Kungl. Maj:ts proposition nr lii år 1961

1

i\r 144

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av viss kronoegendom; given Stockholms slott den
7 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den av kronan år 1956 för fångvårdsändamål
förvärvade egendomen Runö gård i österåkers kommun skall försäljas. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 144

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 14i år 1961

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 april 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om försäljning av
viss för fångvårdsåndamål förvärvad mark samt anför följande.

1956 års riksdag anvisade efter förslag i propositionen nr 79 en miljon
kronor för förvärv av ett område omfattande fastigheterna Runö 71 samt
Husby l1, 22 och 51 (Runö gård) i österåkers kommun av Stockholms län.
Området, som upptar en areal av drygt 161 har, var avsett såsom förläggningsplats
för en av de anstalter som skall ersätta fångvårdsanstalten Långholmen.
Kungl. Maj :t uppdrog sedermera åt fångvårdens byggnadskommitté
att fullfölja köpet samt åt domänstyrelsen att tills vidare förvalta egendomen.
Sedan det under den fortsatta utredningen av byggnadsfrågan visat
sig, att områdets utnyttjande för anstalten krävde omfattande grundförstärkningar
— av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknade till omkring 4,5 miljoner
kronor -— uppdrog Kungl. Maj:t den 13 mars 1959 åt fångvårdens
byggnadskommitté att verkställa undersökning och inkomma med förslag
till eventuell ny förläggningsplats för anstalten. Efter förslag i 1960 års
statsverksproposition har riksdagen anvisat ett belopp av 500 000 kronor
för eventuellt nytt markförvärv. I skrivelse den 8 december 1960 har kommittén
redovisat resultatet av nämnda undersökning och i samband därmed
föreslagit försäljning av det tidigare förvärvade markområdet.

Sedan yttranden inhämtats över kommitténs förslag, anhåller jag att nu
få upptaga denna fråga till behandling.

Fångvårdens byggnadskommittés framställning

Fångvårdens byggnadskommitté anför i sin skrivelse, efter en redogörelse
för vad som tidigare förevarit i markfrågan, att kommittén låtit besiktiga
ett stort antal som alternativ förläggningsplats ifrågasatta markområden och
slutligen stannat för ett skogsområde om ca 40 har av ecklesiastika lönebostället
Prästgården l1 i Österåkers socken. Genom byggnadsstyrelsens försorg
har en grundundersökning verkställts, varvid grundförhållandena bedömts
som gynnsamma. Några extra grundläggningskostnader anses icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1961

3

behöva uppstå. Då det enligt kommitténs mening ur ekonomisk synpunkt
icke är försvarligt att förlägga den nya centralanstalten till Runö gårds ägor,
har kommittén hos kammarkollegiet gjort framställning om att få förvärva
ifrågavarande markområde. Detta är f. n. föremål för avstyckning och värdering
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 20 januari 1939 (nr 33)
med föreskrifter rörande tillämpningen av lagen den 4 januari 1927 angående
tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse
av sådan jord under tomträtt. Kommittén framhåller vidare, att kommunalnämnden
i Österåkers kommun beslutat att i princip uttala sig för att framdraga
vatten- och avloppsledningar till det nya området utan att betinga
sig anslutningsavgift. Sedan alla förberedelser avslutats, avser kommittén
att ånyo anmäla frågan om detta markförvärv för Kungl. Maj :t.

I fråga om det fortsatta utnyttjandet av Runö gård framhåller kommittén,
att det enligt uppgifter som inhämtats från domänstyrelsen icke bedömes
som angeläget, att gården behålles i kronans ägo och utnyttjas för jordbruksändamål.
I detta läge har kommittén undersökt möjligheterna att till
godtagbart pris försälja egendomen.

Kommittén anmäler, att den funnit en köpare, John Mattson Byggnadsaktiebolag,
Stockholm, och med bolaget, efter samråd under hand med domänstyrelsen
och under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande, träffat
avtal av den lydelse, som framgår av bilaga till detta protokoll, om försäljning
av egendomen till ett pris av 1 050 000 kronor att erläggas på tillträdesdagen
den 14 mars 1962. Enligt avtalet har bolaget för avsikt att utnyttja
egendomen för bostads- och annan bebyggelse.

Enligt taxeringsbevis har ifrågavarande fastigheter, som år 1956 förvärvades
av kronan för 1 000 000 kronor, för år 1960 åsatts ett taxeringsvärde av
516 000 kronor, varav jordbruksvärde 315 100 kronor, skogsvärde 22 000 kronor
samt tomt- och industrivärde 178 900 kronor. Slutligen uppger kommittén,
att domänstyrelsen, som haft vissa kostnader för underhåll av byggnader
m. m., beräknat sina utgifter för egendomen fram till överlåtelsedagen
till ca 50 000 kronor utöver inflytande arrendeavgifter och andra inkomster.

Yttranden

Över byggnadskommitténs skrivelse har yttranden inhämtats från domänstyrelsen,
statskontoret, riksräkenskapsverket och bostadsstyrelsen, som tilllika
överlämnat yttranden från kommunalnämnden i Österåkers kommun
och länsbostadsnämnden i Stockholms län.

Domänstyrelsen anser för sin del riktigt, att kronan avhänder sig Runö
gård, då egendomen numera befunnits mindre lämplig för fångvårdsändamål
och den icke heller är av sådan beskaffenhet, att dess bibehållande i
allmän ägo för uteslutande jordbruksändamål är motiverat. Styrelsen har
därför, när kommittén väckt fråga om egendomens försäljning, ställt sig
positiv till förslaget. Vid utformningen av vissa av de föreslagna kontraktsbestämmelserna,
särskilt i vad avser arrendatorns rättigheter, har kommittén
inhämtat styrelsens mening.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1961

Styrelsen anmäler härjämte, att styrelsen som ett led i sitt förvaltningsuppdrag
i fråga om egendomen upplåtit jordbruksdelen på arrende enligt
kontrakt, gällande till den 14 mars 1961. I samband härmed har styrelsen
varit nödsakad att investera tämligen betydande belopp för egendomens
upprustning. Ytterligare utgifter, vilka styrelsen fått vidkännas, har bl. a.
avsett skatter och andra onera såsom annuiteter för avdikningslån och
skogsvårdsavgifter. Nämnda utgifter har varit av sådan storlek, att de icke
kunnat täckas av uppburna intäkter från egendomen. Styrelsens sammanlagda
utgifter för egendomens förvaltning beräknas under tiden fram till
den med köparen överenskomna tillträdesdagen den 14 mars 1962 uppgå
till 127 500 kronor. De totala inkomsterna från egendomen under samma
tid uppskattas till ca 77 500 kronor. I enlighet härmed skulle vid sistnämnda
tidpunkt föreligga ett underskott för egendomens drift av i runt tal
50 000 kronor. Domänstyrelsen hemställer, att ersättning för nämnda underskott
måtte utbetalas till styrelsen av köpeskillingen för egendomen.

Statskontoret anför, att den avtalade köpeskillingen skulle nominellt
täcka kostnaderna för förvärvet av Runö gård dch domänstyrelsens utgifter
utöver inkomster för förvaltningen av egendomen fram till överlåtelsedagen.
Vid bedömande av skäligheten av köpeskillingen bör emellertid
enligt statskontorets mening även beaktas kronans kapitalkostnader motsvarande
ränta å det belopp, som erlades vid kronans förvärv av egendomen.
Med en genomsnittlig räntesats av 5 procent belöper sig denna kostnad
för tiden från kronans inköp av egendomen den 6 juli 1956 till den
nu avtalade tillträdesdagen den 14 mars 1962 (ca 5 år 8 mån.) till i runt
tal 280 000 kronor. Härtill kommer den sedan kronans tillträde av egendomen
inträdda minskningen i penningvärdet, vilken räknat efter förhöjningen
i konsumentprisindex utgör omkring 15 procent. Redan mot
bakgrunden härav synes den avtalade köpeskillingen ej tillfredsställande.
Vidare torde i betraktande av den kraftiga expansionen av bebyggelsen i
det närliggande samhället Åkersberga ej vara obefogat att räkna med viss
markvärdestegring under den tid egendomen varit i kronans ägo. Enligt
statskontorets mening bör köpeskillingen för att vara godtagbar i allt fall
minst motsvara realvärdet av kronans kostnader för förvärvet av egendomen.
Statskontoret kan alltså för sin del ej tillstyrka att en försäljning
av egendomen kommer till stånd på de av fångvårdens byggnadskommitté
föreslagna villkoren.

Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning till erinran mot byggnadskommitténs
framställning. Enligt riksräkenskapsverket bör redovisning
av inflytande köpeskilling liksom övriga i anledning av försäljningen
erforderliga bokföringsåtgärder ske enligt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts
brev den 29 juni 1946 angående disposition av köpeskillingar, som inflyta
vid försäljning av viss staten tillhörig egendom m. m. De av domänstyrelsen
förskotterade kostnaderna för egendomens förvaltning torde böra bestridas
från staten för fångvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ut år 1961

5

Kommunalnämnden i österåkers kommun vitsordar, att det till Runö
gård hörande markområdet är lämpligt för bostadsbebyggelse samt framhåller
att en sådan bebyggelse också skulle passa in i kommunens produktion.
Nämnden förutsätter, att någon minskning i den statliga långivningen
till andra byggnadsföretag i kommunen ej sker vid en exploatering av
området och att priset för råmarken jämte exploateringskostnaderna kan
godkännas för statlig belåning. Vidare understrykes, att statsbidragsfrågor
beträffande kommunala följ dinvesteringar, såsom exempelvis skolor,
bör lösas med förtur. Under förutsättning att nämnda synpunkter beaktas
tillstyrker nämnden att området försäljes till ifrågavarande byggnadsaktiebolag.

Länsbostadsnämnden i Stockholms län anför, att Runö gård är välbelägen
i förhållande till Åkersberga centrum och Åkers Runö järnvägsstation
samt att området väl lämpar sig för bostadsbebyggelse (villor, råd- och
kedjehus). Viss del av området torde kunna utnyttjas för industriändamål
och gårdens huvudbyggnad med kringliggande mark synes kunna avstyckas
och försäljas. Den avtalade köpeskillingen motsvarar ett råmarkspris
av 0,65 kronor per m2 markyta. Då någon byggnadsplanering av området
tidigare icke varit aktuell, kan man enligt nämnden nu icke med
tillräcklig säkerhet bedöma den blivande bebyggelsens omfattning, exploateringstidens
längd eller de totala exploateringskostnaderna, varför underlag
för en markvärdering saknas. Nämnden utgår från att köparen, som
är väl bevandrad i hithörande frågor, funnit sig kunna genomföra exploateringen
med för statliga lån godtagbara tomtpriser. Då köpeskillingen
icke synes vara uppenbart oskälig, finner nämnden ej tillräcklig anledning
till erinran mot densamma.

Bostadsstyrelsen anför att skäligheten av den avtalade köpeskillingen
i hög grad är beroende av i vilken mån egendomen framdeles kan bli använd
för bebyggelse. Innan bebyggelsemöjligheterna närmare klarlagts är
det därför vanskligt att uttala sig om köpeskillingens skälighet. I kommunens
och länsbostadsnämndens yttranden har emellertid angivits omständigheter
som motiverar en förväntan om tätbebyggelse på i varje fall vissa
delar av egendomen. Som ytterligare skäl för en sådan förväntan anför
styrelsen att i regionplanen för Stockholmstrakten Runö gård delvis har
upptagits som område för bostadsbebyggelse i form av enfamiljshus. Styrelsen
har med hänsyn härtill funnit rimligt att vid sin bedömning av den
föreslagna köpeskillingen göra jämförelser med ortens pris på råmark för
tätbebyggelse. En sådan jämförelse synes — med det material som nu är
tillgängligt — ge vid handen att köpeskillingen icke är oskälig även om
endast en mindre del av egendomen förutsättes ha tätbebyggelsevärde. På
grund av det anförda vill bostadsstyrelsen icke erinra mot den föreslagna
köpeskillingen. Då det icke nu är möjligt att uppskatta exploateringskostnaderna
vid bebyggelse på egendomen kan bostadsstyrelsen icke ta ställning
till frågan om statliga egnahemslån kan beviljas.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr l''ii år 1961

Departementschefen

Vid 1956 års riksdag fattades beslut om att fångvårdsanstalten Långholmen
skulle ersättas med två nya centralanstalter, av vilka den ena skulle
uppföras i Stockholmstrakten. Tillika beslöts att såsom ett första led i förverkligandet
av dessa planer förvärva jordbruks- och skogsegendomen Runö
gård i Österåkers kommun för en köpeskilling av en miljon kronor. Samtidigt
igångsatte fångvårdens byggnadskommitté arbetet med den närmare
planeringen och utformningen av anstalten. Under arbetets gång befanns
det nödvändigt att verkställa kompletterande grundundersökningar av markområdet.
Dessa undersökningar, som utförts genom byggnadsstyrelsens försorg,
har givit till resultat att betydande kostnader, av styrelsen uppskattade
till sammanlagt 4,5 miljoner kronor, skulle uppstå för grundförstärkningsarbeten
på området.

Min företrädare i ämbetet utverkade därför Kungl. Maj :ts uppdrag åt fångvårdens
byggnadskommitté att verkställa undersökning och inkomma med förslag
till eventuell ny förläggningsplats för anstalten. På förslag av Kungl.
Maj :t i 1960 års statsverksproposition har riksdagen under åberopande av
vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande 1960: 100, vari utskottet icke funnit
anledning till erinran mot eller särskilt uttalande om förslaget, anvisat
medel för eventuellt nytt markförvärv. Fångvårdens byggnadskommitté har
funnit goda förutsättningar föreligga att kunna uppföra anstalten på annan
lämpligare mark inom Österåkers kommun. Härigenom skulle även i fortsättningen
kommunens intresse av en statlig anläggning inom sina gränser
bli tillgodosett. Domänstyrelsen har funnit det icke motiverat att behålla
Runö gård i allmän ägo för uteslutande jordbruksändamål. Under sådana
förhållanden anser jag mig böra tillstyrka kommitténs förslag att kronan
avhänder sig egendomen.

Enligt del av byggnadskommittén med John Mattson Byggnadsaktiebolag,
Stockholm, träffade preliminära avtalet om försäljning av Runö gård, avser
bolaget att utnyttja området för bostadsbyggande och annan bebyggelse.
Områdets lämplighet för bostadsbebyggelse har vitsordats av såväl bostadsstyrelsen
och länsbostadsnämnden som av kommunen. Den senare har även
givit uttryck för att en exploatering av området för bostadsändamål sammanfaller
med de kommunala önskemålen. Enligt min mening bör det ligga
i statsmakternas intresse att egendomen vid en försäljning kommer till en
ur det allmännas synpunkt godtagbar användning. Denna förutsättning torde
mot bakgrunden av de lämnade uppgifterna få anses vara för handen.

Som statskontoret framhållit täcker den avtalade köpeskillingen —
1 050 000 kronor — de nominella kostnaderna för egendomens förvärvande
ävensom domänstyrelsens beräknade merkostnader för egendomens förvaltning
fram till tillträdesdagen den 14 mars 1962 men däremot icke ränta å
köpeskillingen. Staten skulle alltså göra eu viss förlust vid försäljningen. För
egen del anser jag att de bostadspolitiska synpunkterna bör tillmätas avgörande
betydelse vid bestämmande av köpeskillingens storlek, i synnerhet som
den avsedda bostadsbebyggelsen för sitt genomförande torde kräva statlig

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1961

belåning. Vid den bedömning av den föreslagna köpeskillingen som bostadsstyrelsen
och länsbostadsnämnden var för sig har verkställt på grundval av
tillgängligt material har båda myndigheterna lämnat densamma utan erinran.
Jag förordar att kommitténs förslag även i denna del godtages. Ej heller
övriga bestämmelser i avtalsförslaget föranleder erinran från min sida.

Domänstyrelsens merkostnader vid förvaltningen av egendomen torde få
täckas i den ordning som riksräkenskapsverket anvisat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordat förslag till
avtal angående försäljning av kronoegendomen Runö gård.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1961

Bilaga

Köpeavtal

Mellan fångvårdens byggnadskommitté för Kungl. Maj :t och Kronan (kronan)
och John Mattson Byggnadsaktiebolag (bolaget) har slutits följande
avtal.

1. Kronan försäljer till bolaget fastigheterna Husby l1, 22 och 51 samt
Runö 71 i österåkers socken, vilka fastigheter bolaget har för avsikt att utnyttja
för bostadsbebyggelse och annan bebyggelse.

Byggnader och andra fasta anläggningar, som kan finnas på fastigheterna
och tillhöra annan än kronan, omfattas icke av försäljningen.

2. Fastigheterna försäljes i befintligt skick och tillträdes av bolaget den
14 mars 1962.

3. Köpeskillingen utgör enmiljonfemtiotusen (1 050 000) kronor och erlägges
på tillträdesdagen.

Fastigheterna överlåtes fria från penninginteckningar.

4. Skatter, annuiteter å avdikningslån och andra avgifter, som utgår för
fastigheterna, betalas av kronan i den mån de belöper på tiden före tillträdesdagen
och av bolaget för tiden därefter.

5. Bolaget inträder från och med tillträdesdagen i kronans rättigheter och
skyldigheter jämlikt det arrendeavtal rörande egendomen, vilket kronan kan
komma att träffa med nuvarande arrendatorn Ingvar Bergengren för tiden
den 14 mars 1961—den 14 mars 1963.

6. Lagfartskostnaderna gäldas av bolaget.

7. Detta avtal är för kronan bindande endast under förutsättning, att det
godkännes av Kungl. Maj :t.

Av detta köpeavtal är två likalydande exemplar upprättade, varav kronan
och bolaget tagit var sitt.

Sedan köpeskillingen erlagts och kvittering skett på bolagets exemplar
av avtalet, gäller denna handling som köpebrev.

Stockholm den 15 november 1960.

Fångvårdens byggnadskommitté: John Mattson Byggnadsaktiebolag:

THORWALD BERGQUIST
O. Johnsson

JOHN MATTSON

Bevittnas:

Karin Persson Karin Stenquist

Bevittnas:

Margit Franzén Gun Andersson

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610494