Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1961

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående
möjligheterna att omforma den allmänna varuskatten
till en flexibel och konjunkturanpassad utjåmningsskatt.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 559,
av herr Elmwall har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning av möjligheterna att omforma den nuvarande
allmänna varuskatten till en flexibel och konjunkturanpassad utjämningsskatt
i enlighet med vad i motionen anförts».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

I motionen erinras inledningsvis om att i direktiven till skattesystemutredningen
uttalats bl. a., att den allmänna varuskatten bör ses som ett bestående
element i skattesystemet. Denna överarbetning bör ha till syftemål
att även beakta principen om att skatt skall erläggas efter skattekraft, en
princip, vars tillämpning brustit i det nuvarande skattesystemet. Enligt
motionärens mening bör den allmänna varuskatten överflyttas från detaljhandelsledet
till partihandelsledet. 1 detta sammanhang borde även möjligheterna
övervägas att undantaga vissa livsviktiga konsumtionsvaror, t. ex.
livsmedel, från allmän varuskatt.

En av de största frågorna i samband med den allmänna varuskattens inpassning
i skattesystemet är emellertid dess konjunkturpolitiska roll. Varuskatten
borde anpassas till konjunkturläget och således utformas flexibel.
Detta skulle innebära att varuskatten finge spela rollen av en utjämningsskatt,
som direkt skulle anslutas till ett upprättat konjunkturindex. Vid
tider av överkonjunktur då det ur samhällsekonomisk stabiliseringssynpunkt
är angeläget att suga upp köpkraftsöverskott skulle skattesatsen följaktligen
ligga på eu relativt hög nivå. Vid avmattningslägen skulle skattesatsen
å andra sidan reduceras. Svårigheterna att bringa ett dylikt skattesystem
att fungera torde icke vara oöverstigliga, i synnerhet inte om skatten
hade karaktären av en partihandelsskatt.

Det bör emellertid närmare övervägas vilket organ som lämpligast skall
kunna handhava beslutanderätten över en sådan utjämningsskatt. Lämp Bihang

till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 47

2

Bevillningsutskottets betänkande nr W dr 1961

ligen kunde t. ex. riksbanksfullmäktige eller riksgäldsfullmäktige eller ett
organ, sammansatt av representanter för båda dessa nämnda fullmäktigeinstitutioner,
anförtros uppgiften att efter konjunkturutvecklingen och inom
ramen för av riksdagen beslutade bestämmelser styra en sådan utjämningsskatt.

Utskottet

I den förevarande motionen föreslås att en utredning tillsättes i syfte att
undersöka möjligheterna att omforma den allmänna varuskatten till en
flexibel och konjunkturanpassad utjämningsskatt. Därvid bör enligt motionärens
mening särskilt prövas, vilket organ som lämpligen skall handha
beslutanderätten i fråga om en sådan utjämningsskatt. Motionären har för
sin del ifrågasatt, om icke riksbanksfullmäktige eller riksgäldsfullmäktige
eller ett av representanter för båda dessa institutioner sammansatt organ
borde få till uppgift att efter konjunkturutvecklingen och inom ramen för av
riksdagen beslutade bestämmelser styra en sådan utjämningsskatt.

Utskottét vill för sin del erinra om att frågan om den allmänna varuskattens
kortjunkturpolitiska roll torde komma att uppmärksammas av redan
p&gående Utredningar. Sålunda har stabiliseringsutredningen i uppdrag att
framlägga konkreta förslag rörande utformningen av praktiska, ekonomiskpolitiska
åtgärder i syfte att bevara den fulla sysselsättningen och ernå samhällsekonomisk
balans. Enligt direktiven för utredningen bör den pröva den
betydelse som beskattningens utformning kan ha för förverkligandet av uppställda
målsättningar. Utredningen har också enligt direktiven att undersöka
de allmänna verkningarna bl. a. på lönepolitiken av sådana konsumtionsbegränsande
åtgärder som en allmän omsättningsskatt.

Frågan om den allmänna varuskattens roll i konjunkturpolitiken torde
vidare kömma att belysäs av allmänna skatteberedningen.

Dén i motionen SkisSéradé skätteformen bygger på den förutsättningen
ått skatten till betydande bélopp skall kunna höjas eller sänkas utan beslut
av riksdagen. På grund härav måste utskottet hysa starka betänkligheter
mot ttotionsförslaget. Någon anledning synes inte föreligga att låta frågan
bli förentål för en särskild utredning, utan det resultat, som kan framkomma
av det arbete som nu bedrives inom pågående utredningar, bör avvaktas.
Med det ånförda avstyrker utskottet bifall till den föreliggande motionen.

3

Bevillningsutskottets memorial nr 46 år 1961
Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Wärnberg,
Sundin och Gösta Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander,
Vigelsbo, Engkvist, Magnusson i Borås, Christenson i Malmö, Andersson i
Essvik, Rydén och von Sydow.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610634