8
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
Nr 92
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till industriell verksamhet i Töre kommun jämte
i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 81 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 10 mars 1961, föreslagit
riksdagen att dels till Förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag för
budgetåret 1961/62 under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa
ett investeringsanslag av 862 000 kronor, dels till Bidrag till Törefors
aktiebolag för budgetåret 1961/62 under driftbudgeten, tionde huvudtiteln,
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, dels till Lån till Törefors
aktiebolag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under kapitalbudgeten,
fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor, dels ock till Lån till Törefors aktiebolag för budgetåret
1961/62 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson m. fl. (I: 581) och den andra inom andra kammaren
av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (II: 692), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av förenämnda proposition måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om en kartläggning av näringslivets betingelser i Norrbottens
län, bl. a. mot bakgrunden av den väntade befolkningsutvecklingen,
som kan tjäna till ledning för en ekonomiskt lönande och differentierad näringsverksamhet
och underlätta förebyggande och avhjälpande av kriser av
den art som nu uppstått i Töre,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svärd (I: 583) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman
m. fl. (II: 694), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels avslå bl. a. förevarande
proposition, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Aktiebolaget
Statens skogsindustrier måtte anmodas utreda förutsättningarna för
produktion i egen regi av mineralullsplattor i Töre kommun och i andra
hand möjligheterna att omplacera arbetskraften vid Törefors sågverk till
andra arbetsplatser i Norrbotten,
dels en inom första kammaren av herr Helmer Persson väckt motion (I:
582), vari hemställts, att riksdagen måtte, med i övrigt bifall till proposilio
-
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961 9
nen, besluta att Törefors aktiebolag ombildas till Aktiebolaget Statens metallindustrier
med huvuduppgift att i Norrbotten bygga upp en allsidig verkstadsindustri,
dels ock en inom andra kammaren av herr Rydén väckt motion (II: 693),
vari hemställts, dels att riksdagen beviljar Företagareföreningen i Norrbottens
län ett belopp på 1 milj. kronor, som av föreningen må användas till stimulerande
av företagsamheten i Töre kommun, samt att långivningen sker
till en räntesats som med 1/2 % understiger den av företagareföreningen
annars tillämpade, dels att riksdagen beslutar uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna
att i möjligaste mån ordna arbetsmöjligheter för de inom
Töre kommun bosatta friställda arbetarna vid Norrbottens järnverk och att
resekostnaderna mellan bostadsorten Töre och Lulea bekostas med statsmedel,
dels att riksdagen beslutar uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna
att i övrigt söka finna lämpliga former för flyttningsbidrag och engångsersättningar
samt för att förtidspensionera de äldsta anställda vid Aktiebolaget
Törefors vid en avveckling av detta företag, dels ock att riksdagen
avslår förevarande proposition.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 692,
II: 694, I: 582 samt II: 693.
Departementschefen har anfört följande.
»På många håll i nordligaste Sverige föreligger svårigheter att bereda stadigvarande
sysselsättning åt befolkningen. Näringslivets utveckling och
därmed försörjningsmöjligheterna har — trots stora insatser särskilt inom
den statliga sektorn — inte hållit jämna steg med befolkningens tillväxt
i de arbetsföra åldrarna. Följden härav är, trots avsevärd utflyttning, en
omfattande kronisk arbetslöshet. Det allmännas kostnader för bekämpade
av denna arbetslöshet är varje år betydande.
En ort, som i särskilt hög grad drabbats av dessa sysselsättningssvårigheter,
är Töre kommun i Norrbottens län. Trots att under senare år en
betydande utflyttning ägt rum, varigenom kommunens invånarantal gått
avsevärt tillbaka, har arbetsmarknadsläget varit synnerligen bekymmersamt.
En särskild anledning härtill är att för några år sedan den dominerande
industrien i kommunen, det då privatägda Törefors aktiebolag,
nödgades nedlägga sin verksamhet, i vilken i medeltal årligen sysselsattes
omkring 220 arbetare. Läget blev för kommunen så ansträngt, att särskilda
åtgärder ansågs nödvändiga. Efter förslag av en av chefen för socialdepartementet
tillkallad sakkunnigkommitté, Töreutredningen, vidtogs en rad
åtgärder för att motverka sysselsättningssvårigheterna. Bl. a. förmåddes
Aktiebolaget Statens skogsindustrier att förvärva samtliga aktier i Törefors
aktiebolag. Till detta förvärv knöts förhoppningen att det statliga företaget
skulle kunna fortsätta den skogsindustriella verksamheten i Töre i eu omfattning
som ur arbetsmarknad ssynpunkt tedde sig önskvärd.
Aktiebolaget Statens skogsindustrier har efter övertagandet av Törefors
aktiebolag drivit det till sistnämnda bolag hörande sågverket i viss om
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
fattning; f. n. sysselsattes vid sågverket inemot 50 arbetare. Det har emellertid
visat sig svårt att förse Törefors sågverk med erforderlig kvantitet
sågtimmer samtidigt som även behovet av dylikt sågtimmer vid det statliga
skogsindustribolagets andra sågverk i detta område — Karlsborg, Båtskärsnäs
och Seskarö — maste tillgodoses för att driften där skulle kunna upprätthållas
på ett ekonomiskt sätt. Efter hand har konstaterats, att en tillräcklig
sågtimmertillförsel trots stora ansträngningar inte i längden kan
vidmakthallas. Under framhållande härav samt av att sågverksanläggningen
i Törefors är omodern och försliten har bolaget 1959 nödgats varsla om
att driften där måste nedläggas. Genom extraordinära åtgärder, däribland
timmerleveranser från domänverket från avverkningar vid sidan av ordinarie
avverkningsprogram, har dock sågningen hittills kunnat hållas i gång.
Aktiebolaget Statens skogsindustriers bedömning av möjligheterna att
på längre sikt upprätthålla sågverksdriften vid Törefors synes mig realistisk.
Den för bolaget normalt tillgängliga sågtimmerkvantiteten torde vara
för liten för att säkerställa ekonomisk drift vid bolagets samtliga sågverk i
övre Norrland. De extraordinära åtgärder som vidtagits för att öka sågtimmertillförseln
medför, enligt domänverkets uppfattning, olägenheter
bl. a. ur skogshushållningssynpunkt. Att ordna virkesför sörj ningen på detta
sätt innebär onekligen också merkostnader för bolaget. Om hänsyn tas
även till de företagsekonomiska förhållandena anser jag liksom bolagsstyrelsen
att driften vid Törefors sågverk förr eller senare måste nedläggas.
Som jag framhöll i årets statsverksproposition (X ht, s. 18—19), har
jag emellertid inte kunnat godtaga, att sågverksdriften i Töre upphör innan
någon annan industriell verksamhet av motsvarande omfattning kommer
till stånd i kommunen. Som skäl för mitt ställningstagande åberopade jag
den synnerligen ogynnsamma arbetsmarknadssituation, som uppstått i
löre genom nedläggandet av det privata bolagets verksamhet och som sedan
dess knappast undergått någon förbättring. Med den arbetsmarknadssituation,
som f. n. råder i Töre kommun och som närmare belysts i arbetsmarknadsstyrelsens
yttrande, måste man enligt min mening uppställa den
minimimålsättningen att arbetslösheten och behovet av beredskapsarbeten
icke får ökas genom ytterligare inskränkning av den industriella verksamheten
i kommunen. Vid bedömningen av lönsamheten i förekommande industriella
projekt och möjligheterna alt förränta däri investerat kapital
bör hänsyn även tas till de kostnader för samhället som är förenade med
sysselsättning i beredskapsarbeten. Statliga stödåtgärder av olika slag har
också på förslag av Töreutredningen vidtagits för att utvidga enskilda förelag
i löreoinradet. Dessa åtgärder har dock inte medfört det ur sysselsättningssynpunkt
önskade resultatet. Sedermera undersökta projekt avsedda
att genomföras i enskild regi har inte heller kunnat förverkligas. Ej
heller har Aktiebolaget Statens skogsindustrier kunnat finna att rimliga
ekonomiska förutsättningar föreligger för att återupptaga skogsindustrien
verksamhet i Töre.
Det ar mot denna bakgrund som man inom Aktiebolaget Statens skogs -
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961 11
industrier på min anmodan undersökt olika möjligheter att i Töre kommun
taga upp ny industriell verksamhet i stället för sågverksdriften. Som ett resultat
av undersökningarna föreligger nu en promemoria om ett projekt,
som anses ha rimliga ekonomiska förutsättningar, nämligen produktion av
mineralullsplattor. Det rör sig här om en förhållandevis ny produkt, som i
Sverige framkommit endast i ringa omfattning men för vilken intresset synes
vara stigande. I promemorian framläggs en plan för en anläggning med
en produktionskapacitet av ca 7 000 ton eller inemot 2 000 000 m mineralullplattor
per år. Vid produktionen beräknas 55 arbetare samt arbetsledare
och kontorspersonal få sysselsättning, d. v. s. en något större arbetsstyrka
än den som f. n. sysselsättes vid sågverksdriften.
För den projekterade tillverkningen kan vissa delar av nuvarande anläggning
i Törefors utnyttjas. Erforderlig upprustning, som avses skola utföras
i en första etapp av anläggningsarbetet, beräknas draga en kostnad av
ca 1,0 milj. kronor. Efter upprustningen skall en försökstillverkning äga
rum med inköpt mineralull som utgångsmateriel. Härigenom skall erfarenhet
vinnas om det lämpligaste produktionsförfarandet och personalen
successivt tränas för tillverkningen. För försökstillverkningen bexäknas en
nettokostnad av minst 0,3 milj. kronor. Sedan de produktionstekniska förutsättningarna
blivit bättre klarlagda avses utbyggnaden skola fullföljas
med ytterligare maskininvesteringar och upprustningsarbeten för en beräknad
kostnad av ca 2,5 milj. kronor. Erforderligt rörelsekapital vid full
drift uppskattas till ca 0,7 milj. kronor. Det totala kapitalbehovet uppgår
alltså enligt beräkningarna till omkring (1,0 + 0,3 + 2,5 -j- 0,7 =) 4,5 milj.
kronor. Av detta belopp kan enligt promemorian 0,7 milj. kronor erhållas
genom reglering av Törefors aktiebolags kontofordran på Aktiebolaget Statens
skogsindustrier. Återstoden eller 3,8 milj. kronor förutsättes skola
täckas genom medelsanvisning av staten.
Enligt en i promemorian åberopad beräkning — som uppgives grundad
på försiktiga bedömningar — finns det trots viss osäkerhet förutsättningar
för ett under rådande förhållanden godtagbart ekonomiskt resultat av verksamheten.
I detta sammanhang bör framhållas, att jag tagit del av de mera detaljerade
kalkyler, som utförts inom bolaget, och att jag i huMidsak inte haft
något att erinra mot desamma. Ett offentliggörande av beräkningarna i
vidare mån än som skett i promemorian skulle kunna medföra risker för
försämrade konkurrensbetingelser för den planerade verksamheten och bör
därför enligt min mening inte ske. Riksdagens vederbörande utskott bör
dock på lämpligt sätt få del av ifrågavarande kalkyler.
Även om de i promemorian angivna ekonomiska förutsättningarna för
tillverkningen av mineralullsplattor vid Törefors ger uttryck för viss optimism,
bör man inte bortse från riskerna för att verksamheten utvecklar
sig i mindre gynnsam riktning. Åtskilliga faktorer är så osäkra att man enligt
min mening inte heller kan utesluta förlustrisker. Marknadsläget för
den ifrågasatta produkten är inte mera ingående undersökt och de tek
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
niska betingelserna måste ytterligare klarläggas genom försökstillverkning.
Vidare får beaktas, att en fabrik i Törefors redan av geografiska skäl befinner
sig i ett förhållandevis ogynnsamt konkurrensläge.
Bedömningen av de i promemorian framlagda planerna torde emellertid
som jag förut antytt få ske ur vidare synpunkter än enbart företagsekonomiska.
Tidigare har i flera sammanhang erinrats om den tunga börda
som den kvarstående arbetslösheten utgör för kommunen. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i sitt remissyttrande framlagt aktuella siffror rörande sysselsättningsläget
i kommunen, som ytterligare understryker hur allvarligt läget
är. Länsstyrelsen betecknar situationen även på kort sikt såsom helt
ohållbar. Nedlägges sågverket i Törefors — något som på sikt synes oundvikligt
— kommer arbetslöshetsbördan, om effektiva motåtgärder ej vidtages,
att ökas ytterligare. Det bör i sammanhanget också nämnas att arbetarna
vid Törefors sågverk till stor del är bundna till hemorten genom
innehav av fastigheter eller av åldersskäl. — Såväl länsstyrelsen i Norrbottens
län som arbetsmarknadsstyrelsen har starkt tillstyrkt det framlagda
projektet.
Det risktagande, som ett genomförande av det i promemorian framlagda
projektet innebär, framstår även enligt min mening såsom fullt försvarligt
mot den nyss tecknade bakgrunden. Jag förordar därför att åtgärder vidtages
för att projektet skall komma till utförande. Detta ställningstagande
är givetvis betingat av att icke några oväntade tekniska hinder för produktionen
uppkommer. Jag förutsätter sålunda att resultaten av försöksdriften
blir sådana att projektets tekniska och marknadsmässiga bärkraft väsentligen
bekräftas.
I promemorian förutsättes, att den nya verksamheten skall bedrivas av
Törefors aktiebolag, som f. n. är ett dotterbolag till Aktiebolaget Statens
skogsindustrier. Sistnämnda bolag har åtagit sig att svara för uppbyggnadsarbetet
under ett första skede men samtidigt framhållit som sin uppfattning,
att Törefors aktiebolag bör avskiljas från Aktiebolaget Statens
skogsindustrier och bli ett av staten direkt ägt bolag. Länsstyrelsen anser
det emellertid vara bäst att Törefors aktiebolag kvarstår som ett dotterbolag
och pekar därvid på de avsevärda fördelar som ett nära tekniskt och
kommersiellt samarbete mellan de båda bolagen skulle innebära; bl. a.
framhålles att Törefors aktiebolag bör få del av erfarenheterna från mineralulIstillverkningen
vid Laxå bruk, som äges av moderbolaget.
Med hänsyn till de särskilda förhållanden av arbetsmarknadspolitisk natur
som föreligger i detta fall finner jag det motiverat att ägaransvaret för
den nya verksamheten i Törefors och därmed det direkta risktagandet överföres
på staten. Jag biträder sålunda bolagets förslag i denna del. En utgångspunkt
för detta ställningstagande är emellertid att klara garantier skapas
för att Aktiebolaget Statens skogsindustrier även på längre sikt lämnar
Törefors aktiebolag det tekniska och kommersiella bistånd, som länsstjrrelsen
åsyftar. Aktiebolaget Statens skogsindustrier bör också erhålla viss
representation i styrelsen för Törefors aktiebolag. De närmare grunderna
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
13
för samarbetet mellan bolagen torde böra fastläggas i särskilt avtal. Med
den föreslagna ordningen följer att Aktiebolaget Statens skogsindustrier
bör få tillgodoräkna sig skälig ersättning för sina tjänster till Törefors aktiebolag.
Jag har inte något att erinra mot att ersättningen till Aktiebolaget Statens
skogsindustrier för aktierna i Törefors aktiebolag bestämmes till ett
belopp motsvarande vad det förstnämnda bolaget erlagt för aktierna, eller
i avrundat tal 862 000 kronor. Beloppet i fråga, av vilket 850 000 kronor
skall användas för reglering av ett till Aktiebolaget Statens skogsindustrier
lämnat statligt lån, torde böra anvisas för budgetåret 1961/62 under kapitalbudgeten,
fonden för statens aktier.
Vad härefter angår den i promemorian förutsatta medelsanvisningen till
investeringar m. m. för den planerade produktionen, sammanlagt 3,8 milj.
kronor, får jag först erinra om att minst 0,3 milj. kronor avses för täckning
av nettokostnaden för viss försökstillverkning. Denna kostnad kommer att
belasta Törefors aktiebolag innan någon egentlig tillverkning för försäljning
kan upptagas. Med hänsyn härtill finner jag det rimligt att ifrågavarande
belopp tillföres bolaget som bidrag till verksamhetens igångsättande
utan återbetalningsskyldighet. Beloppet bör i enlighet härmed anvisas
å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret 1961/62. Återstoden
av de erforderliga medlen, eller 3,5 milj. kronor, torde böra anvisas
å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd att såsom lån i mån av
behov tillföras bolaget. Med hänsyn till ändamålet med medelsanvisningen
torde bolaget tills vidare vara befriat från skyldighet att erlägga ränta och
amortering å lån från anslaget. Därest den tänkta produktionen planenligt
kan genomföras torde frågan om den lämpliga strukturen av kapitalförsörjningen
för Törefors aktiebolag framdeles få tas upp till nytt övervägande.
Som framgår av promemorian är avsikten att Aktiebolaget Statens skogsindustrier
skall påbörja upprustningsarbetet vid Törefors så snart beslut
fattats om att avlåta proposition i ämnet. Bolaget är även berett att förskottera
erforderliga medel utöver den förut nämnda avräkningsskulden å
ca 700 000 kronor till Törefors aktiebolag. Därvid förutsättes, att förskottet
skall återbetalas av anslagsmedel, som senare kan komma att anvisas till
Törefors aktiebolag. Med hänsyn till önskvärdheten av att de erforderliga
förberedelserna för den nya verksamheten påbörjas snarast möjligt och
därefter bedrives i skyndsam takt har jag intet att erinra mot detta arrangemang.
För att nedbringa den belastning som härigenom kan uppkomma
på Aktiebolaget Statens skogsindustriers likvidilet föreslår jag,
alt de medel, som erfordras för den första etappen av upprustningsarbetet
vid Törefors, eller 1,0 milj. kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Återstoden av de erforderliga medlen, eller 2,5
milj. kronor, torde böra anvisas för budgetåret 1961/62.»
14
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
Utskottet. I propositionen lämnas en redogörelse för de sysselsättningssvårigheter,
som Tore kommun under senare år haft att dragas med, och
för de åtgärder, som från statsmakternas sida vidtagits för att komma till
rätta med problemen. I sammanhanget erinras om att Aktiebolaget Statens
skogsindustrier (ASSI) år 1954 övertog aktierna i det tidigare privatägda
Törefors aktiebolag, som drev skogsinduslriell rörelse inom kommunen och
som vid tidpunkten i fråga stod inför nödvändigheten att avveckla verksamheten.
På grund av svårigheter med att bl. a. förse Törebolaget med erforderligt
sågtimmer har Statens skogsindustrier nu sett sig föranlåtet att
varsla om nedläggelse av driften. Enligt departementschefen har det dock —
med tanke på det redan tryckta arbetsmarknadsläget — icke ansetts godtagbart,
att sågverksdriften — som sysselsätter ca 50 man — upphör, innan
någon annan industriell verksamhet av motsvarande omfattning kommer till
stånd i kommunen. Verkställda utredningar ha resulterat i förslag om ett
projekt, som anses ha rimliga ekonomiska förutsättningar, nämligen produktion
av mineralullsplattor. För genomförandet av projektet äskas dels
investeringsanslag å tillhopa 3,5 miljoner kronor, dels ett reservationsanslag
å 300 000 kronor. Vidare föreslås, att Törefors aktiebolag övertages av staten
direkt och att investeringsanslag å 862 000 kronor anvisas till förvärv
av Statens skogsindustriers aktier i bolaget. Av sistnämnda belopp skola
850 000 kronor avräknas mot en statens fordran hos Statens skogsindustrier.
I motionerna I: 583 och II: 694 samt II: 693 avstyrkes propositionen. I de
båda förstnämnda motionerna framhålles, att först i den mån mera ingående
utredningar av Statens skogsindustrier skulle stärka tilltron till det nya projektet,
bör detta komma till utförande. I sådant fall bör dock den ifrågavarande
produktionen icke ske inom ramen för ett fristående statligt bolag
utan i anslutning till Statens skogsindustriers verksamhet. För det fall det
efter förnyade utredningar icke skulle visa sig möjligt att bereda arbetskraften
vid Töreanläggningen fortsatt sysselsättning inom kommunen, bör det
ankomma på Statens skogsindustrier att i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna
undersöka möjligheterna att erbjuda den friställda personalen
anställning vid dess övriga företag. I motionen II: 693 — som enligt vad
nyss nämnts även avstyrker propositionen — föreslås, att riksdagen beviljar
företagareföreningen i Norrbottens län ett belopp på 1 miljon kronor att
användas till stimulerande av företagsamheten i Töre kommun. I övrigt förordas,
att arbetsmarknadsmyndigheterna få i uppdrag att överväga olika
möjligheter att genom rese- och flyttningsersättningar m. m. få den friställda
arbetskraften omplacerad.
Ulskottel finner för sin del i likhet med departementschefen, att hänsyn
måste tagas till de särskilda arbetsmarknadsproblem, som råda i Norrbotten.
Såvitt angår Töre kommun sammanhänger det tryckta arbetsmarknadsläget
nära med de omfattande permitteringar av arbetskraft, vilka Törebolaget
tvingats till i samband med tidigare inskränkning av dess verksamhet.
Åtgärder böra därför vidtagas för att förhindra den ytterligare skärpning av
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
15
läget, som ett totalt nedläggande av driften vid företaget skulle innebära,
fcn rimlig ståndpunkt synes vara, att sågverksdriften vid detta icke avvecklas
förrän de anställda kunnat beredas annan lämplig sysselsättning. I propositionen
bär framlagts ett projekt — tillverkning av mineralullsplattor —
som i jämförelse med andra tänkbara produktionsalternativ ansetts erbjuda
de största förutsättningarna för en lönsam drift. Mot projektet kan visserligen
anföras, att produktionsbetingelserna och marknadsförhållandena ännu
icke slutligt klarlagts. Utskottet har dock vid sina överväganden av vad
som inhämtats om projektet funnit tillräcklig grund för afl tillstyrka dess
genomförande. Häri ligger eu bedömning, att rimliga förutsättningar för
ekonomisk drift kunna anses föreligga men att förlustrisker icke kunna uteslutas.
Ett visst risktagande anser utskottet dock försvarligt med hänsyn
till de ekonomiska insatser från det allmännas sida, som en skärpning av
sysselsättningsläget skulle medföra.
Vad angår departementschefens förslag att Statens skogsindustriers ägaransvar
i samband med omläggningen överföres direkt på staten, har utskottet
icke något att erinra. Härför talar redan det skälet, att den nya tillverkningen
icke har någon mera direkt anknytning till Statens skogsindustriers
produktionsprogram i Norrbotten, som har en rent skogsindustriell inriktning.
För en sådan ordning talar också den arbetsmarknadspolitiska bakgrunden
till projektet. En utgångspunkt för utskottets ställningstagande —
lika väl som för departementschefens — är dock, att Statens skogsindustrier
även i fortsättningen ger Töre tekniskt och kommersiellt stöd. Garantier
härför böra skapas i annan ordning än genom den nära ekonomiska anknytning
till Statens skogsindustrier, som förordats i motionerna 1:585
och II: 694.
Vad angår de yrkanden, som i den förenämnda motionen II: 693 gjorts i
fråga om arbetsmarknadsmyndigheternas medverkan till en lösning av sysselsättningsläget
i Töre, vill utskottet erinra om de ansträngningar, som från
dessas sida redan nedlagts på att komma till rätta med problemen. Det må i
sammanhanget nämnas, att under åren 1953—1960 nettoutflyttningen utgjorde,
i runt tal, 700 personer. Utskottet har anledning räkna med alt arbetsmarknadsstyrelsen
även i fortsättningen utan någon riksdagens åtgärd
kommer att vidtaga de åtgärder och framlägga de förslag, som förhållandena
påkalla. De fortsatta övervägandena komma naturligt att innefatta möjligheterna
att omplacera friställd arbetskraft. I samma motion har även
påyrkats särskild medelstilldelning till företagareföreningen i Norrbottens
lan för alt stimulera företagsamheten i Töre. I anslutning härtill vill utskottet
i forsta hand erinra om de möjligheter till ekonomiskt stöd, som den nya
malmfonden erbjuder. Det må även erinras om att det vid behandlingen under
de senaste åren av anslaget till hantverks- och industrilånefonden förutsalts’
aU en dcl av de avsatta medlen skall hållas i beredskap och användas
for lan i sådana fall, då detta är en lämplig åtgärd för alt motverka sysselsättningssvårigheter.
Vad sålunda i det föregående anförts innebär, att utskottet anser sig böra
16
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
i sin helhet avstyrka de nämnda motionerna I: 583 och II: 694 samt II. 693.
Vad härefter angår motionerna 1:581 och 11:692, vari begärts en kartläggning
av näringslivets betingelser i Norrbottens län, som kan tjäna till
ledning för planeringen av en ekonomiskt lönande och differentierad näringsverksamhet
i länet, vill utskottet erinra om den betydande utredningsverksamhet,
som under senare år pågått och alltjämt pågår i sådant syfte.
Här må erinras om malmutredningen för Norrbotten samt Tornedalsutiedningen,
vidare om de utredningar, som på senare tid verkställts inom länsstyrelsen
angående de skogsindustriella utvecklingsmöjligheterna. Nämnas
må i sammanhanget även den av landstinget tillsatta näringskommittén, som
har till främsta uppgift att överväga inlandets problem. Genom denna utredningsapparat
synes en tillfredsställande successiv kartläggning av länets
näringsbetingelser komma till stånd.
Utskottet finner emellertid önskvärt, att, när väsentligt underlag härför
föreligger, en sammanställning göres av de slutsatser, till vilka avslutade och
pågående utredningar kommit, i vad avser de i motionerna I: 581 och II: 692
berörda förhållandena. En dylik sammanställning kan även i viss mån lörbättra
utgångsläget för en målmedveten och förutseende arbetsmarknadsoch
näringspolitik i övre Norrland. Efter vad utskottet sålunda uttalat torde
någon särskild skrivelse härom till Kungl. Maj :t likväl icke vara erforderlig.
Slutligen avstyrkes motionen I: 582 rörande Törebolagets omvandling till
en allsidig verkstadsindustri.
Utskottet hemställer,
I. att motionen I: 582 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 583 och II: 694 samt
II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Förvärv av
aktierna i Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62 under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av
862 000 kronor;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:583 och 11:694 samt
II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 583 och II: 694 samt
II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
1) till Lån till Törefors aktiebolag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
2) till Lån till Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62
under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
17
V. att motionerna 1:581 och 11:692 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
VI. att motionerna I: 583 och II: 694, i vad de avser skrivelse
till Ivungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
VII. att motionen II: 693, i vad den icke behandlats under
II.—IV., icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel
Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist Bengtson, Ragnar Bergh,
Rikard Svensson och Lundström; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Ståhl, fru LewénEliasson,
Wedén, Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Johansson i Norrköping,
Gustafsson i Uddevalla, Heckscher och Löfroth.
Reservationer
1) av herr Bergh, som ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 16 slutar med »samt II: 693», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»För att den investering, varom här är fråga, verkligen skall åstadkomma
avsedd nytta och ej om några år efterföljas av en ny besvikelse för
berörda bygd och dess befolkning, erfordras en noggrann undersökning om
vilken produktion, som kan förväntas bli mest lönsam. Det synes i detta sammanhang
böra understrykas, att, vare sig det gäller statlig eller enskild
ekonomisk företagsamhet, denna i längden kan uppehållas endast om den är
lönande. Av propositionen liksom av vad utskottet i övrigt inhämtat framgår
emellertid, att lönsamheten av den i propositionen föreslagna produktionen,
framställning av mineralullsplattor, är mycket oviss. Någotsånär säkra
uppgifter om produktionskostnaden saknas, och icke heller äro avsättningsmöjligheterna
kända. Vad som föreslås är i realiteten ett experiment såväl
tekniskt som ekonomiskt, och det föreslås komma till utförande i en bygd
med många tidigare industriella besvikelser.
18
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
Enligt utskottets mening bör riksdagen därför icke besluta om vilken produkt
som skall framställas utan i stället hänskjuta frågan därom till ytterligare
överväganden.
I detta sammanhang erinrar utskottet om kommerskollegiets remissyttrande
den 12 september 1960 rörande ett annat och på enskild väg tillkommet
uppslag till rekonstruktion av industrien i Törefors, som enligt kollegiets
uttalande kunde varå förtjänt av vidare prövning. Det gällde därvid
framställning av träplattor enligt en finsk metod, en produkt som även i
vårt land fått en stigande avsättning. Mot detta uppslag har invänts, att
framställningen av eu sådan produkt skulle medföra ökade anspråk på den
skogsindustriella råvarubasen. Även förutsatt att denna vore knapp, kan en
sådan invändning icke gärna tillerkännas avgörande värde, alldenstund av
tillgänglig råvara givetvis den mest lönsamma produkten bör framställas.
Enligt utskottets mening bör följaktligen även nyssnämnda uppslag bli föremål
för en opartisk sakkunnig prövning, innan produktionsinriktningen fastställes.
Vad därefter beträffar frågan om företagsformen har utskottet uppmärksammat,
att Statens skogsindustrier visserligen efter anmodan framlagt förslag
om en rekonstruktion av industrien i Törefors och därvid stannat vid
att förorda tillverkning av mineralullsplattor men samtidigt uttalat sig för
att Törefors aktiebolag, som nu är ett dotterföretag till ASSI, skulle återgå
till att bli ett självständigt bolag. ASSI vill sålunda frånsäga sig ansvaret för
den av företaget självt föreslagna produktionen, dock att bolaget utlovar
tekniskt bistånd tills vidare och att ombesörja försäljningen. Mot bakgrunden
av motiveringarna för ASSI:s tillkomst och dess investeringspolitik i
Norrbotten — utskottet syftar därvid främst på snedbelastningen av produktionsinriktningen
— ter sig denna passivitet anmärkningsvärd. Skulle rekonstruktionen
av industrien i Törefors ske genom enskild företagsamhet,
vore eu avveckling av ASSI:s engagemang naturlig. Men så länge det är fråga
om eu statlig företagsamhet, tala enligt utskottets mening övervägande skäl
för att Töreforsbolagets karaktär av dotterbolag till ASSI bibehålies. Det bör
i detta sammanhang uppmärksammas, att Töreforsbolagets överförande till
ASSI som dotterbolag avsågs innebära en uppgift för ASSI att åstadkomma
en lönsam produktion i Törefors.
Samtidigt som denna uppgift kvarstår olöst ha under årens lopp genom
insatser av bl. a. arbetsmarknadsmyndigheterna betydande statliga medel investerats
i Töre kommun, varigenom tillkomsten av en förhållandevis modern
samhällsbildning främjats. Skulle en framgångsrik rekonstruktion av
industrien därstädes utebli och bygden till följd därav ytterligare avfolkas,
måste dessa investeringar i viss mån betraktas som felaktiga. Denna omständighet
talar också för att jämte ASSI det allmänna har ett särskilt ansvar
för att bygdens näringsliv bringas på fötter.
Sammanfattningsvis vill utskottet sålunda uttala, att innan en rekonstruktion
sker av industrien i Törefors ytterligare överväganden göres om den
ekonomiskt fördelaktigaste produktionen därstädes, att dessa överväganden
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
19
sker med utgångspunkt från att den nya verksamheten skall bedrivas i
ASSI:s regi, därest det icke befinnes fördelaktigare ur företagsekonomisk
och följaktligen även sysselsättningssynpunkt att aktierna i Töreforsbolaget
försäljas till enskild företagare, och att staten, vilken företagsform som än
väljes, i huvudsaklig överensstämmelse med vad därom i propositionen
föreslagits, lämnar ekonomisk medverkan. Det förutsättes därvid, att intill
dess de kompletterande utredningarna verkställts, verksamheten vid Törefors
genom ASSI:s försorg uppehälles i ungefär samma omfattning som
för närvarande.
I enlighet härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag med avseende
å anvisande av investeringsanslag av 3,5 miljoner kronor, varav 1
miljon kronor å tilläggsstat för budgetåret 1960/61, och 2,5 miljoner kronor
för budgetåret 1961/62. Ifrågavarande båda anslag böra icke ställas till Töreforsbolagets
förfogande förrän förordade kompletterande utredningar verkställts
och av Kungl. Maj:t befunnits tillfredsställande. Däremot avstyrker
utskottet det för nästa budgetår äskade investeringsanslaget av 862 000 kronor
till Förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag. Det av Kungl. Maj:t för
nämnda budgetår äskade reservationsanslaget av 300 000 kronor till Bidrag
till Törefors aktiebolag, vilket anslag avser försöksverksamhet, bör avse
även de av utskottet i det föregående förordade kompletterande utredningarna
och alltså rubriceras Bidrag till Törefors aktiebolag för kompletterande
utredningar och försöksverksamhet.»
dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 583
och II: 694 samt II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel till
förvärv av aktier i Törefors aktiebolag;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:583 och 11:694 samt II:
693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
Törefors aktiebolag för kompletterande utredningar och försöksverksamhet
för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor;
VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 583 och
II: 694, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om ytterligare utredning rörande lämplig produktion i
Törefors;»
2) av fröken Andersson, herrar Staxäng, Ståhl och Ileckscher, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 16 slutar med »samt II: 693», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Ulskottel är väl medvetet om att näringslivet och speciellt industrien i
Norrland befinner sig i ett sämre läge än i andra delar av landet. På grund
20
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
av det hårda klimatet och de långa avstånden måste företagen i Norrland i
många fall räkna med större investerings- och driftkostnader än på andra
håll liksom också högre kostnader för försäljning och för avsättning utanför
den lokala marknaden. Ä andra sidan står det klart att om höjningen av levnadsstandarden
i Norrland skall kunna hålla jämn takt med välståndsutvecklingen
i övriga delar av landet så måste kravet på ett effektivt utnyttjande
av tillgängliga resurser i fråga om arbetskraft, råvaror och maskiner upprätthållas
med särskild styrka för Norrlands del. Utskottet vill också erinra
om att en ekonomisk politik som har till uppgift att främja en allmän välståndsökning
inte kan garantera arbetstagarna oavbruten sysselsättning med
samma arbetsuppgifter, inom samma ort och i samma företag, lika litet som
en sådan politik kan garantera ett företag att få fortsätta sin verksamhet
oavsett hur marknads- och konkurrensförhållanden växlar. Strukturella sysselsättningsproblem
bör, vare sig de sammanhänger med den nuvarande
handelspolitiska utvecklingen eller med andra omständigheter, lösas inom
ramen för en rörlighetsfrämjande arbetsmarknadspolitik, vilken som hjälpmedel
utnyttjar olika former av rörelsestimulanser. Genom subventioner av
olika slag till förmån för vissa företag kan däremot inte åstadkommas en optimal
ökning av produktionen och välståndet.
Enligt utskottets uppfattning måste även det projekt — tillverkning av mineralull
och inineralullsplattor -—- som upptagits i propositionen bedömas
med utgångspunkt från nyss angivna synpunkter. Av departementschefens
förslag liksom av vad utskottet i övrigt inhämtat framgår att projektet är
riskfyllt. Tillfredsställande uppgifter om produktionskostnaderna saknas. De
tekniska betingelserna för produktionen är oklara, och marknadsläget för
de nya produkterna är inte mera ingående undersökt. Från kommunens egen
synpunkt kan det inte anses tillfredsställande att man nu återigen med statliga
subventioner sätter i gång en verksamhet som mot bakgrund av de bristfälliga
utredningarna löper stor risk att bli en ny besvikelse för berörda
bygd och dess befolkning.
Med hänsyn till vad här anförts kan utskottet inte tillstyrka alt del framlagda
förslaget lägges till grund för riksdagens beslut. Först i den mån mera
ingående utredningar skulle stärka tilltron till det nya projektet bör det enligt
utskottets mening komma till utförande. Dessa utredningar bör verkställas
av Statens skogsindustrier. Bildandet av ett nytt statligt bolag erfordras
inte för den nya tillverkningen. Både tekniska och kommersiella skäl
talar enligt utskottets uppfattning för att den föreslagna tillverkningen bör,
om den kommer till stånd, ske inom ramen för ASSI:s ordinarie produktion.
För den händelse det skulle visa sig omöjligt för ASSI att bereda arbetsstyrkan
vid sågverket sysselsättning inom kommunen, bör det ankomma på
bolaget att i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna undersöka möjligheterna
att erbjuda personalen anställning vid bolagets övriga företag.
Det finns nämligen enligt utskottets uppfattning ingen anledning att i fråga
om Töre kommun frångå den rörlighetsfrämjande arbetsmarknadspolitik
som ovan berörts. Med hänsyn till omständigheterna i detta fall kan emeller
-
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961
21
tid utöver de former av rörelsestimulans som för närvarande utgår särskilda
åtgärder visa sig nödvändiga. Skulle det sålunda i 1 öre eller i dess närhet
dyka upp praktiska möjligheter att igångsätta industriell verksamhet av
mer lönande och för de anställda på längre sikt säkrare art, bör det ankomma
på statsmakterna att på olika sätt främja tillkomsten därav.
I enlighet med motionerna I: 583 och II: 694 avstyrker utskottet således
Kungl. Maj :ts förslag och förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställer, att frågan om upptagande av produktion av mineralullsplatlor i
Töre kommun överlämnas till ASSI för ny utredning, med utgångspunkt från
att den nya verksamheten skall drivas i bolagets egen regi. För den händelse
ASSI därvid skulle finna, att sådan produktion icke bör komma till stånd
utan en omplacering av arbetskraften vid sågverket till andra arbetsplatser
bör ske, bör det ankomma på bolaget att i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna
ange vilka åtgärder som erfordras från statsmakternas sida
för att underlätta omflyttningen.»
dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 583 och
11:694 samt 11:693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till förvärv
av aktier i Törefors aktiebolag;
III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 583 och
II: 694 samt II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till bidrag
till Törefors aktiebolag;
IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 583
och 11:694 samt 11:693, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga,
1) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 till lån
till Törefors aktiebolag;
2) avslå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel för
budgetåret 1961/62 till lån till Törefors aktiebolag;
VI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:583
och II: 694, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier måtte anmodas
utreda förutsättningarna för produktion i egen regi
av mineralullsplattor i Töre kommun och, i andra hand,
möjligheterna att omplacera arbetskraften vid Törefors sågverk
till andra arbetsplatser i Norrbotten;»
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610598