Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av motioner om ändrade folkbokföringsregler
vid inflyttning i pensionärshem i kommunal regi.
Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagens väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nr 516 i första kammaren av herrar Ernst Olsson och
Thorsten Larsson och nr 605 i andra kammaren av herrar Nelander och
Wachtmeister.
1 motionerna, som är likalydande, hemställes om »sådan ändring i folkbokföringsförordningen,
att därest någon flyttar till pensionärshem i kommunal
regi detta ej skall medföra förändring i avseende å hans kyrkobokföring, såvida
icke under tiden sådana förhållanden inträffar, att han på grund därav
bort, därest han icke vistats på pensionärshemmet, annorstädes kyrkobokföras».
Över motionerna har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtats
yttrande från statistiska centralbyrån varjämte Svenska landskommunernas
förbund beretts tillfälle avgiva yttrande.
En närmare redogörelse för motionernas innehåll lämnas här nedan.
Gällande rätt
Enligt 36 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 skall fysisk person
mantalsskrivas i det distrikt och å den fastighet, där han den 1 november
förrättningsåret rätteligen skall vara kyrkobokförd. Beträffande kyrkobokföring
gäller enligt 13 § 1 mom. samma förordning såsom huvudregel att
envar skall kyrkoboliföras i den församling, där han är bosatt, och enligt
2 mom. i samma paragraf skall en person, bortsett från vissa undantagsfall,
anses bosatt å den fastighet, där han regelmässigt vistas.
I 14 § folkbokföringsförordningen göres vissa undantag från huvudregeln
i 13 § 9 mom. Undantagen avser personer som intages å sjukvårdsinträttning
eller ålderdomshem eller å förbättrings-, uppfostrings-, tvångsarbets- eller
straffanstalt. För dessa fall föreskrives, att intagningen ej skall medföra förändring
i avseende å vederbörandes kyrkobokföring, såvida icke under tiden
sådana förhållanden inträffar, att han på grund därav bort, därest han ej varit
intagen å inrättningen eller anstalten, annorstädes kyrkobokföras.
Bland bestämmelser i andra lagar, vilka här kan vara av intresse, må nämnas
22 § lagen den i januari 1956 om socialhjälp ävensom 6 och 7 §§ lagen
den 25 oktober 1957 om jordfästning. Förstnämnda lagrum reglerar kom
Biliang
till riksdagens protokoll 1961. 9 saml. 3 avd. Nr 13
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961
muners inbördes ersättningsskyldighet för s. k. obligatorisk socialhjälp. Om
mottagaren av socialhjälpen för det år hjälpen mottagits varit mantalsskriven
inom annan kommun äger den kommun som utgivit hjälpen i detta fall erhålla
ersättning därför av den andra kommunen. — Enligt 6 § lagen om jordfästning
skall dödsfall tillkännagivas genom försorg av prästen i den församling,
där den avlidne var kyrkobokförd, och enligt 7 § samma lag skall
även jordfästningen, om annat ej åstundas, äga rum i denna församling.
Motionernas innehåll
Enligt motionärernas mening bör samma bestämmelser gälla för personer
som vistas å pensionärshem som för dem som vistas å ålderdomshem. Vidare
anföres.
Det kan erinras om att det för en del pensionärer kan vara av väsentlig
betydelse att, trots att de vistas på pensionärshem i annan församling, få
tillhöra sin ursprungliga församling, där de kanske bott i hela sitt liv och
där de har anhöriga och vänner. Kyrkoskrivningen framstår för dem som
ett band med den bygd de anser sig tillhöra. Ytterligare kan nämnas att person
som avlider skall jordfästas i den församling han är kyrkoskriven vid
dödstillfället, om inte annorlunda begäres. Sker jordfästningen i annan församling
än kyrkoskrivningsförsamlingen är detta förenat med kostnader,
som i vissa fall kan bli avsevärda. Dessa omständigheter kan lätt ge upphov
till missförstånd och irritation.
Skäl som dessa har medfört att ändring nyligen företagits i folkbokföringsreglerna,
så att den som är intagen på ålderdomshem i enlighet med vad
ovan nämnts kan kyrkoskrivas i sin egentliga hemförsamling. Det synes närmast
vara ett förbiseende att ifrågavarande bestämmelse inte då utsträcktes
att gälla även för den som vistas på pensionärshem. Det är numera, efter
kommunreformen för ett 10-tal år sedan, vanligt att äldre personer vistas på
pensionärshem i den egna kommunen men i annan församling än den, där
deras tidigare hem finns. Vi föreslår därför att person, som vistas på pensionärshem
förvaltat i kommunal regi, i folkbokföringshänseende skall jämställas
med person, som vistas på ålderdomshem.
Remissyttranden
Statistiska centralbyrån anför.
I betänkandet med utredning och förslag angående lag om socialhjälp
m.m. (SOU 1950:11) föreslog socialvårdskommittén åtskilliga vittgående
ändringar i 14 § 6 mom. folkbokföringsförordningen, bl. a. att stadgandet, såsom
sedermera skedde, skulle utvidgas till att omfatta dem som intages å
ålderdomshem. Kommittén tog även till behandling upp frågan, huruvida
pensionärshemmen borde medtagas bland de i stadgandet nämnda anstalterna.
På särskilda skäl (s. 235) ansåg kommittén emellertid att så icke borde
ske.
Bärkraften av dessa skäl bör enligt centralbyråns mening prövas av upp -
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961
3
bördsorganisationskommittén i dess fortsatta utredningsarbete med folkbokföringens
framtida utformning.
Då sålunda den fråga, som avses i de remitterade motionerna, är föremål
för pågående utredning, synes motionerna, enligt centralbyråns mening, icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Landskommunernas förbund anser de av motionärerna anförda skälen för
en ändring av folkbokföringsförordningen i och för sig beaktansvärda men
finner vissa invändningar kunna göras mot förslaget. Härvid anföres.
Sålunda är att märka, att pensionärshemmen inte har den karaktär av
vårdanstalter som kännetecknar ålderdomshemmen utan närmast är att jämställa
med hyreshus. Det är för övrigt inte ovanligt att kommunerna anvisar
pensionärslägenheter insprängda i hyreshus. Huruvida även pensionärer i
dylika lägenheter skall omfattas av den föreslagna reformen framgår ej av
motionerna. Tydligt är emellertid att pensionärerna i vissa andra fall, exempelvis
när en pensionär själv hyrt lägenhet i ett hyreshus eller har flyttat till
någon anhörig och hans nya bostad är belägen i annan församling än den
i vilken pensionären är kyrkoskriven, icke innefattas i motionärernas förslag
ehuru även i sådana fall samma skäl som de av motionärerna åberopade
uppenbarligen kan anföras för att vederbörande bör förbli kyrkoskriven i sin
ursprungliga församling. Ett genomförande av motionärernas förslag innebär
följaktligen ingen tillfredsställande lösning av frågan utan leder till en
viss icke önskvärd kategoriklyvning av pensionärerna i här förevarande
avseenden. Med hänsyn härtill anser sig styrelsen icke kunna tillstyrka motionärernas
förslag. Styrelsen anser dock att frågan om pensionärernas mantals-
och kyrkoskrivning i här berörda och likartade fall med hänsyn till
frågans känslomässiga betydelse för pensionärerna bör tagas under närmare
övervägande och ifrågasätter om den inte lämpligen kan hänskjutas till uppbördsorganisationskommittén.
Utskottet
De av motionärerna åberopade skälen för den åsyftade ändringen av 14 §
6 mom. folkbokföringsförordningen är helt överensstämmande med de skäl
utskottet år 1960 ansåg motivera cn då föreslagen (uti. nr 12) och numera
genomförd (SFS 36/1960) ändring av samma stadgande. Denna ändring innebar
att intagning å ålderdomshem i folkbokföringshänseende likställes med
intagning å bl. a. sjukvårdsinrättning, vilket medför att intagningen, även
om ålderdomshemmet är beläget i annan församling, ej påverkar kyrkobokföringen.
Vid bedömningen av motionerna synes sålunda avgörande betydelse
böra tillmätas frågan huruvida förhållandena är så likartade beträffande
ålderdomshem och pensionärshem, att samma regler bör gälla i nu ifrågavarande
hänseende. Denna fråga uppmärksammades av socialvårdskommittén
(SOU 1950: 11 s. 235), som fann en avgörande artskillnad föreligga. Pensionärshemmen
var enligt kommitténs mening att anse som bostadshus, och de
där boende kunde åtminstone i regel i huvudsak sköta sig själva; ålderdoms
-
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961
hemmen däremot kunde betraktas som anstalter, och de där intagna var i regel
vårdbehövande. kommittén ansåg det icke vara rimligt att hindra en
person som hyrt lägenhet i ett hus att folkbokföra sig på denna fastighet,
därför att den hade karaktären av pensionärshem.
Socialvårdskommitténs nyss refererade uttalanden ävensom vad Landskommunernas
förbund anfört, särskilt om det icke ovanliga fallet att en
kommun, i stället för att bygga särskilda pensionärshem, anvisar lägenheter
i vanliga hyreshus, gör det enligt utskottets mening mycket tveksamt, om en
sådan ändring i folkbokföringsförordningen som motionärerna önskar kan
anses lämplig. Utskottet är därför icke berett att förorda en ändring av denna
innebörd utan att frågan först blivit utredd. Såsom statistiska centralbyrån
anfört utredes frågan om folkbokföringens utformning genom uppbördsorganisationskommittén.
Utskottet förutsätter, att kommittén vid fullgörandet av
sitt arbete uppmärksammar även den i förevarande motioner behandlade
frågan.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner 1:516 och 11:605 icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 mars 1961
På tredje lagutskottets vägnar:
HUGO OSVALD
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Osvald*, Grym, Kristiansson, Ebbe Ohlsson*,
Åkesson, Åke Larsson*, Ernst Olsson och Wirmark; samt
från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg*, Persson i Tandö, Bengtsson
i Göteborg, Mattsson, fru Ekroth, herrar Hammarberg och Tobé.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1961