Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
1
Nr 37
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1961/62
m. mgiven Stockholms slott den 27 januari 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Rune B. Johansson
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 37
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen förordas en omorganisation av statens bakteriologiska laboratorium
(SBL). Förslaget bygger på en i stort sett oförändrad inriktning
av verksamheten vid laboratoriet. Tillverkningen av difteri- och stelkrampssera
föreslås dock skola nedläggas och ersättas med import.
Propositionens förslag innebär att den bakteriella och mykologiska diagnostiken
sammanföres till en bakteriologisk avdelning samt att virusdiagnostiken
utbrytes ur den nuvarande virusavdelningen och bildar en
särskild virologisk avdelning, som förutsättes bli väsentligt utbyggd. Tillverkningen
av viruspreparat sammanslås med tillverkningen av bakteriella
preparat i en produktionsavdelning bestående av en driftsenhet för rutinproduktion
samt två sektioner för kontroll- och utvecklingsarbete i anknytning
till produktionen av bakteriella resp. virologiska preparat.
Framställningen av bakteriella preparat, vid vilken odling av bakterier
f. n. sker i mindre kärl, förutsättes framdeles bli bedriven i stordriftliknande
former genom successiv övergång till odling av bakterier i tankar.
Övergången till tankodling, som möjliggör vissa personalbesparingar, kräver
lokaltillskott i form av en tillbyggnad. Även i övrigt förutsättes vissa
omdispositioner av laboratoriets nuvarande lokaler.
I rationaliseringssyfte föreslås att vissa servicefunktioner såsom djurhållning
och substratberedning, som f. n. är utspridda på laboratoriets olika
avdelningar, sammanföres till gemensamma större enheter.
Hästhållningen vid SBL förutskickas på längre sikt bli övertagen av
statens veterinärmedicinska anstalt. Även i andra avseenden förordas ett
närmare samarbete mellan de båda institutionerna.
För att tillförsäkra laboratoriet kvalificerad arbetskraft på de ledande
befattningarna föreslås föreståndaren för laboratoriet bli placerad i lönegrad
B 5 och avdelningsföreståndarna för diagnostiska och virologiska avdelningarna
samt produktionsavdelningen i B 3. Laboratorerna föreslås
uppflyttade från A 26 till B 1. Driftsenheten vid produktionsavdelningen
ställes under ledning av en driftsingenjör i B 1. Ekonomiavdelningens chef
föreslås slutligen uppflyttad till B 1.
När det gäller personalförändringar i övrigt innebär propositionens förslag
en förstärkning av i första hand personalen för den virusdiagnostiska
verksamheten och den administrativa personalen å ekonomiavdelningen.
För nästa budgetår föreslås ett nettotillskott av 39 nya tjänster. De personalbesparingar,
som omorganisationen å andra sidan syftar till att möjliggöra,
kan i stort sett inte uppnås förrän metodomläggningen beträffande
framställningen av bakteriella preparat genomförts, vilket i sin tur är av
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
hängigt av uppförandet av den föreslagna tillbyggnaden och utprovandet
av den nya framställningstekniken.
Omorganisationen förutsättes bli genomförd i etapper och vara avslutad
år 1967.
För budgetåret 1961/62 äskas till avlöningar 6 447 000 kronor och till omkostnader
3 493 000 kronor. Totalt innebär förslaget icke-automatiska höjningar
i förhållande till innevarande budgetår med cirka 800 000 kronor.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari
1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 21 och 22, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna dels till Statens
bakteriologiska laboratorium: Avlöningar ett förslagsanslag av
6 400 000 kronor, dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.
I samband med min preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor erinrade
jag om att en för ändamålet tillsatt utredning i maj 1960 avgivit betänkande
med förslag angående organisationen av den vid laboratoriet bedrivna preparattillverkningen
m. m. Betänkandet hade remissbehandlats. Då beredningen
av hithörande frågor ännu icke hade kunnat slutföras, förordade
jag, att anslagen upptoges i riksstatsförslaget med allenast preliminärt
beräknade belopp.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
I samband härmed torde jag även få anmäla frågor om personalförstärkningar
vid laboratoriet utöver de av utredningen föreslagna.
I. Inledning
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 4 mars 1958 t.f. expeditionschefen
Lennart Eriksson, tillika ordförande, filosofie doktorn Peter
Fitger, dåvarande byråchefen, numera överdirektören Göran Karlen, professorn
Gunnar Olin samt fältveterinären Fritiof Wilhelmson såsom sakkunniga
för utredning rörande organisationen av den vid statens bakteriologiska
laboratorium (SBL) bedrivna preparattillverkningen m. m. De sakkunniga,
vilka antagit benämningen SBL-utredningen, har med skrivelse i
maj 1960 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
statens sakrevision, statens lönenämnd, medicinalstyrelsen —
som bifogat yttranden av svenska laboratorieläkarföreningen, apotekarsocietetens
direktion, läkemedelsindustriföreningen, professorn B. Malmgren,
överläkaren vid bakteriologiska laboratoriet i Göteborg, O. Sievers, medlemmen
av styrelsens vetenskapliga råd, docenten A. Svedmyr och styrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd — styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium,
styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, överbefälhavaren,
försvarets sjukvårdsstyrelse, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets
universitet, som överlämnat yttranden av de medicinska fakulteterna vid
universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg ävensom av lärarkollegiet vid
karolinska institutet.
I skrivelse den 30 augusti 1960 har styrelsen för SBL inkommit med anslagsäskanden
beträffande laboratoriet för budgetåret 1961/62.
II. Nuvarande organisation och arbetsuppgifter
SBL:s nuvarande organisation fastställdes i huvudsak år 1954 på grundval
av en av statens sakrevision gjord, i propositionen 1954: 128 redovisad
utredning. Då emellertid en särskild sakkunnig tillkallats för att utreda frågan
om förläggningen av den vid SBL och statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) bedrivna preparattillverkningen, erhöll organisationen i dessa delar
endast mera provisorisk karaktär. Den nyssnämnde utredningsmannen
framlade år 1957 betänkande rörande tillverkningen av bakteriologiska och
virologiska preparat. Vid anmälan av denna fråga i 1958 års statsverksproposition
(XI ht., s. 37 ff) förordade departementschefen utredningsmannens
förslag, att preparattillverkningen tills vidare skulle kvarligga vid SBL
och SVA. Han förklarade sig emellertid icke beredd att utan ytterligare utredning
taga ställning till frågan om tillverkningens organisatoriska ställning
inom SBL. Riksdagen beslöt i enlighet med vad departementschefen
föreslagit (SU 11, p. 12; riksd.skr. nr 11).
Enligt gällande instruktion står SBL under ledning av en styrelse bestående
av högst sju ledamöter, av vilka laboratoriets föreståndare är självskriven
och de övriga förordnas av Kungl. Maj :t. Under styrelsen svarar
föreståndaren för den närmaste ledningen av laboratoriets verksamhet.
Arbetsuppgifterna är fördelade på fyra fackavdelningar, ett kemiskt laboratorium
och en ekonomiavdelning, varjämte stordjurstallarna bildar en
fristående arbetsenhet.
Vad fackavdelningarna beträffar utför den diagnostiska avdelningen, som
omfattar 65 befattningshavare, bakteriologiska och mykologiska undersökningar
av insända prov, vilka uppgår till cirka 215 000 per år. Undersökningarna
avser dels insända prov från personer, som misstänkes lida av
infektionssjukdomar eller vara bärare av smitta, dels ock matvaru- eller
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
vattenprov. Såsom central- och referenslaboratorium för övriga bakteriologiska
laboratorier i landet mottar avdelningen prov av bakteriestammar,
som insänts av andra laboratorier för verifiering eller vidare undersökning.
Vidare tillverkas för SBL:s eget eller för övriga bakteriologiska laboratoriers
behov cirka 650 olika diagnostiska antigen och sera (reagens som erfordras
för vissa diagnostiska laboratorieundersökningar).
Den serologiska avdelningen (33 befattningshavare) svarar för SBL:s tillverkning
av bakteriella preparat, såsom sera, vacciner, tuberkulin och immunglobuliner
(sera som erhålles från patienter, vilka nyligen genomgått
eller vaccinerats mot de sjukdomar preparaten avser ge skydd mot). Vid
avdelningen utföres härjämte i viss omfattning bakteriologiskt-diagnostiska
undersökningar.
Vid virusavdelningen (95 befattningshavare) bedrives såväl virusdiagnostiska
undersökningar som tillverkning av virologiska preparat lör profylaktiskt
bruk och av diagnostiska antigen och sera. Avdelningen tjänar
som referenslaboratorium för övriga laboratorier i landet.
Den epidemiologiska avdelningen (8 befattningshavare) bevakar det epidemiologiska
läget i landet och bedriver fältarbete i epidemibekämpande syfte.
Vid avdelningen skall vidare bedrivas försvarsmedicinsk forskning,
vilken dock hittills haft ringa omfattning.
Vid nu nämnda fyra fackavdelningar bedrives vidare metodikutveckling
och forskning beträffande arbetsuppgifterna å avdelningarna.
Det kemiska laboratoriet (12 befattningshavare) tillhandagår främst fackavdelningarna
med analytisk och preparativ service.
Stordjurstallarna (7 befattningshavare) ansvarar för skötseln av SBL:s
cirka 35 hästar, två kvigor och 20 får samt för underhållet av laboratoriets
utomhusområde.
Ekonomiavdelningen (103 befattningshavare) består av en kameralsektion
med personalkontor, kameralkontor och inköpskontor samt en teknisk
sektion för substratberedning, ampullering, centraldisk, panncentral och
verkstäder.
Karakteristiskt för laboratoriets organisation är centraliseringen av ett
stort antal funktioner av servicenatur, vilket bl. a. belyses av personalfördelningen.
Av den totala personalstyrkan — 329 anställda — disponerar ekonomiavdelningen,
kemiska laboratoriet och stordjurstallarna cirka 120 och
fackavdelningarna cirka 200 personer. Åtskilliga arbetsenheter vid fackavdelningarna
fungerar vidare i varierande omfattning som serviceorgan
för andra avdelningar.
Laboratoriets lokaler är fördelade på ett 25-tal byggnader, till största delen
uppförda åren 1936—37. Byggnaderna innehåller 560 rumsenheter med en
total nyttig golvyta av 9 000 kvadratmeter. Nybyggnader för virusdiagnostik
in. in. är f. n. under uppförande.
Laboratoriet svarar genom produktion och import i det närmaste helt för
landets försörjning med humanbakteriologiska preparat. Utanför SBL
framställes inom landet endast BCG-vaccin vid bakteriologiska laboratoriet
i Göteborg samt gammaglobulin av ett enskilt läkemedelsföretag. Omfattningen
av leveranser och helfabrikatproduktion under budgetåret 1957/58
framgår av följande uppställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
7
Preparat |
Värde enligt lägsta taxa |
|
Leveranser |
Produktion (helfabrikat) |
|
Serum mot |
||
difteri ......................... |
2 |
— |
stelkramp...................... |
495 |
421 |
Immunglobuliner ................. |
107 |
127 |
Bakteriella vacciner mot |
||
kikhosta....................... |
14 |
31 |
difteri......................... |
29 |
— |
stelkramp ..................... |
553 |
285 |
kikhosta, difteri, stelkramp...... |
230 |
295 |
dysenteri...................... |
14 |
23 |
katarrala luftvägsinfektioner..... |
186 |
247 |
kolera......................... |
9 |
19 |
stafylokockinfektioner........... |
28 |
46 |
tyfns, paratyfus ................ |
896 |
747 |
Virusvacciner mot |
||
influensa ...................... |
248 |
339 |
polio.......................... |
4 460 |
4 595 |
smittkoppor.................... |
187 |
195 |
Tuberkulin....................... |
177 |
212 |
Diagnostiska antigen och sera....... |
44 |
45 |
Diverse preparat.................. |
12 |
11 |
Summa |
7 691 |
7 638 |
Såväl leveranser som produktion under budgetåret 1957/58 företedde vissa
avvikelser från normalförhållandena. Produktionen av poliovaccin nådde
nämnda budgetår för första gången verkligt stor omfattning — värdemässigt
intar detta preparat en särställning. Vidare förekom ovanligt stora leveranser
för militär beredskapslagring, och den s. k. Asieninfluensan föranledde
ovanligt stor produktion av influensavaccin.
Enligt instruktionen för SBL skall ersättning för utförda undersökningar
och tillhandahållna preparat i princip bereda laboratoriet full täckning för
dess kostnader. Ersättningen utgår enligt taxa, som fastställes och årligen
överses av laboratoriets styrelse efter samråd med statens sakrevision.
Emellertid föreligger väsentliga undantag från regeln om ersättning för
undersökningar och preparatleveranser. Undersökningar avseende veneriska
sjukdomar är sålunda till största delen avgiftsfria. I fråga om bakteriologiska
preparat tillhandahåller laboratoriet avgiftsfritt vaccin för offentlig
skyddsympning mot smittkoppor, difteri och polio. Lagerhållning för beredskapsändamål
sker också utan ersättning. Värdet enligt lägsta taxa av
undersökningar och preparatleveranser uppgick under budgetåret 1957/58
till drygt 10,2 milj. kronor. Härav belöpte cirka 3,4 milj. kronor på debiterade
och 6,8 milj. kronor på fria prestationer.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
I fråga om kostnaderna vid SBL har utredningen företagit en kartläggning,
som visar att verksamheten under budgetåret 1957/58 totalt sett lämnat
ett kalkylmässigt överskott. Mot ett sammanlagt prestationsvärde efter
lägsta taxa om 12 385 000 kronor svarar en totalkostnad av 9 761 000 kronor.
I sistnämnda belopp ingår förutom indirekta kostnader — avskrivningar
och pensioner m. m. — utgifter för all verksamhet vid laboratoriet, sålunda
även för utvecklingsarbete och forskning samt för den epidemiologiska avdelningen.
Den ekonomiska förvaltningen vid SBL följer traditionella linjer för civila
statliga myndigheter i allmänhet, frånsett de affärsdrivande verken. Gängse
bruttoredovisningsprincip tillämpas sålunda, innebärande att utgifter och inkomster
redovisas helt skilda från varandra. Utgifterna bestrides från förslagsvis
anvisade avlönings- och omkostnadsanslag på utgiftssidan i riksstatens
driftbudget. Inkomsterna redovisas under »Egentliga statsinkomster:
Uppbörd i statens verksamhet» på driftbudgetens inkomstsida och får alltså
icke tagas i anspråk för laboratoriets verksamhet.
I detta sammanhang kan anmärkas, att framställningar till Kungl. Maj :t
förekommer i utgiftspåverkande frågor, som aktualiseras under löpande
budgetår och icke rimligen kan uppskjutas för budgetbehandling i ordinarie
ordning. Till följd av sådana omständigheter och de från laboratoriets sida
opåverkbara variationerna i rutinverksamheten har vissa av Kungl. Maj :t
maximerade anslagsposter regelmässigt behövt överskridas under senare år.
överskridande av avlöningsstatens icke-ordinariepost har sålunda för budgetåren
1955/56—1959/60 medgivits med resp. 484 000, 334 000, 208 000,
80 000 och 110 000 kronor.
III. Organisationsförslag
SBL - utredningen
1. Förändringar beträffande den nuvarande produktionen
Utredningen har sökt bedöma det framtida behovet av bakteriologiska
preparat.1 Bedömningen pekar på ökningar för bakteriella
vacciner, virusvacciner och immunglobuliner samt på ett oförändrat
behov av tuberkulin och andra diagnostiska preparat.
Utredningen har vidare låtit undersöka läkemedelsindustrins
och apoteksväsendets intresse för att upptaga produktion
av bakteriologiska preparat. Av undersökningen
framgår att inte någon inhemsk läkemedelsfabrik f. n. är beredd att upptaga
tillverkning av SBL:s samtliga produkter eller någon större grupp av dessa
1 Med bakteriologiska preparat törstås i det följande såväl bakteriella som virologiska (virus-)
preparat.
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961
produkter. En del av preparaten bedömes nämligen kunna importeras till
priser, som väsentligt understiger den svenska prisnivån. Å andra sidan har
läkemedelsindustrin ett starkt intresse för bakteriologiska preparat, och
det torde enligt industrins mening vara realistiskt att räkna med att flera
tillverkare successivt kommer in på olika sektorer inom den läkemedelsgrupp,
som de bakteriologiska preparaten utgör.
Apoteksväsendet har enligt utredningen intagit en principiellt positiv inställning
till frågan om att uppta tillverkning av bakteriologiska preparat
men anser likväl, att ett konkret ställningstagande kräver ingående utredningar,
bl. a. beträffande projektets ekonomiska sida. Av de gjorda undersökningarna
finner utredningen framgå, att huvuddelen av den inom landet
bedrivna tillverkningen av bakteriologiska preparat för den tid, som
kan överblickas, måste vara förlagd till SBL. I detta sammanhang erinrar
emellertid utredningen om att gällande bestämmelser inte lägger hinder
för enskild tillverkning av bakteriologiska preparat.
Utredningen har också övervägt möjligheterna att ersätta
SBL.s tillverkning av bakteriologiska preparat med
import. Härvid är de faktiska förutsättningarna olika för virusvacciner
och för bakteriella preparat.
Vad gäller viruspreparaten anser utredningen, att tillverkningen bör fortgå
oavsett vilken ståndpunkt, som tages till frågan om att ersätta laboratoriets
övriga produkter med import. Utredningen pekar därvid på att de
flesta länder tillverkar smittkoppsvaccin endast för det egna behovet. Import
av poliovaccin torde i själva verket medföra en fördyring av de svenska
vaccinationsprogrammen. I fråga om influensavaccinerna bör ur beredskapssynpunkt
finnas en tillräcklig produktionspotential för att innnunisera
nyckelgrupper i samhället, men vid epidemier bör influensavaccin liksom
hittills importeras i den utsträckning det är behövligt och möjligt.
När det gäller bakteriella vacciner och sera framhåller utredningen, att
samtliga preparat, som SBL tillverkar, kan erhållas genom import med undantag
av immunglobuliner, som sålunda alltjämt bör produceras vid laboratoriet.
Tillverkningen av terapeutiska sera, som f. n. endast omfattar
framställning av difteri- och stelkrampsserum, bör enligt utredningens
mening läggas ned och ersättas med import. Med ledning av anbud från
utländska tillverkare skulle härigenom vinnas eu besparing av 70 000—
125 000 kronor per år. I övrigt finner utredningen, att ur ekonomisk synpunkt
övervägande skäl talar för att produktionen av bakteriella vacciner
bibehålies vid SBL. Utredningen har beräknat laboratoriets självkostnader
för nuvarande årsbehov av flertalet hithörande preparat av betydelse. Vid
en jämförelse med offererade priser från nio ledande utländska producenter
har utredningen funnit, att laboratoriets självkostnader ligger i nivå med
eller något under de lägsta kostnader, till vilka eu import med någorlunda
säkerhet f. n. kan påräknas. Härtill kommer att tillverkningen av bakteriella
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961
vacciner f. n. sker i en tämligen liten skala. Med hänsyn härtill och då de
lästa kostnaderna vid SBL är relativt stora, skulle en nedläggning av tillverkningen
av något av de större preparaten medföra ett försämrat utbyte
— d. v. s. högre styckepriser — för de produkter, som kvarblir för fortsatt
tillverkning.
Till frågan om att ersätta SBL:s produktion av virologiska och bakteriella
preparat med import anför utredningen vidare följande allmänna synpunkter.
Det torde knappast vara realistiskt att räkna med att en forskningsverksamhet
inom området skulle kunna upprätthållas vid SBL, sedan produktionen
nedlagts. Det förefaller inte heller rationellt att satsa på forskning
och samtidigt lägga ned den produktionsverksamhet, som skall utnyttja
forskningsresultaten. Den svenska standarden både i fråga om teknik och
mikrobiologi är hög, och det finns därför goda utsikter att forskning inom
området i framtiden liksom hittills skall medföra viktiga bidrag till utvecklingen.
En nedläggning av ifrågavarande produktion och forskning kan
därför förväntas medföra en allmän försämring av våra möjligheter till
profylax mot infektionssjukdomar.
För civil beredskap mot epidemiska sjukdomar torde en betryggande
beredskap kunna ordnas genom lagring av vacciner. Beredskap mot bakteriologisk
krigföring kan däremot inte åstadkommas på denna väg, bl. a. på
grund av att smittämnen med andra egenskaper än de nu gängse kan komma
i fråga och att behovet av vaccin skulle bli alltför stort. För en beredskap
mot biologisk krigföring är det därför väsentligt att ha tillgång till en fungerande
produktionsapparat, som vid behov omedelbart kan utnyttjas.
Under de gångna åren har SBL vid flera tillfällen kunnat utnyttja personal
inom produktionen för diagnostiska undersökningar i samband med
epidemier, som varit av sådan storlek att den ordinarie arbetsstyrkan för
det diagnostiska arbetet inte kunnat bemästra arbetsuppgifterna.
SBL bedriver vidare en omfattande rådgivningsverksamhet i fråga om
vaccinationer. En god vaccinationsprofylax förutsätter ett samarbete mellan
dem, som framställer och utnyttjar vaccinerna.
Av dessa och tidigare anförda skäl förordar utredningen en fortsatt produktion
vid SBL av samtliga de preparat laboratoriet f. n. framställer utom
terapeutiska sera.
Vad angår möjligheterna till export framhåller utredningen, att SBL:s
nuvarande produktion är helt inriktad på försörjning av det egna landet
med bakteriologiska preparat. Export har hittills nästan enbart förekommit
i samband med internationell hjälp till krigshärjade länder eller länder,
som drabbats av stora epidemier.
Den internationella handeln med bakteriologiska preparat är ganska begränsad.
De flesta stater framställer själva de preparat de behöver. Både
produktion och handel är ofta kringgärdade med kontrollbestämmelser och
restriktioner. Åtminstone i de mindre länderna har producenterna en mycket
stark, i praktiken närmast monopolistisk, ställning på marknaden inom
det egna landet. Som följd härav blir f. n. de betydelsefullare preparaten i
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 11
allmänhet endast sporadiskt och i liten omfattning föremål för internationell
handel.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden finner utredningen, att utsikterna
för en ekonomiskt lönsam export av de preparat, som f. n. framställes vid
SBL, är så osäkra, att de inte bör tillmätas någon betydelse vid planeringen
för SBL:s framtida produktion. Denna bör sålunda även i fortsättningen
baseras på det inhemska behovet. Det är å andra sidan möjligt, att utsikterna
till export förändras, om utvecklingsarbetet vid laboratoriet skulle
frambringa nya preparat av stor betydelse eller preparat, som är väsentligt
bättre än de som finns att tillgå på andra håll i världen. Det är givetvis
önskvärt, att dylika eventuella möjligheter till export kan utnyttjas. Utredningen
har genom kontakter med världshälsovårdsorganisationen och andra
internationellt verksamma organ erfarit, att ett intresse för upphandling
av bakteriologiska preparat från bl. a. Sverige föreligger. Utredningen förutsätter,
att SBL:s styrelse ägnar denna fråga all uppmärksamhet.
Vid såväl SBL som SVA bedrives bakteriologisk diagnostik och produktion
för humanmedicinska resp. veterinärmedicinska ändamål. Utredningen
har undersökt möjligheterna till ytterligare samordning av produktionen
vid SBL och SVA. I stort sett framställer de båda
institutionerna bakteriologiska preparat av intresse enbart för human- resp.
veterinärmedicin. Vissa undantag finns dock. Härom anför utredningen i
huvudsak följande.
Det obetydliga humana behovet av rödsjukeserum bör kunna tillgodoses
genom användning av SVA:s preparat.
Liksom beträffande SBL:s tillverkning av stelkrampsserum föreslår utredningen,
att SVA:s tillverkning av samma preparat nedlägges och ersättes
med import. Hos SVA inneligger f. n. ett lager, som torde räcka i 10—
15 år.
Vid SVA tillverkas årligen 70—75 liter råtuberkulin, vid SBL 10—12
liter. Gjorda undersökningar har visat, att SVA:s tuberkulin inte är användbart
för humant bruk. Däremot har SBL:s tuberkulin visat sig tillfredsställande
för veterinära ändamål. SVA saknar tillräckliga lokaler för att övertaga
SBL:s produktion av tuberkulin, medan SBL har lokaler, som nyligen
inretts speciellt för tuberkulintillverkning. En koncentration av tuberkulintillverkningen
till SBL kräver ingen personalförstärkning vid laboratoriet,
men utredningen räknar med att i varje fall två biträdestjänster vid
SVA skulle kunna inbesparas och vissa laboratorieutrymmen frigöras vid
SVA. Eu renare och mer enhetlig produkt skulle vidare bli tillgänglig för
veterinära tuberkulinprövningar. Med hänsyn härtill förordar utredningen,
att SBL övertar SVA:s tuberkulinproduktion.
Utredningen förordar i detta sammanhang i princip, att SBL:s hästhållning
överföres till SVA, som är specialiserat på djurhållning och
djurskötsel samt har bättre tillgång till veterinär sakkunskap. Omläggningen
innebär visserligen, att material för sprutningar och blod måste transporteras
mellan SBL och SVA, men kostnaderna härför torde bli ganska obe
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
tydliga och uppväges av bl. a. förbättrad veterinär kontroll av djuren och
av rationaliseringsvinsten i fråga om arbetskraft och arbetsledning. Innan
ståndpunkt tagits till frågan om frigörande av erforderliga spiltplatser vid
SVA, som f. n. överväges av veterinärhögskoleutredningen, kan dock en
definitiv tidpunkt för överförandet icke anges.
SBL förser f. n. flertalet humanbakteriologiska laboratorier i landet med
normalt hästblod och hästserum. Denna verksamhet bör enligt utredningens
mening övertagas av SVA, om hästhållningen överföres dit.
Utredningen framhåller, att ett så nära samarbete som möjligt mellan
SBL och SVA på det administrativa området bör eftersträvas. Framför allt
bör ett samarbete i fråga om inköp av förbrukningsartiklar och utrustning
kunna medföra fördelar för bägge parter.
När det gäller möjligheterna att i krig upprätthålla
produktionen, har utredningen undersökt frågan om förläggning av
verksamheten vid SBL i bergrum. Härutinnan anför utredningen huvudsakligen
följande.
Kostnaderna för enbart det utrymme, som erfordras för sådan produktion
med därtill hörande serviceenheter, kan beräknas schablonmässigt till 7 å 8
milj. kronor. En förläggning till bergrum utanför Stockholmsområdet skulle
därtill bli otillfredsställande ur driftsekonomiska synpunkter med hänsyn
till bl. a. dubbleringar av lokaler, personal och apparatur. Denna olägenhet
skulle visserligen kunna undvikas genom att bergrummet förlädes till
SBL:s nuvarande område, men en sådan lokalisering torde strida mot gällande
utrymningsplaner. Ett tredje alternativ är att förlägga all verksamhet
vid SBL eller i varje fall större delen av densamma i berg. Kostnaderna
härför uppskattas emellertid till 22 milj. kronor enbart för byggnader, varför
utredningen bedömt en sådan lösning som orealistisk. Utredningen anser
därför, att behovet av bakteriologiska preparat i ett krigsläge i första
hand bör tillgodoses genom en förberedd lagerhållning av hel- och halvfabrikat.
Utredningen tänker sig vidare viss mobil utrustning för framställning
av bakteriella preparat, som utan alltför stor omgång kan flyttas tillsammans
med övrig verksamhet vid SBL. Det torde vidare kunna övervägas
att i beredskapssyfte anskaffa apparatur, som hålles i lager för att vid behov
snabbt kunna uppmonteras. Kostnaderna härför är obetydliga i förhållande
till dem som skulle uppkomma vid en lösning med en bergrumsanläggning.
2. Utvecklingsarbete och forskning
Utredningen erinrar om att forskningen vid SBL varit föremål för ingående
behandling av tidigare utredningar. Dessa har i princip varit eniga
om att forskning är nödvändig för att SBL skall kunna fullgöra sina instruktionsenliga
åligganden.
Vid sin genomgång av SBL:s nuvarande verksamhet har utredningen
inte funnit det möjligt att belysa forsknings- och utvecklingsarbetet med
hjälp av siffermässiga kostnadskalkyler. Utredningen har därför sökt be
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
döma, hur stor del av de enskilda sektionernas arbetskraft, som utnyttjas
för forskningsarbete, samt har för jämförelses skull införskaffat uppgifter
från landets ledande läkemedelsindustrier angående antalet och sammansättningen
av deras personal för forskningsarbete och det slag av forskning
de bedriver. Det antal befattningshavare, som är sysselsatta med
forskningsarbete vid SBL, har uppskattats till cirka tolv procent av den
totala arbetsstyrkan. Motsvarande siffra för läkemedelsindustrin är cirka
femton procent.
Utredningen framhåller, att det vid SBL bedrivna forskningsarbetet till
övervägande delen har direkt anknytning till den diagnostik, produktion och
epidemiologiska verksamhet, som laboratoriet bedriver, och är att betrakta
som målforskning i strikt bemärkelse. Forsknings- och utvecklingsarbetets
största betydelse ligger enligt utredningens uppfattning däri, att det är en
föi utsättning för att SBL skall kunna hålla en tillfredsställande standard på
sitt rutinarbete. Ett ganska omfattande utvecklingsarbete är vidare angeläget
inte minst ur den synpunkten, att SBL är centrallaboratorium för
övriga bakteriologiskt diagnostiska laboratorier och den praktiskt taget
enda producenten av bakteriologiska preparat i landet. SBL bör också
kunna ta upp problem, som kräver stora resurser i fråga om djur, utrustning
och material och som därför inte lämpligen kan tas upp på mindre
institutioner.
Vidare betonar utredningen, att de akademiska institutionerna är fria i
valet av forskningsuppgifter och som regel inte kan förväntas vara intresserade
av eller ha kapacitet att ta upp problem, som behöver lösas för SBL:s
verksamhet. Det torde därför inte vara möjligt för SBL att i någon större
utsträckning lita till andra institutioners forskningsresurser. Utredningen
understryker emellertid i detta sammanhang betydelsen av att befattningsha\
are vid SBL kan göra studiebesök vid andra laboratorier, särskilt vissa
utländska institutioner.
Omfattningen av forskningsarbetet vid SBL bör enligt utredningen i
främsta rummet bestämmas med den målsättningen, att SBL:s produktion,
diagnostik och epidemiologiska arbete skall hållas på en hög nivå. Dessutom
bör tillräckliga resurser finnas för alt tillgodose behovet av utvecklingsarbete
för förbättringar och rationaliseringar i driftsekonomiskt avseende.
Denna målsättning står också i överensstämmelse med nu gällande
instruktion lör SBL och med den praxis, som laboratoriet sökt följa. Instruktionen
synes ge både den frihet, som behövs för ett framgångsrikt utvecklingsarbete,
och den begränsning, som är önskvärd. Någon anledning att
ändra av statsmakterna tidigare fattad principiell ståndpunkt rörande
forskningsarbetet vid SBL föreligger enligt utredningens mening inte.
Utredningen berör i anknytning härtill irågan om den immunologiska
forskningen vid SBL. Med immunologisk forskning avses
härvid forskning rörande kroppens försvarsmekanismer mot tillförda främ
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 196t
mande substanser. Forskningen berör i främsta rummet infektions- och
tumörsjukdomar, vissa neurologiska och invärtesmedicinska sjukdomar,
exempelvis vissa njurinflammationer, vissa former av blodbrist och multipel
scleros, samt allergiska sjukdomar.
Immunologisk forskning bedrives vid SBL:s alla avdelningar alltsedan
laboratoriet inrättades. Fram till de senaste åren har man praktiskt taget
enbart intresserat sig för den del av immunologin, som gäller kroppens försvar
mot infektionssjukdomar.
Hela det immunologiska området befinner sig enligt vad utredningen
framhåller f. n. i en utveckling, vars konsekvenser för SBL:s del ännu svårligen
kan överblickas. Nya metoder har utarbetats och existerande metodei
har förfinats under de senare åren. Det praktiska värdet av dessa landvinningar
anses emellertid ännu oklart. Utredningen finner därför lämpligt, att
SBL:s produktion först rationaliseras och att man i ljuset av därvid vunna
erfarenheter söker avgöra, hur SBL:s resurser för immunologiskt arbete
i allmänhet lämpligen bör förstärkas. Därvid bör också prövas, om en särskild
immunologisk avdelning bör inrättas eller om de redan existeiande
avdelningarnas resurser för immunologiskt arbete bör förstärkas.
Beträffande den av laboratorn Bertil Björklund med hjälp av ett amerikanskt
forskningsanslag bedrivna cancerimmunologiska forskningen
uttalar utredningen bl. a.
Forskningsarbetet inom cancerimmunologin behandlar ett område som
förut inte bearbetats vid SBL. Verksamheten har tillfört SBL nya impulser
och erfarenheter av stort värde. Utredningen har inte hyst något tvivel om
betydelsen av att detta forskningsarbete kan fullföljas. Däremot har tveksamheten
varit stor, då det gällt frågan om att inplacera denna verksamhet
i SBL:s allmänna organisation. Att inrätta en särskild cancerimmunologisk
avdelning är ett tänkbart alternativ. En sådan avdelning skulle emellertid
skilja sig från SBL:s övriga avdelningar genom sin renodlade inriktning på
forskning och genom att dess ledare i forskningens intresse måste ges betydligt
större självständighet än övriga avdelningsföreståndare. Naturligare voie
därför att tänka sig verksamheten organiserad som en självständig universitetsinstitution.
En lokal anknytning och ett samarbete av den art som SBL
haft och har med karolinska institutets virusinstitution synes vara en lämplig
förebild för vad här åsyftas.
Medel för cancerimmunologiforskningen är tillgängliga under ytterligare
fyra år framåt. Verksamheten har emellertid numera nått en sådan omfattning,
att de av SBL upplåtna lokalerna är otillräckliga med ett långsammare
framåtskridande som följd. Nämnvärda ytterligare lokalutrymmen kan
f. n. inte avstås till cancerimmunologin, och även efter virusbyggnadens
färdigställande blir möjligheterna att upplåta större lokaler mycket begränsade.
Enär utredningen ej ansett sig kunna förorda att cancerimmunologiforskningen
inlemmas i SBL:s organisation, kan utredningen ej föreslå
någon lösning, som täcker dess lokalbehov. Utredningen vill emellertid
starkt understryka, att en förläggning av en eventuell institution för canceri
mm un ologi till SBL:s område skulle medföra betydelsefulla fördelar för
båda institutionerna.
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961
15
3. Inre organisation och personalfrågor
Utredningen erinrar om att, då SBL:s nuvarande lokaler togs i bruk år
1937, verksamheten var fördelad på två fackavdelningar med 60 befattningshavare.
Alltsedan år 1955 finnes såsom förut nämnts fyra fackavdelningar
jämte ett kemiskt laboratorium och en ekonomiavdelning. Antalet
befattningshavare är numera 329. Den expansion av verksamheten,
som ägt rum, är sålunda betydande, men den har enligt vad utredningen
framhåller likväl inte motsvarat den mycket snabba utvecklingen inom
den medicinska mikrobiologin.
Nämnda expansion hänför sig till största delen till preparatproduktionen.
För flera preparat har produktionen nått en industriliknande omfattning.
Det diagnostiska och epidemiologiska arbetet har också ökat avsevärt.
Totala antalet diagnostiska prov uppgick år 1939 till 27 700 och budgetåret
1958/59 till 233 300. Utvecklingen på det virusdiagnostiska området
har vidare under de senaste åren framkallat krav från hälsovårdsorgan
och läkare, som SBL inte haft resurser att möta. SBL kan f. n. inte
heller tillgodose anspråken som central- och referenslaboratorium på detta
område, en uppgift som blivit angelägnare allteftersom flera viruslaboratorier
i landet tillkommit. Den förutnämnda nybyggnaden för virusdiagnostik
beräknas emellertid kunna tas i bruk 1961, varigenom förutsättningar
i fråga om lokaler för en tillfredsställande virusdiagnostisk verksamhet skapas.
Utredningen påpekar, att SBL sedan år 1950 oavbrutet varit föremål för
utredningar, som fört fram till principiella ställningstaganden i vissa avseenden.
Främst erinras om förstärkningen av de administrativa och tekniska
resurserna i samband med sakrevisionens förslag till omorganisation
1954 och det påbörjade uppförandet av nya lokaler för virusdiagnostik.
Ingen av utredningarna har emellertid lett fram till en slutlig lösning
av frågan om produktionen av vacciner och sera. Detta förhållande har
omöjliggjort långsiktig planering och rationalisering av denna del av laboratoriets
verksamhet, eftersom hela tiden frågan om produktionens förläggning
till annat håll eller ersättande med import varit öppen. Sekundärt
har nämnda förhållanden försvårat planeringen av servicefunktionerna
inom laboratoriet, vilka givetvis i hög grad påverkas av om produktionen
ligger kvar eller ej. Organisatoriska problem och lokalfrågor har
därför ofta fått lösas på kort sikt med provisoriska åtgärder, vilket framför
allt gäller produktionen av bakteriella vacciner och sera. Med enstaka
undantag, t. ex. immunglobulinerna, har sålunda SBL inte på länge nämnvärt
kunnat bidraga till utvecklingen på detta område utan har fått nöja
sig med att söka följa med utvecklingen utomlands. Ovissheten om preparatproduktionen
har också skapat nackdelar av administrativ och driftsekonomisk
art för laboratoriet i dess helhet.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Den eftersläpning, som inträffat på viktiga områden, gäller enligt utredningen
framför allt de administrativa och tekniska organen, vilka inte
kunnat följa med den snabba tillväxten av det fackliga arbetet. Den bristande
jämvikten är särskilt märkbar också i fråga om lokalerna, som inte
är tillräckliga och i många avseenden inte lämpade för nuvarande verksamhet.
Vad beträffar SBL:s indelning i avdelningar skiljer den nuvarande organisationen
i stort sett på diagnostik och produktion inom det bakteriologiska
området men inte inom det virologiska området. Denna arbetsindelning
tar enligt utredningens uppfattning inte hänsyn till det samband
som råder mellan olika slag av produktion. Servicefunktionerna är i stort
sett centraliserade till gemensamma serviceavdelningar, en organisation
som i praktiken visat sig rationell men som inte fullföljts i vissa avseenden.
Sålunda är substratberedning, kemiskt servicearbete och djurhållning
splittrade på olika enheter.
I fråga om den organisatoriska arbetsfördelningen inom de olika avdelningarna
konstaterar utredningen en tendens till alltför stark uppdelning
på arbetsenheter. Härigenom har åtskilliga arbetsenheter blivit alltför små
för att fungera med full effektivitet. Denna ordning skapar även nackdelar
för arbetsledning och arbetsövervakning.
Såsom tidigare framhållits anser utredningen ett intensifierat samarbete
mellan SBL och SVA kunna medföra ömsesidiga fördelar för bägge institutionerna.
Utredningen föreslår därför, att föreståndaren för SVA skall
ingå som ledamot av SBL:s styrelse. I analogi härmed bör föreståndaren
för SBL vara ledamot av SVA:s styrelse.
Utredningen anmärker i detta sammanhang, att nuvarande arvoden till
styrelsens ledamöter — 1 200 kronor per år till ordföranden och 30 kronor
per sammanträdesdag till övriga icke självskrivna ledamöter synes
låga i förhållande till de krav på arbetsinsats som måste ställas på
ledamöterna och det ansvar som är förknippat med ledamotskapet. På
grund härav föreslås, att ordföranden ersättes med 2 400 kronor för år
och övriga icke självskrivna ledamöter med 1 200 kronor för år.
För att lösa speciella problem av t. ex. teknisk, kemisk, mikrobiologisk
eller ekonomisk natur snabbare och billigare än om laboratoriet bearbetar
ifrågavarande problem med egna resurser föreslår utredningen, att
laboratoriet ges möjlighet att vid behov tillkalla särskild expertis.
I och med att SBL år 1954 tillfördes en tjänst som byrådirektör och chef
för den då nybildade ekonomiavdelningen, kunde föreståndaren avlastas
ett antal administrativa uppgifter. Den kraftiga expansionen av
SBL:s verksamhet har emellertid neutraliserat verkningarna av denna
förstärkning. För att reservera föreståndarens kapacitet för centrala samordnings-
och planeringsuppgifter bör föreståndaren avlastas rutinmäs
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
siga arbetsuppgifter. I detta syfte föreslår utredningen en organisation, som
möjliggör en ökad delegation av ansvar och arbetsuppgifter. Vidare förordar
utredningen, att en av avdelningsföreståndarna förordnas att som
föreståndarens ställföreträdare biträda föreståndaren mot
ett arvode av förslagsvis 200 kronor per månad.
Utredningens förslag till avdelningsindelning framgår
av bil. A. Förslaget innebär, att antalet fackavdelningar blir oförändrat
fyra, medan serviceavdelningarna minskar med en genom att —- såsom
framgått av det föregående — stordjurhållningen överföres till SVA.
I grova drag innebär förslaget, att all preparatproduktion — frånsett framställningen
av diagnostiska antigen och sera för laboratoriediagnostik —-koncentreras till en produktionsavdelning. Den virologiska diagnostiken
skiljes alltså från framställningen av viruspreparat och organiseras som
en särskild avdelning, benämnd den virologiska avdelningen. De diagnostiska
uppgifter, som f. n. utföres vid den serologiska avdelningen, överföres
till den bakteriologiska avdelningen, som i övrigt helt motsvarar den
nuvarande diagnostiska avdelningen och till vilken alltså all bakteriologisk
och mykologisk diagnostik hänföres. Den epidemiologiska avdelningen
bibehålies oförändrad. Utredningen har sökt samla alla funktioner av servicekaraktär
till neutrala serviceenheter. Sålunda har kemiska servicefunktioner
inklusive substratberedning av alla slag sammanförts till en
kemisk avdelning och alla administrativa, tekniska och övriga funktioner
av servicekaraktär till en ekonomiavdelning.
Till denna allmänna översikt fogar utredningen följande kommentarer.
Den väsentligaste frågan, då det gäller en funktionell uppdelning av
SBL:s fackmässiga verksamhet, rör sambandet mellan virusdiagnostik och
produktion av viruspreparat. Båda verksamhetsgrenarna använder i stor
utsträckning samma metoder. Vissa driftsekonomiska fördelar kan därför
uppnås genom en samordning. Å andra sidan föreligger stora och viktiga
olikheter. Varje diagnostiskt prov kräver en individuell bedömning
ur medicinska och mikrobiologiska synpunkter. Vid framställningen av
bakteriologiska preparat är metodiken''däremot enhetlig för varje slag av
preparat och tillåter att stor-skalaförfaranden tillämpas. Enligt utredningens
uppfattning är sambanden mellan bakteriell och virologisk produktion
starkare än sambanden mellan diagnostik och produktion. Med
hänsyn till det anförda finner utredningen, att allmänna driftsekonomiska
och organisatoriska skäl motiverar en sammanslagning av all produktion
till en avdelning.
När det gäller organisationen av forskningsarbetet diskuterar utredningen,
huruvida allt utvecklingsarbete inom SBL bör samlas till eu särskild
forskningsavdelning. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid
utvecklingsarbetet inom diagnostiken inte skiljas från rutinarbetet. Bakteriologiskt
såväl som virologiskt utvecklingsarbete inom diagnostikens
område utföres till större delen på samma material som rutinverksamheten.
Ett särhållande av rutinverksamhet och diagnostiskt utvecklingsarbete
skulle därför medföra dubbleringar av verksamheten i betydande om
2—
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 37
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
fattning och minska effektiviteten i arbetet. Även inom produktionen är
enligt utredningen ett intimt samband mellan rutin och forskning påtagligt.
Framför allt har rutinarbetet på grund av sin biologiska karaktär ett
ständigt behov av kontakt med utvecklings- och kontrollarbetet. Däremot
finner utredningen sambandet mellan forskning inom diagnostik och produktion
mindre uttalat. På anförda skäl anser utredningen, att en för hela
SBL gemensam forskningsavdelning inte bör inrättas. I stället bör diagnostisk
forskning bedrivas vid bakteriologiska resp. virologiska avdelningen
och produktionsforskning vid produktionsavdelningen.
I fråga om organisationen inom de olika avdelningarna
anför utredningen bl. a.
Bakteriologiska avdelningens arbetsuppgifter blir desamma som den nuvarande
diagnostiska avdelningens, varjämte den från serologiska avdelningen
övertar vissa funktioner, som ej har direkt samband med produktionen.
Alla kvalificerade sterilitetsundersökningar vid laboratoriet samlas
till förevarande avdelning, som med hänsyn härtill bör förstärkas med
en laboratorieassistent i All. Å andra sidan indrages två laboratoriebiträdestjänster
å nuvarande serologiska avdelningen.
Den diagnostiska avdelningens sektion för smådjurshållning bör övertagas
av ekonomiavdelningen.
På grund av den ökade betydelse svampsjukdomarna fått under senare
år speciellt sedan antibiotika införts bör en arvodesbefattning som mykolog
omändras till heltidstjänst som laboratorieläkare.
Virologiska avdelningen. Den nuvarande sektionen för histologi vid virusavdelningen
är inte så stor, att den bör ställas under särskild ledare
utan föreslås sortera direkt under avdelningsföreståndaren.
Det stora antalet tarmvirusarter och deras speciella egenskaper gör det
önskvärt, att odling av dessa virusarter hänföres till en särskild enterovirussektion,
medan odling av övriga virusarter bör ske vid en allmän virusodlingssektion.
F. n. måste stora mängder prov frysas ned för undersökning
vid någon senare tidpunkt. Då härtill kommer att utredningen
förutser en snabb stegring av anspråken på virusodlingar utifrån, bör SBL:s
resurser för denna verksamhet byggas ut.
Tyngdpunkten inom den virusdiagnostiska verksamheten har under de
senaste åren successivt förskjutits från metoder, som använder befruktade
ägg och försöksdjur, i riktning mot förfaranden, som utnyttjar vävnadskulturer.
Anläggning och skötsel av vävnadskulturer är en omfattande
och specialiserad arbetsuppgift och måste också vara avskild från arbetet
med diagnostiska prov på grund av risken för föroreningar av kulturerna.
På grund härav bör organiseras en särskild vävnadskultursektion.
Utredningen föreslår vidare att en särskild virusantigensektion tillskapas.
Om inte SBL inom en nära framtid tar upp produktionen av dylika
reagens, måste de olika viruslaboratorierna själva framställa sina antigen
och sera, vilket leder till ett oekonomiskt utnyttjande av landets knappa
resurser på området och till en bristfällig standardisering av virusdiagnostiken.
Sektionen kommer att få en av de viktigaste uppgifterna i utbyggnaden
av virusdiagnostiken i landet.
Typning av virus är vidare en så svår och omständlig uppgift, att en
arbetsenhet med speciell träning för uppgiften bör finnas. Det förefaller
Kung}. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 19
utredningen riktigt, att denna verksamhet anslutes till virusantigensektionen.
Utredningens förslag beträffande virusdiagnostiken innebär sammanfattningsvis,
att antalet sektioner för virusdiagnostik ökas från tre till sex
genom tillkomsten av den nya virusantigensektionen och genom uppdelning
av den nuvarande virusodlingssektionen i tre sektioner. Till virusantigensektionen
har knutits en laborator, som jämväl avses tjänstgöra
som ställföreträdande avdelningsföreståndare. I princip bör emellertid laboratorn
kunna knytas till vilken som helst av sektionerna.
På avdelningsföreståndarens sektion har placerats en laboratorieassistent
för att biträda vid ledningen av avdelningens tekniska personal. Varje
sektion har vidare försetts med en laboratorieassistent för kvalificerat laboratoriearbete
och som förman för sektionens laboratorie- och institutionsbiträden.
Produktionsavdelningen. Planeringen för produktionen vid SBL bör syfta
till att ge denna verksamhet en mera industribetonad karaktär än hittills
bl. a. genom ökad teknisk och driftsekonomisk sakkunskap.
Den nuvarande organisationen, i vilken rutinproduktion och utvecklingsarbete
bedrives parallellt utan organisatorisk åtskillnad, erbjuder bl. a.
den fördelen att tillverkningsprocessen hela tiden står under kontroll av
mikrobiologer. Å andra sidan saknar den mikrobiologiska personalen i
allmänhet teknisk utbildning och erfarenhet. Tekniska och driftsekonomiska
synpunkter kommer därför ofta i andra hand, om rutinproduktionen
helt ombesörjes av mikrobiologer. Ur effektivitets- och driftsekonomiska
synpunkter är det önskvärt, att rutin- och utvecklingsarbete hålles
isär.
Av nu anförda skäl föreslår utredningen, att rutinproduktionen resp.
kontroll- och utvecklingsarbetet hålles organisatoriskt åtskilda inom produktionsavdelningen.
Avsikten härvidlag är, att utvecklingssektionernas
mikrobiologer skall utnyttjas för en kontinuerlig mikrobiologisk kontroll
av rutinproduktionen. De väsentliga fördelarna med det nu tillämpade systemet
kan på detta sätt tillvaratagas samtidigt som ett rationellare utnyttjande
av arbetskraften och en effektivisering av produktionen i dess
helhet uppnås. Som en biprodukt erhålles möjlighet att på ett enkelt sätt
redovisa kostnaderna för rutinproduktion och utvecklingsarbete var för
sig.
Enligt utredningens förslag skall produktionsavdelningen omfatta tre
större arbetsenheter, nämligen en för rutinproduktion samt en för bakteriellt
och en för virologiskt kontroll- och utvecklingsarbete. I den förstnämnda
arbetsenheten ingår två sektioner för bakteriell resp. virologisk
produktion samt en arbetsenhet för dispensering in. in., vilken övertages
från ekonomiavdelningen. All djurhållning överföres Ull ekonomiavdelningen,
medan däremot organisationen för diskarbelet — främst av lokala
skäl — inte ändras.
Förslaget till personaluppsättning är uppgjort med sikte på de resurser
som behövs för en produktion, som i stort sett motsvarar den nuvarande.
Förslaget förutsätter vidare, att en metodomläggning till tankodling genomföres
beträffande bakteriella vacciner, att serumtillverkningen nedlagts
och att SVA:s tuberkulintillverkning överförts till SBL. Hänsyn har
inte tagits till den nedgång i personalbehovet, som uppkommer till följd av
minskning av produktionen av poliovaccin.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 7961
Sektionerna för framställning av bakteriella preparat resp. viruspreparat
samt för dispensering har underställts en driftsingenjör, som är avsedd
att vara den direkte ledaren av all rutinproduktion. I fråga om förmåga
till arbetsledning och planering blir kraven på driftsingenjören betydande
på grund av sektionernas storlek och heterogena karaktär, i synnerhet som
produktionen avses vara självbärande och konkurrenskraftig gentemot utländska
tillverkare. Driftsingenjören beräknas av utredningen bli den som
representerar det högsta tekniska kunnandet inom organisationen. Med
hänsyn till dessa krav bör tjänsten placeras i A 26. Vid behov bör kontraktsanställning
övervägas.
Cheferna för driftsektionerna (assistenter i högst A 23) bör i främsta
rummet ha tekniska, kemiska eller mikrobiologiska kunskaper.
Den av utredningen föreslagna metodomläggningen beträffande bakteriella
preparat från odling av bakterier i små volymer till tankodling
beräknas medföra en väsentlig rationalisering av framställningsprocedurerna.
Antalet arbetsmoment vid framställningen av bakteriesuspensionerna
är nämligen i viss utsträckning direkt proportionellt mot antalet kärl,
som ingår i satsen. Detta senare antal reduceras för en del preparat 20
gånger, och för andra så mycket som 200 gånger, ökning av satsstorlekarna
medför också en minskning av personalbehovet. Sekundärt medför
vidare omläggningen en minskning av disk, transporter och substratarbete.
Organiseringen av verksamheten i större sektioner och renodlingen
av arbetsuppgifterna minskar även personalbehovet. Utredningen föreslår
en personalminskning med sex personer å sektionen för framställning av
bakteriella preparat, samt framhåller, att denna minskning inte medför
någon reduktion i SBL:s produktionsmarginaler. I själva verket ökar enligt
utredningen möjligheterna att på kort tid framställa och dispensera
stora mängder bakteriella vacciner. Förslaget innebär alltså en viktig förbättring
av beredskapen på detta område.
Var och en av de två sektionerna för kontroll- och utvecklingsarbete får
en laborator som chef. Utredningen anser sig inte vilja föreslå en gemensam
chef för dessa båda sektioner, enär de bakteriologiska och virologiska
fälten är så stora och så skilda åt i många avseenden, att en vetenskapsman
som regel inte behärskar båda fälten. Laboratorerna bör självständigt
kunna utföra vetenskapliga undersökningar för produktionens behov och
leda de yngre forskarna inom sektionerna i deras arbete.
Utredningen framhåller, att dess förslag inte medför någon förstärkning
av personalresurserna för utvecklingsarbetet men att förbättringen av organisationen
m. m. bör ge en betydelsefull ökning av effektiviteten även i
utvecklingsarbetet.
Epidemiologiskn avdelningen. I det fältepideiniologiska arbetet har det
enligt utredningen ofta framstått som en brist att avdelningen saknar tillgång
till veterinär sakkunskap. Vid utredning av epidemier måste ofta beaktas
smittvägar från djur till människa och vice versa. För att förbättra
epidemiberedskapen i landet bör överhuvud eftersträvas en närmare samverkan
mellan veterinärer och läkare. Utredningen föreslår därför, att en
tjänst som veterinär knytes till avdelningen. Då veterinären också avses bli
chef för SBL:s djurhållning, har tjänsten redovisats under ekonomiavdelningens
djursektion. Fn befattning som deltidsanställd veterinär vid stordjurstallarna
bör i samband härmed indragas.
För att tillgodose behovet av skrivhjälp bör avdelningen förstärkas med
ett skrivbiträde.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Kemiska avdelningen. Utredningen har förutsatt att till avdelningen överföres
all substratberedning utom för odling i tankar. I övrigt beröres i princip
icke det nuvarande kemiska laboratoriets organisation och verksamhet.
Genom överföring från andra avdelningar ökas den kemiska avdelningens
personal från 12 till 29 personer.
Det fysikaliskt-kemiska laboratoriets resurser kommer att kraftigt ökas,
då den nya virusbyggnaden tages i bruk. Av ledaren för laboratoriet kräves
bl. a. förmåga att handha komplicerad vetenskaplig apparatur och att teoretiskt
analysera och bearbeta erhållna resultat. Med hänsyn härtill bör
laboratorieingenjörstjänsten vid detta laboratorium uppflyttas från högst
Ae 15 till Ae 19.
En tjänst som institutionstekniker i A 9 bör vidare utbytas mot en tjänst
som ingenjörsbiträde i A 12 som en följd av de högre krav ny utrustning
och utvecklingen på området ställer på arbetsenheten.
Enär arbetet med rening av serum bortfaller, har arbetsstyrkan reducerats
med en vaktmästare. Å andra sidan tillkommer ett biträde för disk
och rengöring av apparaturen i samband med utbyggnaden av virusdiagnostiken.
När det gäller substratberedningen har utvecklingen under senare år
medfört att »kokboks»-metoder mer och mer ersatts av exakta kemiska
förfaranden. I stigande utsträckning användes också kemiska metoder för
kontroll av substratens sammansättning och renhetsgrad. Med hänsyn härtill
bör substratsektionen ledas av en assistent i högst A 23, som förutsättes
vara kemist med högskoleutbildning.
Arbetsstyrkan vid substratsektionen har kunnat reduceras med tre personer
bl. a. till följd av att införandet av tankodling minskar belastningen
på sektionen.
Ekonomiavdelningen. Omdispositionerna av hittills behandlade avdelningar
inverkar i betydande utsträckning på ekonomiavdelningen, som
föreslås organiserad i en djursektion, en teknisk och en administrativ
sektion.
All djurhållning samlas enligt förslaget till ekonomiavdelningen. Som
skäl härför anför utredningen, att då det nya virushuset för virusdiagnostik
tages i bruk, djurhållningen med nuvarande organisation skulle vara uppdelad
i fyra olika enheter. Genom en samordning av djurhållningen under
gemensam ledning skulle utfodringen av djuren och förhindrande av epizootier
underlättas liksom redovisning och kontroll av djur- och foderåtgång
samt planering av djuranskaffning och djurhållning.
För att biträda den vetenskapliga personalen med ingrepp, sprutningar,
blodtappningar och obduktioner samt självständigt utföra sådant arbete,
vilket kräver mångårig vana, föreslås att djursektionen förses med fyra
institutionstekniker.
Virusdiagnostikens utbyggnad kräver en ökning av sektionen med tre
djurvårdare, men samtidigt minskas personalbehovet med två djurvårdare
och ett institutionsbiträde genom nedläggningen av serumtillverkningen
och på grund av rationalisering. Då stordjuren överföres till SVA, beräknas
sektionens personal kunna minskas med eu stallförman och fyra djurvårdare.
SVA:s motsvarande personal beräknas öka med högst fyra tjänster.
Verkstadspersonalen vid den tekniska sektionen föreslås utökad med
sju tjänster. Trots tidigare personaltillskott har verkstadskapacitcten nämligen
under de senaste åren varit otillräcklig i förhållande till arbetsupp
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
gifterna. Verksamheten är praktiskt taget helt inriktad på att avhjälpa
uppkommande fel, och även härvid förekommer långa dröjsmål. Kontinuerligt
underhåll, förebyggande service och nykonstruktioner av specialapparatur
kan inte inrymmas i programmet. Den bristande verkstadskapaciteten
vållar ofta driftstopp och kassationer med försämrad driftsekonomi
som följd. Härtill kommer det nya virushuset med sina många servicekrävande
fasta anläggningar (ventilation, kylrum, termostatrum, avdödning
etc.) och speciella byggnadstekniska konstruktion att öka belastningen
på den tekniska personalen.
Utbyggnaden av virusdiagnostiken kräver att diskpersonalen ökas med
fyra tjänster, men samtidigt minskar behovet av diskpersonal med två
tjänster genom rationalisering av produktionen.
Utredningen anser, att stora brister föreligger i fråga om städningen,
som vid en institution av SBL:s karaktär bildar grundvalen för skyddet
både mot föroreningar av arbetsmaterialet och mot laboratorieinfektioner
bland personalen. Vittgående skyddsåtgärder har vidtagits i fråga om arbetsmetoder,
skyddskläder, person- och materielslussar, sterilrum, luftsteriliseringsanläggningar
etc. Den undermåliga städningen äventyrar effekten
av dessa ofta kostsamma åtgärder. Anledningen till de otillfredsställande
förhållandena är enligt utredningen att städningen utföres enligt
kollektivavtal, vilket beträffande löneberäkning och föreskrifter om arbetets
utförande inte är utarbetat med hänsyn till de särskilda förhållandena
vid SBL. Utredningen, som samrått med städningskonsulenten hos statens
avtalsnämnd, föreslår dels att städpersonalen löneplansanställes, dels att
disk- och städarbete kombineras så, att det utföres av gemensam personal,
som förslagsvis utnyttjas på halvtid för den ena och på halvtid för den
andra uppgiften. Det för städning erforderliga personalbehovet beräknas
till en tillsyningsman, en vaktmästare och It ekonomibiträden för nuvarande
lokaler, sex biträden för år 1961 tillkommande lokaler (virusbyggnad,
utbyggnad av centraldisk etc.) och tre biträden för den tillbyggnad
för produktionen som utredningen föreslår. Lönekostnaden för den personal,
som sålunda beräknats för nuvarande lokaler, uppgår i 1959 års
löner till 135 000 kronor per år. Som jämförelse nämnes att belastningen på
omkostnadsanslaget för avlöning till städpersonal f. n. uppgår till cirka
136 000 kronor per år.
Den administrativa sektionen föreslås förstärkt med fem tjänster, varav
en vaktmästare, ett kontorsbiträde och ett ekonomibiträde till följd av arbetsbelastningen
vid SBL redan är anställda som extra arbetskraft under
större delen av året.
Utredningen framhåller, att rutinmässig insamling och bearbetning av
intern statistik och andra underlag för eu effektiv administration sker i
otillräcklig omfattning. Kostnadsanalyser, taxeberäkningar och ekonomisk
kontroll — frånsett den rent räkenskapsmässiga — är av denna orsak
eftersatta. Bristerna i dessa avseenden inverkar menligt på planering, rationalisering
och anslagsberäkningar.
Inventariekontrollen är ofullständig, och instruktionsenligt föreskrivna
årliga inventeringar har icke kunnat genomföras med tillbörlig säkerhet.
" Årslånga förseningar har uppstått i uppbyggnaden av kostnadsbokföringen"
Inköpsverksamheten kan under nuvarande förhållanden inte
bedrivas''med full ekonomisk effektivitet. Den nya organisationen förutsätter
en ökad insats från den administrativa sektionen för avlastning av
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
fackavdelningarnas högre befattningshavare i största möjliga utsträckning,
för förbättring av möjligheterna till intern kostnadsredovisning och kontroll
och för insamling och bearbetning av driftsstatistiskt material för hela
laboratoriet. Syftemålet härmed är att öka möjligheterna till en riktig planering
och en god driftsekonomi. Mot bakgrunden av det nu anförda föreslår
utredningen, att inköpskontoret och kameralkontoret förstärkes med
en byråassistent i A 17 resp. en kontorist samt att kamrerstjänsten uppflyttas
från Ae 19 till Ae 21 och kassörstjänsten från Ae 10 till Ae 12.
Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag, att den totala personalstyrkan
ökar från 329 till 346 personer. Då i den förstnämnda siffran
ingår en för tidsbegränsade uppgifter anställd arvodesingenjör, utgör den
verkliga personalökningen 18 personer. Härtill kommer städpersonal för
nytillkommande lokaler, 9 personer. Däremot har ej medräknats för nuvarande
lokaler avsedd städpersonal, enär uppkommande belastning på
avlöningsanslaget helt motsvaras av minskning på omkostnadsanslaget.
De förändringar i personalsammansättningen vid
SBL, som betingas av utredningens förslag, framgår av följande uppställning.
För närvarande
Diagnostiska avdelningen
1 laboratoriebiträde...........högst A 9
1 mykolog, arvode................ 15 300
Virusavdelningen
Avdelningsföreståndarens sektion
2 laboratoriebiträden.......... högst A 9 1
1 kontorsbiträde.................. A 1/5
Virusdiagnostisk sektion
1 laboratorieläkare............. högst Ae 23
1 laboratorieassistent............... Ae 11
2 laboratoriebiträden........... högst A 9
1 förste biträde.................... A 5
2 institutionsbiträden.......... högst A 5
Virusserologisk sektion
1 laboratoriebiträde.............. högst A 9 V
Utredningens förslag
Bakteriologiska avdelningen
2 laboratorieassistenter............. A 11
1 laboratorieläkare............högst Ag 23
+ 1
Virologiska avdelningen
Avdelningsf öreståndarens sektion
2 laboratorieassistenter............ A 11
1 laboratoriebiträde.......... högst A 9
2 kontorsbiträden................ A 1/5
+2
Enterovirus-, allmän virusodlings- och vävnadskultursektioner
3
laboratorieläkare......högst Ae el. Ag 23
3 laboratorieassistenter............Ae 11
5 laboratoriebiträden........högst A 9
5 institutionsbiträden........ högst A 5
+ 9
Virusserelogisk sektion
1 laboratoriessistent.............. All
± 0
V irusantigensektion
1 laborator...................... Ae 26
1 förste laboratorieassistent....... Ae 13
2 laboratoriebiträden......... högst A 9
2 institutionsbiträden........ högst A 5
+ 6
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
För närvarande
,). / ! f f /- >J-J‘S J ^ »{■ '' 1 ''.''-i ''J i'',,''.) ; ■- .
Histologisk sektion
2 laboratoriebiträden......... högst A 9
Serologiska avdelningen
'' f ’ < f • * TI »* 1 1 >*J ‘4 f i < f • •} ! • . . * , . . ,. .
1 kontorsbiträde.................... A 1/5
iiinVliz i''.-<h i i;(l
4 laboratorieläkare...........högst Ae 23
1 läkare, arvode................... 8 196
10 laboratoriebiträden.......... högst A 9
1 institutionsvaktmästare.......... A 8
7 institutionsbiträden........ högst A 5
Sektioner för produktion med utvecklingsarbete
vid virusavdelningen
5 laboratorieläkare.......... högst Ag23
1 läkare, arvode ............. 8 196
2 laboratorieassistenter........... All
15 laboratoriebiträden........ högst A 9
2 vaktmästare.................. A 7
3 lörste biträden............... A 5
15 institutionsbiträden.......högst A 5
Dispenseringssektion (ekonomiavdelningen)
1 institutionstekniker............ A 9
1 vaktmästare.................. A 8
2 förste biträden............... A 5
11 ekonomibiträden............... A 2/3
Epidemiologiska avdelningen
Kemiska laboratoriet
1 laboratorieingenjör.............. Ae 15
2 institutionstekniker............. A 9
2 institutionsvaktmästare.......... A 8
1 ekonomibiträde................. A 2/3
Utredningens förslag
—2
Produktionsavdelningen
1 kanslibiträde................... A 7
1 driftsingenjör...................Ae 26
1 kontorsbiträde................. A 1/5
+2
Sektion för framställning av bakteriella preparat
samt kontroll- och utvecklingssektion
2 laboratorieläkare* 2 * * 5.........högst Ae 23
1 assistent1................. högst Ag 23
1 förste laboratorieassistent2......Ae 13
1 laboratorieassistent1............ All
1 institutionstekniker1. ........ A 9
6 laboratoriebiträden12...... högst A 9
5 institutionsbiträden12 ...... högst A 5
— 6
Sektion för framställning av viruspreparat samt
kontroll- och utvecklingssektion
3 laboratorieläkare2......... högst Ag 23
1 assistent1................ högst Ag 23
1 förste laboratorieassistent2......Ae 13
3 laboratorieassistenter1 2......... All
14 laboratoriebiträden12 ..... högst A 9
1 vaktmästare1.................. A 7
18 institutionsbiträden1 2.....högst A 5
- - 2
Dispenseringssektion
1 förman........................ Ae 12
1 institutionstekniker............. A 9
2 institutionsbiträden........ högst A 5
7 ekonomibiträden............... A 2/3
—4
Epidemiologiska avdelningen
1 kontorsbiträde........... .... Al/5
+ 1
Kemiska avdelningen
Allmänt laboratorium samt fysikaliskt-kemiskt
laboratorium
1 laboratorieingenjör..............Ae 19
1 ingenjörsbiträde................ Ag 12
1 institutionstekniker............. A 9
1 vaktmästare................... A 7
2 ekonomibiträden............... A 2/3
± 0
1 Sektion för framställning av preparat.
2 Sektion för kontroll och utveckling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
25
För närvarande
Substratsektioner vid serologisk avdelning, virusavdelningen
och ekonomiavdelningen
1 laboratorieingenjör.........högst Ae 15
2 institutionsvaktmästare.......... A 8
1 förste biträde.................. A 5
7 ekonomibiträden................ A 2/3
Ekonomiavdelningen
1 byrådirektör................... Ae 24
1 laboratorieingenjör.............. Ae 24
1 ingenjör, arvode................ 25 020
Djursektioner vid diagnostisk avdelning, serologisk
avdelning och virusavdelning samt slordjuirstallar
-
1 veterinär, arvode............... 4 524
2 stallförmän.................... Ao 9
1 institutionstekniker............. Ao 9
1 institutionsbiträde.........högst A 5
9 djurvårdare.................... A 7
8 vaktmästare................... A 7
Teknisk sektion
(verkstäder m. m.)
1 instrumentmakare ............ Ae 11
2 reparatörer.................... Ae 9
4 reparatörer.................... A 8
1 hantverkare.................... A 8
2 värmeskötare................... A 8
1 eldare......................... A 7
2 vaktmästare................... A 7
(centraldisk)
1 förste biträde.................. A 5
Utredningens förslag
Substralsektion
1 assistent................. högst Ag 23
2 laboratoriebiträden........ högst A 9
1 förste institutionsbiträde........ Ag 7
1 institutionsbiträde......... högst A 5
3 ekonomibiträden............... A 2/3
— 3
Ekonomiavdelningen
1 byrådirektör................... Ae 26
— 2
Djursektion
1 veterinär* 1 1 2................ högst Ae 23
4 stallförmän.................... A9
4 institutionstekniker............. A 9
13 djur vårdare................... A 7
± 0
■i it
Teknisk sektion
(verkstäder m. m.)
1 elektriker....................... Ae 12
1 biträdande maskinmästare....... Ae 11
2 instrumentmakare........ Ae 11
4 reparatörer....................Ae 9
5 reparatörer.................... A 8
3 hantverkare.......i............ A 8
4 eldare ....................... A 8
+ 7
(centraldisk)
1 förste institutionsbiträde........ Ae 7
2 förste biträden................. A 5
+ 2
(städning)
1 städtillsyningsman, arvode......11 400
1 vaktmästare.................. A 7
20 ekonomibiträden.............. A 2/3
+ 22
1 Gemensamt med epidemiologisk avdelning
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
För närvarande Kameralkontor 1 kamrer..................... 1 kassör...................... 2 kontorister.................. 9 kontorsbiträden............. 2 ekonomibiträden............. |
.... Ae 19 .. . . Al/5 |
Utredningens förslag Kameralkontor 1 kamrer..................... 1 kassör...................... 3 kontorister.............. Ao 8 kontorsbiträden............. 3 ekonomibiträden............. |
... Ae 21 |
+ 1 |
|||
Personalkontor 2 kontorsbiträden............ |
____ Al/5 |
Personalkontor 3 kontorsbiträden............. |
... Al/5 |
+ 1 |
|||
Inköpskontor 1 vaktmästare............... |
.... A 7 |
Inköpskontor 1 byråassistent................ 2 vaktmästare................ 1 kontorsbiträde.............. + 3 |
... Ae 17 |
Utredningen berör vissa kompetens- och lönefrågor rörande
högre tjänster. I fråga om kompetenskraven föreslår utredningen
ingen ändring för avdelningsföreståndarna för bakteriologiska och epidemiologiska
avdelningarna. Av avdelningsföreståndaren för den virologiska
avdelningen bör enligt utredningens mening krävas läkarbehörighet i analogi
med vad som gäller för nyssnämnda båda avdelningsföreståndare.
Däremot anser sig utredningen inte böra kräva, att föreståndaren för produktionsavdelningen
är läkare och ej heller att han har specialistutbildning
i både bakteriologi och virologi. För befattningen bör kunna ifrågakomma
t. ex. civilingenjörer, kemister, biologer och läkare. I övrigt bör kompetenskraven
i fråga om vetenskaplig och praktisk utbildning vara desamma för
denna befattning som för övriga avdelningsföreståndare. Tjänsten som avdelningsföreståndare
för kemiska avdelningen har numera höjts till B 1.
På grund härav bör de formella kompetenskraven bringas i överensstämmelse
med dem som gäller för övriga avdelningsföreståndare.
Beträffande sektionscheferna anser utredningen, att vid de diagnostiska
avdelningarna bör krävas läkarutbildning utom i undantagsfall, medan för
övriga avdelningar kemisk, farmaceutisk, mikrobiologisk, biologisk, humanmedicinsk,
veterinärmedicinsk och teknisk utbildning liksom hittills bör
kunna komma i fråga. Vad gäller sektionschefer i laborators ställning bör
ställas samma krav på vetenskaplig kompetens som på universitetslaborator.
Beträffande lönefrågorna anför utredningen, att dess förslag innebär
en viss skärpning av de formella kompetenskraven för den högre utbildade
personalen. Vidare kommer den nya organisationen att ställa större
krav på både avdelningsföreståndare och laboratorer genom delegationen
av ansvar och uppgifter och genom att effektiviseringen av utvecklingsarbetet
kommer att kräva ökade vetenskapliga insatser från dessa befattningshavare.
Effektiviteten blir därför beroende av att SBL kan rekrytera
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
och behålla kompetenta befattningshavare för sina viktigare poster. Utredningen
erinrar om att sakrevisionen tidigare föreslagit lönegraden B 3 och
professors kompetens och ställning för avdelningsföreståndarna och att
utredningen angående tillverkningen av bakteriologiska sera och ympämnen
föreslog samma lönegrad för produktionschefen.
Sedan nyssnämnda utredning avgivit sina förslag, har SBL:s möjligheter
att konkurrera om den knappa, högt kvalificerade arbetskraften försämrats
genom tillkomsten av nya laboratorier. Utredningen erinrar vidare om
att universitetsprofessorer är placerade i B 3 och universitetslaboratorer i
B 1, medan SBL:s avdelningsföreståndare och laboratorer är placerade i
B 1 resp. A 26. Vid de bakteriologiska och virologiska universitetsinstitutionerna
har professorer och laboratorer därjämte i regel betydande extrainkomster
i form av avgifter för vissa prov. De akademiska institutionerna
kan också erbjuda en friare ställning i arbetet, framför allt bättre möjligheter
till forskning. De statliga och kommunala sjukhusanställningarna
för bakteriologer och virologer ger i stort sett likartade arbetsförhållanden
som SBL men väsentligt högre inkomster på grund av rättigheten för
laboratorieöverläkare till inkomster av vissa prov. SBL har till följd av berörda
förhållanden under de sista åren förlorat flertalet av sina bästa krafter
till akademiska institutioner samt till statliga och kommunala sjukhus.
Utredningen förklarar sig ha velat redovisa dessa svårigheter för SBL att
konkurrera om personal för laboratoriets nyckeltjänster på grund av dessa
tjänsters betydelse för effektiviteten i den föreslagna organisationen. Utredningen
framlägger emellertid inte några förslag till lönegradsförändringar
för nu avsedda chefstjänster utan förutsätter, att lönegradsförändringarna
blir föremål för förhandlingar mellan vederbörande personalorganisationer
och civildepartementet.
När det gäller chefen för ekonomiavdelningen, som f. n. är placerad som
byrådirektör i Ae 24, är det utredningens uppfattning, att tjänsten redan i
nuvarande organisation bort placeras i A 26. Utredningens förslag, som
förutsätter en högre grad av driftsekonomisk inriktning vid laboratoriet än
tidigare, ett mycket fast grepp om kostnadsfrågor och ekonomisk kontroll
samt ytterligare krav på långsiktig planering, skärper de krav, som bör
ställas på innehavaren av denna chefsbefattning. Utredningen anser sålunda,
att tjänsten bör uppflyttas till byrådirektör i A 26.
4. Lokal- och utrustningsfrågor
Utredningen anmärker att sedan huvudparten av SBL:s lokaler tillkom
under senare delen av 1930-talet, lokalbeståndet utökats med knappt
en tredjedel, medan under motsvarande tid personalen har sexdubblats. F. n.
är nya lokaler för SBL:s virusdiagnostik och karolinska institutets virusinstitution
under uppförande. Dessutom uppföres lokaler för centraldisk
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
samt personalmatsalar m. m. och bibliotek. I samband med att den nya
virusbyggnaden tages i bruk frigöres vissa laboratorieutrymmen, men dessa
utrymmen är för små för att medföra någon egentlig lättnad i lokalsituationen
för övriga verksamhetsgrenar.
Vid en systematisk genomgång av SBL:s lokaler och lokalbehov har utredningen
funnit, att lokalerna för flera av laboratoriets verksamhetsgrenar
är underdimensionerade för nuvarande omfattning av verksamheten. Detta
gäller i främsta rummet preparatproduktionen och serviceorganen. Lokalerna
är vidare fördelade på ett stort antal byggnadsenheter, varigenom transporterna
blir långa och omfattande och arbetsövervakningen svår. Slutligen
föreligger en påfallande brist på sekundärutrymmen, framför allt förrådsoch
kylutrymmen.
För att avhjälpa de påtalade bristerna föreslår utredningen dels en tillbyggnad
för produktionen av bakteriella vacciner •— frånsett kontroll- och
utvecklingsarbetet — dels en omdisposition av befintliga lokaler.
Tillbyggnaden avses inrymma lokaler för — förutom framställning av
bakteriella preparat —- dispensering och inpackning av samtliga preparat,
som SBL tillverkar, samt för kyllagring av färdiga produkter. Tillbyggnaden,
som ges lokal anslutning till för produktionen av bakteriella vacciner
viktiga funktioner såsom substratberedning, kemiska undersökningar och
disk, föreslås få en sammanlagd volym av 4 600 kubikmeter och en disponibel
golvyta av 1 300 kvadratmeter. Härtill kommer ett reservutrymme av
cirka 800 kubikmeter, som tills vidare inte bör inredas. Byggnadskostnaderna
kan enligt utredningen preliminärt uppskattas till cirka 300 kronor per
kubikmeter eller sammanlagt 1 620 000 kronor. Utredningen förklarar, att
alla möjligheter att pressa byggnadskostnaderna genom förenkling av byggnadssättet
iakttagits i enlighet med de föreskrifter, som lämnats av statsmakterna
i skilda sammanhang.
Oindispositionerna av befintliga lokaler, som till största delen kan genomföras
först sedan virusbyggnaden och den föreslagna tillbyggnaden färdigställts,
beräknas kosta sammanlagt 354 000 kronor, varav 48 000 kronor
motsvarar normalt fastighetsunderhåll. Utredningen påpekar vidare, att i
ombyggnadskostnaderna ingår omändringsarbeten för ett belopp av cirka
90 000 kronor, vilka inte aktualiseras av den föreslagna omorganisationen
utan av omdispositioner, som föranledes av tillkomsten av virusbyggnaden.
Utredningen understryker, att dess förslag till om- och tillbyggnader syftar
till att så långt möjligt samla all verksamhet, som funktionellt och organisatoriskt
hör samman, till lokala enheter. De föreslagna organisationsförändringarna
är enligt utredningen till sina väsentliga delar genomförbara
endast under förutsättning att byggnadsplanerna realiseras. Utredningen
framhåller slutligen, att radikala ingrepp skulle erfordras för att få en i
allo fullgod anpassning av nuvarande lokaliteter till den verksamhet SBL
bedriver. Av kostnadsskäl har utredningen emellertid utarbetat om- och
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
tillbyggnadsförslagen med sikte på minsta möjliga ingrepp i nuvarande
lokaliteter. De resultat, som kan uppnås härigenom, är enligt utredningens
mening ändå betydande.
Vad beträffar den tekniska utrustningen vid SBL har utredningen
funnit, att en förbättring och utökning av densamma i vissa avseenden
skulle medföra en inbesparing av arbetskraft och därför är motiverad av
rationaliseringsskäl. Den utrustning, som kräves för att genomföra utredningens
rationaliseringsförslag, har kostnadsberäknats till 1 250 000 kronor.
Härav belöper cirka 520 000 kronor på två fasta och en mobil odlingstank
med nödvändiga tillbehör, 180 000 kronor på dispenseringsutrustning ■—
nuvarande dispenseringsutrustning är försliten och omodern och måste
förnyas oberoende av utredningens förslag — 172 000 kronor på utrustning
för laboratoriearbete, 56 000 kronor på maskinell utrustning av fast
karaktär och 198 000 kronor på fast och mobil inredning.
Av utredningen föreslagna investeringar uppgår sålunda i runt tal till
sammanlagt (1 620 000 + 354 000 + 1 250 000) 3 250 000 kronor.
5. Tidsplan för omorganisationen
Utredningen räknar med att genomförandet av föreslagna förändringar
av metoder och organisation kommer att kräva åtskillig tid och bör ske i
etapper.
Den föreslagna avdelningsindelningen kan genomföras utan hänsyn till
ombyggnader och omläggning av metodik och bör tillämpas så snart som
möjligt. Som lämplig tidpunkt föreslår utredningen hösten 1961, då den
nya virusbyggnaden tages i bruk, varvid en separering av virusavdelningen
i en diagnostisk och en produktionsdel under alla förhållanden blir aktuell.
Däremot bör sektionsindelningen inom produktionsavdelningen inte tilllämpas
förrän metoderna för framställning av bakteriella vacciner omlagts.
Nämnda omläggning kan inte börja genomföras förrän den föreslagna tillbyggnaden
färdigställts, vilket utredningen beräknar kunna ske tidigast under
första halvåret 1963. Sektionsindelningen kan sålunda tillämpas först
under budgetåret 1963/64. I samband härmed och med inflyttningen i de
nya lokalerna bör personalstyrkan för dispensering, inpackning m. in.
kunna minskas. Övriga reduceringar av personalen för framställning av
bakteriella vacciner får därefter ske parallellt med inkörningen av de nya,
för rutinproduktion endast i mindre omfattning utprovade tankodlingsmetoderna
under en tidrymd av 3—4 år.
När den nya avdelningsindelningen börjar tillämpas, bör nyckelposterna
för produktionen vara besatta. Delta gäller tjänsterna som avdelningsföreståndare,
driftsingenjör och laboratorer för utvecklings- och kontrollarbete.
Utbyggnaden av den virusdiagnostiska verksamheten föreslås av utredningen
bli genomförd under loppet av två budgetår. Enligt utredningens
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961
mening bör större delen av den högre men endast en del av den tekniska personalen
utses det första året.
En minskning av poliovaccinproduktionen och i samband därmed av
personalen för denna verksamhet förutses av utredningen kunna ske tidigast
budgetåret 1964/65, då landets befolkning upp till 50-årsåldern beräknas
vara tillfredsställande ympad. På grund av osäkerheten i utvecklingen under
de närmaste åren bör det enligt utredningen få ankomma på laboratoriets
styrelse att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag beträffande personalbehovet
för poliovaccinproduktionen.
Underdimensioneringen av ekonomiavdelningen försvårar i dagens läge
laboratoriets drift. Anspråken på avdelningen kommer att öka genom utbyggnaden
av virusdiagnostiken. Föreslagna förstärkningar för avdelningen
bör därför enligt utredningens mening genomföras redan fr. o. m. den 1 juli
1961.
6. Budgetmässig ställning
Vad gäller SBL:s budgetmässiga ställning finner utredningen, att nuvarande
anslagskonstruktion omöjliggör en med hänsyn till verksamhetens
art nödvändig och smidig flexibilitet i medelstilldelningen. Utredningen
framhåller, att SBL:s verksamhet i allt väsentligt är tvångsstyrd av laboratoriets
instruktionsenliga plikt att svara för epidemiberedskapen i riket. Utredningen
har emellertid funnit, att önskemålen om flexibilitet i medelstilldelningen
kan tillgodoses genom förhållandevis små jämkningar i nuvarande
anslagskonstruktion. Utredningen, som förutsätter att SBL i sina
årliga petita lämnar en utförlig redogörelse för planerad produktion och
övrig verksamhet, föreslår sålunda, att under avlöningsanslaget uppföres en
ny, förslagsvis upptagen post till ersättningar till expertis och tilltällig
arbetskraft. Denna bör delas upp på en av Kungl. Maj it maximerad delpost
till expertis och en icke maximerad post till tillfällig personal. Förstnämnda
delpost bör disponeras för ändamål, som berörts i samband med utredningens
förslag beträffande styrelsen för SBL. Delposten till tillfällig arbetskraft
bör av laboratoriet kunna tagas i anspråk för att täcka ökade personalkostnader
i anledning av inträffade epidemier eller andra oförutsedda händelser.
Utredningen understryker, att endast tillfälliga personalkostnader
bör avföras från ifrågavarande post. Därest posten anlitats under ett budgetår,
bör laboratoriet därefter i petita lämna en redogörelse för anledningen
härtill samt redovisa den personal som avlönats därifrån. Vid bifall till
förevarande förslag anser utredningen, att anslagsposten till övrig ickeordinarie
personal kan upptagas som obetecknad.
I fråga om omkostnadsanslaget föreslår utredningen, att anslagsposten
till reseersättningar av laboratoriet efter framställning till Kungl. Maj :t får
disponeras för utländska resor samt att den under anslagsposten till övriga
31
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961
utgifter upptagna delposten till inköp och underhåll av inventarier och
instrument uppföres som särskild av Kungl. Maj :t maximerad anslagspost.
Vid bifall härtill anser utredningen inte erforderligt, att nuvarande maximering
av posten till övriga utgifter bibehålies.
I övrigt föreslår utredningen vissa omdispositioner och justeringar av
uppställningen av omkostnadsstaten, betingade av önskemålen om bättre
överensstämmelse mellan anslagsposternas rubriceringar och utgifternas
art samt mellan anslagsposterna och SBL:s detaljerade bokföring på kostnadsslagskonton.
7. Kostnads- och anslagsfrågor
Utredningen beräknar, att ett genomförande i full utsträckning av dess
förslag kommer att medföra följande förändringar i fråga om personaluppsättning
och årliga personalkostnader, utslagna på fackverksamhetens olika
grenar. I uppställningen har bortsetts från minskade personalkostnader till
följd av serumtillverkningens nedläggande men å andra sidan medräknats
personalreduktionen (3 tjänster) genom överflyttning av arbetsuppgifter
mellan SBL och SVA.
Bakteriologisk diagnostik, andel i allmän förstärkning
viceorgan ..........................................
Virusdiagnostik, utbyggnad totalt ....................
Produktion av bakteriella preparat, nettorationalisering
Produktion av viruspreparat, nettoförändring ........
Epidemiologiska verksamheten ......................
Personal- |
Årliga |
|
förändring |
kostnader |
|
+ 3 |
pers. |
+ 58 500 |
+ 35 |
» |
+ 682 500 |
-16 |
-312 000 |
|
+ 2 |
» |
+ 39 000 |
+ 2 |
» |
+ 39 000 |
+ 26 |
» |
+ 507 000 |
I angivna belopp ingår förutom löner även kostnaderna för pension, sjukförsäkringsavgift,
vikarier, övertid m. m.
Utredningens förslag beträffande om- och tillbyggnad samt utrustning
medför, som förut nämnts, ett investeringsbehov av 3 250 000 kronor. Med
tillämpning av avskrivnings- och ränteberäkning innebär utredningens förslag
en ökning av de årliga lokal- och inventariekostnaderna med i runt
tal 258 000 kronor. Rationaliseringsvinsten genom omorganisationen av
den bakteriella preparatproduktionen, som i den nyss angivna tablån beräknats
till 312 000 kronor, överstiger sålunda den av investeringsbehovet föranledda
totala kostnadsökningen med (312 000 — 258 000) 54 000 kronor.
Utredningen understryker, att nämnda investeringsbehov ej uteslutande
hänför sig till produktionen av bakteriella preparat samt att, oavsett hur
produktionsfrågan än löses, ombyggnadsarbeten skulle erfordras och försliten
utrustning behöva ersättas. En icke obetydlig del av investeringskostnaderna
faller därför i realiteten direkt eller indirekt på SBL:s övriga verksamhetsgrenar.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Beträffande de anslagsmässiga konsekvenserna av förslagen anser utredningen,
att för byggnadskostnaderna — i runt tal 2 000 000 kronor — halva
beloppet bör anvisas å kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 och återstoden
för budgetåret 1962/63. För utrustningen erforderliga medel —
1 250 000 kronor — torde icke behöva disponeras förrän under budgetåret
1962/63. Med hänsyn till leveranstiderna för odlingstankar, autoklaver
m. m. torde dock beställningsbemyndigande behöva lämnas för en relativt
stor del av beloppet under budgetåret 1961/62.
Utredningen förutser slutligen följande anslagsutveckling, därvid avlöningsanslagen
beräknats efter 1960/61 års löner:
Avlöningsanslaget
Anslag
1960/61 5 442 000
1961/62 ............................ 6 239 000
1962/63 6 321 000
1963/64 ............................ 6 272 000
1964—1967, successiv nedgång till .... 6 163 000
ökn. el. minskn.
+ 797 000
+ 82 000
- 49 000
-109 000
Utredningen påpekar, att det för budgetåret 1960/61 i verkligheten anvisade
beloppet uppräknats med 288 000 kronor med hänsyn till beräknade
merutgifter för löner i anledning av propositionen nr 151/1960 angående
statstjänstemännens löner under åren 1960 och 1961 m. m. Vidare framhålles,
att i beloppet för budgetåret 1961/62 inräknats dels 50 000 kronor
för den föreslagna nya anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft,
dels 200 000 kronor för städningskostnader, som eljest skulle ha belastat
omkostnadsanslaget. |
Omkostnadsanslaget Anslag |
ökn. el. minskn. |
1960/61 .... |
............... 3 317 000 |
|
1961/62 .... |
........... 3 400 000 |
+ 83 000 |
1962/63 .... |
................ 3 430 000 |
+ 30 000 |
1963/64 .... |
.............. 3 530 000 |
+ 120 000 |
Utredningen anför, att i omkostnadsanslaget ingående post till inköp av
bakteriologiska preparat för budgetåret 1961/62 uppräknats med 50 000
kronor med hänsyn till förslaget om import av terapeutiska sera.
Yttrandena
Utredningens förslag har i allt väsentligt godtagits av remissmyndigheterna.
Statskontoret finner sålunda utredningsförslaget innebära ett gott
tillvaratagande av de möjligheter till rationalisering, som föreligger vid
i huvudsak oförändrad produktionsinriktning. Styrelsen för SBL tillstyrker
livligt, att förslagen genomföres, och uttalar, att betänkandet i praktiken
är en generalplan för SBL. Medicinalstyrelsen anser, att vissa skäl talar för
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 33
att omläggningen av laboratoriets verksamhet ges en mer restriktiv inriktning,
men förordar dock utredningens förslag.
Apotekarsocietetens direktion uttalar, att det, i avvaktan på att läkemedelsutredningens
förslag (SOU 1955:44) och därmed frågan om de bakteriologiska
preparatens ställning avgöres, är angeläget att större nyinvesteringar
sker endast för andra grenar av laboratoriets verksamhet än preparattillverkningen.
Tänkbart är att tillverkningen vid laboratoriet kommer
att ske i betydligt mindre utsträckning än nu. Direktionen påpekar vidare,
att frågan om detalj distributionen av bakteriologiska preparat icke berörts
av utredningen. Ett överförande av distributionen till apoteksväsendet skulle
medföra icke oväsentliga möjligheter till personal- och lokalbesparingar vid
SBL.
I fråga om möjligheterna att överföra produktionen
av bakteriologiska preparat till industrin eller apoteksväsendet
anser statskontoret det vara klarlagt, att läkemedelsindustrin
och apoteksnäringen icke är beredda att i varje fall under den
närmaste tiden i någon nämnvärd utsträckning övertaga produktionen av
här ifrågavarande preparat.
Medicinalstyrelsen yttrar, att det inte är orealistiskt att tänka sig att
läkemedelsindustrin i framtiden kommer att successivt börja tillverka immunbiologiska
preparat, och framhåller, att det ur principiell synpunkt vore
önskvärt att även läkemedelsindustrin framdeles kunde upptaga och utveckla
produktionen av sådana preparat. Det kan enligt styrelsens mening
inte heller uteslutas, att utländska företag i större utsträckning än hittills
kommer att konkurrera med SBL på den svenska marknaden.
Från svenska laboratorieläkarföreningens sida ifrågasättes om möjligheten
till samarbete med industrin varit föremål för tillräckligt allsidig bedömning.
Apotekarsocietetens direktion hävdar, att — även om något til 1-verkningsmonopol för SBL beträffande tillverkningen av bakteriologiska
preparat formellt sett icke kan sägas föreligga — det med nuvarande speciallagstiftning
torde vara förenat med mycket stora svårigheter för en enskild
läkemedelsproducent att i konkurrens med SBL upptaga tillverkning
av dylika preparat. En helt annan situation skulle enligt direktionens mening
uppstå, om preparaten klassificerades som farmacevtiska specialiteter
och i samband därmed såväl import som inhemsk tillverkning utanför SBL
kunde medgivas. Å andra sidan har läkemedelsindustriföreningen anslutit
sig till vad utredningen anfört i sitt betänkande.
Vad beträffar frågan om att ersätta S B L : s tillverkning med
i in j) o r t finner statskontoret beredskapsskälen tungt vägande för en bibehållen
produktion och stöder utredningen helt i nämnda hänseende. Vid
förändringar på den internationella marknaden kan frågan enligt ämbetsverkets
uppfattning givetvis komma i ett annat läge och får då omprövas.
Framtida rön angående preparatens lagringsduglighet kan också förändra
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 37
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
synen på beredskapsfrågan. Enligt medicinalstyrelsens mening är en bred
inhemsk produktion av största betydelse för att säkra tillgången på de preparat,
som erfordras för att bekämpa infektionssjukdomar av olika slag,
helst som erfarenheten visar att importmöjligheterna t. ex. vid uppträdande
pandemier snabbt kan försämras.
Styrelsen för SVA framhåller också vikten ur beredskapssynpunkt av att
en produktionsapparat för bakteriologiska preparat existerar.
Utredningens förslag att nedlägga tillverkningen av terapeutiska
sera och ersätta denna med import har allmänt godtagits.
Dock anför överbefälhavaren, att åtgärder bör vidtagas, som möjliggör att
produktionen ånyo snabbt kan igångsättas.
Överbefälhavaren och försvarets sjukvårdsstyrelse understryker härjämte
vikten av att mobil tankodlingsapparatur anskaffas och hålles i lager
för att vid behov snabbt kunna uppmonteras. Enligt sjukvårdsstyrelsens
mening är det alltför optimistiskt att förutsätta, att de för SBL planerade
odlingstankarna kan förflyttas utan omgång.
Vad gäller samarbetet med SVA hävdar statskontoret, att spörsmålet
om samarbetet med resp. avgränsningen till SVA vunnit en för nuläget
i stort sett tillfredsställande lösning. Att hästhållningen överflyttas
till SVA utgör ett önskvärt steg mot gemensam stordj urshållning för vetenskapliga
institutioner i huvudstaden eller dess grannskap. Även statens
sakrevision, veterinärstyrelsen och styrelsen för SVA ansluter sig till förslaget
beträffande överflyttning av hästhållningen. SVA:s styrelse framhåller,
att nuvarande stallbyggnader vid SVA dock först måste utökas.
SVA :s styrelse avstyrker bestämt förslaget, att SBL skulle övertaga SVA:s
tillverkning av tuberkulin. SVA:s tillverkning är sju gånger
större än SBL:s men kostnaden bara en tredjedel av SBL:s. Styrelsen påpekar,
att den personal, som utredningen ansett kunna indragas vid SVA
i samband med överförande av tillverkningen till SBL, tjänstgör under två
månader vid tuberkulinlaboratoriet men i övrigt arbetar vid andra laboratorier
inom SVA:s serologiska avdelning. Styrelsen framhåller vidare, att
det icke är känt huruvida fågeltuberkulin framställt efter samma metod som
SBL:s tuberkulin över huvud taget är användbart för veterinära ändamål.
Veterinärstyrelsen är inte heller övertygad om att denna omläggning medför
vare sig praktiska eller ekonomiska fördelar och ifrågasätter om förslaget
bör genomföras.
I flera remissyttranden har berörts tillverkningen av BCGvaccin,
vilken tills vidare bedrives vid bakteriologiska laboratoriet i Göteborg.
Styrelsen för SVA anser, att det hade varit lämpligt att utredningen
tagit upp även denna tillverkningsfråga till prövning.
Enligt styrelsen för SBL bör frågan om hur tillverkningen i fortsättningen
bör infogas i den statliga organisationen bli föremål för särskild utredning.
Utredningens uttalanden om forsknings- och utvecklings -
35
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
arbetet vid SBL har ej föranlett erinringar från remissmyndigheternas
sida. Överbefälhavaren understryker angelägenheten av att SBL:s forskningsresurser
icke minskas, eftersom detta skulle medföra sämre möjligheter
att följa utvecklingen på området och sämre beredskap i vad gäller
skyddet mot biologisk krigföring.
Vad särskilt gäller immunologisk forskning beklagar styrelsen
för SBL med instämmande från bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelse, att
frågan om en immunologisk avdelning vid SBL har uppskjutits och understryker
liksom universitetskanslern och styrelsen för SVA, att frågan om en
förstärkning av SBL:s resurser för immunologiskt arbete i allmänhet snarast
bör bli föremål för närmare övervägande.
Om den vid SBL bedrivna cancerimmunologiska forskningsverksamheten
anför SBL.s styrelse.
Styrelsen måste understryka, att även sedan virusbyggnaden och den tilltänkta
produktionsbyggnaden färdigställts SBL tyvärr inte kan bereda
nämnvärt ytterligare lokalutrymme för denna verksamhet. Om statsmakterna
ville särskilt med tanke på cancerimmunologisk forskning besluta att
förlägga en särskild byggnad på laboratoriets område, där plats för ändamålet
finnes, skulle en sådan åtgärd hälsas med glädje av styrelsen. Härigenom
möjliggjort fortsatt samarbete skulle utan tvivel vara till stort gagn
för SBL:s verksamhet.
Styrelsen för SVA ansluter sig till utredningens uppfattning, att ifrågavarande
forskning bör utföras av en fristående akademisk institution men
att ett samgående av likartad typ som det nu existerande mellan SBL och
karolinska institutets virusinstitution borde kunna åsyftas.
Medicinska fakulteten i Uppsala åter uttalar tveksamhet om utredningens
förslag på denna punkt och framhåller, att forskningsverksamheten vid
SBL bör ha praktisk inriktning på vid laboratoriet aktuella problem. Till
dem hör enligt fakultetens mening f. n. icke immunologisk cancerforskning.
Medicinska fakulteten i Lund anför, att av utredningen skisserade projekt
bör bli föremål för överarbetning och utredning, innan ställning kan
tagas till frågan om en särskild universitetsinstitution för cancerimmunologisk
forskning bör inrättas.
Medicinska fakulteten i Göteborg anser den cancerimmunologiska verksamheten
vara av så speciell natur att den med fördel kan överföras till
lämplig universitetsinstitution eller till forskningsinstitut. Först vid den något
ovissa tidpunkt, då beredning av cancerserum eller vaccin i större skala
kan ifrågakomma, kan frågan om samarbete med SBL aktualiseras.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet delar utredningens uppfattning
om vikten av att den cancerimmunologiska forskningen fullföljes och anser
i likhet med utredningen, att uppförandet av en nybyggnad synes vara
den mest rationella lösningen liksom att en lokal anknytning till SBL skulle
vara till fördel för såväl den cancerimmunologiska forskningen som den
immunologiska verksamheten vid SBL. Däremot finner kollegiet, att förutsättningarna
för att inlemma verksamheten i karolinska institutets organisation
f. n. knappast är gynnsamma, och anser det vara lyckligast, om den
cancerimmunologiska forskningen åtminstone tills vidare kunde organiseras
på annat sätt än utredningen föreslagit.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
Universitetskanslern har kommit till den uppfattningen, att vissa fördelar
är förknippade med en lokal förläggning av den cancerimmunologiska
forskningsverksamheten till SBL-området. Frågan om inrättande av
en särskild universitetsinstitution för ändamålet eller verksamhetens överförande
till lämpligt forskningsinstitut bör närmare övervägas, och universitetskanslern
förutsätter, att lärarkollegiet vid karolinska institutet upptar
detta spörsmål till omprövning och framlägger de förslag, vartill denna
prövning kan ge anledning.
Utredningens förslag till organisation av SBL accepteras i allt
väsentligt av remissmyndigheterna. När det gäller de krav på flexibilitet
och elasticitet, som måste ställas på SBL:s organisation, fyller förslaget enligt
styrelsen för SBL mycket höga anspråk och innebär avsevärda förbättringar.
Även på lång sikt tänkbara och vittgående förändringar i verksamheten
torde enligt styrelsen kunna tillgodoses utan att man frångår de organisatoriska
linjer utredningen utstakat.
Vad gäller utredningens förslag beträffande SBL:s styrelse finner
veterinärstyrelsen, styrelsen för SVA och svenska laboratorieläkarföreningen
välbetänkt, att föreståndaren för SBL skall ingå i SVA:s styrelse och omvänt
föreståndaren för SVA ingå i SBL:s styrelse. Veterinärstyrelsen förordar,
att SBL:s föreståndare därvid ersätter den ledamot av SVA:s styrelse,
som f. n. förordnas efter förslag av medicinalstyrelsen.
Utredningens förslag till inre organisation finner styrelsen för
SBL vara väl underbyggt och avvägt. Utredningen synes enligt styrelsen på
ett lyckligt sätt ha renodlat funktioner av olika slag och utnyttjat fördelarna
av specialiserade arbetsenheter.
Överläkaren Sievers ifrågasätter, om inte den bakteriologiska avdelningen
borde ha tillgodosetts bättre och om inte intresset för den virologiska avdelningen
och för produktionsavdelningen varit för stort. Docenten Svedmyr
anser tveksamt, om en gemensam produktionsavdelning för virologiska och
bakteriologiska preparat medför förbättringar på virussidan, och ifrågasätter,
om det inte är mera rationellt att från början bilda två produktionsavdelningar,
en för bakteriella och en för virologiska preparat.
Styrelsen för SVA förmenar, att till produktionsavdelningen även bör
höra sterilitetskontrollen.
Övergången till mer industribetonad verksamhet hälsas med
glädje av svenska laboratorieläkarf öreningen. Överläkaren Sievers uttalar,
att tankodlingstekniken icke endast är teoretiskt möjlig utan även synes
vara det mest ändamålsenliga tillvägagångssättet. Oaktat man får räkna
med ganska dryga engångskostnader, är utredningens förslag att rekommendera,
då tankodlingstekniken måste betraktas som framtidens.
Statens sakrevision ansluter sig till utredningens förslag om övergång
till stordrift men påpekar, att besparingarna genom tankodling helt uppväges
av utbyggnaden av virusdiagnostiken och genom förstärkningen av serviceorganen.
Revisionen ifrågasätter vidare, om det för framställning av
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
bakteriella vacciner i större skala erfordras så stora odlingstankar som utredningen
föreslagit.
Professorn Malmgren menar, att produktionen av bakteriella ympämnen
och toxoider för enbart det normala fredsbehovet i vårt land inte motiverar
tillgripande av industriella metoder i den skala utredningen föreslagit, ökningen
av satsvolymen har i första hand betydelse för beredskapen och även
för möjligheterna att komma in på exportmarknaden.
SVA :s styrelse uttalar, att då systemet uppenbarligen är otillräckligt prövat,
försöksproduktionen i första hand bör ske i mindre och provisorisk
skala.
Om utredningens förslag beträffande personalfrågorna uttalar
styrelsen för SBL att utredningen synes ha lyckats i sina strävanden att utnyttja
den kvalificerade — och därmed dyraste — arbetskraften på effektivast
möjliga sätt. Styrelsen framhåller vidare, att utredningen framlagt ett
minimiförslag, där alla möjligheter till begränsning av personalkostnaderna
tillvaratagits. Den tilltänkta personaluppsättningen vid de olika arbetsenheterna
är enligt styrelsen beträffande såväl antal befattningshavare som lönegradsplaceringar
vad som oundgängligen erfordras för en effektiv och ekonomisk
verksamhet men ej heller mer. För styrelsen framstår det därför
som oavvisligt, att utredningens förslag genomföres i sin helhet med vissa
av styrelsen närmare angivna modifikationer. Om så ej sker, uppnås icke
det avsedda rationaliseringssyftet, och den nya organisationens funktion
äventyras.
Medicinalstyrelsen yttrar.
Det höga krav på fackkunskap och praktiska insikter, som måste ställas
på de ledande befattningshavarna vid laboratoriet, bör motsvaras av en löneställning,
som ger laboratoriet möjlighet att framgångsrikt konkurrera om
sådan högkvalificerad arbetskraft inom andra verksamhetsområden, som
står öppna för den. Utan en sådan lönepolitik riskeras att de ledande befattningarna
förvandlas till passagetjänster med täta ombyten av innehavare
eller långa vakanser, vilket i längden måste inverka menligt på laboratorieverksamheten.
Statens sakrevision finner det erforderligt, att personalen vid den virologiska
avdelningen utökas i samband med att den nya virusbyggnaden tages i
bruk. Revisionen ifrågasätter emellertid om det är möjligt och erforderligt
att genomföra denna utbyggnad i den takt, som utredningen förutsatt.
Statens lönenämnd ifrågasätter, om utredningen följt normerna för placering
av teknisk biträdespersonal.
I anslutning till utredningens synpunkter beträffande vissa kompetensoch
lönefrågor rörande högre tjänster uttalar svenska laboratorieläkarföreningen,
att nuvarande kompetenskrav för avdelningsföreståndarna och
statsepidemiologen är alltför vaga och därför bör upptagas till förnyad
prövning.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
Även styrelsen för SBL framhåller, att fordringarna på avdelningsföreståndare
och laboratorer i fråga om vetenskaplig skicklighet bör utformas
med större klarhet än hittills varit fallet och föreslår som förebild föreskrifterna
i den nya instruktionen för statens institut för folkhälsan.
Styrelsen för SVA finner det vara en fördel, om avdelningsföreståndaren
för produktionsavdelningen äger medicinsk utbildning med minst tre års
tjänstgöring vid mikrobiologiskt laboratorium. Styrelsen framhåller vidare
nödvändigheten av att tillräcklig personal med mikrobiologiska kunskaper
finnes representerad vid driftenheten och förordar, att av de två sektionscheferna
för preparatframställning fordras bakteriologisk resp. virologisk
utbildning.
När det gäller lönefrågorna för de högre tjänsterna finner svenska laboratorieläkarföreningen
rimligt, att avdelningsföreståndarna, som visserligen
icke har någon undervisningsskyldighet men enligt föreningens mening är
ledare för en omfattande forskningsverksamhet och har vida större administrativa
uppgifter än flertalet universitetsprofessorer, placeras i samma
lönegrad som dessa professorer eller i B 3. Samma synpunkter anföres av
SBL:s styrelse, som föreslår att föreståndaren för laboratoriet placeras i Bp 5
med hänsyn till den stora omfattning laboratoriets verksamhet numera nått
och därmed sammanhängande ökat ansvar. Avdelningsföreståndaren vid
produktionsavdelningen, som måste vara förtrogen med både bakteriologi
och virologi och dessutom ha förmåga att bedöma driftstekniska frågor, bör
placeras i B 4. övriga avdelningsföreståndare bör ha placering i paritet med
professor, d. v. s. i B 3. Laboratorerna bör vidare enligt styrelsen och svenska
laboratorielåkarföreningen placeras i samma lönegrad som universitetslaboratorerna
eller B 1.
Statens lönenämnd har icke något att erinra mot att chefen för driftsenheten
å produktionsavdelningen placeras i A 26.
Styrelsen för SBL anser, att sistnämnde tjänsteinnehavare bör ha en med
laborator jämförbar ställning och placeras i B 1. Styrelsen påpekar, att det
torde möta svårigheter att finna en person, som besitter den erfarenhet och
de egenskaper befattningen kräver, varför styrelsen anser viktigt att kontraktsanställning
kan tillgripas, för att lönevillkoren inte skall försvåra rekryteringen.
Att chefen för ekonomiavdelningen uppflyttas från Ae 24 till Ae 26 finner
statskontoret väl motiverat med hänsyn till angelägenheten av att ekonomiavdelningen
redan från början får en fastare och mer driftsekonomisk inriktning
än hittills.
Styrelsen för SBL anser för sin del, att de av utredningen anförda nya
kraven på den ifrågavarande befattningshavaren motiverar placering i B 1
med benämningen ekonomidirektör. För att de ekonomiska frågorna skall
få erforderlig tyngd i samarbetet mellan fackavdelningarna och ekonomiavdelningen
är det enligt styrelsens uppfattning av vikt, att tjänsten placeras
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
i nämnda lönegrad. Statens lönenämnd är däremot ej övertygad om att en
uPpflyttmng av tjänsten från Ae 24 är motiverad.
Vad slutligen beträffar behovet av en ställföreträdare för SBL:s föreståndare
med särskilt arvode yttrar statskontoret, att innan definitiv ställning
tages till förslaget, bör man söka vinna en tids erfarenhet av det nya systemet
i stort. Enligt ämbetsverkets mening bör nämligen föreståndarens arbete
bli mindre betungande genom den omfördelning av arbetsuppgifterna
laboratorieavdelningarna emellan som utredningen föreslagit.
Överläkaren Sievers föreslår, att föreståndarens ställföreträdare ges högre
lönegradsplacering i stället för tilläggsarvode.
Av utredningen ifrågasatta övriga personalförstärkningar och tjänsteförändringar
vid de skilda avdelningarna har föranlett vissa erinringar
från remissmyndigheternas sida. Sålunda bör enligt styrelsen för SBL en
tjänst som laboratorieassistent i A 11 vid vardera av bakteriologiska och
virologiska avdelningarna med hänsyn till den centrala funktionen och kravet
på kvalificerade kunskaper inom resp. avdelnings hela område i stället
inrättas som förste laboratorieassistent i A 13.
Statens lönenämnd har ingen erinran mot att chefen för bakteriologiska
avdelningens mykologisektion placeras i högst A 23.
Veterinärstyrelsen och styrelsen för SVA finner väl motiverat, att laboratoriet
tillföres en heltidstjänst som veterinär, men anser, att tjänsten närmast
bör knytas till den epidemiologiska avdelningen och icke till ekonomiavdelningens
djursektion med hänsyn till att sökande bör äga bakteriologisk
utbildning och epizootiologisk erfarenhet och icke allmänna erfarenheter
som praktiserande veterinär.
Likaså anser överbefälhavaren, att den föreslagne veterinären helt bör
utnyttjas för epidemiologiskt arbete, enär de virologiska forskningsresurserna
på det veterinärmedicinska området är mycket begränsade. För djurhållningen
bör enligt överbefälhavarens uppfattning avses särskild veterinär.
Enligt styrelsen för SBL torde veterinären efter en planläggnings- och
organisationsperiod kunna ägna den helt övervägande delen av sin tid åt
den epidemiologiska avdelningen. På grund av de stora krav på kunskaper
och vetenskaplig förmåga, som arbetsuppgifterna ställer, bör tjänsten placeras
i laborators ställning och lönegrad. — Styrelsen anser vidare, att
tjänsten som hälsovårdskonsulent i Ae 17 vid samma avdelning med hänsyn
till central ställning och rådgivande funktion i förhållande till landstingens
och länshälsovårdsförbundens hälsovårdskonsulenter, av vilka flertalet
är placerade i 19:e lönegraden, bör uppflyttas till Ae 21. — Slutligen
föreslår styrelsen, att en lahoratoriehiträdestjänst utbytes mot en sjukskötersketjänst
— för vilken bör erfordras distriktssköterskekompetens — i
Ae 12 för all biträda vid det fältepidemiologiska arbetet.
Vad gäller den kemiska avdelningen anser styrelsen för SVA anmärk -
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
ningsvärt, att avdelningens sektioner ledes enbart av laboratorieingenjörer
resp. laboratorieläkare. Åtminstone en laborator med biokemisk utbildning
bör tillkomma. Även för substratberedningen, som intar en vital position
inom institutioner av SBL:s och SVA:s typ, är en sådan kvalitativ förstärkning
önskvärd.
Överläkaren Sievers betvivlar, att man kan få en duglig kemist med högskoleutbildning
att kvarstanna någon längre tid som chef för substratsektionen,
om tjänsten placeras i A 23.
Styrelsen för SBL finner uppenbart, att en mer kvalificerad chef för det
fysikaliskt-kemiska laboratoriet kräves än som kan förvärvas med den
föreslagna lönegraden A 19. Lika klart är enligt styrelsen, att arbetsuppgifterna
volymmässigt ej kan bemästras med den föreslagna personaluppsättningen.
En ny chefstjänst i högst Ae 23 bör därför inrättas för en akademiskt
skolad kemist eller tekniker och nuvarande laboratorieingenjörstjänst
bibehållas med oförändrad lönegradsplacering. Vidare är det enligt
styrelsen ofrånkomligt att inrätta en kanslibiträdestjänst i Ae 7 som handsekreterare
åt avdelningsföreståndaren.
Statens lönenämnd är ej övertygad om att arbetsuppgifterna för kamreraren
eller kassören å ekonomiavdelningen kommer att undergå sådana
förändringar, att en lönegradsuppflyttning är motiverad.
När det gäller föreslagna ändringar av anslagskonstruktionen
för SBL har riksräkenskapsverket förklarat sig ur de synpunkter ämbetsverket
har att företräda ej ha någon erinran mot utredningens förslag.
Veterinärstyrelsen finner utredningens förslag till konstruktion av avlöningsanslaget
ändamålsenligt och ägnat att på ett godtagbart sätt tillgodose
både statsverkets och laboratoriets intressen.
Att maximeringen av posten till övriga utgifter skulle bortfalla är enligt
statskontoret en budgetmässig nyhet, som ämbetsverket icke vill motsätta
sig att den försöksvis införes. Utvecklingen bör dock noga följas och saken
vid lämplig tidpunkt omprövas.
Statens sakrevision tillstyrker föreslagna lättnader i budgetkonstruktionen
och har ingen erinran mot att anslagsposten till reseersättningar får
disponeras för utländska resor efter framställning till Kungl. Maj :t. Svenska
laboratorieläkarföreningen föreslår i syfte att nå en skälig avvägning av
forskningskostnaderna inom ramen för SBL:s totalbudget anvisandet av ett
särskilt anslag för forskning, expertis m. m., förslagsvis motsvarande 5 procent
av omsättningssumman vid laboratoriet, från vilket anslag skulle bestridas
större forskningsprojekt.
Beträffande lokalfrågorna anför styrelsen för SBL, att föreslagna
omdispositioner samt om- och tillbyggnader i stort sett undanröjer de lokalsvårigheter,
som laboratoriet sedan länge haft att brottas med. Ytterligare
tillkommande lokalbehov — även sådana som uppkommer på kort sikt —
måste å andra sidan tillgodoses genom tillbyggnader, exempelvis för cancer
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
immunologisk forskning, för SBL:s egna immunologiska resurser samt för
produktion av äggvacciner i större skala.
Svenska laboratorieläkarföreningen finner om- och tillbyggnadsförslagen
ändamålsenligt utformade.
Överläkaren Sievers menar, att den föreslagna tillbyggnaden absolut icke
kan anses som överdimensionerad.
Statens sakrevision vill icke motsätta sig att en viss utbyggnad kommer
till stånd. För korridorer och biutrymmen synes den avsedda golvytan dock
vara väl stor, men å andra sidan — framhåller sakrevisionen — föreligger
redan en kännbar brist på sådana lokaler.
Byggnadsstyrelsen ■— som i princip intet har att erinra mot förslagen —
ifrågasätter, om inte en mer omfattande inventering av SBL:s byggnadsbestånd
och utbyggnadsmöjligheter bör göras för att man närmare skall
kunna bedöma möjligheterna att på längre sikt tillgodose uppkommande
lokalbehov samt belysa konsekvenserna av de om- och tillbyggnader för rationaliseringsåtgärder,
som utredningen föreslagit. Styrelsen uppskattar
kostnaden för tillbyggnaden, som av utredningen beräknats till 1,6 miljoner
kronor, till 2,8 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1960. Även kostnaderna
för omdispositionerna ifrågasättes av styrelsen bli högre än de av
utredningen uppskattade.
Departementschefen
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) intar en nyckelställning i
landets hälso- och sjukvård genom sin diagnostiska verksamhet inom bakteriologin
och virologin, genom att praktiskt taget helt svara för landets försörjning
med bakteriologiska preparat och genom sina övervakande uppgifter
på det epidemiologiska fältet. Vid fullgörandet av dessa uppgifter har
emellertid laboratoriet på grund av den snabba utvecklingen inom mikrobiologin
ställts inför svårigheter, som laboratoriet inte ägt tillräckliga resurser
för att bemästra. Det oaktat har laboratoriet i sitt arbete kunnat
uppvisa betydelsefulla resultat till gagn för den svenska hälsovården. Här
må erinras om framställningen av ett högklassigt poliovaccin och om betydande
insatser vid framställningen av immunglobuliner.
Eftersläpningen i laboratoriets arbete har varit särskilt framträdande på
virusområdet, enär utvecklingen på området gått utomordentligt snabbt och
laboratoriets lokalutrymmen varit helt otillräckliga för att kraven på ökade
virusdiagnostiska insatser från laboratoriets sida skulle kunna tillgodoses.
Den nya virusbyggnaden, som beräknas kunna tagas i bruk under nästa
budgetår, kommer emellertid att ge laboratoriet ändamålsenliga lokaler för
en nödvändig effektivisering av den virusdiagnostiska verksamheten.
SBL:s organisatoriska och lokalmässiga svårigheter framträdde redan för
lång lid sedan och har föranlett, alt laboratoriet under hela 1950-talet varit
föremål för en fortlöpande följd av utredningar. År 1953 framlade sålunda
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
statens sakrevision en utredning, som främst berörde laboratoriets ledning
och vetenskapligt utbildade personal. Preparattillverkningen vid laboratoriet
behandlades sedermera i ett av utredningen angående tillverkningen av
bakteriologiska sera och ympämnen år 1957 avgivet betänkande. Slutligen
har SBL-utredningen år 1960 lagt fram de förslag om organisationen av
den vid laboratoriet bedrivna preparattillverkningen m. m., som nu är föremål
för prövning. De tidigare gjorda utredningarna har möjliggjort principiella
ställningstaganden i vissa viktiga personella och organisatoriska
frågor, men å andra sidan har en rad betydelsefulla problem — framför allt
berörande tillverkningen av bakteriologiska preparat — till följd av pågående
utredningar fått lösas på kort sikt och genom provisoriska åtgärder.
Det framstår därför som angeläget att nu långsiktigt draga upp riktlinjerna
för laboratoriets framtida organisation och därigenom skapa förutsättningar
för en planmässig utveckling av laboratoriets verksamhet.
SBL-utredningens primära uppgift har varit att pröva organisationen av
preparattillverkningen vid laboratoriet, men utredningen har med stöd av
givna direktiv vidgat frågeställningarna och har i själva verket företagit en
ingående översyn av organisationen av och verksamheten vid laboratoriet i
dess helhet.
I fråga om inriktningen och omfattningen av SBL:s verksamhet har utredningen
i enlighet med direktiven ägnat sitt huvudsakliga intresse åt den
vid laboratoriet bedrivna preparattillverkningen. Härvid har utredningen
först prövat, huruvida preparattillverkningen lämpligen kan överföras till
apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin. Utredningen finner därvid liksom
utredningen angående tillverkningen av bakteriologiska sera och ympämnen,
att varken apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin f. n. är beredda
att upptaga någon nämnvärd tillverkning av bakteriologiska preparat,
även om ett positivt intresse för sådan tillverkning föreligger. Utredningens
uttalande har ej motsagts under remissbehandlingen. I överensstämmelse
med vad jag uttalade vid anmälan av denna fråga i 1958 års
statsverksproposition (XI ht, p. 14) finner jag därför, att den övervägande
delen av SBL:s produktion av dylika preparat inom överblickbar tid ej
torde komma att ersättas av annan inhemsk tillverkning.
Från apoteksväsendets sida har invänts, att det med nuvarande specialitetslagstiftning
är förenat med svårigheter för en enskild läkemedelstillverkare
att i konkurrens med SBL upptaga tillverkning av bakteriologiska
preparat samt att preparaten borde klassificeras som farmacevtiska specialiteter,
varvid import och inhemsk tillverkning utanför SBL borde medgivas.
Med anledning härav vill jag framhålla, att hinder mot enskild tillverkning
av bakteriologiska preparat f. n. inte föreligger. Jag vill vidare erinra
om att jag i 1958 års statsverksproposition uttalade, att principen om full
kostnadstäckning för de vid laboratoriet framställda preparaten borde upprätthållas.
Härigenom borde förutsättningarna för en fri konkurrens på
43
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
förevarande område gynnas. Intresserade privata industriföretag skulle således
ha möjlighet att på lika villkor upptaga tillverkning av sera och vacciner
inom landet under villkor blott att gällande säkerhets- och kvalitetskrav
uppfylldes. Jag uttalade vidare, att spörsmålen om upphävande av gällande
importmonopol för föreståndaren lör SBL beträffande bakteriologiska preparat
samt om inordnande av dessa bland apoteksvarorna och de farmacevtiska
specialiteterna borde prövas i samband med behandlingen av det förslag
till läkemedelsförordning, som framlagts av 1946 års läkemedelsutredning.
Härtill vill jag nu endast tillägga, att det av apoteksväsendet ytterligare
berörda spörsmålet om detalj distributionen av bakteriologiska preparat
torde få upptagas i nyssnämnda sammanhang.
När det gäller frågan om att ersätta SBL:s preparattillverkning med import,
konstaterar utredningen, att import av virusvacciner endast är möjlig
i begränsad utsträckning och att en import av bakteriella preparat med
säkerhet torde ställa sig ekonomiskt fördelaktig endast i fråga om terapeutiska
sera. Som en ytterligare invändning mot att övergå till import anför
utredningen bl. a. betydelsen av en inhemsk produktionsapparat för
beredskapen mot biologisk krigföring. Vad utredningen i detta avseende
uttalat ger enligt min mening klart vid handen, att ett nedläggande av preparattillverkningen
skulle vara förenat med tvivelaktiga ekonomiska fördelar
men skapa stor osäkerhet i fråga om möjligheterna att framskaffa
erforderliga kvantiteter vacciner och andra immuniseringsmedel, särskilt
vid mera omfattande epidemier och med tanke på en krigssituation. Jag
förordar därför liksom utredningen endast den begränsningen i den av
SBL nu bedrivna preparattillverkningen, att framställningen av terapeutiska
sera, som f. n. endast omfattar difteri- och stelkrampssera, nedlägges och
ersättes med import.
I syfte att samordna produktionen vid SBL och vid statens veterinärmedicinska
anstalt (SVA) har utredningen bl. a. föreslagit, att SBL skall
överta SVA:s tuberkulinproduktion. Förslaget har avstyrkts bestämt av
SVA:s styrelse och även kritiserats av veterinärstyrelsen. Av vad som anförts
från SVA:s sida finner jag framgå, alt förslagets genomförande knappast
skulle medföra någon rationalisering av tuberkulintillverkningen
eller vara förenat med några ekonomiska fördelar. Jag anser mig därför ej
böra biträda utredningens förslag i denna del. Med anledning av vad remissmyndigheterna
i sammanhanget anfört om tillverkningen av BCG-vaccin —
för vilken Svenska nationalföreningen mot tuberkulos och andra folksjukdomar
åtagit sig ett interimistiskt huvudmannaskap —- har jag för avsikt
att upptaga frågan till närmare prövning.
Utredningen har vidare förordat, att principbeslut fattas om att hästhållningen
vid SBL skall överföras till SVA för alt underlätta den veterinära
tillsynen. Då förslaget innebär en rationalisering även i fråga om personalbehovet,
tillstyrker jag detsamma. Emellertid förutsätter dess genomförande
en utökning av SVA:s stallbyggnader och torde därför kunna ge
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
nomföras först på längre sikt. Tills vidare kvarblir alltså hästhållningen
liksom övrig stordjurhållning vid SBL.
I anslutning till vad utredningen anfört om det vid SBL bedrivna forsknings-
och utvecklingsarbetet har från remissmyndigheternas sida allmänt
understrukits behovet av en förstärkning av SBL:s resurser för immunologisk
forskning. Något konkret förslag i ämnet föreligger dock icke. Jag
vill för egen del framhålla, att önskemålen om en förstärkning av dessa
forskningsresurser givetvis får vägas mot en upprustning inom andra sektorer
av laboratoriets verksamhet. Vid min prövning av nu föreliggande förslag
har jag i första hand funnit angeläget, att virusdiagnostiken vid laboratoriet
utbygges samt att den brist på teknisk och administrativ personal,
vilken f. n. allvarligt försvårar verksamheten vid laboratoriet i dess helhet,
avhjälpes. Jag är därför f. n. icke beredd att framlägga något förslag till
särskild organisation för eller förstärkning av resurserna för den immunologiska
verksamheten vid laboratoriet. Det torde få ankomma på laboratoriets
styrelse att överväga dessa frågor och avgiva härav föranledda förslag.''
Det må i detta sammanhang erinras om att chefen för ecklesiastikdepartementet
i årets statsverksproposition (VIII ht, s. 455) föreslagit, att en laboratur
i ämnet immunologi inrättas vid karolinska institutet.
Vad beträffar möjligheterna att tillgodose lokalbehovet för den vid SBL
med särskilda forskningsmedel bedrivna cancerimmunologiska forskningen
får jag anmäla, att laboratoriets styrelse i skrivelse den 20 oktober 1960 anfört,
att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslagit ett belopp av 150 000
kronor till bidrag till uppförande av en barackbyggnad för ändamålet. Styrelsen
förordar, att byggnaden, som av styrelsen preliminärt beräknas kosta
850 000—900 000 kronor, kommer till stånd på SBL:s område. Då frågan
f. n. är föremål för remissbehandling, är jag ej beredd att taga ställning
till densamma i förevarande sammanhang.
Utredningens förslag beträffande den inre organisationen för SBL innebär
i flera hänseenden genomgripande förändringar av de nuvarande avdelningarna
vid laboratoriet, främst genom att produktionen av viruspreparat
skiljes från virusdiagnostiken och sammanföres med tillverkningen
av bakteriella preparat. Utredningen förordar vidare en icke oväsentlig utbyggnad
av den virusdiagnostiska verksamheten samt föreslår en avsevärd
förstärkning av den tekniska och administrativa personalen. I en av utredningen
föreslagen tillbyggnad skulle inrymmas lokaler för att möjliggöra
övergång till mer industriell framställning av bakteriella preparat. Utredningen
framlägger slutligen en tidsplan för genomförandet av dess förslag.
Utredningens förslag har i huvudsak godtagits av remissmyndigheterna.
Förslagen synes mig innebära en ändamålsenlig rationalisering av laboratoriets
verksamhet, och för egen del kan jag i allt väsentligt biträda desamma.
Med hänsyn till betydelsen av ett nära samarbete mellan SBL och SVA
finner jag naturligt, att föreståndaren för SVA ingår som ledamot av SBL:s
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 45
styrelse. Någon utökning av det i laboratoriets instruktion föreskrivna antalet
ledamöter, högst sju, erfordras ej, enär styrelsen f. n. endast omfattar sex
ledamöter. Det är enligt min mening önskvärt, att föreståndaren för SBL i
analogi härmed inträder som ledamot av SVA-s styrelse. Jag biträder även
utredningens förslag om att styrelsen vid behov skall kunna tillkalla särskild
expertis för att lösa speciella frågor, och jag kommer vid anmälan av
medelsbehovet under avlöningsanslaget att föreslå erforderliga medel härför.
Däremot kan jag ej tillstyrka, att särskild ersättning utgår till en ställföreträdare
för laboratoriets föreståndare.
Utredningens förslag till avdelningsindelning vid SBL innebär i främsta
rummet, att tillverkningen av bakteriella och virologiska preparat samlas
till en nybildad produktionsavdelning. Av väsentlig betydelse för ställningstagandet
till denna avdelning är sambandet mellan virusdiagnostik och
viruspreparatproduktion. Jag vill därvid erinra om att utredningen angående
tillverkning av bakteriologiska sera och ympämnen ansåg ett så starkt
samband mellan diagnostisk verksamhet och produktion på det virologiska
området föreligga, att tillverkningen av dylika preparat icke borde skiljas
från diagnostiken på området. Även SBL-utredningen har funnit, att skäl i
och för sig talar för en samordning av virologisk diagnostik och produktion.
SBL-utredningen har emellertid — under framhållande av att medan varje
diagnostiskt prov kräver en individuell bedömning, metodiken vid preparatframställningen
vare sig det gäller bakteriella eller virologiska preparat
är enhetlig och tillåter förfaranden i stor skala — ansett sambanden mellan
bakteriell och virologisk produktion vara starkare än mellan diagnostik
och produktion. Till utredningens ståndpunkt, som inte mötts av någon invändning
från remissmyndigheternas sida, kan jag ansluta mig. Jag förordar
sålunda i likhet med utredningen att tillverkningen av viruspreparat
och bakteriella preparat sammanföres. Härför talar förutom av utredningen
åberopade driftsekonomiska och organisatoriska skäl, att produktionen av
viruspreparat i framtiden kan komma att ske i sådana stordriftsliknande
former, som jag i det följande kommer att förorda beträffande de bakteriella
preparaten. I enlighet härmed bör den nuvarande serologiska avdelningen,
vid vilken framställes bakteriella preparat, sammanslås med
virusavdelningens sektioner för preparalframställning till eu produktionsavdelning,
organiserad på sätt utredningen föreslagit i en avdelningsföreståndarsektion,
en driftsenhet för rutinproduktion, till vilken överföres ekonomiavdelningens
nuvarande dispenseringsenhet, samt två sektioner för
kontroll- och utvecklingsarbete i anknytning till produktionen av bakteriella
resp. virologiska preparat.
Utredningen föreslår i sammanhanget att man vid framställningen av
bakteriella preparat övergår från odling av bakterier i små volymer till odling
i tankar av stora satser. Vid remissbehandlingen har bl. a. uttalats, att
denna framställningstcknik ej är tillräckligt prövad, och vidare har stor
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
leken av de ifrågasatta satsvolymerna diskuterats. Jag vill med anledning
härav framhålla, att utredningen byggt sitt förslag på metoder, som redan
utarbetats vid karolinska institutets bakteriologiska institution. Utredningen
har vidare förutsatt en omställningsperiod, som omfattar flera år,
varvid självfallet möjligheter kommer att yppa sig att ytterligare förbättra
tekniken. För egen del finner jag angeläget att tillvarataga de betydande
rationaliseringsvinster, bl. a. i form av personalbesparingar, som den nya
framställningstekniken möjliggör på längre sikt. Jag biträder sålunda utredningens
förslag på denna punkt.
Efter utbrytningen av produktionen ur virusavdelningen bör kvarvarande
virusdiagnostiska sektioner organiseras som en särskild virologisk avdelning.
Vad gäller den bakteriella och mykologiska diagnostiken föreslår utredningen
att ifrågavarande verksamhet, som f. n. bedrives vid den diagnostiska
avdelningen och i någon mån vid den serologiska avdelningen, sammanföres
till en bakteriologisk avdelning, som också avses övertaga serologiska avdelningens
sterilitetsundersökningar. Den epidemiologiska avdelningen
kvarblir oförändrad. Förslagen, som innebär endast smärre eller inga förändringar
i förhållande till nuvarande organisation, föranleder ingen erinran
från min sida.
Med hänsyn till den ökade betydelse kemiska metoder fått vid beredning
av substrat finner jag ändamålsenligt, att substratsektionerna vid serologiska
avdelningen och virusavdelningen samt arbetsenheten för substratberedning
vid ekonomiavdelningen centraliseras till en för laboratoriet gemensam sektion
vid den kemiska avdelningen.
Jag tillstyrker vidare, att all djurhållning vid laboratoriet organiseras i
en djursektion vid ekonomiavdelningen. Så länge hästhållningen kvarligger
vid SBL, bör denna liksom stordjurstallarna i övrigt ingå som en del av
djursektionen.
Jag torde i detta sammanhang få erinra om att Kungl. Maj :t med anledning
av därom av riksdagen gjord framställning den 28 oktober 1960 bemyndigat
mig att tillkalla en särskild sakkunnig för att verkställa utredning
rörande möjligheterna att samordna och rationalisera anskaffandet av
djur för vetenskapliga försök m. m. till statliga institutioner jämte därmed
sammanhängande spörsmål. En sakkunnig har numera tillkallats.
I fråga om personalorganisationen vid SBL innebär utredningens förslag
en total utökning från 329 till 368 tjänster. I sistnämnda siffra ingår emellertid
personalen för städning av nuvarande lokaler, 13 befattningshavare, som
nu avlönas från omkostnadsanslaget. Den av utredningen förordade utbyggnaden
av fackverksamheten, som praktiskt taget helt hänför sig till virusdiagnostiken,
medför en ökning med 26 tjänster, och den föreslagna förstärkningen
av serviceorganen omfattar 22 tjänster. Å andra sidan möjliggör
nedläggningen av serumtillverkningen samt rationaliseringen av pro
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 47
duktionen på längre sikt indragning av 21 tjänster, varför den verkliga personalökningen
efter förslagens genomförande uppgår till (26 + 22 — 21) 27
tjänster.
Föi egen del har jag funnit den av utredningen föreslagna personalorganisationen
i allt väsentligt väl genomtänkt och lämpligt dimensionerad för
den verksamhet, som under överblickbar framtid förutsättes skola bedrivas
vid SBL. Jag betraktar därför utredningens förslag som en i huvudsak godtagbar
ram för den framtida personalorganisationen vid laboratoriet. Självfallet
bör emellertid denna ram framdeles kunna anpassas till sådana förändringar
i fråga om arbetsuppgifter eller arbetsmetoder, som kan aktualiseras
på grund av den fortsatta utvecklingen inom laboratoriets verksamhetsområde.
I likhet med utredningen finner jag det ofrånkomligt, att personalförstärkningarna
sker successivt. Jag vill härvid å andra sidan framhålla, att de
personalbesparingar, som omorganisationen kommer att möjliggöra, i stort
sett inte kan uppnås, förrän metodomläggningen beträffande framställningen
av bakteriella preparat genomförts, vilket kräver en omställningsperiod av
flera år. Härav följer, att då jag vid min prövning av förslagen utgått från
att preparattillverkningen under de närmaste åren kommer att i huvudsak
fortgå i oförändrad omfattning och oförändrade former, nuvarande personalstyrka
för preparattillverkningen tills vidare måste bibehållas.
Beträffande utbyggnaden av personalorganisationen för budgetåret
1961/62 avser jag att avgiva förslag i det följande i samband med behandlingen
av anslagsfrågorna för nämnda budgetår. Här torde endast få beröras
vissa mera principiella frågor rörande personalförslagen.
Utredningen har berört de kompetenskrav, som bör ställas på avdelningsföreståndare
och laboratorer vid SBL, ävensom laboratoriets svårigheter att
konkurrera om den kvalificerade arbetskraft, som kräves för dessa befattningar,
dock utan att själv framlägga något förslag till lönegradsändringar.
SBL :s styrelse har hemställt, att laboratoriets föreståndare placeras i B 5,
chefen för produktionsavdelningen i B 4 och övriga avdelningsföreståndare
i B 3 samt att laboratorerna uppflyttas till B 1. För egen del vid jag framhålla
att, om laboratoriet inte kan upprätthålla en hög vetenskaplig kompetens
hos de högre befattningshavarna, detta ofrånkomligen kommer att
återverka menligt på laboratoriets möjligheter att följa med den snabba utvecklingen
inom mikrobiologin och tillgodogöra sig nya forskningsresultat.
Detta måste i sin tur befaras leda till svårigheter att uppehålla en tillfredsställande
standard i rutinverksamheten. Jag anser det därför synnerligen
angeläget, att lönesättningen ger laboratoriet möjlighet att rekrytera och
bibehålla högt kvalificerad arbetskraft för dessa nyckeltjänster. Av anförda
skäl biträder jag styrelsens förslag att föreståndaren för laboratoriet placeras
i B 5. Vad angår avdelningsföreståndarna vid de bakteriologiska och
virologiska avdelningarna måste enligt min mening på dessa befattnings
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
havare ställas lika höga krav på vetenskaplig kompetens som på universitetsprofessorer.
Därest behov uppkommer att vidga undervisningsresurserna
i samband med en utökad läkarutbildning, finner jag vidare naturligt, att
de båda nyssnämnda befattningshavarna i viss utsträckning bör vara skyldiga
att i tjänsten meddela undervisning i bakteriologi resp. virologi. På
grund härav bör vid tillsättning av tjänsterna i tillämpliga delar gälla samma
förfarande som vid tillsättning av professorer vid de medicinska fakulteterna.
Med hänsyn till vad jag nu anfört finner jag motiverat, att tjänsterna
placeras i B 3 och innehavarna erhåller tjänstetiteln professor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de ytterligare föreskrifter, som
kan bli erforderliga för dessa tjänsters inordnande i undervisningsorganisationen.
Jag förordar därjämte, att samtliga laboratorer vid SBL uppflyttas
från A 26 till B 1 eller samma lönegrad, som gäller för universitetslaboratorerna,
varvid samma kompetenskrav bör ställas som för sistnämnda
befattningshavare.
Av chefen för produktionsavdelningen bör fordras djupgående insikter
i mikrobiologi. Behovet av en god samordning av å ena sidan rutinproduktion
och å andra sidan utvecklings- och kontrollarbetet vid avdelningen kommer
att ställa stora anspråk på arbetsledande och administrativ förmåga.
Jag föreslår, att tjänsten placeras i B 3 och benämnes chef för produktionsavdelning.
Ledaren för produktionsavdelningens driftsenhet bör vara
en högt kvalificerad tekniker. I likhet med SBL:s styrelse anser jag, att
tjänsten under benämningen driftsingenjör bör placeras i B 1.
Vad beträffar statsepidemiologen och föreståndaren för kemiska avdelningen,
vilka f. n. är placerade i B 1, finner jag mig ej kunna förorda annan
förändring än att den förre bör åtnjuta avlöningsförstärkning med 1 200 kronor
för år.
Ekonomiavdelningen står f. n. under ledning av en byrådirektör i Ae 24.
Med hänsyn till befattningshavarens omfattande administrativa och kamerala
ansvar samt den vikt, som i den omorganiserade verksamheten bör läggas
vid driftsekonomiska synpunkter, vilka befattningshavaren närmast har
att företräda, biträder jag laboratoriestyrelsens förslag, att tjänsten uppflyttas
till B 1. Tjänsten bör benämnas avdelningsdirektör.
Såsom utredningen framhållit är en förutsättning för att omorganisationen
av verksamheten vid laboratoriet till fullo skall kunna genomföras, att
en tillbyggnad för framställning av bakteriella vacciner m. in. kommer till
stånd samt att vissa omdispositioner av befintliga lokaler företages. Mitt
ställningstagande i organisationsfrågan innebär således att jag i princip tillstyrker,
att de ifrågavarande byggnadsarbetena utföres. Då dessa emellertid
bör projekteras, innan förslagen underställes riksdagen, är jag icke beredd
att föreslå medelsanvisning för ändamålet för nästa budgetår. Jag förutsätter
emellertid, att förslag i ämnet skall kunna föreläggas 1962 års riksdag. Detta
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
innebär, att byggnadsarbetena kommer igång ett år senare än vad utredningen
förutsatt. Frånsett de förskjutningar i den av utredningen framlagda
tidsplanen för omorganisationen, som kan bli en följd härav, vill jag emellertid
som en allmän målsättning uppställa, att omläggningen av metoderna
och organisationen vid laboratoriet skall genomföras inom den av utredningen
förutsatta tidsperioden och sålunda vara avslutad år 1967.
Till de av utredningen föreslagna förändringarna i fråga om anslagskonstruktionen
för laboratoriet återkommer jag i det följande.
IV. Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62
A. Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1958/59 .......................... 4 675 000 4 439 927
1959/60 .......................... 4 831 000 4 786 732
1960/61 (statsliggaren s. 1049) .... 5 154 000
1961/62 (förslag) ................ 6 447 000
Yrkande
Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium (skr. 30/8 1960) hemställer,
att anslaget uppräknas med 1 521 000 kronor.
1. Personalförstärkningar ökn. el.
a) Tjänster i högre lönegrad än A 14 minskn.
1 laborator Be 1.................................................... _j- 32 964
2 laboratorieläkare el. assistenter högst Ae 23 ........ 4- 43 752
1 kamrerare Ag 21 el. vikariatslön Ae 21............. 4- 21 876
1 byråassistent Ae 17............................................... 4. 17 796
1 laboratorieingenjör högst Ae 15 utgår................ — 14 460
b) Laborantskoleutbildad personal (motsv.) m. m.
5 förste laboratorieassistenter, 3 Ae 13, 2 Ag 13....................... -f 72 300
1 sjuksköterska Ae 12............................................... 4- 13740
7 laboratorieassistenter Aell........................................ 4- 91 308
5 laboratoriebiträden högst Ag 9 utgår............................... — 53 100
c) Annan laboratorieleknisk personal m. m.
1 förman Ae 12.................................................... 4- 13 740
1 ingenjörsbiträde Agl2............................................ 4- 13 740
3 institutionstekniker Ag 9.......................................... 4- 35 316
2 stallförmän, 1 Ae 9, 1 Ag 9....................................... 4. 23 544
4 djurvårdare, 3 Ae 7, 1 Ag 7....................................... 4- 42 480
12 vaktmästare Ag 7 utgår .......................................... _ 127 440
d) Kontorspersonal
1 kontorist Ae 9.................................................... 4- n 772
2 kanslibiträden Ae 7............................................... 4. 21 240
3 skriv/kontorsbiträden Ag 1/5...................................... 4- 28 728
c) Verkstadspersonal
1 elektriker Ae 12.................................................. 4- 13740
1 förste reparatör Ae 11............................................ 4- 13 044
1 instrumentmakare Aell.......................................... 4- 13 044
2 reparatörer Ae 9.................................................. 4- 23 544
1 värmeskötare Ae 8................................................ 4- 11 184
f) övrig personal
1 städtillsyningsman (arvode)........................................ 4. 11112
1 vaktmästare Ag 7 (för städarbete).................................. 4^ 10 620
2 förste institutionsbiträden, 1 Ae 7, 1 Ag 7.......................... 4. 21 240
8 institutionsbiträden, 2 högst Ae 5, 6 högst Ag 5..................... 4- 72 672
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 37
50
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
20 ekonomibiträden Ag el. Ae 2/3 (varav 17 för städarbete)
6 förste biträden, 2 Ae 5, 4 Ag 5, utgår................
g) Rörligt tillägg.........................................
h) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter................
2. Förändringar av tjänster
a) Tjänster i högre lönegrad än A H
1 föreståndare Bp 5 i st. f. Bp 4.
1 avdelningsföreståndare Bp 4 i st. f. Bo 1.
1 avdelningsföreståndare Bo 3 i st. f. Bo 1.
2 avdelningsföreståndare Be 3 i st. f.
1 statsepidemiolog Be 3 i st.
1
ökn. el.
minskn.
+ 172 560
Be 1
f. Be 1......................
ekonomidirektör Be 1 i st. f. byrådirektör Ae 24.........
5 laboratorer Be 1 i st. f, Ae 26..........................
1 laborator (veterinär) Be 1 i st. f. arvodesanställd veterinär .
1 driftsingenjör Be 1 i st. f. laboratorieingenjör Ae 24......
1 laboratorieläkare el. assistent högst Ae 23 i st. f. högst Ag 23
1 laboratorieläkare el. assistent högst Ae 23 i st. f. arvodesläkare (mykolog)
1 kamrerare Ae 21 i st. f. Ae 19.....................................
1 hälsovårdskonsulent Ae 21 i st. f. Ae 17............................
b) Kontorspersonal
1 kassör Ae 12 i st. f. Ae 10........................................
c) Verkstadspersonal
2 hantverkare Ae 8 i st. f. vaktmästare Ae 7.........................
1 reparatör Ae 8 i st. f. Ag 8.......................................
1 värmeskötare Ag 8 i st. f. eldare Ag 7.............................
d) Övrig personal
5 institutionsbiträden högst Ae 5 i st. f. laboratoriebiträden högst Ae 9----
e) Rörligt tillägg.......................................................
Justering med hänsyn till nettoberäkning under a) för utbyte av två arvodes
tjänster............................................................
f) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter.............................
3. Vissa arvoden
a) Styrelsearvoden........................
b) Sakkunnigarvoden i befordringsärenden. ..
c) Ersättningar för vissa preparatprövningar.
d) Elevarvoden.........
e) Arvode till organisationsföredragande.....
4. Expertis och tillfällig arbetskraft...................................
5. Vikariats- och övertidsersättningar samt omräkning
a) Nedräkning med hänsyn till successiv utbyggnad av virologiska avdelningen
b) Vikariats- och övertidsersättningar, hänförliga till personalförstärkningar
och lönegradsändringar.............................................
c) Uppräkning av rörligt tillägg.....................
d) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, hänförliga till a)—b) .......
e) Avrundning......................................., r...... .........
— |
57 456 |
175 046 |
|
+ |
11 892 |
781 538 |
|
+ |
2 292 |
+ |
5 208 |
+ |
3 384 |
4- |
6 768 |
-f |
3 384 |
4- |
7 428 |
+ |
23 220 |
+ |
28 764 |
-f |
7 428 |
i + |
6 576 |
-U |
2 148 |
4- |
4 080 |
+ |
1 344 |
-r |
1 128 |
+ |
564 |
_ |
7 680 |
+ |
28 808 |
5 850 |
|
+ |
1 921 |
+ |
132 615 |
6 000 |
|
— |
4 000 |
-p |
3 000 |
4- |
30 000 |
1 200 |
|
-j- |
44 200 |
51 000 |
— 65 000
+ 80 600
-f 498 000
+ 187
— 2 140
+ 1 521 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
51
Motiv
1)—2) Förslagen är grundade på förutsättningen, att SBL-utredningens
förslag rörande SBLs organisation genomföres med beaktande av de modifikationer
styrelsen föreslagit i sitt utlåtande över utredningens betänkande
och i huvudsak enligt den i betänkandet upptagna tidsplanen. Såväl i fråga
om antalet tjänster som lönegradsplaceringar hänvisas i första hand till
de allmänna och speciella motiveringarna i betänkandet och styrelsens
utlåtande.
SBL kommer att stå inför ett betydande successivt omorganisationsarbete
omspännande flera år. Härvid kommer personalförstärkningarna för det
virusdiagnostiska arbetet och för olika servicefunktioner att i huvudsak
erfordras första året, då den nya avdelningsindelningen och den nya fördelningen
av arbetsuppgifter genomföres och virusbyggnaden tages i bruk.
Personalminskningarna till följd av rationalisering är väsentligen avhängiga
av metodomläggningar och ändrad sektionsindelning för produktionen av
bakteriella preparat och kan därför vidtagas först när den nya produktionsbyggnaden
är färdig. Under de första åren måste man därför övergångsvis
räkna med ett större personalantal än vad som senare erfordras vid oförändrad
arbetsvolym. Omläggningsarbetet kräver vidare övergångsvis viss personalförstärkning.
För budgetåret 1961/62 räknar styrelsen med oförändrad
personalstyrka för poliovaccinproduktionen.
Styrelsens förslag till »slutlig» personaluppsättning avviker från utredningens
i huvudsak därigenom, att det upptar -— förutom vissa ändrade
lönegradssättningar — ytterligare en laboratorieläkar- eller assistenttjänst
och en kanslibiträdestjänst vid kemiska avdelningen.
Av övergångsförhållandena betingas följande avvikelser från utredningens
förslag till slutlig personalorganisation för laboratoriet.
Då utbyggnaden av den virologiska avdelningen måste ske successivt,
kan det anstå till budgetåret 1962/63 med att inrätta tjänster för en laboratorieläkare/assistent,
två laboratoriebiträden och två institutionsbiträden.
Lönesumman vid avdelningen har vidare reducerats med 65 000 kronor, enär
vissa av övriga tjänster torde tagas i anspråk först någon eller några månader
efter budgetårsskiftet.
Vid produktionsavdelningen kommer poliovaccintillverkningen under budgetåret
1961/62 att bedrivas i oförminskad skala och delvis även inriktas på
det nya, levande yinpämnet. I avvaktan på metodomläggningarna kommer
den bakteriella produktionen — frånsett att serumtillverkningen nedläggs —
att bedrivas i likaledes oförändrad omfattning med hittillsvarande metodik.
För att nämnda arbetsprogram skall kunna realiseras, måste nuvarande
arvodesbefattningar för två läkare för framställning av poliovaccin resp.
immunglobuliner samt en heltidstjänst som laboratorieläkare/assistent bibehållas
under budgetåret 1961/62. Sistnämnda tjänst bör emellertid successivt
kunna utnyttjas även för virusdiagnostiken och torde 1962/63 kunna
överföras till den virologiska avdelningen i samband med att den planerade
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 37
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
utbyggnaden av denna avdelning slutförs. Vad beträffar personalstyrkan för
tillverkning av bakteriella preparat samt inom dispenseringsenheten bör ett
laboratoriebiträde, en vaktmästare, två institutionsbiträden och fyra ekonomibiträden
bibehållas.
När den planerade utrustningen för tankodling tages i bruk, överföres
substratberedningen för produktionen av bakteriella preparat i huvudsak
till produktionsavdelningen. Intill dess kommer substratberedningen att äga
rum enligt hittillsvarande metoder vid den kemiska avdelningens substratsektion,
vid vilken två ekonomibiträdestjänster därför måste bibehållas
tills vidare.
Ekonomiavdelningens kapacitet har sedan lång tid varit otillräcklig. Det
är ofrånkomligt att särskild personal avdelas att under de första åren av
det förestående omorganisationsarbetet helt ägna sig åt planeringsarbete.
För att planera lokaler och utrustning bör sålunda en tekniker förtrogen
med de aktuella frågorna stå till förfogande. Nuvarande arvodesbefattning
för en ingenjör — avsedd att handlägga frågor rörande inredning och utrustning
av virusbyggnaden — bör därför bibehållas under ytterligare
minst två år.
För att bereda avdelningens chef och kamreraren tid för det rent administrativa
planerings- och uppbyggnadsarbetet föreslår styrelsen, att kamreraren
befrias från sina rutinåligganden och att dessa bestrides av vikarie.
Vid centraldisken bör slutligen bibehållas två ekonomibiträden till dess
övergången till tankodling medför minskning i omsättningen av glasvaror.
Å andra sidan behöver av utredningen föreslagna tjänster för en reparatör
i A 8 och tre ekonomibiträden för städningsarbete, vilka är avsedda för den
nya produktionsbyggnaden, icke inrättas redan under nästa budgetår.
3 a) För styrelsearvoden enligt utredningens förslag beräknas (2 400 +
5 x 1 200) 8400 kronor jämte 600 kronor för ersättning till suppleanter.
3 b) Enligt styrelsens mening bör sakkunnigförfarandet vid tillsättning
av avdelningsföreståndare och laboratorer ändras med förfarandet vid statens
institut för folkhälsan som förebild. Därav föranledd utgiftsökning
uppskattas till 4 000 kronor.
3 c) Då poliovaccinproduktionen torde komma att upprätthållas i oförminskad
skala och prövningar av levande vaccin delvis måste utföras parallellt
med prövningar av avdödat ympämne, beräknas medelsbehovet under
posten öka med 3 000 kronor.
3 d) I vidareutbildning för laboratoriebiträden vid laboratoriet torde under
budgetåret 1961/62 tjänstgöra 10—12 elever med rätt till elevarvoden.
Kostnaderna härför uppskattas till 80 000 (+ 30 000) kronor.
3 e) Posten har uppförts i överensstämmelse med förslag i propositionen
nr 126/1960.
4) Den nya anslagsposten har upptagits i enlighet med SBL-utredningens
förslag. Posten förutsättes bli uppdelad på en av Kungl. Maj :t maximerad
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
delpost om 50 000 kronor för ersättningar till expertis och en delpost om
1 000 kronor för ersättningar till tillfällig arbetskraft.
5 a) Skälet till nedräkningen har redovisats under 1—2), virologiska
avdelningen.
Medelsbehovet under anslaget enligt styrelsens förslag överstiger av utredningen
beräknat belopp med 436 000 kronor, ökningen belyses i grova
drag i följande uppställning.
Skillnad mellan de faktiska lönebeloppen under budgetåret 1960/61, som legat till
grund för utredningens beräkning, och 1961 års löner.......................
Löneregleringar utöver utredningens förslag..................................
Personalökning vid kemiska avdelningen utöver utredningens förslag.............
övergångsvis bibehållen personal............................................
Tillfällig dubblering av kamrerstjänst........................................
Kompensationstillägg, ökning av arvodesposten för sakkunniga, preparatprövningar
in. m....................................................................
Ökade kostnader för elevarvoden.........................
Ökning
155 000
97 000
46 000
69 000
28 000
13 000
30 000
438 000
D epar tementschefen
I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till lönegradsplaceringen
för laboratoriets föreståndare, avdelningsföreståndare och laboratorer
ävensom för chefen för driftsenheten vid produktionsavdelningen.
Jag övergår nu till att behandla av laboratoriets styrelse på grundval av utredningens
förslag gjorda personaläskanden. I huvudsakliga delar har jag
funnit mig kunna biträda vad härutinnan föreslagits. Jag vill härvid framhålla,
att de av mig förordade lönegradsplaceringarna ej föranlett några
erinringar från vederbörande personalorganisationers sida vid de överläggningar,
som föregått mina ställningstaganden.
Vad den bakteriologiska avdelningen beträffar tillstyrker jag, att den allmänna
odlingssektionen, till vilken avses skola överföras vid nuvarande
serologiska avdelning bedrivna sterilitetsundersökningar för hela laboratoriets
behov, förstärkes med en laboratorieassistent i Ae 11. Jag kommer
å andra sidan att i det följande föreslå indragning av två laboratoriebiträdestjänster
för ifrågavarande undersökningar å serologiska avdelningen.
Arvodestjänsten som läkare (mykolog) å mykologisektionen bör vidare i
enlighet med utredningens förslag utbytas mot en laboratorieläkartjänst
i högst Ae 23. Jag tillstyrker härjämte utbyten av en laboratoriebiträdestjänst
i högst Ae 9 å tuberkulossektionen mot en laboratorieassistenttjänst
i Ae 11 samt av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 mot en tjänst som kontorist
i Ae 9. Däremot finner jag mig ej kunna biträda av laboratoriets styrelse
föreslagen ändring av en laboratorieassistenttjänst i A 11 till förste laboratorieassistenttjänst
i A 13. — I förhållande till motsvarande personalorganisation
vid den nuvarande diagnostiska avdelningen innebär vad jag
förordat en förstärkning med en tjänst.
54
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Vad gäller den virologiska avdelningen bör vid avdelningsföreståndarens
sektion en kanslibiträdestjänst i Ae 7 utbytas mot en kontoristtjänst i Ae 9
samt tillkomma en extra kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång
till följd av det ökade behov av skrivhjälp, som föranledes av utbyggnaden
av den virusdiagnostiska verksamheten. I samband med att den histologiska
sektionen vid nuvarande virusavdelning i enlighet med utredningens förslag
förutsättes skola nedläggas och förekommande histologiska undersökningar
utföras vid avdelningsföreståndarens sektion, bör två tjänster
som laboratorieassistent i Ae 11 tillkomma vid sistnämnda sektion. Jag kan
däremot icke biträda av laboratoriets styrelse framfört förslag, att en laboratorieassistent
å sektionen utbytes mot en förste laboratorieassistent i
A 13. Enär tre laboratoriebiträdestjänster i högst A 9, varav två å nuvarande
histologiska sektion, kan indragas, innebär av mig tillstyrkta förslag
ingen utökning av antalet tjänster vid avdelningsföreståndarsektionen.
I det föregående har jag framhållit angelägenheten av att en sedan lång
tid tillbaka önskvärd utbyggnad av den virusdiagnostiska verksamheten
kommer till stånd, sedan möjligheter härför tillskapats genom tillkomsten
av den nya virusbyggnaden. Jag godtager därför i huvudsak styrelsens
förslag till förstärkning av personalen för ändamålet, innebärande att den
förordade nya virusantigensektionen i sin helhet inrättas under nästa budgetår
samt att utbyggnaden av virusodlingssektionerna påbörjas. I enlighet
härmed förordar jag, att vid avdelningen tillkommer följande tjänster,
nämligen en laborator i Be 1, en laboratorieläkare i högst Ae 23, en förste
laboratorieassistent i Ae 13, en laboratorieassistent i Ae 11, fyra laboratoriebiträden
i högst Ae 9 och tre institutionsbiträden i högst Ae resp. Ag 5
ävensom att en laboratoriebiträdestjänst i högst Ae 9 å virusserologiska
sektionen omändras till tjänst som laboratorieassistent i Ae 11. En tjänst
som förste biträde i A 5 kan indragas, varför av mig nu förordad nettoförstärkning
för den virologiska avdelningen utgör tio tjänster.
Å produktionsavdelningen bör en befintlig kontorsbiträdestjänst i reglerad
befordringsgång med uppgift att vara handsekreterare åt chefen för
avdelningen ombildas till tjänst som kontorist i Ae 9.
Enär uppförandet av nya lokaler för produktion av bakteriella vacciner
såsom jag förut anfört kommer att förskjutas i förhållande till utredningens
tidsplan, är jag ej beredd att redan för nästa budgetår föreslå inrättande
av tjänsten som driftsingenjör i Be 1. Till följd härav bör en
tjänst som laboratorieingenjör i Ae 24 bibehållas under nästa budgetår.
Vidare bör anstå med inrättandet av en tjänst som kontorsbiträde för
skrivgöromål vid driftsenheten.
Enär preparattillverkningen vid laboratoriet under de närmast följande
åren kommer att fortgå i huvudsakligen oförändrad omfattning och i
samma former som hittills, kan — som jag tidigare framhållit — den i
tillverkningen sysselsatta personalen tills vidare icke inskränkas. Å andra
55
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
sidan bör på sätt utredningen förordat vissa jämkningar i nuvarande personalsammansättning
göras redan nu, bl. a. för att kunna använda annan
än läkararbetskraft i rutinproduktionen. Jag föreslår därför, att en
tjänst som laboratorieläkare i högst Ae 23 utbytes mot en assistenttjänst
i högst Ae 23 samt att två tjänster som förste laboratorieassistent i Ae 13,
två tjänster som laboratorieassistent i Ae 11 samt tre tjänster som institutionsbiträde
i högst Ag 5 inrättas. I enlighet med laboratoriestyrelsens förslag
bör tills vidare bibehållas en tjänst som laboratorieläkare (assistent)
och två deltidsbefattningar som läkare för framställningen av immunglobuliner
och poliovaccin samt en vaktmästar- och två institutionsbiträdestjänster.
Å andra sidan kan indragas följande tjänster, nämligen en laboratorieläkare
(assistent) i högst Ag 23, fyra laboratoriebiträden i högst Ag 9,
en vaktmästare i Ag 7 och tre förste biträden i A 5. Förslagen innebär totalt
en minskning av personalstyrkan med två tjänster jämfört med nuvarande
personalorganisation, vilket sammanhänger med den förut berörda
organisationsändringen beträffande sterilitetsundersökningar.
I det föregående har jag föreslagit, att den nuvarande arbetsenheten för
dispensering in. in. överföres från ekonomiavdelningen till produktionsavdelningen
och där bildar en särskild sektion. För ledningen av denna
sektion bör inrättas en tjänst som förman i Ae 12. Samtidigt kan en extra
vaktmästartjänst indragas. Två förste biträden i A 5 bör utbytas mot två
tjänster som institutionsbiträden i högst Ag 5. Utredningen har förutsatt,
att arbetsstyrkan skall kunna minskas med fyra ekonomibiträden i A 2/3.
I avbidan på att modern dispenseringsutrustning anskaffas, bör nämnda
biträden i enlighet med laboratoriestyrelsens förslag bibehållas. Antalet
tjänster vid sektionen undergår sålunda tills vidare ingen förändring.
Vid den epidemiologiska avdelningen bör en kanslibiträdestjänst i Ae 7
utbytas mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Styrelsens förslag om en uppflyttning
av tjänsten som hälsovårdskonsulent i Ae 17 biträder jag i så
måtto, att jag förordar placering i Ae 19. Med rådande brist på sjuksköterskor
kan jag icke tillstyrka förslaget att utbyta en laboratoriebiträdestjänst
mot en sjuksköterska med distriktssköterskekompetens. Vidare torde
en förstärkning av avdelningens skrivpersonal med ett kontorsbiträde i
reglerad bcfordringsgång få anstå.
Beträffande den kemiska avdelningen förordar jag, att för handsekreterare
åt avdelningsföreståndaren inrättas en tjänst som kontorist i Ae 9.
I likhet med utredningen förordar jag, att en tjänst som laboratorieingenjör
i högst Ae 15 vid det fysikaliskt-kemiska laboratoriet utbytes mot eu tjänst
i Ae 19. Tjänstinnehavaren bör benämnas avdelningsingenjör. Jag biträder
alltså ej styrelsens förslag att inrätta eu ny tjänst som laboratorieläkare
eller assistent i högst Ae 23 vid nämnda laboratorium. Då vid samma
laboratorium därjämte bör finnas en tjänst som laboratorieingenjör i högst
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961
Ae 15, förordar jag, att en sådan tjänst inrättas i stället för av utredningen
föreslagen ingenjörsbiträdestjänst i Ae 12. Till följd av utökat diskarbete
bör tillkomma ett ekonomibiträde i A 2/3. En institutionstekniker i Ag 9
och en vaktmästare i Ag 7 kan indragas.
Vad gäller den vid kemiska avdelningen nybildade substratsektionen tillstyrker
jag med hänsyn till behovet av en väl kvalificerad kemist som
ledare för sektionen, att en laboratorieingenjörstjänst i högst Ae 15 utbytes
mot tjänst som laboratorieläkare eller assistent i högst Ae 23. Även i övrigt
biträder jag föreslagna personalförändringar, innebärande att avdelningen
tillföres två tjänster som laboratoriebiträde i högst Ag 9, ett förste institutionsbiträde
i Ag 7 och ett institutionsbiträde i högst Ag 5. Häremot svarar
en indragning av två tjänster som vaktmästare i A 7, en tjänst som förste
biträde i A 5 och två tjänster som ekonomibiträden i A 2/3. Två ekonomibiträden,
som förutsatts skola indragas, bör tills vidare bibehållas.
I förhållande till motsvarande befintlig personalorganisation blir personalstyrkan
vid den kemiska avdelningen oförändrad.
Vad beträffar ekonomiavdelningen förordar jag utbyte av den kanslibiträdestjänst
i Ae 7, som avses för sekreteraren åt avdelningens chef, mot
en kontoristtjänst i Ae 9. En arvodesbefattning som ingenjör, vilken av
utredningen förutsatts skola indragas, bör i enlighet med laboratoriestyrelsens
förslag tills vidare bibehållas för planeringsuppgifter i anslutning
till av utredningen föreslagna om- och tillbyggnader samt utrustningsanskaffningar
vid laboratoriet.
Under ekonomiavdelningen kommer, som framgått av det föregående,
att sortera en särskild djursektion bestående av djurvårdande personal vid
fackavdelningarna och personalen vid nuvarande stordjurstallar. Jag biträder
utredningens förslag, att sektionen tillföres en med den epidemiologiska
avdelningen gemensam tjänst för en veterinär i högst Ae 23. Jag förutsätter,
att befattningshavaren huvudsakligen skall utnyttjas för arbetsuppgifter
å den epidemiologiska avdelningen. För att avlasta den vetenskapligt
utbildade personalen vissa uppgifter i samband med djurskötseln tillstyrker
jag vidare, att sektionen i enlighet med utredningens förslag förstärkes
med två stallförmän i Ae resp. Ag 9 och tre institutionstekniker i Ag 9.
Antalet djurvårdare bör därjämte utökas med fyra, varav tre i Ae 7 och
en i Ag 7. Av mig nu förordade (1 + 2 + 3 + 4) tio nya tjänster motsvaras
av indragning av nio tjänster, nämligen 8 som vaktmästare i A 7 och en
som institutionsbiträde i högst Ag 5, varjämte ett deltidsarvode för veterinär
utgår. Personalantalet vid sektionen blir sålunda oförändrat.
Beträffande verkstadspersonalen vid den tekniska sektionen har jag
funnit mig böra förorda en i förhållande till utredningens förslag och styrelsens
äskanden begränsad utökning. För nästa budgetår föreslår jag en
förstärkning med två extra ordinarie reparatörer i lönegrad, som i annat
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
sammanhang torde få anmälas, en instrumentmakare i Ae 11, en hantverkare
i Ae 8 och en värmeskötare i Ae 8. Å andra sidan bör en vaktmästare
i Ae 7 och en extra reparatör indragas.
Utredningens och styrelsens förslag beträffande personalen vid centraldisken
biträder jag såtillvida som jag föreslår inrättandet av en tjänst som
förste institutionsbiträde i Ae 7 förenad med arbetsledande funktion och en
som ekonomibiträde i A 2/3.
Mot bakgrunden av vad utredningen anfört rörande angelägenheten av
att städningsarbetet vid laboratoriet effektiviseras, finner jag mig böra
förorda förslaget att för städpersonalen inrättas tjänster å löneplan. Mot
styrelsens förslag beträffande omfattningen av denna personal för nästa
budgetår har jag ingen erinran. I enlighet härmed bör under avlöningsanslaget
medel beräknas för en arvodesanställd städtillsyningsman, en vaktmästare
och 17 ekonomibiträden. Härav utgör sex ekonomibiträden en reell
förstärkning föranledd av den betydande lokalutvidgning, som ianspråktagandet
av den nya virusbyggnaden m. m. medför, medan övriga 13 befattningshavare
motsvarar befintlig, från omkostnadsanslaget avlönad personal.
Föreslagna personalförstärkningar och tjänsteförändringar vid kameralsektionen
har ej föranlett någon erinran från min sida. Jag tillstyrker sålunda
beträffande kameralkontoret, att kamrerstjänsten uppflyttas från
Ae 19 till Ae 21 och kassörstjänsten från Ae 10 till Ae 12. En kontorsbiträdestjänst
i reglerad befordringsgång bör utbytas mot en tjänst som kontorist
i Ae 9 och en ny ekonomibiträdestjänst i A 2/3 tillkomma. Vad gäller
föreslagen dubblering av kamrerstjänsten får jag erinra om att Kungl.
Maj genom beslut den 13 januari 1961 medgivit, att en extra kamrerare må
vara anställd vid laboratoriet tills vidare intill utgången av innevarande
budgetår. Dubbleringen av tjänsten torde övergångsvis få bestå även under
nästa budgetår. Personalkontoret bör tillföras en extra kontorsbiträdestjänst
i reglerad befordringsgång. Härutöver föreslår jag, att en tjänst som
kontorist i Ao 9 och en som kontorsbiträde (telefonist) i reglerad befordringsgång,
båda vid personalkontoret, uppflyttas till tjänster som kansliskrivare
i Ao 10 resp. kanslibiträde i Ae 7. Jag tillstyrker slutligen, att personalen
vid inköpskontoret utökas med en tjänst som byråassistent i Ae 17,
en vaktmästartjänst i Ag 7 och en extra kontorsbiträdestjänst i reglerad
befordringsgång.
Sammanfattningsvis innebär av mig förordade förslag att vid laboratoriet
skulle inrättas 72 nya tjänster, varav 14 avses för utbyggnaden av den virusdiagnostiska
verksamheten och 23 för förstärkning av ekonomiavdelningens
tekniska och kamerala personal samt 19 utgör städpersonal. Å andra sidan
föreslås alt 33 tjänster indrages. Nettotillskottet av nya tjänster skulle alltså
uppgå till (72—33) 39. Enär omorganisationen förutsätter indragning
av ett relativt stort antal tjänster samt nedflyttning av tjänster i lägre löne
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
grad, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga övergångsföreskrifter
i lönehänseende.
Lönekostnaderna för nu föreslagna personalförstärkningar och tjänsteförändringar
kan beräknas till sammanlagt 710 000 kronor. Härutöver erfordras
en ökning av medelsanvisningen för vikariats- och övertidsersättningar
med 60 000 kronor. Vidare förordar jag under arvodesposten en
ökning med 44 000 kronor för ersättningar för vissa preparatprövningar,
arvoden till elever under vidareutbildning för laboratoriebiträden, arvode
till organisationsföredragande in. m. Å andra sidan beräknar jag i likhet
med styrelsen en minskning av medelsanvisningen med 65 000 kronor, enär
samtliga nya tjänster vid den virologiska avdelningen ej torde komma att
besättas redan fr. o. in. budgetårsskiftet, och med ytterligare i runt tal
10 000 kronor för utbyte av fem laboratoriebiträden mot institutionsbiträden.
De totala kostnaderna för personalförstärkningar m. in. uppgår sålunda
för nästa budgetår till (710 000 + 60 000 + 44 000 — 65 000 - -10 000)
739 000 kronor.
I enlighet med utredningens och styrelsens förslag upptager jag ett belopp
av 51 000 kronor för en ny anslagspost till expertis och tillfällig arbetskraft,
som bör fördelas å en av Kungl. Maj:t maximerad delpost till
expertis å 50 000 kronor och en förslagsvis betecknad delpost å 1 000 kronor
till tillfällig arbetskraft. Av statsmakterna förutsatt personalorganisation
får självfallet inte rubbas genom att varaktiga tjänster inrättas med anlitande
av sistnämnda delpost. Liksom utredningen förutsätter jag också, att
laboratoriets styrelse årligen i petita redovisar i vad mån delposten tagits
i anspråk. I anslutning härtill föreslår jag i likhet med utredningen, att den
f. n. förslagsvis betecknade anslagsposten till övrig icke-ordinariepersonal
i fortsättningen upptages som obetecknad.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit erfordras en ökning av medelsanvisningen
med (739 000 + 51 000) 790 000 kronor. Härtill kommer den
automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löne- och arvodesregleringar,
samt höjning av rörligt tillägg m. m. med i runt tal 503 000 kronor. På
grund härav bör anslaget uppräknas med (790 000 + 503 000) 1 293 000
kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknar jag till (5 154 000 + 1 293 000)
6 447 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår av
följande avlöningsstat. I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar,
som föranledes av vad jag i det föregående anfört och föreslagit.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium,
som föranledes av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1961/62:
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Aulöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .............................. 694 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ............ 189 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .................... 51 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 016 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 403 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................... 94 000
Summa kronor 6 447 000;
c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 447 000
kronor.
B. Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader
Anslag Nettoutgift
1958/59 ........................ 3 108 000 3 195 435
1959/60 ........................ 3 244 000 5 299 172
1960/61 (statsliggaren s. 1052) ... 3 317 000
1961/62 (förslag) ................ 3 493 000
Yrkande
Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium (skr. 30/8 1960) hemställer,
att anslaget höjes med 226 000 kronor.
1. Sjukvård m. m.....................
2. Reseersättningar...................
3. Bränsle, lyse, gas och vatten........
4. Övriga expenser....................
5. Publikationstryck..................
6. Kostnader för vetenskapliga arbeten .
7. Inköp av bakteriologiska preparat ...
8. Inköp och underhåll av inventarier och
instrument........................
9. Inköp av humanblod...............
10. Frystorkning, fraktionering, analyser
m. m..............................
11. Klinisk prövning av preparat.........
12. Inköp och underhåll av djur........
13. Inköp av förbrukningsartiklar.......
14. Tjänstedräkt m. m..................
15. Tvätt och inre renhållning.........
16. Yttre renhållning m. m..............
17. Automobiler och transporter.........
18. Diverse utgifter....................
Utgifter 1959/60 |
Anslag 1960/61 |
Förslag |
ökn. el. |
33 946 |
23 000 |
35 000 |
+ 12 000 |
15 514 |
16 000 |
35 000 |
+ 19 000 |
269 260 |
255 000 |
350 000 |
+ 95 000 |
124 995 |
135 000 |
165 000 |
+ 30 000 |
2 833 |
4 000 |
4 000 |
— |
10 878 |
12 000 |
— |
—12 000 |
2 202 163 |
350 000 |
400 000 |
+ 50 000 |
262 434 |
310 000 |
315 000 |
+ 5 000 |
291 649 |
150 000 |
200 000 |
+ 50 000 |
15 260 |
35 000 |
30 000 |
— 5 000 |
— |
— |
10 000 |
+ 10 000 |
839 363 |
850 000 |
925 000 |
+ 75 000 |
924 780 |
950 000 |
970 000 |
+ 20 000 |
26 094 |
30 000 |
30 000 |
— |
150 153 |
160 000 |
30 000 |
— 130 000 |
6 751 |
8 000 |
10 000 |
+ 2 000 |
20 231 |
18 000 |
32 000 |
+ 14 000 |
692 |
11 000 |
2 000 |
— 9 000 |
+ 226 000
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Motiv
I överensstämmelse med SBL-utredningens förslag har vissa omdispositioner
och justeringar gjorts i omkostnadsstatens uppställning.
1) Posten bör uppräknas till 35 000 kronor med hänsyn till belastningen.
2) För resor för det epidemiologiska fältarbetet bör beräknas oförändrat
16 000 kronor.
Styrelsen hemställer om bemyndigande att förordna om internordiska
tjänsteresor för SBL:s befattningshavare. För ifrågavarande resor bör beräknas
ett belopp av 4 000 kronor. Vidare hemställer styrelsen under åberopande
av uttalande av SBL-utredningen, att Kungl. Maj :t måtte utverka
bemyndigande att — efter framställning från SBL i varje särskilt fall -—
få disponera anslagsposten för utomnordiska resor. För detta ändamål beräknas
15 000 kronor. Anslagsposten bör alltså upptagas med (16 000 +
4 000 + 15 000) 35 000 kronor.
3) I förhållande till nuvarande lokaler utgör den nya virusbyggnaden ett
betydande volymmässigt tillskott. Den speciella utrustningen för ventilation,
kyla, vattenrening, sterilisering etc. har hög elkrafts- och ångförbrukning.
Av härav föranledd kostnadsökning beräknas 30 000 kronor för elkraft,
3 000 för gas, 27 000 för eldningsolja, 15 000 för vatten och 5 000 i övrigt,
vartill kommer att belastningen å posten under budgetåret 1959/60 överstigit
för innevarande budgetår anvisat belopp med cirka 15 000 kronor.
Posten bör sålunda uppräknas med (30 000 + 3 000 + 27 000 + 15 000 +
5 000 + 15 000) 95 000 kronor.
4) För blankettinköp m. in. beräknas 58 000 kronor, för övrig kontorsmateriel
15 000, för telefon- och telegramkostnader tillhopa 66 000, för inköp
av böcker och facktidskrifter 20 000 kronor och för annonser och diverse
utgifter av expensnatur oförändrat 6 000 kronor.
6) Posten utgår i enlighet med förslag av SBL-utredningen.
7) De onormalt höga merutgifterna härrör från inköpen av influensavaccin
i samband med epidemin i början av år 1960. Posten bör beräknas
efter normalförhållandena till 350 000 kronor med tillägg av 50 000 kronor
för inköp av terapeutiska sera.
8) Enär en stor del av SBL:s utrustning är gammal och försliten, bör
beloppet för löpande utgifter, som till stor del tages i anspråk enbart för
återanskaffning och reparation, ökas från 60 000 till 70 000 kronor. Såsom
under de senaste åren bör 75 000 kronor av det under posten anvisade beloppet
få tagas i anspråk efter särskilt medgivande.
9) Tillverkningen av flera nya immunglobuliner samt uppbyggandet av
erforderliga lagerkvantiteter av dessa preparat har bidragit till den höga
belastningen.
10) Då bl. a. en viss ökning av medelsbehovet för frystorkning och fraktionering
kan förutses och utgifter för vissa andra ändamål tillkommer bör
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
av den låga belastningen föranledd nedräkning begränsas till 5 000 kronor.
11) Posten, som är ny, har upptagits i enlighet med SBL-utredningens
förslag.
12) För apinköp bör beräknas oförändrat 500 000 kronor. För inköp av
större djur erfordras 25 000 kronor, vilket till följd av övergång till bruttoredovisning
av inköp och försäljning av dessa djur medför en anslagsmässig
ökning. Utgifterna för inköp av smådjur och foder belöpte under budgetåret
1959/60 till 382 000 kronor. Med hänsyn till väntade prishöjningar och
ökat djurbehov för den virusdiagnostiska verksamheten bör för ändamålet
beräknas 400 000 kronor. Sammanlagt erfordras alltså (500 000 + 25 000 +
400 000) 925 000 kronor.
13) Utbyggnaden av den virologiska avdelningen medför ökade utgifter
under posten.
15) Nedräkningen föranledes av att kostnaderna för städlöner överförts
till avlöningsanslaget.
16) Då underhållet av SBL:s område eftersatts i samband med de senaste
årens anläggningsarbeten, bör posten uppräknas till 10 000 kronor.
17) För de löpande utgifterna under posten bör beräknas 20 000 kronor
och för utbyte av en paketbil, som varit i drift sedan år 1954, cirka 12 000
kronor.
18) Enär medel för nästa budgetår icke behöver anvisas för verkskyddskostnader,
kan posten nedräknas till 2 000 kronor.
Departementschefen
Såsom framgått av det föregående har SBL-utredningen föreslagit vissa
omdispositioner och omrubriceringar under laboratoriets omkostnadsstat.
De föreslagna ändringarna föranleder ingen erinran från min sida. Jag avser
att i det följande redovisa desamma i samband med min prövning av
medelsbehovet under ifrågakommande anslagsposter.
Styrelsens beräkning av medelsbehovet under de skilda anslagsposterna
finner jag mig i stort sett kunna godtaga. Sålunda beräknar jag under posten
till sjukvård m. in. med hänsyn till belastningen en höjning med 12 000
kronor.
Jag finner mig icke kunna biträda styrelsens hemställan att i enlighet
med förslag av SBL-utredningen få bestrida kostnaderna för utomnordiska
resor från anslagsposten till reseersättningar. Däremot beräknar jag under
anslagsposten en höjning med 4 000 kronor till 20 000 kronor för tjänsteresor
till de nordiska länderna för laboratoriets befattningshavare.
Under anslagsposten till expenser förordar jag till följd av väntade ökade
utgifter i samband med ianspråktagandet av den nya virusbyggnaden, att
delposten till bränsle, lyse, gas och vatten uppräknas med 75 000 kronor till
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
330 000 kronor och delposten till övriga expenser med 20 000 kronor till
155 000 kronor. Av samma anledning bör posten till inköp av förbrukningsartiklar
höjas med 20 000 kronor till 970 000 kronor.
Rubriceringen av nuvarande post till kostnader för vetenskapliga arbeten
synes mindre adekvat med hänsyn till verksamheten vid SBL. Med posten
avsedda utgiftsändamål bör såsom SBL-utredningen föreslagit fortsättningsvis
bestridas från en ny post till klinisk prövning av preparat, vilken
i enlighet med styrelsens förslag torde kunna upptagas med 10 000 (— 2 000)
kronor.
Enär tillverkningen av terapeutiska sera vid laboratoriet föreslagits skola
upphöra, bör anslagsposten till inköp av bakteriologiska preparat höjas med
50 000 kronor till 400 000 kronor för att täcka kostnaderna för import av
sådana preparat.
De nuvarande anslagsposterna till inköp av blod för tillverkning av konvalescentsera
och till frystorkning av sera m. m. bör i enlighet med utredningens
förslag omrubriceras. Den förstnämnda posten, kallad inköp av
humanblod, bör med hänsyn till belastningen uppräknas med 50 000 kronor
till 200 000 kronor. Den senare posten, benämnd frystorkning, fraktionering,
analyser in. in. torde, såsom styrelsen föreslagit, kunna sänkas med 5 000
kronor.
För inköp och underhåll av inventarier och instrument beräknar jag oförändrat
belopp, 310 000 kronor. Härav bör för nästa budgetår ett belopp av
50 000 kronor få disponeras först efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
Posten till inköp och underhåll av djur, med vilken har sammanförts
den tidigare särskilda posten till inköp av apor för tillverkning av poliovaccin,
bör med hänsyn till belastningen och övriga av styrelsen åberopade
skäl uppföras med 925 000 (+ 75 000) kronor.
Jag biträder styrelsens förslag om uppräkning av posten till yttre renhållning
av vägar och planteringar m. in. med 2 000 kronor till 10 000
kronor samt av posten till automobiler och transporter med 14 000 kronor
till 32 000 kronor, bl. a. för utbyte av en skåpbil.
Styrelsens förslag om en sänkning av posten till tvätt och inre renhållning
med 130 000 kronor till 30 000 kronor på grund av överförandet av
städpersonalens lönekostnader till avlöningsanslaget och av posten till diverse
utgifter med 9 000 kronor till 2 000 kronor med anledning av bortfallande
verkskyddskostnader föranleder inga erinringar från min sida.
Ej heller mot styrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt under anslaget,
innebärande oförändrad medelsanvisning, har jag funnit anledning till
erinran.
Vid bifall till vad nu förordats bör anslaget uppräknas med (12 000 + 4 000
+ 75 000 + 20 000 + 20 000 — 2 000 + 50 000 + 50 000 — 5 000 + 75 000 +
2 000 + 14 000 — 130 000 — 9 000) 176 000 kronor och sålunda bestämmas
till (3 317 000 + 176 000) 3 493 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 63
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
3 493 000 kronor.
Med bifall till vad departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Börje Alpsten
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961
Bilaga A
SBL-utredningens förslag till ändrad avdelningsindelning för SBL
Nuvarande
indelning
Föreslagen
indelning
Styrelse
Virologisk
avd.
34
Kemisk
avd.
29
Föreståndare
Diagnostisk
avd.
Bakteriologisk
avd.
58
Serologisk
avd.
Ekonomi
avd.
103
Virusavd.
95
Produktionsavd.
89
Ekonomiavd.
143
Till
SVA
1 Epidemiologisk avd.
3 Kemiskt laboratorium.
3 Stordjurstallar.
Siffrorna i rutorna anger antalet befattningshavare.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 61
102152
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Propositionen........................................ .
Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 2
Utdrag av statsrådsprotokollet den 27 januari 1961........................ 4
I. Inledning.................................... ^
II. Nuvarande organisation och arbetsuppgifter......................... 5
III. Organisationsförslag.................................... g
SBL — utredningen.................................. g
1. Förändringar beträffande den nuvarande produktionen............ . . g
2. Utvecklingsarbete och forskning..........................’'' ’" 12
3. Inre organisation och personalfrågor............................ 15
4. Lokal- och utrustningsfrågor............................ 27
5. Tidsplan för omorganisationen.................................. 29
6. Budgetmässig ställning..................................... ” gg
7. Kostnads- och anslagsfrågor............................. 31
Yttrandena........................................ 32
Departementschefen................................... 41
V. Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62............................... 49
A. Statens bakteriologiska laboratorium:
Avlöningar............................................ 40
Yrkande............................................. 4g
Motiv............................................... 51
Departementschefen......................................... 53
B. Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader........................................... 5g
Yrkande........................................ *" gg
Motiv............................i”"”!.’"!!."”"!"! eo
Departementschefen.......................................... gl
SIlL-utredningens förslag till ändrad avdelningsindelning för SBL.............. 64