalaregionen.
Enligt kommittén torde det icke bli möjligt att av sistnämnda huvud -

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

män uttaga detta belopp successivt under utbyggnadstiden. Däremot räknar
kommittén bestämt med att de berörda sjukvårdshuvudmännen kommer
att ersätta de årliga kapitalkostnader, som föranledes av de för deras räkning
verkställda investeringarna. Då dessa investeringar sker för sjukvårdsändamål
och det även av andra skäl synes lämpligt att finansieringen
av dessa investeringar sker i landstingskommunal regi, har kommittén
ansett sig böra föreslå, att Uppsala läns landsting åtager sig denna uppgift.

Vid avvägning av Uppsala läns landstings egen andel i utbyggnadskostnaderna
har kommittén beaktat, att utöver de vårdplatser, som avses för
övriga sjukvårdshuvudmän inom Uppsalaregionen, vissa platser inom länsspecialiteter
avtalsmässigt skall stå till förfogande för patienter från Stockholms
läns landstingsområde. Vidare tillgodoser sjukhuset otvivelaktigt
visst vårdbehov jämväl inom andra närbelägna sjukvårdsområden, även om
särskilda avtal härom icke föreligger. Den ökning av patientunderlaget,
som på detta sätt kommer till stånd, är enligt kommittén av stor betydelse
för undervisning och forskning. Kommittén har vidare ansett sig kunna
konstatera, att den långt drivna specialiseringen måste medföra betydligt
högre investeringskostnader per vårdplats än som får anses normalt för
centrallasarett.

Med beaktande av sålunda anförda och övriga föreliggande omständigheter
har kommittén ansett sig böra föreslå, att landstingets bidrag till utbyggnaden
begränsas till 30 procent. Detta procenttal skall, såsom närmare
framgår av avtalsförslaget, gälla den del av utbyggnadsskedet, som f. n. kan
överblickas.

Enligt kommitténs nu framlagda förslag skall således under pågående
utbyggnadsskede 30 procent av de totala kostnaderna bestridas av Uppsala
läns landsting. De verkliga kostnaderna för anordnande av regionlandstingens
vårdplatser, med förut berört avdrag för undervisning och forskning,
skall slutligt bestridas av dessa landsting, men Uppsala läns landsting
skall svara för finansieringen av denna del av utbyggnadskostnaderna,
vilka uppskattats till inemot 30 procent av totalkostnaden. Återstående
kostnader eller drygt 40 procent av totalkostnaden skall således stanna å
statsverket.

Det framlagda avtalsförslaget har följande lydelse.

Förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan, samt
Uppsala läns landsting, å andra sidan, angående utbyggnad av Akademiska
sjukhuset i Uppsala, in. in.

§ 1

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala skola uppföras och utrustas de kliniker,
operations- och röntgenavdelningar, laboratorier och övriga serviceorgan
ävensom de anläggningar i övrigt, som finnas upptagna i bilaga till
detta avtal. I bilagan ha angivits de byggnader, i vilka de olika klinikerna
in. in. enligt nuvarande planer skola placeras, men parterna äro införstådda

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

med att det fortsatta planeringsarbetet kan komma att medföra ändringar
i detta hänseende. Avtalet gäller anläggningar och utrustning såväl för sjukvården
som för därtill ansluten klinisk undervisning och forskning, dock,
såvitt gäller utrustning för forskning, endast sådan, som är att hänföra till
vedertagen grundutrustning.

§ 2

Utbyggnaden skall ske så snabbt ekonomiska och organisatoriska resurser
medge.

§ 3

Landstinget skall bidraga till kostnaderna för utförande och utrustning
av de i bilagan avsedda byggnaderna och anläggningarna med 30 procent
av de verkliga kostnaderna härför.

Beträffande tillhandahållande av medel genom landstingets försorg för
utbyggnaden i den mån denna avser regionsjukvård för andra i Uppsalaregionen
ingående sjukvårdsområden än Uppsala län skall gälla vad därom
överenskommes i samband med avtal om regionsjukvården.

§ 4

Om under tiden för verkställandet av det i förevarande avtal avsedda
byggnadsprogrammet annan än däri upptagen byggnad eller anläggning
kommer till stånd vid sjukhuset, skall landstinget bidraga med 30 procent
av de verkliga kostnaderna för sådan byggnad eller anläggning och dess utrustande,
därest icke annan överenskommelse träffas mellan parterna.

Landstinget skall bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna
jämväl för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller
annan anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena ej bestridas av
medel, som ställas till förfogande för löpande (»normala») reparationsoch
underhållsarbeten.

§ 5

Utöver vad som följer av detta avtal och gällande driftavtal har staten och
landstinget icke några ekonomiska anspråk på varandra beträffande de å
sjukhusområdet uppförda byggnaderna och deras utrustning, dock att i
fråga om byggnader för sjuksköterskeskolan skall gälla vad därom särskilt
överenskommits eller överenskommes.

§6

Planering och projektering av utbyggnaden samt dess verkställande
skall handhavas av kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande,
i vilken hälften av ledamöterna skola representera staten och
hälften Uppsala läns landsting.

Landstinget skall bidraga med 30 procent av kostnaderna för kommitténs
allmänna utredningsverksamhet och för kommitténs egen verksamhet, dock
att parterna själva skola svara för kostnaderna för deras egna representanter
i kommittén.

§ 7

Landstinget tillhandahåller staten i §§ 3 och 4 omförmälda bidrag under
byggnads- respektive anläggningstiden i ungefärlig proportion till statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 är 1961 15

egna utlägg, i den mån icke parterna efter förslag av kommittén för sjukhusets
utbyggande annat medge.

§ 8

Landstingets bidrag till byggnader och andra anläggningar ställas till
statens förfogande i form av ouppsägbara, räntefria lån mot inteckning i
sj ukhusfastigheten.

Om sjukhuset nedlägges eller samarbetet mellan staten och landstinget
i fråga om sjukhuset eljest upphör, skall staten vara skyldig att av de lån,
som landstinget lämnat för sjukhusets utbyggande, återbetala ett belopp,
som motsvarar 30 procent av värdet av dåvarande byggnader tillhörande
sjukhuset.

Genom stadgandena i denna paragraf upphäves häremot stridande villkor
i de av universitetet tidigare utfärdade lånereverserna.

§ 9

Landstinget erhåller icke någon del i äganderätt till mark, byggnader
eller utrustning genom att lämna byggnads- och utrustningsbidrag enligt
detta avtal.

§ 10

Staten skall vara skyldig att tillhandahålla landstingets förvaltningsutskott
de räkenskaper och handlingar, som erfordras för beräkning av landstingets
bidrag till staten.

§ 11

Detta avtal berör ej den rätt landstinget enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och utrustning av
klinik eller annan inrättning vid sjukhuset.

§ 12

Av de cirka 1 600 vårdplatser, som sjukhuset kommer att omfatta efter
här avsedd utbyggnad, skall minst 800 tillhandahållas landstinget för vård
av patienter från Uppsala län.

§ 13

Beträffande sjukhusets fortsatta utbyggnad efter avslutandet av det i
detta avtal avsedda byggnadsprogrammet skall förhandlingar upptagas, så
snart kommittén för sjukhusets utbyggande framlagt plan för denna fortsatta
utbyggnad.

§ 14

Detta avtal träder i kraft omedelbart efter att det godkänts av Kungl.
Maj :t och Uppsala läns landsting.

Den i avtalsförslaget omnämnda bilagan innehåller följande sammanställning
över byggnader för kliniker, serviceorgan m. m. och andra anläggningar,
som beräknas bli utförda under det aktuella byggnadsskedet
vid Akademiska sjukhuset.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Byggnads

Klinik, serviceorgan eller annan anläggning benämning

Panncentral uppförd 1957—59 jämte beredskapsanläggning och
ev. utbyggnad K

Kulvertar, vägar, parkeringsplatser, parkanläggning, inhägnad,
ledningsdragningar, diverse andra arbeten sammanhängande
med sjukhusområdets iordningställande och utnyttjande utförda
efter 1. 1. 1959 —

Barnpsykiatri G

Medicinklinik (+ ev. njuravdelning) B 7

Centralkök, personalmatsalar, dagrum, centralförråd, tvättförråd
och administration S

Tillbyggnad för ytterligare plastikkirurgi, käkcentral och centraltandpoliklinik,
radioterapi och radiofysik P

Klinisk fysiologi B 2

Ytterligare röntgenavdelningar, polikliniker och laboratorier B 1, B 3
Ortopedi och thoraxkirurgi A 12

Ytterligare operationsavdelningar, polikliniker m. m. A 13

Neurologi, neurokirurgi, dermatologi och oftalmiatrik B 11

Ytterligare röntgenavdelning, polikliniker och laboratorier B 9

Klinisk kemi och klinisk virologi B 5

Klinisk bakteriologi B 8

Fysikalisk terapi F

Djurstallar och verkstäder —

Thoraxmedicin och geriatrik B 10

Infektionsavdelning N

Ombyggnadsarbeten för oundvikliga provisorier m. m. —

Byggadskommittén har lämnat följande speciella kommentarer i fråga
om vissa bestämmelser i avtalet.

§ 3 andra stycket. Reglering av frågan om finansiering av den del av
utbyggnaden, som belöper på övriga sjukvårdshuvudmän inom regionen,
har måst anstå i avbidan på resultatet av den inom Svenska landstingsförbundet
igångsatta utredningen, som syftar till att utarbeta ett normalavtal
för regionsjukvård.

§ 5. Av de på sjukhusområdet uppförda byggnaderna har exempelvis
psykiatriska kliniken helt bekostats av staten. Lungkliniken har däremot
med författningsenliga bidrag uppförts av landstinget. I fråga om andra
byggnader, exempelvis öronkliniken, har från landstingets sida gjorts gällande
att dess andel (50 procent) av de verkliga kostnaderna betydligt
överstigit landstingets andel i byggnadens utnyttjande. Kommittén finner
det vara av betydelse för det framtida samarbetet, att huvudmännen i samband
med godkännande av förevarande avtal avstår från alla ekonomiska
anspråk på varandra i anledning av deras kostnader för dylika äldre byggnader.
Bestämmelse härom har intagits i denna paragraf, där dock av naturliga
skäl sjuksköterskeskolan undantagits.

§ 6. Enligt denna paragraf skall staten och landstinget även i fortsättningen
ha lika många representanter i kommittén.

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

§ 10. Kommittén ifrågasätter, om icke staten och landstinget borde utse
särskilda revisorer för gemensam granskning av såväl sjukhusets som
kommitténs räkenskaper.

Yttranden

Statskontoret anför.

Föreliggande avtalsförslag innebär, att staten skall stå för cirka 40 procent
av kostnaderna för utbyggnaden. Enligt beslut av 1960 års riksdag har
staten förbundit sig att betala 25 procent av kostnaderna för nybyggnader
vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och samma procentsats tillämpas
vid Allmänna sjukhuset i Malmö. I motsats till vad som gäller vid dessa
senare sjukhus, är staten emellertid formellt ägare till Akademiska sjukhuset
och landstinget bidrager endast till kostnaderna i förhållande till det
antal platser, som står till förfogande för patienter från landstingsområdet.
Finansieringen av kostnaderna för de regionvårdsplatser, som avdelats
för andra sjukvårdsområden inom Uppsalaregionen än Uppsala läns landsting,
skall jämväl ombesörjas av sistnämnda landsting. Kapitalanskaffningen
för vad som av utbyggnaden belöper å övriga platser, som utnyttjas
av bl. a. Stockholms läns landsting, kommer att åvila staten. Med hänsyn
härtill ävensom till övriga i ärendet föreliggande särskilda omständigheter
vill statskontoret icke motsätta sig, att det framlagda avtalsförslaget godkännes.

Riksräkenskapsverket yttrar.

Enligt riksräkenskapsverkets mening föreligger icke skäl för inteckning
i sjukhusfastigheten som säkerhet för landstingets ouppsägbara räntefria
lån till staten, då stadgandet i § 8 andra stycket reglerar statens skyldighet,
därest lånen skall infrias. Någon särskild garanti därutöver torde vara
onödig. Statlig fast egendom besväras i allmänhet icke av inteckningar.

Den i § 8 andra stycket använda specificeringen »dåvarande» ifråga om
byggnader tillhörande sjukhuset synes kunna giva anledning till tveksamhet,
huruvida härmed avses sjukhusets samtliga byggnader vid tidpunkten,
då sjukhuset nedlägges eller samarbetet mellan staten och landstinget
i fråga om sjukhuset eljest upphör, eller endast åsyftas de sjukhusbyggnader
till vilka landstinget lämnat bidrag enligt föreliggande avtalsförslag och
som kvarstår vid angivna tidpunkt.

I anslutning till innehållet i § 10 har kommittén ifrågasatt, om icke staten
och landstinget borde utse särskilda revisorer för gemensam granskning
av såväl sjukhusets som kommitténs räkenskaper. Riksräkenskapsverket,
som vill erinra om att enligt avtal mellan universitetet i Uppsala och
Uppsala läns landsting angående samarbete för driften av Akademiska
sjukhuset, § 9, landstinget äger att årligen genom två av landstinget utsedda
personer verkställa granskning av sjukhusets räkenskaper och förvaltning,
tillstyrker kommitténs förslag i fråga om särskilda revisorer för gemensam
granskning av såväl sjukhusets som kommitténs räkenskaper.

Då landstinget utser fyra av kommitténs åtta ledamöter (samma förhållande
gäller i fråga om utseende av ledamöter i direktionen för Akademiska
sjukhuset) och sålunda äger insyn i kommitténs räkenskaper synes stadgandet
i § 10 avtalsförslaget icke erforderligt, särskilt om landstinget jämväl
skall äga utse revisor för granskning av kommitténs räkenskaper.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 79

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Kanslern för rikets universitet, det större akademiska konsistoriet i Uppsala
och Uppsala universitets medicinska fakultet har icke några invändningar
i sak att göra mot avtalet men förutsätter, att liksom f. n. universitetet
representeras i byggnadskommittén.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott anmäler, att landstinget för
sin del godkänt avtalsförslaget.

Departementschefen

Vid min anmälan i propositionen nr 87/1958 av den reviderade generalplanen
för utbyggande av Akademiska sjukhuset framhöll jag, att man
icke på dåvarande stadium kunde binda den framtida utformningen av
sjukhusets olika delar. Den ständigt fortgående utvecklingen inom det vetenskapliga
och sjukvårdstekniska området kunde komma att väsentligt
modifiera uppgjorda planer icke blott i fråga om platsantalet utan även
beträffande kravet på diagnostik- och behandlingsavdelningar. Nya överväganden
föranledda av behov, som då icke kunde förutses, kunde föranleda
ändringar av såväl de olika klinikernas storlek som den ordning i vilken
de borde utbyggas. Planen borde emellertid kunna läggas till grund för det
fortsatta utredningsarbetet.

Vid framläggandet av den reviderade generalplanen förutsågs en utökning
av antalet vårdplatser från knappt 1 100 till omkring 1 450. Totalkostnaderna
för erforderliga byggnadsåtgärder beräknades i dåvarande prisläge
approximativt till inemot 80 miljoner kronor, vari dock icke inräknats
kostnaden för bl. a. en under byggnad varande ny panncentral.

Regionsjukvårdens utbyggande enligt de i propositionen nr 159/1960 framlagda
riktlinjerna medför emellertid ett ökat vårdplatsbehov vid Akademiska
sjukhuset. Sålunda avses sammanlagt cirka 530 vårdplatser skola
reserveras för de s. k. regionspecialiteterna, varav för Uppsala läns landstings
del cirka 130 vårdplatser och för övriga i Uppsalaregionen ingående
sjukvårdshuvudmän cirka 400. Detta medför, att man nu måste räkna med
en utbyggnad av sjukhuset till cirka 1 600 vårdplatser. Samtidigt har för
olika kliniker gemensamma anläggningar m. in. måst givas en större kapacitet,
vilket jämväl bidragit till att man fått kraftigt uppräkna de beräknade
kostnaderna för sjukhusets utbyggande. Dessa beräknas nu till totalt
cirka 140 miljoner kronor, varav cirka 23 miljoner kronor avser utrustningskostnader.
Det är min avsikt att, allteftersom utbyggnaden fortskrider,
liksom hittills lämna närmare redogörelser för de olika i generalplanen
ingående byggnadsföretagen i samband med äskanden av medel till desamma.
Då det fortsatta utredningsarbetet kan komma att föranleda modifieringar
i de i dag föreliggande planerna, bör man icke heller nu binda
den slutliga utformningen av sjukhuset.

Det föreliggande avtalsförslaget avser det skede av sjukhusets utbyg -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

gande, som f. n. kan överblickas. Sålunda har i § 1 jämförd med bilagan
till avtalsförslaget närmare angivits de byggnadsobjekt som avses. Beträffande
sjukhusets fortsatta utbyggande efter avslutandet av det i avtalsförslaget
avsedda byggnadsprogrammet skall förhandlingar upptagas, så snart
byggnadskommittén framlagt plan för denna fortsatta utbyggnad.

I fråga om den i avtalsförslaget angivna kostnadsfördelningen mellan
staten och Uppsala läns landsting får jag anföra följande.

Då staten formellt är ägare till Akademiska sjukhuset, har staten att
påtaga sig en så stor andel av kostnaderna för utbyggnaden, som icke skäligen
bör åvila annan huvudman. Det procenttal, efter vilket staten deltager
i kostnaderna för nybyggnader och utrustning vid Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg och Allmänna sjukhuset i Malmö, där merkostnaden för undervisningen
och forskningen ansetts motivera ett statsbidrag om 25 procent
av kostnaderna, kan sålunda icke tillämpas på totalkostnaden för utbyggnaden
vid Akademiska sjukhuset. Det må erinras, att Uppsala läns landstings
bidrag under de senaste årtiondena i allmänhet motsvarat hälften av
de verkliga kostnaderna för nybyggnader och utrustning vid Akademiska
sjukhuset. Landstingets redan gjorda tillskott till vissa av de byggnadsföretag,
som ingår i det nu aktuella utbyggnadsskedet, har dock lämnats
med uttrycklig reservation för en omprövning av landstingets andel i kostnaden.
Såsom skäl härför har landstinget bl. a. framhållit, att Akademiska
sjukhuset enligt generalplanen på många kliniker far ett betydligt större
platsantal än som erfordras för landstingets sjukvårdsområde, ävensom att
den höga specialiseringen för undervisningens och forskningens behov medför
väsentligt högre genomsnittliga investeringskostnader per vårdplats än
som eljest är normalt. Landstingets bidrag synes böra motsvara den verkliga
kostnaden för den del av utbyggnaden, som belöper på de för landstingsområdet
erforderliga platserna, med avdrag för de merkostnader, som
beräknats föranledda av undervisning och forskning. Jag har därför funnit
mig böra godtaga, att landstingets bidrag bestämmes till 30 procent av
den totala utbyggnadskostnaden.

Även beträffande kostnaderna för den del av utbyggnaden, som belöper
på regionsjukvård vid sjukhuset för andra sjukvårdsområden inom Uppsalaregionen
än Uppsala län, bör merkostnaden för undervisningen och
forskningen stanna på staten. Med utgångspunkt från föreliggande kostnadskalkyler
beräknas cirka 52 miljoner kronor belöpa på regionsjukvård
för andra sjukvårdsområden än Uppsala län, av vilket belopp sålunda 25
procent eller cirka 13 miljoner kronor bör stanna å staten och återstoden
bestridas av berörda sjukvårdshuvudmän. Deras andel i totalkostnaden
skulle sålunda kunna beräknas till cirka 3» miljoner kronor, vilket motsvarar
inemot 30 procent av totalkostnaden enligt nu föreliggande kostnadskalkyler.
Det har mellan parterna förutsatts, att Uppsala läns landsting
skall åtaga sig all svara för finansieringen av de på övriga sjukvårds -

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

huvudmän inom regionen fallande investeringarna mot det att dessa ersätter
de årliga kapitalkostnaderna härför.

Föranleder det fortsatta utredningsarbetet icke ändring av relationen
mellan den totala utbyggnadskostnaden och kostnaderna för regionsjukvård
för andra sjukvårdsområden inom Uppsalaregionen än Uppsala län,
skulle drygt 40 procent av totalkostnaden komma att stanna på staten.

Då Uppsala läns landsting i avbidan på slutligt ställningstagande till
frågan om fördelningen av byggnadskostnaderna hittills i princip bidragit
med hälften av anläggningskostnaderna för av den reviderade generalplanen
omfattade, redan utförda eller påbörjade byggnadsföretag, har kommittén
förutsatt att — när avtalsförslaget vederbörligen godkänts —- en retroaktiv
reglering av statens och landstingets ekonomiska mellanhavanden i
fråga om sådana byggnadsföretag skall komma till stånd. Även för egen del
förordar jag, att en sådan reglering sker.

Vad beträffar de olika bestämmelserna i föreliggande avtalsförslag vill
jag närmare beröra följande.

Enligt § 4 första stycket skall, därest icke annan överenskommelse träffas
mellan parterna, landstinget bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna
för sådan byggnad eller anläggning, inklusive utrustning, som
kommer till stånd vid sjukhuset under ifrågavarande utbyggnadsskede men
icke omfattas av i avtalsförslaget avsett byggnadsprogram.

I andra stycket av § 4 har föreskrivits, att landstinget skall bidraga med
30 procent av de verkliga kostnaderna jämväl för ombyggnads-, ändringsoch
förbättringsarbeten å byggnad eller annan anläggning vid sjukhuset, i
den mån arbetena ej bestrides av medel, som ställes till förfogande för löpande
(»normala») reparations- och underhållsarbeten. Enligt min mening
bör även landstingets bidrag till utrustning, som anskaffas i samband med
sådana ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten, regleras. Jag förordar,
att denna fråga liksom frågan om bidrag till utrustningsanskaffning
till befintliga kliniker och avdelningar m. m. vid sjukhuset, där sådan anskaffning
ej har karaktären av ersättningsanskaffning, upptages till behandling
i samband med utarbetandet av det tilläggsavtal till regionsjukvårdsavtalet,
varigenom de ekonomiska mellanhavandena mellan parterna
i sistnämnda avtal närmare regleras.

Riksräkenskapsverket har ansett stadgandet i § 8 första stycket om säkerhet
i form av inteckning i sjukhusfastigheten för lån från landstinget
vara onödigt med hänsyn till föreskrifterna i paragrafens andra stycke och
böra utgå ur avtalstexten, i synnerhet som statlig fast egendom i allmänhet
icke intecknas. Då jag i likhet med riksräkenskapsverket ifrågasätter nödvändigheten
av ett sådant stadgande, föreslår jag, att det får ankomma på
Kungl. Maj :t att överväga denna fråga ytterligare.

Den i § 8 andra stycket använda specificeringen »dåvarande» i fråga om
byggnader tillhörande sjukhuset skall enligt vad jag inhämtat avse sjuk -

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

husets samtliga byggnader, som omfattas av avtalet och som kvarstår vid
avsedd tidpunkt. Efter det av mig nu gjorda förtydligandet torde någon
ändring i avtalsförslaget ej vara påkallad.

Kommittén har föreslagit och riksräkenskapsverket tillstyrkt, att staten
och landstinget utser särskilda revisorer för gemensam granskning av
såväl sjukhusets som kommitténs räkenskaper. Jag biträder detta förslag
och avser att föreslå Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för ett
genomförande av detsamma.

Avtalsförslagets detaljbestämmelser i övrigt föranleder ingen erinran
från min sida.

Sammanfattningsvis finner jag förevarande avtalsförslag med de förtydliganden
m. m. jag gjort vara godtagbart. Skulle smärre jämkningar av
eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare erfordras, förutsätter jag, att
riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna avtal
med Uppsala läns landsting angående utbyggnad av
Akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m.

IV. Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investe
ringsanslag av 4 000 000 kronor.

Förslag

Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer
i skrivelser den 31 augusti och den 28 november 1960, att 5 465 000 kronor
eller i runt tal 5 500 000 kronor anvisas för budgetåret 1961/62 till kostna -

derna för i följande sammanställning angivna ändamål.

1. Medicinsk klinik ..................................... 1 320 000

2. Centralkök med personalrestaurang m. in................. 1 760 000

3. Förberedande arbeten .................................. 400 000

4. Provisorisk neurokirurgisk klinik....................... 440 000

5. Centrallängan in. m.................................... 800 000

6. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet 130 000

7. Sjuksköterskeskolan .................................. 615 000

Summa kronor 5 465 000

Motiv

Vissa av den reviderade generalplanen för Akademiska sjukhusets utbyggande
omfattade byggnader är redan uppförda eller under uppförande

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

(panncentral, barnpsykiatrisk och medicinsk klinik). Vidare är kulvertarbeten
och yttre ledningar i huvudsak slutförda. Uppförandet av centralkök
med personalrestaurang, centralförråd in. in. har beräknats kunna påbörjas
omkring årsskiftet 1960/61.

För närvarande pågår projektering av en del av den s. k. centrallängan
(B 1 och B 3) med laboratorieflygeln B 2. Detta byggnadskomplex beräknas
kunna påbörjas våren 1962.

Närmast i tur står därefter byggnader för bl. a. en radiologisk centralanstalt,
käkcentral, utökning av plastikkirurgiska kliniken och en ny thoraxkirurgisk
klinik.

Kommittén erinrar om att enligt föreliggande förslag till avtal mellan
staten och Uppsala läns landsting angående utbyggnad av Akademiska
sjukhuset i Uppsala, m. in. skall landstinget bidraga till kostnaderna för
uppförande och utrustning av de i bilaga till avtalsförslaget avsedda byggnaderna
och anläggningarna med 30 procent av de verkliga kostnaderna
härför.

Vidkommande regionlandstingens bidrag till utbyggnadskostnaderna
erinrar kommittén vidare om att enligt avtalet om samarbete beträffande
regionsjukvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala de verkliga kostnaderna
för anordnande av regionlandstingens vårdplatser, med avdrag för
kostnader som föranledes av den medicinska undervisningen och forskningen,
skall slutligt bestridas av dessa landsting men att Uppsala läns
landsting skall svara för finansieringen av denna del av utbyggnadskostnaderna,
vilken uppskattats till inemot 30 procent av totalkostnaden. Återstående
kostnader eller drygt 40 procent av totalkostnaden skall stanna å
statsverket.

Kommittén förklarar sig ha för avsikt att i sina anslagsäskanden för budgetåret
1962/63 ta upp frågan om en retroaktiv reglering av parternas ekonomiska
mellanhavanden beträffande de av avtalen omfattade, redan utförda
eller påbörjade byggnadsobjekten, i fråga om vilka staten och Uppsala
läns landsting hittills bidragit med i princip hälften vardera av anläggningskostnaderna.

Av den av kommittén anförda motiveringen beträffande de olika förslagen
torde få återgivas följande.

1. Genom beslut av 1959 och 1960 års riksdagar har anvisats sammanlagt
2,2 miljoner kronor till uppförande av en ny medicinsk klinik vid sjukhuset.
Uppsala läns landsting beviljade 1959 ett anslag av 2,6 miljoner kronor.
Kliniken beräknas bli färdigställd i början av år 1962.

För budgetåret 1961/62 resp. kalenderåret 1961 uppskattas medelsbehovet
till 2,7 miljoner kronor. Av detta belopp äskar kommittén av staten 400 000
kronor jämte 40 procent av återstående 2,3 miljoner kronor, d. v. s. sammanlagt
1 320 000 kronor. Medelsbehovet för landstingets och regionlandstingens
del under år 1961 beräknas till 1,38 miljoner kronor.

Kommittén anmäler i detta sammanhang, att vissa lokaler inom kliniken
provisoriskt måste användas för andra ändamål än som tidigare avsetts.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Sålunda bör provisoriska laboratorielokaler beredas för röntgen, klinisk
fysiologi och klinisk kemi samt en provisorisk badavdelning inrättas. Medicinska
kliniken kan med hänsyn till avståndet till sjukhusets nuvarande
serviceavdelningar inte fungera tillfredsställande, om icke nämnda laboratorier
anordnas i kliniken till dess centrallängan och flygeln för klinisk
fysiologi färdigställts. Kommittén avser även att förlägga en dialyscentral
med konstgjord njure till samma våningsplan som de provisoriska lokalerna

för klinisk kemi. ,

Vidare framhålles att vissa kabelarbeten i anslutning till transformatorstationen
i medicinska kliniken bör utföras under år 1961. Kostnaderna for
dessa arbeten beräknas till cirka 62 500 kronor och torde rymmas mom
ramen för de beräknade totalkostnaderna för kliniken.

2. Uppsala läns landsting beviljade 1959 ett delanslag av 750 000 kronor
för uppförande av centralkök jämte personalrestaurang. Ett lika stort belopp
har av 1960 års riksdag anvisats för ifrågavarande byggnadsföretag.
Uppförandet av byggnaden, som kostnadsberäknats till 5,9 miljoner kronor,
påbörjas vid årsskiftet 1960/61 och beräknas vara avslutat under varen
1962. Återstående medelsbehov utgör 4,4 miljoner kronor, varav 1,76 miljoner
kronor belöper på staten.

3 I samband med anvisande av medel för vissa förberedande arbeten
har''medel även beräknats till en vattenledning från gamla medicinklinikens
norra flygel runt sjukhusområdet till lungkliniken. Av bl. a. brandskyddstekniska
skäl bör vattenledningen nu fullföljas i form av en ringledning,
vilken anslutes till vattencisternen i södra tornet på Uppsala slott med en
huvudledning från nya pumpstationen. För uppfordring av vatten till cisternen
fordras två nva pumpaggregat i pumpstationen. Vidare måste vissa
underhållsarbeten utföras på vattencisternen och i tornrummet. Kostnaderna
för dessa arbeten har beräknats till sammanlagt 280 000 kronor.

För att förbättra de inre transportförbindelserna mellan lungkliniken och
E-paviljongen samt byggnaderna inom norra delen av sjukhusområdet bör
en direkt kulvertförbindelse anordnas mellan gamla kirurgbyggnaden och
lungkliniken. Denna kulvert måste färdigställas, innan det nuvarande hisstornet,
som utgör förbindelse till platån vid lungkliniken, rives i samband
med den fortsatta utbyggnaden. Kostnaderna för kulvertförbindelsen har

beräknats till 350 000 kronor.

I samband med uppförandet av den nya medicinkliniken maste en provisorisk
syrgascentral anordnas. För att tillgodose sjukhusets ökade behov
av tryckluft bör därjämte en kompressorcentral för tryckluft anordnas i nya
panncentralen. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 6o 000 kronor.

För att möta eventuellt inträffande strömavbrott bör sjukhuset forses
med reservkraftanläggning. Reservkraftaggregatet bör ha en kapacitet av
400 k Va. Kostnaderna härför beräknas till 265 000 kronor.

I samband med flyttning av transformatorstationen under det nuvarande
köket till den nya medicinkliniken måste spänningen ändras i vissa aldre
byggnader. Kostnaderna för dessa arbeten torde komma att uppgå till cirka

35 000 kronor. „ Ä1 ,

Det sammanlagda medelsbehovet för förberedande arbeten skulle salunda
uppgå till (280 000 + 350 000 + 65 000 + 265 000 + 35 000) 995 000 eller

i runt tal 1 miljon kronor, varav på staten belöper 400 000 kronor.

Då kostnadsberäkningen verkställdes i augusti 1960 och en kontrollräkning
på grundval av mer utarbetade ritningar ger vid handen, att kostnaderna
för ett par av förevarande arbeten kan bli något högre än angivits,

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

utgår kommittén från att kommittén skall äga disponera totalbeloppet,
1 miljon kronor, för färdigställande av denna etapp av förberedande arbeten
utan att vara bunden av medelsberäkningarna för de särskilda objekten.

4. Sedan 1959 års riksdag fattat principbeslut angående inrättande av en
professur i neurokirurgi i Uppsala fr. o. in. budgetåret 1962/63, har frågan
om anordnande av lokaler för denna specialitet blivit högaktuell. Kommittén
har i samråd med direktionen för sjukhuset stannat för att föreslå, att
en neurokirurgisk vårdavdelning om 28 vårdplatser förlägges provisoriskt
till lungkliniken samt att operations-, expeditions- och mottagningslokaler
anordnas i en tillbyggnad i souterrängplanet mellan lungklinikens flyglar.
Härigenom erhålles korta avstånd till neurologi och neurofysiologi i É-paviljongen.

Tillbyggnaden torde i en framtid kunna tagas i anspråk för fysikalisk
terapi. Byggnadsarbetena, som avses att utföras huvudsakligen under år
1961, har kostnadsberäknats till cirka 1,1 miljon kronor, varav 440 000
kronor belöper på staten. Kommittén vill beträffande denna kostnadsberäkning
framhålla, att den till en del avser ombyggnadsarbeten och att beräkningsgrunderna
av denna anledning inrymmer större osäkerhetsmoment än
normalt.

5. Kommittén äskar medel för den del (B 3) av centrallängan, som avses
sammanbinda kvinnokliniken och den nya medicinska kliniken, samt
för en flygel åt väster för klinisk fysiologi (B 2), en flygel likaledes åt väster
för servering in. in. (B 4) och vissa ombyggnadsarbeten in. m. inom kvinnokliniken.
Projekteringsarbetet beträffande B 2 och B 3 har nu fortskridit
så långt, att byggnadsarbetet enligt kommitténs beräkningar skall kunna
igångsättas under första hälften av år 1962.

Genom tillkomsten av B 3 kommer några för sjukhuset synnerligen angelägna
behov att kunna tillfredsställas. Denna byggnad avses inrymma bl. a.
medicinsk poliklinik, blodgivarcentral och provisoriskt kliniskt-kemiskt
centrallaboratorium. Genom att förlägga medicinpolikliniken till B 3 kommer
polikliniken att ligga i direkt anslutning till den medicinska kliniken,
eftersom dessa byggnader skall sammanbyggas. Blodgivarcentralen har
ansetts böra erhålla bättre lokalförhållanden, enär dess nuvarande lokaler
är mycket trånga och i vissa avseenden direkt olämpliga för ändamålet.
Vidare har det befunnits angeläget att bereda kliniskt-kemiska centrallaboratoriet
ökade lokalutrymmen genom provisoriskt ianspråktagande av
de två översta planen i B 3.

Sammanfogningen av kvinnokliniken (Q 1) med centrallängan kräver
vissa omändringsarbeten inom Q 1. Därjämte bör i anslutning härtill vissa
andra ombyggnadsarbeten inom Q-byggnaden utföras, främst i syfte att förbättra
lokalresurserna för operations- och förlossningsavdelningar samt
polikliniken. Enligt beslut av sjukhusets direktion disponeras en vårdavdelning
inom Q-byggnaden för barnkirurgi och en för gynekologisk radioterapi.
Det för obstetrik och allmän gynekologi kvarstående platsantalet uppgår till
cirka 150.

Den kliniska fysiologin har f. n. sina lokaler spridda på flera olika håll
inom sjukhuset. Det är angeläget, att denna serviceavdelning får nya lokaler.
Kommitténs förslag innebär, att den kliniska fysiologin skall disponera
flygelbyggnaden B 2.

Vid sidan av den medicinska polikliniken i B 3 avses en kirurgisk poliklinik
komma att inrymmas i den blivande byggnaden B 1, vilken utgör

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

25

en fortsättning mot norr av B 3 och skall sammanbinda kirurg- och kvinnoklinikerna.
Med hänsyn till dessa poliklinikers framtida läge i närheten av
varandra och intill kvinnopolikliniken har kommittén funnit lämpligt, att
servering för besökande anordnas i en från B 3 utskjutande mindre flygelbyggnad
med beteckningen B 4. Denna byggnad, som avses att uppföras

1 två plan ovan jord, föreslås skola disponeras — förutom för serveringslokaler
med därtill hörande biutrymmen — jämväl för kiosk, herr- och
damfrisering samt provisoriska verkstäder för vetenskapliga ändamål.

Byggnadskostnaderna för här nämnda byggnader har beräknats till

2 870 000 kronor för B 2, 9 270 000 kronor för B 3 och grundförstärkning
av Q 1, 500 000 kronor för B 4 samt 970 000 kronor för ombyggnadsarbeten
inom Q 1 eller totalt 13 610 000 kronor. Kostnaderna har beräknats med
utgångspunkt från att byggnaderna kommer att utföras i huvudsak som ett
enda byggnadsföretag. För det fortsatta projekteringsarbetet för dessa byggnader
samt för byggnadsarbetenas påbörjande erfordras under nästa budgetår
2 miljoner kronor. Av detta belopp bör 800 000 kronor anvisas av staten.

6. Kommitténs verksamhet har under innevarande budgetår intensifierats
och utvidgats betydligt. Sålunda har med stöd av Kungl. Maj :ts beslut
den 26 augusti 1960 kommitténs kansli utökats från fyra till sju tjänstemän.
Vidare har kommittén nödgats utöka sin expertorganisation betydligt.
Samtidigt har kommitténs omkostnader i övrigt tenderat att öka.

Utgifterna för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet
med undantag för utgifter i samband med utrustning beräknas under nästa
budgetår till omkring 250 000 kronor. Av detta belopp beräknas 50 000 kronor
belöpa på de statliga representanterna i kommittén. Detta belopp
skall således helt bestridas av staten, medan återstående 200 000 kronor
skall fördelas i vanlig ordning, vilket innebär att 80 000 kronor faller på
staten.

7. Genom beslut vid 1960 års riksdag har i princip bestämts, att det
årliga elevantalet vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola skall
ökas från cirka 70 till 110 elever och att kostnaderna härför skall bestridas
av staten. Medel erfordras nu för bestridande av kostnaderna för uppförande
av provisoriska undervisningslokaler in. in. Dessa uppföres i form av

Sammanställning av kommitténs medelsäskanden

Äskanden för 1961 resp. 1961/62

Ändamål

Av Uppsala läns landsting

Totalt

för egen del

för övriga
region-landsting

Av staten

Medicinsk klinik.................

2 700 000

690 000

690 000

1 320 000

Centralkök med personalrestaurang
m. m..........................

4 400 000

1 320 000

1 320 000

1 760 000

Förberedande arbeten............

1 000 000

300 000

300 000

400 000

Provisorisk neurokirurgisk klinik. ..

1 100 000

330 000

330 000

440 000

Centrallängan m. m...............

2 000 000

600 000

600 000

800 000

Allmänna utredningar och kommit-téns egen verksamhet...........

250 000

60 000

60 000

130 000

Sjukskötcrskeskolan..............

615 000

—

—

615 000

12 085 000

n itoo ooo

3 800 000

5 465 000

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

baracker och utgör dels en undervisningsbyggnad i nära anslutning till
den nuvarande sjuksköterskeskolan och dels en bostadsbarack för 48 elever.
De totala byggnadskostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten beräknas
uppgå till 615 000 kronor. Lokalerna beräknas i sin helhet vara uppförda
före den 1 augusti 1961.

De byggnadsmedel, som kommittén anser sig böra äska av huvudmännen
för kalenderåret 1961 resp. budgetåret 1961/62, framgår av sammanställning
å sid 25.

Liksom föregående år hemställer kommittén, att Kungl. Maj :t ville utverka
riksdagens bemyndigande att medgiva den omdisponering av anvisade
medel, som kan visa sig erforderlig.

Yttranden

Kanslern för rikets universitet anför efter hörande av medicinska fakulteten
vid Uppsala universitet, att de av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna
icke givit anledning till erinran, och tillstyrker liksom fakulteten
de framlagda förslagen. Kanslern och fakulteten framhåller angelägenheten
av att lokalfrågan för neurokirurgins del löses i sådan tid, att en funktionsduglig
avdelning kan ställas till förfogande fr. o. m. den 1 juli 1962, samt
understryker den stora betydelsen för undervisningen och forskningen av
att sjukhusets utbyggnad sker med all möjlig skyndsamhet.

Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker kommitténs förslag och anför
bl. a. följande.

Beredningen har saknat möjlighet att kontrollera kostnadsberäkningarna,
vilka dock i stort förefaller skäliga. Av de objekt, som framställningen
innefattar, har beredningen i olika sammanhang behandlat och tillstyrkt
medicinska kliniken, centralköket med personalrestaurang, provisoriska
lokaler för neurokirurgi samt del av centrallängan (B 3), flygel för klinisk
fysiologi (B 2) samt flygel för servering m. m. (B 4).

Mot de övriga objekten synes i stort intet vara att erinra. Beredningen
finner dock vissa olägenheter uppstå genom att ett flertal lokaler i kvinnokliniken
vid sammanbyggnaden med B 3 berövats sitt dagsljus. Genom vidtagande
av åtgärder för förbättring av ventilation m. in. torde dock lokalerna
få anses acceptabla. De inom medicinska kliniken föreslagna provisorierna
synes beredningen nödvändiga och lämpligt utformade.

Byggnadsstyrelsen anför.

Mot de föreslagna åtgärderna och kostnaderna för desamma har byggnadsstyrelsen
i huvudsak intet att erinra. Inom byggnad B 3 har vvs-anläggningen
fått en något komplicerad utformning. Detta beror på principen
för lasarettets utbyggnad. Med hänsyn härtill anser byggnadsstyrelsen, att
den föreslagna utformningen bör godtagas.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott anmäler, att landstinget beslutat
anslå de medel som erfordras för täckande år 1961 av såväl egen del
som på övriga sjukvårdshuvudmän inom Uppsalaregionen fallande del av
kostnaderna för nu ifrågavarande byggnadsföretag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

27

Departementschefen

Jag har i det föregående redogjort för det förslag till avtal med Uppsala
läns landsting angående utbyggnad av Akademiska sjukhuset i Uppsala
in. m., som framlagts av byggnadskommittén, och därvid tillstyrkt, att avtalsförslaget
godkännes. Såsom jag närmare utvecklat beräknas statens
andel i anläggningskostnaderna för de byggnadsobjekt, som omfattas av
avtalet, till i runt tal 40 procent av totalkostnaderna.

Flertalet av de byggnadsåtgärder, för vilka kommittén äskat medel för
nästa budgetår, innefattas i avtalet.

Då nybyggnaden för den medicinska kliniken beräknas bli färdigställd
under första delen av år 1962, bör för nästa budgetår i enlighet med kommitténs
förslag 1 320 000 kronor anvisas för detta ändamål. Kommitténs
förslag om inrättande av vissa provisoriska laboratorielokaler m. m. i nybyggnaden
för den medicinska kliniken föranleder inte någon erinran från
min sida.

För uppförande av nybyggnad för centralkök med personalrestaurang
m. m. bör för nästa budgetår anvisas återstående å staten ankommande
belopp, 1 760 000 kronor.

För vidtagande av erforderliga förberedande arbeten föreslår jag i likhet
med kommittén för nästa budgetår en medelsanvisning av 400 000 kronor.

Som framgår av kommitténs förslag och universitetsmyndigheternas
yttranden är det angeläget, att lokaler för neurokirurgi finnes tillgängliga,
då den av riksdagen beslutade professuren i ämnet inrättas fr. o. m. budgetåret
1962/63. Jag finner den föreslagna provisoriska lösningen av lokalfrågan,
innebärande att en vårdavdelning om 28 vårdplatser anordnas i lungkliniken
och att operationslokaler in. in. förlägges i en tillbyggnad till denna,
godtagbar. Det föreslagna vårdplatsantalet finner jag godtagbart med hänsyn
till avdelningens provisoriska karaktär. Jag vill i detta sammanhang erinra
om att en underdimensionering av kliniken i förhållande till Uppsalaregionens
behov är önskvärd på grund av det överskott på vårdplatser i neurokirurgi,
som beräknas föreligga inom Stockholmsregionen. Då föreliggande
ritningar och beskrivningar torde vara ägnade att läggas till grund för det
fortsatta arbetet, förordar jag, i enlighet med kommitténs förslag, anvisande
för nästa budgetår av 440 000 kronor för ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten.

Sedan den medicinska klinikens nybyggnad under nästa budgetår slutförts,
har som nästa led i sjukhusets etappvisa utbyggnad föreslagits, att
den del av den s. k. eentrallängan, som skall sammanbinda den nya medicinkliniken
med kvinnokliniken, uppföres. I samband härmed föreslår
kommittén, att två till denna del av centrallängan anslutande flygelbyggnader
för klinisk fysiologi resp. serveringslokaler och vissa verkstadsulrymmen
in. m. kommer till utförande jämte vissa ombyggnadsarbeten i kvinno -

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

kliniken. I den ifrågavarande sammanbindande byggnadskroppen avses skola
förläggas sådana för sjukhuset viktiga funktioner som medicinsk poliklinik,
blodgivarcentral och provisoriskt kliniskt-kemiskt laboratorium, för vilka
ändamål nuvarande lokaler är otillräckliga och otidsenliga. Med hänsyn
härtill och då det för sjukhusets rationella drift är angeläget, att den nya
medicinkliniken så snart som möjligt erhåller förbindelse med de äldre
klinikerna vid sjukhuset förordar jag, att de sålunda föreslagna byggnadsarbetena
nu igångsättes. Föreliggande ritningar, beskrivningar och kostnadsberäkningar
till den aktuella utbyggnaden har i huvudsak icke föranlett
någon erinran vid remissbehandlingen. Även jag har funnit kommitténs
förslag i fråga om byggnadernas utformning och lokalprogrammet
för desamma vara godtagbart och vill därför förorda, att för det fortsatta
projekteringsarbetet och för byggnadsarbetenas påbörjande 800 000 kronor
anvisas för nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle under nästa budgetår
statliga medel till ett belopp av (1 320 000 + 1 760 000 + 400 000 +
440 000 + 800 000) 4 720 000 kronor stå till förfogande för vidtagande av
sådana förberedande åtgärder och byggnadsarbeten, som omfattas av den
reviderade generalplanen för sjukhuset. Jag förordar, att inom denna kostnadsram,
i den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest befinnes lämpligt, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål må ske mot det
att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

För bestridande av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs
egen verksamhet bör för nästa budgetår beräknas 80 000 kronor och
för de statliga representanterna i kommittén 50 000 kronor eller tillhopa
130 000 kronor.

Jämlikt bemyndigande av 1960 års riksdag medgav Kungl. Maj :t den 26
augusti 1960 kommittén att inom ramen av det för budgetåret 1960/61 anvisade
investeringsanslaget till utbyggande av Akademiska sjukhuset låta
för en kostnad av högst 500 000 kronor utföra dels en byggnad för undervisningslokaler
för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola, dels ock
en första etapp av ett bostadshus för elever vid skolan, allt med anledning
av en av statsmakterna godkänd utökning av skolans elevantal. Genom
beslut den 30 december 1960 har Kungl. Maj:t godkänt förslag till avtal
mellan staten och Uppsala läns landsting om tillägg till och ändring i gällande
avtal angående samarbete för drift av sjuksköterskeskolan. Enligt
detta avtalsförslag, vilket jämväl godkänts av landstinget, åtager sig staten
bl. a. att uppföra och utrusta ifrågavarande provisoriska byggnader. Då
kommitténs beräkning av de totala byggnadskostnaderna för de provisoriska
lokalerna för sjuksköterskeskolan inte givit mig anledning till erinran,
tillstyrker jag anvisande för nästa budgetår av 615 000 kronor för
ändamålet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961 29

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra
(4 720 000 + 130 000 + 615 000) 5 465 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala
under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag av
5 465 000 kronor.

V. Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.

Förslag

I. Direktionen för Akademiska sjukhuset i Uppsala hemställer i skrivelse
den 28 juni 1960 om anvisande för budgetåret 1961/62 av 558 000 kronor för
utrustning av i följande specifikation angivna kliniker och avdelningar
m. m. vid sjukhuset, varvid — med undantag för psykiatriska kliniken —
förutsättes att Uppsala läns landsting anslår motsvarande belopp.

1. Utrustning till medicinska kliniken .................................... 3 082

2.

»

kirurgiska kliniken .............................

......... 30 242

3.

»

thoraxkirurgiska kliniken ......................

......... 78 700

4.

barnkirurgiska kliniken..........................

......... 23 050

5.

»

plastikkirurgiska kliniken .....................

......... 33 834

6.

»

anestesiavdelningen ............................

......... 34 404

7.

»

ortopediska kliniken ............................

......... 31 394

8.

»

centrallaboratoriet .............................

......... 154 635

9.

»

»

ögonkliniken ....................................

......... 10 700

10.

»

kvinnokliniken ................................

......... 38 544

11.

»

barnkliniken ....................................

......... 29 676

12.

»

»

öronkliniken ...................................

......... 34 144

13.

»

röntgendiagnostikavdelningen ....................

........ 282 752

14.

radioterapiavdelningen ..........................

......... 5 915

15.

»

lungkliniken ....................................

........ 74 515

16.

hudkliniken ...................................

......... 4 347

17.

»

kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet ..........

........ 19 500

18.

neurofysiologiska laboratoriet ..................

......... 6 000

19.

»

fotoavdelningen ................................

......... 5 556

20.

>

psykiatriska kliniken ............................

........ 15 224

21.

»

ekonomiförvaltningen in. in.......................

........ 36109

22.

Gemensam utrustning ..........................................

........ 36 000

23. Omsättningsskatt ........................................................ 45 000

24. Oförutsedda utgifter .................................................. (ig 077

Summa kronor 1 100 000

II. Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer
i skrivelser den 31 augusti 1960 och den 25 januari 1961, att för budgetåret
1961/62 anvisas 1 280 000 kronor, utgörande statens andel av kost -

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

naderna för utrustning till dels ny medicinsk klinikbyggnad, dels provisorisk
neurokirurgisk klinik.

Motiv

I. Den allt längre drivna specialiseringen av sjukvården och undervisningens
utökning ställer krav icke endast ifråga om utrustning av nytillkomna
underavdelningar in. m. utan tvingar även fram förbättringar av
resurserna vid befintliga kliniker och avdelningar. Därest så icke sker,
kan sjukvårdens nya landvinningar icke tillgodogöras och Akademiska
sjukhusets sjukvård genomsnittligt icke bringas till den nivå, som bör känneteckna
ett undervisnings- och regionvårdssjukhus. De relativt stora utrustningskrav,
vilka nu framlägges, är till stor del beroende av nedskärningar
i av direktionen gjorda anslagsframställningar för föregående och
innevarande budgetår. Att ytterligare skjuta ifrågavarande utrustningsanskaffningar
på framtiden kommer att få olyckliga konsekvenser.

De önskemål om anskaffande av utrustning, vilka framlagts av klinikchefer
m. fl., belöper sig till sammanlagt cirka 1 336 000 kronor. Av
dessa förslag har direktionen tillstyrkt anskaffningar till ett sammanlagt
värde av 988 000 kronor. Därtill kommer av direktionen direkt äskade
medel för oförutsedda utgifter med cirka 67 000 kronor och för omsättningsskatt
med 45 000 kronor. De största posterna faller på sådana serviceavdelningar
inom sjukhuset, vilka med hänsyn till intensifieringen av
sjukvården vid sjukhusets olika kliniker befunnits ha en otillräcklig kapacitet,
huvudsakligen beroende på att fullgod modern utrustning icke disponeras
för alla arbetsuppgifter. De sålunda föreslagna anskaffningarna
innebär även vissa möjligheter till rationalisering av arbetet vid serviceavdelningarna.
Detta gäller främst röntgendiagnostikavdelningen, för vilken
bl. a. föreslås exponeringsautomatik, och centrallaboratoriet samt de
genom centrallaboratoriet administrerade rutinlaboratorierna vid klinikerna.
För centrallaboratoriet och röntgendiagnostikavdelningen har sålunda
begärts anskaffningar till ett sammanlagt värde av icke mindre än
207 000 resp. 295 000 kronor, varav direktionen anser sig böra tillstyrka
154 000 resp. 282 000 kronor.

Även om fullgoda skäl i de flesta fall föreligger för av klinikchefer
in. fl. föreslagna materielanskaffningar, anser sig direktionen med hänsyn
till de stora kraven på nyutrustning av nytillkommande lokaler m. m. icke
i sin helhet kunna tillstyrka klinikchefernas önskemål. Direktionen har
därför i sina förslag i huvudsak upptagit endast sådan utrustning, vilken
ansetts oundgängligen erforderlig för verksamhetens ändamålsenliga bedrivande.
Vissa önskemål har i mycket hög grad betingats av forskningens
och undervisningens krav, varför de icke ansetts böra tillgodoses under
ifrågavarande anslag. Sammanlagt uppgår medelsbehovet för nyanskaff -

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

ningar m. m. till cirka 780 000 kronor samt för kompletteringar och ersättande
av försliten eller föråldrad utrustning till cirka 205 000 kronor.

De förhållanden, vilka allmänt inverkar på medelsbehoven för olika
ändamål samt de speciella omständigheter, vilka i de särskilda fallen föreligger,
framgår av handlingarna i ärendet till vilka hänvisas.

It. Enligt föreliggande förslag till avtal mellan staten och Uppsala läns
landsting angående utbyggnad av Akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m.
beräknas 40 procent av kostnaderna för sjukhusets utbyggande, inklusive
utrustningskostnaderna, belöpa på staten.

Medicinska klinikens nybyggnad beräknas bliva färdigställd under första
halvåret 1962. För den egentliga medicinska kliniken har utrustningen beräknats
belöpa till 1 506 594 kronor. Härtill kommer kostnader för vissa
provisoriska laboratorier, nämligen för klinisk-fysiologi 39 512 kronor, för
klinisk-kemi 102 294 kronor samt för röntgendiagnostik 698 920 kronor.
Totalkostnaden beräknas sålunda till 2 347 320 kronor. Då apparaturen för
röntgenlaboratorierna efter några år skall överflyttas till ett nytt röntgenlaboratorium
i den s. k. centrallängan ämnar kommittén så långt det
är möjligt undvika att föregripa utrustningen av det nya slutliga laboratoriet
och avser därför att i samband med upphandlingen undersöka varje
möjlighet att genom förhyrning av viss apparatur eller eljest söka undvika
alltför stora investeringar i de provisoriska laboratorierna. I förevarande
utrustningsprogram har icke upptagits utrustning för en medicinsk nj uravdelning
med dialyscentral, som är avsedd att inrymmas i samma vårdavdelningsplan,
som delvis tages i anspråk för det kliniskt-kemiska laboratoriet.
Till denna fråga avser kommittén återkomma i äskandena för
budgetåret 1962/63.

Totalkostnaden för utrustning av den provisoriska neurokirurgiska kliniken,
som avses skola vara färdig till den 1 juli 1962, har beräknats till
1 110 336 kronor.

Enligt de framlagda utrustningsförslagen beträffande ny medicinsk klinikbyggnad
och ny neurokirurgisk klinik uppgår det totala medelsbehovet
för nämnda ändamål till (2 347 320 + 1 110 336) 3 457 656 eller i runt tal
3 500 000 kronor. Då icke hela detta belopp erfordras under budgetåret
1961/62, har äskandena begränsats till 3 200 000 kronor eller — för statens
del — 1 280 000 kronor. I det totala medelsbehovet har inräknats medel
för oförutsedda utgifter med 5 procent samt för konsult- och expertarvoden
med 2 procent av utrustningskostnaderna. Härjämte har inräknats
för varuskatt erforderliga belopp.

Yttrande

I. Centrala sjukvårdsberedningen anser, att för anskaffning av utrustning
bör beräknas ett belopp av 1 011 000 kronor, varav på staten faller 513 000

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

kronor, på sätt beredningen angivit i sitt yttrande och i därtill fogad särskild
promemoria.

Departementschefen

Vad beträffar den av direktionen gjorda anslagsframställningen föreslår
jag, att för nästa budgetår av statsmedel anvisas ett anslag av 515 000
kronor för anskaffning av utrustning samt för oförutsedda utgifter. I beloppet
har jag härvid inräknat hela kostnaden för utrustning som anskaffas
till psykiatriska kliniken, för vilken staten f. n. ensam har att svara, ävensom
medel för exponeringsautomatik till röntgendiagnostikavdelningen,
för vilket ändamål Uppsala läns landsting enligt vad jag erfarit redan för
innevarande budgetår förskotterat statens andel. Jag förutsätter, att landstinget
beträffande utrustning av andra kliniker och avdelningar m. m. än
psykiatriska kliniken bidrager med lika stort belopp som av statsmedel
anvisas härför.

I kommitténs arbete med föreliggande förslag till utrustning av nybyggnaden
för medicinska kliniken och den provisoriska neurokirurgiska kliniken
har såsom expert deltagit byrådirektören hos centrala sjukvårdsberedningen
S. Th. B. Aare, tillika ordförande i karolinska sjukhusets utrustningskommitté
och expert hos mentalsjukvårdsberedningens byggnadsoch
utrustningsdelegation. Genom den sakkunskap på området, som sålunda
funnits representerad i kommittén, har jag icke ansett det vara erforderligt
att inhämta centrala sjukvårdsberedningens yttrande över förslagen.
Jag anser mig för egen del böra godtaga de framlagda utrustningsprogrammen
och det härför beräknade medelsbehovet. Då staten enligt det
av mig i det föregående anmälda förslaget till avtal med landstinget angående
utbyggnad av Akademiska sjukhuset beräknas skola svara för omkring
40 procent av utrustningskostnaderna för de ifrågavarande klinikerna,
förordar jag i enlighet med kommitténs förslag, att 1 280 000 kronor
anvisas för ändamålet för nästa budgetår.

Utbyggnaden av Akademiska sjukhuset enligt nyssnämnda avtalsförslag
omfattar jämväl bl. a. panncentralen och barnpsykiatriska kliniken,
till vilkas utrustning riksdagen 1958 respektive 1960 anvisat medel. I
dessa utrustningsprogram har staten deltagit med större andel av kostnaderna
än vad som avses enligt avtalsförslaget. Jag vill med anledning
härav framhålla, att kommittén i annat sammanhang anmält, att den i
samband med äskandena för budgetåret 1962/63 avser att taga upp frågan
om en retroaktiv reglering av kostnadsfördelningen beträffande av avtalsförslaget
omfattade, redan utförda eller påbörjade projekt.

Liksom för innevarande budgetår förutsätter jag, att statens andel i
kostnaderna för kommitténs verksamhet beträffande utrustningsfrågor får
bestridas från förevarande anslag.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Under åberopande av det anförda uppskattar jag anslaget i dess helhet
för nästa budgetår till (515 000 + 1 280 000) 1 795 000 kronor samt hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 795 000 kronor.

VI. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 2 250 000 kronor.

Förslag

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott hemställer i skrivelse den
15 oktober 1960 om ett anslag av 4 970 500 kronor.

1. Uppförande av etapp II av centralblocket (första deletappen) 2 570 500

2. Uppförande av etapp II av centralköket .................. 480 000

3. Nybyggnad för centraltvätteriet .......................... 1 250 000

4. Utbyggnad av kulvertsystemet .......................... 90 000

5. Tillbyggnad till öronkliniken ............................ 580 000

Summa kronor 4 970 500

Motiv

1. För påbörjande av första deletappen av etapp II av centralblockets utbyggande,
kostnadsberäknad till 10 740 000 kronor exklusive kostnader för
anordnandet av en värmekulvert cirka 400 000 kronor, har riksdagen anvisat
1 000 000 kronor för budgetåret 1959/60 och 2 000 000 kronor för innevarande
budgetår. Då det av landstinget framlagda, i propositionen nr
95/1959 redovisade programmet för etapp II (lokaler för klinisk kemi,
klinisk fysiologi, forskningslaboratorier m. m.) av olika anledningar måst
omarbetas och arbetet därmed icke var avslutat vid framläggandet i propositionen
nr 71/1960 av äskanden för innevarande budgetår, erhöll Kungl.
Maj :t bemyndigande av 1960 års riksdag att — så snart det reviderade
programmet färdigställts och granskats av vederbörande myndigheter —
godkänna detsamma.

Förvaltningsutskottet anmäler, att, sedan vissa återstående detaljjusteringar
verkställts, förslag till första deletappen av etapp II av centralblocket
inom kort kommer att överlämnas till Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet
räknar med att arbetena skall kunna igångsättas omedelbart efter
Kungl. Maj :ts beslut i ärendet. Under förutsättning att det förslag, som
utskottet planerar att avlämna, kan godkännas, hemställer utskottet, att
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 79

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 79 år 1961
återstoden av den för staten beräknade andelen av kostnaderna för före taget

^----3 000 000^ 2 570 500 kronor nu ställes till landstingets

förfogande.

2. Projekteringsarbetet beträffande etapp II av centralköket har numera
fortskridit så långt, att arbetena beräknas kunna påbörjas under våren
1961. Utskottet anmäler, att den år 1956 utförda kostnadsberäkningen
för företaget, vilken upptog en totalkostnad av 3 640 000 kronor och vilken
låg till grund för det av 1959 års riksdag beviljade anslaget å 1 820 000 kronor,
på sedvanligt sätt bearbetats i samband med upprättande av huvudritningar
och entreprenadhandlingar. De justeringar och ändringar, som
härvid vidtagits, är icke av väsentlig eller principiell natur utan hänför
sig till dels viss omdisposition av kökslokalerna, dels tillgodoseende av krav
från personalens sida på större lokaler för toaletter, omklädningsrum, förrådsrum
in. m. Kostnaderna för det omarbetade förslaget har beräknats till
4 600 000 kronor. Omkring två tredjedelar av den uppkomna kostnadsökningen
hänför sig till allmänna kostnadsstegringar. Utskottet hemställer,
att anslag beviljas med återstoden av den för staten beräknade andelen av

kostnaden 6Q0 000 _ 1 820 000^ 480 000 kronor.

3. Projekteringsarbetet rörande centraltvätteriet, vilket, i enlighet med
mellan landstinget och försvarets fabriksstyrelse ingånget avtal, bedrives
av fabriksstyrelsen, har ännu icke avancerat så långt, att definitiva ritningar,
beskrivningar eller kostnadskalkyler kan framläggas. Ehuru slutligt
förslag sålunda icke föreligger, hemställer utskottet emellertid med
hänsyn till dels angelägenheten av projektet, dels den omständigheten, att
projekteringen bedrives av statligt organ, att för ifrågavarande ändamål —
utöver tidigare beviljade 250 000 kronor — anvisas 1 250 000 kronor, vilket
belopp ligger inom ramen för statens beräknade andel av kostnaderna,
vilka enligt tidigare kalkyler uppgår till omkring 7 000 000 kronor. Härtill
kommer projekteringskostnader och vissa anläggningskostnader, som
ännu icke kunnat beräknas. Arbetena torde kunna igångsättas under hösten
1961.

4. 1959 års riksdag beviljade på grundval av schematiska skissritningar
statsbidrag med 420 000 kronor för slutförande av huvudkulverten (delarna
1 och 2), varvid bidraget baserades på en beräknad anläggningskostnad av
844 000 kronor. Enligt förslagsritningarna skulle kulverten delvis dragas
under medicinska klinikens nuvarande byggnad. Vid utarbetande av huvudritningar
och entreprenadhandlingar samt genom grundundersökningar har
framkommit, att konstruktiva och praktiska olägenheter skulle vidlåda
framdragning under byggnaden. På grund härav har utarbetats ritningar,
enligt vilka kulverten dragés fram öster om byggnaden. Vidare har transportcentralen
utökats utanför medicinska kliniken. Kostnaderna för det

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

föreliggande förslaget beräknas, sedan jämväl inträffade prisändringar beaktats,
uppgå till 1 020 000 kronor. Orsaken till kostnadsökningen synes
vara, att den tidigare uppgivna kostnaden beräknats med utgångspunkt från
kostnaderna för de tidigare utförda kulvertdelarna 3—7, för vilka svårighetsgraden
synes vara lägre än den för delarna 1 och 2. Arbetena är avsedda
att påbörjas hösten 1960. Utskottet hemställer, att anslag för nästa budgetår
beviljas med återstoden av den å staten belöpande andelen av kost -

5. Förvaltningsutskottet har erhållit bemyndigande av landstinget att
under förutsättning av motsvarande statliga beslut låta utföra en tvåvånings
tillbyggnad till öronklinilten vid lasarettet. Förslaget avser anordnande av
lokaler för otoneurologi, allergiundersökningar, bronchologi och esophagologi,
foniatri och käkterapi samt klimatrum men därjämte även en ny föreläsningssal
(dylik saknas nu) samt andra lokaler för undervisningen. Förslaget
beräknas draga en kostnad av 1 160 000 kronor, varför statens andel
beräknas till 580 000 kronor.

1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk undervisning
i Lund och Malmö anför.

Kommissionen har sedan december 1959 förhandlat med delegerade för
Malmöhus läns landsting till fullgörande av det av Kungl. Maj :t givna uppdraget
att söka åstadkomma en avtalsenlig reglering av statens bidrag till
kostnaderna för byggnadsarbeten, utrustning och drift vid landstingets sjukvårdsinrättningar
i Lund. Samtliga de i remitterade framställningen upptagna
byggnadsprojekten beröres av förhandlingarna, således även de projekt,
som redan varit föremål för behandling i av Kungl. Maj:t framlagda
propositioner. Kommissionens överläggningar med landstingets delegerade
har emellertid icke lett till sådana resultat, att kommissionen nu kan uttala
sig om vilka kostnader för ifrågavarande projekt som kommer att slutligt
stanna på staten. Alternativa avtalskonstruktioner är nämligen under övervägande,
och kostnadsfördelningen beträffande varje enskilt projekt blir
beroende av vilken lösning parterna kan enas om. Då kommissionen hyser
förhoppning om att förhandlingarna leder till resultat inom en icke alltför
avlägsen framtid och vissa av" de i remitterade framställningen upptagna
projekten torde vara synnerligen angelägna, vill kommissionen för sin del
icke motsätta sig, att de äskade bidragen beviljas för budgetåret 1961/62.
Kommissionen vill dock betona vikten av att medlen ställes till förfogande i
sådana former, att det siulliga förhandlingsresultatet icke föregripes.

Byggnadsstyrelsen yttrar.

Beträffande centralblocket, första deletappen, d. v. s. E-blockets flyglar Eb,
Ec och Ed, synes anledning till erinran ej föreligga. Kostnaden enligt prisläget
den 1 juli 1960 uppskattas till cirka 12 300 000 kronor.

naden

1020 000

420 000 j 90 000 kronor.

Yttranden

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Beträffande centralköket, etapp II, d. v. s. personalkök med matsalar
m. in., bär byggnadsstyrelsen i yttrande den 19 november 1958 tillstyrkt, att
denna del snarast kommer till stånd. Då etappen II är ett fullföljande av den
princip, enligt vilken hela centralköket planerats, synes det nu föreliggande
förslaget till etapp II icke föranleda någon erinran från byggnadsstyrelsens
sida. Vissa synpunkter på enskildheter i utformningen, som av centrala sjukvårdsberedningen
delgivits landstinget, torde kunna iakttagas vid den fortsatta
projekteringen utan att ytterligare tidsförlust därigenom skall behöva
uppstå. Det är nämligen av största vikt, att den nuvarande köksbyggnaden
på södra lasarettsområdet snarast kan få övertagas av universitetet. Kostnaden
för det föreliggande förslaget till centralkökets etapp II har uppskattats
till 4 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1960.

Försvarets fabriksstyrelse, som yttrat sig beträffande centraltvätteriet,
anför, att projekteringsarbetet påbörjats. Sedan pågående, av landstinget bedrivna
grundundersökningar utförts och tvätteriets placering på den avsedda
tomten definitivt fastställts, kommer skisser och principiella lösningar att
kunna fastställas samt utarbetandet av entreprenadhandlingar att påbörjas.
Enligt styrelsens uppfattning bör byggnadsarbetena kunna igångsättas senast
under hösten 1961.

Nämnden för nndervisningssjukbusens uppbyggande, som i ärendet samrått
med centrala sjukvårdsberedningen, anför bl. a. följande.

Dragningen av kulvertdelarna 1 och 2 enligt förvaltningsutskottets nu
föreliggande förslag synes konsekvent och ger goda förbindelser till samtliga
inom ifrågavarande område belägna kliniker in. in. Tidigare i ärendet
har även en kulvertdragning väster om öron- och medicinklinikerna ifrågasatts.
Emot en sådan dragning talar emellertid bl. a., att utformningen av
planerad bebyggelse för epidemisjukhus m. in. ännu icke är klarlagd och att
en kulvert därstädes skulle kunna binda lösningen av dessa byggnadsfrågor.
Emot en kulvertdragning enligt det nu aktuella förslaget har framhållits
olägenheter under byggnadstiden i form av störningar för sjukvården och
trafiken. Arbetena torde dock enligt nämndens mening kunna planeras så,
att olägenheterna begränsas.

Skäligheten av den nu redovisade anläggningskostnaden, 1 020 000 kronor
— som är väsentligt högre än den för det tidigare förslaget beräknade — är
svår att med större säkerhet bedöma. Såsom bidragande orsak till uppräkningen
av kostnaderna bar till nämnden framförts, dels att den förut uppgivna
kostnaden beräknats med utgångspunkt från kostnaderna för de tidigare
utförda kulvertdelarna 3—7, vilkas svårighetsgrad syntes vara lägre än
för nu ifrågavarande delarna 1 och 2, dels ock att kulvertanslutningen intill
huvudentrén på medicinska klinikens södra fasad kompletterats med ett utrymme
för trucktåg, som efter förnyad utredning av transportfrågorna visat
sig behövligt. Även kulvertens dragning nära intill medicinska kliniken
innebär vissa merkostnader. Kostnadsberäkningen synes nämnden därför
böra godtas och det äskade beloppet, 90 000 kronor, anvisas för ändamålet.

Liksom den medicinska fakulteten i Lund, från vilken nämnden inhämtat
yttrande i förevarande del av ärendet, vitsordar nämnden det trängande behovet
av förbättrade lokalförhållanden för öronkliniken. I stort sett tillfredsställande
lokaler finns visserligen för mottagnings-, operations- och vårdavdelningarna
i den befintliga klinikbyggnaden, men utrymmen saknas för så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

37

dana numera nödvändiga behandlingsavdelningar in. m., som avses bli förlagda
till tillbyggnaden, liksom ock godtagbara lokaler för forskning och
undervisning. De smärre lokaler i den befintliga byggnadens källar- och
vindsvåningar, som hittills tagits i anspråk för berörda ändamål, är helt otillfredsställande
och erfordras dessutom för service- och förrådsändamål till
vårdavdelningar m. m.

Det framlagda ritningsförslaget innebär en i stort sett god lösning av föreliggande
lokalbehov. Det må dock anmärkas, att bättre förbindelser varit
önskvärda mellan den befintliga och den nya byggnaden. Vidare kan ifrågasättas,
huruvida — åtminstone på längre sikt — utrymmena för den foniatriska
avdelningen blir tillräckliga.

Enligt en inom medicinal-, social- och skolöverstyrelserna nyligen framlagd
utredning bör foniatrins ställning vid vissa större sjukhus avsevärt stärkas
och göras jämförlig med regionspecialiteternas. Härför har ett lokalutrymme
i storleksordningen 300 m2 beräknats erforderligt. Enligt vad
nämnden erfarit, planeras exempelvis vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
lokaler för foniatrin av ungefär sagda storlek. För öronkliniken i Lund har
för ändamålet beräknats endast omkring 70 in2.

Medicinska fakulteten påkallar icke någon omarbetning av ritningsförslaget
i syfte att tillgodose något större utrymmesbehov för foniatrin inen
har uttalat, att förslaget medger framtida tillbyggnad. Vid samråd med
representanter för landstingsmyndigheterna har vidare framgått, att intresse
f. n. icke föreligger för en utökning av byggnadsprogrammet. Därvid har
vitsordats, att tillbyggnadsmöjligheter är för handen.

För egen del anser nämnden sig böra räkna med att den foniatriska avdelningen
vid ifrågavarande öronklinik inom en tämligen nära framtid kan
komma att behöva större lokalutrymmen än som nu beräknats. Den planerade
byggnaden har givits en utformning, som — såvitt nu kan bedömas —
torde möjliggöra en senare på- eller tillbyggnad för angivna ändamål. Någon
närmare utredning därom har dock icke förebragts. Nämnden anser sig icke
i detta läge böra för foniatrins skull påyrka förslagets omarbetande.

I övrigt föranleder icke ritningsförslaget någon nämndens erinran.

Av handlingarna framgår vidare, att vederbörande arkitekt beräknat
byggnadskostnaden till 1 032 000 kronor. Häri ingår vissa belopp för installationer
av hiss och högtrycksventilationsanläggning. Av olika skäl behöver
dessa installationer ej genomföras, varför kostnadssumman kan nedräknas.
Ä andra sidan bör tillägg göras för utgrävning av hela — ej endast halva —-källarvåningen samt för den å öronkliniken belöpande delen — uppskattad
till omkring 100 000 kronor — av kostnaderna för flyttning av en befintlig
rörledningskulvert. Totalkostnaden för tillbyggnaden kan därför beräknas
till 1 100 000 kronor eller det belopp, som framställningen utvisar. Mot denna
beräkning har nämnden ingen erinran.

Departementschefen

Vid min anmälan av förevarande anslag för 1960 års riksdag (propositionen
nr 71/1900) påpekade jag, att förhandlingar pågick om en avtalsenlig
reglering av statens bidrag till sjukvårdsinrättningarna i Lund. De av riksdagen
under hösten 1900 godtagna riktlinjerna för regionsjukvårdens utbyggande,
enligt vilka Lunds lasarett jämte Malmö allmänna sjukhus skall
tillhandahålla vårdplatser inom regionspecialiteter för förutom Malmöhus

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

län och Malmö stad jämväl övriga områden, som ingår i den s. k. LundMalmöregionen,
har emellertid medfört i viss mån ändrade förutsättningar
för förhandlingarna. Dessa har bl. a. till följd härav dragit ut på tiden och
har ännu ej lett till något förslag till avtalsx-eglering. Till frågan i vilken
omfattning staten slutligen skall deltaga i de projekt, som den aktuella utbyggnaden
av Lunds lasarett omfattar, får jag därför återkomma i annat
sammanhang. I den föreliggande förhandlingssituationen finner jag — i
likhet med förhandlingskommissionen — det angeläget betona, att de av
mig i det följande beräknade bidragen icke får bli avgörande för den slutliga
kostnadsfördelningen mellan staten och landstinget.

Med hänsyn till den ytterligare försening, som inträtt beträffande programmet
för etapp II av centralblocket, har kravet på igångsättande snarast
av det fortsatta arbetet med de laboratorier och lokaler, som omfattas av
etappen, accentuerats. Förvaltningsutskottet har med skrivelse den 1 mars
1961 överlämnat ritningar m. fl. handlingar angående den första deletappen
av etapp II samt hemställt om Kungl. Maj :ts godkännande av förslaget.
Eu preliminär granskning av förslaget har givit vid handen, att etapp II
jämväl skall omfatta vissa lokaler för klinisk fysiologi, vilka tidigare avsetts
skola förläggas till en sängbyggnad i centralblocket. Bortsett härifrån
överensstämmer det nya förslaget i avseende å volym med det för 1959 års
riksdag redovisade liksom ock, frånsett automatiska kostnadsökningar efter
1958, i avseende å kostnadsramen för den första deletappen. Jag ämnar med
stöd av det av 1960 års riksdag givna bemyndigandet för Kungl. Maj:t att
godkänna det reviderade programmet för denna deletapp så snart ske kan
underställa förslaget Kungl. Maj :ts prövning. För påbörjande av den första
deletappen av etapp II av centralblocket har under förevarande anslag anvisats
tillhopa 3 000 000 kronor. Dessa medel torde få tagas i anspråk för
utförande av det projekt, som må komma att godkännas av Kungl. Maj :t,
varjämte i anledning av förvaltningsutskottets framställning ytterligare
medel bör ställas till landstingets förfogande för ändamålet. Jag räknar
därvidlag med att ett anslag på ytterligare 1 000 000 kronor skall vara tillräckligt
för de arbeten, som kan komma att utföras under nästa budgetår,
och förordar sålunda, att för fullföljande av etapp II av centralblocket för
nästa budgetår anvisas 1 000 000 kronor.

För utförande av en andra byggnadsetapp av centralköket har 1959 års
riksdag anvisat 1 820 000 kronor utgörande hälften av totalkostnaderna,
3 640 000 kronor, enligt då föreliggande förslag till projektets utformning.
Det sedermera i vissa delar ändrade förslaget har av byggnadsstyrelsen
kostnadsberäknats till 4 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1960.
Kostnadsökningen beror dels på prisstegringar, dels på omdisponering av
lokaler o. dyl. Under hand har jag inhämtat, att centrala sjukvårdsberedningen
delgivit landstinget vissa synpunkter på enskildheter i utformningen
av projektet syftande till nedskärning av kostnaderna för detsamma.
Såsom byggnadsstyrelsen anfört, torde dessa synpunkter kunna iakttagas

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

vid den fortsatta projekteringen utan att ytterligare tidsförlust därigenom
skall behöva uppstå. För egen del anser jag mig kunna utgå från att landstinget
noggrant prövar beredningens förslag. Innan möjligheterna till nedskärningar
sålunda granskats, anser jag mig böra tillstyrka att för nästa
budgetår för ifrågavarande ändamål beräknas ett medelsbehov av
300 000 kronor.

Vid min anmälan i propositionen nr 71/1960 av anslag för innevarande
budgetår till utförande av centraltvätteriet framhöll jag, att försvarets
fabriksstyrelse genom avtal med landstinget åtagit sig att projektera och
utföra anläggningen samt att arrendera och driva densamma. Anläggningen
har avsetts skola dimensioneras för en kapacitet av cirka 14 ton
tvättgods per dag, varav cirka 10 ton beräknats falla på lasarettet. Jag
påpekade i fråga om statens andel i kostnaderna för anläggningen, att
denna ej kunde närmare bestämmas, förrän de av mig här inledningsvis
berörda förhandlingarna med landstinget om en avtalsreglering av statens
bidrag till lasarettet slutförts. Ehuru förutsättningar saknades för
ett ställningstagande till byggnadsföretagets utformning och för en närmare
bedömning av frågan om fördelningen mellan staten och landstinget
av anläggningskostnaderna, ansåg jag mig likväl böra biträda utskottets
äskande om anvisande av 250 000 kronor för innevarande budgetår för
projektering och påbörjande av anläggningen, då beloppet torde komma
att rymmas inom den totala statliga kostnadsramen och då det var angeläget,
att projektet komme till utförande utan dröjsmål. Angelägenheten
av projektets snara realiserande gör, att jag anser mig böra biträda utskottets
förevarande hemställan om anvisande av medel för företagets fortsättande,
trots att definitivt byggnadsprogram ännu ej föreligger och frågan
om statens slutliga andel i kostnaderna står öppen. Jag tillstyrker alltså,
att 1 250 000 kronor anvisas för ändamålet för nästa budgetår, och utgår
därvid från att, därest detta belopp jämte för innevarande budgetår anvisade
250 000 kronor skulle komma att överstiga den andel av kostnaderna,
som slutligen skall bestridas av staten, en retroaktiv reglering härutinnan
kommer till stånd. Totalkostnaderna beräknas såsom utskottet uppgivit till
omkring 7 000 000 kronor, vartill kommer projekteringskostnader och
vissa ännu ej beräknade anläggningskostnader. Jag avser, att så snart det
sig göra låter underställa riksdagen det definitiva byggnadsprogrammet
och framlägga förslag i kostnadsfördelningsfrågan.

För utförande av delarna 1 och 2 av huvudkulverten har 1959 års riksdag
anvisat i runt tal 420 000 kronor, utgörande omkring hälften av de
beräknade totalkostnaderna, 844 000 kronor. Enligt då föreliggande förslag
skulle kulverten framdragas under medicinska klinikens nuvarande byggnad.
Konstruktionsmässiga och praktiska olägenheter har emellertid befunnits
vidlåda en sådan framdragning, varför ritningar upprättats för en
framdragning öster om byggnaden. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande har yttrat, att den ändrade sträckningen av kulverten synes

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

konsekvent och ger goda förbindelser till samtliga inom ifrågavarande del
av sjukhusområdet belägna kliniker m. in., varför jag anser mig böra biträda
det ändrade programmet. Nämnden har funnit kostnadsberäkningen
för detsamma, upptagande en totalkostnad av 1 020 000 kronor, böra godtagas.
Jag förordar, att för nästa budgetår anvisas 90 000 kronor för ändamålet.
Dock förutsätter jag, att en slutlig reglering av statens bidrag framdeles
kommer att ske på grundval av den avtalsuppgörelse, som må komma
att träffas.

Föreliggande förslag till tillbyggnad av öronkliniken omfattar en tvåvåningsbyggnad
med delvis utgrävd källarvåning belägen väster om öronkliniken
och förenad med denna med en täckt förbindelsegång i andra
våningsplanet. Härjämte föreslås byggnaderna förenade med en kulvert i
källarplanet. Ingången till tillbyggnaden i bottenplanet är förlagd mittemot
en ingång till öronkliniken. Källarvåningen avses skola innehålla klimatrum
och omklädningsrum för studenter in. m., bottenvåningen lokaler för
otoneurologi, allergiundersökningar samt bronchologi och esophagologi
m. m., andra våningen lokaler för foniatri, käkterapi samt undervisning
och forskning in. in. Byggnadskostnaderna har beräknats till 1 032 000
kronor, vartill kommer kostnader för utgrävning av hela källarvåningen
100 000 kronor och administrationskostnader 28 000 kronor, totalt 1 160 000
kronor. Som nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande påpekat,
är behovet av förbättrade lokalförhållanden för öronkliniken trängande,
varför det är angeläget att tillbyggnaden kommer till stånd.

Vid en genomgång av föreliggande ritningar kan, såsom nämnden påpekat,
de för foniatrin avsedda lokalerna om totalt cirka 70 m2 förefalla
otillräckliga med hänsyn till det lokalutrymme, som i annat sammanhang
angivits vara erforderligt för denna specialitet. Emellertid torde möjligheter
till framtida tillbyggnad för ändamålet föreligga. Med hänsyn härtill
och då nämnden i övrigt icke framfört någon erinran mot ritningsförslaget,
anser jag detsamma böra godtagas som grund för det fortsatta arbetet.

Totalkostnaderna för byggnadsföretaget har nämnden beräknat till
1 160 000 kronor. Då jag ej funnit anledning till erinran mot denna beräkning,
förordar jag i avvaktan på en slutlig kostnadsfördelning mellan staten
och landstinget, att av statsmedel för nästa budgetår anvisas 580 000
kronor för erforderliga arbeten beträffande tillbyggnaden till öronkliniken.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle statsbidraget för
nästa budgetår uppgå till (1 000 000 + 300 000 + 1 250 000 + 90 000 +
580 000) 3 220 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret
1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 220 000 kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 79 år 1961

41

VII. Avtal om medicinsk undervisning vid den socialmedicinska
avdelningen vid Malmö allmänna sjukhus

Inledning

Genom beslut den 3 oktober 1952 har Kungl. Maj:t godkänt avtal mellan
staten, å ena, samt Malmö stad, å andra sidan, angående anordnande av
medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus. Till detta avtal,
huvudavtalet, har anslutits av Kungl. Maj :t 1956 och 1960 godkända separata
avtal angående medicinsk undervisning vid sjukhusets patologiska och
bakteriologiska institutioner resp. vid sjukhusets radioterapiavdelning.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 20 maj 1960 godkänt vissa ändringar och
tillägg till huvudavtalet.

Genom beslut den 30 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj :t i anledning av framställning
av Malmö stads sjukhusdirektion åt 1959 års statliga kommission
för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö att upptaga
förhandlingar med Malmö stad angående fördelningen mellan staten
och staden av kostnaderna för anordnandet av en socialmedicinsk avdelning
vid Malmö allmänna sjukhus.

Förhandlingskommissionen har med skrivelse den 1 mars 1961 överlämnat
förslag till avtal med staden i ämnet samt hemställt att för budgetåret
1961/62 måtte under anslaget till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus under
elfte huvudtiteln anvisas 40 000 kronor som kostnadsbidrag och 10 000
kronor som driftbidrag enligt avtalsförslaget, tillhopa 50 000 kronor.

Förhandlingskommissionens förslag

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmö
stadsfullmäktiges godkännande har förhandlingskommissionen samt för
Malmö stad särskilt utsedda förhandlingsdelegerade träffat följande förslag
till avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad, nedan
kallad staden, angående tillägg till gällande avtal mellan staten och
staden om anordnande av medicinsk undervisning och forskning vid Malmö
allmänna sjukhus.

§ I I

anslutning till § 2 i ovannämnda avtal -— nedan benämnt huvudavtalet
— medgiver staden att undervisning åt medicine studerande samt forskning
får bedrivas jämväl vid den socialmedicinska avdelningen vid Malmö allmänna
sjukhus.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

§ 2.

För avdelningens lokaler i epidemisjukhusets administrationsbyggnad
(se Bilaga l)1 samt första utrustning erlägger staten till staden ett kostnadsbidrag
av 40 000 kronor.

Bidraget skall tillhandahållas staden den 1 juli 1961.

§ 3.

Bestämmelserna i huvudavtalet §§ 5—12 skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om detta avtal, därvid driftkostnadsbidrag enligt § 10 skall
utgå från och med den 1 juli 1960.

§ 4.

Detta avtals giltighetstid sammanfaller med huvudavtalets. Uppsägning
av huvudavtalet skall följaktligen anses innefatta uppsägning jämväl av
detta avtal.

Som motivering till avtalsförslaget har kommissionen anfört i huvudsak
följande.

Enligt en av professorn i socialmedicin vid Lunds universitet G. Lindgren
år 1959 upprättad plan skulle i andra våningen i Epidemisjukhusets administrationsbyggnad
vid Malmö allmänna sjukhus inrättas lokaler för en
socialmedicinsk avdelning. Erforderliga omändringsarbeten föreslogs utförda
i fyra etapper, A, B, C och D. Under etapp A avsågs skola iordningställas
ett rum för professorn i socialmedicin, ett rum för biträdande läraren
i ämnet samt ett för professorn och den biträdande läraren gemensamt
undersökningsrum med ett till detsamma knutet mindre laboratorium
m. in. Under etapp B skulle tillkomma lokaler för ett kanslibiträde och för
en underläkare eller klinikamanuens. Slutligen skulle under etapperna C
och D återstående utrymmen i andra våningen tagas i anspråk.

Av de i utbyggnadsplanen avsedda byggnadstapperna har enligt vad
kommissionen anför hittills utförts etappen A, som främst åsyftat att bereda
professorn och en biträdande lärare i socialmedicin tjänsterum. Kostnaderna
för utförda ändringsarbeten uppgår till 40 000 kronor och för
utrustning till 41 000 kronor.

Förhandlingarna i ärendet har endast avsett etappen A, och kommissionen
har efter samråd med universitetskanslersämbetet meddelat stadens delegerade,
att något bidrag från statens sida till fortsatt utbyggnad av den
socialmedicinska avdelningens lokaler icke torde kunna påräknas.

Stadens delegerade har vid förhandlingarna yrkat, att för den socialmedicinska
avdelningen skulle slutas ett tilläggsavtal till gällande avtal om
anordnande av medicinsk undervisning och forskning vid Malmö allmänna
sjukhus helt efter samma principer som för radioterapiavdelningen (se 1960
års statsverksproposition, XI ht., s. 266 ff). I konsekvens härmed har yrkats,
att staten skulle till staden erlägga, förutom bidrag under avtalets

1 Ej intagen i denna proposition.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

löptid enligt huvudavtalets allmänna regler, även ett engångsbidrag av
56 375 kronor, varav 20 250 kronor för utförda ändringsarbeten och anskaffad
utrustning (25 procent av 81 000 kronor) samt 36 125 kronor för
upplåtelsen av lokalerna (25 procent av de hittills anordnade lokalernas
andel — 17 procent — i hela byggnadens nuvärde).

Kommissionen har icke ansett sig kunna acceptera den av staden föreslagna
utformningen av avtalet, vilken skulle förbundit staten att erlägga
ett lösenbelopp enbart för att få tillträde till en år 1907 uppförd byggnad.

Enär parterna icke velat ställa frågan om inlösen på sin spets i förevarande
synnerligen begränsade sammanhang, har de enats om ett statligt
engångsbidrag av 40 000 kronor utan närmare angivande av bidragets fördelning
på olika ändamål, varvid förutsatts, att lösningen icke skulle tör
någondera parten vara prejudicerande.

I fråga om bidragets storlek har för kommissionen varit avgörande, att
ett belopp av 40 000 kronor synes innefatta en rimlig avvägning mellan å
ena sidan stadens utgifter för de ifrågavarande lokalernas iordningställande
och å andra sidan den omfattning, i vilken lokalerna i det föreliggande
fallet kan väntas bli tagna i anspråk för undervisning och forskning.

Då universitetskanslersämbetet icke ansett en större utbyggnad av den
socialmedicinska avdelningen än den redan verkställda vara påkallad ur
undervisningssynpunkt, har i § 3 hänvisning icke skett till § 4 i huvudavtalet,
som rör byggnadsarbeten och bidrag därtill.

Personalen vid den socialmedicinska avdelningen består f. n. — förutom
av professorn samt biträdande läraren på universitetets i Lund stat — av
en socialkurator och ett halvtidsanställt kanslibiträde på kommunal stat.
Driftbidrag enligt § 10 huvudavtalet skall utgå från och med den 1 juli
1960. För tiden den 1 juli 1960—den 31 december 1961 beräknas det statliga
driftbidraget för avdelningen komma att uppgå till sammanlagt 10 000
kronor.

För budgetåret 1961/62 bör således enligt kommissionens förslag under
anslaget till Bidag till Malmö allmänna sjukhus till följd av avtalet beräknas
ett belopp av (40 000 + 10 000) 50 000 kronor.

Departementschefen

Socialmedicin är ett nytt examensämne i studierna till medicine licentiatexamen.
Ämnet fick denna självständiga ställning genom 1954 års läkarutbildningsreform
och kan på undervisningens och forskningens område sägas
återspegla den hastiga uppbyggnaden av samhällets socialpolitiska verksamhetsfält.
Socialmedicinen skall tillgodose de kliniska synpunkterna inom
bl. a. den förebyggande medicinen, ha stark anknytning till socialvård och
andra socialpolitiska verksamhetsformer samt beträffande både undervis -

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

ning och forskning lägga tyngdpunkterna på tillämpningen av kliniska
forskningsresultat i sociala sammanhang och på betydelsen av miljö och
sociala förhållanden för hälsa och sjukdom i olika samhällsgrupper.

Sedan en professur i socialmedicin numera inrättats vid Lunds universitet,
är det angeläget att erforderliga lokaler ställes till förfogande för den
medicinska undervisningen och forskningen i ämnet. Med hänsyn till ämnets
kliniska anknytning bör lokalerna såsom chefen för ecklesiastikdepartementet
anförde vid frågans behandling i propositionen nr 212/1954
anordnas inom ett universitetssjukhus. I Lund, där professuren enligt propositionen
skall vara förlagd, har vissa institutionslokaler redan upplåtits
tör ändamålet. Emellertid har jag icke något att erinra mot att professorn
och den av de båda biträdande lärarna, som förutsättes ha sin verksamhet
i Malmö, inordnas jämväl i organisationen för en socialmedicinsk avdelning
vid Malmö allmänna sjukhus och beredes tjänsterum inom sjukhuset.
Enligt det nu överlämnade avtalsförslaget om medicinsk undervisning
och forskning vid den socialmedicinska avdelningen vid Malmö allmänna
sjukhus har staten att utgiva ett engångsbidrag av 40 000 kronor,
vilket belopp jag på av kommissionen anförda grunder anser mig kunna
godtaga, även om beloppet är högre än som vid tillämpning av huvudavtalets
bestämmelser om 25-procentigt byggnads- och utrustningsbidrag skulle
ha ifrågakommit. Jag är dock angelägen understryka att mitt ställningstagande
icke får i något avseende tillmätas prejudicerande verkan.

Avtalsförslaget har i stort sett utformats på samma sätt som de separata
avtalen angående undervisning vid de patologiska och bakteriologiska
institutionerna samt vid radioterapiavdelningen vid Malmö allmänna sjukhus,
dock att någon hänvisning till huvudavtalets regler om fördelning av
byggnads- och utrustningskostnader ej skett med hänsyn till att universitetskanslersämbetet
icke ansett en fortsatt utbyggnad vara påkallad ur
undervisningssynpunkt.

Då jag icke funnit anledning till erinran mot avtalsförslaget, förordar
jag, att detsamma godkännes från statens sida. .lag har under hand erfarit,
att Malmö stad för sin del är beredd godkänna förslaget. Därest framdeles
smärre jämkningar eller tillägg till avtalet skulle erfordras, förutsätter
jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

De Malmö stad enligt avtalsförslaget tillkommande kostnads- och driftbidragen
torde böra bestridas från det under elfte huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. Kungl. Maj:t har
i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen, att under nämnda anslag
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kronor. Med
hänsyn till den relativt obetydliga merbelastning på anslaget, som kan väntas
uppkomma på grund av här ifrågavarande kostnads- och driftbidrag
om tillhopa 50 000 kronor, torde ytterligare medel under anslaget icke behöva
anvisas för nästa budgetår.

Kungi. Maj:ts proposition nr 79 år 1961 45

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder
rörande statens bidrag till anordnande av undervisning och
forskning vid den socialmedicinska avdelningen vid Malmö
allmänna sjukhus.

VIII. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av
700 000 kronor.

Inledning

Genom beslut den 28 juli 1958 godkände Kungl. Maj:t avtal mellan staten
och Stockholms stad rörande bl. a. fördelningen av kostnaderna för en
av särskilt tillkallade sakkunniga i betänkande den 20 december 1957 föreslagen
upprustning av serafimerlasarettet (se prop. nr 87/1958 s. 24 ff.).
Enligt sagda avtal har staten åtagit sig att verkställa upprustning av lasarettet
i den omfattning, som föreslagits av de sakkunniga i nyssnämnda betänkande.
Staden skall bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna
för i upprustningsprogranunet ingående byggnads-, installations- och förbättringsarbeten.
Kostnaderna för anskaffande av inventarier och annan
utrustning skall däremot helt bestridas av staten. Vid avtalets ingående
förutsattes, att samtliga av de sakkunniga föreslagna åtgärder och inventarieanskaffningar
skulle komma till stånd, såvida icke annat överenskoms
vid den fortsatta statliga och kommunala behandlingen av de sakkunnigas
förslag.

Sedan under den fortsatta behandlingen av de sakkunnigas förslag till
upprustningsprogram utvidgningar däri ifrågakommit, har tilläggsöverenskommelser
med Stockholms stad träffats angående byggnadsarbetena
avseende det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet, röntgenavdelningen
samt kirurgiska kliniken, innebärande avvikelser i vissa fall från den
i huvudavtalet föreskrivna kostnadsfördelningen.

Beträffande det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet har Kungl.
Maj :t sålunda genom beslut den 25 mars 1960 godkänt överenskommelse
mellan staten och Stockholms stad, varigenom staten åtagit sig att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som föreslagits i propositionen nr 95/1959
låta dels iordningsställa lasarettets nuvarande djuravdelning till lokaler för
ifrågavarande laboratorium, dels uppföra ny djuravdelning vid lasarettet.
Av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsåtgärder skall staden enligt
överenskommelsen bidraga med 40 procent, dock högst 80 000 kronor.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Genom samma beslut har uppdragits åt byggnadsstyrelsen att för en beräknad
kostnad av högst 200 000 kronor låta utföra sagda åtgärder.

Beträffande kirurgiska kliniken har Kungl. Maj :t den 30 december 1960
godkänt ett i propositionen nr 185/1960 intaget förslag till överenskommelse
med staden, varigenom parterna bl. a. enat sig om en väsentligt mer
genomgripande om- och tillbyggnad av kliniken, än vad de sakkunniga
på sin tid föreslagit.

Förslag

I. Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 23 september
1960 om anvisande för budgetåret 1961/62 av 656 000 kronor för
fortsatta förbättringsarbeten samt anskaffning av utrustning i en fjärde
och avslutande etapp av upprustningsprogrammet för serafimerlasarettet.

A. Byggnads- och installationsarbeten m. m.

Utbyten av bristfälliga elinstallationer ........................ 14 000

Ny maskinverkstad.......................................... 80 000

Omklädningsrum för kvinnlig personal ........................ 45 000

Förråd i köket.............................................. 35 000

Vatten- och avloppsledningar m. m........................... 50 000

Sanitär upprustning av vårdavdelningar........................ 76 000

Målningsarbeten ............................................ 280 000

Summa kronor 580 000

varav å statsverket faller 40 procent eller.................... 232 000

B. Anskaffning av inventarier och annan utrustning

Möbler och apparatur till kirurgiska kliniken .................. 34 000

Röntgenapparatur .......................................... 100 000

Apparatur till hjärtkateterisering ............................ 59 000

Maskiner och verktyg till maskinverkstaden.................... 25 000

Köksutrustning ............................................ 154 000

Linneutrustning ............................................ 52 000

Summa kronor 424 000

II. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 21 november 1960 överlämnat
ritningar över dels lokaler för det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet,
dels ny djuravdelning i två alternativ. Enligt förslagen har kostnaderna
beräknats för det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet till
100 000 kronor samt för djuravdelningen enligt alternativ I till 160 000 kronor
och enligt alternativ II till 130 000 kronor.

III. Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den
24 februari 1961 om anvisande för budgetåret 1961/62 av 400 000 kronor
för anskaffning av utrustning till kirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet.

Motiv

II. Byggnadsstyrelsen anför, att styrelsen låtit upprätta ritningar i enlighet
med Kungl. Maj:ts uppdrag den 25 mars 1960. En beräkning av kostna -

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

derna för ifrågavarande arbeten har givit vid handen, att de icke kan rymmas
inom ramen för det anvisade anslaget. För att minska kostnaderna har
byggnadsstyrelsen därför gjort vissa nedskärningar.

I fråga om det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet har byggnadsstyrelsen
uteslutit inredning av ett för Wassermanprov avsett rum och av
ett kylrum samt i anskaffningarna ej inräknat ett kylskåp för personalens
mathållning och viss skåpinredning. Kostnaden för de arbeten, som föreslås
utförda, beräknar byggnadsstyrelsen till 100 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1960.

Nybyggnaden för djuravdelningen föreslås utförd som en tillbyggnad
till östra delen av förbindelsegången mellan medicinska kliniken och laboratoriebyggnaden.
Alternativ I har yttermåtten 7,6 X 21 in och alternativ II
7,6 X 16 in. Beträffande båda alternativen gäller såsom förutsättning att tillgång
till djuroperationslokaler finnes på annat håll.

Byggnadsstyrelsen påpekar, att den i styrelsens uppdrag angivna kostnadsramen,
200 000 kronor, grundats på prisläget 1958, varför en beräkning
efter 1960 års prisläge skulle motsvara en uppräkning till 220 000 kronor.

III. Direktionen anför i huvudsak följande.

Vid sitt ställningstagande i propositionen nr 87/1958 till betänkandet rörande
förbättringsåtgärder vid serafimerlasarettet utgick föredragande departementschefen
från att Stockholms stad utan ytterligare dröjsmål skulle
fullfölja sina åtaganden enligt det s. k. Sabbatsbergsavtalet. Genom vad därefter
förekommit har emellertid frågan om realiserandet av Sabbatsbergsprojektet
vidgats från att avse tidpunkten härför till spörsmålet om detsamma
över huvud taget skall genomföras. Sålunda talar numera enligt
direktionens mening sannolikheten för att serafimerlasarettet, såvitt avser
de medicinska och kirurgiska klinikerna samt vissa laboratorier, måste
bibehållas som undervisningssjukhus under ytterligare avsevärd tid.

Den beslutade om- och tillbyggnaden av kirurgiska kliniken, innefattande
bl. a. upprustning av operationsavdelningen samt inrättande av en
aktiwårdsavdelning i anslutning härtill, nödvändiggör att ställning nu
tages till den utrustning, som erfordras för att avsedd verksamhet skall
kunna bedrivas inom de förändrade och tillbyggda lokalerna.

En inventering har gjorts av redan befintlig utrustning vid kirurgiska
kliniken. Mot bakgrund av denna har en genomgång företagits av den komplettering
av utrustningen, som är nödvändig för bedrivande av avsedd verksamhet
vid operations-, anestesi- och aktiwårdsavdelningarna. Under en
lång följd av år har anslagstilldelningen för inventarier och övrig utrustning
vid kirurgiska kliniken hållits inom en mycket snäv ram, vilket haft
till följd eu betydande eftersläpning i teknisk och instrumentell utrustning.
Anestesiavdelningens utrustning är begränsad till ett minimum. Apparatur
erforderlig för att med säkerhet kunna genomföra och kontrollera de moderna
komplicerade narkosförloppen saknas. Eu radikal upprustning av
anestesiavdelningens resurser är därför nödvändig, om ej verksamheten
därstädes skall stagnera och en begränsning av den kirurgiska verksamheten
framtvingas.

Vid eu undervisningsklinik måste kvalificerad kirurgisk och anestesiologisk
verksamhet ej endast bedrivas utan även kunna demonstreras för

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

de tjänstgörande. Demonstrationerna har hittills skett på så sätt att studenterna
i grupper såsom åskådare närvarit vid operationerna, vilket medför
betydande hygieniska risker och olägenheter. Med användande av televisionsteknik
kan emellertid den nuvarande operativa demonstrationsundervisningen
ej endast ersättas utan även förbättras.

Televisionstekniken med dess förstärkningsresurser vinner en allt vidare
användning inom röntgenologien. Speciellt värdefull har den visat sig vid
operationer, som erfordrar simultan röntgenfotografering eller röntgengenomlysning.
Även för kommunikation mellan röntgenavdelning och operationssal
har televisionstekniken fått allt mer ökad betydelse genom den
eliminering av kontaminationsrisker den medför samtidigt med förbättrade
kontaktmöj ligheter.

Vid operationsavdelningen kommer man att övergå till s. k. sterilsetsystem,
som innebär att man inför en viss standardutrustning i fråga om
instrument för var och en av de olika vanligaste operationstyperna. Varje
sådan utrustning förpackas i ett s. k. set och instrumenten förvaras sterila
och omedelbart tillgängliga för uppdukning. Systemet föranleder en engångskostnad
för anskaffning av en rikligare instrumentutrustning men är arbetsoch
materialbesparande samt erbjuder väsentliga fördelar ur kontroll- och
sterilsäkerhetssynpunkt.

Under 1950-talet har ett helt nytt begrepp och en ny vårdform införts,
vanligen under beteckningen aktivvård. En aktivvårdsavdelning har principiellt
två uppgifter. Den ena är att tjänstgöra som uppvakningsavdelning
efter narkos. På en begränsad yta sammanföres ett relativt stort antal patienter
för gemensam övervakning under uppvaknandet. Utrustningen för
denna del av verksamheten är begränsad, standardiserad och föga kostsam.
Den andra arbetsuppgiften är den verkliga s. k. aktivvården, vid vilken patienter
med svåra sjukdomstillstånd — oavsett om dessa föregåtts av mer
eller mindre komplicerad operation — sammanföres till en övervakningsstation
för vård i mer eller mindre isolerade enheter. Utrustningen för denna
vård med respirator, kontinuerlig elektronisk kontroll av temperatur, blodtryck,
puls, EKG, EEG in. in. måste finnas liksom möjligheter till röntgenundersökningar
på platsen. I det antagna ombyggnadsförslaget har en
dylik aktivvårdsavdelning upptagits.

Föreliggande utrustningsförslag har på hemställan under hand av direktionen
granskats av förre intendenten i medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd
E. Olauson. Vid denna genomgång, som icke innefattat
någon prisgranskning, har konstaterats, att eu upprustning enligt förslaget
är av behovet starkt påkallad, enär bl. a. det nuvarande beståndet av inventarier
och instrument är mycket starkt förslitet och otidsenligt.

Kostnaderna för erforderlig utrustning uppgår till i runt tal 712 000 kronor.
Härav kan emellertid i runt tal 89 000 kronor täckas av medel, som
är eller beräknas bli disponibla för ändamålet. Vid sådant förhållande uppgår
erforderligt medelsbehov till i runt tal 623 000 kronor, vilket belopp torde
kunna avrundas nedåt till 600 000 kronor och uppdelas på budgetåren
1961/62 och 1962/63. Då arbetet med om- och tillbyggnaden av kirurgiska
kliniken beräknas bli avslutat under hösten 1961, synes huvuddelen av
medelsanvisningen eller 400 000 kronor böra falla på budgetåret 1961/62.

Direktionen har för avsikt att underkasta utrustningsförslaget ytterligare
granskning och i samband med sina petita för budgetåret 1962/63 inkomma
med slutlig kostnadsberäkning. Vid sådant förhållande torde nu icke erfordras
att ställning tages till förslaget i dess helhet utan att för nästkommande

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

budgetår endast ställes till förfogande de medel, vilka under alla förhållanden
måste bedömas bli erforderliga. Härvid förutsättes att de medel som kan
komma att ställas till direktionens förfogande endast får disponeras efter
samråd med centrala sjukvårdsberedningen.

Yttranden

I. Byggnadsstyrelsen yttrar bl. a. följande.

För de delar av förevarande upprustningsetapp, vilka innebär byggnadsåtgärder,
har byggnadsstyrelsen gjort en överarbetning av de skisser, som
utarbetats av de på sin tid särskilt tillkallade sakkunniga, samt utfört kostnadsberäkning.

Förslag till ny maskinverkstad framfördes av direktionen redan hösten
1959. Denna åtgärd beräknades av byggnadsstyrelsen draga en kostnad av
80 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1959. Genom ökning av byggnadskostnadsindex
räknar byggnadsstyrelsen med en kostnad av ca 87 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1960.

Beträffande omklädningsrum för kvinnlig personal samt förråd i köket
har direktionen räknat med en kostnad av (45 000 + 35 000) 80 000 kronor.
Enligt av byggnadsstyrelsen överarbetade ritningar blir kostnaden för
dessa åtgärder enligt prisläget den 1 juli 1960 105 000 kronor. Anordnande
av personalrummen på medicinska klinikens vind medför vissa komplikationer
ur konstruktiva och rörledningstekniska synpunkter, varför kostnaden
beräknats till 80 000 kronor. För personalrummen på kirurgiska klinikens
vind har beräknats en kostnad av 20 000 kronor. Däremot har för inrättande
av förråd i köket vissa förenklingar visat sig möjliga, varigenom
kostnaden beräknas bli begränsad till ca 5 000 kronor.

I upprustningsprogrammet ingående åtgärder för förbättring av lasarettets
elenergiförsörjning är numera under slutförande, varvid emellertid
följande ej förutsebara åtgärder och därmed förknippade kostnader tillkommit,
nämligen viss utökning av kabelnätet i samband med ny transformatorstation,
provisoriska anordningar för att möjliggöra lasarettets drift
under pågående el-arbeten, relevanta ritningar över lasarettets el-anläggning
samt prisstegringar. Sammanlagt belöper sig dessa poster till 45 000
kronor, vartill kommer av direktionen föreslagna medel för utbyten av bristfälliga
el-installationer under fjärde etappen eller sammanlagt ca 60 000
kronor.

Som en åtgärd att nedbringa lasarettets driftkostnader vill byggnadsstyrelsen
även föreslå anordnande av en fjärrmanöveranläggning för fläktanläggningarna,
omfattande centralmanöver med kontrollorgan för effektiv
övervakning av fläktanläggningarna och därmed bränsleekonomien. Kostnaden
för en sådan anläggning uppgår till 30 000 kronor och beräknas medföra
en årlig besparing av ca 5 000 kronor.

II. Direktionen för karolinska sjukhuset har i fråga om förslaget beträffande
det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet icke någon erinran
mot att det ursprungligen för Wasserinan-prov avsedda rummet icke inredes
härför. Direktionen ifrågasätter, huruvida inbesparingen av kostnaderna,
cirka 500 kronor, för ett kylskåp för personalens mathållning m. m. överväger
de därmed förenade nackdelarna för personalen. Vidare framhåller
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 79

50

Kungi. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

direktionen, att vid ett genomförande av förslaget att utesluta inredande
av ett kylrum detta måste ersättas av kylskåp med samma volym till en
beräknad kostnad av 15 000 kronor, varjämte det torde bli nödvändigt att
anskaffa en kylcentrifug till en kostnad av minst 20 000 kronor.

I fråga om förslagen till ny djuravdelning anför direktionen bl. a. följande.

Djuravdelningens nuvarande belägenhet ökar riskerna för feldiagnoser
vid kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet samt omöjliggör tillförlitliga
resultat av därstädes utförda undersökningar, varför det framstår som
ofrånkomligt att den nuvarande djuravdelningen snarast utrymmes.

Intetdera av byggnadsstyrelsens alternativa förslag till ny djuravdelning
innebär en tillfredsställande lösning. Enligt alternativ II har antalet rum
för förvaring av djur minskats från ursprungligen beräknade 4 till 3, varjämte
operationsutrymmen saknas. Även enligt alternativ I saknas operationsutrymmen.
Djurstallet är avsett för mindre djur och således ej för bl. a.
hundar, som vanligen användes inom experimentalkirurgien och vid vissa
cirkulationsfysiologiska studier. Det torde icke vara möjligt att i detta sammanhang
lösa frågan om utrymmen för uppställning av större djur. Direktionen
avser emellertid att framdeles i annat sammanhang framlägga förslag
om anordnande av för sådant ändamål lämpliga lokaler. Den nu aktuella
djuravdelningen är nödvändig för forskningsarbetets behöriga bedrivande
icke blott vid det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet utan även
vid serafimerlasarettets kliniker och övriga laboratorier. Men hänsyn härtill
synes det oundgängligen erforderligt att djurutrymmena erhåller minst
den enligt alternativ I avsedda omfattningen.

En betydande del av de djur, som avses skola hysas inom djuravdelningen,
kommer att utgöra underlag för den vid det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet
bedrivna verksamheten. Det är därför ofrånkomligt, att överläkaren
vid detta laboratorium erhåller erforderliga arbetslokaler inom djuravdelningen
för injektioner respektive obduktioner av infekterade djur. Det är
å andra sidan lika ofrånkomligt att övriga forskare, som benyttjar sig av
icke infekterade djur, erhåller »rena» operationsutrymmen. Direktionen vill
i detta sammanhang framhålla, att inom den kirurgiska kliniken tillgängliga
djuroperationsutrymmen med hänsyn till de olägenheter, icke minst ur
transportsynpunkt, som är förenade med verksamhetens bedrivande på
lokalt skilda enheter, icke lämpligen synes höra utnyttjas för operationer å
djur, som förvaras i djuravdelningen. I stället bör dessa operationsutrymmen
reserveras för större djur, för vilka utrymmen i övrigt torde kunna
anordnas inom eller i anslutning till kirurgiska kliniken.

Om sålunda direktionen icke anser sig kunna förorda något av de remitterade
förslagen till ny djuravdelning vid serafimerlasarettet, kan direktionen
däremot helt ansluta till ett av byggnadsstyrelsen den 20 april 1960
upprättat ritningsförslag till djuravdelning, som enligt underhand inhämtad
kostnadsberäknats till 180 000 kronor. Detta förslag synes innebära
så påtagliga fördelar, att det torde böra komma till utförande trots den kostnadsökning,
som är förenad därmed. Direktionen förordar för sin del, att
merkostnaden bäres av statsverket i syfte att undvika ytterligare fördröjning
av byggnadsprojektets igångsättande. Därest uppkommande merkostnader
stannar på statsverket, synes några förhandlingar med Stockholms
stad i ämnet icke erfordras.

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

Stockholms stads sjukvårdsstyrelse erinrar om att stadens delegerade
under förhandlingar angående kostnadsfördelningen beträffande ifrågavarande
byggnadsåtgärder hävdat, att, såvitt då kunde bedömas, de dåvarande
laboratorielokalerna vore tillräckliga för den sjukvårdsverksamhet,
som staden kunde komma att driva vid lasarettet, sedan undervisningen
och forskningen där nedlagts, att bibehållandet av en djuravdelning vid lasarettet
i huvudsak vore av intresse för undervisningen och forskningen samt
att den förordade nybyggnaden för ändamålet torde vara av begränsad
användbarhet för staden vid enbart sjukvårdsdrift vid lasarettet.

Med hänsyn till att stadens intresse av ifrågavarande utvidgade byggnadsprogram
är relativt begränsat synes enligt styrelsens mening intet
vara att erinra mot vare sig en måttlig nedskärning av programmet för det
bakteriologiska laboratoriet eller det billigaste alternativet till djuravdelning,
såvida detta ur sjukvårdssynpunkt kan godkännas av institutionsföreståndaren.
Vad beträffar stadens bidrag till ifrågavarande byggnadsåtgärder
är detta enligt gällande överenskommelse maximerat till 80 000 kronor,
varför staten har att svara för alla kostnader, som överstiger vid överenskommelsen
förutsedda 100 000 kronor för iordningställande av bakteriologiska
laboratoriet och 100 000 kronor för uppförande av ny djuravdelning.

Departementschefen

Jag tillstyrker, att av direktionen i skrivelse den 23 september 1960 föreslagna
byggnads-, installations- och förbättringsåtgärder kommer till utförande
under nästa budgetår och att därvid arbetena med inrättande av omklädningsrum
för kvinnlig personal och av förråd i köket utföres i enlighet
med vad byggnadsstyrelsen föreslagit i sitt yttrande. Kostnaderna för
ifrågavarande åtgärder torde med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens
kostnadsberäkning kunna beräknas sålunda: för utbyten av bristfälliga
el-installationer cirka 15 000 kronor, för ny maskinverkstad cirka 87 000
kronor, för omklädningsrum för kvinnlig personal 100 000 kronor, för förråd
i köket 5 000 kronor, för vatten- och avloppsledningar m. m. 50 000 kronor,
för sanitär upprustning av vissa vårdavdelningar 76 000 kronor samt
för målningsarbeten 280 000 kronor. Till dessa kostnader bör läggas de av
byggnadsstyrelsen angivna återstående kostnaderna för åtgärder för förbättring
av lasarettets el-energiförsörjning, 45 000 kronor. Samtliga nu angivna
åtgärder innefattar ett fullföljande av det ursprungliga upprustningsprogrammet
för lasarettet, varför Stockholms stad är förpliktad att enligt
avtal bidraga till bestridandet av uppkomna merkostnader. Härutöver har
byggnadsstyrelsen föreslagit anordnande av fjärrmanöveranläggning för
fläktanläggningarna, vilken åtgärd ej omfattas av det mellan staten och
staden träffade avtalet om fördelningen av kostnaderna för lasarettets upprustning.
För egen del är jag f. n. icke beredd att taga ställning till detta
förslag.

4* — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 79

52

ICungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Totalkostnaden för den fjärde och avslutande etappen av byggnadsarbetena
m. in. skulle alltså uppgå till cirka 658 000 kronor, varav på staten faller
40 procent eller i runt tal 263 000 kronor.

Direktionens förslag till anskaffning av inventarier och annan utrustning
upptar en totalkostnad av 424 000 kronor. Av det ursprungliga anskaffningsprogrammet
för lasarettets upprustning kvarstår härjämte viss inventarieanskaffning,
varom direktionen hemställde i sina förslag till anslagsäskanden
för innevarande budgetår (jämför propositionen nr 71/1960)
men till vilken Kungl. Maj :t ännu icke ställt medel till förfogande, nämligen
möbler och apparatur till kirurgiska kliniken för 30 000 kronor samt
röntgenapparatur för 98 000 kronor. Erforderligt belopp för här avsedd inventarieanskaffning
skulle alltså utgöra 552 000 kronor. För nästa budgetår
äskade medel för köks- och linneutrustning torde emellertid nedräknas
med 100 000 kronor i förhållande till direktionens förslag, varför jag förordar,
att 452 000 kronor ställes till förfogande för inventarieanskaffning
för budgetåret 1961/62. Härvid beräknar jag för möbler och apparatur till
kirurgiska kliniken 64 000 kronor, för röntgenapparatur 198 000 kronor,
för apparatur till hjärtkateterisering 59 000 kronor, för maskiner och verktyg
till maskinverkstaden 25 000 kronor samt för köks- och linneutrustning
106 000 kronor.

I fråga om det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet får jag erinra
om att jag i propositionen nr 95/1959 tillstyrkte ett av en särskilt tillkallad
utredningsman framlagt förslag, att serafimerlasarettets nuvarande djuravdelning
— belägen i den år 1951 färdigställda laboratoriebyggnaden
(patologibyggnaden) och omfattande en nettoyta av cirka 100 m2 — skulle
jämte förutvarande endokrinologiska avdelningens lokaler i samma våningsplan
omändras till laboratorielokaler för det kliniskt-bakteriologiska
centrallaboratoriet. Vidare anslöt jag mig till ett av utredningsmannen
framlagt alternativt förslag att för anordnande av ny djuravdelning skulle
uppföras en separat byggnad på gården bakom medicinska kliniken med en
nettoyta av cirka 90 in2.

Genom beslut den 25 mars 1960 godkände Kungl. Maj :t överenskommelse
mellan staten och Stockholms stad, varigenom staten åtog sig att iordningställa
och uppföra här avsedda laboratorielokaler och djur avdelning, varvid
staden skulle bidraga med 40 procent av kostnaderna, dock högst 80 000
kronor. Samtidigt uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att för en beräknad
kostnad av högst 200 000 kronor låta utföra sagda åtgärder.

Byggnadsstyrelsen har nu anmält, att ett utförande av ifrågavarande
byggnadsåtgärder i överensstämmelse med vad jag förordat i propositionen
nr 95/1959 icke kan rymmas inom den nyssberörda kostnadsramen av
200 000 kronor. Styrelsen har i denna situation föreslagit vissa nedskärningar
i programmet, varigenom kostnaden för laboratorielokalerna skulle
kunna hållas inom det tidigare beräknade beloppet, 100 000 kronor, medan

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1961

kostnaden för ny djuravdelning beräknas till 130 000 kronor enligt ett billigare
alternativ och till 160 000 kronor enligt ett dyrare.

Direktionen för karolinska sjukhuset har rest vissa invändningar mot
byggnadsstyrelsens förslag till nedskärningar i programmet. Vad gäller nybyggnaden
för djuravdelningen framhåller direktionen att antalet rum för
förvaring av djur — i varje fall enligt det billigare alternativet — är otillräckligt
och att djuroperationsutrymmen saknas. Vad gäller frågan om utrymme
för uppställning av större djur avser direktionen att framdeles i annat
sammanhang framlägga förslag om anordnande av för sådant ändamål
lämpliga lokaler. Direktionen föreslår i stället uppförande av ett av byggnadsstyrelsen
i tidigare sammanhang framlagt förslag till nybyggnad för
djuravdelningen, preliminärt kostnadsberäknat till 180 000 kronor. De av
byggnadsstyrelsen föreslagna nedskärningarna av åtgärderna för inredning
av laboratorielokaler anser direktionen dels medföra vissa nackdelar för personalen,
dels komma att motvägas av ökade utrustningskostnader. Stockholms
stads sjukvårdsstyrelse har anfört, att staden icke är beredd att deltaga
i uppkommande merkostnader för ifrågavarande projekt.

De invändningar direktionen gjort mot byggnadsstyrelsens förslag synes
mig värda beaktande. Ett genomförande av projektet i enlighet med direktionens
intentioner innebär emellertid en väsentlig kostnadsökning för staten.
Härtill kommer att det av direktionen förordade alternativet till nytt
djurhus icke synes vara ur kostnadssynpunkt fullständigt utrett, varför
sannolikheten talar för en ytterligare kostnadsstegring. I sammanhanget
bör också beaktas direktionens avsikt att närmare utreda frågan om förvaring
av större djur. Det vore givetvis rationellt att åstadkomma gemensamma
utrymmen för större och mindre djur. Slutligen må erinras om att
frågan om dispositionen av de utrymmen inom lasarettet, som inom en
nära framtid blir friställda i samband med nervklinikernas överflyttning till
karolinska sjukhuset, f. n. är föremål för överläggningar mellan staden och
staten. Det torde icke vara helt uteslutet, att vissa av dessa utrymmen skulle
kunna användas för ifrågavarande ändamål. Ehuru jag är medveten om de
betydande olägenheter ett ytterligare dröjsmål med en lösning av de här
behandlade lokalfrågorna innebär för lasarettet, anser jag mig i den sålunda
uppkomna situationen böra förorda att, innan några byggnadsarbeten
påbörjas, de lokal- och avtalsmässiga förutsättningarna för anordnandet av
en djuravdelning närmare utredes i samband med angivna överläggningar
med Stockholms stad. I avvaktan härpå är jag icke beredd att förorda, att
de tidigare planerade byggnadsarbetena för bakteriologiska laboratoriet
och djurhuset nu fullföljes.

Direktionen har vidare framlagt förslag til! anskaffande av utrustning till
lasarettets kirurgiska klinik för en kostnad av 600 000 kronor, varav 400 000
kronor anses böra anvisas för nästa budgetår. Ifrågavarande utrustning ligger
utanför det ursprungliga upprustningsprogrammet för lasarettet, vilket

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

för kirurgiska klinikens del endast upptog utrustning för 64 000 kronor. De
snabba medicinska och tekniska framstegen på kirurgins område kräver
utan tvivel en betydande modernisering och komplettering av klinikens
apparatbestånd. Vad direktionen anfört härom är jag för min del i princip
beredd att instämma i. Det synes dock anmärkningsvärt att ifrågavarande
utrustningsbehov icke framförts tidigare.

Direktionen har anmält, att den avser att underkasta utrustningsförslaget
ytterligare granskning och att i samband med förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1962/63 inkomma med en slutlig kostnadsberäkning. Med
hänsyn härtill torde med den slutliga prövningen av förslaget få anstå till
dess en definitiv kostnadsberäkning föreligger. Då emellertid om- och tillbyggnadsarbetena
vid kirurgiska kliniken beräknas vara avslutade under
hösten 1961, finner jag det ofrånkomligt, att viss utrustning anskaffas i
samband med att de nya lokalerna tages i bruk. Direktionen har angivit inedelsbehovet
för nästa budgetår till 400 000 kronor. Jag förordar, att detta
belopp, vilket av direktionen bedömts under alla förhållanden vara erforderligt,
ställes till förfogande för utrustningsanskaffning under sagda budgetår.
Härvid förutsätter jag, att anskaffningen icke påbörjas förrän det slutliga
utrustningsprogrammet föreligger. Vidare utgår jag ifrån att direktionen
— i samråd med centrala sjukvårdsberedningen — vid upprättandet av
sagda program tillvaratager alla möjligheter till besparingar. Frågan om
eventuellt erforderlig ytterligare medelsanvisning för ändamålet bör upptagas
i direktionens anslagsäskanden för budgetåret 1962/63.

Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra om att enligt gällande avtal
med Stockholms stad angående försäljning till staden av stiftelsen serafimerlasarettets
fastigheter sådan lös egendom, som användes för lasarettets
drift, icke omfattas av försäljningsavtalet, varför parterna har att träffa
särskild överenskommelse rörande sådan egendom vid stadens övertagande
av huvudmannaskapet över lasarettet.

De på staten fallande totalkostnaderna för de åtgärder jag i det föregående
föreslagit skola komma till utförande under nästa budgetår uppgår
till (263 000 + 452 000 + 400 000) 1 115 000 kronor. För bestridande '' av
dessa kostnader torde få tagas i anspråk dels en å anslaget uppkommen
besparing om i runt tal 115 000 kronor, dels ock det belopp — cirka 100 000
kronor — som finns disponibelt under anslaget för iordningställande av
laboratorielokaler för det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet samt
för uppförande av nybyggnad för djuravdelning. På grund härav bör för
nästa budgetår anvisas (1 115 000 — 115 000 — 100 000) 900 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m. för budgetåret 1961/62 under elfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

55

IX. Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets elnät

Anslag för detta ändamål är icke uppfört i gällande riksstat.

Inledning

Karolinska sjukhusets elkraftförsörjning sker f. n. genom generering
inom sjukhuset samt genom inköp av stödkraft från Solna elverk. Sjukhuset
levererar i sin tur elkraft till karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Genom denna egengenerering och elkraftleveransen till karolinska institutet
uppkommer för sjukhuset och institutet en icke oväsentlig besparing i förhållande
till den kostnad, som skulle uppstå vid inköp av all erforderlig kraft
från Solna elverk.

I samband med uppförandet av Wallenbergsstiftelsens jubileumslaboratorium
1960 (Lab.60) vid karolinska institutet har under sommaren 1960
dragits en elkabel från Solna elverk till nämnda laboratorium och till
institutets cancerlaboratorium i och för dessas kraftförsörjning från elverket.

Förslag

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer i
skrivelse den 24 februari 1961 om anvisande för budgetåret 1961/62 av
200 000 kronor för inköp av nämnda kabel och för dess anslutande till karolinska
sjukhusets elnät.

Motiv

Kommittén anför, att den elkabel, som under sommaren 1960 dragits från
Solna elverk till Lab. 60 och cancerlaboratoriet, bör inköpas av staten och
anslutas till karolinska sjukhusets elnät för undvikande av en till 40 000 å
50 000 kronor per år beräknad ökad kostnad för statsverket, beroende på att
elverket ej kan sälja kraft lika billigt, som den kan produceras för på
sjukhuset.

Kommittén upplyser, att den under hösten 1960 upptagit förhandlingar
med Solna elverk för att utröna möjligheten av ett inköp av ifrågavarande
elkabel för statens räkning i och för dess anslutning till sjukhusets elnät.
Därvid har elverket förklarat sig villigt att försälja kabeln till staten för
självkostnadspris, som uppgivits till omkring 100 000 kronor.

Kostnaden för anslutning av kabeln till sjukhusets elnät beräknar kommittén
till 60 000 kronor, vartill kommer 40 000 kronor för nya högspänningsfack
i sjukhusets mottagningsstation. Totalkostnaden skulle sålunda
enligt kommittén uppgå till omkring 200 000 kronor.

F. n. levereras elström till ifrågavarande laboratorier enligt ett avtal med
elverket, som löper på ett år räknat fr. o. in. den 1 december 1960.

56

Kungi. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Departementschefen

En anslutning av den nya elkabeln från Solna elverk till karolinska sjukhusets
elnät på så sätt, att den förbindes med ifrågavarande laboratorier via
sjukhusets elcentral, skulle medföra fördelar i flera avseenden. Sålunda fylles
ett på grund av sjukhusets och karolinska institutets utbyggnad alltmer
aktualiserat behov av en ytterligare kabel mellan elverket och sjukhuset.
Vidare undvikes en till 20 000 å 25 000 kronor per år beräknad ökad kostnad
för statsverket för elförsörjningen av ifrågavarande laboratorier, då kostnaden
vid elleverans från elverket blir högre än vid leverans från sjukhusets
elcentral. Härjämte utnyttjas sjukhusets kraftproduktion bättre, vilket
innebär en till 20 000 å 25 000 kronor per år uppskattad förbättring av
driftekonomin vid sjukhuset.

Med hänsyn härtill förordar jag, att kommitténs förslag genomföres.

Kommitténs beräkning av kostnaderna, totalt 200 000 kronor, föranleder
icke någon erinran från min sida.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets
elnät under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor.

X. Lån till sällskapet Eugeniahemmet

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.

Förslag

Stgrelsen för sällskapet Eugeniahemmet hemställer i skrivelse den 21 oktober
1960 om ett anslag av 125 000 kronor för att inreda en vårdavdelning
för hörselskadade cp-barn i förskoleåldern. Vidare har styrelsen i skrivelse
den 20 juli 1960 — med förslag till inrättande av nya tjänster m. m. vid
hemmet i dess helhet fr. o. m. den 1 juli 1961 — lagt fram förslag till personaluppsättning
för ifrågavarande vårdavdelning.

Motiv

De hörselskadade barnen kräver en än mer avancerad vård än övriga
cerebralparetiska eller på annat sätt handikappade barn. På hemmets sjukavdelning,
där hörselskadade barn f. n. vistas, är vården helt inriktad på
normalhörande barn. De hörselskadade barnen går alltså miste om all den
terapi, sysselsättning och underhållning, som går ut på audiologiska stimuli
för hörande barn. De hörselskadade barnen är i största behov av en mindre

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

enhet med mer individuell omvårdnad i hemlik miljö, där såväl personalen
som vården är inriktad på barnens hörselskador. Det är också viktigt, att
barnen icke utsättes för den ständiga förändring, som äger rum på en sjukavdelning
med nyinkomna patienter, ny personal och ett virrvarr av stimuli,
som helt går förlorade för dem på grund av deras hörselskada.

Styrelsen föreslår, att de vid hemmet befintliga verkstadslokalerna inredes
till en vårdavdelning med tio platser jämte dagrum och lekskola, behandlingsrum
m. m. Ombyggnadsarbetena kostnadsberäknas till 125 000
kronor, varav för byggnadsarbeten 58 000, måleriarbeten 17 000, värmeoch
sanitetsarbeten 20 000 och elektriska arbeten 10 000 kronor.

För den föreslagna vårdavdelningen erfordras enligt styrelsens mening
följande personal:

1 förskollärare Ae 8

1 vårdarinna Af 4—Ae 6

6 barnsköterskor Ae 3/4 (dagtjänstgöring)

IV2 vårdbiträde Ae 2/3 (nattjänstgöring)

Yttranden

Medicinalstyrelsen vitsordar behovet av en särskild avdelning för hörselskadade
cp-barn i förskoleåldern. 1958 års cp-utredning har ävenledes räknat
med att dylika patienter skall behandlas och undervisas vid Eugeniahemmet.
Styrelsen finner det ur bl. a. behandlingssynpunkt lämpligt, att
denna avdelning får arbeta ostörd från övriga avdelningar, och har för sin
del ej något att erinra mot planeringen av den föreslagna avdelningen.

Mot föreslagen personal har styrelsen ingen annan erinran än att tjänsten
som förskollärare bör placeras i Ae 9 i likhet med motsvarande tjänster vid
de av cp-utredningen föreslagna regioninternaten och med hänsyn till det
speciella klientel befattningshavaren har att undervisa. Avdelningens personaltäthet
är rimligt avvägd med tanke på att barnens komplicerade handikapp
kräver att varje elev erhåller individuell behandling och miljön på
avdelningen kommer att helt präglas av de hörselskadades uppfattningsförmåga
och sätt att uttrycka sig.

Med utgångspunkt från 1961 års lönenivå kommer avlöningskostnaderna
vid avdelningen att uppgå till ca 112 000 kronor.

Socialstyrelsen är helt av samma uppfattning som styrelsen för sällskapet
Eugeniahemmet och medicinalstyrelsen om vikten av att en särskild avdelning
konnner till stånd för de hörselskadade barnen. Mot ombyggnadsplanen
har styrelsen intet att erinra under förutsättning att inom ramen för angivna
kostnader föreslaget dagrum kan förses med fast inredning, som ger
barnen möjlighet till sysselsättning med sand, lera och vatten, samt ändamålsenliga
materialförråd.

Vad den föreslagna personalen beträffar framhåller styrelsen, att det i
första hand ankommer på förskolläraren att skapa den hemlika miljö och

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

hysa den psykologiskt pedagogiska individuella omsorgen om barnen. Förskolläraren
bör dessutom så långt möjligt instruera och handleda den mer
vårdmässigt inriktade personalen i arbetet bland barnen, en uppgift som
dock icke kan begränsas till bestämd tid på dagen. Det torde icke vara möjligt
för endast en förskolepedagog att genomföra detta program, som är av
grundläggande betydelse för barnens mentala hälsa och utgör förutsättning
för en effektiv terapi. Styrelsen förordar därför att en av de sex föreslagna
barnskötersketjänsterna utbytes mot en förskollärartjänst.

Enligt byggnadsstyrelsen synes intet vara att erinra mot den föreslagna
ombyggnaden av bottenplanet i verkstadsbyggnaden till avdelning för hörselskadade
cp-barn eller mot den beräknade kostnaden härför.

Departementschefen

Eugeniahemmet har tidigare bedrivit bandage- och protestillverkning i
egen regi. Sedan verksamheten fr. o. m. den 1 februari 1958 överförts till
Norrbackainstitutet, står den för ändamålet uppförda verkstadsbyggnaden
oanvänd. Byggnaden, som uppfördes under mitten av 1930-talet och i bottenplanet
omfattar cirka 375 m2, är i gott skick.

Vid Eugeniahemmet föreligger ett starkt behov av differentieringsmöjligheter
av hemmets klientel. Det är med hänsyn härtill angeläget att fullt
ut taga i anspråk vid hemmet befintliga lokala resurser. Mot nu föreliggande
förslag, som innebär att den outnyttjade verkstadsbyggnaden för en
begränsad kostnad omändras till en vårdavdelning om tio platser, har jag
därför intet att erinra. Avdelningen torde i enlighet med hemmets av medicinalstyrelsen
och socialstyrelsen tillstyrkta förslag närmast böra avses för
hörselskadade cp-barn.

Mot de till 125 000 kronor beräknade ombyggnadskostnaderna har jag
ingen erinran. Medlen bör anvisas som ett ränte- och amorteringsfritt lån
under fonden för låneunderstöd.

Vårdklientelets komplicerade handikapp kräver en jämförelsevis stor personaltäthet
vid den nya avdelningen. Jag tillstyrker därför, att avdelningen
tillföres av hemmets styrelse föreslagna tio tjänster, varav en halvtidstjänst.
I anslutning till vad medicinalstyrelsen anfört förordar jag dock, att tjänsten
som förskollärare placeras i Ae 9. Med hänsyn till vad socialstyrelsen
påpekat torde en barnskötersketjänst vid behov få utbytas mot ytterligare
en förskollärartjänst. Vidare bör i stället för vårdarinnan i Af 4—Ae 6 inrättas
en tjänst som vårdare i Ae 8.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lån till sällskapet Eugeniahemmet under fonden
för låneunderstöd, inrikesdepartementet, för budgetåret
1961/62 anvisa ett investeringsanslag av 125 000 kronor.

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1961

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under I—X, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt, förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1961

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

l. Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m................. 2

Inledning ............... 3

Förslag ,............•................................................. 4

Motiv .............................. 4

Departementschefen ................................................. 5

II. Karolinska sjukhuset: Utrustning .................................... 6

Förslag ............................................................ 7

Motiv ...............i............................................... 7

Departementschefen ................................................. 9

III. Avtal angående utbyggnad av Akademiska sjukhuset i Uppsala m. m..... 11

Inledning .......................................................... 11

Byggnadskommitténs förslag .......................................... 12

Yttranden .......................................................... 17

Departementschefen ................................................. 18

IV. Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala ...................... 21

Förslag ............................................................ 21

Motiv .............................................................. 21

Yttranden .......................................................... 26

Departementschefen ................................................. 27

V. Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala........................ 29

Förslag ............................................................. 29

Motiv .............................................................. 30

Yttrande ............................................................ 31

Departementschefen ................................................. 31

VI. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m..................................................... 33

Förslag ............................................................ 33

Motiv .............................................................. 33

Yttranden .......................................................... 35

Departementschefen ................................................. 37

VII. Avtal om medicinsk undervisning vid den socialmedicinska avdelningen

vid Malmö allmänna sjukhus ............................................ 41

Inledning .......................................................... 41

Förhandlingskommissionens förslag .................................. 41

Departementschefen ................................................. 43

VIII. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m................................................................. 45

Inledning .......................................................... 45

Förslag ............................................................ 46

Motiv .............................................................. 46

Yttranden .......................................................... 49

Departementschefen ................................................. 51

IX. Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets elnät.............. 55

Inledning .......................................................... 55

Förslag ............................................................ 55

Motiv .............................................................. 55

Departementschefen ................................................ 56

X. Lån till sällskapet Eugeniahemmet.................................... 56

Förslag ............................................................ 56

Motiv .............................................................. 56

Yttranden .......................................................... 57

Departementschefen .................................................. 58

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SI