Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst stöd åt den
estniska folkgruppen i vårt land.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1: 536 av
herr Osvald m. fl. och II: 630 av herr Björkman m. fl. föreslås, att riksdagen
i skrivelse till Ivungl. Maj:t hemställer, att Kungl. Maj:t snarast måtte tillsätta
en utredning med uppdrag alt framlägga förslag på skolans och övriga
kulturella områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen i vårt
land i dess strävan att hålla det egna modersmålet levande och att i övrigt
bevara och vidareutveckla det estniska kulturarvet.

I motionerna framhålles bl. a. att den estniska befolkningsgruppen intar
en särställning bland folkminoriteterna i vårt land. Den har inte frivilligt
emigrerat från sitt hemland utan på grund av politiska skäl tvingats fly
därifrån. Antalet ester i Sverige är för närvarande omkring 19 000.

I Stockholm finns ett par estniska skolor som uppbär statligt bidrag, och i
Göteborg är en skola under uppförande. Vidare finns estniska kompletteringsskolor,
bildade av estniska föräldraföreningar på olika håll i landet. Det
har emellertid visat sig att elevantalet vid dessa skolor successivt minskat,
vilket anses bero på att eleverna inte orkar med den dubbel undervisning som
här uppkommer.

Framför allt gäller det för esterna att bevara och odla den estniska kulturen
och att slå vakt om sitt hemlands språk. Därför synes det motionärerna
viktigt att vårt land erbjuder den estniska kulturen möjlighet till fortsatt
existens.

Motionärerna anför såsom ett för vårt land förpliktande exempel att i
Estland den statliga folkskolan för den svensktalande befolkningen var
svenskspråkig och att ett svenskt gymnasium fanns i Haapsalu.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 630.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen,
Estniska nationalrådet och Estniska kommittén.

Skolöverstyrelsen anför:

överstyrelsen har i olika sammanhang behandlat de problemställningar,
som berörs i förevarande motioner. Sålunda avgav överstyrelsen den 15 december
1958 underdånigt utlåtande över en av Esternas representation i
Sverige hos Kungl. Maj :t gjord framställning angående införande av undervisning
i estniska språket i folkskolan för vissa estniska barn samt av Estniska
kommittén likaledes hos Kungl. Maj :t gjorda framställningar angående
statsbidrag till löner åt lärare vid estniska komplctteringsskolor och anBihang
till riksdagens protokoll 1961. 11 saml. Nr 21

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr "21 år 1961

gående statsbidrag till avlönande av specialutbildad person med uppgift att
organisera estnisk skolverksamhet samt estniskt ungdoms- och bildningsarbete.
överstyrelsen ansåg sig därvid endast kunna tillstyrka bidrag till
komplettermgsskolor under förutsättning, att det i dåvarande statsfinansieila
lage kunde anses motiverat med så kostnadskrävande åtgärder, och avstyrkte
i övrigt framställningarna. I anslutning härtill uttalade överstyrelsen,
att överstyrelsen vid sitt ställningstagande i dessa ärenden icke förbisett
esternas gamla politiska och kulturella förbindelser med vårt land och
de förpliktelser detta kunde innebära samt att överstyrelsen fullt uppskattade
värdet av de landsflyktigas sammanhållning och intresse för sitt språk
och sill kultur. I och lör sig borde väl detta, framhöll överstyrelsen, medföra
en särskilt generös inställning till esterna och deras önskemål, men då i vårt
land inrymdes även andra flyktinggrupper med motsvarande förväntningar
och önskemål och det syntes angeläget att iakttaga jämnhet och likformighet
i behandlingen av skilda grupper av detta slag, vore en ganska hög grad
av återhållsamhet nödvändi«

O

Liknande principiella synpunkter anförde överstyrelsen i ett samma da<>
avgivet underdånigt utlåtande över en framställning av De fria ungrarnas
sammanslutning om beredande av möjlighet till särskild undervisning i
ungerska språket och litteraturen samt i Ungerns geografi och historia för
de barn i ungerska flyktingfamiljer i Botkyrka, vilka gick i folkskola inom
denna kommun.

I underdånigt utlåtande den 15 september 1959 angående inrättande i
Göteborg av en särskild estnisk skola framhöll överstyrelsen, i anslutning
till vad som anförts i ovannämnda utlåtanden, alt överstyrelsen alltjämt ångsåg
stark återhållsamhet nödvändig i fråga om anordningar av detta slag.
Med hänsyn till att tillräckligt underlag syntes föreligga för en estnisk skola
i Goteborg ville överstyrelsen dock i viss omfattning tillstyrka ansökningen.
Enligt nådigt brev den 3 juni 1960 utgår anslag till en estnisk skola i Göteborg.

Statsbidrag till den estniska skolan i Stockholm utgår från och med budgetåret
1954/55.

Den 10 januari 1961 avgav överstyrelsen underdånigt utlåtande med anledning
av en likaledes hos Kungl. Maj :t gjord framställning om statsbidragtill
avlönande av lärare vid ett till sistnämnda skola knutet försöksskolans
högstadium. Överstyrelsen framhöll därvid, att det anförda syftet att låta
estniska ungdomar få del av det nya skolsystemets (enhetsskolans) fördelar
även uppnås, om eleverna placeras i kommunens skolor. Därjämte
vore, ansåg överstyrelsen, en organisation med ett enparallelligt högstadium,
som häi skulle ifrågakomma, ur pedagogisk synpunkt synnerligen
olämplig.

I sina underdåniga utlåtanden över framställningar om bidrag till del
estniska gymnasiet i Stockholm, till vilket statsbidrag utgår från och med
budgetåret 1954/55, har överstyrelsen framhållit, att gymnasiet i fråga har
en betydelsefull uppgift att fylla.

Som framgår av ovan lämnade redovisning har överstyrelsen i de fall, där
förutsättningar för en funktionsduglig skola ansetts föreligga, intagit en
positiv hållning till de väckta förslagen, dock med hävdande av angelägenheten
av jämnhet och likformighet i behandlingen av skilda flvktinggrupper.

Överstyrelsen finner en sådan utredning, som i motionerna avses, i och
för sig motiverad men ifrågasätter, om icke motionernas syfte skulle kunna

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961 3

bättre tillgodoses genom att exempelvis 1960 års folkbildningsutredning finge
i uppdrag att utöver redan givna uppgifter undersöka också föreliggande
problem med hänsyn till skilda flyktinggrupper i vårt land.

Estniska nationalrådet anser det ytterst önskvärt att ifrågavarande utredning
kommer till stånd.

För den händelse den begärda utredningen bifalles anser Nationalrådet det
angeläget, att äldre estniska centralorganisationer, nämligen Estniska kommittén
och rådet självt blir representerade.

Estniska kommittén finner, liksom Nationalrådet, önskvärt att utredningen
kommer till stånd. Kommittén påpekar att den utom åt de estniska
skolorna ägnat sin uppmärksamhet åt den estniska ungdomsverksamheten
och ungdomsorganisationerna, men att dess insats väsentligt hämmats av
begränsade ekonomiska resurser.

Utskottet

Människor som icke längre kan vistas fria i sitt eget fädernesland och
söker sig till vårt land bör så långt möjligt är tillerkännas samma fn- och
rättigheter som tillkommer svenskar. Enligt utskottets uppfattning bör
flyktingar i Sverige som vill bevara sitt hemlands språk och kultur ges rimliga
möjligheter till detta.

Den estniska folkgruppen i Sverige är den till antalet största av flyktinggrupperna,
omkring 19 000 personer. Den inre sammanhållning esterna
visat och den förmåga de ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv
väcker respekt och bör självfallet mötas med positivt intresse.

Att bevara kunskapen om det estniska språket bland den uppväxande,
i Sverige födda, ungdomen synes vara huvudmotivet för önskemålet om en
utvidgad, egen skolverksamhet. Statsbidrag utgår numera till estniska skolor
i Stockholm och Göteborg. Skolöverstyrelsen har, som framgår av dess yttrande
över motionerna, ställt sig positiv till framställningar om att inrätta
estniska skolor i de fall, där förutsättningar för en funktionsduglig skola
ansetts föreligga. Styrelsen har vidare förklarat att den vid sina överväganden
icke förbisett att esternas gamla politiska och kulturella förbindelser
med vårt land kunde motivera en särskilt generös inställning till esterna
och deras önskemål. Samtidigt har emellertid framhållits angelägenheten
av att iakttaga jämnhet och likformighet i behandlingen av skilda flyktinggrupper.
Härutöver har statsfinansiella synpunkter måst beaktas.

De synpunkter som skolöverstyrelsen sålunda förklarat vara ledande vid
dess prövning av framställningar från esterna i skolfrågor finner utskottet
riktiga och ändamålsenliga för de avvägningar mellan olika intressen som
är ofrånkomliga i dessa frågor. Esternas intressen torde enligt utskottets
mening härigenom bli på ett rättvist sätt tillgodosedda, och utskottet finner

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

icke sannolikt att en utredning i detta hänseende skulle kunna medföra ökade
möjligheter att tillmötesgå önskemål från esternas sida.

Vad gäller frivillig bildningsverksamhet utanför skolorna har skolöverstyrelsen
framfört tanken att 1960 års folkbildningsutredning skulle få i
uppdrag att göra en undersökning. Det bör betonas att styrelsen därvid förutsatt
att undersökningen skulle ske med hänsyn till skilda flyktinggrupper
i vårt land. Utskottet finner en sådan lösning av frågan beklagligtvis icke
möjlig att genomföra, då folkbildningsutredningen nu står i begrepp att avsluta
sitt arbete. Esterna äger emellertid samma rättigheter som andra
svenska medborgare att komma i åtnjutande av stöd i bildningsarbetet. Utredningens
förslag kan komma att innebära ökade möjligheter till sådant
stöd för alla grupper och bör enligt utskottets mening avvaktas innan någon
ny utredning ifrågasätts.

Det kan enligt utskottets mening förutsättas att statsmakternas behandUng
esternas önskemål i skolfrågor sker enligt de riktlinjer som innefattas
i skolöverstyrelsens ovan redovisade uppfattning. Det torde icke heller
i fråga om bildningsarbetet i övrigt behöva råda någon tvekan om att såväl
statsmakterna som myndigheterna är beredda att lämna esterna och övriga
grupper av flyktingar välvilligt stöd enligt de grunder som tillämpas eller
kan komma att bli gällande för alla medborgare i vårt land. Utskottet finner
sig med anledning härav böra hemställa,

att de likalydande motionerna I: 536 och II: 630 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 6 april 1961

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin*, Ringaby, Lars
Larsson, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson*, fru Hamrin-Thorell*,
Anton Larsson* och Eric Peterson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i
Skoglösa, Dickson, fru Thunvall, Carlsson i Huskvarna, Nilsson i Bästelalle*,
Lundmark, Björkänge, fröken Anderson i Lerum, herrar Svanberg
Nyström och Källstad*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

5

Reservation

av herrar Nestrup, Ringaby, Eric Peterson, Dickson, Carlsson i Huskvarna,
Nilsson i Bästekille och Kållstad, vilka ansett att utskottets utlåtande
bort ha följande lydelse.

Människor----(=utskottet)----detta.

Den----(=utskottet)----intresse.

Att hos den uppväxande, i Sverige födda estniska ungdomen bevara och
fördjupa kunskapen i det estniska språket samt rörande estnisk kultur och
estniska förhållanden över huvud taget synes vara motivet för önskemålen
om en utvidgad, egen skolverksamhet. Statsbidrag utgår numera till estniska
skolor i Stockholm och Göteborg. Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande
över motionerna uttalat, att styrelsen ställt sig positiv till framställningar
om att inrätta estniska skolor i de fall, där förutsättningar för en
funktionsduglig skola ansetts föreligga. Styrelsen har vidare förklarat, att
den vid sina överväganden icke förbisett att esternas gamla politiska och
kulturella förbindelser med vårt land kunde motivera en särskilt generös
inställning till esterna och deras önskemål. Samtidigt har emellertid framhållits
angelägenheten av att iakttaga jämnhet och likformighet i behandlingen
av skilda flyktinggrupper. Härutöver har statsfinansiella synpunkter
måst beaktas.

De synpunkter som skolöverstyrelsen sålunda förklarat vara ledande vid
dess prövning av framställningar från esterna i skolfrågor finner utskottet
i och för sig riktiga och ändamålsenliga för de avvägningar mellan olika
intressen som är ofrånkomliga i dessa frågor. Samtidigt finner utskottet skäl
att i likhet med motionärerna fästa särskilt avseende vid att den estniska
befolkningsgruppen i Sverige intar en särställning bland folkminoriteterna
i vårt land. I jämförelse med andra flyktingar som kommit till Sverige ar
esternas antal mycket stort. De gamla politiska och kulturella förbindelser
mellan esterna och vårt land som även skolöverstyrelsen talat om är enligt
utskottets mening förpliktigande för vårt land. Härutinnan vill utskottet
särskilt åberopa vad i motionerna anförts om att i det självständiga Estland
alltsedan dess tillkomst 1920 fanns kulturell autonomi, varigenom den
svensktalande befolkningen i landet kunde på svenska språket men i övrigt
under samma villkor som gällde för den egna befolkningen komma i åtnjutande
av undervisning ej blott på folkskole- utan även på gymnasiestudiet.
Mot bakgrunden härav synes det utskottet angeläget att möjligheterna till
vidgad skolundervisning på estniska språket och även eljest med speciell
inriktning på estniska kulturförhållanden närmaie utredes.

I detta sammanhang anmäler sig också behovet av utbildning bl. a.
högskolemässig — av lärare i estniska skolor.

Vad angår den frivilliga bildningsverksamheten vill utskottet framhålla,

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

att esterna äger samma möjligheter som andra svenska medborgare att
komma i åtnjutande av stöd i bildningsarbetet.

Motionärerna går i sin hemställan även in på kulturområdet vid sidan av
skolan och hemställer om utredning rörande åtgärder i syfte att bevara
och vidareutveckla det estniska kulturarvet. Utan att närmare gå in på detta
omfattande spörsmål vill utskottet uttala den uppfattningen att en undersökning
rörande de konkreta önskemålen från esternas sida som här må
finnas i första hand bör ske. På grundval härav kan sedan förslag till lämpliga
åtgärder utarbetas.

Såsom fiamgår av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning
att en utredning bör ske i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen
i vårt land i dess strävan att halla det egna modersmålet levande och att i
övrigt bevara sin kulturella särart. Utskottet anser, att detta bör bringas till
Kungl. Maj :ts kännedom, och förutsätter, att Kungl. Maj :t under samråd
med esternas representanter vidtar lämpliga åtgärder för frågans lösande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 536 och II: 630 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet ovan anfört.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 61

104267