Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

1

Nr 35

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring
av lagen om fiskevårdsområden; given Stockholms
slott den 27 januari 1961,

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 5 maj 1960 (nr 130) om fiskevårdsområden.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med propositionen avses en ändring av omröstningsreglerna inom fiskevårdsområde
i det fall fiskevårdsområdet bildats av fiske som hör till allenast
en fastighet och denna ej utgöres av endast rätt till fiske. Samma majoritet,
som för sådant fall är tillräcklig för att fiskevårdsområde skall komma
till stånd, skall enligt förslaget ha möjlighet att i samband med bildandet
besluta att rösträtten skall utövas efter annan grund än den eljest gällande
principen om röstning efter huvudtalet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 35

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 5 maj 1960 (nr 130)
om fiskevårdsområden

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 5 maj 1960 om fiskevårdsområden
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

9 §•

Där ej---------- — lottning ske.

För den----------skall gälla.

Delägarna må vid fiskevårdsområ- Delägarna må vid fiskevårdsområdes
bildande besluta annan beräk- des bildande besluta annan beräkningsgrund
för rösträttens utövande, ningsgrund för rösträttens utövande,
om anslutning härtill föreligger i den om anslutning härtill föreligger i den
omfattning som i 6 § första stycket omfattning som enligt 6 § första eller
sägs. Eljest må särskild beräknings- andra stycket kräves för fiskevårdsgrund
för rösträtten bestämmas en- områdets bildande. Eljest må särskild
dast om samtliga delägare äro ense beräkningsgrund för rösträtten bedärom.
stämmas endast om samtliga delägare

äro ense därom.

Denna lag tråder i kraft den 1 april
1961; dock skall den nya lagen ej
gälla, där länsstyrelse före nämnda
dag meddelat beslut om fiskevårdsområdes
bildande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1961

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, förslag till lag om ändrad
lydelse av 9 § lagen om fiskevårdsområden samt anför därvid följande.

'' Till grund för den föregående år antagna lagen om fiskevårdsområden
(SFS 130) låg ett omfattande och flerårigt utredningsarbete. I den departementspromemoria
som utgjorde det sista utredningsförslaget föreslogs,
att fiskevårdsområde skulle kunna bildas i vattenområde, där fisket var i
sin helhet samfällt eller eljest tillhörde två eller flera fastigheter, vilka icke
var i samme ägares hand. Bestämmelsen gick närmast tillbaka på ett förslag
av lagberedningen i ett remissyttrande över fiskeristyrelsens betänkande
Fiskeområde (SOU 1956: 17).

I den till riksdagen avlåtna propositionen, som i denna del överensstämmer
med den antagna lagtexten, blev emellertid det särskilda kravet att fisket
skulle vara samfällt eller eljest tillhöra två eller flera fastigheter struket.
Det möter sålunda inget hinder att bilda fiskevårdsområde av fiske som tillhör
eller utgör en enda fastighet, t. ex. av ett s. k. skattlagt fiske. Däremot
måste delägarna i fisket alltid vara minst två. Vid beslutet om inhämtande
av lagrådets yttrande över lagförslaget anförde jag beträffande sådana fiskevårdsområden,
som skulle komma att bildas av ett skiftat fiske eller av en
fastighet, vartill hörde dylikt fiske och som ägdes av flera personer, till motivering
av lagens innehåll i denna del bl. a. följande (prop. 1960: 50 s. 53 f).

I de fall då sådant fiske angränsar annat enskilt fiske och de tillsammans
kan anses som en lämplig fiskevårdsenhet föreligger inget problem. Förhållandet
är emellertid inte sällan sådant att särskilt skattlagda fisken eller
fastigheter med betydande enskilt fiske är så belägna att de inte angränsar
andra enskilda fisken. Dessa fastigheter, som i regel är obebodda, har ofta
sitt huvudsakligaste värde i fisket. Delägarnas antal är ofta mycket stort.
Fall har uppgivits då antalet uppgår till över 200. Sämjedelning har i regel
inte ägt rum. Å dylik fastighet är varken 24 § fiskerättslagen eller 1913 års
lag tillämplig. I fall där delägarna varit många och enighet inte förelegat
har man i praktiken försökt lösa uppkommande svårigheter med stöd av
lf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 35

4

Kungl. Mai:is proposition nr 35 år 1961

1904 års lag om samäganderätt genom förordnande av god man. Denne skall
emellertid enligt lagens 3 § förordnas på viss tid. Erfordras efter utgången av
sådan tid fortsatt behov av god man, måste nytt förordnande utverkas.
I regel hyser emellertid delägarna inte någon önskan att rubba på bestående
äganderättsförhållanden, varför mången gång ett kontinuerligt behov av
god man föreligger. Den kritik som jag tidigare (prop. s. 47 f.) riktat mot
24 § fiskerättslagen torde med minst samma berättigande kunna riktas mot
samäganderättslagens användbarhet för föreliggande ändamål. Det synes
mig därför angeläget att den nya lagstiftningen utformas så att den kommer
att omfatta även dessa fisken. I de fall då den föreslagna lagen skiljer
mellan skiftat och oskiftat fiske torde de nu behandlade fiskena i allmänhet
inte böra betraktas som oskiftade.

Vid lagförslagets riksdagsbehandling blev de fiskevårdsområden som bildades
av endast en fastighet eller det till endast en fastighet hörande fisket
föremål för särskild uppmärksamhet. I motioner (I: 531 och II: 660, sipsemellan
likalydande) framhölls det angelägna i att fiskevårdsområde i dessa
fall kunde bildas under mindre stränga förutsättningar än vad som eljest
skulle gälla. Motionerna vann riksdagens bifall och det däri framställda
förslaget till lagtext äger till sitt innehåll direkt motsvarighet i 6 § andra
stycket lagen om fiskevårdsområden. Paragrafen, som har rubriken Förutsättningar
för fiskevårdsområdes bildande, är av följande lydelse.

Fiskevårdsområde må bildas om samtycke föreligger antingen från delägare,
som företräda mer än hälften av delaktighetstalet och tillika utgöra
minst en tredjedel av antalet delägare, eller från delägare, som utgöra mer
än halva antalet delägare och tillika företräda minst en tredjedel av delaktighetstalet.
Skall fiskevårdsområdet omfatta ett eller flera vart för sig
oskiftade fisken, erfordras därjämte samtycke från minst en delägare inom
varje sådant fiske.

Hör fisket till allenast en fastighet och utgör det ej ensamt för sig en fastighet,
må dock fiskevårdsområde bildas, om samtycke därtill lämnas av
mer än halva antalet delägare eller av delägare, vilka företräda mer än hälften
av delaktighetstalet.

Äro de i första eller andra styckena angivna förutsättningarna uppfyllda,
skall fiskevårdsområdet bildas, om det befinnes lämpligt med hänsyn till
vattenområdets och fiskets beskaffenhet och omfattning samt förhållandena
i övrigt.

Till motivering av det under riksdagsbehandlingen tillkomna andra stycket,
till vilket någon motsvarighet ej fanns i propositionen, ydtrade tredje
lagutskottet (utlåtande nr 8/1960 s. 64).

Det framgår av såväl propositionen som motionerna I: 531 och II: 660 att
särskilda svårigheter föreligger, när det gäller förvaltningen av vissa skärgårdsfisken.
Var och en av de fastigheter det här gäller består av en skärgård
eller grupp av öar, holmar och grund med tillhörande vatten- och
fiskerätt. Dessa fastigheter är i jordeboken upptagna såsom särskilda fiskelägenheter.
De saknar i regel fast bosättning. Fastigheterna har i allmänhet
under mitten av 1800-talet av kronan försålts till bönder i angränsande, bebodda
delar av skärgården men har därvid icke sammanlagts med köparnas
övriga fasta egendom. Genom arvskiften och försäljningar har antalet delägare
vuxit betydligt. Andelarna är ofta mycket små. Sålunda uppges att
lagfart i flera fall meddelats å 1/18 000 och ännu mindre andelar. Det är

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

5

för utskottet känt att en icke önskvärd handel med dylika mycket små fastighetsdelar
förekommit i ej obetydlig utsträckning.

Så som kraven på anslutning för att fiskevårdsområde skall komma till
stånd utformats i propositionen finns det anledning att räkna med, att
fiskevårdsområden i de speciella fall varom nu är tal endast undantagsvis kan
komma till stånd. Å andra sidan är det både från allmän synpunkt och med
tanke på skärgårdsbefolkningens intressen just i dessa fall särskilt angeläget
att kunna bilda fiskevårdsområde. Detta syfte torde man i enlighet
med motionärernas förslag kunna nå genom att kräva anslutning från en
enkel majoritet, räknat efter huvudtal eller delaktighet och därvid således
avstå från den eljest föreskrivna anslutningen i både huvudtal och delaktighet.
Då det saknas anledning att utsträcka denna specialregel till de särskilt
skattlagda fiskena (enligt kammarkollegiets terminologi »i jordeboken upptagen
särskild fiskelägenhet», se prop. s. 172) över huvud taget, synes den
böra begränsas till sådana fall, där fiskevårdsområdet bildas av endast en
fastighets fiske och detta fiske ej ensamt för sig utgör en fastighet. Till
fastigheten skall således höra både fiske och »grund».

Rösträtten inom den särskilda kategori av fiskevårdsområden, varom talas
i 6 § andra stycket lagen om fiskevårdsområden följer samma regler som
eljest gäller för omröstning inom sådan samfällighet. Detta innebär -— enligt
huvudregeln i 9 § första stycket — att inom det färdigbildade fiskevårdsområdet
varje delägare har en röst och att alla röster äger samma röstvärde.
För vissa frågor har stadgats särskilda omröstningsregler. Viss anslutning
räknat efter delaktighet kräves sålunda — förutom vid fiskevårdsområdes
bildande — för beslut om upplåtelse (10 §) och tillskott (12 §) samt sådana
beslut om ändring av fiskevårdsområde, varå bestämmelserna om
bildande är tillämpliga (23 §). För vissa beslut kräves enhällighet (8, 9, 12
och 13 §§). Härutöver kan emellertid delägarna själva besluta att röstning
skall ske efter annan grund än huvudtalet t. ex. efter delaktighet (9 § tredje
stycket). Detta kan dock ske endast i samband med fiskevårdsområdets
bildande och under förutsättning att anslutning till ett sådant röstningsförfarande
föreligger hos delägare till sådant antal och delaktighet som enligt
6 § första stycket kräves för att ett fiskevårdsområde skall komma till
stånd, d. v. s. enkel majoritet efter huvudtal eller delaktighet och därjämte
anslutning från en tredjedel efter den andra beräkningsgrunden. Vill delägarna
efter fiskevårdsområdets bildande rösta efter annan grund än vad
lagen eller stadgarna föreskriver kräves enhällighet.

I en till Kungl. Maj:t riktad framställning (skr. 16/11 1960) har länsstyrelsen
i Stockholms län anmält, att förhållandena inom vissa delar av
Stockholms yttre skärgård icke vore i allo tillfredsställande på fiskets område.
Det fanns visserligen anledning att vänta att lagen om fiskevårdsområden
skulle komma att i åtskilliga hänseenden åstadkomma förbättrade
förhållanden, främst i fråga om de särskilda skärgårdsfisken som avsågs
i 6 § andra stycket av lagen. Då man i den nya lagen införde möjligheten
att fiskevårdsområde, när det gällde nu ifrågavarande fastigheter, skulle
kunna bildas med lägre krav på anslutning än eljest, syntes dock kon -

6

Knngl. Maj:ts proposition nr 35 år 1961

sekvensen ha bjudit att i dessa fall också den majoritet som erfordras för
att fiskevårdsområde skall komma till stånd skall, om den så önskar, kunna
genomdriva att rösträtten beräknas på annat sätt än efter huvudtalet.
Härutöver anför länsstyrelsen i denna del i huvudsak följande.

I Stockholms läns ytterskärgård finnes ett flertal sådana fiskefastigheter
som här avses. Antalet delägare i de olika fiskefastigheterna var tidigare inte
så stort att några egentliga konflikter förekom mellan delägarna. Under
1940-talet började emellertid i spekulationssyfte i två av fiskefastigheterna
en ganska omfattande försäljning av andelar. Detta jobberi har senare spritt
sig också till en tredje fastighet. De försålda andelarna tenderar att bli allt
mindre. Det är fara värt att företeelsen skall sprida sig också till andra
skärgårdsområden. Vad man vid försäljningarna främst lockat med har varit
möjligheterna till fiske och jakt; rätten härtill har angivits vara samma
för alla delägare oavsett andelens storlek. Den ökade splittringen av äganderätten
medför faror för de ifrågavarande skärgårdsområdenas natur och
för deras fågel- och fiskbestånd. Vidare medför splittringen stora nackdelar
för de delägare som ännu har kvar större andelar och inte fallit för frestelsen
att dela upp dem. — Länsstyrelsen hyser viss förhoppning att den nya lagen
om fiskevårdsområden skall kunna bidraga till bättre förhålladen. Länsstyrelsen
påpekar emellertid att genom att rösträtten skall grundas på huvudtalet
just de talrika ägarna av mikroskopiska andelar kan få ett dominerande
inflytande inom fiskevårdsområdet. Redan vid utformandet av stadgarna
kan det befaras att den överväldigande majoriteten av små andelar kommer
att påverka stadgarnas utformning på ett sätt som inte står i överensstämmelse
med den nya lagens syfte. -— I sin nuvarande utformning ger lagen om
fiskevårdsområden majoriteten i huvudtal en dominerande ställning och faran
för majoritetsmissbruk är för fiskefastigheternas del mycket stor. Lagen
synes inte komma att utgöra det skydd mot det osunda jobberiet som man
hoppats på. Man borde därför för fiskefastigheternas del öka möjligheterna
att rösta efter delaktighet.

Departementschefen

Frågan om hur bestämmelserna om rösträtt inom fiskevårdsområde skulle
utformas hörde till dem, som livligast debatterades under den förberedande
behandlingen av den nya lagstiftningen. I propositionen förordade jag, att
röstning i regel skulle ske efter huvudtalet men att en kvalificerad majoritet
bland delägarna i samband med fiskevårdsområdets bildande skulle kunna
besluta om röstning i annan ordning. Den sedermera utfärdade lagen
står i denna del i överensstämmelse med propositionen. Så är däremot inte
fallet i fråga om kravet på anslutning från delägarnas sida för att fiskevårdsområde
skall komma till stånd. I det av riksdagen antagna lagförslaget
infördes nämligen som ett andra stycke till 6 § en bestämmelse enligt
vilken mindre stränga krav på anslutning gäller, då fiskevårdsområde omfattar
det till allenast en fastighet hörande fisket och detta inte ensamt för

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1961

sig utgör en fastighet. Det räcker i dessa fall med anslutning från en enkel
majoritet i huvudtal eller delaktighet. Av utskottets motivering till bestämmelsen
framgår, att denna i första hand tillkommit för att äga tillämpning
på just de fiskelägenheter varom länsstyrelsen talar i sin framställning. Enligt
denna framställning bör nu sådana fiskevårdsområdens särställning
på det sättet ytterligare markeras att delägarna där lättare än eljest skall
kunna upphäva principen om röstning efter huvudtalet till förmån för annan
röstningsgrund, t. ex. delaktigheten.

I och för sig är det inte tilltalande att i en lagstiftning sådan som den
förevarande medge undantagsbestämmelser för speciella situationer. A andra
sidan råder, som framgått av det tidigare anförda, i Stockholms yttre
skärgård förhållanden som inte torde ha någon motsvarighet på annat håll
i riket och som medför särskilda svårigheter på fiskets och fiskevårdens
område. Jag anser att man därför i princip bör godtaga tanken på särbestämmelser
för dessa fall. Detta har ju för övrigt redan skett genom det av
riksdagen beslutade tillägget till 6 §, mot vilket jag inte haft något att erinra.
Även om en motsvarande jämkning av reglerna om rösträtt inte kan
anses som en nödvändig följdändring, bör enligt min mening en sådan övervägas.

Flertalet av dem som under senare tid förvärvat småandelar i skärgårdsfisken
har säkerligen handlat i de bästa avsikter. Likväl kan man inte bortse
från att en omfattande och inte önskvärd handel med sådana andelar förekommer.
Det kan därför med fog antagas att dessa delägare inte i allmänhet
är lika intresserade av god fiskevård som ägarna till de större andelarna. De
senare torde nämligen fortfarande i flertalet fall ägas av personer, som är
bofasta i skärgården och har fiske till huvudsaklig eller väsentlig försörjningskälla.
Eftersom den sistnämnda kategoriens intressen redan vid lagens
tillkomst blivit i viss mån beaktade och med hänsyn till de alldeles särskilda
förhållanden som råder i fråga om dessa fisken, synes det därför vara både
från enskild synpunkt rimligt och från allmän synpunkt bäst att den delägaropinion,
som kräves för ett sådant fiskevårdsområdes bildande, också skall
äga ett bestämmande inflytande på stadgarnas innehåll i fråga om rösträtten.
Det kan förväntas att genom en sådan reform den inte önskvärda handeln
med andelar i skärgårdsfisken skall kunna begränsas.

Det sålunda uppställda syftet torde enklast nås genom att lagens 9 § tredje
stycke på det sätt ändras att det i detta stycke nu stadgade undantaget
från de allmänna omröstningsreglerna skall gälla, om anslutning därtill
föreligger i den omfattning som enligt i 6 § första eller andra stycket kräves
för att fiskevårdsområdet skall komma till stånd.

Lagändringen synes böra träda i kraft snarast möjligt.

Länsstyrelsen har i sin framställning jämväl behandlat vissa andra frågor,
vilka torde få bli föremål för ytterligare överväganden inom berörda
departement.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

I enlighet med det anförda har inom departementet utarbetats förslag till
lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 5 maj 1960 (nr 130) om fiskevårdsområden.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

G. Luzell

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 23 januari
1961.

Närvarande:

justi tierådet Regner,
regeringsrådet Jarnerup,
justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 21 januari 1961 tillhandakommet utdrag av protokoll
över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 20 januari 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag angående ändrad Igdelse av 9 § lagen den 5 maj
1960 om fiskevårdsområden.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn M. Bäärnhielm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
T. Johansson

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 januari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, lagrådets den 23 januari
1961 avgivna utlåtande över det den 20 januari 1961 till lagrådet remitterade
förslaget till lag angående ändrad Igdelse av 9 § lagen den 5 maj 1960
(nr 130) om fiskevårdsområden.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden
att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen föreläggas riksdagen
till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Stig Johansson

602008

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag