Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1961

1

Nr 98

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg
till investeringsplanen för statens järnvägar.

(4:e avd.)

l:o) Anläggande av järnväg mellan Malmbanan och Svappavaara. I propositionen
nr 96 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—5, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 10 mars 1961) föreslagit
riksdagen att en godsjärnväg må anläggas på sträckan Malmbanan—
Svappavaara i huvudsaklig överensstämmelse med ett av järnvägsstyrelsen
framlagt förslag i frågan.

I propositionen lämnas inledningsvis (s. 2 och 3) vissa uppgifter rörande
den av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) planerade malmbrytningen
inom det s. k. Svappavaaraområdet i Norrbotten. Vidare lämnas
(s. 3 och 4) en redogörelse för den framställning som av järnvägsstyrelsen,
i skrivelse den 7 februari 1961 i anledning av den planerade malmbrytningen,
gjorts om anläggande av en godsjärnväg mellan Malmbanan och
Svappavaara.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

LKAB har beslutat anlägga ett nytt gruvfält inom det s. k. Svappavaaraområdet
ca 40 km ostsydost om Kiruna. Brytningen avses i första hand
skola koncentreras till järnmalmsfyndigheterna vid Leveäniemi. Den nya
gruvan, vilken kommer att bli en av de största i landet, innehåller malmtillgångar
vilka torde räcka flera generationer. Brytningen torde kunna
komma i gång under år 1964. Produktionen under första året beräknas
till ca 500 000 ton för att därefter successivt ökas till 3 milj. ton per år.
Investeringarna för gruvdriften uppskattas till minst 100 mkr under de
fem första åren.

En förutsättning för att den planerade brytningen skall komma till stånd
är att frågan om malmens transport från gruvområdet löses på ett tillfredsställande
sätt. Vid undersökningar har konstaterats att järnvägstransport
av malmen fram till Malmbanan ställer sig fördelaktigare än landsvägstransport.
Efter förhandlingar mellan SJ och LKAB har järnvägsstyrelsen
föreslagit anläggandet av eu ca 38 km lång järnväg från det planerade
gruvområdet fram till Malmbanan. Järnvägen skulle för SJ:s del komma
att draga en kostnad av 40 mkr i 1960 års penningvärde. LKAB:s kostnader
för bangård in. in. i Svappavaara beräknas till ca 3 mkr. Under förutsättning
att arbetena med järnvägen påbörjas sommaren 1961 beräknas
järnvägen vara färdigställd då brytningen påbörjas hösten 1964. Kostnaderna
skulle fördela sig med 5, 10, 15 respektive 10 mkr på budgetåren

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 saml. Nr 98

2

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1961

1961/62—1964/65. Den föreslagna järnvägen är med hänsyn till de intäkter,
som påräknas från malmtransporterna på sträckan, för SJ:s del företagsekonomiskt
fullt motiverad.

Jag tillstyrker, att en järnväg anlägges mellan Malmbanan och Svappavaara
i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag. Finansieringen
av projektet under budgetåret 1961/62 bör ske inom statens järnvägars
ordinarie investeringsram om 326 mkr. Därest riksdagen ej har
något att erinra däremot har jag för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t
att ett belopp av 5 mkr överföres från investeringsanslaget Bana och byggnader
till investeringsanslaget Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer.
I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag bör investeringsbeloppet avskrivas
med 10 % årligen.

Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört och förordat har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer
följaktligen,

att riksdagen må medgiva att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 10 mars 1961 föreslagits en godsjärnväg
må anläggas på sträckan Malmbanan—Svappavaara.

2:o) Ny tågfärja. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 5—11) föreslagit riksdagen
att järnvägsstyrelsen må bemyndigas att utlägga beställning å en ny
tågfärja.

I skrivelse den 16 februari 1961 har järnvägsstyrelsen hemställt om ett
anslag om 3 mkr för budgetåret 1961/62 till en ny tågfärja. En redogörelse
för framställningens närmare innebörd lämnas å s. 5—10 i propositionen.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

I sin framställning om investeringsanslag för budgetåret 1961/62 upptog
järnvägsstyrelsen ett belopp av 3 mkr för beställning av en ny tågfärja.
Vid anmälan av styrelsens äskanden i årets statsverksproposition
(bil. 28) uttalade jag, att jag inte var beredd att på grundval av det föreliggande
materialet ta ställning till förslaget om denna färja.

Järnvägsstyrelsen har numera inkommit med ytterligare material för
frågans bedömning. Behovet av en ny färja är i första ''hand föranlett av
att kapacitetsgränsen för överföring av godsvagnar på leden Trelleborg—
Sassnitz i stort sett är uppnådd, vilket tidvis lett till stockningar av järnvägsvagnar,
särskilt på den svenska sidan. Deutsche Reichsbahn avser visserligen
att — sannolikt med början år 1963 — under viss del av året sätta
in en ny, stor färja på leden. Om den nu förutsebara trafikökningen på
leden fortsätter är dock detta kapacitetstillskott icke till fyllest, utan ytterligare
överföringskapacitet måste tillkomma snarast möjligt för att
transportefterfrågan på denna färjled skall kunna tillgodoses.

Dessutom föreligger för den av SJ drivna färjleden Malmö—Köpenhamn
ett behov att hålla en tillfredsställande reserv för den tid den ordinarie
färjan är på varv och för inträdande störningar på linjerna Trelleborg—Sassnitz
och Hälsingborg—Helsingör. Detta reservbehov gör sig
starkare gällande allteftersom trafiken ökar.

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1961

3

Järnvägsstyrelsen anser, att för enbart leden Trelleborg—Sassnitz en ny
storfärja av samma typ som »Trelleborg» skulle vara att föredra. Kostnaderna
för en sådan färja har uppskattats till 30 mkr. En sådan färja utlöser
emellertid behov av ett nytt och dyrbart färjläge i Trelleborg. Med
hänsyn härtill och till behovet av ökad kapacitetsreserv för linjen Malmö—
Köpenhamn är järnvägsstyrelsen närmast böjd för att förorda en något
mindre färja, som uppskattats kosta ca 25 mkr. Det slutliga ställningstagandet
till frågan om färjans storlek anser järnvägsstyrelsen böra bero på
utgången av förhandlingar, som styrelsen skall föra med de Danske Statsbaner
och Deutsche Reichsbahn.

För egen del vill jag framhålla, att färjtrafiken på ifrågavarande leder
tillgodoser för landets näringsliv viktiga transportbehov. Dessutom är det
för SJ:s ekonomi av stor betydelse att järnvägens färjtransporter kan skötas
på ett tillfredsställande sätt. Betydelsen ligger till väsentlig del i den
trafik, som färjrörelsen tillför järnvägens landsträckor. Enligt min mening
har järnvägsstyrelsen anfört bärande skäl för att en ny tågfärja bör anskaffas.
Jag tillstyrker därför, att styrelsen bemyndigas att lägga ut beställning
» på en ny färja. Bemyndigandet bör omfatta en färja av den typ, för vilken
järnvägsstyrelsen angivit kostnaden till 25 mkr. Därest förhandlingarna
med grannförvaltningarna skulle leda till att en större färja bör byggas,
förutsätter jag att ärendet på nytt underställes Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning med hänsyn till de för dagen icke överblickbara investeringar
i ett nytt färjläge, som en sådan färja för med sig.

Någon ökning av investeringsramen för SJ under budgetåret 1961/62 i anledning
härav bör enligt min mening ej vidtagas, utan projektet torde för
nästa budgetår böra finansieras genom att anslaget Rullande materiel och
sjöfartsmateriel förstärkes med erforderligt belopp från dispositionsanslaget.

Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva att järnvägsstyrelsen i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 10 mars 1961 förordats må bemyndigas
utlägga beställning å en ny tågfärja.

Stockholm den 5 maj 1961

På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG

4

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1961

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman,
Holmqvist, Per Jacobsson, Bengtson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson,
Mårtensson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Almgren, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Johansson i
Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, fröken Karlsson, fru Holmberg och
herr Nelander.

Reservation

vid punkten 2 (Ny tågfärja) av herr Nelander.

IDUN8 TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SI
104428