Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckt motion angående behovsprövnmgen
av familjebidrag till värnpliktiga med viss underhållsskyldighet.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott liänvisad motion, nr 250,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Gustafsson i Uddevalla hemställt
”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att anvisningar
till familjebidragsförordningen måtte utfärdas i syfte att vid behovsprövning
av familjebidrag till värnpliktig med underhållsskyldighet enligt avtal
eller dom hänsyn ieke skall tagas till inkomster av person stående utanför den
värnpliktiges familj”.

Beträffande de skäl motionären åberopat till stöd för sin hemställan får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till
motionen.

över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från försvarets socialbyrå. Redogörelse för yttrandet lämnas
i det följande.

Gällande bestämmelser

När en värnpliktig inkallas till militärtjänstgöring, bortfaller i allmänhet
hans civila inkomster. Kompensation för detta inkomstbortfall utgår icke. Däremot
skall anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige,
garanteras uppehälle inom viss ram. Vidare skall anhörig, som sammanbor med
den värnpliktige, tryggas i fråga om bostadskostnaden. Medel skall också ställas
till förfogande för sjukvård och begravningskostnader. Om familjens inkomster
under den värnpliktiges militärtjänstgöring är otillräckliga för att täcka dessa
behov, utgår familjebidrag.

Bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga är meddelade dels i förordmngen
den 29 mars 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m., dels i kungörelsen
den 29 mars 1946 med närmare bestämmelser angående tillämpning av
familjebidragsförordningen, dels ock i anvisningar utfärdade av försvarets
socialbyrå. Enligt förordningen utgår familjebidrag till värnpliktig, därest
behov därav prövas föreligga. Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår för fa -

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 32

Andra lagutskottets- utlåtande, nr 32 år 1961

miljeinedlem. Såsom sådan anses enligt 3 § förordningen a) de närmre anhöriga,
nämligen hustru med vilken den värnpliktige sammanlever, samt barn och
adoptivbarn under l(i år, som står under hans vårdnad, b) den värnpliktiges
hustru, barn och adoptivbarn i annat fall, d. v. s. hustru med vilken han inte
sammanlever, hans barn och adoptivbarn under 16 år, som icke står under hans
vårdnad, samt hans barn och adoptivbarn över 16 år, vidare hans föräldrar, hans
hustrus barn och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, under förutsättning
dels att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels
att antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig män bidrog
till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle ha i
väsentlig mån bidraget till underhållet, om tjänstgöringen ej
husföreståndarinna under vissa förutsättningar och d) undantagsvis annan
anhörig. Enligt anvisningarna skall spörsmålet huruvida den värnpliktige i
väsentlig mån bidragit före tjänstgöringens början — respektive kan antagas
skulle ha i väsentlig mån bidragit, om tjänstgöringen ej mellankommit — bedömas
med hänsyn till bidragets betydelse för den underhållsberättigade. Detta
kan medföra, att exempelvis familjepenning för ett den värnpliktiges barn utom
äktenskapet ej bör beviljas, om modems ekonomiska förhållanden är så goda,
att familjepenningen skulle sakna betydelse för barnets villkor. Familjepenningen
utgår med olika belopp för olika kategorier av familjemedlemmar. För
hustru och frånskild hustru samt under vissa förutsättningar för annan familjemedlem,
som förestår hemmet, utgör familjepenningen 7 kronor 20 öre per dag,
för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor 30 öre samt för annan familjemedlem
under 16 år 2 kronor 90 öre. Bostadsbidrag utgår i första hand för att
bestrida kostnader för bostad, där den värnpliktige sammanbor med familjemedlem.
Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska kostnaderna.
Under vissa förutsättningar kan bostadsbidrag utgå även i andra fall. Övriga
former av familjebidrag saknas det i detta sammanhang anledning att gå in på.

Som förut nämnts skall familjebidrag utgå endast om behov därav föreligger.
Da det gäller den värnpliktiges familjemedlemmar enligt 3 § a) förordningen,
alltså hustru med vilken han sammanlever samt barn och adoptivbarn under
16 ar, som står under hans vårdnad, skall familjepenning och bostadsbidrag
utgöra summan av familjepenningens maximum och bostadskostnaderna efter
avdrag enligt detaljerade föreskrifter för olika slag av inkomst, som uppbäres
under tjänstgöringen, s. k. normerad beliovsprövning. För andra fall tillämpas
en beliovsprövning av mera allmän natur, s. k. fri beliovsprövning. Bestämmelsenia
om normerad beliovsprövning innebär i huvudsak följande. Först fastställes
summan för månad av familjepenningens högsta belopp och kostnaden
för bostaden. För eu värnpliktig med hustru och ett barn under 16 år samt med
bostadskostnad på 200 kronor i månaden utgör denna summa således
(30X7:20 + 30X2:90+ 200=) 503 kronor. Detta belopp skall utgå, därest den
värnpliktige eller hans anhöriga icke har någon inkomst under tjänstgöringen.
Inkomster som uppbäres skall emellertid reducera familjebidraget enligt föl -

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

3

jande. Don värnpliktiges under tjänstgöringen från civil anställning behållna
inkomst skall, i den mån den överstiger eu fjärdedel av den normala inkomsten,
avdragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som
uppgår till eller överstiger 1 200 kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten
avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas
familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 1 200 kronor för månad
är det avdragsfria beloppet 300 kronor för månad. Återstoden föranleder med
halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom
inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å bidraget.
Beträffande övriga bibehållna inkomster i den värnpliktiges familj i trängre
mening — härmed avses främst inkomst av näring eller rörelse — gäller, att
skälig hänsyn skall tagas till inkomsten. Om i vårt exempel den värnpliktige
har en civil månadslön av 800 kronor och under tjänstgöringen äger uppbära

300 kronor av denna, skall joOO— j 1^0 kronor avdragas å familjebidraget.

Har hans hustru dessutom en månadsinkomst av 450 kronor skall

75 kronor avdragas. Om barnet saknar inkomst och inkomst av kapital eller annan
inkomst härutöver icke föreligger, skall familjebidrag utgå med (503 — 100 —
75 = ) 328 kronor. — Beträffande den fria behovsprövningen gäller som huvudregel,
att familjepenningen inte får överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande
familjemedlems underhåll, som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens
början eller eljest kan antagas skulle ha lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit.
Beträffande hänsynstagande till den värnpliktiges bibehållna arbetsinkomst
under tjänstgöringen gäller samma fjärdedel sregel som vid normerad
behovsprövning. Även beträffande hänsynstagande till andra inkomster kan
reglerna för den normerade behovsprövningen i allmänhet tjäna till ledning.
Familjemedlemmarnas inkomster skall doek icke inverka enligt de mera schematiska
regler, som utformats för den normerade behovsprövningen, utan efter
vad som med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet får anses skäligt.
På grund härav bär icke kunnat utfärdas några bestämda regler för den fria
behovsprövningen.

Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder.
För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m. m. finns en särskild
tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå (från och med april 1960 försvarets
civilförvaltning). Den direkta tillsynen utövas av länsstyrelserna. Familjebidragen
utbetalas av kommunerna, vars utgifter härför till största delen täckes
av statsbidrag.

Motionen

1 motionen erinras om att familjebidragsnämnden vid prövning av ansökan
om familjebidrag till barn utom äktenskap eller till barn i upplöst äktenskap
är skyldig att ta hänsyn till modems ekonomiska situation. Motionären fortsätter:

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

Det är icke ovanligt att modem uppbär inkomst av förvärvsarbete. I dylikt
fall tvingas familjebidragsnämnden att reducera eller helt avslå en framställning
om familjepenning från en underhållsskyldig värnpliktig. Detta leder ofta
till att den värnpliktiges underhållsbidrag uteblir så länge tjänstgöringen pågår,
oaktat han före inryckningen fullgjort sina avtalade eller ådömda förpliktelser.
Den värnpliktiges underhållsskyldighet kvarstår emellertid och kan bli mycket
betungande, i all synnerhet vid relativt långvarig tjänstgöring.

Det synes mig vara oskäligt att låta en utanför den värnpliktiges familj stående
persons ekonomiska förhållanden vara avgörande vid bedömningen av ett
bidragsbelopps storlek, i all synnerhet som vederbörandes ekonomiska förpliktelser
gentemot förmånstagaren självfallet ieke förändras.

Remissyttrandet

Försvarets socialbyrå lämnar inledningsvis vissa uppgifter om gällande Ixu
stämmelscr. Det uppges sålunda, att familjebidrag till sådana barn, som åsyftas
i motionen, endast kan utgå om underhållsskyldighet föreligger och om den
värnpliktige i väsentlig mån bidrager till barnets underhåll. Sistnämnda begrepp
förklaras, varpå det upplyses att bestämmande av familjepenning i förevarande
fall skall ske med tillämpning av fri behovsprövning. Viss jämförelse
göres mellan denna form av behovsprövning och normerad behovsprövning. Det
påpekas, att familjebidrag till barn i bestående äktenskap skall bestämmas med
tillämpning av normerad behovsprövning samt att vid denna hänsyn skall tagas
till hustruns-moderns inkomst, vilket inte sällan leder till att familjebidrag
inte kan beviljas. Därefter fortsätter socialbyrån:

Av vad ovan uttalats framgår, att ett förverkligande av motionärens syfte
med de av honom närmast avsedda fallen av underhållsskyldighet skulle prioritera
ifrågavarande underhållsberättigade i förhållande till barn i bestående
äktenskap. Det torde vidare observeras, att avsedda underhållsberättigade icke
äro de enda, som kunna vara familjemedlemmar enligt 3 § b) familjebidragsförordningen,
även om beträffande de övriga frågan om underhållsskyldigheten
icke alltid reglerats genom dom eller avtal, exempelvis sjukliga föräldrar och
invalidiserat, överårigt barn. Härutöver kan uppenbarligen — utan möjlighet
att kunna vinna beaktande på grund av familjebidragsförfattningamas utformning
— på sistnämnt sätt reglerad underhållsskyldighet föreligga mot någon
helt oskyld person. Dessutom torde i de fall, där fråga kan vara om familjemedlem
enligt 3 § b) familjebidragsförordningen, den värnpliktiges förpliktelser
icke alltid kunna uppfyllas på grand av att familjepenningsbeloppen äro
maximerade. Om sålunda en värnpliktig enligt dom har att erlägga 125 kronor
för månad för ett bara utom äktenskapet, blir hans skuld med nu gällande
maximibelopp för familjemedlem under sexton år 38 kronor för månad, ändock
full familjepenning beviljas. Det skall i detta sammanhang framhållas, att familjebidragsförfattningarna
icke syfta till att reglera någon den värnpliktiges
skuld.

Det skall slutligen framhållas, vilket jämväl torde framgå av det föregående,
att det framlagda förslaget innefattar en genomgripande förändring av familj emedlemsbegreppet.
För dess genomförande krävs en ändring av 3 § familjebidragsförordningen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

5

Utskottet

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen är familjebidrag- en behovsprövad
form av hjälp, som skall utgå om inkomsterna under den värnpliktiges militärtjänstgöring
inte förslår att inom viss ram täcka levnadskostnaderna för anhöriga,
som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. Som sådan anhörig
betraktas alltid barn under 16 år, som står under den värnpliktiges vårdnad,
samt vidare andra barn — d. v. s. barn under 16 år, som inte står under hans
vårdnad, och barn över 16 år — under förutsättning dels att den värnpliktige
är un de rh ål 1 ssky 1 di g gentemot barnet och dels att antingen den värnpliktige före
tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till barnets underhåll eller det
eljest kan antagas, att han skulle ha i väsentlig män bidragit till underhållet,
om tjänstgöringen ej mellankommit. När det gäller barn av den förstnämnda
kategorien skall familjebidraget minskas enligt detaljerade föreskrifter med
hänsyn till olika slag av inkomster, som uppbäres under tjänstgöringen, s. k.
normerad behovsprövning. Vid sådan skall hänsyn tagas till bland annat moderns
inkomst. I fråga om barn av den sistnämnda kategorien skall tillämpas en behovsprövning
av mera allmän natur, s. k. fri behovsprövning. Jämväl vid denna
skall hänsyn tagas till modems inkomst.

T förevarande motion hemställes om ändrade bestämmelser i syfte att vid
behovsprövning av familjebidrag till värnpliktig med underhållsskyldighet enligt
avtal eller dom hänsyn icke skall tagas till inkomster av person, som står utanför
den värnpliktiges familj. Motionären syftar därvid på sådana fall, där familjebidraget
skall utgå för barn utom äktenskapet eller för barn i upplöst äktenskap
och där fri behovsprövning skall tillämpas, samt förmenar att i dessa fall hänsyn
icke skall tagas till modems inkomst. Yrkandet motiveras med att hänsynstagandet
till modems inkomst icke sällan leder till att familjebidrag inte kan
utgå. Den värnpliktiges underhållsskyldighet kvarstår emellertid oförändrad,
vilket i synnerhet rid långvarigare tjänstgöring kan medföra att den värnpliktige
vid dennas slut häftar i betydande skuld för underhållsbidrag. Avbetalandet
av denna kan i många fall bli mycket betungande.

Utskottet vill framhålla, ätt familjebidrag icke är avsett att kompensera den
värnpliktige för det inkomstbortfall, som vanligtvis uppstår under hans militärtjänstgöring.
Bidraget skall blott inom viss ram garantera uppehället för de
anhöriga, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige, samt trygga
dem i fråga om bostadskostnaden, varjämte medel skall kunna ställas till förfogande
för sjukvård och begravningskostnader. Tjänstgöringen medför därför,
även då familjebidrag utgår, risk för den värnpliktige att behöva skuldsätta sig.
Det må t. ex. nämnas, att familjebidrag kan utgå med högst 87 kronor i månaden
för barn under 16 år. För värnpliktig, som har skyldighet att utgiva underhållsbidrag
med större belopp, uppstår sålunda även vid maximalt utgående familjebidrag
en skuld till den underhållsberättigade, som den värnpliktige måste täcka
med egna medel. Då familjebidrag icke alls utgår, torde skulden för underhålls -

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

bidrag, fastställt i dom eller avtal, vid bristande betalningsförmåga icke gå ut
över den underhållsberättigade, enär denne har möjlighet att erhålla bidragsförskott
upp till visst belopp. Mot bakgrund av det nu anförda kan således konstateras,
att ett genomförande av motionsförslaget, som tar sikte enbart på den
värnpliktiges egna och icke på hans anhörigas förhållanden, skulle innebära ett
väsentligt avsteg från de principer, på vilka familjebidragsförfattningarna är
uppbyggda. Till detta, kommer att förslaget innebär ett privilegierande av de
fall av underhållsberättigade barn, motionären åsyftar, i förhållande till barn
i bestående äktenskap. Vid den normerade behovsprövningen, som tillämpas beträffande
de sistnämnda barnen, skall ju som nämnts hänsyn alltid tagas till
moderns inkomst. Att slopa denna regel toide icke låta sig göra utan en omläggning
av familj ©bidragssystemet, en åtgärd som inte kan anses motiverad. En
privilegiering av nämnda innebörd blir därför en oundviklig följd och saknar
enligt utskottets mening berättigande. Med hänsyn till samtliga dessa omständigheter
kan utskottet icke biträda motionsyrkandet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, 11:250, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson, fru
Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herr Birke*, fröken Nordström och herr Eric
Carlsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe, Wahrendorff, fru Svensson i
Kungsör och herr Svensson i Kungälv.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Svensson i Kungälv, vilken ansett,

a) att det stycke i utskottets yttrande å s. 5, som börjar med orden ’ ''Utskottet
vill framhålla” och slutar med orden ”icke biträda motionsyrkandet”, bort ersättas
med text av följande lydelse:

”Utskottet vill till att börja med framhålla, att familjebidraget i första hand
är avsett att garantera uppehället inom viss ram för de anhöriga, som för sin

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

7

försörjning är beroende av den värnpliktige. I fråga om barn utom äktenskapet
eller barn i upplösta äktenskap utgår, därest barnets fader icke erlägger sitt
underhållsbidrag, bidragsförskott. Detta kan således också ske vid faderns inkallelse,
och modern och barnet erhåller sålunda helt eller delvis kompensation
för bortfallet av underhållsbidraget.

Utskottet vill emellertid också framhålla, att förhållandet mellan bidragsgivaren
och bidragsmottagaren ofta inskränker sig till ekonomiska mellanhavanden,
reglerade genom avtal eller dom, varvid bidraget skall utgå vare sig modern —
bidragsmottagaren — bär inkomster eller ej. Vid inkallelse göres familjebidraget
däremot beroende av modems inkomster. Detta måste framstå som obilligt och
svårförståeligt. Det vore därför rimligt om rätten till familjebidrag icke gjordes
beroende av moderns inkomstförhållanden. Detta kan lämpligast ske genom en
bestämmelse, att inkomst av person utanför den värnpliktiges familjekrets icke
lägges till grund för beräkningen av familjebidraget.

Därest underhållsbidraget skulle vara större än det maximerade familjebidraget
— d. v. s. 87 kronor per månad — kommer den underhållsskyldige under
alla förhållanden i skuld till den bidragsberättigade och kommer därvid i samma
situation, som personer inom den egna familjekretsen, därest dessa för sin försörjning
är beroende av högre inkomster än familjebidraget berättigar dem till.”

b) att utskottet bort hemställa,

”att riksdagen med bifall till förevarande motion, 11:250,
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte som sin mening giva till
känna vad utskottet anfört.”

Aktiobol. R. W. Statlandcrs boktr., Stlilm 1961.