Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1961

1

Nr 11

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om försäljning av obeskattade varor på tullflggplats;
given Stockholms slott den 16 december 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om försäljning av obeskattade
varor på tullflygplats.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att butiker för skattefri försäljning till flygpassagerare
— s. k. tax-free shops av samma typ som nu förekommer på ett flertal
större flygplatser i utlandet — skall få inrättas på svenska flygplatser
med internationell trafik. Försäljningen förutsättes tills vidare endast omfatta
tobaksvaror och rusdrycker samt gälla resande till utomnordiska länder.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt Nr 11

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961

Förslag

till

förordning om försäljning av obeskattade varor på tullflygplats

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Utan hinder av eljest gällande bestämmelser rörande försäljning och annat
förfogande samt tull och skatt må obeskattade varor, i den mån Kungl.
Maj :t därom förordnar, på tullflygplats försäljas från särskild butik till
flygpassagerare som avreser till utlandet.

2 §•

Med obeskattade varor förstås i denna förordning till riket inkomna varor,
som äro oförtullade, samt andra varor vilka anmälts till utförsel under
anspråk på därav betingad befrielse från eller återbäring av tull eller
skatt.

3§.

Varor, som intagits för försäljning enligt 1 § i därför avsedd butik, skola,
vid tillämpning av bestämmelser angående skatt å sådana varor, anses vara
sålda för export och utförda ur riket.

4 §.

Den som erhållit rätt att sälja obeskattade varor enligt denna förordning,
så ock köpare av sådana varor är skyldig underkasta sig de föreskrifter generaltullstyrelsen
finner erforderliga för erhållande av en betryggande kontroll.

Denna förordning träder i kraft å dag som Kungl. Maj:t bestämmer. Förordningens
bestämmelser skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med
avseende på åtgärder, som erfordras för tillämpningen därefter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 december 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av
s. k. tax-free shops på vissa tnllfly g platser samt anför därvid följande.

I skrivelse den 22 juni 1960 har luf tf artsstyrelsen gjort framställning om
rätt för styrelsen att på luftfartsverkets större internationella flygplatser inrätta
och driva butiker för skattefri försäljning av vissa varor, s. k. tax-free
shops. Sedermera har Scandinavian Airlines System (SAS) i skrivelse den
6 juli 1960 hemställt, att sådan rätt i stället måtte medgivas flygbolaget.

över skrivelserna har yttranden avgivits av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen
och kommerskollegium. Vidare har luftfartsstyrelsen yttrat sig
över skrivelsen från SAS samt SAS inkommit med utlåtande över skrivelsen
från luftfartsstyrelsen. Generaltullstyrelsen har bifogat yttranden från tulldirektionerna
i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommerskollegium yttranden
från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt från
Sveriges köpmannaförbund.

Framställningarna från luftfartsstyrelsen och SAS

I sina skrivelser erinrar såväl luftfartsstyrelsen som SAS om att tax-free
shops med försäljning av obeskattade varor, främst tobak och spritdrycker,
under de senaste åren blivit allt vanligare på de internationella flygplatserna.
Inom Europa förekommer sådana försäljningsställen bl. a. vid flygplatserna
i Köpenhamn (Kastrup), Amsterdam, Bryssel, Shannon, Paris, Nice, Diisseldorf
och Frankfurt am Main.

För Sveriges del bör enligt skrivelserna möjlighet skapas för inrättande
av tax-free shops vid de större internationella flygplatserna, d. v. s. Arlanda,
Bromma, Torslanda och Bulltofta.

Enligt luf tf artsstyrelsens mening bör — som fallet är t. ex. på Kastrup —
rätten till inköp av obeskattade varor förbehållas passagerare på de längre
flyglinjerna och sålunda i varje fall för närvarande ej tillkomma passagerare
i skandinavisk trafik.

Luftfartsstyrelsen hemställer — som redan antytts — att styrelsen måtte
tf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 11

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961

medgivas rätt att inrätta och driva de ifrågavarande butikerna och att meddela
härav föranledda föreskrifter. SAS yrkar å sin sida att försäljningstillstånd
meddelas flygbolaget.

Luftfarts styrelsen framhåller i sin skrivelse, att det för styrelsen är en
angelägenhet av största vikt att alla möjligheter att åstadkomma en förbättrad
ekonomi för statens flygplatser tillvaratages. I detta syfte har styrelsen
under senare år upplåtit mark och lokalutrymmen för bland annat flygverksamhetens
serviceföretag, restauranger och andra försäljningsställen
samt avgiftsbelagda åskådarterrasser. Intäkterna av denna affärsverksamhet
uppgår för närvarande till en icke obetydlig del av inkomsterna från de
större flygplatserna. Styrelsens intresse för att främja etablerandet och driften
av dessa affärsrörelser ingår, framhålles det, i en naturlig strävan att
låta de svenska trafikflygplatserna ge trafikanterna en fullgod service i olika
hänseenden. De svenska flygplatserna bör kunna uppvisa minst samma standard
som motsvarande utländska flygplatser. Det bör enligt styrelsen heller
icke bortses från att en viss konkurrens om trafiken förekommer mellan
olika flygplatser.

Luftfartsstyrelsen anmärker i övrigt att den ifrågavarande försäljningen
på Kastrup visat sig vara mycket uppskattad av resenärerna och ha ett stort
attraktionsvärde för flygplatsen. Styrelsen fortsätter.

Ett sådant arrangemang på de större internationella flygplatserna i Sverige
skulle — även med de begränsningar i hanteringens omfattning, som
torde bli nödvändiga — sannolikt bli en ganska lönande affär samt giva
dessa flygplatser möjlighet att på lika villkor konkurrera med utländska
flygplatser. Flygresenärer på väg från Sverige till utlandet skulle sålunda
beredas möjlighet att göra inköp av skattefria varor vid avresan från Sverige
eller under transituppehåll här och icke nödgas göra sina inköp på någon
utländsk flygplats, som de passera.

SAS erinrar i sin framställning om att den skattefria försäljningen på de
europeiska flygplatserna i samtliga fall drives i privat regi och att rörelsen
på Kastrup omhänderhas av SAS. Bolaget anför i övrigt.

Sedan flera år tillbaka bedriver SAS jämsides med rörelsen på Kastrups
flygplats tullfri försäljning av bland annat tobak och sprit ombord på flygplan
i utrikes trafik. Denna försäljning, som kommit att få allt större omfattning,
är synnerligen uppskattad av passagerarna. Emellertid kan icke
undvikas att med de allt kortare restiderna den i vissa fall inkräktar på den
service i övrigt, som vi skall lämna våra passagerare under flygningen. Det
skulle därför redan nu vara av stort värde om så stor del som möjligt av
dylik försäljning kunde förläggas till passagerarnas markuppehåll. Vi förfogar
över en rutinerad inköpsorganisation och har likaså rutin med provianteringsfrilager
och tullfria varor samt tillgång till kvalificerad personal.

Yttrandena

Generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och handelskamrarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö har samtliga tillstyrkt, att tax-free shops får inrättas

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961

5

på svenska flygplatser. Däremot anser kommerskollegium det vara tveksamt
om tillräckliga skäl föreligger för att sådana försäljningsställen skall
tillåtas. Sveriges köpmannaförbund har avstyrkt framställningarna.

Gcneraltullstyrelsen påpekar i sitt yttrande att frågan om tax-free shops
behandlats vid det nordiska tullmötet i Helsingfors 1960, varvid inrättandet
av dylika butiker i princip tillstyrkts, ehuru det förutsatts att vissa inskränkningar
föreskrives för försäljningen, motsvarande dem som för närvarande
gäller på Kastrup. Styrelsen erinrar också om att tullsamarbetsrådet
i Bryssel den 16 juni 1960 antagit en rekommendation rörande tax-free
shops. Rådet framhåller häri, att den försäljning av obeskattade varor till
resande som förekommer i olika länder medför viss risk för olovlig varuinförsel.
Rådet har därför rekommenderat, att sådana försäljningsställen anordnas
endast vid hamnar och flygplatser och att tull- och skattefria varor
där försäljes endast till personer, som avreser till utlandet med fartyg eller
luftfartyg.

För tullverkets del skulle, uttalar generaltullstyrelsen, ett inrättande av
tax-free shops på Arlanda, Bromma, Bulltofta och Torslanda flygplatser icke
medföra några olägenheter. Styrelsen räknar med att den erforderliga kontrollen
av rörelsen skall kunna äga rum huvudsakligen genom bokföringsgranskning.
Styrelsen erinrar i sammanhanget om förfarandet vid proviantering
till flygplan — för vilket ändamål särskilda proviantlokaler inrättats
på vissa flygplatser — och anför.

Intagande av gods i proviantlokal kan sägas utgöra en medelbar utförsel.
Detsamma torde få anses gälla beträffande gods, som intages i en tax-free
shop för att där försäljas endast till transitpassagerare och passagerare, som
tullklarerats för avresa till utlandet. Det må framhållas, att en transithall
för passagerare — där tax-free shop kommer att vara belägen — redan nu i
fråga om behandling av de resande betraktas såsom utrikes ort. Om det av
utrymmesskäl eller eljest skulle anses lämpligt att i proviantlokal upplagra
gods, som skall försäljas i tax-free shop, torde något hinder ej möta häremot.
överföringen av godset till tax-free shop skulle i så fall bli en motsvarighet
till överföringen från proviantlokal till flygkök.

Kontrollstijrelsen uttalar att styrelsen för sin del finner det naturligt, att
de svenska internationella flygplatserna i fråga om standard och service är
likvärdiga med motsvarande utländska. Försäljning av skattefria varor i
särskilda butiker innebär vidare enligt styrelsen en betydande rationaliseringsvinst
för flygbolagen, då dessa härigenom kan minska den tidskrävande,
delvis besvärliga och störande försäljningen av skattefria varor ombord
på flygplanen. Betydelsen härav har, påpekas det, ökat genom tillkomsten
av de snabba jetplanen. Dessutom vinnes genom nämnda butiker besparingar
genom minskad lagerhållning ombord på flygplanen. Den ifrågavarande
försäljningen är, framhåller styrelsen, självfallet också av betydelse
för vederbörande flygplats eller flygbolags ekonomi. Eftersom det här är
fråga om utlandspassagerare, som har möjlighet att göra inköp av skattefria
varor ombord på flygplanen eller i utländska transithallar och som, eu -

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961

dast om sådan möjlighet erbjuds i svenska transithallar, skulle förlägga inköpen
dit, torde enligt styrelsen generellt sett inga hinder ur nykterhetseller
beskattningspolitiska synpunkter föreligga mot bifall till framställningarna.

I likhet med kontrollstyrelsen anser Stockholms handelskammare, att det
är angeläget att de svenska flygplatserna erbjuder samma förmåner som
motsvarande utländska. Handelskammaren anför.

Konkurrensen om passagerarna blir allt hårdare, och även en sådan anordning
som en tax-free shop har sin betydelse ur attraktionssynpunkt. På
något längre sikt väntas transitotrafiken på svenska flygplatser komma att
öka, och flygplanen på våra egna långlinjer beräknas icke behöva mellanlanda
i annat skandinaviskt land. En sådan utveckling skulle ytterligare understryka
behovet av butiker av här ifrågavarande slag.

Kommerskollegium anser det för sin del vara tveksamt, om de skäl som
anförts för inrättande av tax-free shops är så vägande att anledning föreligger
att ändra gällande bestämmelser.

Även från Sveriges köpmannaförbunds sida anföres betänkligheter mot
inrättandet av tax-free shops. Förbundet anför.

I framställningarna åberopas i huvudsak tre skäl. Inrättandet av tax-free
shops skulle få en gynnsam inverkan på berörda flygplatsers ekonomiska
resultat. Vidare skulle de svenska flygplatserna komma i ett bättre konkurrensläge
i förhållande till de utländska. Till sist påpekas — i skrivelsen från
SAS — att de allt kortare flygtiderna begränsar möjligheterna till service
på flygplanen. Genom att överfljdta försäljningen av bl. a. sprit och tobak
till tax-free shops på flygplatserna skulle nämnda service underlättas.

Vad det förstnämnda skälet beträffar, synes det bygga på det resonemanget,
att övrig verksamhet på flygplatserna skulle kunna subventioneras
med överskott på den skattefria försäljningen av skattebelagda varor. Bortsett
ifrån att en sådan subventionering måste inge principiella betänkligheter,
är det knappast troligt, att försäljningsverksamheten skulle få eu sådan
omfattning, att överskottet på densamma skulle bli av väsentlig betydelse,
ens som subvention betraktad. — Vad den andra synpunkten beträffar,
synes det vara osannolikt, att konkurrensen mellan flygplatserna skulle
påverkas av en ur trafikhänseende så relativt ovidkommande faktor som
inrättande av tax-free shops. Det är väl ändå inte troligt, att trafikanterna
låter sina resrouter bestämmas av möjligheten att på den ena eller andra
flygplatsen företaga skattefria inköp av skattebelagda varor. — Vad till sist
servicesynpunkten beträffar, kan väl försäljningen av skattefria sprit- och
tobaksvaror, parfymer och chokladvaror näppeligen anses vara en service av
så väsentlig betydelse, att någon större hänsyn härtill förtjänar att tagas.

Enligt förbundets mening föreligger tvärtom skäl som bestämt talar mot
ett bifall till framställningarna. Bortsett från de konkurrenssynpunkter, vilka
skulle kunna anläggas av den reguljära detaljhandeln som måste tillämpa
priser inkluderande de olika varuskatterna, måste det — framhåller förbundet
— uppenbarligen anses ligga i statsmakternas intresse att varuskatt
verkligen uttages vid all försäljning av skattebelagda varor. I den mån det
finns viss verksamhet, som anses böra subventioneras av staten, bör detta
ske genom direkta beslut härom. Några skäl att gynna just de konsumen -

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1961

7

ter, som har tillfälle att göra inköp på trafikflygplatserna genom befrielse
från varubeskattning finns enligt förbundet icke.

Beträffande behovet av särskilda inskränkningar i rätten att försälja obeskattade
varor anföres i yttrandena i huvudsak följande.

Generaltullstyrelsen uttalar, att försäljning bör tillåtas endast till resande,
som avreser till utom nordiska länder. Det förutsättes härvid att
reglerna i detta avseende skall vara lika inom alla nordiska länder. Styrelsen
påpekar i sammanhanget, att på Kastrup försäljning ej får ske till resande,
destinerad till Finland, Norge eller Sverige eller till annan resande
med destination till flygplats, belägen på mindre avstånd än 300 kilometer
från Kastrup. Sistnämnda begränsning innebär, att resande till Hamburg ej
får göra avgiftsfria inköp.

Samma ståndpunkt intas av kontrollstyrelsen, som framhåller, att passagerarna
i lokaltrafiken mellan de skandinaviska länderna utgör ett speciellt
problem ur nykterhets- och beskattningspolitiska synpunkter. Styrelsen anför.

Vid försäljningen i den redan existerande skattefria butiken på Kastrup
har dessa resande undantagits från rätten att göra inköp av sådana varor.
Anledningen härtill har uppenbarligen varit, att man icke velat medverka
till att bereda ökade inköpsmöjligheter för skattefria varor i denna »närtrafik».
Sådana ökade inköpsmöjligheter skulle över huvud ej stå i god överensstämmelse
med de aktuella strävandena att begränsa den skattefria provianteringen
i den interslcandinaviska trafiken ■— bl. a. över Öresund —
respektive föreliggande förslag att utvidga resande nordbors rätt till tullfri
införsel av alkohol och tobak.

Även Stockholms handelskammare utgår från att försäljningen skall få
avse endast passagerare på resa till utomskandinaviska orter.

När det gäller varusortimentet uttalar generaltullstyrelsen, att
försäljningen tills vidare bör begränsas till rusdrycker och tobaksvaror.

Handelskammaren i Göteborg betonar, att sortimentet inte bör omfatta
andra varuslag än tobak, vin och sprit, samt anför följande.

I fråga om andra varor än tobak, vin och sprit föreligger, såvitt handelskammaren
kan finna, ej skäl av samma styrka som beträffande nyssnämnda
varor att nu införa någon skattefri försäljning. Även om skattefria butiker
av sådan art kunna förekomma i utlandet, har denna rörelse knappast
en sådan omfattning, att det nu är motiverat att även införa den vid de
svenska flygplatser som nämnts. I den mån butiksrörelse av denna art ändock
skulle komma att inrättas, bör under alla förhållanden möjligheter
lämnas den enskilda handeln att förvärva rätt att driva sådan rörelse.

Kontrollstyrelsen anser för sin del, att förutom alkohol och tobak även
andra jämförbara varor, såsom choklad och parfym, skulle kunna komma i
fråga.

Med hänsyn till att inköpsrätt torde tillkomma endast passagerare med
utom skandinaviskt resemål och då de skattefria inköpen bland flygresenärerna
erfarenhetsmässigt till alldeles övervägande del avser sprit och tobak

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1961

anser Stockholms handelskammare, att inrättandet av tax-free shops icke
skulle medföra någon sådan konkurrens med den reguljära detaljhandeln i
landet, som motiverar några på förhand uppställda begränsningar av sortimentet.

Frågan om inköpsrättens kvantitativa omfattning beröres endast av
generaltullstyrelsen, som anser att en resande bör få inköpa högst den kvantitet
som får införas tull- och skattefritt i destinationslandet.

I frågan huruvida luftfartsstyrelsen eller SAS bör få rätten att driv
a tax-free shops har alla remissinstanser som uttalat sig härom utom luftfartsstyrelsen
förordat att denna rätt skall meddelas flygbolaget.

Generaltullstyrelsen förklarar sig sålunda böjd att tillstyrka att tillstånd
lämnas SAS med hänsyn till önskvärdheten av att försäljningen till passagerare
— från tax-free shops eller ombord på flygplan — är samlad på sa få
händer som möjligt.

Stockholms handelskammare erinrar om att motsvarande försäljning på
Kastrups flygplats handhas av SAS och att företaget redan nu bedriver viss
försäljning ombord på flygplanen. Handelskammaren fortsätter.

Enligt vad handelskammaren erfarit drives icke på någon annan flygplats
i Europa butiker av här förevarande slag i statlig regi. Med allt beaktande
av strävandena att förbättra luftfartsverkets ekonomi kan handelskammaren
dock icke finna, att detta bör ske genom att luftfartsstyrelsen
engagerar sig i en för dess uppgifter så främmande verksamhet som butikshandel,
en verksamhet som för övrigt skulle föranleda att verkets hyresgäst
SAS finge se sina intäkter av den skattefria försäljningen på Kastrup
och på flygplanen minskade.

Kommerskollegium hävdar, att försäljningsrätten — om tax-free shops
anses böra inrättas — bör tillkomma SAS.

Enligt luftfartsstyrelsen bör det ankomma på styrelsen att — med beaktande
av de villkor, som kommer alt stadgas för försäljningen — själv avgöra
av vem verksamheten skall bedrivas. Styrelsen anför.

I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut huruvida ifrågavarande försäljning
får bedrivas, har luftfartsstyrelsen icke tagit ställning till vem som lämpligen
hör för styrelsens räkning handha själva rörelsen. I detta avseende kan
övervägas flera olika möjligheter samt kombinationer med annan affärsverksamhet
på flygplatserna. Därvid kan givetvis även SAS komma i fråga
som det organ, åt vilket den skattefria försäljningen bör anförtros. Det kan
emellertid även anföras skäl för att denna verksamhet bör drivas i verkets
egen regi.

SAS ifrågasätter, om luftfartsstyrelsen bör lämnas ensamrätt att driva
ifrågavarande försäljning. Bolaget anför bland annat följande.

Genom försäljningsverksamheten på Kastrups flygplats och ombord på
flygplanen samt över huvud genom den passagerarservice och restaurangverksamhet,
som SAS bedriver, har vår inköpsorganisation och övriga av
försäljningen berörda avdelningar inom företaget förvärvat en avsevärd rutin
och erfarenhet, när det gäller handhavandet av frågor rörande här åsyf -

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961 y

tade varor. För luftfartsstyrelsen innebure emellertid driften av dessa taxfree
shops en främmande verksamhet, för vilken styrelsen icke förfogar
över samma erfarenhet och resurser, som finnas tillgängliga inom SAS. Den
försäljning, som eventuellt kommer att bedrivas på de svenska flygplatserna,
kommer vidare att innebära en minskning i den av SAS bedrivna försäljningen
på Kastrups flygplats och ombord. SAS’ ekonomi är för närvarande
hårt ansträngd på grund av det omfattande investerings- och finansieringsprogram,
som föranletts av omställningen inför jetåldern. Varje intäktsbortfall
måste därför betraktas som mycket allvarligt.

Departementschefen

Framställningarna från luftfartsstyrelsen och SAS syftar till att möjliggöra
skattefri försäljning av vissa varor — främst tobaksvaror och rusdrycker
—- i särskilda butiker på flygplatserna vid Stockholm (Arlanda och
Bromma), Göteborg (Torslanda) och Malmö (Bulltofta).

Butiker av ifrågavarande slag, s. k. tax-free shops, förekommer numera
på det stora flertalet internationella flygplatser, däribland också Kastrup
i Köpenhamn. Försäljning av obeskattade varor på flygplatserna kan sålunda
sägas ha blivit en internationell kutym, och inrättandet av tax-free
shops på de svenska flygplatserna skulle i och för sig endast innebära att
passagerarna där skulle få samma service som utomlands. I detta sammanhang
kan också erinras om den försäljning av obeskattade varor som äger
rum ombord på trafikflygplanen till utlandet. Kontrollen över försäljningen
synes inte innebära några speciella problem. I likhet med de flesta remissinstanserna
vill jag därför inte motsätta mig att försäljning av obeskattade
varor i tax-free shops medgives.

Såväl i framställningarna från luftfartsstyrelsen och SAS som i remissyttrandena
har framhållits att rätten att inköpa varor i tax-free shops bör
inskränkas till passagerare med destinationsort i utomnordiska länder. Också
enligt min mening bör en sådan begränsning göras. Inköpsrätten bör sålunda
åtminstone tills vidare icke gälla passagerare till de nordiska grannländerna.
Vad beträffar varusortimentet bör detta i avbidan på närmare
erfarenheter omfatta endast tobaksvaror och rusdrycker. Försäljningen i
tax-free shops på de utländska flygplatserna har som regel inte heller utsträckts
till andra varuslag. Att i förevarande sammanhang föreskriva särskilda
kvantitativa begränsningar synes icke påkallat. Jag förutsätter därvid
att försäljningen bedrives så, att inköpsrätten inte utnyttjas för olovlig
varuinförsel i destinationslandet.

Rätten till försäljning på de svenska flygplatserna bör enligt min mening,
i vart fall tills vidare, tillkomma SAS.

I enlighet med vad nu anförts förordar jag att rätt till skattefri försäljning
medgives SAS på svenska flygplatser som har internationell trafik.

Vad angår den författningsmässiga utformningen synes de grundläggande
bestämmelserna i ämnet böra meddelas genom en särskild förordning.
Av denna bör till en början framgå att vad i särskilda författningar föreskrives
rörande försäljning och annat förfogande samt tull och skatt inte

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1961

skall gälla obeskattade varor som, i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar,
säljs i tax-free shops till flygpassagerare som avreser till utlandet. Detta innebär
bl. a. att rusdrycksförsäljningsförordningens bestämmelser inte lägger
hinder i vägen för försäljningen samt att provianteringsfrilager och liknande
kan oavsett nu gällande begränsningar anlitas för ändamålet. I anslutning
till nu nämnda stadganden bör i förordningen intagas en definition på
obeskattade varor, utformad på grundval av gällande tull- och skattetekniska
regler på området. Vidare bör utsägas, att varor, som levererats till tax-free
shops, vid tillämpning av bestämmelser om skatt å sådana varor skall anses
sålda för export och utförda ur riket. Härigenom klargöres att de särskilda
rättsverkningar, som enligt olika skatteförfattningar är anknutna till exportförsäljning
och utförsel, inträder vid leverans till tax-free shops. Skattskyldig
enligt skilda varuskatteförfattningar, t. ex. förordningen om allmän
varuskatt, äger sålunda i förekommande fall göra avdrag för varor som
levererats för försäljning varom nu är fråga. Slutligen bör i förordningen
intagas bemyndigande för generaltullstyrelsen att meddela erforderliga kontrollföreskrifter
med avseende på försäljningen och köparnas förfogande
över varorna. Lagen om straff för varusmuggling kan bli tillämplig om köpare
åsidosätter sådana föreskrifter. — Förordningen bör träda i kraft å
dag som Kungl. Maj :t bestämmer.

I de särskilda tillämpningsföreskrifter, som Kungl. Maj:t utfärdar med
stöd av förordningen, bör bestämmelser givas om den SAS tillkommande försäljningsrätten
samt om de flygplatser där tax-free shops får inrättas. Vidare
bör tillämpningsföreskrifterna innehålla bestämmelser om varusortiment
och destinationsorter.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå 1961 års riksdag att antaga ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning om försäljning av obeskattade
varor på tullflygplats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

601974 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag