Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961

1

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
rörande vissa ändringar i förordningen om arvsskatt och
gåvoskatt.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av
utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:356 av herr Lundström m. fl. och 11:551
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt
den 6 ju/ni 1941 (nr 416)

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt den
6 juni 1941 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §■

Från skattskyldighet enligt denna förordning äro befriade

staten;

stiftelse---försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja
barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av
behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet är att sålunda
tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;

stiftelse---forskning.

Skattebefrielse —--sammanslutning.

2) motionen 11:176 av herr Ekström i Iggesund, vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förordningen om arvsskatt
och gåvoskatt, att det i motionen framförda förslaget tillgodoses, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig författningstext.

Biliang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 33

9

\B<i.yUlt\ing,si4tek0Uefa faiwikaffltet m> £8 s åVs-MOd

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 11:176 och 11:551.

Jämlikt 3 § förordningen den 6 jum,lf)41 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt
är från skattskyldighet enligt förordningen bl. a. befriad stiftelse eller
.Säwriansbrtmntg, som, liar \tUl, liuyudpaW.igt. ''.ändamål ,att. f rämj«iba jyis eller ung\dom^,
vård. -.ocji,, f(tsjtraiv, \o}ler, •, utbildning,. eJ ler, att/.främja vård av behövande
ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet än att sålunda tillgodose
np,edlepnfiar av viss eller vissa släkter eller utom riket bosatta utlänningar.

Förutom de i ovannämnda paragraf omnämnda juridiska personerna är enligt
•••?8 § ifrån gåyps^ftltfb^lri^de jbl. a. ^tiflelse^-jned^huvudsåäligbSJtftp Att fppija
religiösa, välgörande,;; sociala, politiska,, konstnärliga,:-4dp?ottsliga eller andra
:därmed,: jämförliga l^pltnre.lla Qll^r eljest allmännyttiga, ändamål,;;• ,t•! ,b [

I 23>1 §!forördrmigéiv <omi:arVSäkätt !Öeh; gåvoskatt stadgas-rttt Vid'' iipjiskåttning
av värdet å lös egendom obligation, som noteras å inländsk eller utländsk börs,
skall uppskattas till det noterade värdet, celler, om detta icke motsvarar vad som
varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som
vid dylik försäljning kan påräknas. ''Till ledning för värderingen skall enligt
26 § fp^el^J^tyg,,aY\1l^lf.>,fnäJslage0gflvr, nwite mesd,,snkep.,>färtf!0ge»H''i\

(Vilt- -Ut) lifti HUS t. b Jtob

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

.(,,11 de.j^kpiydaqdc, l; Sigfi 551 anförgsjhl,.,^ ^^Yå.yättsfall

rörande ai^sskatt„hggfjni).^l]9r^en1a!v -ips|iV^Jlknipge||.i

skatt och gåvoskatt rörande utom riket bosatta utlänningar belysts, nämligen
NJA 1949:815 och NJA 1959:105. I förra fallet måste föreningen Svenska röda
korset — vilken själv såsom åsyftande ått stärka rikets försvar är frikallad från
skattskyldighet jämlikt 3 § — betala skatt för en.åt föraningen såsom osjälvständig
stiftelse anförtrodd" fond, som slmlle ahvahdas fill'' hjälp''åt Europas
behövande barn. I det senare rättsfallet fastslogs, att skatt skulle utgå''pa .''arvslott,
,som
/iirnirii .tfa Ifunahtn; huiacr.bijvijil du •mil moa .gmn t xj latismmaa lollo .oalotlxtg
äv. saval nationell som interna.fipnell art.

’ Emxgt ''EDjfsfein" (Den .(^ven^ifä, åfysioi^ybcjj^gäyobesivätfningen s'' äf)!'' féan

"äet" sålunda* gattaiide undantaget från åuyudrågelu‘dtn simJtefnhet sågps^åra

av fiskalisk natur. ”Man har ansett'' statens slfätteihtr^ssejbofå ga foref niif aen

på grund av ändamålets beskaffenhet i o.ch för sig berättigade .skattefriheten

icke kommer landets egna eller inorifiandot liosatfapersoner tiifgoäo. lJe''t kan

emellertid noteras, a,tt. motsyarande Jnskränknjpg infe finnes stadgad i 38 §,.där

bl. a. stiftelse''med’‘humdsaitiigt’"Syfte a jt*''främja religiösa,* vålgorancle,''* sociala,

polifaska, ‘fionstnajdigju'' iäroit?lig| e^manara^ämied NaJnföSigä imltnféija eller

el j est alimäjiåyttxgå.andämäi* ''forkKaras befriade ‘''från1 gåvoskatt, ''fjet'' ''ar'' såleåes

.....-.......... '' ..... ‘ '' -*-•1.—*7 0^}jjfa +joaem öbitaiodaphav lin, (d

‘ '' __ intresset ansetts ga f -

Jxé tåg ni n tfa'') i Öl g ifi al/iobxo iö''i-x Bil a JotLutfm otffi.

endast vid arvsbeskattningen, som aef iiskaliska

es

Öre iritfesset

att hjälpa behövande utlänningar eller främja deras utbildning.

¥.¥. vn .inta» > .\\K\ »mwlo-ui 5ii

il

Bevillningsutskottets betänMnde nt 33 år 196''i

3

Det synes Uppenbart att mot bakgrunden av det intresse för internationell
hjälpverksamhet, söm torde omfattas av svenska folket, denna skatteregel framstår
som föråldrad. Det kan inte anses rimligt, att Bädda barnen skall diskrimineras
i skattehänseende,'' därför att dess hjälpverksamhet gåit-utanför landets
gränser. Dot synes in to heller finnas någon anledning att i détita avseende göra
skillnad i beskattningen av legat och beskattningen av gåva. I båda hänseendena
bär-skattefrihet föreliggav - v t te. atnqomdj; imeHuUii ram! tm >UI 1''1 ''M1 ’'' •1'' ! 1 ’

(till st ok för yrkgndet i ''tnofionpn it:.''it 6 bär yfiuvuclsak anförts följan^g. ^
Öos ett stortantal" familjer _i''yåff:lanä ^ar
någon eller några av''svenska''statensI^de

årliga. sjalvdeielai’ationeinica brudar (Jessa premieobligationer ljpptas till kursvärdet
den 31 december Iréf fore'' deklgrationegs ^aygivande.''''iyur^värdena ä dessa
obligationer undergår obetydlig förskjutning i vardét för yarje^år^ V id ett^inträffat‘dödsfall
"skall av den avlidne ägct premieobligation upptas till kursvärdet
dödsdagen. Uppgift härom tillhandahålls dels genom tidningarna och. dels genom
bankerna.1''" Vid'' inregistrering av*‘bouppteckning ^ vari sa dan p^jnieobl^tion.
upptägits skait värdet av ‘dbiigationen ''styhkä^, ''Öetta sker genom mtyg från
bank! Mmimikostnaden för sådant intyg är numera 5 kronor.

■"i ditIflesta fält; sakriaf1 det rééil bietydefsb om‘premié.QbhgatiönénM up|&
till nom.''50 kidhor eller "till ktihåVärdet''.'' ''ÖeViyifésvara en ''praktisk''lösning.och
ägnad ätt ihcdförä lättnad för såväl domstölår som (jödsbodelagafe, atk pjremieobligatioiierftä
upptas till visst belopp, söm gäller för ött ar i taget.^ S\enskg
statens''''pröihiéöbligationcr böi* därfö*r i''bouppteckningen éfter avliden person
eller vid bestämmande av skatt efter ävlidcn p6Tk:dn: upptas1''till det värde som

dbligätiöhén! hade viöTutgåhgen av året foie dödsfallet. \

-II , -- ; .! era; ;<>■ ''.10 ''min:!>v:s:ii! .i. : a-UuUv/ iw-.vf jk! mura,,

Utskottet „. i(jv h;oii,. re.

Utskottet, -behandlar till eu börjim'' yrkandet i -de likalydåndé iiiotionermt
I; 350 och II: 551''ioin befrielse Mm arvsskatt betråffäride legäU till internatio -

nell hjälpverksamhet: öf ill stöd för-Vrltåndet! bär anförts -att swhsk-stifteföe-biler''
sammanslutning, som har till huvudsakligt--ändamål ''att ''i råm ja barns eller-urtgdoms
vård och fostran eller utbildning eller: att ''främja- vård ad behövähde''
ålderstigna, sjuka''eller lytta, vid arvsbeskättningou inte är befriad''från Skattskyldighet,
om ändamålet är att tillgodose ad om- riket bosat.tamtlänuingar. Däremot
-är gåvor till förmån för sådana utlänningar skattefria. Ivnligt motionärernas
mening är det inte rimligt., att eu svensk organisation med ändamål att
utöva hjälpverksamhet bland barn och sjuka skall diskrimineras V skattehäiiseende,
därför att dess hjälpverksamhet går utanför-landets griinSer.-:Som i motionerna, framhållits går skattebefrielsen vid gåvof betydligt llmgre
än vad som gäller vid förvärv på grand av testaniontariska förordnanden'', Ursprungligen
var endast, staten befriad ft-ån erläggande av arvsskatt. <lenom

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961

beslut vid 1941 års riksdag utsträcktes skattebefrielsen att omfatta även vissa
juiidiska personer, som i sin verksamhet fullföljer särskilt kvalificerade allmännyttiga
ändamål. Som eu följd härav är vid arvsbeskattningen åtskilliga
rattssubjekt med i och för sig behjärtansvärda ändamål inte befriade från
skattskyldighet. Däremot har vid gåvobeskattningen skattefrihet ansetts böra
medges i betydligt större utsträckning. Som skäl för befrielsen från gåvoskatt
har i förarbetena till lagstiftningen åberopats att benägenheten att genom gåvor
under livstiden understödja allmännyttiga ändamål kunde befaras minska, om
en del av gåvan toges i anspråk för erläggande av skatt till staten. Detta skäl
gör sig emellertid inte gällande med samma styrka, när det gäller testamentariska
förordnanden. Vid den äganderättsövergång, som sker genom arvfallet,
har arvlåtaren nämligen att räkna med att kvarlåtenskapen av fiskala skäl blir
föremål for arvsbeskattning. Mot bakgrunden härav har man att se den bristande
överensstämmelsen på förevarande område mellan arvs- och gåvobeskattningen.

Allmän enighet torde råda om att vi i vårt land i största möjliga utsträckningbor
bidraga tdl den internationella hjälpverksamheten. Utskottet kan därför helt
instämma i motionernas syfte. Man kan emellertid inte bortse ifrån de gränsdragnmgsprobiem,
som är förenade med en utvidgning av skattefriheten, och
nödvändigheten av att tillräckliga garantier skapas för att förvärvet kommer att
användas uteslutande för det avsedda ändamålet. Frågan om en ändring av
lagstiftningen i förevarande hänseende bör därför lämpligen övervägas i samband
med den av riksdagen tidigare begärda allsidiga översynen av arvsbeskattningen.
Av det anförda framgår att utskottet för sin del inte är berett att
fororda omedelbara lagstiftningsåtgärder i ämnet. Utskottet anser sig därför
inte kunna biträda yrkandet i de likalydande motionerna I: 356 och II: 551.

Utskottet har vidare att behandla yrkandet i motionen II: 176 att svenska
statens premieobligationer vid beräkningen av arvsskatt skall upptagas till det
värde, som obligationerna hade vid utgången av året näst före dödsfallet.

Enligt gällande bestämmelser skall uppskattningen av värdet av den avlidnes
tillgångar i regel ske med hänsyn till förhållandena vid dödsfallet. Till ledning
för värderingen av aktier, obligationer och därmed jämförliga värdehandlingar
skall därvid företes intyg av bank, mäklare eller annan med saken förtrogen.

Som motivering för yrkandet har i motionen anförts att det i de flesta fall
saknar leell betydelse, om en eller ett fatal premieobligationer i bouppteckningen
upptas till nominella värdet eller till kursvärdet, Motionären anser det därför
ägnat att medföra lättnader för såväl beskattningsmyndigheter som dödsbodelagare,
om premieobligationer vid arvsbeskattningen upptas till visst belopp,
som avses skola gälla ett år i taget.

Enligt \ud utskottet bär sig bekant kontrollerar en del underrätter vid inlegistrering
och stämpelbeläggning av bouppteckningar att däri förtecknade
värdehandlingar är upptagna till rätta värdet utan att infordra särskilt intyg

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961

5

härom. Dessutom tillhandahåller vissa banker på begäran värderingsintyg utan
särskild avgift. Där skäl finns för antagande att i bouppteckningen gjord värdesättning
av smärre tillgångar av ifrågavarande slag står i överensstämmelse
med gällande bestämmelser, torde beskattningsmyndighetema i allmänhet inte
kräva att särskilt intyg om tillgångarnas värde vid dödsfallet företes. Utskottet
vill emellertid, med vetskap om att bestämmelserna inte alltid tillämpas på ett
ändamålsenligt sätt, framhålla att i sådana fall, där en eller ett fåtal obligationer
i bouppteckningen upptagits till nominella värdet och det är uppenbart att skillnaden
mellan det vid dödsfallet antagliga kursvärdet och det nominella värdet
inte påverkar skatteberäkningen, beskattningsmyndigheten inte bör belasta dödsboet
med onödiga kostnader genom att infordra kompletterande utredning
rörande obligationernas värde.

Av ovan anförda skäl och då det inte är lämpligt att vid arvsbeskattningen
ha särskilda värderingsregler enbart för premieobligationer anser utskottet inte
skäl föreligga för ändrad lagstiftning härutinnan. Utskottet avstyrker således
bifall till yrkandet i motionen II: 176.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 356 av herr Lundström
in. fl. och II: 551 av herr Ohlin m. fl. om befrielse från arvsskatt
beträffande legat till internationell hjälpverksamhet,
ävensom

2) motionen II: 176 av herr Ekström i Iggesund angående
värderingen av premieobligationer vid arvsbeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Yngve
Nilsson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Karrlander, Wiklund
i Öjebyn, Engkvist, Gustafson i Göteborg, Magnusson i Borås, Nilsson i
Tvärålund, von Sydow och fru Nettelbrandt.

6

Bevillningsutskottets bétänkaiiäe nr 33 ur 196''i

Reservation ''i; '' i

äV* hettarf Spett, SöderquiSt, ''Gustafson i; Göteborg béli • fri! NettelbrcmSt, ’vlika

•(‘fri 1-nicj (mbl!/immiinttmkMd ■.!>■{,,t .-i-..G-m;i.nhr^-e! ■>},,!A iife b.m

ansett att utskottets, yttrande i rad avser binrielso frän arvsskatt äbeträffandp,
legat;till iutgtrxtatiofliell,hjälpverksamhet bort ha foljande , lydelse: ,;,

Utskottet behandlar, tt ——- ( = utskottet s. 3 rad 14 :— råd, 4 nedifrån) g,
UitTt, landets gränser. . ,.ji rf;; :

Sopi i nrotio^rna; frarphåtlits ,går,[Skattebefrielsen vid gåyor. betydligt ljingry
än.yad spgi ig^er, vid, förygpy .På gritfid ray^festai)rppt«ariska förordnanden, flrspruirgligpn^jvar
enda^t statep, ibfifriad från erläggande ny,, aryssj^t,. Gspppa -beslut
vid 1941 års riksdag utsträcktes skattebefrielsen. 1 ftve9i •.

juridiska,jxersoneUj.honi, i sin, yerksinnhet; fnllföljer^.särskilt.jlhväUficerade allipännj;ttiga
tändpuiål,. Tfli .skillira^, från, vad, ^pny 4å,i gällde, ^ och ^pBLifojrtfarandngäbey
^yid.gåyobeskattningcnj föreskrevs f frågfi.qin, befrielsen, frått'',arvsskatt
den begränsningen att ändamålet fykp jj^r ,’jut<py ^et,bos^ft^utlänningar”.
Någon uttrycklig motivering till denna inskränkning i skattefriheten
finns iek» angiven i, vare sig utrednhrgsbetänkandet; (SOU 1939.: 18) eller
propositionen. Uppenbarligen får, begränsningen ,$es; tnot bakgrunden av de då
rådande, tidsförhållandena,; Oin således dessä, speeielja [omständigheter kunde vara
förståeliga dä,-kan de,uppenbarligen inte; åberppas åt dagens läge, som präglas av
ett omfattande (internationellt samarbete:.och betydande internationella engagemang
från vårt lands sida på olika områden. Htoaimvl;

- .•¥ad.1 ''gäller, de kontrollproblem < )SOm;;har I yppats under utskottsbehandlingen,
bör uppruärksatanrasiatt-den,,yrkadOfeskältefribeten,myser,/testanientslegat till
svensk hjälporganisation. Stadgande bäröiu: återfinns i sista stycket av ifrågavarande
paragraf. Med utgångspunkt från att det var fråga om svensk organisation
anförde 1938 års arvsskatteutredning effeiP fen! feigäénde! diskussion hav
garantin mot missbruk, att i den män ifrågavarande stiftelser eller föreningar
icke var underkastade offentlig kontroll'' [geilörh‘ särskild lagstiftning, så har de
merendels sådan kontakt, direkt eller indirekt, med det offentliga, att den avsedda
garantin även här kan anses forefinrias fmd arvsskatteutredningen bär
anfört äger enligt utskottets mening-giltighet även nu, varför den i motionerna
föreslagna ändringen icke kan avvisas under hänvisning till kontrollsvårigheter.

Utskottet erinrar om att någon rriotsvaiahdb begränsning icke gäller vid gåvo -

beskattmngen utan att pagra kontrollsvarigheter yppats i namnda avseende.

iiOM Ji''1 “bukt , gmumu r°m>aaoi''nT xnloT. fkrmri rifmnnmrm cfrnn nmT

UnhetJiga, regler maste anses onskvarda. ,

''vmr f .pioazRs ) nj-ja.o auvmrl femiimi/l <m(oil .stan^ .ijoaaauU

Allmän enighet rader om att vi i vart land i största.möjliga, utsträckning bör

bidraga .till den internationella hjälpverksamheten. Utskottet kan mot denna

fe i''''TtobuiuTic/I. .TttsiTTL .mmTuqrX.AibfnutT aima/l & -i b it i;

bakgrund mte.fmna någon,,anledning att bibehalla

: notan/ t rfQ?ajrRgii!/

u.. . ,..s . l platan;;»,.-tär^fnr

begränsning i den eljest vållande skattefriheten vid arvsbeskattningen i vad

avser testamentslegat till välgörande ändamål och hjälpverksamhet'' Utskottet

tillstyrker därför motionärernas yrkande.

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961 7

dels ock ansett att utskottet under punkten 1) bort hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 356 av herr Lundström in. fl. och II: 551 av herr Ohlin m. fl.,
måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)
om, arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt den
6 juni 1941 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3.§.

Från skattskyldighet enligt denna förordning äro befriade

staten;

stiftelse---försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja
barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av
behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet är att sålunda
tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;

stiftelse---forskning.

Skattebefrielse---sammanslutning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.

Stockholm, B. W. Statlanders Tryckeri, 1961.