Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Utskottet får hänvisa till vad chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen
nr 1 under åttonde huvudtiteln inledningsvis (s. 1—6 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1961) anfört rörande ändrad litteraindelning m. m. under huvudtiteln och
vissa huvuddrag i huvudtitelns utveckling ävensom till departementschefens
sammanfattning av utgiftsförslagen för budgetåret 1961/62 (s. 6—12).
Utskottet övergår härefter till att redovisa sina ställningstaganden till
Kungl. Maj:ts i samma huvudtitel framställda förslag m. m.

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 13 och 14) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock
till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 2 305 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar
— följande.

1) beräknande av medel för uppflyttning av en tjänst som förste kansli sekreterare

i Ao 23 till byrådirektörstjänst i Ao 26 (akademibyrån, internationella
ärenden), .

2) beräknande av medel för uppflyttning av en kontoristtjänst i Ae 9 till
kansliskrivartjänst i Ae 10 samt av två kontorsbiträdestjänster i reglerad
befordringsgång till kanslibiträdestjänster i Ae 7,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 8

2 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

3) uppräkning av anslagsposten till ersättning till expertis och tillfällig
arbetskraft med 106 000 kronor till 260 000 kronor,

4) beräknande av medel för anställande av ett kanslibiträde i Ae 7 och ett
kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (nu arvoden från departementets
kommittéanslag),

5) extraordinariesättning av en för närvarande inrättad kanslibiträdestjänst
i Ag 7.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 407 000 kronor,
därav automatiska utgiftsförändringar 269 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majrts under förevarande punkt
framställda förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen......... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 883 000

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslags vis

................................... 1 800

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis....................... 260 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 621 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 460 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 28 200

Summa kronor 2 305 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 305 000
kronor.

2:°) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kung!. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 14 och 15), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
141 000 kronor.

3

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 15), vilket innebär en anslagsminskning
med 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 700 000 kronor.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
4, s. 15), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

Allmänna kultur- och bildningsändamål

Arkiv, bibliotek, museer m. m.

5:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s.
34—38) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes
av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1961/62, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 887 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hedblom (I: 311) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde
Widemar och fru Lidman-Frostenson (II: 384), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte vid sin behandling av förevarande anslag för budgetåret
1961/62 besluta, att de vid biblioteket befintliga två tjänsterna som expeditionsbiträde
skall uppflyttas till samma lönegrad som motsvarande tjänster
vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Göteborg;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Helén och Zetterberg väckt
motion (II: 295), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna att en personlig e.o. bibliotekarietjänst må inrättas
vid kungl. biblioteket för biblioteksassistenten Erik Eriksson från den tidigaste
tidpunkt Kungl. Maj:t finner möjlig.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 384 och II: 295.

Över motionen II: 295 har i vederbörlig ordning infordrats yttranden av
statskontoret, riksbibliotekarien och statens lönenämnd.

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961
Statskontoret har avgivit följande yttrande.

Statskontoret kan givetvis icke bedöma Erikssons duglighet men vill rent
allmänt framhålla, att ämbetsverket icke har något att erinra mot att en
befattningshavare med sadana kvalifikationer, som angivits i motionen, erhåller
en tjänst i 19 lönegraden. Därvid synes det emellertid ligga närmast
till hands, att vederbörande, med frångående av eljest gällande kompetensvillkor
förordnas å en ledigbliven tjänst. Skulle denna utväg icke visa sig
framkomlig och en personlig tjänst övervägas, synes emellertid antalet
högre befattningar hos kungl. biblioteket därigenom icke böra få utökas.
Det torde få ankomma på riksbibliotekarien att i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1962/63 redogöra för läget i nämnda avseende och framlägga
förslag till frågans lösande.

Mot bakgrunden av detta ställningstagande får statskontoret föreslå, att
förevarande motion icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Riksbibliotekarien har anfört bland annat följande.

De av motionärerna lämnade sakuppgifterna rörande e. o. biblioteksassistenten
^Erik Eriksson och hans verksamhet vid Kungl. biblioteket äro
genomgående korrekta liksom också den allmänna värdesättningen av den
kvalificerade arten av hans arbetsuppgifter. Erikssons insatser i fråga om
rådgivning och vägledning för forskare i deras biblioteksarbete äro så välkända
icke endast i Stockholm utan också på en råd andra orter, där vetenskapligt
arbete bedrives, att referenser i stor mängd skulle kunna åberopas.
Genom sin långvariga och av ett brinnande intresse präglade tjänstgöring
vid biblioteket har Eriksson blivit en oumbärlig medlem av personalen. Som
få andra äger han en^ djupgående förtrogenhet med främst bibliotekets
svenska samlingar, i fråga om vilka han ständigt anlitas som expert. Det
skulle vara önskvärt ur bibliotekets och den forskande allmänhetens synpunkt
att hans tjänstgöring helt skulle kunna inriktas på de områden där
han är nära nog oersättlig. Biblioteksledningen delar motionärernas uppfattning
att det vore i högsta grad önskvärt att han samtidigt kunde få en
lönegradsplacering som i någon mån motsvarade den högt kvalificerade
arten av hans arbete. Eriksson är en ytterst ovanlig företrädare för den
personalkategori, som icke har annan skolutbildning än folkskolans men
som genom egen duglighet och självstudier uppnått kvalifikationer som
möjliggöra dessa funktioner inom ramen för biblioteksarbetet. En premiering
av hans betydelsefulla insatser skulle utan tvekan också vara stimulerande
för hela den förtjänstfulla personalkategori ur vilken han utgått.

Statens lönenämnd har anfört följande.

Huruvida Erikssons kompetens sakligt sett motsvarar vad som enligt
gällande föreskrifter kräves för erhållande av e.o. bibliotekarietjänst eller
amanuenstjänst vid kungl. biblioteket undandrar sig statens lönenämnds
bedömande. Därest så anses vara fallet, bör han enligt lönenämndens mening
medgivas dispens från kravet på akademisk examen för att kunna
komma i fråga för eventuellt ledigblivande tjänst vid biblioteket.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär
— förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. i huvudsak följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 5

1) kanslibiträde i Ae 7 med halvtidstjänstgöring för bibliotekets centrala
administration,

2) telefonist i reglerad befordringsgång från och med den 1 januari 1962,

3) vaktmästare i Ae 7 vid biblioteket för nattbevakning m. m. med sam tidig

indragning av ett under icke-ordinarieposten beräknat belopp för
nattvaktsgöromål, _ ,

4) indragning av två biblioteksbiträdestjänster i Ag 9, nu tillialligt medgivna
för katalogväsendets omläggning, _ .

5) ökning av medelsanvisningen till katalogiserings- och bmdnmgsarbeten
med 1 700 kronor,

6) anvisande under en särskild arvodespost av 1 200 kronor till arvode åt
en organisationsföredragande,

7) beräknande av medel för en kamrerare i Ao 17 i stället för en kontorsskrivare
i Ao 13 vid centrala administrationen.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag en anslagshöjning
med 189 000 kronor.

Utskottet. De i motionerna I: 311 och II: 384 avsedda, vid kungl. biblioteket
förefintliga två tjänsterna som expeditionsbiträde är redan nu placerade
i samma lönegrad (lgr 9) som motsvarande, vid årets riksdag (SU
1961: 57, p. 9 och 19; rskr nr 179) beslutade expeditionsbiträdestjänster vid
universitetsbiblioteken i Uppsala och Göteborg. Vid sådant förhållande
torde motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vad angår förslaget i motionen II: 295 om att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t skulle uttala sig för inrättande vid kungl. biblioteket .av en
personlig e. o. bibliotekarietjänst för biblioteksassistenten Erik Eriksson
från den tidigaste tidpunkt Kungl. Maj:t finner möjligt får utskottet framhålla
följande.

Utskottet har mot bakgrunden av vad i ärendet blivit upplyst om Erikssons
kvalifikationer för sin del icke något att erinra mot att Eriksson medgives
dispens från kravet på akademisk examen för erhållande av tjänst i
den av motionärerna angivna lönegraden 19. Därvid synes främst antingen
den lösningen böra väljas, att Eriksson, som statskontoret och statens lönenämnd
i sina yttranden över motionen angivit, förordnas på ledigblivande
tjänst vid biblioteket, eller att han erhåller en personlig tjänst i lönegrad
Ae 19, varvid den av honom innehavda tjänsten som e. o. biblioteksassistent
samtidigt härmed bör vakantsättas. Det torde böra ankomma på riksbibliotekarien
att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 framlägga det
förslag till frågans lösning, som må kunna befinnas påkallat. På grund av
vad utskottet sålunda anfört saknas enligt utskottets mening anledning för
riksdagen att — såsom i motionen yrkats — till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse
i ärendet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag och hemställer,

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 514 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 935 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 407 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 29 000

Summa kronor 1 887 000

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 887 000 kronor;

II. att motionerna I: 311 och II: 384 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen II: 295 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Kyrkliga ändamål

6:°) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. Kungl. Maj:t har
(punkt 101, s. 137 och 138) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska
ekumeniska nämnden för budgetåret 1961/62 anvisa samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår eller 25 000 kronor.

Under ifrågavarande rubrik har från och med budgetåret 1951/52 anvisats
ett anslag till svenska ekumeniska nämnden, avsett såsom bidrag till
bestridande av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd. Anslaget var
under budgetaren 1951/55 uppfört med 20 000 kronor och har från och
med budgetåret 1955/56 höjts till 25 000 kronor.

Förslaget om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår innebär, att
departementschefen icke tillstyrkt förslag från nämnden om ett med 3 750
kronor förhöjt bidrag till Sveriges avgift till Kyrkornas världsråd. Nämnden
har såsom motiv för sitt förslag åberopat att årsavgiften till Kyrkornas

7

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

världsråd från och med 19G0 höjts med 15 procent. Den föreslagna höjningen
av statsbidraget motsvarade detta procenttal.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hedblom m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av herr
Neländer m.jl. (11:82), har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
anslaget till svenska ekumeniska nämnden till gäldande av den svenska
andelen av årsavgiften till Kyrkornas världsråd uppräknas med 3 750
kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande torde få hänvisas
till motionen I: 68.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från statskontoret, som anfört följande.

Det i motionerna berörda spörsmålet om storleken av bidraget till svenska
ekumeniska nämnden var föremål för särskild uppmärksamhet redan
vid 1960 års riksdag på grund av då väckta motioner. I det den 15 mars
1960 dagtecknade utlåtandet nr 40 (s. 17) anförde statsutskottet, _att^ utskottet,
ehuru vissa skäl talade för en höjning av bidragsanslaget, i dåvarande
läge likväl hade funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Motionärernas
hemställan om höjning av bidraget med 3 750 kronor pa grund av
höjd årsavgift till kyrkornas världsråd avstyrktes således. Riksdagen föl]de
utskottet (skr. 25/3, nr 124).

Såsom framhållits i de vid innevarande års riksdag väckta motionerna,
biföll emellertid 1960 års riksdag sedermera (skr. 24/5, nr 294) Kungl.
Maj ds förslag beträffande förstärkning med 5 000 kronor av det till
Lutherska världsförbundets svenska sektion från kyrkofonden utgående
anslaget å 30 000 kronor till bidrag till årsavgift till världsförbundet.

Till bidrag till den årliga medlemsavgiften för angivna nämnd och sektion
i respektive internationella sammanslutning utgå således nu enligt
riksdagens beslut 25 000 kronor från anslag å riksstaten respektive 35 000
kronor från kvrkofonden. Årsavgifterna torde för närvarande uppgå till i
runt tal 52 700 kronor respektive 100 000 kronor. Förenämnda bidragsanslag
möjliggöra således en täckning av nuvarande årsavgift med drygt
47 procent för ekumeniska nämnden och med 35 procent för Lutherska
världsförbundets svenska sektion. Det till nämnden utgående bidraget till
medlemskapet i kyrkornas världsråd är således proportionellt sett vida
större än det till sektionen. Det undandrager sig statskontorets bedömande,
huruvida en sådan differens kan vara motiverad. Erinras må emellertid, att
då bidragsanslag första gången beviljades nämnden och sektionen (SU
1951: 8, s. 15 ff.; rskr 1951: 8 respektive prop. nr 57 år 1954, s. 16 och 17),
dessa bidrag fastställdes till 20 000 kronor för dem vardera, oaktat medlemsavgifterna
i de internationella organisationerna voro olika.

Det är mot bakgrunden härav som statskontoret i sina utlåtanden över
framställningar från såväl nämnden som sektionen om anslagshöjning på
grund av höjd medlemsavgift ansett sig böra förorda en förstärkning i proportion
till (len ökning, som skett av medlemsavgiften i fråga. Sett ur denna
synpunkt finnes icke anledning till erinran mot ett tillmötesgående av motionärernas
hemställan. En förstärkning av anslaget till nämnden i samma

8 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

utsträckning som medgivits för sektionen skulle emellertid innebära en
anslagshöjning med i runt tal 1 700 kronor. Det kan ifrågasättas, om icke
spörsmålet om bidrag till medlemsavgift till berörda internationella sammanslutningar
bör prövas i ett sammanhang.

Utskottet finner sig i anslutning till vad statskontoret uttalat i sitt yttrande
över motionerna I: 68 och II: 82 böra förorda, att förevarande bidragsanslag
av 25 000 kronor för nästa budgetår höj’es proportionsvis lika
mycket, som den av riksdagen ar 1960 medgivna höjningen av kyrkofondsanslaget
till Lutherska världsförbundets svenska sektion. Beloppet torde
emellertid av anslagstekniska skäl böra avrundas uppåt till 2 000 kronor.
Utskottet förutsätter härjämte, att eventuella framställningar till Kungl.
Maj:t om höjningar av de till nämnden och sektionen utgående bidragen till
årsavgifter till Kyrkornas världsråd respektive Lutherska världsförbundet i
fortsättningen i görligaste mån prövas enligt likformiga grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 68 och II: 82, till Bidrag till svenska
ekumeniska nämnden för budgetåret 1961/62 anvisa ett
anslag av 27 000 kronor.

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

7:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 102,
s. 139—149) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 254 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyström
och Hedström (I: 415) och den andra inom andra kammaren av fru Jäderberg
och herr Lassinantti (II: 474), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att folkhögskoleinspektörens befattning ändras från arvodestjänst
till extra ordinarie tjänst.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen I: 415.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt — innebärande en anslagshöjning
med 780 000 kronor — avser, förutom automatiska utgifts -

9

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

förändringar, huvudsakligen följande ändringar av skolöverstyrelsens personalorganisation
m. m.:

1) utbyte av fyra tjänster som amanuens/byråsekreterare mot kanslisttjänster
i reglerad befordringsgång,

2) inrättande av en arvodesbefattning med beltidstjänstgöring för konsulent
för audivisuella hjälpmedel,

3) uppräkning av anslagsposten till arvoden till experter och tillfällig personal
med 18 000 kronor för konsulentverksamhet i barnavård och
vävning,

4) inrättande av en kontoristtjänst i Ae 9,

5) anvisande av medel för ytterligare en konsulent i yrkesvägledning,

6) fortsatt dubblering av två undervisningsrådstjänster,

7) utbyte av två kansliskrivartjänster i Ao 10 respektive Ae 10 samt en
kontoristtjänst i Ae 9 mot kanslisttjänster i reglerad befordringsgång,

8) ökad medelstilldelning till konsulentverksamheten för undervisning av
synsvaga och hörselsvaga barn,

9) beräknande av medel för uppflyttning av tryckeriföreståndartjänsten
från Ag 10 till Ae 11.

Skolöverstyrelsen har härutöver bland annat framlagt förslag om ändring
av folkhögskolinspektörens befattning från arvodestjänst till tjänst i Be 1,
vilket förslag icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.

Vidkommande det i motionerna I: 415 och II: 474 gjorda yrkandet om
extraordinariesättning av folkhögskolinspektörens befattning far utskottet
anföra följande. Folkhögskolinspektören åtnjuter nu arvode motsvarande
löneklass 29, varför en extraordinariesättning i närmast motsvarande lönegrad
skulle innebära placering i lönegrad Be 1. Da departementschefen icke
biträtt skolöverstyrelsens förslag om folkbildningsrotelns omvandling till
avdelning, skulle vid ifrågavarande extraordinariesättning den situationen
uppkomma, att inspektören skulle erhålla samma löneställning som rotelchefen.
Utskottet, som visserligen finner skäl tala för att möjligheter skapas
för kontinuitet på denna inspektörsbefattning, är dock icke berett tillstyrka
bifall till det i motionerna framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 415 och II: 474,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för skolöverstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/G2:

10

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961
Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 1 844 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........... 668 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis....................... 98 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 306 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 255 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 83 000

Summa kronor 6 254 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 254 000 kronor.

8:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 103, s. 149—151), vilket innebär en anslagshöjning med
4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 965 000
kronor.

9:o) Skolöverstyrelsen: Anslag till upplysningsfilm angående rökningens
skadeverkningar m. m. I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Schött m. fl. (I: 326) och den andra
inom andra kammaren av herr Rimmerfors m. fl. (II: 400) har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att för ifrågavarande ändamål anslå följande
belopp, att förvaltas av skolöverstyrelsen, nämligen för framställning av en
upplysningsfilm för åldersstadiet 10—12 år jämte kompletterande stillfilm
om rökningens skadeverkningar 90 000 kronor, för framställande av en
folder i anslutning till filmen 30 000 kronor samt för gratis avvänjningskur
för cirka 200 elever i storstädernas skolor 25 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionen II: 400.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har uppmärksamhet fästs vid
tobaksbrukets allt snabbare utbredning bland barn och ungdom. Motionärerna
har understrukit, att den medicinska expertisen ser denna utveckling
som en allvarlig samhällsfara. Enligt motionärerna bör ett fortsatt
intensifierat upplysningsarbete vid våra skolor komma till stånd rörande
tobaksbrukets skadeverkningar. I detta syfte föreslår motionärerna vidtagande
av vissa i motionerna närmare preciserade åtgärder och anvisande
av statsanslag för ändamålet. Även utskottet finner det synnerligen ange -

11

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

läget att mot rökningen bedrives en effektiv propaganda bland ungdom i
olika åldrar. I vad avser skolungdomen förutsätter utskottet, att vederbörande
ansvariga skolmyndigheter vidtager de åtgärder i förevarande
hänseende, som står dessa myndigheter till buds och i övrigt må befinnas
lämpliga och ändamålsenliga. Utskottet har emellertid icke blivit övertygat
om att de av motionärerna angivna utvägarna skulle leda till åsyftat resultat,
varför utskottet icke ansett sig böra biträda de i motionerna framställda
förslagen.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 326 och II: 400 icke må av riksdagen
bifallas.

10:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 104, s. 151—161) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för överstyrelsen
för yrkesutbildning, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
överstyrelsen för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1961/62, dels ock till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar
för budgetåret 1961 /62 anvisa ett förslagsanslag av 4 534 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Thorsten
Larsson och Ernst Olsson (I: 413) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset m.jl. (11:478), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av förevarande punkt måtte biträda av överstyrelsen
för yrkesutbildning gjord framställning om inrättande av två konsulenttjänster
i Ae 23 för inspektions- och rådgivningsverksamhet vid inbyggda
skolor och företagsskolor och att anslagsposten Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Avlöningar i anledning härav uppföres med ett belopp av
4 590 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 478.

Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en anslagshöjning med 817 400
kronor — avser förutom automatiska utgiftsförändringar huvudsakligen
följande ändringar av överstyrelsens personalorganisation m. m.:

1) ordinariesättning av kamrerartjänsten,

2) beräknande av medel för omändring av en förste byråingenjörstjänst i
Ag 23 till en förste konsulenttjänst i Ag 24,

3) inrättande av en byråingenjörstjänst i Ae 19,

4) inrättande av två konsulenttjänster i Ae 23,

5) inrättande av fyra assistenttjänster i Ae 17,

6) inrättande av tre assistenttjänster i Ae 12,

7) inrättande av fyra adjunktstjänster i Ao 23,

8) inrättande av cn kanslisttjänst i reglerad bcfordringsgång,

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

9) inrättande av en kanslibiträdestjänst i Ae 7,

10) inrättande av fem skriv- och kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång,

11) inrättande av två amanuenstjänster i reglerad befordringsgång,

12) uppräkning av anslagsposten till arvoden till experter och tillfällig personal
m. m. med 50 000 kronor.

Ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagt förslag om inrättande
av två konsulenttjänster i Ae 23 vid överstyrelsens verkstadsskolesektion
har departementschefen icke tillstyrkt.

Över motionerna 1:413 och 11:478 har statsutskottet i vederbörlig ordning
inhämtat yttranden från överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret
och arbetsmarknadens yrkesråd.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.

. Då motionärernas^ förslag helt sammanfaller med vad överstyrelsen i petitaframsjällningen
år 1960 föreslagit, får överstyrelsen hemställa att riksdagen
måtte bifalla förevarande motion. Överstyrelsen tillåter sig härvid
att hänvisa till vad den anfört i den åberopade petitaskrivelsen. Överstyrelsen
vill endast tillägga, att det enligt sakens natur är nödvändigt att öka
mspektionsorganisationen i takt med att de förevarande skolorna bygges
ut. Därest företagen erhåller ökat stöd i form av råd och anvisningar från
verkets tjänstemän, kommer företagarnas intresse för yrkesutbildningen
utan tvivel att stimuleras. Man kan med stor sannolikhet vänta, att de i
ökad utsträckning kommer att anordna yrkesutbildning i de former här beröres,
ett förhallande som framstar som nödvändigt om samhället snabbt
skall kunna anpassa skolorganisationen med hänsyn till det stora behovet
av yrkesutbildning.

Statskontoret har i sitt yttrande avstyrkt bifall till motionerna med följande
motivering.

Statskontoret får erinra om att i årets statsverksproposition vederbörande
departementschef framhöll att frågan om yrkesutbildningens centrala ledning
alltjämt befunne sig under utredning. Departementschefen fann det
emellertid nödvändigt att överstyrelsens för yrkesutbildning personalresurser
nu väsentligt förstärktes och har också förordat, att överstyrelsens anspråk
på personalförstärkningar i betydande utsträckning skall tillgodoses.
I motionerna har enligt^ statskontorets uppfattning icke anförts några skäl,
som motivera ett frångående av den av departementschefen gjorda avvägningen
rörande personalökningar från och med budgetåret 1961/62.

Arbetsmarknadens yrkesråd har avgivit följande yttrande.

De motiv, som motionärerna anför för ett bifall till de två av Överstyrelsen
för yrkesutbildning föreslagna konsulentbefattningarna i Ae 23, anser
yrkesrådet sakliga och tungt vägande. Det måste från samhällsekonomisk
synpunkt vara angeläget att söka utveckla och bredda den avsevärt mindre
kostsamma yrkesutbildningen i de inbyggda skolorna och företagsskolorna.
För att emellertid utbildningens kvalitet i dessa skoltyper ska kunna hållas
på en tillfredsställande nivå, det gäller framför allt de inbyggda skolorna,

13

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

fordras att överstyrelsen för yrkesutbildning får resurser att bland annat
tillgodogöra sig och vidarebefordra det material, som framställs inom de
olika branschorganisationerna. Vi vill i detta sammanhang framhalla att det
föreliggande förslaget icke kan anses som en definitiv lösning pa den betydelsefulla
frågan om stödet till yrkesutbildningen i näringslivet. För att en
tillfredsställande samverkan skall kunna ske mellan näringslivorganisationernas
utbildningsorgan och det statliga tillsynsverket, är den föreslagna
förstärkningen av överstyrelsen att anse som ett minimum.

Yrkesrådet tillstyrker sålunda enhälligt motionärernas förslag att Kungl.
Maj:t måtte bevilja medel för avlönande av de två ifrågavarande konsulentbefattningarna
i Ae 23.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl.
Maj:ts förslag under förevarande punkt en väsentlig förstärkning av överstyrelsens
för yrkesutbildning personalresurser. Med hänsyn till den snabba
utbyggnaden av landets yrkesskolväsen hälsar utskottet denna personalförstärkning
med tillfredsställelse.

Det i motionerna I: 413 och II: 478 gjorda yrkandet om inrättande av
två konsulenttjänster i Ae 23 för inspektions- och rådgivningsverksamhet
vid inbyggda skolor och företagsskolor överensstämmer med ett av överstyrelsen
framlagt förslag, som departementschefen icke biträtt.

Ifrågavarande skolor visade en glädjande utveckling under 1950-talet.
Enligt utskottets mening är det av vikt, att dessa skolor i så stor utsträckning
som möjligt får det stöd, som inspektion och rådgivning från centralt
eller regionalt håll kan utgöra, för att utbildningens kvalitet skall hållas på
en tillfredsställande nivå. Då någon institution för inspektions- och rådgivningsverksamhet
på länsplanet ännu icke finnes tillskapad, synes åtminstone
för närvarande denna verksamhet böra åvila det centrala ämbetsverket.
Utskottet, som med hänsyn till den redan föreslagna ökningen av överstyrelsens
personal icke finner sig böra för nästa budgetår tillstyrka ytterligare
personalförstärkning, förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på förevarande spörsmål. Utskottet förordar, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. IVIaj:t giver till känna, vad utskottet salunda anfört.

Vad departementschefen i övrigt förordat har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 413 och II: 478,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1061/G2:

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961
Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 951 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 12 200

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

in. m., förslagsvis ...................... 1 187 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 561 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 759 800

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........... 63 000

Summa kronor 4 534 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 534 000
kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 413
och II: 478 anfört rörande inspektions- och rådgivningsverksamhet
vid inbyggda skolor och företagsskolor.

11:°) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 161 och 162), vilket innebär en
anslagshöjning med 99 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 543 000 kronor.

12:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Försöksverksamhet med
handledd privatistundervisning per korrespondens. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ranmark m. fl.
(I: 220) och den andra inom andra kammaren av herr von Sydow m. fl.
(II: 309) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till överstyrelsen
för yrkesutbildning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor till försöksverksamhet med handledd privatistundervisning
per korrespondens.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
I: 220.

Departementschefen har vid sin anmälan av förslagsanslaget Högre tekniska
läroverk: Avlöningar (se punkten 41 i det följande) icke funnit sig
kunna biträda ett förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning om anvisande
av ett preliminärt belopp av 200 000 kronor för försöksverksamhet med

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

15

handledd privatistundervisning. Enligt överstyrelsen borde denna försöksverksamhet
bedrivas enligt följande riktlinjer.

På orter, där tekniskt läroverk finnes, bör den handledda undervisningen
anknytas till det tekniska läroverket och ledas av lärare vid läroverket, allt
självfallet under förutsättning att läroverkets resurser i fråga om lokaler,
materiel och lärarkrafter medger detta. Den grupp, som skall erhålla undervisning,
bör icke understiga 12—-15 elever. Fyra å fem timmar i veckan
skall anslås till genomgång av vissa i förväg inlästa delar av ett ämne.
Vidare skall anordnas laborationer och preparandkurser.

På de orter, där den handledda undervisningen icke kan anlmytas till
tekniskt läroverk men där elevunderlaget bedömes som tillräckligt (minst
12—15 elever), bör undervisningen kunna anknytas till den lokala yrkesskolan
och i stort sett ske på samma sätt som ovan angivits.

Tänkbart är vidare att statsbidrag i någon form kunde utgå till korrespondensinstitut,
som anordnar en mer reguljär undervisning på viss ort.

Utskottet, som funnit den i motionerna föreslagna utbildningsformen beaktansvärd
såsom ett komplement till den gängse utbildningen av läroverksingenjörer,
har emellertid icke ansett sig böra tillstyrka motionsyrkandet
om ett särskilt statsanslag till ifrågavarande försöksverksamhet. Enligt
utskottets mening synes nämligen frågan om förevarande handledda privatistundervisning
böra sättas in i ett större utbildningssammanhang. Det synes
utskottet lämpligt att exempelvis den nu arbetande gymnasieutredningen
i anslutning till givna direktiv uppmärksammar denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 220 och II: 309 icke må av riksdagen
bifallas.

13:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 106,
s. 163—168) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1961/62, dels ock till Länsskolnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 732 000 kronor, vilket
innebär en anslagshöjning med 691 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär utom automatiska utgiftsförändringar en
uppräkning med 30 000 kronor av delposten till ersättningar till experter
samt extra sekreterar- och biträdespersonal ävensom en medelsanvisning
av sammanlagt 72 000 kronor för att möjliggöra anställandet av arvoderade
fortbildningskonsulenter vid länsskolnämnderna samt för viss biträdeshjälp
åt dessa konsulenter. Departementschefen har vidare förordat en
viss uppräkning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.

Skolöverstyrelsens förslag om personal förstärkning vid länsskolnämnderna
genom inrättande av en skolinspektörstjänst, 21 kanslisttjänster och 14
kontorsbiträdestjänster har icke tillstyrkts av departementschefen.

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att departementschefen
icke heller i år kunnat tillstyrka de av skolöverstyrelsen föreslagna personalförstärkningarna
för länsskolnämnderna. Utskottet, som är medvetet om
att en mycket stor arbetsbörda åvilar länsskolnämndernas kanslier och att
biträdeshjälpen på dessa kanslier är knappt tilltagen, förutsätter, att Kungl.
Maj:t skall finna möjlighet att för nästa års riksdag framlägga förslag i
ärendet.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 2 624 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex perter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis
................................... 364 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 440 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 920 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 61 000

Summa kronor 4 732 000

b) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 732 000 kronor.

14:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 107, s. 168—170), vilket innebär en anslagsminskning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 994 000
kronor.

15:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt 108, s. 170 och 171)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 92 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med
10 000 kronor.

17

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Per Jacobsson
(I: 124) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl (II: 151), i vilka
hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte besluta,
1) att den under punkten redovisade läroboksnämnden avskaffas, och
2) att det under punkten uppförda anslaget av 92 000 kronor utgår.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 151.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke
ansett sig böra biträda det i motionerna I: 124 och II: 151 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 124 och II: 151, till Läroboksnämnden
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 kronor.

16:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 172), vilket innebär en anslagsminskning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1961/62 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.

17:o) Bidrag till skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 110, s. 172—
174) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor, innebärande oförändrad anslagstilldelning
jämfört med innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Hceggblom väckt motion (II: 146), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t begära att skogsbrukets
olika skolor tillerkännes rätt att erhålla bidrag till skolbibliotek.

Beträffande motiveringen till yrkandet får utskottet hänvisa till
motionen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framlagda förslag.

Med anledning av motionen II: 146 får utskottet anföra följande.

Utskottet finner det skäligt, att skogsbrukets skolor erhåller samma möjligheter
att anskaffa skolbibliotek som skolor av motsvarande typ inom
jordbruket. Vissa olikheter mellan skogsbrukets och jordbrukets skolor,

2 _ Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 8

18 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

bland annat beträffande huvudmannaskapet, synes kunna utgöra hinder
för att skogsbrukets skolor införes bland de statsbidragsberättigade skolorna
i kungörelsen rörande statsbidrag till skolbibliotek (1955:506). Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj:t låter undersöka, på vad sätt möjligheter kan
skapas för skogsbrukets skolor att komma i åtnjutande av statsbidrag till
skolbibliotek och för riksdagen framlägger förslag i ämnet. Utskottet förordar,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
sålunda anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor;

II. i anledning av motionen II: 146 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

18:o) Bidrag till vissa särskilda skoländamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 111, s. 174—176), vilket innebär en anslagsminskning
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa särskilda skoländamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
323 000 kronor.

Det obligatoriska skolväsendet

19:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 116, s. 188—197) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordade grunder för statsbidrag till
svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till
driften av folkskolor m. m. för budgetaret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 833 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Fahlander och Osvald (I: 120) och den andra inom andra kammaren
av herr Ekström i Björkvik m.fl. (II: 149), i vilka hemställts, att riksdagen
matte besluta anvisa ett statsbidrag pa 80 000 kronor till korrespondensrealskolan
i Björkvik för läsåret 1961/62;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist (I: 314) och den andra inom andra kammaren av fru LewénEliasson
m.fl. (II: 480), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
för budgetåret 1961/62 under förevarande punkt i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag bevilja Kristofferskolan ett statsbidrag av 40 000 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

19

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m. fl. (I: 316) och den andra inom andra kammaren av herrar
Larsson i Hedenäset och Helén (II: 378), i vilka hemställts, 1) att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna, att enligt riksdagens
uppfattning dels i A-klasser samt i Bl-klasser, anordnade vid A-skolor, i
folkskolans årskurs 3 och högre, samt i försöksskolans årskurs 3—6 klassavdelningen
skall utgöra utgångspunkten för uppdelning i slöjdgrupper samt
att lägsta talet för delning i två grupper skall sänkas från 25 till 20, dels i
första klassen av den treåriga realskolan samt i årskurs 7 av folkskolan och
försöksskolan antalet lärartimmar — utan ändring av antalet elevtimmar
— måtte ökas med en i ämnet modersmålet, om elevantalet i klassen uppgår
till högst 21, dels delningstalet i realskolans högsta klass skall utgöra
30, dels ock att länsskolnämnderna (skolöverstyrelsen) måtte befullmäktigas
att då särskilda skäl därtill är medgiva upprättande av ny klassavdelning,
samt 2) att riksdagen måtte medgiva att i den utsträckning medel
erfordras för dessa åtgärders genomförande under budgetåret 1961/62 kostnaderna
påföres åttonde huvudtiteln under rubrikerna Bidrag till driften
av folkskolor m.m. och Allmänna läroverken: Avlöningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
av herr Thorsten Larsson m.fl. (1:317) och den andra inom andra kammaren
av herrar Larsson i Hedenäset och Helén (II: 379), i vilka hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring
av 105 § folkskolestadgan, att a) förstärkning av matematikundervisning
med en veckotimme (lärartimme) för klass i folkskola av B-form medges
om elevantalet är lägst 17, så att uppdelning av klassen under nämnda
veckotimme får ske; b) vid inrättande av den ytterligare förstärkningsanordning
varom stadgas i ovannämnda paragraf mom. c och d i folkskolestadgan
skolor av Bl-form erhåller rätt tillämpa ett från 35 till 30 sänkt
delningstal;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 403) och den andra inom andra
kammaren av herrar Edlund och Magnusson i Borås (II: 467), i vilka hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
punkt måtte a) besluta att tillhandahållande av fri undervisningsmateriel
icke skall vara obligatoriskt för skoldistrikten, b) besluta att från och med
1961/62 vid beräkning av det i anslaget till Folkskolor m.m.: Bidrag till
driften av folkskolor in. m. ingående lärarlönebidraget hänsyn icke skall
tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet sålunda fastställas till i hyresgrupp
1 960 kronor, i hyresgrupp 2 1 200 kronor, i hyresgrupp 3 1 380 kronor,
i hyresgrupp 4 1 620 kronor och i hyresgrupp 5 1 850 kronor per statsbidragsberättigande
lärartjänst, c) till Folkskolor m.m.: Bidrag till driften
av folkskolor m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
19 000 000 kronor;

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

dels ock en inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. väckt motion
(II: 84), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att elevantalet i
små- och folkskolans klasser från och med 1963 icke annat än i undantagsfall
skall få överstiga 24 respektive 30 elever.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 149, II: 480, I: 316, I: 317, I: 403 och
II: 84.

Kungl. Maj:ts förslag avseende medelsbehovet under förevarande anslag
för budgetåret 1961/62 innebär en anslagshöjning med 113 000 000 kronor.
Ökningen betingas — utom av automatiska utgiftsförändringar — av följande
förslag, nämligen 1) vissa vidgade möjligheter att dela klass vid undervisning
i yrkeskunskap i folkskolan, 2) ändrade grunder för statsbidrag
till svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, medförande en höjning
av anslagsposten för ifrågavarande ändamål med 92 400 kronor samtidigt
som anslagsposten till bidrag till undervisningsmateriel vid utlandsskolor^
utgår, 3) uppräkning av anslagsposterna till bidrag till estniska folkskolan
i Stockholm och till estnisk skola i Göteborg med respektive 15 000 och
10 000 kronor och sammanförande av bidragen till en anslagspost.

Skolöverstyrelsens förslag om dels statsbidrag för frivillig undervisning i
instrumentalmusik och solosång samt körsång på försöksskolans högstadium,
dels uppräkning av statsbidraget till korrespondensrealskolan i Björkvik
med 57 000 kronor till 117 000 kronor, dels ock höjning av statsbidraget
till Kristofferskolan med 20 000 kronor har departementschefen icke biträtt.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
icke heller i år kunnat biträda det av skolöverstyrelsen framlagda
förslaget, att statsbidrag skall införas för anordnande av frivillig undervisning
i instrumentalmusik och solosång samt körsång på försöksskolans
högstadium enligt samma bestämmelser som nu gäller för anordnande av
dylik undervisning vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet i sitt av
1960 års riksdag godkända utlåtande (nr 8, punkten 62) framhöll, att utskottet
fann det vara synnerligen angeläget, att försöksskolans högstadium
i förevarande avseende jämställdes med allmänna läroverk och högre kommunala
skolor. Med understrykande av vad utskottet sålunda uttalat förväntar
utskottet, att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till förnyat bedömande
och för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet.

Med anledning av de under förevarande punkt redovisade motionerna får
utskottet anföra följande.

21

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Det i motionerna I: 120 och II: 149 gjorda yrkandet om höjning av anslaget
till korrespondensrealskolan i Björkvik med 20 000 kronor till 80 000
kronor överensstämmer med ett av styrelsen för skolan framlagt förslag.
Av skolöverstyrelsens anslagsyrkanden framgår, att om statsbidrag skulle
utgå till skolan i Björkvik efter samma normer som gäller för övriga skolor,
men med hänsyn tagen till det lägre antalet veckotimmar vid skolan i
Björkvik, bidraget borde uppgå till 117 000 kronor. Enligt uppgifterna i
motionen är elevantalet vid skolan oförändrat jämfört med föregående
läsår, om man frånräknar de elever, som är bosatta i Nyköping och Katrineholm
men icke vunnit inträde vid dessa städers läroverk. Med hänsyn
härtill är utskottet, som i och för sig finner det skäligt, att Björkviksskolan
jämställes med andra korrespondensrealskolor i vad gäller statsbidragsgivningen,
icke berett att tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 120 och
II: 149.

Då enligt vad utskottet inhämtat 1957 års skolberednmg kommer att
framlägga förslag även rörande de privata skolorna, anser utskottet sig
icke böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 314 och II: 480 om
höjning av statsbidraget till Kristofferskolan.

Vidkommande motionerna I: 403 och II: 467 får utskottet framhålla, att
utskottet i sitt ovannämnda av 1960 års riksdag godkända utlåtande
(punkten 62) med anledning av motionsyrkanden i samma syfte som det nu
föreliggande, anförde, att utskottet icke vore berett att tillstyrka avskaffande
av systemet med fria läroböcker och i samband därmed indragande
av hela det kompensationsbelopp, vartill kommunerna förklarats berättigade
som ersättning för vissa inkomstbortfall. En sådan åtgärd som den
i motionerna föreslagna skulle enligt utskottets mening medföra stora nackdelar
för både föräldrar och kommuner. Utskottet vidhåller den uppfattning,
varåt utskottet sålunda givit uttryck, och avstyrker bifall till motionerna
I: 403 och II: 467, såvitt nu är i fråga.

I motionerna I: 316 och II: 378, I: 317 och II: 379 samt II: 84 har framlagts
förslag, som syftar till att nedbringa elevantalet i klasserna antingen
generellt eller vid undervisning i visst ämne.

Utskottet framhöll senast i sitt utlåtande nr 8 vid 1960 års riksdag
(punkten 39), att en sänkning av elevantalet i klasserna måste anses angelägen.
Som ett led i strävandena att åstadkomma rimliga klasstorlekar
anvisade utskottet i fjol utvägen för länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen
att »kapa topparna» genom en viss skönsmässig tillämpning av gällande
bestämmelser från fall till fall. Utskottet har konstaterat, att under
det gångna året på detta sätt goda resultat nåtts. Vad i motionerna I: 316
och IT: 378 föreslagits i syfte att bereda länsskolnämnderna möjlighet till
uppdelning av klass tillgodoses i huvudsak genom den av utskottet i fjol
anvisade utvägen. Utskottet finner sig likväl i anledning av motionerna
böra starkt understryka önskvärdheten av att åtgärder, som ansluter sig till
vad utskottet tidigare angivit, vidtages för att i möjligaste mån astad -

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

komma en sänkning av elevantalet i klasserna. Utskottet förordar, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda
anfört.

Vidkommande motionen II: 84, i vilken hemställts att riksdagen måtte
besluta om visst maximiantal elever i små- och folkskolans klasser från och
med läsåret 1963/64, får utskottet hänvisa till att 1957 års skolberedning
torde komma att framlägga förslag om elevantalet i klasserna inom den
framtida enhetsskolan. Utskottet finner sig därför icke böra tillstyrka bifall
till ifrågavarande motion.

Med hänsyn till det pågående arbetet inom skolberedningen anser sig
utskottet icke heller böra ta ställning till förslaget i motionerna I: 316 och
II: 378 om delning i vissa fall under en veckotimme av klass 7 i försöksskolan
och folkskolan vid undervisning i modersmålet.

Eftersom realskolan står inför sin avveckling, finner utskottet icke skäl
biträda de yrkanden i sistnämnda motioner, som berör denna skolform.

En sedan lång tid tillbaka angelägen delreform i förevarande sammanhang
är frågan om minskat elevantal i folkskolans slöjdavdelningar. Utskottet
är väl medvetet om de fördelar som skulle vara att vinna, om klassen
kunde vara utgångspunkt vid gruppindelning i slöjd i klasserna 3—6 av
folkskolan och försöksskolan. Med hänsyn till de stora kostnader för statsverket
och de lokalproblem som härigenom skulle uppstå, är utskottet likväl
icke berett tillstyrka bifall till motionerna I: 316 och II: 378 i denna del.
Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t så snart ske kan framlägger
förslag om lägre delningstal vid gruppindelning i slöjd.

Vad beträffar yrkandet i motionerna I: 317 och II: 379 rörande förstärkningsanordningar
vid undervisningen i matematik i årskurs 6 i folkskola
av B-form vill utskottet framhålla följande. Visserligen kan det i och
för sig anses vara av värde, att uppdelning enligt 105 § a) folkskolestadgan
finge ske, om elevantalet är högst 17, men utskottet kan icke finna denna
förstärkningsanordning vara av sådan natur att den bland övriga angelägna
önskemål bör givas en prioritetsställning. Utskottet är därför icke berett
biträda motionsyrkandet.

Utskottet får härjämte — under hänvisning till vad utskottet i det följande
(punkten 24) kommer att anföra rörande anordnande av kombinerad
korrespondens- och radioundervisning i tyska i försöksskolans årskurs 7
(alternativkurs 2) — förorda, att riksdagen medgiver att ur förevarande
anslag må övergångsvis utgå medel för bestridande av härav föranledda
kostnader.

Vad departementschefen i övrigt förordat har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 120 och II: 149 icke må av riksdagen
bifallas;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 23

II. att motionerna I: 314 och II: 480 icke ma av riksdagen
bifallas;

III. att motionerna I: 403 och II: 467, i vad de avser tillhandahållande
av fri undervisningsmateriel, icke må av
riksdagen bifallas;

IV. att motionerna I: 317 och II: 379 icke må till nagon
riksdagens åtgärd föranleda;

V. att motionen II: 84 icke må av riksdagen bifallas;

VI. att riksdagen må

a) medgiva, att ur förevarande anslag ma övergångsvis
under budgetåret 1961/62 utgå statsbidrag till kombinerad
korrespondens- och radioundervisning i tyska i försöksskolans
årskurs 7 (alternativkurs 2);

b) godkänna av departementschefen förordade grunder
för statsbidrag till svensk undervisning åt svenska barn i
utlandet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62;

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 403 och II: 467, såvitt de avser medelstilldelningen,
till Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 833 000 000 kronor;

VII. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande frivillig musikundervisning
på försöksskolans högstadium;

VIII. att motionerna I: 316 och II: 378, såvitt här är i
fråga, icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet anfört rörande tillämpningen av gällande bestämmelser
om elevantalet i klasserna och om gruppindelning
vid slöjdundervisning.

20:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
elevhem eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 117, s. 198) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett
förslagsanslag av 1 900 000 kronor, innebärande en anslagsökning med
200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Eric Carlsson
m. fl. (I: 200) och den andra inom andra kammaren av herrar Larsson
i Hedenäset och Boo (11:294), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte besluta, att statsbidrag
till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem måtte

24 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

utgå med 4 kronor 75 öre per dag vid inackordering i enskilt hem samt med
4 kronor 50 öre per dag i elevhem.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet får utskottet hänvisa
till motionen I: 200.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning infordrat yttranden över motionerna
från skolöverstyrelsen, statskontoret, svenska landskommunernas förbund
och svenska stadsförbundet.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.

Med anledning av de föreliggande motionerna har överstyrelsen från länsskolnämnderna
införskaffat uppgifter på grundval av statsbidragsrekvisitionerna
för redovisningsåret 1959/60, i syfte att utröna den genomsnittliga
verkliga bruttokostnaden för kommunerna (i förekommande fall särskolornas
huvudmän) per elev och dag vid inackordering i enskilda hem.

Undersökningen utvisar en medelkostnad för hela riket av 4: 83 kronor
per barn och dag''. Jämfört med medelkostnaden redovisningsåret 1954/55
av 3: 80 kronor föreligger här en ökning med 27,1 procent.

Den nu konstaterade ökningen av kostnaderna för inackordering av skolbarn
i enskilda hem motiverar enligt överstyrelsens mening en höjning
av statsbidraget. En höjning till 3: 90 kronor per barn och dag skulle motsvara
i avrundat tal 80 procent av den framräknade medelkostnaden av
4: 85 kronor redovisningsåret 1959/60. Detta innebär en ökning av bidraget
med 20 procent. Att kommunernas kostnader avsevärt ökats även i
fråga om inackordering i elevhem synes överstyrelsen uppenbart. En höjning
av elevhemsbidraget, nu 3 kronor per barn och dag, likaledes med 20
procent skulle innebära ett till 3: 60 kronor per barn och dag höjt bidrag.
Med hänsyn till den fortsatta kostnadsutvecklingen finner överstyrelsen
emellertid, att beloppet bör fastställas till 4 kronor respektive 3: 70 kronor
per barn och dag.

Enligt tidigare inhämtade uppgifter har kommunerna beräknat statsbidragen
till mackorderingsverksamheten under redovisningsåret 1960/61
i ''u l*1^ 870 000 kronor, varav 990 000 kronor för inackordering i enskilda
hem och 880 000 kronor för inackordering i elevhem. Med ledning
härav kan höjningen av statsbidragsbeloppen i enlighet med överstyrelsens
förslag beräknas medföra en ökning av statsverkets årliga utgifter för ändamålet
med omkring 435 000 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

Statskontoret vill med anledning härav erinra om att de nuvarande bestämmelserna
angående statsbidrag till kostnaderna för inackordering fastställdes
genom kungörelsen den 18 juni 1958, nr 380. Tidigare utgick vid
inackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem statsbidrag med
atta tiondelar av skoldistrikts verkliga kostnader för inackorderingen, därest
dessa icke överstego vad som efter ortens förhållanden kunde anses skäligt.
Vid inackordering i skolhem bestämde Kungl. Maj:t det belopp, som skulle
anses motsvara inackorderingskostnaden. Med det bidragsunderlag, som
gällde närmast före ikraftträdandet av de nuvarande bestämmelserna, blev
statsbidraget vid inackordering i skolhem 2 kronor 40 öre per elev och dag,

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

25

om skolmåltid ej var anordnad vid skolan, samt annars 2 kronor. Från och
med den 1 juli 1958 utgick statsbidrag till kostnaderna för inackordering
med ett i ovannämnda kungörelse fastställt belopp, nämligen 3 kronor 25
öre vid inackordering i enskilt hem och med 3 kronor vid inackordering i
elevhem, vilket sålunda innebär en betydande förbättring av bidraget.

Statskontoret vill vidare framhålla, att den föreslagna höjningen av bidraget
till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för budgetåret
1961/62 enligt under hand inhämtad uppgift torde medföra ökade
statsbidragskostnader om 700 000—800 000 kronor. Statskontoret anser sig
icke kunna förorda så avsevärd kostnadsökning.

På grund av det anförda får statskontoret avstyrka bifall till förevarande
motioner.

Svenska landskommunernas förbund har i huvudsak anfört följande.

I sitt den 18 oktober 1956 avgivna yttrande över en utredning angående
statsbidrag till skolskjutsar och inackordering m. m., verkställd av sakkunniga
tillkallade av skolöverstyrelsen, anförde förbundets styrelse bland
annat, att någon automatisk värdebeständighet av statsbidragen tyvärr icke
kunnat säkras vare sig genom allmänna statsbidragsutredningens eller de
sakkunnigas förslag och uttalade därför förhoppningen att Kungl. Maj:t
och riksdagen i fortsättningen skulle visa större förståelse än dittills för att
kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner någorlunda bibehölles vid
förändringar i penningvärdet.

Kostnaderna för inackordering av skolbarn har stigit högst avsevärt under
senare år. Svårigheterna att anskaffa lämpliga inackorderingshem har
bidragit till denna kostnadsökning. Genomsnittskostnaden för inackordering
i enskilt hem torde numera uppgå till omkring 6 kronor per dag. I
åtskilliga fall är kostnaden betydligt högre. En uppräkning av enhetsbeloppen
är därför motiverad för ett återställande av den ursprungliga kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna, varför styrelsen tillstyrker
motionerna om höjning av enhetsbelöppen.

Svenska stadsförbundet har anfört följande.

I likhet med alla statsbidrag, som utgår med ett i kronor uttryckt fast
belopp, har det sedan 1952 oförändrade inackorderingsbidraget kommit att
successivt sjunka i realvärde. Medan statsbidraget till skolskjutsar utgar
med i princip 80 procent av kommunens verkliga kostnad, utgår statsbidraget
till inackordering, vilken anordning ju är ett alternativ till skolskjutsning,
med ett belopp som numera torde utgöra knappt hälften av den
verkliga kostnaden. Ett återställande av de ursprungliga kostnadsrelationerna
är här, såsom beträffande många andra statsbidrag där utvecklingen
varit lika ogynnsam för kommunerna, ett naturligt och rimligt krav från
kommunernas sida.

Relativt få av stadsförbundets medlemskommuner berörs av statsbidraget
till inackordering av skolbarn. Huvudparten av de kommuner, som
drabbas av bidragets ogynnsamma realvärdcsutveckling, torde vara landskommuner
av glesbygdskaraktär med i många fall relativt svag ekonomisk
bärkraft.

Med hänsyn till vad ovan anförts och till det faktum att merkostnaden
för statsverket blir förhållandevis liten, tillstyrker styrelsen bifall till
motionerna.

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I motionerna I: 200 och II: 294 har beträffande inackordering av skolbarn
hemställts om en höjning av statsbidraget till 4 kronor 75 öre per dag
och barn vid inackordering i enskilt hem och till 4 kronor 50 öre per dag
och barn vid inackordering i elevhem. Av skolöverstyrelsens yttrande framgår,
att medelkostnaden för hela riket för inackordering av skolbarn i enskilda
hem stigit från 3 kronor 80 öre redovisningsåret 1954/55 till 4 kronor
85 öre redovisningsåret 1959/60. Även för inackordering i elevhem synes
kostnaderna ha avsevärt ökats. Då statsbidraget under denna tid icke utgått
med högre belopp än 3 kronor 25 öre respektive 3 kronor per dag och
barn, har kostnadsfördelningen mellan stat och kommun blivit allt ogynnsammare
för kommunernas del. I likhet med skolöverstyrelsen och kommunförbunden
finner utskottet det skäligt, att en uppräkning av statsbidragsbeloppen
sker för att återställa den ursprungliga kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna, och utskottet förväntar, att Kungl.
Maj:t för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet. Utskottet förordar,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000
kronor;

II. att motionerna I: 200 och II: 294, såvitt här är i fråga,
icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
anfört rörande statsbidragsbeloppens storlek.

21 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar.

Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 198 och 199) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
52 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 4 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Eric Carlsson
m. fl (I: 200) och den andra inom andra kammaren av herrar Larsson
i Hedenäset och Boo (II: 294), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte besluta, att ersättningen
för s.k. självskjutsar måtte höjas från 50 och 40 öre till 90 respektive
75 öre per dag som elev besökt skolan.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet får utskottet hänvisa
till motionen I: 200.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

27

Det i motionerna I: 200 och II: 294 framförda yrkandet överensstämmer
med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, vilket departementschefen
inte funnit sig böra förorda.

Över motionerna har statsutskottet i vederbörlig ordning infordrat yttranden
från skolöverstyrelsen, statskontoret, svenska landskommunernas
förbund och svenska stadsförbundet.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande åberopat, vad överstyrelsen i ämnet
anfört och föreslagit i sina petita för budgetåret 1961/62.

Statskontoret framhåller, att den föreslagna höjningen av ersättningen
till självskjutsar för budgetåret 1961/62 enligt skolöverstyrelsens beräkningar
i anslagsäskandena skulle medföra ökade statsbidragskostnader om
95 000 kronor. Statskontoret har icke ansett sig kunna förorda en så avsevärd
kostnadsökning.

Svenska landskommunernas förbunds styrelse delar motionärernas uppfattning,
att anordnande av självskjutsar är — i jämförelse med annat
skjutssystem — fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt för såväl staten som
kommunerna, varför styrelsen tillstyrker motionärernas förslag om höjning
av maximibeloppet för självskjutsar.

Svenska stadsförbundet har icke avgivit yttrande rörande självskjutsar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.

Yrkandet i motionerna I: 200 och II: 294 rörande statsbidraget till självskjutsar
överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag i
ämnet, som departementschefen icke funnit sig böra förorda. Utskottet, som
i utlåtande 1960: 8, punkten 68, förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle låta
närmare undersöka, huruvida statsbidraget till självskjutsar numera vore
riktigt avvägt, förväntar att Kungl. Maj:t för nästa års riksdag framlägger
förslag om höjning av ifrågavarande statsbidrag i anslutning till vad skolöverstyrelsen
i sina anslagsäskanden föreslagit. Utskottet förordar, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda
anfört.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för budgetåret 1961/62 anvisa ett
förslagsanslag av 52 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 200 och II: 294, såvitt här är i
fråga, icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet anfört rörande statsbidrag till självskjutsar.

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

22 :o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 199 och 200), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
8 075 000 kronor.

23:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
120, s. 200), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

24 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 121, s. 201 och
202) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kronor.

Ifrågavarande undervisning ombesörjes av skolradioavdelningen vid Sveriges
Radio AB i samråd med och under överinseende av skolöverstyrelsen.
Ur förevarande reservationsanslag bestrides dels Sveriges Radio AB:s utgifter
för själva undervisningen och dels televerkets kostnader för radioutsändningarna.
Statsbidraget till avlönande av handledare i skolorna för
undervisningen skall avföras från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.:
Bidrag till driften av folkskolor m. m.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 130 000 kronor.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 630 000 kronor.

Under denna punkt får utskottet härjämte beröra fråga angående anordnande
läsaret 1961/62 av viss kombinerad korrespondens- och radioundervisning
i tyska. Denna fråga har, enligt vad utskottet erfarit, aktualiserats
av skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 februari 1961.
Överstyrelsen anför i skrivelsen, att det successiva införandet av försöksskola
bland annat inneburit, att allt fler elever erhåller undervisning i tyska.
Innevarande läsår undervisas omkring 30 000 elever i detta ämne, av vilka
15 600 befinner sig i årskurs 7. Tidigare har flertalet av de lärare, som
undervisat i tyska, haft akademiska meriter. Den omfattning, som undervisningen
i tyska nu fatt, har emellertid — framhåller överstyrelsen —
medfört en stark brist på lärare. Läsåret 1960/61 saknar cirka en tredjedel

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

29

av lärarna i tyska utbildning i ämnet utöver student- eller realexamen. I
landsbygdskommunerna saknar inemot hälften av lärarna utbildning. Överstyrelsen
påpekar vidare att oerfarna lärare behöver hjälp i stor utsträckning
men att även många lärare med föreskriven kompetens i tyska är i
behov av stöd och impulser, om den förnyelse av metodiken, som betraktas
som nödvändig och önskvärd, skall kunna komma till stånd. I denna situation
har överstyrelsen funnit det nödvändigt att vidta åtgärder för att så
snabbt som möjligt ge försöksskolorna någon form av hjälp. Överstyrelsen
har övervägt olika alternativ. I valet mellan dessa har överstyrelsen funnit
radiokurser i tyska vara det i föreliggande situation bästa.

Överstyrelsen föreslår att kombinerad radio- och korrespondensundervisning
i tyska avseende alternativkurs två i årskurs 7 anordnas redan läsåret
1961/62. Radioundervisningen skulle dels omfatta två 20-minuters perioder
per vecka, dels korrespondens- och instruktionsverksamhet i anslutning till
radioundervisningen i huvudsak efter samma riktlinjer, som tillämpas för
radioengelskan. Sveriges Radio har under hand förklarat sig beredd att
införa sådan undervisning under förutsättning, att skolöverstyrelsen ger den
sitt stöd i organisatoriskt och pedagogiskt avseende samt att erforderliga
medel ställes till förfogande. Kostnaderna — beräknade efter 34 undervisningsveckor
— skulle uppgå till för Sveriges Radio 27 500 kronor och för
televerket 72 000 kronor eller tillhopa 99 500 kronor.

I en inom ecklesiastikdepartementet, efter gemensam beredning med
finansdepartementet, den 28 mars 1961 upprättad promemoria, vilken tillställts
utskottet, har den av skolöverstyrelsen påvisade bristen på utbildade
lärare för undervisningen i tyska bedömts som mycket allvarlig, särskilt
med hänsyn till de konsekvenser en otillfredsställande undervisning i ämnet
kan antagas få för de elever, som från försöksskola avser att fortsätta i
gymnasium. Det är angeläget att utan tidsutdräkt försöka astadkomma
förbättrade förhållanden på detta område.

De goda erfarenheterna av den kombinerade korrespondens- och radioundervisningen
i engelska synes, framhålles det, ge vid handen, att anordnande
av undervisning av motsvarande slag i tyska, vilket kan ske redan
från och med läsåret 1961/62, skulle vara den lämpligaste åtgärden i det
uppkomna läget. Enligt promemorian har de av skolöverstyrelsen åberopade
förhållandena icke varit kända inom sådan tid, att proposition till riksdagen
i vanlig ordning kunnat avlåtas. Med hänsyn till sakens vikt och till
att anlitandet av lärare utan föreskriven kompetens medför betydande besparingar
i förhållande till beräknade lönekostnader och således även till det
utgående statsbidraget till lärarlöner synes det — anföres i promemorian —
angeläget, att statsutskottet ville taga under övervägande, om inte såsom
ett provisorium för budgetåret 1961/62 erforderliga medel för kursens anordnande
skulle kunna medgivas utgå ur förslagsanslaget Folkskolor m.m.:
Bidrag till driften av folkskolor m. m., vilket torde kunna ske utan att det i

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1961 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, under punkten 116
beräknade anslaget av 833 miljoner kronor höjes.

Mot bakgrunden av det antydda svåra läget beträffande undervisningen,
i tyska på försöksskolans högstadium har utskottet för sin del funnit sig
böra föreslå riksdagen, att statsbidrag till den i det föregående angivna
kursen i tyska i årskurs 7 (alternativkurs 2) må övergångsvis under nästa
budgetår utgå från förslagsanslaget Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av
folkskolor m. m. Härvid förutsätter utskottet, att kostnaderna i anledning
av kursen helt skall rymmas inom den av utskottet i det föregående (punkten
19) förordade anslagsramen för nämnda förslagsanslag. Den av utskottet
angivna kurskostnaden — i runt tal 100 000 kronor — har icke givit
utskottet anledning till erinran.

Utskottet förväntar härjämte, att därest behov av fortsatta medel för
här berörda ändamål skulle uppkomma även efter nästa budgetårs utgång
fråga härom i god tid underställes riksdagen för prövning i anslutning till
Kungl. Maj:ts förslag avseende reservationsanslaget till anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning.

Utskottet, som under punkten 19 i det föregående gjort viss hemställan
beträffande ifrågavarande radiokurs i tyska, hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 630 000
kronor.

25:o) Folkskolor m, m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 122, s. 202) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 240 000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 50 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Grym m. fl.
(I: 21) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset
m. fl. (11:33), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
punkt måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till
känna vad i motionen anförts beträffande villkoren för anordnande av förskolekurs
i rikets nordligaste gränsorter, så ock i fråga om uppräkning av
beloppen för de s. k. finnbygdsstipendierna, dels ock att till Folkskolor
m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter anvisa
ett reservationsanslag av 316 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 33.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

31

Skolöverstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 26 000 kronor,
motiverad bland annat med behovet av att räkna upp beloppen för de s. k.
finnbygdsstipendierna från 800 till 1 200 kronor för läsår. Detta förslag har
departementschefen icke kunnat biträda.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna
I: 21 och II: 33 från skolöverstyrelsen, efter hörande av länsskolnämnden
i Norrbottens län, samt socialstyrelsen.

Länsskolnämnden i Norrbottens län har anfört följande.

Lekskolekurser för barn med finska som hemspråk har anordnats i vissa
kommuner inom Norrbottens län sedan sommaren 1944. När de första
kurserna planerades, stannade man av lämplighetsskäl vid en kurslängd,
omfattande fyra veckor. Härigenom ville man undvika risken av att barnen
skulle tröttna inför det begynnande första skolåret.

Kurserna anordnades av kommunerna, vilka även uppgör förslag till kursplan,
som fastställes av skolöverstyrelsen.

Bristen på utbildade förskollärarinnor har gjort, att kommunerna i stor
utsträckning måst anlita småskollärarinnor, seminarieelever och studentskor
som lärarinnor vid kurserna. Undervisningen har därför ofta blivit för
mycket skolmässig och för litet lekbetonad, vilket med hänsyn till förskolebarnens
behov av vistelse ute i det fria under den korta sommaren i norr
varit olämpligt. Skulle kurserna utsträckas till 5 ä 6 veckor under sommaren,
bleve detta ur medicinsk synpunkt knappast att förorda. I juli och
första hälften av augusti, då kurserna skulle pågå, borde barnen få tillbringa
sin mesta tid om dagarna ute i det fria. Eljest kan det befaras, att deras
första skolår, som börjar kring den 25 augusti, blir alltför tröttande för dem.

Det är mycket önskvärt, att s. k. lekskolekurser för barn, som skall begynna
sin skolgång på hösten, förlänges och utsträckes helst till att omfatta
minst tre månader under terminstid, förslagsvis mars—maj. Men en sådan
anordning förutsätter, att utbildade förskollärarinnor kan anlitas som lärarinnor
vid kurserna, att lokaler för kursverksamheten kan anskaffas, och
att statsanslaget till kurserna blir minst 2 500 kronor för varje 3-månaders
kurs. Möjligheter därtill borde beredas inom de finskspråkiga kommunerna
i Norrbotten.

Förutsättningarna för en dylik anordning torde dock för närvarande saknas.
I väntan på en sådan välbehövlig reform kan det vara lämpligt att
försöksvis förlänga lekskolekurserna under sommaren till 5 a 6 veckor på
följande villkor.

1) Kurserna bör om möjligt förläggas till terminstid, d. v. s. till tiden från
omkring den 1 maj till omkring den 10 juni. Därest detta av olika anledningar
icke är möjligt, bör de förläggas till tiden omkring den 10 juni till
omkring den 20 juli, så att de i kurserna deltagande barnen blir lediga ännu
för drygt en månad före höstterminens början.

2) Ifrågasatt förlängning av kurserna får ske endast under förutsättning
att utbildade förskollärarinnor kan anlitas som kursledare.

3) Kurs bör kunna anordnas, om minst fem blivande nybörjare från
finsktalande hem anmäles att deltaga i kursen

4) Gränsortsanslag till en 4-veckors kurs föreslås utgå med 800 kronor,
till en 5-veekors kurs med 1 000 kronor och till en 6-veckors kurs med 1 200

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

kronor. Lärararvodet borde bestämmas till 700 kronor för en 4-veckorskurs,
till 875 kronor för en 5-veekors kurs och till 1 050 kronor för en 6-veckors
kurs. Antalet veckotimmar borde fastställas till 20. Kurs borde pågå endast
5 dagar i veckan med lediga lördagar.

5) Kommunen bör tillhandahålla erforderlig lek- och annan undervisningsmateriel
för kurserna, däri inbegripet någon enkel förtäring efter de
två första lektimmarna.

Motionerna tillstyrkes under angivna förutsättningar. Förslaget om de
s. k. finnbygdsstipendiernas höjning från 800 till 1 200 kronor om året tillstyrkes
likaledes. Avinattningen i lärarkandidaternas intresse för dylika
stipendier har redan förorsakat en tilltagande brist på examinerade folkskollärare
i de finskspråkiga kommunerna.

Skolöverstyrelsen finner i likhet med länsskolnämnden det i princip
önskvärt, att lekskolekurserna förlänges, men härvid bör hänsyn tagas till
de reservationer som uttalats av länsskolnämnden. Bland annat av de i
nämndens yttrande anförda skälen har överstyrelsen ej ansett sig böra
föreslå en sådan förlängning. Beträffande finnbygdsstipendierna framhåller
överstyrelsen, att överstyrelsen vid flera tidigare tillfällen förordat en höjning
av dem, och överstyrelsen ansluter sig även här till länsskolnämndens
yttrande.

Socialstyrelsen har i huvudsak anfört följande.

Med tanke på de speciella svårigheter, som är rådande i gränsbygderna,
såsom t. ex. isolering, utflyttning av bygdens egen ungdom och inflyttning
av i första hand finska kvinnor samt de ännu på sina håll stora barnkullarna,
finner socialstyrelsen det vara ytterst värdefullt att tillgång till institutioner
för förskolebarn finnes i Norrbotten. Stora anpassningssvårigheter,
både sociala, fysiska och språkliga uppkommer lätt, då barnet börjar i den
obligatoriska skolan, särskilt om barnet kommer från en tvåspråkig isolerad
by. Genom att fem- och sexåringar får komma in i en glad och sund gruppgemenskap
under en förskolepedagogisk sakkunnig ledning grundlägges på
ett tidigt stadium goda samarbetsvanor hos barnet. I barnets dagliga lekar
och sysselsättningar såväl inom- som utomhus i vilka även språkliga faktorer
ingår, siktar förskolläraren på barnets hela utveckling och uppmuntrar
dess uthållighet, initiativförmåga och självständighet. Det är därför önskvärt
att förskollärarens ledning av barnens lek och verksamhet icke blir
alltför schemabunden.

Socialstyrelsen har sedan år 1944 genom sin verksamhet med jordbruksdaghem
bland annat i Norrbotten fått kontakt med de lekskolekurser, som
bedrivits i skolstyrelsens regi i tvåspråkiga kommuner. Dessa lekskolekurser
och jordbruksdaghem har bedrivits samtidigt men var för sig i samma byar.
Det är uppenbart att kurserna och daghemsverksamheten har mycket stora
beröringspunkter. Socialstyrelsen har därför vid upprepade tillfällen försökt
få till stånd ett samarbete med respektive skolstyrelser för en sammanslagning
av dessa båda verksamhetsgrenar. Sedan år 1953 har en dylik sammanslagning
skett i två finsktalande byar bland annat inom Tärendö och
Övertorneå kommuner med positivt resultat.

Socialstyrelsen kan i princip instämma i motionärernas önskemål. En viss
reducering av kostnaderna kan emellertid ske, om kurserna på sätt social -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 33

styrelsen föreslagit samordnas med jordbruksdaghemmen. Lekskolekurserna
bör i pedagogiskt hänseende drivas enligt samma principer som den förskoleverksamhet
som utövas vid olika slag av barnstugor.

Utskottet. Den i motionerna I: 21 och II: 33 berörda frågan om förlängning
av lekskolekurserna — något som i och för sig kan framstå såsom
önskvärt — torde enligt utskottets mening, icke minst med hänsyn till vad
i remissyttrandena anförts, böra göras till föremål för ytterligare överväganden
i olika avseenden.

Beträffande motionärernas förslag om sänkning av lägsta deltagarantalet
i kurserna från nu 8 till förslagsvis 5 vill utskottet framhalla, att en dylik
åtgärd synes kunna i icke oväsentlig mån bidraga till ökade möjligheter
för barn med finska som hemspråk att lära sig svenska ävensom underlätta
anordnandet av kurser på orter med lågt innevånarantal. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj :t upptager denna fråga till omprövning och för riksdagen
framlägger det förslag, vartill en dylik omprövning må giva anledning.

Vad angår de s. k. finnbygdsstipendierna får utskottet med anledning av
motionerna I: 21 och II: 33 understryka, att skäl synes tala för att med
hänsyn till penningvärdeförsämringen en uppräkning av desamma kommer
till stånd, så att stipendierna återfår sin tidigare betydelse för lärarrekryteringen.
Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på förevarande spörsmål.

Utskottet, som icke är berett att i enlighet med motionärernas yrkande
tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag utan biträder Kungl. Maj:ts
förslag, förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver
till känna vad utskottet med anledning av motionerna anfört.

Utskottet hemställer förty,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 21 och II: 33, i vad de
avser medelstilldelningen, till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
240 000 kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 21 och
II: 33 anfört.

26 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

Kungl. Maj:t har (punkt 123, s. 202—214) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordade grunder för avveckling av
statens särskilda åtaganden för Skytteanska skolan i Tärna, dels bcmvn -

3 — Biliang till riksdagens protokoll 1001. 0 samt. Nr S

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

diga, Kungl. Maj:t att träffa avtal med Tärna kommun enligt upprättat
förslag samt vidtaga i samband med avvecklingen i övrigt erforderliga åtgärder,
dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att överläggningar ägt rum mellan representanter
för ecklesiastikdepartementet och Tärna kommun, varvid preliminär
överenskommelse träffats av följande innehåll. De särskilda statliga
åtagandena för Skytteanska skolan börjar i princip avvecklas från och med
den 1 juli 1961, från och med vilken tidpunkt för skolan meddelade särskilda
föreskrifter bör upphöra att gälla. Från samma tidpunkt bör även de
skolfastigheter, som är i statens ägo, utan vederlag överlämnas till Tärna
kommun. Därest kommunen låter uppföra de nu aktuella ytterligare skollokaler
för försöksskolans högstadium vid Skytteanska skolan, som i vederbörlig
ordning prövas erforderliga, äger kommunen uppbära byggnadsbidrag
härför med belopp motsvarande 75 procent av det bidragsunderlag, Kungl.
Maj:t på grundval av eljest gällande regler fastställer. För att mildra bortfallet
av det särskilda driftbidraget bör dessutom under en femårsperiod
utgå ett särskilt successivt minskande avvecklingsbidrag. För budgetåret
1961/62 bör detta bidrag fastställas till 50 000 kronor. Bidraget bör därefter
minska med 10 000 kronor för varje budgetår.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
icke har något att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade grunder
för avveckling av statens särskilda åtaganden för Skytteanska
skolan i Tärna;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Tärna
kommun enligt upprättat förslag samt vidtaga i samband
med avvecklingen i övrigt erforderliga åtgärder;

c) till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i
Tärna för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 50 000
kronor.

27:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 124, s. 214 och 215), vilket innebär en anslagshöjning med 124 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 35

Avlöningsstat
Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 537 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 590 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 250 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........... 27 900

Summa kronor 1 417 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond..............17 000

Nettoutgift kronor 1 400 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

28:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 125, s. 215—217), vilket innebär en anslagsminskning med
13 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 607 000
kronor.

29:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 126, s. 217 och 218),
vilket innebär en anslagsminskning med 17 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 81 000 kronor.

Realskolor och gymnasier m. m.

30:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
134, s. 241—258) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Mora och Älmhult från och med budgetåret
1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall
ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation Kungl.

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Maj:t bestämmer, varvid ombildningen skall tillgå sålunda, att första ringen
vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring per år,
till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;

dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom Öppet försöksgymnasium
från och med budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas i Huskvarna samt
— efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande — inom kommun i Sundsvallsregionen,
under villkor att respektive kommun åtager sig dels de skyldigheter,
som enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun,
dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja
ett engångsbidrag av 10 000 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen vid de
under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medge, att linje av tekniskt gymnasium
försöksvis inordnas i allmänt gymnasium;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen
förordat;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 239 275 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nestrup (I: 214) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar
(II: 303), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för biträdeshjälp vid
de allmänna läroverkens rektorsexpeditioner uppräkna läroverkens avlöningsanslag
med 517 000 kronor;

dels de under punkten 19 i det föregående redovisade likalydande motionerna
I: 316 och II: 378, i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva till känna att enligt riksdagens
uppfattning dels i första klassen av den treåriga realskolan antalet lärartimmar
— utan ändring av antalet elevtimmar — måtte ökas med en i
ämnet modersmålet, om elevantalet i klassen uppgår till högst 21, dels delningstalet
i realskolans högsta klass skall utgöra 30, ävensom att riksdagen
måtte medgiva att i den utsträckning medel erfordras för dessa åtgärders
genomförande under budgetåret 1961/62 kostnaderna påföres åttonde huvudtiteln
under rubriken Allmänna läroverken: Avlöningar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eric Peterson (I: 324) och den andra inom andra kammaren av herr
Hamrin i Kalmar m.fl. (11:471), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

37

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

besluta i enlighet med skolöverstyrelsens äskanden under åttonde huvudtiteln,
punkterna 34 och 35, och således för budgetåret 1961/62 bevilja ett
anslag av 378 300 kronor för kuratorsverksamhet.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
till motionerna I: 214, I: 316 och II: 471.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår
innebär en sammanlagd anslagshöjning med 22 833 000 kronor — torde få
lämnas följande redogörelse.

Förstatligande av gymnasier. Utbyggnaden av den statliga
gymnasieorganisationen genom förstatligande av kommunala gymnasier har
hittills omfattat 40 gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t
förstatligande av två kommunala gymnasier, nämligen j Mora och Älmhult.

Försöksgymnasier. Försöksgymnasier föreslås inrättade från och
med nästa budgetår i Huskvarna och Sundsvallsregionen. Det föreslås få
ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles taga^ ställning till sistnämnda
försöksgymnasiums förläggning till endera Timrå eller Skön.

Kompletteringsgymnasiet i Stockholm. Beträffande
biträdeshjälp vid kompletteringsgymnasiet beräknar Kungl. Maj:t medel
för ombildning av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 till kontoristtjänst i An 9.
Vidare förordas att medelsanvisningen för tillfällig biträdespersonal höjes
från 12 000 till 19 000 kronor. Slutligen föreslås att kompletteringsgymnasiets
anslag till löner åt lärare vid egna kurser höjes från 10 000 till 20 000

kronor. . ...

Lärartjänster m. m. Kungl. Mapts förslag mnebar — forutom
automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande:

1) ombildning till rektorstjänster i Bpl av rektorstjänsterna vid under
rubriken »Förstatligande av gymnasier» nämnda läroanstalter samt inrättande
av rektorstjänster i samma lönegrad vid de föreslagna försöksgymnasierna
i Huskvarna och i Sundsvallsregionen,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 147 lektorstjänster
och 101 adjunktstjänster i Ao 23,

3) indragning av följande antal ordinarie tjänster, nämligen 204 adjunkts ellcr

ämneslärarinnetjänster i Ao 21 respektive Ao 19 samt två övnmgsskollärartjänster
vid statens normalskola, o

4) inrättande av två extra ordinarie lektorstjänster och tva adjunktstjänster
i Ae 23 vid läroverket för vuxna.

5) ökning av antalet extra ordinarie lektorstjänster i Ae 24 (utbytestjanster)
från 30 till 40.

Vaktmästartjänster. Kungl. Maj:t föreslår inrättande av fyra
nya vaktmästartjänster i Ae 8. Till bestridande av kostnaderna för tillfällig
och extra vaktmästarpersonal beräknas för nästa budgetår ett oförändrat
belopp av högst 500 000 kronor.

Biträdande rektorer m. m. Tillämpning av nu gallande föreskrifter
om inrättande av befattning som biträdande rektor även beträffande
allmänt läroverk, i vilket avdelningar av försöksskolan ingår som en
kommunal sektor. .

Rektorst j än st vid kommun alt gymnasium. Kungl.
Maj:t föreslår medgivande av innebörd, att ordinarie lärartjänst vid hiro -

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

verk m. fl. läroanstalter, som avses i 6 § statens allmänna avlöningsreglemente,
skall få förenas med särskild rektorstjänst vid kommunalt gymnasium,
under förutsättning att tjänstemannen frånträder utövningen av
lärartjänsten.

Skolkuratorer. Kungl. Maj:ts förslag innebär endast en begränsad
höjning av medelsanvisningen till skolkuratorsverksamheten med 34 000
kronor för ökat antal tjänster och arvoden.

Lärarkur sanstalter. Ytterligare en sådan anstalt föreslås upprättad
från och med nästa budgetår. Skolöverstyrelsen hade här för sin del
föreslagit två nya lärarkursanstalter. Till frågan om den nya anstaltens
placering torde Kungl. Maj:t enligt förslaget framdeles få taga ställning.

Timtalsökning i historia och sam hällslär a. Kungl.
Maj:t hemställer om bemyndigande att meddela föreskrift om tillämpning
av en ökning av timtalet i ifrågavarande ämnen i ring III3 på vardera av
latin- och reallinjerna med en veckotimme. Denna timme avses vara läxfri.

Inordnande i allmän bildan de gymnasium av tekn^i
s k a gymnasielinjer. Här hemställes om bemyndigande för
Kungl. Maj:t att under viss närmare angiven förutsättning medge, att
tekniska gymnasielinjer försöksvis inordnas i allmänbildande gymnasium i
den utsträckning Kungl. Maj:t prövar lämplig.

Departementschefen har förklarat som sin avsikt att skyndsamt föranstalta
om en organisationsundersökning beträffande läroverkens rektorsexpeditioner.
Resultatet av denna undersökning skall kunna läggas till
grund för förslag i samband med skolöverstyrelsens anslagsäskanden hösten
1961.

I nu förevarande sammanhang torde också böra upptagas till behandling
riksdagens revisorers uttalande angående vissa skoladministrativa
spörsmål (berättelsen 1960, del I, Ecklesiastikdepartementet, § 32) jämte
däröver inhämtade förklaringar. Enligt revisorernas mening bör en undersökning
snarast verkställas i syfte att inom den nuvarande skolorganisationens
ram söka få till stånd en sådan omläggning av administrationen, att
denna i fråga om av revisorerna berörda förhållanden i fortsättningen blir
mindre komplicerad och därmed mindre kostnadskrävande. I övrigt torde
få hänvisas till berättelsen del I, s. 237—247, och del II, s. 230—310.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, har Kungl. Maj:t den 14 april
1961 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre
sakkunniga för att verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa
spörsmål. I direktiven för nämnda sakkunniga har departementschefen hänvisat
dels till den organisationsundersökning beträffande läroverkens rektorsexpeditioner,
som han vid sin anmälan av avlöningsanslaget till de allmänna
läroverken i årets statsverksproposition sagt sig ämna föranstalta om, dels
till att riksdagens revisorer i sin år 1960 avgivna berättelse under § 32 till
behandling upptagit vissa skoladministrativa spörsmål.

39

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet, som förutsätter att vid ifrågavarande utredning även frågan
om biträdeshjälpen vid de allmänna läroverkens rektorsexpeditioner kommer
under omprövning, har med hänsyn härtill icke ansett sig böra förorda
den för detta ändamål i motionerna I: 214 och II: 303 föreslagna höjningen
av nu förevarande anslag.

Av direktiven för ovannämnda utredning framgar, att jämväl de av
riksdagens revisorer aktualiserade skolorganisatoriska spörsmålen kommer
att närmare prövas. Utskottet anser sig därför kunna begränsa sig till att
för riksdagen omförmäla vad i ärendet i detta avseende förekommit.

Under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 i det föregående
anfört, finner utskottet motionerna I: 316 och II: 378, såvitt här är i fråga,
icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet, som icke ansett sig böra förorda någon ökning av medelsanvisningen
till skolkuratorsverksamheten utöver den av Kungl. Maj:t
föreslagna — 34 000 kronor för ökat antal tjänster och arvoden — och
följaktligen avstyrker bifall till motionerna I: 324 och II: 471, får likväl
framhålla, att enligt utskottets mening en ytterligare utbyggd skolkurativ
verksamhet synes angelägen, icke minst mot bakgrunden av att samhället
härigenom torde få ett effektivt medel i den viktiga förebyggande ungdomsvården.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

1. besluta, att samrealskolorna i Mora och Älmhult från
och med budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna
läroverk med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer;
och skall ombildningen tillgå salunda, att första
ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan
ytterligare en ring per år, till dess gymnasierna är i sin helhet
färdigbildade;

2. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt upprättas i Huskvarna samt efter
Kungl. Maj:ts närmare bestämmande — inom kommun i
Sundsvallsregionen, under villkor att respektive kommun
åtager sig dels de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan
ankommer på läroverkskommun, dels ock att för anskaffande
av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett
engångsbidrag av 10 000 kronor;

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen
vid de under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna; 4.

bemyndiga Kungl. Maj:t att medge, att linje av tekniskt
gymnasium försöksvis inordnas i allmänt gymnasium;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för de allmänna läroverken, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 214 och II: 303 samt
I: 324 och II: 471,

1. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat
U tgijter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 135 454 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 954 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 44 727 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 52 573 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........................ 3 603 600

Summa kronor 239 312 600
Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan in. m. .. 37 600

Nettoutgift kronor 239 275 000

2. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 239 275 000 kronor;

III. att motionerna I: 316 och II: 378, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

31 :o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 135, s. 258—261), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 670 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
13 859 000 kronor.

41

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

32 :o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 261—263), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 468 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala
skolor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 52 868 000 kronor.

33:o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 263 och 264), vilket innebär dels ändrad
anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 518 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunala gymnasier
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 913 000 kronor.

34:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 264 och 265), vilket innebär en
anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa
''privatläroverk för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 11 750 000 kronor.

35:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 265 och 266),
vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatlär overk: Bidrag till hälsovården
vid vissa privatläroverk för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

36:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.
Maj :t har (punkt 140, s. 266 och 267) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 770 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 85 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eskilsson m.fl (I: 119) och den andra inom andra kammaren av
herr Almgren m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja
för läsåret 1961/62 av skolöverstyrelsen äskat bidrag av 80 000 kronor till
Mariannelundsskolan;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Johannes Andersson (I: 195) och den andra inom andra
kammaren av herr Sundelin (II: 320), i vilka hemställts att riksdagen matte

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

besluta att Anundsjöbvgdens realskola i avvaktan på skolberedningens förslag
och därav följande omläggning av skolväsendet av statsmedel erhåller
ett tillfälligt anslag av 50 000 kronor för läsåret 1961/62.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 156 och I: 195.

Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile
kommun, i vad avser fyraårig realskola och en förberedande klass, till Viggbyholmsskolan
i Täby kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbacka
läroverk i Daga kommun samt till Sigtunaskolan. Bidraget utgår
med tre kronor per elev och dag av läsåret.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka att flera skolor
än som nu åtnjuter bidrag från detta anslag tillerkännes bidrag under nästa
budgetår. Detta innebär bland annat, att skolöverstyrelsens förslag om inordnande
under förevarande anslag av Mariannelundsskolan i vad avser
dess treåriga realskola icke biträtts av departementschefen. Kostnaderna
härför hade av skolöverstyrelsen beräknats till 80 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vidkommande motionerna I: 119 och II: 156 får utskottet erinra därom,
att riksdagen förra året i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 8) gav till känna
vad utskottet i sitt utlåtande 1960: 8 (s. 46) anfört i anledning av då väckta
motioner om statsbidrag till Mariannelundsskolan. Utskottet hänvisade till
vad socialstyrelsen anfört i avgivet utlåtande över en anslagsframställning
i ämnet från skolöverstyrelsen. Socialstyrelsen hade särskilt pekat på att
internatets elever i stor utsträckning komme från problematiska hemförhållanden
eller hade personliga problem av olika slag. Enligt socialstyrelsens
uppfattning fyllde en skola av Mariannelundsskolans typ ett verkligt
behov för denna kategori av barn och ungdomar, något som komme att
bil fallet även efter en utbyggnad av skolväsendet. Enligt utskottets mening
utgjorde vad socialstyrelsen sålunda anfört ett starkt motiv för att statsbidrag
i någon form tilldelades Mariannelundsskolan. Utskottet förutsatte,
att Kungl. Maj:t — så snart möjlighet bedömdes föreligga — för riksdagen
framlade förslag i ämnet. Utskottet, som icke anser sig böra biträda yrkandet
i motionerna I: 119 och II: 156, vidhåller emellertid den uppfattning,
varåt utskottet i fjol gav uttryck.

Beträffande motionerna I: 195 och II: 320 får utskottet erinra om att
utskottet i fjol (uti. nr 8, s. 46; rskr 1960: 8) i anledning av då väckta
motioner om statsbidrag till Anundsjöbygdens realskola förordade, att
Kungl. Maj:t skulle ytterligare pröva möjligheterna att i avvaktan på den
nioåriga enhetsskolans genomförande övergångsvis bevilja även Anundsjöbygdens
realskola bidrag av statsmedel. Utskottet, som icke är berett att

43

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

biträda nu förevarande motionsyrkande, förutsätter likväl att Kungl. Maj:t
upptager berörda fråga till förnyat övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag på motionerna I: 119 och II: 156 samt
I: 195 och II: 320, till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 770 000 kronor.

37:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 267 och 268),
vilket innebär en anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m.fl. läroanstalter för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kronor.

38:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 268), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor.

39:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 269 och 270), vilket innebär en anslagsminskning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 950 000 kronor.

40:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist
m. fl (I: 212) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson m. fl.
(II: 305), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja Sveriges
elevers centralorganisation ett anslag av 20 000 kronor för budgetåret
1961/62 till vissa i motionerna närmare angivna elevråds- och skolföreningsfrämjande
uppgifter.

Beträffande motiveringen för detta yrkande far utskottet hänvisa till
motionen IT: 305.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
från statskontoret och skolöverstyrelsen.

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Statskontoret har framhållit följande.

I förevarande motioner uttalas, att det då organisationen år 1959 fick
ett statsbidrag pa 2 500 kronor för anordnande av elevriksdagen klargjordes,
att den elevrådsfrämjande verksamheten icke av principiella skäl vore
förhindrad att få bidrag. Vidare åberopas ett utlåtande av skolöverstyrelsen
den 23 december 1959 över en ansökning om anslag till organisationen för
bedrivande av elevråds- och skolföreningsfrämjande verksamhet samt statsutskottets
utlåtande nr 134 ar 1960 över de vid föregående års riksdag
väckta motionerna I: 184 och II: 201.

Statskontoret vill med anledning härav erinra, att skolöverstyrelseen i sitt
nyssnämnda utlåtande uttalade, att, om medel äskades för verksamhet av
icke-facklig karaktär inom elevradens arbetsområde, framställning med
detaljerat program och kostnadsberäkning borde ingivas och behandlas från
fall till fall. Överstyrelsen avstyrkte bifall till SECO:s ifrågavarande framställning,
och densamma avslogs av Kungl. Maj:t den 22 januari 1960.

Statsutskottet förklarade sig i sitt förenämnda utlåtande för sin del hysa
principiella betänkligheter mot att, på sätt i motionerna föreslagits, riksdagen
skulle binda sig för ett särskilt bidrag till SECO:s ordinarie, elevvårdande
verksamhet och avstyrkte därför bifall till motionerna. Utskottet
uttalade emellertid även, att det, med hänsyn till att elevråden enligt dess
uppfattning onekligen hade en viktig funktion i skolans inre liv och arbete,
för sin del icke hade nagot att erinra mot att SECO för vissa särskilda projekt,
som bedömdes vara av särskilt värde, tillerkändes bidrag av statsmedel
av engångskaraktär.

Statskontoret, som ytterligare vill erinra att bidraget år 1959 om 2 500
kronor tilldelades SECO från anslag till extra utgifter, anser att någon anledning
till ändrat standpunktstagande icke förefinnes. Önskar organisationen
erhålla statsbidrag för något speciellt ändamål, har den möjlighet att
göra ansökan därom hos Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda får statskontoret föreslå, att förevarande motioner
icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

I)en 23 december 1959 yttrade sig skolöverstyrelsen över en hemställan
från Sveriges Elevers Centralorganisation om ett anslag på 16 000 kronor.
Dessa medel skulle huvudsakligen täcka kostnaderna för lön åt ombudsman,
ombudsmannens resor i landet, allmänna administrativa kostnader och visst
publikationstryck. Då dessa kostnader närmast syntes vara att hänföra till
den av organisationen bedrivna fackliga verksamheten, avstyrkte överstyrelsen
framställningen. Om däremot medel äskades för verksamhet av ickefacklig
karaktär inom elevrådens arbetsområde, borde, menade överstyrelsen,
en framställning med detaljerat program och kostnadsberäkning ingivas.

Det anslag pa 20 000 kronor till Sveriges Elevers Centralorganisation,
varom hemställan nu göres i motionerna I: 212 och II: 305, kan anses utgöra
bidrag till uppgifter av elevråds- och skolföreningsfrämjande karaktär, vilka
kan främja skolans fostrande arbete. Då det är ett stort önskemål att elevrådsverksamheten
stödjes, tillstyrker skolöverstyrelsen, att bidrag lämnas
i enlighet med i motionerna gjord hemställan.

45

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet får med anledning av det i motionerna I: 212 och II: 305 gjorda
yrkandet om ett särskilt anslag till SECO erinra om sitt av riksdagen förra
året godkända utlåtande nr 134, enligt vilket utskottet avstyrkte bifall till
då väckta motioner i ämnet. Utskottet, som förklarade sig för sin del hysa
principiella betänkligheter mot att riksdagen skulle binda sig för ett särskilt
bidrag till SECO:s ordinarie elevvårdande verksamhet hade emellertid icke
något att erinra mot att SECO — med hänsyn till att elevråden enligt utskottets
uppfattning onekligen hade en viktig funktion att fylla i skolans
inre liv och arbete — för vissa särskilda projekt, som bedömdes vara av
särskilt värde, tillerkändes bidrag av statsmedel av engångskaraktär.

Utskottet har icke funnit vad i motionerna I: 212 och II: 305 anförts och
yrkats böra föranleda något ändrat ståndpunktstagande från utskottets sida
till förevarande spörsmål. På grund härav avstyrker utskottet bifall till
motionerna. Utskottet får emellertid på nvtt understryka vad utskottet i
fjol fann anledning uttala om bidrag av engångskaraktär till organisationen.
Mot bakgrunden av vad i motionerna anförts anser sig utskottet härjämte
böra framhålla betydelsen av att elevrådsverksamheten ytterligare utbygges
inom försöksskolan.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 212 och II: 305 icke ma av riksdagen
bifallas.

41:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
144, s. 270—287) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning från och med budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit rörande ordningen
för beslut om antalet intagningsavdelningar vid de högre tekniska
läroverken, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från och med
budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser, som föranledes av vad departementschefen
föreslagit rörande försöksverksamhet med studentlinjer
vid högre tekniska läroverk, dels besluta, att i Kalmar och Växjö skall från
och med budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt upprättas högre tekniska läroverk under villkor, att
städerna åtager sig tillhandahålla för läroverken erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall, motsvarande
kontant ersättning, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Högre tekniska läro -

46 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

verk: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
20 835 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Axel Johannes
Andersson och Uno Olojsson (I: 401) och den andra inom andra kammaren
av herrar Anderson i Sundsvall och Fröding (II: 462), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte dels besluta att en mätningsteknisk fackskollinje i enlighet
med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag inrättas vid högre tekniska
läroverket i Härnösand från och med budgetåret 1961/62, dels anvisa av
överstyrelsen för ändamålet beräknade 320 500 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 462.

Det i motionerna beräknade beloppet, 320 500 kronor, avser såväl avlöningar
som omkostnader och materiel in. m.

Kungl. Maj:ts förslag, som medför en anslagsökning med 4 329 000 kronor,
innebär i huvudsak följande. De befintliga läroverken utbygges med
ytterligare 11 intagningsavdelningar, varav 10 gymnasieavdelningar och 1
fackskoleavdelning. Härjämte inrättas från och med budgetåret 1961/62
eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, ett högre
tekniskt läroverk i vardera Kalmar och Växjö, båda omfattande gymnasium
med två parallellklasser av varje årskurs. Såsom redan skett när det gäller
de allmänna läroverken och skolöverstyrelsen överlåtes åt överstyrelsen för
yrkesutbildning att årligen besluta om antalet intagningsavdelningar vid de
högre tekniska läroverken. Försöksverksamhet med studentlinjer omfattande
tre terminer igångsättes nästa budgetår, med början vårterminen 1962.
Försöksverksamheten omfattar högst tre studentlinjer, förlagda till läroverk,
som Kungl. Maj:t bestämmer.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, förutom automatiska utgiftsökningar,
bland annat inrättande av 43 ordinarie lektorstjänster och 18 nya
adjunktstjänster i Ae 23, ordinariesättning av en adjunktstjänst i Ae 23
samt inrättande av sammanlagt åtta vaktmästartjänster och tekniska biträdest
jänster, därav en vaktmästartjänst i Ao 8 vid ett vart av de nya läroverken
i Kalmar och Växjö. I fråga om arten och fördelningen av övriga sex
tjänster torde Kungl. Maj:t efter förslag från överstyrelsen få meddela beslut.
Kostnaderna för vartdera av läroverken i Kalmar och Växjö beräknas
uppgå till 185 000 kronor. Kostnaderna för anordnande av de tre föreslagna
studentlinjerna vårterminen 1962 beräknas till i runt tal 80 000 kronor.

Departementschefen har icke funnit sig kunna biträda ett förslag från
överstyrelsen om inrättande av en mätningsteknisk fackskollinje vid högre
tekniska läroverket i Härnösand.

Utskottet far beträffande motionerna I: 401 och II: 462 anföra följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

47

Utskottet får erinra därom, att jordbruksutskottet i sitt innevarande år
avgivna utlåtande nr 1, punkten 102, i anledning av väckta motioner behandlat
frågan om den mätningstekniska utbildningen. Jordbruksutskottet
fann det därvid vara av vikt, att en teknikerutbildning kunde påbörjas
redan hösten 1962 efter de linjer och vid sådana tekniska skolor, som
angivits i ett av lantmäteristyrelsen hösten 1959 avgivet betänkande. Det
kunde enligt utskottet antagas att en successiv övergång till sistnämnda
utbildningsform vore mest ändamålsenlig. Jordbruksutskottet hemställde,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till
1962 års riksdag om lösning av frågan om organisationen för den fasta utbildningen
av mätningstekniker i överensstämmelse med vad utskottet
anfört. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med jordbruksutskottets hemställan
(rskr 1961: 9).

Den ännu bestående bristen på mätningstekniker och den av 1960 års
riksdag beslutade delegeringen av arbetsuppgifter från lantmätare till mätningstekniker
talar även enligt statsutskottets mening starkt för att en mera
långsiktig lösning av frågan om den mätningstekniska utbildningen än den
nuvarande, i provisoriska former bedrivna, snarast bör komma till stånd.
Den av överstyrelsen och lantmäteristyrelsen förordade samt nu motionsvägen
påyrkade tvååriga mätningstekniska fackskollinjen i Härnösand
synes härvidlag vara den bästa framkomstvägen. Utskottet, som vid sin
medelsavvägning icke funnit sig böra tillstyrka att ifrågavarande fackskollinje
inrättas redan från och med nästa budgetår och följaktligen icke heller
funnit sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 401 och II: 462, förutsätter
i anslutning till riksdagens förutnämnda beslut likväl, att Kungl. Maj :t tager
frågan om anordnande av en sådan linje under ytterligare övervägande och
för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet.

Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 401 och II: 462,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från
och med budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit rörande
ordningen för beslut om antalet intagningsavdelningar
vid de högre tekniska läroverken;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från
och med budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit rörande
försöksverksamhet med studentlinjer vid högre tekniska
läroverk;

3. besluta, att i Kalmar och Växjö skall från och med
budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

bestämmer, successivt upprättas högre tekniska läroverk
under villkor, att städerna åtager sig tillhandahålla för
läroverken erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i
varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, som
föranledes av vad departementschefen förordat;

5. godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................. 77 800

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
................... 28 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................

Summa kronor

9 277 200

106 500

7 531 100
3 741 000

354 500
21 010 300

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m............175 300

Nettoutgift kronor 20 835 000

6. till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 20 835 000 kronor.

42:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majås förslag (punkt 145, s. 287—289), vilket innebär en anslagshöjning
med 466 000 kronor, hemställer utskottet,

49

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
2 227 000 kronor.

43:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 289—291), vilket innebär en anslagshöjning
med 270 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor.

44:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 291) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kronor eller samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman m. fl. (I: 228) och den andra inom andra kammaren av herr
von Sydow m. fl. (II: 308), har hemställts, att riksdagen måtte till nu ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
340 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen I: 228.

Utskottet, som vid sin medelsavvägning för tillgodoseende av olika angelägna
ändamål icke funnit det möjligt att för nästa budgetår förorda någon
ökning av förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och följaktligen
icke ansett sig böra tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna
I: 228 och II: 308, får emellertid med anledning av dessa motioner anföra
följande.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingens snabba tempo, tillkomsten av
nya tekniska metoder på skilda fält och förbättringen av äldre metoder
synes det utskottet vara av hög angelägenhetsgrad, att den nuvarande, i förhållandevis
ringa utsträckning bedrivna föreläsnings- och fortbildmngsverksamheten
för redan utexaminerade och i praktisk verksamhet varande läroverksingenjörer
utbygges. Visserligen torde kunna hävdas, att dessa yrkesverksamma
ingenjörer på ett mera direkt och patagligt sätt vid industrier
etc. förvärvar rön och erfarenheter, som vidgar och kompletterar deras
tidigare erhållna kunskaper från läroverkstiden. Emellertid torde detta icke
vara till fyllest. För att kunna tillgodogöra sig nya forsknings- och utvecklingsrön
inom tekniken talar enligt utskottets mening starka skäl för att
staten ökar sina insatser för den tekniska fortbildningen på hithörande fält.
Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t snarast och helst för nästa års riks 4,

_ Bihang till. riksdagens protokoll 1061. 6 samt. Nr S

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

dag skall finna möjlighet att framlägga de förslag till höjning av anslagsmedlen
till nu ifrågavarande ändamål, som befinnes erforderliga.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag
samt med avslag å motionerna 1:228 och II: 308, till
Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

45:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 149, s. 292), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

Yrkesskolor m. m.

46:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 150, s. 293 och 294), vilket innebär en anslagshöjning med
155 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 531 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majrt, förslagsvis.......... 37 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 885 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 315 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ......................... 21 800

Summa kronor 1 792 800
Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis........ 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
...................... 236 920 261 800

Nettoutgift kronor 1 531 000

51

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 531 000 kronor.

47:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 151, s. 294 och 295), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kronor.

48:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 295), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.

49:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 296—298), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 635 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
27 000 000 kronor.

50:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 154, s. 298—301) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad höjning från och med redovisningsåret 1961/62 av
statsbidraget till deltidskurser vid yrkesskolor, dels ock till Bidrag till
driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Virgin
(I: 20) och den andra inom andra kammaren av herrar Darlin och Nordgren
(II: 31), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning från och med budgetåret 1961/62, meddela de
bestämmelser, som kan föranledas av att till statsbidragsberättigade inbyggda
skolor och företagsskolor må räknas även sådana som rör handelsoch
kontorsområdet.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 31.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med avrundat 12 000 000
kronor. Höjningen hänför sig till följande särskilda förslag.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1. Ökat medelsbehov på grund av skedd och väntad utbyggnad
......................................... + 10 000 000

2. Höjning av statsbidraget för undervisningstimme till deltidskurser
i vad gäller den del av bidraget, som är avsedd

att täcka lönekostnaderna, med i runt tal 10 procent . . + 1 890 000

Vad under punkt 2 föreslagits avses även skola gälla för det fall att
deltidskurs anordnas vid central yrkesskola med statsbidrag från anslaget
till driften av centrala yrkesskolor.

Ett förslag från överstyrelsen för yrkesutbildning om att statsbidrag
även skulle få utgå till inbyggda skolor inom handelns område samt till
företagsskolor inom handelns och det husliga arbetets område (kostnadsökning
200 000 kronor) har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt utskottets mening talar i och för sig skäl för att inbyggda skolor
och företagsskolor även inom handels- och kontorsområdet bör kunna komma
i åtnjutande av statsbidrag från förevarande anslag. Utskottet har emellertid
erfarit, att inom skolberedningen bland annat behandlas frågan om
merkantila påbyggnadslinjer ovanpå enhetsskolan, för vilka linjer även
utarbetats förslag till särskilda studieplaner, vilka för närvarande är
föremål för behandling. Då den eventuella tillkomsten av dylika linjer,
öppna jämväl för vidareutbildning, synes kunna komma att påverka ställningstagandet
till spörsmålet om statligt stöd åt de i motionerna berörda
skolorna inom handels- och kontorsområdet har utskottet icke ansett sig
böra tillstyrka bifall till motionerna I: 20 och II: 31.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

I. att motionerna I: 20 och II: 31 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordad höjning
från och med redovisningsåret 1961/62 av statsbidraget till
deltidskurser vid yrkesskolor;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 000
kronor.

51 :o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 155, s. 301 och 302) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 100 000 kronor eller ett 5 000 kronor
högre belopp än innevarande budgetår.

53

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Källqvist m. fl. väckt motion
(I: 211), i vilken hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta,
att statsbidraget för upprätthållande av bergsskolan i Filipstad skall
för nästa budgetår utgå med sammanlagt 286 040 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Andersson i Storfors m.fl
väckt motion (II: 83), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
statsbidraget för upprätthållande av bergsskolan i Filipstad skall för nästa
budgetår utgå med sammanlagt 280 700 kronor.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till respektive motioner.

Detta anslag disponeras för innevarande budgetår på följande sätt:

1.

2.

Bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad ...........................................

Bidrag till kostnaden för pension åt f. d. vaktmästaren vid
bergsskolan i Falun Fredrik Edvard Skoog................

93 348

1 652
95 000

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 anhöll Jernkontoret om
statsbidrag enligt för bergsskolan förmånligare grunder samt framlade en
plan för omorganisation av undervisningen vid skolan. För innebörden av
den avsedda omorganisationen lämnades en närmare redogörelse i statsutskottets
utlåtande nr 8 år 1959, s. 76. Denna framställning upprepades i
anslagsäskandena för innevarande budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Jernkontoret framför i sin framställning om anslag för budgetåret 1961/62
ånyo sin anhållan om ändrade bidragsgrunder och framlägger härvid även i
huvudsak samma förslag till omorganisation av undervisningen, som framlagts
de båda föregående åren. Härjämte begär Jernkontoret ett bidrag till
inrättande av en tillfällig parallellklass å den metallurgiska linjen vid
skolan.

Överstyrelsen för yrkesutbildning vidhåller sin föregående år framförda
mening, att statsbidrag till bergsskolan i Filipstad bör utgå efter i huvudsak
samma grunder som statsbidragen till de båda textilinstituten i Borås
och Norrköping. Överstyrelsen tillstyrker, att statsbidrag må för budgetåret
1961/62 utgå med 280 700 kronor varav till avlöningar 190 022 kronor,
till verksamheten i allmänhet 37 900 kronor, till stadigvarande undervisningsmateriel
14 800 kronor, till en tillfällig avdelning å den metallurgiska
linjen 36 200 kronor och till pension åt f. d. vaktmästaren F. E. Skoog
1 778 kronor.

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Departementschefen kan endast tillstyrka, att detta anslag, med hänsyn
till skedda löneökningar samt föreslagen höjning av utgående pensionsbidrag,
uppräknas med ett belopp av 5 000 kronor till 100 000 kronor.

Utskottet får i anledning av motionerna I: 211 och II: 83 anföra följande.

Den expansion som under de senaste åren skett på bland annat det tekniska
utbildningsområdet på läroverksstadiet har kommit till stånd genom
stora statliga ekonomiska engagemang. Såvitt gäller bergsskolan i Filipstad,
som enligt utskottets mening fyller en mycket viktig uppgift som utbildningsanstalt
för ingenjörer på fackskolenivå på främst det gruvtekniska och
metallurgiska området — på sistnämnda område för övrigt svarande för
landets hela ifrågavarande ingenjörsbehov — har statens bidrag till skolans
upprätthållande emellertid i stort sett förblivit oförändrat. Det är givet,
att den för skolan föreslagna, i väsentliga avseenden förbättrade undervisningsorganisationen,
som i huvudsak innebär att utbildningstiden ökas från
tva till tre år och att språkundervisning införes på undervisningsplanen,
ställer starkt ökade krav på skolans ekonomi. Det synes utskottet rimligt,
att staten patager sig en större del av det ekonomiska ansvaret för bergsskolans
upprätthållande än tidigare. Utskottet har dock, oaktat denna sin
principiella inställning, vid sin anslagsavvägning beträffande yrkesutbildningsomradet
för nästa budgetar icke ansett sig böra förorda någon ökning
av nu förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t i samband med fortsatta allmänna
överväganden om ytterligare statliga insatser på yrkesutbildningens område
upptager frågan om ökat statsbidrag till bergsskolan till förnyad prövning
och för 1962 års riksdag framlägger det förslag, vartill detta över\
ägande må föranleda. Utskottet förordar tillika, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Då utskottet icke har något att erinra mot att anslaget för nästa budgetår
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med 5 000 kronor får
utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

a) att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 211 och II: 83, till Bidrag
till bergsskolan i Filipstad m.m. för budgetåret 1961/62
anvisa ett anslag av 100 000 kronor;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 211 och
11:83 anfört rörande ökat statsbidrag till bergsskolan i
Filipstad.

52:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 1d6, s. 302—304), vilket innebär en anslagshöjning med
19 000 kronor, hemställer utskottet,

55

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 285 000
kronor.

53:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 304 och 305), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

54 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska
installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:s förslag (punkt 158,
s. 305), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

55:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 306), vilket innebär
en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-
och arbetsterapeuter för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

56 :o) Kurser för utbildning av preparatriser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 306 och 307), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildning av preparatriser
m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av
63 000 kronor.

57:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m.m. Kungl. Maj:t har (punkt 161, s. 307—309) föreslagit riksdagen att
för detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
1 552 000 kronor eller 228 000 kronor mindre än för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren m.fl. (II: 115), i vilka hemställts, att riksdagen måtte fastställa
antalet bidragsrum till hantverksmästare m.m. till 1 900 för budgetåret
1961 /62 och i anledning härav till Främjande av lärlingsutbildning hos

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

hantverksmästare m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 1 823 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stejanson (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nordgren och Magnusson i Borås (II: 485), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte uppdraga åt Kungl. Maj:t att bemyndiga överstyrelsen för yrkesutbildning
att undersöka ombudsinstitutionen för lärlingsutbildning och i
samband därmed pröva administrationen av granskningskostnader för gesällproven
samt förelägga Kungl. Maj:t de förslag, som kan anses ägnade
att effektivera lärlingsutbildningen och tillsynen av denna.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 115 och I: 421.

Över motionerna I: 421 och II: 485 har i vederbörlig ordning inhämtats
yttranden från statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning.

Statskontoret framhåller att företagandet av en sådan undersökning som
motionärerna avser ligger helt inom ramen för överstyrelsens för yrkesutbildning
befogenheter. Enligt vad statskontoret under hand inhämtat,
skulle överstyrelsen dela motionärernas uppfattning att en översyn av
ombudsinstitutionen för lärlingsutbildning bör komma till stånd. Statskontoret
utgår därför från att en sådan granskning kommer att genomföras
och förutsätter, att undersökningen får karaktären av ett led i överstyrelsens
normala verksamhet. På grund av vad statskontoret sålunda anfört
föreslår statskontoret, att förevarande motioner icke föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker det väsentliga i att det skapas
garantier för att den utbildning, som bedrives med stöd av statsbidrag,
ordnas på ett ändamålsenligt sätt och i överensstämmelse med moderna
principer. Den ersättning som för närvarande utgår till ombuden, 45 kronor
per lärling och år, resekostnadsersättning samt traktamente med 12 kronor
för varje inspektionsresa, synes enligt styrelsen inte stå i rimlig proportion
till den tid och det arbete en noggrant genomförd inspektion kräver. Ej
heller de av överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagna högre anslagsbeloppen,
100 kronor per lärling och år och införande av ersättning med
25 kronor per dag för förlorad arbetsförtjänst, kan enligt styrelsen anses
utgöra fullgod ersättning för det med inspektionerna förenade arbetet och
de kostnader detta medför. Styrelsen erinrar om att överstyrelsens framställning
om höjda bidrag ej biträtts av departementschefen. Arbetsmarknadsstyrelsen
anser därför, att nya vägar för tillsynen av lärlingsutbildningen
bör sökas och förordar, att en förutsättningslös utredning i ärendet
verkställes.

Styrelsen har icke något att erinra mot att administrationsformerna för

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961 57

granskningen av utförda gesällprov tages upp till prövning i detta sammanhang.

Styrelsen förordar slutligen att riksdagen måtte bifalla nu ifrågavarande
motioner.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förklarar sig vara helt av samma uppfattning
som motionärerna, nämligen att en förutsättning för att lärlingsutbildningen
skall bli av fullgod kvalitet är, att ombudsinstitutionen fungerar
ordentligt. Överstyrelsen framhåller vidare bland annat följande.

Enligt de erfarenheter, som föreligger inom överstyrelsen, måste man saga
att ombuden icke alla gånger fullgör sina uppdrag på det effektiva sätt,^som
skulle vara önskvärt. Dock är överstyrelsen angelägen tillagga, att manga
ombud med hänsyn till de synnerligen blygsamma ersättningar som utgar
— 45 kronor per år och lärling jämte reseersättning maste anses utiora
ett oväntat intresserat arbete, ett förhållande som bottnar i deras kansla^tor
och lojalitet gentemot yrket och vad detta kräver. Trots det anförda maste
överstyrelsen framhålla angelägenheten av att tillsynen törbåttras.

Överstyrelsen vill jämväl vitsorda riktigheten av att man från överstyrelsens
sida icke haft möjligheter att följa denna utbildningsverksamhet
tillnärmelsevis på det sätt, som hade varit önskvärt. Anledningen härtill ar
den i motionerna påpekade underbemanningen av överstyrelsen.

Därest det av överstyrelsen framlagda förslaget om förbättrade ersättningar
till ombuden skulle förverkligas, komme de totala kostnaderna för
ombudsinstitutionen att uppgå till ungefär 750 000 kronor. — Tar man hanSVn
till att kostnaderna för utbildningen av en lärling ar manga gånger
större än statens bidrag, kan man icke i och för sig anse den nuvarande ombudsinstitutionen
särskilt kostnadskrävande. Överstyrelsen vill dock instämma
i motionärernas uppfattning att, då man star infor en utgiltsökning
om cirka V2 miljon kronor för att uppnå en önskvärd effektivitet av en viss
organisation, man måste fråga sig, om icke organisationen skulle kunna förbilligas
genom en rationalisering i någon form. . .

Tanken på en rationalisering av ombudsinstitutionen etter riktlinjer liknande
dem motionärerna för fram har dryftats inom överstyrelsen, främst
inom den avdelning, som handlägger ärenden rörande bidragsgivnmgen till
lärlingsutbildningen. En dylik omläggning kräver dock oundgängligen tidskrävande
utredningar och överväganden. Bland annat maste de olika problem
undersökas, som möter inom hantverkets skilda yrkesområden. Mojligheter
till en sådan omprövning har dock icke förelegat för överstyrelsen.
D°et förhållandet, att tillsvnen över den med statsbidrag bedrivna lärlingsutbildningen
för närvarande i så stor utsträckning uppdelas pa enstaka
ombud anser överstyrelsen i likhet med motionärerna vara en svaghet. En
person,’som erhållit överstyrelsens uppdrag att utöva tillsyn over utbildningen
av en eller kanske två lärlingar —.detta forhallande ar synnerligen

vanligt_kan omöjligen få nämnvärd rutm i sin övervakande verksamhet.

Den ringa ersättningen gör vidare, att de besök han måste avlägga hos en
företagare många gånger blir mycket ovälkomna avbrott 1 det dagliga
arbetet Såsom överstyrelsen påtalat i sina petita utgår nämligen ingen
ersättning till ett ombud för den inkomstförlust han lider genom att lian
måste taga sig ledigt under ordinarie arbetstid för att fullgöra ombuds -

58

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

uppdraget. Enligt överstyrelsens uppfattning talar alltså starka skäl för
att en sådan undersökning av ombudsinstitutionen kommer till stånd,
varom motionärerna hemställer.

I anslutning till den diskuterade omläggningen av ombudsinstitutionen
mom lärlingsutbildningen tar motionärerna jämväl upp en närliggande
fråga, nämligen sättet för granskningen av utförda gesällprov. Motionärernas
förslag har två syftemål, nämligen dels en administrativ förenkling av
utdelandet av de för närvarande utgående statliga ersättningarna till gesällprovsgranskarna,
dels en samordning i någon form av denna organisation
med den för lärlingsutbildningen erforderliga, i det föregående behandlade
ombudsorganisationen. De åtgärder, som sammanhänger med det av motionärerna
först nämnda syftet, kommer av anledningar som nämnes i motionerna
upp till behandling i de anslagsäskanden, som överstyrelsen har att

ge för budgetaret 1962/63. Av denna anledning förbigår överstyrelsen
detta förslag i förevarande sammanhang. Att organisationen för gesällprovsgransknmgarna
upptages till prövning i samband med den i det föregående
behandlade undersökningen rörande ombudsorganisationen för lärlingsutbildningen
synes överstyrelsen vara rationellt.

Därest utredningen anförtros överstyrelsen — ett förhållande som torde
vara naturligt med hänsyn till den där samlade erfarenheten i hithörande
frågor — erfordras en tillfällig förstärkning av arbetskraften inom den
avdelning å överstyrelsen, där utredningsarbetet kommer att utföras. Undersökningen
bör självfallet bedrivas under nära samarbete med hantverkets
organisationer, främst Sveriges hantverks- och industriorganisation.

Under åberopande av det anförda finner överstyrelsen sig böra tillstyrka
att förevarande motioner bifalles av riksdagen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att detta anslag för nästa
budgetar hojes med 353 000 kronor till 2 133 000 kronor. Vid sin anslagsberäkning
har överstyrelsen utgått från att antalet under innevarande budgetar
nanspraktagna bidragsrum kommer att uppgå till 1 200, d. v. s. hela
det till förfogande stående antalet. I fråga om antalet bidragsrum för budgetaret
1961/62 framför överstyrelsen ånyo förslaget om att detta antal
skall bestämmas av Kungl. Maj:t. Överstyrelsens anslagsberäkning grundar
sig härvidlag på den förutsättningen, att antalet bidragsrum för budgetåret
1961/62 kommer att uppgå till 1 500, varav 1 100 för hantverkslärlingar och
40° för larlmgar vid byggnadsföretag. Slutligen föranledes den äskade anslagshöjningen
av förslag, dels om en höjning av ersättningen till lärlingsombuden
från 45 till lOO.kronor per år, dels om ersättning till ombuden för
lorlorad arbetsförtjänst i samband med inspektionsbesök med, i princip,
25 kronor för varje avlagt besök.

Överstyrelsen föreslår vidare, utan att detta beräknas påverka medelsbehovet
för budgetåret 1961/62, bland annat, att kurstillägg må utgå också
lör genomgång av korrespondenskurser och av hantverkets organisationer
anordnade kurser som överstyrelsen godkänt, samt att bidrag må utgå för
lärlingsutbildning även inom yrken, som ej faller inom hantverkets eller
byggnadsfackets områden.

Departementschefen är inte beredd att tillstyrka överstyrelsens förslag i
iiaga om ändrad ordning för fastställandet av antalet bidragsrum.

Överstyrelsens förslag om att kurstillägg bör få utgå också för genomgån»
av korrespondenskurser och av hantverkets organisationer anordnade kur -

59

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

ser, som överstyrelsen godkänt, biträdes av departementschefen. Statsbidragsgivningens
utvidgning till att omfatta även andra slag av lärlingsutbildning
än de nu statsbidragsberättigade är departementschefen däremot
inte beredd att förorda utan föregående utredning rörande omfattningen
och avgränsningen av ett sålunda utvidgat bidragsområde ävensom rörande
de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd. Överstyrelsen för yrkesutbildning
bör företaga denna utredning och sedermera inkomma med redovisning
för resultatet härav.

Till följd av att anslaget samt medgivet antal bidragsrum tidigare inte
fullt utnyttjats skulle enligt departementschefen vid bibehållande av oförändrat
antal bidragsrum för nästa budgetår uppkomma en beräknad kostnadsminskning
med 271 000 kronor. För nästa budgetår förordar departementschefen
emellertid ett med 100 till 1 300 ökat antal bidragsrum att, i
likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, disponeras för de olika
slagen av lärlingsutbildning i enlighet med föreliggande behov. Denna
ökning kan, framhåller departementschefen, beräknas medföra en merkostnad
av 43 000 kronor för nästa budgetår, varför den nyssnämnda kostnadsminskningen
skulle stanna vid 228 000 kronor.

Utifrån angivna förutsättningar föreslås anslaget för nästa budgetår
minskat med 228 000 kronor till 1 552 000 kronor.

Utskottet. I motionerna I: 93 och II: 115 har framförts förslag om en
ökning av antalet bidragsrum för lärlingsutbildningen hos hantverksmästare
in. m. med icke mindre än 600 till 1 900, vilket skulle öka statens utgifter
för ändamålet med 271 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit för
nästa budgetår. Utskottet får med anledning härav erinra om att utskottet
redan i det föregående tillstyrkt höjningar av bland andra anslagen till
centrala och lokala yrkesskolor med avsevärda belopp, allt i avsikt att
möjliggöra en snabb utbyggnad av yrkesskolväsendet. På grund härav och
då Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagit en ökning av antalet bidragsrum
för lärlingsutbildningen med 100, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag
beträffande nu ifrågavarande anslag och avstyrker följaktligen bifall till
motionerna I: 93 och II: 115.

Vidkommande motionerna I: 421 och II: 485 delar utskottet motionärernas
uppfattning därom, att en översyn av ombudsinstitutionen för lärlingsutbildning
bör komma till stånd. Denna översyn torde enligt utskottets
uppfattning lämpligen böra samordnas med den under nästföljande punkt
av departementschefen förutskickade utredningen avseende gesällprovsgranskningen.
I likhet med statskontoret förutsätter utskottet, att undersökningen
får karaktären av ett led i överstyrelsens normala verksamhet.
Då motionärernas yrkande får anses tillgodosett med vad utskottet sålunda
anfört, torde motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag på motionerna I: 93 och II: 115, till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 552 000
kronor;

b) att motionerna I: 421 och II: 485 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

58 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

Kungl. Maj:t har (punkt 162, s. 310 och 311) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kronor, vilket är 15 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m.fl.
(I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren (II: 114), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Bidrag till kostnader
för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1961/62 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få
hänvisas till motionen I: 94.

Departementschefen framhåller bland annat, att ehuru skäl i och för sig
synes tala för vissa av överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagna ändringar
i fråga om ordningen för utbetalning av bidragen, torde ett ställningstagande
härtill böra anstå. Enligt departementschefens mening bör först utredas,
huruvida tillräckliga skäl föreligger för ett bibehållande av detta stöd
i dess hittillsvarande utformning, innebärande utdelning av förhållandevis
ringa bidragsbelopp till enskilda personer. Denna fråga bör, framhåller
departementschefen, utredas av överstyrelsen, som, efter hörande av berörda
organisationer, bör inkomma med förslag i ämnet i samband med
sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63.

Utskottet. I avvaktan på resultatet av den av departementschefen förutskickade
utredningen rörande ifrågavarande bidragsforms fortsatta bestånd
bör enligt utskottets mening någon höjning av detta anslag utöver den av
Kungl. Maj:t föreslagna icke nu äga rum, varför utskottet avstyrker bifall
till yrkandet i motionerna I: 94 och II: 114.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag på motionerna I: 94 och II: 114, till Bidrag
till kostnader för granskning av utförda gesällprov för bud -

61

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

getåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

59:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 163, s. 311), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
84 000 kronor.

Folkhögskolor

60:o) Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 164, s. 312 och 313) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 18 808 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Schött m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Luttra m.fl. (11:32), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att under budgetåret 1961/62 statsbidrag må utgå till ytterligare
två folkhögskolor utöver de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna
samt att riksdagen för budgetåret 1961/62 under förevarande punkt
må anvisa ett förslagsanslag av 19 060 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Tage Johansson m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren av
herr Alemyr m.fl. (II: 153), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hemställa,
att Kungl. Maj:t utfärdar nya driftbidragsbestämmelser av vilka det
framgår, att bidraget utgår för samtliga dagar under kurstiden;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Söderberg m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av
herr Jacobsson i Sala m. fl. (II: 380), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 19 060 000 kronor samt att

_med ändring av 36 § i Allmänt studiehjälpsreglemente (SFS 1958: 326)

— särskilt studiebidrag enligt 19 § och stipendium enligt 20 § i reglementet
må beviljas för genomgång vid folkhögskola, som uppfyller villkoren för
statsunderstöd av sådan kurs vartill skolan enligt gällande bestämmelser
kan erhålla statsbidrag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 22, II: 153 och I: 329.

62 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Ivungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt — innebärande en anslagshöjning
med 2 113 000 kronor — avser förutom automatiska utgiftsförändringar
anvisande av medel motsvarande bidragskostnaderna för en
ny folkhögskola. — Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att medel för nästa
budgetår skulle beräknas till bidrag till tre nya folkhögskolor.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna
I: 329 och II: 380, i vad de avser ändring av studiehjälpsreglementet,
från skolöverstyrelsen, statskontoret och studiehjälpsnämnden.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.

Enligt 1 § studiehjälpsreglementet utgår statlig studiehjälp i princip till
elever vid statliga eller under statlig tillsyn ställda läroanstalter och kurser.
I motionerna avses att studiehjälp skulle kunna utgå till elever vid folkhögskolor,
som varit föremål för statlig inspektion och till vilka överstvrelsen
tillstyrkt statsbidrag.

Enligt överstyrelsens mening skulle en författningsändring av i motionerna
avsedd art i och för sig vara önskvärd. Med hänsyn emellertid till att
ifrågavarande studiehjälpsreglemente gäller elever vid en mängd skilda
skolor, underställda olika tillsynsmyndigheter, bör en dylik författningsändring
föregås av en särskild utredning. Överstyrelsen anser sig därför för
närvarande icke kunna biträda motionärernas yrkande i denna del.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

Ett tillmötesgående av förslaget om ändring av studiehjälpsreglementet
skulle innebära ett avsteg från den i nämnda reglemente uppställda grundprincipen,
att studiehjälp endast utgår till elever vid statliga eller under
statlig tillsyn ställda läroanstalter och kurser. Vidare skulle den av skolöverstyrelsen
verkställda prövningen huruvida vederbörande skola uppfyller
fordringarna för driftbidrag föregripa ICungl. Maj ds beslut i fråga om
statsunderstöd till skolan. Statskontoret kan alltså icke biträda ifrågavarande
yrkande. Ämbetsverket finner å andra sidan, att det kan innebära
en obillighet mot eleverna vid icke statsunderstödda folkhögskolor att vara
ställda utanför den statliga studiehjälpen. Med hänsyn härtill föreslår statskontoret,
att frågan om berörda elevers inordnande under allmänna studiehjälpsreglementet
i lämpligt sammanhang upptages till närmare övervägande.

Studiehjälpsnämnden har i huvudsak anfört följande.

I motionerna föreslås nu, att statlig studiehjälp bör utgå till elever i en
folkhögskola redan i och med att skolöverstyrelsen ansett skolan uppfylla
villkoren för statsunderstöd och föreslagit att den upptages bland statsbidragsberättigade
folkhögskolor. Ivungl. Maj:ts beslut om statsbidrag till
skolan och därmed skolans ställande under skolöverstyrelsens inseende
skulle inte behöva avvaktas. Förslaget innebär därför för en skolgrupp, folkhögskolorna,
frångående av ovannämnda grundregel för studiehjälpen och
skulle, om det genomfördes, i realiteten innebära, att prövningen och avgörandet
huruvida statsmedel i form av studiehjälp må disponeras vid nva
skolor överflyttas från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen. Förslagets ge -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

63

nomförande skulle också otvivelaktigt få konsekvenser för andra skolgrupper
och leda till att varje förslag från central myndighet om statsbidrag till en
skola eller dess ställande under statligt inseende automatiskt skulle medföra
studiehjälp till eleverna, oavsett om Kungl. Maj:t bifaller förslaget eller ej.
Studiehjälpsnämnden avstyrker på grund av det nu anförda bifall till
motionerna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, innebärande
bland annat att medel under ifrågavarande anslag beräknas till en
ny folkhögskola.

I motionerna I: 22 och II: 32 samt I: 329 och II: 380 har yrkats, att
statsbidrag måtte för nästa budgetår utgå till ytterligare två folkhögskolor.
Utskottet är icke berett att biträda dessa yrkanden. Utskottet vill emellertid
erinra om departementschefens positiva uttalande i propositionen
1957: 146 beträffande den takt, i vilken det för statsmakternas del skulle
vara möjligt att medgiva statsunderstöd åt nya folkhögskolor, d.v. s.
med två ä tre skolor per år, emot vilket uttalande någon erinran icke
riktats från riksdagens sida. Med hänsyn härtill finner utskottet det skäligt,
att statsbidrag i fortsättningen må kunna medges i något större utsträckning
än vad som varit fallet de senaste åren, detta i syfte att förhjälpa de
folkhögskolor, som påbörjade sin verksamhet i förlitande på nyssnämnda
uttalande, till statligt bidrag utan alltför långt dröjsmål. Med det anförda
avser utskottet icke en uppmuntran att framdeles inrätta helt nya folkhögskolor.
Därest en utökning av folkhögskolornas kapacitet befinnes påkallad
synes enligt utskottets mening denna lämpligen böra komma till
stånd genom dubblering av kurser och inrättande av filialskolor. Utskottet
förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna, vad
utskottet sålunda med anledning av de ovannämnda motionerna anfört.

I motionerna I: 329 och II: 380 har vidare yrkats sådan ändring av allmänna
studiehjälpsreglementet, att studiebidrag och stipendium i vissa fall
må kunna utgå även till elev vid icke statsunderstödd folkhögskola. Under
hänvisning till de över motionerna i denna del avgivna yttrandena, av
vilka framgår att en sådan författningsändring kunde få vittgående konsekvenser
även på andra områden, har utskottet icke ansett sig böra biträda
motionsyrkandet i denna del.

Vad slutligen angår motionerna I: 125 och II: 153 får utskottet anföra
följande. Det allmänna driftbidrag till folkhögskolor, som infördes genom
beslut av 1957 års riksdag, skulle enligt detta beslut utgå efter samma
grunder som redan gällde för lantbruksundervisningsanstalterna. Driftbidraget
kom härigenom att utgå för dag, varunder undervisning pågår, i stället
för kurstid.

Den 7 april 1961 har 1955 års lantbruksundervisningskommitté framlagt
förslag om bland annat ändrade grunder för beräkning av driftbidraget till
lantbruksundervisningsanstalterna (SOU 1961: 13). Då vad i motionerna

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

påyrkats synes ligga i linje med vad kommittén för sin del föreslagit, bör
enligt utskottets mening Kungl. Maj:t vid sitt ställningstagande till betänkandet
beakta vad i motionerna 1:125 och II: 153 anförts. Utskottet förordar
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
sålunda anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 22 och II: 32 samt
I: 329 och II: 380, sistnämnda bägge motioner i vad de avser
medelstilldelningen, till Folkhögskolor: Bidrag till driften
av folkhögskolor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 18 808 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:125 och
II: 153, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;

III. att motionerna I: 329 och II: 380, i vad de avser
ändring av studiehjälpsreglementet, icke må av riksdagen
bifallas;

IV. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 22 och
II: 32 samt I: 329 och II: 380 anfört angående statsunderstöd
till folkhögskolor.

61 :o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 313 och 314), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 44 000 kronor.

Lärarutbildning

Klass- och ämneslärarutbildning

62:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 603—605), vilket innebär en anslagshöjning
med 534 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm, som
föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 65

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 662 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 376 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2 409 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 311 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis..........................37 000

Summa kronor 6 145 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 145 000
kronor.

63:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 605 och 606), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 414 000 kronor.

64:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 606), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

65:o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 287, s. 606—611), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 115 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som
föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 saml. Nr S

66

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961
Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 519 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 168 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 244 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 506 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........... 34 OOP

Summa kronor 2 471 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 471 000 kronor.

66:o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 288, s. 612), vilket innebär en anslagshöjning med
14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
90 000 kronor.

67:o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 612 och 613), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

68:o) Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 613), vilket
innebär en anslagshöjning med 220 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

69:o) Folkskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
291, s. 613—622) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminariema, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för folkskoleseminariema, att tillämpas

67

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Folkskoleseminariema:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
29 584 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 254 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande seminarieorganisationen innebär, att
intagningens omfattning hösten 1961 skall få slutligt bestämmas av Kungl.
Maj:t, sedan skolöverstyrelsen i samråd med 1960 års lärarutbildningssakkunniga
avgivit slutligt förslag till intagningens omfattning vid folkskoleseminarierna
hösten 1961.

Beträffande personalorganisationen m. m. innebär Kungl. Maj:ts förslag
följande:

1) indragning av fyra vakanta ordinarie lektorstjänster vid seminariet i
Lund,

2) indragning av tre vakanta ordinarie tjänster för lärare i hemkunskap
och förande av övriga sju ordinarie tjänster i ämnet på övergångsstat,

3) indragning av fyra ordinarie och två extra ordinarie tjänster för lärare i
trädgårdsskötsel och förande av återstående sex ordinarie tjänster i ämnet
på övergångsstat,

4) ökning av nuvarande beräkningsbelopp till handledararvoden från 350
till 400 kronor per lärarkandidat på fyraårig folkskollärarlinje i anslutning
till den nya timplanens genomförande i årskurs III4,

5) minskning av medelsanvisningen till försök med metodisk handledning,
enhetsskolans arbetsmetoder och liknande anordningar från 200 000 till
100 000 kronor i anslutning till de nya timplanernas genomförande,

6) anvisande av medel till undervisning i tal- och röstvård,

7) anvisande av medel till arvode åt en föreståndare för ett fortbildningsinstitut
vid seminarium med egentlig lärarkurs,

8) minskat medelsbehov på grund av indragningen av egentlig lärarkurs
för ämneslärare vid seminariet i Lund.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och icke har något att erinra mot vad departementschefen anfört och
förordat, hemställer förty,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:

51

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 10 877 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 394 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 12 026 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 5 829 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................ 458 000

Summa kronor 29 584 000

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 29 584 000 kronor.

70:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 292, s. 623 och 624), vilket innebär en anslagshöjning
med 93 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
2 214 000 kronor.

71 :o) Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 624 och 625), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

72:o) Folkskoleseminariema: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 294, s. 625), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Utrustning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.

73:o) Vidareutbildning av folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt
295, s. 625—629) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 910 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

69

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

av herr Thorsten Larsson m. fl. (I: 69) och den andra inom andra kammaren
av herrar Gomér och Larsson i Borrby (II: 81), i vilka hemställts, att
riksdagen vid sin behandling av förevarande punkt matte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, 1) att terminskurs i ämnet kristendomskunskap
måtte kunna ingå i egentlig vidareutbildning för folkskollärare samt att
två terminskurser i kristendomskunskap må anordnas under budgetåret
1961/62, 2) till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 945 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping m.fl.
väckt motion (II: 319), i vilken hemställts, att riksdagen måtte 1) hos
Kungl. Maj :t hemställa om sådan utvidgning av programmet för vidareutbildningen
av folkskollärare, att det under läsåret 1961/62 kommer att
inrymma fortbildningskurs även i ämnet kristendomskunskap samt 2) till
skolöverstyrelsens förfogande härför ställa ett anslag av 20 000 kronor för
budgetåret 1961/62.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 69 och II: 319.

Kungl. Maj:ts förslag innebär icke annan ändring jämfört med innevarande
budgetår än att kostnaderna för vidareutbildningskurser för hjälpklasslärare
— i runt tal 90 000 kronor — överföres från här ifrågavarande
anslag till det anslag, som nu är uppfört under rubriken Kurser för lärare
m.fl.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt och har icke funnit sig böra biträda de i motionerna I: 69 och II: 81
samt II: 319 framställda yrkandena.

Med anledning av vad i motionerna anförts får utskottet framhalla, att
utskottet finner det angeläget att åtgärder vidtages för att motverka den
lärarbrist, som föreligger i ämnet kristendomskunskap inom försöksskolan
och andra skolformer. Huruvida anordnandet av vidareutbildningskurser i
ämnet därvid främst bör komma i fråga, undandrager sig utskottets bedömande.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på förevarande spörsmål. I detta sammanhang får utskottet även
erinra om vad utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande innevarande
år nr 57 (punkten 9) angående högre utbildning och forskning anfört rörande
förstärkningsanordningar vid de teologiska fakulteterna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 69 och II: 81 samt
II: 319, till Vidareutbildning av folkskollärare för budget -

70 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

året 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 910 000
kronor.

74 :o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 630), vilket innebär en anslagshöjning
med 656 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska
lärarkurser m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 5 363 000 kronor.

75 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 630—632), vilket innebär en anslagshöjning
med 144 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare jör
blinda och döva för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 398 000 kronor.

Fortbildning m. m.

76:o) Lärares fortbildning m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 312, s. 676—690), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels
ock en anslagshöjning med 959 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor.

77:o) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 313, s. 691), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik,
dels ock en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid folkhögskolor
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 47 000 kronor.

78:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 314, s. 691—694), vilket innebär en anslagshöjning med 16 100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

71

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

79:6) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 694), vilket innebar
en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för personal m. fl. vid skolor
för blinda och döva för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

80 :o) Resestipendier till vissa lärare i främmande språk. Kungl.
Maj :t har (punkt 316, s. 695 och 696) föreslagit riksdagen att till detta andamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 169 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär sammanförande av de tre nuvarande reservationsanslagen
Resestipendier åt lärare vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier,
Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
och Resestipendier åt lärare vid folkskolor m. m. till ett gemensamt
anslag under ovanstående rubrik. Det nya anslaget uppföres med samma
belopp som innevarande budgetår sammanlagt utgår under de tre nämnda
anslagen till resestipendier, dock avrundat till 169 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
hemställer förty,

att riksdagen må till Resestipendier till vissa lärare i
främmande språk för budgetaret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 169 000 kronor.

81:0) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 696), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 kronor.

82 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318,
s. 697), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

Studiesociala ändamål

83:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 322, s.
700_703) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 22 930 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ragnar
Bergh och Sveningsson (I: 403) och den andra inom andra kammaren av
herrar Edlund och Magnusson i Borås (IT: 467), i vilka, såvitt nu är i fråga,
i motiveringen uttalas, att det allmänna studiebidraget bör upphöra den 1
juli 1961 och att det särskilda studiebidrag, som utgår med det belopp varmed
resekostnaden för månad överstiger 10 kronor, dock först när den uppgår
till minst 12 kronor, ändras till 13 kronor respektive 15 kronor per
månad, varvid anslaget bör uppföras med ett 25 000 000 kronor lägre
belopp än vad departementschefen äskat. Något yrkande i förevarande avseenden
ingår dock icke i motionernas kläm.

Beträffande vad i motionerna anförts får utskottet hänvisa till motionen
1:403.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen beror på automatiskt
verkande faktorer.

TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000
kronor.

84:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
323, s. 703 och 704), vilket innebär en anslagsminskning med 149 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1961/62 må till brevskolestipendier
utdelas högst 175 000 kronor;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

85:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 326, s. 712), vilket innebär
en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

73

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

86:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 327, s. 712—714) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 19 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 403) och den andra inom andra
kammaren av herrar Edlund och Magnusson i Borås (II: 467), i vilka hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
punkt måtte 1) besluta, att statsbidrag till skolmåltidsverksamhet, som anordnas
efter den 1 juli 1961, ej längre skall utgå, 2) till Bidrag till anordnande
av skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av 14 800 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eric Carlsson m. fl (I: 406) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 490), i vilka hemställts, att riksdagen
vid sin behandling av förevarande punkt måtte besluta, att till Bidrag
till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1961/62 anvisa
60 000 000 kronor samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag
till höjning av Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1962/63 i enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalanden i denna fråga.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 403 och I: 406.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 800 000 kronor,
föranledd av att anslagsbehovet kan beräknas minska med sammanlagt
1 600 000 kronor dels på grund av lägre antal bespisningsdagar, dels på
grund av förbättrat skatteunderlag för kommunerna, samtidigt som medelsbehovet
beräknas öka med 800 000 kronor till följd av ökat deltagarantal.
Departementschefen har icke ansett det möjligt att nu framlägga
förslag till ändrade grunder för bidragsgivningen till kostnaderna för skolmåltider.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
icke heller i år ansett det möjligt att förelägga riksdagen förslag
till ändrade grunder för bidragsgivningen till kostnaderna för skolmåltider.
I motionerna I: 406 och II: 490 har föreslagits att riksdagen måtte dels anvisa
40,3 miljoner kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för en
förstärkning av ifrågavarande statsbidrag, dels ock i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om förslag till anslagshöjning för budgetåret 1962/63 i
enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalanden i frågan.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 8 vid 1960 års riksdag (punkt 58) underströk,
att utskottet fann det med hänsyn till önskvärdheten av att i detta avseende
förbättra kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna ange -

74

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

läget, att Kungl. Maj:t så snart ske kunde för riksdagen framlade förslag i
anslutning till vad de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets
område i betänkande (SOU 1958:37) föreslagit rörande stats idrag

till skolmåltider. Da dessa kostnadsrelationer från kommunernas
synpunkt sett för varje år alltmer försämras, förutsätter utskottet, att
Kungl. Maj:t till nästa års riksdag skall finna möjlighet förelägga riksdagen
förslag i ämnet i anslutning till ovannämnda betänkande. Utskottet förordar,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
salunda anfört.

På grund av den ståndpunkt utskottet alltså intagit avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 403 och 11:467, såvitt de avser avskaffande av
statsbidrag till skolmåltider och medgivande för kommunerna att uttaga
avgift för skolmåltid.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande
medelstilldelningen.

Utskottet hemställer under åberopande av vad sålunda anförts,

I. att motionerna I: 403 och II: 467, såvitt de avser avskaffande
av statsbidrag till skolmåltider och medgivande
för kommunerna att uttaga avgift för skolmåltid, icke må
av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 403 och II: 467
samt I: 406 och II: 490, samtliga motioner i vad de avser
medelstilldelningen, till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
19 700 000 kronor;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 406
och II: 490, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad
utskottet anfört rörande statsbidragsgivningen.

87:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 714 och 715), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår
hemställer utskottet,

_ att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

88 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 715),
vilket innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 75

Diverse

89:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330, s. 716), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det
andra anslaget en höjning med 440 000 kronor, beträffande det tredje anslaget
en höjning med 252 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 324 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 41 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 19 609 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 2 283 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 897 000
kronor.

90 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 716), vilket innebär en
anslagshöjning med 3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 kronor.

91 :o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet
tidigare avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad
bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

meddela.

76

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

92:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga
(Bilaga 2), avgiver utskottet denna dag eller senare under riksdagen utlåtande,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson,
Thun, Bergman, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Mårtensson, Thorsten
Larsson, Källqvist och Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Almgren, Ståhl, Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson,
fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Larsson i Hedenäset och Johansson
i Norrköping;

dock att vid behandlingen av punkterna 1—35 och 57—92 deltagit herr
Widén i stället för herr Boman och vid behandlingen av punkterna 19—92
herr Nelander i stället för herr Ståhl.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

77

Bilaga 1

Tidigare behandlade frågor

Punkt i

Avsnitt

Utskotts-

8:e huvud-

utlåtande nr

titeln

. .

Allmänna kultur- och bildningsändam&l

6—12

Konst, litteratur, musik m. m.

13—27 \

29—63 /

Arkiv, bibliotek, museer m.m.

47

64—89

Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.

90—100

Kyrkliga ändamål

Högre utbildning och forskning

174—181

Centrala myndigheter

182—226 \
229—235 /

Universiteten m. m.

236—247

Tekniska högskolorna

57

256—260

Gemensamt för universitet och högskolor

261—263 \

265—273 /

Vissa forskningsändamål

274—280 l

283 /

Inredning och utrustning

67

281

Inredning och utrustning av nya lokaler: Tekniska hög-

skolan i Stockholm

Lärarutbildning

298—311

Övnings- och yrkeslärarutbildning

42

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Uppskjutna frågor

Bilaga 2

Punkt i 8:e
huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

5

Stöd åt konstnärlig, Etterär och musikahsk verksamhet

112—115

Försöksverksamhet m. m.

Statens blindskolor m. m.

127

Avlöningar

128

Omkostnader

Statens dövskolor m. m.

129

Avlöningar

130

Omkostnader

131

Engångsanskaffning av utrustning

132

Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn

133

Resor för blind- och dövskoleelever jämte ledsagare

118

Bidrag till handelsgymnasier

166—173

Investeringsbidrag

227

Bidrag till handelshögskolan i Stockholm

228

Bidrag till handelshögskolan i Göteborg

218

Högre teknisk utbildning och forskning i Lund

219—255

Högre konstnärhg utbildning

261

Anslag till vissa forskningsråd m. m.

282

Inredning och utrustning av nya lokaler: Chalmers tekniska högskola

319

Studiehjälpsnämnden

Garantilånenämnden

320

Avlöningar

321

Omkostnader

321

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

325

Kostnader för avskrivning av vissa studielån med stathg kreditgaranti

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

79

Reservationer

1) vid punkten 15 (Läroboksnämnden) av

a) herr Axel Johannes Andersson

b) av herr Ståhl;

2) vid punkten 19 (Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor
m. m.)

a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i
Göingegården, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Vidkommande
motionerna» och slutar med »i fråga», bort ersättats med text av
följande lydelse:

»I samband med att ett antal olika bidrag till kommunerna avlöstes, ersattes
dessa bidrag med ett s. k. kompensationsbelopp. Den största delen
av kompensationsbeloppet avser det avlösta bidraget till fria läroböcker.
I motionerna I: 403 och II: 467 har föreslagits att statsbidraget till de fria
läroböckerna borttages samtidigt som den kommunerna ålagda skyldigheten
att tillhandahålla fri undervisningsmateriel upphäves. Utskottet delar
motionärernas uppfattning och anser att med nu radande system alltför
stora kostnader uppstår genom att eleverna i mycket hög grad betraktar
läroböcker som förbrukningsmateriel och inte som en ägodel, som de bör
vara rädda om. Ur ren uppfostringssynpunkt talar sålunda åtskilliga skäl
för att systemet med fria läroböcker icke längre bör bibehållas.

Efter en minskning av kompensationsbeloppet med den del därav som
avser bidrag till de fria läroböckerna, återstår ett så ringa kompensationsbelopp,
att det torde sakna betydelse för de enskilda kommunerna. Utskottet
biträder därför förslaget om att kompensationen i sin helhet skall
upphöra. Härigenom vinnes samtidigt en viss förenkling av bidragsreglerna.
»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403
och II: 467, såvitt här är i fråga, besluta, att tillhandahållande
av fri undervisningsmateriel icke skall vara obligatoriskt
för kommunerna samt att vid beräkning av det i
anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor
m.m. ingående lärarlönebidraget hänsyn inte skall
tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet sålunda fastställas
till i hyresgrupp 1 960 kronor, i hyresgrupp 2 1 200
kronor, i hyresgrupp 3 1 380 kronor, i hyresgrupp 4 1 620
kronor och i hyresgrupp 5 1 850 kronor per statsbidragsberättigande
lärartjänst;»

80

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

b) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i
Göingegården, vilka under förutsättning av bifall till reservationen a) ansett
att utskottets hemställan under VI. c) bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1:403 och II: 467, såvitt de avser medelstilldelningen,
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
814 000 000 kronor;»

c) av herrar Thorsten Larsson, Källqvist, Widén och Larsson i Hedenäset; 3)

vid punkten 86 (Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk) av
herr Boman, fröken Andersson, herrar Källqvist, Eric Carlsson, Staxäng,
Almgren, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén och herr Nelander, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 119 och II: 156
och att till följd härav utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 119 och II: 156 ävensom
med avslag å motionerna I: 195 och II: 320, till Privatläroverk:
Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.»

4) vid punkten 57 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m.) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Ragnar
Bergh, Thorsten Larsson, Källqvist, Eric Carlsson, Widén, Staxäng, Malmborg,
Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar
Larsson i Hedenäset och Nelander, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 59, som börjar med »I
motionerna» och slutar med »och II: 115», bort ha följande lydelse:

»De av riksdagen förra året beslutade höjningarna av bidragsbeloppen för
lärlingsutbildningen hos hantverksmästare m. m. har uppenbarligen inneburit
en välbehövlig stimulans för ifrågavarande, för det allmänna ekonomiskt
fördelaktiga utbildningsform. Detta förhållande medför emellertid
också, att antalet bidragsrum icke kommer att förslå ens för innevarande
budgetår. Detta förhållande liksom att en ytterligare stegrad efterfrågan på
bidragsrum torde kunna förväntas under budgetåret 1961/62 gör, att den
i och för sig värdefulla ökning av antalet bidragsrum som Kungl. Maj:t nu
föreslagit, icke torde vara till fyllest. Till följd härav synes de i motionerna
I: 93 och II: 115 väl underbyggda beräkningarna av antalet erforderliga
bidragsrum — 1 900 mot 1 300 enligt Kungl. Maj:ts förslag — böra godtagas.
Motionärernas beräkning av kostnaderna härför, 1 823 000 kronor
eller 271 000 kronor mer än vad Kungl. Maj:t föreslagit, föranleder icke nå -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

81

gon erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker därför bifall till
motionerna I: 93 och II: 115.»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 93 och II: 115, till
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
1 823 000 kronor;»

5) vid punkten 73 (Vidare utbildning av folkskollärare)

a) av herr T hor sten Larsson

b) av herr Widén

c) av herr Svensson i Stenkyrka

d) av herr Neländer;

6) vid punkten 83 (Studiebidrag och stipendier)

a) av herr Ragnar Bergh

b) av herr Nilsson i Göingegården;

7) vid punkten 86 (Bidrag till anordnande av skolmåltider)

a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i
Göingegården, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 74, som börjar med »På grund
av» och slutar med »beträffande medelstilldelningen», bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Den centraliserade skolverksamhet, som förekommer särskilt på landsbygden,
utgör ett starkt skäl för skolmåltidernas fortsatta verksamhet.
Genom utformningen av statsbidragsbestämmelserna kommer emellertid
många av landets kommuner icke i åtnjutande av bidrag, medan det för
åtskilliga andra kommuner har en mycket ringa betydelse. För kommunerna
själva vore det därför av väsentligt värde om de i stället för statsbidrag
uttoge en avgift av de elever som deltager i skolmåltiderna. Denna avgift
borde i regel beräknas så, att den motsvarade kommunens självkostnad för
måltid. Utskottet förutsätter dock att kommunerna därest de inför en avgift,
i förekommande fall medger nedsättning eller befrielse från avgift. På
anförda skäl biträder utskottet det i motionerna I: 403 och II: 467 framförda
förslaget att något statsbidrag icke skall utgå till anordnande av skolmåltider
från och med redovisningsåret 1961/62.

Då statsbidrag utbetalas i efterskott slår ett borttagande därav inte
igenom förrän budgetåret 1962/63, utom vad avser förskottsutbetalningar.
För budgetåret 1961/62 beräknas dessa uppgå till 4 900 000 kronor, varför
det av Kungl. Maj:t äskade beloppet bör minskas med detta belopp.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 406
och IT: 490.»

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403
och II: 467, såvitt här är i fråga, besluta, att statsbidrag till
skolmåltidsverksamhet, som anordnas efter den 1 juli 1961,
ej längre skall utgå;»

b) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i
Göingegården, vilka under förutsättning av bifall till den med a) betecknade
reservationen ansett att utskottets hemställan under II. bort ha följande
lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 403 och II: 467
samt med avslag å motionerna I: 406 och II: 490, samtliga
motioner i vad de avser medelstilldelningen, till Bidrag till
anordnande av skolmåltider för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 14 800 000 kronor;»

c) av herrar Thorsten Larsson, Eric Carlsson, Svensson i Stenkyrka och
Larsson i Hedenäset, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 73 börjar med »Såsom av»
och på s. 74 slutar med »sålunda anfört», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
icke heller i år förelagt riksdagen förslag till ändrade grunder för bidragsgivningen
till kostnaderna för skolmåltider. I motionerna I: 406 och II: 490
har föreslagits att riksdagen måtte dels anvisa 40,3 miljoner kronor utöver
det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för en förstärkning av ifrågavarande
statsbidrag, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till
anslagshöjning för budgetåret 1962/63 i enlighet med riksdagens tidigare
gjorda uttalanden i frågan.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid 1959
års riksdag i sitt utlåtande nr 8 (punkt 108) uttalade, att förslag till ändrade
grunder för statsbidragsgivningen i fråga om skolmåltiderna borde föreläggas
1960 års riksdag i anslutning till vad de sakkunniga för översyn av
vissa statsbidrag på skolväsendets område föreslagit i sitt betänkande
1958: 37. I sitt utlåtande nr 8 vid 1960 års riksdag (punkt 58) underströk
utskottet angelägenheten av att kostnadsrelationerna mellan staten och
kommunerna i detta avseende förbättrades och att Kungl. Maj:t borde förelägga
riksdagen förslag i anslutning till utredningsbetänkandet snarast
möjligt.

Då kostnadsrelationerna i nämnda avseende för varje år alltmer försämrats
från kommunernas synpunkt, finner utskottet angeläget, att de ändrade
grunder för statsbidragsgivningen, som föreslagits av de sakkunniga,

83

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

tillämpas redan för budgetåret 1961/62. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att
för nästkommande budgetår utlämna statsbidrag till skolmåltider i överensstämmelse
härmed. I enlighet med vad som föreslagits i motionerna
I: 406 och II: 490 bör för nästkommande budgetår statsbidraget uppföras
med 60 miljoner kronor. Utskottet förutsätter vidare att Kungl. Maj:t till
nästa års riksdag förelägger riksdagen förslag i ämnet i anslutning till det
ovannämnda betänkandet, avseende även fragan om garanterande av statsbidragets
värdebeständighet. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 74, som börjar med »Av det»
och slutar med »beträffande medelstilldelningen», bort utga;

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 406 och II: 490
samt med avslag å motionerna I: 403 och II: 467, samtliga
motioner i vad de avser medelstilldelningen, till Bidrag till
anordnande av skolmåltider för budgetaret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 000 kronor;»

d) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i
Göingegården, vilka under hänvisning till vad som anförts i reservationen
a) ansett att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att motionerna I: 406 och II: 490, i vad de avser
skrivelse till Kungl. Maj:t, icke ma till nagon riksdagens
åtgärd föranleda.»

e) av herrar Thorsten Larsson, Eric Carlsson, Svensson i Stenkyrka och
Larsson i Hedenäset, vilka under hänvisning till vad som anförts i reservationen
c) ansett att utskottets hemställan under III. bort ha följande
lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 406
och 11:490, bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret
1961/62 utlämna statsbidrag till skolmåltider i överensstämmelse
med de grunder, som föreslagits av de sakkunniga
för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område.
»