Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1961
1
Nr 151
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms
slott den lb april 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
3) förordning om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås skattefrihet för Norrlandsfonden och för Malmfonden
för forsknings- och utvecklingsarbete. Även bidrag som lämnas från
fonderna föreslås skattefria. 1
1 Rihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 151
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1961
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28
september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
53 §.
1 m om. Skyldighet att---av
rörelse;
d) akademier samt Nobelstiftelsen,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål och
kontoret icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,
allmänna sjukkassor, understödsföreningar,
som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig verksamhet,
jämlikt lagen om aktiebolags pensions-
och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller ihjälp vid
olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom,
å vilka lagen om försäkringsrörelse
icke äger tillämpning eller vilkas
verksamhetsområden falla utanför
Stockhoim och omfatta allenast visst
län eller del av län, ävensom sådana
ömsesidiga försäkringsbolag, som avses
i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor, andra--— eller rö
relse.
(Föreslagen lydelse)
53 §.
1 in o m. Skyldighet att — ---av
rörelse;
d) akademier samt Nobelstiftelsen,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet oeh högskolor
i vilka de studerande enligt gällande
stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings- och
utvecklingsarbete, järnkontoret, så
länge kontorets vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,
allmänna sjukkassor, understödsföreningar,
som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig verksamhet,
jämlikt lagen om aktiebolags
pensions- och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp
vid olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom,
å vilka lagen om försäkringsrörelse
icke äger tillämpning eller vilkas
verksamhetsområden falla utanför
Stockholm och omfatta allenast
visst län eller del av län, ävensom
sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för
inkomst av fastighet;
e) kyrkor, andra---eller rö
relse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962.
1 Senaste lydelse av 53 § 1 mom. se 1959: 564.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961
3
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
7 §•
Från skattskyldighet---även
som
hushållningssällskap:
för ali inkomst;
e) akademier samt Nobelstiftelsen,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål och
kontoret icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,
allmänna sjukkassor, understödsföreningar,
med undantag
för dem, vilka enligt sina stadgar äga
meddela annan kapitalförsäkring än
sådan som omfattar kapitalunderstöd
å högst 500 kronor för medlem, jämlikt
lagen om aktiebolags pensionsoch
andra personalstiftelser bildade
stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,
■sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom, å vilka
lagen om försäkringsrörelse icke äger
tillämpning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och
omfatta allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:
1 Senaste lydelse av 7 § se 1959: 565.
(Föreslagen lydelse)
7 §•
Från skattskyldighet---även
som
hushållningssällskap:
för all inkomst;
e) akademier samt Nobelstiftelsen,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara
medlemmar, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings- och
utvecklingsarbete, järnkontoret, så
länge kontorets vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,
allmänna sjukkassor, understödsföreningar,
med undantag för
dem, vilka enligt sina stadgar äga
meddela annan kapitalförsäkring än
sådan som omfattar kapitalunderstöd
å högst 500 kronor för medlem, jämlikt
lagen om aktiebolags pensionsoch
andra personalstiftelser bildade
stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,
sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom, å vilka
lagen om försäkringsrörelse icke äger
tillämpning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och
omfatta allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:
tf llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 151
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961
(Nuvarande lydelse)
för all inkomst;
f) kyrkor, andra--— hänför
lig
verksamhet.
Aktiebolag och —--bolagens
verksamhet.
Om aktierna---lös egendom.
Riksskattenämnden må,---
icke föras.
Att personer,---samma pa
ragraf.
(Föreslagen lydelse)
för all inkomst;
f) kyrkor, andra----hänförlig
verksamhet.
Aktiebolag och---bolagens
verksamhet.
Om aktierna---lös egendom.
Riksskattenämnden må, —--
icke föras.
Att personer,---samma pa
ragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1961
5
Förslag
till
förordning om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Bestämmelserna i denna förordning skola äga tillämpning på medel, som
utgå från norrlandsfonden eller malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,
antingen i form av bidrag eller lån för visst ändamål eller ock på
grund av garanti för täckande av förlust på viss verksamhet (förlustgaranti)
och som icke utgå till fysisk person och i dennes hand utgöra intäkt av tjänst
eller eljest ersättning för eget arbete.
2 §•
Medel, vilka utgå i form av bidrag för visst ändamål, skola vid tillämpning
av kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt icke utgöra
skattepliktig inkomst för mottagaren.
3 §.
Utgifter, vilka bestritts med medel som erhållits i form av bidrag för visst
ändamål, må icke vid taxeringen avdragas såsom driftkostnad. Hava sådana
medel använts för att anskaffa tillgång för stadigvarande bruk, skall
vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för
tillgången anses allenast så stor del av kostnaden, som icke täckts av nämnda
medel.
4 §•
Medel, vilka utgå på grund av förlustgaranti och äro hänförliga till verksamhet
som ingår i särskild förvärvskälla för mottagaren, skola vid tillämpning
av kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt utgöra
skattepliktig intäkt i förvärvskällan, dock icke till den del nämnda medel
motsvara utgifter i verksamheten, för vilka avdrag icke medgivas såsom
för driftkostnad och vilka ej heller avse anskaffning av tillgång för stadigvarande
bruk.
Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning om lån erhållits
för visst ändamål och eftergift av återbetalningsskyldigheten medgives.
5 §•
Har skatlskyldig, vilken åtnjutit skattepliktig intäkt som i 4 § sägs, i den
med förlustgarantin avsedda verksamheten haft utgift för anskaffning av sådan
byggnad eller för sådan ny-, till- eller ombyggnad å fastighet beträffande
vilken avdrag för värdeminskning beräknas på sätt i punkt 7 tredje stycket
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen angives, äger han tillgodoräkna
sig, utöver avdrag enligt avskrivningsplan, ett mot beloppet av den skattepliktiga
intäkten svarande värdeminskningsavdrag. Sistnämnda avdrag må
dock icke överstiga beloppet av nämnda utgift, ej heller vad som i beskattningshänseende
kvarstår oavskrivet av tillgången i fråga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.
6
Kungi. Maj:ts proposition nr i 51 år 1961
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den Z4 april
1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler vissa skattefrågor
rörande norrlandsfonden och malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,
m. m. samt anför därvid följande.
Inledning. I propositionen 1961: 77 har Kungl. Maj:t föreslagit, att viss del
av den staten tillfallande vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
(LKAB) skall avsättas till två fonder för forsknings- och utvecklingsarbete
m. m., den ena benämnd norrlandsfonden och den andra benämnd malmfonden
för forsknings- och utvecklingsarbete. I samband med dessa fonders inrättande
uppkommer vissa skatterättsliga problem, som jag nu skall anmäla.
Utredningen. Till grund för den nyss nämnda propositionen låg ett betänkande
angående inrättande av en fond av malmvinstmedel till främjande av
naturvetenskapligt och tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete (SOU
1960: 31). I betänkandet föreslogs, att en del av statens vinst från LKAB avsättes
till stöd åt tekniskt och industriellt forsknings- och utvecklingsarbete.
Stödet skulle avse såväl grundforskning som målforskning och dylikt.
Beträffande grundforskning avsågs stödet få formen av bidrag utan återbetalningsskyldighet.
Bidragen borde enligt utredningen avse ett bestämt och
avgränsat forskningsprogram.
Stödformerna i fråga om de praktiskt orienterade insatserna för det industriella
utvecklingsarbetet, främst målforskningsarbetet, borde enligt utredningen
som regel förenas med viss villkorlig återbetalningsskyldighet. Sålunda
föreslogs dels lån med villkorlig återbetalningsskyldighet och dels villkorlig
garanti för täckande av viss del av kostnaderna. För lånen skulle återbetalningsskyldighet
icke inträda, om projektet gav negativt resultat. Blev
detta däremot vinstgivande, skulle lånet återbetalas. Återbetalningsföreskrifterna
ansågs böra vara relativt stränga och inkludera krav på full räntebetalning
för den tid kapitalinsatsen stått ute. Under vissa omständigheter borde
dock, fortsatte utredningen, stöd för tekniskt och industriellt utvecklingsarbete
kunna lämnas i form av anslag utan återbetalnings- och förräntningsskyldighet.
Detta skulle gälla om resultatet av ett projekt icke kunde väntas
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1961
leda till direkt ekonomisk vinning för något visst företag ntan kom flera företag
eller en hel industribransch tillgodo. — Vid stödformen villkorlig garanti
för täckande av viss del av kostnaderna avsågs fonden skola täcka förlust på
ett visst projekt upp till ett bestämt belopp. Denna stödform skulle kunna
tillämpas, då ett företag självt har resurser att genomföra ett projekt men av
riskfördelningsskäl inte är berett att ensamt satsa på det.
Utredningen utgick från att stödverksamheten skulle bedrivas av en särskilt
för ändamålet bildad fond. Till fonden skulle avsättas vissa belopp ur
de vinstmedel från LKAB, som årligen tillföres staten som utdelning i dess
egenskap av aktieägare i bolaget. Utöver dessa belopp beräknades till fonden
inflyta medel såsom återbetalning på lån som utlämnats av fonden och avkastning
på fondkapitalet. Storleken av denna avkastning var beroende bl. a.
av hur ofta projekten blev vinstgivande. Med hänsyn till att fondens ledning
inte borde belastas med kapitalförvaltning i snävare mening förordade utredningsmännen
att fondmedlen skulle innestå i riksbanken och där gottgöras
ränta efter en räntesats å en halv procent över affärsbankernas högst
förräntade inlåningsräkning.
I betänkandet berördes även vissa skattefrågor avseende fonden samt bidrag
och lån därifrån.
Utredningen utgick från att enligt gällande stadganden i 53 § 1 mom. e)
kommunalskattelagen och 7 § första stycket f) förordningen om statlig inkomstskatt
fonden automatiskt skulle bli fritagen från kommunal och
statlig beskattning såsom varande en stiftelse, vilken hade till huvudsakligt
ändamål att främja vetenskaplig forskning. Därest denna tolkning av beskattningsbestämmelserna
skulle ifrågasättas av skattemyndigheterna, ville
utredningen dock förorda, att bestämmelser om full och oinskränkt skattefrihet
för fonden meddelades i särskild ordning.
Det framhölls vidare, att den formella uppläggningen av ett engagemang
från fondens sida kunde komma att påverkas av hänsyn till skatteförhållandena.
Utredningen betraktade det som skäligt att ett företag, med vilken
fonden samverkade för genomförande av ett visst forsknings- eller utvecklingsprojekt,
inte belastades med skatteutgifter för en fondens finansieringsprestation
för projektet, innan en egentlig beskattningsbar rörelsevinst för
företaget uppkommit.
I de fall en finansieringsprestation från fondens sida lämnades i form av
ett lån, eventuellt med blott villkorlig återbetalningsskyldighet, borde, ansåg
utredningen, någon omedelbar skattepåföljd för det mottagande förelaget
icke behöva uppkomma. Om på grund av det slutliga utfallet av det bearbetade
projekt, för vilket finansieringen lämnats, lånet sedermera avskrevs från
fondens sida, kom visserligen i princip skatteplikt att inträda för det därmed
till bidrag förvandlade lånebeloppet, men eftersom i detta läge företaget
borde ha möjlighet att skattemässigt tillgodogöra sig avdrag för den förlust,
som företaget åsamkats genom det nämnda utfallet av projektet, uppkom
ingen skattebelastning för företaget på grund av den erhållna prestationen
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1961
från fonden. Detsamma blev fallet, om det i samverkan med företaget bearbetade
projektet utföll så positivt, att fonden enligt förut angivna grunder
för sin verksamhet gjorde anspråk på återbetalning av lånet. Lånebeloppet
framkom i detta fall aldrig som någon inkomst i företagets rörelse och kunde
heller inte bli beskattat som en sådan.
Om det från början stod klart, att återbetalning av bidrag inte bör eller
kan krävas, torde enligt utredningens uppfattning besvärligare problem
kunna tänkas uppkomma. Huruvida i ett sådant fall skattskyldighet för bidraget
förelåg blev sannolikt beroende av karaktären av det ifrågavarande
projektet. Om företagets befattning med projektet inte kunde ses som ett led
i företagets normala rörelse, borde bidraget inte kunna beskattas. I motsatt
fall kunde däremot en beskattning av bidraget möjligen aktualiseras. En definitiv
bedömning av beskattningsfrågan torde, fortsatte utredningen, endast
vara möjlig från fall till fall i samband med handläggningen av konkreta
ärenden. Möjligheter att undgå icke avsedda skattekonsekvenser torde i regel
föreligga, och utredningen förutsatte att fondens ledning genom samråd
med skattemyndigheterna kunde komma fram till sådana former för sina
prestationer att en för alla parter betryggande reglering av frågan i de särskilda
fallen uppnåddes.
Remissyttrandena. Vid remissbehandlingen av betänkandet berördes de
med fonderna förknippade skattefrågorna i ett par yttranden.
Statskontoret framhöll, att ämbetsverket delar utredningens uppfattning
att den tilltänkta fonden borde åtnjuta skattefrihet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län uttalade, att bidrag från fonden i princip
borde vara skattefria. Syftet med fondens verksamhet skulle säkerligen, förmodade
länsstyrelsen, i många fall äventyras, om företagen skulle behöva
ingå på skattetekniska överväganden innan beslut träffas om att begära
eller motta bidrag.
Propositionen 1961:77. I propositionen föreslogs en i vissa hänseenden
ändrad organisation av den stödverksamhet som förordats av utredningen.
I propositionen förordades sålunda inrättandet av två fonder, nämligen dels
norrlandsfonden och dels malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.
Fondernas kapital skulle göras räntebärande och det skulle enligt
förslaget ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter
om fondernas placering m. m.
Norrlandsfonden avsågs få till uppgift att främja näringslivets framtida
utbyggnad i Norrland, framför allt i Norrbotten. Stöd till forskning och
industriellt utvecklingsarbete föreslogs skola utgå i huvudsak enligt de riktlinjer
utredningsmännen uppdragit. Stödet till industriell utbyggnad borde
vidare få formen av medellånga eller långfristiga lån och avse finansiering
av anläggningar, inventarieanskaffning o. dyl. till bestämda projekt. Lånen
borde under en tid av högst tio år kunna vara räntefria och även ainorteringsfria.
Amortering borde, såvitt inte särskilda skäl föreligger, fullgöras
inom tjugu år, räknat från dagen för lånets utbetalning.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961
Beträffande malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete föreslogs
stödformerna bli — på sätt förordats i utredningsförslaget — bidrag, bidrag
med återbetalningsskyldighet och förlustgarantier.
Departementschefen. I samband med inrättandet av norrlandsfonden och
malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete uppkommer vissa skattefrågor.
Å ena sidan aktualiseras spörsmålet om huruvida och i vilken utsträckning
fonderna bör beskattas. Å andra sidan är emottagandet av bidrag
från fonderna förknippat med särskilda skatteproblem.
I betänkandet har intagits den ståndpunkten, att den där föreslagna fonden
borde åtnjuta full och oinskränkt skattefrihet. Under remissbehandlingen
har annan uppfattning inte framkommit.
I fråga om de i propositionen nr 77 till årets riksdag föreslagna båda fonderna
synes samma skäl för skattefrihet kunna åberopas som beträffande
den av utredningen föreslagna fonden. Jag förordar, att uttryckliga bestämmelser
om sådan skattefrihet meddelas. Fonderna synes därvid böra
jämställas med sådana institutioner som nobelstiftelsen och järnkontoret,
vilka enligt 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och 7 § första stycket e)
förordningen om statlig inkomstskatt är helt fritagna från inkomstbeskattning
utom såvitt avser kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet.
De angivna författningsrummen bör ändras i enlighet härmed.
I fråga om beskattningen av företag som emottagit fondbidrag ansåg utredningen,
att särskilda bestämmelser inte var erforderliga. De skattefrågor
som uppkommer för bidragsmottagarna är emellertid av komplicerad natur,
och det är angeläget att företagen icke på grund av ovisshet om de skatteinässiga
konsekvenserna avstår från att lämna medverkan till ifrågakommande
projekt. En särskild författningsmässig reglering av hithörande frågor
bör därför ske. Jag vill erinra om att särskilda bestämmelser ansetts
nödvändiga i fråga om den skattemässiga behandlingen av utbetalningar av
konjunkturuljämnings- och exportavgiftsmedel enligt 1947—1952 års överenskommelser
mellan staten samt branschföreningar och företag inom skogsindustrien.
Senast behandlades dessa frågor av 1959 års riksdag (prop. nr 9).
Beträffande bidrag som lämnas utan återbetalningsskyldighet synes skattefrihet
under alla förhållanden böra medges. Därav följer emellertid, att
avdrag inte bör få åtnjutas, vare sig direkt såsom driftkostnad, t. ex. för löner,
drivmedel eller råmaterial, eller indirekt genom värdeminskningsavdrag,
för utgifter som täckts med bidraget.
Har bidraget i stället lämnats i form av lån, uppkommer icke några särskilda
skattemässiga problem, om lånet återbetalas. Efterskänkes däremot
lånet, blir situationen densamma som när en förlustgaranti infrias.
När stödet lämnas i form av förlustgaranti, kommer eventuella utbetalningar
från fonderna först sedan förlust konstaterats. Företaget torde vid
detta tillfälle regelmässigt redan ha åtnjutit avdrag för i vart fall huvudparten
av kostnaderna för projektet, i den mån kostnaderna är avdragsgilla vid
inkomsttaxeringen. Berättigade invändningar synes därför knappast kunna
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961
resas mot att det belopp som utgår på grund av sådan garanti i princip blir
skattepliktigt hos mottagaren. Som förut nämnts, blir läget från skattemässiga
utgångspunkter detsamma om lån efterskänkes. Även i detta fall bör
skattepliktig inkomst i princip anses uppkomma.
Vissa avvikelser från denna regel synes dock befogade. Företaget kan nämligen
ha haft utgifter för projektet som inte varit avdragsgilla. Å ena sidan
kan det röra sig om utgifter vilka överhuvudtaget inte berättigar till avdrag,
såsom grundförbättringsarbeten eller s. k. kapitalförluster. Skäligheten synes
bjuda, att förlustbidraget respektive det efterskänkta lånebeloppet i första
hand hänföres till dessa slag av utgifter och till sådan del göres skattefritt.
Å andra sidan kan företaget ha haft utgifter för anskaffande av byggnader,
beträffande vilka avdrag medges i form av årliga värdeminskningsavdrag, i
regel med viss bråkdel av anskaffningskostnaden. Hinder synes inte böra
möta att företag, som inom ramen för det av fonderna understödda projektet
haft utgifter av detta slag, tillätes göra en extra avskrivning å byggnaderna
med anlitande av skattepliktigt belopp.
Även kostnaden för anskaffande av maskiner och andra inventarier avdrages
i regel genom årliga värdeminskningsavdrag. Företaget har emellertid
möjligheter att inom ramen för gällande bestämmelser på området göra avskrivningstiden
så kort att behov av regler om extra avskrivning å inventarier
i nu aktuella fall inte synes föreligga.
Jag förordar att frågan om beskattning av företag som emottagit fondbidrag
regleras enligt de riktlinjer som jag här uppdragit. Förslag till erforderliga
författningsbestämmelser har utarbetats inom finansdepartementet. Bestämmelserna
har därvid ansetts böra inrymmas i en särskild förordning,
vilken självfallet icke blir tillämplig om medel, som utgått från fonderna, för
mottagaren utgör inkomst av tjänst eller liknnade arbetsinkomst.
Under åberopande av det anförda och under framhållande av att hinder
icke synes möta för att frågan behandlas av riksdagen senare än under innevarande
vårsession hemställer föredragande departementschefen, att Kungl.
Maj:L måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370);
2) jörordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
19V7 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
3) förordning om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. in.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bo Natt och Dag
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610519