Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
1
Nr 31
Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till barnpension
för barn utom äktenskap i visst fall.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 366 i första kammaren av herr Jacobsson
och fröken Nordström samt nr 429 i andra kammaren av herrar
Hammar och Anderson i Sundsvall.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till sådan ändring
av lagen om barnpensioner att barn utom äktenskap, vars moder avlidit och
beträffande vilket faderskapet ej fastställts, måtte erhålla rätt till barnpension
enligt samma bestämmelser, som gäller för barn, vars båda föräldrar
avlidit».
Gällande bestämmelser
Enligt lag den 5 maj 1960 om barnpensioner skall under de förutsättningar
som angives i lagen för barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar
avlidit, av allmänna medel utgå barnpension. Sådan pension utgår
till och med den månad, under vilken barnet fyller sexton år och utgör för
år räknat 1 400 kronor för barn, vars båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor
för annat barn.
Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap.
föräldrabalken. Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets
uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten
upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med
hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och
ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år (1 §). Är barnet, sedan dess
rätt till underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik
orsak ur stånd att själv försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga
skyldiga att giva barnet skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets
underhåll skall envar av föräldrarna taga del efter sin förmåga. Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag
(2 §). Adoptant och adoptivbarn har samma plikt att underhålla varandra
som föräldrar och barn (5 §).
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 and. Nr 31
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn
i äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till
dess det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer
emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av föräldrarna
sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid
vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande
medel, eller för han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom
eller annan orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden,
äger rätten förordna, att vårdnaden skall tillkomma allenast den andre
(6 §). Lever föräldrarna på grund av söndring åtskilda, skall rätten på
ansökan av endera förordna, vilken av dem som skall ha vårdnaden om
barnen eller, om ej alla barnen bör stå under den enes vårdnad, huru de
skall fördelas mellan föräldrarna. Dömes till återgång av föräldrarnas
äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad mellan dem, skall
rätten tillika meddela förordnande angående vårdnaden om barnen (7 §).
Barn utom äktenskap står under moderns vårdnad till dess det fyllt tjuguett
år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna ense, att fadern skall träda
i moderns ställe, skall han, på anmälan, av rätten förordnas att övertaga
vårdnaden om barnet, om han är lämplig därtill. Vidare gäller, att om
modern finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden, skall rätten överflytta
vårdnaden å fadern eller särskilt förordnad förmyndare (12 §).
I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag enligt
regler i lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag till
barn (bidragsförskottslag). Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut
eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till
barnet, äger att, där den underhållsskyldige underlåter att betala förfallet
belopp, i den utsträckning och under de villkor som anges i lagen att av
allmänna medel erhålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott).
Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning i fråga om barn, vars
föräldrar sammanbo, eller beträffande barn, som bor tillsammans med den
underhållsskyldige (1 §). Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till
och med dagen före den, då barnet fyller sexton år (2 §), och skall vidare ej
utgå, sedan skyldigheten att utge underhållsbidrag till barnet upphört (12 §
1 mom.). Förskottet utgår med det belopp den underhållsskyldige jämlikt
rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll,
dock högst med 996 kronor för år räknat (8 §). Har faderskapet ej fastställts
beträffande barn utom äktenskap skall anses, att fadern genom beslut eller
skriftligt, av två personer bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag
till barnet med 996 kronor om året från och med den månad, under
vilken barnet fyllt tre år, till och med dagen före den då barnet fyller sexton
år (13 §).
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
3
Historik
I proposition nr 75 till 1960 års riksdag anförde föredragande departementschefen,
statsrådet Nilsson, bland annat:
»I likhet med socialförsäkringskommittén och remissorganen anser jag
att barnpension bör utgå både till barn, vars fader avlidit, och
till barn, vars moder avlidit. En anknytning till den huvudsakliga
försörjarens frånfälle torde, bl. a. med hänsyn till vissa svårigheter att avgöra
vem av föräldrarna som skall anses intaga nämnda ställning, inte vara
lämplig.
När det gäller pensionens storlek till barn, vars båda föräldrar
avlidit, förordar kommittén samma pensionsbelopp på 1 000 kr. som
då en av föräldrarna är död, medan tre reservanter föreslår att beloppet
skall vara 1 500 kr. Det kan givetvis sägas, att barn som mist båda föräldrarna
befinner sig i en sämre ekonomisk belägenhet än barn, som har en
av föräldrarna i livet. Detta är dock inte alltid förhållandet, och då tillläggspensioner
börjar utgå blir det regelmässigt inte så. Tilläggspensionen
efter fadern är således, om modern också är död, till ett barn 40 procent
av faderns egenpension mot 15 procent om modern lever och har änkepension.
Är de föräldralösa barnen två, får de vardera 25 procent av faderns
egenpension mot 12,5 procent om modern lever, o. s. v. De nuvarande särskilda
barnbidragen förhöjes inte, om båda föräldrarna är döda. Med hänsyn
till den förbättring, som införandet av barnpensionerna omedelbart
kommer att innebära för bl. a. de föräldralösa barnen, och till storleken av
de förmåner som dessa barn erhåller om hänsyn tages till både folkpension
och tilläggspension finner jag mig böra godtaga kommitténs förslag att
någon förhöjning av barnpensionen inte sker i detta fall.
Den föreslagna höjningen av de särskilda barnbidragens maximibelopp
har tillstyrkts under remissbehandlingen. Även enligt min mening bör en
höjning genomföras. Samtidigt synes det lämpligt att också bidragsförskotten,
som står de särskilda barnbidragen nära, höjes från 720
kr. om året till ett belopp i samma storleksordning som barnpensionerna.
Med hänsyn till bidragsförskottens anknytning till de i regel månatligen
bestämda underhållsbidrag, som de bidragsskyldiga enligt dom eller avtal
har att utgiva, synes bidragsförskottets maximibelopp för år böra vara jämnt
delbart med 12. Beloppet kan lämpligen sättas till 996 kr. om året, motsvarade
83 kr. i månaden. Samma belopp bör gälla som maximum för återstående
särskilda barnbidrag.
I detta sammanhang synes de särskilda barnbidragen till vissa utoinäktcnskapliga
barn böra överföras från folkpensioneringen till barnavården och
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
samordnas med bidragsförskotten. Det blir då konsekvens i behandlingen
av de båda fallen då fadern är känd men inte betalar sitt underhållsbidrag
resp. då fadern är okänd. Stödet från det allmänna lämnas i båda fallen
utan inkomstprövning.»
I propositionen föreslogs samma barnpensionsbelopp, 1 000 kronor, oavsett
om endera av eller båda föräldrarna avlidit.
I sitt utlåtande nr 20 år 1960 anförde andra lagutskottet bland annat:
»Vid sitt ställningstagande i pensionsfrågan uttalade 1958 års A-riksdag,
att barnpension med 1 000 kr. om året borde införas fr. o. m. den 1 juli 1960
för barn, vars huvudsakliga försörjare avlidit. Pensionen skulle utgå till
dess barnet fyllt nitton år. Den skulle icke vara inkomstprövad. Riksdagen
hemställde därjämte om utredning av frågan, huruvida barnpension borde
utgå även då den icke huvudsakliga försörjaren avlidit, ävensom av frågan,
huruvida pension skulle utgå med högre belopp, då båda föräldrarna avlidit.
I enlighet med dessa riksdagens beslut framlade 1958 års socialförsäkringskommitté
förslag till närmare bestämmelser i ämnet. Därvid föreslog
kommittén, att barnpension skulle utgå såväl då fadern som då modern
avlidit. Det förhållandet att båda föräldrarna avlidit borde enligt kommittén
inte verka förhöjande på pensionen. I övrigt överensstämde förslaget
med de av riksdagen uttalade önskemålen.
I föreliggande proposition föreslås införandet av barnpensioner i enlighet
med socialförsäkringskommitténs förslag, dock att pensionerna skall
utgå endast till dess barnet fyllt sexton år.
I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 577 och II: 718 samt motionerna
1:578 och 11:716 har hemställts att barnpension till barn, vars
båda föräldrar avlidit, skall utgå med 1 500 kronor per år. Departementschefen
har i likhet med socialförsäkringskommittén ansett, att
pensionen även i dessa fall bör utgå med 1 000 kr. om året. Denna ståndpunkt
har motiverats med att de föräldralösa barnen i allmänhet kommer
att erhålla betydligt bättre förmåner från tilläggspensioneringen än de barn,
som mist allenast en av föräldrarna. Sålunda skall ett barn, vars båda föräldrar
är döda, i tilläggspension få 40 procent av faderns egenpension mot
15 procent, om modern lever och uppbär änkepension. Finns det två barn,
erhåller de vardera 25 procent av faderns egenpension, om båda föräldrarna
är döda, mot 12,5 procent, om modern lever. Även utskottet anser med hänsyn
till dessa förhållanden att pensionen till de barn, vars båda föräldrar
avlidit, bör utgå med 1 000 kr. Utskottet kan därför inte biträda förevarande
motionsyrkanden.»
På grund av det anförda hemställde utskottet, att riksdagen måtte antaga
det genom propositionen framlagda förslaget.
Vid utlåtandet fanns fogad reservation av följande lydelse:
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
5
»I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 577 och II: 718 samt motionerna
1:578 och II: 716 har hemställts, att barnpension till barn, vars
båda föräldrar avlidit, skall utgå med 1 500 kronor per år. Departementschefen
har i likhet med socialförsäkringskommittén ansett, att
pensionen även i dessa fall bör utgå med 1 000 kr. om året.
Utskottet vill för sin del ansluta sig till den uppfattning som kommit till
uttryck i de ovannämnda motionerna. Det får nämligen enligt utskottets
mening anses klart, att de barn som förlorat båda föräldrarna har ett avsevärt
större behov av ekonomisk hjälp än de vilka har en av föräldrarna kvar
i livet.
Oavsett om barnen i en familj drabbas av förlusten av endast den ena
eller båda föräldrarna blir de för sin försörjning beroende av även annan
ekonomisk hjälp än den som folkpensionen ger. Detta behov av tillskott
måste emellertid bli större för de föräldralösa barnen. Det är rimligt att
man vid utformningen av grundskyddet beaktar denna skillnad.
Utskottet anser det därför väl motiverat att barnpensionen till barn, vars
båda föräldrar avlidit skall utgå med det av motionärerna föreslagna högre
beloppet av 1 500 kr. om året. Merkostnaderna härför har beräknats till
ca 750 000 kr. vid en barnpensionsålder av 16 år.»
Vid riksdagens behandling av frågan stannade kamrarna i skiljaktiga
beslut på så sätt att första kammaren biföll utskottets hemställan och andra
kammaren biföll reservationen.
I sitt av riksdagen godkända memorial nr 37 år 1960 hemställde andra
lagutskottet, att riksdagen måtte antaga propositionen med den ändringen
att barnpension skulle utgöra för år räknat 1 400 kronor för barn vars
båda föräldrar avlidit och 1 000 kronor för annat barn. Lag i ämnet utfärdades
den 5 maj 1960.
Motionerna
Motionärerna har anfört:
»Enligt 1960 års lag om barnpensioner utgör barnpensionen för år räknat
1 400 kr. för barn vars båda föräldrar avlidit och 1 000 kr. för barn
vars fader eller moder avlidit. Samtidigt som lagen om barnpensioner antogs
beslutade riksdagen vissa ändringar i lagen om bidragsförskott. Bland
annat höjdes bidragsförskotten till maximalt 996 kr. per barn och år. Beträffande
barn utom äktenskap bestämdes därjämte i bidragsförskottslagens
13 § att därest faderskapet ej fastställts, skulle anses som om fadern genom
beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet med
996 kr. om året från och med den månad under vilken barnet fyllt tre år
till och med dagen före den då barnet fyller sexton år. Bidragsförskott kan
därigenom utgå till barnet med 996 kr. per år. Eftersom faderskapet ej kun
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
nät fastställas är barnet i realiteten att anse som faderlöst. Därest modern
avlider, blir barnet alltså såväl fader- som moderlöst. Enligt lagen om barnpensioner
i dess nuvarande lydelse kan barnet emellertid icke erhålla högre
barnpension än 1 000 kr. per år. Det torde emellertid vara rimligt att barnpensionen
i dylika fall må utgå med samma belopp som till föräldralösa
barn. Vi föreslår alltså att lagen om barnpensioner måtte ändras i detta
syfte.»
Utskottet
Enligt lagen den 5 maj 1960 om barnpensioner erhåller barn, vars fader
eller moder eller båda föräldrar avlidit, av allmänna medel barnpension.
Sådan pension utgår till och med den månad, under vilken barnet fyller
sexton år och utgör för år räknat 1 400 kronor för barn, vars båda föräldrar
avlidit, och 1 000 kronor för annat barn.
I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag. Barn,
vars fader eller moder enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer
bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, där den underhållsskyldige
underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och under de villkor
som anges i lagen av allmänna medel erhållna bidragsförskott. Förskottet
utgår med det belopp den underhållsskyldige jämlikt rättens beslut eller
enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock högst med 996
kronor för år räknat. Har faderskapet ej fastställts beträffande barn utom
äktenskap skall anses, att fadern genom beslut eller skriftligt, av två personer
bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet med
996 kronor om året från och med den månad, under vilken barnet fyllt tre år,
till och med dagen före den då barnet fyller sexton år. Bidragsförskott utgår
ej till barn som är berättigat till barnpension.
Motionärerna framhåller, att enligt nuvarande regler ett barn, vars båda
föräldrar avlidit, erhåller barnpension med 1 400 kronor, under det att ett
barn, vars moder avlidit och beträffande vilket faderskapet icke kunnat
fastställas, får barnpension med 1 000 kronor. Enligt motionärernas uppfattning
är i sistnämnda fall barnet att jämställa med ett föräldrarlöst barn.
Barnpension bör på grund härav utgå med det högre beloppet. I motionen
har därför yrkats, att barnpension i dessa fall måtte utgå med 1 400
kronor om året.
Utskottet delar motionärernas uppfattning och hemställer på grund
därav,
att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 366
och II: 429, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961
7
förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser, att barn
utom äktenskap, vars moder avlidit och beträffande vilket
faderskapet ej fastställts, erhåller rätt till barnpension enligt
samma bestämmelser, som gäller för barn, vars båda föräldrar
avlidit.
Stockholm den 11 april 1961
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Eric Carlsson*
och Kaijser;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
fröken Wetterström, herrar Odhe, Wiklund i Stockholm, Wahrendorff,
fru Svensson i Kungsör och herr Svensson i Kungälv.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.