Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
1
Nr 60
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1961/62 till studiehjälpsnämnden; given
Stockholms slott den 3 mars 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av oilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehall
I propositionen framlägges förslag om erforderliga anslag a driftbudgeten
till studiehjälpsnämnden med sammanlagt 225 000 kronor, varav till avlöningar
184 000 kronor och till omkostnader 41 000 kronor. Jämfört med
de för innevarande år anvisade anslagen innebär anslagsäskandena för budgetåret
1961/62 en ökning med 24 000 kronor, sammanhängande med, förutom
automatiska ökningar, främst en mindre uppräkning av medlen till
nämndens personalkostnader.
i
Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 60
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Mai ^ under punkten 319 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna
a) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 167 000
kronor;
b) till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av 34 000
kronor.
Sedan dessa anslagsfrågor numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla
desamma.
I. Inledning
Genom beslut den 30 juni 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att skyndsamt
verkställa översyn av studiehjälpsnämndens organisation.
Med anledning härav tillkallades den 4 augusti 1960 såsom sakkunniga
för nämnda ändamål f. d. lektorn E. K. G. Smedberg, byråchefen i skolöverstyrelsen
K. V. Grendin och e. o. byrådirektören i statens organisationsnamnd
C. G. F. Tornborg samt uppdrogs åt Smedberg att såsom ordförande
leda utredningsarbetet.
Sedan uppdraget slutförts, har de sakkunniga den 21 december 1960 avlämnat
betänkande med förslag rörande studiehjälpsnämndens organisation
(stencilerat).
Över betänkandet har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning, statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd,
garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden och studiesociala
utredningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
3
II. Studiehjälpsnämndens arbetsuppgifter
Beträffande de arbetsuppgifter som åvilar studiehjälpsnämnden må på
grund av de sakkunnigas utredning framhållas följande.
De grundläggande bestämmelserna rörande studiehjälpsnämnden och
dess verksamhet finns i allmänna studiehjälpsreglementet (SFS 1958: 326).
Nämnden är central myndighet för den statliga studiehjälpen vid samtliga
statliga eller under statlig tillsyn ställda läroanstalter med undantag huvudsakligen
för universitet och högskolor, beträffande vilka studiehjälpen
administreras av garantilånenämnden.
Som sammanhållande och ledande organ har nämnden till uppgift att i
samråd med skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen
fastställa gemensamma riktlinjer och tillämpningsföreskrifter
för studiehjälpen. För detta ändamål hålles sammanträden med företrädare
för de olika myndigheterna, varefter nämnden utarbetar de härvid
överenskomna föreskrifterna. Nämnden utarbetar vidare de gemensamma
tabellerna för beräkning av stipendierna vid läroverk och liknande skolor,
folkhögskolor, yrkesskolor och lantbruksskolor samt färdigställer petita för
studiehjälpen vid samtliga i studiehjälpsreglementet angivna läroanstalter,
d. v. s. förutom de av nämnden direkt beträffande studiehjälpen berörda
skolorna jämväl folkhögskolorna och yrkesskolorna. Anvisningar rörande
den lokala handläggningen av de allmänna studiebidragen har utfärdats av
nämnden för alla berörda skolor.
Till nämnden har vidare från och med budgetåret 1960/61 centraliserats
administrationen av studiehjälpen för svenska elever vid studier i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Nämndens ojämförligt största verksamhet utgör den centrala administrationen
av studiehjälpen vid läroverken och därmed jämförliga läroanstalter,
försöksskolor, lärarutbildning sanstalter och andra fackutbildning sanstalter.
Studiehjälpen är här allmänna och särskilda studiebidrag, stipendier
och studielån.
Studiebidragen beslutas av skolstyrelser eller rektorer. Nämndens befattning
med dessa slag av studiehjälp består i utfärdandet av föreskrifter och
anvisningar rörande styrelsers och rektorers handläggning av studiehjälpen,
beslut med anledning av besvär över styrelsers och rektorers beslut om studiebidrag,
avgörande av till nämnden hänskjutna frågor rörande studiebidragens
utgående och beräkning, fastställande och tryckning av ansökningsblanketter
m. m. Ärenden rörande studiebidragen utgör största delen
av de årliga diarieförda ärendena, vilka — förutom de särskilda stora grupperna
studielån och stipendier — år 1960 uppgick till omkring 1 500.
Stipendier vid allmänna läroverk och därmed jämförliga läroanstalter beslutas
av nämnden. Jämte allmänna läroverk hör salunda hit kommunala
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
gymnasier, flickskolor, realskolor och praktiska realskolor, högre folkskolor,
högre tekniska läroverks gymnasium, tvåårig linje av statsunderstödda handelsgymnasier,
specialgymnasiet vid Hvilans folkhögskola samt sådan under
skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesutbildning inseende ställd
läroanstalt, vars bildningsmål är jämförligt med de nämnda läroanstalternas.
Sistnämnda grupp omfattar bland annat internatläroverken och övriga
statsunderstödda privata skolor samt korrespondensrealskolor och -gymnasier.
För närvarande utdelar nämnden stipendier åt elever vid omkring 530
skolor av olika slag. Budgetåret 1959/60 uppgick antalet ansökningar om
stipendier från dessa läroanstalter till omkring 40 600 varav omkring 29 500
beviljades. Stipendiesumman uppgick till omkring 11 200 000 kronor. Budgetåret
1960/61 är antalet ansökningar omkring 45 000.
Till studiehjälpsnämndens befattning med stipendierna hör att utbetala
beviljade belopp till mottagare vid skolor, som inte sorterar under de kommunala
skolstyrelserna, och att i början av vårterminen ompröva stipendiebeslut,
då skäl härför föreligger. Antalet ärenden i sistnämnda hänseende
utgör cirka 500 årligen.
Beslutanderätten rörande stipendier till elever vid försöksskolans högstadium
har från och med innevarande budgetår överflyttats till skolstyrelserna.
I de fall en försöksskoleelev ej är skolpliktig i den kommun, där skolgången
fullgöres, fattas dock fortfarande beslut i stipendieärendet av studiefa
jälpsnämnden. Hösten 1960 uppgick antalet ansökningar av detta slag till
omkring 600.
Efter budgetårets slut skall studiehjälpsnämnden sammanställa en omfattande
statistik rörande olika slag av studiebidrag och stipendier.
Studielån ur allmänna studielånefonden samt stipendier till låntagare
beslutas av nämnden. Lån kan beviljas för studier vid statliga eller under
statlig tillsyn ställda läroanstalter med undantag för de anstalter, vid vilka
studerande kan beviljas lån ur lånefonden för universitetsstudier. Nämndens
låneklientel finnes för närvarande bland eleverna vid omkring 40 lärarutbildningsanstalter
och omkring 125 andra fackutbildningsanstalter, såsom
tekniska fackskolor av olika slag, handelsgymnasiers ettåriga linjer, sjöbefälsskolor,
anstalter för utbildning av föreståndarinnor för ålderdomshem
och barnhem, ekonomiföreståndarinnor, sjuksköterskor, laboratriser, preparatriser
och tandtekniker. Hit hör också läroverket för vuxna och statliga
kompletteringsgymnasier. Budgetåret 1959/60 uppgick antalet låneansökningar
till omkring 11 500. Beviljad lånesumma var omkring 18 500 000
kronor till omkring 10 500 elever. För budgetåret 1960/61 kan antalet ansökningar
beräknas överstiga 12 000.
Samtidigt med behandlingen av låneärendet avgöres frågan om stipendium
åt sådana låntagare, som enligt författningens bestämmelser kan erhalla
sadant. Ansökan göres nämligen om det lånebelopp sökanden önskar
erhalla. Den studiehjälp, som nämnden med hänsyn till sökandens ekonomiska
förhållanden anser sig böra tilldela sökanden, uppdelas av nämnden
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
på lån och stipendium. Antalet beviljade stipendier av detta slag var läsläsåret
1959/60 omkring 4 500 och stipendiesumman omkring 2 450 000
kronor.
På grund av avbrott i utbildningen under läsårets lopp indrogs budgetåret
1959/60 425 lån och 250 stipendier. Tilläggslån, dock i mindre antal,
kan också under pågående läsår beviljas med hänsyn till låntagares ändrade
ekonomiska förhållanden. Ändringar i amorteringsplaner och disposition av
beviljade lån, överflyttning av lån till annan läroanstalt m.m. innebär omkring
1 000 expeditioner årligen.
På kansliet föres statistik över antalet sökande, beviljade och avslagna
lån m. m.
Studiehjälpsnämnden utdelar också de stipendier, som kan utgå som bidrag
till kostnader för kursavgift vid korrespondensinstituten (brevskolorna).
Dessa s. k. brevskolestipendier går huvudsakligast till elever vid Hermods
korrespondensinstitut och NKI-skolan i Stockholm. Antalet ansökningar
uppgår till omkring 500 årligen.
För att visa utvecklingen av nämndens verksamhet meddelas i det följande
vissa avrundade siffror för den sistförflutna femårsperioden.
Budget- år |
Stipendier i läroverken o. d. |
Studielån |
Stipendier |
|||||
Sökande |
Antal stip. |
Summa kr. |
Sökande |
Antal lån |
Summa kr. |
Antal stip. |
Summa kr. |
|
1955/56 .. |
22 000 |
14 300 |
5 380 000 |
7 600 |
6 500 |
10 122 000 |
2 640 |
1 240 000 |
1959/60 .. |
40 600 |
29 500 |
11 182 000 |
11 500 |
10 500 |
18 500 000 |
4 500 |
2 460 000 |
ökning ... |
18 600 |
15 200 |
5 802 000 |
3 900 |
4 000 |
8 378 000 |
1 900 |
1 220 000 |
Tabellen visar, att under femårsperioden antalet sökande av stipendier
och studielån ökat med 76 procent och den av nämnden utdelade studiehjälpssumman
med 92 procent. I fråga om studiehjälpens ökning bör dock
beaktas, att från och med den 1 januari 1958 i samband med införandet av
de allmänna studiebidragen för elever mellan 16 och 18 år stipendierna för
elever över 18 år blev höjda, varför summorna icke är direkt jämförbara.
Utan denna stipendiehöjning torde ökningen i stort sett ha motsvarat ökningen
i antalet sökande. Under samma period har de diarieförda ärendena
fördubblats från omkring 600 till omkring 1 200 (1960 omkring 1 500). De
icke diarieförda ärendena har också starkt ökat. Summan utbetalade brevskolestipendier
har ökat från 85 000 kronor till 150 000 kronor.
III. Studiehjälpsnämndens organisation
Den nuvarande studiehjälpsnämnden motsvarades tidigare av studielånenämnden,
som hade till uppgift att utdela studielån ur allmänna studielanefonden.
Då statsmakterna år 1945 beslöt att införa stipendier för bekostan
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
de av inackordering eller dagliga resor för studerande landsbygdsungdom
och stipendier åt elever vid korrespondensinstituten utvidgades nämndens
verksamhetsområde till att avse administrationen även av denna studiehjälp.
Nämndens uppgifter har därefter vid olika tillfällen utökats i samband
med att nya studiehjälpsformer tillkommit och år 1953 ändrades benämningen
till studiehjälpsnämnden. Den nuvarande organisationen av
nämndens kansli fastställdes i samband med prövningen av anslagsbehovet
för budgetåret 1957/58.
En viss decentralisering av nämndens uppgifter företogs genom beslut av
statsmakterna år 1960, då beslutanderätten rörande stipendier till elever i
försöksskolorna överflyttades till skolstyrelserna.
Nämnden består av sju ledamöter, vilka enligt studiehjälpsreglementets
bestämmelser skall äga kunskaper och erfarenheter om såväl allmänna
sociala förhållanden som speciella utbildningsförhållanden. Nämndens ordförande
och ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Nämnden utser vice ordförande
samt anställer sekreterare och kanslipersonal. Sammanträden äger
rum på kallelse av ordföranden så ofta detta med hänsyn till föreliggande
ärenden är erforderligt. Nämnden äger att uppdraga åt ordföranden att
ensam eller jämte ledamot handlägga ärenden, som fordrar skyndsamt avgörande
och ej är av principiell eller eljest av större betydelse.
Ordförandeposten har under en lång följd av år innehafts av lektorn
Einar Smedberg. Sedan budgetåret 1945/46 har han helt ägnat sig åt studie!]
jälpsnämndens verksamhet och härför uppburit arvodesersättning. Genom
heltidsanställningen har Smedberg kunnat fungera inte blott som ordförande
i en kollegial nämnd utan även som chef för nämndens kansli med
en från nämnden delegerad synnerligen omfattande beslutanderätt.
Beträffande omfattningen av de arbetsuppgifter, som varit förenade med
ledningen av nämndens och kansliets arbete framhålles, att nämnden haft
sammanträden en å två gånger i månaden. Dessemellan har ordföranden
haft överläggningar med vissa nämndledamöter för beslut i ärenden, som
han ansett böra avgöras snarast.
Som en följd av den förut berörda delegeringen av beslutanderätten har
ordföranden granskat och beslutat om ansökningar om stipendier och studielån
däribland de stipendieärenden, som överlämnats från granskningsmännen.
Efter föredragning av sekreteraren har han vidare beslutat i ärenden,
som han överlämnat till denne för beredning. I nämnden har han i
regel varit föredragande. Utgående skrivelser och cirkulär undertecknas i
regel av ordföranden.
Jämte de uppgifter, som nyss nämnts kan anföras, att ordföranden ansvarat
för arbetets rationella bedrivande och därför organiserat den successiva
utbyggnaden av verksamheten. Han har beslutat i personalfrågor och om
nämndens ekonomiska förvaltning, utarbetat författningsförslag, petita,
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
ansökningsformulär, cirkulär och övriga viktigare skrivelser samt gjort utredningar
om reformer av studiehjälpen.
Närmast under ordföranden har kansliets arbete handhafts av en förste
byråsekreterare i Ae 21. De flesta laneansökningar liksom alla ändringar beträffande
beviljade lån och fastställda amorteringar behandlas av byrasekreteraren
i enlighet med de riktlinjer som fastställts av nämnden. Han bereder
och föredrager vissa ärenden för ordföranden eller nämnden, däribland
sådana stipendieansökningar, som icke överlämnats till granskningsmän.
Vid nämndens sammanträden har han yttranderätt och han ansvarar för
nämndens protokoll. Byråsekreteraren besvarar också de flesta förfrågningarna
från skolstyrelser, rektorer och allmänhet, antingen per telefon
eller brev eller vid besök på kansliet.
Förutom byråsekreteraren är vid nämnden anställda en kansliskrivare i
Ae 10 och ett kanslibiträde i Ae 7. I nämndens avlöningsstat för innevarande
budgetår har dessutom under icke-ordinarieposten inräknats avlöningskostnader
till två kontorsbiträden i Ae 5, ersättning till tillfällig arbetskraft
m.m. till ett belopp av 15 000 kronor samt arvodesersättning till
en deltidsanställd vaktmästare med 2 700 kronor. Då det under senare tid
inte varit möjligt att besätta kontorsbiträdestjänsterna, har arvodesanställd
personal, däribland ett kanslibiträde, fatt anlitas i ökad utsträckning. Lönekostnaderna
för den icke-ordinarie personalen, däri inbegripet rörligt tillägg
och kompensation för höjda folkpensionsavgifter, har för innevarande budgetår
beräknats till sammanlagt 95 900 kronor.
Förutom avlöningar till icke-ordinarie personal upptar avlöningsstaten för
budgetåret 1960/61 ett belopp av 40 000 kronor till arvoden och särskilda
ersättningar, som bestämmes av Kungl. Maj:t. Häri har inräknats kostnader
för arvoden åt studiehjälpsnämndens ordförande med 5 400 kronor och
åt annan ledamot av nämnden med 2 700 kronor. På grund av den nuvarande
ordförandens heltidsanställning har utöver ordförandearvodet till
denne utgått en särskild ersättning, motsvarande de löneförmåner han
skulle erhållit som lektor vid provårsläroverk i Stockholm. Sedan ordföranden
avgått med pension från lektorstjänsten, har den särskilda ersättningen
till och med budgetåret 1959/60 beräknats till belopp motsvarande skillnaden
mellan de till nämnda lektorsbefattning knutna löneförmånerna och
den statliga pensionen. Under innevarande budgetar har den särskilda ersättningen
beräknats med utgångspunkt i halvtidstjänstgöring och därvid
fastställts till 13 200 kronor.
I avlöningsstaten för studiehjälpsnämnden finns en för nämnden speciell
post för ersättningar till granskningsmän, d. v. s. skolmän, som har till uppgift
att granska ansökningar om stipendier och att på grundval av detaljerade,
av nämnden fastställda regler föreslå stipendiater och uträkna stipendier
enligt tabellerna för behovsprövningen. Denna post är för innevarande
budgetår upptagen med 31 000 kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
Hela anslaget till studiehjälpsnämndens avlöningar är för innevarande
år uppfört med 167 000 kronor.
Till studiehjälpsnämndens omkostnader har uppförts ett förslagsanslag
av 34 000 kronor.
IV. De sakkunnigas förslag
Vid sin översyn av studiehjälpsnämndens organisation har de sakkunniga
utgått ifrån att nämnden fortfarande skall ha ledningen av en studiehjälpsverksamhet
av nuvarande omfattning. De sakkunniga har inte funnit anledning
att föreslå ändringar i nämndens sammansättning.
I fråga om kansliorganisationen uttalar de sakkunniga bland annat
följande.
Kansliorganisationen för studiehjälpsnämnden skiljer sig från ett ämbetsverk
av vanlig typ därigenom att chefen för kansliet icke är en tjänsteman
i egentlig mening utan ordföranden i en nämnd. Att så är förhållandet har
enbart historiska skäl. Det nuvarande verket har vuxit fram ur den nämnd,
som ursprungligen hade bråkdelen av den nu verksamma nämndens uppgifter.
Allteftersom verksamheten vidgats, har visserligen ett kansli organiserats
och utbyggts, men ledningen av detsamma har hela tiden legat hos
den, som .av Kungl. Maj:t utsetts att vara ordförande i nämnden. Reellt har
han därvid kommit att utöva funktioner, som hos myndigheter av motsvarande
konstruktion ankommer på kanslichef.
De sakkunniga har funnit, att starka skäl talar mot att bibehålla den
nuvarande anordningen med uppgifterna som nämndordförande och kanslichef
samlade hos samma person. Den nuvarande ordförandebefattningen
bör enligt de sakkunnigas förslag ersättas med en nämndordförande och en
kanslichef. Ordföranden skall leda själva nämndens arbete. Kanslichefen
bör enligt förslaget i princip ha beslutanderätt i de ärenden, beträffande
vilka den hittillsvarande ordföranden ägt att besluta. På nämnden bör i
första hand ankomma att fastställa riktlinjer för verksamheten och besluta
i principiella frågor.
Beträffande löneställningen för den nya befattningen som kanslichef föreslår
de sakkunnigas majoritet, att tjänsten placeras i lönegrad B 3. På
denna punkt har ledamoten Tornborg anmält avvikande mening och föreslagit
placering i B 1. Kanslichefstjänsten bör inrättas som ordinarie och
tillsättas av Kungl. Maj:t medelst fullmakt på förslag av nämndens ordförande.
I fortsättningen anför de sakkunniga bland annat följande.
Som tidigare visats har verksamheten särskilt under senare år kraftigt
ökat °och någon avmattning i expansionen kan inte förväntas åtskilliga år
framat. Någon utökning av den fast anställda personalen har trots arbetets
successiva ökning icke skett under sistförflutna femårsperiod. Ett alltför
stort antal övertidstimmar måste därför uttagas, och under tid av toppbe
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
lastning måste kvällsarbete regelbundet tillgripas. Att enbart lita till personalens
ambition, som hittills möjliggjort att en verksamhet i ständig tillväxt
kunnat skötas, går icke i längden. Vissa angelägna arbetsuppgifter har
vidare icke kunnat fullgöras av brist på lämplig personal. Detta gäller
exempelvis granskning av de av skolstyrelser och rektorer beslutade allmänna
och särskilda studiebidragen samt efterbehandling av stipendie- och
låneansökningar. Vi finner det därför nödvändigt, att personalen förstärkes
och att en viss omfördelning av arbetsuppgifterna mellan befattningshavarna
sker.
Med utgångspunkt i vad som nyss anförts föreslår de sakkunniga, att
nämndens personal förstärkes med ett andra kanslibiträde i Ae 7.
Den avsedda omfördelningen av arbetsuppgifterna inom nämndens kansli
skulle innebära, att förste byråsekreterarens och kansliskrivarens arbete
finge en mera kvalificerad natur. De sakkunniga föreslår därför, att löneställningen
för dessa befattningar förbättras sa, att tjänsten som förste
byråsekreterare uppflyttas från Ae 21 till Ae 23, och kansliskrivartjänsten
i Ae 10 göres om till tjänst som förste kansliskrivare i Ae 12.
Utöver den förut nämnda personalen beräknar de sakkunniga, att liksom
hittills två kontorsbiträden är erforderliga för skriv- och kontorsgöromål.
Vidare bedömes det även i fortsättningen vara erforderligt att vid toppbelastningar
anlita extra arbetskraft, och de sakkunniga beräknar härför ett
oförändrat belopp av 15 000 kronor. För en deltidsanställd vaktmästare
beräknas ett likaledes oförändrat belopp av 2 700 kronor. Den för ersättning
till granskningsmän upptagna anslagsposten beräknas för nästkommande
budgetår stiga med 1 000 kronor till 32 000 kronor.
De av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningarna och lönegradshöjningarna
beräknas medföra en kostnadsökning för löner av 44 000
kronor. De automatiska kostnadsökningarna har därjämte beräknats uppgå
till 11 000 kronor. Då innevarande års förslagsanslag till Studiehjälpsnämnden:
Avlöningar är upptaget med 167 000 kronor, skulle detsamma vid genomförande
av de sakkunnigas förslag således uppföras med (167 000 +
44 000 + 11 000 =) 222 000 kronor.
Anslaget till studiehjälpsnämndens omkostnader har de sakkunniga föreslagit
höjt med 7 400 kronor till 41 400 kronor. Höjningen hänför sig med
4 800 kronor till posten till expenser och beror till denna del på ökade kostnader
för tryckning av blanketter, nödvändig nyanskaffning av hyllor,
registerbord m. m. Förutom med vissa automatiska kostnadsökningar föianledes
anslagsökningen i övrigt av ett förslag om ett belopp av 1 500 kronor
till resor för kanslichefen och förste byråsekreteraren. Dessa skulle härigenom
få möjlighet att bland lokala skolmyndigheter utöva viss aktiv rådgivning
och samtidigt få ökade möjligheter att taga del av synpunkter på
studiehjälpen och dess lokala administration.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961
V. Remissyttranden
Tre av de hörda remissmyndigheterna, nämligen skolöverstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning och studiehjälpsnämnden, har tillstyrkt det
framlagda organisationsförslaget i dess helhet.
Statens lönenämnd, som uttalat en från de sakkunniga väsentligen avvikande
uppfattning rörande utformningen av studiehjälpsnämndens personalorganisation,
anser, att kanslichefen bör placeras som byrådirektör i
lönegrad A 24. De föreslagna lönegradsuppflyttningarna för förste byråsekreterartjänsten
och kansliskrivartjänsten avstyrkes av lönenämnden,
som beträffande den förstnämnda tjänsten ifrågasätter, om inte en kanslisttjänst
vore motiverad för de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna. Emot
inrättande av ytterligare en tjänst i kanslibiträdesgraden har nämnden inte
uttalat någon erinran.
I de övriga fyra remissyttrandena har ifrågasatts, om inte prövningen av
frågan om studiehjälpsnämndens organisation borde anstå, tills studiesociala
utredningen framlagt sina förslag rörande studiehjälpen för den
högre undervisningen och administrationen av denna verksamhet.
Statskontoret uttalar således, att det bör övervägas, huruvida icke en
sammanslagning är möjlig av studiehjälpsnämnden och garantilånenämnden
eller i varje fall av de båda nämndernas kanslier och ifrågasätter, om inte
detta organisationsproblem bör upptagas till behandling av studiesociala
utredningen.
Om omedelbara åtgärder anses böra vidtagas beträffande studiehjälpsnämndens
organisation, bör dessa enligt statskontorets mening bli av provisorisk
natur. I så fall tillstyrkes inrättandet av ytterligare en kanslibiträdestjänst.
I övrigt uttalar statskontoret, att kanslichefstjänsten bör placeras
högst i lönegrad B 1, att frågan om höjd lönegradsplacering för förste
byråsekreteraren och kansliskrivaren ej bör upptagas nu, att medlen för
tillfällig arbetskraft och vikariatsersättningar bör nedbringas med minst
5 000 kronor, att vid omorganisationen arvodena till ordföranden och ledamöterna
i nämnden bör omprövas med hänsyn till minskad arbetsbelastning
samt att särskilda medel ej bör beräknas till resor för kanslichefen
och förste byråsekreteraren.
Statens organisationsnämnd uttalar sig likaledes för en undersökning av
lämpligheten att sammansla studiehjälpsnämnden och garantilånenämnden
till en administrativ enhet. Studiesociala utredningen bör enligt organisationsnämnden
få i uppdrag att inkomma med förslag till organisation för
ett centralt administrativt organ för studiesociala åtgärder.
Även garantilånenämnden anser, att resultatet av studiesociala utredningens
arbete bör avvaktas. Dock bör på grund av arbetsbelastningen
11
Kungl. May.ts ''proposition nr 60 år 1961
sådana tillfälliga förstärkningar ske i studiehjälpsnämndens organisation,
som föranleds av de omedelbara behoven.
Studiesociala utredningen framhåller i sitt yttrande bland annat följande.
Utredningsmännens förslag bygger på förutsättningen att nämndens uppgifter
till art och omfattning skall förbli desamma som nu. Studiesociala
utredningen känner sig i nuvarande läge inte beredd att ta nagon definitiv
ställning till detta eller andra tänkbara förslag till omorganisation av studiehjälpsnämndens
arbete. Ett sådant ställningstagande förutsätter nämligen
klarhet om det materiella innehållet i den studiehjälp, som det här är fråga
om att administrera. Och denna klarhet kan knappast sägas föreligga i
dagens läge i och med att studiesociala utredningen i enlighet med små
direktiv även kan komma att framlägga förslag, som. berör en del av den
studiehjälp, som nu regleras enligt allmänna studicbjälpsreglenientet.
Studiesociala utredningen vill emellertid redan på detta stadium helt allmänt
framhålla, att någon form av organisatorisk samordning mellan studiehjälpsnämnden
och garantilånenämnden, t. ex. i administrativt hänseende,
kan vara motiverad. Man skulle härigenom kunna underlätta en anknytning
av de olika studiesociala systemen till varandra och skapa förutsättningar
för en central informations- och upplysningsverksamhet i vad avser
all statlig studiehjälp i landet.
Studiesociala utredningen förordar, att det avgivna förslaget rörande studiehjälpsnämndens
organisation inte föranleder något definitivt ställningstagande,
förrän utredningen framlagt sitt förslag till reformer i studiesocialt
avseende.
VI. Departementschefen
Den omedelbara anledningen till att en utredning av studiehjälpsnämndens
organisation igångsattes i fjol var att nämndens ordförande och verkställande
ledamot, f. d. lektorn Einar Smedberg, anmält att han av åldersskäl
önskade lämna sitt uppdrag. Smedberg har under en lång följd av år
förtjänstfullt lett nämndens arbete, och nämndens kansli har under denna
tid med förhållandevis begränsade resurser på ett smidigt och effektivt sätt
kunnat lösa sina ständigt växande arbetsuppgifter. Av den nyss redovisade
utredningen framgår emellertid klart, att den nuvarande kansliorganisationen
med en ordförande, som mot arvodesersättning tillika är knuten till
nämnden på heltid som kanslichef, inte kan bibehållas efter den nuvarande
ordförandens avgång. Enligt det föreliggande förslaget borde nämndordförandens
uppgifter begränsas till ledningen av själva nämndens arbete och
en särskild chef tillsättas för ledningen av kansliet.
De synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen av utredningsförslaget,
talar emellertid för att det bör anstå med ett slutligt ställningstagande
till frågan om de förevarande studiehjälpsärendenas centrala administration,
till dess att studiesociala utredningen avgivit sina förslag. Det
bör enligt min mening ankomma på sistnämnda utredning att i samband
12
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 60 år 1961
med sina överväganden beträffande de studiesociala frågorna också pröva
i vad mån fördelar kan vinnas genom en samorganisation — helt eller delvis
— av garantilånenämnden och studiehjälpsnämnden samt att, med
beaktande jämväl av rationaliseringsmöjligheter genom decentralisering
o. dyl., framlägga de förslag beträffande administrationen, som utredningen
finner motiverade.
I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till administrationsproblemen
blir det nödvändigt att vidtaga vissa tillfälliga åtgärder beträffande studiehjälpsnämndens
organisation.
Smedberg har på förfrågan förklarat sig villig att tills vidare kvarstå som
nämndens ordförande samt att på deltid fungera som chef för nämndens
kansli. En sådan lösning tills vidare av frågan om ledningen av nämnden
och dess kansliarbete anser jag i nuvarande läge vara den lämpligaste. För
att den skall vara möjlig fordras att vissa av ordförandens nuvarande uppgifter
kan överlåtas på förste byråsekreteraren hos nämnden. Vidare är en
förstärkning av biträdespersonalen påkallad med hänsyn till den fortsatta
ansvällningen av rutingöromålen. Med hänsyn härtill förordar jag, att medel
beräknas dels för ytterligare biträdeshjälp vid nämnden, dels — med
hänsyn till tjänstinnehavarens ansvarsfullare arbetsuppgifter — för en
tillfällig förstärkning av förste byråsekreterarens avlöning, varom det torde
få ankomma pa Kungl. Maj:t att besluta. I övrigt bör kansliorganisationen
förbli oförändrad.
Vid bifall till dessa förslag beräknar jag, med beaktande av den besparing,
som vinnes genom ordförandens reducerade tjänstgöring, en kostnadsökning
med sammanlagt i runt tal 8 500 kronor. Automatiskt verkande
faktorer medför därutöver kostnadsökningar under avlöningsanslaget med
i runt tal 8 000 kronor. Då anslaget Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för
innevarande budgetår är uppfört med 167 000 kronor, bör det således för
budgetåret 1961/62 uppföras med ett belopp av (167 000 + 8 500 +
8 000 =) 183 500 kronor, eller avrundat 184 000 kronor.
Mot föreliggande förslag rörande anslaget till omkostnader har jag ingen
erinran. För att möjliggöra för nämndens ordförande och förste byråsekreteraren
att företaga resor i informationssyfte tillstyrker jag en höjning av
medlen till reseersättningar med 1 500 kronor. De automatiska kostnadsökningarna
kan beräknas till sammanlagt 5 500 kronor. Häri innefattas i
första hand vissa ökade kostnader för ledamöternas resor, tryckning av
blanketter samt förnyelse av kontorsmateriel. Anslaget Studiehjälpsnämnden:
Omkostnader kan på dessa grunder för nästa budgetår beräknas till
(34 000 + 1 500 + 5 500 —) 41 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Kungl. May.ts ''proposition nr 60 år 1961 13
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 37 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 90 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 22 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 1 900
6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis 32 000
Summa kronor 184 000
b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 184 000 kronor;
c) till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader för budgetåret
1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 41 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Kerstin Kylin-Almryd