Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

1

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1960/61; given
Stockholms slott den 3 januari 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1960:404) och
uppgår till 40 841 000 kronor å driftbudgeten samt 27 000 000 kronor å kapitalbudgeten.
Å driftbudgeten har* anvisats 641 000 kronor till bidrag till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), 7 200 000 kronor till bidrag
till Förenta Nationernas fond för Kongo, 29 000 000 kronor till kostnader
för svenska FN-styrkor in. m. samt 4 000 000 kronor till täckning av
beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. Av anslagen å
kapitalbudgeten avser 4 000 000 kronor engångsupprustning av Karlskrona
örlogsvarv och 23 000 000 kronor aktieteckning i ett nybildat bolag i Karlskrona.

Vissa ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för inneva1
llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 2

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1961

rande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid
dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tillläggsstat
II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under nu löpande
budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild
proposition, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—7) fattat,
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
239 500 kronor å driftbudgeten och 2 200 000 kronor å kapitalbudgeten.
Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig 125 000 kronor till bidrag
till Sveriges utsädesförening. Beloppet faller under jordbruksdepartementets
huvudtitel. Övriga anslag å tilläggsstat II avseende driftbudgeten
hänför sig till socialdepartementets och handelsdepartementets
huvudtitlar och uppgår till 30 000 respektive 84 500
kronor. — Äskandet å kapitalbudgeten avser en engångsförstärkning av
den under statens utlåningsfonder redovisade fiskerilånefonden.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Bo Jonas Sjönander

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter
Andra huvudtiteln

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter under
justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt
anför därvid följande.

C. Domstolarna

[1J Vattendomstolarna: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal är fastställd till 1 363 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av förenämnda anslag (bil. 4, p. 26) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1960/61 överskridas med
högst 80 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Margit Hirén

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

5

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter
Tredje huvudtiteln

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt anför därvid följande.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

[1] Förenta Nationerna. Till bidrag till Förenta Nationerna under budgetåret
1960/61 har riksdagen anvisat ett förslagsanslag av 4 301 300 kronor.
Däri ingår dels Sveriges bidrag till FN:s budget för år 1960 och dels Sveriges
bidrag till FN:s vaktstyrka i Främre Orienten, vilket senare bidrag reducerats
med 50 % på sätt framgår av till riksdagens statsutskott överlämnad
promemoria (SU 1960: 3).

Under innevarande budgetår har anslaget belastats med 2 547 231 kronor,
utgörande resterande del av Sveriges bidrag å totalt 3 587 266 kronor till
FN:s budget för 1960, samt med 710 888 kronor för andelen i kostnaderna
för nämnda vaktstyrka. Den 21 oktober 1960 har Kungl. Maj:t beslutat,
att Sverige i likhet med bl. a. Danmark och Norge frivilligt skall avstå från
möjligheten till 50 % reduktion av bidraget till vaktstyrkan. Anslaget har
därefter påförts ytterligare 725 951 kronor.

Behållningen å anslaget uppgår för närvarande till (4 301 300 -— 2 547 231
— 710 888 — 725 951) 317 230 kronor.

I skrivelse den 9 maj 1960 har FN:s generalsekreterare hemställt, att
medlemsstaterna — för underlättande av organisationens finansiella administration
— ville undersöka möjligheten att erlägga bidragen till budgeten
så tidigt som möjligt under FN:s budgetår, vilket sammanfaller med ka -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

lenderåret. Från svensk sida har förklarats, att svenska regeringen vore beredd
att positivt pröva framställningen. Med hänsyn till angelägenheten av
att kunna tillmötesgå generalsekreterarens begäran är avsikten att hela det
svenska bidraget till FN för 1961 skall erläggas snarast möjligt under innevarande
kalenderår. Storleken av bidraget kan dock ännu inte med säkerhet
bestämmas. En preliminär beräkning på grundval av nu kända förhållanden
ger emellertid vid handen ett medelsbehov av omkring 4 350 000 kronor.

För att finansiera de utomordentligt höga kostnader som uppstått främst
till följd av utsändandet av en militär vaktstyrka till Congo, har FN:s generalförsamling
beslutat om en tilläggsbudget för 1960, vilket för Sveriges del
innebär ett ytterligare medlemsbidrag å omkring 3 690 000 kronor, varav
3 500 000 kronor till ett särskilt anslag för FN :s Congo-styrka. Från vissa
länder, främst Amerikas Förenta Stater och Storbritannien, har ansenliga
frivilliga bidrag lämnats till täckande av FN:s kostnader för den militära
Congo-insatsen. Enligt FN:s beslut skall dock dessa bidrag i första hand
användas för att möjliggöra en reducering av bidragen från länder med
minsta betalningsförmåga och till överstigande del för att förstärka FN:s
rörelsefond.

Med anledning av vad sålunda anförts beräknas förevarande anslag till
Förenta Nationerna för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln komma
att utöver anvisat belopp belastas med (— 317 230 -j- 4 350 000 -j- 3 690 000)
7 722 770 kronor eller i runt tal 7 725 000 kronor. Med hänsyn till merbelastningens
storlek får jag hemställa, att densamma måtte av Kungl. Maj:t
för riksdagen

anmälas.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Pierre Bothén

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

7

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt
anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 12. Arbetskliniken i Stockholm. Under denna rubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 285 000 kronor.

Styrelsen för statens arbetsklinik i Stockholm har (skr. 2/9 och 16/11
1960) inkommit med framställningar om anslag å tilläggsstat dels för uppförande
och utrustning av en monteringsbar verkstadsbarack dels ock för
täckande av vissa andra utgifter under innevarande budgetår.

Klinikstyrelsen har bl. a. anmält, att disponibla medel för innevarande
budgetår inte täcker utgifterna för löpande driftkostnader. Utgifterna beräknas
till sammanlagt ca 335 000 kronor. För bestridande av dessa utgifter
disponerar styrelsen sammanlagt 306 526 kronor, varav 10 306 kronor
utgöres av en för forskningsändamål avsedd donation. Styrelsen beräknar
sålunda det ytterligare medelsbehovet till 30 000 kronor. Dessa beräkningar
grundar sig på en nettoredovisning av behovet med bortseende från inkomster
och utgifter för patientarbeten samt sådana kostnader för höjda
löner, som kommer att bestridas från förslagsanslaget till Täckning av
beräknade merkostnader för löner och pensioner m. in.

Departementschefen

Vid behandlingen av anslaget till arbetskliniken för innevarande budgetår
(V ht 1960 s. 147) hänvisade jag till att möjligheterna till en ökning av

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

verksamheten var små då det inte visat sig möjligt att lösa lokalfrågan för
kliniken. Med hänsyn härtill samt till den reservation som beräknades komma
att finnas på anslaget vid utgången av budgetåret 1959/60 upptogs anslaget
med oförändrat belopp. Verksamheten vid kliniken har emellertid
redan under förra budgetåret kunnat bedrivas intensivare än vad som förutsågs
vid anslagsberäkningen och reservationen å anslaget hade därför
vid budgetårsskiftet gått ned avsevärt. De medel som står till förfogande
för innevarande budgetår torde inte förslå för att uppehålla verksamheten
i oförändrad omfattning. Det är av vikt att någon inskränkning av verksamheten
ej behöver företas. Ytterligare medel bör därför tillföras kliniken.
Då kostnaderna för densamma bestrides från reservationsanslag bör detta
ske genom att erforderligt belopp anvisas på tilläggsstat. Jag förordar, att
30 000 kronor anvisas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arbetskliniken i Stockholm på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bengt Lundin

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

9

Bilaga i

Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61
samt anför därvid följande.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

[1] Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader

Såsom rörelsekapital för Ultuna egendom anvisades av 1907 års riksdag
ett belopp av 30 000 kronor.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59 (Bil. 30, jordbruksdepartementet,
s. 34) anvisade 1958 års riksdag ett investeringsanslag av 60 000 kronor
som ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom. Genom beslut den 20 februari
1959 har Kungl. Maj:t fastställt plan för återbetalning av sistnämnda
belopp. Enligt denna plan skulle återbetalning ske genom amortering den 15
juli årligen med ett efter egendomens driftsöverskott för vederbörande räkenskapsår
anpassat belopp på så sätt att hela beloppet återbetalats den 15
juli 1968.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 20/1
1960) hemställer, att ett belopp av 53 000 kronor måtte ställas till förfogande
för att täcka under budgetåret 1958/59 uppkommet driftunderskott vid
egendomen. Högskolestyrelsen anför följande.

Underskottet torde huvudsakligast kunna tillskrivas det dåliga skörderesultatet,
varigenom inkomsterna av försålda produkter blivit väsentligt mindre
än beräknade. Trots strävan att minska utgifterna, bl. a. genom en väsentlig
nedskärning av posten avlöningar, har ett underskott inte kunnat
undvikas. Enligt styrelsens mening kan man inte räkna med att det skall
vara möjligt för egendomen att under de kommande åren på föreskrivet

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

sätt återbetala 60 000 kr., samtidigt med att ett tillfredsställande rörelsekapital
bibehålies till egendomens förfogande.

Yttranden. Statskontoret anför, att inom statskontoret tillgängliga
uPP§ifter utvisar, att rörelsen vid egendomen under tioårsperioden 1948/49
—1957/58 lämnat ett överskott på sammanlagt 51 760 kronor 32 öre, vilka
medel inlevererats till ämbetsverket och tagits till uppbörd å inkomsttiteln
III. Diverse inkomster: 5. Övriga diverse inkomster. Enligt vad statskontoret
under hand inhämtat utgjorde det disponibla rörelsekapitalet den 19 januari
1960 i runt tal 19 000 kronor. Någon återbetalning av rörelsekapitalet har
enligt uppgift hitintills inte skett. Med hänsyn till att styrelsen dels har att
återbetala rörelsekapitalet å 60 000 kronor, dels skall till statskontoret inleverera
eventuellt återstående driftsöverskott torde för att täcka det uppkomna
driftsunderskottet inte återstå annat än att för ändamålet anvisa ett
anslag å högst 53 000 kronor på driftbudgeten.

Riksräkenskapsverket förordar, att ett särskilt anslag anvisas på tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1960/61 för täckande av förevarande underskott.
Riksräkenskapsverket erinrar om att egendomsförvaltningen —
bortsett från föreskriven amortering av det under fonden för förlag anvisade
ytterligare rörelsekapitalet för egendomen — har att årligen inleverera
sitt överskott till statsverket. Med hänsyn härtill bör uppkommande underskott
täckas genom medelsanvisning från riksstaten.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker, att egendomen genom anvisning
på driftbudgeten av ett särskilt anslag på 53 000 kronor beredes täckning
för ifrågavarande driftsunderskott för verksamhetsåret 1958/59, som i
huvudsak får tillskrivas det till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden
dåliga skörderesultatet.

Departementschefen

I likhet med remissmyndigheterna anser jag, att medel bör ställas till förfogande
för täckande av ifrågavarande driftsunderskott vid Ultuna egendom
till ett belopp av 53 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1960/61 anvisade förslagsanslaget
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader
må till täckande av driftunderskott vid Ultuna
egendom tagas i anspråk ett belopp av högst 53 000 kronor.

[2J Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett förslagsanslag av 2 516 600 kronor.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 25/8 1960) hemställer i egenskap av
huvudman för den statsunderstödda trädgårdsskolan å Experimentalfältet,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid skolan

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

å tilläggsstat för innevarande budgetår, såsom särskilt driftkostnadsbidrag
för budgetåret 1960/61 upptaga ett belopp å 67 000 kronor. Akademien erinrar
om att ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag under budgetåret
1953/54-—1955/56 utgått med 45 000 kronor per år, under budgetåret 1956/
57 med 51 000 kronor samt under budgetåren 1957/58—4959/60 med 57 000
kronor årligen.

Akademien anför vidare i huvudsak följande.

I sin framställning om medel för ändamålet under budgetåret 1959/60
hemställde akademien om höjning av det särskilda driftkostnadsbidraget
från 57 000 kr. till 65 000 kr. eller med 8 000 kr. Någon höjning av anslaget
beviljades emellertid inte.

Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat
för trädgårdsskolan läsåret 1960/61 framgår enligt akademien, att den
föregående år begärda anslagsökningen å 8 000 kr. inte skulle vara tillräcklig
för täckande av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna för läsåret
1960/61 utan att en ytterligare höjning av bidraget erfordras, nämligen
till 10 000 kr. Det ökade behovet sammanhänger dels med viss minskning
av det ordinarie driftkostnadsbidraget samt av hyresinkomsterna som
följd av något minskat elevantal, dels med vissa ofrånkomliga utgiftsstegringar.

Akademien har tidigare, bl. a. i samband med ställningstaganden till frågan
angående sitt huvudmannaskap för skolan, framhållit, att akademien,
i den mån statsbidragen enligt gällande bestämmelser ej räcker till att bestrida
de med skolverksamheten förenade kostnaderna, inte hade annan
möjlighet att täcka på så sätt inträffande brist än genom möjligen uppkommande
överskott å den merkantila trädgårdsdriften. För den brist i skolans
stat för läsåret 1960/61, som skulle uppkomma, därest driftkostnadsbidraget
icke uppräknas, torde emellertid inte kunna påräknas täckning genom inkomster
från trädgården.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 8/8 1960) hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag
av 35 000 kronor för läsåret 1960/61. Styrelsen anför, att den på grund av
ökade kostnader för skolans drift sett sig nödsakad att under de senaste åren
begära högre anslag av allmänna medel. Styrelsen åberopar vidare till stöd
för framställningen ett vid denna fogad statförslag för läsåret 1960/61.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande över framställningarna lämnat följande
redogörelse för gällande bidragsbestämmelscr på området.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen 1951:664 om statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter
m. m., jämförda med 51 § stadgan 1951:665
för statsunderstödda trädgårdsskolor och fruktodlingsskolor utgår sedan den
1 november 1953 statsbidrag till täckande av trädgårdsskolornas driftkostnader
med dels ett grundbidrag av 12 900 kr. för skola och läsår, dels ock
ett til läggsbidrag av 1 kr. 40 öre om dagen för varje elev, som deltager i
skolornas undervisning; dock att statsbidrag till driftkostnader icke må utgå
med högre belopp än som svarar mot tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen
godkända driftkostnader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av
elevbostäder. I konsekvens härmed stadgas uttryckligen såsom villkor för
nyss angivna statsbidrag till trädgårdsskolornas driftkostnader, att ett belopp,
motsvarande minst eu tredjedel av statsbidraget till driftkostnaderna
(det s. k. ortsbidraget) skall tillskjutas från annat håll. Ortsbidragen utgår

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

också vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter med större belopp än
stadgat minimum.

Vad angår de aktuella anslagsframställningarna anför lantbruksstyrelsen,
att de båda trädgårdsskolorna i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens
betänkande enligt styrelsens mening bör såsom hittills få
fortsätta sin verksamhet under läsåret 1960/61. Då skolorna emellertid inte
kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning utan extra driftkostnadsbidrag
förordar styrelsen, att de jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande
av sådana bidrag. Styrelsen tillstyrker de av skolornas huvudmän
äskade beloppen, 67 000 kronor resp. 35 000 kronor.

Departementschefen

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att särskilda driftkostnadsbidrag,
i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens betänkande,
bör utgå till skogs- och lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet
samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker även för läsåret
1960/61. Däremot är jag inte beredd tillstyrka någon höjning av de särskilda
bidragen. Dessa bör sålunda för sistnämnda läsår utgå med oförändrade
belopp av 57 000 respektive 30 000 kronor. Jag föreslår, att liksom tidigare
riksdagens medgivande inhämtas till att beloppen får bestridas ur det
förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats till bidrag till driftkostnader
för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1960/61 anvisade förslagsanslaget
Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader
må till ytterligare bidrag åt i det föregående angivna
trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk ett
belopp av sammanlagt högst 87 000 kronor.

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[3] Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader. Å
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett förslagsanslag av 111 900 kronor.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader (skr. 16/3
1960) hemställer att få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill
ett belopp av 150 000 kronor.

Styrelsen anför, att anstalten med den i statsverkspropositionen 1960
föreslagna ordningen för disponerandet av de överskottsmedel från jordbruksdriften
som beräknats för det löpande budgetåret icke inom rimlig tid
kan mera väsentligt nedbringa jordbrukets nuvarande skulder. I detta läge

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1961

13

Jiar styrelsen ansett det nödvändigt, att underställa Kungl. Maj :ts prövning
frågan om att tilldela anstalten ytterligare rörelsemedel. Enligt styrelsens
beräkningar skulle ett belopp av 150 000 kronor vara tillfyllest för att möjliggöra
för anstalten att betala de kortfristiga leverantörskulder som belastar
jordbruket. Härefter har anstaltsstvrelsen (skr. 17/9 1960) förnyat ifrågavarande
yrkande samt, därest denna framställning icke skulle kunna beviljas,
i stället hemställt om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

Yttranden. Statskontoret har anfört, att man icke torde kunna räkna
med att överskottsmedel kan stå till förfogande för likvidering av ifrågavarande
leverantörskulder. Vad gäller sättet för anvisande av medel för betalande
av leverantörskulderna bör enligt statskontorets mening icke ifrågakomma
att lämna anstalten ytterligare rörelsekapital utan bör för ändamålet
anvisas medel under anslaget å driftbudgeten.

Riksräkenskapsverket framhåller, att forskningsanstaltens behov av ytterligare
medel icke bör tillgodoses genom att anstalten erhåller en förstärkning
av sina rörelsemedel såsom lån. I stället är det här fråga om att täcka
ett driftsunderskott, vilket bör ske genom anvisande av ett anslag å driftbudgeten.

Fullmäktige i riksgäldskontoret finner, att det ytterligare tillskott av likvida
medel, som anstalten kan behöva, bör tillföras denna genom ett särskilt
anslag på driftbudgeten.

Fullmäktige i riksbanken har anmält, att fullmäktige icke ansett sig böra
taga ställning till frågan huruvida nya rörelsemedel bör ställas till anstaltens
förfogande. Skulle så befinnas påkallat kan emellertid den av styrelsen
för anstalten föreslagna formen rörlig kredit icke tillstyrkas.

Departementschefen

På sätt de hörda remissinstanserna föreslagit vill jag förorda, att 150 000
kronor från forskningsanstaltens omkostnadsanslag ställes till förfogande
för att täcka uppkommen förlust vid anstaltens, på försöksverksamhet delvis
inriktade jordbruksdrift. I förevarande sammanhang vill jag understryka
angelägenheten av att anstaltsstyrelsen vidtager sådana åtgärder att förluster
på jordbruksdriften i fortsättningen undvikes. Det torde böra erinras
om, att jag erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda
sakkunniga för en utredning rörande forskningsanstaltens och jordbrukstekniska
institutets verksamhet, organisation och ekonomi. Redan nu vill
jag emellertid föreslå, att revisionen av räkenskaperna för forskningsanstaltens
jordbruksdrift fr. o. m. budgetåret 1961/62, liksom hittills skett beträffande
anstalten i övrigt, verkställes av riksrevisionsverket.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1960/61 anvisade förslagsanslaget
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Om -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

kostnader må till täckande av viss förlust vid anstaltens
jordbruksdrift tagas i anspråk ett belopp av 150 000 kronor.

[4] 6. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för budgetåret
1960/61 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag av 1 625 000
kronor.

Sveriges utsädesförening (skr. 28/7 1960) hemställer, att å tilläggsstat anvisas
ett belopp om avrundat 124 900 kronor för att täcka kostnaderna under
tiden 1 april 1960—30 juni 1961 för ökade timlöner, arbetsgivarbidrag
och arbetsgivaravgift för föreningens kollektivavtalsanställda arbetare.

Föreningen framhåller, att den vid uppgörande i juli 1958 och juli 1959
av de budgetförslag, som låg till grund för utsädesföreningens anslagsäskanden
för budgetåren 1959/60 och 1960/61, räknade med oförändrade timlöner
under anslagsperioderna i fråga. Enligt kollektivavtal den 11 maj

1960, avseende tiden 1 april 1960—31 december 1961, höjdes emellertid timlönerna
med i medeltal 56 öre för år 1960 och ytterligare 34 öre för år

1961. De kostnadsökningar, som härigenom åsamkas föreningen, har för
budgetåren 1959/60 och 1960/61 beräknats till 20 572 resp. 98 929 kronor.
Vid kostnadsberäkningen har ej medtagits de verksamhetsgrenar, som bekostas
av andra medel än statsmedel. Ej heller ingår i utgiftsstegringen lönekostnaderna
för personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete
eller med arbete, bekostat genom speciella anslag.

Genom de höjda timlönerna vidkännes utsädesföreningen jämväl ökade
kostnader för arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen och för
arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensionen. Dessa kostnadsökningar
utgör för ifrågavarande budgetår 1 363 resp. 4 079 kronor.

Enär den för budgetåren 1959/60 och 1960/61 beräknade kostnadsramen
inte lämnar utrymme för någon utgiftsstegring genom lönehöjning och föreningen
ej heller vågar räkna med någon ökning av sina inkomster utöver
de vid uppgörandet av statförslagen beräknade beloppen, anhåller föreningen
om tilläggsanslag för täckande av den genom löneförhöjningen åsamkade
utgiftsökningen.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker
föreningens framställning.

Departementschefen

Sveriges utsädesförening bör i enlighet med sin hemställan få den kostnadsökning,
som föreningen åsamkats på grund av senaste kollektivavtalet
för föreningens timavlönade arbetare, täckt genom en höjning av statsbidraget.
Nämnda kostnadsstegring har av föreningen beräknats till i runt tal
125 000 kronor, varav ca 21 500 kronor hänför sig till budgetåret 1959/60
och 103 500 kronor till budgetåret 1960/61. Mot föreningens utgiftsberäkningar
har jag ej något att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

att till Bidrag till Sveriges utsädcsförening å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
125 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Ulla B. Silén

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

17

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt
anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 5. Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Detta anslag är för
innevarande budgetår uppfört med 1 516 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 17/11 1960) hemställer, att för
nämnda budgetår anvisas ytterligare 84 500 kronor till malmletning och anför
till stöd härför i huvudsak följande.

Enligt kollektivavtal mellan geologiska undersökningen och svenska gruvindustriarbetareförbundet
den 15 april 1960, avseende tiden fr. o. m. den
1 februari 1960, ökar lönekostnaderna under malmletningsanslaget, för tiden
den 1 februari—den 30 juni 1960 med ca 19 100 kronor och för tiden
den 1 juli 1960—den 30 juni 1961 med omkring 43 900 kronor. Ytterligare
kostnader för den kollektivavtalsanställda personalen fr. o. m. den 1
februari 1961 till budgetårets slut kan uppkomma. Storleken därav blir
beroende av förhandlingar. De höjda tjänstemannalönerna innebär för
malmletningsverksamheten ökade kostnader under innevarande budgetår
med 21 500 kronor. Därest geologiska undersökningen inte genom särskild
medelsanvisning får täckning för nämnda belopp, nödgas undersökningen
omplanera verksamheten för återstoden av innevarande budgetår, därvid
även permitteringar av välutbildat yrkesfolk kan ifrågakomma.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. i samt. Nr 2.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1961

Departementschefen

Med hänsyn till vikten av att malmletningsverksamheten under innevarande
budgetår får bedrivas i planerad omfattning, bör geologiska undersökningen
erhålla täckning för den ökning av lönekontot under anslaget, som
blivit en följd av de år 1960 på löneområdet träffade nya kollektiv- och
tjänstemannaavtalen. Geologiska undersökningens beräkningar av merkostnaderna
föranleder ingen erinran från min sida. Anslag för ändamålet bör
uppföras på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 84 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L.-E. Larsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

19

Bilaga 6

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt
anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 1. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån under budgetåret 1960/61 må meddelas intill ett belopp
av 865 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att ramen för den preliminära långivningen
ökas med 105 000 000 kronor till 970 000 000 kronor. Beträffande
styrelsens motivering för förslaget torde jag få hänvisa till den redogörelse
härför, som jag lämnat vid anmälan tidigare denna dag av fråga om anslag
till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1961/62.

De partem entschefen

Den av riksdagen fastställda ramen för preliminär långivning under budgetåret
1960/61 grundas på ett minimiprogram för bostadsproduktionen,
omfattande 63 000 lägenheter, av vilka 59 000 förutsatts bli föremål för statlig
belåning.

Lånemedel har hittills under budgetåret disponerats för påbörjande av nya
byggnadsföretag i sådan omfattning, att ett tillägg till medelsramen erfordras,
om en hög och jämn sysselsättning skall kunna upprätthållas på byggnadsarbetsmarknaden.
Det synes därför motiverat, att bostadsbyggnadsprogrammet
nu utvidgas till att omfatta 70 000 lägenheter, vilket innebär

2f Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 2

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1961

att den höga nivå som uppnåtts för de senaste årens bostadsproduktion
bibehålies.

En dylik utvidgning av byggnadsprogrammet förutsätter, att medelsramen
för innevarande budgetår ökas med 105 000 000 kronor från 865 000 000
till 970 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1960/61 preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 970 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet::
Bengt Lundin

''.-Hiå.l

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

21

Bilaga 7

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61
samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 10. Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)
inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande
bestämmelser för lån ur fonden återfinnes i kungörelsen 1932: 112, ändrad
genom kungörelserna 1948:313, 1949: 160 och 1953:240.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller
landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan
maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av
fisk avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare
för anläggning av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling
av fiskets produkter samt för utförande av fiskodling. Med avseende å
innehållet av ett utav Kungl. Maj:t den 29 juli 1957 meddelat beslut möter
icke hinder att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar
såsom livräddningsanordning till fiskebåtar.

Enligt beslut av 1949 års riksdag fick av Kungl. Maj:t årligen disponeras
ett belopp av 2 000 000 kr. såsom lån från ifrågavarande fond, vilket belopp
av 1955 års riksdag såvitt gällde budgetåret 1954/55 höjdes till 3 000 000
kr. För budgetåret 1955/56 bestämdes ursprungligen ett belopp av 2 600 000
kr., varefter detta höjdes till 4 000 000 kr. För budgetåret 1956/57 fastställdes
den årliga lånevolymen ur fonden ursprungligen till 2 600 000 kr., vilket
belopp sedermera höjdes till 3 800 000 kr. För budgetåret 1957/58 fixerades
ursprungligen en låneram av 3 000 000 kr., vilket belopp riksdagen enligt

22

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2 år 1961

beslut vid 1958 års A-riksdag höjde till 3 800 000 kr. För budgetåren 1958/
59, 1959/60 och 1960/61 har den årliga lånevolymen ur fonden fastställts
till sistnämnda belopp, 3 800 000 kr. Vidare har, efter förslag i propositionen
1959: 125, till fiskerilån i arbetslöshetsbekämpande syfte, å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisats ett investeringsanslag av
5 000 000 kr. För denna långivning gäller med hänsyn till dess syfte särskilda
bestämmelser i fråga om låneförmedlingen och lånevillkoren samt
bokföringen, dock att inflytande avbetalningar å dessa särskilda lån tills
vidare skall tillgodoföras fiskerilånefonden och således ingå i fonden.

Sveriges fiskares riksförbund (skr. 27/9 1960) anhåller, att ytterligare
medel måtte tillföras fiskerilånefonden genom tilläggsanslag för att möjliggöra
en ökad utlåning från fonden under innevarande budgetår. Till stöd
för sin anhållan anför riksförbundet följande.

Vid årets förbundsstämma med Sveriges fiskares riksförbund, den 2 och
3 september, behandlades den aktuella och synnerligen prekära situationen
beträffande fiskarnas möjligheter att för sina nyanskaffningar av behövliga
fartyg erhålla lån ur fiskerilånefonden. Det upplystes om att låneförmedlarna
i år tillstyrkt låneansökningar till ett sammanlagt belopp av 15 080 800
kr., medan nu tillgängligt kapital i fonden uppgick till endast 3,8 miljoner
kr.

Frågan diskuterades ingående och man reagerade allmänt emot detta
oproportionerliga förhållande. Enbart för västkustens vidkommande uppgick
det av landstingets förvaltningsutskott tillstyrkta lånebeloppet till nära
9,5 miljoner kr. och i särskild skrivelse från nämnda utskott hade framhållits,
att en medelsfördelning med två ä tre miljoner kr. i likhet med föregående
år kunde, med föreliggande behov, icke vara acceptabel.

ökningen i fråga om låneansökningar torde sammanhänga med att lönsamheten
vid fiske med mindre fartyg minskats under senare år och att
fiskarna givetvis strävar efter att anskaffa större fartyg för att därigenom
erhålla bättre ersättning för sina insatser. Den nuvarande mindre goda fisktillgången
i Skagerack och Kattegatt tvingar fiskarna att söka sig till längre
bort liggande fiskevatten och härför erfordras både större fartyg och starkare
motorer. Utvecklingen måste alltså ses mot bakgrunden av rådande
förhållanden på fiskets område.

För att de svenska fiskarna skall kunna hålla sitt yrke såsom förut på en
hög nivå och kunna hävda sig i den internationella konkurrensen erfordras
helt naturligt goda hjälpmedel. Lika naturligt är också, att fiskarna i vårt
land erhåller samma stöd från statsmakternas sida som kollegerna i övriga
västeuropeiska länder.

Under diskussionen framhölls också det missförhållande, som rådde därigenom
att olika lånemöjligheter bereds fiskarna olika år. Anskaffningskostnaden
för ett modernt fiskefartyg har ökat och belöper sig till omkring
500 000 kr. Det kan därför anses föreligga en viss orättvisa om vissa fiskare
något år kan erhålla 80 000 ä 100 000 kr. såsom lån, medan andra fiskare
under andra år kan erhålla endast 30 000 å 35 000 kr. såsom fiskerilån. Det
underströks vidare, att det allmänna hittills icke förorsakats några direkta
förluster genom denna låneförmedling och att en ökning av kapitalet i fonden
var synnerligen motiverad.

Yttranden. Fiskeristyrelsen redovisar i sitt yttrande följande sammanställning
av utvecklingen av anspråken på fonden under senare budgetår.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

Budgetår

Av låneförmedlare
sökta lånebelopp
kr.

Total låne-ram

kr.

1955/56

5 511 350

4 000 000

1956/57

6 302 675

3 800 000

1957/58

8 795 930

3 800 000

1958/59

10 801 950

3 800 000

1959/60

10 921 000

3 800 000

1960/61

15 080 800

3 800 000

i.

Vad angår innevarande års låneförmedling framhåller fiskeristyrelsen,
att den måst reducera låneförmedlarnas anspråk så långt som till ca 18
procent av önskade belopp, vilka sistnämnda framkommit efter en på många
håll mycket noggrann och restriktiv prövning av de individuella ansökningarna.

Fiskeristyrelsen anser i likhet med Sveriges fiskares riksförbund, att
fiskerilånefonden redan under innevarande budgetår måste vidgas beträffande
låneramen samt tillföras härav föranlett ytterligare kapitaltillskott
genom tilläggsstatsanvisning av investeringsanslag.

Statskontoret framhåller, att spörsmålet om en ökning av den för lån ur
fiskerilånefonden för budgetåret 1959/60 fastställda utlåningsramen var
föremål för statsmakternas prövning vid 1960 års riksdags vårsession. Statskontoret
påpekar, att oaktat låneanspråken då angavs överstiga 10 miljoner
kronor, ansåg sig statsmakterna inte kunna godtaga en höjning av låneramen,
vilket skulle påkalla förstärkning av lånefonden utöver eljest erforderliga
950 000 kronor. Vid sådant förhållande torde den nu gjorda framställningen
i vad den avser begäran om tilläggsanslag för innevarande budgetår
enligt statskontorets mening inte böra föranleda någon Kungl. Maj :ts
åtgärd.

Departementschefen

Såsom framgår av den föregående framställningen föreligger betydande
anspråk på lån ur fiskerilånefonden. Anspråken har stigit särskilt kraftigt
under de senaste åren, samtidigt som ramen för lån ur fiskerilånefonden
varit oförändrad. I anledning av vad jordbruksutskottet utan erinran från
riksdagens sida anfört i sitt utlåtande 1960: 8 beträffande fiskerilånen har
Kungl. Maj :t den 1 april 1960 uppdragit åt fiskeristyrelsen att utreda frågan
om att införa ett system med statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg
m. m. Resultatet av nämnda utredning torde enligt vad jag inhämtat
från fiskeristyrelsen inte kunna föreligga i så god tid att förslag i ämnet
efter remissbehandling kan föreläggas 1961 års riksdag. Med hänsyn till de
starkt ökade låneanspråken anser jag mig därför böra föreslå en engångsförstärkning
i form av en utvidgning av låneramen för fiskerilån under innevarande
budgetår från 3 800 000 kronor till 6 000 000 kronor. Vid sist -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

nämnda lånevolym erfordras ett kapitaltillskott av 2 200 000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fiskerilånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av
2 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Ulla B. Silén

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

25

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj: t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1960/61
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
V. Socialdepartementet

E: 12 Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ........ 30 000

IX. Jordbruksdepartementet

G: 6 Bidrag till Sveriges utsädesförening .................. 125 000

X. Handelsdepartementet

C: 5 Sveriges geologiska undersökning: Malmletning, reservationsanslag
........................................ 84 500

Säger för driftbudgeten 239 500

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

V. Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:

10 Fiskerilånefonden .................................. 2 200 000

Säger för kapitalbudgeten 2 200 000

601967 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag