Nr 16—19
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1961
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
riksdagsledamöternas bostadsfråga i Stockholm.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner,
nr 149 i första kammaren av herr Aspling och nr 177 i andra kammaren
av herr Svensson i Ljungskile, har föreslagits att riksdagen måtte
uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att i samverkan med Stockholms stad utreda
hur bostadsfrågan för riksdagens ledamöter skall kunna ordnas på ett
tillfredsställande sätt samt vidare att vederbörande utskott som behandlai
motionen måtte närmare angiva utredningsuppdragets innebörd och omfattning.
Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motion II: 177.
över motionerna har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksgäldskontoret
som anfört följande.
Några delade meningar torde icke behöva råda angående angelägenheten
av att riksdagsledamöterna i erforderlig utsträckning beredes lämpliga arbetslokaler
i eller utanför riksdagshuset liksom ej heller i fråga om önskvärdheten
av att de riksdagsledamöter, som har sin hemort utantor Stockholm,
får möjlighet att ordna sin bostadsfråga under riksdagssessionerna
på ett tillfredsställande sätt. I båda dessa hänseenden föreligger för närvarande
påtagliga brister, vilket är ägnat att försvåra riksdagsledamöternas
arbete. Såsom motionärerna framhåller kan emellertid någon väsentlig förändring
inom själva riksdagshuset i fråga om bättre arbetsmöjlighetei icke
åstadkommas annat än i samband med en genomgripande ombyggnad, vilken
i sin tur är betingad av statsmakternas ställningstagande till fragan om
en övergång till enkammarsystem. I avvaktan härpå upptas nu i motionerna
närmast frågan om förbättrade bostadsförhållanden för riksdagsledamöter
under riksdagssessionerna. ...
Fullmäktige, som funnit starka skäl tala för en utredning i amnet, tillstyrker
motionärernas förslag härom och är för sin del beredda att medverka
vid en sådan utredning. Denna torde, såsom motionärerna jämväl
ifrågasatt, lämpligen böra ske i samverkan med Stockholms stad, bl. a.
med hänsyn till att en tillfredsställande lösning av föreliggande spörsmål
kan visa sig möjlig att åstadkomma i anslutning till den nu aktuella saneringen
av fastigheter i Gamla stan. Det är nämligen ett önskemål, att riksdagsledamöter
erhåller bostäder, som är centralt belägna i förhållande till
riksdagshuset. .
Vad angår utredningsuppdragets innebörd och omfattning anser iutlmaktige,
att viss försiktighet bör iakttagas vid målsättningen, bl. a. med tanke
på att ett eventuellt enkammarsystem torde komma att reducera antalet
riksdagsmän och därmed det erforderliga antalet bostäder. Dessa torde böra
inrättas så, att de jämväl kan erbjuda riksdagsledamöterna rimliga arbetsmöjligheter.
I övrigt synes den av motionärerna framkastade tanken på inrättandet
av ett riksdagshotell böra av utredningen ägnas särskild uppmärk
1
Bihang till riksdagens protokoll 1961, 8 samt. Nr 16—19
2
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1961
samhet med hänsyn till de många fördelar, denna bostadsform skulle kunna
erbjuda riksdagsledamöterna, vilka inom hotellets ram skulle kunna erhålla
den service i olika hänseenden, även i fråga om måltider, som av dem
skäligen kan påkallas. Även ur vissa andra synpunkter skulle ett riksdagshotell
kunna vara till fördel. Under tid mellan riksdagssessionerna skulle
nämligen hotellets utrymmen, helt och delvis, kunna upplåtas till konferenser
eller dyl. samt för turiständamål, inom vilka områden det f. n. råder
en kännbar lokalbrist. Samtidigt skulle ett värdefullt bidrag till finansieringsfrågans
lösning kunna erhållas. Även andra möjligheter att ordna
i iksdagsledamöternas bostadsförhållanden på lämpligt sätt bör emellertid
självfallet av utredningen prövas, med beaktande särskilt av kostnadsfrågan.
Under åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
måtte uppdraga åt fullmäktige att utreda riksdagsledamöternas bostadsfråga
i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige
i det föregående anfört.
Utskottet
Den av motionärerna påtalade svårigheten för riksdagsledamöter, som har
sin hemort utanför Stockholm, att få lämpliga bostäder i Stockholm under
riksdagstiden är väl omvittnad. Med hänsyn till de speciella betingelser, under
vilka riksdagsledamöterna har att arbeta och de särskilda behov i fråga
om bostad som därav föranleds anser utskottet, att den föreslagna utredningen
väl förtjänar att komma till stånd. Utredningsuppdraget bör lämpligen
anförtros fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka i sitt tillstyrkande
yttrande över motionärernas förslag förklarat sig beredda att medverka vid
en sådan utredning. Utskottet anser att det i stort sett bör överlämnas åt
fullmäktige att förutsättningslöst forma och avgränsa utredningsarbetet. Utskottet
vill dock rikta uppmärksamheten på vissa problem som särskilt
synes böra beaktas.
För att erhålla en fastare grund för konkreta förslag om hur bostadsfrågan
för riksdagsledamöterna lämpligen kan ordnas torde det gälla att i första
hand söka skapa en klarare bild av riksdagsledamöternas behov och önskemål
i detta avseende. Genom att inhämta riksdagsledamöternas uppfattning
om vari olägenheterna med de nuvarande förhållandena främst består, kan
en viss vägledning erhållas. Värdefullt vore om jämsides därmed kunde klargöras
vilka olika önskemål som ledamöterna anser främst böra beaktas vid
stravandena att uppnå en förbättring av bostadsförhållandena, därvid önskemålen
förväntas bli avvägda mot det egna intresset av att de blivande hyreskostnaderna
skall kunna hållas inom skäliga gränser.
Vid bedömningen av behoven bör även beaktas de ändrade förutsättningar,
som kan komma att följa av författningsutredningens arbete. Ett eventuellt
ändrat ledamotsantal får således betydelse för uppskattningen av bostadsbehovet
storlek. En ifrågasatt övergång till enkammarsystem med de
möjbgheter till en ändrad disposition av riksdagshusets lokaler, som i så
fall öppnar sig, återverkar på bedömningen av de arbetsutrymmen som kan
böia anknytas till bostäderna. Utskottet vill här även erinra om att frågan
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1961
3
huruvida viss service, såsom beträffande måltider, bör anordnas i anslutning
till bostäderna inte gärna kan bedömas utan beaktande av de anordningar
av detta slag som finnes inom riksdagshuset.
Då erfarenheter från utlandet torde vara av värde för bedömningen avfrågans
olika aspekter torde jämväl upplysningar därom böra inhämtas. Särskilt
torde de lösningar av riksdagsledamöternas bostadsfråga som prövats
i Norge vara av intresse i detta sammanhang.
Vad som framkommer vid den nu berörda kartläggningen bör tjäna till
ledning för en inventering och undersökning av möjligheterna att tillgodose
de diskuterade behoven och önskemålen. Att därvid, såsom föreslagits i motionerna
och i fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande, en samverkan etableras
med Stockholms stad finner utskottet lämpligt. Med hänsyn till att utredningen
enligt utskottets mening bör vara förutsättningslös bör invenringen
inte vara bunden till det framförda förslaget om ett riksdagshotell
utan även avse andra lösningar, exempelvis insprängda lägenheter.
Resultaten av inventeringen kan lämpligen sammanfattas i ett angivande
av de vägar efter vilka en lösning är att söka. Även om arbetet med utformningen
av en mera detaljerad lösning bör anstå, torde likväl redan på detta
stadium en ungefärlig uppskattning av kostnaderna för olika alternativ
böra göras.
Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till motionerna I: 149 och II: 177
måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att efter
av utskottet angivna riktlinjer utreda riksdagsledamöternas
bostadsfråga.
Stockholm den 21 mars 1961
På bankoutskottets vägnar: .
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Aspling,
Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Torsten Mattsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Boija, Regnéll*,
Hansson i önnarp, fru Renström-Ingenäs, herrar Lindahl, Larsson i Umeå*
och fru Lindekvist.
* Ej närvarande vid justeringen.
lj Bihang till riksdagens protokoll 1961, 8 saml. Nr 16—19