Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående reglering
av priserna på fisk under budgetåret 1961/62
jämte i ämnet väckta motioner.
I en till riksdagen den 17 februari 1961 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 50, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
m. m.;
dels medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1962 reglering av priserna
på fisk ävensom importen och exporten av fisk av vissa slag jämte
vad därmed sammanhänger må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i propositionen; och
dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under budgetåret
1961/62 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse ränta ställa garanti dels
åt Sydkustfisk, förening u. p a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte
ränta, dels åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000
kronor jämte ränta. I
I samband härmed har utskottet behandlat följande två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen 1: 563 av herr Berg,
Gunnar, m. fl., likalydande med 11:669 av herr Levin m. fl., i vilka motioner
hemställts att riksdagen vid behandling av propositionen måtte dels
besluta att för bestridande av propagandaverksamhet för fisk inom landet
under budgetåret 1961/62 ett anslag av 100 000 kronor skall utgå till centralnämnden
för fiskpropaganda av de medel, som inflyter genom upptagande
av införselavgifter på fiskets område, dels ock bemyndiga statens
jordbruksnämnd att utanordna beloppet.
Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för yrkandena,
får utskottet hänvisa till motionen II: 669.
De propositionen bifogade författningsförslagen är av följande lydelse:
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 10 samt. Nr 13
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
Förslag
till
Förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)
om viss reglering av handeln med fisk, m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering
av handeln med fisk, m. m.1, vilken enligt förordning den 13 maj
1960 (nr 125) gäller till och med den 30 juni 1961, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1962.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av införseln av vissa slag av fisk och skaldjurI 2, vilken enligt förordning
den 13 maj 1960 (nr 126) gäller till och med den 30 juni 1961, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1962.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m3., vilken enligt
förordning den 13 maj 1960 (nr 127) gäller till och med den 30 juni 1961,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1962.
I förevarande proposition lämnas å s. 5—7 en redogörelse för innebörden
av prisregleringen, varjämte fångst- och prisutvecklingen m. m. för fisket
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 8 § SFS 1960: 337, beträffande
9 § SFS 1959:108 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.
* Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960:338, beträffande 7 § SFS 1959:109
beträffande 11—14 §§ SFS 1960:428 samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan SFS
1959:109; 15 § upphävd genom SFS 1960:428.
a Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960: 339 samt beträffande den vid förordningen
fogade bilagan SFS 1959:110.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
3
redovisas å s. 7—13. För jordbruksnämndens överläggningar med berörda
parter och jordbruksnämndens förslag redogöres å s. 13—18. Frågor rörande
utrikeshandeln med fisk redovisas å s. 18—25. Vidare återfinnes i bilagor
(i—6) till propositionen statistiska uppgifter rörande fiskerinäringen.
Departementschefen har anfört följande.
»Avkastningen av det svenska havsfisket har under de senaste åren stigit
betydligt. Enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten
för år 1959 omkring 268 miljoner kilogram med ett värde av 171 miljoner
kronor. Denna avkastning var den högsta dittills noterade till såväl kvantitet
som värde och översteg 1958 års fångst med 30 miljoner kilogram och
16,7 miljoner kronor. Beträffande år 1960 beräknar statens jordbruksnämnd,
att fångstmängden kommer att ligga i nivå med 1959 års kvantitet. Fångstvärdet
torde emellertid komma att överstiga 1959 års värde och uppgå till
omkring 178 miljoner kronor. Samtidigt med fångstökningen år 1959 har
antalet yrkesfiskare fortsatt att minska och en övergång till större båtar
och kraftigare motorer i båtarna ägt rum. Nedgången i antalet yrkesfiskare
har emellertid varit påtagligt mindre än tidigare under åren efter andra
världskriget. Antalet binäringsfiskare har sedan krigsslutet i allmänhet
minskat varje år men under år 1959 totalt sett varit i huvudsak oförändrat.
Anmärkningsvärd är den under åren 1959 och 1960 inträffade kraftiga
ökningen av sillfisket på västkusten. Belysande för de två senaste årens
utveckling är att västkustfiskarnas sillfångster stigit från 81 respektive
84 miljoner kilogram åren 1957 och 1958 till 107 miljoner kilogram år 1959
och till omkring 127 miljoner kilogram år 1960 enligt jordbruksnämndens
uppskattning. Västkustfiskets allt starkare inriktning på fiske eller sill, vilken
till större delen avsättes på exportmarknaden, har ägt rum samtidigt
som minskade fångster redovisas av fiskslag, varav import måste vidtagas
för att täcka efterfrågan inom landet. På sydkusten redovisas däremot för
år 1960 väsentligt ökade fångster av torsk, medan sillfisket varit i stort sett
oförändrat. På ostkusten beräknas fångsterna ha minskat under år 1960 på
grund av en väsentlig nedgång i strömmingsfisket.
Priserna till fiskare har under de tre första kvartalen 1960 i allmänhet
varit högre än under motsvarande kvartal år 1959. I fråga om priserna på
fiskets förnödenheter har under det sistlidna året i huvudsak ej skett andra
förändringar än sådana, som orsakats av omsättningsskattens införande eller
betingats av höjda arbetskostnader för reparationer m. m.
Såväl exporten som importen av fisk och fiskprodukter har ökat under år
1960. Exportökningen hänför sig till den kommersiella utförseln av främst
färsk ocli fryst sill, medan direktlandningarna i utrikes hamnar minskat.
Importökningen berör i första hand färsk och fryst fisk, främst torskfiskar
av olika slag och makrill, medan importen av saltad och kryddad sill nedgått
betydligt. Införseln av frysta filéer, som minskade något under år
1959, har under år 1960 återigen stigit och var under sistnämnda år större
än någon gång tidigare. Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter
under sistlidna år har enligt jordbruksnämndens uppskattningar ökat
lf Iiihang till riksdagens protokoll 19C>1. 10 samt. AV 13
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
beträffande djupfrysta filéer men minskat i motsvarande grad i fråga om
saltsill, varför den sammanlagda förbrukningen legat på samma nivå som
under år 1959.
Såsom förut anförts har Kungl. Maj:t genom beslut den 19 februari 1960
uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till viss i artikel 28
EFTA-konventionen omförmäld undersökning — under samråd med representanter
för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om
utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande
spörsmål samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav föranledda
förslag. Eftersom nämnda undersökning ännu inte slutförts, har
jordbruksnämnden i sin förevarande framställning inte kunnat taga hänsyn
till sadana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter, som undersökningen
kan föranleda.
Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden
framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. P r i s r e gleringsverksam
heten torde därför böra bibehållas också under budgetåret
1961/62. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens nyssnämnda
utredning torde därvid prisregleringen böra handhavas i huvudsak på samma
sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet som
gjorts av föredragande departementschefen i propositionen 1951: 81.
Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. in. Giltighetstiden
för denna utgår den 30 juni 1961. I avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens
utredning bör förordningen förlängas och erhålla fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1962.
Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna
för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna
av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1960 — liksom för åren 1951
1959 rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna reglerings-
och införselavgifterna. Behållningen av prisreglerings- och införselavgiftsmedel
uppgick den 1 januari 1961 till 19,4 miljoner kronor mot 17,1
miljoner kronor vid ingången av år 1960.
I anslutning till vad jag nyss anfört, torde prisregleringen även under budgetåret
1961/62 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att upprätthålla
den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande
medel. I avbidan på jordbruksnämndens omförmälda utredning synes därför
bemyndigandet för nämnden att upptaga regleringsavgifter även för
nasta budgetår böra bibehållas i den omfattning, som förekommit under de
senare åren.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min memng
mte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda
lorliallanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj :t — använda
behållningen i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna
på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.
-lag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföre
-
5
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
ningarna skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti,
till deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1961/62.
Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom
landet av f 1 a d e n s i 11 föranleder ej någon erinran från min sida. I princip
synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill
under viss del av året ej böra upprätthållas och ej heller synes under
samma tid importlicensieringen av annan beredd sill än islandssill böra inställas.
I stället bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, dessa ingripanden
ersättas med kvalitetsbefrämjande åtgärder av beskaffenhet att stärka fladensillens
konkurrenskraft gentemot andra sillsorter.
Regleringen av importen och exporten av fisk m. in. sker
för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den o juni 1953 angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372)
samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. m.
(nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1961.
Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen
böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid
nämnden i likhet med förhållandet under nämnda år bör få företaga de
jämkningar, som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i konventionen
angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen
eller av åtaganden inom andra internationella organisationer. I avbidan
på resultatet av jordbruksnämndens förut nämnda utredning torde
sålunda giltighetstiden för införselförordningen (1953: 372) böra förlängas
till och med den 30 juni 1962.
Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som
genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,
kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret
1961/62, torde inkomsterna av införselavgifterna för närvarande kunna
uppskattas till ett belopp av omkring 1,5 miljoner kronor. Jag kan ansluta
mig till nämndens förslag, att de för budgetåret 1961/62 inflytande
införselavgiftsmedlen disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna
och sålunda i första hand användes för att täcka de löpande
utgifterna för prisregleringens upprätthållande.
Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import
bör under budgetåret 1961/62 handhavas i enlighet med de för denna export
nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten
till övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak
de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet härmed
hör även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd giltighet till och
med den 30 juni 1962.
För budgetåret 1960/61 har medgivits, att till kostnaden för en befattning
som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk ett belopp
av högst 90 000 kronor från de för budgetåret 1960/61 genom upp
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
tagande av införselavgifter på fiskets område inflytande eller dessförinnan
influtna medlen. Kostnaderna för befattningen bör, såsom jordbruksnämnden
föreslagit, även för budgetåret 1961/62 utgå ur de införselavgiftsmedel,
som upptages eller upptagits på fiskets område. Till täckande av nämnda
kostnader torde för nästa budgetår med hänsyn till höjda löneförmåner
och stegrade rese- och levnadskostnader i enlighet med jordbruksnämndens
förslag böra beräknas ett nagot högre belopp än för innevarande budgetår
eller högst 95 000 kronor.
For budgetåret 1960/61 har medgivits, att till bestridande av ett eventuellt
tillskott till kostnaderna för konservkontrollen samt av
sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvar°r
än konserver, som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter,
får tagas i anspråk ett belopp av högst 50 000 kronor ur de för nämnda
budgetår inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område.
För finansieringen av konservkontrollen skall enligt uttalanden i propositionen
1957: 88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott av
statsmedel ej vidare erfordras, sedan 20 000 kronor tillförts en i propositionen
omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter
medgav emellertid riksdagen åren 1958, 1959 och 1960 beträffande
ettvart av budgetåren 1958/59—1960/61 ett avsteg från sagda
princip. Ivungl. Maj :t har sålunda bland annat bemyndigat jordbruksnämnden
att använda vissa statsmedel för finansieringen av konservkontrollen.
Bemyndigandena att använda statsmedel som tillskott till konservkontrollen
har hittills ej behövt utnyttjas.
Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte
i buffertfonden innestående medel beräknas kunna täcka konservkon
trollkostnaderna
fram till den 1 juli 1962, anser jordbruksnämnden _
med hänsyn till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och
utgifterna i verksamheten -— att möjlighet bör finnas att även under nästa
budgetår vid behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontroll.
De medel, som under nästa budgetår kommer att erfordras för
kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda
kontroll inflytande kontrollavgifter, har jordbruksnämnden beräknat till
samma belopp som för 1960/61 eller högst 50 000 kronor. Nämnden har
i detta belopp även inräknat de medel, som kan behöva tillskjutas för finansieringen
av konservkontrollen.
Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att till bestridande
av eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av
sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,
som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk
ett belopp av högst 50 000 kronor ur de för budgetåret 1961/62 inflytande
eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.
Såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen 1958: 71 förutsätter
jag emellertid, att även i fortsättningen vid export av normal om
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961 7
fattning kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet skall täckas genom
kontrollavgifterna och att avgifterna skall höjas, därest de normala
kontrollkostnaderna skulle stiga.
Det av en majoritet inom jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område framförda förslaget att öppna möjligheter
för jordbruksnämnden att direkt ur prisregleringskassan för fisk utbetala
medel till centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet anser
jag mig i likhet med jordbruksnämnden inte kunna tillstyrka. Liksom
hittills bör sålunda de i centralnämnden ingående prisregleringsföreningarna
själva vid sin avvägning av prisregleringsmedlens användning äga bedöma,
i vilken utsträckning medel bör användas för propagandaverksamhet.»
Utskottet. I propositionen föreslås att, i avvaktan på resultatet av pågående
utredning om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område,
prisstödet till fiskarna skall bibehållas i huvudsak oförändrat under nästkommande
budgetår. Utskottet biträder förslaget och förordar sålunda att
riksdagen förlänger giltighetstiden för förordningen om viss reglering av
handeln med fisk, m. m. (1952:230) intill den 1 juli 1962. Prisregleringsverksamheten
bör i princip bedrivas sa, att medelsbehovet för verksamheten
i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan för fisk inflytande prisreglerings-
och införselavgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag bör
vidare behållningen i prisregleringskassan kunna få användas för lån till
fiskprisregleringsföreningarna för tillfällig finansiering av kreditförsäljning
på export. Likaså tillstyrker utskottet att dessa föreningar även under
nästa budgetår skall få till deras fulla belopp disponera de krediter, för
vilka staten ställt garanti.
Vad Kungl. Maj :t föreslagit beträffande regleringen av importen och exporten
av fisk m. in., vilket bl. a. innebär att giltighetstiden för införselförordningen
(1953:372) och utförselförordningen (1953:374) förlänges t. o. m.
den 30 juni 1962, biträder utskottet. Utskottet kan också ansluta sig till
förslaget att av införselavgiftsmedel skall få disponeras medel till kostnaderna
för en befattning såsom fiskexportrepresentant samt att för ändamålet
skall få tagas i anspråk högst 95 000 kronor, d. v. s. 5 000 kronor mera
än för innevarande budgetår. Det i propositionen framlagda förslaget att intill
50 000 kronor av införselavgiftsmedlen skall få användas dels såsom
eventuellt tillskott till kostnaderna för konservkontrollen, dels ock till sådana
kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konservei, som
ej kan täckas genom kontrollavgifter, möter ingen invändning från utskottets
sida.
Ett inom jordbruksnämndens råd i fiskefrågor framfört förslag att till
den verksamhet som liedrives av centralnämnden för fiskpropaganda skall
till nämnden utbetalas vissa medel direkt ur prisregleringskassan för fisk
har avstyrkts i propositionen. 1 motionerna I: 563 och II: 669 har däremot
yrkats alt ett belopp av 100 000 kronor ur prisregleringskassan skall få dis
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
poneras för centralnämndens propagandaverksamhet. Utskottet vill i anslutning
härtill erinra att centralnämnden bildades år 1951 samt att nämnden
under åren 1953 och 1955—1957 tillförts vissa medel från bl. a. fiskerinäringens
bensinskattefond såsom bidrag till nämnden. 1959 godkände statsmakterna
ett av jordbruksnämnden framlagt förslag, att prisregleringsföreningarna
själva skulle få möjlighet att av dem tilldelade prisregleringsavgifter
ta i anspråk medel för att bidraga till centralnämndens förutberörda
åtgärder. Detta synes emellertid ej ha lett till någon förstärkning av centralnämndens
ekonomiska resurser. De regleringsavgifter, som de skilda föreningarna
erhållit till sin verksamhet, torde nämligen icke ha lämnat utrymme
för några bidrag till den centralt organiserade upplysnings- och
propagandaverksamheten för ökad avsättning av fisk. Med hänsyn till värdet
av en dylik verksamhet med sikte på en ökad fiskförbrukning till gagn
för både producent- och konsumentsidan finner utskottet rimligt att medel
för densamma ställes till förfogande ur prisregleringskassan för fisk. Utskottet
vill erinra om att vid reklam för jordbrukets produkter anvisas direkta
anslag av införselavgiftsmedel. Fisket bör enligt utskottets mening erhålla
samma förmåner. Utskottet ansluter sig därför till motionärernas mening
att jordbruksnämnden bör till centralnämnden för ändamålet utanordna
100 000 kronor ur sagda kassa.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
A. att riksdagen må antaga förslagen till följande förordningar:
1)
förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med
fisk, m. m.;
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa
slag av fisk och skaldjur;
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa
slag av fisk och skaldjur m. in.;
B. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1:563 och 11:669, medgiva,
att under budgetåret 1961/62 må till den av centralnämnden
för fiskpropaganda bedrivna verksamheten disponeras
100 000 kronor av de utav utskottet i det föregående
berörda fiskprisregleringsmedlen;
C. att riksdagen må medgiva, att för tiden till och med
den 30 juni 1962 reglering av priserna på fisk ävensom importen
och exporten av fisk av vissa slag jämte vad därmed
sammanhänger må i övrigt anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i det föregående; samt
D. att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att under budgetåret 1961/62 för lån i Sveriges kre
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
9
ditbank mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk,
förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte
ränta, dels åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp
av 3 000 000 kronor jämte ränta.
Stockholm den 16 mars 1961
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Jonsson, Bertil Andersson,
Hermansson, Hjalmar Nilsson, Nils Hansson, Jonasson, Hedström, Uno
Olofsson och Ebbe Ohlsson;
från andra kammaren: herrar Hseggblom, Hansson i Skegrie, fru Lindskog,
herrar Arweson, Antby, Johanson i Västervik, Lundmark, Johansson
i öckerö, Eskilsson i Likenäs och Hedin.
Reservation
av herrar Lage Svedberg, Jonsson, Bertil Andersson, Hjalmar Nilsson,
Johanson i Västervik och Lundmark, vilka ansett att
dels sista stycket i utskottets utlåtande å s. 7 och första stycket å s. 8
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Ett inom jordbruksnämndens råd i fiskefrågor framfört förslag att till
den verksamhet, som bedrives av centralnämnden för fiskpropaganda, skall
till nämnden utbetalas vissa medel direkt ur prisregleringskassan för fisk
har avstyrkts i propositionen. I motionerna I: 563 och II: 669 har yrkats
att ett belopp av 100 000 kronor ur prisregleringskassan skall få disponeras
för centralnämndens propagandaverksamhet. Utskottet får erinra om att
förenämnda inom jordbruksnämndens råd i fiskefrågor väckta förslag ej
har vunnit gehör i jordbruksnämnden. Nämnden har bl. a. påmint om de
uttalanden i ämnet som gjorts vid 1959 och 1960 års riksdagar, därvid pekats
på möjligheterna för prisregleringsföreningarna att själva vid sin avvägning
av prisregleringsmedlens användande bedöma i vilken utsträckning
medel hör disponeras för propagandaverksamhet. Departementschefen har
i förevarande proposition anslutit sig till jordbruksnämndens uppfattning.
Enligt utskottets mening saknas anledning att nu frångå den ståndpunkt
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1961
som statsmakterna de två senaste aren intagit beträffande förevarande fråga.
För övrigt torde det vara mindre lämpligt att för närvarande genomföra
det i motionerna framlagda förslaget med hänsyn till den pågående utredningen
rörande utformningen av fiskprisregleringssystemet och vad därmed
sammanhänger. Denna utredning kommer nämligen att även beröra spörsmålen
om avsättningen av fisk. Utskottet avstyrker sålunda de väckta motionerna;»
dels
utskottets hemställan under B) och C) bort lyda sålunda:
»B) att riksdagen må lämna motionerna I: 563 och II: 669
utan åtgärd;
C) att riksdagen må medgiva, att för tiden till och med
den 30 juni 1962 reglering av priserna på fisk ävensom importen
och exporten av fisk av vissa slag jämte vad därmed
sammanhänger må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i det föregående;»
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
610447