Andra lagutskottets utlåtande nr 51 år 1961

1

Nr 51

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition med förslag om
återföring av vissa enligt lagen om allmän sjukförsäkring
m. m. fonderade medel.

Genom en den 7 april 1961 dagtecknad proposition, nr 129, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden,
föreslagit riksdagen att besluta,

att från allmänna sjukförsäkringsfonden skall återföras det belopp, varmed
arbetsgivarbidragen för år 1960 till tilläggssjukpenning enligt lagen om
allmän sjukförsäkring och tilläggspenning enligt lagen om moderskapshjälp
understiger 60 procent av de under nämnda år i de allmänna sjukkassorna
bokförda utgifterna för ifrågavarande ändamål.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att ett till ca 39 milj. kronor beräknat belopp
skall tagas i anspråk av allmänna sjukförsäkringsfondens medel för att
täcka en förutsedd minskning av de på år 1960 belöpande arbetsgivarbidragen
i förhållande till utgifterna för den allmänna sjukförsäkringens tillläggssjukpenning
och moderskapshjälpens tilläggspenning för samma år.

Gällande bestämmelser

Den obligatoriska sjukförsäkringen utgöres av sjukvårdsförsäkring och
sjukpenningförsäkring. I tekniskt avseende är sjukpenningförsäkringen
uppdelad på en försäkring för grundsjukpenning jämte barntillägg och en
försäkring för tilläggssjukpenning. Moderskapshjälpen utgöres av ersättning
för förlossningsutgifter och moderskapspenning. Den sistnämnda består
av grundpenning, vilken i vissa fall förhöjes genom barntillägg, samt
tilläggspenning. Både sjukförsäkringen och moderskapshjälpen finansieras
genom avgifter från de försäkrade, arbetsgivarbidrag och statsbidrag. Något
statsbidrag utgår härvid inte för tilläggssjukpenning eller tilläggspenning.

Arbetsgivare är enligt 38 § lagen om allmän sjukförsäkring pliktig att
erlägga bidrag till kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen och försäkringen
för tilläggssjukpenning. Bidraget skall för varje kalenderår utgöra viss procent
av den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad,
som arbetsgivaren under året utgivit till sådana hos honom anställda arbetstagare,
som är obligatoriskt försäkrade enligt lagen om yrkesskadeförsäk Bihang

till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 51

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 51 år 1961

ring. Härvid skall hänsyn inte tagas till arbetstagare, vars lön under året
inte uppgått till 300 kronor eller som undantagits från försäkringen för
tilläggssjukpenning. Inte heller skall hänsyn tagas till arbetstagares lön i
vad den överstiger 15 000 kronor för år räknat. Procentsatsen var tidigare
i fråga om sjukvårdsförsäkringen 0,1 procent och beträffande försäkringen
för tilläggssjukpenning en procent av lönesumman. Fr. o. m. år 1959 har
nämnda procenttal ändrats till 0,25 resp. 0,85 procent.

Beloppet av arbetsgivarbidrag, som belöper på ett kalenderår, skall enligt
39 § sjukförsäkringslagen i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer fördelas
mellan centralsjukkassorna i förhållande till centi-alsjukkassornas och till
dem anslutna lokalsjukkassors utgifter för ifrågavarande ändamål under
kalenderåret. Kungl. Maj:t äger dock med riksdagen bestämma, att viss del
av bidragen skall ingå till en fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes
i enahanda ordning.

Arbetsgivarbidraget till kostnaderna för moderskapshjälpens tilläggspenning
utgör 0,04 procent av lönesumman. I fråga om detta bidrag gäller eljest
samma regler som beträffande bidraget till sjukförsäkringen.

När de ursprungliga procentsatserna fastställdes för arbetsgivarbidragen
beräknades att dessa bidrag skulle komma att svara för ungefär 60 procent
av kostnaderna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Sedan det visat
sig att arbetsgivarbidragen för år 1955 skulle komma att överstiga nyssnämnda
procenttal, aktualiserades frågan om central fondering av viss del
av ifrågavarande bidrag. Efter förslag i propositionen nr 146 år 1956 beslöts
fondering avseende den del av bidragen som översteg nyssnämnda 60 procent
(L2U 28, rskr 222). Motsvarande fonderingar har därefter gjorts avseende
bidragen för åren 1956, 1957 och 1958 (prop. 1957: 130; L2U 27; rskr
244 och prop. 1958: 126; B 29; L2U B 4; rskr B 5).

För de medel, som sålunda centralt fonderats, har hos riksförsäkringsanstalten
inrättats en särskild fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
De medel som innestår i fonden skall enligt gällande bestämmelser placeras
hos riksgäldskontoret mot ränta och på villkor i övrigt som bestämmes
av fullmäktige i riksgäldskontoret efter samråd med riksförsäkringsanstalten.
Några bestämmelser rörande fondmedlens användning har inte
meddelats.

Behållningen i allmänna sjukförsäkringsfonden uppgick den 30 juni 1960
till 245 219 291 kronor 86 öre.

Förslag av riksförsäkringsanstalten

I skrivelse den 29 mars 1961 har riksförsäkringsanstalten aktualiserat
frågan om återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden. Anstalten
har därvid upplyst, att hela det till sjuk- och moderskapsförsäkringarna
utgående arbetsgivarbidraget för år 1959 utgjorde 303 259 040 kro -

Andra lagutskottets utlåtande nr 51 år 1961

3

nor 81 öre. Av delta belopp hänför sig 236 754 865 kronor till tilläggssjukpennnigen
och tilläggspenningen. De allmänna sjukkassornas utgifter under
år 1959 för sistnämnda båda ändamål uppgick till 409 149 163 kronor. Då
60 procent härav utgör 245 489 498 kronor, kommer alltså denna andel av
utgifterna att med 8 734 633 kronor överstiga den del av arbetsgivarbidraget
som avser tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Med hänsyn till att
såväl tilläggssjukpenningförsäkringen som hela den obligatoriska försäkringen
för år 1959 utvisat överskott, synes det enligt anstaltens mening inte
föreligga tillräcklig anledning att för nämnda år taga i anspråk medel ur
allmänna sjukförsäkringsfonden.

Beträffande år 1960 skulle emellertid med tillämpning av samma beräkningsgrunder
en återföring av omkring 39 milj. kronor bli erforderlig, om
arbetsgivarbidragen skall täcka 60 procent av utgifterna. Denna beräkning
är dock enligt anstalten synnerligen osäker, då storleken av arbetsgivarbidragen
inte kan anges förrän efter utgången av år 1961. Anstalten erinrar i
detta sammanhang om att en ändring skett i systemet för uppbörd av bidragen
i samband med införandet av den allmänna tilläggspensioneringen.
Denna ändring innebär bl. a., att arbetsgivarbidragen övergångsvis inflyter
med något lägre belopp än som eljest blivit fallet. Det är detta förhållande i
förening med den fr. o. m. år 1959 ändrade procentsatsen för arbetsgivarbidragen
som aktualiserat frågan om återföring från allmänna sjukförsäkringsfonden.

Därest medel från sjukförsäkringsfonden inte kan tagas i anspråk för
år 1960, beräknar anstalten, att inte endast tilläggssjukpenningförsäkringen
utan även hela den obligatoriska försäkringen kommer att utvisa förlust.
För hela den obligatoriska försäkringen beräknas förlusten vad centralsjukkassorna
beträffar till ca 20 milj. kronor. Lokalsjukkassornas resultat påverkas
däremot inte av arbetsgivarbidragen. Anstalten finner skäl föreligga
för utökning av sjukkassornas inkomster för år 1960 genom återföring av
medel från allmänna sjukförsäkringsfonden. I de preliminära inkomstuppgifter,
som anstalten har att lämna centralsjukkassorna till grund för boksluten
för år 1960, har inräknats ett tillskott från allmänna sjukförsäkringsfonden.

Riksförsäkringsanstalten — som i ärendet samrått med Svenska sjukkasseförbundet
— föreslår, att från allmänna sjukförsäkringsfonden till inkomsttiteln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. återföres det belopp,
varmed arbetsgivarbidragen för år 1960 till kostnaderna för tilläggssjukpenning
och tilläggspenning understiger 60 procent av de under året i de
allmänna sjukkassorna bokförda utgifterna för nämnda ändamål. Det återförda
beloppet föreslås skola användas som bidrag för år 1960 till kassornas
kostnader för tilläggssjukpenning och tilläggspenning samt få disponeras
i samband med den slutavräkning avseende år 1960, som anstalten
verkställer i början av år 1962.

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 51 år 1961

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson, har anfört:

»Enligt lagen om allmän sjukförsäkring skall arbetsgivarna bidra till kostnaderna
för bl. a. tilläggssjukpenningen. Motsvarande gäller även enligt lagen
om moderskapshjälp i fråga om kostnaderna för tilläggspenning. Arbetsgivarbidragen
har beräknats svara för ungefär 60 procent av kostnaderna
för tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Under åren 1955—1958
översteg arbetsgivarbidragen för dessa ändamål nämnda procenttal. Det
överskjutande beloppet har i enlighet med statsmakternas beslut centralt
fonderats i allmänna sjukförsäkringsfonden, vars behållning uppgår till ca
245 milj. kronor.

För åren 1959 och 1960 har den för tilläggssjukpenning och tilläggspenning
avsedda delen av arbetsgivarbidragen inte uppnått beräknade 60
procent av utgifterna för de ifrågavarande ändamålen. Riksförsäkringsanstalten
har därför aktualiserat frågan om en återföring av medel från
allmänna sjukförsäkringsfonden. För år 1959 erfordras enligt anstalten
ingen återföring, då försäkringen i dess helhet för nämnda år uppvisat överskott.
Däremot föreslås en dylik återföring avseende år 1960. Beloppet av
denna återföring har preliminärt beräknats till 39 milj. kronor.

Såsom rilcsförsäkringsanstalten anfört skulle de allmänna sjukkassorna
totalt sett komma att uppvisa en förlust för år 1960, därest inte någon återföring
från allmänna sjukförsäkringsfonden sker. Den nedgång i de inflytande
arbetsgivarbidragen som bl. a. varit orsak till detta har av ämbetsverket
bedömts såsom delvis tillfällig. Mot bakgrunden härav bör enligt min
mening medel från fonden återföras i den omfattning riksförsäkringsanstalten
föreslagit, att användas som bidrag för år 1960 till sjukkassornas kostnader
för tilläggssjukpenning och tilläggspenning.»

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.
På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 129.

Stockholm den 16 maj 1961

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Nils Elowsson, fru Hamrin-Thorell, fru
Carlqvist, fröken Nordström, herrar Lars Larsson, Magnusson, Eric Carlsson
och Kaijser;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, Wahlund, Bengtsson i Varherg, fröken Sandell, fru Gunne
och herr Johansson i Södertälje.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 196J
610819