Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961
1
Nr 39
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
rörande en samlad översyn av gällande bestämmelser rörande
olika företagsformer, m. m.
(2:a avd.)
Till bevillningsutskottet bär hänvisats följande inom riksdagen väckta, av
utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 148 av herrar Mattsson och Torsten Andersson
samt II: 170 av herrar Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka,
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om
skyndsam utredning rörande avvägningen av företagsbeskattningen med
särskild hänsyn till de mindre företagens behov av konsolidering i enlighet
med vad i motionerna anförts; ävensom
2) de likalydade motionerna I: 266 av herrar Stefanson och Sjönell samt
II: 226 av herrar Gustafson i Göteborg och Carlsson i Stockholm, vari hemställts,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en
samlad översyn av gällande bestämmelser främst inom sociallagstiftningens
och skattelagstiftningens områden med sikte på att skapa rättvisa mellan
olika företagsformer och undanröja de bestämmelser som missgynnar sådan
företagsamhet inom t. ex. hantverkets, handelns, industriens och jordbrukets
områden, som ej drives i aktiebolagsform».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 148 och II: 226.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges
följande.
I de likalydande motionerna 1: 118 och II: 170 erinras inledningsvis om
att näringslivets fortgående rationalisering kommit till uttryck inte blott i
tekniska framsteg på produktionssidan utan även i nya typer av försäljningsorganisationer
och över huvud taget i en ökad integration. Genom
längre produktserier och bättre utnyttjande av investeringar och rörelsekapital
ernås uppenbara fördelar. Vid ett ytligt betraktande kan det förefalla
som om vi går mot eu tid dominerad av stora företagsenheter, som
står rustade att gå ut på världsmarknaden och anpassa sig till den nya
marknadssituationen. Vid sidan av våra expansiva stora och kända exportBihang
till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 39
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961
industrier arbetar emellertid en småföretagsamhet, som, om man dit räknar
företag med mindre än 50 anställda, torde svara för drygt 40 procent av
vårt lands samlade industriproduktion. Småföretagsamheten utgör tillika
en betydelsefull rekryteringsbas för storindustrien och en allmän positiv
groningsgrund för den företagaranda som spelar så stor roll i vårt samhällsliv.
Småföretagsamhetens betydelse som utvecklingsgrund för vårt näringsliv
har emellertid kommit att i alltför ringa omfattning uppmärksammas.
Inte heller har dess särskilda arbetsförhållanden och problem uppmärksammats
i tillbörlig omfattning. Dessa iakttagelser hänför sig till samhällslivets
skilda områden, bl. a. skattepolitiken.
Enligt motionärernas mening borde skattepolitiken i större utsträckning
ta hänsyn till företagens bärkraft, som i icke ringa utsträckning sammanhänger
med deras storlek. Det är allmänt omvittnat att småföretagen har
mindre möjligheter till konsolidering än större företag, vilket väsentligen
kan förklaras av skillnaden i små och stora företags företagsekonomiska
struktur. Dessa omständigheter har uppenbart inte beaktats i den hittills
gällande företagsbeskattningen.
För närvarande arbetar visserligen en särskild företagsskatteutredning.
Då denna emellertid har ett synnerligen vitt arbetsfält kan dess arbete väntas
bli långvarigt. Frågan om skattepolitikens avvägning till företagstvpen
måste emellertid sägas vara en grundläggande principfråga, som närmare
borde utredas innan de allmänna synpunkterna på företagsbeskattningen
kan framläggas. Motionärerna anser därför att denna principfråga bör bli
föremål för särskild och skyndsam utredning. Frågans snara lösning är
angelägen bl. a. av den anledningen, att småföretagens konkurrenskraft
inför den nya marknadssituationen i Europa snarast måste stärkas.
Jämväl i de likalydande motionerna I: 266 och II: 226 behandlas frågan
om skillnaden mellan olika företagsformer. Motionärerna erinrar om att
under de två senaste kalenderåren en uppseendeväckande stark ökning av
aktiebolagsbildningen ägt rum. I början av 1950-talet hade man i genomsnitt
ca 1 500 bolagsbildningar per år. År 1958 påbörjades 2 100 bolagsbildningar,
år 1959 uppnåddes en rekordsiffra av 2 900, och 1960 blev siffran
6 900. Den starkt forcerade bolagsbildningen under de senaste åren har helt
andra motiv än företagsekonomiska. Fria yrkesutövare och sådana småföretagare,
som inte har några som helst företagsorganisatoriska skäl till
bolagsbildning, förekommer bland de nya ansökningarna. En bolagsbildning
av helt andra skäl än rationellt företagsekonomiska måste bero på att den
nuvarande lagstiftningen i andra avseenden ger aktiebolagen väsentliga fördelar
gentemot företag som drives i annan form.
Det torde främst vara två lagstiftningsområden som kommer i fråga ur
Bevillningsutskottets betänkande nr :>(J år 1i)6l
3
synpunkten av hur de kan tänkas på ett irrationellt sätt påverka valet av
företagsform. Den ena är sociallagstiftningen, varvid yrkesskadeförsäkringen,
den allmänna sjukförsäkringen och den allmänna tilläggspensioneringen
träder i förgrunden. Det andra området är skattelagstiftningen, där det är
tydligt att de olika skattereglerna för skilda företagsformer kan öva ett inflytande
på valet mellan aktiebolag, enskild firma, handelsbolag resp. kommanditbolag.
Vad först gäller sociallagstiftningen erinrar motionärerna om att genom
försäkringsrådets utslag i oktober 1959 och Kungl. Maj:ts beslut i januari
1960 har klarlagts, att även den som ensam innehar alla aktierna i ett bolag
är att betrakta som arbetstagare i vad gäller sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen.
Denna nya princip kommer automatiskt att vara tilllämplig
också beträffande den allmänna tilläggspensioneringen. I sistnämnda
hänseende uppfattas de nuvarande bestämmelserna om beräkning av
pensionsgrundande inkomst för företagarna såsom mycket ogynnsamma.
En väsentlig orsak till den forcerade aktiebolagsbildningen utgör just dessa
bestämmelser, men sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen kommer
bär också i blickpunkten.
Även skattelagstiftningen spelar eu stor roll för valet av företagsform. En
skillnad till fördel för aktiebolagsformen framträder i fråga om rätten till
avsättning för investeringsfonder i konjunkturutjämningssyfte. Enskild
firma, handelsbolag och kommanditbolag har ingen rätt till avsättning till
sådana fonder. Dessa fonder har kommit att spela en allt större roll. Under
förra året beslöt riksdagen att stimulera till ökad avsättning till dessa fonder
genom att medge ett extra avdrag vid taxeringen för de företag som
insatte hela det avsatta beloppet på konto i riksbanken och lät beloppet vara
bundet där en viss tid. Det finns därför stor anledning att undersöka möjligheterna
att medge avsättning till sådana fonder även för sådana företag
som inte drives som aktiebolag eller ekonomisk förening. Vidare behandlas
den genom nedskrivning på varulager åstadkomna reserven på olika sätt i
fråga om förmögenhetsbeskattningen i de skilda företagsformerna. I eu
enskild firma inräknas i den skattepliktiga förmögenheten också den del
av lagerreserven som utgör en latent skatteskuld och som alltså inte kommer
ägaren till godo om rörelsen avvecklas eller lagret avsevärt minskas. Så
är ej fallet för aktiebolagen. I fråga om avsättning till pensionsstiftelser har
också olika regler gällt. Även i en del andra avseenden, t. ex. sambeskattningsreglerna,
gäller olika bestämmelser.
Givetvis finns det ingen som helst anledning att söka bromsa upp en företagsekonomiskt
motiverad aktiebolagsbildning. Däremot är det varken ett
samhälleligt eller enskilt intresse att det växer upp en mängd små aktiebolag,
som tillkommit av helt andra skäl.
Enligt motionärernas mening bör olika företagsformer kunna konkurrera
4
bevillningsutskottets betänkande nr 30 är 1061
på såvitt möjligt lika villkor. Därför bör en utredning komma till stånd som
kartlägger skillnaderna i bestämmelserna för de olika företagsformerna och
som får till uppgift att föreslå ändringar i syfte att utjämna skillnaderna.
Utredningen bör också ha frihet att undersöka möjligheterna att skapa en
särskild företagsform för småbolagen i vårt land i likhet med vad som skett
i andra länder.
Utskottet
I de motioner som utskottet har att taga ställning till i förevarande sammanhang
behandlas vissa problem, som sammanhänger med bedrivandet
av mindre och medelstora företag. I de likalydande motionerna I: 148 och
II: 170 har uttalats att skattepolitiken i större utsträckning än vad som nu
gäller borde ta hänsyn till företagens bärkraft, vilken i icke ringa utsträckning
sammanhänger med företagens storlek. Motionärerna framhåller att det
är allmänt omvittnat att småföretagen har mindre möjligheter till konsolidering
än större företag, vilket väsentligen kan förklaras av skillnaden
mellan små och stora företags företagsekonomiska struktur. Dessa omständigheter
har inte beaktats i den hittills gällande företagsbeskattningen.
Motionärerna har därför ansett att en skyndsam utredning bör komma till
stånd om avvägning av företagsbeskattningen med särskild hänsyn till de
mindre företagens behov av konsolidering. Frågans snara lösning finner
motionärerna angelägen bl.a. med hänsyn till att småföretagens konkurrenskraft
inför den nya marknadssituationen i Europa snarast måste förstärkas.
I motionerna I: 266 och II: 226 har hemställts om en samlad översyn av
gällande bestämmelser inom sociallagstiftningens och skattelagstiftningens
områden i syfte att skapa i möjligaste mån lika villkor för olika företagsformer.
Motionärerna har bl.a. påpekat att det i flera hänseenden är förmånligare
att driva verksamheten i aktiebolags form än som enskild firma
o. dyl. Motionärerna har därvid erinrat om de skillnader som föreligger
mellan företagare, som driver sin rörelse i aktiebolagsform, och företagare,
som använder annan företagsform, då det gäller sjuk- och yrkesskadeförsäkring
och i andra hänseenden inom sociallagstiftningens område. Skillnader
föreligger också inom skattelagstiftningen mellan olika företagsformer.
Motionärerna har bl.a. pekat på att avsättning till investeringsfonder i
konjunkturutjämningssyfte medges endast aktiebolag och ekonomisk förening.
Enligt motionärernas mening bör undersökas om inte möjligheterna
att medge avsättning till sådana fonder även bör föreligga för den, som
driver sin verksamhet i form av enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag.
Även i fråga om förmögenhetsbeskattningen förekommer vissa
skillnader, bl.a. i fråga om värderingen av dolda reserver i varulager. I detta
Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1061
o
hänseende är den som driver sin rörelse i aktiebolagsform förmånligare
ställd än en enskild rörelseidkare. Även i andra avseenden t.ex. i fråga om
sambcskattningsreglerna gäller olika bestämmelser mellan dessa kategorier
skattskyldiga.
Enligt utskottets åsikt är det angeläget att få sådana regler till stånd,
då det gäller så väsentliga områden som skattelagstiftningen och sociallagstiftningen,
att olika företagsformer kan konkurrera på så lika villkor
som möjligt. Som läget nu är föreligger, som motionärerna påpekat, i dessa
hänseenden så väsentliga olikheter mellan olika företagsformer, att valet
av företagsform på ett avgörande sätt påverkas av social- och skattelagstiftningens
utformning och icke av vad som ur företagsekonomisk synpunkt
är lämpligast. Det är därför enligt utskottets mening önskvärt att skillnaderna
i bestämmelserna för olika företagsformer kartlägges genom en
särskild utredning. Denna bör även få till uppgift att föreslå ändringar i
syfte att utjämna rådande skillnader mellan olika företagsformer. Utskottet
är visserligen medvetet om att vissa av de frågor som det här gäller redan
nu är föremål för särskild utredning eller föremål för aktuell lagstiftning.
Detta gör dock inte behovet av en samlad översyn av de gällande bestämmelserna
mindre. Åt den avsedda utredningen bör vidare anförtros att undersöka
möjligheterna att skapa en särskild företagsform för jordbrukare
och rörelseidkare med mindre omfattande verksamhet i likhet med vad
som skett i andra länder. Vid översynen bör hänsyn tas till angelägenheten
av att stärka de mindre företagens konkurrenskraft inför den nya marknadssituationen
i Europa. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om verkställande av
den ifrågasatta översynen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av motionerna I: 148 av herrar
Mattsson och Torsten Andersson samt II: 170 av herrar
Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka ävensom de
likalydande motionerna 1:266 av herrar Stefanson och
Sjönell samt 11:226 av herrar Gustafson i Göteborg och
Carlsson i Stockholm och med hänsyn till angelägenheten
att stärka den mindre företagsamhetens konkurrenskraft
inför den nya marknadssituationen i Europa, måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om eu samlad översyn av
gällande bestämmelser främst inom sociallagstiftningcns
och skattelagstiftningens områden med sikte på att skapa
rättvisa mellan olika företagsformer och undanröja de bestämmelser
som missgynnar sådan företagsamhet inom t.ex.
6
bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961
hantverkets, handelns, industrins och jordbrukets områden,
som ej drives i aktiebolagsform.
Stockholm den 18 april 1961
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från törsta kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Jansson, Spetz, fröken Ranmark*, herrar Gustaf Elofsson*, Söderquist,
t ngve Nilsson och Wärnberg; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard*, Kärrlander,
Engkvist, Gustafson i Göteborg", Christenson i Malmö, Darlin, Andersson i
Essvik, von Sydow* och Fälldin.
*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Jansson, fröken Ranmark, herrar
TV ärnberg, Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander, Engkvist och Andersson
i Essvik, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Utskottet upptar först till behandling yrkandet i de likalydande motionerna
I: 148 av herrar Mattsson och Torsten Andersson samt II: 170 av
herrar Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka att riksdagen hos
Kungl. Maj :t skall anhålla om en skyndsam utredning rörande avvägningen
av företagsbeskattningen med särskild hänsyn till mindre företags behov av
konsolidering. Enligt motionärernas åsikt är denna fråga en grundläggande
principfråga som närmare borde utredas innan de allmänna synpunkterna
på företagsbeskattningen kan framläggas av den till allmänna skatteberedningen
hörande företagsskatteutredningen. Därför har motionärerna ansett
att den av dem upptagna frågan bör bli föremål för en särskild och skyndsam
utredning.
Motionärernas uppfattning att frågan om avvägningen av företagsbeskattningen
med särskild hänsyn till de mindre företagen bör bli föremål för en
Bevillningsutskottets betänkande nr 39 ur 1961 ~
särskild och snabb utredning kan utskottet inte dela. Enligt utskottets mening
är det förenat med betydande fördelar att - som avsetts med tillsättandet
av företagsskatteutredningen — förevarande spörsmål kan tas upp
till bedömning i ett större sammanhang. Att vid sidan av den allmänna
skatteberedningen företa en utredning av den art motionärerna önskar finner
utskottet icke lämpligt. Utskottet avstyrker således bifall till förevarande
motionsyrkande.
Härefter övergår utskottet till yrkandet i de likalydande motionerna I: 266
av herrar Stefanson och Sjönell samt II: 226 av herrar Gustafson i Göteborg
och Carlsson i Stockholm, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa om en samlad översyn av gällande bestämmelser främst inom
sociallagstiftningens och skattelagstiftningens områden. Syftet med den av
motionärerna begärda utredningen skulle vara att skapa rättvisa mellan
olika företagsformer och att undanröja de bestämmelser som nu missgynnar
enskilda företagare. Motionärerna har påpekat att såväl sociallagstittningen
som skattelagstiftningen har stor betydelse för valet av företagsform,
men såsom bestämmelserna på dessa områden nu är utformade föranleder
de att ur företagsekonomisk synpunkt icke motiverade ombildningar av
enskilda rörelser till aktiebolag kommer till stånd i ökad omfattning.
I anledning av detta motionsyrkande får utskottet erinra om att den allmänna
skatteberedningen bl. a. har att undersöka om det är en lämplig
anordning att som nu sker enskilda rörelseidkare, fria yrkesutövare och
lantbrukare beskattas delvis efter samma regler som gäller för företag som
drivs i bolags- eller föreningsforin och delvis enligt samma regler som löntagare.
I direktiven för utredningen har som en tänkbar linje angivits att
närmare anknyta reglerna för de nämnda kategoriernas beskattning till
bolagsbeskattningen. I samband med detta utredningsarbete kommer hela
företagsbeskattningen att omprövas. Det är självklart alt de problem som
motionärerna pekar på då kommer att närmare belysas och att skillnaderna
i skattebestämmelserna olika företagsformer emellan kommer att närmare
kartläggas. Då det gäller sociallagstiftningens område bör nämnas att frågan
om ändrade bestämmelser rörande företagare i lagstiftningen om den
allmänna tilläggspensioneringen är aktuell. Inom sociallagstiftningens område
pågår utredningar eller lagstiftningsarbete även i andra viktiga hänseenden.
Det torde kunna förväntas att genom nu pågående utrednings- och
lagstiftningsarbete de av motionärerna upptagna frågorna kommer att belysas
och att något behov av en sådan samlad översyn av lagstiftningen,
som den motionärerna tänkt sig, knappast kan anses föreligga. Utskottet
anser sig därför inte böra tillstyrka den av motionärerna begärda riksdagsskrivelsen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 148 av herrar Mattsson
och törsten Andersson samt II: 170 av herrar Gustafsson i
Kårby och Svensson i Stenkyrka om åtgärder på företagsbeskattningens
område för underlättande av mindre företags
konsolidering, ävensom
2) de likalydande motionerna I: 266 av herrar Stefanson
och Sjönell samt II: 226 av herrar Gustafson i Göteborg och
Carlsson i Stockholm om en samlad översyn av gällande bestämmelser
rörande olika företagsformer,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1961
610538