Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

Nr 110

Knngl. Maj:Is proposition till riksdagen angående vissa avlönings-
in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1961/62 m. m.; given Stockholms
slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträtlande de anslag
under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges i vissa organisationsfrågor in. in. Sålunda föreslås
personalstater in. m. för den år 1960 beslutade, för krigsmakten gemensamma
krigshögskolan. Flygverksamheten vid f. d. Svea flygflottilj (F 8)
föreslås skola begränsas till i huvudsak flygning med propellerflygplan.
Vidare redovisas resultaten av gjorda överväganden rörande försvarsuttachéorganisationens
omfattning samt rörande tryckning och förrådshållning
av publikationer och blanketter för försvarsväsendet.

1 — 1827 Bl

ftihnnij till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 110

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,
Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, ap (xeijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande. I

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade
belopp. Jag får nu anmäla de anslag som återstår att slulligt äska.
I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor
av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

[1] Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret
in. in.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 maj och den 6 juni
1958 tillkallade chefen för försvarsdepartementet fem sakkunniga1 för att
verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions ställning,
uppgifter och organisation. De sakkunniga, som antagit benämningen kommandoexpeditionsutredningen,
har med skrivelse den 19 december 1960
överlämnat en promemoria med förslag till ändrad handläggning av ärenden
som ankommer på bokdetaljen inom försvarets kommandoexpedition
m. m.

över utredningens förslag har yttranden avgivits av överbefälhavaren,
cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning,
fortifikations förvaltningen, armétyg förvaltningen, arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, statskontoret, statens organisationsnämnd,
riksräkenskapsverket, statens sakrevision och statens lönenamnd.

I det följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för nuvarande ordning
för handläggning av ärenden rörande framställning av tryck samt
lagerhållning och distribution in. in. av publikations- och blankettryck
inom krigsmakten, för utredningens förslag samt för däröver avgivna remissutlåtanden.

Nuvarande ordning

Nuvarande ordning för t rycknings verk sa mheten inom försvaret
grundas i huvudsak på beslut av 1945 års riksdag (prop. 170;
SU 178; rskr. 358). Bestämmelser i ämnet har meddelats av Kungl. Maj:t
genom brev den 1 februari 1946. Enligt dessa bestämmelser ankommer
tryckning — med vissa undantag — för försvarets räkning på försvarets
kommandoexpedition och försvarets civilförvaltning. Härvid skall kommandoexpeditionen
ombesörja ärenden rörande publikationstryck och civilförvaltningen
ärenden rörande blankettryck.

Rörande framställning av tryckt publikation, som enligt förenämnda
bestämmelser den 1 februari 1946 omfattar utarbetande av manuskript,
fastställelse av innehållet samt ombesörjande av Iryckning, gäller för närvarande
i huvudsak följande.

Manuskript till publikation utarbetas på initiativ av chefen för försvarsstaben,
försvarsgrenschef eller central förvaltningsmyndighet. Om publikation
beräknas draga större kostnad eller avses bli utgiven i större upplaga, 1

1 Expeditionschefen i försvarsdepartementet K. G. Linden, generallöjtnanten C. N. G.
Årmann, generalmajoren C. T. E. Göransson, t. f. byråchefen i försvarsdepartementet
A. C. R. Resare och t. f. byråchefen i finansdepartementet G. V. V. Paulsson.

Kungl. M(ij:ls proposition nr 110 dr 19t>1

skall innan arbetet påbörjas samråd ske med chefen för försvarets kommandoexpedition
angående behovet av publikationen. Kan del förutses, att
utarbetandet medför särskilda kostnader, skall Kungl. Maj ris medgivande
inhämtas, innan utarbetandet påbörjas. Innehållet i eu publikation skall
fastställas antingen av Kungl. Maj:t i kommandoväg eller av chefen för
kommandoexpeditionen eller av annan myndighet enligt vad därom är särskilt
föreskrivet, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har 1958
genom generalorder (nr 1(506) erhållit bemyndigande att fastställa ett flertal
publikationer inom vederbörandes ämbetsområde. Endast vissa särskilt
angivna publikationer fastställes alltjämt i kommandoväg. De materielförvaltande
verken fastställer själva publikationer berörande myndigheternas
verksamhetsområden. Stöd härför utgör — förutom bestämmelser i instruktioner,
reglementen m. m. statsmakternas ställningstagande till förslag
av 1946 års militära förvaltningsutredning (jfr prop. 1954: 109, s. 194 och
197). I enlighet härmed äger de materielförvaltande verken inom ramen
för anvisade medel att själva bestämma om utgivning och tryckning av
publikationer, som erfordras för materielförvaltningen.

Beträffande undantag från huvudregeln, att försvarets kommandoexpedition
skall ombesörja tryckning av krigsmaktens publikationer kan följande
anföras.

I fråga om de materielförvaltande verken tillämpas, som nyss nämnts,
den ordningen att myndighet själv beslutar om tryckning av publikationer
soin behövs för materielförvaltningen. Vidare länder bestämmelserna i
brevet den 1 februari 1946 ej till inskränkning i den statsmyndigheter
enligt kungörelse den 25 maj 1945 (nr 311) medgivna rätten att låta trycka
— förutom vissa för olika myndigheter särskilt angivna publikationer
sådana kortare anvisningar, meddelanden, råd eller upplysningar, som är
avsedda för allmännare spridning. Denna regel tillämpas så att myndigheten
själv i samråd med statskontoret ombesörjer tryckning om den har
tillgång till erforderliga medel härför. I annat fall ombesörjes tryckningen
av försvarets kommandoexpedition.

Tillstånd till tryckning meddelas av Kungl. Maj:t eller av Konungen i
kommandoväg, i sistnämnda fall såvitt innehållet fastställes i sådan ordning,
men eljest av chefen för försvarets kommandoexpedition. Numera
begäres emellertid endast i undantagsfall tryckningstillstånd för publikation,
som myndighet framställer med anlitande av medel som står till dess
förfogande.

Chefen för kommandoexpeditionen skall i sakligt hänseende granska
manuskript till publikation, vars innehåll fastställes av vederbörande myndighet.
Denna föreskrift torde icke nu kunna följas. För ändamålet lämpad
personal står icke till förfogande inom kommandoexpeditionen i erforderlig
omfattning.

Beträffande tryck som ombesörjes av försvarets kommandoexpedition
har statskontoret sedvanliga granskande och rådgivande funktioner (jfr

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

SFS 19157: 780). Tryckeriteknisk eller redigeringsteknisk sakkunskap finnes
icke inom kommandoexpeditionen. Inom normaliebyråerna vid armétygförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen finnes däremot sådan
sakkunskap att tillgå. De nämnda enheterna biträder jämväl arméintendenturförvaltningen
samt marin- och flygstaberna. Sakkunnig personal
finnes jämväl inom anméstabens taktikavdelning. Sistnämnda personal
lämnar vid behov redigeringshjälp åt försvarsstaben, gemensamma förvaltningsmyndigheter
in. fl.

Kommandoexpeditionen disponerar den under förslagsanslaget Publikations-
och blankettryck uppförda anslagsposten till publikationstryck för
bestridande av kostnader för tryck, som ombesörjes av kommandoexpeditionen.
För vissa myndigheter finnes under omkostnadsstaterna uppförda
särskilda anslagsposter till publikationstryck. I övrigt anlitas av de materielförvaltande
verken anskaffnings- och underhållsanslag för bestridande
av tryckningskostnader.

För frågor rörande publikationstryck finnes vid försvarets kommandoexpedition
en pensionerad officer i A: 27 — chef för kommandoexpeditionens
bokdetalj — samt två pensionerade officerare i A: 24, den ene för
armépublikationer och den andre lör marin- och flygvapenpublikationer.
Fn av arvodesofficerarna i A: 24 har även uppgifter avseende förrådshållning
av hemliga publikationer.

Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må vidare vid kommandoexpeditionen
icke tjänstgörande pensionerade officerare och underofficerare
tagas i anspråk för övervakning av sättning, tryckning och bindning av
krigsmaktens hemliga publikationer ävensom för införande av vissa ändringar
och tillägg i publikationer, som förrådshålles vid kommandoexpeditionen.
Till ifrågavarande personal utgår för närvarande ersättning med
fem kronor för timme.

Ärenden rörande blankettryck ombesörjes, som förut nämnts, av försvarets
civilförvaltning. Arbetet omhänderhaves av ämbetsverkets blankettkontor.
Delta omfattar för närvarande eu byråintendent i Ao 21, två amanuenser,
eu assistent i Ae It), eu kontorist i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao 7
och två kontorsbiträden. För bestridande av kostnaderna för blanketttrycket
disponerar civilförvaltningen posten (ill blankettryck under anslaget
Publikations- och blankettryck.

Fö n åd shål I n in g och distribution av publikationer ankommer i
princip på tre bokförråd, ett för varje försvarsgren.

Armé- och marinbokförråden är anslutna till kommandoexpeditionens
bokdetalj. Personalen vid armébokförrådet omfattar eu arvodesunderofficer
i A: 17, en förrådsförinan i Ae 9 och fyra värnpliktiga under det
alt för marinbokförrådet utnyttjas eu arvodesunderofficer i A: 17, en förrådsman
i Ag 8 och eu värnpliktig. Eu av arvodesofficerarna i A: 24 vid

Kungl, Maj.ts proposition nr 110 år 1961

bokdetaljen svarar även för ärenden rörande hemliga publikationer i marinbokförrådet.

Flygbokförrådet är anknutet till flygstabens expedition. I flygbokförrådet
förvaras öppna och hemliga publikationer samt kartor. Hemliga
publikationer, som förrådshålles inom ämbetsbyggnaden på Gärdet, handhaves
av eu arvodesofficer i A: 24. Denne har även andra uppgifter berörande
säkerhets- och expeditionstjänst. Vid flygbokförrådet i övrigt utgöres
personalen av eu fanjunkare vid flygvapnet i Ao 13, tre kontorsbiträden,
tva förrådsmän i A 7 samt omkring fem värnpliktiga. Dessutom är
för närvarande eu garageförman av personliga skäl placerad vid förrådet,
där han utför göromål närmast motsvarande ett kontorsbiträdes.

Förutom vid nu nämnda förråd lagerhålles av armétygförvaltningen
utgivna publikationer vid förråd inom Stockholms och Karlsborgs tygstationer.
Förråden innehåller även blanketter, satskort och planscher. Vartdera
förrådel förestås av eu förrådsförman i Ae 51, varjämte i övrigt
tjänstgör i Stockholm eu och i Karlsborg två kollektivavtalsanställda förrådsarbetare.
Inom armétygförvaltningens tygförrådsbyrå svarar en kansliskrivare
i Aell) lör vissa uppgifter avseende bokförråden vid tygstationerna,
såsom förrådsredovisning in. in.

Myndighet som endast utgiver ett fåtal publikationer, t. ex. civilförvaltningen
och sjukvårdsstyrelsen, ombesörjer som regel själv lagring och
distribution av dessa.

Lagerhållning och distribution av blanketter sker främst genom ett
blankettförråd som är anslutet till försvarets civilförvaltnings blankettkontor.
Förrådets personal omfattar en förrådsmästare i Ao 12, en förrådsförman
i Ao 9, fem förrådsmän i Ao eller Ae 7 samt två kontorsbiträden.
Av samtliga blanketter inom försvaret handhar civilförvaltningens
blankettförråd för närvarande cirka 65 %. Övriga blanketter lagerhålles
bland annat vid armé- och marinbokförråden, marinens centrala förråd i
Eskilstuna, flygledningens blankettförråd samt i förutnämnda förråd vid
Stockholms och Karlsborgs tygstationer. För handhavandet av blanketter
finnes vid nu nämnda enheter icke någon särskild personal med undantag
för flygledningens blankettförråd, för vilket beräknats en förrådsmän i
Ae 7 vid flygförvaltningen.

Beträffande förrådslokaler må nämnas, att armébokförrådet för närvarande
är provisoriskt förlagt till konstfackskolan, medan marinbokförrådet
är inrymt i Storkyrkobrinken 7—9. Flygbokförrådet är beläget i Svea
artilleriregementes förutvarande kasern vid Valhallavägen. Även civilförvaltningens
blankettförråd är förlagt dit. För de tre bokförråden samt för
ett planerat centralt blankettförråd håller nya lokaler på att iordningställas
i Solvalla. Väggarna mellan expeditionsrummen utföres härvid så
att de kan flyttas, därest en omdisponering skulle bli aktuell.

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

Tidigare utredningar och förslag

1 skilda sammanhang har det aktualiserats att förlägga kommandoexpeditionens
uppgifter med avseende å beställning, lagerhållning och
distribution av publikationstryck till andra organ.

Till den förut nämnda propositionen 1945: 170 anmäldes ett av försvarsvåsendets
trgekeriutredning den 23 december 1942 avgivet betänkande.
Utredningen föreslog häri, bland annat, att ett särskilt tryckerikontor skulle
inrättas med uppgift att fungera som eu för hela försvaret gemensam beställningsorganisation
för alla slag av tryckalster. Under tryckerikontoret
borde inordnas ett för försvaret gemensamt bok- och blankettförråd, ett
centralt hjälptryckeri ävensom ett mindre bokbinderi och ett annonskontor.
Föredragande departementschefen fann det sannolikt, att det genom
ytterligare centralisering skulle bli möjligt att nedbringa kostnaderna för
framställning av tryckalster. Del ansågs emellertid icke välbetänkt att
under dåvarande förhållanden skrida till mer genomgripande förändringar
i organisatoriskt hänseende. l‘å grund härav förordade departementschefen,
att beställning av tryck för försvarets räkning skulle ombesörjas
av kommandoexpeditionen såvitt rörde publikationstryck och av försvarets
civilförvaltning såvitt rörde blankettryck. I övrigt borde ett centralt bokoch
blankettförråd samt ett för försvaret gemensamt tryckeri inrättas och
förläggas till arméns intendenturförråd i Stockholm. Riksdagen beslöt i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Anledningarna till att de sålunda beslutade centrala enheterna, bok- och
blankettförrådet samt försvarets tryckeri icke kommit att inrättas torde,
ha varit dels lokalsvårigheter dels ock de förslag som framlades av 1946
års militära förnaltningsutredning. Enligt förvaltningsutredningens mening
behövde ettvarl av de tygförvaltande verken disponera egen hjälptryckerianläggning.
Denna tanke biträddes av föredragande departementschefen
vid anmälan av förvaltningsfrågan i propositionen 1954: 109 och lämnades
av riksdagen utan erinran. Beträffande hokförrådsverksamheten anförde
utredningen.

Utredningen, som i annat sammanhang föreslår, att ett för hela försvaret
gemensamt blankettförråd inordnas i försvarets civilförvaltning, har
icke kunnat finna att några nämnvärda fördelar skulle vinnas genom centralisering
av försvarets alla bokförråd till ett enda. Tvärtom anser utredningen,
atl den omfattande ändringstjänst beträffande materielpublikationerna,
som utredningen räknat med och som huvudsakligen bör baseras
på utbyte av lösblad, kan ske med erforderlig säkerhet och snabbhet blott
om ett centralt bokförråd finnes för varje försvarsgren. För arméns vidkommande
bör lygstation. Detta bokförråd avses även skola betjäna försvarsstaben
och försvarets intendenturförvaltning. Arméförvaltningen skall beträffande
lygmaterielpublikationerna i samråd med arméstaben uppgöra distributionsplaner
och ge distributionsorder till bokförrådet. Till hjälp vid änd -

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo år 1961

ringstjänsten bör inom förvaltningen uppläggas ett register över mottagare
av sådana publikationer som utgivas i lösbladssystem. Ett genomförande
av utredningens förslag om ordnande av tryckningsverksamheten samt
förvaringen och distributionen av publikations- och blankettryck för försvaret
medför att försvarets kommandoexpeditions nuvarande uppgifter
härutinnan komma att upphöra i vad avser av utredningens förslag berörda
förvaltningar.

Sedermera har efter initiativ av riksdagens revisorer ett sammanförande
av tryckerianläggningarna inom försvaret aktualiserats. Kungl. Maj:t har
den 30 september 1960 uppdragit åt civilförvaltningen att verkställa utredning
i ämnet.

Kommandoexpeditionsutredningens förslag

Kommandoexpeditionsutredningen framhåller som sin uppfattning, att
uPP§tfterna med avseende å beställning, lagerhållning och distribution av
publikationstryck är av den art att de principiellt icke bör ankomma på
statsdepartement.

Enligt utredningens mening är det sannolikt, att man erhållit lägre kostnader
för framställning av publikationstryck genom atl beställningen av
sådant tryck sammanförts inom kommandoexpeditionen. Skälen för en
central beställningsorganisation kvarstår således. Däremot har de skäl som
tidigare kunde tala för en förläggning av ett sådant organ till kommandoexpeditionen
enligt utredningens mening i stort sett bortfallit. Utredningen
pekar här på att flertalet publikationer fastställes i annan ordning än i
kommandoväg samt att någon sakgranskning av sådana publikationer icke
göres inom kommandoexpeditionen.

På grundval av gjorda överväganden anser utredningen, att infordran
av anbud på samt beställning av publikationstryck bör ske centralt. Ekonomiska
fördelar synes vara alt vinna, om tillgång till kvalificerad tryckeriteknisk
expertis finnes vid detta arbete. Utredningen anser bland annat,
att förutsättningar härigenom erhålles för att i större utsträckning än för
närvarande anlita tryckerier utanför stockholmsområdet, vilket ofta ställer
sig billigare.

Utredningen anser, att arbetsuppgifterna ifråga bör anförtros åt central
förvaltningsmyndighet. Bland annat med hänsyn till att uppgifter beträffande
blankettrycket redan åligger civilförvaltningen, föreslår utredningen,
att även ifrågavarande arbetsuppgifter tills vidare ålägges civilförvaltningen.
Myndighet som äger utfärda de bestämmelser in. in. som avses
skola mångfaldigas i tryck skall härvid tillställa civilförvaltningen manuskript
till publikationen.

Anbudsinfordran och beställning i fråga om publikationstryck bör således
enligt utredningen i princip ske genom försvarets civilförvaltnings
försorg. Vissa undantag härifrån anses dock böra göras. När det gäller

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

publikationer, för vilkas tryckning myndighet disponerar särskild anslagspost
till publikationstryck under oinkostnadsanslag, är det oftast fråga om
tryck med bestämd utformning. Några påtagliga fördelar torde enligt utredningen
ej i dessa fall vinnas genom central upphandling. Beträffande
publikationer, som erfordras för materielförvaltningen, anser utredningen
vidare, att undantag bör göras för sådana publikationer vilka är av natur
att böra bekostas av sakanslag. Utredningen påpekar, att publikationstryck
för materielförvaltningen ofta utarbetas och tryckes av företag, som levererar
materielen.

1 avbidan på resultaten av pågående utredning rörande krigsmaktens
hjälptryckerianläggningar, vilka helt består av kontorsoffsetmaskiner, anser
utredningen slutligen det praktiskt, att hänvändelse icke skall behöva
göras till civilförvaltningen, när det gäller publikationer som kan mångfaldigas
med utnyttjande av befintliga anläggningar. Utredningen anför
dock, att en förutsättning härför bör vara att fråga är om sådana publikationer
som lämpligen bör mångfaldigas medelst kontorsoffsetmaskiner.
Utredningen erinrar härvid om att hjälptryckerianläggning icke må anskaffas
utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Publikationstryck, å vilket enligt vad nyss sagts anbudsinfordran och
beställning skall ankomma på civilförvaltningen, bör enligt utredningens
mening bekostas från anslaget Publikations- och blankettryck. Detta anslag
anses framdeles i sin helhet böra disponeras av civilförvaltningen.

Oaktat vissa uppgifter avseende publikationstryck lör krigsmakten enligt
förslaget skall centralt handläggas i försvarets civilförvaltning förutsättes
— i likhet med vad som för närvarande gäller beträffande handläggningen
inom kommandoexpeditionen — att statskontorets befattning med
ifrågavarande tryck skall fortsätta. Någon lättnad i fråga om arbetet i
statskontoret synes dock enligt utredningen kunna påräknas, därest kvalificerad
tryckeriteknisk expertis anställes i civilförvaltningen.

Enligt utredningens mening skall innehållet i en viss publikation fastställas
av den myndighet som har befogenhet att utfärda de bestämmelse]
som publikationen innehåller. Utredningen anser vidare, att korrekturläsning
liksom bestämmande av upplagestorlek bör ombesörjas av den manuskriptutarbetande
myndigheten.

Det framlagda förslaget beträffande publikationstryck bör enligt utredningen
i avbidan på ställningstagandet till pågående översyn av frågan om
utgivandet av försvarsgrenarnas tjänstemeddelanden, icke föranleda ändring
i kommandoexpeditionens uppgifter med avseende å utgivandet av
tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret och sjöförsvaret, b öiandct a\
försvarsväsendets rulla, som nu oinbesörjes av särskild personal vid kommandoexpeditionen,
beröres ej heller av utredningens förslag.

Då lokaler för försvarsgrenarnas bokförråd och för planerat centralt
blankettförråd för närvarande är under iordningställande i en gemensam

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

byggnad i Solvalla, anser utredningen, att förutsättningar numera föreligger
för realiserande av det år 1945 fattade beslutet om ett centralt bokooh
blankettförråd (jfr prop. 1945:170). Den avsevärda tid som förflutit
sedan beslutet fattades medför dock enligt utredningen, att en omprövning
bör ske av frågan om ett dylikt förråds uppgifter och organisation. Det av
1960 års riksdag fattade principbeslutet om förflyttning av arméns intendenturförråd
(jfr prop. 1960: 120) medför också enligt utredningen, att
frågan om ett centralt bok- och blankettförråds organisatoriska ställning
bör upptas till förnyad prövning.

Vad gäller lagerhållning och distribution av publikationer skiljer kommandoexpeditionsutredningen
på en sakfunktion och en förrådsfunktion.
Till sakfunktionen anses höra att avgöra vilka befattningshavare som skall
erhålla publikationer och vid vilken tidpunkt samt att bestämma storleken
av förrådsreserv. Till förrådsfunktionen räknas lagerhållning, utlämning,
distribution och lagerbokföring samt i förekommande fall införande av
ändringar och försäljning till enskilda.

I fråga om armé- och marinbokförråden sker emellertid bedömande i
sak i respektive försvarsgrensstaber (försvarsstaben). Några olägenheter
av denna uppdelning har enligt utredningen ej kunnat iakttagas. Utredningen
finner det naturligt, att den myndighet som fastställer vederbörande
publikation bestämmer upplaga, tilldelning och distributionstidpunkter.
Något behov av att samma myndighet också svarar för förrådsfunktionerna
finnes icke enligt utredningens mening. Kostnadsbesparingar anses kunna
ernås genom sammanförande av nuvarande bokförråd — armé-, marinoch
flygbokförråden samt armétygförvaltningens bokförråd i Stockholm
och Karlsborg — till ett förråd. Ett sådant sammanförande bör därför
enligt utredningen ske, varigenom vinnes — förutom att distributionstjänsten
samordnas, vilket i och för sig är möjligt även vid en organisation
med flera samförlagda förråd — att lokalerna kan disponeras ändamålsenligare
och att antalet anställda kan nedbringas.

Förrådshållning av armétygförvaltningen tillhöriga planscher, bildband
med kommentarer, tvgmaterielregister och tillbehörs-(sats-)kort anser utredningen
alltjämt böra ske genom förvaltningens försorg vid tygstation.
Utredningen förutsätter vidare, att det skall ankomma på armétygförvaltningen
att pröva huruvida av beredskapsskäl vissa boklager bör uppläggas
inom någon eller några av tygstationerna.

Utredningen erinrar om att i samband med påbörjad utredning rörande
organisation av en gemensam intendenturförvaltning skall prövas om handhavandet
av bok- och blankettärenden bör ankomma på ett dylikt verk. I
avvaktan på resultatet härav anser utredningen, att ett gemensamt bokförråd
tills vidare bör inordnas i försvarets civilförvaltning och där sammanföres
med det centrala blankettförrådet.

Inom försvarets civilförvaltning bör uppgifter med avseende å publika -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

tions- och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck
enligt utredningen sammanhållas. Därför föreslås, att inom ämbetsverkets
kameralbyrå skall inrättas ett kontor för bok- och blankettärenden.

Chefen för kontoret anses böra ha specialutbildning i samt mångårig
erfarenhet av tryckeriteknik ävensom lämplig ekonomisk eller merkantil
grundutbildning. För befattningen föreslås en tjänst för förste byråintendent
i Ao 23.

För expeditionsgöromål räknar utredningen med nuvarande kontorspersonal
å civilförvaltningens blankettkontor, nämligen en kontorist, ett
kanslibiträde och två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

För ärenden rörande blanketter och beställning m. m. av publikationstryck
beräknar utredningen tjänster för en byråassistent i Ae 19, en förste
tryckeriassistent i Ae 19 och tre assistenter, en i Ae 17 och två i Ae 15.
Tryckeriassistenten, som bör ha utbildning såsom kalkyleringsfaktor vid
boktryckeri, förutsättes ha som huvuduppgift beställning av publikationstryck,
medan byråassistentens uppgifter i första hand bör avse blankettfrågor.
För att övervaka tryckning av hemliga publikationer bör, i likhet
med vad som för närvarande förekommer, vid behov anställas lämpliga
pensionerade officerare eller underofficerare mot timersättning.

Under chefen för kontoret bör enligt utredningens mening ledningen av
det centrala bok- och blankettförrådet ankomma på en förrådschef, arvodesofficer
i A: 24, som bör ägna särskild uppmärksamhet åt handhavandet av
hemliga handlingar. I övrigt bör förrådspersonalen omfatta en förrådsförvaltare
i Ao 13, en förrådsunderofficer i A: 17, två förrådsförmän, en i
Ao 9 och en i Ae 9, 13 förrådsmän samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Av befattningshavarna bör förrådsförvaltaren i första hand
avses för ledning av förrådsarbetet beträffande blanketter, medan motsvarande
arbete beträffande publikationer skall ombesörjas av förrådschefen
med biträde av underofficeren, som jämväl bör övervaka arbetet
med införande av rättelser och tillägg i publikationer. Utredningen förutsätter,
att personalbehovet för förrådet omprövas, sedan närmare erfarenheter
av organisationen erhållits.

För tjänstgöring inom det i försvarets civilförvaltning ingående centrala
förrådet bör enligt utredningens mening ekonomivärnpliktiga icke utnyttjas.

Utredningen anser vidare, att i det föreslagna kontoret för bok- och
blankettärenden framdeles bör kunna inordnas utgivandet av försvarsgrenarnas
tjänstemeddelanden.

Beträffande förrådets organisation och personaluppsättning har två av
utredningens ledamöter (Årmann och Göransson) avgivit reservation. Dessa
ledamöter hävdar, att större urvalsmöjligheter skulle föreligga, om befattningen
för chef för förrådet placerades alternativt i A: 27 eller A: 24, varför
en sådan placering förordas. Reservanterna anser det icke heller lämp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ligt att sammanföra (let öppna och det hemliga publikationstrycket till
ett förråd. Främst med hänsyn till sekretess- och säkerhetssynpunkter bör
dessa båda slag av tryck skiljas från varandra i två förråd och för vart
och ett av dem avses eu pensionerad underofficer i A: 17, som under arvodesofficeren
svarar för sitl förråd. Till följd härav bör ytterligare eu befattning
för pensionerad underofficer i A: 17 tillkomma. Härigenom anses
den övriga förrådspersonalen kunna minskas med en förrådsman, vilket
skulle medföra eu kostnadsbesparing.

Den föreslagna gränsdragningen mellan de centrala stabernas och försvarets
civilförvaltnings (centrala bok- och blankettförrådets) arbetsuppgifter
kommer enligt utredningens mening sannolikt att medföra vissa
ytterligare arbetsuppgifter —- bland annat avseende uppgörande av bokorder,
bokregister m. in. i arméstaben. Dessa nytillkommande uppgifter
torde bli av den omfattning att visst personaltillskott erfordras. Utredningen
föreslår därför, att eu befattning för arvodesofficer i A: 24 inrättas
för arméstaben. Utredningen förutsätter, att arbetsfördelningen mellan de
centrala staberna och försvarets civilförvaltning (centrala bok- och blankettförrådet)
närmare regleras genom överenskommelse mellan myndigheterna.

Utredningen föreslår, att den tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid armétygförvaltningen
(tygförråd sby rån), vilkens arbetsuppgifter uteslutande
sammanhänger med publikationsförräden på tygstationerna, skall indragas
liksom en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid flygförvaltningen. Sedan publikationer
och blanketter överförts från tygstalionerna, beräknar utredningen
för kvarvarande uppgifter vid någon av tygstationerna en tjänst för förrådsman
i Ae 7.

Ett genomtörande av utredningens förslag medför behov av nya tjänster
i försvarets civilförvaltning för eu förste byråintendent i Ao 23, en byråassistent
i Ae 19, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i Ae 17,
två assistenter i Ae 15, eu förrådsförvaltare i Ao 13, eu förrådsförman i
Ae 9, åtta förrådsmän i Ae (Ag) 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål
ävensom en arvodesbelattning för pensionerad officer i A: 24
och en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 17. Vidare
erfordras enligt förslaget en arvodesbefattning för pensionerad officer i
A: 24 i arméstaben och en tjänst för förrådsman i Ae 7 under armétygförvaltningens
anstalter.

Ä andra sidan kan vissa tjänster (befattningar) utgå, nämligen vid
försvarets kommandoexpedition tre arvodesbefattningar för pensionerade
officerare, en i A: 27 och två i A: 24, två underofficersbefatlningar
i A: 17 samt tjänster för eu förrådsförman i Ae 9 och en förrådsman
i Ag 8, vid försvarets civilförvaltning en tjänst för byråintendent
i Ao 21, två för amanuens i reglerad befordringsgång, en för
assistent i Ae 16 och en för förrådsmästare i Ao 12, vid armétygför -

Kmif/l. Maj :ts proposition nr 110 tir 1901

val In ingen eu tjänst för kansliskrivare i Ae 10, vid armétygförval
In ingens anstalter två tjänster för förrådsförman i Ae 9 och tre
befattningar för kollektivavtalsanställd förrådsnian, vid flygvapnet eu
beställning för fanjunkare i Ao 13 sand tjänster för två förrådsmän i A 7
och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträden) i reglerad
befordringsgång (Aoö) samt vid flygförvaltningen eu tjänst för förrådsman
i Ae 7.

Vidare kan antalet värnpliktiga minskas med tio (fyra armén, en
marinen och fem flygvapnet).

Utredningen beräknar, att förslaget innebär eu kostnadsminskning med
icke fullt 30 000 kronor per år såvitt avser förrådsverksainheten, medan
för verksamheten i övrigt uppkommer en kostnadsökning med drygt 23 000
kronor, helt hänförlig till tillkomsten av en tjänst för tryekeriassistent.
Kostnadsminskningen netto kommer således att uppgå till omkring 6 000
kronor för år. Härtill kommer emellertid, utt ekonomivärnpliktiga icke
anses erforderliga i den nya organisationen, vilket jämfört med nuläget
beräknas medföra en årlig besparing av cirka 40 000 kronor. Vid en organisation
med samförläggning av befintliga förråd vid kommandoexpeditionen
och flygledningen anser utredningen, att antalet ekonomivärnpliktiga sannolikt
skulle ha kunnat nedbringas så att merkostnaderna i förhållande
till utredningens förslag skulle komma att uppgå till icke fullt 30 000 kronor
för år.

Kommandoexpeditionsutredningen förutsätter, att frågan om bevakning
av förrådslokalerna i Solvalla erhåller sin lösning genom åtgärder från
vederbörande myndigheters sida, men anser sig böra framhålla, att man
måste räkna med särskilda kostnader för bevakningen, oavsett hur bokförråden
än kommer att ordnas.

Yttranden

överbefälhavaren — som vid avgivandet av sitt remissyttrande haft tillfälle
taga del av de yttranden som avgivits av cheferna för armén, marinen
och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,
armétygförvaltn ingen, arméinlendenturförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen — delar utredningens uppfattning att försvarets kommandoexpeditions
uppgifter beträffande publikationstryck och förrådsverksamhet
tills vidare och i avbidan på resultatet av utredningen rörande en
för krigsmakten gemensam intendenturförvaltning bör åläggas försvarets
civilförvaltning. Även chefen för armén, försvarets civilförvaltning, fortif
i kations förval t ningen, a rméintendent nr förvaltningen, statens organisationsnämnd,
riksräkenskapsverket och statens sakrevision biträder i huvudsak
eller lämnar utan erinran förslaget all överföra ifrågavarande ärenden
till försvarets civilförvaltning. Statskontoret ifrågasätter, om en reform är
av den angelägenhetsgrad alt den bör genomföras utan att man avvaktar

Kungl. Maj:ts proposiiion nr HD år 1961

resultatet av utredningen rörande ett gemensamt intendenturförvaltningsverk.
Därest emellertid en omorganisation likväl nu anses böra genomföras,
anser sig statskontoret kunna godtaga de framlagda förslagen.

Chefen för marinen, chefen för flygvapnet samt marinförvaltningen delar
i princip kommandoexpeditionsutredningens uppfattning, att beställning
och förrådshållning av publikationstryck inte bör ankomma på statsdepartement.
De nämnda myndigheterna jämte armétygförvaltningen och flygförvaltningen
kan däremot inte biträda utredningens förslag att dessa uppgifter
skall åläggas försvarets civilförvaltning. I fråga om beställning m. m.
av publikationstryck hävdar chefen för marinen, marinförvaltningen och
flygförvaltningen, att kommandoexpeditionens nuvarande uppgifter avseende
anbudsinfordran, beställning m. m. av publikationstryck bör överföras
till statskontoret i stället för till försvarets civilförvaltning. Chefen
för flygvapnet anser i första hand, att ändring i nuvarande ordning inte
bör ske i avvaktan på resultatet av utredningen om ett gemensamt intendenturförvaltningsverk.
Därest nuvarande organisation anses böra ändras
oaktat detta, föreslår även flygvapenchefen, att uppgifterna överföres till
statskontoret. Alternativt föreslår flygvapenchefen, att ifrågavarande uppgifter
rörande flygvapnets samtliga publikationer skall ombesörjas av flygförvaltningen.
Armétygförvaltningen är av den meningen att uppgifterna
bör kunna omhänderhas av myndighet som fastställer publikationerna under
medverkan av statskontoret. Marinchefen, marinförvaltningen och armétygförvaltningen
framhåller, att den av utredningen föreslagna tjänsten
för förste tryckeriassistent i Ae 19 vid civilförvaltningen blir obehövlig,
därest förevarande uppgifter inte överföres till civilförvaltningen.

Statens sakrevision framhåller däremot, att utredningens förslag i fråga
om anbuds- och beställningsförfarandet torde garantera en rationellare ordning
än den nuvarande och medverka till bland annat större affärsmässighet
i beställningsledet liksom en effektivare handläggning i samband med
tryckningsförfarandet. Enligt sakrevisionen synes det vidare ändamålsenligt
att statskontorets hittillsvarande befattning med försvarets tryck bibehålies
utan inskränkning. Den föreslagna förstärkningen med en fackutbildad
tryckeriassistent i civilförvaltningen torde enligt sakrevisionen inte
inskränka på statskontorets granskning av föreliggande anbud utan få ses
som ett komplement till denna granskning. En dylik förstärkning av den
tekniska sakkunskapen anser sakrevisionen vara väl motiverad, därest den
föreslagna samordningen kommer till stånd. Personalbehovet i övrigt bör
enligt sakrevisionen omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen
vunnits.

I fråga om personalbehovet för ärenden rörande blanketter och beställning
av publikationstryck anser statskontoret, att — i avbidan på att närmare
erfarenheter rörande göromålens omfattning vinnes — endast en
assistenttjänst i Ae 15 bör inrättas i stället för de föreslagna två. Statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

lönenumnd, som inte ingått på prövning av den föreslagna organisationen,
hävdar, att den till inrättande föreslagna tjänsten som byråassistent i Ae 19
bör placeras som assistent i Ae 17. Vidare ifrågasätter nämnden om inte
den föreslagna assistenttjänsten i Ae 17 bör placeras i Ae 15 samt om inte
de två föreslagna assistenttjänsterna i Ae 15 bör avses för kanslister i reglerad
befordringsgång.

Beträffande förrådsorganisationen kan överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna
och marinförvaltningen inte ansluta sig till förslaget, att hemliga
och öppna publikationer skall förvaras i samma förråd. De nämnda myndigheterna
anser, att förslaget främst ur säkerhetssynpunkt inte är tillfredsställande
och ansluter sig därför till reservanternas förslag att bokförrådet
delas i ett för öppna och ett för hemliga publikationer, överbefälhavaren
anser i likhet med reservanterna, att båda dessa förråd bör förestås
av arvodesunderolficerare i A: 17. Vidare anser överbefälhavaren, att
personal till chefsbefattningarna bör utväljas så att samtliga försvarsgrenar
blir representerade.

Chefen för armén förordar, att den del av förrådet som förvarar och
distribuerar öppna böcker organiseras med en avdelning för varje försvarsgren
och en för armétygförvaltningen, var och en med en arvodesunderoffieer
i A: 17 som uppbördsman. Den hemliga förrådsdelen anses jämväl
böra förestås av eu arvodesunderofficer i A: 17. Chefen för marinen finner
likaså, att den bästa servicen i bokverksamhelen erhålles, om densamma
bedrives försvarsgrensvis eller samma grunder som för närvarande. Gemensamma
funktioner expedition, säkerhetstjänst, transporter m. in. —
torde vid gemensam lokalisering utan olägenhet kunna åläggas en av försvarsgrensledningarna.
Marinchefen föreslår därför, att de nya lokalerna
ianspråktages med i huvudsak bibehållande av nuvarande organisation och
personal. Chefen för flygvapnet framhåller betydelsen för utbildningsarbetet
och inaterieltjänsten av att boktjänsten vid flygvapnet fungerar väl och
utan friktioner. Flygvapnets nuvarande system anses vara väl inarbetat och
tillgodose kravet på en säker, snabb och smidig bokförråds- och rättningstjänst.
Vid bifall till utredningens förslag anses samarbetet mellan stabsoch
förvaltningssidan — främst i vad avser rättningstjänsten — komma att
försvåras samt servicen att försämras. Nuvarande system bör därför bibehållas.
Därest ett överförande av kommandoexpeditionens uppgifter rörande
bokförrådstjänsten m. in. inte kan anstå, synes det flygvapenchefen mera
ändamålsenligt att försvarsgrensledningarna övertar dessa uppgifter än att
nya organisationsformer tillskapas. Om utredningens förslag likväl accepteras
anser flygvapenchefen, att följande ändringar i förslaget bör genomföras.
Chef för bok- och blankettförrådet bör vara en arvodist i A: 27, varjämte
en arvodist ur varje försvarsgren bör finnas vid förrådet. För bokförrådstjänsten
avseende hemliga publikationer bör avses en arvodist i
A: 24 och en i A: 17, medan för den öppna tjänsten bör avses en arvodist

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1001

i A: 17, och en förrådsförman samt förrådsmän. En arvodist i A: 17 bör vara
föreståndare för expeditionen och en förrådsmästare i A 12 — med en förrådsförman
i A 9 och förrådsmän som medhjälpare — för blankettförrådet.
Civilförvaltningens blankettkontor sidoordnas med förrådet och bibehålies
vid nuvarande uppgifter och befattningar. Försvarsgrensslaberna (försvarsstaben),
försvarsgrensförvallningarna och civilförvaltningens blankettkontor
erhåller direktivrätt gentemot bok- och blankettförrådet. Prioritet bör
vidare ges flygvapnets och flygförvaltningens publikationsärenden av flygsäkerhetsnatur.
Slutligen bör försvarsgrensstaberna förstärkas till följd
av det merarbete i staberna som blir nödvändigt sedan civilförvaltningen
interimistiskt övertagit boktjänsten. Personalförändring vid civilförvaltningen
erfordras dock inte vid bifall till flygvapenchefens förslag.

Försvarets civilförvaltning, som anser det klart att ett sammanförande
av nuvarande bokförråd till ett centralt förråd innebär eu rationellare ordning
än den hittillsvarande, ifrågasätter om inte antalet förrådsmän kan
minskas något i förhållande till utredningens förslag.

Armétygförvaltningen, som finner det vara ovisst om utredningens förslag
innebär någon besparing av den storleksordningen att ändrad organisation
är motiverad, framhåller, att därest utredningens förslag genomföres,
bör all lagerhållning av ämbetsverkets publikationer överföras till det nya
förrådet. För ämbetsverkets vidkommande kommer dock mobiliseringslager
av publikationer att erfordras vid två tygstationer för ersättningstjänsten
i krig. Armétygförvaltningen anför vidare, att indragning av en tjänst för
kansliskrivare i Ae It) vid ämbetsverkets tygförrådsbyrå inte kan ske, då
denna tjänst alltjämt erfordras för arbetsuppgifter avseende behovsprövning,
lagerbokföring in. in. av publikationer. Slutligen bör eu förrådsmän
i Ae 8 tillkomma vid armétygförvaltningens anstalter i stället för den föreslagna
förrådsmannen i Ae 7.

Marinförvaltningen anser sig bäst betjänt av att marinbokförrådet underställes
chefen för marinen, då utlämning av publikationer bör ske under
bokutgivande myndighets överinseende.

Flygförvaltningen, som i fråga om bokförrådstjänsten hänvisar till de av
flygvapenchefen framförda synpunkterna i ämnet, framhåller betydelsen av
att rättnings-, ändrings- och distributionstjänsten avseende flygvapnets publikationer
fungerar snabbt och säkert. För arbetsuppgifter i flygförvaltningens
expensförråd bör tillkomma en tjänst med arvode motsvarande
lön i högst A 5.

Statens organisationsntimnd framhåller angelägenheten av alt ändringstjänsten
göres till föremål för översyn och rationalisering i samband med
den föreslagna omorganisationen. Enligt nämnden är nuvarande förfarande
vid förband och staber med bokförråd kostnadskrävande och orationellt.
En effektiv sanering bör ske, varvid uppläggningen av arbetet i det centrala
bokförrådet är en av utgångspunkterna. Nämnden föreslår, att en arbetsgrupp
tillsättes för att lösa frågan i syfte att uppnå förenklingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Statens sakrevision framhåller, att en enhetlig förrådsverksamhet - gemensam
ledning, redovisning, distribution in. in. — efter de av utredningen
angivna riktlinjerna bör ge rum för en icke oväsentlig kostnadssänkning,
främst i fråga om förrådshanteringen och distributionen.

Statens lönenämnd ifrågasätter slutligen, huruvida bok- och blankettförrådet
behöver stå under ledning av en officer.

Departementschefen

I det föregående har jag i korthet redogjort för nuvarande ordning för
handläggning av ärenden rörande framställning av tryck samt lagerhållning
och distribution m. in. av publikations- och blankettryck inom krigsmakten,
för kommandoexpeditionsutredningens förslag avseende ändringar
härutinnan samt för däröver avgivna remissutlåtanden.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att tryckning för försvarets
räkning för närvarande ombesörjes av försvarets kommandoexpedition
såvitt avser publikationstryck och av försvarets civilförvaltning såvitt
avser blankettryck. Statskontoret har därjämte enligt kungörelse av år
1937 (SFS nr 780) granskande och rådgivande funktioner i fråga om tryckningsarbeten.
Från huvudregeln att försvarets kommandoexpedition skall
ombesörja tryckning av publikationer finnes emellertid vissa undantag.
De materielförvaltande verken kan sålunda själva med utnyttjande av
salcanslag ombesörja tryckning av publikationer, som erfordras för
materielförvaltningen. Vidare har statsmyndighet enligt kungörelse av år
1945 (SFS nr 311) rätt att låta trycka sådana kortare anvisningar, meddelanden,
råd eller upplysningar som är avsedda för allmännare spridning.

Förrådshållning och distribution av publikationer ankommer i huvudsak
på tre bokförråd, ett för varje försvarsgren. Armé- och marinbokförråden
är anslutna till kommandoexpeditionens bokdetalj, medan flygbokförrådet
är anknutet till flygstabens expedition. Härjämte lagerhålles av
armétygförvaltningen utgivna publikationer vid förråd inom Stockholms
och Karlsborgs tygstationer. Lagerhållning och distribution av blanketter
sker främst genom ett blankettförråd, som är anslutet till försvarets civil
förval tnings blankettkontor.

Nu tillämpad organisation tillkom i huvudsak efter beslut vid 1945
års riksdag (prop. 1945: 170). Därvid beslöts även inrättandet av ett
centralt bok- och blankettförråd samt ett för försvaret gemensamt tryckeri,
anslutna till arméns intendenturförråd i Stockholm. Att den sålunda
beslutade organisationen inte kommit till stånd sammanhänger bland
annat med lokalsvårigheter. Sedan riksdagens revisorer ånyo aktualiserat
frågan om ett sammanförande av tryckerianläggningarna inom försvaret,
har Kungl. Maj :t den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning
att verkställa utredning i ämnet.

Kommandoexpeditionsutredningen framhåller som sin mening att upp2—1827
Öl Ii ilning till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

18 Kuncil. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

gifter avseende beställning och lagerhållning m. in. av publikationstryck
principiellt inte bör ankomma på statsdepartement. Infordran av anbud
på samt beställning av publikationstryck för försvaret bör enligt utredningen
tills vidare handhas centralt genom försvarets civilförvaltning.
Enligt utredningens förslag bör emellertid undantag göras för publikationer
som kan och bör tryckas på myndighets egen hjälptryckerianläggning
eller med anlitande av särskild anslagspost till publikationstryck samt för
sådana för materielförvaltningen erforderliga publikationer vilka är av
natur att böra bekostas av sakanslag. Utgivandet av tjänstemeddelanden
rörande lantföi svaret och sjöförsvaret samt förandet av försvarsväsendets
rulla föiutsättes tills vidare alltjämt skola ankomma på kommandoexpeditionen.

Då lokaler för försvarsgrenarnas bokförråd och för planerat centralt
blankettförråd är under iordningställande i en gemensam byggnad vid
Solvalla, anser utredningen vidare, att det år 1945 fattade beslutet om
ett centralt bok- och blankettförråd nu kan realiseras. Försvarsgrenarnas
bokförråd armé-, marin- och flygbokförråden — samt armé tygförvaltningens
bokförråd i Stockholm och Karlsborg föreslås därvid skola sammanföras
med civilförvaltningens blankettförråd till ett centralt bok- och
blankettförråd anslutet till civilförvaltningen. Utredningen föreslår, att
ett särskilt kontor för bok- och blankettärenden inrättas inom ämbetsverkets
kameralbyrå för uppgifterna avseende publikations- och blankettryck
samt lagerhållning och distribution av sådant tryck.

Utredningens förslag är enhälligt utom i vad avser personaluppsättningen
in. m. vid det centrala bok- och blankettförrådet.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har de flesta myndigheterna
i princip biträtt förslaget eller lämnat det utan erinran. Cheferna
for marinen och flygvapnet samt marinförvaltningen och flygförvaltningen
har emellertid ifrågasatt, om inte beställning in. m. av publikationstryck
kunde åläggas statskontoret i stället för civilförvaltningen. Armétygförvaltningen
har ansett, att dessa uppgifter bör kunna omhänderhas av
myndighet, som fastställer publikation under medverkan av statskontoret.
I fråga om det centrala bok- och blankettförrådet har i första hand
överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna framhållit, att detta av säkerhetsskäl
bör delas på öppen och hemlig del. Försvarsgrenscheferna har
dessutom föreslagit, att bokförrådet organiseras försvarsgrensvis.

För egen del finner jag utredningens förslag till organisationsförändringar
väl avvägt och ägnat att medföra en mera rationell ordning än den
nuvarande. Jag anser det sannolikt att en omorganisation efter de av
utredningen föreslagna riktlinjerna kan medverka till att hålla nere
kostnaderna för framställning av publikationstryck samt för förrådshållning
och distribution av publikationer och blanketter in. m. I fråga
om de skilda delarna av utredningens förslag vill jag anföra följande.&

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Jag ansluter mig helt till utredningens principiella uppfattning att
uppgifter rörande publikationstryck — anbudsinfordran, beställning in. in.
— inte längre bör ankomma på försvarets kommandoexpedition. I likhet
med utredningen anser jag, att infor dr an av anbud på samt beställning
av publikationstryck alltjämt bör sammanhållas centralt. Jag tillstyrker,
att dessa uppgifter på föreslaget sätt tills vidare överföres till försvarets
civilförvaltning. Det må erinras om att uppgifter avseende blankettrycket
redan åvilar försvarets civilförvaltning.

Anbudsinfordran och beställning i fråga om publikationstryck bör således
i princip ske genom försvarets civilförvaltnings försorg. I likhet med utredningen
anser jag emellertid, att följande undantag härifrån bör göras,
nämligen för publikationer som kan och bör tryckas på myndighets egen
lijälptryckerianläggning eller med anlitande av särskild anslagspost till
publikationstryck under omkostnadsanslag samt för sådana för materielförvaltningen
erforderliga publikationer vilka är av natur att böra bekostas
av sakanslag. Jag vill erinra om att anskaffning av hjälptryckerianläggning
icke må ske utan Kungl. Maj :ts medgivande. Utgivandet av tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret och sjöförsvaret samt förandet av försvarsväsendets
rulla bör tills vidare alltjämt ankomma på kommandoexpeditionen.

Jag ansluter mig likaså till utredningens uttalanden rörande lagerhållning
och distribution av publikationer m. in. och tillstyrker de av utredningen
framförda förslagen. Armé-, marin- och flygbokförråden samt
armé tygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg bör således
sammanslås och sammanföras med civilförvaltningens blankettförråd till
ett centralt bok- och blankettförråd, förlagt till de under iordningställande
varande lokalerna vid Solvalla. Förrådet bör sortera under civilförvaltningen.
Jag anser det självfallet, att säkerhetssynpunkter beaktas vid
iordningställande av förrådslokalerna. Betryggande förvaringsrum kommer
också att ordnas för hemliga publikationer in. in. i vilket dessa på
vederbörligt sätt kan förvaras åtskilda från icke hemliga handlingar.

Inom civilförvaltningens kameralbyrå bör ett särskilt kontor för bokoeh
blankettärenden inrättas för uppgifterna avseende publikations- och
blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck. Jag
tillstyrker i huvudsak den av utredningen beräknade personaluppsättningen.
För befattningen som chef för kontoret bör således tillkomma en
tjänst för förste byråintendent i Ao 23. För expeditionsgöromål räknar jag
med nuvarande personal å civilförvaltningens blankettkontor, nämligen en
kontorist, ett kanslibiträde och två biträden för skriv- och kontorsgöromål.
För ärenden rörande blanketter och beställning in. in. av publikationstryck
bör avses tjänster för en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent
i Ae 17 och tre assistenter i Ael5. Under chefen för kontoret bör ledningen
av det centrala bok- och blankettförrådet åligga eu arvodesofficer

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

i A: 24. I övrigt räknar jag för förrådet med tjänster för en förrådsförvaltare
i Ao 13, en förrådsunderofficer i A: 17, två förrådsförmän, en i Ao 9
och en i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, nio förrådsmän i Ao, Ae eller
Ag 7 samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Personalrekryteringen till det centrala bok- och blankettförrådet bör ske
med särskild omsorg och med beaktande av verksamhetens karaktär. Jag
har däremot icke blivit övertygad om att säkerheten vid förrådet blir större
genom att antalet befattningshavare ökas.

I likhet med utredningen anser jag, att värnpliktiga inte längre bör utnyttjas
för tjänstgöring i förrådet. Personalbehovet bör som utredningen
förutsatt omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen erhållits.

Jag tillstyrker, att en arvodesbefattning i A: 24 i enlighet med utredningens
förslag tillkommer vid arméstaben.

Sedan publikationer in. in. överförts från tygstationerna i Stockholm och
Karlsborg till det centrala bok- och blankettförrådet, bör — såsom utredningen
föreslagit — för kvarvarande uppgifter vid någon av tygstationerna
inrättas en tjänst för förrådsmän i Ae 7. Befintlig personal för uppgifterna
kan därvid friställas.

Utredningen har härjämte föreslagit till indragning en tjänst för kansliskrivare
i Ae 10 vid armétygförvaltningen. Enligt ämbetsverkets mening
är emellertid en dylik åtgärd icke motiverad av förrådets tillkomst. Frågan
bör — efter ytterligare överväganden inom armétygförvaltningen —- upptagas
till prövning i anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1962/63.

Ett genomförande av den nu föreslagna personalorganisationen medför,
att nya tjänster behöver inrättas i försvarets civilförvaltning för en förste
byråintendent i Ao 23, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i
Ae 17, tre assistenter i Ae 15, en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsförman
i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, fyra förrådsmän i Ae eller Ag 7
samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom arvodesbefattningar
för en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer
i A: 17. Vidare erfordras vid arméstaben en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24 och vid armétygförvaltningens anstalter en tjänst
för förrådsmän i Ae 7.

Följande tjänster m. m. kan däremot utgå, nämligen vid försvarets kommandoexpedition
för tre pensionerade officerare -— en i A: 27 och två i
A: 24 — två pensionerade underofficerare i A: 17 samt en förrådsförmän i
Ae 9 och en förrådsmän i Ag 8, vid försvarets civilförvaltning för en byråintendent
i Ao 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent
i Ae 16 och en förrådsmästare i Ao 12, vid armétygförvaltningens anstalter
för två förrådsförmän i Ae 9 och tre kollektivavtalsanställda förrådsarbetare,
vid flygvapnet för en fanjunkare i Ao 13, två förrådsmän -— en i Ae
och en i Ag 7 — och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång samt vid flygförvaltningen för eu förrådsmän i Ae 7.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Jag kommer i det följande vid anmälan av anslagen Försvarsdepartementet:
Avlöningar, Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, Armén: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. samt Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
in. fl. att framlägga slutliga förslag rörande ifrågavarande tjänsteförändringar
från och med nästa budgetår. Förevarande förslag innebär att
jämväl medelsbehovet under anslagen Armétygförvaltningen: Armétygförvaltningens
anstalter: Avlöningar och Flygförvaltningen: Avlöningar för
nästa budgetår minskar. Slutliga äskanden beträffande dessa anslag har
emellertid redan framlagts i årets statsverksproposition (bil. 6, p. 18 och
24). Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att vid utformningen av dispositionsföreskrifterna
för vederbörliga anslag beakta de i det föregående angivna
personalförändringarna vid armétygförvaltningens anstalter och flygförvaltningen.

Statens organisationsnämnd har framhållit angelägenheten av att ändringstjänsten
i fråga om krigsmaktens publikationer överses och rationaliseras.
Enligt min mening skulle det vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp
närmare undersökte ifrågavarande spörmål.

De i det föregående föreslagna organisations- och personalförändringarna
bör i princip genomföras från och med nästa budgetår. Då det emellertid
kan bli aktuellt att den nya organisationen genomföres successivt samt att
vissa befintliga tjänster föres på övergångsstat eller övergångsvis kvarstår
i organisationen, bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut
härom liksom att i övrigt meddela erforderliga föreskrifter för genomförande
av ifrågavarande organisationsförändringar.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande tryckning
och förrådsliållning av publikationer m. m. inom försvaret; b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av de i det föregående föreslagna personalförändringarna
vidtaga erforderliga övergångsåtgärder. 12

12] Försvarsattachéorganisationen

I sitt den 6 augusti 1959 avgivna betänkande upptog 1958 års besparingsutredning
frågan om försvarsattachéorganisationens omfattning. Utredningen
anförde följande.

»Med hänsyn till de betydande kostnader som försvarsattachéorganisationen
drager bör enligt besparingsutredningens uppfattning — även om
utredningen är medveten om de betydelsefulla uppgifter som åvilar försvarsattachécrna
— frågan om möjligheterna till reducering av organisationen
övervägas. I första band synes förutsättningarna för en dylik begränsning
böra prövas i vad avser de nordiska länderna. Behovet av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

militärattaché i Helsingfors torde dock böra bedömas från andra utgångspunkter
än beträffande de övriga nordiska länderna. En utredning med
sikte på att undersöka möjligheterna att begränsa antalet försvar sattachéer
och därmed kostnaderna bör sålunda enligt utredningens mening snarast
företagas. Avgörande för organisationens omfattning blir givetvis ytterst
en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma.»

I anslutning till besparingsutredningens förslag tillkallades den 20 november
1959 en sakkunnig1 för att verkställa utredning rörande försvarsattachéorganisationens
omfattning samt avgiva av utredningen betingade
förslag. Ifrågavarande utredning antog benämningen Försvarsattachéutredningen
1960. Denna har med skrivelse den 8 november 1960 överlämnat
betänkande med förslag i ämnet.

Över försvarsattachéutredningens betänkande har yttranden avgivits av
överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, armétygförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
försvarets forskningsanstalt, statens organisationsnämnd, statskontoret,
riksräkenskapsverket samt statstjänstemännens riksförbund.

Innan jag upptager försvarsattachéutredningens förslag samt däröver
avgivna yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse
för nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Försvarsattachéorganisationen omfattar för närvarande 16 försvarsattachéer
samt fyra biträdande försvarsattachéer med följande placering
och fördelning på försvarsgrenar (A = ur armén, M = ur marinen, F = ur
flygvapnet).

Ackrediterad i	Därjämte ackrediterad i (gäller ej biträdande försvars-attaché)	Försvarsattaché	Biträdande försvars-attaché	S:a
Gemen- samt	Armé	Marin	Flyg	Armé	Marin	Flyg
Oslo............		A							1
Köpenhamn.....	—	M	—	—	—	_	_	_	1
Helsingfors......	—	A	—	—	_	_	_	_	1
London .........	Haag	—	A	M	F	—	(F)	F1	4
Paris...........	Bern	—	A	—	_	_			1 „
Paris...........	Bryssel	—	—	(F)	F2	—	_	_	/ 2
Bonn...........	—	A	—		_	_			1
Wien...........	—	—	A8	—	(A)	_	_		1
Moskva.........	Warszawa,	—	A	—		_	_	_	1
	Prag								i 3
Moskva.........	—	—	—	M	F	_	_	__	j
Washington.....	Ottawa	—	A	M	F	A	M	F	6
		4	5	3	4	1	1	2	20
1 Tillika biträdande marinattaché.
2 Tillika marinattaché i Paris	samt armé- och	marinattaché	Bryssel.
8 Tillika flygattaché.

1 Ledamoten av riksdagens första kammare, rektorn B. F. Elmgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Såsom framgåx- av sammanställningen är befattningen som biträdande
flygattaché i London förenad med befattning som biträdande marinattaché
därstädes. Tidigare fanns intill den 1 oktober 1959 skilda befattningar för
ifrågavarande uppgifter.

Försvarsattachéerna innehar med ett undantag regementsofficersbeställningar
på försvarsstabens stat. Undantaget avser försvarsattachén i Wien,
vilken innehar denna befattning vid sidan av befattning i försvarsstaben.
Tjänstgöringen i Wien omfattar 45 dagar per år. Marin- och flygattachéerna
i Moskva tjänstgör därstädes halvårsvis. I övrigt är deras tjänstgöring förlagd
till försvarsstaben.

Som biträdande försvarsattachéer tjänstgör officerare eller civilmilitära
tekniker. De kommenderas till tjänstgöring i här avsedda befattningar utöver
den för försvarsattachéorganisationen fastställda staten.

Försvarsattachéerna och de biträdande försvarsattachéerna åtnjuter i
princip — jämte lön i innehavda beställningar — särskilda förmåner enligt
33 § statens allmänna avlöningsreglemente. Dessa förmåner är ortstillägg,
barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, ersättning för bilresor samt förflyttningsbidrag.
Härjämte utgår till ifrågavarande personal prisutjämningstillägg,
som fastställes av Kungl. Maj :t halvårsvis.

Kostnaderna för nuvarande försvarsattachéorganisation uppgår till
något över 2 miljoner kronor för år, räknat efter 1961 års löneläge.
Huvuddelen av kostnaderna eller cirka 1,5 miljon kronor belastar försvarsstabens
avlöningsanslag. Omkostnaderna, utgörande reseersättningar m. m„
för organisationen bestrides från försvarsstabens omkostnadsanslag. Dessa
kostnader har för innevarande budgetår beräknats till närmare 260 000 kronor.
Övriga kostnader, vilka helt avser lön och särskilda förmåner åt biträdande
försvarsattachéer, bestrides från marinens och flygvapnets allmänna
avlöningsanslag samt vissa sakanslag.

Förslag av försvarsattachéutredningen 1960

Försvarsattaché har beträffande det land där han är placerad till uppgift
att, bland annat, följa den militärpolitiska utvecklingen och utvecklingen
av det totala försvaret samt att därom lämna chefen för försvarsstaben
uppgifter. Ifrågavarande verksamhet är enligt utredningen försvarsattachéernas
kanske väsentligaste uppgift. Av stor vikt är, anför utredningen,
möjligheterna att registrera indikationer på krigsfara och ökad
beredskap samt att göra härav erforderliga bedömanden. Sveriges alliansfria
ställning medför en i och för sig icke önskvärd militär isolering.
Genom de officiella kontakter, som skapas av försvarsattachéerna, anses
förutsättningar finnas för att delvis häva denna isolering. — Fn
annan viktig uppgift för försvarsattachéerna — främst de biträdande försvarsatIachéerna
— är att medverka vid svenska inköp av krigsmateriel
utomlands. Denna medverkan anses i icke ringa utsträckning medföra

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

minskade kostnader på försvarets niaterielanslag. — Försvarsattaché
åligger att vara rådgivare i militära frågor åt vederbörande beskickningschef
ävensom att efter beskickningschefens anvisningar biträda denne vid
handläggning av sådana ärenden beträffande vilka försvarsattachén besitter
särskild sakkunskap. Beskickningschefen kan icke vara expert på
alla områden, som den diplomatiska verksamheten omspänner. Mot denna
bakgrund och i beaktande av att militära förhållanden i rådande världsläge
ofta är avgörande vid bedömningen av politiska situationer är det
enligt utredningen värdefullt för en beskickningschef att ha tillgång till
erfaren militär expertis. — En icke obetydlig arbetsbelastning för försvarsattachéeima
är den s. k. serviceverksamheten, avseende förberedelser och
biträde vid svenska officerares m. fl. studiebesök utomlands.

Vad här anförts rörande försvarsattachéerna anses i tillämpliga delar
gälla även de biträdande försvarsattachéerna. Dessa, som kan vara tekniker,
avlastar försvarsattachéerna en mångfald göromål till förmån för
de senares viktigaste uppgift att följa den militärpolitiska och militärtekniska
utvecklingen.

Utredningen understryker den good-will och den respekt för det svenska
försvaret som skapas genom militär representation vid viktigare beskickningar.
Genom en dylik representation kan enligt utredningen även vinnas
förståelse för vår alliansfria politik och vår vilja att försvara vår neutralitet.
En beskärning av vår försvarsattachéorganisation skulle, anför utredningen,
kunna uppfattas så, att vi icke ägnar våra nationella säkerhetsfrågor
tillräcklig omsorg. För att i önskvärd utsträckning få del av utländska
militära erfarenheter krävs en viss motprestation från den nation
som önskar informationerna i fråga. Sålunda förekommer allmänt under
iakttagande av reciprocitetsprinciper ett utbyte av informationer. Utbytet
genomföres på diplomatisk väg genom förmedling av försvarsattachéer.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen att en ökad aktivitet för
att inhämta upplysningar om den militärpolitiska utvecklingen är med
hänsyn till vår alliansfria ställning icke blott önskvärd utan nödvändig. De
främsta och avgörande motiven för att upprätthålla en jämförelsevis stor
försvarsattachéorganisation är enligt utredningen säkerhets- och beredskapskrav.
Utredningen har funnit att det mot denna bakgrund i dagens
läge är riskfyllt att beskära nuvarande organisation. Kostnaderna för
denna är — anför utredningen — ett av de pris vi har att betala för vår
alliansfrihet.

Utredningen tar därefter upp nuvarande organisation till detaljgranskning
och framlägger i anslutning därtill sina förslag. Vad utredningen
anför i detta avsnitt är i stora delar av sådan natur att redogörelse därför
inte bör lämnas i förevarande sammanhang. I dessa delar torde få hänvisas
till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Beträffande representationen inom Öststaterna framlägger utredningen
vissa ändringsförslag. Nuvarande anordning med marinattachén och
flygattachén tjänstgörande alternativt sex månader i Moskva anses med
hänsyn till kraven på kontinuitet och effektivitet icke rationell. Starka skäl
talar emellertid, anför utredningen, för en representation med två i Moskva
ständigt tjänstgörande försvarsattachéer. Nuvarande två alternerande befattningar
bör därför enligt utredningen omvandlas till en befattning för
ständigt tjänstgörande försvarsattaché. Utredningen anser det lämpligt, att
de två befattningar, som därmed kommer att finnas i Moskva, alternerar
mellan försvarsgrenarna. Vidare föreslår utredningen att tjänstgöringstiden
för reseattachéerna i Warszawa och Prag förlänges från nuvarande omkring
två veckor till högst omkring fyra veckor, önskemål om en dylik
förlängning har även framförts av respektive beskickningschefer. Ackrediteringen
i Prag bör emellertid enligt utredningen överflyttas till den i Wien
ackrediterade försvarsattachén.

I fråga om den militära representationen vid beskickningarna i Amerikas
förenta stater samt Kanada föreslår utredningen icke någon
förändring. Utredningen framhåller, att en stark militär representation i
Washington är nödvändig om den militära utvecklingen skall kunna följas
effektivt. Vidare kräver den svenska inköpsverksamheten i USA en stor
arbetsinsats. Mot bakgrunden av den tekniska utvecklingen har önskemål
framförts om utökning av antalet attachéer i Washington. Utredningen
finner starka skäl tala härför men kan av statsfinansiella skäl icke tillstyrka
detta. Bristen på främst teknisk personal anses i någon mån kunna kompenseras
genom lämplig rekrytering av de biträdande försvarsattachéerna.

Behovet av tre ordinarie försvarsattachéer vid beskickningen i Storbritannien
är enligt utredningen klart motiverat med hänsyn till arbetsuppgifterna
och de resultat som erhålles. Utredningen framhåller, att försvarsattachéerna
vid denna beskickning intar en betydande roll i samband
med anskaffning av materiel för svenska krigsmakten. Mot bakgrund av
den omfattande inköpsverksamheten i vad avser flygmateriel anses en biträdande
flygattachébefattning vara väl motiverad. Även om starka skäl
motiverar skilda befattningar för biträdande marinattaché och biträdande
flygattaché anser utredningen det av statsfinansiella skäl icke möjligt att
för närvarande realisera en sådan anordning. Utredningen förordar emellertid
att placeringen av biträdande försvarsattachéer i London tiån tid
till annan anpassas till det aktuella läget.

Utredningen understryker vikten av att den militära utvecklingen i
Frankrike följes av kompetenta iakttagare. Under senare år har försvarsattachéerna
vid beskickningen i Paris i avsevärd utsträckning tagits
i anspråk för arbetsuppgifter i samband med inköp av krigsmateriel. En
utökning av försvarsattachéorganisationen vid beskickningen med eu biträdande
försvarsattaché anses motiverad men av ekonomiska skäl kan utredningen
icke för närvarande tillstyrka eu sådan åtgärd.

26 Kungl. Haj:ts proposition nr 110 år 1901

Representationen i Bonn är, anför utredningen, viktig med hänsyn till
den västtyska återupprustningen och Västtysklands för vårt land strategiskt
betydelsefulla läge. Under tiden den 1 oktober 1957—den 30 september
1959 var en marinattaché — jämte arméattachén — placerad vid
beskickningen i Bonn. Erfarenheterna därefter visar enligt utredningen att
en försvarsattaché icke ensam kan lösa alla arbetsuppgifter på ett tillfredsställande
sätt. Utredningen anser därför att attachéorganisationen i Bonn
bör förstärkas med marin personal. Inrättande av en befattning för heltidstjänstgörande
marinattaché anses av ekonomiska skäl icke möjligt och
utredningen föreslår därföi'' att den i Köpenhamn placerade försvarsattachén
ackrediteras jämväl som marinattaché i Bonn med tjänstgöring
därstädes högst sex veckor per år.

Sveriges militära representation vid beskickningarna i Nederländerna,
Belgien, Schweiz och Österrike sker genom s. k. reseattachéer. Dessa
är — utom försvarsattachén i Wien -- stationerade utomlands. Utredningen
föreslår i fråga om representationen i Nederländerna och Schweiz en mindre
utökning av tjänstgöringstiden för försvarsattachéerna. Försvarsattachébelattnmgen
i Belgien bör enligt utredningen indragas med hänsyn till det
nuvarande relativt ringa utbytet. I fråga om representationen i Wien föreslås
ingen förändring. Där ackrediterad försvarsattaché skall emellertid
enligt utredningens i det föregående redovisade förslag jämväl ackrediteras
i Prag.

Någon begränsning av vår försvarsattachéorganisation i vad avser de
nordiska länderna bör enligt utredningen inte ske. För bibehållande
av nuvarande organisation åberopas främst säkerhets- och beredskapsskäl
ävensom reciprocitetshänsyn. Såsom framgår av det föregående föreslår
utredningen, att den i Köpenhamn stationerade försvarsattachén jämväl
ackrediteras som marinattaché i Bonn.

Ur säkerhets- och beredskapssynpunkt är — anför utredningen — Danmark
av särskild betydelse med hänsyn främst till den roll landet spelar
i vad avser kontrollen av östersjöinloppen.

Motiven för att ha en försvarsattaché i Norge är enligt utredningen
främst dikterade av säkerhets- och beredskapsskäl. Utredningen erinrar
bland annat om betydelsen i förevarande sammanhang av vår långa med
Norge gemensamma landgräns och vår geografiska gemenskap i övrigt.

Säkerhets- och beredskapsskäl åberopas även i fråga om försvarsattachébefattningen
i Finland. Vidare understryker utredningen den historiskt
betingade samhörigheten mellan Finland och Sverige och den betydelse
försvarsattachén har som en länk i de svensk-finska relationerna.

Ett direkt samarbete mellan försvarsstaben i Stockholm och motsvarande
myndigheter i övriga nordiska huvudstäder är enligt utredningen
icke möjligt med hänsyn till vår alliansfria utrikespolitik. Vårt behov av
internordiska kontakter på det militära området bör därför enligt utredningen
tillgodoses genom försvarsattachéer.

Kungl. Maj:ts proposition lir 110 år 1961

Utredningens nu redovisade förslag innebär i korthet, att nuvarande två
alternerande försvarsattachébefattningar i Moskva omvandlas till en befattning
för ständigt tjänstgörande försvarsattaché samt att vissa ändringar
vidtages i fråga om de s. k. reseattachébefattningarna — innefattande bland
annat inrättande av en befattning i Bonn samt indragande av en befattning
i Bryssel. Ett genomförande av utredningens förslag medför enligt utredningen
en kostnadsbesparing av cirka 50 000 kronor för år.

Utredningen upptager vissa ytterligare frågor rörande försvarsattachéerna
såsom lydnadsförhållanden, utbildning in. m. Redogörelse härför
lämnas icke i förevarande sammanhang. I dessa delar torde få hänvisas
till betänkandet samt därtill hörande bilagshäfte, som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Slutligen upptager utredningen vissa frågor rörande ersättning för
automobilresor samt beträffande biträdespersonal åt försvarsattachéerna.
Utredningen föreslår, att frågan om ersättning åt försvarsattachéerna för
automobilresor göres till föremål för undersökning så att skäliga belopp,
motsvarande verkliga behov, kan utgå. Beträffande den andra frågan framhåller
utredningen vikten av att försvarsattachéerna erhåller nödvändig biträdespersonal
och att denna personal bör vara anställd av en och samma
myndighet.

Yttranden

Utredningens förslag i fråga om försvarsattachéorganisationerna i Öststaterna
samt Västtyskland har rönt stark kritik av de militära myndigheterna.
Dessa anser samtliga, att en förstärkning bör ske av den militära
representationen i Bonn med ständigt tjänstgörande attachépersonal. Vissa
myndigheter hävdar, att den av utredningen föreslagna förstärkningen av
Bonnrepresentationen endast har symbolisk betydelse, överbefälhavaren
samt armé- och marincheferna anser att försvarsattachéorganisationen i
Moskva bör omfatta tre ständigt tjänstgörande attachéer. Chefen för flygvapnet
föreslår, att nuvarande tre befattningar i Moskva bibehålies men
att sammanlagda antalet tjänstgöringsmånader fördelas lika på försvarsgrenarna.
Flera myndigheter anser, att utredningens förslag på denna
punkt innebär en försämring i förhållande till nuläget. Ackrediteringen av
eu och samma attaché i såväl Wien som Prag anses av överbefälhavaren
in. fl. olämplig. Betydelsen av militär representation i Warszawa understrykes
av vissa myndigheter. Enligt överbefälhavaren och flygvapenchefen
bör samtliga försvarsattachéer i Moskva jämväl ackrediteras i Warszawa.
Arméchefen och armétygförvaltningen föreslår, att i Warszawa ackrediteras
en där ständigt tjänstgörande arméattaché. Förslag har även framförts
om förstärkning av den militära representationen i Washington,
London och Paris. Chefen för flygvapnet uttalar att om en besparing inom
attachéorganisationen måste göras bör den avse de nordiska länderna.

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Departementschefen

Försvarsattachéutredningen 1960 har haft till uppgift att undersöka
möjligheterna för en begränsning av försvarsattachéorganisationen. Utredningen
har emellertid funnit, att det i dagens läge är riskfyllt att beskära
nuvarande organisation. Därvid åberopas främst säkerhets- och beredskapskrav.
Vår alliansfria utrikespolitik medför enligt utredningen en
militär isolering, som delvis kan hävas genom försvarsattachéernas kontakter.
Utredningen har konstaterat behov av en förstärkning av organisationen
på skilda håll men av ekonomiska skäl avstått från att framlägga
några förslag därom. De förslag, som utredningen framlagt och för
vilka jag redogjort i det föregående, innebär endast vissa jämkningar av
nuvarande organisation.

De skäl utredningen framlagt för bibehållande av en försvarsattachéorganisation
av nuvarande omfattning finner jag övertygande. 1958 års
besparingsutredning uttalade, att avgörande för organisationens omfattning
ytterst blir en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma.
Jag anser, att försvarsattachéutredningen klargjort, att den verksamhet
som bedrives av försvarsattachéerna i skilda avseenden är till stort
gagn för vårt land. Jag kan exempelvis erinra om de — icke minst ur
kostnadssynpunkt — betydelsefulla uppgifter, som utföres av försvarsattachéerna
(biträdande försvarsattachéerna) i samband med inköp av
krigsmateriel utomlands. I likhet med försvarsattachéutredningen anser
jag, att de kostnader, som nedlägges på försvarsattachéorganisationen, väl
uppväges av de resultat som ernås genom attachéernas verksamhet på
skilda områden. Jag kan också i allt väsentligt ansluta mig till de förslag
utredningen framlagt.

Liksom attachéutredningen bedömer jag det lämpligt att — inom ramen
för den befintliga attachéorganisationen — vidtaga vissa jämkningar. Utredningens
förslag har emellertid på vissa punkter starkt kritiserats av de
militära remissmyndigheterna. Detta gäller framförallt i fråga om representationen
i öststaterna samt i Västtyskland. I likhet med utredningen
är jag dock icke beredd att tillmötesgå myndigheternas krav om en
utökning av organisationen med nya befattningar för ständigt tjänstgörande
attachéer. Jag är emellertid ej heller beredd tillstyrka av utredningen
föreslagna jämkningar i fråga om representationen i dessa stater. För
egen del föreslår jag, att nuvarande organisation i Moskva med en ständigt
tjänstgörande arméattaché samt en marin- och en flygattaché alternativt
tjänstgörande under sex månader per år bibehålies. Samtliga tre försvarsattachéer
i Moskva bör tillika ackrediteras i Warszawa. Därjämte bör
armé- och flygattachéerna ackrediteras i Prag. Den årliga tjänstgöringen
bör för envar attaché omfatta högst fyra veckor i vardera Warszawa och
Prag. Liksom utredningen och flertalet remissmyndigheter bedömer jag det
angeläget med en förstärkning av representationen i Bonn. Jag tillstyrker

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

förslaget, att försvarsattachén i Köpenhamn tillika ackrediteras i Bonn.
Tjänstgöringen därstädes bör omfatta cirka tre månader per år. Vad utredningen
i övrigt föreslagit rörande försvarsattachéorganisationens omfattning
(ackreditering och tjänstgöring) föranleder ingen erinran från min sida.
Jag räknar således med att försvarsattachébefattningen i Bryssel indrages
samt att tjänstgöringstiden för de s. k. reseattachéerna i Haag och Bern förlänges
något.

Enligt 1958 års besparingsutredning borde i första hand förutsättningarna
för en begränsning av försvarsattachéorganisationen i de nordiska
länderna prövas. Av skäl, som attachéutredningen anfört och som delvis redovisats
i det föregående, anser jag det inte lämpligt att vidtaga några inskränkningar
av organisationen i våra grannländer.

Beställningarna för försvarsattachéerna bör som hittills uppföras på försvarsstabens
personalförteckning. De biträdande försvarsattachéerna bör på
sätt nu sker i innehavda beställningar vid försvarsgrenarna kommenderas
till tjänstgöring i här avsedda befattningar. En beställning lör armédirektör
av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande arméattaché i Washington,
bör tillkomma vid tygtekniska kåren. Ifrågavarande personalbehov beaktades
inte, då organisationen av tygtekniska kåren fastställdes 1958. Befattningen
uppehälles för närvarande av en övergångsvis kvarstående armédirektör.
Bifall till mitt förslag innebär således icke några ökade lönekostnader
i dagsläget. Jag återkommer till frågan i det följande vid behandlingen
av arméns allmänna avlöningsanslag. Kostnaderna för de särskilda attachéförmånerna
åt de biträdande försvarsattachéerna bestrides för närvarande
i huvudsak från sakanslag. Jag räknar med att samtliga dessa kostnader
i fortsättningen bestrides från försvarsstabens avlöningsanslag.

Vid bifall till det förslag rörande försvarsattachéorganisationen, som jag
nu framlagt, uppkommer en ökning av de årliga kostnaderna med cirka
20 000 kronor, ökningen avser rese- och traktamentskostnader för representationen
i Warszawa, Prag, Bonn, Haag och Bern. Medel för täckning av
ifrågavarande kostnadsökning bör beräknas under försvarsstabens omkostnadsanslag.
Jag förutsätter, att försvarsattachéernas resor planlägges så
att kostnaderna begränsas så långt det är möjligt utan att ändamålet med
verksamheten förfelas.

Jag återkommer i det följande vid behandlingen av försvarsstabens anslag
till frågan om erforderliga medel för försvarsattachéorganisationen under
nästa budgetår.

Av attachéutredningen föreslagen undersökning beträffande utgående
ersättningar för automobilresor bör ske i samband med pågående översyn
av avlöningsförmånerna för utomlands stationerade diplomatiska och konsulära
tjänstemän in. fl.

Anställande av erforderlig biträdespersonal åt försvarsattachéerna bör i
princip ske genom utrikesdepartementets försorg. Jag förutsätter, all spörs -

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

målet uppmärksammas vid beräkningen av vederbörliga anslag för kommande
budgetår.

Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits rörande försvarsattachéorganisationen.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en
översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vid anmälan av propositionen 1960: 110 (s. 18) berördes den fortlöpande
översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som
verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i första hand
till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för fastställda
personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal
för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén
på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit i samråd
med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november 1955 meddelat
allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och
förvaltningstjänsten in. in. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt
dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan
organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid vederbörande
förband.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159), 1959:110 (s.
20) och 1960:110 (s. 18) anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956, 1957,
19o8, 1959 och lebruari 1960, på grundval av förslag från chefen för armén
i samråd med organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av
stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa i propositionerna angivna förband
m. m.

Under 1960 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt
kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden
avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut i
nämnda hänseende beträffande Upplands signalregemente med arméns
signalskola och signal truppernas kadettskola, arméns underofficersskola
och staben för Uppsala—Västerås försvarsområden. Vidare har Kungl. Maj :t,
på grundval av förslag av chefen för armén i samråd med, bland andra,
organisationsnämnden, meddelat provisoriska bestämmelser om organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Svea artilleriregemente
med tygförvaltningsskolan.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj:t

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

i propositionerna 1958: 110 (s. 63—67 och 105—106), 1959: 115 (s. 3—24)
och 1959: 117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut
den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs
luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av
vissa förband m. m. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning
av berörda förbands in. m. omorganisation, dels ock provisoriska
bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid
det i Karlsborg nyorganiserade signalförbandet — som benämnts Göta signalkår
— med arméns fallskärms jägarskola, vid Skaraborgs pansarregemente
med pansartruppskolan och Livregementets husarer, vid Livgrenadjärregementet
med infanteriets stridsskola (tidigare benämnd infanteriskjutskolan),
vid Hallands regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola
ävensom vid Göteborgs luftvärnskår med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har
Kungl. Maj :t meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea
livgarde samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Sistnämnda beslut har föranletts av att verksamheten vid stridsskolan
kommer att utökas väsentligt till följd av den genom beslut av 1960 års
riksdag fastställda befälsordningen vid infanteriet. Den tidigare planerade
särskilda skolbyggnaden för skolan inom Livgrenadj ärregementets etablissement
var icke dimensionerad för den ökade kursverksamheten. Frågan
om lokalisering av skolan har därför måst tagas under omprövning. Delegationen
för anordnande av övnings- och skjutfält för skolan har
— på initiativ av kommunen — träffat avtal med Borensbergs kommun
om förvärv av en skolbyggnad med lärarbostäder vid Kvarn. Av fortifikationsförvaltningen
gjorda beräkningar visar att tillbyggnad av den
vid Kvarn befintliga skolbyggnaden, varigenom all vid stridsskolan avsedd
kursverksamhet kan förläggas till Kvarn, betingar en lägre kostnad
än en nybyggnad av erforderlig storlek vid Livgrenadjärregementet. För
att skolhus och skjutfält skall kunna utnyttjas på effektivaste sätt bör
eleverna vid stridsskolan förläggas till Kvarn. De minskade kostnaderna
för skolhus har förutsatts disponerade för utbyggnad av internatförläggning
för eleverna. Även från utbildningssynpunkt medför en förläggning
av kursverksamheten till Kvarn väsentliga fördelar, i det att tidsödande
transporter av elever mellan Linköping och Prästtomtafältet kan undvikas.
Beslutet innebär dock icke ändring av tidigare beslut om skolans anslutning
i administrativt hänseende till Livgrenadjärregementet. Kostnaderna
för avlöning av vissa nytillkommande lägre tjänster för administrativ personal
och ekonomipersonal beräknas till fullo komma att uppvägas av besparingar
på arméns anslag till reseersättningar in. m.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens
undersökningar avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

tjänsten vid hemvärnets stridsskola, vid staberna för Örebro försvarsområde
och Umeå—Storumans försvarsområden, vid Norrbottens regemente
med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon, där vissa
ytterligare undersökningar visat sig vara erforderliga, samt vid Livgardesskvadronen
med Stockholms stabskompani. Något beslut i sistnämnda
ärende har icke meddelats, enär såsom redovisas i annat sammanhang
fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen eller förläggning
av densamma och stabskompaniet till andra i Stockholmsområdet befintliga
militära etablissement. Ej heller har ställning ännu tagits till av
chefen för armén, med anledning av IV. militärbefälsstabens flyttning till
Strängnäs, ingivna förslag till ändring av organisationen av militärbefälsstaben
samt av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen
med Stockholms stabskompani och Svea livgarde in. fl. inom IV. militärområdet
belägna förband m. m.

Arméchefen har även ingivit förslag angående ändrad militärterritoriell
indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande att Jokkmokks försvarsområde
stabsmässigt skiljes från Kiruna försvarsområde och överföres
till Bodens försvarsområde. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t äger
meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Organisationsnämnden har verkställt kompletterande undersökningar
och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande staben
för Strängnäs försvarsområde och arméns lokala fastighetsförvaltning
i Karlsborg. Nämnden har även till arméchefen avgivit förslag beträffande
organisation vid arméns centralförråd av tygmateriel. Kompletterande undersökningar
pågår vid Bodens ingenjörkår med arméns helikopterskola.

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21) och
1960: 110 (s. 19) lämnades redogörelse för vissa personalförändringar i
samband med organisation av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar och av Älvsborgs försvarsområde
ävensom för vissa förändringar av III. militärområdets indelning
i försvarsområden. Såsom av sistnämnda proposition framgår har
Kungl. Maj :t den 18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om
organisation m. m. av nu berörda enheter. I sistnämnda proposition anmäldes
vidare att chefen för marinen avgivit ett på undersökningar av
organisationsnämnden grundat förslag till ny organisation av Gotlands
kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår, vilket förslag var under
beredning i försvarsdepartementet, samt att undersökningar genom nämndens
försorg pågick vid Hemsö kustartilleriförsvar. Numera har Kungl.
Maj :t den 1 april 1960 meddelat beslut om ändrad organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten m. in. i fred vid Gotlands kustartilleriförsvar med
Gotlands kustartillerikår och om ändrade personalförteckningar för nämnda
kustartilleriförsvar m. m. Vidare har marinchefen, sedan organisationsnämnden
slutfört undersökningarna vid Hemsö kustartilleriförsvar, ingivit

Kungl. Mnj:ls proposition nr 111) år 19til

förslag till ny organisation av delta kustartilleriförsvar ävensom, efter
kompletterande undersökningar av nämnden, lörslag till oiganisation av
Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs
kustartilleriförsvar. Båda förslagen är under beredning i försvarsdepartementet.
Jag återkommer härtill i det töljande vid anmälan av arméns och
marinens allmänna avlöningsanslag.

Ytterligare anmäldes i propositionen 11)60: 110 (s. 19 tf.) bland annat
att undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans
skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten
inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen
berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna
inom marinkommando Syd, ävensom att marinchefen
ingivit på undersökningarna grundade förslag. Sedan riksdagen fattat beslut
(skr. 1960:402) om att organisera marinverkstäderna i Karlskrona
som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
anförts av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet
i dess utlåtande 1960:206, har Kungl. Maj:t genom beslut den 16
december 1960 uppdragit åt chefen för marinen att, i samråd med statens
organisationsnämnd rörande organisationens huvuddrag och med noggrant
beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts
i ämnet, före den 1 maj 1961 inkomma med förslag till utformning av en
provisorisk organisation av ledningsorganen vid marinkommando Syd, att
tillämpas från och med den 1 juli 1961. I propositionen 1960: 110 (s. 20)
anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben
att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina
undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett förslag men att Kungl.
Maj:t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt marinchefen att företaga
ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben,
bland dem stabens tryckeri, och att avge därav betingat förslag före
utgången av maj 1960. Marinchefen bar även ingivit sådant förslag, syftande
bland annat till all tryckeriet från och med den 1 juli 1961 överföres
till marinförvallningens normaliebyrå. Såsom framgår av innevarande
års slatsverksproposition (bil. 6, s. 109) har Kungl. Maj:t emellertid
den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning alt i
samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna för och
konsekvenserna av eu sammanslagning av försvarets hjälptryc.kerier. Intill
dess resultatet av denna utredning föreligger synes marinstabens tryckeri
böra kvarbli i staben. Vad beträffar expeditionstjänsten i övrigt inom
marinstaben synes ställning icke böra lagas i avvaktan på den omorganisation
av marinstaben, som kan föranledas av ställningstagandet till det i
propositionen 1961:109 framlagda förslaget rörande organisationen av
krigsmaktens högsta ledning.

Bihang till riksdagens protokoll IIlo 1. 1 samt. Nr Ilo

3—1827 Öl

.34

Knntjl. Mnj:ts proposition nr 110 nr 1901

Sedan riksdagen fattat beslut (skr. 1960:291) i anledning av ett av
Kungl. Maj:t i propositionen 1960:110 (s. 81 tf.) framlagt förslag angående
central personalregistrering vid kustartilleriet, har Kungl. Maj:t genom
beslut den 3 juni 1960 meddelat provisoriska bestämmelser i ämnet.

Beträffande flygvapnet anmäldes i propositionen 1960:110 (s. 20), att
undersökningar och försök pågått beträffande floltiljorganisationen, huvudsakligen
förlagda till Blekinge flygflottilj, samt att organisationsnäinnden,
sedan undersökningarna slutförts, avgivit därpå grundat förslag till
chefen för flygvapnet. Undersökningarna vid Blekinge flygflottilj avsåg
närmast organisationen av en attackflottilj. Under 1960 har dessa undersökningar
utsträckts att omfatta jaktflottilj med därtill ansluten st ridslednings-
och luftbevakningsorganisation. Som typförband för dylika flottiljer,
kallade sektorflottiljer, bär använts Bråvalla flygflottilj. Organisationsundersökningarna
är även här numera avslutade och förslag liar avgivits
till chefen för flygvapnet.

Sedermera har flygvapenchefen till Kungl. Maj:t ingivit förslag till
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband
som följd av de organisationsundersökningar, som sålunda utförts av organisationsnämnden.
Förslaget, som innefattar betydande personalökningar
avseende såväl beställningar som tjänster vid flygförbanden under fyra
budgetår, är under beredning i försvarsdepartementet. Bemyndigande torde
dock kunna lämnas flygvapenchefen att i viss omfattning och med tillgänglig
personal på försök tillämpa förslaget i den mån detta kan ske utan
ökade avlöningskostnader.

Organisationsnämndens undersökningar har numera överflyttats till
krigsflygskolan. Nämnden avser att under våren påbörja undersökningar
även vid Norrbottens flygbaskår. Undersökningarna förutses vara avslu
tade under våren respektive försommaren.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar
efter den 5 februari 1960 har medfört vissa besparingar av
lönemedel. I detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar
böra redovisas, varvid uppdelning gjorts efter försvarsgrenst ill
hörighet. Inom armén kan — sedan avräkning skett av de tjänster, vilka
till följd av förenämnda indragningar av förband och omorganisation av
andra förband m. m. indragits vid vissa förband och ersatts med motsvarande
tjänster vid andra förband m. m. — 99 extra ordinarie och extra
tjänster i 12 och lägre lönegrader indragas. Vidare kan — sedan motsvarande
avräkning skett beträffande arvodesbefattningar — 2 arvodesbefattningar
i A: 24 och 13 i A: 17 indragas. Den härav uppkommande besparingen
i lönemedel uppgår till ungefär 1 240 000 kronor. Vid uppkommande
ledighet kan 9 extra ordinarie tjänster i 9 och lägre lönegrad indragas.
De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas till ungefär
110 000 kronor. — Inom marinen har — bortsett från de 6 arvodes -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år Ulfil

befattningar, som enligt propositionen 1960: 110 (s. 98) kunnat indragas
vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår — 25 extra
ordinarie och extra tjänster i 19 och lägre lönegrader kunnat indragas,
motsvarande eu beräknad besparing av lönemedel av ungefär 290 000 kronor,
varav ungefär 230 000 kronor på annat anslag än avlöningsanslag.
Vid uppkommande ledighet kan 7 extra ordinarie och extra tjänster indragas.
De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas till cirka
90 000 kronor, varav cirka 15 000 kronor på annat anslag än avlöningsanslag.
Det har emellertid befunnits ofrånkomligt alt inrätta 14 nya extra
ordinarie tjänster i 14 och lägre lönegrader. Av dessa tjänster avses 3 för
verkstad av 1. klass, där avlöningskostnaderna för personalen enligt förslag
i årets stalsverksproposilion (hil. 6, s. 41 ff.) bör bestridas från annat
anslag än avlöningsanslag. De sammanlagda avlöningskostnaderna för
ifrågavarande 14 tjänster beräknas uppgå till ungefär 175 000 kronor, varav
ungefär 40 000 kronor från annat anslag än avlöningsanslag.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1961/62 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår
— Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1961/62 skall äga vidtaga de
jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med
anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke
såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild
ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål,
vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

]4] Verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj

Ett av chefen för flygvapnet i anslutning till riksdagens beslut 1958
och 1959 rörande förändringar i flygvapnets organisation framlagt förslag
till dels tidsplan för genomförande av de beslutade organisationsförändringarna,
dels organisation av de förband (motsvarande) som berördes av
förändringarna anmäldes i propositionen 1960: 110 (s. 103 ff). Beträffande
Svea flygflottilj (F 8) föreslog flygvapenchefen därvid att förbandet skulle
ombildas till flygkår, i vilken skulle ingå kårstab, flygledningens flygavdelring,
transportdivision, specialdivision och musikkår.. Personaluppsättningen
vid vissa av nämnda enheter skulle enligt förslaget förstärkas. Såvitt avser
den föreslagna organisationen vid F 8 uttalade föredragande departementschefen
följande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1959 års riksdagsbeslut icke
innebär något definitivt ställningstagande till vilken verksamhet som i
framtiden skall vara lokaliserad till F8 etablissement. I proposition 1959:
117 (s. 24) uttalade jag hland annat, all del syntes böra övervägas, huru -

Kiunjl. Mnj:ls proposition nr 110 år 1901

vida flygledningens flygavdelning, de i den nu föreslagna transportdivisionen
ingående enheterna samt flygvapnets musikkår i Stockholm kunde behöva
flyttas från F 8. Beträffande användningen av lokalerna vid F 8 ansåg
jag, att möjligheterna att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala
staber, förvaltningsmyndigheter in. in. borde hållas öppna. Det nu
föreliggande förslaget rörande organisationen av F 8 har framlagts utan att
några ingående undersökningar gjorts om förutsättningarna för eu förläggning
av flygledningens flygavdelning och transportdivisionen till annan plats.
Enligt min mening är det ur skilda synpunkter fördelaktigt att till F 8 förlägga
annan verksamhet än sådan som flygvapenchefen föreslagit. 1 enlighet
med denna uppfattning har jag i det föregående (jfr punkt 1) föreslagit,
att tredje eskaderstaben flyttas till F 8 etablissement. Med hänsyn
till de fördelar som står att vinna om flygavdelningarna vid F8 flyttas bör
ställning icke nu tagas till den föreslagna organisationen vid F 8. Jag avser
i stället att uppdraga åt flygvapenchefen alt noggrant överväga möjligheterna
att annorstädes bedriva den flygverksamhet som enligt föreliggande
förslag skall äga rum vid F 8. Såsom framgått av det föregående (punkt 2)
har jag föreslagit, att flygvapnets musikkår i Stockholm skall indragas.

Till fullgörande av erhållet uppdrag har chefen för flygvapnet den 14
november 1960 framlagt utredning och förslag rörande förläggning av den
flygverksamhet som bedrives vid flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen
och flygräddningsgruppen m.m. Häröver har yttranden avgivits
av överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,
statskontoret, statens institut för folkhälsan, överståthållarämbetet
samt länsstyrelsen i Stockholms län, som överlämnat yttranden
från Sollentuna köping och Järfälla kommun.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande frågor till behandling. Därvid
redogör jag först för flygvapenchefens utredning och förslag samt däröver
avgivna yttranden. Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter
och förslag.

Chefens för flygvapnet utredning och förslag

Behovet av F 8 som krigsbas. Vid beslutet om indragning av F8
i Barkarby förutsattes, att flottiljens flygfält alltjämt skulle utnyttjas, som
krigsbas. I föreliggande utredning framhålles, att den flygtekniska utvecklingen
samt de utomordentliga svårigheterna och stora kostnaderna alt
bygga en ny bas inom detta område accentuerat behovet att behålla F 8
som krigsbas. I sammanhanget erinras, om alt i runt tal 49 miljoner kronor
i dagens penningvärde investerats i flygfält, drivmedels,anläggningar och
berghangar vid F 8. Vidtagna undersökningar rörande lokalisering av
robotförband till F 8 har enligt utredningen vidare visat, att ett sådant utnyttjande
icke beskär möjligheterna att använda F 8 som flygbas i krig.

Med hänsyn till den förutsatta användningen av F 8 som krigsbas anses
F 8 ur beredskapssynpunkt böra utnyttjas på sådant sätt i fred att krigsanvändningen
underlättas. För kännedom om de motiv som anförts här -

Kuiiyt. Maj:Is proposition nr 110 är 1961

utinnan torde iå hänvisas till de handlingar sou» kommer alt tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Av utredningen framgår, alt Barkarbyflygfältets krigsanvändning av flygsäkerhetsskäl
medfört viss bebyggelsebegränsning i fältets omedelbara närhet
men att dessa förhudsnormer enligt vad flygvapenchefen under hand
inhämtat från Sollentuna köping, Järfälla kommun och Stockholms stad
icke innebär någon begränsning av planerad bebyggelse.

Flygbuller störningar na kring Barkarby in. in. Flygvapenchefen
redovisar i samråd med 195(1 års flygbullerutredning gjorda bedömningar
rörande flygbullerstörningarna in. in. kring Barkarby. Beträffande
bullerförhållandena vid eu organisation av F8 enligt del av flygvapenchefen
framlagda och i propositionen 1960: 110 redovisade förslaget framhålles,
att indragningen av jaktdivisionerna vid F8 beräknas medföra en
betydande minskning av bullerstörningarna inom Sollentuna kommun men
att kvarvarande bullerstörningar i främst Tureberg och Edsberg likväl fålen
sådan omfattning att del från bullersynpunkt är önskvärt att jetflygverksamheten
vid F 8 begränsas ytterligare.

Eu bedömning av bullerförhållandena har vidare gjorts avseende ett
organisationsalternativ som innebär, att flygverksamheten vid F 8 i huvudsak
endast skulle bedrivas med propellerflygplan. Antalet starter med jetflygplan
beräknas enligt sistnämnda alternativ uppgå till cirka 200 per
år under dagtid, vartill kommer jetflygning under omkring två veckor per
tvåårsperiod i samband med tillämpningsövningar. Med hänsyn till att flygverksamheten
enligt delta alternativ kommer att vara av förhållandevis
ringa omfattning och huvudsakligen bedrivas med propellerflygplan samt
till att flygfrekvensen med jetflygplan kommer att vara mycket låg bedömes
de direkta bullerstörningarna kring Barkarby komma att i huvudsak
upphöra. Från flygbullersynpunkt anses därför inga invändningar kunna
resas mot att eu flygverksamhet av nu angiven art och omfattning fortsättningsvis
bedrives vid F 8.

I förevarande sammanhang framhålles vidare, att den begränsning av
flygverksamheten som en bortflyttning från b’ 8 av huvuddelen av flygningen
med jetflygplan (jaktdivisionerna samt jetflygplanen vid flygledningens
flygavdelning) innebär bland annat reduceras antalet starter per
år med 2/3 samtidigt som kvarvarande flygplantyper har sådana egenskaper
att de i stor utsträckning kan undvika tätbebyggelsen invid flygfältet
medför väsentligt minskade olycksrisker för kringliggande bebyggelse.
Jämfört med vad som kan vara fallet vid andra flygplatser, militära såväl
som civila, anses riskerna i förevarande hänseende vara små.

Den militära flygverksamhetens inverkan på civil flygtrafik
i Stockholmsområdet. Inom Stockholms Icrminalområde ligger
två flygförband, F8 och F18 (Södertörns flygflottilj, Tullinge). Såväl
civil som militär flygtrafik inom lerminalområdet kontrolleras av ett ny -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

upprättat, för den civila luftfarten och flygvapnet gemensamt trafikledningsorgan
på Bromma flygplats. Redan då flygverksamheten vid F 8 alltjämt
pågick utan reduceringar kunde denna trafikledningsorganisation
enligt flygvapenchefen separera den militära flygtrafiken från den civila
på ett ur flygsäkerhetssynpunkl betryggande sätt och även utan nämnvärt
men för den militära trafiken. Svårigheterna och olägenheterna för den
militära flygverksamheten har emellertid varit större vid F 18 än vid F 8.

Efter indragningen av jaktdivisionerna vid F 8 kommer enligt chefen
för flygvapnet antalet flygplanstarter att minska från cirka 17 800 till omkring
7 800 per år. Om härutöver även jetflygplanen vid flygledningens
flygavdelning flyttas bort och alltså resterande flygning med enstaka undantag
endast sker på propellerflygplan, beräknas ytterligare drygt 2 000 starter
per år bortfalla. Kvarvarande flygplan anses i sistnämnda fall dels ha
goda bränslemarginaler, dels kunna ur bullersynpunkt framföras under
terminalområdets lägsta nivå. Vidare kan ett enklare landningsförfarande,
vilket hland annat kräver ett mycket begränsat utrymme i luftrummet,
tillämpas. Anpassningen av den resterande flygverksamheten vid F 8 till
den civila flygtrafiken bör därför icke innebära några problem.

Såsom framgått av det föregående har det enligt chefen för flygvapnet
visat sig, att F 18 påverkas av den civila flygtrafiken i avsevärt större utsträckning
än F 8. Av den civila trafiken till Stockholms terminalområde
framföres sålunda cirka 65 % omedelbart väster om flygfältet vid Tullinge
och täcker där nivåer från 400 till 12 000 meter. Samordningen med den civila
trafiken har för F 18 inneburit, att stigning efter start endast i mycket
begränsad utsträckning kan ske i västlig riktning. Flygning med jetflygplan
under terminalområdets lägsta nivå från flygfältet till områdets västra
gräns är ej heller möjlig med hänsyn till de bullerstörningar som därvid
skulle uppkomma över tättbebyggt område. På grund av angivna förhållanden
måste huvudsakligen området öster om Tullinge utnyttjas. Inom detta
område ligger emellertid dels marinens helikopterbas vid Berga, dels marina
övningsområden för artilleriskjutningar i havsbandet. Berörda omständigheter
innebär svårbemästrade samordningsproblem.

Beträffande F 8 tramhalles i förevarande hänseende, afl den civila trafiken
väster om flygfältet har en relativt ringa omfattning. Till terminalområdets
västra gräns är avståndet från flygfältet fyra mil, men då Mälaren
ligger nära flygfältet, kan även jetflygplan relativt obehindrat framföras
under dessa delar av terminalområdet utan att nämnvärda bullerstörningar
uppkommer. Öster ul disponeras övningssektorn ostört.

Av det anförda framgår enligt flygvapenchefen, att erforderligt utrymme
i luften bättre kan tillgodoses vid F 8 än vid F 18, främst med hänsyn till
den civila flygtrafiken men även till möjligheterna att bedriva formella
militära övningar. Från dessa synpunkter anses det ogynnsamt att överflytta
flygverksamhet från F8 till F 18.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Flygledningens flygavdelning. Flygande personal, som tjänstgör
vid flygledningen och andra staber (skolor) i Stockholm, uppgår till i
medeltal 215. Av dessa fullgör cirka 130 nu flygtjänstgöring vid flygledningens
flygavdelning på F 8. Med hänsyn till behovet att avlasta luftrummet
i Stockholmstrakten har återstående personal sedan hösten 1959
haft sin flygtjänstgöring på krigsflygplan förlagd till flottiljer utanför
Stockholmsområdet. Vid flygledningens flygavdelning utgöres flygplanen
av äldre krigsflygplan (jetflygplan) och propellerdrivna skolflygplan. Flygplanen
utnyttjas dels för övningsflygning i Stockholms närhet, dels för
övningsflygning i samband med tjänsteresor. Avsevärd arbetstid åtgår för
genomförande av flygtjänstgöringen för här berörd personal. Flygtjänstgöringen
hör därför enligt flygvapenchefen förläggas till F 8 i den utsträckning
så är möjligt.

Med hänsyn till flygbullerförhållandena kring Barkarhy har emellertid
såsom framgått av det föregående beaktansvärda skäl ansetts föreligga att
flytta flygledningens jetflygplan från F 8. Ur kommunikationssynpunkt
borde dessa plan därvid i första hand baseras vid F18. Den starkt begränsade
rörelsefriheten i luftrummet kring F 18 anses emellertid omöjliggöra
en sådan förflyttning. Däremot kan enligt chefen för flygvapnet flygledningens
propellerflygplan om så blir erforderligt flyttas till F 18, enär flygning
med dessa flygplantyper lättare kan anpassas till där rådande förhållanden.
För basering av flygledningens jetflygplan anses i andra hand
Upplands flygflottilj i Uppsala (F16) vara lämpligast. Flygvapenchefen
avser emellertid att förlägga centraliserad typinflygning för de jaktförband
som utrustas med flygplanlyp Draken till nämnda flottilj. På grund härav
och med hänsyn till dels den stora omfattningen av flygverksamheten vid
F16 och flygkadcltskolan, dels närheten till stor flygplatsen vid Arlanda
anses det icke vara möjligt att förlägga ytterligare flygverksamhet till Uppsalaområdet.

Med hänsyn lill avståndet från Stockholm är enligt chefen för flygvapnet
Västmanlands flygflottilj i Västerås (Fl) och Södermanlands flygflottilj
i Nyköping (F 11) därnäst av övriga flottiljer bäst lämpade för basering av
ifrågavarande jetflygplan. Vare sig F 1 eller F 11 väljes ökar restiden med
cirka 3 timmar i förhållande lill den nuvarande restiden till F 8. Av nämnda
flottiljer anses I*'' 1 lämpligast med hänsyn lill att den dels har eu division
mindre än Fil, dels i mindre grad påverkas av den civila flygtrafiken.
Oavsett vilken flottilj som än väljes kommer överflyttningen av jetflygplanen
vid flygledningens flygavdelning alt medföra, afl eu ny hangar till
eu beräknad kostnad av cirka 4 miljoner kronor måste tillkomma.

Förlusten av arbetstimmar blir enligt flygvapenchefen avsevärd vid eu
flyttning av jetflygverksamheten till Västerås och anses nödvändiggöra
vissa kompenserande åtgärder. .Sålunda bör antalet resor till Västerås hållas
nere genom att eu större del av den flygande personalen än för närvarande

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

regelmässigt flyger endast propellerflygplan. Med hänsyn till ålder samt
freds- och krigstjänstgöring hedömes emellertid högst 60 flygförare in. fl.
kunna placeras i sådan flygtjänstgöring. I tidsbesparande syfte bör enligt
chefen för flygvapnet flygtjänstgöringen för den personal som skall flyga
i Västerås i möjligaste utsträckning koncentreras. Nämnda förflyttning
anges innebära, att den arbetstid personalen i flygledningen in. fl. staber
(skolor) måste ägna åt flygning ökar i förhållande till nuläget med 13 100
timmar per år, vilket, omräknat i antal man, motsvarar 7 befattningshavare.
En personalökning av i stort sett angiven omfattning synes enligt flygvapenchefen
ofrånkomlig. Del framhålles slutligen, att det verkliga merbehovet
av personal blir än större med hänsyn till stabs- och förvaltningsarbetets
differentiering och arbetsplatsernas spridning.

6. t rån spor Igruppen och flygräddningsgruppen. Transportgruppen
ställer flygplan till förfogande för försöksverksamhet vid bland annat
försvarets forskningsanstalt och flygförvallningen. Vidare ombesörjer
gruppen flygtransporter till och från Stockholm för militära och civila myndigheter.
Försöksverksamheten omfattar huvudsakligen hemlig utrustning,
varför provflygplanen kräver särskild bevakning och skydd mot insyn. För
cirka 30 procent av flygvapnets flygtransporter är Stockholm utgångspunkt
och/eller målpunkt. Flygvapenchefen anser, att 6. transportgruppen på
grund av uppdragsgivarnas lokalisering bör vara baserad i Stockholms närhet
och med hänsyn till sekretesskravet på en militär flygplats. Transportgruppen,
som för närvarande disponerar 0 tvåmotoriga transportflygplan
(varav 2 jetflygplan avsedda uteslutande för försöksverksamhet), kräver
avsevärda hangar-, verkstads-, förråds- och expeditionsutrymmen. Detta
behov har bland annat tillgodosetts vid F 8 genom ett särskilt hangarbygge.

Flygräddningsgruppen var tidigare baserad till Roslagens flygkår (F2)
men har efter flygverksamhetens avveckling vid detta förband överflyttats
till F 8. Gruppens basering till Stockholmstrakten är enligt chefen för flygvapnet
betingad dels av denna trakts centrala läge inom det område, där
huvuddelen av flygvapnets övningar bedrives, dels av önskvärdheten av
omedelbar kontakt med den centrala flygsäkerhetsledningen i Stockholm.
Behov av flygräddningsflygplan i andra landsdelar tillgodoses genom
detachering av flygplan ur gruppen eller av helikoptrar ur armén och marinen.
Flygräddningsgruppen, vars nuvarande flygplan (typ Catalina) är
förslitna, avses framdeles komma att erhålla medeltunga helikoptrar. Förutom
i räddningstjänst beräknas helikoptrarna bli utnyttjade som transportmedel
i stridsledningsorganisationen. Mot bakgrund av bland annat
de tillkommande transportuppgifterna är det enligt flygvapenchefen rationellt
att sammanslå flygräddningsgruppen med 6. transportgruppen till
en transportdivision.

Av anförda skäl anser flygvapenchefen, att flygtransportdivisionen i
första hand alltjämt bör förläggas till Barkarby, där erforderligt utrymme

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

finnes tillgängligt. Något hinder för en sådan basering med hänsyn till den
civila flygtrafiken och flygbullerförhållanden anses icke föreligga.

För verksamheten vid transportdivisionen är enligt flygvapenchefen
även F 18 lämpligt belägen men ej så fördelaktigt som F 8. Som framgått
av det föregående har emellertid ansetts, att propellerflygplanen vid flygledningens
liygavdelning — därest all flygverksamhet skall flyttas från
F8 — bör överföras till F 18, där de beräknas ianspråktaga det ytterligare
utrymme som kan beredas vid nämnda flottilj. Därtill beräknas en basering
av transportdivisionen till F 18 medföra förhållandevis höga investeringskostnader.
Chefen för flygvapnet anser därför, att transportdivisionen
icke bör förläggas till F 18. I stället bör divisionen i andra hand baseras på
Bromma flygplats, där visst hangarutrymme beräknas bli friställt i samband
med att Arlanda flygplats tages. i bruk. Möjligheterna att utnyttja
nämnda byggnader för transportdivisionen liksom att — om ett sådant
utnyttjande ej kan ske — disponera mark för byggande av en särskild
hangar är emellertid ovissa. Om det skulle visa sig att transportdivisionen
icke kan baseras på Bromma bör den enligt flygvapenchefen flyttas till Arlanda,
som — trots därmed förenade olägenheter — bör accepteras i ett
sådant läge. Vid Arlanda föreligger icke några möjligheter att hyra lokaler.
Mark för hangarbygge beräknas däremot kunna ställas till förfogande.

Med hänsyn till ett antal ovissa faktorer anses för närvarande det underlag
som erfordras som grund för ett beslut om flygtransportdivisionens
flyttning till Bromma eller Arlanda ej kunna presenteras.

Förjäggning av flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen
och flygräddningsgruppen. Chefen för flygvapnet
erinrar om de möjligheter som föreligger att lokalisera förenämnda flygförband
till annan plats än F 8. Då det visat sig att det — om erforderlig
hänsyn tages till arbetsförhållandena vid flygledningen in. fl. staber och till
ändamålet med verksamheten vid den föreslagna transportdivisionen — är
lämpligast att alltjämt bibehålla viss flygverksamhet vid F 8 och då inga
olägenheter härav uppstår, framlägger chefen för flygvapnet följande två
alternativa förslag.

Alternativ A innebär, att flygverksamheten vid nuvarande 6. transportgruppen
och flygräddningsgruppen alltjämt förlägges till F8 samt att verksamheten
vid flygledningens flygavdelning uppdelas på F 8 och F 1 på sådant
sätt, att flygning med propellerflygplan bedrives vid F 8 och med
jetflygplan vid F 1. Beträffande motiven för detta förslag framhålles
följande.

Utredningen har visat alt det är ändamålsenligt att flygtransport- och
flygräddningsuppdrag utgår från F 8 i hittillsvarande omfattning samt att
personalens vid flygledningen m. 11. staber llygtjänstgöring i möjlig utsträckning
alltjämt förlägges till F 8. De omfattande investeringar som
gjorts vid denna bas hör så långt möjligt nyttiggöras för avsett ändamål.
De totala investeringarna uppgår i dagens penningvärde till cirka 74 mil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

joner kronor. Ett nytt trafikledningstorn samt berghangaren färdigställdes
så sent som 1953 respektive 1957. I detta alternativ har de två mer
vägande invändningar som kunnat resas mot en viss fortsatt flygverksamhet
eliminerats. Verksamheten kommer sålunda icke att lägga hinder i
vägen för planerad utbyggnad av kringliggande samhällen och innebär endast
obetydlig och i detta sammanhang försumbar influens med den civila
flygtrafiken.

Alternativ B innebär, att all flygverksamhet vid F 8 bortflyttas, att verksamheten
vid flygledningens flygavdelning uppdelas på F 1 och F 18 på sådant
sätt, att flygning med jetflygplan förlägges till F 1 och med propellerflygplan
till F 18, samt att nuvarande 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen
baseras på Bromma eller Arlanda.

Organisationsförändringar vid F8 m. m. Om flygverksamhet
skall bedrivas vid F 8 i den omfattning som angivits i det föregående (alternativ
A), bör F 8 enligt chefen för flygvapnet ombildas till flygkår, i vilken
bör ingå kårstab, flygtransportdivision, baskompani, flygavdelning för flygledningen
samt specialkompani. Kårchefen, vilken numera icke beräknas
erhålla uppgifter inom stridslednings- och luftbevakningsorganisationen,
anses böra vara överste i Bo 1. Kårstaben har enligt flygvapenchefen kunnat
ges begränsad omfattning främst genom att materielavdelningen med
flottiljverkstad i princip indragits. Verkstadsarbeten på transport-och forskmngsflygplan
bedöms nämligen kunna utläggas på civila företag. Till följd
av den minskade organisationen anses kåren i kassahänseende kunna anslutas
till F 2. Då endast öppen sjukvård beräknas ske vid kåren har personalminskningar
ansetts möjliga beträffande sjukvårdspersonalen.

Med hänsyn till att flygtransporter skall kunna utföras varje dag och
flygräddningsuppdrag kunna igångsättas med kort varsel beräknas antalet
trafikledare till oförändrat 4 och antalet meteorologer till 3, innebärande en
minskning med en meteorolog.

Det förutsättes att en särskild flygavdelning för flygledningen tillkommer
vid F 1.

I förhållande till personaluppsättningen vid motsvarande enheter vid
F 8 innebär förslaget, att sammanlagt 39 tjänster (motsvarande), varav
20 med avlöning från sakanslag, samt cirka 30 sakanslagsavlönade arbetare
kan friställas, medan 14 nya beställningar (tjänster) föreslås tillkomma.
Såvitt avser personal med avlöning från avlöningsanslag anses sålunda beställningar
för en överstelöjtnant i Ao 26, en förvaltare i Ao 17, en fanjunkare
i Ao 13, 2 furirer i Ae 8/7, en flygingenjör av 1. graden i Ao 23, en
meteorolog i reglerad befordringsgång, 2 verkmästare i Ao 16 och 3 flottiljpoliser
i Ao 11 samt tjänster för en förrådsmästare i Ae 12, en förrådsförman
i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,
en undersköterska i Ae 4 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 ävensom
en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 kunna indragas. Be -

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ställningar anses böra tillkomma för en kapten i Ao 21, en förste verkmästare
i Ao 17, 3 förste mästare i Ao 14 eller mästare i Ao 12 samt 8 förste
flygtekniker i Ao 12 eller flygtekniker i Ao 10, därvid behovet av de civilmilitära
beställningarna kan tillgodoses genom utnyttjande av vissa vakantsatta
beställningar som tidigare blivit övertaliga vid genomförande av 1958 års
försvarsbeslut (jfr SP 1960, bil. 6, s. 92—93). Vidare erfordras en tjänst
för förrådsman i Ae 7. Flygvapenchefen har slutligen räknat med att en
beställning för flottiljchef i Bo 3 skall utbytas mot beställning för kårchef
i Bo 1.

Om flygverksamhet icke skall bedrivas vid F 8 (alternativ B i det föregående)
bör F 8 enligt chefen för flygvapnet omvandlas till flygkår, organiserad
på kårstab och specialkompani. Kårchefen, som bedömes komma
att åläggas omfattande förvaltningsansvar, anses böra vara överstelöjtnant.
Kårstaben har i förevarande fall, bortsett från de delar av intendentur- och
byggnadsavdelningen som erfordras för skötsel av byggnader, erhållit begränsad
omfattning. Därvid förutsättes att F 8 i kassahänseende skall anslutas
till F 2 samt beträffande sjukvård repliera på F 2. Beträffande de
organisationsenheter som enligt detta alternativ skall förläggas till F1
(jetflygavdelning för flygledningen), Bromma eller Arlanda (flygtransportdivision
och baskompani) samt F 18 (propellerflygavdelning för flygledningen)
räknar flygvapenchefen med samma personaluppsättning som enligt
alternativ A.

Enligt organisationsalternativ B beräknas sammanlagt 68 tjänster (motsvarande),
varav 22 med avlöning från sakanslag, och cirka 34 sakanslagsavlönade
arbetare kunna indragas medan behov föreligger att utnyttja 12
nu vakantsatta civilmilitära teknikerbeställningar.

I båda organisationsalternativen har flygvapenchefen räknat med omvandling
av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10 (kassatjänst) till tjänst
för förste kansliskrivare i Ao 12 samt anpassning av löneställningen för
sådan personal vid avvecklingsorganisationen F 8, vars lönegradsplacering
skiljer sig från den som tillämpas för motsvarande befattningshavare vid
flygvapnets förband.

Beträffande den föreslagna personaluppsättningen vid i det föregående
angivna organisationsenheter torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Kostnadsförändringar. Vid genomförande av föreslagna organisationsändringar
erfordras enligt flygvapenchefen vid båda organisationsalternativen
en ny hangar för flygledningens flygavdelning vid F 1. Hangaren
har kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor. Enligt organisationsalternativ
B uppkommer vidare behov av en hangar för flygledningens flygavdelning
vid F 18 till en beräknad kostnad av 2 miljoner kronor samt —
om flygtransportdivisionen förlägges till Arlanda eller om erforderliga utrymmen
för divisionen icke kan förhyras på Bromma — ytterligare en
hangar till en uppskattad kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kostnaderna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

å kapitalbudgeten beräknas alltså till 4 miljoner kronor enligt organisationsalternativ
A och till 6 eller 10 miljoner kronor enligt alternativ B.

Vad gäller kostnaderna å driftbudgeten redovisar flygvapenchefen —
under erinran om att engångskostnader för flyttning av utrustning, personalens
omstationering m. m. icke nu kan beräknas med någon tillförlitlighet
— följande beräknade förändringar beträffande de årliga kostnaderna
(beloppen angivna i tusental kronor).

Beräknad kostnadsförändring
enligt organisationsalternativ

1. Genom personalreducering minskade avlöningskostnader a)

avlöningsanslag

b) sakanslag .....

2. Verkstadsarbeten å transport- och forsknings flygplan

vid civila firmor ..............................

3. Hangarhyror vid Bromma ..............................

4. Landningsavgifter vid Bromma eller Arlanda ...

5. Traktamenlskostnader vid flygtjänstgöring ......

6. Resekostnader vid flygtjänstgöring ..................

Summa

A	B
.— 51	520
710	790
+ 600	4- 600
	4 410
	4- 25
4- 17	+ 17
+ 17	+ 18

- 127 —240''

Då chefen för flygvapnet vid redovisningen av kostnadsförändringarna
förutsatt, att F 8 etablissement skall bibehållas, har minskningar i fråga
om bränslekostnader ej angivits. De kostnadsminskningar som uppkommer
i de båda organisationsalternativen sker enligt flygvapenchefen delvis
på bekostnad av arbetskraftstillgången i flygledningen m. fl. staber (skolor).
Vinsten anses därför böra reduceras med avlöningskostnaderna för den
personal som måste tillkomma på grund av arbetskraftsbortfallet.

Utnyttjande av F 8 etablissement i övrigt. Enligt beslut av
1960 års riksdag skall tredje flygeskaderstaben föxläggas till F 8 (jfr prop.
1960:110, s. 4). Flygvapenchefen tar upp frågan om utnyttjande av F8
etablissement sedan den föreslagna flygkårens och tredje eskaderstabens
lokalbehov tillgodosetts.

Vid Hallands flygkår (F 14) utnyttjas — sedan Hallands flygflottilj
indragits —- flottiljens förutvarande hangarer för lörrådsuppställning av
flygplan som icke omedelbart erfordras för förbandens fredstjänst. Hangarerna
vid F 14 kompletterar behovet av hangarutrymmen för de flottiljer
som ingår i attackeskadern. Enligt flygvapenchefen är hangarulrymmet
emellertid fortfarande otillräckligt vid vissa övriga flottiljer. Den ny- 1

1 Om erforderliga hangarutrymmen ej kan förhyras på Bromma eller om verksamheten förlägges
till Arlanda utgår denna post och ersättes med en post för markhyra om 4- 65 000
kronor. Summan enligt alternativ B blir härvid — 585 000 kronor.

KiWf/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

byggnad av hangarer som i samband med ombeväpning till flygplantyp Draken
i vissa fall blir nödvändig anses kunna begränsas, om berghangaren vid
F 8 utnyttjas för förrådsuppslällning av flygplan. Detta anses medföra betydande
besparingar i fråga om investeringskostnader. Liksom vid F 14
innebär förrådsuppställningen behov av en särskild, i organisationstörslagen
medtagen organisation för skötseln av de förrådsuppställda flygplanen.

Den genom beslut vid 1960 års riksdag inrättade bastjänstskolan (jfr
SP 1960, bil. 6, s. 88), vilken organisatoriskt knutits till inspektionen för
bastjänsten vid flygledningen, bör enligt utredningen ur skilda synpunkter
förläggas till Stockholms närhet. Då lämpliga lokaler för skolan friställts
vid F 8 föreslås, att skolan förlägges till detta förband. Någon utökning
av administrationen vid F 8 med anledning härav anses icke erforderlig.

Enligt flygvapenchefen föreligger behov att inrätta en särskild skola för
utbildning av trafikledarpersonal. Det anses ur flera synpunkter fördelaktigt
att förlägga trafikledarskolan i anslutning till bastjänstskolan. Bland annat
kan nämnda skolor gemensamt utnyttja vissa lokaler. Trafikledartornet vid
F 8, vilket med hänsyn till den reducerade flygverksamheten vid Barkarbybasen
kommer att vara relativt litet belastat, anses vidare med fördel kunna
utnyttjas för trafikledarutbildning. Med hänsyn till att lärarpersonalen i
stor utsträckning bör tagas från flygledningen och luftfartsstyrelsens trafikledarskola
vid Bromma är en förläggning av skolan till stockholmstrakten
också ändamålsenlig. Flygvapenchefen föreslår därför, att trafikledarskolan
förlägges till F 8. Någon utökning av administrationen vid F 8 anses icke
behöva uppkomma. Särskilda investeringskostnader för trafikledarskolan
beräknas också kunna undvikas genom den förordade förläggningen.

Flygvapenchefen har vidare ansett det ändamålsenligt att räkna med att
F 8 utnyttjas för förläggning av vissa, för stridsledningsorganisationen avsedda
värnpliktiga.

Såvitt avser kvarvarande utrymmen erinrar chefen för flygvapnet om
att departementschefen i propositionen 1959: 110 uttalat, att möjligheterna
att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala staber, förvaltningsmyndigheter
m. m. borde hållas öppna. Sedan lokalbehoven för den föreslagna
flygkåren, tredje eskaderstaben samt bastjänst- och trafikledarskolorna
tillgodosetts kommer enligt flygvapenchefen ändock vissa utrymmen
att vara disponibla vid F 8.

Beträffande lokaler för luftförsvarsrobotförband framhåller flygvapenchefen,
alt utrymmen såsom verkstäder, hangarer, utbildningslokaler, expeditioner
och förråd kan friställas för aktuella storlekar av robotförband,
exempelvis Bloodhound II eller Hawk. Om en bataljon Hawk förlägges
till F 8 räknar dock flygvapenchefen med att förläggningskapaciteten
måste utökas med 100 platser om organisationsalternativ A väljes
och med 40 platser enligt organisationsalternativ B. Denna utökning anses
emellertid kunna ske genom alt nuvarande barackbestånd upprustas. Kost -

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

naderna härför har preliminärt beräknats till 75 000 respektive 25 000
kronor.

Utöver de lokalbehov som angivits i det föregående kan enligt chefen
för flygvapnet lokaler komma att erfordras för försvarets forskningsanstalt,
vilken 1963 kommer att få lämna vissa vid Bromma för närvarande disponerade
lokaler. Anstalten har anmält intresse av att flytta den vid Bromma
bedrivna verksamheten till Barkarby. Med hänsyn till speciella krav på
lokalernas belägenhet i terrängen beräknas ifrågavarande verksamhet
kräva nybyggnad vid F 8.

Förslagets genomförande. Beträffande tidsförhållandena för genomförande
av föreslagna organisationsförändringar anför flygvapenchefen
i huvudsak följande.

Av vad tidigare anförts framgår, att flyttningen av flygavdelningens jetflygdel
till F 1 i Västerås samt — i alternativ B — förflyttning av propellerflygdelen
till F 18 i Tullinge och transportdivisionen till Bromma eller
Arlanda endast kan genomföras om nybyggnad — vid Bromma alternativt
förhyrning — av hangarer kommer till stånd.

Projekteringstiden för erforderliga hangarbyggnader har av fortifikationsförvaltningen
bedömts till cirka ett år. Under förutsättning av riksdagsbeslut
våren 1961 skulle sålunda byggnationen kunna påbörjas tidigast
våren 1962. Med hänsyn till arbetsmarknadsförhållanden torde det
emellertid knappast vara realistiskt att räkna med att byggnadsarbetena
påbörjas förrän hösten samma år. Byggnadstiden har beräknats till cirka
ett år. Hangarerna skulle således kunna vara färdigställda omkring årsskiftet
1963/64. De enheter som skall förflyttas från F8 måste således kvarbliva
vid F 8 fram till denna tidpunkt.

Liksom vid tidigare organisationsförändringar inom flygvapnet förutsättes,
att reduceringen av F 8 administration sker successivt och att administrationens
omfattning lämpas efter den efter hand ändrade verksamheten.

Avvecklingen bör även, med hänsyn till de därmed sammanhängande
personalomflyttningarna, ske på ett gentemot personalen hänsynsfullt sätt.
I enlighet med de principer som tillämpas inom flygvapnets personaldelegation
bör en förvarningstid på ett år ges innan förflyttning skall ske. Med
dessa utgångspunkter bör, om beslut beträffande F 8 organisation fattas
våren 1961 och förberedelsetiden för personaldelegationen beräknas till
fyra månader, avvecklingen påbörjas hösten 1962. Den tid då avvecklingsåtgärderna
kan vara genomförda bör bestämmas av den takt i vilken erforderliga
omplaceringar in. m. kan genomföras.

Med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som kommer att åvila flygkåren
F 8 skulle materielavdelningen med flottiljverkstad kunna avvecklas med
början sommaren 1961 men med hänsyn till berörd personal bör tidpunkten
sättas till hösten 1962. I övrigt måste nuvarande organisation i allt väsentligt
bibehållas intill dess för flygverksamhet erforderliga lokaler står färdiga
på andra platser.

Sammanfattning och förslag. Flygvapenchefen redovisar två förslag
till lokalisering av flygverksamheten vid F 8 ävensom därav betingade
organisatoriska förändringar.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Enligt det ena förslaget (alternativ A) skall 6. transportgruppen och
flygräddningsgruppen, vilka anses böra sammanslås till en flygtransportdivision,
alltjämt vara förlagda till F 8 medan verksamheten vid flygledningens
flygavdelning skall bedrivas vid F8 och F 1 med den fördelningen
att flygning med propellerflygplan utföres vid F8 och med jetflygplan vid
F 1.

Det andra förslaget (alternativ B) innebär, att all flygverksamhet flyttas
från F 8, varvid flygtransportdivisionen med tillhörande baskompani förlägges
till Bromma eller Arlanda och verksamheten vid flygledningens flygavdelning
bedrives vid F 18 och F 1 med den fördelningen att flygning vid
F 18 utföres med propellerflygplan och vid Fl liksom enligt alternativ A
med jetflygplan.

Enligt chefen för flygvapnet är det ändamålsenligt att flygtransporter
och flygräddningsuppdrag utgår från F 8 i hittillsvarande omfattning samt
att personalens vid flygledningen m. fl. staber flygtjänstgöring i möjlig utsträckning
alltjämt förlägges till F 8. De stora investeringar som gjorts vid
denna bas bör vidare enligt flygvapenchefen nyttiggöras för avsett ändamål.

De två mer vägande invändningar som kunnat resas mot fortsatt flygverksamhet
vid F 8 har enligt flygvapenchefen eliminerats i förslaget enligt
alternativ A. Flygvapenchefen framhåller sålunda, att verksamheten
icke kommer att från flygbullersynpunkt hindra planenlig utbyggnad av
kringliggande samhällen samt endast innebära obetydlig och i detta sammanhang
försumbar influens med den civila flygtrafiken. Vidare erinras
om att icke obetydliga utrymmen vid F 8 blir disponibla för nu icke förutsebara
ändamål.

I fråga om förslaget enligt alternativ B framhåller flygvapenchefen särskilt
att Barkarbyflygfältets förutsatta oförändrade användning som krigsflygfält
i princip innebär, att föreliggande byggnadsförbudsnormer kvarstår
även om all flygverksamhet i fred flyttas bort och att en sådan åtgärd
således icke medför någon ytterligare vinst för den planerade civila byggnationen
kring flygfältet utöver den som uppkommer enligt förslaget i
alternativ A.

Med hänsyn till förenämnda faktorer förordar chefen för flygvapnet det
förslag till lokalisering av ifrågavarande flygverksamhet som betecknats
såsom alternativ A.

Yttranden

överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, luftfartsstijrelsen och överståthållarämbetet
tillstyrker eller förklarar sig kunna godtaga flygvapenchefens
förslag rörande förläggning av den verksamhet som bedrives
vid flygledningens flygavdelning, f>. transportgruppen och flygräddningsgruppen
(organisationsalternativ A).

överbefälhavaren understryker, att Barkarbyhasen med dess färdig -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1961

ställda skyddsanordningar för flygplan är och kommer att vara av stor
betydelse för luftförsvaret samt att möjligheterna att ersätta nämnda bas
med annan krigsbas av motsvarande operativa värde synes obefintliga.
Liksom flygvapenchefen betonar överbefälhavaren vikten av att F 8 ur
beredskapssynpunkt utnyttjas på sådant sätt i fred att den förutsatta användningen
som krigsbas underlättas. Nämnda krav kan enligt överbefälhavaren
bäst tillgodoses enligt organisationsalternativ A. Beträffande interferensen
mellan olika slag av militär flyg- och övningsverksamhet framhåller
överbefälhavaren bland annat, att utökad flygverksamhet vid F 18
— särskilt med propellerflygplan som till stor del utnyttjar samma luftrum
som marinens på Berga baserade helikoptrar — ger upphov till
en svårbemästrad och flygsäkerhetshotande interferens. överbefälhavaren
framhåller också att flygträningen för flygande personal i allsidigt sammansatta
staber, där den flygande personalen har att samarbeta med annan
militär och civil personal, redan nu vållar särskilda olägenheter. Bland
annat med hänsyn härtill anses det nödvändigt att vidtaga åtgärder som
gör att en liten arbetstidsinsats ger maximalt utbyte i flygtid.

Vid F 8 befintliga anläggningar och byggnader bör enligt fortifikationsförvaltningen
utnyttjas så effektivt som möjligt för att sådana investeringar
i ersättningsbyggnader in. m. som kan leda till att tidigare planerade
angelägna byggnads- och anläggningsarbeten icke kan beredas
ekonomiskt utrymme skall kunna begränsas. Det är enligt ämbetsverket
icke ändamålsenligt att från F 8 flytta några organ, som utan större
olägenhet kan vara kvar.

Luftfartsstyrelsen anser det framlagda organisationsalternativet B vara
att föredraga men finner även alternativ A godtagbart med hänsyn till att
den kvarvarande militära flygtrafiken ansetts helt kunna anpassas till den
civila trafiken. Styrelsen förutsätter dock, att utvecklingen i frågan liksom
hittills följes och att en övergång till alternativ B sker, därest detta skulle
visa sig erforderligt. Tillämpningsövningarna med jetflygplan vid Barkarby,
vilka anses komma att medföra mycket svåra samordningsproblem,
torde enligt styrelsen endast kunna genomföras med stränga restriktioner
och endast under tider då den civila trafikfrekvensen är låg.

överståthållarämbetet konstaterar, att organisationsalternativet A innebär
en ytterligare minskning av bullerstörningarna kring Barkarby utöver
den som jaktdivisionernas bortflyttande medför. Även om det varit önskvärt
att flygledningens flygavdelning kunnat förläggas utanför stockholmstrakten
anser överståthållarämbetet, ur de synpunkter det har att företräda,
att alternativ A är godtagbart. Skulle all flygverksamhet flyttas från
Barkarby, avstyrker överståthållarämbetet förslaget att basera flygtransportdivisionen
på Bromma.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att Barkarby flygplats, vilken ingår som
ett led i de nuvarande militära anläggningarna på Järvafältet, bidrar till

Kanyl. Maj:ls proposition nr 111) nr 19111

alt nämnda, förhållandevis centrala område blir oåtkomligt för Storstockholms
utbyggande samt att flygverksamheten medför, alt vissa områden
utanför Järvafältet - - i första hand inom Järfälla och Sollentuna — belastas
med allvarliga bullerstörningar och hindras att fullfölja en utbyggnad
i enlighet med riktlinjerna i tramlagda regionala och kommunala
översiktsplaner. Även om del i eu storstadsregion mer än eljest är nödvändigt
att räkna med reservområden för framtida behov — bland annat
behovet av mark för olika statliga ändamål - är det enligt styrelsen samtidigt
angeläget, att regionens centrala delar kan utbyggas i lämplig ordningsföljd
till eu väl avvägd ekonomisk helhet. Ur de synpunkter byggnadsstyrelsen
har att företräda anses därför övervägande, skäl tala för den
lösning som i flygvapenchefens utredning betecknats såsom alternativ B.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som inhämtat yttranden från kommunalnämnderna
i Sollentuna köping och Järfälla kommun, framhåller, att
vid den nödvändiga ökningen av bostadsproduktionen inom länsdelen av
storstockholmsområdet i första hand de områden kommer i fråga vilka
ligger närmare Stockholm och redan har de bästa kommunikationerna med
denna stad. Utbyggnaden av de ur trafiksynpunkt synnerligen välbelägna
orterna i Sollentuna och Järfälla har emellertid enligt länsstyrelsen särskilt
genom bullerstörningar hämmats av flygverksamheten vid F 8. Länsstyrelsen
framhåller vidare, att de inskränkningar i byggnadshöjden som meddelats
av flygsäkerhetsskäl och som under alla förhållanden avses att bibehållas
icke torde motverka lämplig utbyggnad av de olika samhällena. Så
vitt avser flygbullret kommer bortflyttningen av jetflyget enligt länsstyrelsen
givetvis att eliminera de svåraste störningarna inom Sollentuna och
Järfälla. Vad beträffar Sollentuna och dä i första rummet Tureberg anser
länsstyrelsen dock att organisationsalternativet A icke kan godtagas. Det
är, anför länsstyrelsen, en samhällelig angelägenhet av stor vikt att de bostäder
som nu byggs inte blott erhåller god utrustningsstandard utan även
blir platser där de boende får trivsel och avkoppling. Så kan enligt länsstyrelsen
knappast bli möjligt om flygverksamheten vid F8 — även i den
föreslagna begränsade omfattningen skall fortsätta. Länsstyrelsen, som
också erinrar om de vid utnyttjande av Barkarbyfältet uppkommande störningarna
för den civila luftfarten till och från Bromma, förordar, att all
flygverksamhet vid F 8 bortflyttas i enlighet med organisationsalternativ B.

Statens institut för folkhälsan framhåller, att en bedömning enligt hittillsvarande
praxis av redovisade bullermattor från jetflygplan ger vid
handen, att jettrafik över huvud ej borde förekomma på Barkarbyfältet.
Man kan dock enligt institutet förmoda, att en radikal inskränkning av
jettrafiken till endast cirka 200 starter per år under dagtid (alternativ A)
skulle innebära, att bullerstörningarna ej skulle bli avsevärda. Bullerstörningarna
av den förutsatta trafiken med propellerflygplan anses erfarenhetsmässigt
bli av ringa omfattning, övningarna med jetflygplan under eu
4—1827 01 llihanij till riksdagens protokoll 19111. 1 samt. Nr 110

Kniu/1. Maj:In proposition nr 110 år 1001

14-dagarsperiod vartannat år kommer däremot enligt institutet att förorsaka
svåra bullerstörningar under perioden i fråga. Huruvida de kringboende
med hänsyn till övningarnas vikt för effektiviteten av rikets försvai
skall utsättas lör dessa störningar anses vara eu fråga som svårligen
kan bedömas av institutet.

Statskontoret erinrar om att de beräknade årliga driftkostnaderna
enligt organisationsalternativ B understiger motsvarande kostnader enligt
alternativ A med 11.1 000 kronor medan å andra sidan enligt förstnämnda
alternativ ett hangarbygge erfordras vid F 18 för flygledningens propellertill
eu beräknad kostnad av 2 miljoner kronor. Beträffande sistnämnda
kostnad framhåller statskontoret, att frågan om vidmakthållande
av flygfärdigheten på propellerflygplan hos flygledningens personal torde
böra ingående övervägas, enär dylika för krigsbruk avsedda flygplan ej
längre finnes. Om övningsflygningarna med propellerflygplan kunde av\ecklas,

av sådana plan kunna slopas och kostnaden för berörda hangarbygge
väsentligen kunna nedbringas eller helt undvikas. Oavsett vad sålunda anförts
synes alternativ B enligt statskontoret vara att föredraga ur kostnadssynpunkt.
Vidare förefaller de nackdelar som enligt flygvapenchefen
vidlåder alternativ B i jämförelse med alternativ A statskontoret icke vara
av den art att icke den i propositionen 1960: 110 förordade förflyttningen
av flygavdelningarna vid F8 bör genomföras. Slutligen framhåller statskontoret,
i anslutning till i propositionen 1959: 110 gjorda uttalanden, all
frågan om lokalisering av bland annat luftförsvarsrobotförband till F8
endast knapphändigt behandlats av flygvapenchefen och att det i betraktande
härav icke synes böra ifrågakomma att utan närmare klarläggande
av berörda spörsmål överväga organisationsalternativ A.

Vad gäller kostnaderna lör genomförande av ifrågavarande organisationsändringar
erinrar överbefälhavaren om att 1960 års försvarskommitté
uttalat, att kostnader som uppstår på grund av all militära anläggningar
måste flyttas med hänsyn till civila krav bör bestridas av medel, som ligger
utanföi krigsmaktens totala kostnadsram. Denna princip bör enligt överbefälhavaren
tillämpas i fråga om de byggnadsobjekt som måste tillkomma,
oavsett vilket alternativ som lägges till grund för den fortsatta verksamheten.

Såvitt avser frågan om ledigbi i vande utrymmen vid F 8 bör denna enligt
överbefälhavaren prövas ytterligare sedan ställning tagits beträffande flygverksamhetens
bedrivande. Fortifikations för vattningen anser också, alt eu
mera ingående redovisning av lokalbehov för de olika myndigheterna och
befintliga lokalers fördelning bör ske innan definitiv ställning tages till
nämnda utrymmens disponerande.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1901

r>i

Departementschefen

Verksamheten vid Svea flygflottilj (F 8) liar hittills omfattat den egentliga
flottiljen — tre jaktdivisioner — en särskild för flygledningens personal
m. fl. avsedd flygavdelning, en transportgrupp, en flygräddningsgrupp
samt musikkår.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958:110 har riksdagen (SU
B:98; rskr B 125) beslutat om indragning av flottiljen. Enligt beslutet förutsattes,
att flygfältet vid F 8 alljämt skulle bibehållas som krigsbas. Någon
slutlig ställning togs däremot inte till verksamheten i fred.

Till propositionen 1959:117 redovisade jag ett av flygvapenchefen framlagt
förslag rörande den framtida verksamheten i fred vid F 8. Förslaget
innebar, att — med undantag för de tre jaktdivisionerna - tidigare bedriven
flygverksamhet bibehölls och i viss mån utökades, varjämte viss utbildning
som bedrivits i Västerås skulle överföras till F 8. Jag ansåg mig
icke kunna medverka till att någon verksamhet överflyttades från Västerås
till stockholmsområdet. Vidare ansåg jag mig icke böra ta ställning
till huruvida flygledningens flygavdelning, transportgruppen, flygräddningsgruppen
och musikkåren framdeles borde flyttas från F 8. Dessa frågor
borde övervägas ytterligare, vad gällde flygverksamheten under beaktande
av, bland annat, utvecklingen av den civila flygtrafiken i stockholmsområdet.
Jag fann emellertid anledning understryka, att den beslutade indragningen
av jaktflottiljen innebar väsentliga lättnader för den civila flygtrafiken
och en avsevärd minskning av bullerstörningarna för den kringliggande
bebyggelsen. Mot vad jag sålunda uttalat gjorde riksdagen icke
någon erinran (SI! 99; rskr 254).

År 1959 återkom chefen för flygvapnet med förslag i fråga om organisationen
vid F 8. Enligt detta förslag som anmäldes till propositionen
1960:110 skulle förbandet ombildas till eu flygkår, omfattande kårstab,
flygledningens flygavdelning, transportdivision, speeialdivision och musikkår.
På sätt angivits i del föregående ansåg jag det emellertid ur skilda synpunkter
fördelaktigt att till F 8 förlägga annan verksamhet än sådan som
flygvapenchefen föreslagit. Med hänsyn härtill var jag icke beredd att taga
ställning till den föreslagna organisationen vid F 8. I stället uppdrogs genom
beslut den Öl mars 1960 åt flygvapenchefen att noggrant överväga
möjligheterna alt annorstädes hedriva den flygverksamhet som enligt förslaget
skulle äga rum vid F 8. Samtidigt föreslogs i annat sammanhang att
musikkåren vid F 8 skulle indragas. Riksdagen (SU 114; rskr 291) gjorde
ingen erinran mot vad som sålunda anförts rörande verksamheten vid F 8.

I del föregående har jag redovisat resultaten av den utredning flygvapenchefen
verkställt med anledning av förutnämnda uppdrag. Flygvapenchefen
redovisar två organisationsförslag. Enligt båda förslagen skall Barkarbyflygfältet
utnyttjas som krigsbas och vissa befintliga hangarutrymmen som
förråd för krigsflygplan medan befintliga byggnader skall utnyttjas för viss

Kiuu/I. Mtijils proposition nr 110 ur 19ti1

skolverksamliet och som förläggning. Vidare skall i båda förslagen jetflygning
med flygledningens flygavdelning förläggas till Västmanlands flygflottilj
(F 1) i Västerås, där en hangar till eu kostnad av 4 miljoner kronor
hedömes böra tillkomma. Enligt det ena förslaget (organisationsalternativ

A) skall F 8 alltjämt utnyttjas för transport- och räddningsflygning samt
den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning med propellerflygplan
utföres. 1 det andra redovisade förslaget (organisationsalternativ

B) förutsättes att sistnämnda del av flygledningens flygavdelning förlägges
till Södertörns flygflottilj (F 18), Tullinge, medan transport- och räddningsflyget
baseras på Bromma eller Arlanda. Enligt av flygvapenchefen
gjorda beräkningar minskar driftkostnaderna, mest i alternativ B. Å andra
sidan tillkommer i detta alternativ ytterligare investeringsbehov uppskattat
till 2 alternativt 6 miljoner kronor. Flygvapenchefen förordar för sin del organisationsalternativ
A. Därvid pekar flygvapenchefen på att enligt detta
alternativ de mer vägande invändningar som kunnat resas mot fortsatt flygverksamhet
vid Barkarbybasen eliminerats. Alternativ B medför enligt flygvapenchefen
icke någon vinst för den civila byggnationen utöver alternativ
A, men är ur organisatoriska och ekonomiska synpunkter ogynnsammare
för flygvapnet.

Jag vill erinra om att i samband med genomförandet av de år 1958 beslutade
riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling två flygflottiljer
skall indragas. Att därvid F 8 ifrågakommit för indragning har väsentligen
betingats av civila intressen, främst önskemål att undanröja de hinder
mot bebyggelse som hittillsvarande flygverksamhet inneburit ur Indiersynpunkt
och att lösa interferensproblem i fråga om den civila luftfarten. Jag
har ansett det väsentligt att tillse att den framtida verksamheten vid F 8
utformas på ett sätt som står i överensstämmelse med motiven för indragningen
av flottiljen. Med hänsyn härtill har jag icke ansett mig kunna biträda
av flygvapenchefen åren 1958 och 1959 framlagda organisationsförslag
beträffande F 8.

Remissmyndigheterna bär vitsordat, att de svåraste flygbullerstörningarna
kring Barkarby kommer att bortfalla enligt det av flygvapenchefen
förordade organisationsalternativet. De kvarvarande bullerstörningarna
torde huvudsakligen vara sådana som orsakas av jetflygningar i samband
med tillämpningsövningar under cirka två veckor per tvåårsperiod. Dessa
flygningar sammanhänger med Barkarbybasens användning som krigsbas.
Med hänsyn till dessa flygövningars begränsade omfattning bör de, såvitt
nu kan bedömas, icke ur bullersynpunkt utgöra hinder för bebyggelse. Att
icke utnyttja F 8 som krigsbas synes med hänsyn till vad överbefälhavaren
och flygvapenchefen anfört icke kunna ifrågakomma av operativa och ekonomiska
skäl.

Genom transportflygningarna och flygningarna med propellerplan vid
flygledningens flygavdelning torde enligt vad som framkommit några känn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

bara bullerstörningar, som lägger hinder i vägen för ett önskvärt utbyggande
av omkringliggande samhällen, icke behöva uppkomma. Några nämnvärda
olägenheter i berört avseende synes icke heller förorsakas av den begränsade
flygverksamhet som följer av föreslagen förrådsuppställning av
flygplan vid F 8.

Såvitt avser samordningen med den civila flygtrafiken är organisationsalternativ
A enligt vad luftfartsstyrelsen uttalat i vart fall tills vidare godtagbart.

Av det anförda framgår att den flygverksamhet som enligt flygvapenchefen
alltjämt bör bedrivas vid F 8 icke torde medföra några allvarliga
olägenheter i fråga om flygbuller. Vidare synes samordningen av denna
flygverksamhet med den civila flygtrafiken kunna ske utan större svårigheter.
Med hänsyn härtill och till de fördelar som enligt flygvapenchefen
är förknippade med organisationsalternativet A anser jag mig böra tillstyrka,
att flygverksamhet i den omfattning och av del slag flygvapenchefen
föreslagit i vart fall tills vidare bihehålles vid F 8. Jag vill erinra om att
ifrågavarande verksamhet icke kräver några investeringar vid F 8. Åtgärder
behöver alltså inte vidtagas som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk
synpunkt mot att framdeles ytterligare begränsa organisationen.
Ur kostnadssynpunkt föreligger enligt min mening icke heller några
avgörande skillnader mellan de föreliggande organisationsalternativen,
vilka båda innebär avsevärda personalminskningar. Visserligen blir, såsom
statskontoret framhållit, de årliga kostnaderna ä fjärde huvudtiteln drygt
100 (100 kronor lägre enligt alternativ B. Vid jämförelsen bör emellertid
hänsyn tagas till de i detta alternativ högre investeringskostnaderna, för
vilka ränteutgifterna i stort sett torde motsvara den förut angivna skillnaden
mellan de båda alternativens årliga kostnader.

Med den begränsade verksamhet som framdeles kommer att bedrivas
vid F 8 bör detta förband enligt min mening icke benämnas flygkår. Jag
föreslår, att den organisation som skall administrera flygbasen m. in.
benämnes Barkarby flygdepå (F 8). Som chef för förbandet bör avses eu
regementsofficer. Den av flygvapenchefen beräknade personalen för F 8
och flygledningens flygavdelning vid F 1 bör vidare kunna minskas med
eu kapten och en sergeant. Övriga föreslagna personalförändringar kan jag
biträda. I förhållande till flygvapenchefens förslag innebär mitt ställningstagande
att beställningar för eu flottiljchef i Bo 3 och eu sergeant i Ao 11
indrages, alt eu övcrstelöjtnantsbeställning i Ao 26 bihehålles samt att någon
ytterligare kaptensbeställning i Ao 21 icke tillkommer. Del torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att inom den av mig sålunda föreslagna personalramen
besluta om den närmare utformningen av organisationen vid Barkarby
flygdepå och flyglcdningcns flygavdelning vid F I.

Mot vad flygvapenchefen anfört rörande det tidsmässiga genomförandet
av de föreslagna organisationsförändringarna har jag icke funnit anledning

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

till erinran. För all angivna tidsförhållanden skall kunna hållas bör projektering
av den vid F 1 erforderliga hangaren snarast påbörjas. Del torde
få ankomma på Kungl. Maj:l åt! meddela härför erforderliga beslut. De
föreslagna personalförändringarna bör enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande
verkställas i takt med genomförandet av organisationsändringarna.

Till frågan om utnyttjande av F nu beredd att ta ställning. Vid disponerandet av ifrågavarande utrymmen
bör bland annat hänsyn tagas till de lokaldispositioner som kan bli aktuella
i samband med den i annat sammanhang denna dag föreslagna förflyttningen
av det nu i närheten av F 8 belägna Svea artilleriregemente (A 1).
Det synes lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter vissa ytterligare
undersökningar meddela beslut om förläggning till F 8 av annan nu
i Stockholmstrakten lokaliserad verksamhet. Mot förslaget att till F 8 förlägga
bastjänstskolan samt viss utbildning av trafikledare synes emellertid,
såvitt nu kan bedömas, icke finnas anledning till erinran.

Såsom framgått av det föregående tillstyrker jag, att vissa hangarutrymmen
vid F 8 utnyttjas för förrådsuppställning av krigsflygplan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar m. m. beträffande
flygvapnet som jag föreslagit i det föregående.

[5] Organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan Föregående

års riksdag godkände ett av Kungl. Maj:t i proposition framlagt
förslag till principbeslut om inrättande av en för krigsmakten gemensam
krigshögskola (prop. 142; SU 130; rskr. 313). I förenämnda proposition
togs icke ställning till personalbehovet för den gemensamma krigshögskolan
utan denna fråga förutsattes skola på sedvanligt sätt prövas i
samband med de årliga medelsäskandena. Icke heller omfattade propositionen
förslag till detaljorganisation m. in. för den nya högskolan; det uttalades
av föredragande departementschefen att det borde få ankomma på
Kungl. Maj:t att framdeles besluta härom liksom att i övrigt reglera erforderliga
övergångsåtgärder in. in. i anledning av den nya organisationen.

överbefälhavaren har, i anledning av ett av Kungl. Maj:t den 3 juni
1900 meddelat uppdrag, med skrivelse den 24 oktober 1960 framlagt förslag
med fullständig organisationsplan och kostnadsberäkningar för den gemensamma
krigshögskolan.

Över överbefälhavarens skrivelse har, efter remiss, yttranden avgivits av
försvarets civilförvaltning, 1954 års personalkårutredning och, vad gäller
föreslagen anskaffning av inventarier m. in., arméintendenturförvaltningen.

Knngl. Mnj:Is proposition nr ltO är li)61

55

Nuvarande organisation in. in.

I)en militära högskoleutbildningen i Sverige bedrives väsentligen försvarsgrensvis.
Vid envar av de tre krigshögskolorna — krigshögskolan, sjökrigshögskolan
och flygkrigshögskolan meddelas dock viss undervisning
om andra försvarsgrenar och om det totala försvaret. De olika försvarsgrenarnas
krigshögskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna utom i
förvaltningshänseende, där högskolorna lyder under vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet. Varje högskolas uppgifter löses av dess chef och av
den stabs-, lärar- och övriga personal som står till chefens förfogande.
Cheferna för krigshögskolorna är beställningshavare i lönegrad B 3. Rörande
högskolornas personaluppsättning i övrigt torde få hänvisas till särskilda
sammanställningar (bilagorna A och B).

Krigshögskolan (KHS) har till uppgift att meddela de vidgade kunskaper
i krigsvetenskapens olika delar och de ökade insikter i icke militära
ämnen som är erforderliga för arméns högre befälspersonal samt för den
militära personalen vid högre staber och vissa förvaltningar.

Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, stabslinjen
(linje I a) — undervisning anordnas för närvarande icke på linje Ib-—
vapentekniska linjen (linje It) samt ingenjörlinjen (linje III), vilken är
uppdelad på eu underlinje för högre fältarbetsteknik (linje III a) och en
underlinje för fortifikationsuthildning (linje III b).

Utbildningstiden vid KHS är omkring Ivå år på stabslinjen och drygt
två år vid de tekniska linjerna. Eu stabslinje börjar varje år, övriga linjer
vartannat år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den 15 oktober.
— Inträde vid KHS vinnes efter inträdesprövning.

Del genomsnittliga antalet elever utgör, vid linje I a 35, vid linje II 25
samt vid envar av linjerna III a och III b It).

Den av 1960 års riksdag i princip beslutade nya befälsordningen för
armén innefattar bland annat alt eu allmän krigshögskolekurs om cirka 8
månaders längd skall inrättas (prop. 1960: 109, s. 52, SU 113, rskr. 290).
Kursen, som skall vara obligatorisk för alla arméns officerare, skall fast
knytas till den nuvarande krigshögskoleutbildningen.

Ändamålet med allmänna kursen vid sjökrigshögskolan (KSHS) är
alt meddela eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens, särskilt
sjökrigsvetenskapens, olika delar och de ökade insikter i icke militära
ämnen som erfordras, vad beträffar flottans officerare för tjänst som fartygschef
samt vad beträffar kustartilleriets officerare för bestridande av
adjutantsbefatlning inom lägre förbands staber och för tjänst som chef
för kompani (motsvarande förhand).

Vid KSHS anordnas vidare högre kurser, vilka har till ändamål att meddela
eleverna den högre krigsvclenskapliga utbildning som erfordras för
tjänstgöring vid högre staber samt vid centrala och lokala förvaltningar.
De högre kurserna är slabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser
(arlilleiikurs, torpedkurs, minkurs och nautisk kurs).

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1961

Slutligen anordnas vid KSHS en marinintendenturofficerskurs, som har
till ändamål att meddela eleverna den krigsvetenskapliga och allmänt ekonomiska
utbildning som erfordras för tjänstgöring i mera kvalificerade befattningar
vid förvaltningar och staber.

Utbildningstiden är vid allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen
sex månader. De högre kurserna utom stabskursen och artillerikursen
omfattar för närvarande ett år; stabskursen omfattar 14 månader,
och artillerikursen omfattar ett och ett halvt år. Allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen
anordnas varje år, medan högre kurser utom
nautiska kursen anordnas vartannat år. Nautiska kursen anordnas i allmänhet
blott vart fjärde år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den
15 oktober.

Inträdesprov förekommer icke vid KSHS. Som ordinarie elever till allmänna
kursen beordras samtliga sjö- och kustartilleriofficerare med en
tjänstetid såsom officer av minst fyra år. Till marinintendenturofficerskursen
beordras som ordinarie elev officer med en tjänstetid av minst sex
år. Till de högre kurserna beordras efter ansökan officerare ur marinen,
vilka genomgått allmänna kursen och därvid samt i övrigt uppfyllt av
chefen för marinen stadgade fordringar.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 12—20
sjöofficerare och 8- It) kustartilleriofficerare, vid marinintendenturofficerskursen
tre marinintendenturofficerare, vid stabskursen 8—12 sjö- och kustartilleriofficerare
samt vid samtliga övriga högre kurser 12—15 sjö- och
kustartilleriofficerare.

Allmänna kursen vid flygkrigshögskolan (FKHS) har till ändamål
att bibringa eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens olika
delar och de ökade insikter i icke militära ämnen som främjar tjänsten vid
flygvapnet. Undervisningen vid allmänna kursen har vidare till syfte att
öka elevernas förmåga alt utbilda och leda andra, att snabbt och logiskt
lösa olika problem och att muntligt eller skriftligt redovisa lösningen.

Vid FKHS anordnas vidare en stabskurs och en teknisk kurs. Ändamålet
med stabskursen är att meddela eleverna de ytterligare kunskaper och insikter
som är erforderliga för flygvapnets personal i högre staber. Den tekniska
kursen har till ändamål att bibringa eleverna kunskaper och insikter,
som är erforderliga för tjänst i motsvarande teknisk befattning vid
högre staber och flygförvaltningen.

Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen omkring sju
månader och vid de högre kurserna omkring 12 månader. Allmänna kursen
skall anordnas varje år och de högre kurserna vartannat år. Inryckningen
sker till samtliga kurser i början av oktober.

I likhet med förhållandet vid KSHS förekommer ej några inträdesprov
vid FKHS. Som ordinarie elev till allmänna kursen beordras samtliga officerare
på stat vid flygvapnet efter fem (från och med 1960 sex) års anställ -

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

ning som officer. Kommendering till stabskursen eller tekniska kursen kan
konmia i fråga för officer, som under allmänna kursen erhållit sådana betyg
och allmänna vitsord, att han dels bedömes kunna tillgodogöra sig utbildningen
vid vederbörande kurs, dels ock bedömes lämplig för tjänst i högre
staber och i flygförvaltningen.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 20—25
samt vid stabskursen och tekniska kursen ett drygt tiotal för år räknat.

Det är förutsatt, att utbildningen vid krigshögskolorna i viss utsträckning
skall vara samordnad skolorna emellan.

1960 års principbeslut

1960 års principbeslut om inrättande av en för krigsmakten gemensam
krigshögskola innebär i förhållande till nuvarande organisation avsevärda
ändringar. Sålunda skall enligt beslutet ske en ökad samordning av utbildningen
av dem, som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens
ledning. Därjämte skall den högre stabsutbildningen för marinens
och flygvapnets officerare förlängas.

Ytterligare innebär principbeslutet följande.

Den nya högskolan skall lyda direkt under överbefälhavaren. Försvarsgrenschefernas
inflytande skall säkerställas genom direktiv- och inspektionsrätt
med avseende på den icke samordnade delen av undervisningen.

Vid den nya högskolan skall bedrivas utbildning, som svarar mot de nuvarande
högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser.
Till skolan skall också framdeles knytas den planerade allmänna krigshögskolekurs
om cirka 8 månaders, längd, vilken skall bli obligatorisk för
alla arméns officerare. Vad gäller marinintendenturkurserna vid nuvarande
KSHS har förutsatts, att ställning i denna del tas i anslutning till pågående
utredningar rörande inrättande av en gemensam intendenturkår.

Den högre stabsundervisningen skall samordnas i den utsträckning, som
är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en gemensam militär
grundsyn hos personalen i ledande befattningar. Stabskurserna för marinens
och flygvapnets officerare skall i princip förlängas till omkring 18
månader för marinens officerare och 17 månader för flygvapnets. Även
i fråga om den tekniska undervisningen har statsmakterna utgått från att
en samordning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning; förutsättningarna
härför ansågs dock vid principbeslutets fattande böra närmare
utredas. En viss samordnad undervisning skall eftersträvas även vid de
allmänna kurserna.

Hela den utbildning, som behöver bibringas officerare för att de skall
kunna bekläda särskilt kvalificerade befattningar vid högre staber och särskilt
kvalificerade lärarbefattningar samt för att de sedermera skall kunna
tjänstgöra som chefer för högre förband, anses icke kunna meddelas inom

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

den föreslagna utbildningstiden vid högskolan. Särskilt uttagna officerare,
stabsaspiranter, skall därför enligt principbeslutet ges kompletterande
stabsutbildning — aspiranttjänstgöring — i form av praktisk stabstjänslgöring
och fältövningar in. in. Deras utbildning bör vidare omfatta tjänstgöring
vid andra försvarsgrenar än den egna och om möjligt även regional
stab.

Antalet elever vid den högre stabsutbildningen vid krigshögskola skall
stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov
beträffande befattningar, för vilka bör krävas genomgång av högre stabsutbildning
eller fullgjord stabsaspiranttjänstgöring. Ifrågavarande behov
ansågs, då principståndpunkt våren 1960 togs i krigshögskolefrågan, icke
val a preciserat och det förutsattes, att behovstrågan skulle uppmärksammas
ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet.

Tidpunkten för högskoleutbildningens organiserande på en gemensam
högskola skall bestämmas av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes
förutvarande elablissement. Detta antog man våren 1960 kunna ske
under de närmaste budgetåren. Medel anvisades år 1960 för eu första etapp
av erforderliga byggnadsarbeten in. in. inom nämnda etablissement för tillgodoseende
av högskolornas behov. Även innan en flyttning ägt rum borde,
uttalades det i förenämnda proposition, inom nuvarande organisation med
tre högskolor en viss samordning av i vart fall stabsutbildningen ske redan
vid de kurser, som skulle inrycka hösten 1960.

Överbefälhavarens förslag

Den tidpunkt, då den gemensamma krigshögskolan skall
organiseras, bestäms, erinrar överbefälhavaren i sin skrivelse, av när
inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes förutvarande etablissement.
Ombyggnadsarbetena kan, anför överbefälhavaren, enligt fortifikationsför^Itningens
beräkningar till sin huvuddel vara slutförda omkring den 1
oktober 1961. Vid denna tidpunkt färdiga lokaler bedömes provisoriskt
kunna i huvudsak tillgodose skolans lokalbehov. En så snar omflyttning
som möjligt är önskvärd även för att kunna friställa vissa av skolornas
nuvarande lokaler för andra angelägna behov. Den gemensamma skolan
bör därför organiseras hösten 1961.

Överbefälhavaren redovisar därefter vissa grundläggande överväganden
av betydelse för bedömning av skolans organisation och personalbehov.

Överbefälhavaren erinrar härvid först, att försvarets högskoleutredning
1958 vad gäller stabskurserna dels kartlagt i vilken utsträckning elever ur
olika försvarsgrenar bör bibringas ett ensartat kunskapsstoff, d. v. s. i vilken
utsträckning utbildningen bör samordnas, dels övervägt i vilken omfattning
den samordnade undervisningen kan drivas gemensamt. Härvid har man

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

59

utgått från att de olika möjligheterna att bedriva samordnad undervisning
utgöres av sainläsning, gemensamma föreläsningar, diskussioner och gruppstudier
samt utnyttjande av gemensamma lärare och kompendier. För att
få till stånd samordnad undervisning i betydande omfattning har bedömts
vara erforderligt att eleverna befinner sig på likartad kunskapsnivå, att
kurserna är samordnade till tiden samt att gemensamma skollokaler och en
gemensam ledning finns. Högskoleutredningen angav att under dessa förutsättningar
omkring 40 % av stabskursernas undervisning kunde samordnas.

Nu har genom överbefälhavarens försorg utretts möjligheterna till samordnad
undervisning även av de tekniska kurserna. Härvid har undersökts
samordning dels mellan de skilda tekniska kurserna, dels mellan de tekniska
kurserna, å ena, och stabskurserna, å andra sidan. Den gjorda utredningen
har givit vid handen att även mellan de skilda tekniska kurserna
omkring 40 % av undervisningen bör kunna samordnas. Mellan de tekniska
kurserna, å ena, och stabskurserna, å andra sidan, beräknas samtidigt omkring
10 % av undervisningen kunna samordnas.

Den samordnade undervisningen vid den föreslagna skolan är, anför
överbefälhavaren, av större omfattning än tidigare och arbetsbelastningen
på lärarna ökar därför. Större samordning kräver särskilt mer omfattande
planläggning. Samordnad undervisning av mera betydande omfattning kräver
därför fler heltidstjänstgörande lärare än en i huvudsak försvarsgrensvis
bedriven undervisning. Det bedömes, att i praktiken ingen samordning
kan påräknas i ämnen, där samordningsplaneringen inte kan åläggas en
heltidstjänstgörande lärare. Effektivitet i och omfattning av samordningen
måste således ses som en funktion av antalet heltidsanställda lärare.

Försvarsgrenscheferna har, heter det i överbefälhavarens skrivelse, i sammanhanget
framhållit att den alltmer ökade arbetsbördan bland kvalificerade
officerare i staber och förvaltningar medför svårigheter för de nuvarande
skolledningarna att erhålla och behålla kompetenta, deltidstjänstgörande
lärare. Det blir nödvändigt att splittra ämnen i allt mindre avsnitt
och avse en deltidstjänstgörandc lärare för varje avsnitt; åtgärden är i
många fall till klart förfång för ämnets sammanhållning. Också med hänsyn
till det nyss nämnda bör man enligt överbefälhavaren i största möjliga
utsträckning basera undervisningen vid skolan på heltidstjänstgörande
lärare.

Vad därefter gäller elevantalet vid skolan anför överbefälhavaren, att
antalet elever påverkar organisation och personalbehov vid skolan endast
i den mån antalet kurser och antalet läsavdelningar förändras samt att elevantalet
beräknats med hänsyn till vad som enligt gällande beräkningsgrunder
erfordras för försvarsgrenarnas behov.

Under hand har sedermera skrivelsen kompletterats med resultatet av en
inom försvarsgrensstaberna gjord översyn av behovet av högskoleutbildad

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

personal. — För marinens del har härvid redovisats ett behov av 20—22
elever i stabskursen och 12—14 elever i de tekniska kurserna, förutsatt alt
kurserna ordnas vartannat år. Främst beroende på önskemålet att till elever
vid kurserna antaga endast sådana officerare som har förutsättningar alt
helt tillgodogöra sig utbildningen anses dock stabskursen icke böra ha flet
än cirka 15 elever och de tekniska kurserna tillsammantagna knappt It)
elever. Det sålunda föreslagna, sammanlagda elevantalet, omkring 25, överensstämmer
i huvudsak med det nuvarande. — För flygvapnets del räknas i
princip med ett något ökat behov, nämligen av 17 elever årligen för stabsoch
tekniska kurserna tillsammantagna mot för närvarande i genomsnitt
för år ett drygt tiotal elever. Kurserna, som börjar åren 1961, 1964 och 1965,
beräknas dock bli något mindre. — För arméns de! pågår alltjämt en behovsinventering.
Det anses emellertid, att någon ökning av elevantalet icke bör
komma till stånd, enär en dylik icke torde kunna genomföras utan en betänklig
sänkning av elevmaterialets genomsnittliga kvalitet.

Om kursernas antal och längd anför överbefälhavaren följande.

För arméns del bör stabskurserna med hänsyn lill elevantalet — omkring
35 elever per kurs — liksom för närvarande börja varje år. De tekniska
kurserna, som var för sig har ett mindre elevantal, påbörjas nu vartannat
år. Ur samordningssynpunkt vore det en fördel om dessa kurser i
stället påbörjades årligen. Emellertid skulle detta öka lärarbehovet. Med
hänsyn härtill bör arméns tekniska kurser även i framtiden påbörjas vartannat
år, varvid den vapentekniska kursen bör påbörjas udda år och de
ingenjörs- och fortifikationstekniska kurserna jämna år.

För marinens del påbörjas varje höst omväxlande stabskurs och teknisk
kurs. Elevantalet är för litet för årliga kurser. Ur vissa synpunkter vore det
fördelaktigt om dessa kurser kunde börja samtidigt vartannat år. Emellertid
bör för att säkra tillgången på marina elever på likartad kunskapsnivå för
den redan nu samordnade strategiundervisningen kurserna fortfarande påbörjas
växelvis vartannat år. De tekniska kurserna bör påbörjas udda år
för att kunna samordnas med arméns vapentekniska kurser. — Kungl.
Maj :t har, i avvaktan på pågående utredningar om inrättande av en för
försvaret gemensam intendenturkår, icke tagit ställning till huruvida marinintendentskurser
bör ordnas vid skolan, överbefälhavaren framhåller, att
dessa kurser — som i regel haft få elever — icke påverkar antalet vid skolan
heltidstjänstgörande lärare.

Vid flygvapnet har tidigare varje år påbörjats växelvis stabskurs och
teknisk kurs. Läsåret 1959—1960 har försöksvis anordnats båda kurserna
med omfattande samläsning mellan dessa. Erfarenheterna härav är goda,
varför i fortsättningen stabskurser och tekniska kurser bör påbörjas samtidigt.
Sådana kurser bör påbörjas varje år dels för att elevantalet ej skall
bli för stort, dels för att armélinjens stabskurser — av vilka endast var -

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

61

annan kan samordnas med marinlinjens stabskurs — skall kunna varje
år samordnas med flyglinjens stabskurser. För flyglinjens tekniska kurser
innebär den föreslagna ordningen alt endast varannan kurs kan samordnas
med armé- och marinlinjernas vapentekniska kurser medan varannan flygteknisk
kurs får samordnas med armélinjens ingenjörs- och fortifikationsk
urser.

Längden på arméns slabskurs bör vara den nuvarande, omkring 24 månader.
För att nå goda betingelser för samordnad undervisning och enhetlig
bedömning av eleverna, bland annat för urval till fortsatt stabsulbildning,
bör in- och ulryckningstider och därmed kurslängder för de olika linjernas
stabskurser vara lika. Marin- och flyglinjernas stabskurser bör därför i stort
ansluta till armélinjens stabskurs i dessa avseenden.

Försvarets högskoleutredning 1958 föreslog, att marin- och flyglinjernas
stabskurser skulle omfatta 17 respektive 18 månader samt att kurserna
skulle pågå från sommaren ett år till och med sommaren påföljande år. Cheferna
för marinen och flygvapnet anmälde båda i sina yttranden häröver
betänkligheter beträffande den långa tid som eleverna enligt förslaget skulle
vara borta från tjänst ombord, vid kustartilleriförband och krigsmässig
flygtjänst. — överbefälhavaren uttalar för sin del att den av högskoleutredningen
föreslagna utbildningsgången är olämplig med hänsyn till att vinterhalvår
är betydligt gynnsammare än sommarhalvår för teoretisk undervisning.

överbefälhavaren föreslår nu i fråga om kurslängd för marin- och flyglinjernas
stabskurser följande. Kurserna får en längd av cirka 24 månader.
1 denna tid inräknas en till första sommarhalvåret förlagd trupptjänstgöring
om 4 månader för marinens elever och 5 månader för flygvapnets.
Denna ordning anses ge de bästa betingelserna för eu samordnad undervisning
— bland annat kan med armélinjen gemensamma slutövningar anordnas
under kursernas andra sommar — vilket jämte de likartade kurslängderna
kommer att underlätta den fortsatta utbildningen som stabsaspirant och
inplacering i sådana befattningar, som tillsättes oberoende av försvarsgren.
Förslaget innebär för marin- och flyglinjernas stabskurser någon ökning av
kurslängderna jämfört med högskoleutredningens förslag. Härigenom vinnes,
anför överbefälhavaren, fördelen av en något lugnare utbildningstakt
och bättre möjligheter till självstudier för eleverna.

För de tekniska kurserna — vilka som nämnts icke närmare behandlades
av försvarets högskoleutredning 1958 — kan, anför överbefälhavaren, samordning
ske i stor utsträckning i flera grundläggande tekniska ämnen medan
i många tillämpade ämnen gemensamma studier är önskvärda. Skälen
för samordnad undervisning i strategi, taktik och stabstjänst är enligt överbefälhavaren
desamma som för stabskurserna. — Den tekniska utvecklingen
bär, anför överbefälhavaren vidare, ökat utbildningsomfånget och medfört
nit någon minskning av nuvarande högre tekniska kursers längd icke bör

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ifrågakomma. Armélinjens kurser — den vapentekniska om cirka 29 månader
samt den ingenjörstekniska och den fortifikationstekniska om cirka
26 manader bör därtör även i fortsättningen ha ungefär samma längd
som nu. För marinlinjens tekniska kurs föreslås en utbildningstid, med
till stor del samordnad undervisning, om 24 månader; i denna tid är icke
inräknad någon period för praktisk tjänstgöring såsom fallet är vid marinens
stabslinje. Flyglinjens tekniska kurs bör i stor utsträckning samordnas
med linjens stabskurs, varför den bör ha ungefär samma längd som
denna. Till armélinjens tekniska kurser, som är längre än 24 månader,
bör inryckning ske vid sådan tid, att utryckning sker gemensamt med samtidiga
tekniska kurser vid marin- och flyglinjerna. Därigenom kan elever
i alla högre kurser delta i de avslutande gemensamma tillämpningsövningarna.

För de allmänna kurserna vid marin- och flyglinjerna föreslår överbefälhavaren
årliga kurser såsom nu samt oförändrade kurslängder, d. v. s.
6 respektive 7 månader. Förslag till utformning av den beslutade allmänna
kursen på armélinjen, vilken torde tillkomma tidigast hösten 1964, framlägges
icke nu.

Såsom namn på den nya högskolan har, anför överbefälhavaren, föreslagits
krigshögskolan, militärhögskolan och krigsmaktshögskolan; överbefälhavaren
föreslår för sin del att skolan benämnes krigshögskolan.

I fråga om den personella organisationen av den nya högskolan
anför överbefälhavaren följande.

Skolan bör bestå av chef m. in., skolstab samt tre utbildningslinjer,
nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

Stabs- och förvaltningstjänsten. Skolchefen föreslogs av försvarets högskoleutredning
1958 skola placeras i lönegrad Bo 5. överbefälhavaren
föreslår nu att, för att öka möjligheterna till urval och framtida omplacering,
skolchefen i stället placeras i lönegrad Bo 4. — Skolchefen skulle
enligt högskoleutredningens förslag biträdas av en souschef i lönegrad
Bo 1, närmast avsedd att ansvara för armélinjens tekniska kurser, samt
två andra regementsofficerare. överbefälhavaren föreslår nu, att skolchefen
till sitt förfogande skall ha två regementsofficerare i lönegrad A 26/24 med
uppgift att biträda, den ene med samordningen av den tekniska undervisningen,
den andre med samordningen av övrig utbildning. En av dem
bör tjänstgöra som stabschef i skolstaben. Båda bör dessutom kunna
åläggas undervisningsskyldighet. — Skolchefen och de båda nu föreslagna
regementsofficerarna bör enligt överbefälhavaren tillsättas oberoende av
försvarsgren, helst dock ur olika försvarsgrenar.

Hos skolchefen skall vidare enligt förslaget placeras en kontorist i
lönegrad A 9 såsom sekreterare.

Skolstaben skall enligt överbefälhavarens förslag — som härutinnan i
stort ansluter till den tidigare högskoleutredningens förslag — organiseras

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

63

på en utbildnings- och förvaltningsavdelning, en expedition och ett bibliotek
samt, senast från den 1 juli 1962, en kassaavdelning. — Statens organisationsnämnd
har i ett av överbefälhavaren infordrat yttrande för sin
del förordat att förvaltningsfrågorna skall handläggas inom en särskild
förvaltningsavdelning.

Personaluppsättningen på skolstabens avdelningar enligt förslaget framgår
av följande sammanställning, avseende budgetåret 1961/62.

Utbildnings- och förvctltningsavdelningen (Stabschefen) Adjutant

A 21

Förvaltningsofficer1
Förval t ningsunderofficer* Uppbördsmanna grupp: (Förvaltningsunderofficeren) 3

underbefäl (uppbördsmän)
All/9

Vaktmästare A 7

4—5 värnpliktiga

Expeditionen

Expeditionsofficer1
Expeditionsunderofficer
A 13

Telefonist reglerad befordringsgång 3

underbefäl (vaktche fer)

A 11/9

Skrivcentral:

(Expeditionsunderofficeren) 4

kanslibiträden A 7
9 kontorsbiträden reglerad
befordringsgång

Bud- och dupliceringscentral: 2

underbefäl A 11/9

6 värnpliktiga

Biblioteket

Bibliotekarie1
Kontorist A 9

Värnpliktig

Om arbetsuppgifterna för vissa av skolstabens befattningshavare anföres
i huvudsak följande. Adjutanten skall bland annat förestå utbildningsdetaljen
och därvid handlägga ärenden rörande lokalfördelning, slutjustera
kursprogrammen, planlägga organisatoriskt fältövningar och tjänstgöra som
kommendant under dessa. Han skall även leda fysisk träning med
eleverna. Adjutanten bör vara högskoleutbildad kapten på aktiv stat.
— Förvaltningsofficeren skall vara chef för förvaltningsdetaljen och därvid
svara för intendenlur-, tyg- och kasernvårdstjänsten vid skolan m. m.
men skall vid behov också vara fältövningskommendant. — Uppbördsmännen
avses svara för utbildningsmaterielen, iordningställa lokaler för
lektion, ombesörja kartarbeten, svara för filmförevisningar in. in. samt
handha fördelning av hemliga handlingar till eleverna. — Behovet av tele -

1 Arvodesbefattning för pensionerad personal.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

fonist uppkommer genom flyttningen till nya lokaler. — Vaktcheferna
skall svara för inpasseringskontroll vid skolbyggnaden och bevakning av
denna, vilket är erforderligt ur säkerhetssynpunkt. — Av de fyra kanslibiträdena
avses en som chef för skrivcentralen och tre som sekreterare hos
linjecheferna. — Av de två underbefälen vid bud- och dupliceringscent
ra len skall det ena ha till särskild uppgift att svara för dupliceringen av
hemliga handlingar.

I förhållande till nuläget vid högskolorna innebär överbefälhavarens
förslag beträffande stabs- och förvaltningstjänsten för nästa budgetår en
utökning med en skolchef i Bo 4, två regementsofficerare i Ao 26/24, en
arvodesanställd officer i A: 24, en kontorist i Ao 9 och ett biträde i reglerad
befordringsgång, sex underbefäl och en eller två värnpliktiga samt en
minskning med tre skolchefer i Bo 3, två underofficerare, varav en arvodesanställd,
och en förste kansliskrivare i Ae 12.

En sammanställning av överbefälhavarens förslag till personalorganisation
för ledning och administration återfinnes i Bilaga A.

Utbildningslinjerna. Rörande ledningen av de tre linjerna erinrar överbefälhavaren
inledningsvis, att försvarets högskoleutredning föreslog att
linjerna skulle under en övergångstid ledas av nuvarande skolchefer i
egenskap av linjechefer och att därefter linjechefsuppgifterna skulle övertas
av äldste kurschefen inom varje linje. Denne skulle härvid placeras i
lönegrad Bl. överbefälhavaren framhåller nu, att på linjechefen ankommer
flera viktiga uppgifter — främst att biträda skolchefen vid ledningen
av den ej samordnade undervisningen vid linjen, vid bedömningen av
eleverna och vid ledningen av tillämpningsövningarna, överbefälhavaren
biträder därför icke förslaget att äldste kurschef samtidigt skall vara linjechef
utan föreslår att för linjechefer inrättas tre särskilda beställningar i
Bo 1. Det anföres, att försvarsgrenscheferna uttryckt önskemål om särskilda
linjechefer, bland annat för att säkerställa försvarsgrenschefernas
inflytande på den icke samordnade delen av undervisningen. Linjechefsbefattning
bör kunna kombineras med undervisningsskyldighet, som dock
bör vara mindre omfattande än för övriga heltidstjänstgörande lärare.

Om grunderna för beräkning av lärarbehovet anför överbefälhavaren
inledningsvis följande. Arméns officersutbildningskommitté redovisade i
sitt betänkande (SOU 1946: 38) vissa sådana grunder, innebärande i ämnen,
där undervisningen huvudsakligen är applikatorisk och bygger på
tillämpningsexempel av större omfattning, en undervisningsskyldighet på
lärorummet av i genomsnitt 100—150 timmar per år och heltidstjänstgörande
lärare. I andra ämnen borde enligt nämnda utredning undervisningsskyldigheten
sättas högre, i regel dock icke över 250 timmar.

Ytterligare anför överbefälhavaren härom följande.

Det ovan redovisade behovet av heltidstjänstgörande lärare grundar sig
på en beräkning utförd i stort enligt officersutbildningskommitténs nor -

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

mer. För ämnen med omfattande applikatorisk undervisning har sålunda
räknats med minst 150 timmars undervisning. Är undervisningen till stor
del (cirka 40 % eller mer) samordnad har räknats med cirka 90 % (d. v. s.
minst cirka 135 timmar). För kurschefer (och tillika lärare i ämnen med
omfattande applikatorisk undervisning) har räknats med cirka 75 % av
nämnda siffror (d. v. s. minst 110 respektive 100 timmar). I ovan angivna
timantal har icke medräknats deltagande i lektioner i andra lärares ämnen,
i fältövningar, uteövningar, studiebesök in. m. För civila lärare har räknats
med en undervisningsskyldighet ungefär lika med universitetslektors.
Denna är vid universitet 12 lektionstimmar i veckan (cirka 400 per läsår)
in. in. Undervisningen vid en militär högskola är emellertid av något annan
karaktär än vid ett universitet, t. ex. vad gäller omfattningen av tentamen.
Man torde därför kunna kräva dels något högre antal lektionstimmar per
läsår, dels andra uppgifter vid sidan av schemabunden undervisning, t. ex.
deltagande i tillämpningsövningar.

För den samordnade undervisningen har således krävts något mindre
undervisningsskyldighet än för annan undervisning. Erfarenheterna från
den samordnade undervisningen under de senaste läsåren visar, att längre
förberedelsetid kräves för denna undervisning. Vid samordnade applikatoriska
övningar, krigsspel, stabstjänstövningar och fältövningar måste fler
lärare samtidigt delta i förberedelserna (jfr högskoleutredningens betänkande
s. 49). Sådana föreläsningar, som hålls gemensamt för flera kurser
innebär vissserligen något mindre belastning för lärarna, men sådan samordnad
undervisning blir med de alltjämt olika kurslängderna, den nödvändiga
uppdelningen i läsavdelningar på grund av elevantalet och hänsynen
till den försvarsgrensvisa utbildningen så sällan förekommande, att
detta inte alls kan uppväga den längre förberedelsetiden med den mera tilllämpade
samordnade undervisningen.

Antalet heltidstjänstgörande lärare vid de nuvarande högskolorna är
sammanlagt 29.

För undervisningen i stabsämnen räknar överbefälhavaren, liksom
också tidigare liögskoleutredningen, med en ökning av antalet heltidstjänstgörande
lärare. Till följd av att flyglinjen icke kommer att uppnå fullt antal
kurser under budgetåret 1961/62 utan först därpå följande budgetår blir
ökningen för nästa budgetår något mindre än som eljest skulle ha blivit fallet.
För nästa budgetår föreslås i ämnena strategi, taktik och operationer
samt stabstjänst m. in. tillkomma sex heltidstjänstgörande lärare, nämligen
på armélinjen två, på marinlinjen två och på flyglinjen två. För det därpå
följande budgetåret räknas för flyglinjens del med ett behov av ytterligare
tre lärare i nämnda ämnen.

För undervisningen i de tekniska ämnena föreslår överbefälhavaren att
för nästa budgetår skall tillkomma på marinlinjen eu civilmilitär lärare
i teleteknik samt på flyglinjen en militär lärare i teknik och en civilmilitär
lärare i robotlära med aerodynamik. Härjämte föreslås skola tillkomma
två civila lärare, en i matematik och en i elektricitetslära med regleringsteknik.
För budgetåret 1962/63 räknas med ytterligare eu lärare i teknik
på flyglinjen.

5—-1827 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Lärarbefattningen i krigshistoria upptages under armélinjen men föreslås
skola tillsättas oberoende av försvarsgren.

Sammanlagt räknar således överbefälhavaren för nästa budgetår med
— utöver linjecheferna — 40 heltidstjänstgörande lärare.

Överbefälhavaren föreslår, att förste lärarna skall vara placerade i den
alternativa lönegraden A 26/24. I denna lönegrad bör även beställningen
för lärare i krigshistoria vara placerad, övriga militära lärare bör placeras
i lönegrad A 24/21. Med hänsyn till att normalt ett antal lärarbefattningar
är besatta med innehavare i den lägre av de alternativa lönegraderna kan
några alternativa beställningar i A 26/24 ersättas med beställningar i A 24
liksom några i A 24/21 med andra i A 21. — För att man skall få möjlighet
till urval mellan marindirektörer av 2. graden och mariningenjörer av

1. graden, liksom mellan motsvarande flygingenjörer, bör de civilmilitära
lärarna placeras i lönegrad A 24/23. De båda civila lärarna föreslås placerade
i likhet med universitetslektorer i lönegrad Ag 26 med ett rörligt tillläggsarvode
av 3 600 kronor för år.

Den närmare fördelningen av linjechefer och lärare på linjer och ämnen
enligt överbefälhavarens förslag framgår av Bilaga B.

Beställningar och tjänster. Överbefälhavaren förordar, att för flertalet av
de angivna heltidsbefattningarna för ledning, administration och undervisning
vid den nya högskolan uppföres beställningar och tjänster på högskolans
stat. Att icke samtliga befattningar begäres uppförda på skolans stat
motiveras dels med önskvärdheten av att ha viss möjlighet att göra de organisatoriska
ändringar, som under det första verksamhetsåret kan visa sig
erforderliga, dels med önskemålet att begränsa kostnaderna för den nya
skolan. Till följd härav bör enligt överbefälhavaren för nästa budgetår förutsättas
vissa kommenderingar ur försvarsgrenarna till skolan.

Överbefälhavaren föreslår i anslutning till det tidigare anförda att för
budgetåret 1961/62 upptages följande ordinarie och icke-ordinarie befattningar
vid högskolan. Fördelningen mellan ordinarie och extra-ordinarie befattningar
har härvid i huvudsak gjorts med hänsyn till hur i förekommande
fall motsvarande befattningar vid de nuvarande högskolorna fördelar sig
i detta avseende.

Ordinarie beställningar och tjänster

Skolchef .........................

Lönegrad

Bo 4

Bo 1

Antal

1

3

Linjechefer .......................

överstelöjtnanter (motsvarande) eller majorer (mot-

svarande) ..........................

Ao 26/24

Ao 24

1 1

Majorer (motsvarande) .....................

7

Majorer (motsvarande) eller kaptener ........

Ao 24/År 21

12

Kaptener (motsvarande) ....................

År 21

6

Fanjunkare (motsvarande) ...............

År 13

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

67

Ordinarie beställningar och tjänster

Rustmästare (motsvarande) eller överfurirer (motsvarande)
.........................................................

Kontorist .........................................................

Kanslibiträden ...................................................

Kontorsbiträden ................................................

Arvo

Arvodesbefattningar för pensionerad personal

Förvaltningsofficer .............................................

Expeditionsofficer .............................................

Bibiotekarie ......................................................

Förvaltningsunderofficer ....................................

Icke-ordinarie tjänster

Lektor, lärare i matematik .................................

Lektor, lärare i elektricitetslära och regleringsteknik

Kontorist .........................................................

Kanslibiträden ...................................................

Vaktmästare ......................................................

Biträden för skriv- och kontorsgöromål .................. Reglerad be fordringsgång -

Lönegrad

Antal

Ao 11/9

5

Ao 9

1

Ao 7

2

Ao 5

61

å befattning i

följande

iklass av löneplan A

24

17

1

1

_

1

—

—

1

Lönegrad

Antal

Ag 261 2

1

Ag 262

1

Ae 9

1

Ae 7

33 4

Ae 7

1

54

Övrig för nästa budgetår erforderlig personal, vilken enligt överbefälhavaren
så långt möjligt bör kommenderas ur försvarsgrenarna, utgöres
av tre officerare ur armén, en civilmilitär ingenjör ur vardera marinen
och flygvapnet samt slutligen tre underbefäl.

Samtidigt med att tidigare angivna befattningar upptages på den nya
högskolans personalstat bör indragas de tjänster, som upptages på personalförteckningarna
för de nuvarande högskolorna. Därjämte bör ur flygvapnets
förteckning över ordinarie tjänstemän -— särskild sådan förteckning
för FKHS saknas — utgå dels de fem beställningar, som enligt flygvapenchefens
personalfördelning nu avses för FKHS, dels två andra
beställningar, som bedömes kunna frigöras; i enlighet härmed skulle ur
förteckningen utgå en chef för FKHS i Bo 3, en överstelöjtnant eller major,

1 Såsom för närvarande gäller för en motsvarande tjänst vid FKHS, bör en av tjänsterna,
vars innehavare uppehåller annan tjänst, icke få utnyttjas för förordnande.

2 Utöver lön tillkommer ett rörligt tilläggsarvode om 3 600 kronor per år och lärare.

3 Såsom för närvarande gäller för en motsvarande befattning vid KHS bör en av
tjänsterna övergångsvis få bibehållas så länge viss befattningshavare är förordnad i
arvodesbefattning som expeditionsunderofficer vid hemvärnsstaben. Vikariatsförordnande
bör härvid icke få meddelas å tjänsten.

4 En av tjänsterna avsedd för telefonist.

68

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

en major, en major eller kapten och tre kaptener. Ur arméns personalförteckning
för ordinarie tjänstemän bör utgå tre kaptener — en vid ingenjörtrupperna,
en vid signaltrupperna och en vid trängtrupperna — en fanjunkare
vid kavalleriet och en rustmästare vid A 1; samtliga dessa är för
närvarande kommenderade att tjänstgöra vid KHS. Vidare föreligger enligt
överbefälhavaren möjligheter att minska marinens personalförteckningar
med dels en kapten vid flottan, en vid kustartilleriet och en vid marinintendenturkåren
samt ett underbefäl i Ao 9 vid flottan, vilka nu är kommenderade
som lärare eller biträde vid IvSHS, dels en kommendörkapten
av 2. graden, en kapten och två—tre underbefäl i Ao 9, samtliga vid flottan.
Sistnämnda två officersbeställningar skulle dock kunna indragas endast
under förutsättning att ett av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
framlagt förslag tilll omorganisation av marinförvaltningen skulle vinna
statsmakternas bifall. Härjämte anmäler överbefälhavaren, att en beställning
för flaggunderofficer — vars innehavare nu är kommenderad till
KSHS — enligt chefen för marinen kan avstås endast i marinens fredsorganisation
och därför icke kan överföras till skolans stat.

Överbefälhavaren anför i personalfrågan slutligen, att i samband med
omorganisationen uppstår behov av att övergångsvis få utbyta beställning
eller tjänst mot annan beställning eller tjänst och att detta spörsmål bör
utredas i särskild ordning.

Hörande medelsbehovet för nästa budgetår anför överbefälhavaren
följande.

Till avlöningar erfordras med angivna förutsättningar ett anslag av
1 867 300 kronor. I nämnda belopp ingår även 5 250 kronor till arvode åt
en pensionerad officer under 6 månader; denne avses skola ordna arkiv,
bibliotek m. m. i samband med flyttningen till den nya skolan. Avlöningsanslagen
för försvarsgrenarna kan samtidigt enligt överbefälhavaren avlastas
utgifter om sammanlagt drygt 1 600 000 kronor.

För omkostnader vid den nya högskolan äskar överbefälhavaren för
nästa budgetår ett belopp av 1 302 000 kronor, varav för löpande kostnader
790 000 kronor och för engångsutgifter 512 000 kronor.

Av beloppet till de löpande kostnaderna avser 10 000 kronor sjukvård,
50 000 kronor flyttningsersättningar, 470 000 kronor övriga reseersättningar,
90 000 kronor bränsle, lyse och vatten samt 170 000 kronor övriga
expenser. Beloppet motsvaras till en betydande del av minskningar, som
kan göras under försvarsgrenarnas anslag.

Uppkommande engångskostnader i samband med högskolans inflyttning
i nya lokaler beräknar överbefälhavaren till sammanlagt 768 500
kronor, fördelade sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 69

Kronor

Flyttning till nya lokaler ...................................................... 22 500

Anskaffning av telefonväxel ................................................ 72 000

Anskaffning av snabbtelefonanläggning ................................. 45 000

Anskaffning av högtalaranläggning ....................................... 3 000

Flyttning från nuvarande krigshögskolan av övningsnät för stabs tjänstövningar;

vissa nyanläggningar härtill ........................ 45 000

Inventarier ........................................................................ 581 000

768 500

Av det sålunda angivna beloppet för engångsanskaffningar m. m., 768 500
kronor, föreslås som nämnts 512 000 kronor skola anvisas för nästa budgetår.

För krigshögskolans övningar begär överbefälhavaren för budgetåret
1961/62 ett reservationsanslag av 600 000 kronor. Anslaget avses för resor,
traktamenten, frakter, idrott, övnings- och utbildningsmateriel, drivmedel,
övningsexpenser, m. in. Anslagsbeloppet svarar ungefär mot vad som anvisats
de nuvarande högskolorna.

överbefälhavaren anmäler slutligen, att samråd ägt rum med försvarsgrenscheferna
som — utom vad beträffar kommendering av militära eller
civilmilitära lärare och underbefäl till skolan — biträder förslaget.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning anför som helhetsomdöme om överbefälhavarens
förslag att detsamma väl ansluter sig till de i propositionen
1960: 142 framlagda riktlinjerna. Civilförvaltningen erinrar om att förvaltningen
tidigare uttalat, att en gemensam högskola i längden skulle bli
mindre kostnadskrävande än den på tre särskilda högskolor uppdelade utbildningsverksamheten
samt att en gemensam högskola även ur administrativ-organisatorisk
synpunkt vore att föredraga. Ämbetsverket konstaterar
nu, att någon kostnadsminskning icke, enligt vad som framgår av
överbefälhavarens förslag, torde vara möjlig och att detta främst synes
sammanhänga med de utvidgade kurserna för marinens och flygvapnets
personal men även med att den samordnade undervisningen kräver ett
större antal heltidsanställda lärare.

Enligt civilförvaltningens åsikt är den föreslagna skolorganisationen måhända
av väl stor omfattning, särskilt om man jämför med andra organisationer
av liknande slag. Ett omdöme därom bör dock få anstå till dess
organisationen prövats någon tid och man därigenom erhållit säkra grunder
för bedömning av organisation och personalbehov. Redan nu anser sig
dock civilförvaltningen kunna förorda den av statens organisationsnämnd
föreslagna delningen av utbildnings- och förvaltningsavdelningen.

70

Kungl. Mcij:ls proposition nr 110 år 1961

Civilförvaltningen understryker vikten av att lärarbehovet i största
möjliga utsträckning tillgodoses med heltidstjänstgörande lärare, även om
övergångsvis undervisningen till en del måste handhas av deltidstjänstgörande
lärare.

Det begärda avlöningsanslaget innefattar icke, framhåller civilförvaltningen,
medel för timlärararvoden till deltidstjänstgörande lärare, timarvoden
till föreläsare samt för inträdesprövningar. Försvarsgrenscheferna
har i sina äskanden för nästa budgetår härför begärt sammanlagt 251 000
kronor. Civilförvaltningen, som inhämtat att deltidstjänstgörande lärare
erfordras även i fortsättningen ehuru i något mindre omfattning än nu,
föreslår att skolans avlöningsanslag för ändamålet höjes med 230 000
kronor. Civilförvaltningen gör därutöver vissa beräkningstekniska jämkningar
av anslagssumman och föreslår anslaget skola uppföras med
2 042 700 kronor.

I fråga om medel till de årliga omkostnaderna anföres följande. Sjukvårdsposten
bör upptas med ett något lägre belopp än överbefälhavaren
begärt, eller med 8 000 kronor. I det begärda beloppet till reseersättningar
m. m., 520 000 kronor, ingår bland annat elevernas kostnader för flyttningar,
anståndstraktamenten, in- och utryckningsresor samt fria semesterresor.
Nämnda kostnader för eleverna bör enligt civilförvaltningen även i fortsättningen
bestridas från försvarsgrenarnas reseanslag; högskolans post
till reseersättningar föreslås främst med hänsyn härtill minskad till 200 000
kronor. Posten till löpande expenser, 260 000 kronor, föranleder ingen
erinran från civilförvaltningens sida. För de nu angivna ändamålen tillstyrkes
sålunda sammanlagt 468 000 kronor.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot de angivna kostnaderna för
flyttningen, telefonväxeln och högtalaranläggningen men uttalar en förmodan
att kostnaderna för snabbtelefonanläggningen och övningsnätet kan
minskas. I fråga om inventarieanskaffningen anföres, att härför äskat belopp
synes väl högt beräknat. Bland annat avstyrkes anskaffning av en offsettryckmaskin.
Medel för erforderliga engångsanskaffningar bör enligt ämbetsverket
anvisas under ett särskilt reservationsanslag.

Medelsäskandet för övningar tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméintendenturförvaltningen tillstyrker det begärda anslaget för anskaffning
av inventarier.

1954 års personalkårutredning anför följande.

Personalkårutredningen har inhämtat att den föreslagna förlängningen
av de tekniska kurserna för officerare ur marinen och flygvapnet närmast
syftar till att anpassa utbildningen till den tekniska utvecklingen samt att
åstadkomma en mera allsidig och likvärdig utbildning av officerare ur
olika försvarsgrenar i såväl stabs- som förvaltningstjänst. Däremot anges
den föreslagna förlängningen icke ha som mål att skapa tekniska specialister
eller utvidga officerarnas användningsområde inom den tekniska
förvaltningstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1001

71

Utgående från det anförda finnes från de synpunkter kårutredningen
har att företräda icke något att erinra mot förslaget.

Departementschefen

För närvarande bedrives den militära högskoleutbildningen i Sverige
försvarsgrensvis vid krigshögskolan (KHS), sjökrigshögskolan (KSHS)
och flygkrigshögskolan (FKHS). Vid KHS meddelas undervisning på tre
utbildningslinjer, nämligen stabslinjen, vapentekniska linjen samt ingenjörlinjen.
Utbildningstiden vid KHS är två år eller något längre. Vid KSHS
anordnas allmän kurs samt högre kurser, nämligen stabskurs, förbindelsekurs
och tekniska kurser, liksom även en marinintendenturofficerskurs.
Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen sex månader, vid
stabskursen 14 månader och vid de tekniska kurserna 12—18 månader.
Vid FKHS anordnas allmän kurs samt högre kurser, stabskurs och teknisk
kurs. Allmänna kursen omfattar för närvarande omkring sju månader
och de högre kurserna omkring 12 månader.

Enligt ett av föregående års riksdag fattat principbeslut skall KHS,
KSHS och FKHS ersättas av en för krigsmakten gemensam krigshögskola.
En sådan omorganisation syftar till att i ökad utsträckning samordna utbildningen
av dem, som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens
ledning. Beslutet innefattar också att den högre stabsutbildningen
för marinens och flygvapnets officerare skall förlängas.

Principbeslutet innebär vidare bland annat följande.

Den nya högskolan skall lyda direkt under överbefälhavaren; försvarsgrenschefernas
inflytande skall säkerställas genom direktiv- och inspektionsrätt
beträffande den icke samordnade delen av undervisningen. —
Vid den nya högskolan skall bedrivas utbildning, som svarar emot de nuvarande
högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser,
samt framdeles också den planerade allmänna krigshögskolekursen för
arméofficerare. I fråga om marinintendenturkurserna vid KSHS har förutsatts
att ställning i denna del tas i anslutning till pågående utredningar
om inrättande av en gemensam intendenturkår. — Den högre stabsundervisningen
skall samordnas i den utsträckning som är erforderlig för att
åstadkomma förutsättningar för en gemensam militär grundsyn hos personalen
i ledande befattningar. Stabskurserna för marinens och flygvapnets
officerare skall i princip förlängas till omkring ett och ett halvt år.
Även i fråga om den tekniska undervisningen har statsmakterna utgått
från att en samordning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning; förutsättningarna
härför ansågs dock vid principbeslutets fattande böra närmare
utredas. En viss samordnad undervisning skall eftersträvas även
vid de allmänna kurserna. — Antalet elever vid den högre stabsutbildningen
skall stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska
behov beträffande befattningar, för vilka bör krävas genom -

72

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

gång av, bland annat, högre stabsutbildning. Ifrågavarande behov ansågs,
vid tidpunkten för principbeslutet, icke vara preciserat och det förutsattes,
att behovsfrågan skulle uppmärksammas ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet.
— Tidpunkten för omorganisationen till en gemensam
högskola skall bestämmas av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes
förutvarande etablissement; medel anvisades våren 1960 för eu
första etapp av en ombyggnad av etablissementet.

I det föregående har jag redogjort för huvudpunkterna i det av överbefälhavaren
framlagda förslaget till organisation av den gemensamma
högskolan och de däröver avgivna remissyttrandena.

Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak följande. Den gemensamma
krigshögskolan organiseras hösten 1961. — Tidigare har räknats
med att under vissa förutsättningar omkring 40 % av stabskursernas undervisning
kunde samordnas. Enligt av överbefälhavaren nu gjorda utredningar
kan också mellan de skilda tekniska kurserna omkring 40 % av
undervisningen samordnas. Viss samordning mellan stabskurser och tekniska
kurser beräknas också kunna ske. Överbefälhavaren framhåller i anslutning
härtill, att den samordnade undervisningen ökar arbetsbelastningen
på lärarna och kräver en ökning av antalet heltidstjänstgörande
lärare. — Av överbefälhavaren gjorda utredningar om behovet av högskoleutbildade
officerare -— utredningarna är dock delvis ännu icke slutförda —
synes närmast ge vid handen att vissa svårigheter föreligger att med bibehållen
kvalitet hos elevmaterialet tillgodose nämnda behov. Man räknar
med hänsyn härtill icke med några väsentliga ändringar i elevantalet. —
För arméns och marinens del föreslås i princip inga ändringar i fråga
om antalet kurser; för flygvapnets del föreslås att stabskurser och tekniska
kurser i fortsättningen skall påbörjas varje år mot tidigare vanligen
växelvis vartannat år. — Stabskursen för arméofficerare föreslås omfatta,
såsom för närvarande, 24 månader. För marin- och flygofficerarnas del
föreslås motsvarande kurser utsträckta till denna längd; i kurstiden ingår
dock härvid ett uppehåll om 4—5 månader för tjänstgöring vid förband.
Den föreslagna ordningen anses, bland annat, ge de bästa betingelserna
för en samordnad undervisning. För de tekniska kurserna — vilka
icke närmare behandlades vid de utredningar som föregick 1960 års principbeslut
— föreslår överbefälhavaren för armékursernas del oförändrade
kurslängder, d. v. s. drygt två år, för marinkursernas del en förlängning
till 24 månader och för flyglinjens till likaledes 24 månader, dock att i
sistnämnda fall i kurstiden är inräknat, liksom vid stabskursen, ett uppehåll
för tjänstgöring vid förband. — Den nya högskolan bör enligt överbefälhavaren
benämnas krigshögskolan. — överbefälhavaren föreslår, att
den nya krigshögskolan skall bestå av chef m. in., skolstab samt tre utbildningslinjer,
nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.
Skolchefen föreslås placerad i Bo 4. Han avses skola biträdas av två rege -

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

mentsofficerare i Ao 26/24 med huvudsaklig uppgift att biträda, den ene
med samordningen av den tekniska undervisningen, den andre med samordningen
av övrig utbildning. Härtill kommer en kontorist såsom skolchefens
sekreterare. Samtidigt bortfaller behovet av nuvarande tre skolchefer
i Bo 3. Skolstaben förslås för nästa budgetår skola bestå av en adjutant,
tre arvodesanställda officerare, två underofficerare, femton biträden, åtta
underbefäl, en vaktmästare samt ett antal värnpliktiga. I förhållande till
de nuvarande högskolornas personaluppsättning för administration innebär
detta en ökning med en arvodesanställd officer, ett biträde och sex
underbefäl och en minskning med två underofficerare och en förste kansliskrivare.
Utbildningslinjerna föreslår överbefälhavaren skola för nästa
budgetår tillföras tre linjechefer i Bo 1 och 40 heltidstjänstgörande lärare,
av vilka två civila lektorer. I förhållande till nuläget innebär detta en
ökning med tre linjechefer och elva heltidstjänstgörande lärare, varav två
civila lektorer. På den nya högskolans personalstat föreslås skola uppföras
all nu nämnd personal utom tre underbefäl och fem militära eller
civilmilitära lärare, vilka föreslås skola kommenderas ur försvarsgrenarna
till skolan. — I anslutning härtill bör enligt överbefälhavaren indragas,
med något undantag, alla de tjänster inom försvarsgrenarna som nu innehas
av befattningshavare vid de nuvarande skolorna samt därutöver ytterligare
några beställningar vid flottan och flygvapnet. — överbefälhavaren
räknar med att den nya organisationen kräver ett avlöningsanslag för skolan
om cirka 1 870 000 kronor; försvarsgrenarnas avlöningsanslag kan
samtidigt minskas med omkring 1 600 000 kronor. Härjämte äskar överbefälhavaren
790 000 kronor till skolans löpande omkostnader, 600 000
kronor till skolans övningar och 768 500 kronor till engångskostnader i
samband med skolans flyttning; de två förstnämnda posterna motsvaras
till betydande del av minskningar under försvarsgrenarnas anslag. — Försvarsgrenscheferna
har, anmäler överbefälhavaren, biträtt förslaget utom
vad gäller vissa föreslagna kommenderingar till skolan av personal.

Vid remissbehandlingen har överbefälhavarens förslag i allt väsentligt
tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

För min del ansluter jag mig till överbefälhavarens förslag, att den gemensamma
krigshögskolan skall organiseras hösten 1961 och att för skolan
erforderliga anslag anvisas från och med budgetåret 1961/62.

överbefälhavaren har, som framgår av vad jag tidigare anfört, fiamhållit,
att samordnad undervisning i princip kräver omfattande planläggning
och därför, bedriven i mera betydande utsträckning, kräver fler heltidstjänstgörande
lärare än en i huvudsak försvarsgrensvis bedliven undcivisning.
I princip kan jag ansluta mig till denna bedömning.

Vissa beräkningar av antalet elever vid den nya högskolan har framlagts
mot bakgrund av antalet befattningar, för vilka bör krävas genomgång
av högre stabsutbildning. Ytterligare undersökningar på detla om -

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

råde pågår. De ändringar av elevantalet, som här synes kunna komma
i fråga, torde enligt min mening knappast bli av sådan storlek att de blir
av betydelse ur skolorganisatorisk synpunkt och torde därför inte kräva
något ställningstagande nu. Det är emellertid ur andra synpunkter angeläget,
att antalet elever blir noga avvägt med hänsyn till de krigs- och
fredsorganisatoriska behoven. Så snart inom krigsmakten pågående behovsundersökningar
slutförts, bör resultatet därav redovisas till Kungl.
Maj :t, varefter slutlig ståndpunkt till frågan om antalet elever torde få
tagas.

Vad överbefälhavaren föreslagit om antalet kurser för arméns del lämnar
jag utan erinran. Arméns stabskurser bör sålunda påbörjas årligen
och de tekniska kurserna — den vapentekniska samt de fältarbets- och
tortifikationstekniska — påbörjas vartannat år. Marinens stabskurser och
tekniska kurser bör som överbefälhavaren föreslagit påbörjas växelvis vartannat
år. I fråga om flygvapnets kurser har överbefälhavaren föreslagit,
att stabskurser och tekniska kurser skulle påbörjas varje år. Jag kan
inte biträda sistnämnda förslag — bland annat med hänsyn till vad jag
i det följande föreslår om de tekniska kurserna — utan förordar, att skoloiganisationen
beträffande flygvapnets högre kurser avpassas för kurser,
påbörjade vartannat år.

Arméns stabskurser bör, såsom överbefälhavaren föreslagit, bibehållas
vid nuvarande längd av omkring 24 månader. För marinens och flygvapnets
stabskurser förordar jag, i huvudsaklig anslutning till överbefälhavarens
förslag, en kurslängd av omkring 18 månader. I sistnämnda tidrymd
har jag härvid icke inräknat de längre uppehåll i kurserna för tjänst vid
förband, som kan befinnas lämpliga att inlägga.

I fråga om de tekniska kurserna — vilka icke närmare behandlades vare
sig av försvarets högskoleutredning 1958 eller i propositionen 1960: 142
— föreslår överbefälhavaren oförändrade kurslängder för armékursernas
del men däremot icke obetydliga förlängningar av marin- och flygvapenkurserna.
Sådana förlängningar har betydelse för såväl skolorganisationens
omfattning som personalbehovet vid försvarsgrenarna. På nu av överbefälhavaren
förebragt material är jag inte beredd att tillstyrka någon
förlängning av de tekniska kurserna utan föreslår att dessa tills vidare
bibehålies vid nuvarande längd. Jag har emellertid intet att erinra mot
att nuvarande tekniska kurser vid marinen sammanföres till en enda om
högst 18 månaders längd. Det är min avsikt att låta utföra kompletterande
utredning i fråga om de tekniska kursernas anordnande. Till marinintendenturkursernas
framtida ställning tar jag i överensstämmelse med
principbeslutet icke nu ställning.

Beträffande marinens och flygvapnets allmänna kurser bör, såsom föreslagits,
nuvarande kursordning bibehållas. Till frågan om utformningen
av den beslutade allmänna kursen för arméofficerare torde ställning få
tagas senare.

Kurtgl. Muj:ts proposition nr 110 år 1961

75

Såsom namn på den gemensamma högskolan förordar jag, i enlighet
med överbefälhavarens förslag, krigshögskolan.

Vad därefter gäller den personella organisationen av den nya högskolan
vill jag för egen del anföra följande.

Skolan bör såsom föreslagits bestå av chef m. m., skolstab samt tre utbildningslinjer,
nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

För skolchefen bör såsom föreslagits av överbefälhavaren avses en beställning
i lönegrad Bo 4. överbefälhavarens förslag att skolchefen skulle
biträdas av två regementsofficerare -— placerade i lönegrad A 26/24 — kan
jag icke tillstyrka. Jag föreslår, att högskolechefen närmast skall biträdas
av en regementsofficer, stabschef i Br 1, med uppgift tillika att biträda
högskolechefen vid samordning av undervisningen mellan olika linjer.
Skolchefen och stabschefen bör tillsättas oberoende av försvarsgren. — Hos
skolchefen bör såsom föreslagits placeras en kontorist såsom sekreterare;
för ändamålet bör avses en tjänst i Ae 9.

För skolans stab beräknar jag i övrigt följande personalbehov.

Av officerare och underofficerare bör ingå en adjutant — högskoleutbildad
kapten —- i År 21, en förvaltningsofficer och en bibliotekarie, båda
pensionerade officerare i A: 24, en förvaltningsunderofficer i A: 17 och en
expeditionsunderofficer — på aktiv stat — i År 13. Inrättandet av den
av överbefälhavaren föreslagna arvodesbefattningen för en expeditionsofficer
tillstyrker jag sålunda inte. Mitt förslag innebär i förhållande till
nuläget en minskning med en aktiv och en arvodesanställd underofficer.
Här torde också böra erinras om att en nu befintlig befattning som förste
kansliskrivare i Ae 12 vid KHS icke har någon motsvarighet i den nya
skolans organisation vare sig enligt överbefälhavarens eller enligt mitt
förslag.

Behovet av skrivbiträdespersonal beräknar jag, skolchefens sekreterare
oräknad, till 14 befattningar, av vilka en kontorist i Ae 9, två kanslibiträden
i Ao 7 och ett biblioteksbiträde i Ae 7, fem kontorsbiträden i
Ao 5 och fem biträden i reglerad befordringsgång. Därutöver bör upptagas
en kanslibi trädest jänst i Ae 7, motsvarande en nu på staten för KHS
uppförd tjänst, vilken övergångsvis må bibehållas.

För vaktmästargöromål bör räknas med fyra underbefäl i År 11/9, av
vilka dock en bör hållas vakant och ersättas med en vaktmästartjänst i
Ae 7 så länge nuvarande innehavare av en sådan tjänst vid KHS kvarstår.
Detta innebär i förhållande till nuläget en ökning med en befattning
och i förhållande till överbefälhavarens förslag en minskning med två befattningar.
För att motverka en personalökning för krigsmakten sedd som
helhet bör i samband härmed indragas tre underbefälsbeställningar vid
flottan.

Slutligen bör för bevakning av och inpasseringskontroll vid högskolans
byggnader såsom överbefälhavaren föreslagit tillkomma tre underbefäl så -

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

som vaktchefer. Dessa underbefäl, som icke har någon motsvarighet i nuvarande
skolorganisationer, bör tills vidare kommenderas ur försvarsgrenarna,
varigenom bland annat möjligheterna att infoga dem i en eventuell
framtida bevakningsorganisation för försvarets anläggningar i Stockholm
underlättas.

Det torde tå ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare
organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigshögskolan inom
ramen för nu angiven personaluppsättning.

En sammanställning av personalorganisationen vid genomförande av
vad jag nu förordat beträffande personal för ledning och stabsorganisation
in. m. framgår av bilaga A.

Vad därefter gäller lärarbehovet vill jag anföra följande.

För linjecheferna skulle enligt överbefälhavarens förslag avses tre beställningar
i Bo 1. Jag kan inte biträda detta förslag utan föreslår placering
i Ao 26. Linjechef bör ha undervisningsskyldighet; för chefen för
armélinjen räknar jag härvid med undervisning i av överbefälhavaren föreslagen
omfattning, för cheferna för marin- och flyglinjerna bör den däremot
vara av större omfattning än som föreslagits. Linjechef bör, vad
gäller rätt till utbildningsarvode, likställas med heltidstjänstgörande lärare.

Om man bortser från linjecheferna skall enligt överbefälhavarens förslag
antalet heltidstjänstgörande militära lärare för nästa budgetår utgöra
36, av vilka 19 för armélinjen, 10 för marinlinjen och 7 för flyglinjen,
innebärande en ökning med sammanlagt 7 befattningar. Vidare skulle tillkomma
2 befattningar för civilmilitära lärare och 2 befattningar för civila
lärare — mot för närvarande icke någon dylik befattning. För egen del
föreslår jag, att antalet heltidstjänstgörande militära lärare bestämmes till
sammanlagt 33. Jag tillstyrker härvid en ökning av antalet lärare med två
heltidstjänstgörande vid vardera armélinjen och flyglinjen. Jag vill härvid
erinra om att fråga är om dels utökad undervisning, dels ur lärarsynpunkt
mer tidskrävande undervisning, dels ock en relativ minskning av
antalet deltidstjänstgörande lärare. Beträffande övriga föreslagna befattningar
för heltidstjänstgörande lärare vill jag föreslå inrättande av två
lektorstjänster i lönegrad Ao 26/24, en för matematik och en för teleteknik
m. m. Dessa tjänster, vid vilka icke bör utgå särskilt arvode, bör icke
knytas till viss undervisningslinje.

Vad överbefälhavaren anfört i fråga om undervisningsskyldigheten för
militära lärare lämnar jag utan erinran. Riktpunkten beträffande de civila
lärarnas undervisningsskyldighet bör vara vad som gäller för läroverkslektor,
dock att hänsyn skall tas dels till att undervisningen här är mer
kvalificerad, dels att utöver undervisningen kan ifrågakomma andra uppgifter,
exempelvis deltagande i tillämpningsövningar.

Vid bifall till vad jag nu förordat kommer för nästa budgetår vid den
nya högskolan att finnas tre linjechefer och 35 heltidstjänstgörande lärare.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

77

En sammanställning över den av mig nu föreslagna organisationen i
nämnda hänseenden framgår av bilaga B.

På skolans stat bör utöver linjecheferna upptagas samtliga föreslagna
lärarbefattningar utom 4, vilka jag föreslår skola såsom för närvarande
bestridas kommenderingsvägen. De nämnda 4 befattningarna avser specialämnen,
för vilka nu är kommenderade som heltidstjänstgörande lärare
en kapten ur vardera ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna
och marinintendenturkåren.

De på skolans stat upptagna lärarna bör placeras i lönegrad så, att 3
förste lärare i strategi samt vid armélinjen 5, vid marinlinjen 2 och vid
flyglinjen 2 kurschefer placeras i lönegrad År 26 eller År 24. övriga militära
lärare bör placeras i lönegrad År 24 eller År 21.

Antalet heltidstjänstgörande linjechefer och lärare vid den nya högskolan
kommer enligt mitt förslag att överstiga motsvarande antal vid nuvarande
högskolor med 9. Till en del — närmast vad gäller linjecheferna
— kan denna personalökning anses kompenserad genom bortfallet
av nuvarande tre skolchefer. För att ytterligare begränsa personalökningen
för krigsmakten sedd som helhet föreslår jag vidare, i viss anslutning till
vad överbefälhavaren framfört, indragning av tre till högskoleundervisningen
icke anknutna officersbeställningar, varav en vid flottan och två
vid flygvapnet.

Härvid skulle antalet officersbeställningar vid försvaret genom högskolans
tillkomst öka med sammanlagt tre.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att i reglemente för den nya krigshögskolan
och vid meddelande av dispositionsföreskrifter för vederbörliga
anslag närmare reglera frågor om antalet kurser och deras längd, kommenderingar
av lärare, elever m. fl., undervisningsskyldighet för lärare
in. m.

Sammanfattningsvis skulle på skolans stat för nästa budgetår uppföras
följande ordinarie tjänster, nämligen 1 chef Bo 4, 1 stabschef Br 1, 3 linjechefer
Ao 26, 12 militära förste lärare eller kurschefer År 26 eller År 24,
2 lektorer Ao 26 eller Ao 24, 17 militära lärare År 24 eller År 21, 1 kapten
(adjutant) År 21, 1 fanjunkare (motsvarande) År 13, 4 rustmästare (motsvarande)
eller överfurirer (motsvarande) År 11 eller År 9, varav dock
en tills vidare skall hållas vakant, 2 kanslibiträden Ao 7 och 5 kontorsbiträden
Ao 5. Vidare hör upptagas följande arvodesbefatlningar för
pensionerad personal, nämligen en förvaltningsofficer A: 24, en bibliotekarie
A: 24 och en förvaltningsunderofficer A: 17. Slutligen bör av ickeordinarie
personal beräknas följande, nämligen 2 kontorister Ae 9, ett biblioteksbiträde
Ae 7, ett kanslibiträde Ae 7, 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål
i reglerad befordringsgång (varav eu telefonist) samt en vakt -

78

Kiinyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

mästare Ae 7. Kanslibiträdestjänsten i Ae 7 skall bibehållas övergångsvis
och må icke uppehållas. Vaktmästartjänsten bör vara inrättad endast så
länge den innehas av nuvarande innehavare av en motsvarande tjänst vid
KHS.

I samband med att de nu angivna tjänsterna inrättas bör indragas de
tjänster, som avses för de nuvarande högskolorna, samt därutöver ytterligare
ett antal tjänster. Härvid bör för arméns del indragas dels alla de
befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda under KHS,
dels en fanjunkare vid kavalleriet och en rustmästare vid Al; innehavarna
av sistnämnda två beställningar är nu kommenderade till KHS. För
marinens del bör indragas dels alla de befattningar, som nu på personalförteckningarna
är uppförda under KSHS, dels en kapten vid kustartilleriet
samt en kapten, eu flaggunderofficer och en högbåtsman vid flottan,
vilken personal nu är kommenderad till KSHS, dels en kommendörkapten
av 2. graden och tre högbåtsmän vid flottan. För flygvapnets del bör indragas
dels alla befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda
under FKHS, dels följande för FKHS avsedda officersbeställningar
vid flygvapnet, nämligen en chef för flygkrigshögskolan Bo 3, en överstelöjtnant
eller major, en major, en major eller kapten och en kapten, dels
två kaptener vid flygvapnet. Hemställan om dessa ändringar beträffande
försvarsgrenarnas personalförteckningar göres vid anmälan av vederbörande
avlöningsanslag.

Till varje linjechef och militär lärare vid den nya högskolan — sammanlagt
således 36 befattningshavare — bör utgå ett utbiidningsarvode av
2 400 kronor; vid de nuvarande högskolorna finnes sammanlagt 24 arvoden
av i allmänhet denna storlek, vilka kan indragas. Därjämte bör, såsom
nu är fallet vid KHS, utgå två utbildningsarvoden om vardera 960 kronor
till vissa repetitörer. Förslaget angående utbildningsarvoden bör icke anses
innefatta ställningstagande till denna avlöningsforms användande på längre
sikt. — Vidare bör för adjutanten beräknas ett stabsarvode om 960 kronor.

Även i fortsättningen kommer för den militära högskoleundervisningen,
oaktat antalet heltidstjänstgörande lärare ökat, att erfordras ett antal deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare. Jag beräknar härför ett belopp
av 240 000 kronor, innebärande någon minskning i förhållande till vad
som för närvarande avses för detta ändamål.

För tillgodoseende av behovet av tillfällig skrivhjälp, viss personalförstärkning
vid biblioteket under omorganisationen m. m. räknar jag under
icke-ordinarieposten med ett belopp av 10 000 kronor.

Vid överföringen av personal från de nuvarande högskolorna till den
nya högskolan torde det i vissa fall bli aktuellt att vissa befintliga tjänster
föres på övergångsstat eller övergångsvis kvarstår i organisationen. Det
bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom liksom att i
övrigt meddela erforderliga föreskrifter för genomförande av organisations -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

79

förändringen. Från de anslag som för nästa budgetår anvisas för krigshögskolan
bör jämväl bestridas utgifterna vid nuvarande högskolor intill
dess den nya högskolan träder i verksamhet.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle för nästa budgetår erfordras
ett avlöningsansiag för den nya högskolan av 1 916 000 kronor. Anslaget
bör fördelas på olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande
hemställan. Samtidigt bör försvarsgrenarnas avlöningsansiag minskas
med sammanlagt 1 780 000 kronor, varav för armén 828 000 kronor, för
marinen 524 000 kronor och för flygvapnet 428 000 kronor.

Rörande anslaget till de löpande omkostnaderna vill jag, i anslutning
till vad civilförvaltningen anfört, förorda att till sjukvård anvisas 8 000
kronor. Från posten till reseersättningar bör, såsom civilförvaltningen förordat,
bestridas för personal, som avlönas från skolan, samtliga hithörande
kostnader men för elever endast kostnader för i utbildningen ingående
resor. Utgifterna under posten beräknar jag med denna förutsättning för
nästa budgetår till 200 000 kronor. Med hänsyn till att i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 258) i skolans omkostnadsanslag preliminärt inräknats
ett belopp av 520 000 kronor för detta ändamål samtidigt som motsvarande
försvarsgrensanslag frånräknats ett belopp av ungefär denna storlek
bör dock posten för nästa budgetår formellt upptagas till 520 000
kronor. För bränsle, lyse och vatten bör beräknas av överbefälhavaren
föreslaget belopp, 90 000 kronor. Till övriga expenser bör anvisas 150 000
kronor eller ett något lägre belopp än det begärda. Här avsedda omkostnader
bör uppföras under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Krigshögskolan:
Omkostnader, vilket således bör upptagas till 768 000 kronor. Utgifterna
vid den nya högskolan för här angivna ändamål motsvaras av
besparingar av samma storleksordning under försvarsgrenarnas anslag.

Vidare bör, i enlighet med överbefälhavarens förslag, anvisas ett reservationsanslag
benämnt Krigshögskolan: övningar av 600 000 kronor. Beloppet
motsvarar i stort sett för motsvarande ändamål för närvarande anvisade
medel.

För anskaffning av inventarier och andra engångskostnader i samband
med övertagandet av de nya skollokalerna har överbefälhavaren beräknat
sammanlagt 768 500 kronor, varav huvuddelen skulle anvisas för nästa
budgetår. Vissa begränsningar av det härför erforderliga beloppet synes
kunna göras, bland annat torde icke någon konlorstryckerimaskin böra
anskaffas innan resultaten av pågående utredning rörande hjälptryckerianläggningar
föreligger och prövats av Kungl. Maj :t. Sammanlagt bör för
hithörande ändamål beräknas ett belopp av 700 000 kronor, vilket i sin
helhet bör anvisas för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag
benämnt Krigshögskolan: Inventarier in. in.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för krigshögskolan i enlighet med vad jag i det föregående
anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av de i det föregående föreslagna personalförändringarna
vidtaga erforderliga övergångsåtgärder;

c) godkänna följande avlöningsstat för krigshögskolan, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 109 300

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................... 22 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................... 329 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 86 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 345 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 23 800

Summa kronor 1 916 000

d) till Krigshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 1 916 000 kronor;

e) till Krigshögskolan: Omkostnader för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 768 000 kronor;

f) till Krigshögskolan: Övningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor;

g) till Krigshögskolan: Inventarier m. m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

[6] Försvarsdepartementet: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 1 379 000 1 369 993

1960/61 (statsliggaren s. 165) 1 424 000

1961/62 (förslag) ............... 1 540 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 1 610 000 kronor.

Jag får nu framlägga slutligt förslag rörande medelsbehovet under förevarande
anslag för nästa budgetår.

81

Kungl. Maj ds proposition nr 110 är 1961

Jag föreslår, att en ny tjänst för budgetsekreterare i ABr 25 inrättas
för departementets organisationsavdelning.

I det föregående (punkten 1) bär jag framlagt förslag om att de arbetsuppgifter
rörande tryckning och förrådshållning av publikationer in. m.
som för närvarande ankommer på försvarets kommandoexpeditions bokdetalj
från och med nästa budgetår skall åläggas försvarets civilförvaltning.
Vid bifall härtill bör tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare
— en i A: 27 och två i A: 24 — två underofficersbefattningar i
A: 17 samt tjänster för en förrådsförman i Ae 9 och en förrådsman i Ag 8
utgå vid kommandoexpeditionen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i årets statsverksproposition
föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma
frågor beräknar jag vidare medel för uppflyttningar av tjänster
för en kontorist i Ao 9 till kansliskrivare i Ao 10 och ett kanslibiträde i
Ae 7 till kontorist i Ae 9.

Anslagsposten till ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft bör
uppräknas främst med hänsyn till inträffade lönehöjningar.

Med beaktande av det nu anförda samt av 1960 års lönereglering, löneklassförändringar
samt belastningen på olika anslagsposter beräknar jag
förevarande anslag till 1 540 000 kronor med den fördelning på olika poster
som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagsökningen utgör 116 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarsdepartementet, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ...................................

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ...............................

5. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ..........................................

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...................................................

Summa kronor 1 540 000

H ilning till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

51 000
710 000

70 000

1 920

130 000
245 000
313 080

19 000

ö—1827 Öl

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 540 000 kronor.

[7] Försvarsdepartementet: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 117 000 137 954

1960/61 (statsliggaren s. 166) 117 000

1961/62 (förslag) ............... 140 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 140 000 kronor.

Med hänsyn främst till belastningen å anslagsposterna till resor och till
publikationstryck föreslår jag, att anslaget höjes med 23 000 kronor till
140 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

[8] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 5 065 000 4 966 470

1960/61 (statsliggaren s. 166) 5 170 000

1961/62 (förslag) ............... 6 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 5 980 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 24/s och 26/io 1960) hemställer, att anslaget
höjes med 836 000 kronor.

. .i ,, . , , Ökning Minskning

1. Personalbehov i samband med övertagandet av

vissa av försvarets socialbyrås uppgifter
1 byrådirektör Ae 24, 1 förste byråsekreterare
Ae 23, 2 förste byråsekreterare Ae 21, 2 assistenter
Ae 15, 1 kanslibiträde Ao 7 samt 2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål

183 996

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

83

ökning Minskning

2. Omorganisation av hålkortscentralen

1 byråintendent Ae 21 — förste byråintendent
Ae 23, 1 byråassistent Ae 19, 1 assistent Ae 17,

1 assistent Ae 15, 1 assistent Ae 13 och 2 assistenter
Ae 12 ................................................... 114 768

1 förste maskinoperatör Ae 12 — assistent Ae 12,

1 maskinoperatör Ae 10 — tekniker Ae 10, 1

maskinoperatör Ae 9 — kontorist Ae 9 och 1
maskinoperatör Ae 7 — kanslibiträde Ae 7 ........

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål utgår ... 22 400

3 maskinoperatörer Ae 10, 1 maskinoperatör Ae 9,

2 maskinoperatörer Ae 7 och 4 maskinbiträden

Ae 5 utgår den 1 januari 1962 ........................ 63 594

3. övriga personalförändringar

a. Lönebyrån

3 kontorister Ao 9 — kansliskrivare, vikariats lön

Ae 10 ................................................ 2 268

b. Kameralbyrån

1 förste byråsekreterare Ao 21 — Ao 23 ......... 2 784

1 förste förrådsman Ae 8 .............................. 13 080

1 tekniker Ae 9 utgår ................................. 13 788

1 förrådsman Ao 7 — tekniker Ae 9 ............... 1 344

c. Revisionsbyrån

1 förrådsman Ae 7 — förste förrådsman Ae 8 ... 636

1 amanuens i reglerad befordringsgång utgår ... 24 348

d. Juridiska byrån

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ............ 1 344

1 kontor sbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ao 7 ... 1224 4 5 6 7 8 9

4. Arvode till organisationsföredragande ................. 1 200

5. Lönegradsuppflyttningar enligt prop. 1960: 151 ... 57 046

6. Löneklassuppflyttningar m. m......................... 30 469

7. 1960 års lönereglering .................................... 536 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ...... 4 620

9. Avrundning m. m........................................... 9 351

960 130 124 130

+ 836 000

84

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1961

Motiv

1. Efter förslag i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 302—307)
har riksdagen fattat beslut om avveckling av försvarets socialbyrå samt
om överförande av huvuddelen av byråns uppgifter till försvarets civilförvaltning.
Kungl. Maj:t bemyndigades i samband härmed att meddela de
närmare föreskrifter som erfordrades för genomförande av ifrågavarande
omorganisation. Med överlämnande av en inom försvarets civilförvaltning
utarbetad promemoria med synpunkter och förslag i anledning av vad i
förenämnda proposition anförts beträffande avveckling av försvarets socialbyrå
har civilförvaltningen den 15 juni 1960 ingivit förslag till åtgärder i
ämnet. Kungl. Maj :t har sedermera den 15 september 1960 förordnat, att
försvarets socialbyrå skall nedläggas med utgången av mars 1961 samt att
därvid, vad beträffar fördelningen av byråns arbetsuppgifter, till försvarets
civilförvaltning skall överföras huvuddelen av dessa uppgifter, nämligen
ärenden rörande familjebidrag, ersättningsfyllnad till i militärtjänst skadade,
värnpliktslån, civilanställningsförmåner och civilanställningsutbildning.
Vidare har föreskrivits, att byrån åliggande återstående uppgifter,
d. v. s. rekryteringsverksamheten, skall överföras till försvarsgrenscheferna
(inspektören för kustartilleriet) i vad denna verksamhet angår den egna
försvarsgrenen (kustartilleriet), dock att försvarets civilförvaltning skall
äga vissa samordnande och granskande uppgifter i vad avser den med
rekryteringen förenade upplysningsverksamheten. Kungl. Maj :t har slutligen
medgivit att för handläggning inom civilförvaltningen av de nytillkommande
ärendena må från och med den 1 april 1961 tills vidare under
budgetåret 1960/61 utöver vad som föreskrives i gällande personalförteckningar
finnas inrättade vissa i beslutet närmare angivna extra ordinarie
tjänster.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslår civilförvaltningen i
anledning av överförandet till ämbetsverket av förutnämnda arbetsuppgifter
inrättande av sammanlagt nio nya tjänster. För kanslibyrån, till vilken
ärenden rörande familjebidrag och värnpliktslån avses skola föras, beräknas
sålunda följande nya tjänster, nämligen för en byrådirektör i Ae 24,
en förste byråsekreterare i Ae21, två assistenter i Ae 15 och ett kanslibiträde
i Ao 7. För lönebyrån, inom vilken på civilförvaltningen ankommande
ärenden rörande rekryterings- och civilans tällningsverksamheten
avses skola handläggas, beräknas vidare tjänster för en förste byråsekreterare
i Ae 23 och för en förste byråsekreterare i Ae 21. Slutligen avses för
den för kansli- och lönebyråerna gemensamma skrivcentralen en ny tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom en dylik tjänst för
registratorsexpeditionen. Härjämte föreslås vissa jämkningar i kansli- och
lönebyråernas organisation. Sålunda förutsättes en helt ny sektion — värnpliktslönesektionen
— skola tillkomma inom kanslibyrån.

De av civilförvaltningen föreslagna tjänsterna överensstämmer i huvud -

85

Kitngl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

sak med de preliminära personalberäkningar som redovisades vid förra
årets principbeslut angående avveckling av socialbyrån (prop. 1960: 1, bil.
6, s. 304). Preliminärt beräknades dock en amanuensbefattning i stället
för en förste byråsekreterare i Ae 21 för lönebyrån samt tre tjänster för
skriv- och kontorsgöromål i stället för två och en tjänst för kontorist i
Ae 9 i stället för kanslibiträde.

2. Såsom anmäldes till 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 110)
har Kungl. Maj :t den 11 december 1959 bemyndigat civilförvaltningen att
teckna kontrakt angående förhyrande av en databehandlingsmaskin, typ
IBM 1401. Ämbetsverket upplyser, att ifrågavarande maskin beräknas
kunna levereras omkring den 1 oktober 1961. För närvarande utgöres personalen
vid civilförvaltningens hålkortscentral av tre befattningshavare för
planeringsarbete och 21 befattningshavare för det maskinella halkortsarbetet.
Sistnämnda befattningshavare är indelade i grupper, som var och
en tilldelats viss arbetsuppgift i form av en hålkortsrutin. Civilförvaltningen
framhåller, att vid övergång från nuvarande hålkortsmaskiner till
elektroniskt databehandlingssystem, IBM 1401, erfordras i första hand en
såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av planeringsarbetet. Tills
vidare räknar ämbetsverket med att planeringsavdelningen bör bestå av
— förutom en förste byråintendent i lönegrad 23 — en byråassistent, fyra
assistenter, en tekniker samt en kontorist.

Det maskinella arbetet avses skola utföras a en maskindetalj, bestående
av två enheter — 1401-gruppen och hålkortsgruppen. Civilförvaltningen
anför härom.

För 1401-gruppen erfordras sex tjänstemän, vilka skola bilda två arbetslag
om vartdera tre man. Åt varje lag avses skola uppdragas ett flertal
rutiner, som måste behandlas i maskinen. Av varje lag måste krävas
kännedom om alla rutiner. Varje i laget ingående enskild operatör måste
ha betydande maskin- och programmeringskunskaper för att kunna
penetrera ett program och redigera om detsamma, därest så erfordras. För
ifrågavarande arbetsuppgifter beräknar civilförvaltningen, förutom en
assistent i Ae 17 som chef "för detaljen, fyra assistenter och två maskinoperatörer.

Hålkortsgruppen skall i vissa fall framtaga delresultat av databehandlingsarbetet
och kommer därför ej att belastas med maskinbeai betningar
av kvalificerad natur. Kraven på hålkortsoperatörerna bli sålunda icke
så stora. Vissa uppgifter av statistisk art komma dock fortfarande att
bearbetas hålkortsmässigt. Denna grupp bör bestå av två maskinoperatörer
och två maskinbiträden.

Civilförvaltningen anser det nödvändigt att åstadkomma befordringsmöjligheter
för personalen vid hålkortscentralen och hävdar, att ett antal
i och för sig relativt likvärdiga tjänster med hänsyn härtill bör differentieras
i lönehänseende. Mot bakgrunden härav föreslår ämbetsverket, att
följande tjänster tillkommer, nämligen eu för förste byråintendent i Ae 23,
eu för byråassistent i Ac 19, sex för assistent, av vilka eu i Ae 17, en i Ae 15,

«(>

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1901

en i Ae 13 och tre i Ae 12, en för tekniker i Ae 10, en för kontorist i Ae 9
och en för kanslibiträde i Ae 7. I anslutning härtill anses följande tjänster
i nuvarande organisation kunna utgå, nämligen en för byråintendent i
Ae21, en för förste maskinoperatör i Ae 12, fyra för maskinoperatör i
Ae 10, två för maskinoperatör i Ae 9, tre för maskinoperatör i Ae 7, fyra
för maskinbiträde i Ae 5 samt två för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Av de utgående tjänsterna säges emellertid sex för maskinoperatör,
av vilka tre i Ae 10, en i Ae 9 och två i Ae 7, samt fyra tjänster för maskinbiträde
böra bibehållas under en kortare övergångstid. Civilförvaltningen
utgår från att de kan indragas från och med den 1 januari 1962. Sammanfattningsvis
innebär den föreslagna nya organisationen, att elva nya tjänster
tillkommer, medan 17 utgår. Civilförvaltningen beräknar den årliga
minskningen av avlöningskostnaderna vid genomförd organisation till
31 500 kronor.

3. a. Vid lönebvråns avlöningscentral, till vilken avlöningsuträkning
och avlöningsutbetalning av tjänstemannalönerna inom försvaret är centraliserad,
utföres det manuella uträkningsarbetet av sex kontorister i
A 9. Med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar anses tre kontorister
i lönehänseende böra givas ett försteg framför de övriga. På grund av pågående
utveckling i vad avser den centraliserade avlöningsuträkningen bör
emellertid några nya ordinarie tjänster icke tillskapas utan innehavarna
av åsyftade tre kontoristtjänster bör i stället beredas vikariatslöneförordnande
såsom kansliskrivare i lönegrad 10.

b. Förslaget om uppflyttning av tjänsten för förste byråsekreterare,
vilken är placerad å kameralbyrån och avses för ärenden rörande lägeroch
manskapskassor, har även framförts för innevarande budgetår (prop.
1960: 1, bil. 6, s. 106).

I samband med utflyttning av civilfövaltningens blankettförråd till ett
under byggande varande förråd i Solvalla beräknas det nya blankettförrådet
komma att omfatta omkring 50 % fler blanketter än det nuvarande.
På grund härav erfordras enligt civilförvaltningen personalökning med en
förste förradsman i Ae 8. Innehavaren av tjänsten säges även böra kunna
tjänstgöra som bilförare.

En tjänst för tekniker i Ae 9 vid blankettkontorets tryckeri kan utgå
på grund av rationalisering.

Föreståndare för ämbetsverkets skrivmaterielförråd är för närvarande
förrådsman i Ao 7. Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör i stället för
befattningen avses en tekniker i Ae 9.

c. Till följd av rationalisering inom revisionsbyrån kan en tjänst för
amanuens i reglerad befordringsgång indragas från och med nästa budgetår.

För föreståndare för revisionsbyråns räkenskapsarkiv finnes en tjänst
för förradsman i Ae 7. Göromålen bestrides emellertid av innehavaren av
en på övergångsstat förd tjänst för expeditionsvakt i Ao 7, varvid förråds -

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

87

mannatjänsten hålles vakant. Civilförvaltningen föreslår, att förrådsmannatjänsten
med hänsyn till arbetsuppgifterna utbytes mot tjänst för förste
förrådsman i Ae 8.

d. Med hänsyn till arten och omfattningen av arbetsuppgifterna bör
en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 och en för kontorsbiträde i Ao 5, vilka
är placerade vid patentsektionens expedition respektive indrivningsdetaljen,
böjas till kontorist i Ae 9 respektive kanslibiträde i Ao 7. Förslaget om
böjning av kontorsbiträdestjänsten har framförts tidigare (prop. 1960: 1,
bil. 6, s. 107).

4. I propositionen 1960: 126 angående organisationen av den statliga
centrala rationaliseringsverksamheten, in. m. (s. 75) har bland annat framlagts
förslag om särskilt arvode till organisationsföredragande vid myndighet
utan egen särskild rationaliseringsavdelning. Mot förslaget har riksdagen
icke haft något att erinra. I enlighet härmed upptager civilförvaltningen
i sina medelsäskanden ett arvode om 1 200 kronor för ändamålet.

Civilförvaltningen anmäler, att under nästa budgetår ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål beräknas komma att uppfylla fordringarna för
att jämlikt gällande grunder för reglerad befordringsgång ifrågakomma
till tjänst för kontorsbiträde i Ao 5.

Slutligen anmäler ämbetsverket sin avsikt att låta anordna viss vidareutbildning
av personal vid verket. Civilförvaltningen förutsätter, att kostnaderna
härför kan bestridas från verkets avlönings- och omkostnadsanslag
och räknar icke med att någon uppräkning av dessa anslag för ändamålet
skall erfordras.

Departementschefen

Jag vilt erinra om att riksdagen efter förslag i 1960 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 302—307) fattat beslut om att försvarets socialbyrå skall
avvecklas samt att huvuddelen av byråns uppgifter skall överföras till
försvarets civilförvaltning. I samband härmed erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande
att utfärda de närmare föreskrifter som erfordrades för genomförande
av ifrågavarande omorganisation. I enlighet härmed har Kungl.
Maj :t den 15 september 1960 förordnat, att försvarets socialbyrå skall
nedläggas med utgången av mars 1961 samt att därvid huvuddelen av
byråns arbetsuppgifter skall överföras till försvarets civilförvaltning. I enlighet
härmed tillföres civilförvaltningen ärenden rörande familjebidrag,
ersättningsfyllnad till i militärtjänst skadade, värnpliktslån, civilanställningsförmåner
och civilanställningsutbildning. Byråns övriga uppgifter,
d. v. s. rekryteringsverksainheten, skall överföras till försvarsgrenscheferna
(inspektören för kustartilleriet) i vad verksamheten rör den egna försvarsgrenen
(kustartilleriet), dock att försvarets civilförvaltning skall äga vissa
samordnande och granskande uppgifter i vad avser den med rekryteringen
förenade upplysningsverksamheten.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

I anledning av överförandet till civilförvaltningen av förenämnda arbetsuppgifter
föreslår jag inrättande av nya tjänster i ämbetsverket för en
byrådirektör i Ae 24, en förste byråsekreterare i Ae 23, två förste byråsekreterare
i Ae 21, två assistenter i Ae 15, ett kanslibiträde i Ae 7 och två
biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Den
föreslagna personalförstärkningen överensstämmer med civilförvaltningens
förslag med undantag av att ämbetsverket räknat med en ordinarie kanslibiträdestjänst
i stället för en extra ordinarie.

I förhållande till personaluppsättningen vid socialbyråns normalorganisation
innebär förevarande förslag dels en ökning med en byrådirektör
i Ae 24 och två förste byråsekreterare i Ae 21, dels ock en minskning med
en byråchef i Bp 1, en förste byråsekreterare i Ae 23, tre amanuenser i
reglerad befordringsgång, en assistent i Ae 15, en kansliskrivare i Ae 10,
en expeditionsvakt i Ae 7 och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att Kungl. Maj :t
genom förenämnda bestämmelser den 15 september 1960 föreskrivit, att
inom kanslibyrån må finnas inrättad en värnpliktslönesektion.

Jag tillstyrker dkn föreslagna omorganisationen av hålkortscentralen
inom kameralbyrån. I anslutning till förslag av civilförvaltningen i skrivelse
den 15 februari 1961 bör därvid en tjänst för byrådirektör uppflyttas
från Ae 24 till Ae 26. I enlighet med civilförvaltningens förslag i petitaskrivelsen
räknar jag vidare från och med nästa budgetår med nya tjänster
för en förste byråintendent i Ae 23, en byråassistent i Ae 19, sex assistenter
— en i Ae 17, en i Ae 15, en i Ae 13 och tre i Ae 12 — en tekniker
i Ae 10, en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde i Ae 7. Följande tjänster
bör därvid utgå, nämligen för en byråintendent i Ae 21, en förste maskinoperatör
i Ae 12, nio maskinoperatörer — fyra i Ae 10, två i Ae 9 och tre
i Ae 7 — fyra maskinbiträden i Ae 5 samt två biträden för skriv- och
kontorsgöromål. Av de utgående tjänsterna bör emellertid sex för maskinoperatör,
av vilka tre i Ae 10, en i Ae 9 och två i Ae 7, samt de fyra
tjänsterna för maskinbiträde i Ae 5 övergångsvis kvarstå längst intill den
1 januari 1962.

Jag föreslår, att innehavarna av tre tjänster för kontorist i Ao 9 vid
lönebyråns avlöningscentral må förordnas att mot vikariatslön bestrida
göromål som ankommer på kansliskrivare i lönegrad Ae 10.

En tjänst för tekniker i Ae 9 vid blankettkonlorets tryckeri inom kameralbyrån
bör i enlighet med civilförvaltningens förslag indragas. Härjämte
föreslår jag indragning av en tjänst för revisor i Ao 19 vid revisionsbyrån.
Civilförvaltningen har för sin del föreslagit indragning av en amanuensbefattning.

Jag biträder förslaget att en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid juridiska
byråns patentsektion utbytes mot tjänst för kontorist i Ae 9. Jag kan likaledes
tillstyrka förslaget om utbyte av en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5
vid juridiska byrån mot tjänst för kanslibiträde i Ao 7.

89

Kungl. Maj:(s proposition nr 110 år 1961

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag slutligen med alt
en tjänst för kontor sbiträde i Ao 5 tillkommer vid ämbetsverket i utbyte
mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

I övrigt är jag inte beredd tillstyrka de av civilförvaltningen framförda
förslagen till tjänsteförändringar vid ämbetsverket för nästa budgetår. Jag
föreslår emellertid därjämte att en befattning för pensionerad officer,
mobiliseringsofficer i A: 24, uppflyttas till A: 27.

Enligt vad jag inhämtat har en tjänst för byråsekreterare i Ao 19 å
övergångsstat utgått, sedan innehavaren av tjänsten från och med den 1
juli 1960 erhållit högre ordinarie tjänst. Jag vill vidare erinra om att
Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1960:151, SU 143, rskr. 323) förordnat, att tjänster för två byråsekreterare
i Ao 19 och en revisor i Ao 19 skulle föras på övergångsstat.
Eu av tjänsterna för byråsekreterare har sedermera från och med den 1
januari 1961 utgått, varjämte revisorstjänsten från samma dag återförts
till ordinarie stat.

Jag beräknar under förevarande anslag i enlighet med civilförvaltningens
förslag ett särskilt arvode om 1 200 kronor till organisationsföredragande
inom ämbetsverket.

Civilförvaltningen har förutsatt, att kostnaderna för vidareutbildning av
personal vid verket skall bestridas från verkets avlönings- och omkostnadsanslag.
Jag vill emellertid erinra om att förslag sedermera framlagts i årets
statsverksproposition (bil. 6, s. 307—310) om att kostnaderna för dylik utbildning
skall bestridas från ett särskilt reservationsanslag Vidareutbildning
av viss civil personal.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande tryckning och 1''örrådshållning
av publikationer m. m. inom försvaret (punkt 1). I enlighet med
vad jag därvid anfört bör nya tjänster inrättas i försvarets civilförvaltning
för en förste byråintendent i Ao 23, en förste tryckeriassistent i Ae 19,
en assistent i Ael7, tre assistenter i Ae 15, en förrådsförvaltare i Ao 13,
en förrådsförman i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, fyra förrådsmän i
Ae eller Ag 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål, ävensom
arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad
underofficer i A: 17. Vid ämbetsverket kan därvid tjänster för en byråintendent
i Ao 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent
i Ae 16 och en förrådsmästare i Ao 12 utgå.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag beaktar
jag _ förutom tidigare nämnda personalförändringar m. in. — 1960 års
lönereglering, löneklassuppflyttningar m. m. samt belastningen på olika anslagsposter.
Anslaget beräknar jag för nästa budgetår till 6 000 000 kronor
med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande
hemställan.

90

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1961

Anslagshöjningen utgör 830 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarets civilförvaltning, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 380 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................... 29 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................... 3 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 2 172 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 328 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... 88 000

Summa kronor 6 000 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

[9] Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 1 194 000 1 156 574

1960/61 (statsliggaren s. 168) 1 234 000

1961/62 (förslag) ............... l 830 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 2 155 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 593 000
kronor.

Ökning Minskning

1. Övertagandet av arbetsuppgifter från försvarets

socialbyrå ..................................................... 13 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 91

ökning Minskning

2. Anskaffning av databehandlingssystem

a) Årliga kostnader

Hyra för anläggningen .............................. 430 100

Hyra för ytterligare en minnesenhet ........... 26 800

Hyra för återlämnade hålkortsmaskiner (från

1.1.1962) ................................................. 179 500

b) Engångskostnader

Tull och importkostnader ........................... 248 000

Bandrullar ............................................... 20 000

Luftkonditionering .................................... 15 000

Bandskåp in. m........................................ 15 000

Ombyggnad av hålkortsmaskiner ................. 16 000

Allmän varuskatt ...................................... 46 000

3. ökad kursverksamhet .................................... 7 500

4. Rabattavtal med järnvägsstyrelsen ................... 2 500

5. Belastningen å posten till publikationstryck ...... 2 000

6. Ersättning för uppvärmning av konstfackskolans

lokaler ........................................................ 50 000

7. ökade inkomster av bokbinderiverksamhet ........ 10 000

8. Avrundning ................................................... 400

837 400 244 400

+ 593 000

Motiv

1. Vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag i det föregående
har en kortfattad redogörelse lämnats för de ärendesgrupper som vid försvarets
socialbyrås avveckling skall överföras till civilförvaltningen. Ämbetsverket
beräknar det ökade medelsbehovet för omkostnader i samband härmed
till sammanlagt 13 000 kronor. Av detta belopp hänför sig 8 000 kronor
till reseverksamhet och 5 000 kronor till expenser. För innevarande budgetår
har under socialbyråns omkostnadsanslag anvisats 6 000 respektive
21 000 kronor för angivna ändamål.

2. Genom beslut den 11 december 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t försvarets
civilförvaltning att teckna kontrakt angående förhyrande av en
databehandlingsmaskin, typ IBM 1401. I det föregående under civilförvaltningens
avlöningsanslag har redovisats förslag angående omorganisation
av ämbetsverkets hålkortscentral med anledning av övergången till elektroniskt
databehandlingssystem.

Den årliga hyreskostnaden för den nya anläggningen uppgår till 573 500
kronor. Civilförvaltningen antar emellertid, att maskinen kommer att levereras
först den 1 oktober 1961, och beräknar därför medelsbehovet för nästa
budgetår till 430 000 kronor. Den beställda anläggningen är försedd med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

92

en minnesenhet. Sedermera har leverantören meddelat, att anläggningen
kan byggas ut och utrustas med ytterligare minnesenheter, var och en om
4 000 positioner. Den årliga kostnaden för ytterligare en minnesenhet uppgår
till 35 700 kronor. För nästa budgetår skulle erfordras 26 800 kronor.
Beträffande fördelarna med ytterligare en minnesenhet anför ämbetsverket
följande.

Vid verkställda undersökningar beträffande de vinster, som kunna ernås
vid en dylik utbyggnad av anläggningen, har konstaterats, att enbart i fråga
om två av civilförvaltningens egna arbetsrutiner uppkommer en besparing
med tillsammans 44 000 kronor för år, eller alltså väsentligt mera än en
årshyra för utbyggnaden. I fråga om de arbeten, som utföras för andra
myndigheters räkning och som även komma att behandlas i anläggningen,
innebär en större minneskapacitet vidgade möjligheter i planeringen och
även i detta fall mindre maskinkostnader. Belastningen minskar och härigenom
uppkomma möjligheter att utnyttja anläggningen för ytterligare
arbetsuppgifter.

Civilförvaltningen har ansett ytterligare lönsamhetsberäkningar beträffande
driftskostnaderna erforderliga. Dylika beräkningar pågå för närvarande
och ämbetsverket avser att anmäla resultatet härav i särskild ordning.
Civilförvaltningen anser sig dock redan nu kunna konstatera, att
anskaffningen av ytterligare en minnesenhet är så ekonomiskt lönande, att
ämbetsverket finner sig böra föreslå, att anläggningen kompletteras i nyssnämnt
hänseende.

Utöver de årliga kostnaderna tillkommer vissa engångskostnader, sammanlagt
uppgående till 360 000 kronor. Sålunda uppgår tull- och importkostnaderna
för databehandlingsmaskinen till 233 000 kronor och för en
extra minnesenhet till 15 000 kronor, kostnader för första uppsättning
bandrullar utgör 20 000 kronor, för luftkonditionering av anläggningen
erfordras 15 000 kronor, kostnader för anskaffning av bandskåp, vagnar
och övrig inredning uppgår till 15 000 kronor samt för ombyggnad av kvarvarande
hålkortsmaskiner till samma teckenrepresentation som databehandlingsmaskinen
beräknas 16 000 kronor. Kostnaderna för allmän varuskatt
beräknas slutligen till 46 000 kronor.

Till följd av anskaffningen av databehandlingsanläggningen blir efter
viss övergångstid en del av de nuvarande hålkortsmaskinerna obehövliga.
Civilförvaltningen räknar med att ifrågavarande maskiner skall kunna
återlämnas den 1 januari 1962. De inbesparade hyreskostnaderna härför
beräknas under budgetåret 1961/62 uppgå till 179 500 kronor.

Då databehandlingsanläggningen i stor utsträckning även skall användas
för andra ändamål än civilförvaltningens egna arbetsuppgifter bör enligt
ämbetsverket måhända övervägas, huruvida icke kostnaderna till viss de!
bör bestridas från andra anslag.

3 och 4. Kursverksamheten, exempelvis i vad avser kassatjänst, har
ökat i omfattning. Till följd härav beräknas medelsbehovet för resor öka
med 7 500 kronor. Å andra sidan väntas i anslutning till avtal med järn -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

93

vägsstyrelsen angående transporter på järnväg för försvaret en besparing
på omkring 2 500 kronor uppkomma.

5. Med hänsyn till belastningen under de tre sistförflutna budgetåren
föreslår civilförvaltningen, att anslagsposten till publikationstryck minskas
med 2 000 kronor.

6. För uppvärmning av konstfackskolans lokaler inflyter numera ersättning.
Den beräknas för nästa budgetår till 50 000 kronor.

7. Inkomsterna av bokbinderiverksamhet har ökat. För nästa budgetår
beräknas inkomsterna uppgå till 40 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 10 000 kronor.

Departementschefen

Civilförvaltningen har under förevarande anslag räknat med ökningar
av medelsbehovet om sammanlagt 593 000 kronor. Av detta belopp har
360 000 kronor beräknats för utgifter av engångsnatur, huvudsakligen avseende
kostnader för förhyrande av databehandlingsmaskin, typ IBM 1401.

För egen del föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
1 830 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 596 000 kronor. Jag
förutsätter härvid, att samtliga kostnader för civilförvaltningens databehandlingsanläggning
och hålkortsutruslning m. in. — i vart fall tills
vidare — skall bestridas från förevarande anslag, oaktat anläggningen i
stor utsträckning även kommer att användas för andra ändamål än civilförvaltningens
egna arbetsuppgifter. Vid anslagsavvägningen beaktar jag
vidare, att anslagsposten till bränsle med hänsyn till belastningen bör uppräknas
med 10 000 kronor. Det ökade medelsbehovet för kursverksamhet
uppskattar jag till 2 500 kronor i stället för föreslagna 7 500 kronor och
förutsätter därvid — som jag berört vid anmälan av civilförvaltningens
avlöningsanslag — att kostnaderna för vidareutbildning av civil personal
skall bestridas från särskilt anslag. För merkostnader under förevarande
anslag till följd av civilförvaltningens övertagande av socialbyråns uppgifter
beräknar jag vidare för egen del 11 000 kronor. I övrigt biträder
jag i huvudsak civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet. Det torde
emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att vid fastställande av stat för
anslaget taga slutlig ställning Lill hur detta bör fördelas på olika ändamål.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 830 000 kronor.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[10] Försvarets förvaltningsilirektion: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift
182 539

1959/60 ..............................

1960/61 (statsliggaren s. 190)
1961/62 (förslag) ...............

203 000
214 000
280 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
förvaltningsdirektion: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett
förslagsanslag av 242 000 kronor.

Yrkande

Försvarets förvaltningsdirektion (skr. 25/s 1960) hemställer, att anslaget
höjes med 82 000 kronor.

1. Vid inrättandet av tjänsten som kanslidirektör placerades denna i
lönegrad Cp 16 (prop. 1954: 109, s. 150 och 449). Som motiv härför anfördes,
att befattningshavaren måste besitta höga kvalifikationer samt att
en auktoritativ ställning borde beredas honom. Samtidigt med placeringen
av kanslidirektörstjänsten i Cp 16 placerades vissa befattningar för avdelningschefer
(motsvarande) vid försvarsgrensförvaltningarna i lönegrad
M15 (C15). Vid 1957 års löneplansrevision inplacerades emellertid i lönegrad
4 på den nya löneplan B såväl lönegrad 15 som 16 på dåvarande löneplan
2. Kanslidirektörstjänsten blev därmed i lönehänseende jämställd med
tjänsterna för avdelningschefer (motsvarande) vid förvaltningarna. En
uppflyttning av kanslidirektörstjänsten till lönegrad Bp 5 anses återställa
den tidigare relationen och ligga i överensstämmelse med de motiv som
anfördes för tjänstens placering i förutvarande lönegrad Cp 16.

2. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna ökat erfordras personalförstärkning.
Bland de områden där arbetsuppgifter måst eftersättas nämnes främst
huvudförvaltningsprincipens tillämpning. Här anses en avsevärt större,

1. Kanslidirektören Bp 4 — Bp 5 .............................

2. 2 förste byråsekreterare högst Ae 23 .....................

3. Lönegradsförändringar enligt proposition 1960: 151

4. Löneklassförändringar ........................................

5. 1960 års lönereglering .......................................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter .........

7. Avrundning ......................................................

ökning Minskning

2 988
54 048

3 024

30
21 841
600

531

82 531 531

+ 82 000

Motiv

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

95

kontinuerlig arbetsinsats krävas från direktionen än vad som hittills varit
möjligt. Vidare har direktionens uppgifter i fråga om samordningen av
anskaffningsverksamheten och krigsproduktionsplanläggningen blivit eftersatt.
Samarbetsdelegationernas verksamhet har icke heller kunnat följas i
önskvärd utsträckning. Härutöver anföres, att önskemål om medverkan
från direktionens kansli i mera begränsade samordningsfrågor endast delvis
har kunnat tillgodoses. En ökning av antalet tjänster säges därför vara
ofrånkomlig. Den erforderliga ökningen anges till två tjänster för förste
byråsekreterare i högst Ae 23. Därest förslag i fråga om förvaltningsdirektionens
uppgifter från 1958 års försvarsledningskommitté (SOU 1960: 12)
realiseras, säges kravet på personalökning bli än större.

I yttrande över 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande har förvaltningsdirektionen
vidhållit sina i petitaskrivelsen framlagda förslag och
därjämte föreslagit uppflyttning av tjänsten för byrådirektör i Ae 26 till
byråchef i Be 1.

Departementschefen

Jag har tidigare denna dag framlagt förslag rörande krigsmaktens högsta
ledning (prop. 109). Jag har därvid även behandlat försvarets förvaltningsdirektions
ställning och arbetsuppgifter. I enlighet med vad jag därvid anfört
bör det till direktionens ordförande utgående arvodet höjas med 7 000
kronor till 12 000 kronor.

Jag föreslår vidare, att löneställningen för tjänsten för kanslidirektör
höjes från Bp eller Br 4 till Bp eller Br 5.

Slutligen tillstyrker jag, att en ny tjänst för förste byråsekreterare eller
förste byråingenjör i högst Ae 23 inrättas för direktionens kansli.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag beaktar
jag — förutom tidigare nämnda personalförändringar — 1960 års lönereglering,
löneklassförändringar m. m. samt belastningen på olika anslagsposter.
Anslaget beräknar jag för nästa budgetår till 280 000 kronor med
den fördelning på olika anslagsposter som framgår av avlöningsstaten i
efterföljande hemställan.

Anslagshöjningen utgör 66 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarets förvaltningsdirektion, som
föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets förvaltningsdirektion,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 40 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 17 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 163 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 4 000

Summa kronor 280 000

c) till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Försvarets förvaltningsdirektion:

Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1959/60 ..............................

18 000

17 191

1960/61 (statsliggaren s. 191)

18 000

1961/62 (förslag) ...............

20 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
förvaltningsdirektion: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna
ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Y rkande

Försvarets förvaltningsdirektion hemställer, att anslaget höjes med 6 000
kronor. Den sänkning av anslaget med 2 000 kronor som företogs från och
med budgetåret 1959/60 har enligt direktionens mening icke visat sig
lämplig, varför en återgång till anslagssumman 20 000 kronor bör ske vid
oförändrad personalorganisation. Vid bifall till förslaget om inrättande av
två nya tjänster (se i det föregående under förvaltningsdirektionens avlöningsanslag)
bör vidare förevarande anslag höjas med 2 000 kronor för
vardera tjänsten.

Departementschefen

För egen del föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 20 000 kronor, vilket innebär en höjning med 2 000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Knngl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

97

[12] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 16 140 000 16 388 525

1960/61 (statsliggaren s. 191) 17 040 000
1961/62 (förslag) ............... 8 651 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 19 485 000
kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben (skr. ''Va 1960) hemställer, att anslaget, såvitt
avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 703 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster in. in.

2 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 24 ............... 66 384

1 major Ao 24 ................................................ 29 928

2 kaptener År 21 ............................................. 51264

1 pensionerad underofficer A: 17 ..................... 7 978

1 aktuarie Ae 21 ............................................. 25 632

1 ingenjör Ae 14 ............................................. 17 868

1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .............................. 12 444

1 portvakt Ae 8 ............................................. 13 080

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål ............ 18 288

Visst arvode ................................................... 2 250

2. Lönegradsuppflyttningar

1 regementsofficer Bo 1 — Bo 3 ........................ 4 392

1 kapten År 21 -major eller kapten Ao24 eller År 21 4 296

1 pensionerad officer A: 24 A: 29 .................. 3 087

1 arkivassistent Ae 10 — kartassistent Ae 13 ......... 2 412

1 kansliskrivare Ae 10— förste kansliskrivare Ae 12 1 572

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kansli biträde

Ae 7 ................................................ 1 224

3. överföring av vissa kostnader från annat anslag ... 358 848

4. Omräkning

Löneklassuppflyttningar in. in............................ 70 000

Anslagsbelastning in. in..................................... 29 100

7—1827 61 Bihung till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

98

Kungl. Mnj:ts proposition nr Ilo är 1001

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

Ökning Minskning
8 000

Avrundat

715 603 12 444

+ 703 159

703 000

Motiv

1. Försvarsstabschefen upprepar sitt tidigare framförda äskande om inrättande
av en beställning för regementsofficer i Ao 26 eller Ao 24 vid vardera
planeringsavdelningen och forskningsavdelningen (jfr senast prop.
1960: 1, bil. 6, s. 177).

Vidare föreslår försvarsstabschefen ånyo, all beställningar inrättas fölen
major i Ao 24 vid utrikesavdelningen och en kapten i År 21 vid signaltjänstavdelningen
(prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178 och 179).

En beställning för kapten i År 21 äskas för inrikesavdelningen. Beträffande
motiven för detta yrkande torde få hänvisas till de handlingar, som
kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I äskandena för innevarande budgetår föreslog chefen för försvarsstaben
inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16,
avsedd för expeditionen vid sektion 1 (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178). Med
beaktande av numera tillämpad löne&tällning för ifrågavarande befattningar
föreslår försvarsstabschefen nu att för ändamålet inrättas en arvodesbefattning
i A: 17.

Inom en detalj vid flyg- och luftförsvarsavdelningen sker, bland annat,
granskning av flygfotografier, tillståndsgivning för fotografer och för
flygning inom förbjudna områden samt handläggning av luftfartsfrågor.
Detaljchefen biträdes av en frivilligt tjänstgörande reservkapten, som anställts
genom ianspråktagande av de tjänstgöringsmånader som Kungl.
Maj:t medgivit för anställande av frivilligt tjänstgörande personal. Med
hänsyn bland annat till önskvärd stabilitet och kontinuitet i arbetet föreslår
chefen för försvarsstaben att för befattningen inrättas en tjänst för
aktuarie i Ae 21.

Chefen för försvarsstaben föreslår inrättande av en tjänst för ingenjör
i Ae 14, avsedd för arbetsledare vid fotoavdelningens laboratorium. Ifrågavarande
arbetsuppgifter har tidigare åvilat verkmästaren vid avdelningen,
men då denne numera helt måst avdelas för andra uppgifter har åt en av
försvarsstabens fotografer uppdragits att vara arbetsledare i laboratoriet.
Denne har därvid meddelats vikariatslöneförordnande i 14 lönegraden. Vid
bifall till försvarsstabschefens förslag kan enligt denne eu tjänst för tekniskt
biträde i Ae 7 indragas.

Förslag framlägges ånyo om inrättande av en tjänst för portvakt i Ae 8
samt om en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för
det för militärstaberna gemensamma materialförrådet (prop. 1960: 1, bil.

Kungl. Maj:ts proposition nr tlö är 1961

99

6, s. 179 och 180). Vidare föreslår försvarsstabschefen, att för sektion IV
inrättas en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därvid åberopas,
bland annat, de vid sektionen alltmer vidgade arbetsuppgifterna.

För handläggning av vissa personalärenden vid försvarsstaben anlitas en
pensionerad officer. Försvarsstabschefen räknar med att ifrågavarande befattningshavare
under nästa budgetår behöver tagas i anspråk högst 90
dagar. Kostnaderna för arvode i befattningen beräknas till 2 250 kronor,
motsvarande 25 kronor för dag.

Chefen för försvarsstaben anmäler vissa ytterligare personalbehov utan
att nu framlägga därav betingade förslag.

2. För chefen för sektion IV utnyttjas en tidigare för forskningsofficer
avsedd beställning för regementsofficer i Bo 1. Under hänvisning till att
cheferna för sektionerna I och II innehar beställningar i Bo 3 föreslår försvarsstabschefen,
att förstnämnda beställning uppflyttas till Bo 3.

Fn beställning för kapten i År 21 och en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24, båda vid inrikesavdelningen, hör enligt försvarsstabschefen
uppflyttas till beställning för major eller kapten i Ao 24 eller År 21
respektive arvodesbefattning i A: 29. Angående motiven för förslagen torde
få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Chefen för försvarsstaben föreslår, att tjänster för en arkivassistent i
Ae 10 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, båda vid arméavdelningen,
utbytes mot tjänster för kartassistent i Ae 13 respektive kanslibiträde
i Ae 7. Förslagen innebär i huvudsak eu upprepning av för innevarande
budgetår framförda förslag (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178).

Vidare framför försvarsstabschefen ånyo förslag om utbyte av en tjänst
för kansliskrivare i Ae 10 vid utrikesavdelningen mot eu tjänst för förste
kansliskrivare i Ae 12 (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 179).

Chefen för försvarsstaben framlägger vissa ytterligare förslag om löneregleringar
- bland annat om utbyte av en tjänst för kontorist i Ao 9 mot
en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för sekreteraren för chefen för
försvarsstaben. Ifrågavarande förslag anges vara av natur att böra upptagas
vid de s. k. B-listeförhandlingarna.

3. Enligt beslut av 1960 års riksdag (jfr prop. 1960: 110, s. 42) bestrides
kostnaderna för viss frivilligt tjänstgörande personal vid försvarsstaben
under innevarande budgetår från arméns allmänna avlöningsanslag. Jämlikt
dispositionsföreskrifterna för nämnda anslag får därunder uppförd delpost,
Till frivillig tjänstgöring inkallad personal, av försvarsstabschefen
tagas i anspråk för avlönande av befäl under högst 170 tjänstgöringsmånader.
Försvarsstabschefen räknar med att ifrågavarande kostnader från och
med nästa budgetår skall bestridas från förevarande anslag. Antalet tjänstgöringsmånader
beräknas till oförändrat 170. Kostnadsökningen under anslaget
beräknas till 358 848 kronor.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 111) år 19H1

Chefen för försvarsstaben hemställer ånyo, att storleken av det arvode
som utgår till överbefälhavarens juridiska biträde måtte omprövas (prop.
1960: 1, bil. 6, s. 181).

Yttrande

Försvarets civilförvaltning har avgivit yttrande över försvarsstabschefens
äskanden under förevarande anslag, utom såvitt avser inrikesavdelningen.

Ämbetsverket tillstyrker försvarsstabschefens förslag om inrättande av
två beställningar för regementsofficer vid planerings- respektive lorskningsavdelningarna.
Därvid förutsätter ämbetsverket liksom tidigare att föreskrift
meddelas om vakantsättning av två motsvarande beställningar vid
försvarsgrenarna.

Personalbehovet vid utrikesavdelningen bör enligt civilförvaltningen bedömas
enligt särskilda grunder och ämbetsverket anser sig icke kunna avstyrka
bifall till förslaget om inrättande av eu majorsbeställning för avdelningen.

Liksom tidigare tillstyrker civilförvaltningen försvarsstabschefens förslag
om inrättande av eu kaptensbeställning för signaltjänstavdelningen
och en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer för sektion I.

I anledning av förslaget om inrättande av en aktuarietjänst vid flyg- och
luftförsvarsavdelningen ifrågasätter civilförvaltningen om icke för göromålen
med fördel skulle kunna avses eu arvodesbefattning för pensionerad
officer. Vad angår löneställningen för den äskade tjänsten anser ämbetsverket
en inplacering i högst 19 lönegraden tillfyllest.

Civilförvaltningen tillstyrker förslagen om inrättande av tjänster för eu
ingenjör i Ae 14 vid fotoavdelningen, en portvakt i Ae 8 samt ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål, avsett för militärstabernas förråd. Däremot
anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka förslaget om att inrätta en biträdestjänst
för sektion IV.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot beräkningen av arvodet till
den pensionerade officer, som ianspråktages för handläggningen av vissa
personalärenden.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande i frågan om krigsmaktens
högsta ledning är civilförvaltningen icke beredd biträda förslaget om
uppflyttning av den av chefen för sektion IV innehavda beställningen i
Bo 1.

Av chefen för försvarsstaben framförda förslag om reglering av tjänsterna
för en arkivassistent i Ae 13, en kansliskrivare i Ae 10 samt ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke tillstyrka.

Civilförvaltningen anser icke att frågan om uppflyttning av den för
sekreterare åt chefen för försvarsstaben inrättade kontoristtjänsten i Ao 9
är av natur att i första hand upptagas vid B-listeförhandlingar. Ämbets -

Kuiiyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 101

verket tillstyrker, att tjänsten utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i
Ao 10.

Frågan om storleken av arvodet åt överbefälhavarens juridiska biträde
bör enligt civilförvaltningen tagas under övervägande.

Medelsbehovet under anslaget beräknar civilförvaltningen med beaktande
av 1960 års lönereglering till cirka 355 000 kronor mera än som äskats
av chefen för försvarsstaben.

Departementschefeu

I annat sammanhang denna dag har jag framlagt förslag till ny organisation
av krigsmaktens högsta ledning (prop. 109). Förslaget innebär, bland
annat, en genomgripande förändring av försvarsstabens organisation. Därmed
sammanhängande personalförändringar vid staben har i stort redovisats
vid anmälan.av förenämnda proposition. I anslutning härtill föreslår
jag följande i fråga om personal, avlönad från förevarande anslag.

Nuvarande beställning för chef för försvarsstaben i Ilo 5 eller Bo 4 utbytes
mot beställning i Bo 5. Eu beställning för överste eller kommendör
i Bo 4 (souschef) inrättas. Beställningar för två överstar i Bo 4 eller Bo 3
samt en överste eller kommendör i Bo 4 eller Bo 3 tillkommer vid försvarsstaben
genom överföring och omvandling av följande beställningar vid försvarsgrenarna,
nämligen för eu kårchef i Bo 1 vid Göteborgs luftvärnskår,
eu kommendör i Bo 3 vid flottan (inspektör för sjöartilleri tjänsten) samt
eu flottiljchef i Bo 3 vid flygvapnet (Hallands flygflottilj). Sistnämnda beställning
skall enligt beslut av 1960 års riksdag indragas i samband med
flottiljens avveckling (jfr prop. 110). .lag anser emellertid att beställningen
i stället bör utnyttjas på nu föreslaget sätt. Eu regementsofficersbeställning
i Bo I vid försvarsstaben uppflyttas till beställning för överste eller kommendör
i Bo 4 eller Bo 3. Tio beställningar för regementsofficer, varav åtta
i Ao 26 eller Ao 24 samt två i Ao 24, tillkommer. Av de tio beställningarna
är fyra helt nya; två av dessa avses för befattningar, vilka sedan flera år
är besatta med kommenderad personal. En av de övriga sex beställningarna
tillkommer genom omvandling av eu kaptensbeställning i År 21 vid försvarsstaben,
medan återstående fem beställningar motsvaras av indragningar
av regementsofficersbeställningar vid försvarsgrenarna, tre vid armén
samt en vid vardera marinen och flygvapnet. 40 kaptensbeställningar
i År 21 tillkommer vid försvarsstaben. Av dessa motsvaras 38 av indragningar
av kaptensbeställningar vid försvarsgrenarna, 17 vid armén, 12 vid
marinen och 9 vid flygvapnet. Fem arvodesbefattningar för pensionerad
officer i A: 24 inrättas. Detta personalbehov tillgodoses för närvarande
genom utnyttjande av tjänstgöringsinånader för till i rivi I lig tjänstgöring
inkallad personal. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att etter närmare
prövning besluta om inrättande av civila personliga tjänster för nuvarande
befattningshavare, mot del atl här avsedda arvodeshefallningar vakant -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

hålles. En tjänst för assistent i Ael7 vid flygstaben överföres till försvarsstaben.
Sju nya tjänster för biträdespersonal, varav två för kanslibiträde
i Ae 7 och fem för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrättas vid försvarsstaben.

Befästningsinspektionens inordnande i försvarsstaben medför, att eu
arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt tjänster för en tekniker
i Ae 10, en bilförare i Ae 7 och ett kanslibiträde i Ae 7 (jfr prop.
1961:1, bil. 2, s. 15) bör överföras till försvarsstaben från fortifikationsförvaltningen.
Då medel för avlöning av denna personal redan äskats under
fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag, bör medel för nästa budgetår
icke beräknas under förevarande anslag.

Handläggningen av kartärenden samt fotoavdelningens verksamhet in. m.
överflyttas till arméstaben. I anslutning härtill överföres följande beställningar
(motsvarande) till annéstabens från försvarsstabens stal, nämligen
för en regementsofficer i Ao 26 eller Ao 24, en kapten i År 21, en pensionerad
underofficer i A: 17, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör
i Ae21, en verkmästare i Ae 14, en faktor i Ae 14, eu förste fotograf i Ae 11,
en arkivassistent i Ae 10, fyra fotografer i Ac9, eu kontorist i Ao 9, två
kanslibiträden, varav ett i Ao 7 och ett i Ae 7, samt ett kontorsbiträde i
Ao 5.

Nu redovisade personalförändringar bör genomföras den I oktober 1961,
dock med undantag för de fem nya arvodesbefattningarna för pensionerad
officer i A: 24, vilka bör tillkomma den 1 juli 1961.

En arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 bör överföras till
Örebro försvarsområdesstab från och med nästa budgetår.

I anslutning till försvarsstabschefens i det föregående redovisade äskanden
för nästa budgetår föreslår jag vidare, atl eu tjänst för kontorist i
Ao 9 utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för sekreterare
åt chefen för försvarsstaben, all en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24 vid inrikesavdelningen uppflyttas till A: 29 samt atl eu tjänst
för portvakt i Ag 8 inrättas.

Antalet tjänstgöringsmånader för personal, inkallad till frivillig tjänstgöring,
har försvarsstabschefen i äskandena för nästa budgetår beräknat
till 170. Med beaktande av mitt förslag i del föregående om inrättande av
fem arvodesbefattningar för pensionerad officer, avsedda för vissa av ifrågavarande
befattningar, beräknar jag för egen del antalet tjänstgöringsmånader
för budgetåret 1961/62 till NO. Kostnaderna för denna personal vid
försvarsstaben bestrides under innevarande budgetår från arméns allmänna
avlöningsanslag men bör i fortsättningen belasta förevarande anslag. Den
härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar jag till cirka
235 000 kronor.

Utöver det nu anförda räknar jag icke i förevarande sammanhang med
några personalförändringar in. in. i anledning av försvarsstabschefens
äskande.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo är 1!)61

103

I det föregående har jag framlagt förslag om vissa ändringar i försvarsattachéorganisationen.
Jag har därvid föreslagit att samtliga särskilda
attachéförmåner skall bestridas från förevarande anslag. För närvarande
bestrides vissa av dessa kostnader från sakanslag. Med beaktande av
vad jag sålunda föreslagit samt med hänsyn till automatiska kostnadsförändringar
beträffande ifrågavarande förmåner räknar jag för särskilda
löneförmåner åt försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer med en
sammanlagd kostnadsökning av i runt tal 150 000 kronor under förevarande
anslag.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande
av vad jag nu anfört, 1960 års lönereglering, löneklassuppflyttningar in. m.
till 7 640 000 kronor med den fördelning på olika poster som framgår av
avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhållande
till vad som anvisats för innevarande budgetår, 5 579 500 kronor, med
2 060 500 kronor.

Medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret
1960/61 beräknats till 875 500 kronor, såvitt avser under förevarande
anslag redovisade kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet
upprättad promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret
1961/62 till 1 011 000 kronor, vilket innebär en ökning med 135 500 kronor.

Kostnaderna för försvarets radioanstalt bestrides för närvarande från
försvarsstabens anslag till avlöningar, omkostnader, övningar samt anskaffning
och underhåll av materiel. Efter överväganden inom försvarsdepartementet
har det befunnits lämpligt, att särskilda anslag uppföres på riksstaten
för radioanstaltens verksamhet. Jag föreslår därför att medel under
försvarsstabens olika anslag beräknas endast för försvarsstabens verksamhet.
Till radioanstaltens medelsbehov för nästa budgetår återkommer jag i
det följande. Under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats
10 585 000 kronor för radioanstaltens avlöningar.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (7 640 000 + 1 011 000 =)
8 651 000 kronor, innebärande eu anslagsminskning med 8 389 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungi. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarsstaben, som föranledes av vad
jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

104

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 360 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis .............................. 102 000

4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga 50 000

5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 321 000

b) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 585 000

c) Särskilda förmåner i övrigt, förslugs vis

............................................. 199 000 l 105 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 287 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 440 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 90 000

Summa kronor 7 640 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 8 651 000 kronor.

[13] Försvarsstaben: Omkostnader

Anslag Nettoutgift.

1959/60 .............................. 3 325 000 3 361 169

1960/61 (statsliggaren s. 194) 3 380 000

1961/62 (förslag) ............... 1 801 000

Chefen för försvarsstaben hemställer, att anslaget, såvitt avser försvarsstaben,
i den del varom här är fråga, höjes med 18 500 kronor, varav 10 500
kronor för avtalsenlig höjning av städlönerna samt 8 000 kronor för anskaffning
av viss materiel för försvarsattachéerna (jfr prop. 1960: 1, bil.
6, s. 188).

Försvarets civilförvaltning tillstyrker i yttrande över försvarsstabschefens
äskande att anslaget uppräknas med 18 500 kronor för angivna ändamål
men anser, att en minskning av anslagsposten till sjukvård in. in.
(31 000 kronor) bör övervägas med hänsyn till utgifterna härför under
senare år.

Sedermera har i en inom försvarsstaben upprättad promemoria redovisats
det ytterligare medelsbehov under förevarande anslag, som föranledes
av omorganisationen av försvarsstaben. Därvid har för nästa budgetår be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1961 105

räknats 101 100 kronor för engångsanskaffningar, varav 4 000 kronor för
telefon in. in., tö 100 kronor för snabblelefonanläggning, BO 000 kronor för
inköp av möbler in. in., 10 000 kronor för kontorsmaskiner, 4 000 kronor
för dömnarkeringar samt 10 000 kronor för flyttningskostnader. Ökningen
av de löpande utgifterna beräknas i förenämnda promemoria till 86 500
kronor, varav ;$5 000 kronor för reseersättningar för befästningsinspektionen,
15 000 kronor för bränsle, lyse och vatten, 12 500 kronor för renhållning
och städning, 3 000 kronor för skrivmaterialier, 14 500 kronor för
telefon in. in., 6 000 kronor för inköp och underhåll av möbler in. in. samt
500 kronor för bokinköp, bindning av böcker in. m. Huvuddelen av ifrågavarande
kostnadsökningar — såväl i fråga om engångsanskaffningarna som
de löpande utgifterna — hänför sig till lokaler, som försvarsstaben kommer
att övertaga från krigshögskolan och försvarshögskolan. — I nämnda promemoria
har vidare föreslagits, att kostnaderna för fotoavdelningens verksamhet
samt för materiel för centrala kart- och bildregistret, vilka nu bestrides
från anslaget Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel,
överföres till anslag under armén. Återstående kostnader under försvarsstabens
ifrågavarande anslag avser drift och underhåll av motorfordon
in. in. och har för innevarande budgetår beräknats till 20 000 kronor. På
grund av befästningsinspektionens överförande till försvarsstaben bör för
sistnämnda ändamål anvisade medel — enligt förenämnda promemoria
uppräknas med 5 600 kronor.

Departementschefen

För höjning av städlönerna samt för viss materiel för försvarsattachéerna
räknar jag med äskade 18 500 kronor.

Av civilförvaltningen ifrågasatt minskning av sjukvardsposten kan jag
— med hänsyn till den utökning av personal på försvarsstabens stat som
vid bifall till mina förslag kommer att ske nästa budgetår — icke tillstyrka.

För engångsanskaffningar i samband med försvarsstabens omorganisation
beräknar jag 90 000 kronor. För löpande utgifter (expenser), föranledda
av omorganisationen, räknar jag med en kostnadsökning av 45 000
kronor. Reseersättningar för befästningsinspektionen bestrides lör närvarande
från fortifikationsförvaltningens omkostnadsanslag. Då äskanden beträffande
detta anslag redan framlagts för nästa budgetår beräknar jag icke
medel för ändamålet under förevarande anslag.

Handläggningen av karlärenden samt fotoavdelningens verksamhet kommer
i samband med föreslagen omorganisation av lörsvarsstaben att ö\eiföras
till arméstaben. På grund härav föreslår jag, att de kostnaden föi
fotoavdelningen samt för centrala kart- och bildregistret (41 000 kronor)
som nu bestrides från försvarsstabens anslag till anskaffning och underhåll
av materiel överföres till anslag under armén. De bör i vart fall under
nästa budgetår bestridas från anslaget Armén: övningar in. in. Återstående

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1961

kostnader under försvarsstabens ifrågavarande anslag avser underhåll och
drift av motorfordon, revidering av flygplanigenkänningsbok in. in. samt
materiel för konstruktion av kryptornedel in. in. Dessa kostnader, beräknade
till sammanlagt 20 000 kronor, bör i fortsättningen bestridas från försvarsstabens
omkostnadsanslag. Motsvarande kostnader för befästningsinspektionen
bör icke under nästa budgetår bestridas från försvarsstabens
anslag. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kan anslaget Försvarsstaben:
Anskaffning och underhåll av materiel utgå ur riksstaten. .lag förutsätter
därvid, att medel för försvarets radioanstalts materiel, som hittills
beräknats under sistnämnda anslag, från och med nästa budgetår anvisas
under ett särskilt anslag (jfr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar). Jag
återkommer härtill i det följande.

Under anslaget Försvarsstaben: Avlöningar har jag föreslagit, att en
arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 frän och med nästa budgetår
överföres till Örebro försvarsområdesstab från försvarsstaben. Medel
för befattningshavarens resor och traktamenten bör därför fortsättningsvis
icke beräknas under förevarande anslag, som till följd härav kan
minskas med 6 000 kronor.

Undei förevarande anslag bör beräknas medel för omkostnader för personal,
som ställts till Förenta Nationernas förfogande såsom observatörer.
Kostnaderna avser resor i Sverige, inventarier, telefon, tidningar, frakter
m. in. .lag beräknar för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår cirka
0 000 kronor.

I det föregående har jag framlagt förslag om vissa ändringar av försvarsattachéorganisationen.
Såsom därvid anförts uppkommer vid bifall
till förslaget eu ökning, beräknad till cirka 20 000 kronor, av kostnaderna
lor försvarsatlachécrnas reseersättningar. Medel härför bör beräknas under
förevarande anslag.

De kostnadsförändringar under förevarande anslag, som jag nu beräknat,
innebär eu ökning med (DS 500 + 90 000 + 45 000 + 20 000 — 0 000
+ 0 000 + 20 000 =) avrundat 195 000 kronor. Medelsbehovet under ifrågavarande
del av anslaget uppgår därmed till 985 000 kronor.

Medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret
1960/61 beräknats till 715 000 kronor, såvitt avser under förevarande
anslag ledovisade kostnader. Pa sätt framgår av den under föregående
anslag angivna promemorian beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret
1961/62 till 818 000 kronor, innebärande eu ökning med 105 000
kronor.

Försvarsstabens sammanlagda mcdelsbehov för omkostnader beräknar
jag således till (985 000 + 818 000 =) 1 801 000 kronor.

För innevarande budgetår har under delta anslag beräknats 1 875 000
kronor för radioanstaltens omkostnader. Såsom anförts i det föregående
(jlr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar) bör medel för radioanstalten i
fortsättningen anvisas under särskilda anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO År 1961

107

Förevarande anslag bör i enlighet med det anförda för nästa budgetår
uppföras med 1 801 000 kronor, innebärande en minskning med 1 579 000
kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 1 801 000 kronor.

[14]

Försvarsstaben: Övningar

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1959/60 .....................

77 000

80 479

40 421

1960/61 (statsliggaren i

i. 195)

77 000

1961/62 (förslag) ......

42 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1959/60 bunden
intill ett belopp av cirka 5 000 kronor.

Från anslaget bestrides för närvarande kostnaderna för dels anordnande
av fältövningar eller (och) utbildningskurser för försvarsstabens personal
samt personal, som genom stabens fösorg krigsplaceras i särskilda befattningar,
för vilka specialutbildning erfordras, dels ock vissa med försvarets
radioanstalts verksamhet sammanhängande kostnader.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående (jfr anslaget Försvarsstaben:
Avlöningar) räknar jag med att medel för radioanstaltens övningar
från och med nästa budgetår anvisas under särskilt anslag. Jag återkommer
härtill i det följande.

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande
anslag uppgår för innevarande budgetår till 42 000 kronor. I enlighet med
förslag av chefen för försvarsstaben bör för nästa budgetår beräknas oförändrat
belopp. Anslaget bör således uppföras med 42 000 kronor, innebärande
cn minskning med 35 000 kronor.

Under åberopande av del anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

[15J Armén: Avlöningar till akliv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 239 500 000 248 600 718

1960/61 (statsliggaren s. 196) 246 000 000
1961/62 (förslag) ............... 278 500 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:l föreslagit
riksdagen alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1961

Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 279 400 000 kronor.

''till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalslater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse
mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår
beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Yrkand e

börsvarets civilf ör va Ilning (skr. och 2H/i« 1960) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för armén in. fl. myndigheter vissa personalförändringar
in. in. vid armén.

Anslagsförändringar enligt
Arniéchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande arméstaben
in. in.

1 major Ao 24 vid generalstabskåren

överstelöjtnant eller major Ao

26 eller Ao 24 ........................... 1 632

1 kapten vid generalstabskåren Ao

21 .......................................... 25 632

1 expeditionsofficer A: 24 ............ 10 475

1 aktuarie A: 24 ......................... 10 475

1 förste byråsekreterare Ae 21 ...... 25 632

1 assistent Ae 17 — ateljéchef Ae 21
(civilförvaltningen: byråintendent

Ag 21 ) .................................... 4 776

1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19
(civilförvaltningen: assistent Ae
17) ........................................ 2 040

1 tekniker Ae It) — Ae 12 ............

2 kanslibiträden Ag 7 .................. 24 888

1 kontorist Ae 9 — förste kansliskrivare
Ae 12 (civilförvaltningen:
kansliskrivare Ae 10) ............... 756

1 förste kansliskrivarc Ae 12 — kon torsskrivare

Ae 13 .....................

1 statistiker Ae 11 ....................... —

1 bataljonsläkare Ao 21 ................ —

Kunfil. Maj:ls proposition nr 110 dr 1901

109

Anslagsförändringar enligt
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Sunima

1 kanslibiträde Ae 7 (civilförvaltningen:
Ag7) .......................... 12 444

2 extra biträden för skriv- och kon torsgöromål

............................. 20 232 + 138 982

2. Arméns flygorganisation

1 kapten År 21 ..........................

1 förste trafikledare Ae 21 ...........

2 flyglärare Ae 11 .......................

1 biträde för skriv- och kontors

göromål .................................

9 armétekniker Ao 9 ...................

1 tekniskt biträde Ae 7 ...............

3. Vissa personalförändringar beträf fande

militärbefäl sstaberna
1 expeditionsunderofficer A: 17 vid

It. militärbefälsstaben ...............

1 signalitnderofficer A: 17 vid VII.

militärbefälsstaben ....................

4 överfnrirer Ao 9 vid III. militärbefälsstaben
.............................

1 tillsynsman Ae 8 vid V. militärbefälsstaben
.............................

4. Vissa personalförändringar beträffande
försvarsområdesstaberna

1 major Ao 24 vid fo 11 ............... 28 410

1 underofficer A: 17 vid fo 1 1 ...... 7 373

3 överfurirer Ao 9 vid fo 44 ......... 41 364

I kapten År 21 vid fo 03 ............... 25 032

Vid fn .r,1

I major Ao 24 — överstelöjtnant el.

major Ao 20 el. Ao 24 ............... 1 098

1 kapten År 21 vid trängtrupperna 24 000

1 officer A: 24 — kapten Ao 21 vid

intendenturkåren ...................... 14 054

2 officerare A: 24 ........................ 19 892

1 underofficer A: 17 — förvaltare

Ao 15 ..................................... 9 703

1 underofficer A: 17 .................... 7 373

7 978
7 373
49 050

11 040 + 70 047

25 632
30 624

124 092
12 444

+ 192 792

110

Kanyl. Maj:Is proposition nr 110 år 1001

Arméchefens m, fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning

Minskning Summa

l kanslibiträde Ae 7 .....................

11 076

3 förrådsnaän Ae 7 ......................

33 228

+ 223 809

Personalförändringar beträffande
vissa utbildningsanstalter
l major Ao 24 — överstelöjtnant
Ao 26 (chef för fältarbetsskolan)

3 264

I överstelöjtnant Ao 26 — överste

Bo I (chef för signalskolan) ......

11 028

1 major el. kapten Ao 24 el. År 21
(chef för försöksavdelning vid
signalskolan) ...........................

26 208

1 major Ao 24 (chef för fallskärms-jägarskolan) ............................

28 416

1 major Ao 24 — överstelöjtnant el.
major Ao 26 el. Ao 24 (chef för
pansartruppskolan) ..................

1 698

1 yrkeslärare Ae 15/16 — facklärare

Ae 19 vid radar- och luftvärns-mekanikerskolan ......................

2 yrkeslärare Ag 15/16 — facklärare
Ael7 vid radar- och luftvärns-inekanikerskolan ......................

+ 70 614

Förändringar i övrigl beträffande
vissa personalstater

Signaltrupperna

1 överstelöjtnant Ao 26 ...............

33 192

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ...

4 416

Fälttygkåren

1 kaplen Ao 21 — major Ao 24 ...

4 296

1 kapten Ao 21 ..........................

25 632

Tygtekniska kåren

1 armédirektör av 2. graden Ao 24

.‘1 arméingenjörer Ao 21 — armé-ingenjörer av 1. graden Ao 21)
(civilförvaltningen: 1) ............

2 880

20 biträdande armétekniker Ao (Ae)

8/7 — förste armétekniker Ao 11

46 680

Kiinfjl. Maj ds proposition nr 110 ar 1001

111

Arméchefens m. fl. yrkanden

Lönetillägg till 17 tyghantverkare ...
10 arméingenjörer i reglerad befordringsgäng
— 8 arméingenjörer
Ae 17 ....................................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Fortifikationskåren
2 överstelöjtnanter Ao 20 överstar
Bni (civilförvaltningen: 1)
2 majorer Ao 24 — överstelöjtnanter
Ao 20 (civilförvaltningen: 1)
2 kaptener Ao 21 — majorer Ao 24

(civilförvaltningen: 1) .............

1 fanjunkare Ao 13 — förvaltare

Ao 17 ....................................

1 förvaltare Ao 17 .....................

lntendenturkåren

1 förvaltare Ao 17 .....................

1 kapten Ao 21 ..........................

2 förvaltare Ao 17 .....................

10 504

3 350

4 368

3 804
20 856

+ 160 104

7. Vissa förändringar beträffande ar méns

underbefälsorganisation
100 furirer Ao el. Ae 8/7 — rust mästare

Ao 11 ...................... 233 400 — + 233 400

8. Förändringar beträffande sjukvårds personal

m. m.

.S jnkvårdspersonal
8 instruktionssköterskor Ae 14/10

— Ao 14/16 ........................... —

3 översköterskor Ae 12 -— översköterskor
i sluten vård, tillika personalföreståndarinnor
Ae 14 ..... —

Arvoden till vissa översköterskor ... —

23 sjukvårdsbiträden Ae 2/3 — undersköterskor
Ae 4 .................. —

överflyttning av

1 översköterska Ae 12 vid InlSS

till I 12 ................................. -•

1 översköterska Ae 12 vid A 2/bv 0
till Ing I ................................ —

112 Knngl. Maj:In proposition nr 110 år 1901

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid Inf SS

till I 12 .................................

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid A 2/

Lv 6 till Ing 1 ........................

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid A 2/

Lv 6 till Lv 4 .........................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Veterinurpersonal

Vissa arvoden .............................

Arvode till veterinär vid III. militär-

300

befälsstaben ...........................

— + 300

9. Övriga personalförändringar in. in.

49 biträden för skriv- och kontors-göromål — kontorsbiträden Ao 5

25 kontorsbiträden i Ao 5 — biträ-den för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................

11 kontorsbiträden Ao 5 utgår ......

1 remontdressör Ae 8 vid K 4 ......

1 överfurir Ao 9 vid A 7 ............

1 biträdande köksföreståndare Ae

120 000

12 372

12 202

10 vid P1 .............................

12 924

1 officer A: 24 vid Ing 1 ............

1 underofficer A: 17 vid Ing 1 ......

1 förste reparatör Ae 10 vid S2 ...

1 förste maskinist Ae 11 ............

Assistenter för frivilligfrågor .........

Arvoden till deltidstjänstgörande lä-rare och föreläsare vid arméns

7 978

12 924

14 104

901

fasta utbildningsanstalter .........

Arvoden för tillsyn och bevakning av

108 000

byggnader in. in......................

18 500

Avlöningar till fänrikar och extra

ordinarie löjtnanter ................. 200 000

Avlöningar till indelt manskap ......

Arvoden till civila lärare för under-

17 000

befälsutbildning ......................

Avlöningar för frivilligt tjänstgö-

40 000

rande personal ........................ 4 240 000 + 4 543 085

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961
Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10. Omräkning

Tjänstetidsbefordran .................... 106 097

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter
in. fl............................. 19 533

Lönegradsuppflyttningar jämlikt

prop. 1960:151 ........................ 364 992

Arvodesreglering ......................... 85 000

1960 års lönereglering .................. 24 955 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
............................ 110 000

Avlöningar till viss personal i verk stadsdrift

................................ 200 000

Omräkning i övrigt ..................... 245 + 25 440 867

Motiv

1. Personalförändringar beträffande arméstaben m.m. För innevarande
budgetår framlade chefen för armén förslag om inrättande av två beställningar
för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 vid generalstabskåren
i utbyte mot två maj or sbeställningar vid kåren. Beställningarna avsågs
för avdelningschefer vid central stab och/eller stabschefer vid militärbefälsstaber.
Förslaget bifölls såvitt avsåg en av beställningarna (prop.
1960:110, s. 65). Arméchefen föreslår nu motsvarande utbyte av en beställning,
avsedd för avdelningschef vid försvarsstaben eller arméstaben.
Civilförvaltningen har intet att erinra mot förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare ett av arméchefen ånyo framfört
förslag om inrättande vid generalstabskåren av en beställning för kapten
i Ao 21, avsedd för chef för robotdetalj vid arméstabens utrustningsavdelning
(prop. 1960: 110, s. 49).

Arméchefen föreslår, att vid arméstaben inrättas två arvodesbefattningar
för pensionerade officerare i A: 24, avsedda för biträdande expeditionsofficer
vid chefsexpeditionen respektive aktuarie vid personalavdelningen.
Ifrågavarande personalbehov tillgodoses för närvarande vid chefsexpedilionen
genom utnyttjande av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring
inkallad personal samt vid personalavdelningen genom kommendering.
Här avsedda arbetsuppgifter vid personalavdelningen utgöres bland
annat av ärenden rörande reservofficerare och reservunderofficerare samt
frivilligt tjänstgörande personal. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke
arméstabens expeditionstjänst borde bli föremål för ingående organisationsundersökningar
genom försorg av statens organisationsnämnd. Med
hänsyn till pågående överväganden rörande försvarets högsta ledning och
8—1 827 01 II i haag till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

114

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 är 1961

de jämkningar i de högsta stabernas organisation, som kan bli resultatet
av dessa överväganden, synes det dock enligt ämbetsverket lämpligt att
tills vidare låta anstå med en översyn av expeditionstjänsten i arméstaben.
Vid sådant förhållande och då civilförvaltningen icke är beredd förorda
att särskilda tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal
tages i anspråk för att täcka ifrågavarande arbetskraftsbehov vid chefsexpeditionen
tillstyrker ämbetsverket att för ändamålet tills vidare avses
en arvodesbefattning i A: 24. Civilförvaltningen biträder jämväl förslaget
om inrättande av förenämnda arvodesbefattning vid arméstabens personalavdelning.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om inrättande av
en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 vid arméstabens taktikavdelning.
Befattningen bestrides under innevarande budgetår av officer i
reserven som anställts med anlitande av tjänstgöringsmånader för frivilligt
tjänstgörande personal. Ytterligare uppgifter angående tjänsten bör
av sekretesskäl icke lämnas till statsrådsprotokollet. I stället torde få hänvisas
till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

Av arméchefen framförda förslag om uppflyftning av tjänster för en
assistent i Ae 17 till ateljéchef i Ae21, en assistent i Ae 15 till amanuens
i Ae 19 samt en tekniker i Ae 10 till Ae 12, samtliga vid taktikavdelningen,
innebär i huvudsak en upprepning av för innevarande budgetår framställda
förslag (prop. 1960: 110, s. 50). Amanuensen är avsedd att biträda med
reglementsarbete. Civilförvaltningen räknar för ändamålet med en tjänst
för assistent i Ae 17. De båda övriga tjänsterna avses för avdelningens
bilddetalj. Civilförvaltningen anser att det borde övervägas om icke det vid
detaljen förekommande arbetet med publikationer in. m. borde i vart fall
i viss utsträckning överlåtas åt reklambyrå i allmänna marknaden. I avvaktan
på resultatet av sådana överväganden anser ämbetsverket sig icke
kunna tillstyrka arméchefens förslag i fråga om tjänsterna vid bilddetaljen
i vidare mån än att ämbetsverket förordar att innehavaren av nuvarande
assistenttjänst tills vidare beredes lön såsom extra tjänsteman i 21 lönegraden
med tjänstebenämningen byråintendent.

Vid arméstaben bör enligt förslag av arméchefen tillkomma två tjänster
för kanslibiträde i Ag 7, avsedda för sekreterare åt signalinspektören
respektive chefen för sektion I. Civilförvaltningen anser sig kunna biträda
förslaget.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen att en kontoristtjänst i
Ae 9 vid arméstabens sektion I skulle omvandlas till tjänst för förste kansliskrivare
i Ae 12 (prop. 1960: 110, s. 50). Arméchefen återkommer nu till
denna fråga men föreslår att för nuvarande befattningshavare inrättas en
Personlig tjänst i Ae 12. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke för här
avsedda arbetsuppgifter borde avses äldre långtjänstunderbefäl eller under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

115

officer i arvodesbefattning men vill dock icke motsätta sig att för nuvarande
befattningshavare inrättas en extra ordinarie tjänst i 10 lönegraden
(kansliskrivare).

Civilförvaltningen avstyrker ett av arméchefen framfört förslag om inrättande
av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13 vid utrustningsavdelningen
i utbyte mot en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12.

Icke heller kan civilförvaltningen tillstyrka arméchefens förslag om inrättande
vid personalavdelningen av en tjänst för statistiker, tillika sekreterare
i Ae 11.

För utbildningsavdelningen vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion
äskar arméchefen en beställning för bataljonsläkare i Ao 21. Arméchefen
anför, bland annat, att den moderna krigföringens stridsmedel
ställer större krav än tidigare på all militär personals sjukvårdsutbildning,
vilket nödvändiggör en motsvarande ökning av utbildnings- och inspektionsverksamheten
vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion. Civilförvaltningen
har icke något att erinra mot att en bataljonsläkarbeställning
avses för nämnda tjänstegrensinspektion. I avvaktan på att ställning tages
till frågan om omdisposition av en vid Göteborgs luftvärnskår övertalig
beställning för bataljonsläkare i Ao 21 är ämbetsverket icke berett tillstyrka
att någon ny beställning inrättas för det nu aktuella ändamålet.

Vid överfältveterinärens tjänstegrensinspektion bör enligt förslag av
arméchefen tillkomma en tjänst för kanslibiträde i Ae 7. Befattningshavaren
skall biträda och vikariera för expeditionsunderofficeren vid
tjänstegrensinspektionen ävensom tjänstgöra som överfältveterinärens sekreterare.
Vid bifall till förslaget kan en tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål, inrättad under arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag
men avsedd för överfältveterinärens tjänstegrensinspektion, indragas.
Civilförvaltningen föreslår — under hänvisning till den av ämbetsverket
ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten inom arméstaben —
att innehavaren av nuvarande tjänst förordnas såsom extra kanslibiträde
samt att tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål överflyttas till
personalförteckning för arméstaben.

Civilförvaltningen föreslår — under erinran om att ämbetsverket årligen
ställer ett stort antal tjänstgöringsmånader till arméstabens förfogande för
anställande av extra biträden för skriv- och kontorsgöromål — att två
extra tjänster för här avsedd personal inrättas vid arméstaben.

2. Arméns [li/gorgcinisation. Arméchefen föreslår, att utbyggnaden av
arméns flygorganisation fortsättes (jfr prop. 1960: 110, s. 50—51 samt 66).
Organisationen skall enligt arméchefen omfatta dels en stabsdel inom arméstaben,
dels en förbandsdel (flygskolan) omfattande artilleriflyg, helikoptrar
och s. k. STOL-flygplan. På grundval av vunna erfarenheter har
artilleriinspektören utarbetat ett förslag till organisation, innebärande vissa
förändringar i förhållande till den tidigare avsedda. Chefen för armén har

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

ännu icke tagit ställning till detta förslag i avvaktan på, bland annat, resultatet
av statens organisationsnämnds undersökning av stabs- och förvaltningstjänsten
vid helikopterskolan och av skolans verksamhet berörda
organ vid förbanden i Boden. Av arméchefen äskade beställningar och
tjänster anses icke föregripa ett senare ställningstagande i frågan om organisationens
utformning och är enligt arméchefen nödvändiga för den fortsatta,
följdriktiga uppbyggnaden av organisationen. Arméchefens äskanden
i denna del omfattar en beställning för kapten i År 21, avsedd för detaljchef
inom arméstaben, samt följande beställningar och tjänster avsedda
för arméns helikopterskola, nämligen för en förste trafikledare i Ae 21 vid
flygvapnet, två flyglärare i Ae 11, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
samt vid tygtekniska kåren nio armétekniker i Ao 9.

Civilförvaltningen räknar med att föreslagna beställningar och tjänster
inrättas med undantag av tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Inrättandet av denna tjänst bör enligt ämbetsverket anstå i avvaktan
på resultatet av organisationsnämndens undersökning.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för
nästa budgetår framlagt förslag rörande den militära väderlekstjänsten vid
helikopterskolan. (Detta redovisas i det följande.) I anslutning till ifrågavarande
förslag föreslår civilförvaltningen, att på vederbörlig personalförteckning
för armén uppföres en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7.

3. Vissa personalförändringar beträffande militärbefäls stab er na. Civilförvaltningen
tillstyrker av arméchefen ånyo framlagda förslag om inrättande
av arvodesbefattningar för en expeditionsunderofficer i A: 17 vid

II. militärbefälsstaben samt en signalunderofficer i A: 17 vid VII. militärbefälsstaben
(prop. 1960: 110, s. 51 f.).

För III. militärbefälsstaben äskar arméchefen fyra beställningar för
överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer. Civilförvaltningen, som inhämtat
att beställningarna skall utnyttjas för portvakter samt att staben icke kan
repliera på något förband inom orten i fråga om vakttjänsten, anser sig
böra räkna med bifall till arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår, att vid V. militärbefälsstaben inrättas en tjänst
för tillsynsman i Ae 8. Ifrågavarande arbetskraftsbehov har hittills i viss
utsträckning tillgodosetts genom att en extra tillsynsman med civilförvaltningens
medgivande anställts för ett år i taget. Civilförvaltningen har i
och för sig intet att erinra mot förslaget men anser sig dock böra ställa
frågan huruvida icke för här avsett ändamål lämpligen kunde avses äldre
långtjänstunderbefäl.

4. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna.
Under åberopande av att försvarsområdesstaberna ålagts allt större uppgifter
inom mobiliserings- och krigsplanläggningen upprepar arméchefen
sitt yrkande från föregående år om en beställning för major, avsedd för
mobiliseringsofficer vid Malmö försvarsområdesstab (prop. 1960:110,
s. 52).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

117

Vidare föreslår arméchefen att vid Malmö försvarsområdesstab inrättas
en arvodesbefattning för underofficer i A: 17, avsedd för tygunderofficer
(biträde åt uppbördsmannen). Förslaget tillstyrkes av statens organisationsnämnd.

Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag i fråga om Malmö försvarsområdesstab.

För Stockholms försvarsområdesstab föreslår arméchefen tre beställningar
för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer. Civilförvaltningen har
under en följd av år för detta ändamål medgivit anställning av extra vaktmän.
Ämbetsverket biträder arméchefens förslag.

I skrivelse den 6 september 1960 har chefen för armén framlagt förslag
om ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet.
Förslaget innebär att Jokkmokks försvarsområde skiljes från Kiruna—
Jokkmokks »dubbelförsvarsområde» och överföres till Bodens försvarsområde
så att ett nytt »dubbelförsvarsområde», Boden—Jokkmokks försvarsområde
(fo 63/65), bildas. Motiveringen för ifrågavarande åtgärd har
lämnats i särskild ordning och bör av sekretesskäl icke redovisas i förevarande
sammanhang. Här avsedd handling kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott. Arméchefens skrivelse innefattar vidare
förslag till personalorganisation i fred av staberna i berörda försvarsområden
m. m. I denna del innebär förslaget att vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab
nyinrättas en beställning för kapten, avsedd för utbildningsofficer,
samt en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
medan ändrade personalbehov i övrigt tillgodoses genom överföring
av beställningar (motsvarande) från nuvarande Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab
till Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab. Den föreslagna
överföringen omfattar en kaptensbeställning, en arvodesbefattning
för pensionerad officer samt tjänster för en förrådsförman, två förrådsmän
och 36 månader för arbetarpersonal. Den föreslagna organisationen bör
enligt arméchefen betraktas som provisorisk i avvaktan på närmare erfarenheter
samt undersökning, utförd av det blivande statskontoret. — Kostnaderna
för genomförande av ifrågavarande omorganisation beräknas till
cirka 70 000 kronor, avseende iordningställande av lokaler, anskaffning av
inventarier, inventering m. m.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår föreslår arméchefen
att förenämnda beställning för kapten i År 21, avsedd för utbildningsofficer
vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab, inrättas. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

1 anslutning till ett av chefen för armén i annat sammanhang — efter
verkställda undersökningar av statens organisationsnämnd — framlagt förslag
angående stabs- och förvaltningstjänsten vid Örebro försvarsområde
föreslår chefen för armén i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa
budgetår att följande beställningar (motsvarande) inrättas för försvars -

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

områdesstaben, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller
Ao 24 i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, en kapten i År 21 vid
trängtrupperna, en kapten i Ao 21 vid intendenturkåren i utbyte mot en
arvodesbefattning i A: 24, två pensionerade officerare i A: 24, en förvaltare
i Ao 15 i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer
i A: 17, en pensionerad underofficer i A: 17, ett kanslibiträde i Ae 7 samt
tre förrådsmän i Ae 7. Beträffande motiven för förslagen hänvisas till de
handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
I organisationsnämndens rapport angående undersökningarna vid
ifrågavarande stab upptogs samtliga nu äskade beställningar (motsvarande)
utom en av arvodesbefattningarna i A: 24, kanslibiträdestjänsten
och förvaltarbeställningen. — Civilförvaltningen tillstyrker samtliga äskade
personalförstärkningar vid Örebro försvarsområdesstab. Ämbetsverket erinrar
dock om dess i annat sammanhang framförda förslag att för intendenten
vid försvarsområdesstaben skulle avses någon av de i samband med
omorganisation av bland annat Signalbataljonen i Skövde, Östgöta luftvärnsregemente
och infanteriskjutskolan frigjorda kaptensbeställningarna
vid intendenturkåren.

5. Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter. Chefen
för armén föreslår, att beställningar inrättas för vissa skolchefer enligt
följande, för chefen för arméns fältarbetsskola en beställning för överstelöjtnant
i Ao 26 vid ingenjörtrupperna i utbyte mot en majorsbeställning
i Ao 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 53), för chefen för arméns signalskola en
beställning för överste i Bo 1 vid signaltrupperna i utbyte mot en beställning
för överstelöjtnant i Ao 26, för chefen för arméns fallskärmsjägarskola
en beställning för major i Ao 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 53) samt för
chefen för pansartruppsskolan en beställning för överstelöjtnant eller major
i Ao 26 eller Ao 24 vid pansartrupperna i utbyte mot en majorsbeställning
i Ao 24. Vidare hemställer arméchefen, att för chefen för signalskolans
försöksavdelning, inrättad den 1 januari 1960, tillkommer en beställning
för major eller kapten i Ao 24 eller År 21. Förslagen motiveras med omfattningen
av ifrågavarande arbetsuppgifter samt det med befattningarna
förenade ansvaret. Civilförvaltningen räknar med bifall till arméchefens
förslag.

Arméchefen föreslår, att vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan inrättas
tjänster för en facklärare i Ae 19 och två facklärare i Ae 17, samtliga
i utbyte mot tjänster för yrkeslärare i Ae (Ag) 15/16. Förslaget motiveras
med svårigheterna att under längre tid kvarhålla lämpliga yrkeslärare i
tjänst. Civilförvaltningen erinrar om att inom civildepartementet nyligen
tillsatts en särskild beredning för att biträda med överväganden rörande
vissa lönespörsmål m. m. för yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier.
Ämbetsverket anser sig därför icke i detta sammanhang böra räkna
med någon ändrad lönegradsplacering för ifrågavarande tjänster.

Kuiigl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

119

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Chefen för
armén föreslår, att vid signaltrupperna inrättas en beställning för
överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för Norrlands signalbataljon.
För närvarande disponeras en majorsbeställning för den kombinerade befattningen
som chef för signalbataljonen och milosignalofficer vid VI.
militärbefälsstaben. Enligt arméchefen är dessa arbetsuppgifter av sådan
omfattning att de ej kan lösas av en och samme befattningshavare. Med
hänsyn till den självständiga ställning, som förbandet intar i bland annat
utbildningshänseende, samt med hänsyn till utbildningskontingentens storlek
bör enligt arméchefen för chefen för signalbataljonen avses en överstelöj
tnantsbeställning.

Vidare föreslår annéchefen, att vid signaltrupperna inrättas en majorsbeställning
i Ao 24, avsedd för stabschef vid Göta signalkår, i utbyte mot
en kaptensbeställning. Kungi. Maj :t har den 20 maj 1960 meddelat provisoriska
bestämmelser om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
i fred vid Göta signalkår med arméns fallskärmsjägarskola. Därvid har
föreskrivits, att chefen för stabsavdelningen skall vara regementsofficer.

Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna personalförändringarna
vid signaltrupperna kommer till stånd.

Arméchefen föreslår, att vid fälttygkåren inrättas en beställning för
major i Ao 24 (teknisk stabsofficer) i utbyte mot en beställning för kapten
i Ao 21. I fråga om motiven för förslaget torde få hänvisas till de handlingar
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 67 o. 74) anmäldes ett av arméchefen
framfört, av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om inrättande vid
fälttygkåren av en beställning för kapten i Ao 21, avsedd för centralplaneringen
vid armétygförvaltningen. Frågan avsågs skola slutligt prövas vid
behandlingen av förevarande anslag. Arméchefen framhåller, att nuvarande
personaluppsättning vid centralplaneringen är otillräcklig för att
arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt.

Arméchefen återkommer till sitt tidigare framförda förslag om inrättande
vid tygtekniska kåren av en beställning för armédirektör av

2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen
i Washington (prop. 1959: 110, s. 65). Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t är
sedan flera år eu arméingenjör placerad på ifrågavarande befattning. Avlöningskostnaderna
bestrides från anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel
m. m. Civilförvaltningen vidhåller sin tidigare vidtagna ståndpunkt
att -— därest en ny beställning tillkommer — denna bör uppföras
på försvarsstabens stat. I avvaktan på resultatet av utredningen rörande
försvarsattachéorganisationen anser emellertid ämbetsverket att inrättandet
av beställningen bör anstå.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen, att fyra beställningar

120

Kanyl. i\laj:ts proposition nr 110 år 1961

för arméingenjör i Ao 21 skulle utbytas mot beställningar för arméingenjör
av 1. graden i Ao 23, avsedda för vapeningenjör vid Roslagens luftvärnsregemente
och motoringenjör vid Skånska pansarregementet, Skaraborgs
pansarregemente respektive arméns motorskola (prop. 1960:110, s. 54).
Efter förslag i propositionen 1960: 151 har den äskade beställningen för
motorskolan tillkommit den 1 juli 1960. För nästa budgetår upprepar arméchefen
sitt yrkande, såvitt avser återstående tre beställningar. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget om uppflyttning av den för Roslagens luftvärnsregemente
avsedda beställningen men är icke beredd tillstyrka förslaget
i övrigt.

Arméchefen hemställer, att 20 beställningar för förste armétekniker i
Ao 11 inrättas i utbyte mot beställningar för biträdande armétekniker i
Ao eller Ae 8/7. Till stöd för yrkandet åberopas, bland annat, konkurrensen
från den civila marknaden inom de tekniska facken samt betydelsen av
att den mera kvalificerade delen av mekanikerpersonalen kvarstannar i
tjänst inom armén. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Viss mekanikerpersonal tjänstgör som arbetsstudiemän vid tygverkstäderna.
Denna verksamhet har bidragit till rationaliseringar, som medfört
väsentliga besparingar. Utbildningen till arbetsstudieman omfattar två år
och bör enligt arméchefen medföra en högre löneställning. På grund härav
samt under åberopande av rekryteringsskäl föreslår arméchefen att tyghantverkare
under tid då han är placerad som arbetsstudieman skall åtnjuta
lönetillägg motsvarande skillnaden emellan löneklasserna A 14 och
A 12. Civilförvaltningen anser att denna fråga bör komma under prövning
i annat sammanhang och räknar därför icke nu med bifall till förslaget.

Vidare föreslår arméchefen, att åtta beställningar för arméingenjör i
Ae 17 inrättas varvid tio beställningar för arméingenjör i reglerad befordringsgång
indrages. Arméchefen anför, bland annat, att armén är och blir
framdeles alltmer beroende av att teknikerbefattningar kan rekryteras med
erforderligt kvalificerad personal. Konkurrensen med civila företag om
denna personal är hård och det är, anför arméchefen, väsentligt att rimliga
löneförhållanden åstadkommes. Av nuvarande 15 beställningar i reglerad
befordringsgång har flertalet icke kunnat besättas. Civilförvaltningen
anser att jämväl ifrågavarande förslag bör komma under prövning i annat
sammanhang och räknar därför icke med några förändringar i anledning
av arméchefens förslag.

I fråga om fortifikationskåren erinrar arméchefen om det behov
av officersbeställningar som tidigare redovisats av chefen för kåren (prop.
1960: 110, s. 55). Behovet omfattar åtta nya beställningar. Därest icke behovet
tillgodoses kan enligt arméchefen en allvarlig eftersläpning på framför
allt den fortifikatoriska planläggningens område uppstå.

För nästa budgetår föreslår arméchefen inrättande av ett antal nya
officersbeställningar vid fortifikationskåren i utbyte mot lägre beställ -

121

Kungl. Majilx proposition nr HO år 1961

ningar. Förslaget innebär följande. Två beställningar för överstelöjtnant
i Ao 26 utbytes mot beställningar för överste i Bo 1, avsedda för cheferna
för sektion VIII vid I. och VI. militärbefälsstaberna. Dessa militärområden
är enligt arméchefen jämte IV. militärområdet de ur fortifikatorisk synpunkt
mest krävande områdena. För motsvarande befattningar inom II.
och III. militärbefälsstaberna inrättas två överstelöjtnantsbeställningar i
Ao 26 i utbyte mot majorsbeställningar. Annéchefen framhåller, bland
annat, att omfattningen och betydelsen av befästningsverksamheten har
ökat starkt inom sistnämnda båda militärområden. Två kaptensbeställningar
utbytes mot majorsbeställningar i Ao 24, avsedda för ställföreträdande
fortifikationsofficer vid I. militärbefälsstaben respektive för fortifikationsbefälhavaren
vid Hemsö kustartilleriförsvar. I anslutning till yrkandet
i fråga om sistnämnda befattning framhåller arméchefen, bland
annat, att fortifikationsbefälhavaren inom detta kustartilleriförsvar måste
åläggas göromål som eljest handlägges vid örlogsvarvens byggnadsorgan
samt att stora och komplicerade befästningsanläggningar för marinen
under senare år tillkommit utefter hela norrlandskusten.

Civilförvaltningen anser, att de skäl arméchefen anfört talar för att eu
utbyggnad av fortifikationskåren kommer till stand. Med hänsyn till
rådande rekryteringsmöjligheter bör enligt ämbetsverket förstärkningen
genomföras på sådant sätt att befordringsmöjligheterna ökar. Civilförvaltningen
anser, att förändringarna bör ske successivt, och är i dagens läge
endast beredd tillstyrka utbyten av en överstelöjtnantsbeställning mot
överstebeställning, en majorsbeställning mot överstelöjtnantsbeställning
samt en kaptensbeställning mot majorsbeställning.

I fråga om fortifikationskårens underofficerskader föreslår arméchefen
att en beställning för fanjunkare i Ao 13 utbytes mot beställning för förvaltare
i Ao 17, avsedd för Malmö försvarsområdesstab, samt att en beställning
för förvaltare i Ao 17, avsedd för Kalix försvarsområdesstab inrättas.
Förslaget beträffande befattningen vid Malmö försvarsområdesstab
motiveras med, bland annat, det med befattningen förenade stora ansvaret.
Vid Kalix försvarsområdesstab saknas helt fortifikationsutbildad personal.
För planläggning och kontroll av byggnads- och fortifikationsverksamheten
inom detta försvarsområde erfordras enligt arméchefen en underofficer
med omfattande erfarenhet i fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet.
— Civilförvaltningen biträder båda dessa förslag.

Arméchefen föreslår, att vid intendenturkåren inrättas en beställning
för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedd för chef för
arméns centralmagasin i Norberg. Ifrågavarande befattning är enligt arméchefen
förenad med samma arbets- och ansvarsuppgifter som befintliga
magasinschcfsbefattningar med beställning i 17 lönegraden. Civilförvaltningen
erinrar om att 195!) års besparingsutredning för försvaret upptagit
frågan om behovet av centrala intendenturförråd och magasin och anser
sig icke för närvarande kunna tillstyrka arméchefens förslag.

122 Kungl. Maj:Is proposition nr Ilo är 1961

I gällande peisonalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén har
beträffande en beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren föreskrivits,
att den skall indragas vid uppkommande vakans och att den övergångsvis
må avses för arméstabens organisationsavdelning. Arméchefen
föreslår nu, att beställningen fortsättningsvis får finnas inrättad och avses
lör nämnda avdelning inom annéstaben. Enligt arméchefen är det oundgängligen
nödvändigt, att avdelningen disponerar en förvaltningsutbildad
officer för handläggning av, bland annat, ärenden rörande budgetberäkningar
samt förvaltnings- och ekonomiska ärenden. Civilförvaltningen tillstyrker
bifall till förslaget.

I förenämnda personalförteckning har vidare föreskrivits att viss beställning
för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst skall indragas vid
uppkommande vakans och att beställningen övergångsvis må avses för
Kalmar—Växjö försvarsområdesstab. Arméchefen föreslår, att för ifrågavarande
befattning fortsättningsvis avses en förvaltarbeställning i Ao 17.
Behovet har styrkts vid undersökning, utförd av statens organisationsnämnd.
Civilförvaltningen tillstyrker bifall till förslaget.

Kungl. Maj:t bar den 5 februari 1960 fastställt organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten in. m. ■säd Västerbottens regemente med Norrlands
dragoner och kavalleriets kadettskola. Därvid har föreskrivits, att en förvaltningsutbildad
fanjunkare tills vidare må kommenderas såsom biträde
åt intendenten. För närvarande tjänstgör i denna befattning en förvaltare
i intendenturförrådstjänst, tidigare uppbördsman vid Norrlands dragoner.
Arméchefen föreslår, att ifrågavarande beställning för förvaltare i Ao 17 i
fortsättningen avses för biträde åt intendenten vid Västerbottens regemente.
Enligt statens organisationsnämnd bör för ifrågavarande arbetsuppgifter
vid sistnämnda förband avses aktiv förvaltare på intendenturkårens stat.
Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.

7. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Arméchefen
föreslår, att 100 rustmästarebeställningar i Ao 11 inrättas i utbyte
mot 25 ordinarie och 75 extra ordinarie furirsbeställningar. Innevarande
budgetår har tillkommit 200 rustmästarebeställningar (prop.
1960: 110, s. 67). Antalet överfurirer, som vid ingången av budgetåret uppfyllde
kvalifikationerna för befordran till rustmästare, uppgick till omkring
350. Intill budgetåret 1961/62 tillkommer ytterligare omkring 115 för
befordran lämpliga överfurirer. Med hänsyn härtill är det enligt arméchefen
nödvändigt att avsevärt utöka antalet rustmästarebeställningar. Detta
anses tills vidare kunna ske genom utbyte av furirsbeställningar. Civilförvaltningen
räknar med fortsatt utbyggnad av rustmästarkadern i enlighet
med arméchefens förslag.

8. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal m.m. Försvarets sjukvårdsstyrelse
föreslår ånyo, att tjänsterna för instruktionssköterska i
Ae 14/16 ordinariesättes (prop. 1960:110, s. 57). Antalet dylika tjänster

Kungi. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

123

utgör åtta. Då förslaget framfördes för innevarande budgetår förklarade
sig civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka detsamma i avvaktan på
resultatet av utredningen angående försvarssjukvårdens organisation. Sjukvårdsstyrelsen
framhåller nu, att frågan om ordinariesättning av dessa
tjänster icke beröres av nämnda utredning. Civilförvaltningen tillstyrker
numera sjukvårdsstyrelsens förslag.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår, att tre tjänster för översköterska i Ae 12
vid de centrala förbandssjukhusen vid respektive Svea livgarde, Norrbottens
regemente och Västerbottens regemente utbytes mot tjänster för översköterska
i sluten vård, tillika personalföreståndarinna i Ae 14. Vidare föreslår
sjukvårdsstyrelsen, alt en översköterska vid ett vart av övriga centrala
förbandssjukhus tillerkännes arvode, motsvarande skillnaden mellan t. ex.
två lönegrader. Arbetsupgifter, som vid civila sjukhus brukar åligga personalföreståndarinnor,
utföres i viss utsträckning och utan särskilt åläggande
av flertalet förbandssjuksköterskor och är enligt sjukvårdsstyrelsen
betungande vid de större sjukhusen, speciellt vid de centrala förbandssjukhusen.
Vid sådant sjukhus med minst tre översköterskor bör enligt
sjukvårdsstyrelsen en av tjänsterna erhålla ändrad benämning och lönegradsplacering
i enlighet med ämbetsverkets här redovisade förslag. Centrala
förbandssjukhus med flera än två översköterskor kommer efter den 31
mars 1961 att finnas vid förenämnda tre förband. Vid övriga centrala förbandssjukhus
finns endast två översköterskor. Av sjukvårdsstyrelsen föreslaget
arvode bör vid dessa sjukhus utgå till den översköterska, som ålägges
personalföreståndarinnas arbetsuppgifter. Civilförvaltningen anser, att
dessa frågor är av natur att böra prövas i annat sammanhang och räknar
därför icke nu med några förändringar.

För att tillgodose de större förbandssjukhusens — speciellt de centrala
förbandssjukhusens — behov av utbildad biträdespersonal föreslår sjukvårdsstyrelsen,
att antalet tjänster för undersköterska i Ae 4 utökas från
nuvarande 23 till 46 samt att samtidigt antalet tjänster för sjukvårdsbiträde
i Ae 2/3 minskas med 23. Civilförvaltningen har i anledning av förslaget
övervägt, huruvida icke skäl kunde föreligga att inrätta ett antal nya underskötersketjänster
för de centrala förbandssjukhusen. Då emellertid
sjukvårdsstyrelsens förslag innefattar eu fördubbling av antalet underskötersketjänster
vid armén och förslaget enligt vad civilförvaltningen inhämtat
närmast betingas av rekryteringsskäl, anser civilförvaltningen att frågan
bör behandlas i annan ordning.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår vidare en ökning av antalet överskötersketjänster
vid Norra Smålands regemente från två till tre och vid Svea
ingenjörregemente från eu till två. Likaledes bör enligt sjukvårdsstyrelsen
antalet sjukvårdsbiträden vid dessa förband samt vid Skånska luftvärnskåren
utökas med en vid vartdera förbandet. Vid det centrala förbandssjukhuset
vid Norra Smålands regemente, som bär såväl röntgen- som labora -

1 - < Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1061

torieavdelning och även specialutbildad personal, utreds och behandlas
ett stort antal lasaretlsfall. Beläggningen per dygn har i genomsnitt uppgått
till 130 patienter, vilket anses motivera den för förbandet äskade personalökningen.
Förslaget såvitt avser Svea ingenjörregemente motiveras
med förbandets storlek samt de speciella arbetsförhållandena med två förläggningar
i Solna och desutom återkommande tjänstgöringar på Laxön.
Vid förbandssjukhuset vid Skånska luftvärnskåren har intill slutet av mars
1960 funnits anställd ett extra sjukvårdsbiträde med utnyttjande av en
vakant underbefälsbeställning. Fn ökning av antalet sjukvårdsbiträden vid
förbandet från två till tre är enligt sjukvårdsstyrelsen oundgängligen nödvändig.
Sjukvårdsstyrelsen föreslår, att ifrågavarande personalbehov vid
nämnda tre förband skall tillgodoses genom omdisponering av motsvarande
tjänster vid infanteriskjutskolan och Göta artilleriregemente—Göteborgs
luftvärnskår i samband med flyttning respektive indragning av skolan och
artilleriregementet. Civilförvaltningen anser, att omplaceringen av ifråga\
arande personal icke bör tagas upp i detta sammanhang och att frågan
härom bör behandlas i samband med övriga återstående personalproblem
vid indragna förband (motsvarande).

För innevarande budgetår har för veterinärväsendet anvisats ett belopp
av sammanlagt 25 700 kronor till arvoden och särskilda ersättningar för
veterinärvården vid de förband in. m. där dylik vård icke bestrides av militära
veterinärer, för anlitande av sakkunniga i arméledningen samt för besiktningar.
Civilförvaltningen utgår vid sina beräkningar för nästa budgetår
från ett av överfältveterinären framlagt lörslag, innebärande en ökning av
medelsbehovet för ifrågavarande arvoden och ersättningar med 300 kronor.
Överfältveterinären har vid sina beräkningar av medelsbehovet utgått från
att antalet hästar vid vissa förband nedgår men förutsatt en uppräkning
av arvodena med fem procent vid övriga förband in. in.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 19 februari 1960 får vid III. militärbefälsstaben
anställas legitimerad veterinär mot ett arvode av 8 000 kronor
för år. Enligt överfältveterinären är arvodet med hänsyn till de kvalificerade
arbetsuppgifterna in. in. icke tillräckligt. Överfältveterinären föreslår,
att arvodet uppräknas till 11 000 kronor. Civilförvaltningen erinrar
om att enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut möjligheterna att samordna
veterinärtjänsten vid militärbefälsstaben med veterinärvården och den
hygieniska livsmedelskontrollen inom Skövde garnison skall undersökas.
Med hänsyn härtill kan civilförvaltningen för närvarande icke biträda förslaget
om höjning av arvodet.

9. Övriga personalförändringar m. m. Civilförvaltningen föreslår, att i
enlighet med nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång 44 kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 inrättas vid arméns förband (motsvarande) i
utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Vidare bör enligt civilförvaltningen 25 vid arméns förband (motsvarande)

Kungl. MajUs proposition nr 110 år 1961

125

inrättade tjänster för kontor sbiträde i Ao 5, vilka beräknas icke kunna
besättas med formellt kompetenta innehavare, utbytas mot tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål. Behovet inom armén av nya ordinarie
kontorsbiträdestjänster för sådana biträden för skriv- och kontorsgöromål,
som anställts såsom ersättare för ordinarie kontorsbiträden, förordnade
å högre tjänst, uppger civilförvaltningen till fem (jfr prop.
1960: 110, s. 59). Slutligen kan enligt ämbetsverket 11 ordinarie kontorsbiträdestjänster,
som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation,
utgå ur vederbörlig personalförteckning för armén.

Chefen för armén föreslår, att vid Norrlands dragoner inrättas en tjänst
för remontdressör i Ae 8. Enligt arméchefen föreligger behov av ersättare
för nuvarande remontdressörer vid sjukdom, varjämte det anses önskvärt
att en remontdressör tidvis kan givas till uppgift att korrigera äldre hästar.

Vid Gotlands artillerikår bör enligt arméchefen tillkomma en beställning
för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för körcentralen. Ifrågavarande
arbetsuppgifter utföres för närvarande av chefen för kaserntroppen. Med
hänsyn till dennes arbetsbörda bör enligt arméchefen en särskild chef för
körcentralen tillkomma. Denna uppfattning delas av statens organisationsnämnd.

Vid Göta pansarlivgarde har under en följd av år med civilförvaltningens
medgivande anställts en biträdande köksföreståndare i Ag 10, avsedd för
etablissementet på Utö. Arméchefen framhåller, att ifrågavarande personalbehov
är permanent, och föreslår att för befattningen inrättas eu tjänst i
Ae 10.

Vid Svea ingenjörregemente finns inrättad en arvodesbefattning för
kasernofficer i A: 24. Jämlikt meddelad föreskrift skall befattningen, därest
annorlunda icke förordnas, indragas vid utgången av budgetåret 1960/61.
Arméchefen hemställer, att befattningen må finnas inrättad även efter
nämnda tidpunkt. Statens organisationsnämnd bestyrker behovet av befattningen
även efter den 30 juni 1961.

Arméchefen föreslår vidare, att vid Svea ingenjörregemente inrättas en
arvodesbefattning för underofficer i A: 17, avsedd för chef för transportcentralen.
Huvuddelen av fordonen vid IV. militärbefälsstabens transportcentral
har under år 1959 överförts till regementet. Arméchefen anför, att
det vid undersökningar som företagits i samråd med statens organisationsnämnd
konstaterats, att den utökade körcentralen vid nämnda förband
bör ha eu underofficer i arvodesbefattning som chef.

Slutligen föreslår arméchefen, att en tjänst för förste reparatör i Ae 10
inrättas vid Göta signalkår. Befattningshavaren skall biträda vid utbyggnad
och underhåll av den tekniskt komplicerade trådstationsanläggningen
i Karlsborg.

Civilförvaltningen räknar med all arméchefens samtliga i det föregående
under denna punkt redovisade förslag vinner bifall. Ämbetsverket ifråga -

126

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1961

sätter dock om icke den för Göta signalkår äskade tjänsten för förste reparatör
i stället bör ha tjänstebenämningen förste montör. Motsvarande ändring
bör enligt ämbetsverket ske beträffande andra tjänster med likartade
göromål.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att en tjänst för maskinist i Ae 11
inrättas. Befattningshavaren erfordras för drift och underhåll av värmeinstallationer
m. m. i viss anläggning. Civilförvaltningen biträder förslaget
om en ny tjänst men anser att frågan om dennas lönegradsplacering bör
avgöras sedan anläggningen i vederbörlig ordning klassificerats.

I enlighet med arméchefens förslag räknar civilförvaltningen med 222
tjänstgöringsmånader för assistenter lör trivilligfrågor. Under innevarande
budgetår får denna personal utnyttjas under eu sammanlagd tjänstgöringstid
av 221 månader.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor
beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen till
928 000 kronor eller 108 000 kronor mera än som anvisats för innevarande
budgetår, ökningen betingas huvudsakligen av de senaste höjningarna av
timtaxan. Härjämte beräknas genomförandet av den nya befälsordningen
vid armén medföra en merkostnad av 15 000 kronor. Det äskade beloppet
innefattar, bland annat, medel för timarvoden för utbildning av tolkar i
Tyska språket. För ifrågavarande ändamål har innevarande budgetår tillkommit
en tjänst för adjunkt i Ae 21 (prop. 1960: 110, s. 66). Enligt armechefen
erfordras härjämte för timarvoden 14 000 kronor. Vidare beräknas
för biträdande lärare i ryska språket 4 000 kronor.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan
har för innevarande budgetår beräknats till 573 500 kronor,
varjämte 20 000 kronor ställs till civilförvaltningens förfogande för
tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning
av byggnader m. m. I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen
med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
med 18 500 kronor. Sedermera har arméchefen anmält behov av ytterligare
67 000 kronor för ändamålet. Till civilförvaltningens förfogande
stående medel upptages till oförändrat 20 000 kronor.

För innevarande budgetår har arméchefen räknat med 330 fänrikar och
80 extra ordinarie löjtnanter. För nästa budgetår beräknar arméchefen
motsvarande antal till 210 respektive 150. Civilförvaltningen, som inhämtat
att antalet fänrikar och extra ordinarie löjtnanter den 1 augusti 1960 utgjorde
153 respektive 77, räknar med utgångspunkt i härav betingad anslagsbelastning
och med hänsyn till vakansläget med en kostnadsökning
av 200 000 kronor.

Arméchefen beräknar antalet kvarstående indelta under nästa budgetår

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

127

till 15 vicekorpraler och meniga, varav fyra i ständig tjänstgöring. Avlöningskostnaderna
för dessa uppskattar civilförvaltningen till cirka 33 000
kronor, innebärande eu minskning med 17 000 kronor.

I enlighet med förslag av arméchefen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet
för avlöningar åt civila lärare för underbefälsutbildning till
450 000 kronor, innebärande en höjning med 40 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1960: 110 (s. 39 f.) har 1960 års riksdag
fattat beslut om ändrade principer för ianspråktagande av personal för
frivillig tjänstgöring. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t den 3 juni 1960
meddelat bestämmelser om viss frivillig tjänstgöring och utbildning vid
försvaret m. m. Kostnaderna för här avsedd personal har tidigare i fråga
om samtliga försvarsgrenar bestritts från dels de allmänna avlöningsanslagen,
dels anslagen till avlöning av reservpersonal, dels ock värnpliktsavlöningsanslagen.
Jämlikt de numera gällande bestämmelserna skall samtliga
avlöningskostnader för ifrågavarande personal bestridas från försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag. Kostnaderna för dylik personal i försvarsstaben
bestrides under innevarande budgetår från arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl. Av skäl som redovisades i propositionen
1960: 110 (s. 42) har nu angivna kostnadsöverföringar icke beaktats vid
anslagsberäkningarna för innevarande budgetår.

Jämlikt dispositionsföreskrifterna för förevarande anslag för budgetåret
1960/61 får under anslaget uppförd delpost Till frivillig tjänstgöring inkallad
personal tagas i anspråk dels av chefen för försvarsstaben för avlönande
av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 170 tjänstgöringsmånader,
dels ock av chefen för armén för avlönande av befäl under
högst 5 900 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 400
tjänstgöringsmånader. Behovet av tjänstgöringsmånader vid armén under
nästa budgetår beräknar arméchefen till 5 906 för befäl och 394 för övrig
personal. Civilförvaltningen räknar med de av arméchefen angivna tjänstgöringsinånaderna.
De totala kostnaderna härför beräknar civilförvaltningen
till cirka 8 520 000 kronor, varav 4 240 000 kronor motsvarar kostnadsökningen
under förevarande anslag. I

I detta sammanhang vill jag även anmäla föreliggande förslag rörande
ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred
vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.

Jämlikt principbeslut av 1955 års riksdag (prop. 110) skulle skillnaden
mellan lantmilitära och marina försvarsområden upphöra samt vissa
marina försvarsområden — bland dem Göteborgs skärgårds försvarsområde
— sammanföras med angränsande lantmilitära försvarsområden. I
anslutning härtill förordnades med giltighet från och med den 1 juli 1958
om, bland annat, ny indelning av tredje militärområdet i försvarsområden.

128

Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

I enlighet härmed har Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanförts
med delar av tidigare Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden
till ett försvarsområde, Göteborgs och Bohus försvarsområde, medan
återstående delar av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanförts
till Älvsborgs försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde
bildar Hallands försvarsområde.

Organisationen i fred av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs
och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar
bär fastställts genom Kungl. Maj :ts brev den 29 augusti 1958 (jfr
prop. 1958:110, s. 386 f.). Jämlikt bestämmelserna i detta brev har
ifrågavarande försvarsområden och kustartilleriförsvar gemensam chef
och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan. Kungl. Maj :t har samma
dag — i avvaktan på att efter undersökningar genom statens organisationsnämnds
försorg slutlig organisation kan fastställas — meddelat beslut
om provisorisk personalorganisation vid dessa enheter.

Sedan ifrågavarande organisationsundersökningar numera slutförts har
chefen för marinen efter samråd med fortifikationsförvaltningen, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse och statens organisationsnämnd
i skrivelse den 9 februari 1961 framlagt ett på organisationsnämndens
undersökningsrapport grundat förslag till ny organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Den nya organisationen
bör enligt marinchefen genomföras den 1 juli 1961. Vidare har chefen för
armén i skrivelse den 13 februari 1961 framlagt förslag såvitt rör personal
ur armén vid berörda enheter.

Såvitt rör armén innebär nämnda förslag i huvudsak följande. En beställning
för major i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26,
avsedd för stabschef. En beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd
för chefen för utbildningsavdelningen, tillkommer. Nuvarande innehavare
av denna befattning åtnjuter vikariatslön såsom överstelöjtnant (prop. 1958:
110, s. 321). En arvodesbefattning för tygofficer i A: 24 utgår. En beställning
för fanjunkare i Ao 13, avsedd för biträde åt tygförvaltaren, inrättas
budgetåret 1962/63 vid fälttygkåren. Behovet tillgodoses under nästa budgetår
genom kommendering. En förvaltarbeställning i Ao 17 i intendenturförrådstjänst
tillkommer. Behovet tillgodoses genom omdisponering av en
vid Göta artilleriregemente eller Östgöta luftvärnsregemente övertalig beställning
för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst. Samtidigt indrages en arvodesbefattning
för förrådsunderofficer i A: 17. Vid fortifikationskåren tillkommer
beställningar för dels en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24,
avsedd för fortifikationsbefälhavaren, i utbyte mot en majorsbeställning i
Ao 24, dels en kapten i Ao 21 i utbyte mot en beställning för kapten eller
löjtnant i Ao 21 eller Ao 17/13, dels ock en fanjunkare i Ao 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

129

Marinchefens förslag innebär, såvitt avser militär personal vid marinen
(kustartilleriet), i huvudsak följande förändringar. En beställning för
major i Ao 24 utbytes mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd
för tygmästare. Två kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda en för
chefen för stabsavdelningen och en för utbildningsavdelningen, tillkommer.
Fem nya förvaltarbeställningar, varav en i Ao 19, en i Ao 17 och tre
i Ao 15, inrättas, under det att två övergångsvis kvarstående förvaltarbeställningar
i Ao 15, avsedda för fartygschefer, samt fyra beställningar för
flaggunderofficer i Ao 13 indrages. En beställning för marinläkare av 1.
graden i Ao 19 tillkommer på marinläkarkårens stat. Fem arvodesbefattningar
för pensionerad underofficer i A: 17 tillkommer.

Vidare har organisationsnämnden föreslagit vissa förändringar beträffande
den civila personalen. Nämndens förslag i denna del bär i huvudsak
icke föranlett någon erinran från marinchefen. Förslaget i fråga om den
civila personalen innebär en besparing av de årliga lönekostnaderna med
närmare 500 000 kronor. Huvuddelen härav hänför sig till den kollektivavtalsanställda
personalen.

Vid bifall till nu redovisat förslag om ändrad organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar uppkommer enligt marinchefen
en sammanlagd kostnadsbesparing av cirka 415 000 kronor för år.

Organisationsnämnden har föreslagit, att all ifrågavarande personal
skall avlönas från avlöningsanslag utom — i avvaktan på ställningstagande
till 1957 års sakanslagsutrednings förslag — personalen vid motorverkstaden,
kollektivavtalsanställda arbetare i servicegrupperna och fortifikations-
och byggnadsförvaltningens egenregistyrka samt serviceskräddare
(motsvarande) i intendenturförrådet.

Organisationsnämnden bar vid sina undersökningar konstaterat behov
av ytterligare lokaler. Härför krävs om- eller tillbyggnad av kanslihuset.
Kostnadsberäkningar har ännu icke uppgjorts, men enligt marinchefens
bedömande torde byggnadskostnaderna belöpa sig till 600 000 å 700 000
kronor. Vidare bör enligt organisationsnämnden en omdisposition av befintliga
förrådsbyggnader verkställas i syfte att koncentrera förrådsverksambeten
till en byggnad eller varandra närliggande byggnader. Kostnaderna
för härmed förenade ombyggnadsarbeten in. in. har nämnden preliminärt
beräknat till cirka 165 000 kronor. Efter genomförd förrådsomflyttning
kan viss minskning av förrådspersonalen ske. Denna minskning medför
en besparing av de årliga lönekostnaderna med cirka 110 000 kronor.

Departementschefen

1. Chefen för armén bar föreslagit, att för biträdande expeditionsofficer
vid arméstabens chefsexpedition inrättas eu arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24. För egen del föreslår jag, att ifrågavarande personalliihung
till riksdagens protokoll 1961. I samt. Nr 110

9—1 827 61

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

behov tills vidare tillgodoses genom att för en för närvarande frivilligt
tjänstgörande reservofficer inrättas en tjänst för byråassistent i Ae 19.

Arméchefens förslag om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad
officer, aktuarie i A: 24, samt en tjänst för förste byråsekreterare
i Ae 21 tillstyrker jag. I anslutning härtill förutsätter jag motsvarande
minskning av den personal som för närvarande är ianspråktagen för frivillig
tjänstgöring i arméstaben.

För erforderlig förstärkning av biträdespersonalen vid arméstaben bör
t\å tjänster för kanslibiträde i Ag 7 tillkomma. I samband därmed bör de
medel som ställes till civilförvaltningens förfogande för anställande av tillfällig
personal minskas med lo 000 kronor. I årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 84) har jag tillstyrkt förslag om överföring till arméstaben från
arméintendenturförvaltningen av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
avsedd för biträde åt överfältveterinären. I enlighet med förslag
av arméchefen bör tjänsten utbytas mot en tjänst för kanslibiträde i
Ae 7.

För innehavaren av en kontoristtjänst i Ae 9 vid arméstabens sektion I,
N. Othén, bör inrättas en personlig tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Under
tiden för Othéns innehav av sistnämnda tjänst bör kontoristtjänsten
vakan thållas.

Arméchefen har föreslagit inrättande av en tjänst för statistiker i Ae 11.
Jag kan icke tillstyrka detta förslag men föreslår, att för befattningen inrättas
en tjänst för kontorist i Ae 9 i utbyte mot en tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål.

Med anledning av arméchefens förslag föreslår jag, att vid arméöverläkarens
tjänstegrensinspektion inrättas en beställning för bataljonsläkare i
Ao 21.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

Under avsnittet Tryckning och förrådshållning av publikationer inom
försvaret in. m. har jag föreslagit, att vid arméstaben skall tillkomma en
arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24.

I enlighet med vad som anförts under anslaget Försvarsstaben: Avlöningar
bör i samband med att arméstaben från försvarsstaben övertager
handläggningen av kartärenden samt fotoavdelningens verksamhet m. in.
följande beställningar (motsvarande) tillkomma vid arméstaben, nämligen
för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, en kapten i År 21,
en pensionerad underofficer i A: 17, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör
i Ae 21, en verkmästare i Ae 14, en faktor i Ae 14, en förste fotograf
i Ae 11, en arkivassistent i Ae 10, fyra fotografer i Ae 9, en kontorist i Ao 9,
två kanslibiträden, varav en i Ao 7 och en i Ae 7, samt ett kontorsbiträde
i Ao 5. I detta sammanhang vill jag upptaga frågan om bestridandet av
vissa kostnader för avlöning av pensionerad personal, som jämlikt Kungl.
Maj.ts beslut den 2 februari 1961 får anlitas såsom kontrollanter vid repro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

131

duktion och tryckning vid rikets allmänna kartverk av eldledningskartor
in. m. Dessa kostnader skal! enligt beslutet bestridas från försvarsstabens
avlöningsanslag men bör i samband med omorganisationen av försvarsstaben
överföras till förevarande anslag.

2. För fortsatt utbyggnad av arméns flygorganisation bör nästa budgetår
tillkomma en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 vid Norrbottens regemente,
nio beställningar för armétekniker i Ao 9 vid tygtekniska kåren
samt — i avbidan på ytterligare överväganden rörande lämpligaste anställningsform
för ifrågavarande personal — två tills vidare civila tjänster för
flyglärare i Ag 13, placerade vid Norrbottens regemente.

Till frågan om inrättande av en tjänst för förste trafikledare vid
flygvapnet återkommer jag vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

3. Förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer
i A: 17 vid II. militärbefälsstaben kan jag alltjämt icke tillstyrka.

En arvodesbefattning för signalunderofficer i A: 17 bör tillkomma vid
VII. militärbefälsstaben. Därmed har för samtliga militärbefälsstaber inrättats
befattningar av ifrågavarande art.

Arméchefen har föreslagit, att för III. militärbefälsstaben inrättas fyra
överfurirsbeställningar i Ao 9, avsedda för vaktchefer. För egen del kan
jag endast tillstyrka inrättande av tre beställningar för ifrågavarande ändamål.

Vid V. militärbefälsstaben bör tillkomma en tjänst för vaktman i Ae 8.

Vid VI. militärbefälsstaben bör tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 29, avsedd för handläggning av vissa ärenden rörande
förråd och baracker. Personalbehovet har tidigare tillgodosetts genom
ianspråktagande av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad
personal. Jag räknar med att behovet av befattningen efter utgången
av budgetåret 1963/64 omprövas.

4. Jag biträder förslaget om inrättande av en maj or sbeställning i Ao 24,
avsedd för mobiliseringsofficer vid Malmö försvarsområdesstab. Däremot
kan jag icke tillstyrka förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för
underofficer i A: 17 vid staben.

Arméchefen har föreslagit inrättande av tre beställningar för överfurir
i Ao 9, avsedda för vaktchefer vid Stockholms försvarsområdesstab. För
egen del kan jag endast tillstyrka, att två beställningar inrättas för ändamålet.

Såsom anförts i det föregående, avsnittet Rationaliseringsverksamhet
och andra organisationsförändringar inom försvaret, förutsätter jag, att
Kungl. Maj :t skall äga meddela bestämmelser i anslutning till arméchefens
förslag om ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärom -

132

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1961

rådet. Jag tager därför icke nu ställning till de i sammanhanget föreslagna
personalförändringarna, utoin såvitt avser inrättande av en kaptensbeställning
i År 21, avsedd för utbildningsofficer vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab.
Förslaget härom kan jag icke tillstyrka.

I anslutning till arméchefens förslag om nya beställningar och tjänster
in. in. vid Örebro försvarsområdesstab föreslår jag följande. En beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 tillkommer i utbyte mot
en majorsbeställning i Ao 24. En kaptensbeställning i År 21 inrättas, avsedd
för officer ur trängtrupperna. Behovet av intendent på aktiv stat tillgodoses
inom ramen för antalet befintliga beställningar vid intendenturkåren.
Den för intendent nu avsedda arvodesbefattningen i A: 24 indrages.
Två arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 nyinrättas. Därjämte
tillkommer en sådan befattning genom överföring från försvarsstaben
(jfr Försvarsstaben: Avlöningar). En arvodesbefattning för pensionerad
underofficer i A: 17 samt tre tjänster för förrådsman i Ae 7 inrättas.
Arméchefens förslag om utbyte av en arvodesbefattning i A: 17 mot
beställning för förvaltare i Ao 15 samt om inrättande av en tjänst för
kanslibiträde i Ae 7 kan jag icke tillstyrka.

I anslutning till föreliggande förslag om ny organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar föreslår jag, såvitt avser
ordinarie tjänstemän och militär arvodespersonal vid armén, följande. Beställningar
inrättas för två överstelöjtnanter eller majorer i Ao 26 eller
Ao 24, varav en i utbyte mot en majorsbeställning. En beställning för
överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer vid fortifikationskåren i utbyte mot en
majorsbeställning vid kåren. Vid vardera fälttygkåren och fortifikationskåren
inrättas en beställning för fanjunkare i Ao 13. Behovet av aktiv förvaltare
i intendenturförrådstjänst tillgodoses genom omdisponering av en
befintlig beställning för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst vid intendenturkåren.
Nuvarande arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24
samt en pensionerad underofficer i A: 17 indrages. Till frågan om personal
ur marinen vid ifrågavarande enheter återkommer jag i det följande vid
behandlingen av marinens motsvarande anslag.

5. Den för chefen för fältarbetsskolan inrättade inajorsbeställningen i
Ao 24 bör utbytas mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26.

För chefen för signalskolan bör inrättas en beställning i Bo 1, chef
för signalskolan, i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning i Ao 26.

Arméchefens förslag om inrättande av beställningar för chefen för försöksavdelningen
vid signalskolan samt för chefen för fallskärmsjägarskolan
kan jag icke tillstyrka.

Förslaget om utbyte av en majorsbeställning i Ao 24 mot en beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för chefen för
pansartruppskolan, biträder jag.

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Befintliga tjänster för yrkeslärare, två i Ae 15/16 och tre i Ag 15/16, vid
radar- och luftvärnsmekanikerskolan bör utbytas mot tjänster för ingenjör
i Ae 19 respektive Ag 19.

Vidare bör två kaptensbeställningar i Ao 21, vilka enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 20 maj 1960 genom omdisposition tillföres artilleriskjutskolan,
omvandlas till beställningar i År 21.

6. Efter förslag i propositionen 1960: 109 har 1960 års riksdag fattat
beslut om personalstaten för ett normalinfanteriregemente. Det i enlighet
härmed föreliggande behovet av nya beställningar vid infanteriet redovisades
i propositionen 1960: 110 (s. 63). Behovet har efter förslag i samma
proposition tillgodosetts utom såvitt avser kaptens- och underbefälsbeställningar.
I fråga om dessa personalkategorier kvarstår ett behov av 16
kaptensbeställningar och 39 underbefälsbeställningar. Jag är — i avvaktan
på resultatet av den genomräkning av befälsbehovet vid andra truppslag
inom armén som utföres av 1960 års befälsstatsdelegation — icke beredd
föreslå någon ytterligare utökning av ordinarie officersbeställningar vid
infanteriet. Däremot föreslår jag, att 16 beställningar för kapten i Ao 21
inrättas vid infanteriet i utbyte mot ordinarie löjtnantsbeställningar. Vidare
föreslår jag, att 39 beställningar för rustmästare i Ao 11 inrättas vid infanteriet.
— Till frågan om anpassning av befälsstaten vid kavalleriet till
befälsbeslutet är jag alltjämt icke beredd taga slutlig ställning.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben:
Avlöningar föreslagit, att ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben
i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. Sålunda utgår den för kårchefen
vid Göteborgs luftvärnskår avsedda beställningen i Bo 1 ur arméns
personalförteckning. Vidare skall enligt ifrågavarande förslag beställningar
för tre regementsofficerare och 17 kaptener vid armén indragas. I anslutning
härtill föreslår jag, att följande av försvarsstaben utnyttjade beställningar
indrages, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller
Ao 24, två majorer i Ao 24 och nio kaptener i Ao 21, samtliga vid generalstabskåren,
samt fem beställningar för kapten i Ao 21, varav två vid ingenjörtrupperna
samt en vid vardera kavalleriet, lälttygkåren och intendenturkåren.
Därjämte bör indragning ske av en beställning vid fälttygkåren för
kapten i Ao 21, avsedd för biträdande stabstygofficer vid III. militärbefälsstaben,
samt en beställning vid intendenturkåren för kapten i Ao 21, som
frigöres i samband med indragning eller flyttning av förband. Indragning
av sistnämnda två beställningar bör ske vid första uppkommande vakans
vid respektive personalkår. Jag är för närvarande icke beredd att taga
ställning till frågan om vilken ytterligare kaptensbeställning som bör indragas.
Jag får därför föreslå, att en kaptensbeställning vid armén i avvaktan
på närmare undersökningar vakantsättes.

Jag övergår nu Ull att behandla arméchefens förslag under förevarande
punkt.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

Förslaget om att inrätta eu beställning vid signaltrupperna för överstelöjtnant
i Ao 26, avsedd för chefen för Norrlands signalbataljon, biträder
jag. Jag räknar dock med att en kaptensbeställning i Ao 21 vid truppslaget
samtidigt indrages. Vidare tillstyrker jag förslaget om utbyte av en kaptensbeställning
i Ao 21 vid signaltrupperna mot beställning för major i Ao 24,
avsedd för stabschef vid Göta signalkår.

Arméchefens förslag under denna punkt beträffande fälttygkåren kan
jag endast tillstyrka, såvitt avser utbyte av en kaptensbeställning mot beställning
för major i Ao 24 (teknisk stabsofficer). I det föregående har jag
framlagt vissa förslag beträffande fälttygkåren.

Vid tygtekniska kåren bör tillkomma en beställning för armédirektör
av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen
i Washington (jfr avsnittet Försvarsattachéorganisationen). — En
beställning för arméingenjör i Ao 21 vid kåren bör utbytas mot beställning
för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för vapeningenjör vid
Roslagens luftvärnsregemente. — Förslaget om uppflyttning av ytterligare
två arméingenjörbeställningar i Ao 21 kan jag icke tillstyrka. — Jag föreslår
vidare inrättande av 20 beställningar för förste armétekniker i Ao 11
vid tygtekniska kåren i utbyte mot samma antal beställningar för biträdande
armétekniker i Ae 8/7. — I likhet med arméchefen anser jag, att
den mekanikerpersonal som efter särskild utbildning tjänstgör som arbetsstudiemän
bör erhålla högre löneställning. För egen del föreslår jag, att
detta tillgodoses genom att 17 beställningar för förste tyghantverkare i
Ao 14 inrättas vid tygtekniska kåren i utbyte mot beställningar för 12 tyghantverkare
i Ao 12 och fem armétekniker i Ao 9. — I syfte, bland annat,
att söka förbättra rekryteringen till arméingenjörbefattningarna bör nu
befintliga 15 beställningar för arméingenjör i reglerad befordringsgång utbytas
mot beställningar för fyra arméingenjörer i Ae 17 och 11 arméingenjörer
i Ae 15. Vid bifall härtill kommer vid kåren att finnas 11 beställningar
i vardera lönegraden Ae 15 och Ael7. — Jag erinrar vidare om att jag i
det föregående föreslagit inrättande av nio beställningar för armétekniker i
Ao 9 vid tygtekniska kåren.

Beträffande fortifikationskåren har jag under punkten 4 framlagt förslag
om inrättande av en överstelöjtnantsbeställning och en fanjunkarbeställning
— den förra i utbyte mot en majorsbeställning. — I övrigt föreslår
jag att beställningar tillkommer vid kåren för dels ytterligare en
överstelöjtnant i Ao 26 i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, dels en
major i Ao 24 i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21, dels en förvaltare
i Ao 15 i utbyte mot en fanjunkarbeställning i Aol3, dels ock en förvaltare
i Ao 17. Den nya majorsbeställningen samt förvaltarbeställningen i Ao 17
bör avses för Norrlands (Hemsö) kustartilleriförsvar. Ifrågavarande personalbehov
har konstaterats vid undersökningar, som statens organisationsnämnd
utfört. Förvaltarbeställningen i Ao 15 avses för Malmö för -

Kuriyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

135

svarsområdesstab. — Arméchefens förslag om inrättande av ytterligare beställningar
vid fortifikationskåren är jag icke beredd att tillstyrka.

I fråga om intendenturkåren bär jag i det föregående framlagt vissa
förslag. Därjämte föreslår jag, att vid kåren inrättas en beställning för
förvaltare i Ao 17, avsedd för chef för arméns centralmagasin i Norberg.
— Behovet av aktiv förvaltare som biträde åt intendenten vid Västerbottens
regemente har tillgodosetts genom beslut av Kungl. Maj :t den 30
juni 1960. -— Övriga förslag beträffande intendenturkåren är jag icke
beredd att tillstyrka.

7. Förslaget om inrättande av 100 beställningar för rustmästare i Ao 11
tillstyrker jag. Beställningarna bör tillkomma i utbyte mot 75 ordinarie
och 25 extra ordinarie furirsbeställningar.

Jämlikt Kungl. Maj :ts brev den 4 november 1960 angående organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Upplands signalregemente
med arméns signalskola och signaltruppernas kadettskola, vid
arméns underofficersskola samt vid staben för Uppsala—Västerås försvarsområde
har vid regementet, signalskolan samt underofficersskolan tillkommit
sammanlagt sex nya befattningar för överfurir. I anslutning härtill
föreslår jag, att sex överfurirsbeställningar i Ao 9 inrättas.

Arméchefens under punkten 9 redovisade förslag om inrättande av en
beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för körcentralen vid Gotlands
artillerikår, tillstyrker jag.

I det föregående har jag under punkterna 3, 4 och 6 föreslagit inrättande
av 39 rustmästarbeställningar vid infanteriet och sammanlagt fem överfurirsbeställningar,
avsedda för vaktchefer vid III. militärbefälsstaben samt
Stockholms försvarsområdesstab. Vidare har jag vid behandlingen av frågan
om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan
föreslagit, att en rustmästarbeställning i Ao 11 vid Svea artilleriregemente
indrages.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl
och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa
budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning. 8

Budgetår

1960/61

1961/62

600

2 013

1 815
600

5 028

738

2 025

1 715
600

5 078

Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter)

Summa

8. Försvarets sjukvårdsstyrelse har föreslagit att behovet av ytterligare
sjukvårdspersonal vid Norra Smålands regemente, Svea ingenjörregemente

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

samt Skånska luftvärnskåren skall tillgodoses genom omdisponering av
tjänster vid infanteriskjutskolan samt Göta artilleriregemente—Göteborgs
luftvärnskår. Den därvid redovisade tjänsten för översköterska i Ae 12 vid
infanteriskjutskolan, som enligt förslaget skulle avses för Norra Smålands
regemente, erfordras emellertid vid sjukvårdsavdelningen vid Prästtomta
skjutfält. Jag får därför föreslå att för Norra Smålands regemente inrättas
en ny tjänst för översköterska i Ae 12. I fråga om övriga förslag till omdisponering
har jag intet att erinra.

Sjukvårdsstyrelsens övriga under denna punkt redovisade förslag är jag
icke beredd tillstyrka.

Jag tager icke i förevarande sammanhang ställning till frågan om uppräkning
av arvodena för veterinärvården vid de förband in. in., där dylik
vård icke bestrides av militär veterinär samt för besiktningar. Jag räknar
emellertid med det för veterinärväsendet, såvitt nu är i fråga, äskade beloppet.
Därjämte bör medel beräknas under detta anslag för ersättning till
veterinär, som kontrakteras för fortlöpande veterinärvård avseende flygflottiljernas
stamhundar i de fall då militär veterinär icke kan anlitas. Jag
beräknar för ändamålet 3 500 kronor.

Jag tar inte nu ställning till storleken av arvodet till den vid III. militärbefälsstaben
anställde veterinären.

9. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa
tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag tillstyrker även,
att ett antal nya tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas för därför formellt
kompetenta befattningshavare, vilka enligt civilförvaltningens bestämmande
anställes enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång
under tid då ordinarie kontorsbiträde uppehåller högre icke-ordinarie
tjänst. Jag vid dock erinra om Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959,
vari föreskrivits att vid förband m. m., som berörs av organisationsförändringar,
Iedigblivande civila ordinarie tjänster endast må uppehållas på
förordnande eller återbesättas med extra tjänsteman. I likhet med civilförvaltningen
räknar jag med att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer
inom armén i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Härutöver erfordras fem kontorsbiträdestjänster
för tjänstemän, som enligt civilförvaltningens bestämmande anställts
i stället för å högre tjänster förordnade biträden. Vidare kan 11 nu
befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utöver fastställd
personalorganisation, utgå ur personalförteckningen. Slutligen tillstyrker
jag civilförvaltningens förslag, att 25 tjänster för kontorsbiträde, vilka icke
beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, ersättes med
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Förslaget om inrättande av en tjänst för remontdressör i Ae 8 vid Norrlands
dragoner kan jag icke tillstyrka.

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Arméchefens förslag om inrättande av en överfurirsbeställning vid
Gotlands artillerikår har jag tillstyrkt i det föregående.

Vid Göta pansarlivgarde bör tillkomma en tjänst för biträdande köksföreståndare
i Ag 10, avsedd för etablissementet på Utö.

Förslaget om bibehållande av en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24 vid Svea ingenjörregemente tillstyrker jag. Däremot kan
jag icke biträda förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer i A: 17 vid regementet.

Vid Göta signalkår bör inrättas en tjänst för förste montör i Ae 11.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit inrättande av en tjänst för
förste maskinist i Ae 11, avsedd för viss anläggning. Jag biträder förslaget
om en ny tjänst men tar icke nu — i avvaktan på att anläggningen klassificeras
— ställning till frågan om tjänstens lönegradsplacering.

Jag har intet att erinra mot förslaget om utökning av antalet tjänstgöringsmånader
för frivilligassistenter med en.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och
skolor beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen
till 928 000 kronor. Jag har i och för sig intet att erinra mot beloppets
storlek men då —■ vid bifall till mitt förslag i det föregående om organisationen
av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan — medel för
ifrågavarande ändamål vid krigshögskolan icke längre erfordras under
förevarande anslag kan beloppet begränsas till 828 000 kronor.

För arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd in. in.
vid militärområdena samt för vakthållning vid tygförvaltningsskolan —
och det till inrättande föreslagna centrala bok- och blankettförrådet vid
Solvalla — beräknar jag cirka 660 000 kronor jämte 20 000 kronor, som
ställes till civilförvaltningens förfogande för tillgodoseende av uppkommande
oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader m. in.

Mot arméchefens och civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för
avlöningar åt civila lärare lör underbefälsutbildning har jag intet att erinra.

Antalet tjänstgöringsmånader vid armén för till frivillig tjänstgöring
inkallad personal har arméchefen i sitt militärorganisatoriska underlag för
nästa budgetår beräknat till högst 5 906 för befäl och 394 för övrig personal.
Frågan om antalet tjänstgöringsmånader för här avsedd personal
vid armén erfordrar närmare överväganden. Under erinran om att Kungl.
Maj :t äger besluta i denna fråga utgår jag vid anslagsberäkningen från
det antal tjänstgöringsmånader, som arméchefen angivit. 1

1 enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning den 17 februari
1961 föreslår jag, att ersättningen åt de i arméns brandavdelningar ingående
tjänstemännen och beställningshavarna för övningar in. in. utom
ordinarie arbetstid höjes från sex kronor för timme till sju kronor för

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

timme. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar
jag till cirka (i 000 kronor.

Jag vill här anmäla fråga om personalorganisationen för de fasta maskinanläggningarna
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Denna omfattar
elva anläggningar med stor geografisk spridning och av komplicerad
beskaffenhet. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 3 mars 1961 skall dessa
maskinanläggningar och en anläggning — B 232 — vid Bodens försvarsområdesstab
från och med den 1 juli 1961 i klassificeringshänseende utgöra
en anläggning vid fortifikationsbefälhavarstaben.

För maskintjänsten vid fortifikationsbefälhavarstaben disponeras för
närvarande enligt gällande personalförteckningar in. in. tjänster för fem
fortmaskinister i Ao 11, två fortmaskinister och en maskinist i Ae 10, två
maskinister och två reparatörer i Ae 9 samt 10 eldare i Ae eller Ag 7 varjämte
medgivits, att förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer
på maskinchef i Ao lo må meddelas vid staben under förutsättning att vid
staben inrättad tjänst för maskinmästare i Ao 14 ej uppehälles på förordnande.
För maskintjänsten vid staben disponeras således för närvarande
23 tjänster. (I detta sammanhang må erinras om att vid försvarsområdesstaben
finnes för närvarande en tjänst för maskinist i Ae 9 som föreslås
bli överförd till fortifikationsbefälhavarstaben.)

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 31 januari 1961 efter
samråd med chefen för armén avgivit förslag till personalorganisation för
den nya anläggningen. Förslaget innefattar en personaluppsättning på 25
tjänster, varav tva för lörste maskinist i Ae 11. För egen del beräknar jag
för den nya anläggningen tjänster för en maskinchef i A 17 (ansvarsman),
en förste maskinist i A 12 (biträdande ansvarsman), fyra förste reparatörer
i A 10, åtta reparatörer i A 9, sex värmeskötare i A 8 och fyra eldare
i A 7 eller sammanlagt 24 tjänster. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att i enlighet med riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1959: 1, bil. 2, s. 10

16 och 1959:152, s. 10) framdeles — sedan klassificeringsgrupp fastställts
— slutligt reglera lönegradsplaceringen för ifrågavarande tjänster
löi ansvarsman och i förekommande fall — biträdande ansvarsman.
Tjänsten för ansvarsman bör upptagas såsom ordinarie, medan övriga
tjänster bör vara extra ordinarie. Jag förutsätter i enlighet härmed att befintliga
ordinarie tjänster indrages vid uppkommande ledighet. Från och
med nästa budgetår bör samtliga för anläggningen avsedda tjänster redovisas
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden varvid personaluppsättningen
vid staben för Bodens försvarsområde bör — såvitt nu är i fråga_

minskas med en tjänst för maskinist i Ae 9. Sålunda beräknad personaluppsättning
vid anläggningen medför för nästa budgetår ett ökat medelsbehov
av omkring 32 000 kronor under förevarande anslag.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 54 f.) har anmälts ett beslut av
Kungl. Maj :t den 2 december 1960 angående sammanförande av maskin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

139

anläggningarna vid IV. militärbefälsstaben och Stockholms försvarsområdesstab
med fortifikationsförvaltningens maskinanläggningar. Samtliga
för anläggningen avsedda tjänster in. in. skall, enligt vad som anförts i propositionen,
redovisas vid fortifikationsförvaltningen, varvid i propositionen
redovisade 15 tjänster för maskinpersonal vid IV. militärbefälsstaben samt
Stockholms försvarsområdesstab kan utgå ur arméns personalförteckningar.

Vidare vill jag erinra om det i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 56)
framlagda förslaget om överföring av tjänster vid regionalmyndigheter
in. in. för fortifikatorisk rustningsplanläggningsverksamhet från, bland
annat, förevarande anslag till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 ff.) bör
lönekostnaderna för tjänstemän vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna)
i militärbefälsstaber samt personal vid arméförbandens
intendenturavdelningar överföras från sakanslag till förevarande anslag.
Därvid uppkommer under detta anslag en kostnadsökning av i runt tal
4 675 000 kronor, huvudsakligen avseende kollektivavtalsanställd personal
vid arméförbandens intendenturavdelningar. I avlöningsstaten bör tillkomma
en ny anslagspost, Avlöningar till viss arbetarpersonal.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den
för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till förslaget kan
samtliga nu på personalförteckningen för krigshögskolan uppförda beställningar
(motsvarande) indragas. Härjämte bör såsom anförts i berörda
sammanhang beställningar för en fanjunkare i Ao 13 vid kavalleriet och
en rustmästare i Ao 11 vid Svea artilleriregemente indragas.

I detta sammanhang torde få anmälas ett beslut av Kungl. Maj :t den
3 mars 1961 angående anställande av viss teknisk personal vid armén.
Kungl. Maj :t har därvid medgivit att för fullföljande av försök med luftvärnsrobot
365 må under försökstiden från och med den 1 mars 1961
finnas inrättade dels tjänster för en verkstadsingenjör i Ag 23 och en radaringenjör
i Ag 23, dels ock inom en kostnadsram av 300 000 kronor för år
extra tjänster för teknisk personal i högst lönegraden 19 eller arvodesbefattningar
för dylik personal med motsvarande arvode. Medel för avlöning
av ifrågavarande personal bör beräknas under förevarande anslag för nästa
budgetår.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet
Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret
redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj:t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till
merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran
in. in. beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1961/62 till 278 500 000
(+ 32 500 000) kronor.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1960
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ......................................................... 132 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ............................. 7 400 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis
......................................................... 3 350 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 69 600 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 62 800 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 000 000

Summa kronor 281 250 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 150 000

Nettoutgift kronor 278 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 278 500 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

141

[16] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

, Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 90 650 000 92 537 522

1960/61 (statsliggaren s. 237) 93 000 000

1961/62 (förslag) ............... 107 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 106 800 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom
vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s och 28/io 1960) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m.
vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande
marinstaben m. m.

1 förvaltare i Ao 15 med vikariatslön
i A 17 (vakant beställning åter besättes

och omdisponeras) .........

1 byråinspektör Ae 19 —- Ae 21 ...
1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 ...............

4 hydrografassistenter, ny beford ringsgång

..............................

1 kontorist Ae 9 — Ao 9 ...............

1 kanslibiträde Ao 7 -—- kontorist

Ao 9 ....................................

1 flaggunderofficer Ao 13 — vikariatslön
i A 15 ........................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

18 816

1 572

+ 20 388

2. Marinens helikopterorganisation
1 förvaltare Ao 15 (vakant beställning
återbesättes och omdisponeras)
.......................................

1 trafikledare Ael7 .....................

17 940

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslagsförändringar enligt
Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 marindirektör av 2. graden Ao 24,

1 mariningenjör av 2. graden

Ao 21 ................................... —_ + 17 940

3. Förändringar i övrigt beträffande
flottans och kustartilleriets personalstater S

jöunderofficerare

1 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......... —

1 förvaltare Ao 15 (vakant beställ -

ning återbesättes och omdisponeras;
civilförvaltningen tillstyrker
vikariatslön i A 15) ............... 1 824

3 underofficerare Ao 13/11 utgår ... 45 846

4 flaggunderofficerare beredes viss

särskild ersättning .................. 15 504

Flottans underbefälskår
50 högbåtsmän Ao 9 — förste hög båtsmän

Ao 11 ........................ 71 400

10 högbåtsmän Ao 9 utgår ............ —

35 furirer Ae 8/7 utgår ............... .

20 furirsaspiranter Af 5/4 utgår...... —

Kustartilleriet

2 överstelöjtnanter Ao 26 erhåller

vikariatslön i B 1 ..................... ..

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ... —

3 kaptener Ao 21 ..................... —

6 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......... —.

10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 .................................... 13 890

10 överfurirer Ao 9 ..................... 127 180

10 furirer Ae 8/7 utgår ............... — + 183 952 4

4. Förändringar beträffande marinintendenturkåren 1

kapten Ao 21 — kommendörkapten
av 2. graden eller kapten

Ao 24/21 ................................. _ ± o

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

143

Anslagsförändringar enligt
Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5. Förändringar i övrigt beträffande

mariningen jörkår en

10 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21 25 680

3 mariningenjörer i reglerad be fordringsgång

— Ao 19 ............ 15 696 + 41 376

6. Förändringar beträffande läkar- och

s j ukvårdsper sonal

3 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25 4 824

1 specialmarinläkare ABp 23 +

tilläggsarvode (civilförvaltningen:
marinläkare av 1. graden + till läggsarvode)

........................... 45 192

Arvode till översköterska ............ — + 50 016

7. Förändringar beträffande sjökrigs högskolan 1

kommendörkapten av 2. graden/
major eller kapten Ao 24/21 —
kommendörkapten av 1. graden/
överstelöjtnant eller kommendörkapten
av 2. graden/major

Ao 26/24 ................................. — ±0

8. Personalförändringar i övrigt vid

marinkommandostaber m. m.

Marinkommando Ost
Berga örlogsskolor
1 förrådsman Ae 7 — förrådsför man

Ae 9 .............................. —

1 biträde för skriv- och kontors göromål

................................. 9 576

S jölcrigsskolan

1 förman Ag 10 — Ae 10 ............ —

Stockholms kustartilleriförsvar

3 reparatörer Ae 9 —■ Ae 10 .........

1 reparatör Ae 9 — Ao 9 ............ —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ...... —

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Marinchefens m. fl. yrkanden

Marinkommando Syd

1 kontorsbiträde Ao 5 flyttas från
KÖS till MK-staben ..................

Marinkommando Väst

Marinkommandostaben m.m.

1 kanslibiträde Ae 7 -—■ Ao 7 .........

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

19 biträden för skriv- och kontors-göromål -— kontorsbiträden Ao 5

4 kontorsbiträden Ao 5 — biträden
för skriv- och kontorsgöromål ...

1 kontorsbiträde Ao 5 ..................

+ 9 576

9. övriga personalförändringar m. m.

1 förste maskinist Ae 11 ...............

1 maskinist Ae 10 ........................

14 448

13 414

Avlöningar till e. o. löjtnanter och

fänrikar .................................

Marinens kustbevakning ...............

Tillsynsmän förordnade av länssty-

11 112

2 100

relse .......................................

Tillsynsmän vid befästningar m. in.
Höjning av arvoden till speciallärare

vid teknisk högskola ...............

Timarvoden till lärare och föreläsare

7 000

6 000

vid marinens fasta utbildningsan-

stalter och skolor .....................

Vissa utbildningsarvoden ............

Civila timlärare för underbefälsut-

8 000

bildning .................................

Assistenter för frivilligfrågor .........

Tjänstgöringsmånader för personal

41 000

5 390

under frivillig tjänstgöring ......

813 755 + 883 995

10. Omräkning m.m.

Tjänstetidsbefordran ..................

Vikariatslöneförordnande för löjt-

47 759

nanter m. fl............................

165 654

Ändrad lönegradsplacering enligt
prop. 1960:151 ........................

79 532

145

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1961

Marinchefens m. fl. yrkanden

Arvodesreglering ........................

1960 års lönereglering ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
...........................

Avlöningar till viss personal i verk stadsdrift

..............................

Ersättning för avlöningskostnader på

statens isbrytarfartyg ...............

Avrundning ..............................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

42 500
9 295 000

32 900

5 000

558 + 9 657 787

Motiv

Chefen för marinen anmäler, att säker grund för långsiktig personalplanering
för närvarande saknas inom marinen. Anledning härtill är främst
att statsmakterna icke tagit ställning till framlagda utredningsförslag eller
att utredningar pågår. Med hänsyn härtill har marinchefen iakttagit återhållsamhet
vid äskandet av nya tjänster och föreslagit endast sådana som
är särskilt angelägna.

1. Personalförändringar beträffande marinstaben m. m. I anslutning till
föreslagna förändringar inom krigsmaktens högsta ledning har marinchefen
föranstaltat om en utredning rörande marinstabens organisation. I
avvaktan på beslut rörande krigsmaktens högsta ledning och resultatet av
nämnda utredning framlägges endast sådana förslag beträffande tjänsteförändringar
inom marinstaben som enligt chefen för marinen torde vara
helt oberoende av förestående organisationsförändringar.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 må bland annat en
beställning för förvaltare i Ao 15, avsedd för elektrotjänstchef på jagaren
Göteborg, icke återbesättas vid uppkommande ledighet. Denna beställning
är numera vakant. Marinchefen föreslår, att beställningen skall få utnyttjas
för förvaltare tjänstgörande vid marinöverläkarens expedition. Beställningen
bör i samband härmed överföras till personalförteckning för marinstaben
och avses för underofficer ur flottan eller kustartilleriet. Med hänsyn
till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna anses lön böra
utgå efter lönegrad A 17. Då icke någon beställning i denna lönegrad kan
utnyttjas föreslås, att vikariatslön i A 17 får beredas underofficer som
uppehåller beställningen i Ao 15.

Enligt vad civilförvaltningen erfarit under hand har sedan en tid tillbaka
en underofficer tidvis varit kommenderad till marinstaben för bland
annat biträde åt marinöverläkaren. Ämbetsverket anser sig böra räkna med
alt en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras på sätt marinchefen föreslagit
och uppföres på marinstabens personalförteckning. Till frågan om
10—1827 61 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

146

Kungl. Mcij:ls proposition nr 110 år 1961

innehavaren av beställningen bör beredas vikariatslön i A 17 bör enligt
civilförvaltningens mening ställning tagas först sedan någon tids erfarenhet
vunnits av verksamheten i dess nya form.

På marinstabens personalförteckning finnes uppförda två tjänster för
byråinspektör i Ae 19 av vilka den ena må tillsättas först efter samråd med
chefen för försvarsstaben. Tjänsten avses för marinledningens säkerhetsdetalj.
Marinchefen föreslår, att denna tjänst med hänsyn till arbetsuppgifternas
art med flera omständigheter uppflyttas till lönegrad Ae21. —
Civilförvaltningen anser sig icke böra i förevarande sammanhang räkna
med ändring av löneställningen för ifrågavarande tjänst.

Civilförvaltningen biträder numera ett av chefen för marinen upprepat
förslag om uppflyttning av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för
registrator vid kryptodetaljen inom marinstabens signaltjänstavdelning, till
tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 1960: 110, s. 79).

Å personalförteckning för marinstaben finnes uppförda fyra tjänster
för hydrografassistent. För innehavarna av dessa tjänster gäller enligt föreskrifter
av Kungl. Maj:t den 3 juni 1955 en befordringsgång, omfattande
lönegraderna Af 7, Ae 9 och Ae 11. Som villkor för placering i sistnämnda
lönegrad gäller dock bland annat att vederbörande befattningshavare med
godkännande vitsord genomgått visst prov i oceanografi. Då det visat sig
förenat med svårigheter att behålla hydrografassisterna med gällande lönegradsplacering,
bör enligt chefen för marinen nya bestämmelser om lönegradsplaceringen
meddelas. Marinchefen föreslår, att hydrografassistent
skall anställas som aspirant i Af 6 under två år, varefter befordran i mån
av tillgång till ledig tjänst skall kunna ske till lönegrad Ae It och — under
särskilda förutsättningar — till lönegraderna Ae 12 och Ae 14.

Civilförvaltningen utgår från att frågan kommer att behandlas i anslutning
till kommande B-listeförhandlingar.

Civilförvaltningen avstyrker chefens för marinen ånyo framförda förslag
om att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ae 9, avsedd för sekreterare
åt marinchefen (jfr prop. 1960:110, s. 79). Likaledes avstyrker ämbetsverket
förslag av marinchefen om uppflyttning av en tjänst för kanslibiträde
i Ao 7, föreståndare för marinledningens telefonväxel, till kontorist
i Ao 9.

Civilförvaltningen räknar ej heller med bifall till ett av marinchefen
framfört förslag om beredande av vikariatslön i A 15 åt en flaggunderofficer
tjänstgörande på »allmän- och radiodetalj» å marinstabens signaltjänstavdelning.
Frågan bör enligt ämbetsverkets mening tas upp först då
möjlighet uppstår att omdisponera en beställning för ifrågavarande befattning.

2. Marinens helikopterorganisation. Jämlikt beslut av 1960 års vårriksdag
(prop. 110, s. 94) får från och med innevarande budgetår en tidigare
för sjötjänst avsedd beställning för förvaltare i Ao 15 utnyttjas i befatt -

147

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

ning såsom chef för kontrollgrupp, tillika lärare vid mekanikerskola vid
helikopterförbandet inom marinkommando Ost. Under uppgivande av att
från och med den 1 oktober 1959 ett helikopterförband organiserats vid
marinkommando Väst hävdar chefen för marinen, att behov föreligger av
ytterligare en beställning för förvaltare med uppgifter motsvarande vad som
ankommer på innehavaren av tidigare medgiven beställning. I anslutning
härtill föreslår marinchefen, att en beställning för förvaltare i Ao 15 skall
tillkomma från och med budgetåret 1961/62. Beställningen föreslås skola
erhållas genom omdisponering av en numera ledig beställning i Ao 15,
tidigare avsedd för elektrotjänstchef å jagaren Klas Horn vilken beställning
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 icke må återbesättas
vid uppkommande ledighet.

Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens ifrågavarande
förslag.

Under hänvisning till tidigare redovisning av behovet av trafikledare för
reglering av flygtrafiken vid och omkring helikopterbasen vid Berga (jfr
prop. 1960: 110, s. 81) föreslår chefen för marinen — under erinran om
att från och med innevarande budgetår inrättats en beställning för trafikledare
i Ael7 — att ytterligare en trafikledarbeställning tillkommer från
och med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget
men förutsätter, att medel för beställningen beräknas under flygvapnets
motsvarande anslag (jfr i det följande).

Marinchefens förslag rörande inrättande av beställningar för mariningenjör,
avsedd för handläggning av helikopterärenden inom marinförvaltningen,
har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 107).

3. Förändringar i övrigt beträffande flottans och kustartilleriets personalstater.
Sjö underofficera re. Ett av marinchefen ånyo framfört
förslag om uppflyttning till lönegrad Ao 19 av en beställning för förvaltare
i Ao 17, avsedd för maskintjänstchef på statsisbrytaren Oden, anser civilförvaltningen
böra behandlas i anslutning till B-listeförhandlingar (jfr
prop. 1960:110, s. 85). I anslutning härtill erinras om att en för marinstabens
organisationsavdelning avsedd förvaltarbeställning placerats i lönegrad
Ao 19 från och med innevarande budgetår efter förslag i propositionen
1960:151 (s. 53).

Marinchefen återkommer till tidigare förslag om inrättande av en förvaltarbeställning
i lönegrad Ao 15 för proviantförrådet vid marinkommando
Väst (jfr prop. 1960:110, s. 85). Beställningen föreslås skola erhållas
genom omdisposition av en beställning i Ao 15, avsedd för maskintjänstchef
på jagaren Renms. Denna beställning, som enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 28 februari 1958 icke må återbesättas vid uppkommande ledighet, är
för närvarande obesatt.

I avvaktan på beslut rörande ny varvsorganisation och dennas inverkan
på förrådsverksamheten vid marinkommandot anser civilförvaltningen, att

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

slutlig ställning icke nu bör tagas till chefstjänsten vid ifrågavarande förråd.
Civilförvaltningen tillstyrker emellertid, att den övertaliga beställningen
i Ao 15, avsedd för jagaren Remus, må utnyttjas för att bereda
innehavaren av ifrågavarande tjänst vikariatslön tills vidare i lönegrad
A 15.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen
för budgetåret 1961/62 med 120 beställningar i lönegrad Ao 13/11 på särskild
stat för övertaliga underofficerare, innebärande en minskning med
3 beställningar vid jämförelse med antalet beställningar å personalförteckningen
för innevarande budgetår.

Marinchefen upprepar tidigare framfört förslag, att vikariatslöneförordnande
i lönegrad A 17 skall meddelas underofficerare ur flottan i befattningar
såsom fartygschefer för sjömätningsfartygen Ejdern, Nils Strömcrona,
Tärnan och Peder Gedda under tid då fartygen är rustade för sjömätningsexpeditioner.

Civilförvaltningen föreslår, att särskilda tilläggsarvoden motsvarande
skillnaden mellan lön i löneklass A 17 och lönen i vederbörandes löneklass
inrättas för här avsedd tjänstgöring. Ämbetsverket anför härom.

Civilförvaltningen, som tidigare utgått från att denna fråga skulle behandlas
i anslutning till B-listeförhandlingarna, vill, med hänsyn till att
så icke synes ha skett, numera förorda att chefens för marinen framställning
vinner tillmötesgående. Av principiella skäl vill civilförvaltningen
dock icke tillstyrka anordningen med vikariatslön utan föreslår i stället
att bestämmelser meddelas angående särskilda arvoden för avsedd tjänstgöring.
Dylika bestämmelser böra intagas i bilaga till tilläggsbestämmelserna
till statens allmänna avlöningsreglemente. I fråga om arvodenas
storlek synes de böra bestämmas att motsvara skillnaden mellan lön i
17. löneklassen och lönen i vederbörandes löneklass.

Flottans underbefälskår. Marinchefen anser det lämpligt att tills
vidare i avvaktan på resultaten av kommande undersökningar rörande
flottans framtida personalorganisation och därav föranledda beslut som
riktpunkt använda det personalbehov som i marinplan 60 anges för budgetåret
1966/67 (jfr prop. 1960: 110, s. 87). Behovet av underbefälsbeställningar
vid flottan under budgetåret 1961/62 beräknar chefen för marinen
med denna utgångspunkt enligt följande (inom parentes anges ökning eller
minskning i förhållande till personalförteckningen för innevarande bud -

getår) :

Förste högbåtsmän Ao 11 ......... 170 (+ 50)

Flaggkorpral Ao 10 .................. 1 (± 0)

Högbåtsmän Ao 9 .................... 567 (—60)

Furirer Ae 8/7 ......................... 600 (—35)

Furirsaspiranter Af 5/4 ............ 480 (—-20)

Meniga Eh 1 ............................ 300 (± 0)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

149

Som motivering för sitt förslag beträffande antalet beställningar för
förste högbåtsman anför chefen för marinen följande.

I föregående års militärorganisatoriska underlag räknade jag med att
270 befattningar för 1. högbåtsman och 500 befattningar för högbåtsman
skulle finnas från budgetåret 1966/67. De 270 befattningarna föreslogs
skola bestridas av 95 övertaliga underofficerare och 175 1. högbåtsmän.

Enligt min mening var avsikten vid tillkomsten av beställningar för

1. högbåtsman i lönegrad Ao 11, att beställningshavare i denna lönegrad
skulle avses för mera kvalificerade befattningar, bland annat sådana som
tidigare uppehållits övergångsvis av underofficerare på övertalig stat. Principiellt
bör sålunda underbefälsbeställningar i Ao 11 avsedda för 1. högbåtsman
även tillkomma i takt med avgången av övertaliga underofficerare.

Enligt vad som kan utläsas i proposition 1960: 110 — som även vunnit
riksdagens gillande — har statsmakterna icke gjort den av mig skisserade
sammankopplingen av övertaliga underofficerare och förstetjänster för
underbefäl, eftersom man beslutat ett annat antal förstetjänster än det
som av mig föreslagits för budgetåret 1960/61 (20 i stället för 47 beställningar).

På grund av viss ojämn fördelning av övertaliga underofficerare inom
yrkesavdelningarna och betydande vakanser inom den ordinarie underofficersstaten,
är det icke alltid möjligt att placera underofficerare tillhörande
den övertaliga staten på befattningar avsedda för 1. högbåtsman.
Ett stort antal övertaliga underofficerare måste sålunda utnyttjas på för
underofficerare avsedda befattningar. Tillräckligt antal 1. högbåtsmän
finnes för närvarande heller icke att bestrida för sådana avsedda befattningar.

Med hänsyn härtill och till att ett stort antal högbåtsmän redan nu är
kompetenta för befordran till 1. högbåtsman, föreslås att ytterligare 50
beställningar i Ao It för 1. högbåtsman tillkomma från budgetåret 1961/62
i utbyte mot samma antal beställningar i Ao 9 för högbåtsman.

Civilförvaltningen biträder marinchefens förslag beträffande flottans
underbefälskår.

Kustartilleriet. Marinchefens ånyo framförda förslag, att två överstelöjtnanter
i Ao 26, tygmästare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar,
skall erhålla vikariatslöneförordnande i lönegrad B 1 (jfr prop.
1960: 110, s. 88) avstyrkes av civilförvaltningen under hänvisning till
Kungl. Maj :ts ställningstagande till av ämbetsverket ifrågasatt översyn av
löneställningen för vissa högre chefstjänster.

I propositionen 1959: 110 (s. 88) redovisades resultatet av verkställd
översyn av kustartilleriets utbildningsorganisation. Enligt denna utredning
erfordrades vid kustartilleriet bland annat nya beställningar för en major
(chef för kustartilleriets mekanikerskola) och sex kaptener. Sedan detta
behov numera delvis tillgodosetts (jfr prop. 1960: 110) utgöres enligt
marinchefen kvarstående behov av beställningar för en major i Ao 24 och
Ire kaptener i Ao 21. Av sistnämnda beställningar avses en för vapenofficersskolan,
vars verksamhet avses börja bösten 1961, och två för kustjägarskolan.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Civilförvaltningen anser — med hänsyn till vad som uttalats i propositionen
1959: 110 (s. 106) vid behandlingen av marinchefens i äskandena
för budgetåret 1959/60 framlagda förslag om inrättande av vissa nya beställningar
vid kustartilleriet — att med ställningstagande till de framlagda
förslagen bör anstå tills vidare i avvaktan på resultaten av organisationsundersökningar
inom kustartilleriet.

Marinchefen återkommer med förslag om uppflyttning av vissa förvaltare
vid kustartilleriet från lönegrad Ao 17 till Ao 19. Dylik uppflyttning
föreslås nu i fråga om förvaltare vid förrådsgrupp 1 vid Stockholms
och Blekinge kustartilleriförsvar, förvaltare vid teleservicegrupp vid samma
kustartilleriförsvar och kassachef vid Stockholms kustartilleriförsvar (jfr
prop. 1960: 110, s. 88) samt tygförvaltaren vid Gotlands kustartilleriförsvar
(nytt förslag). Civilförvaltningen anser förslagen böra upptagas i
annan ordning samt hänvisar beträffande kassachefstjänsten till uttalande
vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag (jfr i det följande).

Vid kustartilleriet erfordras enligt marinchefen cirka 150 beställningar
för flaggfurir vid fullt utbyggd underbefälskår. För närvarande finnes 70
dylika beställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen bland det äldre
underbefälet föreslås emellertid endast 10 dylika beställningar tillkomma
i utbyte mot beställningar för överfurir i Ao 9 från och med budgetåret
1961/62. Civilförvaltningen tillstyrker vad sålunda föreslagits. Ämbetsverket
biträder också marinchefens övriga förslag beträffande kustartilleriets
underbefälskår, innebärande en ökning av antalet beställningar för överfurir
i Ao 9 med 10 och en motsvarande minskning av antalet furirsbeställningar
i Ae 8/7.

4. Förändringar beträffande marinintendenturkåren. Ett av chefen för
marinen framlagt förslag att utbyta en kaptensbeställning i Ao 21 vid
marinintendenturkåren, ianspråktagen för heltidstjänstgörande lärare i
underhållstjänst vid sjökrigshögskolan, mot beställning för kommendörkapten
av 2. graden eller kapten i Ao 24/21 anser sig civilförvaltningen ej
kunna tillstyrka. Ämbetsverket erinrar om pågående utredningar berörande
intendenturområdet samt om att ställning ännu icke tagits till organisationen
av den för försvarsgrenarna gemensamma krigshögskolan.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen
hänvisar till att han år 1957 insänt en plan för utbyggnaden av kategorien
mariningenjörer (L). Enligt denna plan skall mariningenjörkåren tillföras
sammanlagt 179 beställningar för ifrågavarande kategori mariningenjörer,
fördelade på lönegrader enligt följande:

62 i lönegrad Ao 21
31 i » Ao 19

62 i » Ao 17/13 samt

24 i » Ae 11.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

151

Vid planens uppgörande har förutsatts, att beställning i lönegraderna
Ao 19 och Ao 21 skall kunna uppnås vid cirka 35 respektive 41 år.

Vid utgången av hudgetåret 1960/61 beräknas 45 icke högskoleutbildade
mariningenjörer vara utexaminerade. Under budgetåret 1961/62 utexamineras
ingen. Enligt personalförteckningarna må för innevarande budgetår
sammanlagt 45 beställningar finnas inrättade av vilka 5 i Ao 21, 15 i Ao 19
och 25 i reglerad befordringsgång.

Under hänvisning till vad som förutsatts beträffande åldersfördelning
in. m. vid uppgörande av förenämnda plan samt vederbörande beställningshavares
levnadsålder föreslår marinchefen, att 10 beställningar för mariningenjör
i Ao 19 uppflyttas till Ao 21 samt att tre beställningar i befordringsgång
er sättes med motsvarande antal beställningar i Ao 19.

Civilförvaltningen, som från marinstaben under hand inhämtat uppgifter
rörande avsedd placering av beställningshavare i lönegrad Ao 21 och
att det för närvarande finnes 10 beställningshavare i Ao 19 med likvärdiga
kvalifikationer för uppflyttning till lönegrad Ao 21, tillstyrker marinchefens
förslag beträffande ifrågavarande mariningenjörer.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för
marinen upprepar föregående år framfört förslag att tre förste marinläkare
i Ao 24 (en assistent hos marinöverläkaren, en stabsläkare vid MKO och
en stabsläkare vid MKS) uppflyttas till Ao 25 (prop. 1960:110, s. 90).
Civilförvaltningen finner den föreslagna uppflyttningen motiverad och
räknar med att den kommer till stånd.

Från och med budgetåret 1961/62 bör enligt chefen för marinen inrättas
en beställning för specialmarinläkare i ABp 23 jämte tilläggsarvode av
12 000 kronor för år. Befattningshavarens avlöningsförhållanden och dagliga
arbetstid förutsättes härvid böra vara i princip desamma som för innehavare
av beställning för specialflygläkare (jfr prop. 1956: 110, s. 194).
Rörande behovet av den föreslagna beställningen anför marinchefen
följande.

Efter andra världskriget har en utomordentligt snabb och omfattande
utveckling ägt rum på det dykeri- och ubåtstekniska området. För att
denna utveckling skall kunna nyttiggöras utan åsidosättande av säkerhetskraven
fordras eu ingående kunskap om den inverkan på fysisk och psykisk
prestationsförmåga, som ubåtstjänst och olika former av dykning
medför. Sådan kunskap kan erhållas dels genom speciell navalmedicinsk
forskning, dels genom bearbetning och praktisk tillämpning av tekniska
och medicinska forskningsresultat. Den första komponenten i utvecklingskedjan
tillgodoses i väsentlig utsträckning genom navalmedicinska institutionen
å Karolinska Institutet. Den andra komponenten saknas och man
liar vid många tillfällen för att råda bot mot de allvarligaste följderna
härav måst utnyttja den ovannämnda navalmedicinska institutionens resurser
och därmed landets ende laborator i navalmedicin, vilket verkat inkräktande
på den speciella forskningen.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1001

Ansvaret för bearbetning och praktisk tillämpning av forskningsresultat
synes böra åvila den myndighet, som svarar för den praktiska tjänstens
behov. Om hithörande frågor skola kunna lösas inom rimlig tid fordras
oundgängligen en förstärkning genom inrättande av en specialmarinläkartjänst
i dykeri- och ubåtshygien.

På de av marinchefen anförda skälen anser civilförvaltningen att möjlighet
bör öppnas för marinen att anställa läkare med speciell inriktning
på ubåts- och dykeritjänst. Ämbetsverket är emellertid tveksamt huruvida
den föreslagna anställningsformen är lämplig. Ämbetsverket ifrågasätter
därför om icke den föreslagna tjänsten bör utgöra tjänst för marinläkare
av 1. graden vid vilken får utgå särskilt arvode, då innehavaren av Kungl.
Maj:t förordnats till specialmarinläkare. Arvodet bör avpassas så att
specialmarinläkares lön motsvarar vad som nu tillkommer specialflygläkare.
Civilförvaltningen utvecklar sin uppfattning sålunda.

Några nya tjänster med lönegradsbeteckningen ABp torde icke böra
tillkomma (jfr 1957 års statsverksproposition Bil. 2 Gemensamma frågor
Bil. D s. 48). Vid sådant förhållande och då jämväl andra vägande skäl
enligt civilförvaltningens åsikt kunna tala för ändrade anställningsgrunder
för den personal, om vilken bär är fråga, anser civilförvaltningen detta
problem böra upptagas till särskilt övervägande. Civilförvaltningen vill
härutinnan erinra att på senare tid allt fler läkartjänster differentierats
i lönehänseende genom olika arvoden såsom tillägg till lönen i en för kategorien
i övrigt använd normal lönegrad. En dylik anordning ger möjlighet
att inom nuvarande tjänsteförteckning och lönegradssystem åstadkomma
lämpligt avvägda löneförmåner för specialtjänster inom hithörande områden
vartill kommer den fördelen att anordningen i hög grad torde underlätta
personalbyten och därmed möjliggöra det bästa personvalet. Sistnämnda
synpunkt torde vara av särskild betydelse, när det gäller sådana
tjänster som specialläkarnas inom försvaret, där — förutom de särskilda
kunskapsområdena — den fysiskt pressande tjänsten ställer krav på
vederbörande, som icke envar besitter och som för övrigt icke heller alltid
torde kunna uppfyllas av vederbörande under hela hans tjänstetid.

Statens nämnd för flyg- och navalmedicinsk forskningsoch
försöksverksamhet (flyg- och navalmedicinska nämnden)
ansluter sig i avgivet yttrande till vad marinchefen anfört rörande
behovet av beställning för specialmarinläkare. Nämnden framhåller, att den
planerade tillkomsten av nya ubåtstyper, konstruerade för stora dykdjup
och för lång tids kontinuerlig gång i undervattensläge utan användande
av snorkel, har aktualiserat frågan om möjligheten till räddning av ubåtspersonal
från dessa djup. De nya ubåtstyperna har enligt nämnden även
aktualiserat en mångfald praktiska frågeställningar, som har nära anknytning
till det »slutna rummets fysiologi och psykologi». Sådana frågor berör
bland annat luftrening, inredning och födoämneshygien ombord på ubåt.
Slutligen anför nämnden följande.

Tillkomsten av en specialmarinläkare i dykeri- och ubåtshygien skulle
i hög grad undanröja de uppenbara nackdelarna med hittillsvarande provi -

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

soriska arrangemang för lösande av de mest angelägna uppgifterna av medicinsk-teknisk
natur. Det är uppenbart, att specialmarinläkaren utöver anförd
verksamhet kommer att få ett stort antal arbetsuppgifter, som är av
omedelbart praktisk betydelse för marinen, speciellt för dess ubåts- och
dykeritjänst. Det kan även framhållas att tillkomsten av specialmarinläkaren
skulle för marinen öppna möjligheter till en kontinuerlig uppföljning
och bearbetning för den praktiska tjänstens behov av de rön och erfarenheter
på hithörande områden, som erhålles såväl inom som utom landet.
Marinens beredskap för och möjligheter att med medicinsk sakkunskap
ingripa för att rädda människoliv vid tillbud och olyckor främst i samband
med dykning både inom den egna och den civila sektorn skulle därigenom
även väsentligt öka.

Försvarets forskningsanstalt instämmer i avgivet yttrande i de
av marinchefen framförda synpunkterna beträffande utvecklingen inom det
dykeri- och ubåtstekniska området och tillstyrker därför inrättandet av beställning
för specialmarinläkare samt anför följande.

Vid sin verksamhet inom det försvarsmedicinska området har forskningsanstalten
funnit att det föreligger ett stort behov av specialiserade
läkare med forskningsinriktning av den typ som föreslagits av marinchefen.
Ökade medicinska insatser på grund av den aktuella utvecklingen av ubåtsvapnet
har sålunda visat sig vara erforderliga, varvid det särskilt gäller att
på grundval av utländska erfarenheter inrikta forskningen på speciellt
svenska förhållanden.

Civilförvaltningen erinrar om det under arméns avlöningsanslag (punkt
8) upptagna av försvarets sjukvårdsstyrelse framlagda förslaget om arvoden
till vissa översköterskor, vilket förslag även berör marinen.

7. Förändringar beträffande sjökrigshögskolan. Med hänsyn till ovissheten
rörande den för försvarsgrenarna gemensamma krigshögskolans
framtida organisation och omfattning anser civilförvaltningen att det böi
anstå med genomförandet av en av marinchefen ånyo föreslagen uppflyttning
från lönegrad Ao 24/21 till Ao 26/24 av en beställning vid sjökrigshögskolan,
avsedd för lärare i stabstjänst (jfr prop. 1960: 110, s. 84).

8. Personalförändringar vid marinkommandostaber m. in. Marinkommando
Ost. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen
för marinen ånyo framfört förslag om utbyte vid Berga örlogsskolor av eu
tjänst för förrådsman i Ae 7 mot tjänst för torrådsförman i Ae 9 (jfr prop.
1960: 110, s. 91).

Med anledning av att chefen för marinen aktualiserat bland annat frågan
om utökning av biträdespersonalen vid Berga örlogsskolors kassaavdelning
föreslår civilförvaltningen, att eu tjänst för ett extra biträde för skriv- och
kontorsgöromål avsedd för skolorna, från och med budgetåret 1961/62 uppföres
på marinens personalförteckning. Ämbetsverket upplyser, alt ämbetsverket
senast för innevarande budgetår med anlitande av till verkets förfogande
stående medel för anställande av extra personal medgivit an -

1^4 Kuiujl. Muj:ts proposition nr t It) är 19C1

ställande av ett extra biträde vid Bergaskolornas kassaavdelning. Behovet
av en dylik arbetskraftsförstärkning bedömes bli varaktigt.

I personalförteckningen för sjökrigsskolan finnes uppförda två förmanstjänster,
en AelO och en Ag 10, därvid tillika föreskrives att den extra
ordinarie tjänsten icke må utnyttjas så länge den extra tjänsten utnyttjas.
Marinchefen föreslår, att extra ordinarie anställning skall få beredas inneha\aren
a^ den extra förmanstjänsten. Marinchefen hänvisar till att det
lör närvarande icke är aktuellt att kommendera underbefäl för tjänstgöring
i befattningen samt att nuvarande extra förman, som har sammanlagt 16
års statstjänst, har för befattningen erforderlig militär kunskap och ertarenhet.
Civilförvaltningen föreslår, att för nuvarande extra förman inrättas
en personlig extra ordinarie tjänst.

Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen för marinen
upprepat förslag om uppflyttning av tre tjänster för reparatör vid Stockholms
kustartilleriförsvars tygförvaltning från Ae 9 till AelO (ifr prop
1957: 110, s. 164).

Av chefen för marinen framförda förslag om ordinariesättning av två
tjänster vid Stockholms kustartilleriförsvar, en för reparatör i Ae 9 vid
lortifikationsförvaltningen och en för kanslibiträde i Ae 7 vid chefsexpeditionen,
finner civilförvaltningen icke skäl tillstyrka.

Marinkommando Syd. Å personalförteckning finnes för Karlskrona
örlogsskolor uppförda åtta tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 av vilka tre

skall indragas vid uppkommande ledighet. Marinchefen föreslår _ under

åberopande av att innehavaren av en biträdestjänst vid KÖS tjänstgör vid
MKS stab samt att behov av personalförstärkning föreligger vid marinkommandostaben
— att en kontorsbiträdestjänst överföres från örlogsskolorna
till staben för marinkommando Syd och att samtidigt föreskrives att
endast två kontorsbiträdestjänster vid KÖS skall indragas vid uppkommande
ledighet. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Mar in ko mm and o Väst. Civilförvaltningen avstyrker alltjämt ett av
chefen för marinen upprepat förslag om ordinariesättning av en tjänst för
kanslibiträde i Ae 7 vid intendenturförvaltningen vid marinkommando Väst
(jfr prop. 1960: 110, s. 92).

Såvitt avser frågan om behovet vid marinen av kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal
(jfr det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår
civilförvaltningen (skr. »/i» 1960) att dels 19 tjänster för kontorsbiträde i
Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, dels 4 kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels
ock 1 kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer för att bereda ordinarie anställning
åt ett biträde som anställts som ersättare för å högre tjänst för -

155

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1961

ordnat kontorsbiträde. För upplysning om hur ifrågavarande tjänster för
biträdespersonal fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till
civilförvaltningens skrivelse.

9. Övriga personalförändringar in. in. Med anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 27 juni 1960 beräknar civilförvaltningen
medel för en tjänst för förste maskinist i Ae 11, ansvarsman i
anläggning B 454, och en tjänst för maskinist i Ae 10 för den i Stockholms
kustartilleriförsvars fasta maskinanläggning ingående anläggning B 601.
Ämbetsverket räknar härvid med att lönegradsplaceringen för tjänsten för
ansvarsman avgöres sedan anläggningen klassificerats och att den andra
tjänsten prövas i samband med 1960 års reparatörs- och eldaröversyn.

I enlighet med uppgifter från chefen för marinen beräknar civilförvaltningen
för budgetåret 1961/62 antalet icke-ordinarie löjtnanter till fem
( + 2 i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår) och
antalet fänrikar till 67 (— 3 i förhållande till beräknat antal för innevarande
budgetår).

För nya bevakningsobjekt beräknar civilförvaltningen i enlighet med
förslag av chefen för marinen ytterligare 2 100 kronor för arvoden till tillsynsmän
vid marinens kustbevakning.

Enligt 7 § skyddsområdeskungörelsen den 21 oktober 1955 (nr 572) äger
länsstyrelse, där förhållandena anses påkalla sådant, förordna särskild tillsynsman
att biträda polismyndigheten vid tillsynen av efterlevnaden av
skvddsområdeskungörelsen. På därom av chefen för marinen gjord framställning
avger civilförvaltningen förslag i syfte att kostnaderna för arvoden
till dylika av länsstyrelse förordnade tillsynsmän, som för närvarande utgår
från övnings- eller underhållsanslag, skall bestridas från marinens
allmänna avlöningsanslag, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t. För ändamålet beräknas 7 000 kronor.

I enlighet med marinchefens förslag beräknar civilförvaltningen medelsbehovet
för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren
till 356 900 kronor (enligt beräknat löneläge 1961) för
budgetåret 1961/62, innebärande en uppräkning med 6 000 kronor i förhållande
till för innevarande budgetår för motsvarande ändamål i personalförteckning
upptagna medel (jfr prop. 1960:110, s. 92). ökningen motiveras
med avtalsenliga lönehöjningar.

Civilförvaltningen anser alltjämt att av marinchefen ånyo väckt fråga
om höjda arvoden till ledare för specialkurs i krigsfartygs konstruktion
(varje arvode om 1 200 kronor för år) bör upptagas till prövning i samband
med pågående utredning om lärararvodena inom försvaret.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen
efter förslag av chefen för marinen för budgetåret 1961/62
till 532 000 kronor (beräknat efter den 1 juli 1959 gällande timtaxa). I

136 Kuiujl. Maj:ls proposition nr 110 är 1961

förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår innebär detta
eu minskning med 8 000 kronor. Ämbetsverket förutsätter härvid att av
marinchefen upptagen fråga om ökat antal utbildningsarvoden vid sjökrigshögskolan
och förhöjning av vissa utbildningsarvoden vid Berga
örlogsskolor (vapenofficersskolan) kommer att prövas av utredningen om
lärararvoden vid försvaret.

Medelsbehovet för civila timlärare för underbetälsutbildning beräknas
av marinchefen för nästa budgetår till avrundat 175 000 kronor, innebärande
en ökning med 41 000 kronor. Denna föranleds huvudsakligen av
att antalet undervisningsavdelningar ökat. Sålunda har vid Älvsborgs kustartilleriregemente
tillkommit ytterligare en avdelning inusikaspiranter.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Enligt personalförteckning för innevarande budgetår finnes inom
marinen sex tjänster för assistenter för frivilligfrågor i Ag 7. Tre av dessa
avses för deltidstjänstgörande befattningshavare och får utnyttjas sammanlagt
högst 15 72 månader för år, bortsett från semestrar. Efter förslag
av chefen för marinen tillstyrker civilförvaltningen att från och med budgetåret
1961/62 antalet tjänster för deltidstjänstgörande assistent utökas
till fyra samt att antalet tjänstgöringsmånader ökas med 572 månader till
sammanlagt 21. ökningen avses i första hand för att tillgodose personalbehovet
vid marinkommando Väst och Göteborgs kustartilleriförsvar.

Från och med innevarande budgetår har under förevarande anslag upptagits
en särskild delpost för till frivillig tjänstgöring inkallad personal
(.jfr prop. 1960: 110, s. 31 ff och under arméns avlöningsanslag i det föregående).
Enligt meddelade dispositionsföreskrifter får posten utnyttjas för
avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 1 575 tjänstgöringsmånader
och av övrig personal under högst 225 tjänstgöringsmånader.
Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår i överensstämmelse med
förslag från chefen för marinen medel för avlönande av befäl under 1 657
tjänstgöringsmånader och av övrig personal under 300 tjänstgöringsmånader,
innebärande ökning med 82 respektive 75 tjänstgöringsmånader.
Uppkommande kostnadsökningar under förevarande anslag beräknas av
civilförvaltningen till 813 755 kronor.

Departementschefen

1. Med anledning av marinchefens förslag i ämnet föreslår jag, att för
flaggunderofficeren vid kustartilleriet S. G. Johannesson inrättas en personlig
beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för marinöverläkarens expedition.
Beställningen bör redovisas å personalförteckning för marinstaben.
I samband härmed bör en vakant beställning för förvaltare i Ao 15
(avsedd för elektrotjänstchef på jagaren Göteborg) indragas. Till förslaget
om ny befordringsgång för hydrografassistenter tar jag inte ställning
i förevarande sammanhang. Övriga förslag avseende marinstaben anser
jag mig icke kunna tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

157

2. Marinchefens förslag att återbesätta och omdisponera en vakant beställning
för förvaltare i Ao 15 (avsedd för elektrotjänstchef å jagaren Klas
Horn) kan jag icke biträda utan föreslår i stället att beställningen indrages.

För flygsäkerhetsledningen vid helikopterbasen vid Berga bör tillkomma
en beställning för trafikledare. I likhet med civilförvaltningen
anser jag, att beställningen bör ingå i flygvapnets trafikledarorganisation
och redovisas vid flygvapnet. Jag avser att senare vid anmälan
av flygvapnets avlöningsanslag framlägga förslag om beställningens inrättande.

Till marinchefens förslag rörande inrättande av beställningar för mariningenjör,
avsedda för handläggning av helikopterärenden inom marinförvaltningen,
har jag tagit ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag
i årets statsverksproposition. Jag har där icke räknat med
tillkomsten av nya beställningar för ifrågavarande uppgifter.

3. Med anledning av marinchefens förslag att återbesätta och omdisponera
en vakant beställning för förvaltare i Ao 15 (avsedd för maskintjänstchef
på jagaren Remus) föreslår jag, att en flaggunderofficersbeställning
i Ao 13 utbytes mot en förvaltarbeställning i Ao 15, avsedd för
proviantförrådet vid marinkommando Väst, samt att den vakanta övertaliga
beställningen indrages.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 bör i enlighet
med myndigheternas förslag utgå.

I anslutning till mitt i det följande framlagda förslag om inrättande av
7 mariningenjörsbeställningar i Ao 21 räknar jag i förevarande sammanhang
med att 7 beställningar för flaggunderofficer i Ao 13 eller underofficer
av 2. graden i Ao 11 indrages.

Till civilförvaltningens förslag om viss särskild ersättning åt 4 flaggunderofficerare
tar jag inte ställning i förevarande sammanhang.

Jag anser mig endast kunna tillstyrka, att 20 beställningar för högbåtsman
i Ao 9 utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11. Såvitt
avser underbefäl vid flottan räknar jag vidare med myndigheternas
förslag att indraga beställningar för 10 högbåtsmän i Ao 9, 35 furirer i
Ae 8/7 och 20 furirsaspiranter i Af 5/4.

Marinchefens förslag beträffande underbefäl vid kustartilleriet kan jag
biträda. Jag räknar således med att 10 beställningar för flaggfurir i Ao 11
tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för furir i Ae8/7.

Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under förevarande
punkt.

4. Beträffande under denna punkt redovisat förslag hänvisar jag till
vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av frågan om organisationen
av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan.

5. Jag anser mig böra föreslå, att 7 beställningar för mariningenjör i

158

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 ur 1901

Ao 21 tillkommer i utbyte mot beställningar för mariningenjör i reglerad
befordringsgång. Vid behandlingen av punkt 3 i det föregående har jag
föreslagit indragning av samma antal beställningar för underofficer vilka
för närvarande vakanthålles med anledning av ifrågavarande icke-ordinarie
mariningenjörsbeställningars tillkomst.

0. Till förslaget om ändrad löneställning för förste marinläkare i Ao 24
tar jag inte ställning i förevarande sammanhang.

Jag föreslår, att en beställning för specialmarinläkare inrättas. Denna
bör placeras i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning
med 15 000 kronor för år. Mot denna löneställning har berörd personalorganisation
ej framställt erinran. — Däremot anser jag mig icke kunna
biträda förslaget om arvode till översköterska.

7. Beträffande förslaget under denna punkt hänvisar jag till vad jag i
det föregående anfört vid behandlingen av frågan om organisationen av
den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan.

8. Civilförvaltningens förslag om inrättande av en tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål vid BÖS kassaavdelning anser jag mig kunna
tillstyrka.

Vidare tillstyrker jag att för nuvarande extra förman vid sjökrigsskolan
inrättas en personlig extra ordinarie tjänst.

Beträffande föreslagna förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde
i Ao 5 och lör biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag
inte funnit någon anledning till erinran.

I övrigt räknar jag icke med några förändringar under denna punkt.

9. Utan att taga ställning till lönegradsplaceringarna beräknar jag medel
för tjänster för en förste maskinist (ansvarsman) och en maskinist, avsedda
för vissa anläggningar.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehoven för avlöningar till
icke-ordinarie löjtnanter och till fänrikar samt för arvoden till tillsynsmän
vid marinens kustbevakning, tillsynsmän vid befästningar m. in. och
civila timlärare för underbefälsutbildning har jag icke funnit anledning
till erinran.

Jag tillstyrker civilförvaltningens förslag att kostnaderna för arvoden
till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse skall bestridas från förevarande
anslag och har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens
beräkning av medelsbehovet härför.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och
skolor beräknar civilförvaltningen efter förslag av marinchefen till 532 000

kronor. Med beaktande av beslutade höjningar av timtaxan och då _vid

bifall till mitt förslag i det föregående om organisationen av den för krigsmakten
gemensamma krigshögskolan — medel för undervisning vid sjökrigshögskolan
icke längre erfordras under förevarande anslag, bör beloppet
begränsas till 480 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

159

Civilförvaltningens i överensstämmelse med marinchefens beräkning
framlagda förslag om ökat antal tjänstgöringsmånader vid marinen för till
frivillig tjänstgöring inkallad personal ävensom övriga under denna punkt
redovisade förslag kan jag icke biträda. Jag erinrar om att Kungl. Maj:t
äger besluta om tjänstgöringsmånader för personal under frivillig tjänstgöring
och räknar för nästa budgetår med oförändrad medelsanvisning för
sagda ändamål.

1 anslutning till det i det föregående under arméns allmänna avlöningsanslag
redovisade förslaget om ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar föreslår jag, såvitt avser ordinarie
tjänstemän och militär arvodespersonal vid marinen, följande. En beställning
för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet, chef för stabsavdelningen, inrättas.
Vid kustartilleriet bör tillkomma 2 beställningar för förvaltare i
Ao 15, medan en förvaltarbeställning i Ao 17 kan indragas. 5 arvodesbefattningar
för pensionerad underofficer i A: 17 tillkommer. Behovet av
ytterligare en läkare för kustartilleriet föreslår jag skall tillgodoses genom
ianspråktagande av en beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 19
vid marinläkarkåren, som tidigare utnyttjats för marinkommando Väst. I

I detta sammanhang vill jag dessutom anmäla, att chefen för marinen
på grundval av statens organisationsnämnds undersökningar avgivit förslag
rörande ny organisation av Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands
kustartillerikår. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.
Jag anser mig dock i förevarande sammanhang kunna ta
ställning till i förslaget berörda frågor, främst sådana som inverkar på
behovet av ordinarie tjänster och arvodesbefattningar för pensionerad
militär personal. Jag föreslår samtidigt med hänsyn till den betydande
utbyggnad av Hemsö kustartilleriförsvar, som skett under de senare åren
och som gör nuvarande benämning föga adekvat, att benämningen å kustartilleriförsvaret
ändras till Norrlands kustartilleriförsvar. Vidare bör en
kaptensbeställning i Ao 21 tillkomma i utbyte mot en beställning för löjtnant
i Ao 17/13, en beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 21 vid
marinläkarkåren utbytas mot en beställning i Ao 23 och 2 flaggunderofficersbeställningar
i Ao 13 utbytas mot 2 beställningar för förvaltare i Ao 15,
avsedda för tygförvaltningens pjäs- och eldledningsverkstad respektive
minservicegrupp. Slutligen föreslår jag, att en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24 utgår. I detta sammanhang vill jag erinra om att
jag vid min behandling av arméns motsvarande anslag föreslagit, att för
Norrlands kustartilleriförsvar en beställning för kapten i Ao 21 vid fortifikationskåren
utbytes mot en majorsbeställning i Ao 24 vid kåren och att
en förvaltarbeställning i Ao 17 inrättas vid kåren.

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Nu redovisade tvenne organisationsförslag torde jämväl medföra att 8
flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 och 10 beställningar för underofficer
av 2. graden i Ao 11 kan indragas. Indragningarna bör verkställas
så snart det är möjligt ur organisatoriska och personella synpunkter. Av
organisatoriska skäl bör sålunda vissa indragningar verkställas först under
budgetåret 1962/63. I anslutning härtill föreslår jag, att 8 underofficersbeställningar
övergångsvis bibehålies under nästa budgetår. För att underlätta
genomförandet av övriga indragningar bör undersökas huruvida ett
antal underofficerare vid kustartilleriet kan överföras till anställningar vid
armén, flottan eller flygvapnet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
närmare reglera ordningen härför liksom takten vid verkställandet av
ifrågavarande indragningar i övrigt.

I enlighet med vad som i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 109)
förutsatts beträffande militär och civilmilitär personal vid marinförvaltningen
föreslår jag att å marinens personalförteckningar beställningar tillkommer
för en kommendörkapten av 1. graden i Ao 26, en major eller
kapten (kustartilleriet) i Ao 24/21 samt två marindirektörer av 1. graden
i Ao 26. Vidare föreslår jag, att å nämnda personalförteckningar samtidigt
indrages beställningar för två kommendörkaptener av 2. graden i Ao 24, en
major i Ao 24, en kapten vid flottan i Ao 21, en löjtnant vid kustartilleriet
i Ao 13/17 och en marindirektör av 2. graden i Ao 24.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben:
Avlöningar föreslagit, att ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben
i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. Sålunda utgår en
kommendörsbeställning i Bo 3 (inspektör för sjöartilleritjänsten) ur marinens
personalförteckning. Vidare skall till följd av ifrågavarande förslag
indragas beställningar för en kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 och
8 kaptener i Ao 21 vid flottan, 3 kaptener i Ao 21 vid kustartilleriet och
en kapten vid inarinintendenturkåren Ao 21. Å andra sidan bör tillkomma
två beställningar för försvarsstabsaspiranter. I enlighet härmed föreslår jag
att en kaptensbeställning i Ao 21 tillkommer vid vardera flottan och kustartilleriet.
I

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den
för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till förslaget kan
samtliga nu på personalförteckningarna för sjökrigshögskolan uppförda
beställningar (motsvarande) indragas. Härjämte bör såsom anförts i berörda
sammanhang beställningar för en kommendörkapten av 2. graden i
Ao 24, en kapten i Ao 21, en flaggunderofficer i Ao 13 och 4 högbåtsmän
i Ao 9 vid flottan samt en kapten i Ao 21 vid kustartilleriet indragas. Jag
vill i detta sammanhang erinra om vad jag under punkt 9 i det föregående
anfört rörande vissa arvoden vid högskolan.

161

K un fil. Mnj:ts proposition nr 110 åt- 1901

I enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning den 17 februari
1961 föreslår jag, att ersättningen åt de i marinens brandavdelningar ingående
tjänstemännen och beställningshavarna för övningar m. in. utom
ordinarie arbetstid höjes från sex kronor för timme till sju kronor för
timme. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar
jag till cirka 3 000 kronor.

Vidare vill jag erinra om det i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 56)
framlagda förslaget om överföring av tjänster vid regionala myndigheter
in. m. för fortifikatorisk rustningsplanläggningsverksamhet från, bland
annat, förevarande anslag till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 f.) bör
lönekostnaderna för tjänstemän vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna)
i örlogsvarv och kustartilleriförsvar samt personal vid de
militärtekniska avdelningarna vid örlogsvarven överföras från sakanslag
till förevarande anslag. Därvid uppkommer under detta anslag en kostnadsökning
av i runt tal 8 000 000 kronor, till viss del avseende kollektivavtalsanställd
personal vid de militärtekniska avdelningarna vid örlogsvarven.
I avlöningsstaten bör därför tillkomma en ny anslagspost, Avlöningar
till viss arbetarpersonal.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
in. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn
till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran
m. m. beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1961/62 till
107 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående
föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ls brev den 3 juni 1960
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1961/62:

11—1827 61 Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 110

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 111) år 1961

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslngs l,

is ......................................................... 52 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ................................ 650 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 800 000

4. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags vis

......................................................... 1 600 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................... 27 200 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 23 655 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 600 000

Summa kronor 107 705 000
Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... 105 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg ........................................... 600 000

Nettoutgift kronor 107 000 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 107 000 000
kronor. 17

[17] Marinen: Underhåll av fartyg in. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1959/60 ..............................>45 500 000 43 152 208 7 250 329

1960/61 (statsliggaren s. 255) 46 000 000
1961/62 (förslag) ............... 42 500 000

1 Därutöver överfört från anslaget Regleringjavjprisstegringar 810 000 kronor.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1959/60 i
runt tal 6 500 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 86) bar Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Underhåll av fartyg in. m. för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag
av 42 300 000 kronor.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

163

Marinförvaltningen (skr. ''“/s och l7/s 1960) har hemställt, alt anslaget
höjes med 2 400 000 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet har inarinförvaltningens utgått från
den i marinplan 60 för anslagel angivna årskvoten uppräknad med hänsyn
till att haverikostnader för fartyg och helikoptrar samt drift- och underhållskostnader
för avmagnetiseringsstationer numera helt skall bestridas
från anslaget. För att rymma underhållskostnaderna inom denna ram har
det därvid varit nödvändigt att utsträcka intervallerna mellan besiktningar
och översyner samt eftersätta underhållet av viss materiel. Till följd härav
kommer enligt ämbetsverket marinens materiella standard och beredskap
att i viss mån nedgå och möjligheterna att hålla fartygsmaterielen i tidsenligt
skick att minska. Beroende på haverifrekvensen kan vidare tillfällig
uppläggning av stridsfartyg bli aktuell. Marinförvaltningen framhåller
slutligen, att de nödvändiga ökningarna av intervallerna mellan materielöversynerna
kan komma att medföra en så försämrad materielberedskap
att en återgång till tidigare gällande tidsintervaller blir erforderlig med
framdeles ökade kostnader som följd.

Marinförvaltningen uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1961/62 till
48 400 000 kronor. Av ökningen, 2 400 000 kronor, hänför sig 1 300 000 kronor
till löne- och prisstegringar.

Departementschefen

I årets statsverksproposition uttalade jag, att det syntes erforderligt att
överväga vilka återverkningar det vid 1960 års riksdag fattade beslutet om
organisering av marinverkstäderna i Karlskrona som ett statligt aktiebolag
(jfr prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402) kunde medföra för beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag. Vid de överväganden som ägt
rum inom försvarsdepartementet har det framkommit, att bolaget vid prissättningen
av för marinförvaltningens räkning utförda arbeten in. in. måste
beakta vissa kostnader (pensionskostnader, kostnader för olycksfall i arbetet,
försäkringskostnader m. m.) som marinverkstäderna kunnat bortse
från. För att bland annat få möjligheter till eu fortlöpande modernisering
av driften torde bolaget i nämnda priser även få inkalkylera ett vinstpålägg.
Med hänsyn till vad sålunda anförts synes utgifterna under förevarande
anslag komma att i viss utsträckning öka, medan däremot belastningen å
vissa andra anslag i statsbudgeten minskar. Å andra sidan torde man - -såsom bland annat anfördes i statsverkspropositionen kunna räkna med
eu förbättring av effektiviteten i de marina arbetena som ett resultat av
de beslutade nyinvesteringarna vid bolaget. Den förbättrade effektiviteten
måste emellertid förutsättas uppkomma successivt i takt med investeringsprogrammets
genomförande. I avvaktan på att del vid beslutet om ifrågavarande
bolagsbildning förutsatta ramavtalet mellan marinförvaltningen
och bolaget avseende underhålls- och ombyggnadsarbeten in. in. kommer

Kniif/I. Mnj:ht proposition nr 110 år 1!)t>1

164

till stånd torde man beträffande de marina underhållsarbeten som skall
utföras vid bolaget böra räkna med minst oförändrade kostnader.

Med hänsyn till vad bär anförts och med beaktande av den kostnadsram
som kan avses för marinen under nästa budgetår föreslår jag, att
förevarande anslag uppföres med 42 500 000 kronor, innebärande en sänkning
med .1 500 000 kronor. Härvid har jag i anslutning till förslag i
årets statsverksproposition — förutsatt, att avlöningskostnader om i runt
tal 5 700 000 kronor icke skall belasta anslaget från och med nästa budgetår.
Mitt förslag innebär således en reell uppräkning av anslaget med
2 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg m.m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 42 500 000 kronor.

[18] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl,

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 113000 000 118 904 573

1960/61 (statsliggaren s. 256) 121 800 000
1961/62 (förslag) ............... 136 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 89) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna
ett förslagsanslag av 137 600 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört härom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

I det föregående (punkt 4) har jag anmält ett av chefen för flygvapnet
den 14 november 1960 avgivet förslag rörande verksamheten vid förutvarande
Svea flygflottilj.

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s och 2S/m 1960) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar
m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar enligt
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chef för flygstaben Bo 4 med avlö ningsförstärkning

— Bo 5 ......... —

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1961

165

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Planeringsavdel ningen

1 major Ao 24 ...........................

3 kaptener Ao 21 ........................

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae It

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

29 928
76 896
1 344

Underrättelseavdelningen

1 kapten Ao 21 ........................... 25 632

1 tolk Ae 19 (civilförvaltningen: assistent
Ae 19) ........................... 23 124

Organisationsav delningen

1 pensionerad officer A: 24 ......... 10 475

1 personalassistent Ae 13 — Ae 19

Utbildningsavdelningen
1 gymnastikdirektör Ae 20 (civilförvaltningen:
kapten eller löjtnant

Ao 21 eller Ao 17/13) ............... 23 811

1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............ 2 040

Personalavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ......... 10 475

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............ 2 040

Flygsäkerhetsavdelningen

1 major Ao 24 ........................... 29 928

1 kapten Ao 21 ........................... 25 632

1 amanuens -— forskningsassistent
Ae 23 (civilförvaltningen: förste

byråsekreterare Ae23) ............ 7 560

1 ingenjörbiträde Ae 12 ............... 16 116

1 stabstrafikledare Ao 23 ............ 28 416

1 trafikledare Ao 19 ..................... 23 124

1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist

Ao 9 (civilförvaltningen: Ae9) ... 1344

Pressdetaljen

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ......

1 biträde för skriv- och konlorsgöromål
— kanslibilräde Ae 7 (civilförvaltningen:
Ag 7) .................. 2 328

166

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Expeditionen m. m.

1 pensionerad officer A: 27 — major
Ao 24 eller pensionerad officer

A: 27 ....................................

1 byråinspektör Ae 21 — Ao 21 ......

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 (civilförvaltningen:
Ael2) ........................

1 vaktmästare Ao 7 — portvakt Ao 9
1 förrådsman Ag 7 — Ae 7 .........

1 förrådsman Ae 7 .....................

2 biträden för skriv- och kontors göromål

(civilförvaltningen: extra
tjänster) .................................

1 förste flygläkare Ao 23 — stabs flygläkare

Ao 25 .....................

1 översköterska Ae 10 ..................

2. Förändringar beträffande flygför valtningen Flygplanavdelningen 3

flygingenjörer av 1. graden Ao 23

1 kapten Ao 21 utgår ..................

2 flygdirektörer av 2. graden Ao 24

flygdirektörer av 1. graden

Ao 26 ....................................

1 förste flygläkare Ao 23 ............

Underrättelsecentralen
1 överstelöjtnant eller major
Ao 26/24 .................................

Systemplaneringen
1 flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

3. Förändringar beträffande eskader staber 4

eskaderchefer Bo 4 Bo 5 .........

3 ställföreträdande eskaderchefer

Bo 3 .......................................

1 ställföreträdande eskaderclicf Bo
1/Ao 26 ..............................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 572

12 444

20 232
3 096

14 544 + 392 101

85 248

25 632

6 528
28 416

31 560

33 192 + 92 928

141 696

37 465

Kungl. Maj.ls proposition nr 110 år 1961

167

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 pensionerade officerare B: 3 utgår

1 kapten Ao 21 ...........................

3 löjtnanter (i intendenturbefattning)
Ao 17/13 — majorer Ao 24
(civilförvaltningen: kaptener Ao

21) .......................................

1 löjtnant (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 — kapten Ao 21 .........

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

.......................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
med halvtidstjänstgöring ...

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

66 124

24 331

20 376

6 792

9 230

4 615 + 178 381

4. Förändringar beträffande stridslednings-
och luftbevakningsorganisa -

tionen

1 överste Bo 1 ........................... 42 840

2 överstelöjtnanter Ao 26 ............ 64 180

3 majorer Ao 24 ........................ 86 157

7 kaptener Ao 21 ........................ 170 317

3 löjtnanter Ao 17/13 .................. 52 617

5 förvaltare Ao 17 ..................... 97 370

3 fanjunkare Ao 13 ..................... 46 812

10 rustmästare Ao 11 .................. 139 370

14 överfurirer Ao 9 ..................... 175 924

12 furirer Ae 8/7 ........................ 139 704

3 pensionerade officerare A: 24 ... 30 156

+ 1 045 447

5. Förändringar i övrigt beträffande militär
personal

1 överstelöjtnant Ao 26 vid F 20 -överste eller överstelöjtnant Bo

1/Ao 26 (civilförvaltningen: överste
Bo 1) ................................. 10 750

1 major Ao 24 vid F 20 ............... 28 719

1 kapten Ao 21 vid F2 -- major

Ao 24 .................................... 1 388

1 kapten Ao 21 vid FÖFS major

Ao 24 ....................

1 kapten Ao 21 vid F21

24 331

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1961

Chefens för flygvapnet m. fl, yrkanden

1 pensionerad underofficer A: 17 vid

F 21 .......................................

3 kaptener Ao 21 ........................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 fanjunkare Ao 13 .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

72 993
15 604

2 löjtnanter (i intendenturbefattning)
Ao 17/13 vid FF och F 7 ...

6. Förändringar beträffande personal
för den militära väderlekstjäns -

ten

1 förste stabsmeteorolog Ao 26 ...... 33 192

1 meteorolog Ao 21 ..................... 25 632

4 meteorologer i reglerad befordringsgång
— eskadermeteorologer
Ao 23 .............................. 30 872

1 meteorolog Ao 21 ..................... 24 331

1 meteorolog Ae 19 ..................... 23 124

2 meteorologer i reglerad beford ringsgång

.............................. 41 712

1 meteorolog Ao 21 ..................... 25 632

1 meteorolog Ae 19 ..................... 23 124

1 meteorolog i reglerad befordrings gång

.................................... 20 856

19 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ...... —

7. Förändringar i övrigt beträffande

trafikledarpersonal

2 trafikledare Ao 19 ..................... 43 512

1 förste trafikledare Ao 21 ............ 24 331

2 trafikledare Ao 19 ..................... 43 512

3 trafikledare i reglerad befordrings gång

.................................... 58 422

7 trafikledare Ao 19 .................... 152 292

7 trafikledare i reglerad befordringsgång
....................................... 136 318

+ 156 785

+ 248 475

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

169

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 trafikledare i reglerad befordringsgång
....................................... —

1 förste trafikledare Ae 21 ............ 24 331

1 trafikledare i reglerad befordringsgång
.................................... 19 474 + 502 192

8. Förändringar i övrigt beträffande
civilmilitär personal

1 flygläkare av 1. graden Ao 21

vid F 21 ..............................

2 flygläkare av 2. graden (arvode)

1 förste flottiljpolis Ao 13 vid F 7

2 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 .................................

3 mästare Ao 12 -— verkmästare

Ao 16 .................................

200 flygtekniker Ao 10 — förste
flygtekniker Ao 12 .................

18 flygdirektörer av 2. graden
Ao 24 — flygdirektörer av 1. graden
Ao 26 ...........................

9. Förändringar i övrigt beträffande
viss personal vid förbanden in. m.

3 adjunkter Ae 21 vid FÖFS ......

3 lärare Ae 13 vid FÖFS ............

1 ekonomibiträde Ae 2/3 vid F 12 8 995

2 ekonomibiträden Ae 2/3 vid

F 13 G ................................. 17 990

1 vaktman Ag 8 vid F 9 — Ae 8 ...

1 översköterska Ae 10 vid F 5 ...... 13 250

1 undersköterska Ae 4 vid F 5 ...... 9 720

24 tjänstgöringsmånader för assistenter
för frivilligfrågor i A 7 22 700

17 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 —

2 sjukvårdsförmån Ae 9 — vikariatslöneförordnanden
i A 11

25 632
17 904

7 372
11 058
298 600

— + 360 566

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

18 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 —

2 hundgårdsförmän Ae 8 — vika riatslöneförordnanden

i A 9 ...... .—

1 förste fotograf Ae 11 vid F 11 —
fotoassistent Ae 13 .................. .

3 fotografer Ae 9 vid F 11 — förste

fotografer Ae 11 ..................... .

Arvoden till veterinärer ............ 3 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid F2 ..................... 10 116

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
med halvtidstjänstgöring

vid F 12 .............................. 4 615

2 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontorsbiträden Ao 5 —

4 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ... —

7 kontorsbiträden Ao 5 utgår ......

1 maskinmästare Ae 12 — maskinchef
Ae 17 ........................... 4 731

1 förste maskinist Ae 12 ............ 14 743

2 maskinister Ae9 ..................... 25 132

10. Förändringar i övrigt

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta ut -

bildningsanstalter och skolor ...... 75 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
........................ 10 000

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................ 38 000

Flygtillägg in. m......................... 100 000

Förändringar med anledning av organisationsundersökningar
......... 300 000

11. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jämlikt
prop. 1960:151 .................. 218 992

Arvodesreglering ........................ 47 500

Tjänstetidsbefordran .................. 28 952

+ 135 492

+ 523 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

171

Chefen för flygvapnet m. fl. yrkanden

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter
m. fl............................

1960 års lönereglering ..................

Till frivillig tjänstgöring inkallad

personal .................................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
...........................

Omräkning i övrigt .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

15 442
12 245 000

1 532 865

97 464

13 678 + 14 114 633

Motiv

Chefen för flygvapnet framhåller, att flygvapnets personalorganisation
i huvudsak är grundad på 1948 års försvarsbeslut och endast i mindre
utsträckning anpassats till den snabba tekniska utvecklingen under de senare
åren. Följden har blivit ackumulerade brister, som berör ett flertal
tjänstegrenar samt både ledningsorgan och förband. Bristerna är särskilt
framträdande inom flygstaben samt inom luftbevaknings-, stridslednings-,
flygsäkerhets- och teleorganisationerna. De tidigare betydande bristerna
vid utbildningsanstalterna har däremot i stor utsträckning reducerats
genom den förstärkning av personalorganisationen vid dessa som kommit
till stånd genom det år 1960 fattade beslutet rörande fullföljden av förbandsindragningarna
och därmed sammanhängande organisationsändringar.

Flygvapenchefen erinrar vidare om dels att alternativ Adam, som i
huvudsak låg till grund för 1958 års försvarsbeslut och därmed även får
anses vara grundläggande för flygvapnets personalplanering, innebär en
väsentlig personalförstärkning vid flygvapnet, dels att chefen för försvarsdepartementet
vid anmälan av propositionen 1958: 110 framhöll, bland
annat, att den alltmer komplicerade tekniska materielen samt det ökade
tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och planläggningsarbetet
i allmänhet inom försvaret torde medföra krav på mer personal
inom vissa områden av krigsmakten. Detta uttalande har enligt flygvapenchefen
särskild aktualitet för flygvapnet. Av betydelse är även att
kraven på personalens kvalitet kan tillgodoses. Lönesättningen bör därför
avvägas så att flygvapnet icke kommer i underläge i konkurrensen om
kvalificerad personal.

De nu föreslagna personalförändringarna utgör enligt flygvapenchefen
resultatet av en noggrann avvägning mellan olika utgiftsändamål inom
den för flygvapnet tillgängliga kostnadsramen med syfle att utvinna största
möjliga effekt. Förslagen grundas i allt väsentligt på eu inom flygledningen
upprättad 7-årig personalplan, omfattande budgetåren 1961/68.

172 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

Merkostnaderna per budgetår för de enligt planen erforderliga personalförändringarna
beräknas i genomsnitt uppgå till cirka 2,2 miljoner
kronor. Under det första budgetåret i 7-årsperioden ligger kostnaderna
över genomsnittet, vilket sammanhänger med de under de senare åren
ackumulerade bristerna. För att inte ytterligare eftersläpning på personalsidan
skall uppkomma i förhållande till materielutvecklingen och
materielens leveranstakt är det därför enligt flygvapenchefen synnerligen
angeläget att de i planen angivna förändringarna genomföres.

1. Förändringar beträffande flygstaben. I sitt militärorganisatoriska
underlag för budgetåret 1961/62 upprepar chefen för flygvapnet flertalet
av de förslag beträffande flygstaben som framfördes föregående år men
då icke vann bifall (jfr prop. 1960: 110, s. 116—119 o. 133). Härutöver
föreslås ytterligare ett stort antal personalförändringar vid staben.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo, att den för chef för flygstaben
avsedda beställningen uppflyttas från lönegrad Bo 4 till Bo 5.
Civilförvaltningen, som anser att detta löneställningsspörsmål bör bedömas
i samband med frågan om löneställningen för motsvarande beställningar
vid armén och marinen, är i avvaktan på statsmakternas ställningstagande
till frågan om krigsmaktens högsta ledning icke nu beredd biträda
förslaget.

Kungl. Maj :t har den 29 juli 1957 bemyndigat chefen för flygvapnet att
försöksvis tillämpa en ändrad organisation för flygledningen. Härigenom
har bland annat en planeringsavdelning tillkommit vid flygstaben
(Jfr prop. 1958: 110, s. 432). Arbetsuppgifterna vid denna avdelning utgöres
i huvudsak av planering på lång sikt av flygvapnets verksamhet i
stort samt samordning av vapensystem och dessas konsekvenser beträffande
organisation, personal, utbildning och kostnader. För avdelningen
avses för närvarande — förutom viss biträdespersonal — en överstelöjtnant
eller major (avdelningschef) samt 6 kaptener, av vilka 2 är kommenderade
från armén (luftvärnet) för biträde med arbetsuppgifter rörande
dels spaning och stridsledning för luftvärnet, dels försöksverksamhet med
luftförsvarsrobotar. De 4 kaptenerna ur flygvapnet avses för arbetsuppgifter
rörande flygplansystem (1), stridslednings- och luftbevakningssystem
(2) och organisation (1).

Långtidsplaneringens betydelse har enligt flygvapenchefen på senaste
tid allmänt omvittnats. Den snabba tekniska utvecklingen, som för med
sig alltmer komplexa vapensystem, anses vidare komma att än mer
accentuera kraven på ökade insatser inom området. Med hänsyn härtill
och då tillgänglig personal redan i nuläget är för fåtalig för att kunna
lösa föreliggande arbetsuppgifter bör avdelningen enligt flygvapenchefen
förstärkas med 2 majorer och 5 kaptener. Även om till följd av förändringar
beträffande krigsmaktens högsta ledning vissa förskjutningar skulle
uppkomma beträffande fördelningen av långsiktsplaneringen mellan för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

173

svarsstaben och försvarsgrensstaberna erfordras enligt flygvapenchefen,
nämnda personalökning ändock för planläggning på längre sikt av de
olika komponenterna i luftförsvaret. För nästa budgetår anser sig flygvapenchefen
emellertid med hänsyn till den begränsade ekonomiska ramen
endast kunna föreslå, att beställningar för en major i Ao 24 och 3 kaptener
i Ao 21 inrättas.

Av de för planeringsavdelningen erforderliga officersbeställningarna bör
enligt flygvapenchefen en majorsbeställning avses för ställföreträdande avdelningschef.
Vidare anses en särskild detalj för operationsanalys och
systemvärderingar böra inrättas, för vilken erfordras en major och en
kapten. De övriga 4 kaptenerna har beräknats för arbetsuppgifter avseende
flygplan- och robotsystem mot mark- och sjömål (2), luftförsvarsrobotsystem
(1) samt stridslednings- och luftbevakningssystem (1).

För inhämtande av närmare upplysningar rörande den anmälda personalförstärkningen
vid planeringsavdelningen torde få hänvisas till civilförvaltningens
anslagsäskanden.

Civilförvaltningen räknar med bifall till den av chefen för flygvapnet för
nästa budgetår föreslagna utökningen av personalen vid planeringsavdelningen
med en major i Ao 24 och 3 kaptener i Ao 21.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare framförda förslag att utbyta en
kanslibiträdestjänst i Ae 7, vilken i försöksorganisationen för flygstaben
är placerad vid planeringsavdelningen, mot tjänst för kontorist i Ae 9.
Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

I likhet med föregående år framhåller chefen för flygvapnet att personaltillgången
vid den försöksvis inrättade underrättelseavdelningen
är otillräcklig för att tillgodose de krav som måste ställas på
underrättelsetjänsten. Med hänsyn till den stora betydelse som tillmätes
ifrågavarande verksamhet är det enligt flygvapenchefen synnerligen angeläget,
att det nuvarande provisoriet upphäves och beslut fattas om inrättande
av en underrättelseavdelning vid flygstaben. För nästa budgetår föreslår
flygvapenchefen att en kaptensbeställning i Ao 21 och en tjänst för
tolk i Ae 19 tillkommer. Kaptensbeställningen begärdes jämväl föregående
år. — För inhämtande av närmare upplysningar om underrättelseavdelningens
arbetsuppgifter och föreslagna organisation torde få hänvisas
till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Civilförvaltningen tillstyrker föreslagen utbyggnad av personaluppsättningen
för underrättelsetjänsten. Av handlingarna framgår, att ämbetsverket
ansett att tjänsten i Ae 19 bör erhålla tjänstebenämningen assistent.

Vid organisatio n sav delningens byggnadsdetalj handlägges vissa
ärenden (koncessionsansökningar om framdragning av elledningar, byggnadsförbudsärenden,
kartärenden m. fl. ärenden av mer rutinmässig karaktär)
sedan några år av eu frivilligt tjänstgörande reservofficer. Med hän -

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

syn till arbetsbelastningen på detaljen kan nämnda ärenden enligt flygvapenchefen
icke utan allvarliga konsekvenser överföras på detaljens
övriga officerare. Då frivillig tjänstgöring i princip endast skall förekomma
för kortare tid (jfr prop. 1960: 110, punkt 6), föreslår flygvapenchefen,
att en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i A: 24
tillkommer för ifrågavarande arbetsuppgifter från och med nästa budgetår.
Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

Beträffande organisationsavdelningen upprepar flygvapenchefen vidare
sitt tidigare framförda förslag att tjänsten för personalassistent uppflyttas
från Ae 13 till Ae 19. Civilförvaltningen, som tidigare föreslagit, att
ifrågavarande personalassistent vid flygstaben skulle meddelas förordnande
att mot vikariatslön bestrida göronrål som eljest ankommer på
tjänsteman i 15 lönegraden, har i och för sig icke funnit anledning att
ändra uppfattning i förevarande fråga. Med hänsyn till statsmakternas
ställningstagande hittills räknar ämbetsverket emellertid icke i detta sammanhang
med någon förändrad löneställning för ifrågavarande tjänst. Civilförvaltningen
har dock ifrågasatt, om icke löneställningsfrågan beträffande
personalassistenterna vid samtliga försvarsgrensstaber är av natur att kunna
upptagas som s. k. B-fråga.

Chefen för flygvapnet har senast i det militärorganisatoriska underlaget
för budgetåret 1959/60 föreslagit, att eu tjänst för gymnastikdirektör
skall tillkomma vid utbildningsavdelningen för arbetsuppgifter
avseende övervakning och samordning av idrottsverksamheten vid
förbanden, försöksverksamhet för effektivering av idrotten m. m. (jfr
prop. 1959: 110, s. 122). Flygvapenchefen återkommer nu härtill och hemställer,
att en gymnastikdirektör stjänst i Ae 20 inrättas från och med nästa
budgetår. Civilförvaltningen har tidigare icke motsatt sig att en extra
ordinarie tjänst för gymnastikdirektör tillkommer för utbildningsavdelningen
men föreslagit, att denna tjänst — i likhet med vad som gäller
för motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken — inplaceras i 18
lönegraden. Ämbetsverket har alltjämt intet att invända mot att en tjänst
tillkommer för ifrågavarande ändamål. Det kan emellertid enligt civilförvaltningen
ifrågasättas, om icke en idrottsutbildad yngre officer skulle
kunna avses för göromålen i stället för en civil lärare med de omplaceringsproblem
inrättandet av en sådan tjänst torde komma att vålla. Vid
kostnadsberäkningarna utgår civilförvaltningen från att en beställning
för alternativt kapten eller löjtnant i Ao 21 eller Ao 17/13 tillkommer.

Flygvapenchefen föreslår vidare ånyo, att en assistenttjänst i Ae 15 vid
utbildningsavdelningen uppflyttas till Ae 17 (jfr prop. 1960:110, s. 117).
Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Det av flygvapenchefen ånyo upprepade förslaget att utöka personalavdelningen
med en pensionerad officer i arvodesbefattning i A: 24
(jfr prop. 1960: 110, s. 117) biträdes alltjämt av civilförvaltningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961 175

Från och med budgetåret 1959/60 tillkom en beställning för förvaltare
i Ao 15 vid förevarande avdelning i utbyte mot en fanjunkarbeställning i
Ao 13 (jfr prop. 1959: 110, s. 122 o. 143). Flygvapenchefen, som för
nämnda budgetår begärde en förvaltarbeställning i Ao 17, föreslår nu, att
ifrågavarande förvaltarbeställning med hänsyn till arbetsuppgifternas art
uppflyttas till 17 lönegraden. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

De höga farterna hos moderna flygplan samt det förhållandet att den civila
luftfarten numera utnyttjar luftrum som tidigare fritt kunnat disponeras för
enbart militär flygverksamhet har enligt chefen för flygvapnet medfört, att
arbetsbelastningen vid flygsäkerhetsavdelningen ökat och alltjämt
fortsätter att öka. Flygvapenchefen framhåller, att de starka krav på en
effektiviserad haveriförebyggande verksamhet som den flygtekniska utvecklingen
framkallat bland annat på grund av personalbrist icke kunnat
tillgodoses. För att möjliggöra en rationellare arbetsfördelning och ett
bättre arbetsresultat inom avdelningen anses det angeläget, att avdelningen
från och med nästa budgetår förstärkes med 2 officerare, 2 trafikledare
samt en civil tjänsteman. Vidare anses löneställningen för viss nu befintlig
personal böra förbättras.

Flygvapenchefen föreslår sålunda, att en beställning tillkommer för
major i Ao 24, avsedd för ställföreträdande avdelningschef vid flygsäkerhetsavdelningen.
Genom att vissa ärenden härigenom kunde avlastas avdelningschefen
skulle denne få bättre möjligheter att hålla nära kontakt
med flygverksamheten vid förbanden, en uppgift som bedömes synnerligen
angelägen. Chefen för flygvapnet framhåller i sammanhanget, att
det förhållandet att han enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1960
ålagts att svara för flygsäkerhetstjänsten inom hela krigsmakten kommer
att ytterligare öka arbetsomfånget vid flygsäkerhetsavdelningen. Med
hänsyn till det omfattande planeringsarbete som den under utbyggnad
varande gemensamma militära och civila organisationen för radarövervakning
av luftrummet (jfr punkt 7 i det följande) kräver föreslås vidare,
att en kaptensbeställning i Ao 21 tillkommer vid flygsäkerhetsavdelningen.

För att inom flygvapnet en nedgång av haverifrekvensen skall möjliggöras
måste enligt flygvapenchefen det haveriförebyggande arbetet intensifieras.
Möjligheter föreligger att nedbringa haverifrekvensen genom
förebyggande verksamhet i form av prognoser på grundval av statistisk
analys men dessa kan enligt flygvapenchefen för närvarande
icke tillvaratagas på grund av personalbrist. För att svara för den statistiska
analysen för flygsäkerhetsarbetet erfordras vid flygsäkerhetsavdelningens
haveridetalj en befattningshavare med fackutbildning i statistik
och psykologi. Med hänsyn till de kvalifikationer som måste ställas på
ifrågavarande befattningshavare föreslår flygvapenchefen, att en tjänst
för forskningsassistent i Ae 23 inrättas. I samband härmed kan den tjänst
för amanuens i reglerad befordringsgång som från och med innevarande

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

budgetår överförts från flygförvaltningen till flygstabens flygsäkerhetsavdelning
indragas. Vidare föreslås, att en tjänst för ingenjörbiträde i
Ae 12 tillkommer för inom haveridetaljen i stor omfattning förekommande
arbetsuppgifter av rutinmässig karaktär.

Flygvapenchefen framhåller, att de förändringar som följt av den civila
luftfartens utveckling innebär en avsevärt ökad arbetsbelastning för personalen
vid den i flygsäkerhetsavdelningen ingående centrala flygsäkerlietsledningen.
De för militär och civil luftfart gemensamma problemen
kräver från militär sida ingående kännedom om den civila luftfarten och
luftfartslagstiftningen. För att skapa ömsesidig flygsäkerhet måste ett
kontinuerligt samarbete ske med luftfartsstyrelsen rörande luftrummets
utnyttjande, tillämpning av internationella flygsäkerhetsbestämmelser,
översyn av gällande luftledssystein och terminalområden samt uppbyggnad
av gemensamma övervaltningsorganisationer. Då personal som kontinuerligt
kan avdelas för handläggning av dessa för såväl den internationella
luftfarten över svenskt område som för flygvapnets övningsverksamhet
betydelsefulla frågor saknas vid förevarande avdelning, erfordras enligt
flygvapenchefen förstärkning med en stabstrafikledare i Ao 23. Vidare
föreslås, att flygsäkerhetsavdelningen förstärkes med en trafikledare i
Ao 19 för handläggning av ärenden rörande flyginformations- och flygtransporttjänst.
Motsvarande förstärkning begärdes även föregående år
(jfr prop. 1960: 110, s. 126).

Beträffande flygsäkerhetsavdelningen upprepar flygvapenchefen slutligen
sitt tidigare framförda förslag om inrättande av en kontoristtjänst
i Ao 9 i utbyte mot en befintlig tjänst för kanslibiträde i Ao 7 (jfr prop.
1960: 110, s. 118).

Civilförvaltningen tillstyrker i allt väsentligt de av chefen för flygvapnet
nu föreslagna personalförändringarna beträffande flygsäkerhetsavdelningen.
Ämbetsverket föreslår dock, att den begärda tjänsten i Ae 23 erhåller
tjänstebenämningen förste byråsekreterare i stället för forskningsassistent
samt att kanslibiträdestjänsten i Ao 7 ersättes med kontoristtjänst
i Ae 9.

Luftfartsstyrelsen, som yttrat sig i ärendet, har vitsordat behovet av
trafikledarpersonal (jfr punkt 7 i det följande).

Flygvapenchefen återkommer ånyo till förut framförda förslag om att
utbyta den för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen
i Ao 21 mot beställning för major i Ao 24 samt att ombilda detaljen till
en avdelning, uppdelad på en press- och en rekryteringsdetalj. Med hänsyn
till pågående utredning rörande försvarsupplysningen anser civilförvaltningen
att den föreslagna lönegradsförändringen, som tidigare tillstyrkts
av ämbetsverket, tills vidare bör anstå. Vad angår frågan om att
ombilda pressdetaljen till avdelning anser ämbetsverket liksom tidigare att
detta spörsmål bör upptagas först i samband med slutligt ställningstagande
till blivande organisation av flygstaben.

177

Kuih/I. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

Flygvapenchefen föreslår vidare, att eu för pressdetaljen avsedd tjänst
för biträde för skriv- och konlorsgöromål i reglerad hefordringsgång med
hänsyn till arten och omfattningen av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna
utbytes mot kanslibiträdestjänst i Ae 7. Civiltörvaltningen
tillstyrker, att skrivbiträdestjänsten omvandlas till tjänst för kanslibiträde
men föreslår — i avvaktan på resultatet av törenämnda utredning rörande
försvarsupplysningen att sistnämnda tjänst tills vidare uppföres såsom
extra.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att den för chef för tlygstabens
expedition avsedda arvodesbefattningen för pensionerad officer i numera
A: 27 utbytes mot beställning för major i Ao 24 alternativt arvodesbefatlning
för pensionerad officer i A: 27. Såsom nämnts i det föregående
(jfr arméns motsvarande anslag) har civilförvaltningen ifrågasatt en
översyn av expeditionstjänsten inom arméstaben. En liknande översyn
bör enligt ämbetsverket verkställas jämväl inom flygstaben sedan dess
organisation slutligt fastställts. I avvaktan härpå anser civilförvaltningen
sig icke böra tillstyrka förevarande förslag.

Genom beslut vid 1959 års riksdag tillkom vid flygstaben en tjänst för
byråinspektör i Ae 19, avsedd för säkerhetstjänsten vid flygvapnet. Från
och med innevarande budgetår har denna tjänst placerats i lönegrad Ae21.
Linder framhållande dels att det med hänsyn till säkerhetstjänstens betydelse
även fortsättningsvis erfordras eu särskild befattningshavare som
svarar för ifrågavarande tjänst inom flygvapnet, dels att nuvarande innehavare
av byråinspektörstjänsten förenar denna tjänst med ordinarie tjänst
vid flygförvaltningen föreslår flygvapenchefen, att tjänsten för byråinspektör
i Ae 21 ordinariesättes från och med nästa budgetår. På grund av
rådande personella förhållanden tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

Chefen för flygvapnet har ånyo hemställt, att den vid expeditionen befintliga
tjänsten för kansliskrivare (registrator) i Ao It) utbytes mot tjänst
för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 19(50: 110, s. 118). Civilförvaltningen
anser alltjämt, att förenämnda tjänst bör hänföras till 12 lönegraden.
Med hänsyn till den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av
expeditionstjänsten vid flygstaben föreslås dock, att tjänsten tills vidare
upptages såsom extra ordinarie.

Det av flygvapenchefen upprepade förslaget att utbyta en tjänst för
vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för portvakt i Ao 9 (jfr prop. 19(50:110,
s. 119) anser civilförvaltningen sig alltjämt icke böra biträda.

För flygvapnets bok- och kartförråd, som är anslutet till flygstaben,
har bland annat avsetls tvä tjänster för förrådsman i 7 lönegraden. Den
ena av dessa tjänster är extra ordinarie medan den andra, som 1958 tillkom
i utbyte mot eu befattning för kollektivavtalsanställd arbetare, är
extra. Då behovet av två förrådsmän vid ifrågavarande förråd förutses
komma all bestå, hemställer flygvapenchefen, att förenämnda tjänst för
12—1827 61 nihanij till riksdagens protokoll 1961. t samt. Nr 110

178 Kangl. Maj ds proposition nr 110 År 1901

lörrådsman i Ag 7 omvandlas till extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

Såsom redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 129) tillstyrker
civilförvaltningen ett av chefen för flygvapnet i samråd med flygförvaltningen
tramlagt förslag om överförande av en för flygledningens
godsexpedition avsedd tjänst för förrådsman i Ae 7 från flygförvaltningen
till flygstaben.

Utöver i vederbörliga personalförteckningar upptagen skrivbiträdespersonal
har med hänsyn till arbetsomfånget vid flygstaben dylik personal
under de senaste budgetåren måst tillfälligt anställas i relativt stor omfattning.
Trots fortlöpande rationalisering av expeditions- och skrivtjänsten
förutses icke någon minskning i arbetsomfattningen för ifrågavarande
biträdespersonal. Då det ur personalsynpunkt är önskvärt, att ständigt
tjänstgörande personal gives fastare anställningsform föreslår flygvapenchefen,
att tvä tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång tillkommer frän och med nästa budgetår. Civilförvaltningen
tillstyrker att två dylika biträdestjänster inrättas men föreslår — i avbidan
på att den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten
vid flygstaben verkställes — att tjänsterna inrättas såsom extra.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för förste flygläkare
i Ao 23, avsedd för assistent åt flygöverläkaren, uppflyttas till Ao 25 (jfr
prop. 1960: 110, s. 119). 1 samband därmed anses beställningen böra
benämnas stabsflygläkare. Civilförvaltningen, som tidigare i avvaktan på
slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens fi-amtida organisation
icke ansett sig kunna biträda förslaget, vill numera icke motsätta sig den
föreslagna förändringen.

Slutligen hemställer flygvapenchefen ånyo, att en tjänst för översköterska
i Ae 10 tillkommer för den till flygstaben knutna medicinska
undersökningscentralen (jfr prop. 1960:110, s. 119). Civilförvaltningen
biträder förslaget.

2. Förändringar beträffande flggförvaltningen. De av flygvapenchefen
framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning
t rån förevarande anslag har redovisats i 1961 års statsverksproposition
vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s. 128—129).

3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Chefen för flygvapnet återkommer
till frågan om eskaderchefernas löneställning och föreslår ånyo,
att fyra beställningar för eskaderchef i Bo 4 uppflyttas till Bo 5 (jfr prop.
1960:110, s. 120). Detta löneställningsspörsmål bör enligt civilförvaltningen
icke ses isolerat från frågan om lönegradsplaceringen för andra
högre tjänster, beträffande vilken statsmakternas ställningstagande till
krigsmaktens högsta ledning bör avvaktas. Ämbetsverket är därför icke
berett att biträda den föreslagna förändringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur t till 1

179

Flygvapenchefen har vidare dels upprepat förslaget alt — i utbyte mot
3 befattningar för pensionerad officer i B: 15 — inrätta 11 beställningar för
ställföreträdande eskaderchef, av vilka 2 i Bo 3 och eu i Bo 1 eller Ao 26
(jfr prop. 1960: 110, s. 120), dels föreslagil, att eu särskild beställning i
Bo 3 tillkommer för ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern
samt att en för chef för norra flygbasområdel ursprungligen avsedd arvodesbefattning
för pensionerad officer i B: 3 utgår. Beträffande sistnämnda
förslag framhåller flygvapenchefen under erinran om den enligt 1958
års försvarsbeslut förutsatta höjningen av luftförsvarets beredskap i bland
annat övre Norrland samt det i anslutning härtill fattade beslutet om överförande
av en jaktdivision från Kalmar flygflottilj till Norrbottens flygbaskår
(F 21)—att F 21 numera består av en jaktdivision, en spaningsdivision,
en basbataljon, vilken under stor del av året är organiserad på självständiga
baskompanier för bemanning av baser i övre Norrland, samt ett större
stridslednings- och luftbevakningsförband, att F 21 för flera sektorer har
samma funktioner som en sektorflottilj, samt att personalstyrkan vid F 21
är större än vid en normalflottilj. Vid 1956 års beslut om ny regional
ledningsorganisation för flygvapnet förutsattes, att chefen för F 21 tillika
skulle vara ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern (jfr
prop. 1956: 110, s. 12). övergångsvis har emellertid den för chef för det
numera indragna norra flygbasområdet avsedda arvodesbefattningen fått
bibehållas och avses för ställföreträdande eskaderchef (jfr prop. 1959: 110,
s. 125). Enligt flygvapenchefen har erfarenheterna visat, att befattningen
som ställföreträdande eskaderchef bland annat med hänsyn till eskaderområdets
storlek är så arbetskrävande att den icke kan uppehållas av
chefen för F 21, vilken enbart som kårchef har hög arbetsbelastning.

Civilförvaltningen tillstyrker de av flygvapenchefen framförda förslagen.

Vidare tillstyrker ämbetsverket flygvapenchefens förslag att inrätta en
för jakteskaderstab avsedd beställning för kapten i Ao 21, avsedd för arbetsuppgifter
rörande viss televerksamhet.

Under en följd av år har flygvapenchefen föreslagit, att beställningar
för 4 löjtnanter i intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställningar
(jfr prop. 1960: 110, s. 120). Flygvapenchefen framhåller nu, att erfarenheterna
av 1956 års eskaderorganisation visat, att eskaderintendenterna
vid andra—fjärde eskadrarna, i vilka förutom flygstyrkor ingår lultbevaknings-
och stridsledningsförband, bör vara majorer. För nästa budgetår
föreslås därför, att förenämnda 4 löjtnantsbeställningar utbytes mot
beställningar för 3 majorer i Ao 24 och en kapten i Ao 21.

1 avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete med intendenturkårfrågorna
är civilförvaltningen icke beredd förorda, att några
nya regementsofficersbeställningar för intendenter tillkommer utan räknar
liksom tidigare med kaptensbeställningar för intendenterna vid eskaderstaberna.

ISO

Knnr/I. Maj ds proposition nr 110 År 1!)ti1

Vid första eskaderstaben tillkom från och med budgetåret 1959/60 en
för telefonist avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med
halvtidstjänstgöring (jfr prop. 1959: Ilo, s. 126 o. 144). För att godtagbar
service skall erhållas under stabens ordinarie tjänstetid bör ifrågavarande
tjänst enligt flygvapenchefen utökas till alt avse heltidstjänstgöring. Härigenom
anses antalet värnpliktiga telefonister kunna minskas från 4 till 3.
De erfarenheter som numera vunnits beträffande behovet av skrivpersonal
vid törsta eskaderstaben talar enligt flygvapenchefen vidare för en utökning
av berörda personal. För nästa budgetår föreslås därför, att 2 tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav en med halvtidstjänstgöring,
tillkommer vid förevarande eskaderstab. Civilförvaltningen biträder förslaget.

4. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.
I särskild bilaga till sitt militärorganisatoriska underlag för
budgetåret 1961/62 har chefen för flygvapnet angivit den personalökning
som erfordras för modernisering och utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.
Moderniseringen avser huvudsakligen de delar
av landet där behovet av ett effektivt luftförsvar bedömts vara störst. Personalbehovet
har redovisats för de olika enheterna i ett moderniserat stridsledningssystem
(stril 60). övergången till en ny organisation innebär, att
det nuvarande stridsledningssystemet (stril 50) samtidigt avvecklas. Nettobehovet
av personalökning utgör enligt flygvapenchefen för sjuårsperioden
1961/68 sammanlagt 354 militära beställningar och 5 arvodesbefattningar
för pensionerade officerare. Nämnda personalbehov, i vilket icke
inräknats personal för lele- och motmedelsorganisationerna, hänför sig
huvudsakligen till den operativa personalen. Med ett par undantag redovisas
nämligen behovet av teknisk personal och personal i stabs- och förvaltningstjänst
icke i detta sammanhang.

För nästa budgetår hemställer flygvapenchefen, att beställningar tillkommer
för eu överste i Ilo I (sektorledare), 2 överstelöjtnanter i Ao 26,
3 majorer i Ao 24, 7 kaptener i Ao 21, 3 löjtnanter i Ao 17/13, 5 förvaltare
i Ao 17, 3 fanjunkare i Ao 13, 10 ruslmästare i Ao 11, 14 överfurirer i
Ao 9 och 12 furirer i Ae 8/7 samt att arvodesbefattningar inrättas för 3
pensionerade officerare i A: 24 (ledare för optisk luftbevakning).

Civilförvaltningen biträder den av flygvapenchefen för nästa budgetår
föreslagna personalökningen.

5. Förändringar i önrigt beträffande militär personal. Flygkadettskolan
1F 20) är organiserad på chef (överstelöjtnant i Ao 26), stab och skolavdelningar.
I administrativt avseende replierar F 20 i stor utsträckning på
Upplands flygflottilj. Verksamheten vid skolan har enligt flygvapenchefen
särskilt under de senaste åren påtagligt ändrat karaktär. Sålunda bär beträffande
officers- och reservofficersutbildningen antalet linjer och omfattningen
av utbildningen ökat. Främst i fråga om taktiska och tekniska

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

ämnen har eu förskjutning mot kvalitativt sett högre utbildning ägt rum,
något som ställer större krav på chef och lärare. Utöver det utbildningsansvar
som med avseende a elevernas allmänna användbarhet och duglighet
åvilar chefen för F 20 framhåller flygvapenchefen särskilt del med
flygutbildningen förenade ansvaret. Flygverksamheten vid skolan är av
samma omfattning som vid eu flottilj men av mera kvalificerad art. Vid
jämförelse mellan krigsskolechefcrna vid armén och marinen samt cheferna
för Roslagens och Hallands flygkårer, vilka samtliga är placerade i lönegrad
Bo 1, och chefen för F 20 uppväges enligt flygvapenchefen de förstnämndas
fullständiga administrativa ansvar av den sistnämndes ansvar
för flygtjänsten. Även chefen för F 20 anses därför böra vara placerad i
Bo 1. Med hänsyn till ifrågavarande befattnings vikt måste å densamma
placeras synnerligen dugliga officerare, som fortfarande är i karriären.
Då nuvarande system medfört alltför många chefsbyten för att vederbörande
inte skall bli förbigången i karriären, föreslår flygvapenchefen i
syfte att i viss mån undvika berörda nackdel att för chef för F 20 avses
en beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant i Bo 1/Ao 26.
Civilförvaltningen föreslår i anledning av förslaget att ifrågavarande överstelöjtnantsbeställning
i Ao 26 utbytes mot en beställning för chef för F 20
i Bo 1.

Såvitt avser F 20 tillstyrker civilförvaltningen vidare alltjämt flygvapenchefens
upprepade förslag om inrättande av en beställning för major i Ao 24,
avsedd för regementsofficer till förfogande (jfr prop. 1060: 110, s. 123).

Vid Roslagens flygkår (F 2) har från och med innevarande budgetår
tillkommit en kaptensbeställning, avsedd för chefen för försöksanläggningen
för robotändamål. Flygvapenchefen, som föregående år begärde eu niajorsbeställning
för nyssnämnda befattning (jfr prop. 1060: 110, s. 105) föreslår
nu, att den sålunda inrättade kaptensbeställningen i Ao 21 utbytes mot
beställning för major i Ao 24. Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

I likhet med föregående år föreslår tlygvapenchefen vidare, att eu beställning
för kapten i Ao 21, avsedd för chef lör förberedande tältllygaiskolan,
utbytes mot majorsbeställning i Ao 24 (jfr prop. 1060: 110, s. 106).
Civilförvaltningen anser, alt del i avvaktan på alt överblick vinnes över
arbetsuppgifternas art och omfattning vid förberedande fältflygarskolan
efter dess förflyttning bör kunna anstå med den föreslagna lönegradsuppflyttningcn.

Beträffande Norrbottens flygbaskår har flygvapenchefen upprepat
tidigare framförda förslag om inrättande av eu beställning för kapten i
Ao 21, avsedd för baskompanichef, och eu arvodesbefattning för pensionerad
underofficer, numera i A: 17, avsedd lör mobiliseringsavdelningen (jli
prop. 1060:110, s. 122 o. 123). Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen
den föreslagna personalförstärkningen för basbalaljonen
men avstyrker — i avvaktan pa resultatet av pågående organisations -

182

K ung t. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygförbanden__

inrättande av arvodesbefattningen.

Chefen för flygvapnet föreslår, att för signalorganisationen inrättas beställningar
för 4 kaptener i Ao 21, varav 3 för sektorflottiljstab och en för
den for totalförsvaret gemensamma signalskyddsskolan, samt en fanjunkare
i Ao 13, avsedd för sektorflottiljstab. För inhämtande av närmare
upplysningar rörande förslagen avseende sektorflottiljstab, vilka biträtts av
civilförvaltningen, torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning
tillhandahålles riksdagens vederbörande utskott.

Beträffande den för signalskyddsskolan avsedda kaptensbeställningen
framhåller flygvapenchefen, att det förutsatts, att de 3 militära lärare som
beräknats ertorderliga för skolan skall fördelas med en från varje försvarsgren.
Då det militära utbildningsbehovet vid skolan beräknats bli konstant
året om och då ifrågavarande utbildnings karaktär ställer stora krav på
kontinuitet i undervisningen, bör enligt flygvapenchefen tillfälliga kommenderingar
av lärare icke komma i fråga. En särskild beställning bör
därför tillkomma för lärare ur flygvapnet, vilken med hänsyn till undervisningens
art bör vara avsedd för kapten. Civilförvaltningen erinrar om
att Kungl. Maj:t den 3 juni 1960 bland annat föreskrivit, att för tjänstgöring
vid signalskyddsskolan skall kommenderas dels för budgetåret 1960/61
en officer av chefen för armén, dels ock för de tider under sagda budgetår,
då så enligt radioanstaltens bedömande oundgängligen erfordras, sammanlagt
en officer och eu underofficer av chefen för marinen och chefen för
flygvapnet. Med hänsyn härtill anser ämbetsverket — i avvaktan på att
ytterligare erfarenheter vinnes av ifrågavarande verksamhet samt med
eiinran om att cheferna för armén och marinen icke äskat särskilda beställningar
för ändamålet — sig icke kunna tillstyrka, att en för signalskyddsskolan
avsedd kaptensbeställning vid flygvapnet nu inrättas.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, alt 2 beställningar för löjtnant i intendenturbefattning
tillkommer, avsedda för Skaraborgs flygflottilj (F 7) —
biträdande intendent respektive flygförvaltningen — rekryteringstjänst.

I avvaktan på resultatet av personalkårsutredningens arbete samt — vad
avser beställningen för F 7 jämväl statens organisationsnämnds undersökningar
av flygförbandens stabs- och förvaltningstjänst anser sig civilförvaltningen
alltjämt icke kunna tillstyrka förslagen (jfr prop. 1960: 110,
s. 123).

6. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.
Chefen för flygvapnet föreslår i samförstånd med försvarets forskningsanstalt,
att forsknings- och utvecklingssektionen vid flvgstabens väderleksavdelning
förstärkes på grund av det ökade behovet av forskning och utredning
beträffande meteorologiska problem, som är av vikt för försvaret.
Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och de höga krav som måste
ställas dels med avseende på teoretisk kompetens, dels rörande kunskaper

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

i militärmeteorologisk metodik anses för ändamålet böra avses beställningar
för förste stabsmeteorolog i Ao 26. Ehuru behov föreligger av 2 dylika
beställningar föreslår flygvapenchefen för nästa budgetår, att eu beställning
för förste stabsmeteorolog i Ao 26 tillkommer. Flygvapenchefen fiamhåller
i sammanhanget att möjligheterna att utnyttja universitetens resurser
genom t. ex. uppdragsverksamhet med hänsyn till ifrågavarande inålforsknings
specifikt militära anknytning är relativt begränsade och icke
kan utökas nämnvärt. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår, att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer
för föreståndare för väderleksavdelningens centraldetalj, vid
vilken handlägges frågor av allmän och gemensam natur och ombesörjes
expeditionsgöromål. Därigenom anses detaljens kapacitet kunna öka i
sådan grad att övriga arbetsenheter, vilka är sysselsatta med meteorologiska
specialuppgifter, kan avlastas rutingöromål. Civilförvaltningen tillstyrkei
förslaget.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare förslag om inrättande av 4 beställningar
för eskadermeteorolog i Ao 23 i utbyte mot samma antal beställningar
för meteorolog i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1960: 110,
s. 124). Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

Vid flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland har, sedan från och
med budgetåret 1959/60 tjänster tillkommit för en meteorologassistent och
två tekniska biträden (jfr prop. 1959: 110, s. 145), ett embryo till väderleksstation
organiserats. Nämnda personal är avsedd dels för meteorologisk
observationstjänst av vanligt slag, dels för att vid behov utföra speciella
aerologiska mätningar. För att försöksverksamheten skall kunna bedrivas
rationellt och med tillräcklig säkerhet är det enligt flygvapenchefen nödvändigt,
att lokal prognostjänst kan utföras på platsen. Vidare anses den
kvalificerade bearbetningen av framtagna mätvärden och meteorologisk
rådgivning i samband därmed böra ske i direkt samarbete med törsökslcdare
och tekniker. Flygvapenchefen föreslår därför, all eu beställning för
meteorolog i Ao 21 tillkommer för all leda den meteorologiska verksamheten
vid försöksplatsen. Jämväl detta förslag biträdes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om personalförstärkning för
väderleksstationen vid marinkommande Osl (jfr prop. 1960: 110, s. 124)
och föreslår — med förmälan att huvuddelen av marinens hclikopterflygverksamhet
under våren 1961 avses komma att törläggas till helikopterbasen
vid Berga, vilken då beräknas vara färdigställd all beställningai
tillkommer för en meteorolog i Ae 19 och 2 meleorologer i regleiad befoidringsgång.
Civilförvaltningen räknar med bitall till föl slaget.

Efter samråd med chefen för armén föreslår chefen för flygvapnet, som
enligt sin instruktion är ansvarig för att krigsmaktens behov av väderleksinformationer
in. in. tillgodoses, att vid arméns helikopterskola i Boden

184

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

organiseras en väderleksstation av i princip samma lyp som de vid flygvapnets
flottiljer, tills vidare dock något reducerad. Stationen anses böra
inga som lokali organ i den militära väderlekstjänstens organisation och
liksom övriga lokala väderleksorgan basera sin verksamhet på underlag
från den militära väderlekscenfralen vid flygstaben. Från och med nästa
budgetår föreslås, att ö meteorologbeställningar, av vilka eu i Ao 21, en i
Ae 19 och en i reglerad befordringsgång, tillkommer för helikopterskolan.
Såsom framgått av det föregående har härutöver för helikopterskolan en
tjänst för tekniskt biträde föreslagits skola tillkomma å arméns personalförteckning
(jfr arméns motsvarande anslag). Till stöd för förslaget har
flygvapenchefen framhållit i huvudsak följande.

Verksamheten vid arméns helikopterskola i Boden avses bedrivas året
om och omfatta fortsatt förarutbildning, tillämpningsövningar samt repetitionsövningar
för arméns flygande personal.

Den militära väderlekscentralen och väderleksstationen vid Norrbottens
flygbaskår har hittills genom provisoriska arrangemang sökt tillgodose
helikopterskolans behov av väderleksinformation och biträde i meteorologiska
frågor. Fn meteorolog ur flygvapnet har under 1960 tillfälligt vissa
tider tjänstgjort vid helikopterskolan. Uppgifterna för denne meteorolog
har varit dels att under en period av livlig övningsverksamhet svara för
lokal prognostjänst och hålla vädergenomgångar för den flygande personalen,
dels att i samband därmed närmare studera vilka behov av väderlekstjänst
som tinnes och hur dessa lämpligen bör tillgodoses.

Erfarenheterna har visat, att flygning med helikopter i vissa avseenden
är synnerligen väderberoende. Sålunda är det exempelvis icke möjligt att
med betryggande säkerhet flyga i moln eller i områden där sikten är
mycket dålig på grund av dimma, starkt dis eller kraftig nederbörd. Flygning
måste vidare undvikas i områden där risk för isbildning föreligger och
särskild försiktighet iakttagas vid flygning under speciella vindförhållanden.
För att flygtiden och flygmaterielen skall kunna effektivt utnyttjas
krävs dessutom, att väderleksinflytandena beaktas redan vid övningarnas
uppläggning. Den flygande personalen behöver slutligen ha goda kunskaper
i flygmeteorologi för att rätt kunna utnyttja de informationer och råd
som väderlekstjänsten kan lämna. Detta åstadkommes bäst genom daglig
kontakt med meteorolog i samband med vädergenomgångar före och efter
flygning.

Förhållandena vid helikopterflygning synes jämförbara med dem som
rådde vid flygvapnet i början av 1940-talet och som efter eif antal svåra
s.k. väderhaverier ledde till att väderleksstationer organiserades vid samtliga
flygflottiljer (motsvarande).

Civilförvaltningen tillstyrker bifall jämväl till delta förslag.

Chefen för flygvapnet hemställer ånyo, all de på flygvapnets personalförteckning
upptagna beställningarna för meteorolog i Ae 19, vilka för innevarande
budgetår utgör 19, ordinariesätlcs. I likhet med tidigare år tillstyrker
civilförvaltningen förslaget.

7. Förändringar i övrigt beträffande Imfikledurpersonal. Flygvapenchefen
föreslår fortsatt utbyggnad av den regionala och lokala radaröver -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 185

vakningen. Den regionala radarövervakningen, som ledes från
militära luftförsvarscentraler och ombesörjes av trafikledare från flygvapnet
och luftfartsverket, avser främst gemensam ledning och övervakning
av militär och civil flygtrafik i luftlederna samt luftrummen kring
dessa. Personalbehovet för övervakningen inom Stockholms, Göteborgs och
Malmö flyginformationsområden beräknas alltjämt till 21 trafikledare ur
flygvapnet (7 per område) (jfr prop. 1959: 110, s. 136). För de båda förstnämnda
områdena har hittills tillkommit 6 trafikledare. Enligt flygvapenchefens
nu framlagda beräkningar erfordras därutöver 12 trafikledare för
två luftförsvarscentraler, vilka framdeles anses böra ingå i övervakningsorganisationen.
För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen, att beställningar
för 2 trafikledare i Ao 19 tillkommer och avses för Stockholms
respektive Malmö flyginformationsområden.

Den lokala radarövervakningen, som är avsedd för kontroll av
luftrummet runt en flygplats samt för ledning till en lämplig inflygningspunkt
för landningsplané, kan betjäna en ensamt belägen flygplats eller
en grupp av närbelägna flygplatser. För ifrågakommande övervakning
erfordras enligt flygvapenchefen vid ensamt belägen flygplats, som ej beröres
av luftled, en och vid sådan flygplats, vars ytterzon berörs av luftled,
2 trafikledare ur flygvapnet. Vid lokala radarövervakningsorgan för
grupp av flygplatser har tidigare 3 trafikledare ur flygvapnet beräknats.
Erfarenheterna har emellertid enligt flygvapenchefen visat, att antalet
trafikledare vid nämnda organ bör utökas till, beroende på trafikintensiteten,
4 eller 5 för att flygsäkerheten icke skall äventyras. Av följande
tablå framgår av flygvapenchefen beräknat totalbehov av respektive redan
erhållna trafikledare för de förband vid vilka lokal radarövervakning numera
anses böra finnas. (För tidigare beräkningar har redogjorts i prop.
1959: 110, s. 136—137.)

Förband

Totalbehov

Nuläge

Brist

F 1 ........................................

2

_

2

F 3 (Östgöta radar) grupp av flygplatser.......

5

—

5

F 4 ........................................

1

—

1

F 5 (Skåne radar) grupp av flygplatser........

5

2

3

F 6 ........................................

i

—

1

F 7 ........................................

1

—

1

F 8 A (Stockholm radar) grupp av flygplatser . .

5

3

2

F 9 (Göteborg radar) grupp av flygplatser .....

4

2

2

F 11 .......................................

2

—

2

F 12 .......................................

1

—

1

F 15 .......................................

1

—

1

F 16 .......................................

2

1

1

F 17 .......................................

1

—

1

F 21 .......................................

i

—

1

Flygförvaltningens robotbyrå (försöksplats i Norr-land).....................................

i

1

Summa

33

8

23

186

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

Återstående behov av personal för den lokala radarövervakningen bör
enligt flygvapenchefen tillgodoses under budgetåren 1961/66. För nästa
budgetår föreslås, att beställningar tillkommer för en förste trafikledare i
Ao 21 (för F 3), 2 trafikledare i Ao 19 (för F 8 A och F 9) samt 3 trafikledare
i reglerad befordringsgång (för F 3, F 7 och F 11).

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna utbyggnaden av personalorganisationen
för den regionala och lokala radarövervakningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om trafikledarpersonal för betjäning
av landningsradarstationer (jfr prop. 1960: 110, s. 127) och upplyser,
att totalt 23 flygplatser avses erhålla landningsradar samt att 7
dylika radarstationer beräknas ha tillkommit till och med nästa budgetår.
Ifrågavarande radarstationer skall Arara i bruk äA’en under goda väderleksförhållanden
för övning av trafikledare och flygförare i landningsmetodiken
samt för flygsäkerhetsmässig uppföljning och ledning av flygplanen under
landning. Personalbehovet beräknas tills vidare till 2 trafikledare per
station utom för krigsflygskolan, där den höga landningsfrekvensen kräver
3 trafikledare. För nästa budgetår föreslås, att beställningar tillkommer
för 14 trafikledare, varav 7 i Ao 19 och 7 i reglerad befordringsgång. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet har upptagit frågan om trafikledarpersonal för
betjäning av civil flygtrafik på militära flygplatser och därvid anfört
följande.

Flygvapnet har sedan ett antal år, genom tillstånd i varje särskilt fall,
upplåtit vissa militära flygplatser för reguljär civil flygtrafik. Denna flygtrafik,
som från början varit provisorisk och av ringa omfattning, har under
senare år ökat i omfattning samt fått en alltmer permanent karaktär vid
ett ökat antal militära flygplatser.

Då civil reguljär flygtrafik infallit under flygvapnets icke ordinarie flygövningstid,
har vissa personalgrupper, bland annat trafikledare, efter överenskommelse
direkt med luftfartsstyrelsen, mot auss ersättning anlitats för
extra arbetsuppgifter för den civila flygtrafiken.

Flygvapnets flygsäkerhetsorganisation är dimensionerad efter flygvapnets
behov av flygsäkerhetstjänst. Varje ny uppgift, som ålägges denna
organisation utanför den ordinarie arbetstiden, medför en icke förutsedd
merbelastning av flygsäkerhetspersonalen, som bland annat begränsar flygvapnets
möjligheter att utnyttja ifrågavarande personal för övriga arbetsuppgifter,
t. ex. övningar under icke ordinarie tjänstgöringstid, kommenderingar
till kurser in. in. Av flygsäkerhetsskäl måste även flygsäkerhetspersonalens
tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid begränsas. Flygvapnet
kan därför endast åtaga sig uppgifter, som är förenliga med den militära
verksamheten i övrigt eller som är möjliga med hänsyn till personaltillgången.

Denna flygsäkerhetsservice åt den ciAila luftfarten kräver för varje år
en ökad arbetsinsats av flygvapnets trafikledarpersonal.

Chefen för flygvapnet kan i fortsättningen med nuvarande personaluppsättning
vid F 12, F 14, F 17 och F 21 icke medge flygsäkerhetsservice i den
utsträckning, som den civila reguljära flygverksamheten kräver vid dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

187

flottiljer såvida icke luftfartsstyrelsen ställer erforderlig trafikledarpersonal
till flygvapnets förfogande. För att möjliggöra detta avser luftfartsstyrelsen
framdeles föreslå inrättandet av trafikledarbefattningar att disponeras
av flygvapnet. För budgetåret 1961/62 begär luftfartsstyrelsen att
tre tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång inrättas.

Kostnaderna för nämnda trafikledare skall icke belasta flygvapnets
anslag.

Den på detta sätt från Luftfartsverket utlånade trafikledarpersonalen
måste vara kvalificerad för militär trafikledning, ingå i arbetspass med de
civilmilitära trafikledarna och vara förtrogna med de lokala förhållandena
vid flottiljen. Härför kräves att trafikledare ur Luftfartsverket kontinuerligt
och under lång tid tjänstgör vid flygvapnet.

I samråd med luftfartsstyrelsen föreslår flygvapenchefen, att de av
styrelsen för nästa budgetår begärda 3 trafikledartjänsterna skall ingå i
flygvapnets trafikledarorganisation såsom civilmilitära trafikledare och
placeras enligt av flygvapenchefen i samråd med luftfartsstyrelsen fastställd
fördelning.

Civilförvaltningen biträder förslaget. Ämbetsverket framhåller, att ifrågavarande
beställningar, för vilka medel icke beräknats i anslagsäskandena,
bör redovisas särskilt i flygvapnets personalförteckning. I sammanhanget
anför civilförvaltningen, som yttrat sig över ett inom flygförvaltningen
upprättat förslag till ramavtal mellan flygvapnet och luftfartsstyrelsen
angående upplåtelse av militärflygplatser för civil lufttrafik, att en motsvarande
redovisning bör ske jämväl av andra tjänster m. m. som kan bli
aktuella i förevarande hänseende.

Såsom framgått av det föregående (jfr under arméns och marinens
motsvarande anslag) räknar civilförvaltningen med att beställningar tillkommer
vid flygvapnet för eu förste trafikledare i Ae 21 och eu trafikledare
i reglerad befordringsgång, avsedda för respektive arméns och
marinens helikopterorganisationer.

Luftfartsstyrelsen, som yttrat sig över föreslagna förändringar beträffande
trafikledarpersonal vid flygvapnet samt i samband därmed redogjort
för personaluppsättningen vid de gemensamma radarledningsorganen
såvitt avser trafikledarpersonal ur luftfartsverket, konstaterar — liksom
flygvapenchefen gjort — att utvecklingen inom såväl civil som militär
luftfart mot högre flyghastigheter och kortare aktionstider samt den civila
luftfartens ökade utnyttjande av luftrum och flygplatser, som tidigare kunnat
fritt disponeras för militär flygverksamhet, medfört krav på en mera
noggrann uppföljning och kontroll av flygverksamheten ävensom en betydligt
vidgad samordning av militär och civil flygverksamhet.

Beträffande omfattningen av det ökade personalbehovet för flygvapnets
del för tillgodoseende av ifrågavarande krav uttalar styrelsen helt allmänt,
att personalförstärkning blir ofrånkomlig inom såväl centrala som regionala
och lokala trafikledningsorgan samt anför därefter i huvudsak följande.

188

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

På det centrala planet har antalet för luftfartsstyrelsen och chefen för
flygvapnet gemensamma ärenden ökats avsevärt under de senaste åren.
Enligt styrelsens uppfattning har behandlingen av dessa ärenden ofta blivil
fördröjd på grund av bristande personaltillgång inom flygledningen.

På det regionala planet samarbetar luftfartsverket och flygvapnet beträffande
driften av de s. k. regionala radarcentralerna.

Den personal, som luftfartsverket under innevarande budgetår disponerar
för tjänstgöring vid dessa centraler, uppgår till 4 trafikledare (därav
2 förste trafikledare i Ae21) och 4 trafikexpeditörer. Av dessa befattningshavare
är 2 trafikledare och 2 trafikexpeditörer fördelade på vardera
Radar Ost och Radar Syd (svarande för övervakning inom Stockholms
respektive Malmö flyginformationsområden). Under budgetåret
1961/62 avses ytterligare en trafikledare anställas för vart och ett av dessa
båda organ.

Enligt preliminära planer skulle Radar Ost och Radar Syd år 1965 behöva
vardera 5 trafikledare och 3 trafikexpeditörer ur luftfartsverket samt
Radar Väst (Göteborgs flyginformationsområde), vilket organ bedömes erforderligt
på längre sikt, 3 trafikledare och 2 trafikexpeditörer ur luftfartsverket.

Vid bedömning av personalbehovet för den regionala radarövervakningen
måste beaktas, att luftfartsverkets personal har den relativt begränsade
uppgiften att följa upp och vid behov leda den flygtrafik som
förekommer i luftleder och längs övriga fastställda flygsträckor.

För att nämnd flygtrafik skall kunna försiggå med betryggande säkerhet
fordras, att den militära delen av radarcentralerna får en kapacitet,
som möjliggör uppföljning och ledning av praktiskt taget all militär flygverksamhet.
En sådan kapacitet finnes för närvarande icke.

På det lokala planet samarbetar luftfartsverket och flygvapnet i fråga
om driften av gemensamma radarorgan, upprättade vid Stockholm-Bromma
(Stockholm Radar) och Göteborg-Torslanda (Göteborg Radar).

Luftfartsverkets personal vid Stockholm Radar utgöres av befattningshavare,
som även har att vid Bromma flygplats ombesörja inflygningskontrolltjänst
samt svara för övervaknings- och landningsradar. För dessa
arbetsuppgifter erfordras för närvarande, med en öppethållningstid av 14
timinar/dygn, 8 trafikledare och 3 trafikexpeditörer.

Göteborg Radar är inrättad i samma lokal som Göteborgs kontrollcentral,
varför luftfartsverkets personal här även har att ombesörja oinrådesoch
inflygningskon t roll tjänst.

För den funktion, som kan anses ingå i Göteborg Radars verksamhet,
nämligen betjäning av övervakningsradar, åtgår ungefär 4 trafikledare,
vilket medger en öppethållning av 16 timmar/dygn.

8. Förändringar i övrigt beträffande civilmilitär personal. Civilförvaltningen
biträder numera det av chefen för flygvapnet upprepade förslaget
att inrätta en för Norrbottens flvgbaskår (F 21) avsedd beställning för flygläkare
av 1. graden i Ao 21 (jfr prop. 1960: 110, s. 123).

Det stora antalet flygelever och flygande personal vid krigsflygskolan
(F 5) har enligt flygvapenchefen hittills medfört, att tillfälliga kommenderingar
av arvodesanställda flygläkare av 2. graden måst äga rum. Till
följd av förberedande fältflygarskolans flyttning till Ilerrevadskloster och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

189

anslutning till F 5 ökar arbetsuppgifterna för läkarpersonalen vid sistnämnda
förband. Med hänsyn härtill har chefen för flygvapnet i särskild skrivelse
den 21 juli 1960, efter hörande av Sveriges läkarförbund, föreslagit
dels att den vid F 5 placerade förste flygläkaren skall åläggas en med cirka
17 timmar per vecka utökad tjänstgöringsskyldighet, dels ock att nämnde
läkare skall uppbära ett tilläggsarvode om 27 200 kronor för år samt erhålla
rätt att mot särskild ersättning ha mottagning av viss civil personal å sjukhuset
vid F 5.

Även med den ifrågasatta utökade tjänstgöringsskyldigheten för läkaren
vid F 5 erfordras enligt flygvapenchefen förstärkning av läkarpersonalen
vid förbandet. På grund av Ljungbyheds ringa folkmängd, som icke anses
utgöra underlag för mer än en läkare, föreslås icke någon ny läkarbeställning
tillkomma. De tillfälliga kommenderingarna av flygläkare av 2. graden
förutsättes i stället fortgå. Med hänsyn till det stora behovet av tillfälligt
kommenderade läkare vid andra förband och krigsflygfält föreslår
flygvapenchefen, att antalet flygläkare av 2. graden ökas med 2 från och
med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen biträder den föreslagna utökningen
av mot arvode anställda flygläkare av 2. graden.

Flygvapenchefen framhåller, att uppbyggnaden av flottiljpolisorganisationen
nu fortskridit så långt att beställningar i princip erhållits för samtliga
förband utom ett, Skaraborgs flygflottilj (F7). I samband med beslutade
förbandsindragningar kan emellertid viss flottiljpolispersonal tillföras
F 7, varigenom brand- och räddningstjänsten i viss utsträckning kan
tillgodoses även vid detta förband. I avvaktan på ett ställningstagande till
den framtida verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj (F 8), varigenom
antalet flottiljpoliser vid detta förband skulle kunna påverkas, föreslås
nu icke inrättande av nya beställningar för flottiljpolis i Ao It och
Ao 9. Däremot erfordras enligt flygvapenchefen en förste flottiljpolis i Ao 13
såsom chef för flottiljpolisorganisationen vid F 7, vilken även innefattar
värnpliktig personal för vakttjänst. Någon dylik beställning beräknas icke
komma att frigöras vid F 8, oavsett ställningstagandet till den framtida
flygverksamheten där.

Civilförvaltningen anser det i och för sig rimligt, att en beställning för
förste flottiljpolis tillkommer jämväl för F 7 men finner det naturligt, att
med inrättande av beställningen anstår i avvaktan på de personalomflyttningar
som kan föranledas av de beslutade förbandsindragningarna. Civilförvaltningen
anser nämligen att ställning icke nu bör tagas till frågan
om förste flottiljpolis erfordras för F 8 etablissement efter flottiljens indragning.

Med hänsyn till att ny flygmateriel med komplicerad teleteknisk utrustning
successivt tillkommer har, såvitt avser den elektrotekniska personalen,
hittills 12 beställningar för förste mästare eller mästare utbytts mot
verkmästarbeställningar (jfr senast prop. 1960: 110, s. 125 o. 135). För nästa

190

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

budgetår föreslår flygvapenchefen, att ytterligare 2 beställningar för verkmästare
i Ao 16 tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Till följd av införandet av attack- och jaktrobotar har hittills bland
annat beställningar för 7 verkmästare tillkommit i utbyte mot mästarbeställningar
(jfr senast prop. 1960: 110, s. 126 o. 135). Flygvapenchefen, som
tidigare uttalat, att sammanlagt 15 beställningar för mästare borde omvandlas
till verkmästarbeställningar, anmäler, att det numera på grund
av beslutade organisationsförändringar är tillfyllest med utbyte beträffande
14 beställningar. För nästa budgetår föreslås, att 3 beställningar för verkmästare
i Ao 16 tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Genom beslut av 1959 och 1960 års riksdagar har 250 flygteknikerbeställningar
i Ao 10 utbytts mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12. Flygvapenchefen,
som tidigare anmält behov av sammanlagt 823 beställningar i
Ao 12, anser, att det sålunda påbörjade utbytet bör fortsätta och föreslår för
nästa budgetår att ytterligare 200 beställningar för förste flygtekniker inrättas
i utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar. Civilförvaltningen
tillstyrker jämväl detta förslag.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att flygdirektörer av 1. graden i Ao 26
avses för flottiljernas (motsvarande) materielavdelningar i stället för flygdirektörer
av 2. graden i Ao 24 (jfr SP 1960, bil. 6, s. 70—71 och 86 samt
prop. 1960: 110, s. 126). Den sålunda föreslagna förhöjda löneställningen
anses numera jämväl böra avse chefen för materielavdelningen vid Roslagens
flygkår (F2). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt, att denna löneställningsfråga
kommer under behandling i annat sammanhang.

9. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden m. m.
För förberedande fältflygarskolan (FÖFS) har inrättats tjänster för 3 adjunkter
i Ae 23 och 2 adjunkter i Ae 21. Den rutin och erfarenhet som kräves,
av den civila lärarpersonalen vid FÖFS fordrar enligt flygvapenchefen
icke blott en viss tjänstgöringstid vid skolan utan även förståelse för skolans
särart och speciella utbildningsmål. För all erhålla kvalitativt bästa
möjliga lärare vid FÖFS anses det nödvändigt, att tjänstgöringsförhållandena
där är fullt jämförbara med dem vid civila skolor. Det synes därför
enligt flygvapenchefen orimligt, att endast 5 adjunktstjänster finnes vid
FÖFS, där med hänsyn till undervisningens omfattning behov föreligger av
cirka 20 lärare. Med hänsyn till önskemål och krav om fastare anställningsform
för lärarpersonalen föreslås att denna utökas med 3 adjunkter i Ae 21.

Flygvapenchefen anser det rimligt, att vid FÖFS heltidstjänstgörande
timlärare med folkskollärarexamen erhåller dels en löneställning som motsvarar
deras utbildning, dels samma anställningsform som tillämpas vid
civila skolor. Med anledning härav föreslås, att vid FÖFS inrättas 3 lärartjänster
i Ae 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

191

Därest föreslagna lärartjänster inrättas, kommer enligt flygvapenchefen
kostnaderna för civila lärare (timlärare) för underbefälsutbildning att
minska.

I avbidan på att ytterligare erfarenheter vinnes av organisationen och
verksamheten vid FÖFS efter dess förflyttning anser sig civilförvaltningen
för närvarande icke beredd tillstyrka förslagen.

Flygvapenchefen föreslår, att tjänster tillkommer för 3 ekonomibiträden
i Ae 2/3, varav ett vid Kalmar och 2 vid Bråvalla flygflottilj (detachementet
å Gotland). Tjänsterna är avsedda för luftbevakningsanläggningar.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

Sedan åtta tjänster för vaktman i Ag 8 numera extraordinariesatts (5
från och med föregående och 3 från och med innevarande budgetår) återstår
vid flygförbanden en extra vaktmannatjänst. Flygvapenchefen, som
tidigare föreslagit, att jämväl denna tjänst omvandlas till extra ordinarie,
upprepar nu detta förslag (jfr prop. 1960: 110, s. 128). I likhet med föregående
år anser sig civilförvaltningen icke böra biträda förslaget.

Med hänsyn till att förberedande fältflygarskolan i administrativt hänseende
anslutits till krigsflygskolan (F 5) föreslår flygvapenchefen ånyo,
att sjukvårdspersonalen vid F 5 förstärkes. Med hänsyn till arbetsuppgifternas
art och omfattning anses numera tjänster böra tillkomma för en
översköterska i Ae 10 och en undersköterska i Ae 4. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

Från och med budgetåret 1958/59 har för assistenter för frivilligfrågor inrättats
19 tjänster i Ag 7, varav 9 med deltidstjänstgöring. Tjänsterna får
emellertid endast utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 150
månader för år, semestrar icke inräknade (jfr prop. 1958: 110, s. 469).
Trots stor arbetsinsats av ifrågavarande assistenter har behovet av flyglottor
för krigsorganisationen inte kunnat täckas. Det anses därför nödvändigt
att ytterligare intensifiera rekryteringsverksamheten. För att detta
skall kunna möjliggöras föreslår flygvapenchefen, att förenäinnda assistenttjänster
får utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 174
månader per år, vilket innebär en utökning med 24 månader. Jämväl detta
förslag tillstyrkes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om löneställningen för sjukvårdsförmån
och hundgårdsförmän (jfr prop. 1960: 110, s. 128). Nu föreslås
att tjänster för 17 sjukvårdsförmån i Ae 9 och 18 hundgårdsförmän
i Ae 8 uppflyttas till Ae 11 respektive Ae 9 samt att innehavarna av ifrågavarande
tjänster vid förband som bildar avvecklingsorganisationer (F 8
och F 14) förordnas att bestrida göroinål som eljest ankommer på tjänsteman
i All respektive A 9. Civilförvaltningen anser alltjämt, att ifrågavarande
löneställningsfrågor bör upptagas till prövning i annat sammanhang.

Lönegradsplaceringen av fotograftjänsterna vid Södermanlands flygflottilj
(Fil) har sänkts från och med innevarande budgetår (jfr prop.

192

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

1960: 151). Med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter
som är förenade med ifrågavarande tjänster bör enligt flygvapenchefen den
tidigare löneställningen bibehållas. Flygvapenchefen föreslår därför, att en
tjänst för förste fotograf i Ae 11 och 3 tjänster för fotograf i Ae 9 utbytes
mot tjänster för en fotoassistent i Ae 13 och 3 fotografer i Ae 11. Civilförvaltningen
anser frågan om jämkning av den helt nyligen prövade löneställningen
för här berörda tjänster vara av karaktär att böra upptagas i annan
ordning och räknar därför icke med någon förändring i ifrågavarande avseende.
Ämbetsverket anser sig dock böra uttala den uppfattningen, att den
tidigare löneställningen för ifrågavarande tjänster synes väl vald.

Flygvapenchefen har uttalat, att ersättning till veterinärer, som kontrakteras
för fortlöpande veterinärvård avseende flottiljernas stamhundar i de
fall då militär veterinär icke kan anlitas, bör utgå från avlöningsanslag. I
anledning härav har civilförvaltningen för ändamålet beräknat ett belopp
av 3 500 kronor under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t.

Civilförvaltningen anmäler, att av ämbetsverket verkställda beräkningar
rörande personalbehovet för kassaavdelningarna vid Roslagens flygkår (F 2)
och Kalmar flygflottilj (F 12) visat, att viss personalförstärkning erfordras.
Civilförvaltningen föreslår därför, att 2 tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, varav ett vid F 2 och ett
med halvtidstjänstgöring vid F 12, tillkommer från och med budgetåret
1961/62.

Såvitt avser kontorspersonal har civilförvaltningen vidare (skr. 28/io
1960) upptagit frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal
(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) och därvid
föreslagit, att dels 2 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte
mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång, dels 4 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes mot
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock 7 kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 utgår på grund av organisatoriska förändringar m. m.
För upplysning om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas
på olika förband in. in. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

Beträffande maskinpersonal har fortifikationsförvaltningen anmält, atl
för drift och underhåll av i viss anläggning ingående installationer avseende
uppvärmning m. m. erfordras en maskinchef i Ael7, en förste maskinist
i Ae 12 och 2 maskinister i Ae 9. Civilförvaltningen tillstyrker, att tjänster
inrättas för här avsett ändamål. Frågan om lönegradsplacering och tjänstebenämning
för ansvarsmannatjänsten bör enligt ämbetsverket avgöras först
sedan anläggningen i vederbörlig ordning klassificerats enligt av statsmakterna
fastställda grunder. Vidare anses de föreslagna maskinisttjänsterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

19.3

i 9 lönegraden böra prövas i samband med 1900 års reparatörs- och eldaröversyn.
Civilförvaltningen bar emellertid beräknat kostnaderna för ifrågavarande
maskinpersonal i de av fortifikationsförvaltningen angivna lönegraderna.
Enär medel för anställande av ansvarsman i 12 lönegraden redan
anvisats (jfr prop. 1960: 110, s. 136), har ämbetsverket upptagit kostnaden
för ansvarsmannalönen endast till belopp motsvarande skillnaden mellan
lön i 17 och 12 lönegraderna.

10. Förändringar i övrigt. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna under nästkommande
budgetår beräknar flygvapenchefen 575 000 kronor, vilket innebär
en kostnadsökning med 75 000 kronor, ökningen beror bland annat på
tillkomst av nya kurser, exempelvis vid den nyinrättade bastjänstskolan, och
höjda arvoden. Civilförvaltningen, som erinrar om att frågan om lärararvodena
vid försvaret för närvarande är föremål för översyn samt att lönespörsmålen
avseende yrkeslärare in. fl. skall övervägas inom en särskild
beredning, upptager i anslagsäskandena det av flygvapenchefen föreslagna
beloppet.

Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
beräknas enligt civilförvaltningen öka med 10 000 kronor, ökningen
betingas bland annat av att timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras
i reglerad befordringsgång samt att antalet undervisningstimmar i allmänbildande
ämnen vid flygvapnets stridsledningsskola ökar.

1 enlighet med av flygvapenchefen framlagda beräkningar upptager civilförvaltningen
kostnaderna för arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst
till 340 000 kronor, vilket innebär en ökning med 38 000 kronor.

Med hänsyn till ökat antal flygande personal räknar civilförvaltningen
med att kostnaderna för flygtillägg ökar med 100 000 kronor.

Sedan flygvapenchefen anmält, att lian hösten 1960 avsåge att till Kungl.
Maj:t inkomma med de förslag till organisatoriska och personella förändringar
vid attackflottilj och sektorflottilj som resultatet av statens organisationsnämnds
undersökningar kunde föranleda samt att den i törevarande
sammanhang för nästa budgetår uppskattade kostnadsökningen uppginge
till cirka 300 000 kronor, har civilförvaltningen vid anslagsberäkningarna
medtagit angivna ökningsbelopp.

11. Omräkning. Från och med innevarande budgetår bar under förevarande
anslag upptagits eu särskild delpost för till frivillig tjänstgöring inkallad
personal (jfr prop. 1960: 110, s. 31 tf och under arméns avlöningsanslag
i del föregående). Enligt meddelade dispositionsföreskrifter får
posten utnyttjas för avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under
högst 785 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 1 215
tjänstgöringsmånader. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår medel
för avlönande av befäl och övrig personal under motsvarande antal tjänst13—1827
til liihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr Ilo

194

Kuin/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

göringsmånader. Uppkommande kostnadsökningar under förevarande anslag
utgör härvid enligt ämbetsverket l 532 865 kronor.

Av flygflottiljernas regementsofficerare bilräder eu (flygchefen) närmast
flottiljchefen vid ledningen av flygverksamheten. Vid nattjaktflottiljen Fl,
Västmanlands flygflottilj, och spaningsflottiljen F It, Södermanlands flygllottilj,
har majorsbeställningar tillkoiniuil lör biträdande flygchef genom
beslut av 1956 respektive 1960 års riksdagar (jfr prop. 1956:110, s. 192
och 1960: 110, s. 134). Dubbleringen av flygchefsbefattningen har främst
skett med hänsyn till den omfattande flygverksamhet under mörker som
bedrives vid ifrågavarande flottiljer. Såvitt avser Fil har även anförts
att nämnda flottilj har fyra flygande divisioner mot normalt tre vid övriga
förband.

I skrivelse den 23 december 1960 har chefen för flygvapnet anmält behov
av biträdande flygchef vid attackflottiljerna.

Flygvapenchefen framhåller, att attackflottiljerna numera tillförts flygplantyp
Lansen. Härigenom bär attackförbanden fått en mer differentierad
vapenutrustning och ett flygplan med god instrumentering, varigenom insats
under mycket varierande väderleksförhållanden och i avsevärt ökad
omfattning under mörker möjliggöres. För att flygmaterielen skall kunna
fullt utnyttjas vid krig är det enligt flygvapenchefen nödvändigt med en
omfattande fredsutbildning, där samtliga anfallsformer övas. För att utbytet
av övningarna skall hl i optimalt och med hänsyn till flygsäkerhetsskäl
anses det nödvändigt att ställa höga krav såväl på förberedelserna för som
ledningen av flygövningarna. Vid attackflottiljerna bedrives enligt flygvapenchefen
mörker flygningar två dagar i veckan under större delen av
året. Rutinen för mörkerflygning är i stort sett densamma som vid F 1 och
F It.

Flygvapenchefen framhåller vidare, all flyghaverierna under senare år
till cirka 65 % berott på personalfel, huvudsakligen avseende flygförare.
Anledningen till att felen begåtts har i flera fall ej kunnat klarläggas men
det är enligt flygvapenchefen uppenbart, att noggrannare uppföljning av
den flygande personalens fysiska och psykiska status än som nu är genomförbar
skulle ge ökade möjligheter att begränsa förarfelen.

1 samband med de överväganden och överläggningar som ägt rum inom
flygvapnet med anledning av den senaste lidens haverier har enligt flygvapenchefen
särskilt framhållits, att flygchefernas arbetsbelastning är så
stor att de ej hinner ägna tillräcklig tid åt ledningen och uppföljningen av
flygutbildningen samt åt kontroll av den flygande personalens kunskap
om materiel och bestämmelser. En dubblering av flygchefsbefattningarna
anses därför nödvändig vid attackflottiljerna. Med hänsyn härtill föreslår
flygvapenchefen, att fyra majorsbeställningar i Ao 24 tillkommer från och
med nästa budgetår.

K ungt. Maj:Is proposition nr 110 år 1901

19fi

Försvarets civilförvaltning, som yttrat sig över förevarande förslag, anser
sig på av flygvapenchefen anförda skål icke kunna motsätta sig bifall till
framställningen.

Departementschefen

1. Mot bakgrund av att jag i annat sammanhang meddelat min avsikt
att föranstalta om en översyn av försvarsgrensstabernas organisation har
jag ansett det nödvändigt att iakttaga försiktighet vad beträffar inrättande
av nya beställningar och tjänster vid flygstaben. Ett undantag bör i detta
hänseende göras beträffande flygsäkerhetsavdelningen. Med hänsyn till
det ökade arbetsomfånget vid nämnda avdelning ävensom till den vikt som
bör tillmätas haveriförebyggande åtgärder föreslår jag, att för avdelningen
inrättas beställningar för en major i Ao 24, en kapten i Ao 21 och en stabstrafikledare
i Ao 23. Vidare kan jag tillstyrka, att tjänster för en amanuens
i reglerad befordringsgång och ett kanslibiträde i Ao 7 utbytes mot
tjänster för respektive förste aktuarie i Ae 23 och kontorist i Ao 9.

Med anledning av förslaget att inrätta en arvodesbefattning för pensionerad
officer vid organisationsavdelningen anser jag mig böra föreslå,
att för den nu vid nämnda avdelning frivilligt tjänstgörande reservofficeren
inrättas en personlig tjänst för byråassistent i Ae 19.

Såvitt avser personalavdelningen kan jag tillstyrka, att eu arvodesbefattning
för pensionerad officer i A: 24 tillkommer. Vidare tillstyrker jag,
att en för pressdetaljen avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
omvandlas till kanslihiträdestjänst i Ae 7, att 2 tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål tillkommer vid flygstabens expedition
samt att den för säkerhetsfrågor inrättade tjänsten för byråinspektör
ordinariesättes. I anslutning till förslag i årets statsverksproposition räknar
jag vidare med att en tjänst för förrådsman i Ae 7 överföres från flygförvaltningen
till flygstaben.

Förslaget att uppflytta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd
för assistent åt flygöverläkaren, till Ao 2f> är jag inte beredd att ta
ställning till.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla, att försvarets sjukvårdsstyrelse
till fullgörande av erhållet uppdrag med skrivelse den 31 maj
1960 redovisat eu verkställd utredning angående gemensam organisation
för militärmedicinska undersökningscentralen och flygvapnets medicinska
undersökningscentral. Ämbetsverket bar därvid framhållit, att definitiva
kostnadsberäkningar för den ifrågasatta sammanslagningen av nämnda
undersökningscentraler icke nu kan göras samt att beslut i ämnet icke
lämpligen bör fattas innan resultatet av vissa pågäede utredningar, i första
hand försvarsniedicinska forskningsutredningen och undersökningarna om
lokaldispositionen inom karolinska sjukhusets thoraxklinik, föreligger.
Sjukvårdsstyrelsens uppfattning delas av chefen för försvarsstaben, chefen

1 or»

Kmu/I. Maj:/.s'' proposition nr 111) är 1!)l‘,1

för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikntionsförvaltningen, medicinalstyrelsen,
statskontoret och statens sakrevision, vilka yllral sig i
ärendet. I likhet med remissmyndigheterna finner jag del lämpligt all
ställningstagandet till frågan om en gemensam organisation för ifrågavarande
u nder sök ni ngscen tral er uppskjules i avvaktan på angivna utredningar.
Med anledning av förslaget att inrätta eu tjänst för översköterska
för flygvapnets medicinska undersökningscentral anser jag mig höra föreslå,
att eu extra dylik tjänst, vilken hör inplaceras i It lönegraden, tillkommer.
I anslutning härtill och till i det föregående föreslagen förstärkning
av biträdespersonalen hör de medel som ställes till civilförvaltningens
förfogande för anställande av tillfällig personal minskas med 25 000 kronor.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda.

2. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition
(bil. <5, punkt 24) vid anmälan av anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar
föreslår jag, atl beställningar för en flygdirektör av 1. graden i
Ao 26 och en förvaltare i Ao 17 indrages.

Några förändringar i övrigt beträffande flygförvaltningen är jag icke
beredd tillstyrka.

6. Såvitt avser under förevarande punkt redovisade förslag är jag endast
beredd tillstyrka, att 2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
varav en med halvtidstjänstgöring, tillkommer vid första eskaderstaben.

4. Med hänsyn till pågående modernisering av stridsledningssystemet
synes eu relativt betydande personalförstärkning ofrånkomlig, .lag anser
det nämligen vara ytterst angeläget att personella resurser kan ställas till
förfogande i den utsträckning som erfordras för att de betydande materielinvesteringarna
skall kunna till fullo nyttiggöras. Med hänsyn till
materielleveranser in. in. synes emellertid eu viss begränsning av de för
nästa budgetår föreslagna personalökningarna möjlig. Med anledning av
flygvapenchefens förslag föreslår jag, att beställningar tillkommer för eu
sektorledare i Bo 1, eu överstelöjtnant i Ao 26 (luftbevakningsledare), .1
kaptener i Ao 21, 7 förvaltare i Ao 17 (5 för chefsradarjaktledare och 2
för radarstationschefer), 19 överfurirer i Ao 9 och 12 furirer i Ae S/7.
Härvid har jag för några befattningar i viss utsträckning beräknat personal
med lägre löneställning än flygvapenchefen gjort, exempelvis beträffande
befattningen chefsradarjaktledare, för vilken icke enhart kapten utan
även kvalificerad underofficer bör kunna avses. Till följd av rådande rekryteringsläge
har jag för nästa budgetår icke beräknat några underbefälsbeställningar
tör mstmästare. Del torde få ankomma på Kungi. Maj:t
att — med hänsyn till materielläget — besluta från och med vilken lidPunkt
de här föreslagna beställningarna skall få utnyttjas. Såvitt nu kan
bedömas bör beställningarna i allt fall icke tillsättas före den 1 januari
1962.

Kungl. Moj:ts proposition nr ItO år 1961

197

Förslaget atl från och med näsla budgetår inrätta 3 arvodesbefattningar
för pensionerad officer i A: 24 (för den optiska luftbevakningen) kan jag
biträda.

5. .lag anser mig kunna tillstyrka att eu beställning för chef för flygkadettskolan
i Bo 1 tillkommer i utbyte mot eu överstelöjtnantsbeställning
i Ao 26.

I övrigt kan jag under förevarande punkt endast biträda förslaget att
inrätta en för signalorganisationen (sektorflottiljstab) avsedd kaptensbeställning
i Ao 21.

6. Med hänsyn till vad som under hand upplysts rörande behovet av
befattningen anser jag mig böra biträda förslaget att en beställning för
förste stabsmeteorolog i Ao 26 skall tillkomma för flygstabens väderleksa
vdelning.

Såvitt avser frågan om personalförstärkning vid väderleksstationen vid
marinkommando Ost föreslår jag, att 2 meteorologer, varav en i Ae 19 och
en i reglerad befordringsgång, tillkommer.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört bör en väderleksstation
organiseras vid arméns helikopterskola i Boden. För stationen bör från och
med nästa budgetår tillkomma beställningar för eu meteorolog i Ao 21 och
en meteorolog i reglerad befordringsgång.

Övriga förslag avseende beställningar för meteorolog kan jag inte biträda
liksom ej heller förslaget om ordinariesättning av meteorologbeställningar
i Ae 19.

7. Det torde vara erforderligt, att den personella utbyggnaden av den
gemensamma militära och civila radarövervakningsorganisationen fortsättes.
Flygvapenchefens förslag att inrätta 8 trafikledarheställningar, av
vilka en för förste trafikledare i Ao 21, 4 för trafikledare i Ao 19 och 3 för
trafikledare i reglerad befordringsgång, kan jag biträda.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om tillkomst av trafikledare
för betjäning av landningsradarstationer föreslår jag med beaktande av
leveranstakten för ifrågavarande materiel all 8 beställningar för trafikledare
i reglerad befordringsgång inrättas från och med nästa budgetår.

I avvaktan på slutförandet av pågående överläggningar mellan flygvapnet
och luftfartsstyrelscn angående regleringen av frågor i samband
med upplåtelse av militära flygplatser för civil lufttrafik kan jag inte tillstyrka,
att några trafikledarbeställningar tillkommer vid flygvapnet för
arbetsuppgifter enbart avseende den civila flygtrafiken på militärflygfäll.
Ifrågavarande personalbehov torde tills vidare få tillgodoses i annan ordning
genom luftfartsstyrelsens försorg.

I anslutning till vad som anförts i del föregående vid anmälan av arméns
och marinens avlöningsanslag föreslår jag, atl beställningar tillkommer för
eu förste trafikledare i Ao 21 och en trafikledare i reglerad befordringsgång,
avsedda för respektive arméns helikopterskola i Boden och marinens
helikopterbas vid Berga.

198

Kungl. Muj.ts proposition nr 110 dr 1901

Den kraftiga utbyggnaden av trafikledarorganisationen under de senaste
åren, vilken utbyggnad enligt flygvapenchefens bedömning måste fortsätta
ytterligare ett anlal år, skärper enligt min mening kraven på att trafikledarpersonalen
rekryteras och utbildas på ett sätt som gör den allsidigt
användbar i den militära organisationen, .lag anser, att denna fråga måste
ägnas skärpt uppmärksamhet i sytte att minska ytterligare personalbehov
vid framtida jämkningar i organisation och arbetsuppgifter.

8. Jag anser mig kunna tillstyrka, att ytterligare en beställning för flygläkare
av I. graden tillkommer för F21. Beställningen bör emellertid placeras
i Ao 19. När denna beställning blir tillsatt bör en arvodesbefattning
för flygläkare av 2. graden indragas.

Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för läkarpersonalen vid F 5 ökat
har flygvapenchefen, som bedömt det icke vara möjligt att besätta ytterligare
en fast läkartjänst vid nämnda förband, föreslagit utökad tjänstgöringsskyldighet
för den vid F 5 fast stationerade flygläkaren. Då jag
erfarit att det icke kan anses omöjligt att rekrytera ytterligare en läkartjänst
vid F 5, anser jag mig icke böra biträda flygvapenchefens förslag.
Jag föreslår i stället att ytterligare en beställning för flygläkare av 1. graden
i Ao 19 inrättas och avses för F 5. Även i detta fall bör gälla att en arvodesbefattning
för flygläkare av 2. graden skall indragas när den nya läkarbeställningen
blir tillsatt.

Med anledning av flygvapenchefens förslag i ämnet föreslår jag, att beställningar
för 5 verkmästare i Ao 16, varav 2 tillhörande kategorien elektrotekniker,
tillkommer i utbyte mot beställningar för 5 mästare i Ao 12.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag enbart tillstyrka,
att 100 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste
flygtekniker i Ao 12.

9. Jag anser det rimligt att antalet fasta lärartjänster vid FÖFS i viss
utsträckning utökas. Jag föreslår därför, att 3 tjänster för adjunkt i Ae 21
samt 3 extra ordinarie tjänster för folkskollärare eller folkskollärare med
särskild ämnesutbildning och med placering i lönegrad enligt de grunder
som tillämpas inom det allmänna skolväsendet inrättas från och med nästa
budgetår.

I enlighet med flygvapenchefens förslag bör 3 tjänster för ekonomibiträde
i Ae 2/3 tillkomma för luftbevakningsanläggningar. Såvitt avser förslagen
om förstärkning av sjukvårdspersonalen vid F 5 anser jag det däremot
tillfyllest, om för nästa budgetår inrättas en tjänst för sjukvårdsbiträde
i Ae 2/3.

Jag har intet att erinra mot att förefintliga tjänster för assistenter för
frivilligfrågor lår utnyttjas under ytterligare sammanlagt 24 månader
per år.

Beträttande lörändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5
och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke funnit anled -

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 är 1961

199

ning till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke kan
tillstyrka, att eu kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid Hallands flygflottiljs
avvecklingsorganisation (F 14 A) samt all eu dylik tjänst indrages
vid flygkrigshögskolan (FKHS). Eu tjänst vid FKHS, som för närvarande
icke må utnyttjas för förordnande, bör överföras till flygstaben.

Såvitt avser den föreslagna maskinpersonalen beräknar jag i förevarande
sammanhang medel för anställande av densamma. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t alt framdeles besluta om tjänsternas inrättande.

Såsom framgått av det föregående har jag under arméns motsvarande
anslag beräknat medel för ersättning till veterinärer som handhar fortlöpande
veterinärvård vid flygvapnets förband (motsvarande) i de fall
militär veterinär icke kan anlitas. 1 övrigt kan jag icke tillstyrka några
personalförändringar under denna punkt.

10. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid
fasta utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst beräknar
jag sammanlagt i runt tal 1 050 000 kronor, innebärande en
minskning med 82 000 kronor. Härvid har jag beaktat dels att medel för
ifrågavarande ändamål icke längre erfordras för högskoleundervisningen
(jfr i det föregående förslaget om organisation av den för krigsmakten
gemensamma högskolan), dels ock förslaget under töregående punkt om
inrättande av nya lärartjänster vid förberedande fältflygarskolan.

Såsom framgått av avsnittet Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret är det av flygvapenchefen numera
ingivna förslaget till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid
flygvapnets förband under beredning inom försvarsdepartementet. Några
tjänsteförändringar in. in. i anledning av förslaget kommer icke att bli
aktuella för nästa budgetår.

11. Under erinran om att Kungl. Maj:t äger besluta i frågan utgår jag
vid anslagsberäkningen i likhet med civilförvaltningen från oförändrat
antal tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal
vid flygvapnet.

Det i flygvapenchefens skrivelse den 23 december 1960 framförda förslaget
om inrättande av 4 inajorsbeställningar i Ao 24, avsedda för biträdande
flygchefer vid
att det bör undersökas vilka möjligheter som föreligger att på annat sätt
tillgodose föreliggande personalbehov. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att under nästa budgetår vidtaga de provisoriska anordningar som
kan visa sig erforderliga för all minska arbetsbördan för flygcheferna vid
attackflottiljerna.

I enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning (jfr i det föregående
under arméns motsvarande anslag) föreslår jag, att ersättningen

200

Kumjl. Maj:ts proposition nr Ilo ar 1961

åt de i flygvapnets brandavdelningar ingående tjänstemännen och beställningshavarna
för övningar m. in. utom ordinarie arbetstid höjes från (i till
7 kronor lör timme. Härav föranledd kostnadsökning under anslaget beräknar
jag till 3 000 kronor.

Såsom föreslagits i årets statsverksproposition (bil. 0, s. 41 ff) bör lönekostnaderna
för viss personal, som nu redovisas under anslaget Drift och
underhåll av flygmateriel in. in., överföras till avlöningsanslag. Därvid bör
medel beräknas under förevarande anslag för avlönande under nästa budgetår
av tjänstemannapersonal vid dels sektorflottiljernas lultbevakningsstationer,
dels 6. transportgruppen (F8), dels vissa försöksanläggningar
m. m. vid Roslagens flygkår (F 2), dels ock fasta anläggningar inom stridsledningsorganisationen.
Medelsbehovet härför uppskattar jag till i runt tal
3 miljoner kronor. Å andra sidan bör — i anslutning till vad jag anfört i
förenäinnda proposition (s. 41 tf> om redovisning direkt över verkstadstitel
av samtlig personal vid centrala flygverkstäder — tjänster för 3 styresmän
i Bp 3, 3 verkstadsöver ingenjör er i Bp 1, en föreståndare för materiallaboratoriet
vid CVM i Ae 26, 3 överingenjörer i Ae 26 samt 3 för regionala
televerkstäder avsedda driftingenjörer i Ae 19 utgå ur flygvapnets personalförteckning.
Någon nettopåverkan uppkommer härigenom icke på anslaget,
då såväl utgifter som uppbördsmedel minskas med samma belopp.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den
för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till detta förslag
kan beställningar för en chef för flygkrigshögskolan i Bo 3, en överstelöjtnant
eller major i Ao 26/24, eu major i Ao 24, en major eller kapten i
Ao 24/21 och 3 kaptener i Ao 21 samt två arvodesbefattningar, en i A: 24
och en i A: 17, ävensom tjänster för en kontorist i Ae 9 och ett kontorsbiträde
i Ao 5 utgå ur flygvapnets personalförteckningar.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av
frågan om tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret
in. in. föreslår jag, all eu fanjunkarbeställning i Ao 13 samt tjänster vid
flygstaben för 2 förrådsmän, varav en i Ae 7 och en i Ag 7, och 3 biträden
för skriv- och kontorsgöromål indrages.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben:
Avlöningar föreslagit, all ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben
i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. I enlighet härmed bör beställningar
för en övergångsvis kvarstående flottiljchef i Bo 3, en överstelöjtnant
eller major i Ao 26 eller Ao 24 samt 9 kaptener i Ao 21 utgå ur
flygvapnets personalförteckning. Vidare överföres en assistenttjänst i Ae 17
från flygstaben till försvarsstaben. I förevarande sammanhang vill jag
vidare — i anslutning till vad som härutinnan anförts i propositionen 109

föreslå, att 2 kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda för försvarsstabsaspiranter,
tillkommer vid flygvapnet från och med nästa budgetår.

201

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
vid flygvapnet samt med ledning av belastningen på flygvapnets avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn
till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran
in. m. beräknar jag förevarande anslag för budgetåret 1961/62
till 136 000 000 (+ 14 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de
övriga åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående
föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1960
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 65 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -

befattningar, förslagsvis ............................. 1 350 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 36 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 30 900 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 2 050 000

Summa kronor 137 300 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ..... 1 300 000

Nettoutgift kronor 136 000 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000
kronor.

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[19] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1959/60 .............................. 1 61 000 000 20 134 373 43 235 392

1960/61 (statsliggaren s. 269) 63 000 000

1961/62 (förslag) ............... 103 550 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 750 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Lutttörsvarsrobot för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag
av 102 600 000 kronor.

För budgetåren 1955/61 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva
utläggandet av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar
in. m. inom en kostnadsram av sammanlagt 223 miljoner
kronor, häri icke inräknat medel som överförts från anslaget Reglering
av prisstegringar. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats
161,2 miljoner kronor. Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså
den 30 juni 1961 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (223 —
161,2=) 61,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1961 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av
i runt tal 33 miljoner kronor icke utnyttjade. Av dessa må 7 miljoner
kronor tagas i anspråk endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 12/s 1960) för fortsatt
utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande
av 60 miljoner kronor och ett betalningsanslag till samma
belopp, allt räknat i prisläget maj 1960. Av beställningsbemyndigandet
avses 54 miljoner kronor för anskaffning m. m. av luftförsvarsrobotar och,
i likhet med innevarande budgetår, 6 miljoner kronor för allmän robotutveckling.
För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de handlingar
som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

I yttrande den 22 september 1960 över försvarsmyndigheternas förslag
till anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 föreslår överbefälhavaren —
med hänsyn till att en uppräkning av förevarande anslag beräknas kunna
rymmas inom försvarets kostnadsram — att av flygförvaltningen äskade
betalningsmedel höjes och upptages med cirka 65 miljoner kronor. En sådan
uppräkning av anslaget anses motiverad med hänsyn till dels tidigare
nedskärningar av anslaget, dels ock det betalningsutfall som kan förväntas
under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

203

Departementschefen

Från förevarande anslag skall kostnaden för den hösten 1960 beslutade
anskaffningen av luftvärnsroboten Hawk bestridas. Denna anskaffning beräknas
totalt draga en kostnad av 107 miljoner kronor. Då Hawk-anskaffningen
delvis innebär ersättning av luftvärnsartilleri, bar det ansetts riktigt,
att densamma får inverka på arméns anslag till anskaffning av tygmateriel
in. in. Detta anslag har därför, såsom framgår av årets statsverksproposition,
av angiven anledning minskats med 42 miljoner kronor. Med
beaktande av förenämnda reducering av arméns tygmaterielanslag bar förevarande
anslag i statsverkspropositionen preliminärt upptagits till 102,6
miljoner kronor.

För närvarande pågår undersökningar rörande anskaffning av ytterligare
luftförsvarsrobotar. Sedan klarhet vunnits angående för svenska
förhållanden lämpliga robotsystem bör möjligheter föreligga att utlägga
erforderliga beställningar. Betalningsmedel och beställningsbemyndiganden
bör därför vara av sådan storlek att Kungl. Maj:t har tillräcklig handlingsfrihet.
Det må här nämnas att av icke utnyttjade beställningsbemyndiganden
ett belopp av It) miljoner kronor beräknas åtgå för fullföljande av Hawkanskaffningen.
På grund av det anförda och med hänsyn till utrymmet
inom den för fjärde huvudtiteln bestämda anslagsramen föreslår jag, att
förevarande anslag för nästa budgetår slutligt upptages med 103,55 miljoner
kronor. Nya beställningar bör få utläggas till samma belopp. Det torde
liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare
föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1962 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (61,8 + 103,55— 103,55 =) 61,8 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
höjes med 40,55 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för anskaffning av luftförsvarsrobotar in. m. inom
en kostnadsram av 103 550 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1961/
62 anvisa ett reservationsanslag av 103 550 000 kronor. 20

[20] Försvarets radioanstalt

Medel för försvarets radioanstalts verksamhet har hittills anvisats under
försvarsstabens anslag till avlöningar, omkostnader, övningar samt anskaffning
och underhåll av materiel. I det föregående har jag vid behandlingen
av försvarsstabens anslag föreslagit, att medel för radioanstalten från och
med budgetåret 1961/62 skall anvisas under särskilda anslag.

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Under hänvisning till den promemoria, som kommer att överlämnas till
riksdagens vederbörande utskott, föreslår jag att till radioanstalten anvisas
11 930 000 kronor för avlöningar, 2 130 000 kronor för omkostnader, 50 000
kronor för övningar samt 2 000 000 kronor för anskaffning och underhåll
av materiel.

Jag får således hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 11 930 000 kronor;

b) till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 130 000 kronor;

c) till Försvarets radioanstalt: övningar ett reservationsanslag
av 50 000 kronor; samt

d) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll
av materiel ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

[21] Garnisonssjukhusen: Avlöningar

Anslag 1959/60

Utgifter ............................ 1 265 000

Vårdavgifter ...................... 1 000 000

Nettoanslag 265 000 213 000 130 000

................ 1 226 414

................ 1 085 283

Nettoutgift 141 131

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 133) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Garnisonssjukhusen:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 213 000 kronor.

Innan jag går in på anslagsäskandena för nästa budgetår upptager jag
i det följande dels fråga om vissa samarbetsavtal om vård av civila patienter
på garnisonssjukhusen, dels ock ett förslag från försvarets sjukvårdsstyrelse
om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå m. m.

Utfall

Utgifter .....

Vårdavgifter

1960/61 1961/62

(statsl. s. 285) (förslag)

1 025 000 285 000

812 000 155 000

Vissa samarbetsavtal om vård av civila patienter på garnisonssjukhusen

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1957:93; rskr 1957:249) i
anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1956 anslöt sig statsutskottet
till revisorernas förslag om sådan ändring i de med Jönköpings
läns och Skaraborgs, läns landsting ingångna samarbetsavtalen angående
vård av civila patienter vid vissa garnisonssjukhus, att den kronan tillkom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

205

mande ersättningen i fortsättningen baserades på det löpande årets och ej
föregående års kostnader samt förklarade sig förutsätta, att förhandlingar
i ärendet komme att inledas med vederbörande landsting. Utskottet uttalade
vidare, att det av praktiska skäl syntes lämpligt att i samband därmed
till närmare övervägande upptaga den av revisorerna likaledes berörda
frågan om vilka omkostnadsposter som skulle medtagas vid beräkningen
av kronans kostnader för vården på garnisonssjukhusen. Med anledning
härav uppdrog Kungl. Maj :t den 29 juli 1957 åt försvarets sjukvårdsstyrelse
att upptaga förhandlingar med vederbörande landsting beträffande
de av utskottet berörda frågorna. Med skrivelse den 24 mars 1960 har sjukvårdsstyrelsen,
efter samråd med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen,
redovisat resultatet av förhandlingarna och därvid i
huvudsak anfört följande. Överenskommelse har träffats dels med Jönköpings
läns landsting om ändring med giltighet från och med den 1 juli

1957 i det med landstinget ingångna samarbetsavtalet, dels ock med Skaraborgs
läns landsting om ändring med giltighet från och med den 1 april

1958 i det med sagda landsting träffade samarbetsavtalet. Uppgörelsen innebär
— beträffande båda landstingen — att kronan äger för vård och underhåll
av civila patienter från vederbörande landstingsområde å garnisonssjukhusen
i Eksjö och Karlsborg uppbära ersättning per vårddag, motsvarande
vårddagkostnaden vid garnisonssjukhusen under det budgetår,
ersättningen avser och att i vårddagkostnaden skall såsom kompensation
för kostnader för personalens pensionering inräknas ett tillägg motsvarande
tio procent av i vårdkostnadsunderlaget inräknade avlöningskostnader.
Beträffande beräkning av vårddagkostnad har vidare överenskommelse
av enahanda innehåll som den förut berörda träffats med Västernorrlands
läns landsting, genom vilken överenskommelse samarbetsavtalet med landstinget
dessutom förlängts till utgången av 1960. överenskommelser har även
träffats med Östergötlands läns och Kalmar läns norra landsting om ändrad
beräkning av vårddagkostnad av innehåll, att räknat från och med den
I juli 1957 skall i vårddagkostnad inräknas samtliga avlöningskostnader
jämte ett tillägg av fyra procent därå, utgörande kompensation för de pensionsavdrag,
som enligt föreskrift i samarbetsavtalet tidigare inräknats i
vårddagkostnaden. Sjukvårdsstyrelsen har beträffande den olikhet, som i
fråga om procentsatsen för beräkning av nyssnämnda kompensation föreligger
mellan å ena sidan överenskommelserna med Östergötlands läns och
Kalmar läns norra landsting (4%) och å andra sidan övriga berörda
landsting (10 %), anfört följande.

Enligt de intill den 1 juli 1959 gällande statliga tjänstepensionsbestämmelserna
ägde extra tjänstemän och arvodesanställd personal icke pensionsrätt.
Med beaktande av antalet sådana anställningshavare vid garnisonssjukhuset
i Eksjö förklarade Östergötlands läns och Kalmar läns norra
landsting vid förhandlingar sommaren 1957, att de ansåge sig kunna godtaga
en kompensation för pensionskostnader med högst 4 % å samtliga i

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

vårdkostnadsunderlaget inräknade avlöningsförmåner. I de senare ingångna
överenskommelserna har kompensation — med hänsyn till den utvidgning
av tjänstepensionsrätten som var att emotse i de nya tjänstepensionsbestämmelserna
— fastställts till ett belopp motsvarande 10 % av
förenämnda avlöningskostnader. Då verksamheten vid garnisonssjukhuset
i Eksjö emellertid upphörde med utgången av 1958 och därvid praktiskt
taget all sjukhusets pensionsberättigade personal erhöll pensionsberättigande
kommunal anställning, ansågs icke påkallat att söka åvägabringa
någon jämkning i fråga om det 4-procentiga tillägget i de två tidigare överenskommelserna.

Fortifikationsförvaltningen har uttalat, att förvaltningen funnit sig icke
böra påyrka ändring av samarbetsavtalen i vad avsåg ersättning för fastighetskostnader
med hänsyn till att det enda slag av fastighetskostnader, för
vilka ersättning ej utgår enligt gällande avtal, är förräntning och amortering
av det investerade kapitalet, att av garnisonssjukhusens etablissement
endast obetydliga värden återstår att avskriva (den 1 juli 1957 sammanlagt
omkring 80 000 kronor) samt att, såvitt kunde förutses, samtliga tre garnisonssjukhus
kommer att nedläggas under de närmaste åren.

Kungl. Maj :t har sedermera genom beslut den 10 mars 1961 godkänt
förenämnda med Skaraborgs läns landsting och Västernorrlands läns landsting
ingångna tilläggsavtal till ifrågavarande samarbetsavtal.

Vid förevarande ärendes beredning inom försvarsdepartementet har en
teoretisk beräkning över utfallet av anförda ändringar i samarbetsavtalen
verkställts. Denna ger vid handen, att verkställda ändringar under 1958
torde ha medfört en inkomstökning för garnisonssjukhusen med omkring
(— 167 000 + 2 000 + 73 000 + 118 000 =) 26 000 kronor. Den relativt
ringa inkomstökningen torde bero på att vårddagkostnadsersättningen vid
ett garnisonssjukhus enligt tidigare gällande avtal med visst landsting grundats
på medelkostnaden å samtliga landstingets lasarett inom landstingsområdet,
medan ändringen medfört att ersättningen beräknas på vårddagkostnaden
vid garnisonssjukhuset, vilken kostnad undersökningsåret
betydligt understeg kostnaden å nämnda landstingslasarett.

Förslag om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå m. m.

Genom beslut den 27 maj 1949 godkände Kungl. Maj :t — efter att därtill
ha inhämtat riksdagens bemyndigande (prop. 1949: 88, SU 73, rskr. 152)
— ett mellan dåvarande riksdagsmannen J. E. G. Fast, i egenskap av utredningsman
å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, och Västernorrlands
läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffat avtal om vård av militärpatienter
på länslasarettet i Sollefteå in. m. Enligt avtalet skall länslasarettet
lämna vård åt militärpatienter mot ersättning till landstinget per
vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid lasarettet under nästföregående
år. Kronan skall vidare utöver dagkostnadsbeloppet för varje vårddag ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

207

giva ett belopp av 3 kronor, motsvarande den beräknade räntan på landstingets
engångskostnader för byggnader och inventarier. Avtalet var avsett
att träda i kraft så snart en planerad medicinsk avdelning vid lasarettet
kunde tagas i bruk, vilket beräknades komma att ske senast den 1 juli
1953. Ett mellan kronan och landstinget träffat samarbetsavtal om vård
av civila patienter på garnisonssjukhuset i Sollefteå skulle därvid upphöra
att gälla. Garnisonssjukhuset beräknades, samtidigt kunna nedläggas.

Utbyggnaden av lasarettet i Sollefteå har emellertid avsevärt fördröjts
och är ännu icke verkställd.

Med stöd av beslut vid 1958 års riksdag (jfr prop. 1958: 110, SU B 53,
rskr. B 83) och med bifall till därom av försvarets sjukvårdsstyrelse i samråd
med försvarets civilförvaltning gjord framställning bemyndigade Kungl.
Maj :t genom beslut den 15 augusti 1958 förenämnda ämbetsverk att upptaga
förhandlingar med Västernorrlands läns landsting om upphävande av
det av Kungl. Maj :t den 27 maj 1949 godkända avtalet rörande vård av
militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in. Anledningen till att avtalet
ansågs böra upphävas var att de däri stadgade ersättningsgrunderna
stod i strid med i andra sammanhang efter avtalets ingående godtagna principer.

I skrivelse den 16 december 1960 har sjukvårdsstyrelsen i samråd med
civilförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Sollefteå skall upphöra
med utgången av september 1961, dels ock godkänna det mellan civilförvaltningen
och sjukvårdsstyrelsen, å ena, samt Västernorrlands läns
landsting, å andra sidan, preliminärt träffade avtalet angående med nedläggandet
av förenämnda garnisonssjukhus sammanhängande frågor.

Såsom framgår av avtalet, vilket torde få fogas såsom bilaga C till statsrådsprotokollet
i detta ärende, beräknas den planerade medicinska avdelningen
vid lasarettet i Sollefteå ha kommit till stånd den 1 oktober 1961.
Samtidigt kan enligt sjukvårdsstyrelsen garnisonssjukhuset nedläggas.

I avtalet, genom vilket det tidigare berörda avtalet om vård av militärpatienter
på länslasarettet i Sollefteå m. m. upphäves, har någon särskild
bestämmelse icke intagits om vård av militära patienter på nämnda länslasarett
och om ersättning härför. Parterna är nämligen enligt sjukvårdsstyrelsen
överens om att sådan bestämmelse ej erfordras, enär sjukhuslagens
stadganden om landstingens skyldighet att meddela sjukhusvård och
rätt att erhålla ersättning för denna vård skall tillämpas med avseende å militära
patienter, därest särskilt avtal om vård av dylika patienter icke finnes.

Enligt avtalet förbinder sig landstinget att, med några undantag, bereda
anställning åt den personal som vid avtalstidpunkten var anställd vid garnisonssjukhuset.
Anställningsvillkoren i landstingets tjänst för den personal
som landstinget övertager finnes upptagna dels i 3 och 4 §§ i avtalet,
dels ock i en till avtalet fogad personalförteckning, som bland annat inne -

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

håller vissa övergångsbestämmelser. Härigenom har enligt sjukvårdsstyrelsen
åstadkommits en reglering i stort sett motsvarande den som skedde vid
avvecklingen av garnisonssjukhusen i Skövde, Boden och Eksjö.

Eftersom överläkartjänsten vid lasarettets blivande medicinska avdelning
skall tillsättas av Kungl. Maj:t, beredes chefläkaren vid garnisonssjukhuset
(regementsläkare i Ao 23) på grund av stadgande i avtalet icke
enligt detta möjlighet till anställning hos landstinget. Sjukvårdsstyrelsen
upplyser, att det från kronans sida vid förhandlingarna uttalats, att frågan
om chefläkarens placering efter garnisonssjukhusets nedläggande borde lösas
på sätt som beträffande motsvarande beställningshavare skedde vid avvecklingen
av garnisonssjukhusen i Skövde och Boden. Landstinget borde sålunda
hos Kungl. Maj :t hemställa, att den nyinrättade överläkartjänsten
vid lasarettets medicinska avdelning måtte — efter riksdagens medgivande
— utan ansökningsförfarande få besättas med nämnde chefläkare. Sjukvårdsstyrelsen
anmäler, att någon överenskommelse härom hittills ej nåtts.

Beträffande övrig personal har enligt sjukvårdsstyrelsen landstinget ej
ansett sig kunna övertaga ett sjukvårdsbiträde, en deltidsanställd sjukgymnast
och en kollektivavtalsanställd arbetare. Ämbetsverket anför härom
följande.

Sjukgymnasten har, när garnisonssjukhuset nedlägges, 13 månader kvar
till pensioneringsperiodens nedre gräns. Under denna tid bör hon, enligt de
avtalsslutande parternas samstämmiga uppfattning, bibehållas vid sin statliga
tjänst och beredas tjänstledighet för att — med samma löneställning
som hon har när garnisonssjukhuset nedlägges — tjänstgöra hos landstinget.
Vid utgången av nämnda tid bör hon erhålla tjänstepension av staten.
Vid sådant förhållande bör en tjänst i lönegrad Ag 12, avsedd för sjukgymnast
med halvtidstjänstgöring, från och med den 1 oktober 1961 inrättas
förslagsvis vid Västernorrlands regemente. Sjukvårdsbiträdet, som uppnått
pensioneringsperiodens nedre gräns, bör beviljas pension med utgången
av september 1961. Landstinget är villigt att därefter bereda henne sysselsättning.
Beträffande den kollektivavtalsanställde arbetaren, för vilken
landstinget saknar arbetsuppgifter, torde möjligheter till omplacering inom
försvaret få bevakas.

De till garnisonssjukhuset hörande byggnaderna avses efter sjukhusets
avveckling bli utnyttjade för olika militära ändamål.

över sjukvårdsstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret
och medicinalstyrelsen, vilka icke haft något att erinra mot förslaget
om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå eller mot föreliggande
preliminära avtal. Beträffande frågan om chefläkarens placering
efter garnisonssjukhusets nedläggande förordar medicinalstyrelsen, atl den
blivande överläkartjänsten vid medicinska kliniken å lasarettet i Sollefteå
utan ansökningsförfarande får tillsättas med nämnde chefläkare. Vidare
har yttrande avgivits av Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott.
Förvaltningsutskottet har bland annat framhållit, att det från landstingets

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

sida ansetts olämpligt att på en ny lasarettsklinik, vars verksamhet i väsentliga
delar bedrives annorlunda än ett garnisonssjukhus, såsom chef
placera en överläkare, vilken vid tidpunkten för tjänstens tillträdande endast
har drygt ett år kvar till pensionsålderns uppnående i sin nuvarande tjänst.
Därest sjukvårdsstyrelsens inställning, vilken delas av Sveriges läkarförbund,
accepteras, skulle, anför förvaltningsutskottet, landstinget efter kort
tid få en ny överläkare vid medicinska kliniken med de förändringar i
organisation, utrustning m. in. som därvid kunde komma att aktualiseras.
Av bland annat dessa skäl har man enligt förvaltningsutskottet från landstingets
sida hävdat, att staten såsom arbetsgivare och huvudman för chefläkaren
borde antingen bereda honom annan anställning, exempelvis vid
statlig sjukvårdsinrättning eller vid försvarets sjukvårdsstyrelse, eller bevilja
honom förtidspension. Några skäl för landstinget att frångå denna inställning
i ärendet föreligger icke enligt förvaltningsutskottets uppfattning.

Försvarets civilförvaltnings förslag till anslagsäskande

Civilförvaltningen (skr. 29/s 1960) föreslår, med anledning av förslag
från sjukvårdsstyrelsen, att anslaget sänkes med 88 000 kronor och uppföres
med 125 000 kronor.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan rörande eventuell
sammanslagning av militärmedicinska undersökningscentralen och flygvapnets
medicinska undersökningscentral har civilförvaltningen i likhet
med sjukvårdsstyrelsen icke räknat med några personalförändringar vid
förstnämnda undersökningscentral. Med hänsyn till beräknad nedläggning
av driften vid garnisonssjukhuset i Sollefteå har ämbetsverket under förevarande
anslag härutöver endast upptagit lönekostnader för detta sjukhus
för tiden till och med den 30 september 1961. Då något garnisonssjukhus
icke avses skola finnas i drift efter nämnda tidpunkt ifrågasätter civilförvaltningen,
om icke förevarande anslag borde utgå ur riksstaten från och
med nästa budgetår och erforderliga medel i stället överföras till annat anslag,
förslagsvis anslaget Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar, vilket
därvid kunde benämnas Försvarets sjukvårdsförråd m. in.

Departementschefen

Sjukvårdsstyrelsens förslag att garnisonssjukhuset i Sollefteå skall nedläggas,
då den medicinska avdelningen vid lasarettet därstädes blir färdigställd,
kan jag helt biträda. Härmed har samtliga garnisonssjukhus nedlagts
eller övertagits av landsting. Denna avveckling, som påbörjades den
1 juli 1949 genom att Östergötlands läns landsting övertog garnisonssjukhuset
i Linköping, kommer således att kunna verkställas inom en 12-årsperiod.

Gentemot det med landstinget preliminärt träffade avtalet synes i och
14—1827 oi Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

för sig icke vara något att erinra. Vad gäller frågan om chefläkarens vid
garnisonssjukhuset fortsatta tjänstgöring har jag under hand inhämtat,
att möjligheter torde föreligga att åstadkomma en överenskommelse med
Västernorrlands läns landsting av innebörd, att landstinget tillfälligt anställer
nämnde läkare i överläkarbefattning intill dess denne i innehavande
beställning vid 63 års ålder uppnår pensionsåldern. Med hänsyn till att
en sådan överenskommelse kan uppnås synes hinder icke förefinnas mot
godkännande av förenämnda avtal med Västernorrlands läns landsting.
Under den sålunda angivna tjänstgöringen vid landstinget bör chefläkaren
erhålla tjänstledighet från sin regementsläkarbeställning i Ao 23, vilken
i samband med garnisonssjukhusets nedläggande bör föras på övergångsstat.
Såvitt avser övrig personal vid garnisonssjukhuset, som enligt det
föreliggande avtalet icke övertages av landstinget, bör av sjukvårdsstyrelsen
föreslagna åtgärder få vidtagas. I övrigt torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att efter förslag av vederbörande myndigheter få meddela de bestämmelser
som kan erfordras i anledning av sjukhusets nedläggande.

Anslaget för nästa budgetår påverkas i väsentlig utsträckning av nedläggandet
av garnisonssjukhuset i Sollefteå, vilket bedömes kunna ske från
och med den 1 oktober 1961. Jag vill även erinra om att medel för driften
under ett halvår av det med utgången av december 1960 nedlagda garnisonssjukhuset
i Karlsborg inräknas i innevarande budgetårs anslag.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall de vårdavgifter, som inflyter såsom
ersättning för vård av civila patienter vid garnisonssjukhusen, redovisas
såsom inkomster under garnisonssjukhusens avlönings- och omkostnadsanslag.
Dessa inkomster beräknas för nästa budgetår till 230 000 kronor,
varav 155 000 kronor bör redovisas under avlöningsanslaget.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, vars benämning
bör vara oförändrad under nästa budgetår, beaktar jag även beslutet
om ändrad lönegradsplacering för sjuksköterskor m. fl. (jfr prop.
1960: 178), 1960 års lönereglering m. in. Anslaget bör för nästa budgetår
uppföras med 130 000 kronor med fördelning på olika poster i enlighet med
avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagsminskningen utgör 83 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om verksamhetens
upphörande vid garnisonssjukhuset i Sollefteå och därmed
sammanhängande frågor i enlighet med vad jag i det föregående
föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961 211

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 500

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt ning,

förslagsvis ............................................. 2 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 52 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 169 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis ... 6 600

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 46 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 2 900

Summa kronor 285 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 155 000

Nettoutgift kronor 130 000

c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor. I

[22] Garnisonssjukhusen: Omkostnader

1959/60

1960/61

1961/62

Anslag

(statsl. s. 287)

(förslag)

Utgifter ...........

...................... 572 000

451 000

107 000

Vårdavgifter .....

...................... 482 000

391 000

75 000

Nettoanslag 90 000

60 000

32 000

Utfall

Utgifter ...........

...................... 493 520

Vårdavgifter .....

...................... 524 025

Nettoinkomst 30 505

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 133) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Garnisonssjukhusen:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer (skr. n/s 1960) att anslaget
minskas med 28 000 kronor med hänsyn till att garnisonssjukhuset i
Sollefteå avses komma att nedläggas med utgången av september 1961 och
garnisonssjukhuset i Karlsborg utgår ur organisationen från och med den

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

1 januari 1961. För verksamheten vid militärmedicinska undersökningscentralen
räknar ämbetsverket med oförändrade kostnader, 27 000 kronor.

Departementschefen

Till följd av att garnisonssjukhuset i Sollefteå, vid bifall till det under
föregående anslagspunkt framlagda förslaget, kommer att nedläggas den
30 september 1961 torde anslaget kunna minskas med av sjukvårdsstyrelsen
angivet belopp och således uppföras med (60 000 — 28 000 =) 32 000
kronor. Härvid beräknar jag i likhet med sjukvårdsstyrelsen utgifterna till
107 000 kronor, varjämte av de beräknade inkomsterna avseende vårdavgifter
75 000 kronor bör redovisas under detta anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kronor.

[23] Inredning m. m. av vissa förrådslokaler

Anslag

1961/62 (förslag) ............... 300 000

Som framgår av en i det föregående lämnad redogörelse finnes för närvarande
flera centrala bok- och blankettförråd. Av dessa är armébokförrådet
för närvarande provisoriskt förlagt till konstfackskolan, marinbokförrådet
är inrymt i Storkyrkobrinken 7—9 och flygbokförrådet i Svea
artilleriregementes förutvarande kasern vid Valhallavägen. Även försvarets
civilförvaltnings blankettförråd är förlagt till sistnämnda etablissement.
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1960 medgivit fortifikationsförvaltningen att
disponera sammanlagt högst 650 000 kronor — 250 000 kronor av investeringsanslaget
Förråd för armén och 400 000 kronor av den i staten för försvarets
fastighetsfond, arméns delfond, under rubriken Reparations- och
underhållskostnader m. in. upptagna delposten Övriga iståndsättningsarbeten
— för utförande av vissa byggnadsarbeten för bok- och blankettförråden
vid Solvalla. Sedermera har Kungl. Maj:t den 10 februari 1961 bemyndigat
civilförvaltningen att inom ramen för ett belopp av högst 180 000
kronor beställa hyllinredning för nämnda bok- och blankettförråd. Kungl.
Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas
bestridande.

I det föregående (punkt 1) har jag föreslagit, att försvarsgrenarnas bokförråd
— armé-, marin- och flygbokförråden —- samt armétygförvaltningens
bokförråd i Stockholm och Karlsborg skall sammanslås och sammanföras
med ett planerat centralt blankettförråd under civilförvaltningens ledning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

213

Det centrala bok- och blankettförrådet avses skola inrymmas i förenämnda
lokaler vid Solvalla.

Engångskostnaderna för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för
dessas inredning m. m. uppskattar jag till i runt tal 300 000 kronor. Av
beloppet beräknas 180 000 kronor för hyllinredningar m. in. beställda enligt
Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 10 februari 1961, drygt 30 000 kronor
för inventarier m. in., omkring 5 000 kronor för telefoner och snabbtelefonanläggningar,
samma belopp för transportutrustning för transporter inom
förrådslokalerna samt återstoden för kostnader i samband med flyttningar
in. m. och oförutsett. Medel för bestridande av förenämnda engångskostnader
bör enligt min mening bestridas från ett särskilt reservationsanslag,
Inredning m. m. av vissa förrådslokaler.

Behovet av en lastbil för transporter inom stockholmsområdet förutsätter
jag skall kunna tillgodoses genom att civilförvaltningen tilldelas ett
stammotorfordon. Beslut i ämnet kan fattas av Kungl. Maj :t.

Jag vill slutligen framhålla, att behov av medelsanvisning för inredning
m. m. av förrådslokalerna vid Solvalla föreligger oavsett ställningstagandet
till mitt i det föregående redovisade förslag rörande inrättande av ett centralt
bok- och blankettförråd. Därest detta förslag inte vinner bifall bör
nämligen de nuvarande förråden med oförändrad organisation förläggas
till lokalerna vid Solvalla.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Inredning in. in. av vissa förrådslokaler för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

[24] Reglering av prisstegringar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 (statsliggaren s. 315) 60 000 000
1961/62 (förslag) ............... 60 000 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 188) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till reglering
av prisstegringar för budgetåret 1961/62 beräkna ett anslag av
60 000 000 kronor.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av
propositionerna 1959:119 och 1960:110 (p. 12) täcka sådana prisfördyringar
på reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln
som inträffar från den tidpunkt anslagen beräknas intill utgången
av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande fråga i årets statsverksproposition framhöll

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

jag, att den under de senaste budgetåren tillämpade prisregleringen av
försvarshuvudtiteln borde tillämpas jämväl under de närmaste budgetåren
efter i stort sett samma regler som tidigare. Vissa frågor ansågs emellertid
tarva ytterligare överväganden. Jag syftade härvid främst på den
konstruktion med en gemensam utgiftsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten
som jag föreslog på grundval av 1960 års försvarskommittés förslag.
Denna fråga samt vissa andra av försvarskommittén resta spörsmål
har utretts av försvarets prisregleringsdelegation enligt av Kungl. Maj:t
den 16 december 1960 lämnat uppdrag. Med skrivelse den 25 februari 1961
har delegationen redovisat resultaten av verkställda utredningar. Jag redogör
i det följande för skrivelsens innehåll. Dessförinnan torde emellertid
få redogöras för dispositionen av det för budgetåret 1959/60 beviljade anslaget
samt för utvecklingen under innevarande budgetår m. m.

Dispositionen av för budgetåret 1959/60 anvisat anslag

Resultaten av verkställda prisindexberäkningar för budgetåret 1959/60
framgår av följande sammanställning.

Indexserie, avseende

Indextal, genomsnitt budgetåret 1958/59

= 100

Aug.

1958

Nov.

1958

Febr.

1959

Maj

1959

Aug.

1959

Nov.

1959

Febr.

1960

Maj

1960

Medeltal

1959/60

Fjärde huvudtiteln. . . .
Samtliga reservations-

100,1

99,9

100,1

99,9

100,8

100,9

102,4

102,5

101,6

anslag............

100,5

100,1

99,8

99,6

100,4

100,5

101,3

101,2

100,8

Ramen för försvarshuvudtiteln har på sätt närmare framgår av 1959
års statsverksproposition (bil. 6, s. 10) bestämts till 2 776 miljoner kronor.
Av detta belopp har 1 787 miljoner kronor anvisats på reservationsanslag
och obetecknade anslag samt 989 miljoner kronor på förslagsanslag. Medelsförbrukningen
uppgick enligt budgetredovisning till 1 686 respektive
1 014 miljoner kronor eller till sammanlagt 2 700 miljoner kronor. Samtidigt
ökade reservationerna med 97 miljoner kronor.

Nettoresultatet av prisregleringen skall enligt antagna grunder i princip
motsvara en hundradel av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för
budgetåret 1959/60 multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet
för budgetåret 1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60,
varvid förstnämnda tal förutsättes vara lika med 100.

I enlighet med vad nyss sagts skall nettoresultatet av prisreglering av

fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60 bli (1,6 x - 77^ =) 44,4

100

miljoner kronor. Att märka är emellertid att vid prisindexberäkningarna
inlagts den höjning av penningbidragen till de värnpliktiga som genom -

215

Ktinyl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1901

förts per den 1 juli 1959 och till vilken hänsyn tagits redan vid anslagsberäkningarna.
Om det på detta sätt dubbelräknade beloppet — 5,3 miljoner
kronor — fråndrages skall nettoresultatet bli (44,4 — 5,3 =) 39,i
miljoner kronor.

Under förutsättning av oförändrade reservationer har utgifterna under
fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60 efter prisomräkning kunnat
inom fastställd ram uppgå till (2 776 + 39,1 =) 2 815,i miljoner kronor.
Då reservationerna ökade med 97 miljoner kronor, reduceras emellertid
utgiftsramen till (2 815,i —97 =) avrundat 2 718 miljoner kronor. De bokförda
utgifterna utgjorde enligt vad förut anförts 2 700 miljoner kronor.
Denna summa bör emellertid justeras med hänsyn till att i räkenskaperna
redovisats från prisregleringsanslag överförda belopp, 17,4 miljoner kronor,
samt belopp som vid prisregleringen överförts till budgetutjämningsfonden,
3,i miljoner kronor. Med beaktande härav skulle de verkliga utgifterna
under huvudtiteln utgöra (2 700 + 17,4— 3,1 =) avrundat 2 714 miljoner
kronor. Ramen hade följaktligen underutnyttjats med (2 718
2 714 =) 4 miljoner kronor.

Prisindexberäkningarna i fråga om reservationsanslag och obetecknade
anslag utvisar som framgått av det anförda en ökning med 0,8 enheter.
Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag bör följaktligen — förutsatt
att förslagsanslagen icke överskridits mer än prisindexberäkning 1

787

arna ger vid handen — för budgetåret 1959/60 utgöra (0,8 x =)

avrundat 14,3 miljoner kronor.

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1960 meddelat beslut om dispositionen av
det för budgetåret 1959/60 anvisade anslaget till reglering av prisstegringar
m. m. Med hänsyn till inträffade prissänkningar reducerades härvid anslagen
Marinen: övningar m. m. och Flygvapnet: Drift och underhåll av
flygmateriel m. m., delpost till Kungl. Maj :ts disposition, med 65 000 kronor
respektive 3 035 000 kronor, vilka belopp överförts till budgetutjämningsfonden.
Anslaget till reglering av prisstegringar har härvid fått tagas
i anspråk intill ett belopp av (14,3 + 3,i =) 17,4 miljoner kronor. Angivna
belopp har tillgodoförts i riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisade re -

servationsanslag enligt följande.

Belopp

Anslag (kronor)

Armén: Beklädnad m. m.................................................... 741 000

Armén: Anskaffning av drivmcdelsutrustning ....................... 210 000

Armén: Hundväsendet ...................................................... 9 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 2 100 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 1 680 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m................................. 105 000

Marinen: Beklädnad m. in................................................. 115 000

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslag Belopp

(kronor)

Marinen: Fartygsbyggnader m. m................................ 700 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 450 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m..................................... 810 000

Flygvapnet: Beklädnad m. in.............................................. 105 000

Flygvapnet: övningar m. m................................................ 300 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 6 500 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................ 750 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten
B. Underhållskostnader m. m............................... 2 150 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning .................. 160 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 200 000

Vissa signalförbindelser m. m............................................. 125 000

Järnvägskrigsbromateriel ................................................... 190 000

Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt, att av angivna belopp skulle — i avbidan
på slutlig redovisning för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1959/60 — sammanlagt 10,5 miljoner kronor reserveras till Kungl. Maj :ts
disposition. Sedan numera klarlagts att överskridande på förslagsanslag
icke ger anledning innehålla någon del av dessa prisregleringsmedel, kommer
de att ställas till vederbörande myndighets förfogande.

Utvecklingen under budgetåret 1960/61 m. m.

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i princip tillämpas
samma regler som för prisregleringen under budgetåret 1959/60. Nettoresultatet
av prisregleringen för budgetåret 1960/61 skall emellertid motsvara
en hundradel av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för
detta budgetår — 2 850,4 miljoner kronor -— multiplicerad med skillnaden
mellan indextalet för maj 1959 och genomsnittsindextalet för budgetåret
1960/61. Vidare skall enligt riksdagens beslut hänsyn tagas till den allmänna
varuskatten genom att i vägningsschemat för indexserien för budgetåret
1960/61 införes en särskild post, bestämd med hänsyn till skillnaden
mellan den merkostnad som skatten faktiskt beräknas orsaka och
den kostnadsökning som beräkningarna anses inregistrera. Denna post har
av Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1960 bestämts till 3,4 miljoner
kronor.

Hittills framräknade indextal för prisförändringarna under försvarshuvudtiteln
budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1959 = 100

Maj

1960

Aug.

1960

Nov.

1960

Fjärde huvudtiteln ..................

102.5

101.6

103.4

102.4

103.6

102.6

Samtliga reservationsanslag.............

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

217

Det för närvarande föreliggande materialet tyder närmast på att det
för innevarande budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar
om 60 miljoner kronor icke kommer att förslå för att bereda full täckning
för inträffade prisstegringar. Emellertid bör påpekas, att indextal
skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande budgetår —
för februari och maj 1961. Tendenserna kring årsskiftet 1960—1961 kan
måhända delvis belysas medelst kommerskollegii indexserie för maskiner
och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen för försvarskostnaderna.
Nämnda serie har från och med ingången av innevarande
budgetår utvecklats enligt följande: juli 142, augusti—oktober 143
samt november—januari 144. Det må vidare erinras om att enligt gällande
tvåår savtal på arbetsmarknaden vissa höjda löner utgår från och med den
1 januari 1961. I vilken utsträckning dessa lönehöjningar kommer att påverka
prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under första halvåret
1961 torde inte för närvarande kunna bedömas med säkerhet.

Utredning rörande vissa ändringar i prisindexberäkningama m. m.

Som förut nämnts har Kungl. Maj :t genom beslut den 16 december 1960
uppdragit åt försvarets prisregleringsdelegation att utreda vissa frågor
rörande prisregleringsförfarandet som aktualiserats av 1960 års försvarskommitté.
Delegationen har i enlighet härmed haft att dels överarbeta riktlinjerna
för regleringen av prisförändringarna å försvarskostnaderna vid genomförande
av vad 1960 års försvarskommitté föreslagit rörande en gemensam
kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten, dels ock pröva
frågan om mätning av förändringar i storleken av den fast anställda och
den värnpliktiga personalens kontanta förmåner.

När det gäller konsekvenserna i fråga om reglering av prisförändringarna
å försvarskostnaderna vid genomförande av en gemensam kostnadsram
för driftbudgeten och kapitalbudgeten konstaterar prisregleringsdelegationen,
att såväl en viss utökning av hittillsvarande beräkningar av prisförändringarna
som en komplettering av reglerna för den budgetära
lillämpningen blir erforderliga.

Delegationen föreslår, att prisutvecklingen på nyttigheter som anskaffas
med investeringsanslag för militära ändamal tills vidare inätes med eu
allmän indikator på prisutvecklingen. Härtill bör enligt delegationen utväljas
den indexserie avseende samtliga reservationsanslag, vilken utgör
eu delserie till försvarsindex. Delegationen anför som motiv för sitt förslag
att ett omedelbart behov föreligger att erhålla ett mått på prisutvecklingen
i fråga om nyttigheter som anskaffas med anlitande av anslag
under kapitalbudgeten men att befintliga indexserier för mätning av prisförändringar
på olika slag av byggnads- och anläggningsarbeten är mindre
väl lämpade att utnyttjas för ifrågavarande prisindexberäkningar. I sistnämnda
fråga anför delegationen följande.

218

Kunt/l. Maj:ts proposition nr 110 ur 1901

Eu utökning av beräkningarna som förestavas av genomförandet av eu
gemensam kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten fordrar en
komplettering av försvarsindexens prismaterial och vägningsschema med
prisserier och vikter för investeringsutgifterna för försvarets fastighetsfond
och försvarets fabriksfond. För närvarande avser dessa investeringsutgifter
i huvudsak anskaffning av husbyggnader, flygfält, bergrum, markområden
och maskiner.

Vad till en början beträffar markområden och maskiner finns enligt
delegationens mening prismaterial som skulle kunna tänkas användas för
att följa prisutvecklingen på dessa avsnitt, vilka emellertid svarar för en
relativt ringa del av investeringsutgifterna inom försvaret. Frågan vilket
prismaterial som skall utnyttjas vid prisomräkning av investeringsanslagen
bör därför enligt delegationens uppfattning avgöras väsentligen med hänsyn
till möjligheterna att erhålla lämpligt prismaterial för husbyggnader,
flygfält och bergrum.

Beträffande möjligheterna att mäta prisändringarna på husbyggnader,
flygfält och bergrum får delegationen anföra följande. Sedan åtskilliga år
insamlas ett förhållandevis omfattande material rörande prisändringar på
byggnadsmaterial och löneutvecklingen för byggnadsarbetare. Detta material
används dels för beräkning av olika byggnadskostnadsindexar, dels
som underlag när det gäller att beräkna kostnadsändringar på olika slags
entreprenader. Flertalet förekommande byggnadskostnadsindexar beräknas
av statliga organ. Tillvägagångssätten vid beräkning av kostnadsändringar
på entreprenader regleras genom överenskommelser mellan statliga organ
och byggnadsindustriens branschorganisation.

Föreliggande byggnadskostnadsindexar har på senare tid utsatts för viss
kritlk och byggfackens industriutredning har hemställt att erforderliga
åtgärder vidtas i syfte att upprätta eu ny och förbättrad byggnadskostnadsindex.
I årets statsverksproposition (bil. 7, s. 196) har statsrådet och
chefen för socialdepartementet uttalat att ett behov av fylligare information
om byggnadskostnadernas förändringar torde föreligga på många håll.
Enligt departementschefen är det emellertid ovisst, om utarbetandet av
noggrannare byggnadskostnadsindex erbjuder en lämplig väg att tillhandahålla
ett vidgat kunskapsmaterial på ifrågavarande område. Med hänvisning
till att statens institut för byggnadsforskning har för avsikt att närmare
undersöka vilka behov av information rörande dessa frågor, som
föreligger hos olika institutioner, och att utreda på vad sätt behovet bör
tillgodoses, uttalar departementschefen att resultatet av institutets undersökning
bör avvaktas, innan någon ställning tas till frågan om byggnadskostnadsindex.

Delegationen har studerat nuvarande byggnadskostnadsindexars konstruktion
och prismaterial varvid bland annat den tjänsteman i byggnadsstyrelsen
som svarar för styrelsens indexberäkningar inför delegationen
redogjort för arbetet därmed. Vid detta studium har bland annat konstaterats
att det i dessa kostnadsindexar icke direkt tages någon hänsyn till
produktivitetsutvecklingen. Det kan erinras om att försvarsindexgruppen
särskilt underströk att en korrigeringsfaktor för produktivitetsförändring
bör införas vid ett eventuellt användande av kostnadselement för att mäta
prisutvecklingen för omkostnader, materiel eller underhåll (P. M. med preliminärt
förslag rörande löne- och prisomräkning av fjärde huvudtiteln,
s. 22). Delegationen har bland annat med hänsyn härtill kommit till den
uppfattningen att nuvarande byggnadskostnadsindexar lämpar sig mindre

Ktnigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 219

väl som hjälpmedel vid beräkningar av prisändringarna å försvarskostnaderna.

En tänkbar utväg, när det gäller att mäta prisutvecklingen för husbyggnader
in. m., är att det prismaterial som står till förfogande sammanvägs
med hänsyn till investeringsverksamhetens inriktning och kostnadsstrukturen
för olika slags anläggningsarbeten samt att en korrigeringsfaktor
för produktivitetsförändringar införes. Underlag för beräkning av en korrigeringsfaktor
saknas dock för närvarande. Risk föreligger även att för
sådant ändamål uppgjorda vägningsschema snabbt föråldras. Vidare bör
vid en sådan beräkning användas andra uppgifter om löneutvecklingen än
de som utnyttjas för byggnadskostnadsindexarna. Det är osäkert om de
löneuppgifter, som erfordras för sagda beräkningar, kan erhållas till de
tidpunkter då beräkningarna skall utföras. Delegationen anser därför att
här antytt förfaringssätt icke kan förordas.

Delegationen framhåller att den finner det synnerligen angeläget, att
åtgärder vidtages för att tillhandahålla statistikkonsumenter tillförlitliga
löpande uppgifter rörande prisutvecklingen på byggnadsområdet.

I övrigt bör anslagen under kapitalbudgeten enligt delegationens förslag
infogas i försvarsindex på samma sätt ur indexsynpunkt som övriga utgifter.
De bör således ingå i den generella försvarsindexen och dessutom
bör det framläggas en särskild delindex för investeringsanslagen. Det är
emellertid enligt delegationen i och för sig inte nödvändigt att beräkna
försvarsindex inklusive delindexen för investeringsanslagen mer än en
gång om året, nämligen vid fjärde beräkningstillfället varje budgetår, som
inträffar i juni och avser prisläget i maj.

I fråga om den budgetära regleringen av korrigeringar för prisförändringar
på utgifter under kapitalbudgeten utgår delegationen från att korrigeringar
skall göras med hänsyn till prisförändringar som inträffar under
löpande budgetår. Sådan korrigering bör enligt delegationens uppfattning
kunna verkställas i efterhand. Vid fall av prishöjningar bör således anvisas
särskilda merkostnadsanslag, svarande mot fördyringen. Delegationen
utgår emellertid från att tilläggsstatsanslag anvisas under löpande
budgetår om prisökningar föranleder så stor medelsförbrukning att likviditetssvårigheter
uppkommer. Vid fallande priser åter bör enligt delegationen
vid bestämmandet av anslagsbeloppen för följande budgetår avdrag
göras som svarar mot prissänkningen.

Vad beträffar förändringar i den fast anställda personalens kontanta
förmåner har hittills vid prisindexberäkningarna hänsyn endast tagits till
generella lönehöjningar medan däremot lönehöjningar som tillkommit på
den s. k. B-listan icke beaktats. Delegationen föreslår emellertid, att fortsättningsvis
hänsyn skall tagas jämväl till höjningar på B-listan. Hur
den totala löneökningen vid varje särskilt avtalstillfälle fördelar sig på
böjningar av ena och andra slaget är, anför delegationen, främst cn förbandlingsfråga.
I enlighet med de ursprungligen antagna principerna för
försvarsindexberäkningarna bör enligt delegationen löneutvecklingen för

220 Kuiujl. May.ts proposition nr 110 år 1961

den fast anställda personalen mätas på grundval av uppgifter avseende
statsförvaltningen i allmänhet.

Den värnpliktiga personalens kontanta förmåner utgöres av värnpliktsavlöning
och familjebidrag. Värnpliktsavlöning utgöres i huvudsak av
penningbidrag'' och premier. De viktigaste familjebidragsformerna är bostadsbidrag
och familjepenning. Förändringar i kostnaden för bostadsbidrag
beaktas vid indexberäkningarna genom anknytning till konsumentprisindexens
delserie för bostad, bränsle och lyse. I övrigt behandlas anslagen
till värnpliktsavlöning och familjebidrag vid prisindexberäkningarna
som icke indexreglerad del.

Delegationen hav efter utredning kommit till att någon ändring i för
närvarande tillämpad ordning beträffande prisindexberäkningar av värnpliktsavlöning
och familjebidrag icke bör göras. Av motiveringen för detta
förslag må följande återges.

Såvitt delegationen kan finna har statsmakterna hittills icke tagit principieH
ställning till frågan hur förändringar i de värnpliktigas kontanta
förmåner skall mätas. Ställningstagandena i fråga om höjningarna av penningbidragen
till de värnpliktiga år 1959 och av familjepenningen år 1960
synes sålunda delvis motstridiga. 1960 års försvarskommitté har förutsatt,
att en viss omprövning av beräkningsmetoderna för prisregleringen
av försvarskostnaderna kommer att göras i samband med den revision
som blir erforderlig, om även utgifterna under kapitalbudgeten inräknas i
ramen för försvarsutgifterna. Härvid har frågor som sammanhänger med
förändringar i de värnpliktigas kontanta förmåner särskilt omnämnts
(SOU 1960: 40, s. 40—41). Delegationen har för sin del tolkat kommitténs
uttalanden i detta hänseende som en uppmaning till statsmakterna att
söka åstadkomma riktlinjer för en konsekvent praxis i frågan hur ändringar
i de värnpliktigas kontanta förmåner skall påverka ramen för det
militära försvaret.

Det har hävdats att de värnpliktigas penningbidrag närmast har karaktären
av bidrag för täckande av utgifter för personlig hygien, förströelse
m m. (prop. 1952: 1, bil. 6, s. 58 ff.), medan familjebidragen avser att i
mån av behov täcka ofrånkomliga utgifter för uppehälle m. in. för den
värnpliktiges familjemedlemmar (jfr prop. 1960:33). Vid lidigare höjningar
av penningbidrag och familjepenning har också som motiv åberopats
höjda levnadskostnader eller dylikt. Som skäl för den 1980 beslutade
höjningen av familjepenningen anfördes främst att bidragen skulle knytas
till konsumtion av flera förnödenheter än tidigare, önskan att uppmuntra
de värnpliktiga till ökade insatser kan även ha ingått bland motiven för
höjning.

Som framgår av ovanstående har många olika synpunkter anförts som
motiv för ändringar i de värnpliktigas kontantförmåner. I och för sig
kunde det, i enlighet med de grundläggande principerna för försvarsindexberäkningarna,
tyckas mest logiskt att betrakta dessa förmåner som eu
form av ersättning för de värnpliktigas insatser i försvarets tjänst, och
vid beräkningar anknyta dem till någon allmän löneindex. Efter grundliga
överväganden har delegationen dock kommit till den uppfattningen,
att det till följd av föreliggande teoretiska och beräkningstekniska svårig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 221

heter för närvarande är lämpligast att på denna punkt ge avkall på dessa
principer.

Departementschefen

Som jag redan tidigare uttalat bör hittills tillämpad ordning för prisomräkning
av försvarsutgifterna i sina huvuddrag tillämpas även under
de närmast följande budgetåren. Att försvarsanslagens reella innehåll icke
skall påverkas av pris- och löneförändringar ingick som en viktig punkt i
de överenskommelser rörande försvarsutgifternas storlek som träffats åren
1958 och 1960. Riksdagsbesluten 1958, 1959 och 1960 har följt denna princip.
Jag vill också erinra om att 1960 års försvarskommitté, som studerat
tillämpningen av prisregleringen av försvarshuvudtiteln, icke uttalat någon
erinran mot principerna härvidlag. Däremot har kommittén uttryckt önskemål
om ytterligare överväganden rörande förfaringssättet på enstaka
punkter. I det föregående har jag redogjort för resultaten av de utredningar
rörande vissa ändringar i prisindexberäkningarna m. m. som utförts
av försvarets prisregleringsdelegation.

I enlighet med erhållet uppdrag har prisregleringsdelegationen behandlat
tre frågor, nämligen erforderliga ändringar i riktlinjerna för prisregleringen
vid införandet av en gemensam utgiftsram för driftbudgeten och
kapitalbudgeten samt spörsmål sammanhängande med mätning av förändringar
i storleken av den fast anställda och den värnpliktiga personalens
kontanta förmåner. Delegationens förslag innebär i sina huvudpunkter
följande. Prisindexberäkningarnas prismaterial och vägningsschema kompletteras
på det sättet, att den indexserie som för närvarande beräknas för
samtliga reservationsanslag jämväl utnyttjas för en delindexserie avseende
samtliga anslag under kapitalbudgeten. Budgetärt regleras prisförändringar
å kapitalbudgetanslag under ett budgetår i efterskott genom merkostnadsanslag
utöver anslagsramen för följande budgetår eller genom
minskning av densamma. I undantagsfall kan även anslag å tilläggsstat
bli aktuella. Vidkommande mätning av förändringar i den fast anställda
personalens kontanta förmåner föreslås att — förutom den generella lönehöjningen
— jämväl lönehöjningar på den s. k. B-lislan skall beaktas. Vad
åler gäller mätning av förändringar i den värnpliktiga personalens förmåner
föreslås icke någon förändring i för närvarande tillämpad ordning.

För egen del har jag icke funnit anledning till erinran mot delegationens
förslag. Jag föreslår således, att de hittillsvarande prisindexberäkningarna
och prisregleringsförfarandet på angivet sätt kompletteras och
jämkas. Det bör liksom tidigare ankomma på kommerskollegium atl sammanställa
prismaterial och beräkna prisindextal.

Av den redogörelse som i det föregående lämnats för prisutvecklingen
in. m. under förfluten del av innevarande budgetår framgår, att det är tveksamt
huruvida anvisat anslag till reglering av prisstegringar kommer atl

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

vara tillfyllest. För medelsbehovet under nästa budgetår finns icke några
egentliga hållpunkter. Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår upptages
med oförändrat belopp, 60 miljoner kronor. Samtidigt vill jag emellertid
föreslå, att ett belopp om 16 miljoner kronor av medel som står
till Kungl. Maj :ts disposition under reservationsanslaget Flygvapnet: Anskaffning
av flygmateriel in. m. får utnyttjas för att i mån av behov under
innevarande och nästa budgetår förstärka anslaget Reglering av prisstegringar.
Ifrågavarande belopp svarar mot återstoden av det belopp om 68
miljoner kronor som anvisades för budgetåret 1958/59 under flygmaterielanslaget
för att täcka eventuellt uppkommande merkostnader under detta
budgetår. Beloppet erfordras ej för ursprungligen avsett ändamål. Nu
föreslagen användning synes emellertid väl förenlig med det ursprungliga
syftet med ifrågavarande medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna vad som i det föregående föreslagits rörande
dels komplettering av och jämkning i prisindexberäkningarna
m. m. i fråga om försvarsutgifterna, dels ock utnyttjande av
ett belopp av 16 miljoner kronor under reservationsanslaget
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62
anvisa ett anslag av 60 000 000 kronor.

över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock
de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka slutliga äskanden framlagts i
den i annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1961/62 samt å andra sidan de i årets
statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde huvudtitel för motsvarande
ändamål beräknade beloppen.

Sammanställning

Anslag

I statsverkspropositionen

upptaget
belopp

Slutligt

äskat

belopp

Försvarsdepartementet: Avlöningar ................

Försvarsdepartementet: Omkostnader .............

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ...........

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ........

Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ...
Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader.

Försvarsstaben: Avlöningar...........................

Försvarsstaben: Omkostnader .....................

19 485 000
3 652 000

1 610 000
140 000
5 980 000
2 155 000
242 000
20 000

8 651 000
1 801 000

1 540 000
140 000
6 000 000
1 830 000
280 000

20 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

223

Anslag

I statsverkspropositionen

upptaget
belopp

Försvarsstaben: övningar ............................. 92 000

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av

materiel ................................................. 2 061 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. ... 279 400 000
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ... 106 800 000

Marinen: Underhåll av fartyg in. m................ 42 300 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 137 600 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ..................... 102 600 000

Försvarets radioanstalt: Avlöningar ................ —

Försvarets radioanstalt: Omkostnader ............

Försvarets radioanstalt: övningar .................. —

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och un -

derhåll av materiel ..................................

Krigshögskolan: Avlöningar ........................ 2 100 000

Krigshögskolan: Omkostnader ....................... 1 300 000

Krigshögskolan: övningar ............................. 600 000

Krigshögskolan: Inventarier in. m.................. —

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .................... 213 000

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ................. 60 000

Kasernbyggnaders delfond ............................ 103 300 000

Befästningars delfond .................................. 29 020 000

Inredning in. in. av vissa förrådslokaler ......... —

Reglering av prisstegringar ........................... 60 000 000

Summa kronor 900 730 000

Slutligt

äskat

belopp

42 000

278 500 000
107 000 000
42 500 000
136 000 000
103 550 000
11 930 000
2 130 000
50 000

2 000 000
1 916 000
768 000
600 000
700 000
130 000
32 000
103 950 000
28 370 000
300 000
60 000 000
900 730 000

Fjärde huvudtitelns slutsumma kommer med hänsyn till de här avgivna
förslagen att uppgå till samma belopp som upptagits i det preliminära riksstatsförslaget
eller 3 056 800 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Hanström

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Bilaga A

Heltidstjänstgörande personal för ledning och administration av krigshögskoleundervisningen
i nuvarande organisation och i organisation enligt överbefälhavarens
och enligt departementschefens förslag för budgetåret 1961162.

till

Högskolechef (B 4)............

Högskolechef (B 3)............

Stabschef eller regementsofficer
förfogande

Adjutant (A 21)...............

Expeditionsofficer (arvode).....

Förvaltningsofficer (arvode) ....

Bibliotekarie (arvode) .........

Expeditionsunderofficer (A 13)
Expeditionsunderofficer (arvode).
Kontorist; sekreterare åt skolchefen
(A 9)

Kontorist; biträdande bibliotekarie
(A 9)

Skrivcentral, bud- och dupliceringscentral,
telefonväxel

Expeditionsunderbefäl (A 11 /9)......

Kanslibiträde (A 7)................

Kontorsbiträde (regi. bef.gång).......

Telefonist (regi. bef.gång)...........

Vaktmästaravdelning, bevakning

Underbefäl; uppbördsman (All /9).

Vaktmästare (A 7)...............

Underbefäl; vaktchef (A 11/9)

Kassa’

Förste kansliskrivare (A 12) . . .
Värnpliktiga; ordonnanser m.fl.

Nuvarande

organisation

Överbefälhava-rens förslag

Departements-chefens förslag

KHS

KSHS

FKHS

Antal

Ökning +
Minskn.-

Antal

Ökning +
Minskn.-

_

_

_

1

+ 1

1

+ 1

1

1

1

—

— 3

—

— 3

—

—

—

2

+ 2

1

+ 1

1

—

—

1

—

1

—

—

—

1

1

—

—

— 1

—

—

—

1

+ 1

1

+ 1

1

—

—

1

—

1

—

1

I1

—

1

— 1

1

— 1

—

1

1

1

— 1

l1 2

— 1

—

—

—

1

+ 1

1

+ 1

—

—

1

1

—

l3

—

1

24

2

—

2

45 6 7

+ 1

1

—

5

3

I8 9

9

—

| 126 7

— 1

1

+ 1

1

+ 1

1

1

—

3

1

+ 2

} 3

+ 1

—

—

3

+ 3

3

+ 3

1

— 1

— 1

6

2—3

2

12

+ 2—1

12

+ 2—1

1 Denna befattning motsvaras i prop. 1960: 142, Bilaga A, av en expeditionsofficer (A 21).

2 Förvaltningsunderofficer.

3 Lönegrad A 7.

4 Ytterligare en kanslibiträdestjänst är uppförd på skolans personalförteckning. Denna

tjänst, som är extra ordinarie, må övergångsvis bibehållas så länge dess nuvarande innehavare
är förordnad i viss annan befattning. Vikariatsförordnande må icke meddelas å tjänsten.

6 Härav 3 sekreterare hos linjechef.

6 Härav 1 i lönegrad A 9.

7 Härutöver 1 i lönegrad A 7, vilken icke skall uppehållas.

8 Härutöver finnes en tjänst i Ao 5; denna, vars innehavare uppehåller annan tjänst, må
icke utnyttjas för förordnande.

9 Fr.o.m. budgetåret 1962/63 bör enligt överbefälhavaren till skolan överföras för kassagöromål
1 förvaltare (A 17), 1 kansliskrivare (A 10), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 kontorsbiträde
(regl.bef.gång).

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1901

225

Bilaga B

Linjechefer och heltidstjänstgörande lärare i nuvarande organisation av krigshögskoleundervisningen
samt i organisation enligt överbefälhavarens och enligt
departementschefens förslag för budgetåret 1961/62.

Nuvarande

organisation

överbefälhavarens

förslag

Departementschefens

förslag

Ämne

ce

W

M

ce

M

so

M

ce

=

a

Armé-

linjen

Marin-

linjen

Flyg-

linjen

81
o $

+ 1.

Il

i a

-<£> p

If

Marin-

linjen

tt> §

Kl

É

s i
o s

+ 1.

||

31

o £

A. Linjechefer........

B. Militära lärare

—

—

—

i

i

i

—

+ 3

l

i

i

—

+ 3

Strategi .............

1

2

i

2

2

u

—

+ 1

0

2

i

—

+ 1

Taktik och operationer
Stabstjänst..........

7

2

2

8

4

3a

+ 4

8

2

3

+ 2

Organisation .......

Underrättelsetjänst. ..
Personaltjänst........

—

1

—

—

1

1

—

+ 1

—

1

1

—

+ 1

Underhållstjänst.....

Förvaltningstjänst....

1

1

—

1

1

—

—

—

1

1

—

—

—

Sambandstjänst......

1

1

—

1

1

—

—

—

1

1

—

—

--

Fältarbetstjänst ......

1

1

1

i

Krigshistoria.........

1

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Teknik .............

l3

—

1

1

—

24

—

+ 1

1

—

1

—

Vapentekniska ämnen

2S

1“

—

2

1

—

—

—

2

1

—

—

—

Befästningslära ......

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

Förbindelse- och för-störingslära

1

1

1

Teleteknik ..........

—

—

—

—

I7

—

—

+ 1

—

—

—

i8

+ 1

Robotlära med aerody-namik

C. Civila lärare

I7

+ 1

Matematik ..........

9

1

+ 1

—

—

—

i

+ 1

Elektricitetslära med
regleringsteknik

1

+ 1

Summa linjechefer och
lärare

1 Budgetåret 1962/f

3 Budgetåret 1962/f
a Lärare i materiail

4 Budgetåret 1962/C

5 En lärare i ballist

* Lärare i ballistik

7 Civilmilitär.

* Civil.

17

3: 2.
3: 5.
ära.

3: 3.
k, en
ach a

8

lärai

rtiller

4

e i k(

..

20

mstn

12

lktion

9

slära

2

+ 14

19

9

7

3

+ 9

* Till utgången av år 1960 var en officer ur ingenjörtrupperna kommenderad såsom lärare

i matematik (jfr prop. 1960: 142, Bilaga B). Hithörande undervisning bestrides numera pro-visoriskt av deltidsanställda lärare.

15_ig27 el Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. AV 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.0 år 1961

226

Bilaga C.

AVTAL

Mellan försvarets civilförvaltning och försvarets sjukvårdsstyrelse å
Kimgl. Maj:ts och Kronans vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landstings
förvaltningsutskott, å andra sidan, har under förutsättning av Kungl.
Maj:ts godkännande — med upphävande av avtal den 14 februari den 28
mars 1947 om vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in.
löljande avtal träffats angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå
och därmed sammanhängande frågor,

§ I Det

mellan försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar, arméns fortitikationsförvaltning
och arméförvaltningens inlendenluravdclning å Kungl.
Maj :ts och Kronans vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landsting,
å andra sidan, den ,‘tl mars den ,10 april 1944 slutna kontraktet om vård
ävensom poliklinisk undersökning och behandling av civila patienter å
garnisonssjukhuset i Sollefteå skall upphöra att gälla, då planerad medicinsk
avdelning blivit tagen i bruk vid lasarettet i Sollefteå. Sådan avdelning
beräknas hava kommit till stånd den 1 oktober 1961, från och med
vilken dag nämnda kontrakt — även utan att vad däri stadgats beträffande
uppsägning iakttages — icke längre skall vara gällande.

§ 2.

Mom. 1. Landstingen förbinder sig att bereda anställning åt i bifogade
förteckning1 upptagna anställningshavare vid garnisonssjukhuset i Sollefteå,
därest de — vid tidpunkten för garnisonssjukhusets avveckling
önska övergå i landstingets tjänst vid lasarettet i Sollefteå och utan hinder
av bestämmelserna i landstingets tjänstereglemente och kollektivavtal
om högsta uppnådda ålder vid nyanställning i landstingets tjänst.

Mom. 2. Personal, som anställes vid garnisonssjukhuset i Sollefteå efter
det detta avtal slutits, skall äga rätt att jämställa tjänstgöringen å garnisonssjukhuset
med tjänstgöring i landstingets tjänst och till följd härav
vid ansökan om anställning i landstingets tjänst kunna åberopa bestämmelserna
i § 5 mom. 3 i gällande tjänstereglemente och kollektivavtal för
landstingets befattningshavare (LTR 1960 och AB 1960).

Mom. 3. Ä bifogade förteckning upptagen personal, som önskar övergå
i landstingets tjänst, skall före övergången undergå läkarundersökning,
varefter läkarintyg skall utfärdas å härför fastställt formulär för anställningssökande
i landstingets tjänst. Om dylik läkarundersökning utvisar
sådant resultat att — vid ett sedvanligt anställningsförfarande -— ett anställande
av vederbörande person icke skulle ske eller endast skulle ske
med reservation enligt för landstinget gällande bestämmelser, skola förhandlingar
i varje enskilt fall upptagas mellan Kronan, landstinget och
vederbörande personalorganisation angående eventuellt uppkommen fråga
om sjukpensionering, inskränkning i rätten till sjuklön och dylikt.

1 Här ej tryckt.

Kuiir/l. Maj ds proposition nr 110 år 1961

227

Mom. 4. Landstingets åtagande eidigt denna paragraf gäller endast personal,
varom enligt gällande bestämmelser anställningsbeslnt fattas
av direktionen för lasarettet eller landstingets förvaltningsutskott.

§ 3.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 oktober 1961
övergår i landstingets tjänst, skall efter övergången åtnjuta löne- och
andra förmåner enligt landstingets tjänsteregleinente och kollektivavtal
med därtill hörande spccialbestämmelser och övriga bilagor. Därvid skall
anställningshavare äga rätt att dels bibehålla sin löneklassplacering vid
övergången, dels för rätt till uppflyttning i närmast högre löneklass tillgodoräkna
statlig anställningstid med tillämpning av landstingets bestämmelser.

Ulan hinder av bestämmelserna i föregående stycke äger viss personal
övergångsvis åtnjuta högre löneförmåner (personlig lönegradsplacering) på
sätt framgår av den till detta avtal fogade förteckningen.

Anställningshavare, som med stöd av bestämmelserna i § 2 i detta avtal,
övergår i landstingets tjänst men som vid övergångstillfället åtnjuter
tjänstledighet (t. ex. ledighet för sjukdom, yrkesskada, havandeskap, enskilda
angelägenheter) eller semester skall icke inträda i landstingets tjänst
förrän vederbörandes ledighet avslutats.

Anställningshavare skall äga ad tillgodoräkna anställningstid vid garnisonssjukhuset
för åtnjutande av lön under havandeskap och lön under
värnpliktstjänstgöring enligt härför gällande bestämmelser i landstingets
tjänsteregleinente och kollektivavtal.

§ 4.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 oktober 1961
övergår i landstingets tjänst, beredes pensionsrätt enligt för landstingets
befattningshavare gällande pensionsbestämmelser. Pensionsrätten grundas
på antingen statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) eller tjänslepensionsreglementet
för arbetstagare hos landsting (LPR 1960).

För dem som äro hänförliga till SPR:s tillämpningsområde (personal
grupper som kunna anslutas till statens pensionsanstalt) skall landstinget
svara för betalningen av engångsavgifter, som uppstå till följd av lönegradsuppflyttningar
i samband med eller efter övergången i landstingets
tjänst. Engångsavgifterna betalas i den omfattning och enligt de grunder,
som tillämpas för andra motsvarande personalgrupper bos landstinget.
Härvid skall del av engångsavgift, som enligt gängse fördelningsgrunder
är hänförlig till anställningstid bos garnisonssjukhuset, jämställas med
anställningstid, som fullgjorts bos landstinget.

För dem som äro hänförliga till LPR:s tillämpningsområde (personalgrupper
som ej kunna anslutas till statens pensionsanstalt) u t fäster sig
landstinget att jämlikt bestämmelserna i LPR 1960 § 5 inom. 5 såsom
tjänstår tillgodoräkna lid före övergången i landstingets tjänst i den omfattning
sådan tid fått tillgodoräknas enligt de tjänstepensionsbestämmelser
anställningshavaren varit underkastad i statens tjänst omedelbart före
övergången. I samband med personalens övergång skall staten till landstinget
lämna bcstyrkl förteckning utvisande för varje anställningshavare
det antal tjänslär som sålunda skall tillgodoräknas.

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

För anställningshavare, som enligt § 3 övergångsvis tillerkännas personliga
lönetillägg, skall — i fråga om anställningshavare som kunna anslutas
till statens pensionsanstalt — landstinget betala fortlöpande pensionsavgifter
för den pensionslön, som statens pensionsanstalt må komma
att med hänsyn till vederbörandes anställningsförhållanden fastställa och
— i fråga om anställningshavare på vilka LPR 1960 blir tillämpligt —
pensionslönen bestämmas på grundval av den personliga lönegradsplaceringen
oavsett vad därom stadgas i reglementet § 6.

Tvist angående detta avtal må icke dragas inför domstol utan skall avgöras
av skiljemän enligt lag.

Stockholm den 16 december 1960. Härnösand den 28 november 1960.

För Kungl. Maj:t och Kronan:

För Västernorrlands läns landstings
förvaltningsutskott:

Ragnar Lundberg Carl-Erik Groth
Sven Engdahl Karl Eriksson

Erik Olsson

Bengt Olsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 229

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret

m. .................................................................................... ^

2. Försvarsattachéorganisationen ................................................ 21

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ..................................................................... 30

4. Verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj ....................... 35

5. Organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan
................................................................................ 34

6. Försvarsdepartementet: Avlöningar ......................................... 80

7. Försvarsdepartementet: Omkostnader ..................................... 82

8. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar .................................... 82

9. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ................................. 90

10. Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ........................... 94

11. Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader ........................ 96

12. Försvarsstaben: Avlöningar .................................................... 97

13. Försvarsstaben: Omkostnader ................................................ 104

14. Försvarsstaben: Övningar ...................................................... 107

15. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 107

16. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... 141

17. Marinen: Underhåll av fartyg m. ......................................... 162

18. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 164

19. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 202

20. Försvarets radioanstalt .......................................................... 203

21. Garnisonssjukhusen: Avlöningar ............................................. 204

22. Garnisonssjukhusen: Omkostnader .......................................... 211

23. Inredning m. m. av vissa förrådslokaler ................................. 212

24. Reglering av prisstegringar ................................................... 213

Bilagor .............................................................................. 224

Ordinarie beställningar och tjänster Skolchef .........................	Lönegrad Bo 4 Bo 1	Antal 1 3
Linjechefer ....................... överstelöjtnanter (motsvarande) eller majorer (mot-
svarande) ..........................	Ao 26/24 Ao 24	1 1
Majorer (motsvarande) .....................	7
Majorer (motsvarande) eller kaptener ........	Ao 24/År 21	12
Kaptener (motsvarande) ....................	År 21	6
Fanjunkare (motsvarande) ...............	År 13	1

Lönegrad	Antal
Ao 11/9	5
Ao 9	1
Ao 7	2
Ao 5	61
å befattning i	följande
iklass av löneplan A
24	17
1 1	_
1	—
—	1
Lönegrad	Antal
Ag 261 2	1
Ag 262	1
Ae 9	1
Ae 7	33 4
Ae 7	1

Försvarets förvaltningsdirektion:	Omkostnader
	Anslag	Nettoutgift
1959/60 ..............................	18 000	17 191
1960/61 (statsliggaren s. 191)	18 000
1961/62 (förslag) ...............	20 000

		Anslag	Nettoutgift	Behållning
1959/60 .....................		77 000	80 479	40 421
1960/61 (statsliggaren i	i. 195)	77 000
1961/62 (förslag) ......		42 000

Arméchefens m, fl. yrkanden	Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag
	ökning	Minskning Summa
l kanslibiträde Ae 7 .....................	11 076
3 förrådsnaän Ae 7 ......................	33 228	+ 223 809
Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter l major Ao 24 — överstelöjtnant Ao 26 (chef för fältarbetsskolan)	3 264
I överstelöjtnant Ao 26 — överste Bo I (chef för signalskolan) ......	11 028
1 major el. kapten Ao 24 el. År 21 (chef för försöksavdelning vid signalskolan) ...........................	26 208
1 major Ao 24 (chef för fallskärms-jägarskolan) ............................	28 416
1 major Ao 24 — överstelöjtnant el. major Ao 26 el. Ao 24 (chef för pansartruppskolan) ..................	1 698
1 yrkeslärare Ae 15/16 — facklärare Ae 19 vid radar- och luftvärns-mekanikerskolan ......................
2 yrkeslärare Ag 15/16 — facklärare Ael7 vid radar- och luftvärns-inekanikerskolan ......................		+ 70 614
Förändringar i övrigl beträffande vissa personalstater Signaltrupperna 1 överstelöjtnant Ao 26 ...............	33 192
1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ...	4 416
Fälttygkåren 1 kaplen Ao 21 — major Ao 24 ...	4 296
1 kapten Ao 21 ..........................	25 632
Tygtekniska kåren 1 armédirektör av 2. graden Ao 24
.‘1 arméingenjörer Ao 21 — armé-ingenjörer av 1. graden Ao 21) (civilförvaltningen: 1) ............	2 880
20 biträdande armétekniker Ao (Ae) 8/7 — förste armétekniker Ao 11	46 680

Arméchefens m. fl. yrkanden 1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid Inf SS till I 12 ................................. 1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid A 2/ Lv 6 till Ing 1 ........................ 1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid A 2/ Lv 6 till Lv 4 .........................	Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag ökning Minskning Summa
Veterinurpersonal Vissa arvoden ............................. Arvode till veterinär vid III. militär-	300
befälsstaben ...........................	— + 300
9. Övriga personalförändringar in. in. 49 biträden för skriv- och kontors-göromål — kontorsbiträden Ao 5 25 kontorsbiträden i Ao 5 — biträ-den för skriv- och kontorsgöro- mål ....................................... 11 kontorsbiträden Ao 5 utgår ...... 1 remontdressör Ae 8 vid K 4 ...... 1 överfurir Ao 9 vid A 7 ............ 1 biträdande köksföreståndare Ae	120 000 12 372 12 202
10 vid P1 .............................	12 924
1 officer A: 24 vid Ing 1 ............ 1 underofficer A: 17 vid Ing 1 ...... 1 förste reparatör Ae 10 vid S2 ... 1 förste maskinist Ae 11 ............ Assistenter för frivilligfrågor ......... Arvoden till deltidstjänstgörande lä-rare och föreläsare vid arméns	7 978 12 924 14 104 901
fasta utbildningsanstalter ......... Arvoden för tillsyn och bevakning av	108 000
byggnader in. in......................	18 500

	Budgetår
1960/61	1961/62
600 2 013 1 815 600 5 028	738 2 025 1 715 600 5 078


Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) Summa

Förband	Totalbehov	Nuläge	Brist
F 1 ........................................	2	_	2
F 3 (Östgöta radar) grupp av flygplatser.......	5	—	5
F 4 ........................................	1	—	1
F 5 (Skåne radar) grupp av flygplatser........	5	2	3
F 6 ........................................	i	—	1
F 7 ........................................	1	—	1
F 8 A (Stockholm radar) grupp av flygplatser . .	5	3	2
F 9 (Göteborg radar) grupp av flygplatser .....	4	2	2
F 11 .......................................	2	—	2
F 12 .......................................	1	—	1
F 15 .......................................	1	—	1
F 16 .......................................	2	1	1
F 17 .......................................	1	—	1
F 21 .......................................	i	—	1
Flygförvaltningens robotbyrå (försöksplats i Norr-land).....................................	i		1
Summa	33	8	23

[22] Garnisonssjukhusen: Omkostnader
	1959/60	1960/61	1961/62
Anslag	(statsl. s. 287)	(förslag)
Utgifter ...........	...................... 572 000	451 000	107 000
Vårdavgifter .....	...................... 482 000	391 000	75 000
	Nettoanslag 90 000	60 000	32 000
Utfall
Utgifter ...........	...................... 493 520
Vårdavgifter .....	...................... 524 025

Indexserie, avseende		Indextal, genomsnitt budgetåret 1958/59	= 100
Aug. 1958	Nov. 1958	Febr. 1959	Maj 1959	Aug. 1959	Nov. 1959	Febr. 1960	Maj 1960	Medeltal 1959/60
Fjärde huvudtiteln. . . . Samtliga reservations-	100,1	99,9	100,1	99,9	100,8	100,9	102,4	102,5	101,6
anslag............	100,5	100,1	99,8	99,6	100,4	100,5	101,3	101,2	100,8

Nuvarande organisation	Överbefälhava-rens förslag	Departements-chefens förslag
KHS	KSHS	FKHS	Antal	Ökning + Minskn.-	Antal	Ökning + Minskn.-
_	_	_	1	+ 1	1	+ 1
1	1	1	—	— 3	—	— 3
—	—	—	2	+ 2	1	+ 1
1	—	—	1	—	1	—
—	—	1	1	—	—	— 1
—	—	—	1	+ 1	1	+ 1
1	—	—	1	—	1	—
1	I1	—	1	— 1	1	— 1
—	1	1	1	— 1	l1 2	— 1
—	—	—	1	+ 1	1	+ 1
—	—	1	1	—	l3	—
1 24	2	—	2 45 6 7	+ 1	1	—
5	3	I8 9	9	—	\| 126 7	— 1
			1	+ 1	1	+ 1
1	1	—	3 1	+ 2	} 3	+ 1
	—	—	3	+ 3	3	+ 3
1				— 1		— 1
6	2—3	2	12	+ 2—1	12	+ 2—1

	Nuvarande organisation	överbefälhavarens förslag	Departementschefens förslag
Ämne	ce W M	ce M so M	ce = a	Armé- linjen	Marin- linjen	Flyg- linjen	81 o $	+ 1. Il i a	-<£> p If	Marin- linjen	tt> § Kl	É s i o s	+ 1. \|\| 31 o £
A. Linjechefer........ B. Militära lärare	—	—	—	i	i	i	—	+ 3	l	i	i	—	+ 3
Strategi .............	1	2	i	2	2	u	—	+ 1	0	2	i	—	+ 1
Taktik och operationer Stabstjänst..........	7	2	2	8	4	3a		+ 4	8	2	3		+ 2
Organisation ....... Underrättelsetjänst. .. Personaltjänst........	—	1	—	—	1	1	—	+ 1	—	1	1	—	+ 1
Underhållstjänst..... Förvaltningstjänst....	1	1	—	1	1	—	—	—	1	1	—	—	—
Sambandstjänst......	1	1	—	1	1	—	—	—	1	1	—	—	--
Fältarbetstjänst ......	1			1					1			i
Krigshistoria.........	1	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—
Teknik .............	l3	—	1	1	—	24	—	+ 1	1	—	1	—
Vapentekniska ämnen	2S	1“	—	2	1	—	—	—	2	1	—	—	—
Befästningslära ......	1	—	—	1	—	—	—	—	1	—	—	—	—
Förbindelse- och för-störingslära	1			1					1
Teleteknik ..........	—	—	—	—	I7	—	—	+ 1	—	—	—	i8	+ 1
Robotlära med aerody-namik C. Civila lärare						I7		+ 1
Matematik ..........	9						1	+ 1	—	—	—	i	+ 1
Elektricitetslära med regleringsteknik							1	+ 1
Summa linjechefer och lärare 1 Budgetåret 1962/f 3 Budgetåret 1962/f a Lärare i materiail 4 Budgetåret 1962/C 5 En lärare i ballist * Lärare i ballistik 7 Civilmilitär. * Civil.	17 3: 2. 3: 5. ära. 3: 3. k, en ach a	8 lärai rtiller	4 e i k( ..	20 mstn	12 lktion	9 slära	2	+ 14	19	9	7	3	+ 9
* Till utgången av år 1960 var en officer ur ingenjörtrupperna kommenderad såsom lärare
i matematik (jfr prop. 1960: 142, Bilaga B). Hithörande undervisning bestrides numera pro-visoriskt av deltidsanställda lärare.