Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1960, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 13 januari 1961

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Nils
Theodor Larsson, Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Boija,
Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs, herrar Carlsson i Tibro, Borjesson
i Glömminge och Nordgren.

I — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1960.

Kreditpolitiken

Den internationella konjunkturutvecklingen har såväl under 1959 som
1960 kännetecknats av en högt uppdriven aktivitetsnivå i Västeuropa,
medan däremot konjunkturuppgången i Förenta staterna har brutits under
1960 och efterträtts av nedgångstendenser. Stagnationen i den amerikanska
ekonomien har bidragit till att prisnivåerna på världsmarknaden och i de
viktigaste länderna fortfarande varit anmärkningsvärt stabila. Världskonjunkturen
har sedan slutet av 1958 påverkat den svenska ekonomien i expansiv
riktning genom exporten, samtidigt som världsmarknadspriserna utgjort
ett stabiliserande element i vår prisutveckling.

Under andra halvåret 1959 ledde uppsvinget i den svenska ekonomien,
som utom av exporten bars upp främst av en stigande investeringsverksamhet,
till en snabb ökning av industriproduktion och sysselsättning.
Redan vid slutet av året arbetade de flesta industrigrenar vid full kapacitet
och arbetslösheten var låg med hänsyn tagen till vintersäsongens speciella
sysselsättningssvårigheter. Importen visade en stark ökningstendens. En
motsvarande expansion ägde rum på kreditmarknaden; affärsbankernas
utlåning steg under år 1959 med 1 400 mkr och deras inlåning med 3 000
mkr. Det var uppenbart att konjunkturläget påkallade en skärpning av den
ekonomiska politiken för att hindra att högkonjunkturen slog över i en
inflatorisk utveckling. Den viktigaste finanspolitiska åtgärd som vidtogs
i detta sammanhang var den allmänna varuskattens införande från början
av år 1960.

Redan under 1959 hade vissa kreditpolitiska åtgärder vidtagits i konjunkturdämpande
syfte. Likviditetskvoterna hade höjts i juli 1959 och
riksbanken hade under hösten vid flera tillfällen uppmanat affärsbankerna
att vara mera restriktiva i sin kreditgivning. I januari 1960 företogs så en
mera genomgripande skärpning av kreditpolitiken.

Riksbankens diskonto höjdes fr. o.m. den 15 januari från 4 1/2% till
5 %. Som följd härav höjde bankinstituten efter överläggningar med riks -

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

banken räntesatserna vid utlåning med 1/2 %, i vissa fall 1/4 %, och räntesatserna
vid inlåning, utom på de kortaste räkningarna, med 1/4 %.

I samband med diskontohöjningen skärptes riksbankens rekommendationer
till de olika grupperna av kreditinstitut angående placeringarnas
sammansättning. Rekommendationen till affärsbankerna från juli 1959
ändrades så att likviditetskvoterna höjdes från 40, 30 och 20 % till 45, 35
och 25 % att gälla vid utgången av februari. Med hänsyn till att likviditeten
regelmässigt försämras under våren skulle kvoterna fr. o. m. mars sänkas
till 43, 33 resp. 23 %.

Enligt rekommendationen till sparbankerna får den s. k. oprioriterade
utlåningen, d. v. s. all annan utlåning än sådan som avser nyproduktion av
bostäder, ej överstiga ett belopp som svarar mot en viss del av inflytande
amorteringar eller slutbetalningar. Denna procentsats, som 1957 höjdes från
50 % till 75 %, sänktes efter diskontohöjningen åter till 50 %.

För centralkassorna gällde före diskontohöjningen att de skulle använda
minst en fjärdedel av sin inlåningsökning för uppbyggande av de likvida
reserverna. Även denna rekommendation skärptes, och centralkassorna uppmanades
att använda en tredjedel av sin inlåningsökning för likviditetsförstärkning.

Vad slutligen gäller försäkringsbolagen, förordade riksbanken, att placeringarna
i s. k. prioriterade tillgångar skulle öka med ett belopp, som för
livbolagens del motsvarade minst 75 % av ökningen i de totala tillgångarna
och för sakbolagens del minst 50 %. Som prioriterade tillgångar skulle därvid
anses statslån, lån till hypoteksbanken och till bostadssektorn samt
kassa. Riksbanken medgav i samband med den nya rekommendationen att
en friare räntebildning än tidigare skulle få tillämpas beträffande placeringar
inom den icke-prioriterade sektorn.

De långa obligationslån, som efter diskontohöjningen upptogs av stadshypoteks-
och bostadskreditkassorna, innebar en höjning av räntesatserna
jämfört med föregående emissioner med 1/2%. I detta nya ränteläge
visade det sig möjligt att i mars genomföra en upplåningsoperation för
statens räkning i form av ett 15-årigt obligationslån med räntesatsen
5 1/2%, som inbringade nära 1 100 mkr. Även under resten av året har
statsupplåningen inriktats på kapitalanskaffning utanför banksystemet. I
detta syfte har nya upplåningsformer prövats såsom ett sparobligationslån
och försäljningar av skattkammarväxlar och kortfristiga obligationer till
företag.

Den ändrade inriktningen av statens upplåning har bidragit till en minskning
av affärsbankernas och allmänhetens likviditet. Flera andra faktorer
har verkat i samma riktning: företagens insättningar på investeringskonton
i riksbanken, avtappningen av valutareserven och reduktionen av statens
utgiftsöverskott. Resultatet har blivit att affärsbankernas likvida tillgångar
gått ned med ett mycket betydande belopp och att deras kassaställning

5

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

varit ansträngd, något som tvingat dem till en större och mera varaktig
upplåning i riksbanken än tidigare.

Kreditefterfrågan har emellertid varit stark, och trots den restriktiva attityd
till kreditgivningen, som den försämrade likviditetssituationen framkallat
hos affärsbankerna, steg dessas utlåning under tolvmånadersperioden
t. o. m. november 1960 med 1 360 mkr eller nästan exakt lika mycket som
under perioden t.o.m. november 1959. Under det andra halvåret kunde
dock en avsaktning i ökningstakten konstateras för den del av utlåningen
som ej utgöres av bostadsbyggnadskrediter. Förändringen i näringslivets
likviditet visar sig tydligast i affärsbankernas inlåning på de av företagsmedel
dominerade räkningarna, som vid slutet av november låg mer än
1 500 mkr lägre än ett år tidigare.

Konjunkturutvecklingen under 1960 har icke givit anledning till nagra
lättnader i den starkt restriktiva kreditpolitik som inaugurerades med diskontohöj
ningen i januari. Den svenska ekonomiens produktionskapacitet
har varit fullt utnyttjad. Export, lageruppbyggnad och privata investeringar
har svarat för de största ökningarna bland efterfrågesidans poster,
och tendenser till ett alltför starkt efterfrågetryck har framträtt inom kapitalvaruindustrierna,
på arbetsmarknaden och i importutvecklingen.

De av riksbanken noterade marginalkurserna för utländska valutor har
varit oförändrade under 1960. Vissa förändringar i liberaliserande riktning
har skett i valutaregleringens tillämpning, vilka bland annat inneburit att
de fåtaliga återstående hindren att verkställa löpande betalningar bortfallit.
Betalningsförbindelserna med Brasilien och Polen har överförts till multilateral
basis; därefter kvarstår bilateral reglering endast med sex östeuropeiska
stater. I övrigt torde få hänvisas till valutastyrelsens bilagda rapport
till fullmäktige angående verksamheten under 1960.

I det följande redogöres först för bankernas rörelse och likviditet samt fölutvecklingen
på obligationsmarknaden. Därefter behandlas valutamarknaden
och därmed sammanhängande frågor.

Bankernas inlåning, kreditgivning och likviditet

Inlåning och kreditgivning

Den sedan några år pågående expansionen inom banksystemet, karakteriserad
av snabbt stigande inlåning, kreditgivning och likviditet, bröts under
1960 på väsentliga punkter. Den totala inlåningsökningen hos samtliga slag
av banker blev avsevärt mycket lägre än 1959 — 0,6 miljard kronor mot
inte mindre än 4 miljarder under 1959 (tabell l).1 Bankernas totala kredit -

1 När berättelsen utarbetats, bar statistik för år 10(10 i allmänhet inte funnits tillgänglig längre
än till och med november. För att uppnå årsjämförelser bar därför vissa serier , de har intagna
tabellerna baserats på material avseende tolvmånaderspenoder till och med november respektive &r.
När det i texten talas om år 1000 avses sålunda i dessa fall perioden från och med december 1959

till och med november 1900.

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 1. Bankernas utlåning, värdepappersportfölj och inlåning.

Förändringar under tolvmånadersperioder till och med november respektive år. Mkr.

Affärs- 84 spar- Postspar- Postgiro- Centralkassor
banker banker banken kontoret . „ för Summa

jordbrukskredit

1. Utlåning; till allmänheten

1957 .

+ 603

+ 80

+ 23

+ 71

+ 909

1958 .

+ 637

+ 104

+ 4

+ 83

+ 1603

1959 .

+ 714

+ 410

— 69

+ 76

+ 2 480

1960 .

+ 569

+ 262

+ 220

+ 98

+ 2 508

2. Skattkammarväxlar och svenska

obligationer

1957 ..

+ 94

+ 171

+ 239

+ 15

+ 1 651

1958 ..

+ 118

+ 81

+ 142

— 5

+ 853

1959 . .

+ 90

+ 34

+ 58

0

+ 1 731

1960 ..

+ 100

+ 137

— 60

+ 11

— 1 023

3. Summa utlåning och

värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)

1957 . .

+ 697

+ 251

+ 262

+ 86

+ 2 560

1958 . .

+ 755

+ 185

+ 146

+ 78

+ 2 456

1959 ..

+ 804

+ 444

— 11

+ 76

+ 4 211

1960 ..

+ 669

+ 399

+ 160

+ 109

+ 1 485

4.

Inlåning

1957 ..

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 225

1958 ..

+ 711

+ 270

+ no

+ 51

+ 2 460

1959 ..

+ 729

+ 271

— 66

+ 106

+ 4 041

1960 ..

+ 667

+ 375

+ 47

+ no

+ 620

Anm. Beloppen för skattkammarväxlar och obligationer består för affärsbankerna postsparbanken

^h för d°e sT tö° CCntKlkrS°rna förf.i°rd,^kredit av förändringen i det nomSSÄhTv“’
skattadednedi • ■ sparbankerna av förändringen i det bokförda innehavet med tillägg av upp skattade

nedskrivningar Beloppen for ut- och inlåning har för samtliga institut beräknats som förändringen
i bokforda ställningsuppgifter. s som ,or

givnmg i form av utlåning och köp av värdepapper ökade också betydligt
mindre än föregående år. Skillnaden mellan inlåningsökningen (600 mkr)
och ökningen i kreditgivningen (1 500 mkr) förklaras till större delen av en
nedgång i affärsbankernas behållning av utländska valutor.

Den svapre utvecklingen i fråga om den totala kreditgivningen kan helt
hanforas till bankernas värdepappersportfölj, som gick ned med drygt en
milyard kronor, i stark kontrast mot år 1959, då den steg med 1,7 miljarder.
Utlåningen till allmänheten (inkl. bostadsbyggandet) har däremot ökat under
1960 med 2,5 miljarder kronor, praktiskt taget samma belopp som 1959

Som vanligt då större förändringar inträffar inom banksystemet, är det
affarsbankernas rörelse som främst berörts. Visserligen har inlåningsök -

7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

ningen nedgått något mellan 1959 och 1960 hos sparbankerna, men den har
blivit större hos postinstitutionerna och är i det närmaste oförändrad hos
centralkassorna för jordbrukskredit. Dessa förändringar är dock obetydliga
jämfört med omslaget i affärsbankernas inlåning, som under 1960 minskade
med inemot 600 mkr efter att ha ökat med 3 000 mkr under 1959. Det är
också affärsbankerna, som svarar för nedgången i värdepappersinnehavet.

Bankernas inlåning och kreditgivning står givetvis i samband med — påverkar
och påverkas av — finansieringsförhållandena inom olika sektorer
av vår ekonomi.

Statens utgiftsöverskott har minskat från 1959 till 1960; utgifterna har
visserligen ökat, men inkomsterna har ökat än mera. Det statliga upplaningsbehovets
täckning har vidare lagts om från väsentligen kortfristig till
huvudsakligen långfristig upplåning och förskjutits från upplåning i bankinstituten
till upplåning på marknaden utanför bankerna. Tillväxten av
statsupplåningen utanför banksystemet sammanhänger med såväl en ökning
i allmänhetens köp av obligationer som tillkomsten av allmänna pensionsfonden,
genom vilken kapitalmarknadens resurser ökats. I det statliga utgift
söverskottets minskning och de ändrade formerna för dess täckning
ligger den främsta förklaringen till utvecklingen av affärsbankernas värdepappersportfölj.

Storleken av kommunernas upplåning synes ej ha förändrats mera påtagligt
från 1959 till 1960. Kommunerna har emellertid erhållit ökat utrymme
på obligationsmarknaden, medan deras upplåning i bankerna minskat. Förändringarna
är emellertid förhållandevis små och slår ej med någon större
kraft på de i tabell 1 redovisade utlåningssiffrorna.

Investeringarna i bostäder beräknas för kalenderaret 1960 endast ha
undergått en mindre ökning. Kredit strömmen till bostadssektorn synes inte
heller ha ökat i någon större omfattning. Sparbankernas och postinstitutionernas
sammanlagda ökning av utlåningen till allmänheten, vilken uppgått
till praktiskt taget samma belopp 1960 som 1959, utgöres till övervägande
del av krediter till bostadsändamål, varför dessa instituts bostadskreditgivning
totalt torde ha varit av ungefär oförändrad omfattning. Affärsbankernas
bostadsbyggnadslån å andra sidan har ökat mera 1960 än 1959. Deras
köp av hypoteksobligationer har däremot minskat — hypoteksobligationerna
har i ökad utsträckning placerats utanför bankerna — varför deras
totala bidrag till bostadsfinansieringen ligger efter allt att döma lägre 1960
än 1959.

För affärsbankernas bostadsbyggnadskrediter föreligger en mera detaljerad
statistik, och i tabell 2 redovisas månadssiffror för förändringen i det
utestående beloppet. Som synes var förändringsbelöppen lägre under flertalet
av de nio första månaderna 1960 än 1959; sammanlagt för de tre
första kvartalen 176 mkr lägre. Oktober och november uppvisar däremot
1960 en ökning av de utestående beloppen mot en stark nedgång 1959. Den

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

skiljaktiga utvecklingen förklaras huvudsakligen av tidsförläggningen av
hypoteksinstitutens obligationsemissioner. Sammanlagt under tolvmånadersperioden
till och med november 1960 har ianspråktagandet av nya
bostadsbyggnadskrediter uppgått till 2 068 mkr (f. å. 1 914 mkr) och avlyftningarna
till 1 804 mkr (f. å. 1 811 mkr), varför de utestående krediterna
stigit med 264 mkr.

Ökningen av fasta investeringar och investeringar i lager inom i första
hand industrin men även inom andra delar av näringslivet har på ett genomgripande
sätt förändrat näringslivets finansiella ställning. Upplåningen har
för vissa delar av näringslivet, särskilt industrin, ökat, men den ojämförligt
kraftigaste förändringen hänför sig till utvecklingen av företagens banktillgodohavanden.
Tillväxten av dessa under de närmast föregående åren har
under 1960 förbytts i en avsevärd minskning.

Företagens upplåning och ianspråktagande av banktillgodohavanden har
påverkats även av de avsättningar på investeringskonton i riksbanken, som
med koncentration till juli och oktober följde efter vårriksdagens beslut om
särskilda skatteavdrag för medel som insattes före augusti resp. november
1960. Av viss betydelse har också varit att företagen under 1960 köpt värdepapper
i större utsträckning än under de närmast föregående åren.

Näringslivets lån och banktillgodohavanden är i största utsträckning
placerade i affärsbankerna, och förändringen i företagens finansiella situation
återspeglas i dessa instituts in- och utlåning. De innestående beloppen
på de för företagen typiska inlåningsräkningarna (check-, uppsägnings-,
girokapital-, depositions- och kapitalräkning) ökade under 1959 med ca
1,6 miljarder kronor men minskade under 1960 med ca 1,7 miljarder kronor.

Uppgifter för affärsbankernas utlåning för andra ändamål än bostadsbyggande
redovisas även i tabell 2.1 serien ingår väsentligen lån till företag
men också krediter till enskilda personer samt kommunlån. Ökningen av de
personliga krediterna har varit lägre 1960 än 1959, och kommunlånen har,
som tidigare nämnts, minskat något, vilket innebär att ökningen 1960 jämfört
med 1959 av företagslånen är något större än tabellens siffror för
övrig utlåning anger. Sifferserien visar under årets tre första kvartal i
stora drag samma tendens 1960 som 1959; utlåningsökningen för dessa
kvartal 1960 uppgick till 1 167 mkr och för 1959 till 1 138 mkr. För oktober
och november redovisas emellertid lägre belopp 1960 än 1959, och för
tolvmanadersperioden till och med november 1960 har också ifrågavarande
utlåningsökning varit något mindre än under tolvmånadersperioden dessförinnan.

Hushållens inkomster steg från 1959 till 1960, medan konsumtionen ökade
förhållandevis litet, delvis beroende på en tidigareläggning av köpen inför
omsättningsskattens införande den 1 januari 1960. Genom nämnda utveckling
har hushållens finansiella ställning förbättrats. Detta förklarar att den
sammanlagda inlåningsökningen hos postsparbanken, i sparbankerna och

Tabell 2. Affärsbankernas utlåning.

Förändringar i utestående belopp. Mkr.

12-månaders Jan.

Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Perioderna

1957 ....

... +

3

+ 4

+

19

+

8

1958 ____

. . . -

121

0

+

36

—

34

1959 ____

... +

48

— 92

+

19

—

30

1960 ....

. . -

23

— 167

+

61

+

21

1957 ____

... +

28

+ 4

+ 211

— 48

1958 ....

... +

7

+ 55

+ 324

+ 109

1959 ....

... +

48

+ 102

+ 214

+ 154

1960 . ...

49

+ 124

+ 401

+ 140

1957 ....

... +

31

+ 9

+ 231

— 40

1958 ....... —114 + 55 + 360 + 75

1959 ....... + 96 + 10 +234 +124

1960 ....... — 72 — 44 + 462 + 161

1. Till bostadsbyggande

+ 65

+ 59

— 83

— 173

+ 28

+ 54

+ ™

+ 30

— 62

+ 48

+ 55

+ 103

— 9

+ 69

+ 34

+ 13

+ 97

+ 83

+ 28

— 92

2.

Till övriga ändamål

+ 259

— 115

— 1

— 69

+ 100

+ 221

+ 22

+ 38

— 16

+ 79

+ 233

+ 66

+ 119

— 13

+ 215

+ 234

— 26

+ 207

— 121

+ 257

3.

Totalt

+ 325

— 56

— 84

— 243

+ 129

+ 275

+ 91

+ 69

— 78

+ 127

+ 288

+ 170

+ 110

+ 56

+ 249

+ 247

+ 71

+ 290

— 93

+ 166

— 3

+ 49

+

54

+

65

— 68

+ 17

+

85

+

25

— 200

+ 20

+

62

+

103

+ 69

+ 113

+

264

— 157

+ 47

— 102

+ 67

— 93

+ 106

— 42

+ 750

+ 20

+ 129

+ 65

+ 1 246

— 212

+ 74

+ 1 094

— 160

+ 95

— 48

+ 132

— 160

+ 122

+ 43

+ 775

— 180

+ 150

+ 127

+ 1 349

— 143

+ 188

+ 1 359

tO

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

på affärsbankernas sparkasse- och kapitalsamlingsräkningar hållits uppe
relativt val, trots att hushållens placeringar i värdepapper torde ha ökat
avsevärt.

För hela den privata sektorn utanför banksystemet, d. v. s. för företag
och hushåll tillsammantagna, har likviditetsnivån sänkts under 1960. Sektorns
finansiella tillgångar har genom obligationsköp och andra placeringar
i ökad utsträckning bundits på lång sikt. Dess banktillgodohavanden har
visserligen ökat totalt, men i betydligt lägre takt än under de närmast
föregående åren. För bedömning av likviditetssituationen bör vidare utvecklingen
av produktion och omsättning beaktas; expansionen härvidlag har
ökat behovet av lättillgängliga medel. Den ökning av likviditeten, som ägde
rum under konjunkturavmattningen hösten 1957—våren 1959, har under
1960 i icke ringa utsträckning absorberats.

Affärsbankernas likviditet

Ur kreditpolitisk synpunkt knyter sig ett särskilt intresse till affärsbankernas
likviditetssituation. Reduktionen av de likvida tillgångarna under
1960 har varit det mest påtagliga resultatet av den förda kreditpolitiken
och varit den faktor, som begränsat bankernas utlåningsexpansion.

Till likvida tillgångar i vid mening kan man räkna icke blott kassa, nettofordringar
på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar
utan också obligationer, ehuru det är uppenbart att de sistnämnda icke på
samma sätt som valutor eller skattkammarväxlar snabbt och utan risk för
kursförluster kan realiseras för att förstärka kassaställningen. I tabell 3
har förändringarna i de likvida tillgångarna redovisats och också ställts
samman med de faktorer, som ger bakgrunden till likviditetsutvecklingen.

Minskningen av valutareserven och ökningen av allmänhetens sedelinnehav,
vilka förändringar står i samband med stegringen av den ekonomiska
aktiviteten i landet, har, som framgår av tabellen, under 1960 bidragit till
att minska affärsbankernas likviditet. Valutareservens utveckling beskrives
närmare i ett följande avsnitt. Sedelmängden låg ännu i maj relativt litet
över fjolårsnivån, som framgår av uppgifterna i tabell 4 avseende ökningen
i procent från motsvarande månad ett år tidigare. Från och med juni steg
emellertid tillväxttakten i den utelöpande sedelmängden påtagligt.

Den viktigaste faktorn bakom minskningen av affärsbankernas totala
likvida tillgångar har emellertid varit omläggningen av den statliga upplåningen
i kombination med minskningen av statens utgiftsöverskott. Synnerligen
kraftigt har också ökningen av företagens nettoavsättningar på
investeringskonton i riksbanken verkat. Även minskningen av affärsbankernas
köp av hypoteksobligationer har bidragit till nedgången i likviditeten.

Tabell 3. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa.

Mkr.

Budgetåren

12-månadersperiodema t. o.m. nov.

1957/58

1958/59

1959/60

1958

1959

1960

Påverkande faktorer

Total valutareserv .............................................

— 31

+ 464

—

401

+

175

+ 330

— 438

Statens kassamässiga utgiftsöverskott............................

+ 1 260

+ 1 261

+ 1 584

+

703

+ 1 352

+ 1 067

Statens upplåning utanför riksbanken och affärsbankerna (ökning —)

— 512

+ 237

—

898

—

267

— 101

— 1 169

Allmänhetens sedelinnehav (ökning —) ..........................

— 26

— 144

—

319

—

93

— 135

— 367

Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökning —)............

— 86

— 70

—

123

—

74

— 29

— 915

Övriga riksbankstransaktioner...................................

— 127

— 129

—

112

—

107

— 50

— 163

Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer (nom. värde) ....

+ 443

+ 201

+

388

+

266

+ 367

+ 118

Korrektioner ..................................................

+ 195

— 295

+

229

—

31

— 12

+ 260

Summa

+ 1116

+ 1525

+

31,8

+

572

+ 1 722

— 1 607

Affärsbankernas likvida tillgångar

Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar.......................

+ 37

— 29

+

109

—

10

+ 74

+ 87

Nettofordran på inhemska banker...............................

— 195

— 113

—

126

+

19

— 341

+ 101

Nettofordran på utländska banker och bankirer...................

+ 104

+ 188

—

176

+

90

+ 485

— 632

Skattkammarväxlar ............................................

— 10

+ 59

—

207

—

298

— 162

— 710

Stats- och hypoteksobligationer (nom. värde) .....................

+ 1180

+ 1 420

+

748

+

771

+ 1 666

— 453

Summa

+ 1116

+ 1525

+

31,8

+

572

+ 1722

— 1607

Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas likvida tillgångar, plustecken ökning.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell Jf. Sedelstockens förändring.

Procentuell ökning jämfört med samma månad föregående år.

Jan. Febr. Mars April Maj

1957 ....... 5,2 5,7 4,9 5,9 5,3

1958 ....... 4,5 3,6 3,4 2,8 2,5

1959 ....... 3,5 2,6 3,1 1,9 3,1

1960 ....... 2,0 2,8 2,3 4,4 3,2

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

7,0

6,5

5,6

4,9

4,7

4,1

4,2

0,2

1,4

2,0

1,6

1,8

1,6

3,2

2,8

2,7

2,6

3,1

3,0

2,7

3,7

5,3

5,4

5,0

5,6

5,4

6,5

5,3

Anm. Sedelstocken för en månad har bestämts som medeltalet av utelöpande sedlar vid månadens
fyra rapportdagar.

Totalt har affärsbankernas likvida tillgångar under 1960 minskat med
1,6 miljarder kronor att jämföra med en ökning om mer än 1,7 miljarder
kronor 1959. Samma bild möter, om man sätter dessa tillgångar i relation
till bankernas inlåning. Stegringen åren 1957—1959 har förbytts i en markerad
nedgång. De på inlåningsräkningarna stående beloppen har nämligen
på grund av den även under 1960 omfattande utlåningsökningen minskat
mycket mindre än de likvida tillgångarna. Genomsnittet av bankernas likviditetskvoter
(beräknade enligt riksbankens rekommendationer), som vid
slutet av november 1956—1959 utgjorde 38,0, 43,0, 43,5 respektive 46,3 %,
var vid slutet av november 1960 åter nere vid 38,1 %. Flera banker har
fallit under den rekommenderade likviditetsnivån. Om alla banker legat vid
de rekommenderade minimikvoterna, skulle genomsnittskvoten vara 41,3 %.

Påfrestningen på likviditeten har för bankerna framträtt så, att inlåningen
minskat samtidigt som efterfrågan på lån varit stark. Bankerna har
följaktligen avvecklat likvida tillgångar, och detta har naturligen främst
gått ut över de tillgångar, som lättast kunnat realiseras. Bankerna har
avstått från att ersätta förfallande skattkammarväxlar och obligationer
och starkt reducerat sin behållning av utländska valutor. Portföljen av
skattkammarväxlar hade minskat även under 1959, men orsaken var då
icke någon likviditetsåtstramning, utan en omplacering till valutor och
kortfristiga statsobligationer.

Avvecklingsprocessen har emellertid icke varit tillräcklig för att skydda
bankernas kassalikviditet, varmed här förstås deras nettoställning i förhållande
till riksbanken. Sedan den kraftiga åtstramningen sattes in i mars
1960 i och med emissionen av statslånet har affärsbankerna stått i skuld till
riksbanken med endast tillfälliga avbrott.

Till belysning av förändringen i affärsbankernas kassalikviditet har i
tabell 5 riksbankens balansräkning omformats på ett sådant sätt, att utvecklingen
av affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken erhållits

Tabell 5. Förändringar i riksbankens tillgångar och skulder samt i affärsbankernas kassalikviditet.

Mkr.

Budgetåren 12-månadersperioderna t. o.m. nov.

1957/58 1958/59 1959/60 1958 1959 1960

Riksbankens tillgångar och skulder

Riksbankens guld- och valutareserv .............................

Riksbankens svenska värdepapper med avdrag för statsmedel pa

bundna konton ..............................................

Statliga myndigheters checkräkningar i riksbanken (ökning —)----

Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökning —) ............

Utelöpande sedlar (ökning —) ..................................

Diverse .......................................................

Summa

Affärsbankernas kassalikviditet

Affärsbankernas checkräkningar i riksbanken .....................

Affärsbankernas upplåning i riksbanken (ökning —) ..............

Summa

— 153

+ 255

— 210

— 171

+ 252

+ 488

— 33

+ 32

— 90

— 86

— 70

— 123

— 52

— 151

— 318

+ 52

— 129

+ 22

— US

+189

—esi

— 71

— 15

— 14

— 372

+ 204

— 217

— US

+ 189

—m

+ 79

— 160

+ 182

+ 117

+ 62

+ 1 163

— 6

— 2

— 64

— 74

— 29

— 915

— 102

— 162

— 392

+ io

+ 4

— 88

+ 24

— 287

— in

— 14

— 8

— 23

+ 38

— 279

— 91

+ n

— 287

— in

Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas kassalikviditet, plustecken ökning.

09

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 6. Affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken.

Mkr.

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

1957 ....

... 400

247

418

231

285

166

441

261

238

209

140

73

1958 ....

... 204

95

47

11 — 16

— 72

178

131

158

155

116

120

1959 ....

... 222

109

65

146

25

— 5

67

20

3

34 —123

—12

1960 ....

36

28

—229

—91 —104

—182

—114

—353

—357

—99 —165

—23

Anm. Nettofordringama under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skulder till riksbanken för upptagna lån.

explicit. En påtaglig minskning redovisas för såväl 1959 som 1960. Hur
pass ansträngd affärsbankernas kassalikviditet varit under det senaste året
jämfört med de närmast föregående framgår dock bättre av tabell 6, som
visar affärsbankernas nettotillgodohavanden i riksbanken månadsvis under
aren 1957 1960. En nettoskuld har som synes förelegat samtliga månader

under tiden mars—december 1960, medan under de tidigare åren nettoskuld
varit en mycket sällsynt företeelse.

Obligationsmarknaden

Den omkring halvårsskiftet 1959 konstaterade omsvängningen i marknadens
bedömning av ränteutvecklingen framträdde allt tydligare under
höstens lopp. Kursläget var under september—oktober vikande, och ett
visst utbud av obligationer ägde rum. I november skedde en stabilisering
av kurserna, men läget pa obligationsmarknaden kunde karakteriseras som
mycket labilt.

Den 14 januari höjdes riksbankens diskonto från 4 % till 5 % med verkan
från och med den 15 januari. Den omedelbara effekten på obligationskurserna
blev ett kursfall på 2 å 3 procentenheter för långa guldkantade lån
och upp till 1 procentenhet för korta statsobligationer. Statens 5 % lån av
den 5 februari 1959 föll tillbaka 2 % procentenheter till 96 i/2 %, innebärande
en höjning av den effektiva förräntningen från 5,10 till 5,35 % räknat
på återstående löptiden eller från 5,15 till 5,50 % räknat på tiden till konverteringsrättens
inträdande. Vad beträffar de långa obligationerna i övrigt
blev utslaget förhållandevis mindre för lågprocentiga lån, delvis beroende
på att räntehöjningen för dessa i högre grad än för övriga obligationstyper
redan hade diskonterats i kursbildningen.

Diskontohöjningens effekt på räntestrukturen hos bankerna har omnämnts
ovan i kapitlet om kreditpolitiken. Förutom den lockelse för place -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

15

rare i obligationer, som räntehöjningen i sig själv innebar, bör den i samband
med diskontohöjningen vidgade marginalen mellan kreditinstitutens
inlåningsräntor och emissionsräntorna för nya obligationslån ha varit av en
viss betydelse för den fortsatta utvecklingen på emissionsmarknaden.

I slutet av januari emitterades nya lån av stadshypotekskassan och
bostadskreditkassan. Det förstnämnda var 22-årigt med konverteringsrätt
efter 10 år löpande med 5x/2 % ränta; lånebeloppet var 300 mkr. Bostadskreditkassans
lån på 75 mkr var ett 40-årigt 5 % % lån likaledes med konverteringsrätt
efter 10 år. Det sistnämnda lånet fulltecknades omedelbart.
Intresset för stadshypotekskassans lån var väsentligt mattare, särskilt från
försäkringsbolagens sida. Anledningen uppgavs vara lånets konstruktion
med 12 år från konverteringsrättens inträdande till slutbetalningsåret. Vid
teckningstidens utgång hade det utbjudna beloppet likväl tecknats.

I mitten av mars tog staten obligationsmarknaden i anspråk för ett långt
lån. Under tiden 16—26 mars utbjöds sålunda ett 15-årigt lån löpande med
5 3/2 % ränta och med konverteringsrätten inträdande efter 10 år. Lånet
emitterades till pari, och likvidtiden utgick den 30 juni 1960. För att stimulera
intresset för lånet hos allmänheten gjordes en större propaganda än
som varit brukligt för statslån under senare år. Vidare öppnades möjlighet
att teckna en så låg valör som 500 kronor och att erlägga tecknade belopp
genom avbetalningar. Intresset från allmänheten blev förhållandevis stort,
även om den minsta valören och möjligheten till avbetalning ej nämnvärt
utnyttjades av tecknarna. Antalet tecknare rubricerade som enskilda personer
blev över 12 000 st. med ett sammanlagt belopp av ca 67 mkr. Då
lånet därjämte rönte stor efterfrågan från de flesta placerarekategorier, kom
det tecknade beloppet att väsentligt överstiga vad som är vanligt vid
svenska obligationsemissioner. Det sammanlagda tecknade beloppet fördelat
på tecknarkategorier framgår av följande sammanställning.

Tecknare Mkr %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer,
kassor o. d.) .............................. 151 14

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter 4 0

Affärsbanker ...................................... 182 17

Sparbanker ....................................... 47 4

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) . . 400 37

Övriga kreditinrättningar ........................... 9 1

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o.d............... 152 14

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner
.......................................... 34 3

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc. 29 3

Enskilda personer.................................. 67 6

Summa 1 074 100

IG

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Bortsett från statens upplåning på obligationsmarknaden emitterades
under tiden februari—maj ett 15-tal obligations- och förlagslån till ett belopp
av närmare 400 mkr. Bland låntagarna märktes fartygsfinansieringsinstituten
(40 mkr), norska staten (62 mkr), SAS (förlagslån på 33,75
mkr), de tre största städerna (90 mkr) och industrier (sammanlagt 124
mkr).

Från mitten av maj inträdde ett uppehåll i emissionsverksamheten som,
bortsett från försäljningen av ett kort statslån i juni, varade till i början av
september.

Kursläget för guldkantade obligationer undergick efter räntehöjningen
i januari endast små förändringar under första kvartalet. Någon dragning
uppåt av kurserna kunde förmärkas under februari—mars, särskilt beträffande
lågprocentigt material såsom 3 och 3 % % obligationer, men uppgången
inskränkte sig till omkring en procentenhet i några enstaka lån. I
mitten av april inträdde en försvagning i kursläget för såväl långa som
korta obligationer. För långa lån blev nedgången högst en procentenhet.
För korta lån inleddes emellertid en period av successivt fallande kurser,
som i stort sett varade fram till halvårsskiftet. Flertalet korta statslån gick
tillbaka 2 å 3 procentenheter, innebärande en höjning av den effektiva förräntningen
med omkring 1 procent från 5,0—5,25 till omkring 6 procent
eller något däröver. Orsaken torde ha varit det till följd av budgetutfallet
under våren och statslånet i mars påtagligt skärpta likviditetsläget med
därav följande bankupplåning i riksbanken. Kurserna för de långa lånen
stabiliserade sig emellertid snabbt, och kursläget förblev därefter i stort
sett oförändrat fram till sista juniveckan då en försvagning inträdde med
kursfall för vissa lån med upp till en procentenhet. Anledningen synes bl. a.
ha varit diskontohöjningen i England med de spekulationer kring ränteutvecklingen
i Sverige, som den medförde, men torde också ha stått i samband
med den svaga kassalikviditeten i banksystemet. Emissionen i juni av
ett kort statslån och av skattkammarväxlar, som beröres närmare nedan,
skedde även till högre räntesatser än tidigare.

Nya emissioner för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan offentliggjordes
i mitten av augusti. För stadshypotekskassans vidkommande utbjöds
ett 12-årigt 5 % % lån med konverteringsrätt efter 10 år till kursen
99 %. Bostadskreditkassans lån var till konstruktionen likadant som vårlånet,
men emissionskursen sattes även för detta lån till 99 %. Teckningen
pågick den 5—10 september, och likvidtiden utsträcktes till den 31 december
1960. Emissionskursen gav lånen en effektiv förräntning, som med ca
0,1 % översteg avkastningen vid de senaste emissionerna för de båda instituten.
Vid teckningstidens slut hade tecknats 252 mkr på stadshypotekskassans
lån och 64 mkr på bostadskreditkassans.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 7. Obligations- och förlagslåneemissioner 1960.

(Preliminära uppgifter.)

17

Obliga-

tions-

datum

Ränte-

fot

(%)

Låne-

belopp

(mkr)

Löp-

tid

(år)

Bind-

nings-

tid

Amor-

terings-

tid

Emis-

sions-

kurs

Emis-

sions-

datum

12/4

5*

1074

15

10

100

15/3

27/6

51

89

22 mån.

—

—

100

9/6

1/12

5,55

147

7JL

4 2

—

»Spar 60»

100

31/10

15/5

5*

28

40

10

1961-2000

lägst 99

—

20/5

5

15

5

—

—

100

—

20/5

5y

50

51

—

—

100-101

—

10/4

5i

305

22

10

—

100

25/1

10/10

fri

303

12

10

—

lägst 99

5/9

10/1

6J

80

40

10

1961-2000

100

25/1

10/10

5f

87

40

10

1961-2000

lägst 99

5/9

1/5

5>

6

15

10

—

100

—

15/10

5^

23

12

10

—

lägst 99

—

15/10

rörl.

5

20

10

—

100

—

20/9

5

12

10

1961-1972

lägst 99

—

30/5

H

10

15

10

—

lägst 99

—

20/2

51

30

10

—

1960-1970

100

13/2

15/3

51

10

10

—

1961-1970

100

10/3

11/4

5f

15

25

10

1961-1985

99

31/3

2/5

6

50

30

10

1961-1990

100

25/4

16/5

6

25

30

10

1961-1990

100

9/5

7/11

6

50

30

10

1961-1990

100

24/10

15/3

6

25

25

10

1963-1985

100

7/3

19/4

51

30

25

10

1963-1985

98

8/4

10/5

6

20

25

10

1962-1985

100

3/5

12/5

6

24

25

10

1962-1985

100

5/5

27/4

6

25

20

10

1962-1980

100

20/4

20/10

6

16

25

10

1962-1985

100

13/10

2/11

6

25

22

10

1962-1982

100

21/10

28/12

6

20

25

10

1962-1985

100

21/12

25/2

6

62

20

10

1365-1980

100

16/2

31/3

7

33,7E

22t

12 i

1973-1982

100

29/2

20/3

6

12

20

10

—

100

4/3

10/11

6.i

4

15

10

1962-1975

100

28/9

20/1C

64

3

15

10

1963-1975

100

28/9

15/10

7

15

24

7

1970-1984

100

7/10

Obligationslån

Staten

Hypoteksinstitut

Hypoteksbanken

Stadshypotekskassan .......

Bostadskreditkassan ........

Sparbankernas Intecknings AB

Stockholms Intecknings

Garanti AB ...........

Göteborgs Intecknings

Garanti AB ..........

Sv. Fartygskredit AB .
Skeppshypotekskassan .

Kommuner

Malmö stad ...........

Stockholms stad .......

Göteborgs stad ........

Stockholms stad .......

Industrier

Skellefteå Kraft AB ....

Sångkällforsen AB .....

Hammarforsen Kraft AB
Bålforsens Kraft AB ...

Sv. Cellulosa AB ......

Bergvik och Ala AB ....

Sandvikens Jernverk AB
Örebro Elektriska AB ..

Norska staten ...........

Förlagslån

SAS ..................

Göteborgs Bank........

AB Plåtmanufaktur----

Gunnebo Bruk AB ....

Nymölla AB...........

Anm. Lånebeloppen avser per den 31/12 1960 inbetalda belopp
2 — II i Ii ang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt Nr 1

18 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Under september—oktober emitterades sedan tre förlagslån och två
obligationslån för industrier samt ett lån för Stockholms stad.

Vid mitten av november återupptog stadshypoteks- och bostadskreditkassorna
försäljningen av de lån som emitterades i september. Försäljningen
sker under hand, och fram till årsskiftet hade ytterligare ca 72 resp. 23 mkr
placerats.

I slutet av december emitterades slutligen ett kraftverkslån, som förde
upp emissionsbeloppet för industrilån under andra halvåret till 83 mkr.

Det ökade intresse från andra än kreditinstitut för placering i obligationer,
som bl. a. kom till uttryck vid statslåneemissionen i mars, har även
kunnat konstateras vid andra emissioner under 1960. För att belysa detta
har i tabell 8 vissa siffror sammanställts, vilka beträffande 1960 omfattar
de emissioner, som skett till och med oktober månad. För staten och hypoteksinstituten
omfattar tabellen endast långa lån, och av hypoteksinstituten
har endast stadshypoteks- och bostadskreditkassorna medtagits. »Spar 60»
ingår ej i tabellen och ej heller premieobligationslån.

I oktober offentliggjordes villkoren för det väntade »folklånet». Obligationerna,
som är daterade den 1 december 1960, har en löptid av 7% år
med inlösen den 1 juni 1968. Konstruktionen är sådan, att räntan lägges till
kapitalet och utbetalas först i samband med inlösen. Inlösen kan ske från
och med januari månad 1961, därest obligationsägaren så skulle önska.
Räntetillägget beräknas efter stigande räntesatser med 4 % % för åren 1961
och 1962, 5 % 1963, 5 *4 % 1964 och 5 Y» % för tiden 1965—maj 1968. På
inlösningsdagen den 1 juni 1968 tillägges en bonus, varigenom den sammanlagda
räntan för hela löptiden blir 50 %, och obligationerna ger på hela
löptiden räknat en genomsnittlig förräntning på 5,55 % per år. Teckningstiden
började den 31 oktober och pågick till och med den 15 december.
Tecknade obligationer skulle likvideras före årsskiftet. Vid teckningstidens
utgång hade tecknats 147 mkr av ca 55 000 tecknare.

Bortsett från ett mindre kursfall i augusti för vissa lånetyper i samband
med de då genomförda emissionerna för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan,
var kursläget för såväl långa som korta obligationer i stort
sett oförändrat från halvårsskiftet fram till slutet av oktober. Då inträdde
en kursuppgång för flertalet typer av obligationer men främst vad beträffar
papper med lägre nominell förräntning såsom 3-or, 3%-or och 4%-or. I
oktober var säkerligen bakgrunden en spekulation i en förestående räntesänkning,
men denna spekulation avtog relativt snabbt. Kurshöjningarna
fortsatte emellertid, föranledda bl. a. av ett visst köpintresse från bankhåll.
Kursuppgången under oktober—november uppgick till 2—3 procentenheter
för 3, 3 1/2 och 4 *4 % obligationer och ungefär detsamma för flertalet
av de korta statslånen. Statens långa 3 och 3 % % obligationer gav
vid slutet av november en effektiv förräntning av omkring 4,70—4,90 och
de korta obligationerna omkring 5,50—5,75.

Tabell 8. Obligations- och förlagslånens fördelning på tecknarkategorier i procent.

Staten

Hypoteksinstitut

Kommuner

Industrier

1956

1957

1958

1959

1960

1956

1957

1958

1959

1960

1956

1957

1958 1959

1960

1956

1957

1958 1959

1960

Statsinstitutioner ....

2

24

16

5

14

8

5

18

11

41

6

—

27 —

25

2

10

9

17

13

23

15

19

20

17

37

5

24

35

9

5

—

39 —

1

1

0

1

2

0

Sparbanker, försäkrings-

anstalter och övriga
kreditinstitut1 .....

48

53

52

64

42

51

74

52

47

41

78

—

30 —

40

75

74

69

69

59

Fonder, stiftelser,

understödsföreningar,
kommuner, landsting,
aktiebolag, ekon.

föreningar etc. samt
enskilda personer ..

27

8

13

11

27

4

16

6

7

9

11

_

4 —

34

22

16

21

12

28

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

—

100 —

100

100

100

100

100

100

1 ATP-fondema ingår i denna grupp.

CD

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 9. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiftena för några
representativa statsobligationslån.

1959

1 9

6 0

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

kurs

eif.

ränta

kurs

eff.

ränta

kurs

eff.

ränta

kurs

eff.

ränta

kurs

eff.

ränta

5% 1957/67 ..

101

5,09

99%

5,29

981/2

5,51

98

5,60

98 %

5,52

4% 1956/80 ..

92%

5,08

90%

5,30

89

5,42

871/2

5,56

89%

5,41

3% 1943/88 ..

79%

4,82

77%

4,98

77

5,04

761/2

5,10

79%

4,86

3% 1945/85 ..

72%

4,88

72

4,96

71 y2

5,01

71%

5,05

73%

4,86

3 % 1934 .....

(räntelånet)

67i/2

4,45

66

4,55

65

4,62

65

4,62

67%

4,44

Samtidigt med räntehöjningen i januari höjdes diskontot för skattkammarväxlar,
innebärande att diskontosatsen för exempelvis en 3-månaders
skattkammarväxel gick upp från 3,4 till 3,85 %. Höjningen avtog för längre
växlar för att beträffande växlar med 7—9 månaders löptider begränsas till
0,05 %, d. v. s. en höjning från 4,2 till 4,25 %.

I jämförelse med de inom banksystemet tillämpade inlåningsräntorna,
som för vissa räkningar uppgick till 4,75 %, och de på marknaden gällande
dagslåneräntorna, kom skattkammarväxeldiskontona att framstå som alltför
låga. Den 2 maj vidtogs en ny höjning av skattkammarväxeldiskontot,
denna gång för samtliga typer av växlar med 0,3 %, innebärande en diskontosats
för 3 månaders växlar av 4,15 % och för de längsta växlarna på
7—9 månader av 4,55 %.

Under året har inledande försök gjorts att utanför banksystemet etablera
en marknad för korta statspapper, såväl obligationer som skattkammarväxlar.
Som berörts i översikten ovan emitterade riksgäldskontoret i juni
ett kort statslån. Lånet, som vid emissionen hade en löptid av 22 månader,
löper med 5 *4 % ränta och utbjöds till teckning under tiden 13—21 juni.
Samtidigt utbjöds skattkammarväxlar förfallande mars—april—maj 1961
(9—11 månader) till 4,75% diskonto. En skattkammarväxels konstruktion
med avräkning på samma sätt som vid vanlig växeldiskontering innebär
att en köpare av skattkammarväxlar erhåller avkastningen (diskontot)
redan vid köpetillfället. Köparen kan sålunda tillgodogöra sig ränta på diskontot
redan under växelns löptid, varigenom den effektiva avkastningen
blir högre än diskontosatsen. För exempelvis 10 månaders skattkammarväxlar
som avräknas till ett diskonto av 4,75 % blir den effektiva avkastningen
ca 4,95%. På det korta obligationslånet tecknades ca 90 mkr, ett
belopp som, sett mot bakgrunden av att däri icke ingick några bankteckningar,
måste betecknas som relativt tillfredsställande. Samtidigt tecknades
ca 50 mkr skattkammarväxlar, likaledes av andra kategorier tecknare än
kreditinstitut.

21

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Alltsedan emissionerna i juni har ansträngningar gjorts i syfte att placera
skattkammarväxlar i marknaden utanför banksystemet. Det belopp, som
under tiden juni—december sålts till andra än affärsbanker uppgår till ca
125 mkr. Det förhållandet, att skattkammarväxeln emellertid ännu så länge
är ett utanför bankkretsar relativt okänt begrepp, måste självfallet medföra
att etablerandet av en vidgad marknad för detta papper far ses pa
längre sikt.

Riksgäldskontoret beslöt med verkan från och med den 14 november att
sälja alla skattkammarväxlar oberoende av löptiden till ett diskonto av
4,75 %, innebärande en höjning av diskontosatserna för de kortare växlarna
med upp till 0,4 %.

I början av december beslöts att anyo nagot differentiera diskontosatserna
för skattkammarväxlar. Från och med den 12 december utbjöd riksgäldskontoret
växlar med löptider upp till 5 manader till 4,5 % diskonto och
längre växlar förfallande juli—september—november 1961 till 5% diskonto.
De nya satserna innebar sålunda en sänkning med 0,25 % för växlar
per vårmånaderna 1961 och en motsvarande höjning för de längre typerna.

Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12
månader framgår av följande sammanställning.

3-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1958 ......... 3,5 3,0 2,8 2,7

1959 ......... 2,7 2,9 2,9 3,4

1960 ......... 3,85 4,15 4,35 4,5

6-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1958 ......... 4,0 3,5 3,3 3,2

1959 ......... 3,2 3,4 3,4 3,9

1960 ......... 4,15 4,45 4,65 5,0

9—12-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1958 ......... 4,3 3,8 3,5 3,4

1959 ......... 3,4 3,6—3,8 3,6—3,8 4,2

1960 ......... 4,25 4,75 4,75 5,0

Valutamarknaden och betalningsbalansen

Valutareserven

Sveriges totala valutareserv nådde vid utgången av november 1959 en
toppnivå och uppgick då till 3 259 mkr. Det osedvanligt stora importöverskottet
under vintern 1959/60 medförde en betydligt större valutaavtappning
under de fyra följande månaderna än som av säsongmässiga orsaker

Tabell 10. Valutareservens förändringar 1957—1960.

Mkr.

M&nad

19 5 7

19 5 8

19 5 9

19 6 0

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Januari ............

— 41

+ 3

— 41

— 34

— 4

— 38

+ 16

+ 19

+ 34

—335

+187

—148

Februari ...........

— 55

— 20

— 75

— 82

+ 9

— 73

+ 1

— 6

— 5

+ 53

— 84

— 31

Mars ..............

+ 114

—133

— 19

+ 10

— 79

— 70

+ 15

+ 44

+ 59

+ 154

—321

—166

April ..............

— 61

— 31

— 92

— 23

— 95

—118

+ 44

—134

— 90

+257

—328

— 71

Maj ...............

+ 7

+ 43

+ 50

+ 61

— 75

— 14

+ 2

+ 29

+ 31

+ 12

— 9

+ 3

Juni...............

+ 58

— 44

+ 14

+ 21

+ 24

+ 45

+ 45

— 32

+ 14

+ 51

— 53

— 2

Juli ...............

+ 36

+ 37

+ 73

+ 59

+ 66

+125

+ 15

+ 68

+ 83

+ 8

+ 48

+ 56

Augusti ...........

— 56

+ 19

— 37

+ 45

+ 72

+117

— 74

+ 91

+ 18

+101

— 44

+ 57

September .........

— 53

+122

+ 69

+ 30

+ 30

+ 60

— 23

+ 74

+ 51

+ 9

+ 10

+ 19

Oktober ...........

+ 31

+ 8

+ 38

— 50

+ 85

+ 35

—226

+152

— 74

+ 19

+ 84

November .........

— 68

+ 78

+ 10

+ 37

— 15

+ 23

+ 14

+135

+149

— 40

+ 12

— 27

December .........

Kvartal

+ 4

+ 79

+ 83

+ 10

+ 51

+ 61

—108

—104

—212

— 21

+ 89

+ 68

1 .............

+ 16

—150

—134

—106

— 75

—181

+ 32

+ 56

+ 88

—128

—217

—345

2 .............

+ 4

— 32

— 29

+ 59

—146

— 87

+ 91

—136

— 45

+320

—390

— 70

3 .............

— 73

+ 178

+105

+ 131

+168

+302

— 82

+233

+151

+118

+ 14

+132

4 .............

— 33

+161

+131

— 2

+121

+119

—321

+ 183

—138

— 42

+166

+124

Summa .........

— 87

+ 160

+ 73

+ 85

+ 68

+153

—279

+336

+ 57

+269

—427

—159

Behållning december

2 360

478

2 838

2 445

546

2 991

2 166

881

3 047

2 435

454

2 889

Anm. RB — riksbanken, AB = affärsbankerna

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 11. Valutareservens sammansättning.
Mkr.

Förändring

Ställning

november 1958—
november 1959

november 1959—
november 1960

no v eniber
1960

RB

AB

S:a

RB

AB S:a

RB

AB

S:a

Guld ..............

— 65

— 65

—105

— —105

883

—

883

Konvertibla valutor .

— 20

+487

+467

+300

—611 —311

1 659

376

2 035

Övriga valutor ----

— 75

+ 3

— 72

— 13

— 9 — 22

— 86

—11

— 97

Summa guld och va-

365

2 821

lutor ............

—160

+490

+330

+182

—620 —438

2 456

kunde väntats. Den valutaförlust som inträffade under andra kvartalet
var däremot säsongmässigt betingad. Under andra halvåret ökas valutareserven
i regel varje månad, och detta var även fallet under 1960 me°
undantag för november, men ökningen låg i genomsnitt vid en lägre nivå
än normalt. Vid utgången av november uppgick den totala valutareserven
till 2 821 mkr, vilket med 438 mkr understeg reserven tolv månader tidigare.
För december föreligger endast preliminära siffror, som visar på en
ökning med 68 mkr till 2 889 mkr eller 159 mkr lägre än vid årsskiftet
1959/60. Under 1959 ökade den totala valutareserven med 57 mkr.

Valutareservens utveckling under åren 1957—1960 med fordelning pa
riksbanken och affärsbankerna framgår av tabell 10. _

Valutareservens sammansättning, som redovisas i tabell 11, visar mga
väsentliga förändringar. Guldets andel utgjorde vid slutet av november
1960 liksom vid samma tidpunkt 1959 drygt 30 %. Resterande del av reserven
täcktes av konvertibla valutor. .

Däremot har stora förskjutningar ägt rum i fördelningen av valutainnehavet
mellan riksbanken och affärsbankerna. Under sista kvartalet 1959
började, som omnämnts i föregående års berättelse, af farsbankerna att i
ökad omfattning förvärva utländska valutor. I början av 1959 svarade
bankerna för ca 19 % av valutareserven, men vid slutet av januari 1960
hade denna siffra stigit till 37 %. Därefter bröts emellertid denna tendens,
och procenttalet sjönk kraftigt för att vid utgången av augusti 1960 uppgå
till 10 % Fn viss återhämtning skedde under årets sista månader, varigenom
affärsbankernas andel vid årsskiftet 1960/61 kom att utgöra ca
16 % av valutareserven. Orsakerna till utvecklingen under 1960 år närmast
att söka i den radikalt försämrade likviditetssituationen för bankerna.

24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Betalningsbalansen

Valutareservens förändringar får ses mot bakgrunden av betalningsbalansens
utveckling under 1960, som karakteriserades av ett stigande importöverskott,
vars verkan ej uppvägdes av förändringarna i övriga poster.
På grundval av tillgängliga uppgifter kan en preliminär betalningsbalans
för 1960 sammanställas (tabell 12).

Tabell 12. Betalningsbalansen 1958—1960.

Mkr.

Export f.o.b...................

Import c.i.f....................

Handelsbalansens saldo ........

Sjöfartsnetto ..................

Övriga löpande betalningar (netto)

Bytesbalansens saldo ............

Kapitaltransaktioner (netto) .....

Statistiska fel m. m.............

Förändringar i valutareserven

1958

1959

1960

prel.

+ 10 851

+ 11 424

+ 13 075

— 12 317

—12 488

—14 550

— H66

— 106i

— H75

+ 1250

+ 1240

-f 1325

— 80

— 210

— 200

— 296

— Si

— 350

— 11

— 81

— 60

+ 460

+ 172

+ 251

+ IBS

+ 67

— 159

Utrikeshandeln har under 1960 befunnit sig i ett mycket expansivt skede.
Exporten har under de elva första månaderna 1960 varit högre varje månad
än motsvarande månad något annat år. Detsamma gäller importen med
undantag för juli månad, då den obetydligt understeg 1957 års månadssiffra
(tabell 13).

Den uppåtgående tendensen hade för exportens del startat i början av
1959, då 1958 års moderat nedåtriktade trend bröts, medan importutveckhngen
inte svängde uppåt förrän i mitten av 1959. Från och med denna
tidpunkt började importöverskottet successivt att stiga och uppgick för
den 12-månadersperiod, som slutade vid utgången av november 1960, till
1 677 mkr. För motsvarande period ett år tidigare var importöverskottet
1 015 mkr. De i tabell 12 upptagna handelssiffrorna för 1960, som visar ett
underskott i handelsbalansen på 1 475 mkr, har hämtats från den senaste
officiella uppskattningen; de torde komma att ändras då definitiv statistik
föreligger.

Övriga transaktioner inom bytesbalansen brukar uppdelas i »sjöfartsnettot»
och »övriga löpande betalningar». Sjö]artsnettot, som år 1957 nådde sin
högsta nivå med siffran 1 440 mkr, försämrades därefter successivt och blev
för år 1959 1 240 mkr. Under 1960 har nettot återigen ökat, och för hela
aret beräknas det uppgå till 1 325 mkr. Ökningen om 85 mkr under 1960

Tabell 13. Månadssiffror över utrikeshandeln 1957—1960.

Mkr.

Export

Import

Import (-

—) resp.

export (+)

överskott

1957

1958

1959

1960

1957

1958

1959

1960

1957

1958

1959

1960

Januari ..
Februari .

Mars ....

915

794

803

916

748

709

838

827

825

1 015

1 101

993

1 141

1 050

1 052

1 225

955

1 030

922

911

913

1 326

1 267

1 207

— 226

— 256

— 249

— 309

— 207

— 321

— 84

— 84

— 88

— 311

— 166

— 214

April ....

Maj .....

Juni .....

869

759

931

1 075

1 038

979

1 093

1 119

— 169

— 220

— 162

— 44

1 062

978

1 034

1 087

1 122

1 043

982

1 239

— 60

— 65

+ 52

— 152

906

990

970

1 075

996

883

1 009

1 198

— 90

+ 107

— 39

— 123

Juli .....

Augusti ..
September

955

853

940

1 073

1 040

852

931

1 020

— 85

+ 1

+ e

+ 53

878

781

857

1 032

956

888

901

1 147

— 78

— 107

— 44

— 115

1 032

1 005

903

1 118

998

988

1 064

1 254

+ 34

+ 17

— 161

— 136

Oktober .
November
December.

989

975

1 155

1 236

1 096

1 080

1 163

1 283

— 107

— 105

— 8

— 47

952

907

952

1 133

1 065

1 079

1 208

1 062

1 014

965

1 361

1 237

1 362

1 346

— no

— 107

— 13

— 228

— 172

— 283

— 256

— 138

— 693

Kvartal

1

2 512

2 373

2 490

3 no

3 243

3 210

2 746

3 803

— 731

— 837

O

2 837

2 727

2 935

3 238

3 156

2 905

3 084

3 557

— 319

— 178

— 149

— 319

3

2 865

2 639

2 700

3 224

2 994

2 728

2 896

3 421

— 129

— 89

— 196

— 197

4......

2 848

3 060

3 299

3 172

3 406

3 762

— 324

— 346

— 463

Summa ..

11 062

10 799

11 424

| 12 567

12 249

12 488

—1 505

—1 450

—1 064

to

w

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

26 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

är att hänföra till ökningen i det sysselsatta tonnaget vid ett i stort sett
oförändrat fraktläge. Mot bakgrunden av den senaste tidens utveckling av
frakter och av utrikeshandelns och tonnagets volym kan man förvänta att
denna uppgång kommer att fortsätta någon tid.

Nettot av övriga löpande betalningar kan uppskattas bli ungefär oförändrat
under 1960 i förhållande till 1959 års utfall.

Kapitaltransaktionerna har under 1960 liksom under tidigare år resulterat
i ett visst underskott, som är nettoresultatet av flera stora transaktioner.
Sålunda har Sverige erlagt 235 mkr i amorteringar på de bilaterala
skulder som uppstod i samband med EPU:s likvidation men har samtidigt
erhållit 177 mkr i amorteringar på motsvarande fordringar. Både i vad
avser skulderna och fordringarna har vissa förskottsamorteringar gjorts
under 1960.

I amorteringar på statliga långfristiga krediter till utlandet har influtit
drygt 60 mkr. Även här har en förskottsamortering gjorts. På det s. k.
Marshallånet har Sverige erlagt 4 mkr som amortering.

Värdepappershandeln beräknas totalt under 1960 komma att svara för
en kapitalutförsel om ca 60 mkr. Här märkes det obligationslån om 62 mkr
som norska staten i februari med riksbankens medgivande utlade på den
svenska marknaden.

Övriga under denna rubrik i betalningsbalansen inkluderade transaktioner,
vari bland annat återfinnes tillskott till den europeiska fonden och inbetalningen
till IDA (se härom s. 27), uppgår till ett obetydligt belopp,
varför resultatet blir ett valutautflöde på 60 mkr.

V alutakurserna

De av riksbanken noterade marginalkurserna gentemot valutabankema
för vissa utländska valutor har under 1960 varit oförändrade med ett rent
formellt betingat undantag. Den från årsskiftet 1959/60 i Frankrike införda
nya myntenheten, den s. k. nouveau franc (NF), motsvarande 100
dittillsvarande myntenheter, medförde nämligen att riksbanken noterade
nya marginalkurser (köpkurs 100 NF = 103,236 kronor, säljkurs 100
NF = 106,378 kronor). Isländska kronor, vilka riksbanken hade upphört att
notera fr. o. m. den 14 juli 1958, upptogs fr. o. m. den 29 februari 1960 åter
till notering (köpkurs 100 isländska kronor = 13,478 kronor, säljkurs 100
isländska kronor = 13,717 kronor).

De internationella finansorganisationema

Den europeiska fonden, som upprättades i samband med det Europeiska
monetära avtalets ikraftträdande vid årsskiftet 1958/59 (se föregående års
berättelse s. 23), har under 1960 lämnat Island en kredit på 12 miljoner

27

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

dollar och Turkiet en kredit på 50 miljoner dollar. Fondens verksamhet
under året har för Sveriges del medfört att ett belopp om 1,3 mkr tillskjutits.
Vid årsskiftet 1960/61 utgjorde det under 1959 och 1960 från Sverige
infordrade beloppet sammanlagt 10,1 mkr.

De i samband med EPU:s likvidation uppkomna fordringarna om totalt
70,4 miljoner dollar och skulderna om totalt 69,4 miljoner dollar har under
1960 nedamorterats till 15,1 miljoner resp. 6,8 miljoner dollar.

Fordringarna på Danmark, Frankrike, Portugal samt Schweiz har till fullo
återbetalats under 1959 och 1960 liksom skulderna till Belgien, Österrike
och Italien. Under 1960 har transaktionerna inneburit ett nettoutflöde
av valutor från Sverige om 57 mkr mot ett valutainflöde för samma ändamål
under 1959 om 19 mkr.

Den vid Internationella återuppbyggnadsbankens årsmöte 1959 beslutade
nya organisationen International Development Association (Internationella
utvecklingsfonden — IDA) började i november 1960 sin verksamhet,
sedan erforderligt antal medlemsländer i banken, däribland Sverige,
beslutat ingå i organisationen. Beträffande IDA:s stadgar och verksamhet
torde få hänvisas till propositionen nr 105/1960. Sveriges andel av utvecklingsfondens
resurser, som beräknats efter andelen i återuppbyggnadsbanken,
uppgår till 10,1 miljoner dollar eller 52,2 mkr. Av detta belopp har enligt
stadgarna 2,3 miljoner dollar eller ca 12 mkr inbetalats i december 1960.
Betalningen erlades med ca 3 mkr i konvertibla valutor och resten, ca 9
mkr, i form av en skuldförbindelse utställd av svenska staten.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 28—34 har intagits riksbankens bokslut för år 1960. ^

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1960 har guldbehallningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgangssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde a guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1960 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig på
bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlustråkningen.

Riksbankens nettovinst under 1960 har uppgått till ett belopp av
194 632 673 kronor 90 öre.

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Utgående

1959

1 9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

420 515 225

12

375 340 493

92

Övervärde å guld .........................

566 557 786

89

505 694 126

78

881 034 620

70

(987 073 012

oi;

Utländska statspapper .....................

l 037 349 574

60

1 184 864 600

—

Utrikes växlar ............................

19 863 402

39

158 046 743

86

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

122 024 903

16

211343 379

42

Övriga utländska tillgångar ................

9 426 260

99

10 771 198

75

1 565 025 922

03

(1 188 664141

14''

Skattkammarväxlar .......................

3 215 000 000

—

4 350 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 678 482 340

—

1 654 821 350

—

6 004 821 350

(4 893 482 340

-)

Diskonterade växlar ......................

2 023 660

49

2 046 881

62

Hypotekslån .............................

239 052 585

96

4 225 267

05

Avbetalningslån ......................

56 248 271

11

58 458 744

14

64 730 892

81

(297 324 517

56)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .......................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ....................

23 165 847

47

17163 626

69

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m..................

12 492 471

64

14 554 586

21

Övriga tillgångar ......................

82 919 222

78

139 064 975

30

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

—

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

103 464 200

Summa

8 371 335 095) 78

I

9 572 609 516|92

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

29

balansräkning

1959

1

9

6 0

Kronor

Kronor

|

Kronor

Skulder

6 266 095 711

6 559 044 246

7 318171

25

3 813 733

24

146 067 887

92

118 256 532

55

137 690 000

87

154 471 697

04

> (andra insättare).............

1 485 758

48

1 485 477

71

274 213 707

30

(285 243 647

175 906

97)

56

175 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

89 976 984
5 623 423

95

32

4 408 138

21

9 349 935

91

7 404 733

95

Medel å konton för investering i skogsbruk

282 203 724

03

1 143502 020

74

1155 490 799

46

(387 329 974

535 092 105

77)

29

615075 173

04

32 807 254

88

45 595 991

53

50 000 000

_

50 000 000

_

65 000 000

—

65 000 000

—

20 000 000

—

20 000 000

—

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel

678 100

40

809 646

11

19

133 131 545

71

194 632 673

90

337 210 163

(275 577 489

29)

581851611

01

581 822 539

95

Internationella återuppbyggnadsbanken......

19 131

02

343 163

21

Summa

8 371 335 095|78 |

9 572 609 516|92

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Vinst- och

1959

1

9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förlaster

Räntor å inlåningsräkningar................

646 047

81

518 989

39

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

98 099

39

97 968

47

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

140 706

16

139 879

02

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ...............................

15 300

—

15 300

—

254 105

55

253 147

49

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .

5 467 415

20

5 222 454

64

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

2 324 253

86

2 548 052

44

Arvode till ombudsmannen i Malmö........

4 320

—

4 320

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 611 382

87

1 708 690

24

Övertidsersättning, m. m................

56 726

05

70 113

34

3 996 682

78

4 331 176

02

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ..

6 000

12 275

01

Personliga lönetillägg m. m..............

567

60

168

90

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

reglementet ...................

16 613

20

15 223

55

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet .................

7 150

—

4 220

—

30 330

80

31 887

46

Rörligt tillägg

1 411 508

50

1 865 108

39

11 703 774

(11 160 042

B3)

Pensionskostnader ......

2 710 818

46

■3 002 957

98

14 516 909|l0

Transport

15 225 72l|37|

Därav preliminär arbetsgivaravgift enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. m
kr. 247 000: —.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

31

förlueträkning

1959

1

9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

135 095

58

118 918

04

Räntor å hypotekslån m.m................

2 620 614

63

10 701718

94

Räntor å avbetalningslån ..................

2 894 882

45

3 102 284

70

Inbetalningar & inom linjen förda eller av-

skrivna lånefordringar ...................

1806

53

7 873

34

13 930 795

02

(5 652 399

19)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

41 400 765

84

64 097 091

15

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

105 932 404

16

137 893120

40

Provisioner m. m..........................

77 984

85

70 077

21

Courtage å obligationer....................

5 079

83

6 208

86

Ränta & hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

284 249

41

304 552

94

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

356 467

54

386 667

28

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

ningslånefond ...........................

291 984

—

269 724

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

hemsl&nefond m. fl. fonder ...............

179119

50

168 458

50

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

193 500

—

—

—

Inkomster av fastigheter ..................

394 210

42

390 608

38

Kassaöverskott ...........................

4 550

53

2 755

91

Diverse ..................................

57 788

39

129 472

28

139 620 645

79

/

(107 777 338

63)

Summa

154 830 503

66

1

217 648 53l|96

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Vinst- och

1959

1 9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(14 516 909

10)

Transpi

ort

15 225 721

37

Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter

784 574

83

308 321

76

Avloppsanläggning ........................

66 696

82

89 478

33

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

116 308

43

110417

67

Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..

377 615

39

185 995

64

Rengöring inom fastigheterna ..............

260 418

49

265 140

57

Värme och belysning ......................

257 652

26

262 031

59

Omläggning av riksbankens värmesystem____

111099

Öl

354 256

13

Inventarier och deras underhåll ............

200 172

71

278 841

26

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

424 626

09

259 968

66

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

936 526

95

988 339

08

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

98 608

74

88 253

13

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

132 519

08

136 461

17

Vissa beredskapsutgifter ...................

111 511

46

22 560

72

Övriga förvaltningsutgifter .................

274 442

28

215 202

37

3 565 268

08

(4 152 772

54)

Courtage å obligationer....................

6 163

16

9 526

06

Kassaförluster ............................

8914

41

5611

62

Diverse .................................

14198

74

9 730

93

24 868

61

(29 276

31)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

1 600 000

3 000 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

1 400 000

—

1 200000

—

4 200 000

—

(3 000 000

-)

Summa utgifter och förluster...............

21 698 957

95

23 015 858

06

Saldo vinst ...............................

133 131 545

71

194 632 673

90

Summa

154 830 503

66 |

217 648 531

96

Jämför § 28 i berättelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

8 3

förlusträkning

Inkomster och vinster

1959

Kronor

/

/ I

i 154 830 503

66

Summa 154 830 503

66

19 6 0

Kronor

Kronor

217 648 531

96

217 648 531

96

;i — B i hav y till riksdagens protokoll 1961. S naml. Nr t

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1959 och
1960 års slut.

1959

1960

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 037

81

158 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

20 511400

—

20 511 400

_

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1800 000

_

1800 000

_

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

44 403 860

35

42 716 679

69

Summa

66 873 298

16

65 186 117

50

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ....................

5 910 000

—

5 910000

—

sedeltryckeriet ............................

1 500 000

—

1500 000

—

Göteborg.........................................

1585 000

—

1585 000

—

Falun..........................................

365 000

000

_

Gävle .......................................

375 000

375 000

Halmstad ...................................

410 000

_

410000

_

Härnösand .............................

290 000

—

290 000

—

Jönköping .............................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ...............................

200 000

—

200 000

—

Kristianstad ............................

300 000

—

300000

- ;

Linköping .......................

500 000

—

500000

- ''

Luleå ..................................

387 000

—

387 000

—

Mariestad ...........................

273 000

—

273 000

—

Nyköping ............................

520 000

—

520000

—

Uppsala .............................

666 200

—

666 200

—

Visby ............................

240 000

94ft nnn

__

Växjö ..............................

830 000

_

830 000

—

Örebro .......................

325 000

—

325 000

—

Östersund .....................

300 000

—

300 000

—

Tumba:

—

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

4 313000

—

4 313 000

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ..........

671200

—

671200

—

sedelförbränningshuset ...............

200 000

—

200000

—

Diverse valv ......................

125 000

—

125 000

_

Summa

20 511 4001

-1

20 511 4001

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).
Av likviden härför har 25 % erlagts.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

35

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1960 på riksbankens olika kontor av utestående
lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

1 ~ ■ -.....-..........

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

543

2145 065

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1363

7 869 496

-

Malmö .....................

1095

8 007 437

—

Falun ......................

284

880 807

-

Gävle ......................

435

1 374 765

—

Halmstad ...................

279

1 054 901

—

Härnösand ..................

654

1 867 491

—

Jönköping ..................

413

1 479 395

-

Kalmar.....................

210

671986

—

Karlskrona..................

264

768 166

—

Karlstad ....................

262

859 644

-

Kristianstad.................

334

1297 981

—

Linköping ..................

624

2164151

-j

Luleå.......................

1004

2 880 568

—

Mariestad...................

179

605 466

—

Nyköping ...................

270

1 023 760

—

Umeå.......................

728

2 088 997

—

Uppsala ....................

2 521

13 893 851

—

Visby.......................

232

951 043

— 1

Vänersborg..................

171

575 666

—

Västerås ....................

436

1 323 494

—

Växjö........................

302

1101 481

—

Örebro......................

374

1 301 069

—

Östersund ...................

650

2 272 064

-

Summa

13 627

58 458 744

|-

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1960
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånef
onden.

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret .....................

7 621

6 794 855

2 342 388

4 108 904

Avdelningskontoret i: Göteborg ...........

Malmö .....................

2 291

4152

—

Falun ......................

1145

1316 408

1 570 069

701 249

2 124 384

Gävle ......................

1 619

Halmstad ...............

676

Härnösand .................

2 253

Jönköping .................

1 245

1 242 542

1 019 224

925 484

1 107 676

1516 775

2 394 153

2 034 332

1 255 084

987 132

1 822 007

1 830 855

165 705

1471430

1 506 541

749 436

1 464 319

713 068

Kalmar.........

996

Karlskrona..................

919

Karlstad ....................

1129

Kristianstad .................

1431

Linköping ..................

2 178

Luleå......................

2 007

Mariestad.................

1 222

Nyköping ...................

948

Umeå...................

1 827

Uppsala ....................

Visby.......................

1494

170

—

Vänersborg..................

1 423

Västerås .................

1 530

Växjö.......................

682

Örebro...................

1 370

Östersund .................

705

Summa I 41 033 | 41 164 019

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

37

Egnahems- in. fl. lånefonder

Den 31 december 1960 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp pa de
olika kontoren sålunda:

Utestående lån

1

Belopp

Antal

kronor

3 559

39 090 095

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1142

3 041 859

—

Malmö .....................

356

2 300 555

—

Falun ......................

1087

3 594 675

—

Gävle ......................

2 200

5 225 926

—

Halmstad ...................

1 725

7 343 582

—

Härnösand ..................

4 020

7 902 141

—

Jönköping ..................

751

3 425 091

—

Kalmar .....................

1 100

4 122 169

—

Karlskrona ..................

1 185

4 833 411

—

Karlstad ....................

2 438

7 339 162

—

Kristianstad.................

2 372

9 649 859

—

Linköping ..................

1451

6103 260

—

Luleå.......................

4 348

9162 515

—

Mariestad...................

1137

4 549 136

—

Nyköping ...................

1224

6 640 214

—

Umeå.......................

3 233

9 274 131

—

Uppsala ....................

1 571

5 629 421

—

Visby.......................

1400

3 912 000

—

Vänersborg..................

2 917

10 180 105

—

Västerås ....................

676

2 515 465

—

Växjö.......................

1469

4 899 339

—

Örebro......................

614

1 366 719

—

Östersund ...................

3 048

7 381 329

—

Summa

45 023

| 169 482 159

I*

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Den 31 december 1960 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på följande
olika lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, sam, handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ................

16 326

82 398174

_

Bostadsegnahemslån ..............

8 721

35695 040

_

Uppskovslån ....................

73

25 016

_

Nybyggnadslån .........................

10 832

11217 386

_

Förbättringslån ....................

4 516

6 306 917

_

Lån till estlandssvenskar............

32

150 057

_

Premielån ...................

2151

942 158

_

Gödselvårdslån ..................

4

624

_

Täckdikningslån ................

468

147 912

—

Transport

43 123

136 883 284

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ................

28

37 137

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån.......

1474

21 453 458

Jordbruksegnahemslån.............

59

690 962

Bostadsegnahemslån ........

330

10 413 074

Uppskovslån ...........

9

4 242

—

Summa

45 023

169 482159

—

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1960 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika
kontoren sålunda:

HK .......

I Göteborg ..

[ Malmö ....

i Falun .....

I Gävle .....

| Halmstad ..

\ Härnösand .

'' Jönköping .

Kalmar ....

1 Karlskrona .
j Karlstad . ..

| Kristianstad
| Linköping .

j Luleå.....

i Mariestad .

Nyköping .
j Umeå ....

| Visby.....

] Uppsala ..

! Vänersborg
j Västerås ..
j Växjö ....
j Örebro .. .
j Östersund .

Summa

Enl. SFS 369/1951 Enl. SFS 766/1951
St A St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954
stn

Enl. SFS 593/1955
StE

Bni. SFS 650/1957
St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal |

Belopp 1 Antal

Belopp

Antal 1 Belopp

Antal 1

Belopp

Antal | Belopp

Antal

Belopp

Antal | Belopp

Antal

Belopp

i

—

1

-

-

-

2

1

1

''

2,0 j
I |

-

0,5

3,7

1,5

0,G

6

1

7

1

12

7

5

12

19

-

3

1

2
o

4

3

4

i

9,9

8,0

12,1

0,2

9,9

4,4

10,3

31.2

20.3

3,8

0,4

2,1

0,6

11.4

22.5

10,0

354

8

16

56

164

55

163

210

809

93

186

65

540

561

389

237

968

202

no

140

286

121

426

120

925.7
10,6
27,9

57.2

94.5

48.5

117.3
378,9

950.3
106,2
253,0

111.8

1 364,4

431.6
629,8

472.4

838.5

442.5
176,4

199.7

486.8

145.2

797.9

137.3

12

51

391

4

130

522

329

112

2

46

58

801

7

5 639
75

17

5 002

19

207

18

149

44

56

i

32.1
101,8

1 104,5

14.5
92,9

1 011,5
218,5
157,7
10,8

47.5
81,0

1 874,5

12.7
3 611,9

79.8

38.6
4312,0

37.6

187,7

32.6

137.1

68.7
33,5

527

242

132

37

207

673

255

317

788

332

329

397

1523

1358

1504

1180

2 327
401
151
896
439
172
260
63

2 038,7

351.6

292.3
69,8

247.4
1 655,0

217,3

511,2

1 868,4

450.0

899.7

802.1

4 925,0
1146,0

3 669,2

5 153,3

2 459,4
1 854,3

204,1
1 737,9
1711,9
143,0
844,9
41,4

569

168

28

174

94

369

93

126

117

101

277

128

421

217

1074

385

955

863

42

533

690

82

207

1 50

3 223,9

409.0

84,7

735.0

237.0

954.7

132,4

379.2

335.3

223.2
1 207,6

412,9
1 386,6

186.4
3 242,6
1 960,0
1 524,2
5 520,8

113.7
1 284,4
3 477,4

148.2
1081,9

70,1

68

78

4

93

37

126

10

32

446

76

272

72

58

1

206

80

33
135
347
336
138

41

75

1

265.3

200.7
15,0

311.7

93.7

361.8
12,2

80.8

1 612,4

242,1

734.8
293,6

143.5

2.4

430.6

257.5
44,3

483.8

991.9

843.3

455.5
85,5

230.7

1.5

1536

549

578

364

632

1 746

850

797

2174

655

1128

1475

2 568

7 776

3 251

1 900

9 285

1 622

652

2118

1575

566

1016

290

6 495,5

1 083,7

1 536,5

1 188,2

765.6

4 031,7

697.7

1 507,8

4 787,1

1 073,4
3186,8

3 526,1

7 852,5

5 378,3

8 055,8

7 882,1

9 178,4

8 341,1

1 486,7

4 267,9

6 188,2

659.6
3 034,2

283.7

6 | 8.3

| 89

157,0

6 279

9 204,4 13 691

113 299,c

14 510

33 293,8) 7 763

28 331,1

2 765

| 8 194,5

| 45 103

|92 488,6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

40

Bankoutskottets memoiial nr 1 år 1961

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1960 utestående lån fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret ..................

42

101 017

Avdelningskontoret i: Göteborg ...............

10

20 700

—

Malmö .....................

24

39 350

—

Falun ......................

21

25 350

—

Gävle ...................

14

25 090

Halmstad ...................

12

29 050

Härnösand ..................

9

27 920

Jönköping ..................

29

79 325

—

Kalmar................

37

106 380

—

Karlskrona ..................

24

63 500

—

Karlstad ....................

39

93 570

—

Kristianstad................

65

115 625

—

Linköping .............

84

243 540

—

Luleå.....................

7

21942

—

Mariestad.............

120

373 611

—

Nyköping ................

191

539 960

—

Umeå.................

24

45 750

—

Uppsala ....................

99

303 215

Visby.......................

17

34 310

Vänersborg..................

46

121 240

—

Västerås ....................

82

178 780

—

Växjö.......................

19

40 130

—

Örebro......................

72

153 845

—

Östersund ...................

18

31964

—

Summa I

1 105

2815161

—

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

41

Värnpliktslån

Den 31 december 1960 utestående lån fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

Huvudkontoret

Utestående lån

V-lån

(Vämpliktslån från
vämpliktslånefonden)

Vu-lån

(Vämpliktslån från
fonden för låne-understöd)

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

227

631 096

_

149

262 515

_

Göteborg ..........

69

240 615

—

44

86 091

-

Malmö ............

67

227 630

—

31

50 517

-

Falun .............

29

109 735

—

3

5 844

-

Gävle .............

30

99 525

—

6

9 505

—

Halmstad ..........

29

100160

—

9

19 495

-

Härnösand .........

52

139 901

-

26

23 975

—

Jönköping .........

33

103 790

—

29

37 799

—

Kalmar............

31

106 925

-

1

1300

—

Karlskrona ........

42

130 995

—

15

17 106

—

Karlstad ...........

24

70 100

—

43

39 708

—

Kristianstad .......

44

124 751

—

11

15 603

—

Linköping..........

38

118190

—

5

6 866

-

Luleå..............

34

103 991

—

16

29 616

—

Mariestad..........

17

61 100

—

11

13 998

—

Nyköping ..........

28

90 615

—

4

7 983

—

Umeå .............

23

58 070

-

11

20 333

—

Uppsala ...........

36

101155

—

9

4 895

—

Visby .............

7

18 765

—

5

5 750

—

Vänersborg ........

32

109 470

—

11

11690

—

Västerås ...........

21

63 425

-

60

63 900

—

Växjö .............

24

74 192

—

3

8 350

—

Örebro.............

25

69 975

—

12

5 741

-

Östersund ..........

39

113 109

—

8

14 684

—

Summa

1001

3 067 280

| 522

763 264

1-

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 13 maj 1960, utsågs herrarna Ragnar Persson i Vinberg och Per Åsbrink
till fullmäktige för valperioden 1960—1963 (båda omvalda).

Till suppleanter valdes samtidigt

för herr Persson i Vinberg ledamoten av riksdagens II kammare

J. Sigfrid Jonsson (omvald)

» » Åsbrink sekreteraren i landsorganisationen Edvard

Emanuel Vilhelmsson (nyvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1961 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven
Joge (omvald).

Kungl. Maj: t har från och med den 29 juli 1960 för tre år förlängt förordnandet
för f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att vara fullmäktig i riksbanken.

Bankdirektör Lundgren, som utsetts att vara direktör i Internationella
Återuppbyggnadsbanken i Washington från och med den 1 november 1960
för en tid av två år, har av fullmäktige beviljats tjänstledighet från och
med den 1 november 1960 till och med den 31 oktober 1962 för fullgörande
av ifrågavarande uppdrag.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden
till dess nytt val av fullmäktige år 1961 försiggått utsåg fullmäktige den
13 maj 1960 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar
Ekengren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap
av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien
Helge Borggren (för Ekengren) och civilingenjören Gösta
Carlsson (för Lundquist; samtliga omvalda).

§ 3.

Till suppleant i valutastyrelsen efter direktören Nils Aastrup,
vilken erhållit begärt entledigande, utsåg fullmäktige den 25 februari 1960
för tiden till dess nytt fullmäktigeval 1960 ägt rum direktören Ragnar
Sundén.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

43

Sedan sådant val förrättats beslöt fullmäktige den 13 maj 1960 att till
ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt val av fullmäktige 1961
ägt rum omvälja vice riksbankschefen Sven Joge, ordförande, herr Persson i
Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören Åke Lundgren samt till personliga
suppleanter för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren,
direktören Ragnar Sundén och bankdirektören Gunnar Åkermalm. I anledning
av herr Lundgren beviljad tjänstledighet (se § 1 ovan) utsåg fullmäktige
den 20 oktober 1960 herr Åkermalm att i hans ställe från och med den
1 november vara ledamot av valutastyrelsen med bankokommissarien Lennart
Olofsson såsom suppleant.

Kungl. Maj:t förordnade den 30 juni 1960 följande personer att från och
med den 1 juli 1960 till och med den 30 juni 1963 vara ledamöter i valutastyrelsen,
nämligen direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören H. O. Swedberg
som suppleant, direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med
bankdirektören O. V. R. Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind
med direktören P. Prydz som suppleant samt t. f. expeditionschefen i
finansdepartementet G. L. Eriksson med t. f. byråchefen därstädes L. G.
Kalderén som suppleant.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1960 har chefen
för finansdepartementet den 25 i samma månad tillkallat fem utredningsmän,
bland dem vice riksbankschefen Joge, med uppdrag att verkställa
utredning rörande valutaregleringen.

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1961 utsåg
fullmäktige vid sammanträde den 15 december 1960 herrar Persson i Vinberg
och Kollberg med herr Svärd som suppleant.

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 22 december 1960.

§ 6.

Den organisationskommitté, som fullmäktige tillsatte den
12 september 1957 och som från och med den 17 september 1959 består av
följande ledamöter, nämligen herr Persson i Vinberg, ordförande, samt herrar
Svärd, Joge, Ekengren och bankokommissarien Sture Laurén (jfr berättelsen
till 1960 års riksdag, § 6), har under det gångna året varit sysselsatt
med att söka utreda frågan om nya arbetsuppgifter vilka lämpligen kunna
tillföras riksbanken. Kommittén har också fört förhandlingar med vederbörande
personalorganisationer beträffande tjänsteförtecknings- och befordringsfrågor
för personal vid bankens huvud- och avdelningskontor.

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

§ 7.

Nya tj änstgö ringsstadgar för avdelningskontoren har av fullmäktige
antagits att gälla från och med den 1 november 1960. De gamla
tjänstgöringsstadgarna fastställdes den 12 maj 1922, men hade sedermera
undergått väsentliga ändringar.

§ S.

Sedan den europeiska bet alni ngsu nio nen (EPU) trätt
i likvidation samt 1959 års riksdag, med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit
i prop. nr 179, godkänt träffade överenskommelser med vissa OEECländer
rörande reglering av fordringar och skulder i anledning av likvidationen
har Kungl. Maj:t genom brev den 30 december 1959 bemyndigat
fullmäktige att, i förekommande fall, träffa uppgörelse om de smärre ändringar
som kan bli erforderliga i de sålunda ingångna överenskommelserna.
Samtidigt har Kungl. Maj:t hemställt till fullmäktige att riksbanken skall
omhänderha saväl skuldtjänsten som värden av de svenska fordringarna.

§ 9.

Riksdagen har för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd,
riksbankens delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 12 006 000 kronor
(se prop. 1960: 105; Rskr. 211).

Kungl. Maj:t har sedermera den 3 juni 1960 beslutat att antaga föreliggande
stadga för fonden och att låta vidtaga erforderliga åtgärder för Sveriges
anslutning till fonden. Samma dag har Kungl. Maj:t i brev hemställt
till fullmäktige att för bidrag till fonden disponera högst ovannämnda belopp
från anslaget. Samtidigt har Kungl. Maj:t anhållit att riksbanken skall
fungera som depositionsställe för fondens tillgodohavanden i svensk valuta
eller andra fondens tillgångar i enlighet med stadgans artikel VI, § 9,
tjänstgöra som förbindelseorgan mellan svenska staten och fonden och vidtaga
de åtgärder i övrigt som för riksbankens vidkommande må erfordras i
anledning av riksdagens beslut i ärendet.

Sedan Internationella utvecklingsfonden börjat sin verksamhet den 8
november 1960 har riksbanken med stöd av Kungl. Maj:ts ovannämnda
beslut erlagt den första inbetalningen till fonden den 8 december 1960.

§ 10.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige å ena samt Bulgarien, Polen,
Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan träffande
betalningsavtalen, vilka samtliga är av bilateral innebörd. Överenskommelserna
med Brasilien och Polen försattes dock ur kraft med verkan
fr. o. m. den 1 mars respektive den 1 juni 1960.

45

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Avtalet med Nederländerna, som vid årsskiftet 1959/60 ännu var formellt
gällande, försattes ur kraft den 29 januari 1960.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under
de med Argentina, Finland, Japan, Jugoslavien, Folkrepubliken Kina och
Marocko träffade betalningsöverenskommelsema, vilka samtliga är av multilateral
innebörd, har dessa fallit inom riksbankens verksamhetsområde.
Ifrågavarande överenskommelse med Marocko upphörde att gälla den 8
februari 1960. g u

Vid utgången av år 1960 innestod i riksbanken a investering skonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt
omkring 4 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod
i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 7 mkr. Riksbanken tillämpar
sedan den 1 februari 1960 en räntesats av 4 3/4 % för medel insatta å skogskonto.
g 12

Såsom framgår av Kungl. förordningen om investeringsfonder
för konjunkturutjämning den 27 maj 1955 (nr 256, ändrad
senast genom förordning 1960: 236) kan svenska aktiebolag och ekonomiska
föreningar under vissa förutsättningar erhålla avdrag vid beräkning enligt
kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt av nettointäkt
av jordbruksfastighet och av rörelse för medel som avsättes till investeringsfond.
Ett villkor för avdragsrätt vid beskattningen är att företaget
inbetalat 40% — för inbetalningar efter den 30 juni 1960 46% —
av fondavsättningen på särskilt räntelöst konto i riksbanken (konto för
investering i rörelse resp. i skogsbruk). Till följd av särskilda bestämmelser
kan företag, som under tiden 1 juli—31 oktober 1960 gjort extra insättning
i riksbanken å investeringskonto för rörelse, vid 1961 års taxering erhålla
extra avdrag. I den mån inbetalningen till riksbanken skett före den 1
augusti 1960 medges större extra avdrag än vid inbetalning senare.

Till följd av sistnämnda bestämmelser har i riksbanken å investeringskonto
för rörelse insatts under juli ett belopp av ca 575 mkr samt under
augusti—oktober omkring 200 mkr.

Vid årsskiftet innestod i riksbanken ca 1 128 mkr å investeringskonto för
rörelse.

Å investeringskonto för skogsbruk uppgick vid samma tidpunkt det i
riksbanken innestående beloppet till omkring 15 mkr.

§ 13.

Såsom framgår av berättelsen till 1960 års riksdag, § 12, innestod i riksbanken
vid årsskiftet 1959/00 å kontot statens b u d g e t utjämningsfonds
medel ca 90 mkr. Beloppet har i april 1960 överförts
till statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 1

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

§ 14.

Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst tre månader har
sedan den 15 januari 1960 utgjort lägst 5 %.

§ 15.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,
utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången
av år 1960 sammanlagt 58 458 744 kronor. Detta belopp fördelar
sig med 39 008 027 kronor å statliga garantilån och 19 450 717 kronor å
andra avbetalningslån. De statliga garantilånen har utgivits enligt kungörelsen
den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den
som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30
april 1948 (nr 210) angaende statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått
polisskola, kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån
med statlig kreditgaranti (ändrad genom kungörelsen den 3 juni 1960, nr
405), kungörelsen den 30 juni 1952 (nr 570) angående studielån med statlig
kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter, kungörelsen den 31 maj 1957 (nr
276) med särskilda bestämmelser om studielån åt flyktingstudenter samt
kungörelsen den 30 juni 1959 (nr 436) med särskilda bestämmelser om studielån
åt vissa utländska studerande. Sistnämnda båda kungörelser 1957:
276 och 1959: 436 har dock upphört att gälla från och med den 1 augusti
1960 (se kungörelse 1960: 407).

Antalet garantilån utgjorde den 31 december 1960 5 145 därav 428 vid
huvudkontoret och 4 717 vid avdelningskontoren, vilket innebär en ökning
under aret med 80. Antalet övriga avbetalningslån utgjorde vid samma tidpunkt
8 482, en minskning under året med 483.

Räntan å lån från fonden har sedan den 15 januari 1960 utgjort 6 % för
lån utgivna för studieändamål och 6 1/2% för övriga lån; för garantilån
har dock räntan från och med den 15 februari 1960, jämlikt Kungl. kungörelse
den 5 februari 1960 (nr 11), utgått med 5 1/4%.

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika
kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 35.

§ 16.

Från statens bosättningslanefond, till vilken riksdagen
hittills som kapital anvisat sammanlagt 61 100 700 kronor, varav 56 mkr
överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid senaste årsskifte
41 164 019 kronor. Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till
antal och belopp hänvisas till sammanställningen å sid 36. Under 1960 har
antalet lan nedgått med 3 921 och det utestående lånebeloppet har minskat
med 3 798 430 kronor.

För lån från fonden utgår ränta efter fast under hela lånetiden oföränd -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

47

rad räntefot. För lån, som numera utgives, skall tillämpas den normalränta,
som av Kungl. Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande
lån, som utlämnas under innevarande budgetår, utgör räntefoten
(normalräntan) 4 3/4 %.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av
år 1960 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt 314 732 957 kronor,
varav återbetalats 270 501 561 kronor, medan ett belopp av sammanlagt
3 067 377 kronor efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring
1 % av hittills utlämnade medel.

Fullmäktige har den 15 september 1960 utfärdat ny instruktion
för riksbankens ortsombud att tjäna till ledning vid handläggning
av ärenden rörande lån från statens bosättningslånefond.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1959/60 har
riksbanken uppburit 269 724 kronor.

§ 17.

Genom Kungl. kungörelse den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd
till hemslöjd, hantverk och småindustri har kungörelsen den 19 december
1941 (nr 964) angående lån från fonden för hantverks- och
småindustrikredit upphört att gälla från och med den 1 juli 1960
utom beträffande lån som beviljats före sistnämnda dag.

Förefintliga kapitaltillgångar å förenämnda fond har jämlikt förordnande
av Kungl. Maj:t i brev till fullmäktige den 3 juni 1960 per den 1 juli 1960
överförts till statens hantverks- och industrilånefond, vilken förvaltas av
statskontoret. Det överförda beloppet uppgick till 998 250 kronor.

Som en uppgift för riksbanken kvarstår avvecklingen av de lån som
jämlikt den förenämnda kungörelsen 1941: 964 utlämnats före den 1 juli
1960. Vid utgången av år 1960 uppgick dessa lån till följande antal och
belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd lånesumma
kr.

Falun .................

............. 7

24 600: —

Linköping .............

............. 10

68 700: —

Uppsala ...............

............. 24

114 561: —

Vänersborg ............

............. 7

47 575: —

48

255 436: —

Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd
räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av 1/2%.

Riksbankens samtliga kontor fungerar som lokalorgan i ärenden rörande
statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen
(hotellgarantilån). Sedan den 1 juli 1960 är däremot intet av riks -

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

bankens kontor lokalorgan beträffande statsgaranti för lån till hantverksoch
småindustriföretag (se Kungl. kungörelse den 3 juni 1960, nr 372).

§ 18.

De av riksbanken från och med den 1 juli 1948 från egnahem sorganen
och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per den 31 december 1960 å de olika kontoren på
sätt närmare framgår av sammanställningar å sid 37 och 38. Antalet förvaltade
lån har under år 1960 nedgått från 48 131 till 45 023 och det utestående
lånebeloppet har under samma tid minskat från 181 098 326 kronor
till 169 482 159 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1959/60 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 168 458 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med
ifrågavarande låneverksamhet, har till statsverket under år 1960 av influtna
amorteringar återlevererats 11 512 689 kronor. Beloppet fördelar sig med
7 030 000 kronor å egnahemslånefonden, 500 000 kronor å premielånefonden,
1 920 000 kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å
landsbygden, 100 000 kronor å täckdikningslånefonden, 950 000 kronor å
arbetarsmåbrukslånefonden samt 1 012 689 kronor å förbättringslån under
riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.

§ 19.

Vid utgången av år 1960 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A), 766/
1951 (St B), 764/1952 (St C), 723/1954 (St D), 593/1955 (St E), 650/1957
(St F) och 83/1960 (St G), till ett sammanlagt belopp av 92 488 641 kronor,
innebärande en minskning under året med 14 213 437 kronor.

Av de av lantbruksnämnderna beviljade St G-lånen, uppgående till ett
antal av 3 610 och ett sammanlagt belopp av 10 916 150 kronor, hade före
årsskiftet utbetalats 2 771 lån till ett belopp av 8 209 460 kronor.

Under året har i amorteringar å stödlån influtit omkring 22,2 mkr.

I samråd med lantbruksstyrelsen har fullmäktige utfärdat närmare föreskrifter
beträffande de lättnader i villkoren rörande amorteringar och räntebetalningar
på redan utlämnade stödlån, varom 1960 års riksdag beslutat
(se prop. 1960: 168; JoU 37; Rskr. 353).

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett
belopp av sammanlagt 296 071 kronor.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och på
de olika lånetyperna hänvisas till sammanställning å sid 39.

§ 20.

Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit
uppgick vid utgången av december 1960 till 2 815 164 kronor.

49

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Några nya lån från fonden har inte kunnat beviljas efter utgången av juni
1959, varför riksbankens uppgift på förevarande område numera inskränker
sig till avveckling av utestående lån.

Räntan är sedan den 15 januari 1960 för de lån, som är försedda med
statlig garanti, 5 3/4%; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre
räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid 40.

§ 21.

Till riksbanken har jämlikt beslut av årets riksdag per den 1 juli 1960
överförts förvaltningen av v ärnpliktslanen, saväl de som utgivits
från fonden för låneunderstöd som — med vissa undantag de vilka utgått
från värnpliktslånefonden (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 3
juni 1960).

Några nya värnpliktslån ur fonden för låneunderstöd må ej beviljas. De
utestående lånen av denna typ har överflyttats från statskontorets till riksbankens
delfond av fonden för låneunderstöd.

Ur värnpliktslånefonden må däremot nyutlåning ske (se kung. 1960: 241
om ändring i kungörelsen 1945: 494). Fonden har av statskontoret per den
1 juli 1960 överlämnats till riksbanken, som från och med nämnda dag
disponerar i fonden befintliga medel för därmed avsedda ändamål. Som
lånebeviljande myndighet kvarstår försvarets socialbyrå till den 1 april
1961, då denna uppgift övertages av försvarets civilförvaltning.

Rörande fördelningen av de två lånetyperna på riksbankens olika kontor
torde få hänvisas till sammanställning å sid 41.

§ 22.

Genom lag den 1 april 1960 (nr 66) höjdes maximibeloppet för sed e 1-utgivningen från och med den 1 juli samma ar med 200 mkr till
7 000 mkr.

Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisas per den 23 december
1960 och utgjorde 6 787 758 081 kronor, 315 554 010 kronor eller 4,9%
över siffran för samma dag föregående år.

§ 23.

Efter framställning från fullmäktige har Kungl. Maj:t den 30 juni 1960
utfärdat kungörelse (nr 485) om förbud i vissa fall mot införsel och utförsel
av obearbetat guld m. m. att gälla fr. o. m. den 1 augusti 1960. Denna kungörelse
har ersatt kungörelsen 1940: 98 angaende förbud mot utförsel från
riket av oarbetat guld m.m. och kungörelsen 1944:694 angående importförbud
å oarbetat guld m.m.

I anslutning härtill har fullmäktige med verkan från och med den 1

augusti 1960 upphävt regleringen av försäljningen inom landet av guld för

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

guldsmeds- och medalj ändamal. Viss kontroll över den inhemska guldförsäljningen
upprätthålles dock fortfarande och ombesörjes av Guldcentralen
ek. för. u. p. a. Detta gäller även i fråga om försäljningen till dental- eller
industriellt ändamål, områden där någon begränsning av försäljningen icke
varit genomförd.

§ 24.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1959 torde få hänvisas
till bankoutskottets memorial nr 11 år 1960.

§ 25.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid
sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 28 — uppgick per den
31 december 1960 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av
år 1959 angives inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ..................... 16

b) » ABp.................... 21

c) » År...................... 71

d) » Ao ..................... 2922

därav bankpersonal ........... 176 (182)

biträdespersonal......... 62 (67)

vaktpersonal m. fl....... 54 (54)

extra ordinarie tjänstemän.......................... 1523

därav bankpersonal ........... 224 (13)

bankexpeditörspersonal . . 243 (22)

biträdespersonal ........ 83 (86)

vaktpersonal m. fl....... 23 (27)

aspiranter .................................. Ig

därav bankaspiranter.......... 7 (13)

biträdesaspiranter ....... 11 (9)

extra tjänstemän .................................. 36

därav biträdespersonal ........ 29 (34)

vaktpersonal m.fl....... 7 (4)

(16)

(21)

(7)

(303)

(148)

(22)

(38)

summa 542

(555)

1 Darav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa
nar 2 forts över stat.

a Darav 14 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).
Därutöver 53 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats
som ordinarie tjänstemän.

* Därav 2 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats såsom ordinarie
tjänsteman.

....'' Darav 21 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie
tjänsteman.

51

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.
reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och
i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under
det gångna året i medeltal tjänstgjort ca 185 per dag.

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande
(jfr BoU:s uti. 1952: 85 resp. 1955: 27) äger bestämma antalet kammarskri
vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster
i Ao 7, har för år 1961 fastställt dessa antal till 55 resp. 25.

§ 26.

Fullmäktige har beslutat att, under förutsättning att det inom riksbankens
personal (tjänstemän och arbetare) bildas en semesterförening
med tillräcklig anslutning, till föreningens förfogande ställa ett räntefritt
lån å högst 80 000 kronor för att möjliggöra för föreningen att förvärva två
lägenheter i Resos semesterby vid Castiglione della Pescaia i Italien. Det
förutsättes därvid att inflytande insatser till föreningen i stort sett skall användas
för amortering å lånet. Beslutet har tillkommit för att tillmötesgå
önskemål från personalens sida om riksbankens medverkan att ordna frågan
om semesterhem för bankens anställningshavare.

En riksbankspersonalens semesterförening konstituerades sedermera den
26 oktober 1960.

§ 27.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har omläggningen
av värmesystemet numera praktiskt taget avslutats, och hittills har
för dessa arbeten utbetalats ca 655 000 kronor (jfr 1960 års berättelse till
BoU, § 25). Endast diverse smärre ändrings- och kompletteringsarbeten inom
bankhuset återstår att utföra. Beslut har fattats av fullmäktige i riksgäldskontoret
och i riksbanken om gemensam oljetankanläggning för riksdags-
och riksbankshusen. Kostnaden för anläggningen har beräknats till
ca 70 000 kronor jämte 20 000 ä 25 000 kronor för pålningsarbeten in. m.
Av kostnaden kommer en tredjedel att falla på riksbanken.

I samband med ovan nämnda arbeten inom bankhuset har målning och
tapetsering av tjänsterum och allmänna utrymmen samt utbyte av tapeter
i fullmäktiges sammanträdesrum utförts för sammanlagt ca 30 000 kronor.
Därjämte bär nya fönster insatts och golvbeläggningen utbytts i vissa rum
för en kostnad av omkring 12 000 kronor.

Beslut har vidare fattats om att i det förutvarande pannrummet inreda
förrådslokal för intendenturkontorets behov. Byggnadskostnaderna härför
har beräknats till ca 23 000 kronor, vartill kommer kostnader för ventilation
och elektrisk installation samt målning.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående samman -

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
ställning. De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej med -

tagits.

Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

Linköping..... 7 600: — Framdragning av elektriska stigarledningar

samt utbyte av gasspisar mot elektriska
spisar.

Örebro........ 10 000:— Ändring och reparation i direktörens och

vaktmästarens bostäder samt delvis omläggning
av avloppssystemet.

Beslut har fattats om vissa ändrings- och reparationsarbeten vid kontoret
i Västerås för en beräknad kostnad av 9 000 kronor.

För kontoret i Kalmar har nya lokaler förhyrts av fastighetsaktiebolaget
Sulcus, ett dotterbolag till AB Skånska Cementgjuteriet, för en kallhyra av
ca 23 000 kronor per år. (Jfr § 27 i berättelsen till 1960 års riksdag.) Riksbankens
kostnader för inredning och inventarier till dessa lokaler har uppgått
till ca 47 000 kronor, vartill kommer ca 40 000 kronor för anläggning av
valv och inmontering av valvsdörr. Hyreskontraktet gäller till den 1 oktober
1968 med förlängning, om ej uppsägning sker inom föreskriven tid.

Riksdagen har godkänt försäljning av kontorsfastigheten i Mariestad till
televerket för en köpeskilling av 430 000 kronor. (Se BoU:s uti. 1960: 36.)
Kungl. Maj :t har därefter genom beslut den 16 december 1960 bemyndigat
telestyrelsen att förvärva fastigheten på de villkor som intagits i det föreliggande
köpeavtalet.

§ 28.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket och
sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 februari 1960—31 januari 1962.
Vidare har nytt kollektivavtal för förmännen vid pappersbruket ingåtts för
åren 1960 och 1961. Avtalen innebär vissa höjningar av tidigare utgående
löner för berörda personalgrupper.

Pappersbruket: Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket
till sedelkontoret har under år 1960 uppgått till 26,3 miljoner sedelenheter,
mot 65,8 miljoner sedelenheter under närmast föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal 3,5
mkr mot ca 3,1 mkr år 1959.

För rening av avloppsvattnet från pappersfabrikationen har fullmäktige
beslutat låta anlägga två sedimenteringsbassänger med till- och avloppsledningar
m. m. till en beräknad kostnad av omkring 122 000 kronor. Arbetena
har påbörjats under hösten.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

53

Ångledningen från brukets ångcentral till lumpavdelningen har utbytts
mot en ny för en kostnad av ca 18 000 kronor.

Luftkonditioneringsanläggning har installerats i de lokaler i 1875 års
fabriksbyggnad, vilka kommer att tagas i anspråk för upprullning av sedelpapper
till sedeltryckeriets nya helrotationsmaskin och för papperslagring.
Kostnaderna torde komma att uppgå till omkring 20 000 kronor.

För grovholländeriet har beställts reparation och omknivning av en holländarekubb
till en beräknad kostnad av ca 22 000 kronor.

Modernisering och reparation av bostadssamhället har fortgått planenligt.
Beslut har fattats om anskaffande av tolv s. k. termogarage, vilka
samtliga uthyrts till anställningshavare vid bruket. Garagen har färdigställts
under hösten och kostnaderna uppgår till ca 34 000 kronor. Inflytande
hyror täcker förräntning och amortering av anläggningskostnaden.

Sedan länsstyrelsen i Stockholms län förklarat sig icke kunna godkänna
det vid bruket anordnade bergskyddsrummet i befintligt skick samt med
anledning härav ingående utredningar verkställts genom industristyrelsens
försorg har fullmäktige bemyndigat industristyrelsen att låta verkställa erforderliga
arbeten i skyddsrummet och att i samband därmed något utvidga
detsamma. Kostnaden för ifrågavarande arbeten har beräknats komma att
uppgå till ca 130 000 kronor, varav hittills erlagts omkring 53 000 kronor.

Hemmanet Lill-Tumba har för en tid av 15 år utarrenderats utan byggnader
mot ett årligt arrende av 3 000 kronor. Huvudbyggnaden, två arbetarbostäder
och ett uthus har uthyrts till olika personer. Härigenom har den
totala inkomsten av hemmanet kommit att överstiga det tidigare arrendet,
varjämte sedeltryckeriet och pappersbruket besparas vissa utgifter för förhyrda
lokaler genom att den stora uthusbyggnaden kan tagas i anspråk för
lagringsändamål.

Därjämte har ett mindre område av brukets mark upplåtits till ett bensinbolag
på 15 år för uppförande av bensinstation mot en årshyra av 4 000
kronor.

Vid utgången av år 1960 uppgick antalet anställningshavare vid bruket
till 18 tjänstemän, 5 förmän samt 68 manliga och 49 kvinnliga arbetare
(därav 12 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Sedeltryckeriet: Under år 1960 levererade sedeltryckeriet till
sedelkontoret omkring 64,7 miljoner sedelenheter mot omkring 89,5 miljoner
sedelenheter föregående år. Minskningen beror pa tryckeriets omställning
av sin produktion till tryckning av flertalet sedelvalörer i den under året
installerade helrotationsmaskinen (se BoU:s uti. 1957: 19). Sålunda har en
av tryckeriets äldre koppartrycksrotationsmaskiner och en tvåfärgsboktrycksmaskin
uttagits ur produktionen för att bereda plats för den nya

54 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

maskinen samtidigt som den personalminskning fortsatt, vilken påbörjades
omedelbart efter riksdagens beslut om maskininköpet.

De nya lokaler som tillkommit genom påbyggnad av sedeltryckeriets
terrassbyggnad har tagits i bruk under året (jfr 1960 års berättelse till BoU,
§ 28).

Såsom fullmäktige anförde i sitt yttrande den 18 augusti 1960 över ett
av 195o ars myntverksutredning och delegationen för förhandlingar rörande
kvarteret Kungl. Myntet den 1 december 1959 avgivet gemensamt betänkande
bör sedeltryckeriet kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom den
nuvarande ramen under åtskilliga år framåt. Det har emellertid befunnits
nödvändigt att låta verkställa en översyn och reparation av äldre lokaler
för att dessa skall kunna tillgodose rimliga anspråk. I avvaktan på resultatet
av pågående utredningar för lösandet av tidigare rådande utrymmesbrist
har nämligen endast oundgängligt underhåll utförts under de föregående
tretton aren. Kostnaderna för de hittills beslutade ändrings- och
reparationsarbetena beräknas komma att uppgå till omkring 250 000
kronor.

Sedeltryckeriet har utöver ovannämnda maskininköp under året anskaffat
maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av omkring 65 000
kronor.

Vid utgången av december 1960 uppgick personalen vid sedeltryckeriet
till 25 tjänstemän samt 46 manliga och 14 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare. (Motsvarande antal vid tidpunkten för beslutet om anskaffandet
av helrotationsmaskinen var 28, 70 och 20.) Därtill kommer städningspersonal
samt 7 tillfälligt anställda timavlönade äldre arbetare och nattvakter.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna
föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet
av verksamheten under året.

§ 29.

För riktigheten av de a sid. 28—34 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamreraren
Axel Rosengren och kammarskrivaren Gertrud Jansson, vilka
undertecknat respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 30.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1960 verkställts
av vice riksbankschefen Joge och bankokommissarien Laurén vid kontoren
i Göteborg, Malmö och Halmstad,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar, Karlskrona,
Visby och Västerås,

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

55

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén
vid kontoren i Luleå, Örebro och Östersund,

av bankokommissarien Laurén vid kontoret i Karlstad samt
av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Härnösand, Jönköping,
Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nyköping, Umeå, Uppsala, Vänersborg
och Växjö.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks
och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 4 januari 1961.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Axel Rubbestad

Gustaf Kollberg Emil Ahlkvist Gunnar Svärd

Karin Winberg

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 27 december 1958 bl. a.
lämnat en redogörelse för principerna för tillämpningen av valutaförordningen
och administreringen av valutaregleringen och har i sin skrivelse den
2 januari 1960 inberättat de väsentligare ändringarna i valutalagstiftningen
och i tillämpningsbestämmelserna under 1959 samt i korthet redogjort för
de restriktioner i betalningsutbytet med utlandet, som kvarstodo vid 1959
års slut. För de under år 1960 vidtagna viktigare ändringarna i valutalagstiftningen
och i tillämpningsbestämmelserna redogöres nedan och i samband
därmed lämnas upplysningar om vissa förhållanden inom styrelsens
verksamhetsområde.

Förordnande har under året givits om fortsatt valutareglering intill den
1 juli 1961, och samtidigt ha en del ändringar beslutats i valutaförordningen.
Sålunda har det tidigare förbudet mot att lämna försträckning mot
säkerhet av borgen av valutautlänning utgått och viss ändring skett av
ansvarsbestämmelserna, varjämte tillämpningsområdet för förverkandepåföljd
och för straffpåföljd vid medverkan till valutabrott inskränkts.

Vad beträffar betalningsvägarna är att notera, att betalningsförbindelserna
med Brasilien och Polen under året överförts på multilateral basis.
Bilateral reglering av betalningarna förekommer nu endast med sex länder
i Östeuropa.

De redan tidigare fåtaliga inskränkningarna beträffande de löpande betalningarna
ha bortfallit. Sålunda må nämnas att bankernas befogenhet att
medgiva förskottsbetalningar vid varuimport utvidgats till att omfatta ett
till 50 000 kronor höjt varuvärde och till att gälla alla betalningar, oavsett
storlek, när leveransen visas vara omedelbart förestående. Enligt den praxis
riksbanken tillämpar i prövningsärenden medgivas därjämte förskottsbetalningar
i betydligt vidare omfattning. Beträffande betalningar för varuimport
må även nämnas, att importlicens, i de fall dylik erfordras för införsel
av varan, icke längre behöver företes i bank vid betalning. Import från
Ungern är härvid undantagen till följd av utformningen av ersättningsavtalet
med detta land. Vidare har resevalutatilldelningen, som tidigare i princip
utgjort visst belopp per år, bestämts till visst belopp per resa. Varje
resenär äger sålunda sedan april 1960 att vid utresa ur landet medföra upp
till 6 000 kronor i valfri valuta oberoende av till vilket land resan ställes.
Efter prövning kan ytterligare belopp medgivas, så att alla verkliga turistutgifter
skola kunna täckas. Vid tjänste- eller affärsresa kan såsom tidigare
erforderlig resevaluta anskaffas utan annan begränsning än att beloppet

57

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

skall vara skäligt. Den tidigare regeln att svenska sedlar av högre valör än
100 kronor ej fingo utföras eller införas har upphävts.

Bestämmelserna för valutabankernas terminsaffärer med allmänheten
ändrades under året bl. a. såtillvida att alla betalningar, som skola utföras
inom viss tid och som få utföras enligt riksbankens allmänna bemyndiganden
eller enligt särskilt tillstånd, numera kunna terminssäkras; denna möjlighet
var tidigare begränsad till varuområdet.

Vidare har beslutats att valutautlänning skall kunna hålla utländska
valutor på konto hos valutabank i vidgad omfattning. Innestående medel
på dylika konton må av valutabanken placeras räntebärande endast i utlandet.
Genom att förräntning i Sverige sålunda ej kan ske och omvandling
av valutabeloppen till kronor för ren placering i Sverige ej heller är möjlig
undvikes för svenskt vidkommande den härmed eljest förbundna risken för
kapitalrörelser av lättrörlig karaktär. Några återverkningar i Sverige av de
störningar på vissa europeiska valutamarknader, som i form av en starkt
tilltagande valutainströmning till vissa länder och därav föranledda motåtgärder
förekommit under året, ha i vad gäller rent spekulativa företeelser
i stort sett icke varit märkbara. Till detta förhållande torde ha bidragit icke
blott de restriktioner, som genom valutaregleringen upprätthållas ifråga
om kapitalplaceringar i Sverige respektive i utlandet, utan även den åtstramning
av bankernas och allmänhetens likviditet, som åstadkommits
genom finans- och penningpolitiska åtgärder.

Kapitalrörelserna ha liksom tidigare varit underkastade kontroll, och tilllämpade
restriktioner ha såväl i vad avser ingående som utgående kapital
i huvudsak riktat sig mot portföljinvesteringar och andra överföringar av
placerings- eller spekulationskaraktär.

Under andra halvåret uppkom inom landet en tendens i riktning mot en
separat marknad i svenska värdepapper med utländska köpare och säljare.
Eftersom en dylik organiserad marknad innebär vissa nackdelar, bl. a. därigenom
att den ökar risken för uppkomsten av valutakurser, som avvika från
den officiella kursen, befanns det erforderligt precisera bestämmelserna rörande
bytesaffärer, s. k. switchaffärer, i svenska värdepapper; de fingo fortsättningsvis
liksom tidigare avsetts endast innefatta individuella transaktioner.

Vad gäller kapitalöverföringar till utlandet må nämnas att under året
reglerna såtillvida modifierats som att valutatilldelning efter prövning lämnas
privatperson för inköp för rekreationsändamål av fastighet i utlandet
med ett värde av högst 25 000 kronor.

Praxis när det gällt upptagande av lån i utlandet för finansiering av
verksamhet inom Sverige har under aret varit restriktiv med hänsyn till
önskvärdheten att ge största möjliga effektivitet åt riksbankens kreditmarknadspolitik.

Det sammanlagda beloppet i miljoner kronor av under aret lämnade tillstånd
till direkta investeringar i utlandet — med fördelning pa dollarområ -

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

det och övriga länder och med särskilt angivande av de på de s. k. underutvecklade
länderna fallande beloppen — angives i nedanstående uppställning.
Siffrorna för åren 1955—1959 lämnas till jämförelse. Det bör observeras
att beloppen avse tillståndsgivningen och att icke alla tillstånd utnyttjas
eller utnyttjas helt. Härtill kommer att ett tillstånd, som givits ett år, kan
komma att, helt eller delvis, utnyttjas ett följande år. Det låter sig näppeligen
göra att utan omfattande krav på uppgiftslämnande bedöma graden
av tillståndens utnyttjande.

1955

1956 1957

1958

1959

1960

Dollaromr&det ..............

Övriga länder ...............

22,5

114,1

29,3 74,1

106,1 117,2

60,8

110,0

68,5

288,1

89,6

198,7

Summa investeringar
Härav U-länder

136,6

64,7

135,4 191,3

68,4 61,5

170,8

91,8

356,6

98,2

288,3

144,9

I nedanstående tablå upptagas investeringarna
fördelade på världsdelar och investeringsformer.

år 1960

i miljoner

kronor

Investeringsforir

1

Världsdel

Kontant

Varor Reinves-

och terade

tjänster vinstmedel

Övrigt1

Summa

Härav

lån

Europa ...............

Asien och Australien ........

Afrika ...............

Amerika .............

(härav Nordamerika) ........

103,5

5,2

42,1

23,9

(7,5)

5.5 11,4

21,4 —

26,3 —

6.5 10,0

(1.5) (1,7)

23,3

0,2

9,0

(4,3)

143,7

26,8

68.4

49.4
(15,0)

48,5

1,7

1,1

5,3

(1,9)

Summa

174,7

59,7 21,4

32,5

288,3

56,6

Tillstånd till direkta investeringar från utlandets sida i Sverige ha under
aiet lämnats för 134,3 miljoner kronor. Tillstånden omfatta investeringar
från länder i Europa och Nordamerika, fördelade på sätt som framgår av
nedanstående tablå.

Investeringsform

Härav

lån

Kontant V(aror1°ch
tjänster

Övrigt1

Summa

Europa ..........

Nordamerika ...........

• 23,7 0,1

1,4 27,5

77,5

4,1

101,3

33,0

61,5

0,1

Summa 25,1 27,6

81,6

134,3

61,6

Uppgifter om i vad man reinvestering skett här i landet av vinstmedel i
utländska dotterbolag föreligga icke.

1 Omläggning av vam- och andra fordringar och av vissa l&n; disposition av licensavgifter etc.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

59

Enligt av fullmäktige utfärdad instruktion ankommer det på valutastyrelsen
att på riksbankens vägnar besluta i ärenden rörande tillstånd till
utförsel och införsel av obearbetat guld m.m. Det må därför här erinras
om att Kungl. Maj:t under året utfärdat ny kungörelse om förbud i vissa
fall mot införsel och utförsel av obearbetat guld m.m. (SFS 485), vilken
trädde i kraft den 1 augusti 1960. Innebörden härav var, förutom att en
anpassning skedde till gällande tulltaxenomenklatur, att in- och utförsel
av vissa halvfabrikat av guld och guldlegeringar, som tidigare reglerats
genom de allmänna import- och exportförbudskungörelserna och hänförts
till statens handelslicensnämnds licensieringsområde, i fortsättningen liksom
obearbetat guld och guldmynt regleras genom den särskilda författningen
med riksbanken som tillståndsgivande myndighet. Vissa andra varor,
i huvudsak guldsmedssopor samt annat avfall och skrot av guld och
guldlegeringar, överfördes från riksbankens till handelslicensnämndens licensieringsområde.
I anslutning härtill utvidgade handelslicensnämnden importfrilistningen
till att avse alla andra guldvaror än dem, som omfattas av
förutnämnda särskilda författning, och den villkorliga exportfrilistningen
till att likaledes omfatta alla sådana varor utom guldsmedssopor, annat
avfall och skrot.

Slutligen må erinras om att chefen för finansdepartementet i anledning av
begäran från riksdagen och med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av
den 21 oktober 1960 tillsatt en kommitté med uppdrag att verkställa utredning
rörande valutaregleringen.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge G. Åkermalm

Stockholm den 2 januari 1961.