Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

1

Nr 168

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ny huvudorganisation
för statens vattenfallsverk; given Stockholms
slott den 21 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att statens vattenfallsverk skall omorganiseras i
huvudsak efter av vattenfallsstyrelsen framlagda riktlinjer.

Förslaget innebär i stort, att verkets nuvarande byråindelning avskaffas.
Verksamheten föreslås i stället uppdelad på fem huvudenheter, varjämte
en särskild planeringsavdelning med stabsfunktioner tillskapas. Generaldirektören
samt cheferna för huvudenheterna och planeringsavdelningen
förutsättes arbeta som en direktion. Två nya tjänster varav en som administrativ
direktör och en som planeringschef avses komma att inrättas, varvid
den nuvarande överdirektörstjänsten indrages.

1 -— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 168

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
— fråga om ng huvudorganisation för statens vattenfallsverk samt
anför därvid följande.

I skrivelse den 11 november 1960 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag
till ny huvudorganisation för statens vattenfallsverk. Vid skrivelsen
var fogade av styrelsen inhämtade yttranden över förslaget från Sveriges
juristförbund och Sveriges civilingenjörsförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet,
Sveriges arbetsledareförbund, Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund
och Vattenfallsverkens personalförbund. Efter remiss har
utlåtanden över förslaget avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
statens organisationsnämnd och kommerskollegium.

Vattenfalls verkets nuvarande organisation m. in.

Statens vattenfallsverk, som är ett affärsdrivande verk, fick huvuddragen
i sin nuvarande organisation fastställda genom beslut av 1939 års riksdag
(prop. 240, SU 174, Rskr 313).

Enligt gällande instruktion, vilken utfärdats av Kungl. Maj :t den 30 juni
1960 (nr 495), skall vattenfallsstyrelsen med underlydande förvaltningsorgan
i enlighet med instruktionen och övriga av Kungl. Maj :t meddelade
föreskrifter handha förvaltningen av statens vattenfallsverk, däri inbegripet
förvaltningen av Trollhätte och Säffle kanaler. Styrelsen har att verka för
landets tillgodoseende med elektrisk kraft. Vidare skall styrelsen inom sitt
ämbetsområde med uppmärksamhet följa förhållandena såväl inom som
utom landet samt så snart anledning därtill föreligger vidtaga eller hos
Kungl. Maj :t föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som kan
vara påkallade eller eljest lämpliga.

Den högsta ledningen inom verket utövas av en styrelse samt en verksledning.
Denna består av en generaldirektör och en överdirektör. Styrelsen

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

utgöres av generaldirektören, ordförande, samt fyra ledamöter, de senare
utan annan funktion inom verket. Direkt under verksledningen sorterar
såväl en central byråorganisation i Stockholm som en regional organisation,
omfattande den på särskilda kraftverksförvaltningar organiserade lokala
drift- och förvaltningsverksamheten, vattenfallsverkets kanalrörelse samt
verkets intressen i kraftstationer samägda med privata kraftindustrier.

Den centrala byråorganisationen omfattar följande byråer, nämligen vattenbyggnadstekniska
byrån, elektrobyggnadsbyrån, driftbyrån, förrådsbyrån,
juridiska byrån, kanslibyrån, kommersiella byrån och atomkraftbyrån.
Vidare finnes en rationaliseringsavdelning och en kontorsbyggnadsavdelning.
Den sistnämnda avdelningen är dock av provisorisk karaktär. Till
driftbyrån är anslutet ett försvarskontor.

Cheferna för vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån
har tjänstetiteln teknisk direktör och är placerade i lönegraden Bp 5. Chefen
för driftbyrån benämnes driftdirektör (Bp4)C En förrådsdirektör (Bp 4)
är chef för förrådsbyrån. Cheferna för juridiska byrån och kanslibyrån är
byråchefer (Bp 3 respektive Bo l)1. Kommersiella byrån och atomkraftbyrån
ledes av en ekonomidirektör (Bp 3) respektive en överingenjör (Be 4).
Rationaliseringsavdelningen står under ledning av en avdelningsdirektör
(Be 1).

Under var och en av de båda byggnadsbyråerna, vattenbyggnadstekniska
byrån och elektrobyggnadsbyrån, sorterar en särskild i byggnadsavdelningar
indelad fältorganisation för utförande av byggnadstekniska anläggningsarbeten
respektive stationsmontagearbeten och stamlinjebyggnader
m. m. Under förrådsbyrån lyder bl. a. verkets huvudförråd i Västerås.

Den direkt under verksledningen stående regionala organisationen omfattar
åtta permanenta lokalförvaltningar för skötseln av vattenfallsverkets
egendom och affärsverksamhet. Sju av förvaltningarna, vilka förestås av
kraftverksdirektörer, ombesörjer kraftproduktion samt, med undantag av
förvaltningen i Västerås, försäljning och distribution av kraft. Förvaltningarnas
huvudkontor är belägna i Trollhättan, Motala, Västerås, Stockholm,
Sundsvall, Umeå och Luleå. Den åttonde förvaltningen handlägger
verkets kanalrörelse. Den förestås av en kanaldirektör och har sitt huvudkontor
förlagt till Trollhättan.

De ärenden inom byggnadsavdelningarnas och lokalförvaltningarnas områden,
vilkas avgöranden ligger utom ramen för de befogenheter som tilldelats
lokal eller regional chef, föres vidare upp i organisationen, ytterst
till verksledningen eller verkets styrelse i plenum. Därvid ombesörjes på
byggnadssidan föredragningen normalt av chefen för den byggnadsbyrå
under vilken vederbörande avdelning sorterar. Ärenden som berör lokal -

1 Kungl. Maj:t har i proposition den 7 april 1961 (nr 141) föreslagit riksdagen att tjänsterna
som chef för driftbyrån och som chef för kanslibyrån fr. o. in. den 1 juli 1961 skall höjas till
Bp 5 resp. Bo 3.

1* — Rihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 168

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

förvaltningarna framlägges formellt för verksledningen eller styrelsen av
den byråchef inom centralförvaltningen, inom vars arbetsområde ärendet
faller.

En tablå över vattenfallsverkets nuvarande organisation torde såsom bilaga
(bil. 1) få fogas till statsrådsprotokollet.

I fråga om arbetsuppgifternas fördelning på de olika organen inom verket
gäller i huvudsak följande.

Styrelseledamöterna deltager i överläggningar och beslut rörande sådana
ärenden, som enligt instruktionen skall avgöras av styrelsen i plenum,
d. v. s. av generaldirektören och styrelseledamöterna samfällt.

Generaldirektören är i första hand ansvarig för fullgörandet av vattenfallsverkets
arbetsuppgifter. Han leder den löpande förvaltningen av verket
samt utövar chefskapet över verkets personal.

Överdirektören är generaldirektörens närmaste man. Efter särskilt uppdrag
av generaldirektören skall överdirektören i dennes ställe avgöra de
ärenden, som härför överlämnas till honom. Generaldirektören har i relativt
stor utsträckning överlåtit åt överdirektören att ensam avgöra vissa grupper
av ärenden, överdirektören inträder automatiskt som ställföreträdare
för generaldirektören, då denne är förhindrad utöva sitt ämbete.

Vattenbyggnadstekniska byrån verkställer förberedande utredningar och
upprättar förslag angående vattenkraftstationer samt sjö- och flodregleringar,
handlägger ärenden angående konstruktion och utförande av dithörande
anläggningar utom i vad avser elektrisk utrustning och utomhusställverk,
samt handhar ärenden rörande skadeersättningar i samband med
vattenregleringar. Chefen för byrån leder och övervakar de lokala byggnadsavdelningarnas
arbeten för nämnda anläggningar.

Elektrobyggnadsbyrån handlägger ärenden angående den elektriska utrustningen
i kraftstationer och i kraftverkens understationer ävensom frågor
i samband med husbyggnader för sådana understationer och i samband
med bostads-, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader. Inom byrån handlägges
också ärenden angående husbyggnader och ångteknisk utrustning
för ångkraftstationer. Byrån handhar vidare planering och konstruktion
av kraftledningar och utomhusställverk samt handlägger frågor rörande
markskadeersättningar i samband med kraftledningar. Chefen för byrån
handhar ledningen av byggnadsavdelningarna för stationsmontagearbeten
och stamlinjebyggnader samt av ångbyggnadsavdelningen, vilken f. n. är
förlagd till Västerås.

Driftbyrån handlägger ärenden angående driften vid de statliga kraftverken
och driftsamarbetet med större icke statliga kraftföretag samt verkställer
utredningar rörande kraftbehov och krafttillgångar. Dessutom handlägges
inom byrån ärenden angående driftpersonalens utbildning, angående
verkets och vissa andra kraftföretags försvarsberedskap och förhållande
till försvarsväsendet samt angående verkets brandförsvar.

Förrådsbyrån handlägger ärenden angående verkets förrådsväsen samt
ombesörjer upphandling av förrådsmateriel för verkets drift och för anläggnings-
och underhållsarbeten m. m.

Juridiska byrån för styrelsens talan inför domstolar, exekutionssäten och
skiljemän samt handlägger administrativa ärenden av juridisk eller lantmäteriteknisk
natur. Byrån lämnar därjämte juridiskt biträde åt verkets
övriga tjänsteställen.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Kanslibyrån handlägger kollektivavtalsfrågor, flertalet personalärenden,
press- och informationsfrågor samt revisionsärenden.

Kommersiella byrån handlägger frågor angående krafttaxor och kraftförsäljningar
samt ärenden berörande verkets ekonomiska förhållanden,
såsom investeringsanslag, driftkostnadsstater samt räkenskaps- och kassaväsen.

Atomkraftbyrån handlägger frågor rörande bl. a. projektering och konstruktion
av atomdrivna kraftstationer och värmecentraler.

Rationaliseringsavdelningen utför arbetsstudier, sammanställer och bearbetar
statistik beträffande arbetarlöner, deltager i handläggningen av
frågor angående arbetsmetoder, ackordspriser och kollektivavtal, handlägger
ärenden angående efterkalkyler för vissa arbeten samt verkställer andra
utredningar i rationaliseringsfrågor.

Kontorsbyggnadsavdelningen handlägger frågor i samband med uppförande
av verkets nya förvaltningsbyggnad vid Råcksta i Stockholm.

Vattenfallsstyrelsens förslag

Allmän motivering

Vattenfallsstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen intensifierat
arbetet med den fortlöpande interna rationaliseringen av verksamheten och
i samband därmed inrättat en arbetsgrupp för systematisk genomgång av
arbetsuppgifter och arbetssätt inom verket. Genomgången av verkets organisation
beräknas taga några år i anspråk. För den fortsatta och mera
detaljerade genomgången av arbetsfördelningen mellan verkets olika enheter
och de interna samarbetsformerna erfordras nu ett ställningstagande
ifråga om verkets framtida huvudorganisation. Ett förslag i denna del har
framlagts inom verket. Förslaget har diskuterats mellan verksledningen
och närmast berörda ledande tjänstemän samt behandlats i bl. a. den centrala
företagsnämnden och den lokala företagsnämnden vid vattenfallsstyrelsen.
Vidare har berörda personalorganisationer beretts tillfälle att
yttra sig över förslaget. Detta har sedan i princip godkänts av styrelsen i
plenum, därvid dock särskilt yttrande avgivits av chefen för juridiska byrån.

Beslutet att igångsätta en intern organisationsgenomgång föranleddes av
att vattenfallsverkets verksamhet utvecklats mycket kraftigt under de
senaste decennierna. Denna utveckling har skett inom en organisation,
vilken varit i stort sett oförändrad sedan år 1939. Ifrågavarande organisation
har nu visat sig mindre ändamålsenlig. Verksamheten har sedan nämnda
år undergått såväl en kraftig expansion som väsentliga av den tekniska
utvecklingen betingade förändringar. Utvecklingen belyses av följande
data. Vattenfallsverkets totala kraftomsättning, d. v. s. den i egna anläggningar
alstrade energien tillsammans med produktionsandelar, reglerkraft
och inköp från andra kraftproducenter, uppgick år 1939 till cirka
3 100 MkWh. Kraftomsättningen har därefter ökat till cirka 10 000 MkWh
år 1959. Medelsbehovet per år för nyinvestering i produktions- och distri -

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

butionsanläggningar har under samma tid ökat från inemot 40 milj.
kr. till cirka 450 milj. kr. Det totala antalet anställda har ökat från 4 350
år 1939 till cirka 14 500 för närvarande, ökningen av personalantalet har
varit starkast markerad inom tjänstemannagruppen, som nu består av
cirka 6 500 personer mot cirka 1 200 år 1939.

Vattenfallsverkets nuvarande huvudorganisation, med sammanlagt tio
enheter inom centralförvaltningen i Stockholm och åtta lokala förvaltningar
direkt underställda en tvåhövdad verksledning, försvårar påtagligt en
enhetlig ledning av företaget. Verksamhetens omfattning och komplicerade
art fordrar å andra sidan en viss bredd hos företagsledningen. Inom många
med vattenfallsverket jämförbara privata industriföretag har detta krav
tillgodosetts genom att närmast under företagschefen inrättats en direktion.
Denna fungerar som rådgivare åt företagschefen, varjämte direktionens
enskilda medlemmar svarar för var sitt huvudområde av företagets verksamhet
och inom detta utövar viss beslutsfunktion. Det har bedömts att en
motsvarande ordning med fördel skulle kunna tillämpas för statens vattenfallsverk.

Verksamheten inom vattenfallsverket kan indelas i tre huvudkategorier,
nämligen drift och förvaltning av färdigställda anläggningar, nybyggnadsverksamhet
samt verksamhet av företagsadministrativ eller annan administrativ
karaktär som spänner över hela verket.

Av angivna tre kategorier utgör administrationen ett naturligt avgränsat
område inom företagsledningen. Till detta område kan hänföras den centrala
finans- och ekonomifunktionen, den centrala personalfunktionen,
revisionsverksamheten, den juridiska verksamheten samt den centrala
inköps- och förrådsverksamheten. Genom samling av de centrala administrativa
funktionerna hos en direktör kan man hos en av företagschefens närmaste
medarbetare få en samlad överblick över företagets administration
och därmed också ökade möjligheter att på högsta nivå i företaget med
tyngd hävda administrativa synpunkter. Detta synes särskilt väsentligt i
ett företag, där de tekniska frågorna intager en dominerande plats och
möjligheterna att genom en rationell administration påverka det ekonomiska
utfallet samtidigt är betydande.

På drift- och förvaltningssidan finnes fyra olika kategorier av anläggningar
vilka drives och förvaltas av verket, nämligen kraftstationer och
vattenregleringsanläggningar, stamlinjesystemet, regionala distributionsnät
samt kanalrörelsen. För denna sida av verksamheten gäller i motsats till
vattenfallsverkets övriga rörelsegrenar att det är möjligt att uppställa
vinst- och förlusträkningar för den löpande verksamhetens olika delar.
Härigenom skapas goda förutsättningar för delegering av ansvar och befogenheter.
En sådan delegering förutsätter å andra sidan däremot svarande
möjligheter till effektiv överblick över verksamheten från företagsledningens
sida och möjligheter att ingripa i verksamheten då detta visar sig erfor -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

derligt. BI. a. angivna förhållanden och förekomsten av tämligen likartade
problem inom de olika regionala enheterna på drift- och förvaltningssidan
gör att även denna typ av verksamhet konstituerar ett naturligt arbetsområde
för en medlem av företagsledningen.

Utbijggnadsverksamheten kan arrangeras på i princip tre olika sätt, nämligen
med fack-, objekts- eller funktionsindelning. Härvid avses med fackindelning
en uppdelning på de inom vattenfallsverkets utbyggnadsorganisation
dominerande tre tekniska facken byggnadsteknik, värmeteknik
och elteknik. En renodlad objektsindelning skulle innebära att en enhet
hade ansvar för all utbyggnad av vattenkraftstationer, en annan för utbyggnad
av värmekraftstationer och en tredje för utbyggnad av överföringssystemet
samt att alla dessa enheter vore fullständigt utrustade med den
personal och tekniska sakkunskap som skulle erfordras för nämnda uppgifters
genomförande. Funktionsindelning slutligen skulle innebära en uppdelning
på huvudfunktionerna projektering, konstruktion och utförande.
Av angivna tre indelningsgrunder är fackindelningen den som det med
hänsyn till den hittillsvarande utformningen av vattenfallsverkets organisation
på utbyggnadssidan ter sig naturligast att tillämpa. Det bör vara möjligt
att genom en uppdelning av arbetsuppgifterna i de tre facken byggnadsteknik,
elektroteknik och värmeteknik samt en omsorgsfull genomgång
av ansvarsfördelningen för de olika byggnadsobjekten och formerna för
samarbetet mellan de skilda enheterna uppnå väsentliga förbättringar inom
ramen för en organisation, som även fortsättningsvis bygger på fackindelningen
men kombinerar denna med ett objektansvar. Detta objektansvar
synes böra fastställas på så sätt, att generaldirektören i varje särskilt fall
tillägger ett av fackorganen huvudansvaret för det aktuella projektets genomförande
och därvid följer en stående regel avsedd att ge vart och ett av
organen på utbyggnadssidan ett med hänsyn till fackinriktningen naturligt
primärt ansvarsområde.

De årliga investeringarna för de stora utbyggnadsobjekten är för närvarande
av storleksordningen drygt 400 milj. kr. De för verkets ekonomi
avgörande faktorerna ligger till betydande del i dispositionen av verkets
kapitalmedel. Av denna anledning och för att generaldirektören med sakkunskap
skall kunna företräda verket utåt i olika sammanhang bör han
direkt under sig ha de tre fackenheterna på utbyggnadssidan. Vid detta
ställningstagande har beaktats också frågan om teknisk samordning på
utbyggnadssidan. Övervägandena bar, bl. a. med hänsyn till de inom området
dominerande tekniska fackens skilda karaktär, icke givit skäl för speciell
teknisk samordning jämväl på företagsledningsnivå. För denna slutsats
har bl. a. talat den erfarenheten att överdirektören hittills, under större
delen av den tid en sådan befattning funnits, icke utnyttjats för sådan teknisk
samordning och att gjorda försök att åstadkomma dylik samordning
icke utfallit positivt.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

Inom skilda enheter i vattenfallsverket förekommer arbete av planering
skar akt är. Det är väsentligt att detta arbete utföres i så god tid att verksamheten
inom företaget kan bedrivas ekonomiskt och rationellt. Huvuddelen
av planeringsarbetet berör väsentligen endast separata enheter och
bör då också utföras av dessa själva. En vad arbetsvolymen avser mindre
men ur ekonomisk synpunkt för företaget ytterst väsentlig del av planeringen
berör flera huvudenheter inom verket, nämligen den grundläggande
planeringen för utbyggnad av produktionsanläggningarna och storkraftsystemet.
Den bygger på underlag från skilda huvudenheter, vilkas arbete
måste koordineras för att leda fram till ett utbyggnadsprogram för verket.
För denna koordinering och annan kvalificerad assistans åt generaldirektören
samt för den grundläggande utbyggnadsplanering som icke lämpligen
bör ombesörjas av de olika fackenheterna bör till generaldirektörens
förfogande finnas ett i förhållande till berörda fackenheter fristående
organ av stabskaraktär.

Förslaget

Utifrån nyss återgivna allmänna utgångspunkter föreslår vattenfallsstyrelsen
en sådan utformning av den under styrelsen sorterande företagsledningen,
att denna kommer att bestå av generaldirektören och fem direktöl er
med linjechefs ställning samt en planeringschef med uppgifter av i princip
stabskaraktär, vilka tillsammans dessutom kan arbeta som en direktion.
Den nuvarande tjänsten som överdirektör förutsättes därvid skola avskaffas.

En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga (bil. 2)
få fogas till statsrådsprotokollet.

Av direktörerna föreslås en svara för de administrativa funktionerna,
en för byggnadstekniken, en för elektrotekniken, en för värmetekniken samt
en för drift- och förvaltningsverksamheten.

Förslaget förutsätter ej ändring av nuvarande befogenhetsfördelning
mellan styrelsen och generaldirektören. Delegering av beslutsbefogenheter
från generaldirektören avses ske till var och en av direktörerna i enlighet
med beslut av styrelsen i plenum. Likaså föreslås förvaltningscheferna
samt byråcheferna inom den administrativa huvudenheten erhålla av styrelsen
i plenum fastställda befogenheter.

Såväl var och en av direktörerna som planeringschefen föreslås fungera
som föredragande inför generaldirektören och i plenum samt äga närvara
då sådan föredragning utföres av underställd chef. På den administrativa
sidan förutsättes normalt den ordningen tillämpad, att vederbörande byråchef
fungerar som föredragande inför generaldirektören i den administiative
direktörens närvaro.

Det förutsättes att ställföreträdare för generaldirektören utses av styrel -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

sen i plenum bland någon av de generaldirektören direkt underställda sex
cheferna och att förordnandet begränsas till viss tidsperiod.

På den administrativa huvudenheten föreslås ankomma i huvudsak alla
frågor av företagsadministrativ karaktär inom ekonomi- och personalområdena,
de juridiska frågorna, den centrala inköps- och förrådsverksamheten
samt revisionsverksamheten. Uppgifterna inom den administrativa
huvudenheten fördelas på fem enheter, nämligen ekonomibyrån, personalbyrån,
juridiska byrån, förrådsbyrån och revisionsavdelningen. I fråga
om dessa enheters arbetsuppgifter anför styrelsen bl. a. följande.

Ekonomibyrån avses främst handhava företagets finansieringsfrågor,
den centrala budgeteringen och ekonomin.

Personalbyrån förutsättes svara för handläggningen av centrala
personalfrågor inom verket.

Juridiska byråns främsta uppgifter skulle vara att tillhandagå
företagets övriga arbetsenheter med juridisk rådgivning samt företräda
verket och bevaka dess rätt inför myndigheter och i sammanslutningar.

Förrådsbyrån skall samordna företagets inköpspolitik och inköpsorganisation
och i egenskap av företagets centrala inköpsavdelning handha
upphandling och materialförsäljning i den mån icke annan arbetsenhet
''rl°.m. verket erhållit befogenhet att föranstalta om upphandlingen eller försäljningen.
Förrådsbyrån förutsättes vidare bl. a. handha organisationen i
stort och kontrollen av verkets förrådsväsende.

Revisionsavdelningen skall svara för icke enbart sifferrevision
utan även sakrevision. För handläggning av revisionsfrågor berörande
den administrativa huvudenheten förutsättes gälla att chefen för revisionsavdelningen
därvid är direkt underställd generaldirektören.

Huvudenheten för drift och förvaltning, under vars chef skall sortera
dels en central organisation av delvis stabs- och delvis linjekaraktär, dels
nuvarande lokala förvaltningar, skall driva och förvalta verkets färdigställda
anläggningar för kraftproduktion, kraftöverföring, distribution och
kanaldrift, svara för kraftförsäljning samt planera och utföra regionala
distributionsanläggningar, i den mån de inte är av sådan storlek och karaktär
att de bör utföras av den centrala utbyggnadsorganisationen. Till den
centrala driftorganisationen förutsättes såsom f. n. ett försvarskontor vara
anslutet.

Förslaget innebär bl. a. att drift- och förvaltningssidan också kommer att
innehålla kraftförsäljningsfunktionen, vilken direkt sammanhänger med
uppgiften att driva och förvalta anläggningarna. F. n. handhaves långsiktiga
respektive tillfälliga kraftaffärer av skilda byråer inom vattenfallsstyrelsen.

Den byggnadstekniska enheten skall bli verkets huvudenhet för byggnadstekniska
frågor beträffande såväl projektering och konstruktion som
utförande av produktionsanläggningar, större transformatorstationer och
övriga större byggnadsarbeten utom kraftledningar.

Den elektrotekniska enheten skall bli huvudenhet för elektrotekniska
frågor beträffande såväl projektering och konstruktion som utförande av

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

produktionsanläggningar och större transformator- och kopplingsstationer.
Den bör vidare vara verkets huvudenhet för kraftledningsfrågor och härvid
genomföra större byggnadsuppdrag ur såväl projekterings- och konstruktions-
som utförandesynpunkt.

Den värmetekniska enheten skall bli huvudenhet för värmetekniska frågor
beträffande såväl projektering och konstruktion som utförande av värmekraftanläggningar,
d. v. s. ångkraftstationer, atomkraftstationer, gasturbiner
och fjärrvärmeanläggningar.

Den i det föregående omtalade regeln enligt vilken generaldirektören för
varje särskilt byggnadsobjekt skall tillägga ett av fackorganen på utbyggnadssidan
huvudansvaret för anläggningens tillkomst förutsättes få följande
innebörd.

För vattenkraftanläggningar ges huvudansvaret till den byggnadstekniska
enheten som härvid har att på det elektriska området i vad avser
såväl projektering som konstruktion och utförande anlita den elektrotekniska
enheten som konsult och entreprenör.

För värmekraftanläggningar ges huvudansvaret till den värmetekniska
enheten, vilken härvid har att utnyttja den byggnadstekniska enheten för
byggnadsfrågor och den elektrotekniska enheten för elektriska frågor i vad
avser såväl projektering och konstruktion som utförande.

För större transformatorstationer ges huvudansvaret till elektrotekniska
enheten som härvid har att utnyttja den byggnadstekniska enheten för
byggnadsdelarna i vad avser såväl projektering som konstruktion och utförande.

Arbetsuppdraget beträffande stora kraftledningar ges till den elektrotekniska
huvudenheten, vilken härvid genomför arbetsuppgiften.

Enligt styrelsen medför topporganisationsförslaget på utbyggnadssidan
en renodling av arbetsuppgifterna på de tre dominerande tekniska facken
inom verksamheten. Den i organisatoriskt hänseende mest påtagliga konsekvensen
härav blir att all värmeteknik samlas på en huvudenhet och
icke såsom i dagens läge splittras på två byråer.

De huvudsakliga uppgifterna för organet för grundläggande planering
föreslås bli att, på basis av långsiktiga prognoser och med hänsyn till bl. a.
samkörningsmöjligheter, i samarbete med verkets samtliga huvudenheter
utarbeta utbyggnadsprogram för produktionsanläggningar och storkraftsystem.

Genomförandet

Organisationsförslaget har uppbyggts med sikte på genomförande inom
ramen för en oförändrad företagsform. Enligt styrelsens mening torde förslaget
också vara ägnat att tillgodse de krav som skulle ställas på vattenfallsverket
därest verket i enlighet med vad som föreslagits av 1953 års utredning
rörande de statliga företagsformerna skulle ombildas till aktiebolag
eller om verket skulle komma att få arbeta i den i utredningens senaste be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961 11

tänkande för flertalet affärsverk föreslagna, modifierade affärsverksformen.

Förslaget avser endast vattenfallsverkets huvudorganisation och ger sålunda
blott den ram inom vilken den efterföljande mera detaljerade organisationsgenomgången
kommer att bedrivas. Det fortsatta arbetet kan, även
om den principiella ramen därför nu fastlägges, komma att påverka den
lämpliga detaljutformningen av de bestämmelser som slutligt kommer att
reglera topporganisationsfrågan. Genomförandet av den föreslagna organisationen
bör enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning ske successivt och under
hänsynstagande till de på olika områden föreliggande aktuella arbetsuppgifterna.

De i den nya organisationen erforderliga tjänsterna på företagsledningsnivå
har på utbyggnadssidan samt drift- och förvaltningssidan vissa motsvarigheter
i de nuvarande tjänsterna som tekniska direktörer, chef för
atomkraftbyrån samt driftdirektör. Till de förutsatta tjänsterna som administrativ
direktör och planeringschef finnes däremot f. n. icke några motsvarigheter
inom verket. Löneställningen inom företagsledningsskiktet torde
enligt styrelsen i viss mån bli beroende av den praktiska tillämpning som
det framlagda principförslaget får vid genomförandet. Med hänsyn härtill
har vattenfallsstyrelsen bedömt det lämpligast att nu endast anmäla behov
av två nya tjänster, varav en som administrativ direktör och en som planeringschef.
Som förut nämnts saknas i den föreslagna organisationen motsvarighet
till den nuvarande överdirektörstjänsten.

Särskilt yttrande

I ett till vattenfallsstyrelsens skrivelse fogat särskilt yttrande har chefen
för verkets juridiska byrå reserverat sig i vad förslaget rör juridiska byråns
ställning.

Enligt reservanten är det en påfallande brist i förslaget att verksledningen
helt kommer att sakna juristinslag. Förslaget torde bl. a. innebära att juristerna
inom verket kommer att få sämre kontakter med ledningen, vilket
medför att de får mindre möjligheter att löpande hålla sig underrättade om
vad som händer i verket. Deras möjligheter att på någorlunda jämställd fot
uppehålla förbindelser med de tekniska avdelningarnas ledande skikt kommer
också att minska. Auktoriteten såväl inom som utom verket kommer
att bli mindre. Utomstående företag kommer att sträva efter kontakter och
förhandlingspartners närmare verksledningen. Även gentemot domstolar
och myndigheter kommer ställningen att försämras. Rekryteringssvårigheter
och personalavgång kan befaras.

Reservanten finner således att omorganisationen med avseende å juridiska
byrån inte kommer att bli till gagn för verket. Situationen skulle bli bättre
om byrån förvandlades till ett oinbudsmannakontor, direkt underställt verkschefen.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Yttranden

Huvuddragen i vattenfallsstyrelsens förslag till omorganisation
tillstyrkes eller lämnas utan erinran av riksräkenskapsverket,
statens organisationsnamnet, kommerskollegium, Svenska byggnadsarbetareförbundet,
Sveriges arbetsledareförbund och Vattenfallsverkens personalförbund.

Vissa andra remissinstanser ställer sig i princip positiva till förslaget men
anser att det ej bör genomföras i föreliggande skick. Sveriges juristförbund
och Sveriges civilingenjörsförbund uttrycker sålunda sin förståelse för att
verket behöver en annan organisation än den nu gällande. Förbunden framhåller
att förslaget endast avser den yttre ramen för organisationen, varför
det icke är möjligt att bilda sig en uppfattning om förslaget i dess helhet
och dess verkningar för de tjänstemän förbunden representerar. Med hänsyn
härtill kan förbunden icke taga slutlig ställning till förslaget i dess nuvarande
skick. Mycket viktiga detaljer i detsamma ter sig ännu alltför oklara.
I avvaktan på en vidare utveckling av förslaget kan förbunden godtaga
det som arbetshypotes. En liknande ståndpunkt intages av Statens vattenfallsverks
tjänstemannaförbund, som anser att ett genomförande av förslaget
bör anstå till dess konkret underlag föreligger för en framställning
avseende såväl förslag till ändring i verkets instruktion som till inrättande
av nya tjänster utanför vattenfallsverkets befogenhetsområde.

Endast statskontoret avstyrker förslaget. Statskontoret anser lämpligt
att förslag, vilka liksom det förevarande syftar- till vittgående organisationsförändringar,
grundas på bedömningar av en i förhållande till ifrågavarande
verk eller myndighet fristående expertis. Ämbetsverket kan icke finna tillrådligt,
att på grundval av nu föreliggande framställning medgivande lämnas
till den ifrågasatta omorganisationen.

I fråga om den föreslagna indelningen i huvudenheter anför
Sveriges juristförbund och Sveriges civilingenjörsförbund att förbunden
hyser tvivel om möjligheterna att rekrytera en sådan person till verket, som
avses komma att bekläda posten som administrativ chef. Av denne bör fordras
kännedom ej blott om företagsekonomi och personalfrågor utan även
om teknik och den speciella juridik som är aktuell inom verket. Förbunden
förutsätter därför en viss flexibilitet i den yttre ramen för den nya huvudorganisationen,
så att den administrativa enheten liksom avdelningen för
drift och förvaltning i mån av behov kan uppdelas. Svenska byggnadsarbetareförbundet
har i princip icke något att invända mot uppdelningen i tre
tekniska fack. Däremot vill förbundet i ett fall icke tillstyx-ka arbetsuppgifternas
uppdelning inbördes mellan de tre tekniska facken. Enligt förslaget
skall stamlinjebyggnaderna utföras av den elektrotekniska avdelningen.
Med denna organisation skulle verket enligt förbundets uppfattning

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

indirekt få två byggnadstekniska fackenheter genom att i den elektrotekniska
enheten innesluta en byggnadsorganisation för stamlinjebyggnad.
En sådan anordning anser förbundet vara irrationell och onödig. Förbundet
understryker att den byggnadstekniska avdelningen bör svara för allt byggnadsarbete
inom verket och att byggande av stamlinjer bör tillföras den
byggnadstekniska enheten. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund
framhåller, att den nödvändiga samordningen och avvägningen mellan de
tre nybyggnadsområdena kvarstår som en för verkschefen betungande arbetsuppgift,
för så vitt icke annat organ vid sidan om huvudavdelningarna kommer
in i bilden. Det torde därför i konsekvens med förslagets huvudlinjer
kunna ifrågasättas, huruvida icke nybyggnadsverksamheten borde vara
samlad inom en enhet, inom vilken en uppdelning kunde ske efter facktekniska
synpunkter.

I ett par av yttrandena behandlas personalbyråns ställning. Statskontoret
ifrågasätter huruvida icke en starkare ställning än den föreslagna
borde tillkomma byrån. Den decentralisering av handläggningsförfarandet
beträffande personalärendena som synes åsyftad kan ämbetsverket knappast
finna ändamålsenlig. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund anser
att personalbyråns ställning som ansvarig för verkets allmänna personalpolitik,
som verkets förhandlingsorganisation, som samordnare av åtgärder
grundade på delegerade befogenheter etc. måste klarläggas, särskilt med
tanke på eventuellt ändrade förhandlingsrättsliga förhållanden. Personalorganisationerna
kan icke godkänna ett förfarande, där motparten icke besitter
reell och absolut beslutanderätt. Förbundet menar vidare att personalbyrån
icke bör belastas med andra funktioner än dem som har med för hela
verket gemensamma personaladministrativa eller personalvårdande frågor
att göra.

Vad angår förslaget om en i den administrativa huvudenheten ingående
revisionsavdelning framhåller statskontoret och Statens vattenfallsverks
tjänstemannaförbund, att 1953 års utredning rörande de statliga
företagsformerna i sitt slutbetänkande ifrågasatt, om det icke vore organisatoriskt
riktigast att revisionsenheterna såsom ett verkets gemensamma
kontrollorgan ställdes direkt under verkschefen. Statens organisationsnämnd
förordar att den interna kamerala revisionen och sakrevisionen ställes
direkt under styrelsen eller eventuellt under överrevisorerna. Den bör
enligt nämndens mening icke utgöra en del av den administrativa ledningen.
Kommerskollegium finner det vara en angelägen uppgift för en revisionsbyrå
av den föreslagna typen alt biträda överrevisorerna i deras verksamhet.
Härigenom skulle bl. a. bristen i fråga om de personella resurser, som står
till överrevisorernas förfogande, kunna effektivt motverkas.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

Departementschefen

Innan jag behandlar vattenfallsstyrelsens omorganisationsförslag vill jag
i korthet beröra frågan om företagsformen för vattenfallsverket. 1953 års
utredning rörande de statliga företagsformerna framlade i juli 1957 ett delbetänkande
med förslag till ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(SOU 1957: 26). Sedermera har utredningen avgivit sitt slutbetänkande
med förslag till reformering av de nuvarande statliga företagsformerna
(SOU 1960: 32). I detta betänkande har utredningen icke funnit skäl föreslå,
att övriga affärsverk — med undantag av statens reproduktionsanstalt
— avskiljes från statsförvaltningen och ombildas till aktiebolag. Utredningens
överväganden beträffande dessa affärsverk har i stället resulterat
i förslag till ändringar i nuvarande organisation och befogenhetsfördelning
på en del punkter. Förslagen innebär sålunda i stort sett, att de affärsdrivande
verkens särställning i förhållande till statsförvaltningen i övrigt
markeras starkare än som för närvarande är fallet. — I ett till slutbetänkandet
fogat yttrande har en av utredningens ledamöter reserverat sig mot det
tidigare förslaget att ombilda statens vattenfallsverk till aktiebolag.

Enligt min mening bör förslaget om vattenfallsverkets ombildning till
aktiebolag och de av utredningen framlagda förslagen rörande affärsverken
i allmänhet prövas i ett sammanhang. Utredningens slutbetänkande är
emellertid fortfarande föremål för beredning inom Kungl. Maj :ts kansli.
Jag förordar därför, att även ställningstagandet till förslaget om vattenfallsverkets
ombildning till aktiebolag får tills vidare anstå.

.lag övergår härefter till vattenfallsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation
för vattenfallsverket. Styrelsen har under det senaste året intensifierat
sitt arbete med den fortlöpande interna rationaliseringen av verket. För
den fortsatta och mera detaljerade genomgången av arbetsfördelningen
mellan verkets olika enheter och de interna samarbetsformerna erfordras
nu ett principiellt ställningstagande i fråga om verkets framtida huvudorganisation.

Styrelsen har funnit att den nuvarande organisationen, vars grunddrag
fastställts år 1939, påtagligt försvårar en enhetlig ledning av företaget. Enligt
styrelsens uppfattning fordrar verksamhetens art och omfattning en
viss bredd hos företagsledningen. Verksamheten kan indelas i tre huvudgrupper,
nämligen drift och förvaltning av färdigställda anläggningar, nybyggnadsverksamhet
samt verksamhet av företagsadministrativ eller annan
administrativ karaktär som spänner över hela verket. Härtill kommer arbetet
med den översiktliga planeringen av verksamheten. Organisationen av
nybyggnadsverksamheten har styrelsen ansett lämpligen kunna baseras på
de tre särskilda fack, som nu dominerar verkets utbyggnadsorganisation,
nämligen byggnadsteknik, värmeteknik och elteknik. Med dessa utgångs -

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

punkter föreslår styrelsen en sådan utformning av den under styrelsen sorterande
företagsledningen att denna kommer att bestå av generaldirektören
och fem direktörer med linjechefs ställning samt en planeringschef med
stabsfunktion, vilka tillsammans kan arbeta som en direktion. Härvid förutsättes
att den nuvarande tjänsten som överdirektör utgår ur organisationen.
Av direktörerna föreslås en svara för de administrativa funktionerna,
en för byggnadstekniken, en för elektrotekniken, en för värmetekniken
samt en för drift- och förvaltningsverksamheten. Uppgifterna inom den
administrativa enheten skall enligt förslaget fördelas på en ekonomibyrå,
en personalbyrå, en juridisk byrå, en förrådsbyrå och en revisionsavdelning.
Revisionsavdelningen skall handlägga såväl sifferrevision som sakrevision;
vid handläggningen av revisionsfrågor, som berör den administrativa enheten,
förutsättes chefen för revisionsavdelningen vara direkt underställd
generaldirektören. Lokalförvaltningarna föreslås sortera under chefen för
huvudenheten för drift och förvaltning.

Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes eller lämnas utan erinran
av flertalet remissinstanser. Några av personalorganisationerna anser
emellertid att förslaget, som endast avser huvudorganisationen, icke bör
läggas till grund för ett beslut. Enligt dessa organisationers uppfattning
bör ett mera detaljerat förslag utarbetas innan ärendet prövas av statsmakterna.
Endast statskontoret avstyrker förslaget. Ämbetsverket anser
nämligen, att förslag, vilka liksom det förevarande syftar till vittgående
organisationsförändringar, lämpligen bör grundas på bedömningar av expertis
som är fristående från verket.

För egen del vill jag anföra följande. Vattenfallsstyrelsens förslag är avsett
att genomföras inom ramen för en oförändrad företagsform. Den föreslagna
huvudorganisationen kan emellertid också tillgodose de krav som
skulle ställas därest verket i enlighet med företagsformsutredningens förslag
skulle ombildas till aktiebolag eller om verket skulle komma att få
arbeta i en modifierad affärsverksform av typ, som nämnda utredning föreslagit
i fråga om affärsverken i allmänhet. Ett genomförande av vattenfallsstyrelsens
förslag behöver därför enligt min mening icke innebära ett
föregripande av statsmakternas senare ställningstagande till företagsformsutredningens
förslag.

Det av vattenfallsstyrelsen framlagda organisationsförslaget grundar sig
på en utredning som företagits inom verket. Det synes mig värdefullt att
vattenfallsverket tagit initiativ till en omfattande undersökning och genomgång
av sin verksamhet i syfte att uppnå en mera rationell och effektiv organisation,
nybyggnadsverksamhet och drift. Vid utredningen har samråd
skett med utomstående expertis och erfarenheter inhämtats från andra
företag, bl. a. inom kraftindustrin här hemma och utomlands.

Enligt min mening är det föreliggande förslaget väl ägnat att läggas till

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

grund för beslut om en ny huvudorganisation för vattenfallsverket. Det synes
mig särskilt angeläget att antalet huvudenheter, som sorterar direkt
under verkschefen, blir väsentligt färre än för närvarande. Den nuvarande
organisationen med tio centrala och åtta lokala enheter direkt under verksledningen
har nämligen visat sig innebära en för stor splittring i verksamhetsformerna
och försvåra överblicken för verkets centrala ledning. En övergång
till den av vattenfallsstyrelsen föreslagna organisationen bör enligt
min uppfattning skapa förutsättningar för verkets ledning att få ett starkare
grepp om verksamheten. Samtidigt uppnås genom en bestämd ansvarsfördelning
och med hjälp av klara och ändamålsenliga samarbetsformer
bättre förutsättningar för befogenhetsfördelning och decentralisering. Jag
tillstyrker därför en omorganisation av vattenfallsverket efter i huvudsak
de riktlinjer som vattenfallsstyrelsen föreslagit.

Vissa erinringar har framförts mot den föreslagna placeringen av juridiska
byrån, personalbyrån och revisionsavdelningen. Chefen för juridiska
byrån har sålunda föreslagit, att byrån i form av ett ombudsmannakontor
ställes direkt under verkschefen. I ett par remissyttranden har ifrågasatts
en mera central ställning för personalbyrån. Slutligen har några remissinstanser
föreslagit, att revisionsavdelningen ställes direkt under generaldirektören.
Ett tillgodoseende av dessa ändringsförslag skulle enligt min
mening strida mot en av grundtankarna i vattenfallsstyrelsens förslag, nämligen
att begränsa antalet enheter som sorterar direkt under verkschefen.
Jag kan således icke biträda dessa ändringsförslag. Emellertid torde sakrevisionen
med hänsyn till bl. a. de mycket betydande anslagsbelopp verket
förvaltar böra få en starkare organisatorisk ställning än vattenfallsstyrelsen
föreslagit. Sakrevisionen är enligt min mening att betrakta som en stabsfunktion
vilken i princip helst bör vara underställd generaldirektören. Med
hänsyn till att antalet enheter lydande direkt under verkschefen emellertid
bör begränsas och då ett nära samband råder mellan planering och sakrevision,
föreslår jag, att sakrevisionen ställes under planeringschefen. Jag har
däremot intet att erinra mot att revisionen i vad avser den interna siffergranskningen
underställes den administrative chefen. Min nu redovisade
ståndpunkt i frågan om revisionens inplacering i organisationen torde böra
gälla i avvaktan på det ställningstagande, som må komma att ske i anledning
av företagsformsutredningens förslag beträffande den interna revisionen.

Vad vissa personalorganisationer anfört beträffande vattenfallsstyrelsens
förslag synes mig icke böra utgöra hinder för att statsmakterna nu tar ställning
till den föreslagna huvudorganisationen. Det fortsatta detaljarbetet
rörande verkets organisation bör emellertid liksom hittills i görligaste mån
bedrivas i samarbete med av omorganisationen berörda personalgrupper
och under hänsynstagande till de synpunkter som kan komma att framföras
av personalorganisationerna.

Därest riksdagen godkänner det framlagda omorganisationsförslaget, tor -

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

de det få ankomma på Kungl. Maj :t att inrätta de två föreslagna tjänsterna
som administrativ direktör och planeringschef, då dessa tjänster tills vidare
bör vara extraordinarie. Tjänsten som administrativ direktör bör placeras
i Be 5 och tjänsten som planeringschef i Be 4.

Tjänsten såsom överdirektör och souschef i lönegraden Bp 7 bör utgå ur
personalförteckningen för verket.

Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder
som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av
omorganisationsförslaget.

Under åberopande av det anförda och under förmälan att intet torde vara
att erinra mot att propositionen av riksdagen behandlas senare än under
innevarande vårsession hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

a) medgiva att statens vattenfallsverk omorganiseras efter
i huvudsak de riktlinjer som jag i det föregående förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att ur personalförteckningen
för statens vattenfallsverk avföra tjänsten som överdirektör
och souschef i lönegraden Bp 7.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Curt Ohrner

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Tablå Bil. 1.

över vattenfallsverkets nuvarande organisation.

TKV

Över direktören -

Förråds byrån -

Atom kraft byrån -

Kommer siella byrån -

Rationali serings avdel ningen -

Juridiska

byrån

Vatten byggnads tekniska byrån -

Kontors byggnads avdel ningen -

Drift -

Kansli byrån -

Elektro byggnads byrån -

Vattenfallsstyrelsen
Generaldirektören samt
fyra styrelseledamöter

Anm. P—TKV = lokalförvaltningar; därav P = Norrbottens, N = Övre Norrlands, I=Mellersta
Norrlands, Ä = Älvkarleby, M = Motala, T = Trollhätte och W = Västerås kraftverk samt
TKV = Trollhätte kanalverk.

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1961

19

Tablå Bil. 2.

över vattenfallsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation för vattenfallsverket.

TKV

Personal

Revision

Juridik

Ekonomi

Förråd

Inköp

Drift och
förvaltning -

Värme teknik -

Byggnads teknik -

Administra tion -

Elektro teknik -

Stabsorgan
för grundläggande

planering

V attenfallsstyrelsen
Generaldirektören samt
fyra styrelseledamöter

Anm. P—TKV ^lokalförvaltningar; därav P = Norrbottens, N = övre Norrlands, 1 = Mellersta
Norrlands, Ä = Älvkarleby, M = Motala, T = Trollhätte och W = Västerås kraftverk samt
TKV = Trollhätte kanalverk.