Andra lagutskottets utlåtande nr 9 år 1960

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statens avgifter
för den allmänna tilläggspensioneringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom, riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 504 i första kammaren av herr
Hagberg samt nr 592 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att fr. o. m. ingången av 1962 staten icke skall vara skyldig att inbetala
ATP-avgifter för de inom statsförvaltningen liksom inom de statliga
affärsverken anställda».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 1:504.

Gällande bestämmelser

Lagen den 28 maj 1959 om försäkring för allmän tilläggspension, som
trädde i kraft den 1 januari 1960, omfattar i princip samtliga svenska medborgare
ävensom här i landet mantalsskrivna utlänningar (2 §). Även statens
anställda är alltså försäkrade enligt lagen. Förmåner enligt lagen börjar
utgå först år 1963. Fulla ålderspensioner kan utgå först 20 år efter
ikraftträdandet.

Tilläggspensionerna finansieras genom avgifter, vilka, såvitt gäller inkomst
av anställning, erlägges av arbetsgivaren. Staten erlägger alltså avgifter
till tilläggspensioneringen för sina anställda. Avgifter har erlagts sedan
ikraftträdandet.

Tilläggspensioneringen bygger på fördelningsprincipen, vilket betyder, att
de för ett år upptagna avgifterna skall täcka pensionsförpliktelserna för
året. Emellertid förekommer inom tilläggspensioneringen en betydande fondering.
Denna är avsedd att vara en ersättning för det bortfall i sparande
som tilläggspensioneringen väntas medföra. Vidare har det ansetts önskvärt
att framdeles kunna ta fondmedel i bruk, när antalet pensionärer blir för -hållandevis stort till följd av den nuvarande ogynnsamma befolkningsutvecklingen.

Statens anställda har sedan länge haft pensionsförmåner på grund av sin
tjänst. Bestämmelser om pensionering av de statsanställda finns i statens
allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (SPR), vilket trädde
i kraft den 1 juli 1959. Reglementets bestämmelser har gjorts i princip till -

Riliang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 9

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 9 år 1960

lämpliga på dem som avgått med pension fr. o. m. den 1 april 1958 men
får full verkan först för dem som pensioneras den 30 juni 1962 eller senare.
I åtskilliga fall är de pensionsförmåner som utgår enligt reglementet bättre
än de som utgår från den allmänna pensioneringen (folkpensioneringen och
tilläggspensioneringen). Emellertid är det inte så, att statstjänstemännen
blir berättigade till såväl de allmänna pensionerna som den statliga pensionen,
utan samtliga dessa förmåner är samordnade (6 § SPR). Samordningen
sker i princip enligt den s. k. bruttometoden. Den i SPR garanterade pensionsnivån
utgör den s. k. bruttonivån. I första hand fylles denna ut så långt
det går med folkpension och allmän tilläggspension. Vad som fattas för att
bruttonivån skall uppnås utgår i form av statlig tjänstepension. Skulle summan
av folkpension och allmän tilläggspension överstiga bruttonivån, erhåller
givetvis pensionstagaren det högre beloppet. Samordningen reducerar
inte de allmänna pensionerna utan endast den statliga.

De statliga tjänstepensionerna utbetalas över den löpande budgeten. Även
denna pensionering bygger på fördelningssystemet. I motsats till den allmänna
tilläggspensioneringen förekommer ingen fondering vid den statliga pensioneringen.

Det är avsett att de allmänna pensionerna och den statliga tjänstepensionen
skall utbetalas gemensamt.

Motionerna

I motionerna erinras om att pensionskostnaderna för de statsanställda tidigare
belastat budgeten först det budgetår då pensionerna skolat utbetalas.
Det framhålles, att staten har att under många år framöver betala
pensioner för sina tidigare anställda. Motionärerna gör gällande, att införandet
av den allmänna tilläggspensioneringen medfört att staten skall betala
avgifter för de nu anställdas framtida pensionering. Enligt deras uppfattning
får staten därmed dubbla pensionskostnader. Motionärerna hävdar,
att sådana avgifter inte är erforderliga för att statens pensionsutfästelser
gentemot de anställda skall infrias.

Utskottet

I föreliggande motioner föreslås, att staten inte skall betala arbetsgivaravgifter
till den allmänna tilläggspensioneringen.

Enligt gällande bestämmelser omfattas statens anställda av den allmänna
tilläggspensioneringen och kommer därför liksom övriga anställda att erhålla
förmåner från denna pensionering. De anställda är visserligen tillförsäkrade
-—• förutom den allmänna pensionen (folkpension och tilläggspension)
— statlig tjänstepension, men förmånerna är i princip samordnade på
så sätt, att tjänstepensionen utgår allenast i den mån den överstiger den all -

Andra lagutskottets utlåtande nr 9 år 1960 3

männa pensionen. De från den allmänna tilläggspensioneringen utgående
förmånerna reducerar alltså statens utgifter för statlig tjänstepension.

Den allmänna tilläggspensioneringen bygger på fördelningssystemet, vilket
betyder att summan av de för ett år inbetalda avgifterna skall motsvara
summan av de under året utgående pensionerna. I princip skall därför statens
avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen för ett visst år medföra
en i stort sett motsvarande minskning av statens utgifter för tjänstepensioner
under året. Emellertid sker inom tilläggspensioneringen, i synnerhet
i dess uppbyggnadsskede, en betydande fondering. Härigenom blir
avgifterna — såväl statens som andra arbetsgivares — högre än vad pensionsförpliktelserna
kräver.

Utskottet vill därjämte framhålla, att det för löntagarna innebär avsevärda
fördelar, att den allmänna tilläggspensioneringen omfattar även de
statsanställda. På grund härav kan en statstjänsteman gå över i enskild
tjänst och en i sådan tjänst anställd över i statstjänst, utan att han behöver
befara att därigenom mista sin rätt till pension.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att anledning saknas att undantaga
staten från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter till den allmänna
tilläggspensioneringen. Utskottet hemställer därför,

att förevarande motioner, 1:504 och 11:592, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fröken Nord ström

* •

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg*, Rim merfors*,

Wahlund*, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje, fru Eriksson
i Ängelholm och herr Björkman*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.