Första lagutskottets utlåtande nr 13 är 1961

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i
kollektkungör elsen.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt motion,
nr 96, av herrar Zetterberg och Svcnungsson. I motionen anhålles, att
”riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sadan ändring
av kungl. kungörelsen den 30 december 1953 angående kollekter, att
församlingskollekt må, utöver vad nu medgives, upptagas under ytterligare
sex dagar om året”.

Beträffande skälen för motionärernas anhållan får utskottet hänvisa
till motionen.

Gällande bestämmelser

I 1 § kungl. kungörelsen den 30 december 1953 angående kollekter,
vilken trädde i kraft den 1 januari 1954, bär stadgats, att kollekt ma
upptagas i samband med offentlig gudstjänst och andaktsstund, som
förrättas i svensk kyrkoförsamling inom riket, till understödjande av
svenska kyrkans mission, sjömansvård, diakoni, församlingsvård och
övriga verksamhet ävensom till annan verksamhet, som det kan anses
angeläget för svenska kyrkan att stödja.

Rikskollekt är kollekt, som upptages i rikets samtliga församlingar
eller vissa angivna församlingar tillhörande skilda stift. Om rikskollekts
upptagande bestämmer Kungl. Maj :t, som även fastställer kollektändamålet
och antalet dagar för kollektens upptagande samt huruvida kollekten
skall upptagas i samtliga församlingar inom riket eller blott i
församlingarna inom vissa stift eller delar av dessa. Om Kungl. Maj :t
icke fastställt dag och gudstjänsttillfälle, då kollekten skall upptagas,
bestämmes detta av vederbörande domkapitel för underlydande församlingar.

Stiftskollekt är kollekt, som upptages inom ett stift. Om stiftskollekts
upptagande och därmed avsett ändamål samt dag och gudstjänsttillfälle
härför bestämmer domkapitlet, som jämväl bestämmer i vilka av stiftets
församlingar kollekten skall upptagas. I varje särskild församling ma
icke utan Kungl. Maj :ts tillstånd sammanlagt mer än tolv dagar om året
tagas i anspråk för stiftskollekter.

1 Hi''haag till riksdagens protokoll 1961. 9 sand. 1 avd. Nr 13

2

Första lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961

börsamlingskollekt är kollekt, som upptages inom en församling. Om
upptagande av sådan kollekt beslutar församlingens kyrkoråd, som
jämväl själv bestämmer såväl ändamålet med kollekten som när kollekten
skall upptagas.

Därest synnerliga skäl föreligger och domkapitlet så medgiver, må
pastor flytta av domkapitlet bestämd dag för riks- eller stiftskollekts
upptagande i församlingen till annan dag i samma kalenderkvartal.

Utgående rikskollekter

Rikskollekterna har under tiden 1950—1956 uppgått till följande antal
per ar. 32, 32, 34, 36, 35, 34, 35. Från och med 1957 har det årliga antalet
varit 36.

Av de för innevarande år beslutade 36 rikskollekterna utgår fem till
förmån för tre centrala kyrkliga styrelsers verksamhet, nämligen svenska
kyrkans missionsstyrelse, diakonistyrelse och sjömansvårdsstyrelse.
Dessa fem kollekter utgår tills vidare enligt bestämmelser i de av Kungl.
Maj :t utfärdade stadgorna för de tre centralstyrelserna. Övriga 31 rikskollekter
utgår enligt särskilt beslut av Kungl. Maj :t den 9 december
1960. Kungl. Maj :t har därvid medgivit, att rikskollekter må för var
och en av nedan nämnda institutioner upptagas en dag i rikets alla
församlingar — i den mån ej för viss kollekt annat särskilt föreskrivits
— nämligen

a) under vart och ett av åren 1961—1963

diakonistyrelsens söndagsskolnämnd, svenska diakonissällskapet,
diakonissanstalten Samariterhemmet, svenska diakonsällskapet, Göteborgs
diakonissanstalt (i församlingarna inom Skara, Lunds, Göteborgs
och Karlstads stift) och Varsta diakonissanstalt, Härnösand (i församlingarna
inom Uppsala, Linköpings, Strängnäs, Västerås, Växjö,
Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift), lutherska världsförbundets
svenska sektion för dess hjälpverksamhet, Fjellstedtska skolan,
riksförbundet kyrklig ungdom, Sigtunastiftelsen, svenska kyrkohjälpen’
svenska ekumeniska nämnden, nämnden för kyrkans presstjänst, Sveriges
kyrkliga studieförbund, svenska kyrkans lekmannaskola, Sveriges
kristliga studentrörelse för studentrörelsens och därtill anslutna gymnasist-
och seminariströrelsers arbete, Luleå stifts diakoniförening, svenska
missions-sällskapet, svenska bibelsällskapet ävensom kyrkliga filmbyrån
samt

Förslå lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961

3

b) under år 1961

Luleå stiftsråd för dess lekmannaverksamhet i Luleå stifts lappmarksförsamlingar,
föreningen svenska Israelsmissionen, Gustaf-Adolfsföreningarna
i Stockholm, Göteborg och Lund (för understödjande av evangelisk,
företrädesvis evangelisk-luthersk, kyrklig församlings- och kärleksverksamhet
i icke-protestantiska länder samt svenska Jerusalemsföreningen,
till fördelning så, att förstnämnda tre föreningar erhåller
fyra femtedelar och sistnämnda förening en femtedel av de influtna
kollektmedlen), Rädda Barnens riksförbund och svenska kyrkans kommitté
för hjälp åt åldriga flyktingar (till fördelning lika mellan riksförbundet
och kommittén), förbundet soldaternas vänner och diakonistyrelsens
militärnämnd (till fördelning lika mellan förbundet och
militämämnden), sällskapet Stockholms stadsmission för dess verksamhet
bland hemlösa, nödställda, frigivna, alkoholskadade och partiellt
arbetsföra samt Kyrkfrämjandet (till fördelning lika mellan stadsmissionen
och Kyrkfrämjandet), svenska kyrkans småkyrkofond till beviljande
av räntefria lån och svenska kyrkans frivilliga byggnadslånekassa
(till fördelning lika mellan småkyrkofonden och byggnadslånekassan),
domkapitlet i Visby till underhåll av kyrkor inom Visby stift (till fördelning
enligt beslut av domkapitlet efter samråd med riksantikvarieämbetet
och byggnadsstyrelsen), inomeuropeisk mission, svenska Victoriaförsamlingen
i Berlin, svenska Sofiaförsamlingen i Paris ävensom
S:ta Katharinastiftelsen.

Under år 1959 uppgick kollektinkomsterna till totalt 13,2 miljoner
kronor, varav belöpte å rikskollekter 6,8 miljoner kronor, å stiftskollckter
1,8 miljoner kronor och å församlingskollekter 4,6 miljoner kronor
(allt avrundade tal).

Tidigare riksdagsbehandling

Såsom erinras i motionen väckte motionärerna vid 1960 års riksdag en
motion med samma syfte som den nu ifrågavarande. I 1960 års motion
hemställdes om sådan ändring av kollektkungörelsen, att församlingskollekt
fick upptagas under ytterligare tio dagar om året. Motionärerna
angav därvid, att det vidare utrymmet för församlingskollekter bordle
vinnas genom minskning av antalet rikskollekter. Motionen, som beharw -lades av första lagutskottet, blev föremål för remissbehandling. Av remissinstanserna
fann prästförbundet lagändring i den av motionärerna angivna
riktningen önskvärd, medan domkapitlen i Uppsala och Skara stift
samt diakonistyrelsen avstyrkte den föreslagna ändringen i kollektkun -

4

Första lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961

gorelsen. — I fråga om det närmare innehållet i avgivna remissyttranden
hanvisar utskottet till sitt utlåtande 1960: 18 s. 2—5.

Utskottet hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att motionen
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. I utlåtandet anförde
utskottet:

•, a,v motionärerna vackta fragan gäller ett avvägningsproblem, var\id
nkskyrkhga och Övriga kollektändamål måste vägas mot varandra.
Purm aY,ag”tmg bllr givetvis speciellt svår i ett läge, då samtliga kollekttdlfallen
bhvU utnyttjade. Motionärerna har bl. a. framhållit, att utrymmet
tor församlingarnas egna initiativ nu är ganska begränsat. Av remissyttrandena
framgar emellertid, att ett stort antal församlingar icke synes
utnyttja alla de fria kollektdagar, som står till församlingarnas förfogande
samt att enligt praxis kollektkungörelsens bestämmelser tillämpas så, att
skyldighet att upptaga riks- eller stiftskollekt å därför föreskriven dag
allenast avser sadan offentlig gudstjänst eller andaktsstund, som är i lag
eller annorledes föreskriven. I fråga om nuvarande rikskollekter, vilka
ledovisats ovan i utskottets utlåtande, har motionärerna icke angivit de

rikskollekfeT1 S Ul C beroras av dcn föreslagna minskningen av antalet

Även om utskottet hyser förståelse för de syften, som uppbär motionen
anser utskottet med hänsyn till det anförda skäl icke föreligga för eu’
ändring av kollektkungörelsen i motionens anda.

Utskottet

I fråga om det antal dagar, som kan utnyttjas för kollekt, gives i
kollektkungörelsen föreskrift endast beträffande stiftskollekter; utan
Kungl. Maj :ts tillstånd må ej mer än tolv dagar om året tagas i anspråk
för dylika kollekter. För upptagande av rikskollekt bestämmer Kungl.
Maj :t antalet dagar. Under de senaste åren har rikskollekter upptagits
under 36 dagar. Av årets cirka 60 kollektdagar har alltså för stifts- och
forsamlingskollekter återstått cirka 24. I de fall då stiftskollekt upptagits
tolv dagar, har den lokala församlingen således kunnat disponera över
cirka tolv dagar.

Såsom framgår av ovanstående redogörelse, har vid 1960 års riksdag
behandlats en motion, vari yrkats sådan ändring av kollektkungörelsen,
att forsamlingskollekt finge upptagas under ytterligare tio dagar om
aiet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande hemställde utskottet, att
motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I nu förevarande motion bär hemställts om sådan ändring av kollektkungörelsen,
att forsamlingskollekt må utöver vad som nu medgives
upptagas under ytterligare sex dagar om året. Motionärerna åberopar
bland annat en av Svenska pastoratens riksförbund i augusti 1960 till

Första lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961 5

Kungl. Maj :t gjord framställning, vari anhålles, att antalet årliga nkskollekter
omprövas och att därvid ökat utrymme för församlingskollekter
beredes genom att antalet årliga rikskollekter minskas.

Den av motionärerna önskade utökningen av antalet församlingskollekter
kan med nuvarande utformning av kollektkungörelsen genomföras
endast på det sättet, att de båda andra kollekterna begränsas till
antalet. Redan i fjol framhöll utskottet sin förståelse för motionens
syfte, och utskottet vill gärna understryka detta uttalande. I fjolårets
motion hade anförts, att det ”kan vara naturligt, att offerviljan mera
aktivt inriktas på närliggande föremål eller pa angelägenheter med
vidare syftning”. Riktigheten av denna uppfattning vinner stöd av resultatet
av 1959 års kollekter: i förhållande till antalet kollektdagar har
församlingskollekterna nått det gynnsammaste resultatet. De gudstjänstfirande
hyser tydligen stort intresse för församlingens egna kollekter.
Detta intresse skulle ytterligare kunna stimuleras, därest ett större utrymme
bereddes för församlingskollekterna. Utskottet, som finner det
önskvärt att i fortsättningen motionärernas synpunkter i möjlig män
härvid beaktas, har dock icke funnit anledning att ingå pa någon prövning
av ändamålen med nuvarande rikskollekter.

Utskottet anser, att de ovan framförda synpunkterna bör genom skrivelse
bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av förevarande
motion, II: 96, i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening
giva till känna vad utskottet ovan anfört; samt

B) att motionen II: 96, i den mån den icke kan anses
besvarad genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På första lagutskottets vägnar:

EMIL AHLKVIST

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Per lOlofsson, Nyström,
Erik Svedberg, Svanström, Arvidson, Nyman och Hilding;

från andra kammaren: fru Johansson, herrar östrand, Keijer,
Zetterberg, Källstad, Larsson i Norderön, Martinsson och fru LidmanF
rostenson.