Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

1

Nr 127

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av konventionen angående Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD) m. m.; given
Stockholms slott den 23 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna konventionen angående
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling m. m. En
redogörelse lämnas för bakgrunden till och förloppet av de förhandlingar,
som lett fram till konventionens undertecknande, liksom för konventionens
innehåll.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 127

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

Utdrag av protokoll över utrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Ministern för utrikes ärendena anför efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter.

Inledning

Den 16 april 1948 undertecknade sjutton europeiska länder, däribland Sverige,
en konvention angående europeiskt ekonomiskt samarbete, varigenom
Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) upprättades.
Konventionen förelädes riksdagen med proposition nr 257: 1948.

OEEC:s första uppgift var att samordna medlemsstaternas ekonomiska
återuppbyggnadsansträngningar efter kriget och framlägga förslag om lämplig
fördelning av den hjälp från Förenta Staterna, som genom Marshall-planen
erbjudits Europa. I detta syfte upprättades såväl års- som långtidsprogram
för de fyra år som denna hjälp utgick. Programmen utarbetades under
omfattande konsultation mellan medlemsstaterna och gemensam
granskning av nationella planer och önskemål. Under detta arbete inleddes
den tradition av inbördes hänsynstagande och samarbetsvilja som
kommit att prägla OEEC:s fortsatta verksamhet och utgjort en av de viktigaste
grundvalarna för dess framgång. Det gynnsamma resultatet av återuppbyggnadsarbetet
kunde avläsas i produktionsutvecklingen. År 1952 -—
då den amerikanska hjälpen upphörde —- hade industriproduktionen i medlemsstaterna
stigit 34 procent och jordbruksproduktionen 17 procent över
förkrigsnivån.

Det hade redan från början stått klart att den ekonomiska återuppbyggnaden
även förutsatte ett handels- och valutapolitiskt samarbete i nya former.
Så snart efterkrigskrisens mest akuta skede övervunnits vidtogs inom
OEEC en rad åtgärder för handelshindrens nedbrytande. En första milstolpe
var bildandet år 1950 av den europeiska betalningsunionen (EPU) som
genom kompensationsförfarande och möjligheter till automatiska krediter
banade väg för avskaffande i stor skala av de kvantitativa handelsrestriktionerna.
Handelsliberaliseringen led endast tillfälliga bakslag och utvidgades
efter hand alltmera. Då den europeiska betalningsunionen upphörde i

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

3

samband med att ett flertal länder i december 1958 införde yttre valutakonvertibilitet,
hade nästan samtliga OEEC:s medlemsstater helt infriat den
i organisationen ingångna förpliktelsen om 90 procents frilistning av importen
enligt överenskomna beräkningsgrunder. Även osynliga betalningar
och transaktioner samt kapitalrörelser har i betydande utsträckning liberaliserats
genom samarbetet i OEEC.

Såväl erfarenheterna från återuppbyggnadsskedet som det genom den
fortskridande handelsliberaliseringen ökade inbördes beroendet mellan medlemsstaterna
i ekonomisk-politiskt avseende gjorde det naturligt och önskvärt
för OEEC att efter hand utvidga samarbetet till allt flera områden. Under
1950-talet har organisationen sålunda tagit upp fortlöpande ekonomiskpolitiska
konsultationer på sitt program. Den har inlett samarbete för tillgodoseende
av behovet av naturvetenskaplig och teknisk arbetskraft. Dess
verksamhet har innefattat samarbete på jordbruks- och transportområdet
samt i energi- och vissa andra industriella frågor liksom beträffande produktivitetshöjande
åtgärder. OEEC blev över huvud taget det forum i vilket
Europas länder kom att anhängiggöra och bearbeta sina gemensamma
ekonomiska problem.

När den ekonomiska integrationen fick ökad aktualitet genom initiativet
till regional tullavveckling mellan Benelux, Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken
Tyskland, var det mot bakgrund av nyssnämnda utveckling
naturligt att frågan om upprättande av en gemensam tullfri marknad
inom en vidare krets av europeiska länder upptogs i OEEC. Förhandlingarna
i denna fråga — som redovisats i en av utrikesdepartementet i februari
1959 utgiven skrift: Förhandlingarna 1956—1958 om ett europeiskt
frihandelsområde — ledde emellertid trots två och ett halvt års ansträngningar
icke till något resultat. Deras sammanbrott i december 1958 samt
återverkningarna därav kom efter hand, i förening med vissa andra omständigheter,
att ge upphov till nya tankegångar i fråga om uppläggningen
av det europeiska ekonomiska samarbetet.

Det läge som genom den här redovisade utvecklingen inträtt i fråga om
det europeiska ekonomiska samarbetet kan sammanfattas på följande sätt.
OEEC hade i stort sett löst sina ursprungliga huvuduppgifter: Europas
ekonomiska återuppbyggnad efter kriget och frigörelsen av den europeiska
handeln och betalningarna. Genom återställandet av valutakonvertibilitet
förändrades utgångsläget för internationellt samarbete främst i fråga om
kvantitativa restriktioner på import och export samt kontrollen över löpande
betalningar. Samarbetet på detta område tenderade därigenom att
förskjutas till mera världsomfattande institutioner som Internationella valutafonden
(IMF) och Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Det
ansågs samtidigt på många håll angeläget att taga vara på och vidareutveckla
den samhörighetskänsla och samarbetstradition som fått sitt uttryck
i OEEC. Det ekonomisk-politiska samarbetet blev genom konvertibilitcten
allt betydelsefullare samtidigt som ett behov gjorde sig gällande att
utsträcka detta att omfatta även Förenta Staterna och Canada. Den olösta
frågan om upprättande av en enhetlig europeisk marknad omfattande alla

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

OEEC-länder ställde angelägna krav på bibehållande av den organisatoriska
form i vilken dessa länder varit sammanslutna och med framgång samarbetat.
Nya uppgifter anmälde sig i behovet att bistå utvecklingsländerna
i deras strävan efter ekonomiskt framåtskridande.

Förhandlingarna

Mot nyss antydda bakgrund tog Frankrike, Förenta Staterna, Storbritannien
och Förbundsrepubliken Tyskland i december 1959 upp frågan om
ombildande av OEEC. Inbjudan utfärdades till en ministerkonferens för
överläggningar om detta och vissa andra centrala ekonomiska spörsmål
på det internationella planet. Vid konferensen, som ägde rum i Paris den
12 och 13 januari 1960, var elva av OEEC:s medlemsstater, däribland Sverige,
samt Canada och Förenta Staterna representerade. Europeiska ekonomiska
gemenskapens kommission var också representerad.

Under ministrarnas överläggningar visade sig enighet föreligga om behovet
av fortsatt ekonomisk samverkan, ökad tonvikt borde läggas vid hjälpen
till utvecklingsländerna. Förenta Staterna och Canada borde beredas tillfälle
att på samma sätt som OEEC:s medlemmar deltaga i det ekonomiska
samarbetet. Ministrarna enades om att rekommendera en ombildning och
anpassning av OEEC till det nya läget. Arbetet härpå skulle inledas med en
utredning som anförtroddes en grupp av fyra experter, valda i sin personliga
egenskap och icke såsom nationella representanter. Expertgruppen avsågs
avge rapport till en särskild plenarkommitté med representanter för samtliga,
efter Spaniens inträde 1959, aderton medlemsstater i OEEC samt
Förenta Staterna och Canada. Rapporten skulle behandla den ombildade
organisationens arbetsuppgifter och verksamhetsformer samt grunda sig
bl. a. på konsultationer mellan expertgruppen och berörda länder och internationella
organisationer. — Dessa rekommendationer godkändes den 14
januari av en utvidgad ministerkonferens, varvid samtliga de tilltänkta tjugo
medlemsstaterna i den nya organisationen var företrädda.

Expertgruppen framlade sin rapport i slutet av april 1960. Till rapporten
var fogat ett utkast till konvention angående upprättande i OEEC:s ställe
av en Organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation
for economic cooperation and development, OECD). Förslaget koncentrerades
på samverkan för ekonomiskt framåtskridande. Detta skulle främjas
dels i den nya organisationens medlemsstater, framför allt genom intensifierat
ekonomisk-politiskt samarbete, dels i utvecklingsländerna, vare sig
dessa tillhörde organisationens medlemskrets eller icke.

Däremot skulle handelspolitiskt samarbete icke enligt expertgruppens
förslag vara en av organisationens primära arbetsuppgifter. Handelspolitiska
frågor skulle endast upptagas i den mån som de direkt aktualiserades inom
ramen för ekonomisk-politisk samverkan. Liberaliseringsbestämmelserna
och andra OEEC-förpliktelser på handelns område föreslogs upphöra att

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

gälla. I övrigt förutsågs emellertid OECD på många områden komma att
övertaga OEEC:s verksamhet.

Expertgruppens förslag mötte kritik på ett antal avsnitt. Framför allt
riktade vissa länder, däribland Sverige, bestämda gensagor mot undanträngandet
av de handelspolitiska arbetsuppgifterna. När expertrapporten behandlades
av den tidigare nämnda särskilda plenarkommittén vid ett möte
i Paris den 24 och 25 maj 1960, förelåg också ett alternativt förslag av
Schweiz, enligt vilket OECD skulle anförtros viktiga handelspolitiska uppgifter.
Det schweiziska förslaget stöddes av bl. a. Sverige och Storbritannien.
Från flera håll, bl. a. svenskt, krävdes vidare större klarhet om den
nya organisationens verksamhet även i andra avseenden, innan slutlig ställning
togs till konventionstexten. Resultatet blev att plenarkommittén uppdrog
åt en arbetsgrupp, där samtliga berörda länder var representerade, att
utarbeta ett nytt förslag till konventionstext och att inventera alla av OEEC
fattade beslut ur synpunkten av deras eventuella bibehållande i den nya organisationen.
Arbetsgruppens förslag skulle föreläggas eu ny ministerkonferens
i juli 1960.

Vid denna ministerkonferens uppnåddes preliminär enighet om att handelspolitiskt
samarbete skulle bli en av OECD:s huvuduppgifter vid sidan
av ekonomisk-politisk samverkan och hjälp till utvecklingsländerna. Det
fastslogs visserligen i sammanhanget att OEEC:s handelsliberaliseringsförpliktelser
skulle upphöra att gälla; Internationella valutafondens och
GATT :s motsvarande bestämmelser skulle i fortsättningen rättsligt reglera
hithörande frågor utan den komplettering som OEEC:s regelsystem inneburit.
Men samtidigt klargjordes att OECD skulle erbjuda möjlighet till
samråd mellan medlemsstaterna beträffande alla dem berörande handelspolitiska
problem. Det överenskoms vidare att OECD skulle ha till uppgift att
bearbeta såväl kort- som långsiktiga problem sammanhängande med förekomsten
av två handelsblock i Europa.

Den tidigare nämnda arbetsgruppens förslag till konventionstext blev
däremot ej slutligt godkänt. Ministerkonferensen uppdrog åt en förberedande
kommitté med representanter för samtliga OECD:s tilltänkta medlemsstater
att fortsätta arbetet med färdigställande av konventionstexten och
att samtidigt slutföra inventeringen av OEEC:s beslut samt avge förslag om
vilka av dessa som, eventuellt med vissa ändringar, borde övertagas av
OECD. Kommittén skulle likaledes utarbeta förslag rörande den nva organisationens
institutionella uppbyggnad.

Den förberedande kommittén arbetade hela hösten 1960 och framlade sin
rapport inför en ny ministerkonferens i Paris den 13 och 14 december. Vid
denna konferens godkändes såväl kommitténs förslag till konventionstext
som dess rekommendationer i övrigt. Den 14 december undertecknades
konventionen angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) av samtliga de 20 länder som deltagit i förhandlingarna,
d. v. s. alla OEEC:s 18 medlemsstater samt Canada och Förenta Staterna.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

Konventionen

OECD-konventionen omfattar en inledning jämte 21 artiklar. Till konventionen
har fogats två tilläggsprotokoll (nr 1 och nr 2), vidare ett särskilt
protokoll rörande omarbetning av konventionen angående europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC-konventionen) och ett memorandum angående
tillämpningen av artikel 15 i OECD-konventionen. I tilläggsprotokoll nr 1
regleras frågan hur de europeiska gemenskaperna skall företrädas i OECD
och i tilläggsprotokoll nr 2 återfinns bestämmelser angående privilegier,
immuniteter m. m. Dessa fyra separata aktstycken undertecknades samtidigt
med OECD-konventionen den 14 december 1960.

I artiklarna 1—3 i konventionen redogörs för organisationens huvuduppgifter
och medlemmarnas åtaganden. Artiklarna 4—13 innehåller institutionella
bestämmelser och artiklarna 14—21 avser allmänna frågor såsom
tillämpligheten i OECD av OEEC:s akter — d. v. s. dess beslut, rekommendationer
och resolutioner — konventionens ratifikation och ikraftträdande,
förfarandet vid medlemmars till- och frånträde samt OECD:s budget.

I det följande återges det huvudsakliga innehållet i konventionen jämte
de fyra nyss nämnda akstyckena.

Inledande bestämmelser

I inledningen redovisas de allmänna överväganden, som legat till grund
för konventionen. Det framhålls, att signatärmakterna ansett sig böra stärka
den samarbetstradition som utvecklats i OEEC och utsträcka samarbetet
till nya uppgifter. De avser att främja en så snabb och jämn ekonomisk
utveckling som möjligt i medlemsstaterna. Bistånd bör lämnas utvecklingsländerna
av de ekonomiskt mer utvecklade länderna och en fortsatt ökning
av världshandeln skall eftersträvas. De åtgärder som vidtas för att uppnå
konventionens syften skall stå i överensstämmelse med signatärmakternas
internationella åtaganden i övrigt.

Organisationens huvudsyften och medlemmarnas åtaganden

Artikel 1. Organisationen skall ha tre huvudsyften. Den skall söka åstadkomma
dels en så snabb och jämn ekonomisk utveckling och en så hög
sysselsättningsnivå som möjligt i medlemsstaterna med bibehållande av finansiell
stabilitet, dels ekonomiskt framåtskridande i utvecklingsländerna
inom och utanför medlemskretsen, dels en ökning av världshandeln på en
multilateral, icke diskriminatorisk grundval.

Artikel 2, Till fullföljande av nämnda syften har medlemsstaterna åtagit
sig att såväl var och en för sig som genom gemensamma ansträngningar
främja ett effektivt utnyttjande av sina resurser, uppmuntra naturvetenskaplig
och teknisk forskning, främja yrkesutbildning samt eftersträva
fortsatt ekonomisk utveckling och inre och yttre finansiell stabilitet.

De skall vidare söka minska eller avskaffa återstående hinder för ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

7

byte av varor och tjänster och för löpande betalningar samt söka bibehålla
och utsträcka liberaliseringen av kapitalrörelser. Medlemmarna har även
åtagit sig att med lämpliga metoder bidraga till det ekonomiska framåtskridandet
i utvecklingsländer inom och utanför medlemskretsen, i synnerhet
genom tillförsel av kapital men även genom tekniskt bistånd och underlättande
av export från dessa länder.

Artikel 3. För att underlätta fullgörandet av nämnda åtaganden förpliktar
sig medlemmarna att i erforderlig utsträckning lämna informationer
till organisationen, att fortlöpande samråda och i förekommande fall vidtaga
samordnade åtgärder.

Institutionella bestämmelser

Artikel 5. Organisationen kan fatta beslut, rikta rekommendationer till
medlemmarna och ingå överenskommelser. Om ej annat bestäms skall beslut
vara bindande för samtliga medlemmar.

Artikel 6. Vid omröstning skall varje medlem ha en röst. Enhällighet
förutsätts för att organisationen skall kunna fatta beslut och avge rekommendationer,
vilket innebär att varje medlemsstat har vetorätt. Från denna
regel kan dock göras undantag, såtillvida att medlemmarna genom enhälligt
beslut kan överenskomma att vissa frågor skall avgöras genom majoritetsbeslut.
Vidare anges i artikeln att den omständigheten att en medlem
avstår från att rösta icke skall likställas med ett veto. Ett beslut eller en
rekommendation skall sålunda trots detta kunna antagas, men blir då
gällande enbart i förhållande till de medlemsstater som röstat för beslutet
eller rekommendationen.

Ingen medlem skall vara bunden av ett beslut, förrän dess egna konstitutionella
regler har uppfyllts. Övriga medlemmar kan i avvaktan härpå överenskomma
att de provisoriskt skall tillämpa ett beslut sinsemellan.

Artikel 7—9. Organisationens alla akter, d. v. s. dess beslut, rekommendationer
och resolutioner, skall utgå från ett råd. Vid rådets sammanträden
skall medlemmarna företrädas av sina ständiga ombud vid organisationen;
rådet kan dock även sammanträda på ministernivå. Rådet må upprätta
en exekutivkommitté och andra erforderliga organ.

Artikel 10—11. Organisationens generalsekreterare skall utses av rådet
för en period av fem år. Han skall tillsätta organisationens personal med
undantag av ställföreträdande och biträdande generalsekreterare, vilka skall
utses av rådet på hans förslag. Generalsekreteraren skall tjänstgöra som
ordförande i rådet, när medlemsstaterna representeras av sina ständiga ombud.

Artikel 12. Organisationen äger bl. a. rätt att — på villkor som må anges
av rådet -— inleda samarbete med länder som ej är medlemmar eller med
organisationer och att inbjuda sådana länder eller organisationer att deltaga
i olika grenar av OECD:s verksamhet.

Artikel 13. De europeiska gemenskaperna skall vara företrädda i organisationen
enligt bestämmelserna i denna artikel och tilläggsprotokoll nr 1.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

— EFTA:s generalsekreterare skall deltaga i organisationens verksamhet
enligt en resolution som antogs vid ministerkonferensen den 23 juli 1960.

Allmänna bestämmelser

Artikel 14. Som allmän regel gäller att konventionen skall träda i kraft
när alla signatärmakter deponerat sina ratifikationsinstrument. Konventionen
skall dock träda i kraft den 30 september 1961, om femton eller fler
signatärmakter deponerat sina ratifikationsinstrument vid denna tidpunkt,
eller så snart därefter som minst 15 medlemmar deponerat sina instrument.
De signatärmakter, som ännu ej anmält ratifikation när konventionen träder
i kraft, kan medgivas att deltaga i organisationens verksamhet, innan
dylik anmälan gjorts, överenskommelse skall i så fall träffas mellan organisationen
och ifrågavarande signatärmakter angående villkoren för deltagande.

Artikel 15. OEEC:s akter skall godkännas av rådet för att gälla i OECD.
Enligt ett särskilt memorandum angående tillämpningen av artikel 15 har
signatärmakterna förbundit sig att i OECD:s råd rösta för godkännande av
OEEC-akter enligt det förslag angående vissa OEEC-akters överförande till
OECD, som utarbetats av förberedande kommittén och godkänts av regeringarna.
Förenta Staterna och Canada, som icke är medlemmar i OEEC,
skall dock äga rätt att avstå vid omröstningen. Denna undantagsregel är avsedd
att komma till användning i sådana fall där de båda ländernas lagstiftande
myndigheter intar en annan ståndpunkt än deras regeringar gjort
i förberedande kommittén. Om Förenta Staterna och Canada i enlighet härmed
avstår vid omröstning i OECD angående någon viss akt skall denna
dock antas av de övriga medlemmarna och bli gällande mellan dem.

Artikel 16—17. Rådet äger rätt att genom enhälligt beslut inbjuda utomstående
stat att ansluta sig till konventionen. I särskilda fall må dock rådet,
likaledes genom enhälligt beslut, överenskomma att OECD-medlem må
avstå vid omröstningen. Om en medlem sålunda nedlägger sin röst skall ett
beslut i rådet om inbjudan av ny medlem dock gälla i förhållande till alla
medlemsstater.

Fördragsslutande part må efter anmälan tolv månader i förväg upphöra
att tillämpa konventionen och utträda ur organisationen.

Artikel 20. Organisationens årliga budget och dess räkenskaper skall underställas
rådet för godkännande. Rådet skall fastställa en skala för medlemmarnas
bidrag till organisationens allmänna omkostnader och utfärda
bestämmelser om hur andra kostnader skall bestridas.

Vad beträffar de fyra aktstycken som fogats till konventionen synes innehållet
i tilläggsprotokoll nr 1 och 2 ej påkalla några kommentarer. Enligt
det särskilda protokollet rörande omarbetning av konventionen angående
europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC-konventionen) skall denna upphöra
att gälla, när OECD-konventionen träder i kraft. För huvudinnehållet
i memorandum angående tillämpningen av artikel 15 i OECD-konventionen
har redogjorts i anslutning till nämnda artikel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

9

Arbetsuppgifter och verksamhetsformer

Inriktningen och utformningen av organisationens verksamhet har närmare
behandlats i förberedande kommitténs av ministerkonferensen i december
1960 godkända rapport. Med utgångspunkt från denna rapport och
visst annat material lämnas här en sammanfattande redogörelse för de
riktlinjer som hittills utkristalliserat sig i fråga om samarbetet på olika
områden inom OECD.

Ekonomisk politik. Medlemsstaterna åtar sig enligt artikel 2 i konventionen
att såväl var och en för sig som gemensamt föra en politik ägnad att leda
till ekonomiskt framåtskridande med bevarande av inre och yttre finansiell
stabilitet samt att undvika en utveckling, som kan skada deras egen eller
andra länders ekonomi. Att främja en politik med dylika syften skall vara
en av organisationens primära uppgifter och det ekonomisk-politiska samarbetet
skall inriktas härpå.

Liksom i OEEC kommer detta samarbete att bedrivas i en kommitté för
ekonomisk politik vari skall deltaga högre tjänstemän som i sina hemländer
har en central ställning vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Kommittén ålägges att med sikte på uppnående av nyssnämnda
målsättning bevaka medlemsstaternas ekonomiska och finansiella läge och
politik. Särskild uppmärksamhet skall ägnas de internationella verkningarna
av enskilda länders åtgärder i syfte att skapa en anda av ömsesidig
förståelse, som kan leda till en harmonisk anpassning av den ekonomiska
politiken.

OECD kommer även i övrigt •— och som en fortsättning av motsvarande
verksamhet i OEEC — att följa och kommentera den ekonomiska utvecklingen
i medlemsstaterna. Denna uppgift skall anförtros åt en kommitté för
ekonomiska frågor och utvecklingsproblem, vilken även skall vara samordnande
instans för verksamheten inom olika OECD-organ för att bistå utvecklingsländerna.
Kommittén skall avge yttranden till rådet om dessa länders
program för ekonomisk utveckling och i övrigt behandla de problem,
som dessa kan komma att underställa organisationen.

Bistånd åt utvecklingsländerna. En av OECD:s huvuduppgifter blir som
redan sagts att behandla frågor angående teknisk och annan hjälp till utvecklingsländer
inom och utanför medlemskretsen. En kommitté skall upprättas
för tekniskt bistånd (Technical Assistance Committee). Denna skall
överta och utvidga den tekniska biståndsverksamhet, som under de senaste
åren bedrivits inom OEEC av det europeiska produktivitetsinstitutet (EPA)
till förmån för mindre utvecklade områden i medlemsstaterna samt Jugoslavien.
Inom ramen för denna verksamhet har bl. a. anordnats experimentoch
demonstrationsprogram, som syftat till att inom lokalt begränsade områden
meddela undervisning i olika yrkesgrenar, hälso- och socialvård in. in.

OECD:s befattning med utvecklingsfrågor markeras även genom överens^
kommclsen att den fristående grupp för utvecklingshjälp (Development As -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

sistance Group, DAG), som bildades i början av år 1960, skall få en viss om
än löslig anknytning till OECD. I denna grupp ingår länder som är i stånd
att i betydande omfattning lämna långfristig kapitalhjälp till underutvecklade
länder. De länder som hittills har anslutit sig är Belgien, Canada, Frankrike,
Förenta Staterna, Italien, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och
Förbundsrepubliken Tyskland. Därjämte är Japan och Europeiska ekonomiska
gemenskapens kommission företrädda i gruppen. När OECD börjar
sin verksamhet skall DAG, utan förändring av dess mandat eller sammansättning,
ombildas till en kommitté för utvecklingshjälp (Development
Assistance Committee, DAC). Denna skall liksom DAG utgöra ett organ för
diskussion av möjligheterna att i vidgad omfattning och på lämpligt sätt
tillhandahålla långfristig finansiell och annan hjälp till utvecklingsländerna.
Kommitténs förbindelser med OECD avses i huvudsak inskränka sig
till regelbunden rapportering till organisationen och befogenhet att inom
ramen för sin kompetens avge rekommendationer till OECD:s råd.

Handelspolitik. Det handelspolitiska samarbetet i OECD kommer att koncentreras
till en handel skommitté bestående av högre tjänstemän med ansvar
för genomförandet av sina respektive länders handelspolitik. Samtliga medlemsstater
samt de europeiska gemenskaperna och GATT-sekretariatet skall
vara företrädda i kommittén.

Kommittén får till uppgift att bl. a. företaga jämförande granskningar av
medlemsstaternas allmänna handelspolitik och åtgärder på handelsområdet
med sikte på ett fritt internationellt utbyte av varor och tjänster under bibehållande
av rimlig jämvikt i de internationella betalningarna samt att behandla
särskilda handelsproblem av intresse för medlemsstaterna. Kommittén
skall även från den i januari 1960 tillsatta s. k. 21-mannakommittén
övertaga behandlingen av de problem av kort- eller långsiktig natur vilka
sammanhänger med förekomsten av två handelsblock i Europa. Det fastslås
särskilt att varje medlemsstat, som anser att dess intressen ogynnsamt
påverkas av handelsåtgärder från annan medlemsstats sida, skall
ha möjlighet att få sådana åtgärder snabbt upptagna till behandling i syfte
att undanröja eller lindra de ogynnsamma verkningarna. Uppläggningen
av kommitténs arbete skall närmare utformas när OECD-konventionen
trätt i kraft.

Den allmänna skyldigheten för medlemsstaterna enligt konventionens artikel
3 att tillhandahålla OECD och varandra inbördes de informationer som
erfordras för samarbetet preciseras vad handelsområdet beträffar till att innebära
en anmälningsplikt. Handelskommittén skall övervaka att denna
iakttages och att informationsmaterialet hålles aktuellt. Tillämpningen av
kvantitativa restriktioner nämnes särskilt i detta sammanhang.

Som redan nämnts i redogörelsen för förhandlingsförloppet kommer
OEEC:s särskilda bestämmelser om frigörelse av handeln icke att överföras
till OECD. Ej heller övriga OEEC-akter på handelns område skall utan vidare
övertagas av den nya organisationen. De viktigare av dem skall emellertid
efter OECD-konventionens ikraftträdande tagas upp till prövning

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

11

för fastställande av i vilken form och i vilken utsträckning deras innehåll
skall göras tillämpligt i OECD. Det gäller här bl. a. överenskommelser angående
förbud mot artificiellt exportstöd, kvantitativa exportrestriktioner,
handelshindrande nationella bestämmelser av administrativ och teknisk
natur samt proceduren för behandling av återinförda importrestriktioner.

Ehuru således inga av OEEC:s bestämmelser på handelsområdet ulan
vidare blir gällande i OECD, bär det fastslagits att övergången från OEEC
till OECD icke får betraktas som en sanktionering av återgång från den
handelsliberaliseringsnivå som redan uppnåtts.

Betalningsfrågor. Betalningssamarbetet i OECD avses äga rum efter i
stort sett samma riktlinjer som i OEEC. Sålunda skall styrelsen för det
europeiska monetära avtalet (EMA) alltjämt följa och administrera verksamheten
inom ramen för detta avtal. Av särskild betydelse blir styrelsens
uppgifter i samband med den europeiska fondens kortfristiga kreditgivning
till medlemsstater i tillfälliga betalningssvårigheter. Sådana krediter
har hittills lämnats till flera av utvecklingsländerna inom OEEC.

EMA är ett från OEEC-konventionen fristående avtal och berörs därför
inte direkt av övergången till OECD. På grund av dess nära anknytning till
OEEC aktualiseras emellertid vissa formella ändringar. Dessa kommer att
behandlas i samband med den omfattande översyn av EMA, som enligt dess
stadga skall äga rum före utgången av innevarande år. Förenta Staterna och
Canada har meddelat, att de ej avser att ansluta sig till EMA-avtalet.

Som tidigare antytts har inom OEEC bedrivits ett samarbete för frigörelse
av osynliga transaktioner och kapitalrörelser. Förenta Staterna och
Canada har inte tagit slutlig ställning till i vad mån de kommer att deltaga
i detta samarbete i OECD. Några definitiva förslag angående den fortsatta
verksamheten på området har därför ännu ej kunnat läggas fram. Principiell
enighet råder emellertid om att OEEC-bestäinmelserna angående
liberalisering av osynliga transaktioner och kapitalöverföringar efter viss
omarbetning skall överföras till OECD. De regler för medlemsstaternas sjöfartspolitik,
som här återfinns, skall bibehållas och äga giltighet i vart fall
de europeiska medlemsstaterna emellan. Vidare skall de åtaganden, som
inskrivits i liberaliseringsbestämmelserna, utsträckas att gälla icke-diskriminatoriskt
gentemot alla till Internationella valutafonden anslutna stater.

Liksom i OEEC skall i OECD för beredning av nu nämnda frågor finnas
en oberoende expertgrupp med begränsat antal medlemmar, den så
kallade kommittén för osynliga betalningar. En plenarkommitté, betalningskommittén,
skall även upprättas. Den får uppgiften att granska och
ytlra sig över de rapporter, som kommittén för osynliga betalningar och
EMA-styrelsen överlämnar till rådet. Betalningskommittén skall dessutom
fungera som rådgivande instans åt rådet i alla frågor som rör OECD:s verksamhet
på betalningsområdet. Den skall härvid bl. a. på anmaning avge
utlåtanden över frågor angående långfristig kreditgivning.

Jordbruks- och fiskefrågor. På jordbruks- och fiskeområdet skall samarbetet
stärkas och nära samordnas med den ombildade organisationens

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

verksamhet i övrigt. En jordbrukskommitté kommer att upprättas med
uppgift att närmast under rådet svara för jordbruksfrågornas behandling.
Denna kommitté avses vid behandling av viktigare frågor sammanträda
på ministernivå. Den beslutanderätt i vissa frågor, som tillkommer jordbruksministerkommittén
i OEEC, har inte någon motsvarighet i den nya
organisationen. Fiskefrågorna skall —- likaså till skillnad från vad som
gällt i OEEC — behandlas i en särskild fiskekommitté.

I stort sett kommer jordbruks- och fiskesamarbetet i OECD att omfatta
samma typer av verksamhet som i OEEC. Medlemsstaternas jordbruksoch
fiskepolitik skall sålunda följas och bli föremål för konsultationer i
syfte att befrämja en harmonisk utveckling av denna politik mellan länderna.
Vidare förutses bl. a. undersökningar angående produktions- och avsättningsvillkoren
för jordbruks- och fiskeprodukter, studier av möjligheterna
till förbättring av avsättningsförhållandena samt av frågor angående
handeln med sådana produkter. Vid behov skall verksamheten kunna utvidgas
till nya områden. OEEC:s akter på jordbruks- och fiskeområdet överförs
endast i mycket begränsad omfattning till OECD.

Industri- och energifrågor. Ett stort antal särskilda kommittéer för industri-
och energifrågor har varit verksamma i OEEC. Uppläggningen av
arbetet på dessa områden skall omprövas, och det är ännu icke avgjort vilka
kommittéer som skall bibehållas i OECD och vilka uppgifter som skall
tilldelas dem. I avvaktan på slutlig överenskommelse om kommittéstrukturen
skall nuvarande organisation bestå tills vidare, dock ej längre än
ett år efter OECD-konventionens ikraftträdande. Det europeiska atomenergiorganet
(ENEA) skall bibehållas och ett antal OEEC-akter på energiområdet
skall givas fortsatt tillämpning.

Arbetskraftsfrågor. Verksamheten inom OEEC:s arbetskraftskommitté
har syftat till att underlätta arbetskraftens rörlighet mellan medlemsstaterna
och inriktats exempelvis på liberalisering av viserings- och anställningsbestämmelser
etc. Även frågor om arbetsförmedling, yrkesutbildning
m. m. har behandlats.

En arbetskraftskommitté skall upprättas även inom OECD. Den kommer
jämfört med OEEC:s motsvarande kommitté att få vidgade uppgifter
och skall bl. a. ägna sig åt sociala spörsmål med nära anknytning till arbetsmarknadsfrågorna.

Naturvetenskap och teknik. Två kommittéer kommer att upprättas i
OECD för samarbetet på detta område, nämligen en kommitté för naturvetenskaplig
och teknisk personal och en kommitté för naturvetenskaplig
och teknisk forskning. De båda nya kommittéerna förutsätts komma att
verka i nära samarbete med varandra. Den förstnämnda skall övertaga de
uPPgifter som ålegat OEEC:s styrelse för naturvetenskaplig och teknisk
personal, d. v. s. att främja utbildningen av sådan arbetskraft. På grund
av frågans ökande betydelse för det ekonomiska framåtskridandet kan kommitténs
verksamhet väntas efter hand få allt större vikt. Kommittén för
naturvetenskaplig och teknisk forskning avses ersätta den kommitté för

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

13

tillämpad forskning, som varit verksam inom det europeiska produktivitetsinstitutet
(EPA). Som framgår av namnförändringen skall större vikt
än hittills läggas vid frågor angående grundforskning.

Samarbetet i övrigt. OEEC:s mångskiftande verksamhet i övrigt skall i
huvudsak på oförändrat sätt fortsätta i OECD. Samarbete i sjötransportfrågor
kommer sålunda att bedrivas inom en sjöfartskommitté. Denna skall
följa utvecklingen på sjöfartsområdet och utgöra forum för konsultationer
angående medlemmarnas sjöfartspolitik. De sjöfartspolitiska bestämmelserna
i OEEC kommer att övertagas av OECD med giltighet i vart fall de
europeiska medlemsstaterna emellan.

Samarbetet på turismens område skall fortsätta och åtskilliga hithörande
OEEC-överenskommelser, avseende bl. a. uppmuntrandet av amerikansk
turism i Europa och lullättnader för turister, kommer att bibehållas. Vidare
kommer en försäkringskommitté att upprättas för fortsatt samarbete på
försäkringsområdet. En skattekommitté skall fortsätta behandlingen av
frågor rörande dubbelbeskattning och vissa andra skattefrågor av teknisk
art. Två OEEC-rekommendationer angående undvikande av dubbelbeskattning
kommer att bibehållas i OECD.

Vad beträffar den verksamhet i produktivitetsfrågor, som bedrivs av det
europeiska produktivitetsinstitutet (EPA), vilket skall upphöra, avses uppgifterna
i fråga om tillämpad forskning och teknisk biståndsverksamhet
som redan nämnts bli överförda till OECD:s kommitté för naturvetenskaplig
och teknisk forskning respektive till dess kommitté för tekniskt bistånd.
Det samarbete som inom EPA:s ram bedrivits rörande åtgärder mot konkurrensbegränsande
affärsmetoder skall i fortsättningen anförtros en särskild
expertgrupp för konkurrensbegränsande affärsmetoder. I vilken mån
produktivitetsverksamheten i övrigt skall fortsätta och hur denna i så fall
skall organiseras kommer att avgöras på ett senare stadium.

Förbindelser med parlamentariker, utomstående länder och andra organisationer.
Under de förhandlingar som ledde fram till OECD-konventionens
undertecknande aktualiserades frågan om förbindelser mellan OECD
och parlamentariker i organisationens medlemsstater. Behandlingen av denna
fråga befinner sig ännu på ett förberedande stadium.

Jugoslavien och Finland kommer att, liksom varit fallet i OEEC, deltaga
i vissa grenar av OECD:s verksamhet. Den nya organisationen kommer även
att fortsätta de förbindelser med andra internationella organisationer och
med den europeiska transportministerkonferensen som inletts av OEEC. De
europeiska gemenskaperna kommer att vara representerade i OECD och
EFTA:s generalsekreterare skall deltaga i organisationens verksamhet.

Sedan konventionen undertecknats avses förslag skola framläggas om
ett system för konsultationer med representanter för arbetsmarknadens
parter. Formerna för samråd har ännu icke närmare utarbetats. Konsultationerna
kan få betydelse på flera avsnitt av OECD:s verksamhet men
blir sannolikt av särskild betydelse på arbetskraftskommitténs verksamhetsområde.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

Departementschefen

Vårt lands ekonomiska struktur och beroende av utrikeshandeln har i
förening med en allmänt positiv inställning till internationellt samarbete
naturligen lett till svenskt medlemskap i ett antal mellanstatliga ekonomiska
organisationer, världsomfattande såväl som regionala. Deltagandet i dessa
organisationer har också visat sig gagna Sveriges intressen. Icke minst gäller
detta vår anslutning till OEEC, där vi år 1948 inträdde som en av de
ursprungliga medlemmarna. Organisationens framgångsrika genomförande
av återuppbyggnadsprogrammet och frigörelsen av handeln och betalningarna
har utgjort viktiga förutsättningar för den allmänna välståndsökningen
i Europa.

Ehuru OEEC i stort sett löst sina ursprungliga uppgifter, föreligger det
alltjämt behov av samarbete i en organisation av OEEC:s typ. Medlemsstaterna
har genom det senaste decenniets utveckling blivit än mer ekonomiskt
beroende av varandra och nya frågeställningar har aktualiserat en ny inriktning
av verksamheten. En betydelsefull anpassning till ändrade förhållanden
har visserligen kontinuerligt ägt rum i OEEC. Den förändring av läget
jämfört med tiden för OEEC-konventionens undertecknande för tretton år
sedan, som nu kan konstateras, har dock från flera håll ansetts vara av sådan
omfattning att en allmän översyn och ombildning av OEEC framstått som
påkallad.

Det är glädjande att kunna notera att åtskilliga av de nya frågeställningarna
är en följd av framgångar i OEEC-samarbetet. Genom handelsliberaliseringen
och valutakonvertibiliteten har OEEC-länderna exempelvis inlett
en ny typ av samarbete med Canada ochh Förenta Staterna, icke minst
på det ekonomisk-politiska området. Det ekonomiska framåtskridandet och
välståndsökningen i Europa har aktualiserat ökade insatser från OEECländernas
sida i hjälpen till utvecklingsländerna. Samtidigt har det varit
angeläget att söka bevara de intereuropeiska samarbetstraditionerna och
behålla greppet om de uppgifter som OEEC icke förmått att lösa, framför
allt upprättandet av en enhetlig europeisk marknad omfattande både EFTA
och Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Det var mot denna bakgrund naturligt för Sverige att taga en aktiv del i
de förhandlingar om ombildning av OEEC för vilka tidigare redogjorts. Förhandlingsresultatet
motsvarar självfallet icke i alla stycken vad varje enskilt
land helst skulle ha velat åstadkomma. Det bär liksom de flesta internationella
överenskommelser i vissa avseenden kompromissens prägel. I sin
helhet synes emellertid den uppnådda överenskommelsen vara godtagbar.
Formella förutsättningar har skapats för ett samarbete, vars fortsatta utveckling
kan väntas i betydelsefulla hänseenden påverka svenska intressen.
Det var därför följdriktigt att Sverige den 14 december 1960 undertecknade
OECD-konventionen tillsammans med samtliga övriga i förarbetet deltagande
länder.

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

Som redan framhållits innebär OECD:s tillkomst en ombildning av OEEC.
Åtskilliga huvuddrag i 1948 års konvention återfinns också i konventionen
av år 1960. Ett betydande antal av de beslut och rekommendationer som tillkommit
i kraft av OEEC-samarbetet kommer att göras tillämpliga även i
OECD. Den nya organisationens verksamhet och arbetsformer skall likaledes
i stor utsträckning bygga på erfarenheter och praxis från OEEC. Det är för
svensk del anledning att välkomna att värdefulla element i det hittillsvarande
samarbetets uppläggning och innehåll givits fortsatt giltighet, liksom
att två av de tidigare endast associerade staterna, Canada och Förenta
Staterna, erhåller fullt medlemskap. Samtidigt är det givet att OECD:s
verksamhet kommer att på åtskilliga punkter få en annan karaktär än
OEEC:s, vilket bland annat får ses som en följd av att medlemskretsen
vidgas.

De institutionella reglerna står i förgrunden bland OECD-konventionens
konkreta operativa bestämmelser. Ehuru man får räkna med att samarbetet
i OECD i praktiken kommer att i högre grad än i OEEC stanna vid konsultationer
och utbyte av informationer, skall den nya organisationen liksom
sin föregångare kunna fatta beslut som blir bindande för medlemsstaterna
och avge rekommendationer. Beslut och rekommendationer förutsätter dock
enhällighet; varje medlemsstat har med andra ord vetorätt. Genom att avstå
från att rösta kan å andra sidan en medlemsstat ställa sig utanför ett besluts
eller en rekommendations tillämplighet och har därigenom möjlighet
att, om den sa skulle önska, undvika att blockera en överenskommelse som
övriga medlemsstater är beredda att biträda. Detta är i enlighet med vad som
hittills gällt i OEEC och står i överensstämmelse med Sveriges intressen.

Verksamheten i OECD skall huvudsakligen avse samarbete i fråga om
ekonomisk politik, hjälp åt utvecklingsländerna och handelspolitik. Det
ekonomisk-politiska samarbetet har spelat en alltmer betydelsefull roll i
OEEC. De hittillsvarande formerna för detta samarbete föreslås bli övertagna
i så gott som oförändrat skick av OECD. I OEEC har verksamheten
på konjunkturpolitikens område sedan några år haft sin tyngdpunkt i
den särskilda kommittén för ekonomisk politik, vilken sammanträtt två
till tre gånger per år för att på grundval av sekretariatets utredningar taga
ställning till det aktuella konjunkturläget och dryfta de åtgärder som länderna
enskilt eller gemensamt borde vidtaga för att möta störningar i den
ekonomiska utvecklingen och säkra ett snabbt och balanserat framåtskridande.
Kommittén bär stundom föreslagit rådet att utfärda rekommendationer
till medlemsstaterna, men värdet av dess verksamhet har främst
legat i de möjligheter till utbyte av erfarenheter och synpunkter som erbjudits
och som icke torde ha saknat betydelse för utformningen av den
förda politiken.

Det framstår som betydelsefullt att tillfälle ges till en fortsättning i
OECD av det konjunkturpolitiska samarbetet och att ländernas ömsesidiga
beroende av varandra i ekonomiskt avseende uttryckligen betonas i
detta sammanhang. Den fastare anknytningen till detta samarbete av För -

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

enta Staterna och Canada med deras speciella konstitutionella förhållanden
har visserligen medfört en formell försvagning av de i konventionstexten
och i ekonomisk-politiska kommitténs mandat nedlagda förpliktelserna,
men innebär å andra sidan att samarbetet kommer att äga rum i
den vidare krets av länder, som efter konvertibilitetens återinförande utgör
ett mera naturligt forum för ekonomisk-politiska konsultationer än den
ursprungliga OEEC-gruppen; inte minst gäller detta samarbetet kring betalningsbalansproblemen.
Även om verksamheten härigenom snarast får
karaktären av fortlöpande konsultationer medlemsländerna emellan, synes
den ha värde för svensk del genom den insyn som bereds samt de tillfällen
vi erhåller att verka för en ekonomisk politik som även internationellt
främjar full sysselsättning och snabb produktionstillväxt med bevarande
av den inre och yttre balansen.

Liksom varit fallet i andra internationella organisationer har även inom
OEEC på senare tid allt större uppmärksamhet ägnats hjälpen åt utvecklingsländerna.
Det ökade utrymme som enligt OECD-konventionen skall beredas
hithörande frågor i den nya organisationen får ses som ett naturligt
led i denna utveckling. Från svensk sida har under förarbetets gång understrukits,
att det i en regional organisation som OECD framför allt är genom
samarbete på handelns och den ekonomiska politikens område som de enskilda
länderna kan göra effektiva insatser till förmån för de underutvecklade
länderna, inte minst genom att bereda en växande marknad för deras
export. När det däremot gäller direkta hjälpinsatser bör man utnyttja eventuellt
ökade resurser till att bygga ut den verksamhet som redan bedrives
i andra, världsomfattande organ — i synnerhet Förenta Nationerna — hellre
än att på regional basis dubblera denna verksamhet.

I princip kan de svenska synpunkterna härvidlag sägas ha mött förståelse.
I OEEC har visserligen under de senaste åren inom ramen för ett produktivitetssamarbete
av större räckvidd vuxit fram en form av teknisk biståndsverksamhet,
men denna har bedrivits i ringa skala och uteslutande
avsett underutvecklade områden inom vissa medlemsstater samt Jugoslavien.
Det har ansetts att denna verksamhet bör överflyttas till den nya organisationen
och där bedrivas efter ungefär samma linjer som hittills.

Ett nytt moment när det gäller OECD och utvecklingsländerna är den
tidigare nämnda kommittén för utvecklingshjälp, DAC, som kommer att
lösligt anknytas till organisationen och i princip skall vara en sammanslutning
av länder med kapacitet att i väsentlig omfattning tillhandahålla
kapital till utvecklingsländerna i världen. Kommittén skall liksom sin sedan
ett år verksamma föregångare, den fristående Development Assistance
Group (DAG), framför allt ha till uppgift att diskutera metoder för och samordning
av den bilaterala hjälpen. DAC torde komma att arbeta i intim kontakt
med OECD. Varken Sverige eller något annat nordiskt land är för närvarande
medlem av sammanslutningen, vilket är naturligt bl. a. med hänsyn
till att de skandinaviska ländernas bilaterala finansiella biståndsprogram
hittills varit av tämligen ringa omfattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961 17

Trots de stora framsteg i Europa som åstadkommits genom OEEC:s
verksamhet på det handelspolitiska området återstår en rad viktiga samarbetsuppgifter,
både mellan OECD:s europeiska medlemsstater inbördes
och mellan dem och Förenta Staterna och Canada. Förhållandet mellan
EFTA och Europeiska ekonomiska gemenskapen står givetvis i förgrunden
härvidlag men även andra spörsmål av stor betydelse anmäler sig,
vare sig dessa behandlas eller kan diskuteras i andra internationella organisationer
eller icke. Det har mot denna bakgrund från bl. a. svensk
sida under förhandlingarna med skärpa hävdats att handelspolitiken bör
bibehållas som en huvuduppgift för OECD. Det resultat som härvidlag slutligen
uppnåtts innebär att möjligheter öppnats för ett fortsatt samarbete
på detta område i OECD.

OECD:s befattning med handelsfrågor kommer dock att få en i många
avseenden annan karaktär än OEEC:s. Önskemålet om bibehållande av
OEEC:s handelsliberaliseringsbestämmelser har sålunda icke infriats. Vidare
råder ännu osäkerhet om den fortsatta tillämpningen av viktiga beslut
och rekommendationer på handelsområdet. Mot här avsedda önskemål har
hävdats att det är angeläget att i den handelspolitiska situation som numera
råder undvika dubblering av motsvarande, om än annorlunda utformade,
regler i världsomfattande organisationer som Internationella valutafonden
och GATT, där flertalet OEEC-stater också är medlemmar. Det
påpekades bl. a. att ett stort antal OECD-länder ej längre åberopar betalningsbalansskäl
för bibehållande av kvantitativa restriktioner och därför
redan genom sina åtaganden i fonden och i GATT är underkastade liberaliseringsförpliktelse.
Den kompromiss som nåddes innehåller icke desto
mindre det viktiga elementet att OEEC:s ombildning till OECD icke skall
betraktas som sanktionering av en återgång från den liberaliseringsnivå
som redan uppnåtts; medlemsstaterna skall tvärtom sträva efter en ytterligare
utveckling av sin handel.

Det är alltså att räkna med att OECD:s verksamhet på handelsområdet
icke kommer att innefatta ett lika omfattande och fast regelsystem som
OEEC:s. Tyngdpunkten förskjutes i stället till olika former av löpande samråd.
Detta samråd har å andra sidan icke i princip underkastats några viktigare
begränsningar i fråga om tillämpningsområde eller inriktning. De
jämförande granskningar av medlemsstaternas allmänna handelspolitik
och åtgärder på handelsområdet som skall företagas i OECD saknar motsvarighet
i OEEC men kan bli av värde. Detsamma gäller behandlingen av särskilda
handelsfrågor av intresse för medlemsstaterna. Den rätt, som varje
medlemsstat skall åtnjuta, att få till stånd snabb behandling av annan medlemsstats
handelsåtgärder med sikte på att undanröja eller lindra sådana
åtgärders skadliga verkningar kan visa sig få särskild betydelse.

De konkreta resultaten av dessa gransknings- och konsultationsprocedurer
blir givetvis i sista hand beroende av medlemsstaternas politiska vilja till
engagemang och samförstånd. Detta gäller också resultaten av OECD:s be -

2 liihnng till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Xr 127

18

Knngl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

fattning med problemet att skapa en enhetlig europeisk marknad omfattande
både EFTA och Europeiska ekonomiska gemenskapen. För Sveriges del
framstår det emellertid som både naturligt och angeläget att närma sig det
handelspolitiska samrådet i OECD i en konstruktiv och samarbetsvillig anda.

Betydelsen av det europeiska samarbetet på betalningsområdet, som numera
i första hand bedrives inom ramen för det europeiska monetära avtalet,
har givetvis minskat, sedan de västeuropeiska valutorna i stor utsträckning
gjorts konvertibla. De möjligheter att erhålla interimistisk finansiering
av löpande betalningar som EMA-avtalet erbjuder har hittills tagits i anspråk
i obetydlig omfattning men kan få sin betydelse vid mindre stabila förhållanden
på de europeiska valutamarknaderna. Däremot har medlemsstaterna
vid ett flertal tillfällen utnyttjat möjligheterna att vid tillfälliga likviditetssvårigheter
erhålla kortfristiga krediter ur europeiska fonden, låt vara
att mottagarländernas svårigheter i dessa fall snarast varit av strukturell
art. I förevarande sammanhang är någon revision av det monetära avtalet ej
aktuell. Däremot kommer senare att företas den mera genomgripande översyn
av avtalet, som stadgeenligt skall ske före utgången av innevarande år.
— Som redan nämnts har Förenta Staterna och Canada förklarat att de
ej kommer att ansluta sig till avtalet. Man får emellertid hålla i minnet,
att Förenta Staterna sedan länge indirekt är engagerade i verksamheten
därigenom att den europeiska fondens tillgångar till stor del utgöres av
medel, som från amerikansk sida ursprungligen ställdes till den europeiska
betalningsunionens förfogande.

Utformningen av OECD:s verksamhet på området för s. k. osynliga betalningar
är fortfarande i många stycken oklar, främst till följd av att de nordamerikanska
staterna ännu inte lämnat slutligt besked om de kommer att
biträda de beslut som fattats inom OEEC. Det råder ingen tvekan om att det
vore av stort värde, framför allt när det gäller frigörelsen av osynliga betalningar
och transaktioner, om samtliga medlemsstater i den nya organisationen
åtoge sig lika långtgående förpliktelser. I ett avseende har ett principbeslut
redan fattats, avsett att markera OECD:s öppna attityd mot utomstående
länder, nämligen att medlemsstaternas liberaliseringsåtaganden
skall utsträckas att tillämpas icke-diskriminatoriskt till förmån för Internationella
valutafondens samtliga medlemmar.

Vad beträffar OECD:s verksamhet i övrigt, för vilken en redogörelse lämnats
i det föregående, gäller att den i de flesta avseenden kommer att överensstämma
med verksamheten i OEEC. Jag skall inskränka mig till att något
beröra organisationens befattning med jordbruks- och fiskefrågorna. På
detta område förutses en aktivering av arbetet liksom en samordning med
annan verksamhet i OECD. Det skisserade arbetsprogrammet synes överensstämma
med svenska intressen. Det bör välkomnas att de konsultationer
angående medlemsstaternas jordbruks- och fiskepolitik, som inletts i OEEC,
skall fortsätta i OECD; bl. a. kan möjligheterna till kontakter på jordbruksområdet
mellan länder anslutna till EFTA respektive Europeiska eko -

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

19

nomiska gemenskapen komina att visa sig värdefulla. Även om det inte varit
möjligt att i någon större omfattning överföra värdefullare OEEC-beslut
till den nya organisationen, torde sålunda utsikterna för ett givande jordbruks-
och fiskesamarbete i OECD kunna bedömas med en viss tillförsikt.
Den omständigheten att jordbrukskommittén ej erhåller någon självständig
beslutanderätt torde i praktiken icke få någon större betydelse.

Det har även överenskommits att kommittéer för jordbruk och fiske skall
upprättas under OECD:s råd. Detta arrangemang synes ändamålsenligt ur
svensk synpunkt. Samarbetet på jordbruks- och fiskeområdet är nämligen av
en så speciell karaktär att det är önskvärt att verksamheten sammanhålles
av särskilda organ.

OECD skall i princip övertaga den sekretariatspersonal och de lokaler,
som OEEC förfogat över. Till organisationens utgifter skall medlemsländerna
bidraga enligt en skala, som senare kommer att fastställas. För riksdagen
har i annat sammanhang (statsverksprop. 1961, III ht, s. 19) framlagts förslag
om att anslaget till Sveriges bidrag till OEEC skall få tagas i anspråk
även för den nya organisationen.

I artikel 19 behandlas spörsmålet om organisationens, dess tjänstemäns,
samt medlemmarnas ombuds rättsliga ställning och särskilda förmåner.
Hänvisning göres till tilläggsprotokoll nr 2, vari förklaras att härutinnan
skall — för stater anslutna till konventionen den 16 april 1948 angående
europeiskt ekonomiskt samarbete — gälla vad i tilläggsprotokoll nr 1 till
sagda konvention är stadgat (jfr prop. 1948: 257, s. 27, prop. 1950: 161 samt
SO 1948: 32). På grund härav skall organisationen samt dess tjänstemän
och medlemmarnas ombud åtnjuta immunitet och förmåner i enlighet med
sistnämnda tilläggsprotokoll. Organisationen bör därför införas i den uppräkning,
som finnes i lagen den 10 juli 1947 om särskilda förmåner för vissa
internationella organisationer. Förslag härom torde sedermera komma att
underställas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:l måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna konventionen angående Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling jämte därtill fogade fyra protokoll och memorandum
enligt den till statsrådsprotokollet i detta ärende fogade bilagan,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna sådana
ändringar i konventionen jämte därtill fogade fyra protokoll och memorandum,
som framdeles kan komma att beslutas, i den mån dessa ändringar
icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens
medverkan.

''2f liihtmg till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. .Yr 127

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Vidar Hellncrs

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

21

Bilaga

Convention on the Organisation for Eco nomic

Co-operation and Developmcnt

The Governments of the Republic
of Austria, the Kingdom of Belgium,
Canada, the Kingdom of Denmark,
the Frencli Republic, the Federal
Republic of Germany, the Kingdom
of Greece, the Republic of Iccland, Irland,
the Italian Republic, the Grand
Duchy of Luxembourg, the Kingdom
of the Netherlands, the Kingdom of
Norway, the Portuguese Republic,
Spain, the Kingdom of Sweden, the
Swiss Confederation, the Turkish
Republic, the United Kingdom of
Great Britain and Northern Ireland,
and the United States of America;

Considering that economic strength
and prosperity are essential for the
attainment of the purposes of the
United Nations, the preservation of
individual liberty and the increase of
general well-being;

Believing that they can further
these aims most effectively by
strengthening the tradition of cooperation
which hus evolved among
them;

Recognising that the economic recovery
and progress of Europé to
which their participation in the Organisation
for European Economic
Co-operation has made a major contribution,
liave opened new perspectives
for strengthening that tradition
and applying it to new tasks and
broader objectives;

Convinced that broader co-operalion
will make a vital contribution to
peaceful and harmonious relations
among the peoplcs of the world;

Recognising the increasing interdependence
of their econoinies;

Detcrmined by consultation and

(Översättning)

Konvention angående Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling

Republiken Österrikes, Konungariket
Belgiens, Canadas, Konungariket
Danmarks, Franska republikens, Förbundsrepubliken
Tysklands, Konungariket
Greklands, Republiken
Islands, Irlands, Italienska republikens,
Storhertigdömet Luxemburgs,
Konungariket Nederländernas, Konungariket
Norges, Portugisiska republikens,
Spaniens, Konungariket
Sveriges, Schweiziska Edsförbundets,
Turkiska republikens, Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirlands
och Amerikas Förenta Staters
regeringar;

som anse, att ekonomisk styrka och
välstånd äro nödvändiga förutsättningar
för uppnående av Förenta
Nationernas syften, bevarande av individens
frihet och ökning av den
allmänna välfärden;

som anse, att de kunna verksammast
främja dessa syften genom att
stärka den samarbetstradition, som
utvecklats bland dem;

som äro medvetna om att den ekonomiska
återhämtning och utveckling
i Europa, vartill deras deltagande
i verksamheten inom Organisationen
för europeiskt ekonomiskt
samarbete i hög grad bidragit, har
skapat nya möjligheter att stärka
denna tradition och att tillämpa den
på nya uppgifter och vidgade målsättningar; som

äro övertygade om att ett utvidgat
samarbete i väsentlig mån
kommer att bidraga till fredliga och
harmoniska förbindelser mellan folken; som

äro medvetna om alt de i ekonomiskt
avseende bliva alltmer beroende
av varandra;

som äro beslutna alt genom sam -

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1061

eo-operation to use more effectively
their capacities and potentialities so
as to promote the highest sustainable
growth of their economies and improve
the economic and social wellbeing
of their peoples;

Believing that the economically
more advanced nations should cooperate
in assisting to the best of their
ability the countries in process of
economic development;

Recognising that the further expansion
of world trade is one of the
most important factors favouring the
economic development of countries
and the improvement of international
economic relations; and

Determined to pursue these purposes
in a manner consistent with
their obligations in other international
organisations or institutions in
which they participate or under
agreements to which they are a party;

Have therefore agreed on the following
provisions for the reconstitution
of the Organisation for European
Economic Co-operation as the Organisation
for Economic Co-operation
and Development:

Article 1

The aims of the Organisation for
Economic Co-operation and Development
(hereinafter called the “Organisation”)
shall be to promote policies
designed:

(a) to achieve the highest sustainable
economic growth and employment
and a rising standard of living
in Member countries, while maintaining
financial stability, and thus
(o contribute to the development of
the world economy;

(b) to contribute to sound economic
expansion in Member as well as
non-member countries in the process
of economic development; and

(c) to contribute to the expansion
of world trade on a multilateral, non -

råd och samarbete effektivare utnyttja
sin förmåga och sina möjligheter
för att främja en så snabb och
jämn ekonomisk utveckling som
möjligt samt öka det ekonomiska
välståndet och den sociala välfärden
i sina länder;

som anse, att de ekonomiskt mer
utvecklade länderna böra samarbeta
för att efter bästa förmåga bistå utvecklingsländerna; som

äro medvetna om att världshandelns
fortsatta ökning är en av
de mest betydelsefulla omständigheter
som gynna ekonomisk utveckling
och förbättring av de internationella
ekonomiska förbindelserna;
och

som äro beslutna att verka för dessa
syften på ett sätt, som står i överensstämmelse
med deras åtaganden i
andra internationella organisationer
eller institutioner, i vilkas verksamhet
de deltaga, eller med överenskommelser,
vartill de anslutit sig;

ha därför enats om följande bestämmelser
angående ombildning av
Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete till Organisationen
för ekonomiskt samarbete och
utveckling:

Artikel 1

Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (härefter
kallad »organisationen») skall ha till
ändamål att främja en politik med
syfte:

a) att i medlemsstaterna uppnå
en så snabb och jämn ekonomisk utveckling
och en så hög sysselsättningsnivå
som möjligt samt en stigande
levnadsstandard, under bibehållande
av finansiell stabilitet, ävensom
att därigenom bidraga till världsekonomiens
utveckling;

b) att bidraga till en sund ekonomisk
utveckling i utvecklingsländerna
inom och utanför medlemskretsen;
och

c) att bidraga till världshandelns
ökning på en multilateral, icke diskri -

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1901

discriminatory basis in accordance
with international obligations.

Artide 2

In the pursuit of these aims, the
Members agree that they will, both
individually and jointly:

(a) promote the efficient use of
their cconomic resources;

(b) in the scientific and technological
field, promote the development
of their resources, encourage research
and promote vocational training; (c)

pursue policies designed to
achieve economic growth and internal
and external financial stability and to
avoid developments which might endanger
their economies or those of
other countries;

(d) pursue their efforts to reduce
or abolisli obstacles to the exchange
of goods and services and current
payments and maintain and extend
the liberalisation of Capital movements;
and

(e) contribute to the economic development
of both Member and nonmember
countries in the process of
economic development by appropriate
means and, in particular, by the flow
of capitai to those countries, having
regard to the importance to their economies
of receiving technical assistance
and of securing expanding export
markets.

Article 3

Witli a view to achieving the aims
set out in Article 1 and to fulfilling
the undertakings contained in Article
2, the Members agree that they will:

(a) keep each other informed and
furnish the Organisation witli the information
necessary for the accomplishment
of its tasks;

(b) consult together on a continuing
basis, carry out studies and participate
in agreed projects; and

(c) co-operate closcly and where
appropriate take co-ordinated action.

minatorisk grundval i överensstämmelse
med internationella åtaganden.

Artikel 2

För att uppnå dessa syften ha medlemmarna
enats om att de såväl var
och en för sig som gemensamt skola:

a) främja ett effektivt utnyttjande
av sina ekonomiska resurser;

b) på det vetenskapliga och tekniska
området främja utvecklingen
av sina resurser, uppmuntra forskning
och främja yrkesutbildning;

c) föra en politik ägnad att leda
till ekonomiskt framåtskridande samt
inre och yttre finansiell stabilitet och
att undvika en utveckling, som kan
skada deras egen eller andra länders
ekonomi;

d) fortsätta sina strävanden alt
minska eller avskaffa hindren för utbyte
av varor och tjänster samt för
löpande betalningar samt att bibehålla
och utsträcka frigörelsen av kapitalrörelser
; och

e) bidraga till det ekonomiska
framåtskridandet i utvecklingsländer
inom och utanför medlemskretsen
med lämpliga medel och i synnerhet
genom kapitaltillförsel till dessa länder,
under beaktande av betydelsen
för deras ekonomi av att erhålla tekniskt
bistånd samt av att tillförsäkras
växande exportmarknader.

Artikel 3

För alt uppnå de syften, som angivits
i artikel 1, och fullgöra de åtaganden,
som inskrivits i artikel 2, ha
medlemmarna enats om att de skola:

a) hålla varandra underrättade och
förse organisationen med de upplysningar,
som äro nödvändiga för fullgörande
av dess uppgifter;

b) samråda fortlöpande, verkställa
utredningar och deltaga i gemensam!
överenskomna projekt; samt

c) samarbeta nära och i förekommande
fall vidtaga samordnade åtgärder.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

Artide 4

The Contracting Parties to this
Convention shall be Members of the
Organisation.

Article 5

In order to achieve its aims, the
Organisation may:

(a) take decisions which, except
as othervvise provided, shall be binding
on all the Members;

(b) make recommendations to
Members; and

(c) enter into agreements with
Members, non-member States and
international organisations.

Article 6

1. Unless the Organisation otlier\vise

cases, decisions shall be taken and reeommendations
shall be made by
mutual agreement of all the Members.

2. Each Member shall have one
vote. If a Member abstains from voting
on a decision or recommendation,
such abstention shall not invalidate
the decision or recommendation,
which shall be applicable to the other
Members but not to the abstaining
Member.

3. No decision sliall be binding on
any Member until it has complied
with the requirements of its own constitutional
procedures. The other
Members may agree that such a decision
shall apply provisionally to them.

Article 7

A Council composed of all the
Members shall be the body from
which all acts of the Organisation
derive. The Council may meet in sessions
of Ministers or of Permanent
Representatives.

Article 8

The Council shall designate each
year a Ghairman, who shall preside

Artikel 4

De länder, som anslutit sig till denna
konvention, skola vara medlemmar
av organisationen.

Artikel 5

För att uppnå sina syften må organisationen: a)

fatta beslut, vilka i den mån ej
annat bestämmes skola vara bindande
för alla medlemmar;

b) avge rekommendationer till
medlemmarna; och

c) ingå överenskommelser med
medlemmar, länder som icke äro
medlemmar och internationella organisationer.

Artikel 6

1. Om icke organisationen för särskilda
fall enhälligt bestämmer annorlunda,
skola beslut fattas och rekommendationer
avges genom ömsesidig
överenskommelse mellan samtliga
medlemmar.

2. Varje medlem skall ha en röst.
Om en medlem avstår vid omröstning
angående ett beslut eller en rekommendation,
skall detta icke medföra
ogiltigliet av beslutet eller rekommendationen,
som skall äga tillämplighet
på de andra medlemmarna
men ej på den medlem, som avstår.

3. Intet beslut skall binda en medlem,
förrän dess egna konstitutionella
regler iakttagits. De andra medlemmarna
må överenskomma, att ett
sådant beslut skall provisoriskt äga
tillämplighet på dem.

Artikel 7

Ett råd, bestående av samtliga
medlemmar, skall vara det organ,
varifrån organisationens alla akter
skola utgå. Rådets sammanträden må
ha karaktär av ministermöten eller
utgöras av möten mellan ständiga
ombud.

Artikel 8

Rådet skall årligen utse en ordförande,
som skall presidera vid dess

Kungl. Maj. ts proposition nr 127 år 1901

25

åt its ministerial sessions, and two
Vice-Chairmen. The Chairman may
be designated to serve one additional
consecutive term.

Artiele 9

The Council may establisli an Executive
Committee and such subsidiary
bodies as may be rcquired for the
achievement of the aims of the Organisation.

Artiele 10

1. A Secretary-General responsible
to the Council shall be appointed by
the Council for a term of five years.
He shall be assisted by one or more
Deputy Secretaries-General or Assistant
Secretaries-General appointed by
the Council on tlie recommcndalion
of the Secretary-General.

2. The Secretary-General sliall serve
as Chairman of the Council mecting
åt sessions of Permanent Representatives.
He shall assist the Council in
all appropriate ways and may submit
proposals to the Council or to any
other body of the Organisation.

Artiele 11

1. The Secretary-General sliall appoint
such staff as the Organisation
may require in accordance with plans
of organisation approved by the
Council. Staff regulations shall be
subject to approval by the Council.

2. Having regard to the international
character of the Organisation,
the Secretary-General, the Deputy or
Assistant Secretaries-General and the
staff shall neither seek nor receive
instruetions from any of the Members
or from any Government or authority
external to the Organisation.

Artiele 12

Upon such terms and conditions as
the Council may determine, the Organisation
may:

(a) address Communications to
non-member States or organisations;

ministermöten, samt två vice ordförande.
Ordföranden må utses att presidera
under ytterligare en omedelbart
påföljande mandatperiod.

Artikel 9

Rådet må upprätta en exekutivkommitté
och sådana underordnade
organ, som må erfordras för uppnående
av organisationens syften.

Artikel 10

1. Eu inför rådet ansvarig generalsekreterare
skall utses av rådet för
en period av fem år. Han skall biträdas
av en eller flera ställföreträdande
generalsekreterare eller biträdande
generalsekreterare, vilka skola utses
av rådet på generalsekreterarens
förslag.

2. Generalsekreteraren skall vara
ordförande i rådet vid sammanträden
mellan de ständiga ombuden. Han
skall ge rådet allt erforderligt bistånd
och må framlägga förslag till
rådet eller till varje annat organ inom
organisationen.

Artikel 11

1. Generalsekreteraren skall utse
erforderlig personal enligt av rådet
godkända organisationsplaner. Personalbestämmelser
skola godkännas
av rådet.

2. Med hänsyn till organisationens
internationella karaktär skall generalsekreteraren,
de ställföreträdande
eller biträdande generalsekreterarna
och personalen varken begära eller
mottaga instruktioner från någon av
medlemmarna eller från någon regering
eller myndighet utanför organisationen.

Artikel 12

På sådana villkor, som rådet må
angiva, må organisationen:

a) rikta budskap till länder, som
icke äro medlemmar, eller till organisationer; -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

(b) establish and maintain relations
with non-member States or organisations;
and

(c) invite non-member Governments
or organisations to participate
in activities of the Organisation.

Article 13

Representation in tlie Organisation
of the European Communities established
by the Treaties of Paris and
Rome of 18th April, 1951, and 25th
March, 1957, shall be as defined in
Snpplementary Protocol No. 1 to this
Convention.

Article 14

1. This Convention shall be ratified
or accepted by the Signatories in accordance
with their respective constitutional
requirements.

2. Instruments of ratification or
acceptance shall be deposited with
the Government of the French Republik
hereby designated as depositary
Government.

3. This Convention shall come into
force:

(a) before 30th September, 1961,
upon the deposit of instruments of
ratification or acceptance by afl the
Signatories; or

(b) on 30th September, 1961, it
by that date fifteen Signatories or
more have deposited sucli instruments
as regards those Signatories; and
thereafter as regards any other Signatory
upon the deposit of its instrument
of ratification or acceptance;

(c) after 30tli September, 1961, but
not later than two years from the
signature of this Convention, upon
the deposit of such instruments by
fifteen Signatories, as regards those
Signatories; and thereafter as regards
any other Signatory upon the deposit
of its instrument of ratification or acceptance.

4. Any Signatory whicli has not deposited
ils instrument of ratification

b) upprätta och upprätthålla förbindelser
med länder, som icke ära
medlemmar, eller med organisationer; c)

inbjuda länder, som icke äro
medlemmar, eller organisationer att
deltaga i organisationens verksamhet.

Artikel 13

De europeiska gemenskaper, som
upprättats genom fördragen i Paris
och Rom den 18 april 1951 och den
25 mars 1957, skola företrädas i organisationen
på sätt som närmare
angives i tilläggsprotokoll nr 1 till
denna konvention.

Artikel 14

1. Denna konvention skall ratificeras
eller godkännas av signatärmakterna
i enlighet med deras respektive
konstitutionella bestämmelser.

2. Ratifikationsinstrument eller anmälningar
om godkännande skola deponeras
hos Franska republikens regering,
vilken härmed utses till depositarie.

3. Denna konvention skall träda i
kraft:

a) före den 30 september 1961, så
snart alla signatärmakter deponerat
sina ratifikationsinstrument eller anmälningar
om godkännande; eller

b) den 30 september 1961, om vid
denna tidpunkt femton eller fler signatärmakter
deponerat dylika handlingar,
i vad avser dessa signatärmakter;
och därefter, i vad avser varje
annan signatärmakt, så snart denna
deponerat ratifikationsinstrument
eller anmälan om godkännande;

c) efter den 30 september 1961 men
ej senare än två år efter konventionens
undertecknande, så snart femton
signatärmakter deponerat dylika
handlingar, i vad avser dessa signatärmakter;
och därefter, i vad avser
varje annan signatärmakt, så snart
denna deponerat ratifikationsinstrument
eller anmälan om godkännande.

4. Varje signatärmakt, som ej deponerat
sitt ratifikationsinstrument

Iiungl. Maj. ts proposition nr 127 år 1961

27

or acceptance wlien Ihe Convention
comes into force may takc part in the
activities of the Organisation upon
conditions to be determined by agreement
between the Organisation and
such Signatory.

Article 15

Wlien this Convention comes into
force the reconstitution of the Organisation
for European Economic
Go-operation shall take effect, and its
aims, organs, powers and name shall
thereupon be as provided herein. The
legal personality possessed by the
Organisation för European Economic
Co-operation shall continue in the
Organisation, but decisions, recommendations
and resolutions of the
Organisation for European Economic
Go-operation shall require approval
of the Council to be effective after the
coming into force of this Convention.

Article 16

The Council may decide to invite
any Government prepared to assume
the obligations of membership to accedc
to this Convention. Such decisions
shall be unanimous, provided
that for any particular case the Council
may unanimously decide to permit
abstention, in which case, notwithstanding
the provisions of Article
6, tlie decision shall be applicable to
all the Members. Accession shall take
effect upon the deposit of an instrument
of accession with the depositary
Government.

Article 17

Any Contracting Party may terminate
the application of this Convention
to itself by giving twelve
months’ notice to that effect to the
depositary Government.

Article IS

The Headquartcrs of the Organisation
shall be in Paris, unlcss the
Council agrees othenvise.

eller anmälan om godkännande när
konventionen träder i kraft, må deltaga
i organisationens verksamhet på
villkor som skola fastställas genom
överenskommelse mellan organisationen
och signatärmakten i fråga.

Artikel 15

När denna konvention träder i
kraft, skall ombildningen av Organisationen
för europeiskt ekonomiskt
samarbete taga verkan och därefter
skall beträffande dess syften, organ,
behörighet och namn gälla vad som
härom stadgas i konventionen. Organisationens
för europeiskt ekonomiskt
samarbete status som juridisk
person skall övertagas av organisationen,
men Organisationens för europeiskt
ekonomiskt samarbete beslut,
rekommendationer och resolutioner
skola godkännas av rådet för
att gälla sedan konventionen trätt i
kraft.

Artikel 16

Rådet må besluta att inbjuda varje
regering, som är beredd att åtaga
sig medlemskapets förpliktelser, att
ansluta sig till denna konvention. Dylika
beslut skola vara enhälliga; rådet
må dock i varje enskilt fall enhälligt
besluta att medgiva att medlem
må avstå vid omröstning, i vilket
fall ett beslut skall gälla i förhållande
till samtliga medlemmar
utan hinder av bestämmelserna i artikel
6. Anslutning tager verkan så
snart anslutningshandling deponeras
hos den regering som är depositaric.

Artikel 17

Varje fördragsslutande part må
upphäva denna konventions tillämpning
med avseende på sig själv genom
alt tolv månader i förväg härom
underrätta den regering som är depositarie.

Artikel 18

Organisationens säte skall vara Paris,
om rådet ej fattar annat beslut.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

Arlicle 19

The legal capacity of the Organisation
and the privileges, exemptions,
and immunities of the Organisation,
its officials and representatives to it
of the Members shall be as provided
in Supplementary Protocol No. 2 to
this Convention.

Artiele 20

1. Eacli year, in accordance with
Financial Regulations adopted by the
Council, the Secretary-General shall
present to the Conncil for approval
an annual budget, accounts, and such
subsidiary budgets as the Council
shall request.

2. General expenses of the Organisation,
as agreed by the Council, shall
be apportioned in accordance with a
scale to be decided upon by the Council.
Other expenditure shall be financed
on such basis as the Council
may decide.

Artiele 21

Upon the receipt of any instrument
of ratification, acceptance or accession,
or of any notice of termination,
the depositary Government shall give
notice thereof to all the Contracting
Parties and to the Secretary-General
of the Organisation.

In witness wliereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered,
liave appended their signatures
to this Convention.

Done in Paris, this fourteenth day
of December, Nineteen Hundred and
Sixty, in the English and French
languages, both texts being equally
authentic, in a single copy which
shall be deposited with the depositary
Government, by whorn certified copies
will be communicated to all the Signatories.

Artikel 19

Organisationens juridiska behörighet
samt organisationens, dess tjänstemäns
och medlemsländernas representanters
vid organisationen privilegier,
befrielser och immuniteter regleras
av tilläggsprotokoll nr 2 till
denna konvention.

Artikel 20

1. Generalsekreteraren skall årligen
enligt av rådet antagna finansiella
bestämmelser underställa rådet
för godkännande en årlig budget, räkenskaper
samt sådana tilläggsbudgetar,
som rådet må begära.

2. Organisationens allmänna omkostnader
enligt rådets beslut skola
fördelas enligt en skala, som skall
fastställas av rådet. Andra utgifter
skola bestridas på sätt som rådet må
fastställa.

Artikel 21

Den regering, som är depositarie,
skall, så snart den mottagit ratifikationsinstrument,
anmälan om godkännande,
anslutningshandling eller
meddelande om utträde, härom underrätta
alla de fördragsslutande parterna
samt organisationens generalsekreterare.

Till bekräftelse härav ha undertecknade,
vederbörligen befullmäktigade
undertecknat denna konvention.

Som skedde i Paris den fjortonde
december nittonhundrasextio, på engelska
och franska språken, vilka båda
texter skola äga lika vitsord, i ett
original, som skall deponeras hos den
regering, som är depositarie. Behörigen
styrkta avskrifter skola av denna
regering tillställas alla signatärmakterna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1961

29

Supplemeutary Protocol No. 1 to the Convention
on the Organisation for Economic
Co-operation and Development

The signatories of tlie Convention
on the Organisation for Economic
Co-operation and Development;

Have agreed as follows:

1. Representation in tlie Organisation
for Economic Co-operation and
Development of the European Communities
established by the Treaties
of Paris and Rome of 18th April,
1951, and 25th Marcli, 1957, shall be
determined in accordance with the
institutional provisions of those
Treaties.

2. The Commisions of the European
Economic Community and of the
European Atomic Energy Community
as well as the High Authority of the
European Coal and Steel Community
shall talte part in the worlt of that
Organisation.

fn witncss whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered,
have appended their signatures
to this Protocol.

Done in Paris, this fourteenth day
of December, Nineteen Hundred and
Sixty, in the English and French
languages, both texts being equally
authentic, in a single copy which
shall be deposited with the Government
of the French Republic, by
whom certified copies will be coinmunicated
to all the Signatories.

Supplemeutary Protocol No. 2 to the Convention
on the Organisation for Economic
Co-operation and Development

The signatories of the Convention
on the Organisation for Economic
Co-operation and Development (hcrcinafter
called the “Organisation”);

Have agreed as follows:

(Översättning)

Tilläggsprotokoll nr 1 till konventionen
angående Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling’;

De makter, som undertecknat konventionen
angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling,
ha överenskommit om följande: 1.

De europeiska gemenskaper,
som upprättats genom fördragen i
Paris och Rom den 18 april 1951 och
den 25 mars 1957, skola vara representerade
i Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling i enlighet
med de institutionella bestämmelserna
i dessa fördrag.

2. Den Europeiska ekonomiska gemenskapens
och den Europeiska
atomenergigemenskapens kommissioner
skola, liksom den Europeiska koloch
stålunionens Höga Myndighet,
deltaga i organisationens arbete.

Till bekräftelse härav ha undertecknade,
vederbörligen befullmäktigade
undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Paris den fjortonde
december nittonhundrasextio, på engelska
och franska språken, vilka båda
texter skola äga lika vitsord, i ett
original, som skall deponeras hos
Franska republikens regering. Behörigen
styrkta avskrifter skola av
franska regeringen tillställas alla
signatärmakter.

(Översättning)

Tilläggsprotokoll nr 2 till konventionen
angående Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling

De makter, som undertecknat konventionen
angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling
(härefter kallad »organisationen»),
ha överenskommit om följande: -

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 127 år 1961

The Organisation shall have legal
capacity and the Organisation, its officials,
and representatives to it of
the Members shall be entitled to privileges,
exemptions, and immunities
as follows:

(a) in the territory of the Contracting
Parties to the Convention för
European Economic Co-operation of
16th April, 1948, the legal capacity,
privileges, exemptions, and immunities
provided for in Supplementary
Protokoll No. 1 to that Convention;

(b) in Canada, the legal capacity,
privileges, exemptions, and immunities
provided för in any agreemenl
or arrangement on legal capacity,
privileges, exemptions, and immunities
entered into between the Government
of Canada and the Organisation; (c)

in the United States, the legal
capacity, privileges, exemptions, and
immunities under the International
Organisations Immunities Act provided
for in Executive Order No.
10133 of 27th June, 1950, and

(d) elsewhere, the legal capacity,
privileges, exemptions, and immunities
provided for in any agreement or
arrangement on legal capacity, privileges,
exemptions, and immunities
entered into between the Government
concerned and the Organisation.

In witness whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered,
have appended thcir signatures
to this Protocol.

Done in Paris, this fourteentli day
of December, Nineteen Hundred and
Sixty, in the English and French
languages, both texts being equally
authentic, in a single copy which
shall be deposited with the Government
of the French Republic, by
whom certified copies will be communicated
to all the Signatories.

Organisationen skall äga juridisk
behörighet och organisationen, dess
tjänstemän och medlemsländernas
representanter vid organisationen
skola vara berättigade till privilegier,
befrielser och immuniteter enligt följ
ande;

a) i de länders territorium, vilka
anslutit sig till konventionen den 10
april 1948 angående europeiskt ekonomiskt
samarbete, den juridiska behörighet
samt de privilegier, befrielser
och immuniteter, varom stadgas i
tilläggsprotokoll nr 1 till nämnda
konvention;

b) i Canada, juridisk behörighet,
privilegier, befrielser och immuniteter
enligt avtal eller överenskommelse
angående juridisk behörighet,
privilegier, befrielser och immuniteter
mellan Canadas regering och organisationen; c)

i Förenta Staterna, juridisk behörighet,
privilegier, befrielser och
immuniteter enligt bestämmelserna i
»International Organisations Immunities
Act», varom stadgas i »Executive
Order» nr 10133 den 27 juni
1950; samt

d) annorstädes, juridisk behörighet,
privilegier, befrielser och immuniteter
enligt avtal eller överenskommelse
angående juridisk behörighet,
privilegier, befrielser och immuniteter
mellan vederbörande regering och
organisationen.

Till bekräftelse härav ha undertecknade,
vederbörligen befullmäktigade
undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Paris den fjortonde
december nittohundrasextio, på engelska
och franska språken, vilka båda
texter skola äga lika vitsord, i ett
original, som skall deponeras hos
Franska republikens regering. Behörigen
styrkta avskrifter skola av
franska regeringen tillställas alla signatärmakter.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 127 år 1961

31

(Översättning)

Protocol on the Revision of ihe Couvention
for European Economic Co-operation
of 16th April, 1948

The Governments of the Reptiblic
of Austria, the Kingdom of Belgiam,
the Kingdoin of Denmark, the Frencli
Republic, the Federal Republic of
Germany, the Kingdom of Greece, the
Republic of Iceland, Ireland, the
Italian Republic, the Grand Duchy of
Luxembourg, the Kingdom of the
Netherlands, the Kingdom of Norway,
the Portuguese Republic, Spain, the
Kingdom of Sweden, the Swiss Confederation,
the Turkish Republic, the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland being the Contracting
Parties to the Convention for
European Economic Co-operation of
16th April, 1948 (hereinafter called
the “Convention”) and the Members
of the Organisation for European
Economic Co-operation;

Desirous that the ainis, organs,
and powers of the Organisation be
redefined and that the Governments
of Canada and the United States of
America be Members of that Organisation
as re-constituted;

Have agreed as follows:

Article 1

The Convention shall be revised
and as a consequence thereof it shall
be replaced by the Convention on the
Organisation for Economic Co-operation
and Development to be signed
on today’s date.

Article 2

1. This Protocol shall come into
force when the Convention on the Organisation
for Economic Co-operation
and Development comes into force.

2. The Convention shall cease to
have effect as regards any Signatory
of this Protocol when the Convention
on the Organisation for Economic
Co-operation and Development comes
into force.

Protokoll rörande omarbetning av konventionen
angående europeiskt ekonomiskt
samarbete den 16 april 1948

Republiken Österrikes, Konungariket
Belgiens, Konungariket Danmarks,
Franska republikens, Förbundsrepubliken
Tysklands, Konungariket
Greklands, Republiken Islands,
Irlands, Italienska republikens,
Storhertigdömet Luxemburgs,
Konungariket Nederländernas, Konungariket
Norges, Portugisiska republikens,
Spaniens, Konungariket
Sveriges, Schweiziska Edsförbundets,
Turkiska republikens samt Förenade
Konungariket Storbritannien och
Nordirlands regeringar, vilka anslutit
sig till konventionen angående europeiskt
ekonomiskt samarbete den 16
april 1948 (härefter kallad »konventionen»)
samt äro medlemmarna i
Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete;

som önska, att nya bestämmelser
skola fastställas angående organisationens
syften, organ och behörighet,
samt att Canadas och Amerikas Förenta
Staters regeringar skola vara
medlemmar i den sålunda ombildade
organisationen;

ha överenskommit om följande:

Artikel 1

Konventionen skall omarbetas och
som en följd därav ersättas med konventionen
angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling,
vilken skall undertecknas
denna dag.

Artikel 2

1. Detta protokoll skall träda i
kraft, när konventionen angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete
och utveckling träder i kraft.

2. Konventionen skall upphöra att
gälla i förhållande till alla de makter,
som undertecknat detta protokoll,
när konventionen angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete
och utveckling träder i kraft.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 127 år 1961

In witness whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered,
have appended tlieir signatures
to this Protocol.

Done in Paris, this fourteenth day
of December, Nineteen Hundred and
Sixty, in the English and French
languages, both texts being equally
authentic, in a single copy which
shall be deposited with the Government
of the French Republic, by
vvhom certified copies will be communicated
to all the Signatories.

Memorandum of Understanding on the
Application of Arbete 13 of the Convcntion
on the Organisation for Economic
Co-operation and Development

Article 15 of the Convention on the
Organisation for Economic Co-operation
and Development (hereinafter
called the “Convention”) provides that
decisions, recommendations and resolutions
(hereinafter called “aets”)
of the Organisation for European
Economic Co-operation shall require
approval of the Council of the Organisation
for Economic Co-operation
and Development (hereinafter called
the “Council”) to be effeetive after
the coming into force of the Convention.

Pursuant to a Resolution adopted
åt the Ministerial Meeting of 22nd23rd
July, 1960, a Preparatory Committee
has been established and instrueted
to carry further the review
of the aets of the Organisation for
European Economic Co-operation, to
determine which aets should be recommended
to the Council för approval,
and to recommend, where necessary,
the modifications required in
order to adjust these aets to the functions
of the Organisation for Economic
Co-operation and Development.

Åt the said Ministerial Meeting it
was agreed that tliere should be the
maximum possible degree of certainty
as regards approval by the Council of

Till bekräftelse härav ha undertecknade,
vederbörligen befullmäktigade,
undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Paris den fjortonde
december nittonhundrasextio, j)å engelska
och franska språken, vilka båda
texter skola äga lika vitsord, i ett
original, som skall deponeras hos
Franska republikens regering. Rehörigen
styrkta avskrifter skola av
franska regeringen tillställas alla signatärmakter.

Memorandum rörande tillämpningen av
artikel 15 i konventionen angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete
och utveckling

Enligt artikel 15 i konventionen
angående Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (härefter
kallad »konventionen») krävs
att Organisationens för europeiskt
ekonomiskt samarbete beslut, rekommendationer
och resolutioner (härefter
kallade »akter») skola godkännas
av Organisationens för ekonomiskt
samarbete och utveckling råd (härefter
kallat »rådet») för att gälla sedan
konventionen trätt i kraft.

Enligt en resolution, som antagits
vid ministerkonferensen den 22—23
juli 1960, har en förberedande kommitté
tillsatts med uppdrag att dels
fortsätta genomgången av Organisationens
för europeiskt ekonomiskt
samarbete akter, dels taga ställning
till vilka akter, som rådet skall föreslås
godkänna samt dels att i erforderlig
mån föreslå de ändringar, som
äro nödvändiga för att dessa akter
skola bringas i överensstämmelse med
den verksamhet, som skall bedrivas
av Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling.

Vid nämnda ministerkonferens
överenskoms, att eftersträva så stor
visshet som möjligt angående godkännande
i rådet av Organisationens

Knngl. Mnj:ts proposition nr 127 år 1961

33

acts of the Organisation for European
Economic Co-operation in accordance
with the recommendations of the
Preparatory Committee; it was also
agreed that Canada and the United
States, not being Members of the Organisation
för European Economic
Co-operation, should have a certain
latitude with respcct to the said recominendations.

Therefore the Signatories of the
Convention have agreed as follows:

1. The representatives of the Signatories
on the Council shall vote for
approval of acts of the Organisation
for European Economic Co-operation
in accordance with the recommendations
of the Preparatory Committee,
except as otherwise provided hereinafter.

2. Any Signalory which has not
been a Member of the Organisation
for European Economic Co-operation
shall be released from the commitment
set out in paragraph 1 with
respect to any recommendation or
part thereof of the Preparatory Committee
which it specifies in a notice
to the Preparatory Committee no later
than ten days after the deposit
of its instrument of ratification or
acceptance of the Convention.

3. If any Signatory gives notice pursuant
to paragraph 2, any other Sigmittee
which it specifies in a notice
changes the situation in regard to
the recommendation or part thereof
in question in an important respect,
shall have the right to request, within
fourteen days of such notice, that
the Preparatory Committee reconsider
such recommendation or part thereof.

4. a) If a Signatory gives notice
pursuant to paragraph 2 and no request
is made pursuant to paragraph
3, or, if such a request liaving been
made, the reconsideration by the Preparatory
Committee does not rcsult
in any inodification of the recommendation
or part thereof in question,
the representative on the Council of

för europeiskt ekonomiskt samarbete
akter i enlighet med förberedande
kommitténs förslag. Vidare överenskoms,
att Canada och Förenta
Staterna skulle äga viss handlingsfrihet
beträffande nämnda förslag, med
hänsyn till att dessa länder ej äro
medlemmar av Organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete.

De makter, som undertecknat konventionen,
ha därför överenskommit
om följande:

1. Signatärmakternas representanter
i rådet skola, i den mån ej annat
angives i det följande, rösta för godkännande
av Organisationens för
europeiskt ekonomiskt samarbete akter
i enlighet med förberedande kommitténs
förslag.

2. Signatärmakt, som ej varit
medlem av Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete, skall
befrias från åtagandet enligt punkt 1
vad beträffar sådana av förberedande
kommittén angivna förslag eller
delar därav, som signatärmakten anger
i en särskild anmälan till förberedande
kommittén senast tio dagar
efter deposition av dess ratifikationsinstrument
eller anmälan om
att konventionen godkännes.

3. Om signatärmakt gör anmälan
enligt punkt 2, skall annan signatärmakt,
som anser att sådan anmälan
i något väsentligt avseende
ändrar förutsättningarna vad beträffar
ifrågavarande förslag eller del
därav, äga rätt att inom fjorton dagar
efter dylik anmälan göra framställning
om att förberedande kommittén
omprövar förslaget eller del
därav.

4. a) Om signatärmakt gör anmälan
enligt punkt 2 och ingen framställning
enligt punkt 3 göres eller,
om sådan framställning gjorts, förberedande
kommitténs omprövning
ej föranleder någon ändring av ifrågavarande
förslag eller del därav,
skall representanten i rådet för den
signatärmakt som gjort anmälan av -

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 12/ år 1961

the Signatory whicli has given noiice
shall abstain from voting on the ad
or part thereof to which the recommendation
or part thereof in question
pertains.

b) If the reconsideration by the
Preparatory Committee provided for
in paragraph 3 results in a modified
recommendation or part thereof, the
representative on the Council of the
Signatory which has given notice may
abstain from voting on the act or
part thereof to which the modified
recommendation or part thereof pertains.

c) Abstention by a Signatory pursuant
to sub-paragraph (a) or (b)
of this paragraph with respect to any
act or part thereof shall not invalidate
the approval of that act or part
which shall be applicable to the other
Signatories hut not to the abstaining
Signatory.

5. The provisions of this Memorandum
relating to actions to be taken
before the voting in the Council shall
come into force upon its signature;
the provisions relating to the voting
in the Council shall come into force
for each Signatory upon the coming
into force of the Convention as regards
that Signatory.

In witness wliereof, the undersigned
have appended their signatures
to this Memorandum.

Done in Paris, this fourteenth day
of December, Nineteen Hundred and
Sixty, in the English and French
languages, both texts being equally
authentic, in a single Copy whicli shall
be deposited with the Government of
the French Republik by whom certified
copies will be communicated to
all the Signatories.

stå vid omröstningen angående den
akt eller del av denna, vartill det
ifrågavarande förslaget eller del därav
hänför sig.

b) Om den omprövning i förberedande
kommittén, som angives i
punkt 3, föranleder ändring av ett
förslag eller del därav, må representanten
i rådet för den signatärmakt
som gjort anmälan avstå vid omröstningen
angående den akt eller del av
denna, vartill det ändrade förslaget
eller del därav hänför sig.

c) Om signatärmakt avstår enligt
moment a) eller b) i denna punkt
vid omröstning angående akt eller
del av denna, skall detta icke medföra
ogiltighet av godkännandet av
akten eller del av denna, som skall
äga tillämplighet på de andra signatärmakterna
men ej på den signatärmakt
som avstått.

5. Bestämmelserna i detta memorandum
angående de åtgärder, som
skola vidtagas före omröstningen i
rådet, skola träda i kraft vid dess
undertecknande; bestämmelserna angående
omröstningen i rådet skola
bli gällande i förhållande till varje
signatärmakt, när konventionen för
dess vidkommande träder i kraft.

Till bekräftelse härav ha undertecknade
skrivit sina namn under
detta memorandum.

Som skedde i Paris den fjortonde
december nittohundrasextio, på engelska
och franska språken, vilka båda
texter skola äga lika vitsord, i ett
original, som skall deponeras hos
Franska republikens regering. Behörigen
styrkta avskrifter skola av
franska regeringen tillställas alla signatärmakter.

Stockholm 1961. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

610223