Bevillningsutskottets betänkande nr 38 dr 1961

1

Nr 38

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om avveckling av dubbelbeskattningen av
aktiebolag och ekonomiska föreningar.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1:27 av herr Gösta Jacobsson och 11:50 av herr
Regnéll m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t genom vidgade
direktiv till allmänna skatteberedningen måtte ge denna i uppdrag
att utreda frågan om en långsiktig avveckling av dubbelbeskattningen å
aktiebolag och ekonomiska föreningar, samt

2) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring av förordningen den 9 december 1960 (nr
658) med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags
och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall.

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 9 december 1960 med
provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk
förenings inkomst i vissa fall skall erhålla nedanstående ändrade
lydelse samt att 9—12 §§ samma förordning skola upphöra att gälla.

7 §•

Avdrag enligt---ekonomiska föreningar.

Vid bedömning huruvida hinder mot avdrag föreligger enligt första
stycket skall hänsyn icke tagas till aktier, vilka innehades av svenska
aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, därest bolagen eller
föreningarna äro skattskyldiga för utdelning å aktierna.

Vid tillämpning---eller föreningen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 38

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 år 1961

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas
i det följande, hänvisa till motionen II: 50.

Enligt gällande regler beskattas aktiebolags och ekonomiska föreningars
vinster två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna,
dels hos delägarna när vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna
äger, med visst undantag för kooperativa föreningar, vid
taxeringen icke göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom avdrag
inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad
vinst i princip efter samma grunder. För de kooperativa föreningarna
är dubbelbeskattningen så till vida modifierad, att avdrag medges för
utdelning i form av pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till
gjorda köp och försäljningar.

För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer
än två gånger gäller i princip sedan år 1928, att om ett aktiebolag eller
en ekonomisk förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller
annan svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som
uppbär utdelningen, inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten
har emellertid gjorts betydelsefulla undantag. Undantagna är sålunda
aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driver bank eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse. Vidare har från skattefriheten
för erhållna utdelningar undantagits de s. k. svarta familj ebolagen.
Emellertid är de kategorier, som intar en särställning i fråga om skattskyldigheten
för erhållna utdelningar, inte skattskyldiga för alla utdelningar.
Sålunda gäller beträffande bolag och föreningar, som driver
penningrörelse, liksom beträffande de svarta familj ebolagen, att de
åtnjuter skattefrihet för utdelning å aktier eller andelar, vilka innehas
som ett led i organisationen av bolagets eller föreningens verksamhet,
till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom.

Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad
vid 1963—1973 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag
antagna förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen
av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall (SFS 658/
1960). Enligt denna förordning har svenska aktiebolag medgivits viss

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 är 1961

3

rätt att åtnjuta avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte har bl. a.
viss inskränkning skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas
frikallelse från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag.
Således medges rätt till avdrag för utdelning å sådana aktier, för vilka
inbetalning sker under tiden den 1 januari 1901—den .11 december 1966
i samband med bolags bildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget
är begränsat till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång
för de nya aktierna inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att
bolagets aktier vid beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent
tillsammans ägdes av sådana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska
föreningar, som är frikallade från skattskyldighet för utdelning
från bolaget.

Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende —
även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t.o.m. femte
taxeringsåret efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första
gången medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex ar.

Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelningar innebär
den tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse,
jordbruk eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och
andelar, som anskaffats i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag,
d. v. s. bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller
så gott som uteslutande består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet
för uppburen utdelning i den mån sammanlagda beloppet därav
överstiger den av bolaget för beskattningsåret beslutade egna utdelningen.
Den utdelningsinkomst som fonderas blir således beskattad.
Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande består i förvaltning
av värdepapper och därmed likartad lös egendom och det är en väsentlig
uppgift för företaget att genom ett välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning samt slutligen aktierna
eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska personer gäller
särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst de börsnoterade
investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning i den
män sammanlagda beloppet därav överstiger 12;> procent av den av
bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.

Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,
tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,
blir skattskyldiga för utdelning a aktier och andelar, som utgör lager
i rörelsen.

Riksskattenämnden äger om särskilda skäl föreligger medge att företag,
som driver rörelse, jordbruk och skogsbruk, skall behandlas som
förvaltningsföretag vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 dr 1961

I de för svarande motionerna framhålles att den svenska företagsbeskattningen
inte synes utformad med tillräcklig hänsyn till de förutsättningar
under vilka ett näringsliv numera arbetar. På olika håll i utlandet,
bl. a. i Västtyskland, har man en väsentligt lägre skattesats i fråga
om utdelad vinst än då det gäller fonderad vinst. En sådan differentiering
är betingad inte blott av önskemålen att öka tillflödet särskilt av
långsiktigt sparande till kapitalmarknaden utan också av angelägenheten
att erhålla en spridning av aktieägandet.

För att vårt land utan störningar skall kunna växa in i en internationell
konkurrensekonomi är en omfattande investeringsverksamhet
nödvändig, inte minst sådan som tar lång tid i anspråk innan den mognar
ut i produktion och avsättning. Den svenska kapitalmarknadens otillräcklighet
ställer det ekonomiska livet och den ekonomiska politiken
inför svåra problem. Den låter sig inte lösa genom regleringar och
prioriteringar, endast genom begränsningar i den offentliga sektorns
anspråk och genom samordnande åtgärder som kan öka tillflödet av
nysparande till denna marknad. Till sådana nödvändiga åtgärder hör
eu reformerad och rationaliserad företagsbeskattning.

Såsom motivering för dubbelbeskattningen av bolagsvinster har anförts
dels att bolagsformen ger den mindre kapitalägaren möjligheter
att komma i åtnjutande av storföretagens speciella vinstmöjligheter,
dels att aktieägaren enligt aktiebolagslagen blott har ett begränsat ansvar
i det att han inte ansvarar för — och riskerar att förlora — mer än det
belopp han satsat i företaget. Motionärerna kan inte acceptera någon
av dessa motiveringar och finner därför inte principiella skäl föreligga
att bibehålla dubbelbeskattningen. En planmässigt genomförd successiv
minskning av skatten å utdelad vinst bör enligt motionärernas mening
ske. Samtidigt med en sådan reform bör en justering ske, varigenom
skattesatsen å företagens vinster blir densamma för aktiebolag och
ekonomiska föreningar.

Schematiskt räknat innebär varje sänkning av företagsbeskattningen
minskad inkomst för statsverkets del. Å andra sidan torde emellertid en
successivt sänkt skatteprocent, särskilt när det gäller företagsskatterna,
tämligen snabbt leda till ökning av skatteunderlaget. En skattesänkning
av detta slag torde därför i längden betala sig även ur den begränsade
statsfinansiella synpunkten. Motionärerna föreslår, att den sittande
allmänna skatteberedningen genom vidgade direktiv får i uppdrag att
särskilt utreda frågan om en långsiktig avveckling av dubbelbeskattningen
å aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vidare förordas att den
år 1960 återinförda kedjebeskattningen avskaffas redan fr. o. m. ingången
av år 1962.

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 år 1961

5

Utskottet

Av de båda yrkandena i de förevarande motionerna behandlar utskottet
till en början yrkandet om skiåvelse till Kungl. Maj:t med anhållan
att allmänna skatteberedningen genom vidgade direktiv får i uppdrag
att utreda frågan om en långsiktig avveckling av dubbelbeskattningen
av aktiebolags och ekonomiska föreningars vinstmedel. Av motiveringen
för yrkandet framgår att motionärerna anser en reform i
angiven riktning böra kombineras med ett beslut om likställighet mellan
aktiebolag och ekonomiska föreningar i fråga om den skattesats,
efter vilken statlig inkomstskatt uttas. För närvarande är denna skattesats
40 procent för aktiebolag och 32 procent för ekonomiska föreningar.

Utskottet får med anledning härav erinra om att den vid 1960 års höstriksdag
antagna provisoriska lagstiftningen om beskattning av aktieutdelningar,
för vars innehåll redogjorts närmare ovan, till en del innebär
ett tillfälligt upphävande av dubbelbeskattningen i det att aktiebolagen
vid inkomsttaxeringen under högst sex på varandra följande år
kan få avdrag för utdelning å nyemitterat aktiekapital med fyra procent
av vad som inbetalats. Som framgår av det föregående träder lagstiftningen
i kraft fr. o. m. 1963 års taxering och gäller t. o. m. 1973 ars taxering.

Vidare vill utskottet framhålla att det av direktiven för den till allmänna
skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen framgår
bl. a. att utredningen är oförhindrad att uppta hela nettovinstbeskattningssystemet
till omprövning. Det uttalas i direktiven att en särskild
fråga för utredningen kan bli att bygga vidare på de erfarenheter som
kan vinnas av nyssnämnda provisoriska lagstiftning. Det framhålles
även att utredningen till omprövning må uppta den inbördes avvägningen
av skattesatserna för olika slag av juridiska personer.

Av det anförda torde framgå att frågan om dubbelbeskattningen av
aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas vinstmedel omfattas av
allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag liksom spörsmålet om
vilken skattesats som bör tillämpas för berörda juridiska personer. Enligt
utskottets mening bör beredningens prövning av förevarande frågor
inte bindas av tilläggsdirektiv av det innehåll motionärerna åsyftat. På
grund härav anser sig utskottet inte kunna tillstyrka det i motionerna
framställda skrivelseyrkandet.

Vad härefter angår yrkandet om upphävande av den del av den
förutnämnda provisoriska lagstiftningen som innebär att aktiebolag och
ekonomiska föreningar blir skattskyldiga för utdelning å aktier och
andelar, som anskaffats i kapitalplaceringssyfte, får utskottet erinra om
vad som från utskottets sida framhölls i samband med att den proviso -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 är 1961

riska lagstiftningen antogs. Utskottet underströk därvid att lagstiftningen
måste ses som en enhet. I sin första del — avdragsrätt för aktiebolagen
för utdelning å nyemissioner — innebär lagstiftningen en lättnad i
dubbelbeskattningen. Det syntes utskottet naturligt att en sådan lättnad
motsvarades av att man i viss mån begränsade den frihet från skattskyldighet
för utdelningar som är en följd av dubbelbeskattningen. Det
förhållandet att lättnaden i dubbelbeskattningen skulle komma de nystartade
och expanderande företagen till godo, medan skärpningen i
kedjebeskattningen berörde de kapitalstarka företagen, som placerat
överskottsmedel i aktier, syntes enligt utskottets mening inte kunna
åberopas mot ståndpunkten att lagstiftningen var att se som en enhet.
Innebörden av förslaget kunde nämligen sägas vara att i begränsad utsträckning
flytta över skattebördan från företag, som för sin expansion
är beroende av att skaffa kapital utifrån, till kapitalstarka företag, som
inte har användning för överskottsmedel i den egna rörelsen eller koncernen.

Då några nya synpunkter på förevarande fråga inte framkommit sedan
riksdagen i höstas behandlade densamma och utskottet alltjämt
hävdar att den provisoriska lagstiftningen bör ses som en enhet, avstvrker
utskottet motionerna även i nu ifrågavarande del.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 27 av herr Gösta Jacobsson
och II: 50 av herr Regnéll m. fl. om avveckling
av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska
föreningar icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar
Eriksson, Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elof sson, Söderquist,
Oscar Carlsson och Yngve Nilsson; samt

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 år 1961

7

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson
i Svalöv, Kärrlander, Vigelsbo, Wiklund i Öjebyn, Engkvist, Gustafson
i Göteborg, Magnusson i Borås och Bydén.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Söderquist, Yngve Nilsson,
Nilsson i Svalöv, Gustafson i Göteborg, Magnusson i Borås och Rydén,
vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 27 av herr Gösta Jacobsson och II: 50 av herr Regnéll m. fl. — ansett
att utskottet vad gäller det under punkten 2) i motionernas hemställan
framställda yrkandet bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det i motionerna intagna
förslaget till förordning angående ändring av förordningen
den 9 december 1960 (nr 658) med provisoriska
bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk
förenings inkomst i vissa fall.

II) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson
i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
1:27 av herr Gösta Jacobsson och II: 50 av herr Regnéll m. fl. —
ansett att utskottet vad gäller det under punkten 1) i motionernas hemställan
framställda yrkandet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj :t ville ge allmänna skatteberedningen
i uppdrag att utreda frågan om en långsiktig
avveckling av dubbelbeskattningen å aktiebolag och ekonomiska
föreningar.

ni) av herr Spetz.