Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
1
Nr 10
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till ny ölförsäljningsförordning,
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 16 december 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 8, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) ölförsäljningsförordning; samt
2) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 7 § förordningen den
27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen framlägges förslag till ny ölförsäljningsförordning. Förslaget
grundas på ett av 1954 års bryggeriutredning framlagt betänkande i
ölfrågan (SOU 1959:46), vari bl. a. redovisas nya specialundersökningar
rörande maltdryckernas verkan.
De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebär, att en betydande
liberalisering och förenkling genomföres på ölområdet, främst i fråga om
utminuteringen.
Sålunda slopas det nuvarande omständliga förfarandet för att erhålla
tillstånd till utminutering. Sådant tillstånd skall i fortsättningen meddelas
efter en schematisk prövning utan särskild remissbehandling. Beslutanderätten
överföres från länsstyrelserna till polismyndigheterna.
Tillstånd till utminutering skall kunna erhållas av i stort sett alla matvaruhandlare
och tillverkare av Öl, lättöl och läskedrycker. Hittillsvarande
skillnader mellan butiksförsäljning pch rörlig försäljning slopas. Tillstånd
skall gälla tills vidare utan tidsbegränsning.
I samband härmed slopas den möjlighet, som kommunernas fullmäktige
nu har att med kvalificerad majoritet motsätta sig försäljning av Öl i livsmedelsbutiker.
Beträffande utskänkningen av Öl bibehålies i stort sett det nuvarande
tillståndsförfarandet, däri inbegripet det kommunala vetot. Dock föreslås
vissa förenklingar. Sålunda avses att tillstånden skall kunna — liksom inom
utminuteringen — gälla tills vidare utan tidsbegränsning. Bestämmelserna
rörande tillfällig utskänkning moderniseras.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. .Yr 10
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
I fråga om rätten att tillverka Öl och starköl förordas att det hittillsvarande
systemet med särskilda av Kungl. Maj :t meddelade koncessioner avvecklas.
En förenklad tillståndsprövning skall i stället äga rum hos kontrollstyrelsen.
De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 oktober 1961.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
ölförsäljningsförordning
Härigenom förordnas som följer.
Inledande bestämmelser
1 §•
Med Öl törstås maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men icke 2,8
viktprocent.
, i,,*.,; 2 §, .
0 Un^5r försäljning inbegripes allt tillhandahållande av Öl mot ersättning.
Sopi försäljning skall dock icke anses att arbetsgivare på grund av arbetsavtal
utan särskild gottgörelse tillhandahåller Öl åt anställd.
Till partihandel hänföras försäljning till återförsäljare i och för dennes
rörelse samt försäljning för export. Annan försäljning (detaljhandel) sker
genom utminutering eller utskänkning. Med utskänkning förstås försäljning
till förtäring på stället. J 8
Öl må säljas endast av den som äger rätt därtill enligt denna förordning.
Hembryggt Öl må icke säljas, ,, . ,7
Rätt att sälja Öl häntör sig till viss lokal (försäljningsställe).
Vid varje försäljningsställe skall, därest rättighetsinnehavaren icke är enskild
person som själv handhar verksamheten, finnas särskilt utsedd person
som har att utova tillsyn över försäljningen (föreståndare).
oi:) •••>>• .• ds >
Om import och partihandel
• ■; .v (.ili-Ki-ufi 1 • i -j t--
4 §•
Öl som införes till riket må icke utlämnas från tullverket, om icke varan
antingen då den inkommer hit eller därefter genom varuhavarens försorg
under tillsyn av tullpersonal blivit försedd med uppgift om tillverkarens
namn och om varuslaget. I stället för uppgift om varuslaget må användas
av kontrollstyrelsen godkänd beteckning.
Öl som nu sagts må icke förses med uppgift ägnad att giva drycken sken
av att tillhora annat varuslag än det till vilket den är hänförlig.
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961 3
Generaltullstyrelsen äger för särskilda fall medgiva undantag från bestämmelserna
i denna paragraf.
5 §•
Partihandel må utövas av den som har tillstånd till utminutering.
Efter anmälan hos kontrollstyrelsen må partihandel därjämte utövas av
den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmässigt
inför Öl till riket.
Vid partihandel är säljaren skyldig förvissa sig om att köparen ager ratt
att återförsälja varan.
Om rätt till detaljhandel
Utminutering
6 §.
Rätt att utminutera Öl tillkommer den som erhållit tillstånd därtill, så
ock den som äger utminutera rusdrycker.
Tillstånd till utminutering av Öl skall, om ej hinder moter enligt 7 § eller
eljest särskilda skäl äro däremot, meddelas .
a) den som yrkesmässigt försäljer matvaror till allmänheten (matvaru
b)
den som yrkesmässigt tillverkar Öl, lättöl eller läskedrycker (tillverkare),
samt
c) företas som avses i 9 §. ,
Den som äger rätt till öppethållande efter den vanliga affärstidens slut
eller till utskänkning av rusdrycker, ol eller alkoholfria drycker ma dock
erhålla tillstånd till utminutering endast om så finnes pakallat med hansyn
till särskilda förhållanden. . ■ . , ,
Tillstånd för tillverkare innefattar icke rätt att bedriva utminutering trän
butik, som särskilt inrättats för försäljning av drycker
7 §•
Olför sälj are som är enskild person och själv handhar utminutering ävensom
föreståndare för utminutering skall med hänsyn till personliga förhållanden
vara lämplig att utöva verksamheten.
8 §•
Tillstånd till utminutering meddelas av polismyndigheten i den ort, där
försäljningsstället är beläget.
Tillstånd meddelas att gälla tills vidare.
Om tillstånd till utminutering skall utfärdas tillståndsbevis.
9 §•
Föreslå kommunens fullmäktige den inskränkningen i fråga om matvaruhandlares
utminutering, att den ekonomiska fördelen av försäljningen genom
inrättande av särskilt företag göres oberoende av myckenheten sålt ol,
och finnas därvid föreslagna grunder för försäljningens ordnande i övrigt
lämpliga, skall förslaget fastställas av länsstyrelsen. Beslut i sådan lräga
skall tillställas polismyndigheten i kommunen. ......
Fastställer länsstyrelsen förslaget, skall i beslutet angiven inskränkning
föreskrivas med avseende på tillstånd som därefter beviljas matvaruhandlare.
It Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Xr 10
4
Bevillningsutskottets betänkande nr JO år J961
Utskänkning
10 §-
Rätt att utskänka Öl tillkommer, förutom i fall som i andra stycket sägs,
den som erhållit tillstånd därtill, så ock den som äger utskänka rusdrycker.
Öl må utskänkas vid slutet bord
a) till inackorderade gäster vid matservering i hem (utskänkning vid
heminackordering ),
b) till dem som bo i bostadshus med gemensam matsal, vid servering i
denna (utskänkning i kollektivhusmatsal), samt
cl till anställda vid institution eller företag i för dem avsedd matsal eller
därmed jämförlig lokal (utskänkning i personalmatsal).
Rätt till utskänkning som avses i andra stycket b) eller c) tillkommer den
som förestår lokalen.
Kungl. Maj :t äger meddela bestämmelser om i vilken utsträckning och under
vilka villkor militär mäss må hänföras till personalmatsal.
Utskänkning i personalmatsal må bedrivas endast om institutionens eller
företagets ledning eller befälhavaren lämnat medgivande härtill.
11 §•
Enskild person, som själv handhar utskänkning vartill tillstånd enligt
denna förordning erfordras, ävensom föreståndare för sådan utskänkning
skall med hänsyn till personliga förhållanden vara lämplig att utöva verksamheten.
Utskänkning må ej handhavas av den som är omyndig eller i konkurstillstånd.
12 §.
Tillstånd till utskänkning vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod
(tillfällig utskänkning) meddelas av polismyndighet.
13 §.
Tillstånd till utskänkning, vilken bedrives året runt eller årligen under
viss tidsperiod (årsutskänkning), meddelas av länsstyrelse.
14 §.
till utskänkning meddelas, utom i fall som avses i andra stycket,
vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsutskänkm^iaV«
länsstyrelsen i det län, där utskänkningen är avsedd att bedrivas
tlH ,utskänkning på fartyg, järnvägståg eller luftfartyg meddelas
vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsutskänk^
länsstyrelse i det län, där fartygets rederi, järnvägens styrelse eller
luftfartsföretaget har sitt säte. Har rederiet eller luftfartsföretaget icke säte
inom riket, meddelas tillstånd av överståthållarämbetet.
,..,TilIstånd meddelas att gälla tills vidare, för bestämd tid eller för visst tillfälle.
Om tillstånd till utskänkning skall utfärdas tillståndsbevis.
15 §.
över ansökan om tillstånd till årsutskänkning skola, då fråga ej är om
utskänkning som avses i 14 § andra stycket, yttranden inhämtas från pols™yndlgketen
och fullmäktige i den kommun, där utskänkningen är avsedd
att bedrivas. Fullmäktige skola höra kommunens nykterhetsnämnd.
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
Till årsutskänkning, som avstyrkts av kommunens fullmäktige, må tillstånd
ej meddelas. Utan hinder av vad nu sagts må tillstånd meddelas då
det från allmän synpunkt finnes påkallat att årsutskänkning äger rum på
hotell eller pensionat på en för turistväsendet betydelsefull ort.
16 §.
När det finnes påkallat av särskilda förhållanden, må i samband med utskänkningstillståndet
meddelas närmare föreskrifter rörande utskänkningens
bedrivande.
Föreskrifter som i första stycket sägs må icke
a) röra måltidstvång eller kvantitetsbegränsning,
b) innebära senare tidpunkt för utskänkningens början än i 24 § 1 mom.
sägs, eller
c) innefatta förbud mot utskänkning till viss person eller viss kategori
av personer.
Gemensamma bestämmelser
17 §.
Ombyte av försäljningsställe, där detaljhandel med Öl bedrives efter tillstånd,
må ske efter medgivande av tillståndsmyndigheten.
18 §.
Har den som erhållit tillstånd till utminutering eller utskänkning av Öl
avlidit, försatts i konkurs eller förklarats omyndig och vill dödsboet, konkursboet
eller förmyndaren fortsätta rörelsen, skall därom inom två månader
från dödsfallet, första borgenärssammanträdet eller omyndighetsförklaringen
göras anmälan hos tillståndsmyndigheten. Såvida myndigheten icke
finner skäl bestämma kortare tid, må rörelsen fortsättas, om tillståndet avser
bestämd tid, intill utgången av samma tid, och utan tidsbegränsning om
tillståndet gäller tills vidare.
I fall som i första stycket sägs, så ock eljest om skäl därtill föreligga må
tillståndsmyndigheten efter ansökan därom, i förekommande fall efter hörande
av de myndigheter som yttrat sig över tillståndsansökningen, överföra
tillståndet på annan.
19 §.
Inom läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens behov
upplåtet område må utminutering icke äga rum och utskänkning ske endast
i fall som avses i 10 § andra stycket och 12 §.
Om försäljningen
20 §.
Var och en som har befattning med försäljning av Öl skall därvid verka
för att nykterhet och ordning främjas.
Vid utövande av försäljningsrätt må innehavaren anlita biträde endast
av hos honom anställda. Försålt Öl må dock på hans ansvar försändas genom
annan till känd köpare.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
21 §.
Vid utminutering och utskänkning skola alkoholfria drycker finnas att
tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.
Matvaruhandlare må bedriva utminutering endast i anslutning till försäljning
av matvaror.
På försäljningsställe må Öl icke förvaras i annat kärl än det vari drycken
levererats av tillverkaren. Ej heller må Öl, som är avsett för försäljning,
av återförsäljare förändras.
Hembryggd maltdryck må icke förvaras på försäljningsställe.
22 §.
Öl må icke utskänkas till den som kan antagas ej hava fyllt 16 år.
Öl må icke utlämnas till den som är synbarligen berörd av alkoholhaltiga
drycker eller annat berusningsmedel. Sådan person må icke tillåtas uppehålla
sig på försäljningsställe.
Ej heller må Öl utlämnas, då särskild anledning till misstanke föreligger,
att varan är avsedd att användas i berusningssyfte eller till olovlig försäljning.
23 §.
Om de tider då Öl må utminuteras gäller vad i butikstängningslagen är
stadgat. Under sön- eller helgdag må dock utminutering icke bedrivas från
fordon.
24 §.
1 mom. Utskänkning av Öl må ej börja före klockan 7.
Utskänkningen skall avslutas senast klockan 22, där ej tidigare tidpunkt
föreskrivits enligt 16 eller 27 § eller senare tidpunkt medgivits enligt 2 inom.
eller är tillåten på grund av bestämmelsen i 3 mom.
2 mom. Föreligger stadigvarande behov av längre utskänkningstid än i
1 mom. sägs, äger länsstyrelsen i samband med utskänkningstillståndets
meddelande eller senare lämna medgivande därtill, över ansökan som göres
under tillståndstiden skall yttrande inhämtas från polismyndigheten och
kommunens nykterhetsnämnd.
Yppas för särskilt tillfälle behov av utskänkning efter den eljest gällande
tiden, må polismyndigheten lämna medgivande därtill.
3 mom. Då utskänkning av Öl bedrives på grund av rätt till utskänkning
av rusdrycker må, utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat, Öl utskänkas
under den för rusdrycksutskänkningen gällande tiden.
4 mom. Under tid, då utskänkning ej är medgiven, är det förbjudet att låta
Öl förtäras på utskänkningsstället.
5 mom. Vad i denna paragraf stadgas skall ej äga tillämpning i fall som
avses i 10 § andra stycket och 14 § andra stycket.
25 §.
I lokal, där Öl ma utskänkas efter tillstånd enligt denna förordning, är
det förbjudet att förtära eller låta någon förtära rusdrycker eller ersättningsmedel
därför. Ej heller må rusdrycker eller sådana ersättningsmedel
förvaras, i lokalen eller eljest, på sådant sätt att det kan befaras att de förtäras
av gästerna.
Vid utminutering må, utom i fall då anställd tillhandahålles Öl på sätt i
2 § sägs, Öl icke utlämnas till förtäring på försäljningsstället eller på annat
därintill beläget område, varöver ölförsäljaren äger förfoga.
Bevillningsutskottets betänkande nr JO år J961
Om tillsyn och besvär
7
26 §.
Det åligger länsstyrelse, polismyndighet och kommunal nykterhetsnäinnd
att övervaka att bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav
meddelade föreskrifter iakttagas.
Kontrollstyrelsen åligger att hava tillsyn över tillämpningen av denna
förordning samt att utfärda erforderliga föreskrifter och anvisningar.
Den som enligt första eller andra stycket har att taga befattning med tilllämpningen
av denna förordning är berättigad att erhålla tillträde till tillverknings-
eller försäljningsställe med tillhörande lokaler samt att taga del
av handelsböcker med tillhörande verifikationer.
27 §.
Iakttagas icke bestämmelserna i denna förordning eller med stöd därav
meddelade föreskrifter, må polismyndigheten eller, när tillstånd meddelas
av länsstyrelsen, denna, efter hörande av kommunens nykterhetsnäinnd,
meddela ölförsäljaren varning. Därest rättelse ej vinnes eller varning ej finnes
\ara till fyllest, må försäljningen helt eller delvis förbjudas eller tillståndet
återkallas, med verkan för viss tid eller tills vidare. Om så finnes
lämpligt på grund av särskilda förhållanden, må föreskrifter som i 16 § sägs
meddelas.
Tillstånd till utminutering skall av polismyndighet återkallas, då i 6 §
andra stycket angivna förutsättningar för sådan rätt icke längre föreligga
eller, där särskilda förhållanden ej annat föranleda, då utminutering förenas
med rörelse som i 6 § tredje stycket sägs.
I ärende, som avses i första stycket, skall polismyndigheten, där fråga är
om försäljning från ölbryggeri, inhämta yttrande från kontrollstyrelsen.
28 §.
För visst tillfälle, då så anses erforderligt för ordningens upprätthållande,
må länsstyrelsen eller polismyndigheten förbjuda utminutering och utskänkning
av Öl eller föreskriva inskränkningar däri.
Då så prövas nödvändigt under krig eller vid krigsfara eller när arbetslöshet
eller nöd i större omfattning råder, må Kungl. Maj:t eller, efter Ivungl.
Maj :ts förordnande, länsstyrelsen förbjuda utminutering och utskänkning
av Öl eller föreskriva inskränkningar däri.
29 §.
Beslut som länsstyrelse eller polismyndighet meddelat enligt denna förordning
länder omedelbart till efterrättelse, där ej annorlunda särskilt förordnas.
30 §.
Besvär över beslut, som enligt denna förordning meddelats av länsstyrelse,
föres hos Kungl. Maj :t i finansdepartementet.
Då länsstyrelse utfärdar bevis om tillstånd till årsutskänkning och fråga
ej är om utskänkning som avses i 14 § andra stycket, skall kungörelse om
beslutet anslås hos myndigheten. Kungörelsen skall innehålla uppgift om
den dag då kungörelsen sålunda anslås. Tiden för anförande av besvär skall
i sådant fall räknas från den dag kungörelsen anslagits.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
31 §.
Fullmäktige må uppdraga åt kommunalt organ eller åt särskilt utsedda
personer att i fullmäktiges ställe avgiva yttranden eller fatta beslut enligt
denna förordning. I Stockholm äger nykterhetsnämnden motsvarande befogenhet.
Ansvarsbestämmelser
32 §.
1 mom. Den som säljer Öl utan att äga rätt därtill enligt denna förordning
eller överskrider sådan rätt, straffes för olovlig försäljning av Öl med dagsböter.
I ringa fall skall dock ej till straff dömas.
Är brottet grovt, vare straffet dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om den
olovliga försäljningen bedrivits i större omfattning.
2 mom. Har någon sålt Öl utan att äga rätt därtill, skola, i den mån särskilda
skäl ej annat föranleda, på försäljningsstället med därtill hörande
utrymmen befintliga eller eljest för försäljning avsedda förråd av Öl tillika
med kärl och emballage förklaras förverkade.
33 §.
Låter utskänkningsinnehavare eller någon hos honom anställd rusdrycker
eller ersättningsmedel därför förtäras eller förvaras i strid mot det i 25 §
första stycket stadgade förbudet, straffes med dagsböter.
34 §.
Bryter någon i annat fall än i 32 eller 33 § sägs mot vad i denna förordning
är stadgat eller mot föreskrift som meddelats med stöd av förordningen,
straffes med böter, högst trehundra kronor.
35 §.
Vad som med stöd av denna förordning inhämtats vid granskning av han^elsböcker
med tillhörande verifikationer eller eljest vid tillsyn över ölförsäljningen
må ej yppas i vidare mån än som erfordras för vinnande av
det med kontrollen avsedda ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med
dagsböter eller fängelse i högst sex månader, där ej gärningen är belagd
med straff i strafflagen.
Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare åtalas
endast efter angivelse av målsägande.
36 §.
Husbonde ansvarar för förseelse som i samband med försäljning av Öl
begås av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom om förseelsen
begåtts av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt,
att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja. Vad nu sagts om husbonde
skall, där föreståndare enligt förordningen finnes, i stället gälla denne
såvitt angår förseelse av anställd inom den del av rörelsen över vilken
föreståndaren har att utöva tillsyn.
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961 9
37 §.
Egendom som tagits i beslag må av den myndighet som förordnat om beslaget
genast säljas till tillverkare. . „ . ..
I övrigt gäller om beslag vad därom finnes stadgat i rattegangsbaiken.
Förverkad egendom tillfaller kronan.
38 §.
Har domstol avgjort mål mot någon som bedriver yrkesmässig försäljning
av Öl eller mot någon hos sådan försäljare anställd angående brott
som avses i 32—34 §§, åligger det domstolen att inom fjorton dagar från
domens meddelande översända avskrift av domen till den myndighet som utfärdat
tillståndsbevis eller, om sådant bevis ej utfärdats, till länsstyrelsen.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1961. Förordningens
bestämmelser skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende
på åtgärder, som erfordras för tillämpningen därefter.
2. Genom förordningen upphäves ölförsäljningsförordningen den 26 maj
1954 (nr 522), dock att sistnämnda författning alltjämt skall äga tillämpning
beträffande förhållanden som hänföra sig till tiden före den 1 oktober
3. Den som vid utgången av september 1961 äger rätt att sälja Öl må
efter ikraftträdandet av denna förordning behålla denna rätt, i fråga om
utskänkningstillstånd under tid för vilken detta meddelats, och i övriga fall
tills vidare. Avser rätten utminutering och kan rättighetsinnehavaren enligt
förordningens 6 § icke erhålla försäljningsrätt, må dock den dittillsvarande
försäljningsrätten behållas, därest rättighetsinnehavaren är enskild person,
så länge han innehar rörelsen och i annat fall intill den 1 oktober 1966.
4. Tillverkare må, oavsett vad i 6 § fjärde stycket stadgas, bedriva utminutering
från butik, som där sägs, om denna anordnats före den 1 januari
5. Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest
stadgande, som ersatts genom bestämmelse i den nya förordningen, skall
den bestämmelsen i stället tillämpas.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 dr 1961
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 7 § förordningen
den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker
in?«ärigen°m förordnas> att 4 § 1 mom. och 7 § förordningen den 27 mai
1960 om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
4
1 mom. Utan Kungl. Maj:ts tillstånd
må Öl icke tillverkas i annat
bryggeri än sådant, i vilket dylik tillverkning
enligt tillståndsbevis bedrivits
efter ingången av oktober månad
1938. För rätt att tillverka starköl erfordras
särskilt tillstånd av Kungl.
Maj.t. Därvid äger Kungl. Maj:t föreskriva
de villkor, som prövas erforderliga.
Rätt att tillverka Öl eller
starköl må av Kungl. Maj:t indragas,
om den icke längre utövas. Innan beslut
om indragning meddelas, skall
tillverkaren beredas tillfälle att yttra
sig.
Den som-------nol
§•
1 mom. För rätt att tillverka
Öl eller starköl erfordras tillstånd av
kontrollstyrelsen. Tillstånd skall gälla
tills vidare. Rätt att tillverka Öl
och starköl må av kontrollstyrelsen
indragas, om den icke längre utövas
eller om så finnes påkallat med hänsyn
till kontrollen över tillverkningen
och över utgörandet av skatt för Öl
och starköl. Innan beslut om indragning
meddelas, skall tillverkaren beredas
tillfälle att yttra sig.
starköl.
7 §•
För lagrat-------för läskedrycker.
Skattskyldigheten inträder — — — där förtäres.
För varje tillverkningsställe, där
Öl eller starköl tillverkas, skall skatt
utgå med minst ettusen kronor för
katenderkvartal räknat.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1961.
2. Forordningens bestämmelser skola äga giltighet redan före ikraftträ*^.
™ela™rn?e pa atgärder> som erfordras för tillämpningen därefter.
3. Ratt att tillverka ol eller starköl, vilken förefinnes före utgången av september
manad 1961, skall äga giltighet även för tiden därefter. P
... Vid bestämmande av skatt för tid före den 1 oktober 1961 skola bestämmelserna
i 7 § i dess hittills gällande lydelse alltjämt äga tillämpning.
lill utskottet har hänvisats töljande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
Bevillningsutskottets betänkande nr JO år 1961 11
1) de likalydande motionerna I: 542 av herr Bengtson m. fl. och II: 643
av herr Engkvist m. fl., vari hemställts att i den nya ölförsäljningsförordningen
bestämmelser intages om inrättande av en central samarbetsnämnd
för ölkontrollen, knuten till kontrollstyrelsen, i princip i enlighet med bryggeriutredningens
förslag och med den ställning och sammansättning samt
de uppgifter och befogenheter som ovan antytts; alternativt bestämmelsei
innefattande uppdrag åt den nu verksamma samarbetsnämnden i alkoholfrågan
att — efter i motionerna angivna riktlinjer om förändrad ställning
och befogenheter — fylla den funktion som föreslagits i dessa motioner;
ävensom
2) de likalydande motionerna 1:543 av herr Bengtson in. fl. och 11:644
av herr Rimmerfors m. fl., vari hemställts, att riksdagen vidtar den ändringen
i Kungl. Maj :ts förslag till ölförsäljningsförordning, att polismyndighets
beslut om tillstånd till utminutering av Öl skall ske efter nykterhetsnämnds
hörande, samt att besvärsrätt hos länsstyrelse medges över polismyndighets
beslut i ölförsäljningsärende.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 643 och II: 644.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
I.
Inledning, s. 12—13.
II. Allmänna synpunkter, s. 14—42.
III. Kontrollen över bryggerinäringen, s. 42—55.
IV. Maltdryckernas alkoholhalt m. m., s. 55—63.
V. Utminuteringsrättigheter, s. 63—76.
VI. Det kommunala inflytandet på utminuteringen, s. 77—88.
VII. Utskänkning av Öl, s. 88—91.
VIII. Detaljmotivering, s. 91—99.
IX. Departementschefens hemställan, s. 99.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges
följande.
I de likalydande motionerna I: ,542 och 11: 6''i3 framhålles, att eftersom
frågan om desintressering av ölhanteringen tills vidare skall hållas öppen,
är det synnerligen motiverat att riksdagen bestämt hävdar kravet på kontroll
från det allmännas sida i den form som utredningen påyrkat genom
sitt förslag om en central samarbetsnämnd för ölfrågor.
Om denna nämnd kommer till stånd, måste den emellertid få eu fast organisation
och klara direktiv. Möjligen kan kontrollen av ölhanteringen uppdragas
åt den redan befintliga samarbetsnämnden i alkoholfrågan hos kon
-
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
trolistyrelsen. Denna nämnd böx- då givas en fastare organisation och få en
författningsmässigt klar ställning och reglerade befogenheter bl. a. med avseende
å ölhanteringen. Sålunda bör — liksom vid ett eventuellt godkännande
av alternativet med en särskild central nämnd för ölfrågor — föreskrivas
i vilka ärenden nämnden skall höras. Den bör tillförsäkras förslagsrätt inom
hela sitt verksamhetsområde och ges rätt att själv ingripa på vissa bestämda
punkter, t. ex. mot olämplig ölreklam eller andra olämpliga aktiva försäljningsmetoder,
särskilt riktade mot ungdomen. Samarbetsnämnden bör ges
möjlighet att i givna situationer föreslå åtgärder i syfte att skärpa samhällskontrollen
över ölhandeln och inte minst just kontrollen över ölreklamen.
Dessutom bör den ha en viktig uppgift i att se till att information om lättöl
och läskedrycker får åtminstone samma utrymme i bryggerireklamen som
motsvarande information om Öl och starköl.
I de likalydande motionerna I: 543 och II: 644 uttalas att en från nykterhetssynpunkt
tillfredsställande bedömning av utminuteringsärendena bör
kunna nås med ett mindre antal kommunala organ och myndigheter engagerade.
Att utminuteringsärendenas avgörande efter anvisningar i en allmänt
formulerad lagparagraf helt lägges i polismyndighetens hand utan något
som helst remissförfarande till kommunalt organ anser motionärerna
medföra alltför ovissa konsekvenser. Avgörandet blir enligt förslaget i propositionen
helt lagt i händerna på ensamma tjänstemän, varav kan följa att
såväl växlande subjektiva synpunkter som större eller mindre lokal kännedom
kommer att påverka avgörandena. Detta hade varit acceptabelt om
tillståndsgivningen endast varit en fråga om registrering, men enligt lagförslaget
är så inte fallet. Lagförslaget fixerar visserligen att ölförsäljningsrätt
skall tillerkännas den som yrkesmässigt försäljer matvaror till
allmänheten och den som yrkesmässigt tillverkar Öl, lättöl eller läskedrycker,
men därtill kräves att ölförsäljare som är enskild person, med hänsyn
till personliga förhållanden, skall vara lämplig att utöva verksamheten.
Nykterhetsnämndernas personkännedom och allmänna kännedom om en
orts nykterhetsproblem måste vara av värde för tillståndsgivande polismyndighet
att ha tillgång till, varför obligatoriskt bör gälla, att tillståndsärenden
avgöres först efter nykterhetsnämnds hörande. För övrigt skall nykterhetsnämnderna
höras när det blir fråga om att från polismyndighets eller
länsstyrelses sida tilldela varning åt olämplig ölförsäljare. Det torde vara
lika motiverat att höra nykterhetsnämnd även före tillståndsgivningen.
Vidare framhåller motionärerna att besvärsrätt enligt 30 § i den föreslagna
ölförsäljningsförordningen föreligger endast över länsstyrelses beslut,
medan ingen besvärsrätt tycks ifrågasättas i fråga om polismyndighets beslut.
Detta hade kunnat godtas, om polismyndigheten endast hade att registrera
tillståndsgivningen, men enligt 7 § skall hänsyn tas till personliga
förhållanden, och då kräver enskild persons rättssäkerhet besvärsrätt. Från
nykterhetsvårdssvnpunkt är besvärsrätt även motiverad för nykterhetsnämnd.
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961 13
Utskottet
I den föreliggande propositionen föreslås att 1954 års ölförsäljningsförordning
ersättes med en ny förordning i ämnet. Genom bestämmelserna i
den föreslagna nya förordningen åsyftas att få till stånd betydande libeialiseringar
och förenklingar i olika hänseenden, särskilt med avseende på utminuteringen.
De framlagda förslagen, som grundas på ett betänkande av
1954 års bryggeriutredning, har föregåtts av omfattande nya undersökningar
av ölfrågans medicinska, sociala och ekonomiska aspekter.
Mot bakgrunden av det redovisade undersökningsmaterialet har departementschefen
funnit att det varken ur nykterhetspolitiska eller samhällsekonomiska
synpunkter finns bärande skäl att skärpa regleringen av maltdryckshanteringen
eller att avveckla det enskilda vinstintresset inom bryggerinäringen.
Vidare har departementschefen i likhet med bryggeriutredningen
och flertalet remissinstanser intagit den ståndpunkten att tillräckliga
skäl inte längre föreligger att i hela dess utsträckning bibehålla den
nuvarande regleringen av näringen. Enighet har i stort sett förelegat om att
det ej är möjligt att genom detaljmässiga inskränkningar i rätten att tillverka
eller försälja Öl komma till rätta med förekommande missförhållanden.
I den mån från tillverkares eller försäljares sida förekommer olämpliga
åtgärder har dessa i stället ansetts böra stävjas genom att vederbörande
myndigheter effektivt inskrider i de enskilda fallen och genom att tillverkarnas
och försäljarnas ansvar klart fixeras. Förekommande missbruk
vid konsumtionen av Öl har i första hand ansetts böra förhindras genom
individuella åtgärder i nykterhetsvårdens form. Reglerna har därför ansetts
böra få en sådan utformning att hinder inte uppställes för de grupper
medborgare som önskar ha tillgång till Öl såsom måltidsdryck.
Utskottet kan för sin del ge sin anslutning till den av departementschefen
intagna allmänna ståndpunkten att en liberalisering av den nuvarande
detaljregleringen i fråga om rätten att tillverka eller försälja Öl bör kunna
genomföras. I första hand konsumeras Öl som måltids- eller sällskapsdryck;
dess funktion av alkoholdryck framträder först i andra hand. De
företagna undersökningarna synes också ge vid handen att skadeverkningarna
av ölkonsumtionen som sådan är relativt obetydliga. I den mån
maltdrycker användes i berusningssyfte sker detta regelmässigt i samband
med förtäring av spritdrycker eller som komplement till tablettmissbruk.
Av bryggeriutredningens undersökningar framgår vidare att några anmärkningsvärda
missförhållanden i samband med tillverkning eller försäljning
av Öl knappast kan tänkas förekomma. I vart fall är de inte av sådan natur
att de kan undanröjas genom generella bestämmelser. Det synes därför
icke föreligga tillräckligt starka skäl mot att förenkla nuvarande bestämmelser
om koncessionstvång för tillverkare och rörande ölförsäljningen. Utskottet
vill dock understryka att det bör vara eu förutsättning för en sådan
liberalisering att garantier kan skapas för att de detalj föreskrifter som befinnes
nödvändiga verkligen efterleves och blir riktigt tillämpade.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr JO år 1961
I propositionen föreslås beträffande rätten att tillverka maltdrycker att
det nuvarande systemet med koncession av Kungl. Maj:t ersätts med eu tillståndsprövning
av kontrollstyrelsen. Denna prövning skall avse att utröna,
huruvida det nya bryggeriet kan anses så inrättat, att förutsättningar finns
för en effektiv skatte- och tillverkningskontroll. Tillståndet skall omfatta
tillverkning av såväl Öl som starköl och gälla tills vidare. Meddelat tillverkningstillstånd
bör kunna indragas om nu angivna förutsättningar upphör
att föreligga och, liksom för närvarande, om tillståndet inte längre utövas
genom någon egentlig tillverkning. Den nuvarande minimiskatten för öloch
starkölstillverkning föreslås vidare slopad.
Då det nuvarande koncessionsförfarandet knappast längre torde ha någon
betydelse i nykterhetspolitiskt hänseende synes det utan olägenhet kunna
avvaras. Som flera remissinstanser anmärkt står det också i mindre god
överensstämmelse med principerna för 1953 års näringsfrihetslagstiftning.
Enligt utskottets uppfattning synes den tillståndsprövning, som föreslås
skola ske genom kontrollstyrelsen, tillräcklig för att tillgodose det föreliggande
kontrollbehovet.
Utskottet vill i förevarande sammanhang understryka att det är eu förutsättning
för en dylik liberalisering — liksom för godtagande av lättnader
i övrigt på ölområdet — att möjligheter finns till en viss övervakning
av verksamheten inom näringen och att utvecklingen på området kan noggrant
följas, främst utifrån nykterlietspolitiska utgångspunkter. Olika förslag
har framlagts om hur denna övervakning bör anordnas. Bryggeriutredningen
förordade att kontrollstyrelsen — vilken redan nu i sin egenskap
av centralt organ i frågor rörande alkoholförsäljningen har att följa utveckJingen
på området skulle utöva en allmän tillsyn över ölförsäljningsförordningens
tillämpning samt utfärda föreskrifter och anvisningar i ämnet.
I frågor av större vikt skulle enligt utredningen kontrollstyrelsen inhämta
yttrande av en till styrelsen knuten samarbetsnämnd i ölfrågor. Detta förslag,
om vars lämplighet delade meningar rådde bland remissinstanserna,
har departementschefen inte ansett sig böra biträda. Departementschefen
har nämligen utgått ifrån att kontrollstyrelsen — i likhet med vad nu sker
inom alkoholområdet över huvud — vid fullgörande av de nämnda övervakningsuppgifterna
kommer att ta erforderlig kontakt med bl. a. nykterhetsrörelsens
och bryggerinäringens organisationer. Vidare har departementschefen
erinrat om den samarbetsnämnd i alkoholfrågan, som inrättats
på kontrollstyrelsens eget initiativ.
I de likalydande motionerna 1:542 och 11:643 har yrkats att eu särskild
samarbetsnämnd inrättas och knytes till kontrollstyrelsen. Alternativt
föreslås att den redan existerande samarbetsnämnden i alkoholfrågan
får motsvarande funktioner. Vilket alternativ man än väljer, bör enligt motionärernas
mening vederbörande nämnd erhålla en fastare organisation
än vad bryggeriutredningen föreslagit och få en författningsmässigt klar
ställning och reglerade befogenheter bl. a. med avseende å ölhanteringen.
15
Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1961
Föreskrifter bör ges i vilka fall nämnden skall höras, och den bör enligt motionärernas
mening tillförsäkras förslagsrätt och själv äga ingripa mot t. ex.
olämplig ölreklam.
För egen del vill utskottet erinra om att kontrollstyrelsen i sin egenskap
av centralt organ i frågor rörande alkoholförsäljningen redan nu har till
uppgift att följa utvecklingen på området och att till Kungl. Maj :t inkomma
med de förslag som kan anses påkallade. För att kunna fullgöra detta
åliggande har styrelsen bl. a. att i erforderlig omfattning införskaffa och
bearbeta uppgifter om tillverkning och försäljning av maltdrycker. Självfallet
följer styrelsen även i övrigt den allmänna utvecklingen inom näringen.
Med hänsyn härtill torde något nytt bemyndigande för kontrollstyrelsen
i förevarande hänseende inte vara erforderligt, men utskottet förutsätter
alt utvecklingen följes med uppmärksamhet. Som departementschefen påpekat
ligger det i sakens natur att vissa ändringar kan bli nödvändiga beträffande
tillsynens allmänna inriktning, om en friare ordning i fråga om
tillverkning och försäljning av maltdrycker genomföres.
Enighet råder alltså om att det är kontrollstyrelsen, som bör utöva den allmänna
tillsynen på förevarande område. Däremot föreligger det skilda
uppfattningar i frågan huruvida till kontrollstyrelsen bör anknytas en särskild
samarbetsnämnd eller ej. Vid bedömandet av detta spörsmål har utskottet
utgått ifrån att arbetet på det nykterhetspolitiska området inom
kontrollstyrelsen liksom hittills kommer att bedrivas i nära kontakt med de
olika ideella sammanslutningar och intresseorganisationer som är verksamma
på förevarande område. Härigenom kan på ett smidigt sätt såväl allmänna
frågor som mer detalj mässiga problem få en sakkunnig belysning.
Utskottet tar också för givet att i förekommande fall kontrollstyrelsen kan
utnyttja den sakkunskap, som är företrädd inom den på kontrollstyrelsens
eget initiativ inrättade särskilda samarbetsnämnden i alkoholfrågan. Såvitt
utskottet kan bedöma synes denna nämnd vara väl skickad att fullgöra de
uppgifter, som motionärerna funnit böra åvila den centrala samarbetsnämnden.
Ölfrågan skulle därigenom också kunna komma att betraktas i ett
större alkoholpolitik! sammanhang. Vad särskilt beträffar frågor rörande
ölreklamen vill utskottet erinra om den erfarenhet beträffande alkoholreklam
— inklusive starköl — som den till vin- och spritcentralen anknutna
särskilda samarbetsnämnden för alkoholreklam vunnit. Ett samarbete i
lämplig form bör kunna anordnas mellan denna nämnd och kontrollstyrelsen
i frågor rörande ölreklam.
Med hänsyn till de möjligheter som sålunda står till buds för kontrollstyrelsen
att genom samverkan med olika organ effektivt följa utvecklingen
inom maltdryckshanteringen synes det utskottet som om i dagens läge några
väsentliga fördelar knappast står att vinna genom inrättande av eu ny
central samarbetsnämnd med fast organisation. Snarare synes det vara eu
fördel att samverkan mellan kontrollstyrelsen och vederbörande organ kan
ske i friare former. Det är också förenat med olägenheter av skilda slag att
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
skapa ett nytt centralt övervakande organ på området. Utskottet anser sig
sålunda inte böra tillstyrka motionärernas förslag om inrättande av en central
samarbetsnämnd. Inte heller finner utskottet sig böra förorda att den
existerande samarbetsnämnden i alkoholfrågan erhåller i författningen reglerade
befogenheter och skyldigheter.
I fråga om utminuteringen av Öl innebär förslaget i den föreliggande propositionen
åtskilliga förenklingar i förhållande till vad nu gäller. De författningsmässiga
skillnaderna melian butiksförsäljning och kringföringsförsäljning
föreslås slopade. Vidare förordas att rätt till utminutering av Öl
skall utan behovsprövning kunna meddelas vissa kategorier näringsidkare
efter ett enkelt tillståndsförfarande. I stället för av länsstyrelsen skall tillståndet
meddelas av polismyndigheten på orten och det skall gälla tills
vidare utan tidsbegränsning. Polismyndighetens prövning skall i de allra
flesta fall kunna inskränkas till en i stort sett formell undersökning, huruvida
det sökande företaget tillhör de kategorier, som kan erhålla rätt till
försäljning. Är detta fallet bör tillstånd ges under förutsättning att handlanden
eller föreståndaren för affären med hänsyn till sina personliga förhållanden
är lämplig att utöva verksamheten.
I de föreliggande motionerna I: 543 och II: 644 har upptagits frågan om
nykterhetsnämndens medverkan vid tillståndsgivningen. Motionärerna erinrar
om att departementschefen — i motsats till vad bryggeriutredningen
föreslog — inte har ansett tvingande föreskrifter om remiss av ansökan om
tillstånd till den lokala nykterhetsnämnden vara erforderliga. Enligt motionärernas
mening skulle det medföra alltför ovissa konsekvenser om bedömningen
helt lägges i polismyndighetens hand utan något som helst remissförfarande
till kommunalt organ. Även om de polismyndigheter, som sysslar
med förevarande frågor, visar positivt intresse för att hindra olämplig
ölhandel kan man enligt motionärernas mening inte bortse från att beslutanderätten
blir lagd i händerna på tjänstemän, varav kan följa att såväl
växlande subjektiva synpunkter som större eller mindre lokal kännedom
kominer att påverka avgörandena. Då nykterhetsnämndernas personkännedom
och allmänna kännedom om en orts nykterhetsproblem måste vara av
värde för den tillståndsgivande polismyndigheten, bör därför obligatoriskt
gälla att tillståndsärenden avgörs först efter nykterhetsnämnds hörande.
I nyssnämnda motioner framhålles också att enligt 30 § i den föreslagna
nya ölförsäljningsförordningen besvärsrätt skulle föreligga endast över
länsstyrelses beslut medan ingen besvärsrätt tycks ifrågasättas beträffande
beslut av polismyndighet. Sådan besvärsrätt bör emellertid föreligga eftersom
sökandens personliga förhållanden är av betydelse för tillståndsgivningen.
Motionärerna anser därför att nykterhetsnämnd liksom tillståndssökande
bör tillerkännas rätt att hos länsstyrelse anföra besvär över polismyndighetens
beslut.
Som närmare utvecklats i propositionen medför de nuvarande bestämmelserna
i fråga om tillståndsgivningen för kringföringshandel och avhämt
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961 17
ningsförsäljning av Öl ett omständligt förfarande, som förorsakar såväl myndigheterna
som sökandena arbete och kostnader. Inom utskottet har rått
enighet om att lättnader kan genomföras på detta område och utskottet har
därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag i fråga om utminutering
av alkoholhaltiga maltdrycker. Utskottet tillstyrker således att prövningen
av ansökningar om tillstånd till försäljning överföres från länsstyrelsen
till polismyndigheten i den ort där försäljningsstället är beläget.
Prövningen kommer därigenom att verkställas av den myndighet som har
den bästa kännedomen om sökandens personliga förhållanden. Som regel
torde det inte möta några svårigheter för polismyndigheten att avgöra om
tillstånd bör ges. Något behov av att i dessa klara fall höra nykterhetsnämnden
på orten kan inte anses föreligga. Å andra sidan finner utskottet
angeläget att, om polismyndigheten saknar närmare kännedom om sökandens
personliga förhållanden eller eljest tvekan föreligger huruvida tillstånd
med hänsyn till sökandens personliga förhållanden bör ges, polismyndigheten
inhämtar yttrande i frågan från nykterhetsnämnd. Att såsom föreslagits
i de föreliggande motionerna ha såsom tvingande regel att polismyndighet
skall höra nykterhetsnämnd innan tillstånd till utminutering
beviljas skulle medföra tidsutdräkt och förorsaka besvär för sökanden och
myndigheterna utan att medföra däremot svarande fördelar. De fall, då en
olämplig person ansöker om tillstånd utan att polismyndigheten men väl
nykterhetsnämnden känner till hans olämplighet, måste nämligen antagas
vara förhållandevis få.
Beträffande den i motionerna upptagna frågan om besvärsrätt över polismyndighets
beslut får utskottet anföra följande. I likhet med vad fallet är
i den gällande ölförsäljningsförordningen saknar den föreslagna förordningen
uttryckliga bestämmelser om rätten att anföra besvär över polismyndighets
beslut. Detta innebär dock icke att besvärsrätt saknas; sådan
föreligger nämligen enligt allmänna regler. I specialmotiveringen till 30 §
har departementschefen också påpekat, att besvär över polismyndighets
beslut föres hos vederbörande länsstyrelse.
Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer tillkommer besvärsrätt
den saken rör. Självfallet är att till denna krets räknas sökande, om beslutet
gått honom emot. I rådande praxis har nykterhetsnämnd — utan att
detta uttryckligen medgivits genom bestämmelser i ölförsäljningsförordningen
— ansetts äga anföra besvär mot av länsstyrelse meddelat tillstånd. När
lillståndsgivningen överflyttas till lokal polismyndighet torde nykterhetsnämnden
i stället äga anföra besvär mot polismyndighetens beslut i sådant
ärende. Syftet med motionerna synes sålunda i sak redan vara tillgodosett.
Då lagstiftningen i övrigt på alkoholområdet saknar bestämmelser om vilka
som äger anföra besvär, hör lämpligen samma lagstiftningsmetod tilllämpas
i förevarande fall. Med del anförda anser utskottet yrkandena i motionerna
I: 543 och II: 644 besvarade.
De genom förevarande proposition framlagda ändringsförslag, som icke
tidigare berörts av utskottet, anser utskottet sig böra biträda. Utskottet har
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1961
ej heller funnit anledning till erinran mot de vid propositionen fogade förfaltningsförslagen.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 8 måtte för sin del antaga vid propositionen
fogade förslag till
1) ölförsäljningsförordning; samt
2) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 7 §
förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker; samt
B. att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1: 542 av herr Bengtson
in. fl. och II: 643 av herr Engkvist m. fl.
2) de likalydande motionerna I: 543 av herr Bengtson
m. fl. och II: 644 av herr Rimmerfors m. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1961
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson, Söderquist,
Yngve Nilsson och Hellebladli*; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kollberg, Nilsson
i Svalöv, Vigelsbo, Engkvist, Gustafson i Göteborg*, Magnusson i Borås, Asp,
Andersson i Essvik och Kristenson i Göteborg.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
610307 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag