Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1961
1
Nr 52
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
anstånd i vissa fall med erläggande av del av automobilskatt
för buss.
(l:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 218, av herr andre vice talmannen von Seth m.fl. har hemställts, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring i
kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt m. m.
att möjlighet beredes skattskyldig för buss, som vid kalenderårets början
är införd i bilregister och för vilken automobilskatten för året överstiger
1 500 kr., att åtnjuta anstånd intill utgången av augusti månad med erläggande
av den del av skatten, som överstiger nämnda belopp, dock med
högst hälften av hela den å bussen belöpande skatten».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Enligt 2 § kungörelsen den 12 december 1924 (nr 513) angående uppbörd
av automobilskatt m. m. sker uppbörd av sådan skatt för vid kalenderårets
början i automobilregistret införda motorfordon och släpvagnar under
tiden den 10—den 24 februari. Skatteuppbörden verkställes genom postverkets
försorg. Utan hinder av vad i ovannämnda kungörelse stadgas må skattskyldig
för vilken skatten överstiger 2 000 kronor jämlikt 1 § kungörelsen
den 9 november 1956 (nr 556) åtnjuta anstånd intill utgången av augusti
månad med erläggande av den del av skatten, som överstiger nämnda belopp,
dock högst med hälften av hela den å automobilen belöpande skatten.
Av innehållet i den föreliggande motionen må här återges följande.
Undantagsbestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med
erläggande av automobilskatt tillkom för att bereda lättnader i skatteinbetalningen
för sådana skattskyldiga vilka, genom att de var innehavare
av tunga automobiler, hade att erlägga särskilt hög automobilskatt och
vilka därför drabbades särskilt hårt av det gällande uppbördssystemet.
Den utformning som anståndsbestämmelserna fått har emellertid inte visat
sig tillfredsställande kunna undanröja de påtalade olägenheterna och spe
Bihang
till riksdagens protokoll 1961. 7 sand. Nr 52
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1961
ciellt för busstrafiken, vilken arbetar under svåra ekonomiska betingelser,
medför skatteuppbördssystemet alltjämt stora olägenheter. Med nuvarande
skatteskalor innebär nämligen bestämmelserna att skatten på automobiler
med en tjänstevikt av högst 5 900 kg blir helt undantagen från anstånd,
medan skatten på automobiler med en tjänstevikt av mellan 5 901 och 9 600
kg kan uppdelas på två inbetalningar, varav minst 2 000 kr. i februari
och resten före den 31 augusti. Endast beträffande automobiler med en
tjänstevikt överstigande 9 600 kg kan man erhålla en jämn uppdelning av
automobilskatten på två inbetalningsterminer, medan skattebördan i övriga
fall alltså alltid blir störst i februari. För busstrafikens del är då att märka
att så gott som alla bussar har en tjänstevikt, som är lägre än 9 600 kg och
i allmänhet ligger mellan 5 000 och 8 000 kg. I landsbygdstrafiken uppgår
skattebeloppen per buss normalt till mellan 2 000 och 3 000 kr. och
ligger i många fall omkring eller lägre än 2 000 kr. I dessa fall är vinsten
av de nuvarande anståndsbestämmelserna ytterst ringa. Härtill kommer
att denna trafik som regel har lågsäsong i januari—.februari och alltså
då har de lägsta månadsinkomsterna. Bussföretagens utgifter för automobilskatt
blir härigenom koncentrerade till en tid på året, då likviditeten av
säsongmässiga skäl redan är hårt ansträngd.
En ändring av anståndsbestämmelserna i den riktningen att skattebördan
jämnare fördelades över året synes därför särskilt för busstrafikens del
vara synnerligen angelägen. En sänkning av det nuvarande gränsbeloppet
från 2 000 kr. till 1.500 kr. skulle innebära betydande lättnader för större
delen av busstrafiken och väsentligt minska likviditetspåfrestningarna i
samband med skatteinbetalningen i februari. I den mån en sådan sänkning
begränsas att gälla enbart bussar innebär den å andra sidan för statsverkets
del endast en obetydlig tidsförskjutning i fråga om inbetalningen av en
relativt sett ringa del av de totala automobilskatterna. Det synes därför med
tanke på busstrafikens besvärliga situation vara förenat med uppenbara
fördelar att den föreslagna sänkningen kommer till stånd.
Utskottet
Enligt kungörelsen den 12 december 1924 angående uppbörd av automobilskatt
in. in. sker uppbörd av sådan skatt årligen fr. o. in. den 10 t. o. m.
den 24 februari. Med anledning av den år 1954 genomförda höjningen
av fordonsskatten har i särskild kungörelse av år 1956 medgivits rätt till
anstånd med skattens erläggande i vissa fall. Sålunda äger skattskyldig, för
vilken skatten överstiger 2 000 kronor, åtnjuta anstånd intill utgången av
augusti månad med erläggande av den del av skatten, som överstiger förenämnda
belopp, dock högst med hälften av den å fordonet belöpande skatten.
I den förevarande motionen hemställes att riksdagen måtte i skrivelse till
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1961
3
Kungl. Maj :t begära sådan ändring i anståndskungörelsen, att det nuvarande
gränsbeloppet, 2 000 kronor, sänkes såvitt avser buss till 1 500 kronor. Motionärerna
framhåller bl. a. att bussföretagen för närvarande arbetar under
svåra ekonomiska betingelser och att utgifterna för automobilskatten är koncentrerade
till den del av året, då företagens likviditet av säsongmässiga skäl
är hårt ansträngd.
Yrkandet i motionen avser inte en sänkning av fordonsskatten för bussar
utan endast en teknisk omläggning av skatteuppbörden i syfte att erhålla en
jämnare fördelning under året av bussföretagens skatteinbetalningar. Den
begärda författningsändringen torde, såvitt utskottet kan bedöma, inte innebära
någon mer betydande lättnad för bussföretagen, varför omedelbar ändring
av uppbördsbestämmelserna i berörda hänseende inte torde vara påkallad.
För att komma till rätta med busstrafikens nuvarande svårigheter
torde åtgärder av större räckvidd vara erforderliga. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om att Kungl. Maj :t i proposition nr 98 till innevarande års
riksdag framlagt förslag om stöd till viss busslinjetrafik på landsbygden
under år 1961 för att trygga upprätthållandet av busstrafiken främst i glesbygderna.
Propositionen är för närvarande föremål för behandling i riksdagen.
Det nuvarande uppbördssystemet för automobilskatten har i sina huvuddrag
kvarstått oförändrat sedan 1924 och i olika sammanhang har påtalats,
att skatteuppbörden är förenad med brister i skilda hänseenden samt att åtgärder
bör vidtas för att rationalisera uppbörden. Enligt vad utskottet erfarit
är en översyn av bestämmelserna om automobilskatteuppbörden föremål för
överväganden inom finansdepartementet. Det torde vara sannolikt att det
i motionen behandlade spörsmålet därvid kommer att uppmärksammas. Under
sådana förhållanden anser utskottet icke skäl föreligga för riksdagen att
avlåta skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet avstyrker således bifall
till motionen 11:218.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen 11:218 av herr andre vice talmannen von Seth
in. fl. om anstånd i vissa fall med erläggande av del av automobilskatt
för buss icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 27 april 1961
På bevillingsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1961
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elof sson, Oscar Carlsson,
Gösta Jacobsson och Kronstrand; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander,
Magnusson i Borås, Christenson i Malmö, Darlin, fru Holmqvist, herrar
Forsberg, Nilsson i Tvärålund och Rydén.
Reservation
av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås,
Darlin och Nilsson i Tvärålund.
Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1961