BERÄTTELSE
till 1960 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den It januari 1960.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1960 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas i den
mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Arbetet på krigsmaktens anpassning till de år 1958 beslutade riktlinjerna
har fortsatt. Beslut har sålunda fattats rörande förändringar i fredsorganisationen
och vissa regler rörande beräkning av löne- och prisstegringar
har fastlagts. Sakkunniga har tillkallats för att, inför kommande överläggningar
rörande försvarsutgifterna mellan de demokratiska partierna, verkställa
en inventering av eventuella besparingsmöjligheter på försvarsutgifterna.
Läget på arbetsmarknaden, som under hösten och vintern 1958—59 kännetecknades
av högre arbetslöshet än tidigare under efterkrigstiden, har under
loppet av år 1959 åter förbättrats. Förbättringen har varit särskilt markerad
under årets senare del. Framför allt i norrlandslänen var arbetslösheten
dock fortfarande högre än före konjunkturavmattningen. Betydande
åtgärder i syfte att bereda sysselsättning för arbetskraft inom överskottsområden
eller områden med särskilda sysselsättningssvårigheter har vidtagits
under året.
Bostadsbyggandet har under år 1959 legat på en mycket hög nivå. Antalet
färdigställda bostadslägenheter beräknas ha uppgått till 69 000. En markerad
minskning av bostadsbristen har ägt rum i ett betydande antal mindre
och medelstora orter.
Utrikeshandeln har jämfört med föregående år uppvisat en värdemässig
stegring, vilken förorsakats av stigande import- och exportvolym. Prisläget
har undergått endast mindre förändringar. Volymökningen har varit störst
på exportsidan och härigenom har handelsbalansen resulterat i ett mindre
införselöverskott än under år 1958. Exportökningen hänför sig huvudsakligen
till verkstads- och skogsindustriprodukter.
Försörjningen med industriråvaror har varit god inom alla sektorer.
Efter övergången till yttre valutakonvertibilitet vid årsskiftet 1958/59 har
åtgärder vidtagits för ökad frigörelse av importen mot betalning i dollar.
Alltjämt kvarstående importrestriktioner är nu av mycket ringa omfattning
och närmast av formell karaktär.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Rikadagsberättelsen
2
Riksdagsberättelsen år 1960
Beslut har fattats om att det för perioden den 1 september 1956—31 augusti
1959 gällande systemet för prissättningen på jordbrukets produkter
med vissa ändringar och tillägg skall tillämpas under tiden den 1 september
1959—31 augusti 1965. Samtidigt har nya riktlinjer fastställts för den fortsatta
statliga verksamheten för jordbrukets rationalisering i syfte att göra
denna verksamhet mera tidsenlig. Ävenså har det särskilda stödet åt det
mindre jordbruket reformerats.
Förstärkningar har skett av forskningsresurserna vid universitet och högskolor
samt de statliga forskningsråden.
Beslut har fattats om ombildning den 1 juli 1960 av Stockholms högskola
till statligt universitet.
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober 1959 till c:a
104 600 mot c:a 114 000 vid samma tid 1958. Härav var c:a 68 500 resp.
72 000 nordbor. Vidare uppgick antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd
den 1 oktober 1959 till c:a 50 000 mot c:a 55 000 den 1 oktober 1958.
Ombud för Sverige deltog i Förenta Nationernas generalförsamlings återupptagna
trettonde möte 20 februari—13 mars samt i dess fjortonde möte,
som öppnades i New York den 15 september 1959.
Sverige var representerat vid FN:s fackorgans möten ävensom i Internationella
arbetsorganisationens styrelse (1/7 1957—30/6 1960), i UNESCO:s
styrelse (1958—1962), i Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationens
råd (1959—1961), i exekutivkommittén för FN:s flyktingkommissaries
verksamhet (1959—1963), i FN:s barnfonds styrelse (1956—1963), i FN:s
ekonomiska och sociala råds kommitté för tekniskt bitstånd (1957—1959)
och i exekutivutskottet för Mellanstatliga kommittén för europeisk migration
(1959).
Sedan förhandlingarna inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete om ett europeiskt frihandelsområde avbrutits vid början av år
1959, har Sverige aktivt medverkat i förhandlingar om ett närmare ekonomiskt
samarbete mellan Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien,
Sverige och Österrike, varvid sammanträden på ministernivå hållits den 20
—21 juli i Saltsjöbaden och den 19—20 november i Stockholm. Förhandlingarna
har lett till en överenskommelse om en europeisk frihandelssammanslutning
omfattande dessa sju länder (EFTA), vilken numera undertecknats.
Sveriges medverkan i dessa förhandlingar har givit anledning till ett omfattande
utredningsarbete som utförts av kommerskollegium och statens
jordbruksnämnd i nära samverkan med representanter för näringslivet.
I samband med att ett antal västeuropeiska länder, däribland Sverige, införde
viss konvertibilitet för sina valutor upphörde den europeiska betalningsunionen
(EPU) den 27 december 1958 med sin verksamhet samt ersattes
med det europeiska monetära avtalet (EMA).
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Europarådets
rådgivande församlings tionde ordinarie möte har sammanträtt i januari
och det elfte ordinarie mötet i april och september.
3
överenskommelser med främmande makler m. m.
Nordiska rådet höll sin sjunde session i Stockholm under tiden 1—7 november.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakning av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Sverige deltager fortfarande med
en frivilligbataljon i FN:s vaktstyrka i Främre Orienten.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. m.,
som slutits under tiden december 1958—november 1959,
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna,
sammanställningar angående de bidrag, som beviljats från lotterimedelsfonden
samt från fonderna för idrottens och friluftslivets främjande, jaktvårdsfonden
och statens lappfond,
en sammanställning angående understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden
samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilaga till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt över betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1959.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1958—november 1959
Den 2 december 1958 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten till
avtalet med Danmark den 21 juli 1958 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 15 december 1958 undertecknades i Paris en europeisk överenskommelse
om utbyte av blod och blodprodukter för terapeutiskt
bruk.
Den 15 december 1958 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en europeisk överenskommelse om utbyte av filmer för televisionsprogram.
Den 17 december 1958 undertecknades i Paris en kreditöverenskommelse
med T u r k i e t. överenskommelsen sattes i kraft genom en
noteväxling i Paris den 20 december.
Den 18 december 1958 undertecknades i Söul en överenskommelse mellan
Amerikas Förenta Staters regering som Högsta kommando och å egna vägnar
och för vissa andra regeringar samt Republiken Koreas regering rörande
ersättning för tjänster tillhandahållna av allmänna verk.
4
Riksdagsberättelsen år 1960
Den 19 december 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsprotokoll nr
10 av den 27 juni 1958 till överenskommelsen den 19 september 1950 om upprättande
av en europeisk betalningsunion. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 21 januari 1959.
Den 19 december 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsprotokoll nr 2
av den 27 juni 1958 till europeiska monetära avtalet av den 5
augusti 1955. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 21 januari
1959.
Den 22 december 1958 undertecknades i Helsingfors ett protokoll med
Finland rörande ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang
mellan Finland och vissa västeuropeiska länder.
Den 23 december 1958 undertecknades för Sveriges vidkommande med förbehåll
för ratifikation konventionen den 10 juni 1958 rörande erkännande
och verställighet av utländska skiljedomar.
Den 23 december 1958 undertecknades i Stockholm ett protokoll med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union angående var uutbytet
under åren 1959, 1960 och 1961.
Den 27 december 1958 avlämnades Paris en minsteriell note med uppsägning
av överenskommelsen om en europeisk betalningsunion
och om ikraftträdande av europeiska monetära avtalet.
Den 31 december 1958 utväxlades i Helsingfors ratifikationsinstrumenten
till tilläggsavtalet med Finland den 19 juni 1958 till avtalet den 21 december
1949 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 9 januari 1959 beslöt Kungl. Maj :t ratificera noteväxlingen med Finland
den 16 oktober 1958 rörande avskrivande av vissa räntebelopp
och tillskapande av en fond för främjande av de kulturella förbindelserna
mellan Sverige och Finland. Med en ministeriell note samma dag
meddelades Finland ratifikationsbeslutet.
Den 9 januari 1959 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten till
avtalet med Förenade Arabrepubliken den 29 juli 1958 för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt b eträffande
skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 15 januari 1959 framlades för undertecknande en tullkonvenlion om
internationell befordran av gods, upptaget i TIR-carnet. Konventionen
undertecknades av Sverige den 14 april.
Den 16 januari 1959 undertecknades i Buenos Aires en militärtjänstgör
i n g s ö v e r e n s k o in in e 1 s e med Argentina.
Den 22 januari 1959 deponerades i Strasbourg ratifikationsinstrumentet till
europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957.
Den 23 januari 1959 utväxlades i New Dehli ratifikationsinstrumenten till
avtalet med Indien den 30 juli 1958 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande inkomstskatter.
Den 24 januari 1959 framlades i London för undertecknande n o r d a tlantiska
fiskerikonventionen. Konventionen undertecknades av
Sverige med förbehåll för ratifikation den 9 mars.
Överenskommelser med främmande makter m. m. 5
Den 16 februari 1959 undertecknades för Sveriges vidkommande ett protokoll
av den 31 december 1958 rörande förhandlingarna för upprättande av en
ny lista III — Brasilien — till allmänna tull- och handelsavta1
e t.
Den 21 februari 1959 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Förbundsrepubliken Tyskland angående slutlig avveckling
av överenskommelserna om tyska tillgångar i Sverige.
Den 15 januari och 23 februari 1959 växlades i Lissabon ministeriella noter
med Portugal angående SAS-sam arbete t.
Den 24 februari 1959 avlämnades i New York en ministeriell note med
uppsägning av överenskommelsen den 16 juni 1949 om provisorisk tilllämpning
av tullkonventioner beträffande turisttrafik, fordon i yrkesmässig
vägtrafik och internationell vägtransport för tullkonventionerna
beträffande turisttrafik och fordon i yrkesmässig
vägtrafik.
Den 26 februari 1959 utväxlades i Karachi ratifikationsinstrumenten till
avtalet med Pakistan den 25 augusti 1958 för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande i n k o m s tskatter.
Den 28 februari 1959 växlades i Beirut ministeriella noter med Libanon
om ändring i linjebilagan till 1953 års luftfartsöverenskommelse.
Den 2 mars 1959 undertecknades för Sveriges vidkommande en deklaration
av den 22 november 1958 rörande Schweiz’ provisoriska medlemskap
i allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 14 mars 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Förbundsrepubliken Tyskland rörande
reglering av saldo i anledning av EPU:s likvidation.
Den 18 mars 1959 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien rövande
handeln.
Den 19 mars 1959 undertecknades i Tunis en luftfartsöverenskommelse
med Tunisien.
Den 21 mars 1959 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Danm
ark rörande varuutbytet.
Den 21 mars 1959 växlades i Stockholm ministeriella noter med Ungern
rörande varuutbytet.
Den 25 mars 1959 växlades i Paris med förbehåll för ratifikation ministeriella
noter med Schweiz rörande reglering av saldo i anledning
av E P U : s likvidation.
Den 3 april 1959 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till överenskommelsen
i Geneve den 20 mars 1958 om antagande av enhetliga regler
för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon
samt för ömsesidigt erkännande av sådant godkännande. Anslutningsdokumentet
deponerades i New York den 21 april.
Den 6 april 1959 framlades i Washington för undertecknande internationellt
v e t e a v t a 1 1 9 5 9. Avtalet undertecknades av Sverige med
6
Riksdagsberättelsen år 1960
förbehåll för ratifikation den 22 april. Kungl. Maj:t beslöt den 20 november
att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Washington den 30 november.
Den 6 april 1959 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norge
rörande varuutbytet.
Den 11 april 1959 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna under tiden 1
maj 1959—30 april 1960.
Den 13 april 1959 växlades i Paris med förbehåll för ratifikation ministeriella
noter med Österrike rörande reglering av saldo i
anledning av EPU:s likvidation.
Den 14 april 1959 avlämnades i Ankara en ministeriell note till T u r k i e 1
med uppsägning av 1948 års betalningsöverenskommelse.
Den 17 april 1959 beslöt Kungl. Maj:t godkänna anslutning till konventionen
i Geneve den 6 mars 1948 om upprättande av Mellanfolkliga rådgivande
sjöfartsorganisationen. Anslutningsdokumentet deponerades
i New York den 27 april.
Den 17 april 1959 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett avtal med Frankrike
av den 7 mars 1956 rörande ömsesidig rättshjälp i civilmål och
ett avtal samma dag rörande ömsesidig rättshjälp i brottmål. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 25 maj.
Den 17 april 1959 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet och vissa andra skatter.
Den 18 april 1959 växlades i Paris med förbehåll för ratifikation ministeriella
noter med Storbritannien rörande reglering av saldo
i anledning av EPU:s likvidation.
Den 20 april 1959 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention om handräckning i brottmål.
Den 20 april 1959 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention om obligatorisk trafikförsäkring
av motorfordon.
Den 21 april 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation en
överenskommelse med Portugal rörande reglering av saldo
i anledning av EPU:s likvidation.
Den 24 april 1959 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passviseringstvånget.
Den 24 och 27 april 1959 växlades i Stockholm och Ronn noter med Förbundsrepubliken
Tyskland angående slutlig avveckling av överenskommelserna
om tyska tillgångar i Sverige.
Den 30 april 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation en
överenskommelse med Belgien, vilken även avsåg Luxemburg, rörande
reglering av saldo i anledning av EPU:s likvidation.
Den 30 april 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
Överenskommelser med främmande makter m. m. 7
en överenskommelse med Danmark rörande reglering av saldo
i anledning av EPU:s likvidation.
Den 30 april 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation en
överenskommelse med Frankrike rörande reglering av saldo
i anledning av EPU:s likvidation.
Den 30 april 1959 växlades i Paris med förbehåll för ratifikation ministeriella
noter med Grekland rörande reglering av saldo i anledning
av EPU:s likvidation.
Den 30 april 1959 växlades i Paris med förbehåll för ratifikation ministeriella
noter med Island rörande reglering av saldo i anledning
av EPU:s likvidation.
Den 30 april 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Nederländerna rörande reglering
av saldo i anledning av EPU:s likvidation.
Den 5 maj 1959 undertecknades för Sveriges vidkommande åttonde
rättelse- och ändringsprotokollet av den 18 februari 1959 till
de vid allmänna tull- och handelsavtalet fogade listorna.
Den 8 maj 1959 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen i Haag
den 23 november 1957 angående flyktingar som äro sjömän. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Haag den 28 maj.
Den 11 maj 1959 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation en
överenskommelse rörande i Turkiet bosatta personers ko mmersiella
skulder samt ett protokoll om provisorisk tillämpning av
samma överenskommelse.
Den 13 maj 1959 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsavtal med Danmark till avtalet den 21 juli 1958 för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter a inkomst
och förmögenhet.
Den 14 maj 1959 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 15 maj 1959 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike rörande
varuutbytet.
Den 16 maj 1959 undertecknades i Tokio ett protokoll med Japan rörörande
varuutbytet.
Den 21 maj 1959 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 21 maj 1959 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsavtal med Norge till avtalet den 27 september 1956 för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å
inkomst ochförmögenhet.
Den 22 och 27 maj 1959 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 18 april och 28 maj 1959 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Belgien om ömsesidigt tillhandahållande av civilståndsintyg.
8
Riksdagsberättelsen år 1960
Den 14 och 28 maj 1959 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Bulgarien rörande varuutbytet.
Den 29 maj 1959 undertecknades i Colombo en luf tf artsöverenskommelse
med C e y 1 o n.
Den 6 och 23 april samt 19 och 31 maj 1959 växlades i Teheran ministeriella
noter med Iran rörande avskaffande av passviseringstvånget.
Den 3 juni 1959 undertecknades för Sveriges vidkommande en deklaration
av den 22 november 1958 om förlängt åtagande att icke införa nya eller utvidga
befintliga subventioner enligt artikel XVI moment 4 i allmänna
tull- och handelsavtalet.
Den 12 juni 1959 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med Argentina
rörande ett svensk-argentinskt filmavtal.
Den 10 och 30 juni 1959 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Jugoslavien rörande varuutbytet.
Den 12 juli 1959 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
om tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passvis eringstvånget.
Den 15 juli 1959 undertecknades i Ankara en överenskommelse med
Turkiet rörande vissa tekniska frågor i samband med överenskommelsen
den 11 maj 1959 rörande i Turkiet bosatta personers kommersiella
skulder.
Den 16 juli 1959 undertecknades för Sveriges vidkommande en överenskommelse
mellan exportländerna av den 5 mars 1959 rörande dessa länders
representation i veterådets exekutivkommitté.
Den 27 juli 1959 undertecknades i Stockholm tolfte protokollet med
Förbundsrepubliken Tyskland till överenskommelsen av den
26 januari 1951 angående varuutbytet (handelsöverenskommelsen).
Den 28 juli 1959 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande avskaffande av passviseringstvånget.
Den 11 augusti 1959 avgavs i Stockholm en ministeriell note till Finland
med uppsägning av avtalet den 9 januari 1939 angående ömsesidigt
erkännande av fartygs mätbrev.
Den 13 augusti 1959 växlades i Bangoon ministeriella noter med Burma
rörande förlängning av 1956 års handelsöverenskommelse.
Den 15 augusti 1959 växlades i Pretoria ministeriella noter med Sydafrika
rörande luftfartsförbind el serna.
Den 20 augusti 1959 undertecknades i Oslo ett tilläggsprotokoll till avtalet
den 20 december 1951 mellan Sverige, Danmark och Norge rörande
samarbete på luftfartens område samt en överenskommelse
om ekonomisk garanti till vissa flygbolag.
Den 28 augusti 1959 undertecknades i Bukarest ett handelsavtal
med R u in ä n i en, ett betalningsavtal och ett finansprotokoll.
Den 4 september 1959 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen (nr
109) i Geneve av den 14 maj 1958 angående löner, arbetstid och
Överenskommelser med främmande makter in. m. 9
bemanning å fartyg (reviderad 1958). Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Geneve den 15 oktober.
Den 8 september 1959 undertecknades i Fevik i Norge en överenskommelse
med Danmark, Få niand, Island och Norge om bestämmelser
för tillgodoräknande av avgifts- och arbetsperioder för arbetslöshetsförsäkrade
som flytta mellan respektive länder.
Den 10 september 1959 undertecknades i Stockholm ett protokoll angående
Finlands anslutning till överenskommelsen den 19 mars 1955 mellan Sverige,
Danmark och Norge rörande underlättande av den sanitära
kontrollen över trafiken mellan Sverige, Danmark och
Norge.
Den 25 september 1959 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till konventionen
den 17 april 1950 mellan Belgien, Frankrike, Storbritannien och
Nederländerna (Västeuropeiska unionen) om praktikantutbyte.
Den 9 oktober 1959 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande upphävande av protokollet den 1 juli 1948 rörande betalningarna.
Den 14 oktober 1959 undertecknades i Oslo ett protokoll med Danmark
och Norge om ändring av artikel 4 i överenskommelsen den 7 mars 1952
om åtgärder till skydd av beståndet av djupvattensräkor
(Pandalus borealis), hummer (Homarus vulgaris), havskräftor (Nephrops
norvegicus) och krabbor (Cancer pagurus).
Den 16 oktober 1959 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till tilläggskonventionen
den 7 september 1956 om undertryckande av slaveri,
slavhandel samt med slaveri jämförbara institutioner och sedvänjor.
Anslutningsdokumentet deponerades i New York den 28 oktober.
Den 28 oktober 1959 undertecknades i Oslo med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Norge angående gränstullsamarbetet.
Den 29 oktober 1959 undertecknades för Sveriges vidkommande nionde
rättelse- och ändringsprotokollet av den 17 augusti 1959 till de vid allmänna
tull- och handelsavtalet fogade listorna, deklarationen den
29 maj 1959 rörande förbindelserna mellan avtalsslutande parter inom allmänna
tull- och handelsavtalet och Jugoslavien samt deklarationen
den 29 maj 1959 om Israels provisoriska anslutning till allmänna tulloch
handelsavtalet.
Den 3 november 1959 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
rörande varuutbytet.
Den 6 november 1959 undertecknades i Dublin med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Irland för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 29 oktober och 12 november 1959 växlades i Köpenhamn ministeriella
noter med Dan m a r k rörande handeln med fisk.
Den 13 november 1959 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en den 28 maj 1959
av Hälsovårdsförsamlingen anlagen ändring av Vä rids hälsovårdsorganisationens
stadga. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
New York den 1 december.
10
Riksdagsberättelsen år 1960
Den 13 november 1959 växlades i Prag ministeriella noter med Tjeckoslovakien
rörande varuutbytet.
Den 9 och 17 november 1959 växlades i Oslo ministeriella noter med
Norge rörande upphävande av överenskommelsen av den 29 april 1948
angående betalningarna.
Den 20 november 1959 växlades i Stockholm ministeriella noter med Amerikas
Förenta Stater i anknytning till överenskommelsen den 20
november 1952 om utbytesverksamhet inom undervisningens
område.
Den 16 och 24 november 1959 växlades i Lissabon ministeriella noter med
Portugal rörande upphävande av betalningsöverensko mm
e 1 s e n av den 18 maj 1950 och tilläggsprotokollet av den 1 april 1952.
Den 25 november 1959 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med
Danmark rörande upphävande av överenskommelsen av den 8 februari
1949 angående betalningarna.
Den 30 november 1959 undertecknades i Bern ett protokoll med
Schweiz rörande varuutbytet.
Den 30 november 1959 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande varuutbytet.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar
meddelade garantierna
Under tiden från exportkreditnämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången
av juni månad 1959 har nämnden utfärdat garantier å ett sammanlagt
ansvarsbelopp för staten av 1 171,2 miljoner kronor.
Den 30 juni 1959 fanns garantier utelöpande för ett ansvarsbelopp av
154,5 miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver garantier beviljats
men ännu icke tagits i anspråk för ett ansvarsbelopp av 168,5 miljoner
kronor.
Nämndens premieinkomster har sedan år 1933 till den 30 juni 1959 uppgått
till 32,7 miljoner kronor, vartill kommer ränteinkomster med 4,6 miljoner
kronor eller sammanlagt 37,3 miljoner kronor.
För skadefall har sedan år 1933 utbetalats 24,2 miljoner kronor. Av detta
belopp har 15 miljoner kronor kunnat återvinnas, varför nettoutbetalningarna
uppgått till 9,2 miljoner kronor. I dessa belopp har icke inräknats utbetalningar
under finska garantier, eftersom nämnden fått ersättning för dessa
enligt särskilt riksdagsbeslut.
Omkostnaderna för nämndens verksamhet har sedan år 1933 uppgått till
sammanlagt 3,3 miljoner kronor.
Sedan verksamhetens början har sålunda uppstått ett överskott på (37,3 —
9,2 — 3,3) 24,8 miljoner kronor. Överskottet under budgetåret 1958/59 uppgick
till 1,8 miljoner kronor.
Bidrag av lotterimedel
11
Under år 1959 beviljade bidrag av lotterimedel
I. Översikt
Ändamålsgrupp |
Beviljade bidrag |
Summa |
|
Landsbygds- ändamål kronor |
Stads- o. blandade ändamål kronor |
||
A. Teaterverksamhet............... B. Orkesterverksamhet............. C. Övriga ändamål................ Summa kronor |
5 397 000: — 1 923 000: — 7 726 000:— |
14 207 580: — 1 617 400: — 131 700:— 15 956 680: — |
19 604 580: — 23 682 680: — |
Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda grupp,
har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1958 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 3 999 000: — kronor (av sammanlagt 17 303 198 kronor).
II. Specifikation
Ändamål
Beslu -
Belopp kronor
A. Teaterverksamhet
1) Landsbygdsändamål
Folkets parkers centralorganisation, Sthlm.. (för 1959)
» » » ........(för 1960)
Folkrörelsernas program aktiebolag, Sthlm (för 1959/60)
» » * .....(för 1958/59)
Riksteatern, Sthlm.................... (för 1959/60)
Teaterrådet (till understöd åt teaterverksamhet i landsorten)
............................. (för 1959/60)
d:o d:o (för nordiskt teatetutbyte).......(för 1959/60)
Malmö stadsteater (för bygdeturnéer)................
Ruinspelen i Visby, Föreningen.....................
2) Stads- och blandade ändamål
Operan..............................(för 1959/60)
» (för 1958/59)
,) .....................(för pensionskostnader)
Dramatiska teatern................... (för 1959/60)
,> » ..........(för pensionskostnader)
Göteborgs lyriska teater...............(för 1959/60)
» » » (för 1958/59)
Göteborgs stadsteater.................(för 1959/60)
i> » ................. (för 1958/59)
» » .............................
» » .............................
tets dag
30/1 |
975 000: — |
|
18/12 |
1 000 000: — |
1 975 000: — |
5/6 |
875 000: — |
|
5/6 |
50 000: — |
925 000: — |
5/6 |
2 000 000: — |
|
25/6 |
460 000:— |
|
18/12 |
14 000: — |
474 000: — |
5/6 |
15 000: — |
|
25/6 |
8 000: — |
|
Summa kronor |
5 397 000: — |
|
5/6 |
5 100 000: — |
|
18/12 |
320 000: — |
|
18/12 |
1 281 766: — |
6 701 766: — |
5/6 |
1 800 000: — |
|
18/12 |
123 175: — |
1 923 175: — |
25/6 |
1 345 000: — |
|
5/6 |
228 300: — |
1 573 300: — |
5/6 |
828 000: — |
|
5/6 |
133 300: — |
|
27/2 |
16 545: — |
|
5/6 |
16 994: — |
994 839: — |
12
Riksdagsberättelsen år 1960
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
Malmö stadsteater.................... |
(för 1959/60) |
5/6 |
1 380 000: — |
|
» » .................... |
5/6 |
89 700: — |
1 469 700:— |
|
Norrköping—Linköping, Stadsteatern ... |
(för 1959/60) |
5/6 |
405 000: — |
|
» » » ... |
(för 1958/59) |
5/6 |
98 500: — |
503 500: — |
Hälsingborgs stadsteater............... |
(för 1959/60) |
5/6 |
270 000: — |
|
» » ............... |
(för 1958/59) |
5/6 |
54 000: — |
324 000: — |
Uppsala stadsteater................... |
(för 1959/60) |
5/6 |
385 000: — |
|
» » ................... |
(för 1958/59) |
22/5 |
163 000: — |
|
» » ................... |
(för 1957/58) |
22/5 |
16 800: — |
564 800: — |
Drottningholms teatermuseum.......... |
... (för 1959) |
25/6 |
20 000: — |
|
» » .......... |
25/6 |
7 500: — |
27 500: — |
|
Folkteatern i Göteborg................ |
(för 1959/60) |
5/6 |
75 000: — |
|
» » » ................ |
(för 1958/59) |
5/6 |
50 000: — |
125 000: — |
Summa kronor |
14 207 580: — |
|||
B. Orkesterverk.samhet |
||||
1) Landsbygdsändamål |
||||
Gävleborgs läns ork.för., Gävle........ |
(för 1959/60) |
5/6 |
240 000: — |
|
Nordvästra Skånes ork.för., Hälsingborg |
(för 1959/60) |
5/6 |
6 000: — |
|
Sveriges orkesterföreningars riksförbund, Jönköping .. |
25/6 |
160 000: — |
||
Summa kronor |
406 000: — |
|||
2) Stads- och blandade ändamål |
||||
Konsertföreningen i Stockholm......... |
(för 1959/60) |
5/6 |
427 500: — |
|
» » » ......... |
(för 1959/60) |
18/12 |
61 000: — |
|
» » » ......... |
... (gästspel) |
28/5 |
6 900: — |
|
» » » ........ |
5/6 |
15 000: — |
510 400: — |
|
Göteborgs orkesterförening............. |
(för 1959/60) |
5/6 |
343 500: — |
|
Malmö konserthus.................... |
(för 1959/60) |
5/6 |
250 000: — |
|
Norrköpings orkesterförening........... |
(för 1959/60) |
5/6 |
210 000:— |
|
Nordvästra Skånes ork.för., Hälsingborg (för 1959/60) |
5/6 |
217 000: — |
||
» » » ..... |
(för 1958/59) |
18/12 |
11 500: — |
228 500: — |
Örebro orkesterstiftelse................ |
(för 1959/60) |
25/9 |
55 000: — |
|
Västerås musiksällskap................ |
(för 1959/60) |
25/6 |
20 000: — |
|
Summa kronor |
1 617 400: — |
|||
C. Övriga ändamål |
||||
1) Landsbygdsändamål |
||||
Akademiska föreningen, Lund......... |
25/6 |
15 000: — |
||
Albo härads hembygdsförening, S:t Olof |
25/6 |
10 000: — |
||
Birgittastiftelsen, Vadstena ............ |
30/1 |
50 000: — |
||
» » » ............ |
25/6 |
100 000: — |
150 000: — |
|
Bofors musikkår, Karlskoga............ |
17/9 |
1 000: — |
||
Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund, Falun... |
25/6 |
125 000: — |
||
Falu ABF- avdelning.................. |
30/1 |
1 000: — |
||
Folketshusföreningarnas riksorganisation, |
Sthlm...... |
30/1 |
17 000: — |
|
Folkrörelsernas konstfrämjande, Stockholm., (för 1959) |
30/1 |
130 000: — |
||
» » » |
.. (för 1960) |
18/12 |
160 000: — |
290 000: — |
Föreningen Hedemora gamla teater..... |
25/6 |
7 000: — |
||
Föreningen Konst i skolan, Stockholm . |
(för 1959/60) |
25/6 |
90 000: — |
|
» » » » » |
(för 1958/59) |
5/6 |
8 000: — |
98 000: — |
Gävle stad........................... |
18/12 |
150 000: — |
||
Göinge hembygdsförening, Broby....... |
25/6 |
10 000: — |
||
Hede hembygdsförening............... |
25/6 |
8 000: — |
||
Hudiksvalls hantverksförening.......... |
30/1 |
25 000:— |
||
Kommittén för restaurering av Valla gamla tingshus |
||||
Moholm............................ |
25/6 |
3 000: — |
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
13
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Medlefors folkhögskola, Skellefteå.................. |
25/6 |
20 000: — |
|
Riksförbundet för bildande konst, Stockholm (för 1959) |
30/1 |
205 000: — |
|
» » » » » (för 1960) |
18/12 |
220 000: — |
425 000:— |
Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar, Stockholm .. |
25/9 |
37 500: — |
|
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, |
|||
Sällskapet Kyrkosångens Vänner och Kyrkomusiker- |
|||
nas riksförbund, Stockholm............. (för 1959) |
30/1 |
6 000: — |
|
D:o d:o ....................... (för 1960) |
18/12 |
6 000: — |
12 000: — |
Samfundet för hembygdsvård, Stockholm............ |
30/1 |
5 000: — |
|
Skellefteå stad................................... |
18/12 |
100 000: — |
|
Sollentuna köping................................ |
25/6 |
15 000: — |
|
Stiftelsen Braheskolan på Visingsö.................. |
30/1 |
30 000: — |
|
Stiftelsen Karin Jonssons i Ångsäter minne.......... |
30/1 |
25 000: — |
|
Stiftelsen Lövångers kyrkstad...................... |
30/1 |
50 000: — |
|
Svenska sångarförbundet, Stockholm (sångfest)''...... |
30/1 |
12 000: — |
|
d:o d:o............................ (för 1960/61) |
18/12 |
22 000: — |
34 000: — |
Sveriges körförbund, Stockholm........... (för 1959) |
30/1 |
27 000: — |
|
» » » ........... (för 1960) |
18/12 |
27 000: — |
54 000: — |
Södra Vi hembygdsförening, Gullringen.............. |
18/12 |
8 000: — |
|
Uddevalla folkpark............................... |
18/12 |
45 000: — |
|
Varbergs havsbad och kurort...................... |
30/1 |
2 500: — |
|
Vika-Hosjö hembygdsförening, Runnvika............ |
25/6 |
10 000: — |
|
Ystads stad...................................... |
30/1 |
40 000: — |
|
Örebro läns hembygdsförbund, Örebro.............. |
25/6 |
100 000: — |
|
Summa kronor |
1 923 000: — |
||
2) Stads- och blandade ändamål |
|||
Estniska gymnasiet, Stockholm...................... |
25/1 |
5 000: — |
|
Musikaliska akademien............................ |
16/10 |
6 700: — |
|
Nordiska konstförbundets svenska sektion, Stockholm |
|||
(för 1958/59) |
30/1 |
20 000: — |
|
» » » » (för 1959/60) |
18,12 |
20 000: — |
40 000: — |
Stiftelsen Stockholms festspel...................... |
13/3 |
6 000: — |
|
Svensk dramatik, ekonomisk förening, Stockholm . . . . |
18/12 |
20 000:— |
|
Nämnden för nordiskt samarbete på musikens område |
|||
m. m., Stockholm .............................. |
11/12 |
15 000: — |
|
Svenskt visarkiv, Stockholm ..............(för 1959) |
30/1 |
17 000: — |
|
» » » (för 1960) |
18/12 |
17 000: — |
34 000: — |
Sveriges schackförbund, Stockholm.................. |
13,8 |
5 000: — |
|
Summa kronor |
131 700:— |
Under år 1959 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande |
|||
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Skolöverstyrelsen |
|||
5/6 |
165 000: — |
165 000: — |
|
II. Sveriges riksidrottsförbund, Stockholm |
|||
Ungdomsidrott.............................. Riksidrottsförbundets centrala förvaltning och verksamhet............................... Specialförbundens förvaltning och verksamhet .. |
20/3 5/6 5/6 5/6 |
372 000:— 372 000: — |
14
Riksdagsberättelsen är 1960
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
Specialidrotternas distriktsorganisationers verk- |
||||
samhet................................... |
5/6 |
535 000 |
— |
|
Föreningars verksamhet...................... |
5/6 |
350 000 |
— |
|
Instruktionsverksamhet och ledarutbildning .... |
5/6 |
1 415 250 |
— |
|
Bibliotek, arkiv, tryckning av stadgar och hand- |
||||
böcker m. m.............................. |
5/6 |
95 000: — |
||
Kontorsmateriel och kontorsinventarier samt film- |
||||
materiel.................................. |
5/6 |
70 000 |
— |
|
Hälsokontroll och medicinsk forskning........ |
5/6 |
no 000 |
— |
|
Internationellt samarbete.................... |
5/6 |
160 000 |
— |
|
Riksidrottsförbundets kommittéers verksamhet . |
5/6 |
355 000 |
— |
|
Övriga ändamål (idrottsinstitutet å Bosön m. m.) |
5/6 |
112 000 |
— |
|
Materiel (genom specialförbunden)............ |
5/6 |
540 000 |
— |
5 996 250:— |
III. Sveriges olympiska kommitté, Stockholm |
||||
Förberedelser för deltagande i olympiska spel år |
||||
1960 ..................................... |
16/7 |
400 000 |
— |
|
Deltagande i de olympiska vintertävlingarna 1960 |
30/12 |
375 000 |
— |
775 000: — |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet, Stockholm |
||||
Ungdomsidrott................................ |
20/3 |
47 000: — |
||
Korporationsidrottsförbundets centrala förvalt- |
||||
ning..................................... |
5/6 |
325 000 |
— |
|
Lokalförbundens förvaltning.................. |
5/6 |
126 000 |
— |
|
Kursverksamhet............................. |
5/6 |
60 000 |
— |
|
Företagsgymnastik.......................... |
5/6 |
20 000 |
— |
|
Propaganda ................................. |
5/6 |
35 000 |
— |
|
Idrottsmateriel.............................. |
5/6 |
54 000 |
— |
667 000: — |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
||||
främjande i Sverige, Stockholm |
||||
Ungdomsidrott.............................. |
20/3 |
62 000 |
— |
|
Kursverksamhet............................. |
5/6 |
95 000 |
— |
|
Kursverksamhet m. m....................... |
27/11 |
6 500 |
— |
|
Skidslöjd i skolorna......................... |
11/12 |
12 500 |
_ |
176 000: — |
VI. Div. andra organisationer |
||||
a) Bidrag till ungdomsidrott |
||||
Förbundet Vi unga, Södertälje............... |
20/3 |
8 000 |
— |
|
Jordbrukare-ungdomens förbund, Stockholm . . . |
20/3 |
33 000 |
— |
|
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm...... |
20/3 |
2 000 |
— |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförb. Kristineh. |
20/3 |
5 500 |
— |
|
Riksförb. Sveriges ungdoms- och hemgård, Sthlm |
20/3 |
10 000 |
— |
|
Svenska frisksportförbundet, Stockholm........ |
17/9 |
2 000 |
— |
|
Svenska missionsförb. ungd.verksamhet Sthlm . . |
20/3 |
15 000 |
— |
|
Sveriges storloge av IOGT, Stockholm........ |
20/3 |
12 000 |
— |
|
Unga örnars riksförbund, Stockholm.......... |
20/3 |
50 000 |
— |
137 500: — |
b) Bidrag till organisationernas allmänna verksam- |
||||
Centralkommittén för fältsport, Stockholm..... |
5/6 |
15 000 |
_ |
|
Kommittén Idrott för handik. och åldr. Sthlm . . . |
25/6 |
60 000 |
— |
|
Organisationskommittén för skolungdomens fjäll- |
||||
färder, Stockholm......................... |
5/6 |
26 000 |
— |
|
Riksfören. för simningens främjande, Sthlm .... |
5/6 |
22 000 |
— |
|
Statens sjukhuspersonals idrottsförb., Västervik |
25/6 |
10 000 |
— |
|
Svenska livräddningssällskapet, Stockholm..... |
5/6 |
10 000 |
— |
|
Sveriges akademiska idrottsförbund, Uppsala... |
5/6 |
32 000 |
— |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation , Stockholm . |
5/6 |
8 000 |
— |
|
Sveriges militära idrottsförbund, Stockholm .... |
5/6 |
15 000 |
— |
198 000: — |
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
15
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
VII. Stadionstyrelsen, Stockholm |
||||
Ombyggnadskostnader för Stadion............ |
24/4 |
260 000 |
— |
|
d:o d:o.................................... |
25/6 |
235 000 |
— |
|
d:o d:o .................................... |
30/9 |
100 000 |
— |
|
d:o d:o.................................... |
4/12 |
170 000 |
— |
|
Underskott å Stadions verksamhet (för 1957/58) |
18/12 |
52 700 |
— |
817 700:— |
VIII. Idrottsanläggningar |
||||
Större och medelstora anläggningar (bidragen för- |
||||
delade av Kungl. Maj:t)................... |
23/1 |
10 000 |
— |
|
d:o d:o ...................................... |
5/6 |
350 000 |
— |
|
d:o d:o..................................... |
25/6 |
166 000 |
— |
|
d:o d:0.................................... |
25/9 |
1 640 000 |
— |
|
Mindre anläggningar (bidragen fördelade av RF) |
20/3 |
150 000 |
— |
|
d:0 d:o ..................................... |
5/6 |
445 000 |
— |
|
Förbättringsanslag (bidragen fördelade av RF) .. |
20/3 |
50 000 |
— |
|
d:o d:o...................................... |
5/6 |
445 000 |
— |
|
Bastuanläggningar (bidragen fördelade av RF) .. |
5/6 |
80 000 |
— |
|
Simanläggningar (bidragen fördelade av RF) ... |
3/1 |
80 000 |
— |
3 416 000: — |
Summa kronor 12 348 450: — |
Under år 1959 beviljade bidrag ur fonden för
friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Anläggningar Slite köping................................. |
23,1 |
45 000: — |
|
Gävle stad.................................. |
23,1 |
13 800: — |
|
Bergeforsens sportklubb...................... |
23,1 |
3 400: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
23,1 |
20 000: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
23,1 |
35 000: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
23,1 |
18 000: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
23,1 |
5 000: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandet, Stockholm........ |
23,1 |
6 000: — |
|
Särna-Idre turistförening...................... |
23,1 |
16 000: — |
|
Västerbottens läns arbetarkvinnors semesterhems-förening, Umeå............................ |
23,1 |
18 000: — |
|
Föreningen Arbetarkvinnornas semesterhem i Da-larna, Borlänge............................. |
23/1 |
3 600: — |
|
Torslunda kommun........................... |
23/1 |
45 000: — |
|
Ölands-Åkerbo kommun...................... |
23/1 |
45 000: — |
|
Askersunds stad.............................. |
23/1 |
4 900: — |
|
Hälsingborgs stad............................ |
23/1 |
28 000: — |
|
Ålems kommun.............................. |
23/1 |
18 000: — |
|
ödeborgs kommun............................ |
23/1 |
12 000: — |
|
Mörbylånga simsällskap....................... |
23/1 |
3 000: — |
|
Riksorganisationernas campingkommitté, Stock-holm...................................... |
23/1 |
6 000: — |
|
Svenska naturskyddsföreningen, Stockholm...... |
23/1 |
14 000: — |
|
Piteå stad.................................... |
23/1 |
10 000: — |
16
Riksdag sberättelsen år 1960
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
Gammalstorps kommun....................... |
5/6 |
45 000 |
_ |
|
Ålems kommun.............................. |
5/6 |
99 600 |
— |
|
Oskarshamns stad............................ |
5/6 |
100 000 |
— |
|
Västmanlands landskapsförbund av Skid- och fri-luftsfrämjandet, Fagersta ................... |
5/6 |
100 000 |
— |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Norr-köping.................................... |
5/6 |
1800 |
— |
|
Föreningen Hällerstugan u. p. a. Uddevalla..... |
5/6 |
6 700 |
— |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Kle-mensnäs................................... |
5/6 |
30 000 |
_ |
|
Idrottsklubben Sport, Hofors.................. |
5/6 |
2 000 |
-- |
|
Ystads stad................................. |
5/6 |
35 000 |
—r* |
|
Borgholms stad.............................. |
5/6 |
13 000 |
— |
|
Länsstyrelsen i Norrbottens län............... |
5/6 |
5 300 |
— |
|
Föreningen Semesterhem för arbetarkvinnor i Kal-mar län, Ankarsrum........................ |
5/6 |
14 400 |
_ |
|
Barsebäckshamns intresseförening.............. |
5/6 |
2 000 |
— |
|
Schweizerdalens tomtägare, ekonomisk förening, |
5/6 |
2 000 |
_ |
|
Malå kommun............................... |
5/6 |
4 500 |
— |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Fors-holm...................................... |
5/6 |
2 500 |
_ |
|
Upplands-Bro kommun....................... |
5/6 |
3 300 |
— |
|
Bjurholms municipalsamhälle.................. |
5/6 |
4 000 |
— |
|
Flens stad................................... |
5/6 |
12 000 |
— |
|
Svenska turistföreningen...................... |
11/6 |
240 000 |
— |
|
Själevads kommun........................... |
4/12 |
45 000 |
— |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
4/12 |
45 000: — |
||
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
4/12 |
2 000: — |
||
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
4/12 |
50 000: — |
||
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
4/12 |
20 000: — |
||
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
4/12 |
2 300: — |
||
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
4/12 |
20 000 |
_ |
|
Skid- och friluftsfrämjandet, Stockholm........ |
4/12 |
6 000 |
— |
|
Linköpings stads och skid- och friluftsfrämjandets |
4/12 |
30 000 |
_ |
|
Vaggeryds skid- och orienteringsklubb.......... |
4/12 |
8 000 |
— |
|
Svenska naturskyddsföreningen, Stockholm..... |
4/12 |
• 14 800 |
— |
|
Åsele köping................................ |
4/12 |
7 500 |
— |
|
Asarums kommun............................ |
4/12 |
5 000 |
— |
|
Hälsingborgs stad............................ |
4/12 |
35 000 |
— |
|
Borås stad................................. • |
4/12 |
35 000 |
— |
|
Belganets samhällsförening.................... |
4/12 |
4 800 |
— |
|
Förslövsholms skolstyrelse..................i. |
4/12 |
10 000 |
— |
|
Mattmars sportklubb......................... |
4/12 |
3 000 |
— |
|
Kvinnornas semesterhemsförening i Skaraborgs län, |
4/12 |
3 000: — |
1 439 200: — |
|
II. Lägerverksamhet Svenska scoutrådet, Stockholm................ |
30/6 |
21 300 |
||
Sveriges flickscoutråd, Stockholm.............. |
30/6 |
13 800 |
— |
|
Frälsningsarmén, Stockholm.................... |
30/6 |
6 000 |
— |
|
Unga örnars riksförbund, Stockholm........... |
30/6 |
10 100 |
— |
|
K. F. U. M:s triangelpojkförbund, Stockholm.... |
30/6 |
1500 |
— |
|
K. F. U. K:s riksförbund, Stockholm........... |
30/6 |
500 |
— |
|
Svenska missionsförbundets ungdom för dess scout-arbete, Stockholm.......................... |
30/6 |
3 600: — |
56 800: — |
Bidrag ur jaktvårdsfonden och statens lappfond
17
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
III. Kursverksamhet Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa-tion, ekonomisk förening, Stockholm......... |
23/1 |
4 000: — |
|
D:o d:o..................................... |
4/12 |
4 500: — |
|
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
11/12 |
36 500: — |
45 000: — |
IV. Administration m. m. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
11/12 |
20 000: — |
|
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa-tion, ekonomisk förening, Stockholm......... |
11/12 |
30 000: — |
50 000: — |
Summa kronor 1 591 000: — |
Under budgetåret 1958/59 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Kronor1
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet............................
» » länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet...........................
r » viltforskningsrådets verksamhet..................................
» » svenska naturskyddsföreningens verksamhet......................
Ersättning för skador å motorfordon vid sammanstötning med älg...........
Summa kronor
1 533 500
739 900
265 000
155 700
100 300
2 794 400
1 Avrundade tal.
Under budgetåret 1958/59 beviljade bidrag ur statens lappfond
Ändamål Belol>P kronor
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande:
Jämtlands län..........................
Västerbottens län''......................
Norrbottens län1........................
86 400
26 000
106 450
B. Åtgärder till främjande av lapparnas jakt och fiske......................
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m. åt lapparna1..........
D. Renforskning m. in.1...................................................
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete in. m. bland lapparna
Summa kronor
1 Dessutom ha bidrag beviljats av rcglerings.ivgifter in. in.
218 850: —
38 900: —
31 650: —
28 500: —
17 413: 83
335 313: 83
Hihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
lMksdagsberättelsen
18 Riksdags berättelsen år 1960
Under budgetåret 1958/59 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1958/59 har i runt tal 3,5 miljoner kronor delats ut ur
arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål framgår av nedanstående
tablå.
Ändamål |
Belopp kronor |
Anstalter för halvöppen barnavård........................................ |
877 000: — 1 940 000: — |
Barnkolonier............................................................ |
|
Ungdomslokaler in. m.................................................. |
|
Studier och yrkesutbildning.............................................. |
|
Invalidfordon...................................................... |
|
Summa kronor |
3 491 000: — |
Följande understöd å 50 000 kronor eller däröver har utdelats
Bidrags mottagare |
Beslutets dag |
Belopp kronor |
Ändamål |
Uppsala stad..................................... |
19/9-58 |
66 000: — |
lekskola |
Bostadsstiftelsen Plåten, Motala.................... |
56 000: — |
||
AB Stångåstaden, Linköping...................... |
56 000: |
||
Linköpings stad.................................. |
3/10-58 24/10-58 |
63 000: — |
|
Oskarshamns stad................................ |
61 000: — 55 000: — |
daghem och lekskola lekskola daghem och lekskola barnkoloni |
|
Linköpings stad.................................. |
|||
Södertälje stad................................... |
24/4-59 3/10-58 9/10-58 28/7-58 3/10-58 24/10-58 |
||
Uppsala läns barnavårdsförbund................... |
75 000: - |
||
Föreningen Uddevalla skollovskolonier.............. |
75 000: — |
||
Stiftelsen Lidköpings barnhus...................... |
ungdomsgård |
||
Lidingö stad..................................... |
|||
Solna hemgårdsförening........................... |
|||
Hälsingborgs stad................................. |
65 000: — |
||
Sandvikens diakoniförening........................ |
21/11-58 28/11-58 23/1-59 6/2-59 |
||
Karlstads baptistförsamling........................ |
50 000: — |
||
Immanuelskyrkans församling, Norrköping.......... |
50 000: — |
||
Frälsningsarméns förlagsaktiebolag, Jönköping....... |
70 000: — |
» |
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och
sjöfartsfonden under budgetåret 1958/59
Kronor1 |
|
Handelssekreterarväsendet................................................ |
1 007 000 49 000 2 615 000 |
Bidrag till handelskamrar i utlandet...................................... |
|
» » deltagande i mässor och utställningar i utlandet................. Kostnader för den s. k. Sverigemanifestationen i USA...................... Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet................................... Konsumentupplysning.................................................... Utbildning vid sjöbefälsskolorna.......................................... Diverse sjöfartsändamål.................................................. |
|
Diverse övriga ändamål................................................ |
|
Summa kronor |
1 Avrundade tal.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
19
I Ju: 2
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Bilskadeutredningen (1957:1 15; 1958:1 13; 1959:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
i samarbete med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om ersättning för
skada till följd av bruk av motorfordon (se Post- och Inrikes tidn. den 9
juni 1952):
Strahl, I., professor, ordförande;
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Lindh, G. B. T., advokat;
Malmseus, B. E., jur. kand., ombudsman.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningen
har med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats:
Broberg, R. H. J., byråchef;
Hall, M. I., försäkringsdirektör;
Hedner, C.-E. E., advokat;
von Sydow, G., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 29.
Genom beslut den 7 december 1959 har utredningen befriats från sitt
återstående uppdrag, revisionen av 6 kap. 4 § strafflagen. Utredningens
arbete är därigenom slutfört.
2. Fideikommissutredningen (1957:1 17; 1958:1 15; 1959:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 juni 1952 och den
30 april 1953 för att verkställa utredning av frågan om fideikommissens
avskaffande:
Widegren, B. G., borgmästare;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd.
20
Riksdag sberättelsen är 1960
I Ju: 2 Den 2 november 1956 med stöd av bemyndigande den 21 september 1956
tillkallade ytterligare sakkunniga:
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Hammar, A. O., rektor, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Sköld. P. E., led. av II kamm.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsassessor.
Experter:
Berthelson, G. B., förste antikvarie;
Bonde, C. J. C., friherre, innehavare av Ericsbergs fideikommiss;
Grönhagen, K. G. V. E., kanslisekreterare;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Nilsson, S. H., landstingsman;
von Seth, T. G. A., greve, innehavare av Bratteborgs fideikommiss, led. av
II kamm.;
Trolle-Bonde, C., greve, innehavare av Trolleholms fideikommiss;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Utredningen har efter november 1958 hållit 15 plenarsammanträden; till
ett av dessa har samtliga experter kallats. Därjämte har ett arbetsutskott
inom utredningen hållit 31 protokollförda sammanträden.
Utredningen har den 15 december 1959 avgivit betänkande med förslag
till avveckling av fideikommissen (SOU 1959:40). Uppdraget är därmed
slutfört.
3. Utredning angående myrslogar m. m. (1957:1 21; 1958: I 18; 1959: I 16)
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
23 oktober 1953 att verkställa den av riksdagen i skrivelse den 22 maj 1948
begärda utredningen angående myrslogarna inom de på bekostnad eller
med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län jämte
därmed sammanhängande frågor:
Malmberg, H., f. d. generaldirektör.
Utredningsmannen har den 19 september 1959 avgivit betänkande med
förslag till myrslogslag (SOU 1959: 31). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning angående kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet
och regeringsrätten (1957: I 25; 1958: I 21; 1959: I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1954 för
att verkställa en systematisk översyn av 2 § regeringsrättslagen (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 oktober 1954):
Ekberg, S. E., f. d. justitieråd.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
21
Expert: i J®: 6
Lundevall, F. A. I., f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Lundblad, E. O., regeringsrättssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 38.
Utredningen har den 15 april 1959 avgivit betänkande med förslag till
lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ regeringsrättslagen (SOU 1959: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1955 års domarutredning (1957: I 29; 1958: I 23; 1959: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa en översyn av domarpersonalens rekryterings- och anställningsförhållanden
samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 mars 1955):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;
Lidbeck, P. I., hovrättsråd;
Lundh, J. L., statskommissarie;
Magnander, E. E. A., kansliråd;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter.
Graffman, K. G. L., lagman, f. d. ordförande i nedre justitierevisionen;
Liitjohann, H., amanuens.
Sekreterare:
Ernulf, T. G., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 34.
Utredningen har under tiden december 1958—juni 1959 sammanträtt
tillhopa 20 dagar.
Den 21 februari 1959 har utredningen avgivit utlåtande till riksdagens
första lagutskott över de vid nämnda års riksdag väckta motionerna nr I: 14
och II: 12 om tillämpning av vissa bestämmelser i domsagostadgan å tjänstgöring
som notarie vid rådhusrätt.
Utredningen har den 15 maj 1959 avgivit betänkande, benämnt »Domarbanan»
(SOU 1959: 17). Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1955 års fångvårdsstgrelseutredning (1957: I 32; 1958: I 26; 1959: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 21 oktober 1955 och
den 27 april 1956 för att verkställa översyn av fångvårdsstyrelsens organisation
och arbetsförhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 1 november
1955):
Heckscher, G. E., professor, led. av II kamm., ordförande;
Anneli, E. G., byråchef ;
Magnander, E. E. A., kansliråd.
22
Riksdagsberättelsen år 1960
Un: g Sekreterare:
Örtegren, N. G., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 40.
Utredningen har den 29 maj 1959 avgivit betänkande med förslag till ny
organisation för fångvårdsstyrelsen och de centrala nämnderna (SOU 1959:
15). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Kommittén för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
(1957:1 41; 1958:1 35; 1959:1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att verkställa
utredning om en omorganisation och effektivisering av det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 iuli
1956):
Wahlbäck, J. M., landshövding, ordförande;
Björck, P. B. T., f. d. medicinalråd;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Flodström, A. I., överläkare;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Rappe, N. J., borgmästare;
Rylander, C. G., professor.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 41.
Kommittén har under tiden december 1958—juni 1959 hållit tre sammanträden.
Kommittén har den 11 juni 1959 avgivit betänkande, kallat »Det rättspsykiatriska
undersökningsväsendets organisation» (SOU 1959:20). Uppdraget
är därmed slutfört.
8. Utredning av frågan om en omreglering av hovrätternas domsområden
(1958: 140; 1959: 136)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att
utreda frågan om en omreglering av hovrätternas domsområden:
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident.
Sekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 40.
Utredningen har den 5 augusti 1959 avgivit betänkande angående omreglering
av hovrätternas domkretsar (SOU 1959:27). Uppdraget är därmed
slutfört.
9. Utredning om stöldskydd på bilar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1959 för att
undersöka möjligheterna att snabbt öka frekvensen av effektiva stöldlås i
23
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
bilparken (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1959): I Ju: 9
Walberg, K. E., hovrättsråd.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 6
mars 1959):
Antalet olovliga tillgrepp av motorfordon har under senare år visat en kraftig
stegring, både absolut taget och sett i förhållande till folkmängden samt — om
än mindre markant — i förhållande till motorfordonsparken. Genom de olovliga
tillgreppen orsakas stora materiella skador. Skadeverkningarna begränsar sig
emellertid icke till de tillgripna bilarna. De som framför olovligen tillgripna bilar
utgör ofta en stor fara för trafiksäkerheten på grund av vårdslös och hänsynslös
framfart. Till de personella och materiella skadorna kommer det betydande arbete
som vållas framför allt polisen med att finna och återföra olovligen tillgripna
bilar.
Utvecklingen är särskilt betänklig med hänsyn till att de olovliga biltillgreppen
är typiska ungdomsbrott. Till alldeles övervägande del är de som gör sig skyldiga
till dessa brott att finna bland ungdom under 21 år. Det föreligger stor risk att
biltillgreppen blir inkörsporten till fortsatt kriminalitet.
Det är alltså av största vikt, att alla ansträngningar göres för att motverka
olovliga tillgrepp av bilar. Tydligt är att man härvid ej kan komma fram på en
enda väg utan att man — liksom eljest vid bekämpandet av kriminaliteten i
samhället — måste tillgripa en rad åtgärder av skilda slag.
En möjlighet att motverka biltillgreppen är att göra bilarna svåråtkomliga genom
effektiva lås. Av hittills gjorda undersökningar har framkommit, att tillgrepp av
bilar, försedda med rattlås eller annan liknande låsanordning som varit tillsluten
är sällsynta. Även om dylika stöldskydd icke ger någon absolut säkerhet mot
olovliga tillgrepp, är de uppenbarligen ägnade att i hög grad försvåra tillgreppen.
Vid 1956 års riksdag behandlade första lagutskottet vissa motioner som avsåg
åtgärder för ökad användning av stöldskydd på bilar. I sitt utlåtande (nr 30)
fastslog utskottet, att goda möjligheter funnes att åstadkomma tekniskt bättre
stöldskydd än som i allmänhet inginge i standardutrustningen för de vanligare
bilmodellerna.------
Redan vid tiden för riksdagsbehandlingen hade frågan om åtgärder i syfte att
genom effektiva låsanordningar motverka bilstölder upptagits av kommunikationsdepartementet
i samråd med övriga berörda departement. Som ett alternativ till
införande av lagstadgad skyldighet för bilägare att ha stöldskydd inmonterat
undersöktes därvid möjligheten att få utfästelser från bilimportörer och bilhandlare
att tillse, att bilar som föres ut i handeln är försedda med effektiva
stöldskydd. Dessa undersökningar ledde i juni 1956 till en överenskommelse med
bilhandelns organisationer m. fl. om frivilliga åtgärder för utrustande av personbilar
med stöldskydd. Överenskommelsen innebar följande: 1) Bilhandeln skulle
i utrustningen på fabriksnya personbilar inkludera stöldskydd. 2) Bilverkstäderna
skulle, i mån av arbetskraftstillgång härför, inrikta sig på och verka för montering
av stöldskydd på begagnade personbilar. 3) En propagandakampanj för anskaffning
av stöldskydd till i trafik varande personbilar skulle föras. 4) Försäkringsbolagen
skulle lämna vissa rabatter på stöldförsäkringspremien för personbilar,
om bilen vore försedd med godkänd låsanordning. 5) Anskaffningen av stöldskydd
till personbilar skulle statistiskt följas i och för utrönande av åtgärdernas effekt
i kampen mot bilstölderna.
överenskommelsen kompletterades efter ytterligare förhandlingar med en av
organisationerna den 1 april 1957 utfärdad förklaring rörande tillämpningen av
överenskommelsen. Enligt denna förklaring skulle den i överenskommelsen intagna
bestämmelsen, att bilhandeln i utrustningen på fabriksnya personbilar skulle
inkludera stöldskydd, för bilindustriens och bilimportörernas del innebära, att
24
Riksdagsberuttelsen år 1960
I Ju: 9 i deras bilannonser skulle, därest uppgift om bilens pris däri lämnades, angivas
priset inklusive kostnad för stöldskydd. För bildetaljhandelns del skulle bestämmelsen
innebära, att fabriksnya personbilar normalt komme att saluföras med
stöldskydd påmonterade. Förklaringen innehöll vidare närmare uppgifter om
uppläggningen av propagandakampanjen för anskaffning av stöldskydd till i trafik
varande personbilar. Fn särskild kommitté med uppgift att omhänderha kampanjen
skulle bildas.
Överenskommelsen med därtill fogad förklaring gällde till en början till utgången
av år 1957 och förlängdes sedermera med vissa ändringar beträffande försäkringslättnaderna
— innebärande övergång från premierabatter till ett system
med viss självrisk för bilar som saknar stöldskydd — - att gälla under år 1958.
Efter förhandlingar har överenskommelsen ytterligare förlängts till utgången av
år 1959. I samband härmed har organisationerna avgivit ny förklaring rörande
tillämpningen av överenskommelsen. Enligt förklaringen skall den i överenskommelsen
intagna bestämmelsen, att bilhandeln i utrustningen å fabriksnya personbilar
kommer att inkludera stöldskydd, för bilindustriens och bilimportörernas
del innebära, att de för samtliga sina återförsäljare kommer att framhålla att
fabriksnya personbilar icke bör saluföras utan påmonterat stöldskydd, såvida icke
tekniska omständigheter omöjliggör påmontering, att de från återförsäljare, som
ej är införstådda härmed, kommer attt begära uttryckligt besked därom, samt
att i bilindustriens och bilimportörernas bilannonser, skall därest uppgift om
bilens pris däri lämnas, angivas priset inklusive kostnad för stöldskydd. För bildetaljhandelns
del innebär bestämmelsen, att fabriksnya personbilar normalt kommer
att saluföras med stöldskydd påmonterade. Den i överenskommelsen intagna
bestämmelsen, att bilverkstäderna, i mån av arbetskraftstillgång härför, kommer
att inrikta sig på och verka för montering av stöldskydd på begagnade personbilar,
skall innebära bl. a., att Sveriges automobilhandlareförbund förutsätter och
kommer att hos sina medlemmar påyrka, att de begagnade personbilar, som inbyts
av bilhandeln, blir före ny försäljning försedda med stöldskydd i en omfattning,
som nära ansluter till förefintlig monteringskapacitet, samt att Bilverkstädernas
riksförbund kommer att hos sina medlemmar framhålla såsom synnerligen
angeläget, att personbilar, som inlämnas för reparation, i samband därmed förses
med stöldskydd. Propagandaverksamheten kommer att fortsätta enligt närmare
angivna riktlinjer, och den förut nämnda kommittén skall fortsätta sin verksamhet.
Av de statistiska uppgifter och rapporter som inkommit framgår, att frekvensen
av stöldlås på fabriksnya bilar successivt ökat sedan överenskommelsen träffades.
För närvarande är i genomsnitt drygt 80 procent av de nya bilar som försäljes
utrustade med stöldskydd. I fråga om bilar som redan är i trafik ger det föreliggande
materialet ej möjligheter till säkra slutsatser. På grundval av företagna
stickprov kan, med reservation för felbedömning, antagas att i genomsnitt ca
60 procent av de i bruk varande personbilarna har stöldskydd. I ett interpellationssvar
i riksdagens andra kammare den 22 juli 1958 uttalade jag, att de uppnådda
resultaten med hänsyn till den relativt korta tid som överenskommelsen då
varit i kraft måste betecknas såsom i huvudsak tillfredsställande.
Såsom jag jämväl underströk i interpellationssvaret kräves emellertid, för att
stöldskydden på bilar skall på ett verkligt effektivt sätt nedbringa antalet bilstölder,
att hela eller praktiskt taget hela bilparken åtminstone i tätorterna har
sådant skydd. De hittills uppnådda resultaten svarar, ehuru de i och för sig är
beaktansviirda, ännu ej mot denna målsättning. Efter de ytterligare utfästelser
som organisationerna gjort i samband med den senaste förlängningen av överenskommelsen
finns det anledning att tro, att takten i utvecklingen fram mot det
önskade resultatet skall ytterligare ökas. Med hänsyn till att bilstölderna alltjämt
25
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
visar en stigande tendens anser jag emellertid angeläget att en undersökning göres,
huruvida gränsen för vad som kan åstadkommas verkligen har nåtts. Det torde
ej vara möjligt att på den väg som hittills valts komma längre, då organisationerna
nu får anses ha gjort så långtgående åtaganden som rimligtvis kan begäras. Vad
som bör utrönas är således om det kan befinnas möjligt och önskvärt att genom
lagstiftning snabbare nå det önskade målet.
En eventuell lagstiftning bör självfallet i främsta rummet — såsom också förutsatts
vid riksdagens ställningstagande — omfatta fabriksnya bilar. Några principiella
skäl att, om lagstiftningsvägen finnes böra tillgripas, utesluta sådana bilar
som redan tagits i bruk, kan emellertid ej anses föreligga. Då hela eller så gott
som hela bilparken i varje fall i tätorterna måste vara utrustad med stöldskydd,
om ett effektivt resultat skall uppnås, kan tydligen icke dessa bilar lämnas ur
sikte. Av praktiska skäl måste dock lagstiftningen såvitt angår den befintliga
bilparken träda i kraft successivt. Därvid är en utväg att låta lämpligt avvägda
bilgrupper — allt efter fabrikanternas möjligheter att leverera för olika bilmodeller
ifrågakommande stöldskyddstyper samt bilverkstädernas för stöldskyddsmontering
tillgängliga kapacitet — vid olika tidpunkter gå in under lagstiftningen.
En sådan ordning kan enligt vad erfarenheten visar medföra vissa svårigheter.
Vid införandet av andra utrustningsbestämmelser, t. ex. rörande färdskrivare
och baklykta för cyklar, har det visat sig att fordonsägarna i regel först i
sista stund vaknar till insikt om nödvändigheten att anskaffa den föreskrivna utrustningsdetaljen
och den anhopning, som därav blir följden, ofta inte kan avvecklas
inom för den då återstående tidsfristen. Det finns dock andra möjligheter
att successivt genomföra en eventuell lagstiftning för den befintliga bilparken,
t. ex. att göra inmontering av stöldskydd obligatorisk vid ägarbyte.
Under alla förhållanden är det tydligt, att det även om man tillgriper lagstiftning
kräves viss tid för att uppnå den önskade frekvensen av stöldskydd. Det är
måhända icke uteslutet att den hittills valda vägen med åtaganden från organisationernas
sida lika snabbt eller snabbare kan leda till resultat genom den smidigare
och mera följsamma anpassning till leverans- och monteringskapaciteten som
dessa åtaganden torde möjliggöra. Vid utredningen bör olika tänkbara alternativ
för genomförande av en lagstiftning närmare granskas och i fråga om utsikterna
att snabbt nå resultat jämföras med den effekt som kan väntas av organisationernas
utfästelser.
Vad angår utformningen av en eventuell lagstiftning synes det väsentliga vara
att det tillses att effektiv låsanordning finns på bilen. Såsom riksdagen anfört
torde det ej vara erforderligt att bestämmelser om obligatoriskt stöldskydd förbindes
med bestämmelse om skyldighet för föraren att alltid tillsluta låsanordningen,
när han lämnar fordonet. Möjligen kan vissa äldre, mindre åtråvärda biltyper
lämnas utanför lagstiftningen. Av praktiska skäl torde även utomlands registrerade
bilar få undantagas.
Utredningsmannen har sammanträffat med bl. a. företrädare för polisväsendet,
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, bilhandeln,
bilindustrien och bilverkstäderna. Den 20 november 195!) har utredningsmannen
deltagit i ett sammanträde med den i direktiven omtalade kommittén.
Utredningsmannen bar den 22 december 1959 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
Ju: 9
26
Riksdagsberättelsen år 1960
I Ju: 10
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
10. Besvärssakkunniga (1957:19; 1958:18; 1959:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949 och den 18 januari 1958):
Björkholm, S. H. H., regeringsråd, ordförande;
Lundberg, N. R. W., generaldirektör;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Expert:
Petrén, B. E. G., hovrättsassessor, docent.
Sekreterare:
Wennergren, C. B. O., assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. växel 22 45 00 ankn. 1637.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1959: I Ju 7.
De sakkunniga har under tiden december 1958—november 1959 hållit 33
sammanträden, varav sju under vistelse i Leksand den 3—den 10 juli 1959.
De sakkunnigas arbete har lett fram till utkast till en lag om förvaltningsförfarandet.
Sammanställande av tidigare behandlade motivutkast till ett
betänkande om lagförslaget har påbörjats.
De sakkunniga har avgivit utlåtanden, den 9 juli 1959 över socialförsäkringens
administrationsnämnds betänkande I »Tilläggspensioneringens administration»
(SOU 1959: 12), den 26 september 1959 över det betänkande
med förslag till lag om skadestånd i offentlig verksamhet (SOU 1958: 43),
som kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar avgivit, samma
dag över det av f. d. justitierådet S. Ekberg utarbetade betänkandet angående
kompetensfördelningen av administrativa besvärsmål mellan Kungl.
Maj:t i statsrådet och regeringsrätten (SOU 1959:4) samt den 14 november
1959 över en inom jordbruksdepartementet utarbetad promemoria angående
fullföljd av talan mot skogsvårdsstyrelses beslut.
De sakkunniga beräknar att avgiva betänkande med förslag till lag om
förvaltningsförfarandet vid slutet av år 1960 eller början av år 1961.
11. Varumärkes- och firmautredningen (1957:1 10; 1958:1 9; 1959:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25
juni 1949):
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Dahl, G., Överingenjör;
Hedfeldt, N. E., justitieråd;
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom, fr. o. m. den 9 november 1959 och
såvitt angår lagstiftningen mot illojal konkurrens;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
27
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare; J J q; j2
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., byråchef;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Experter:
Sandegren, E. O. E., f. d. byråchef, såvitt angår firmalagstiftningen;
Tengelin, S. E., jur. kand., sekreterare, såvitt angår lagstiftningen mot illojal
konkurrens;
af Trolle, U., professor, fr. o. m. den 9 november 1959 och såvitt angår lagstiftningen
mot illojal konkurrens;
Waller, S. S. J., kanslidirektör, såvitt angår firmalagstiftningen.
Sekreterare:
Åhberg, B. E. B., hovrättsassessor.
Sekreterare såvitt angår revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens:
Bergqvist,
H. A., hovrättsassessor (fr. o. in. den 20 april 1959).
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 53 30 (Åhberg) samt österlånggatan
43; tel. växel 24 00 00 ankn. 808 (Bergqvist).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.
Efter direktivens utfärdande har utredningens uppdrag i anslutning till
två riksdagsskrivelser av 1957 och 1958 (nr 270 och nr 144), utvidgats till
att jämväl omfatta en allmän revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 15
sammanträden.
Sedan utredningen den 9 januari 1958 avgivit betänkande med förslag
till varumärkeslag (SOU 1958: 10), har utredningen övergått till arbetet
ter på och önskemål i fråga om en reviderad lagstiftning mot illojal konkurrens.
Det genom enquéte till näringslivets organisationer m. fl. erhållna materialet
rörande reviderad konkurrenslagstiftning har bearbetats och sammanfattats
i en Sammanställning av svar å rundfråga, avseende synpunkter
på och önskemål i fråga om en reviderad lagstiftning mot illojal konkurrens.
Samarbete har inletts med den i Danmark den 21 januari 1959 tillsatta
kommittén med nppgift att företaga översyn av lagstiftningen mot illojal
konkurrens och illojal användning av kännetecken.
12. Utredning av frågan om formerna för den information som rätten i vissa
fall skall lämna jurgn i trgckfrihetsmål (1957:1 11; 1958:1 10; 1959:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Häckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident.
28
Riksdag sberättelsen år 1960
I Ju: 12 Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 040-734 30.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 29.
Utredningen har under året fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter.
13. 1951 års rättegångskommitté (1957: I 12; 1958: I 11; 1959: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni
1951):
Laurin, J., hovrättspresident, ordförande;
Brodin, H. W. G., advokat;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Clementz, C. G. R. A., landsfogde;
Eriksson, G. A. V., häradshövding;
Fredriksson, K. T., gruvarbetare, led. av II kamm.;
Hanse, J. E. E., advokat;
Lutteman, S. E., borgmästare.
Expert:
Uhrbom, A. V., kriminalkommissarie.
Sekreterare:
Frank, B. S., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. växel 193 50.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 31.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 sammanträtt
tillhopa sex dagar.
Kommittén har den 20 april 1959 avgivit en promemoria (stencilerad)
med förslag till ändrad lydelse av 36 kap. 5 § rättegångsbalken innefattande
rätt för frikyrkopastor att undandraga sig vittnesmål angående vad som
blivit honom förtrott i hans egenskap av själasörjare.
Efter remiss har kommittén avgivit yttrande till riksdagens första lagutskott
den 9 mars 1959 över motioner angående fördelningen av nämndemän
på valkretsar och den 23 mars 1959 över dels motioner om vissa åtgärder
i syfte att bekämpa brottsligheten och dels motioner om utredning
angående vissa strafformer, till justitiedepartementet den 9 februari 1959"
över framställning av Motorförarnas Helnykterhetsförbund angående domstolarnas
sammansättning i trafikmål, den 1 oktober 1959 över utredning
angående de administrativa verksamhetsformerna vid vattendomstolarna
och den 20 oktober 1959 över framställning av häradshövdingen E. H. Dahlin
angående ändrade mandattider för nämndemän in. m. samt till finansdepartementet
den 22 september 1959 över besparingsutredningens betänkande
med förslag till besparingar inom statsverksamheten.
För kommittén återstår att behandla vissa frågor, främst rörande brottmålsprocessen.
Arbetet torde pågå hela 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
29
14. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet i J Ju;
fråqor anqående förebuqqande av brott och behandling av brottslingar
(1957: I 14, 1958: I 12, 1959: I 11)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section förordnade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 december 1951 och den
26 september 1958:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident;
Göransson, H. P., överdirektör;
Eriksson, G. T., byråchef.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, tel. växel 23 66 60.
Direktiv: se 1953: I Ju 26.
Representant i Europarådets European Committee on Crime Problems
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 juni 1958:
Eriksson, G. T., byråchef.
Kungl. Maj:t har den 24 april 1959 förordnat amanuensen C. Amilon att
inom justitiedepartementet biträda med vissa undersökningar i anslutning
till det internationella kriminalpolitiska samarbetet.
Inom Förenta Nationernas European Regional Consultative Group on the
Prevention of Crime and the Treatment of Offenders (sekretariat i Geneve)
sammanträdde den 31 augusti—den 4 september 1959 en arbetsgrupp i
Strasbourg för överläggningar om korta frihetsstraff. Sverige representerades
av byråchefen T. Eriksson.
Europarådets European Committee on Crime Problems sammanträdde till
plenarmöte i Strasbourg den 5—den 9 oktober 1959, varvid Sverige representerades
av byråchefen T. Eriksson, hovrättsassessorn C. G. Nordström och
fångvårdsdirektören K. G. Rudstedt. Förhandlingarna berörde subkommittéers
(se 1959: I Ju 11) rapporter angående fångars och frigivnas civila och
politiska rättigheter samt samarbete mellan Europaländerna beträffande
vägtrafikbrott; vidare berördes bl. a. frågan om samgående med FN:s Europagrupp.
En omfattande rapport om ungdomsbrottsligheten i Sverige samt enkätsvar
om fångars och frigivnas civila och politiska rättigheter och om Sveriges
inställning till dödsstraffet har överlämnats till vederbörande subkommittéer.
Sverige sänder delegat till subkommittéerna om ungdomsbrottslighet,
dödsstraff och vägtrafikbrott.
15. Djurskgddsutredningen (1957: I 19; 1958: I 16; 1959: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att verkställa
eu utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1953):
Wijnbladh, C. M. E., hovrättspresident.
Experter:
Danielsson, A., förste byråsekreterare, tillika sekreterare;
Ekman, A. G., professor;
30
Riksdagsberättelsen år 1960
I, Ju: 15 Larsson, R., förste stadsveterinär;
Pehrson, G. T., professor emeritus;
Andersson, B., laborator (fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70 (ordföranden); Veterinärstyrelsen,
Teknologgatan 8, tel 23 59 35 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 32.
Utredningsmannen har under året på grund av sin tjänst kunnat endast
i begränsad omfattning bedriva utredningsarbetet. Ett arbetsutkast har färdigställts
innefattande bl. a. förslag till ändringar i strafflagens bestämmelser
om djurplågeri och till ändringar i kungörelsen den 17 november 1944
med vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt ändamål
m. in. Sammanträde med experterna för behandling av detta utkast har hållits
i Stockholm den 19 november 1959.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1960.
16. 7954 års fastighetsbildning skommitté (1957: I 20; 1958: I 17; 1959: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 14 april 1959);
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, f. d. riksdagsman;
Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 14 april 1959).
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, f. d. riksdagsman;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Larsson, F. G., professor;
Magnusson, R. E., byråchef;
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Tilländer, T., länsjägmästare;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
öjborn, L. E., generaldirektör.
Särskilda experter, utsedda den 10 januari 1959 för att biträda vid fullgörandet
av det tilläggsuppdrag som den 19 december 1958 anförtrotts åt
kommittén:
Carlsson, H. S., stadsingenjör;
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Romson, R., jur. kand.;
Thyreen, E., civilingenjör;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 31
Wannfors, E. G., byrådirektör;
Westman, E. G., vice stadsjurist;
Öjborn, se ovan.
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., tingsdomare;
Wallner, H., byråchef.
Biträdande sekreterare, förordnad med anledning av det tilläggsuppdrag
som meddelats den 19 december 1958:
Hedström, A., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1959.)
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 11 55 80 (Gyllensvärd), 22 78 50
(Wallner) och 11 39 98 (Hedström).
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34 och 1958: I Ju 17.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 19 december 1958 för vederbörlig behandling
till kommittén överlämnat dels en av byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
1951 års byggnadsutredning, fastighetsbildningskommittén och
Svenska stadsförbundet gemensamt avlåten skrivelse, dagtecknad den 13
juni 1958, i vilken påpekas behovet av lagstiftning rörande vissa gemensamma
anläggningar och andra med byggnadslagstiftningen sammanhängande
frågor, dels ock en skrivelse den 28 juli 1958 av Näringslivets byggnadsdelegation
och Sveriges fastighetsägareförbund rörande samma spörsmål.
Vad angår kommitténs huvuduppdrag har under tiden december 1958—
november 1959 hållits sju plenarsammanträden samt ett flertal utskottssammanträden.
Arbetet i denna del med färdigställande av slutligt lagförslag
och motiv pågår och kan beräknas vara avslutat vid utgången av år
1960.
I anledning av det uppdrag som meddelats den 19 december 1958 har till
och med november 1959 förberedande överläggningar ägt rum med expertgruppen
vid elva sammanträden, varjämte tre plenarsammanträden hållits.
Utredningsarbetet i detta avsende kommer att pågå under hela år 1960.
17. Utredning om administrativa frihetsberövanden (1957: I 22;
1958: I 19; 1959: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953):
Alexandcrson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., ceinentgjutare, led. av I kamm.;
Axelson, N. E. A., landssekreterare;
Berglin, C.-G., socialläkare;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
I Ju: 17
32
Riksdagsberättelsen år 1960
I Ju: n Bitr. sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsassessor.
Utredningens uppdrag utvidgades år 1957 att omfatta jämväl frågan om
omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari
1957).
Lokal: Södra Roslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel.
61 51 54 (ordföranden) och 61 97 02 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37 och 1958: I Ju 19.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 sammanträtt
tillhopa 24 dagar. Arbetet har huvudsakligen avsett utarbetande av
lagtext och motiv. Från vissa myndigheter har inhämtats uppgifter i frågor
rörande omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt
frihetsberövande i annat nordiskt land.
Dr jur. Gerhard Simson har fortsatt och avslutat en för utredningens räkning
verkställd undersökning av frågan om individens rättsskydd vid administrativa
frihetsberövanden enligt främmande lagstiftning och rättspraxis.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i vad avser det först erhållna
uppdraget i början av år 1960.
18. Författningsutredningen (1957: I 24; 1958: I 20; 1959: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga
en modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24
augusti 1954):
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., sekreterare, led. av II kamm.;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm. (avliden den 7 maj 1959);
Munktell, A. H., professor, led. av II kamm. (fr. o. in. den 26 maj 1959);
Sehlstedt, O. A., landshövding, led. av II kamm.;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av II kamm.;
Weslerståhl, H. J., professor, tillika sekreterare;
Wrigstad, P., redaktör.
För biträde med vissa sekreteraruppgifter:
Sandler, B. G.
Experter:
Janson, C. G., fil. lic.;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Rudholm, S. J. G., lagbyråchef;
Sköld, L., fil. dr;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 33
Stjernquist, N. Nilsson-, professor; I JlK 19
Särlvik, B. H., fil. lic.
Lokal: Utrikesutskottet, Riksdagen tel. 11 39 68.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37.
Utredningen har under året avlämnat en av fil. lic. B. Särlvik verkställd
undersökning rörande opinionsbildningen vid folkomröstningen 1957 (SOI
1959:10).
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 sammanträtt
21 dagar, därav 10 i Varberg under tiden den 23 juni—den 4 juli.
Sedan det blivit klart att utredningsarbetet icke kunde slutföras inom sådan
tid att Kungl. Maj:t ägde möjlighet att avlämna proposition till 1960
års riksdag, har utredningen fått tillfälle att ägna ytterligare tid bl. a. åt
förslagens tekniska utformning. Sålunda pågår en överarbetning av föreliggande
grundlagstexter liksom av stadgandena rörande riksdagens arbetsformer.
Utredningen avser att kunna slutföra sitt arbete under 1961.
19. Stadsdomstolsutredningen (1957:1 28; 1958:1 22; 1959:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars
1955):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Dahlman, S.-O., direktör;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Hassler, N. H. Å., professor;
Larsson, E. V., överlantmätare;
Lidbeck, P. I., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör;
Svennegård, C. J., borgmästare;
Åkerström, E. O., överrevisor, led. av II kamm.
Experter:
Brandt, H. B. D., rådman;
Lindskog, A. G., borgmästare (fr. o. in. den 20 april 1959);
Magnander, E. E. A., kansliråd;
Stenberg, S. H., rådman (fr. o. m. den 20 april 1959).
Bitr. sekreterare:
Hägerroth, E. S. G., sekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 10 57 60 (Lidbeck) och 10 54 90 (Hägerroth).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 33.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit sex
sammanträden under tillhopa 13 dagar, därav ett sammanträde med 1957
års polisutredning. Utredningen har avgivit ett flertal remissvar angående
3 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
34
Riksdags be rättelsen år 1960
I Jill 19 domstolarnas organisation. Under år 1958 påbörjade organisationsundersökningar
vid vissa av landets underrätter har avslutats.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1960.
20. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1957:1 30; 1958:1 24; 1959:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 december 1954
och den 4 september 1959 för att verkställa utredning rörande pensionsstiftelsernas
civilrältsliga ställning ävensom vissa i anledning av införandet
utav den allmänna tilläggspensioneringen uppkommande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 februari 1955 och den 24 september 1959):
Edling, S. Ä., justitieråd, ordförande (t. o. m. den 20 september 1959);
Schmidt, F., professor, ordförande (fr. o. m. den 21 september 1959);
Bolin, A. B., sekreterare;
von Feilitzen, S., direktör (fr. o. in. den 21 september 1959);
Helmers, D„ docent (fr. o. m. den 21 september 1959);
Holmström, N. G. T., direktör (t. o. m. den 20 september 1959);
Hydén, S. O., direktör (fr. o. in. den 21 september 1959);
Lundell, S. V., lagbyråchef (fr. o. m. den 21 september 1959);
Löfstedt, G., landskamrerare;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare.
Experter:
Granqvist, L. M., rättsavdelningschef (fr. o. m. den 21 september 1959);
Petterson, S. H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 21 september 1959).
Sekreterare:
Petterson, S. H. (t. o. in. den 20 september 1959);
Rydin, B. C. K. A., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 20 35 59 (sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35. Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 4 september
1959):
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 tillkallade min företrädare
i ämbetet, statsrådet Zetterberg, fem sakkunniga för att utreda frågan om
pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning. I direktiven för utredningen erinrade
statsrådet Zetterberg om att det inom det enskilda näringslivet ej fanns någon lagstadgad
skyldighet att sörja för pensionering av de anställda. Den pensionering
av privatanställda som ägde rum var i allmänhet ordnad antingen genom försäkring
hos svenska personalpensionskassan, annat försäkringsföretag eller tjänstepensionskassa,
eller pa så sätt att pensionen utbetalades direkt av arbetsgivaren
eller ur en av denne bildad pensionsstiftelse. Jämväl olika blandformer förekom.
I vissa företag hade arbetsgivaren i ett arbetsavtal eller pensionsreglemente eller
på annat sätt utfäst sig att svara för pensioneringen, medan i andra företag pensioneringen
endast skedde i enlighet med en mer eller mindre fast utvecklad
praxis.
Härefter berördes i direktiven den rättsliga strukturen av pensionsstiftelserna.
Härom anfördes:
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
35
Pensionsstiftelser kan anordnas---------representerar betydande belopp. 1 Jfl; 20*
I direktiven framhölls vidare, att det både från allmän synpunkt och med hänsyn
till pensionstagarna var ett betydelsefullt intresse att de medel, som avsattes
till pensionsstiftelser, icke togs i anspråk för annat än det avsedda ändamålet.
Fall hade emellertid förekommit som belyste, att gällande ordning icke tillgodosåg
de krav som i sådant hänseende borde ställas. Frågan om pensionsstiftelsernas
civilrättsliga ställning syntes böra upptagas till en allmän och förutsättningslös
granskning. Denna utredning borde lämpligen avse alla slag av pensionsstiftelser
som bildades på frivillighetens väg, både de bundna och de fria enligt gällande
uppdelning. Den grundläggande synpunkten för utredningen borde vara att största
möjliga säkerhet skapades för att medel, som avsattes till pensionsstiftelser, verkligen
kom till användning för avsett ändamål. Här uppställde sig sålunda bl. a.
spörsmål om pensionsstiftelsernas ställning i förhållande till såväl stiftaren som
dennes borgenärer. Nära sammanhängande härmed var frågorna om publicitet och
iillsyn. Utredningen borde jämväl undersöka i vad mån det förelåg anledning att
fortfarande göra åtskillnad mellan olika typer av pensionsstiftelser eller om enhetliga
regler kunde skapas. Vidare borde särskilt beaktas spörsmålet om de anställdas
representation i pensionsstiftelses styrelse. Därest i samband med den
pågående översynen av företagsbeskattningen vissa lösningar erhölls av de problem
som berörde pensionsstiftelserna, borde utredningen icke i och för sig vara
bunden därav. Det var emellertid av vikt att de civilrättsliga reglerna utformades
så att de kunde ligga till grund för eller samordnas med ändamålsenligt utformade
beskattningsregler.
Sedan ifrågavarande utredning om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
tillsattes, har vid 1959 års vårriksdag beslut fattats om införande av en lagfäst,
allmän tilläggspensionering. Med hänsyn till det nära sambandet mellan spörsmålet
om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning och den utformning som
frågan om en allmän tilläggspensionering skulle erhålla har pensionsstiftelseutredningens
arbete i huvudsak fått vila i avbidan på detta beslut.
Avgifterna till den allmänna tilläggspensioneringen skall såvitt avser de anställdas
pensionering erläggas av arbetsgivarna. I det fall att anställda redan före
den allmänna tilläggspensioneringens ikraftträdande tillerkänts tjänstepension,
kan intresse föreligga att förhandlingar upptages om omreglering av redan existerande
pensionsförmåner. Där dessa grundar sig å pensionsstiftelser bör det tillses,
att lagligt hinder inte möter mot en sådan anpassning av pensionsförmånerna
till den allmänna tilläggspensioneringens förmåner, som arbetsmarknadsparterna
kan finna lämplig. Enligt gällande bestämmelser skulle emellertid inte sällan ett
komplicerat permutationsförfarande erfordras, innan en omreglering kunde komma
till stånd. Det är angeläget, att detta problem snarast löses på ett såvitt möjligt
enkelt och praktiskt sätt. Uppgiften att granska angivna spörsmål bör naturligen
anförtros åt pensionsstiftelseutredningen.
Vad beräffar de medel, som kommer att kvarligga i pensionsstiftelserna eller
framdeles anslås till dylika stiftelser, är det uppenbart att tillkomsten av den allmänna
tilläggspensioneringen i vissa avseenden förändrat förutsättningarna för
pensionsstiftelsernas verksamhet och därmed för deras civilrättsliga reglering.
Pensionsstiftelseutredningens fortsatta arbete i dessa delar måste givetvis bedrivas
med beaktande härav.
Jämväl översynen av företagsbeskattningen har numera avslutats och lett till
att vid 1955 års vårriksdag nya bestämmelser beträffande pensionsstiftelser upptagits
i kommunalskattelagen. Det förändrade läge som nu uppstått för pensionsstiftelserna,
liksom också blivande civilrättsliga ändringar av pensionsstiftelseinstitutet,
torde emellertid medföra att även de skatteregler som berör dessa stiftelser
bör ånyo överses. Även denna uppgift hör få ankomma på pensionsstiftelseutredningen.
Vid utredningens behandling av dessa spörsmål bör särskilt beaktas,
36
Riksdagsberättelsen år 1960
£ Tj|« gg att en omreglering av befintliga pensioner lärer komma att ge upphov till vissa
speciella skatterättsliga problem.
Riktpunkten för utredningsarbetet bör vara, att de civilrättsliga och skattemässiga
reglerna utformas så, att de i tillbörlig grad främjar en naturlig anpassning
av pensionsstiftelsernas funktioner mot bakgrunden av den allmänna tilläggspensioneringen.
Utredningen bör så snart som möjligt utarbeta förslag till lösning av
de ifrågavarande problemen.
I den mån utredningen finner lagändring i något avseende vara särskilt brådskande
och angelägen, bör hinder icke föreligga mot att utredningen, om så kan
ske utan att utredningsarbetet förryckes, redovisar sitt förslag därtill innan uppdraget
i dess helhet slutföres.
Enligt ytterligare tilläggsdirektiv, sona meddelats den 18 december 1959,
skall utredningen till behandling upptaga vissa frågor rörande säkerställande
av pensionsutfästelser, m. m.
Utredningen har vilat fram till den 1 oktober 1959, då arbetet återupptogs.
Under oktober har hållits två sammanträden, av vilka ett med hela
utredningen och ett med vissa ledamöter.
Utredningens arbete beräknas fortgå under 1960.
21. 1955 års valutredning (1957: I 31; 1958: I 25; 1959: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 27 maj 1955 och den
29 augusti 1958 för att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande
allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955 och den 15
september 1958):
Waller, S. J., kanslidirektör, ordförande;
Braconier, J., redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, C. H., organisationschef;
Lundgren, S. H. E., ombudsman;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare.
Experter:
Hjern, B. K. L., lagbyråchef;
von Otter, S. F., kammarrättsråd (fr. o. m. den 21 januari 1959).
Sekreterare:
Liljefors, Birgitta E., amanuens.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
Direktiven för utredningen; se 1956: I 39 och 1959: I 23.
Utredningen har — utöver ett icke tidigare redovisat sammanträde den 26
november 1958 — under tiden december 1958—november 1959 hållit 14
sammanträden under tillhopa 16 dagar. Den 26 mars 1959 har utredningen
i anledning av remiss från Kungl. Maj :t avgivit utlåtande över församlingsstyrelsekommitténs
betänkande »Ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen».
Utredningen har den 30 oktober 1959 avgivit en promemoria (stencilerad)
med förslag rörande frågor om rätt för de politiska partierna att vid
allmänna val utlägga valsedlar i eller i anslutning till vallokalen och om rätt
för välj arorganisationer att på statsverkets bekostnad tilldelas äktamakekuvert.
37
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Utredningen har huvudsakligen inriktat sitt arbete på frågorna om sjukas, J Jn:; 28
åldringars, sjömäns och fiskares samt utlandssvenskars deltagande i allmänna
val ävensom röstlängdsutdragens avskaffande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1960.
22. Utredningen rörande specialstraffrätten (1957:1 34; 1958:1 28;
1959: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Danelius, H. C. Y., tingsnotarie;
Wetterberg, S. A. Ö., hovrättsfiskal.
Utredningens adress: Juridicum, Lund; tel. Lund 199 42 eller 235 52.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Ett delbetänkande om förverkande på grund av brott föreligger i manuskript.
Såsom nästa led i utredningsarbetet har påbörjats en undersökning
av reglerna om företagaransvar.
Utredningen har efter remiss avgivit yttrande över betänkande med förslag
till lag om straff för varusmuggling (SOU 1959: 24).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1960.
23. 1956 års eftervårdsutredning (1957: I 35; 1958: I 29; 1959: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1955 för
att verkställa utredning av frågan om effektivare åtgärder inom eftervård
och annan kriminalvård i frihet (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1956):
Valilberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Eriksson, G. T., byråchef;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Hult, B. V., lagbyråchef;
Melén, O. F. R., byråchef, tillika sekreterare:
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Nyblom, K. B., skyddskonsulent;
Wahlberg, E. C. A., direktör.
Experter:
Bergh, E. A., byråchef;
Blomberg, R. A., psykolog;
Dalenius, T. E., docent;
Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;
Grotli, G. S., f. d. byrådirektör;
38
Riksdagsberätielsen år 1060
I Ju: *13 Lagheim, L. E., fångvårdsassistent;
Persson, R. O. E., skyddskonsulent.
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen; se 1956: I Ju 35.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 19
sammanträden.
Den 15 juni 1959 bar utredningen avgivit delbetänkande angående fånges
arbetsersättning (SOU 1959: 18).
Utredningen har avgivit utlåtanden i olika til] densamma remitterade ärenden.
Utredningen beräknas under 1960 avgiva betänkande, vari kommer att
behandlas flertalet av de frågor som omfattas av utredningsuppdraget.
24. Kommittén angående medicinska äktenskapshinder (1957: I 36;
1958: I 30; 1959: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
utredning av frågan om de sjukdoms- och abnormtillstånd som bör utgöra
äktenskapshinder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1956):
Romanus, S. E., justitieråd, ordförande;
Antoni, N. R. E., professor emeritus;
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av I kamm.;
Åmark, C. E., medicinalråd.
Experter:
Alström, C. H., laborator;
Böök, J. A., professor;
von Hofsten, N. G. E., professor emeritus.
Sekreterare:
Nordström, C. G., hovrättsassessor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1254.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 36.
Sammanträde har under tiden den 23—den 25 mars 1959 hållits i Stockholm
med motsvarande kommittéer i Danmark och Norge samt sakkunniga
från Finland. Därvid nåddes överenskommelse om förslag till i allt väsentligt
överensstämmande regler angående medicinska äktenskapshinder.
Kommittén har därefter hållit sammanträde för justering av sitt betänkande.
Betänkandet beräknas att avlämnas i början av år 1960.
25. Utredningen angående vattendomstolarnas organisation och därmed
sammanhängande frågor (1957: I 37; 1958: I 31; 1959: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1956 för att
verkställa utredning om vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 mars 1956):
Viklund, N. D., lagman.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
39
Experter: I Ju: 26
Magnander, E. E. A., kansliråd;
Swedlund, G. R., arkivråd.
Sekreterare:
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor.
Lokal: Vattenöverdomstolen, Järntorget 84; tel. växel 23 15 00.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Ju 37.
Utredningsmannen har avgivit en den 6 juni 1959 dagtecknad promemoria
tstencilerad) rörande de administrativa verksamhetsformerna vid vattendomstolarna
m. in. Utredningsarbetet är därmed i huvudsak avslutat. Ett
mindre slutbetänkande beräknas komma att avges under första halvåret
1960.
26. Utredning för översyn av brottsregistreringen (1957:138; 1958:132;
1959: 1 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 april 1956):
Heuman, C. H. M„ riksåklagare.
Experter:
Hult, B. V., lagbyråchef;
Rengby, S. F. N., t. f. byrådirektör;
von Sydow, E. G., överdirektör.
Sekreterare:
Olsson, K. G., polisintendent.
Lokal: Riksåklagarämbetet, Stora Nygatan 2 A, tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 38.
Statens organisationsnämnd, som enligt Kungl. Maj :ts förordnande biträder
utredningen, har under 1959 verkställt kompletterande arbetsstudier
och kostnadsundersökningar beträffande de centrala kriminalitetsregistren.
Utredningen har vid sammanträde med samtliga experter och företrädare
för statens organisationsnämnd behandlat frågan om utspridandet genom
publikationen Polisunderrättelser av straffuppgifter in. m. till polis- och
åklagarmyndigheter m. fl. kan och bör avskaffas.
Då utredningens sekreterare på grund av oförutsedda förhållanden under
året icke kunnat beredas ledighet för sekreteraruppdraget, har utredningen
ännu icke kunnat slutföra sitt arbete. Utredningen beräknar att
under första halvåret 1960 kunna redovisa sitt arbete beträffande den lokala
polisiära registreringen, frågan om de s. k. vandelsintygen ävensom den
centrala kriminalitetsregistreringen.
40
Riksdagsberättelsen år 1960
l Ju: 37
27. Fångvårdens byggnadskommitté (1957:1 39; 1958:133; 1959:130)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Birch-Lindgren, G. M., arkitekt;
Bunner, T. Å. G., byrådirektör;
Eriksson, G. T., byråchef;
Mannerskantz, A. F., godsägare, kapten;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Rinman, O. A. F., byggnadschef;
Serenander, F. E. B., fångvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., t.f. kanslichef;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Aggemo, G. A., kamrerare (avliden den 25 juni 1959);
Andersson, H. E., ingenjör;
Andersson, R., byggnadsingenjör;
Eriksson, C. H., förste byråsekreterare;
Fornander, J. N.-U., t.f. byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, anstaltsdirektör;
Karlström, K. F., fångvårdsdirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Svensson, S. E. H., fångvårdsdirektör;
Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., förste kanslisekreterare.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58; tel. 61 96 39 (sekreteraren), 619615,
61 96 19, 61 97 44, 61 98 66 (kansliet).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 27
protokollförda sammanträden, därav sex plenarsammanträden.
Kommittén har i mars 1959 avgivit betänkande om fångvårdsanstalters
optimala storlek (SOU 1959: 6). Härjämte har kommittén till Kungl. Maj:t
avgivit yttrande i ett flertal ärenden samt förslag till anslagsäskanden för
budgetåret 1960/61 för verksamhetens bedrivande.
På grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag har kommittén, på sätt närmare
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 41
framgår av statsverkspropositionen (bil. 23), bedrivit en omfattande ny- och J Ju; 28
ombyggnadsverksamhet inom fångvården ävensom ombesörjt utrustning av
nya och ombyggda anstalter.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1960.
28. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar
(1957: I 40; 1958: I 34; 1959:I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1956):
Bergsten, P. G., statssekreterare, ordförande;
Agge, K. I., professor;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Carlsson, N. G., professor;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Jonsson, G., chef läkare;
Malmquist, S. G., professor.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. 0:son, t.f. förste kanslisekreterare.
Experter:
Blomberg, R. A., psykolog;
Bolin, L. A., t.f. byråchef;
Brandt, Kristina, fil. kand.;
Båge, Ann, fil. kand. (fr. o. m. den 16 januari 1959);
Elmhorn, Kerstin, fil. kand.;
Janson, C.-G., fil. lic. (t. o. m. den 29 januari 1959);
Kinell, E., socialinspektör;
Kirstein, L., docent;
Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal;
Ramfalk, C. W., fil. dr;
Settergren, Gitte, fil. kand.
Lokaler: Justitiedepartementet; tel. växel 22 45 00 (ordföranden och sekreteraren);
Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60 (experter).
Direktiven för undersökningen, se 1956: I Ju 40.
De sakkunniga för undersökningen har under tiden december 1958—
november 1959 hållit två sammanträden, varjämte arbetsutskott med skiftande
sammansättning åtskilliga gånger sammanträtt för dryftande av olika
vetenskapliga och arbetstekniska frågor. Det egentliga undersökningsarbetet
påbörjades i januari 1959. Undersökningen beräknas komma att
fortsätta under hela år 1960.
42
Riksdagsberättelsen år 1960
I Ju: 29 29. Namnrättskommittén (1957: I 42; 1958: I 36; 1959: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande rätten till släktnamn och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1956):
Bomgren, E. G., justitieråd, ordförande;
Kock Lindberg, Karin, f. d. överdirektör, professor;
Ståhle, C. I., professor;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Sekreterare:
Gehlin, J. H. M., t. f. assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 10 09 96 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 42.
Under tiden november 1958—oktober 1959 har kommittén hållit 15 sammanträden.
Vid sju av dessa har professor emeritus G. Eberstein närvarit.
Under juni 1959 har delegerade från kommittén deltagit i ett namnlagsmöte
i Oslo, och kommitténs sekreterare har under november 1959 tillsammans
med sekreterarna i de andra nordiska kommittéerna hållit justeringssammanträde
i Köpenhamn.
Kommitténs betänkande beräknas att avlämnas i början av år 1960.
30. Överläggningar för samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten
(1958:I 37; 1959:I 34)
Sakkunniga tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november
1956:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.;
Munktell, A. H., professor, led. av II kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
Wallentheim, Annie, fru, led. av I kamm.
Experter:
Curman, H., överläkare (fr. o. m. 12 januari 1959);
Larsson, S. O., assessor (fr. o. m. 12 januari 1959).
Sekreterare:
Larsson, Ulla, kanslisekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr. tel. växel 23 66 60.
Under tiden december 1958—november 1959 har hållits 13 sammanträden.
De sakkunniga har den 16 november 1959 avgivit betänkande med förslag
till åtgärder och samordning av åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
(SOU 1959: 37).
Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1959, nr 307, med åberopande av
törsta lagutskottets utlåtande nr 25 och memorial nr 28 bl. a. anhållit om
utredning av förutsättningarna för att försöksvis på viss plats åstadkomma
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
43
eu förstärkning av de kriminalvårdande och socialvårdande institutionerna, I Jo: 3i
har Kungl. Maj :t den 30 juni 1959 uppdragit åt de sakkunniga att verkställa
utredningen samt avgiva de förslag som föranledes därav.
Utredningsarbetet i anledning av det nya uppdraget beräknas pågå under
1960.
31. Familjerättskommittén (1957: I 44; 1958: I 38; 1959: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Hesser, S. C. E. T., hovrättsråd, tillika (t. o. in. den 3 september 1959) sekreterare
;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagsledamot.
Expert:
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Höglund, O. A., hovrättsassessor (fr. o. in. den 4 september 1959).
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44.
Kommitténs uppdrag har under året utvidgats att omfatta jämväl översyn
av den internationella familjerättslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 oktober 1959).
Direktiven för utredningen i denna del (anförande av statsrådet Lindell
till statsrådsprotokollet den 30 september 1959):
Inom familjerätten uppkommer ofta, i sådana sammanhang då berörda parter
har anknytning till flera olika länder, fråga om vilket lands lag som skall tilllämpas.
För lösande av sådana s. k. lagkonflikter på familjerättens område har
i vårt land i viss utsträckning särskild lagstiftning genomförts. De viktigaste bestämmelserna
finns upptagna i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, förmynderskap och adoption. Genom lagen
regleras frågor om tillämplig lag i fråga om äktenskaps ingående, återgång av
äktenskap, äktenskapsskillnad och hemskillnad (separation), förmynderskap för
underåriga, förmynderskap för omyndigförklarade och adoption. Ytterligare internationellt
rättsliga bestämmelser avseende äktenskapsrätten finns i lagen den
1 juni 1912 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar.
Även lagen den 12 november 1915 om äktenskaps ingående i vissa
fall inför svensk myndighet i utlandet kan nämnas i detta sammanhang.
I väsentliga delar är 1904 års lag utformad med hänsyn till åtaganden på
grund av Sveriges anslutning till vissa i Haag tillkomna konventioner, vilka framlagts
av Haagkonfercnsen för internationell privaträtt, nämligen 1902 års konvention
för lösande av konflikter mellan lagar i fråga om äktenskap (SFS 1904
nr 27 s. 1), 1902 års konvention angående förmynderskap för minderåriga (SFS
1904 nr 27 s. 19) och 1905 års konvention angående omyndighetsförklaring och
44
Riksdagsberättelsen år 1960
i Ju; 31 liknande åtgärder (SÖFM 1924 nr 31). 1912 års lag tillkom som en följd av att
Sverige tillträdde 1905 års Haagkonvention angående konflikter mellan olika lagar
i fråga om äktenskaps rättsverkningar i avseende å makars inbördes rättigheter
och skyldigheter i personligt hänseende ävensom å deras förmögenhetsförhållanden
(SÖFM 1912 nr 4).
Under det att 1904 års lag äger allmän giltighet inom de av denna lag berörda
rättsområdena eller med andra ord är tillämplig oavsett om vederbörande
är medborgare i stat som biträtt Haagkonventionerna eller icke, har 1912 års lag
en mer begränsad räckvidd. Denna senare lag är nämligen tillämplig endast å
medborgare i stater beträffande vilka Kungl. Maj:t under förutsättning av ömsesidighet
meddelat särskilt förordnande, och sådant förordnande har meddelats
endast beträffande konventionsstater.
Någon traktatmässig överenskommelse ligger icke till grund för 1915 års lag,
i vilken ges regler för svenska diplomatiska och konsulära ämbetsmäns vigselbehörighet
utom landet.
Bestämmelserna i de nämnda konventionerna är utformade i enlighet med den
s. k. nationalitetsprincipen, som innebär att rättsliga förhållanden som angår
utländsk medborgare skall bedömas enligt lagen i den stat vars medborgare vederbörande
är. Följaktligen bygger även 1904 års och 1912 års lagar på nationalitetsprincipen.
Nämnas må emellertid att, genom en år 1947 vidtagen lagändring,
i 1904 års lag införts en bestämmelse innebärande att viss tids hemvist
här i landet tillmätes betydelse i avseende å rätt för utländsk medborgare att
ingå äktenskap enligt svensk lag. Ändringen utgör en eftergift åt den andra huvudprincipen
inom den internationella privaträtten eller den s. k. domicilprincipen.
Innebörden av denna princip är att lagen i den stat där den utländske
medborgaren har sitt hemvist reglerar dennes förhållanden i internationellt privaträttsligt
avseende.
I Finland samt flera kontinentala stater, såsom Beneluxstaterna, Tyskland, Italien
och Portugal är, liksom i Sverige, den internationella familj erättslagstiftningen
grundad på nationalitetsprincipen. Dessa stater är också i allmänhet anslutna
till Haagkonventionerna. I andra stater däremot, bland dem Danmark och Norge
samt de anglosachsiska staterna, gäller på förevarande rättsområde domicilprincipen;
och dessa stater är naturligen icke heller anslutna till konventionerna.
För Sveriges del har emellertid jämväl företräde generellt givits åt domicilprini
ipen, såvitt angår förhållandet till övriga nordiska länder. Sedan det genomgripande
samnordiska lagstiftningsarbetet inom den allmänna familjerätten under
1900-talets första decennier för Sveriges, Danmarks och Norges del resulterat i
nya lagar om äktenskap, adoption och förmynderskap, reglerades nu berörda
rättsområden såvitt angår nordiska medborgares rättsförhållanden inom Norden
genom 1931 års konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption
och förmynderskap (SÖFM nr 19). Denna konvention ävensom den därav föranledda,
i administrativ väg utfärdade förordningen den 31 december 1931 om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap
vilar på domicilprincipen.
Av förarbetena till 1912 års lag framgår att lagen skulle betraktas som ett provisorium
och att, sedan det då pågående arbetet med kodifieringen av den materiella
familjerätten slutförts, det skulle undersökas om lagen icke kunde ersättas
av en lag med ett, åtminstone till sina huvuddrag, allmängiltigt innehåll (prop.
1912:58 s. 11—12). Någon dylik revision av 1912 års lag har icke kommit till
stånd. Frågan om en översyn av vår internationella familjerättslagstiftning har
emellertid varit aktuell i olika sammanhang. Vid tillkomsten av 1947 års nyssnämnda
ändring i 1904 års lag uttalades sålunda i propositionen, att olägenheter
av nationalitetsprincipens tillämpning givit sig starkt till känna och att på grund
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 45
härav den svenska internationella äktenskapsrätten och därmed sammanhängande
delar av familjerätten i övrigt syntes böra göras till föremål för en allmän översyn
(prop. 1947:324 s. 4 och 5). Behovet av en revision av den internationella
familjerätten nnderströks även i samband med tillkomsten av 1950 års medborgarskapslag
(prop. 1950:217 s. 23; jfr s. 86 och 89). Vid det nordiska justitieministermötet
i Stockholm i juni 1959 aktualiserades frågan på nytt därigenom
att från norsk sida upplystes, att inom norska justisdepartementet övervägdes
att utvidga norska domstolars domsrätt i äktenskapsmål med avseende å icke
norska medborgare. Man framhöll att de därför erforderliga lagändringarna
med hänsyn till det stora antal flyktingar som därav berördes — borde genomföras
utan onödigt dröjsmål, samtidigt med att man framhöll önskvärdheten av
att under lagstiftningsarbetet frågan finge bli föremål för överläggningar med representanter
för övriga nordiska länder. Inom svensk rättspraxis har också under
senare år svårigheter visat sig föreligga vid tillämpningen av våra nuvarande bestämmelser
om domsrätten i äktenskapsmål, i vilka utländska medborgare är parter.
För att undvika de olägenheter som kan vara förenade med att Sverige är traktatmässigt
bundet beträffande flertalet frågor på den internationella familjerättens
område har Sverige med verkan från den 1 juni 1959 uppsagt 1902 års Haagkonventioner.
Det torde även få övervägas att för Sveriges del uppsäga 1905 års
Haagkonventioner, då den nu löpande femåriga giltighetstiden för dessa konventioner
utgår den 22 augusti 1962.
Med hänsyn till det anförda torde en översyn av vår lagstiftning på den internationella
familjerättens område nu böra komma till stånd. Härvid bör närmare
undersökas i vad mån det finns skäl att ytterligare öka domicilets betydelse inom
vår internationella familjerätt. Föremål för utredningen bör i första rummet vara
de bestämmelser som innefattas i de förut omnämnda, år 1904, 1912 och 1915
tillkomna lagarna. Däremot torde ej vara anledning att till omprövning upptaga
de särskilda internordiska bestämmelserna på området.
Eftersom den internationella familjerätten äger många beröringspunkter med
äktenskapslagstiftningen, vilken jämte därmed sammanhängande frågor för närvarande
är föremål för översyn av särskilda sakkunniga — familjerättskommittén -—
föreslås att kommitténs utredningsuppdrag utvidgas att omfatta jämväl den nu
förordade utredningen. Om det under arbetets gång visar sig lämpligt, bör särskild
expertis utses att biträda kommittén vid arbetet med hithörande frågor.
Familjerättskommittén, i vars bemyndigande ingår att från svensk sida deltaga
i de överläggningar på äktenskapslagstiftningens område, som kan komma till
stånd med delegerade från Danmark, Finland, Island och Norge, bör jämväl beträffande
nu förevarande uppdrag uppehålla kontakt med vederbörande sakkunniga
i berörda länder i den utsträckning behov av och intresse för dylik kontakt
visar sig föreligga. Kommittén bör även hålla kontakt med det arbete som
kan komma att upptagas för revidering och komplettering av de internationella
konventionerna på området.
Såsom av det föregående framgår får det anses önskvärt att frågan om domsrätten
i äktenskapsmål av internationell natur löses så snart som möjligt. Kommittén
bör därför med förtur upptaga denna fråga till behandling samt, såvitt
möjligt, i särskilt betänkande redovisa sitt ställningstagande i frågan.
Under tiden december 1958—november 1959 har hållits fyra sammanträden
med kommittén i dess helhet. Ett av dessa sammanträden har hållits
i närvaro av vissa representanter för de kyrkliga och borgerliga medlarna
i Stockholm, för Stockholms stads familjerådgivningsbyrå, för socialstyrelsens
barnavårdsbyrå samt för advokaterna i Stockholm. Under
Ju: n
46
Riksdagsberättelsen år 1960
1 Jn: 31 nämnda tid har därjämte överläggningar fortlöpande ägt rum mellan ordföranden,
enskilda ledamöter och experten.
Mellan representanter för kommittén och för motsvarande lagstiftningskommittéer
i Danmark och Norge samt observatör från Finland har överläggningar
hållits den 1—den 2 juni 1959 i Stockholm.
Dr jur. G. Simson biträder kommittén med undersökning rörande nationalitets-
och domicilprincipernas tillämpning i olika länder.
Kommittén har efter remiss avgivit yttrande över ett av 1957 års sambeskattningsrevision
avgivet betänkande angående familjebeskattningen
(SOU 1959: 13).
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1960.
32. Hyreslagskommittén (1958: I 41; 1959: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1957 för att
verkställa en översyn av allmänna hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 april 1957):
Beckman, N. A. 1’., justitieråd, ordförande;
Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, f. d. riksdagsman;
Holmberg, Y., borgarrådssekreterare;
Järtelius, G. E., advokat;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Wiman, H., direktör.
Sekreterare:
Fredlund, L. S., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 48 (sekreteraren) och 23 67 20
(ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 41.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 sammanträtt
inalles 13 dagar.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat i slutet av 1960 eller början av
1961.
33. Utredning angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1958: I 1)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, S. A. F., preceptor.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Arbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
47
34. Utredningen för förberedande översgn av utsökningslagen m. in. I Ju: 35
(1958: I 42; 1959: I 38)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndiganden den 20 september 1957
och den 17 april 1959 för att företaga en förberedande översyn av utsökningslagen
och därmed sammanhängande lagstiftning:
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Ulveson, H. N. I., hovrättsråd (fr. o. m. den 17 april 1959).
Experter:
Beck-Friis, J. O., förste stadsfogde;
Boéthius, G. G., assessor;
Frykholm, N. O., stadsfogde;
Gustafson, A., landsfiskal;
Hassler, N. H. Å., professor, f. d. riksdagsman;
Rumstedt, H. E. S., advokat.
Sekreterare:
af Winklerfelt, J. Ch. M., kanslisekreterare.
Lokal: Justitieombudsmannaexpeditionen, Västra Trädgårdsgatan 4; tel.
11 97 60 (Lundvik); Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60 (Ulveson);
Justitiedepartementet; tel. växel 22 45 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen: se 1958: I Ju 42.
Under tiden december 1958—november 1959 har två sammanträden hållits
med experter, varjämte ett flertal överläggningar ägt rum mellan utredningsmännen
inbördes samt mellan utredningsmännen och enskilda experter.
Den 11 maj 1959 avlämnade utredningen promemoria med vissa förslag
rörande tillämpningen av lagen den 14 juni 1917 om förbud för vissa underhållsskyldiga
att avflytta från riket (stencilerad).
Utredningen har fortsatt sitt arbete med att kartlägga problemen på utsökningsrättens
område och har därvid genomgått och systematiserat uppgifter,
som infordrats från samtliga utmätningsmän i riket, samt yttranden
och reformförslag, som inkommit från olika håll, bl. a. från Föreningen
Sveriges stadsfogdar och Föreningen Sveriges landsfiskaler. För att erhålla
ytterligare material har utredningen förberett rundfrågor till vissa myndigheter
och andra instanser. Utredningen har i sitt kartläggningsarbete även
tagit sikte på utsökningsrätten i vissa främmande länder och vidtagit åtgärder
för att få del av hur dessa länders utsökningsväsende fungerar och vilka
reformförslag som där är aktuella. Vidare har utredningen övervägt vissa
förslag till partiella reformer på utsökningsväsendets område.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
35. Sjölagskommittén (1959: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
48
Riksdagsberåttelsen år 1960
I Ju: 35 Bååw. Hj., redaktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åhmansson, C. E., direktör.
Experter:
Hagberg, L., advokat;
Pineus, K., dispaschör.
Sekreterare:
Petterson, S. H., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 B1; tel. 23 66 60 ankn. 33 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: 1 Ju 39.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit sex
sammanträden om tillhopa tio sammanträdesdagar, varjämte kommittén
den 26—den 29 augusti 1959 i Köpenhamn deltagit i överläggningar med
motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge.
Hittills har kommittén företrädesvis sysslat med spörsmålen angående
ändring av reglerna om sjöförklaring och sjöförhör, bärgarlönens fördelning
samt begränsningen av redares ansvarighet. Vidare har kommittén
till Kungl. Maj:t avgivit remissutlåtanden dels den 20 december 1958 över
förslag till internationell konvention med vissa gemensamma regler beträffande
passagerarbefordran till sjöss dels ock den 24 februari 1959 i fråga om
upphävande av taxan på arvode åt dispaschörer den 19 januari 1883 (jfr SFS
n:ris 188—189/1959).
Utredningen beräknas pågå under hela år 1960.
36. Mönstersky ddsutredningen (1959: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa en översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
Ljungman, K. S. B., professor, ordförande;
Leffler, J., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, led. av II kamm.;
Renström-Ingenäs, N. H. Lena, fru, led. av II kamm.;
Skawonius, S. E., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., byråchef (fr. o. m. den 4 september 1959).
Sekreterare:
Sterner, E. G. E., assessor.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 40.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit fyra
sammanträden.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 49
Utredningens enkät är avslutad, och inkomna svar har granskats och be- J Ju; 37
arbetats.
Spörsmålet om en särskild skyddsform för enklare konstruktioner (Gebrauchsmuster)
har upptagits till diskussion och föranlett omfattande utredning.
I syfte att söka närmare klarlägga de särskilda mönsterrättsliga frågor,
som gäller för textil- och konfektionsindustrien och som delvis berörts av
Textilrådet i eu skrivelse till utredningen, har ett sammanträde ägt rum
med representanter för utredningen, Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen
samt andra branschkunniga. Härjämte har utredningens ledamot
Leffler och sekreteraren i Köpenhamn studerat verkningarna av det danska
mönsterskyddet såvitt angår berörda industrigrenar.
Utredningen har vidare ägnat sig åt frågan, huruvida skydd bör givas
icke enbart för prydnadsmönster utan även för s. k. mönster med praktiskt
syfte, samt har behandlat de allmänna skyddsförutsättningarna, särskilt
det mönsterrättsliga nyhetsbegreppet.
Utredningens ordförande deltog såsom svensk expert i ett på våren 1959
i Paris hållet expertmöte angående internationellt skydd för nyttokonst
samt för mönster och modeller. Från svensk sida deltog utredningens ordförande
och experten, byråchefen Uggla, i en på hösten 1959 i Haag anordnad
internationell konferens angående förberedandet av en revision av
1925 års Haagöverenskommelse om internationell registrering av industriella
mönster och modeller.
Kommittéer för utredning av mönsterskyddet har tillsatts i Finland och
Norge. En motsvarande utredning väntas komma till stånd i Danmark. Den
svenska utredningen har upptagit förberedande förhandlingar med representanter
för nämnda grannländer, och ett lagstiftningssamarbete på området
torde kunna begynna under första halvåret 1960.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1960.
37. Utredningen av frågan angående principerna för fångvårdsanstalternas
förseende med annan personal än tillsynspersonal (1959:1 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att i samråd med statens organisationsnämnd utreda frågan angående principerna
för fångvårdsanstalternas förseende med annan personal än tillsynspersonal
:
Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef.
Sekreterare:
Lundgren, A. O. I., förste byråinspektör.
Lokal: Torsgatan 10, 5 tr., tel. 21 85 20.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första delen av år
1960.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt.
RikRdaKHberältelsen
50
Riksdagsberättelsen år 1960
I Ju: 38 38. Utredning om översgn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om
svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst
(1959:I 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om svenskt
medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst:
Rylander, A. O. E., landshövding, led. av II kamm.
Expert:
Petrén, B. E. G., docent, hovrättsassessor.
Sekreterare:
Leifland, L., andre sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet, Stockholm; tel. växel 22 45 00.
Ett delbetänkande beräknas kunna framläggas vid årsskiftet 1959/60.
39. Atomskadeutredningen (1959: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande vissa skadestånds- och försäkringsfrågor sammanhängande
med atomreaktordrift (se Post- och Inrikes tidn. den 30
augusti 1958):
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, ordförande;
Brundin, G. G., byråchef;
Kalderén, K. G., försäkringsdirektör;
Experter:
Aler, B. A. A., laborator;
Beskow, B. G., hovrättsråd;
Kihlbom, N., försäkringsdirektör (fr. o. m. den 4 maj 1959);
Pehrsson, W. P„ advokat;
Wetterlundh, S. C. G., direktör.
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A1T; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 43.
Utredningen har under tiden januari—november 1959 hållit 13 sammanträden,
varav två gemensamt med delegerade från Danmark, Finland och
Norge och ett gemensamt med delegerade från Finland.
Utredningen har den 1 oktober 1959 avgivit betänkande med förslag till
provisorisk lagstiftning om skadeståndsansvar och försäkring vid atomreaktordrift
m. in. (atomansvarighetslag) (SOU 1959: 34). Utredningsarbetet
bedrives nu med sikte på att få till stånd en mera definitiv lag, i huvudsak
gemensam för Danmark, Finland, Norge och Sverige, vilket arbete
beräknas kunna slutföras under år 1960.
51
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
40. översyn av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (1959:1 44) 1 Ju: 41
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa en översyn av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1958):
Edling, S. Å., justitieråd.
Experter:
Angert, S.-E. A., civilingenjör;
Geijer, J. L., juris doktor;
Grundin, I. W., byrådirektör;
Jacobaeus, C., teknologie doktor;
Nilsson, C. E., krigsråd;
Pehrsson, W. P., advokat;
Romanus, H. A. R., civilingenjör.
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 14 april 1959).
Lokal: Stora Nygatan 2 A1V; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Ju 44.
Under tiden januari—november 1959 har sex sammanträden hållits, varjämte
kontakt tagits med en den 18 september 1959 i Norge tillsatt kommitté
för utredning angående rätten till arbetstagares uppfinningar.
Huru lång tid utredningen kan taga i anspråk, blir i viss utsträckning
beroende av huru det nordiska samarbetet i lagstiftningsfrågan utvecklar
sig. Utredningen utgår emellertid från att uppdraget skall kunna slutföras
år 1960.
41. Utredning om frågan rörande rätt till gravplats och därmed samman
hängande
frågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
att verkställa utredning av frågan om rätt till gravplats och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Bergman, R. K., medicinalråd;
Hassler, O. L. I., domkyrkosyssloman;
Kaijser, F. J., förste sekreterare;
Lindskog, Elsa I., fru, led. av II kamm.;
Lund, B. A., f. d. kontraktsprost;
Söderholm, S. A., byrådirektör.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 23
januari 1959):
De rättsförhållanden som avser vården av de avlidnas stoft har i vårt land blivit
föremål för lagstiftning i olika sammanhang. De huvudsakliga bestämmelserna
på området återfinnes i 1916 års lag om nyttjanderätt till gravplats. Enligt denna
52
Riksdagsberättelsen år 1960
I JU: lag må inom kyrkogård eller annan allmän begravningsplats upplåtas gravplats
med nyttjanderätt antingen för alltid eller för viss tid, högst 50 år. I äldre tid
kunde gravplats förvärvas med äganderätt, och beträffande sålunda förvärvade
gravplatser gäller alltjämt bestämmelserna i 1783 års kungl. förbud emot ytterligare
försäljande av de en gång till privata försålda gravar i kyrkor och kyrkogårdar.
Gravrätten berörande bestämmelser finnes även i 1957 års jordfästningslag.
Vidare innehåller 1919 års hälsovårdsstadga vissa sådana regler. Dessa, som
icke upptagits i den fr. o. m. år 1900 gällande hälsovårdsstadgan, avses — enligt
vad jag inhämtat — skola inflyta i en ny kungörelse om gravsättning och eldbegängelse
m. m., vilken är under utarbetande i inrikesdepartementet. Denna kungörelse
skall jämväl ersätta 1933 års eldbegängelsekungörelse och 1943 års kungörelse
angående flyttning av gravsatt lik m. m. Av intresse i detta sammanhang
är också 11 kap. 9 § strafflagen, som stadgar straff för brott mot griftefrid. Därjämte
må nämnas förefintliga bestämmelser om kyrkogårdar och andra allmänna
begravningsplatser, framför allt i 1920 års kungörelse med föreskrifter rörande
det offentliga byggnadsväsendet, i 1930 års lag om församlingsstyrelse och i 1924
års förordning om vården av vissa kyrkogårdar i Stockholm.
Vid olika tillfällen under senare år har kyrkomötet i anledning av väckta motioner
hos Kungl. Maj:t givit uttryck åt den uppfattningen, att de nuvarande bestämmelserna
rörande gravrätten och därmed sammanhängande frågor är både
otillfredsställande och otillräckliga. Sålunda har kyrkomötet dels år 1941 anhållit
om utfärdande av föreskrifter om skyldighet för gravupplåtare att föra gravbok
och gravkarta m. m., dels ock år 1946 begärt en allmän översyn av gällande lagstiftning
på gravrättens område. År 1951 har kyrkomötet framhållit angelägenheten
av att de i dessa kyrkomötets framställningar begärda åtgärderna snarast vidtoges.
Vidare har kyrkomötet år 1957 anmält sina allvarliga bekymmer beträffande
rådande förhållanden på gravrättens område och hemställt, att förslag till ny
lagstiftning på området skyndsamt framlägges. Även vid 1958 års kyrkomöte har
frågan varit på tal; någon ny hänvändelse har dock ej gjorts av detta kyrkomöte.
I samband med berörda framställningar till Kungl. Maj :t har inom kyrkomötet
påvisats åtskilliga olägenheter med nu gällande bestämmelser. Det har sålunda
framhållits, att en förutsättning för god ordning med avseende å gravplatsbeståndet
och gravplatsinnehavet är att detta blir på lämpligt sätt registrerat. En förteckning
av detta slag torde i flertalet församlingar föras i en s. k. gravbok, ibland
kompletterad med en gravkarta, som underlättar gravplatsernas identifiering på
marken. Föreskrifter om förande av dylika urkunder saknas emellertid med följd
att på en del håll — där man i dessa stycken litar endast till formlösa anteckningar
eller kyrkogårdsvaktmästarens minne — ovisshet lätt kan uppstå om vem
som är rätt innehavare av nyttjanderätten till en gravplats och gränserna för gravplatsen.
Man har även antytt lämpligheten av ett inskrivningsförfarande, som
skulle säkerställa nyttjanderätten till gravplats och reglera förändringar i innehavet
genom arv eller annan överlåtelse. Mot 1916 års lag om nyttjanderätt till
gravplats har riktats den anmärkningen, att den icke avser alla gravplatser utan
endast dem som upplåtits mot avgift. Innehavet eller bibehållandet av s. k. frigravar
eller linjegravar, vilka upplåtes för dem som avlidit medellösa eller okända,
åtnjuter icke något i lag reglerat skydd. Därtill kommer att dylika gravar vanligen
rymmer endast en plats och att det därför blir beroende av vederbörande
kyrkogårdsförvaltares goda vilja om medellösa äkta makar kan erhålla gemensam
gravplats. Det anses också tveksamt om rätt föreligger att uppsätta minnessten på
gravar av detta slag. Beträffande 1916 års lag har vidare erinrats om att denna
främst tager sikte på själva gravupplåtelsen, uppfattad som ett civilrättsligt avtal,
och ger föga skydd åt griftefriden, såsom bärare av alla de hänsyn vilka av pietetsskäl
bör knytas till en människas sista vilorum. På grund härav förekommer
att överlåtelse sker av rätten till gravplats vilken redan delvis är belagd, att ut
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 53
mätning sker av minnessten eller liknande eller att andra ur förevarande syn- ] Ju* 43
punkt olämpliga åtgärder vidtages.
Vad sålunda förekommit synes visa att en översyn av gravrätten är påkallad,
och jag vill därför förorda att en utredning i frågan nu igångsättes. Utredningen
bör, utan att vara i förväg bunden av bestämda förutsättningar, syfta till att få
till stånd en tidsenlig reglering av förevarande rättsområde med beaktande av
såväl de enskilda som de allmänna intressen som gör sig gällande på området.
Utredningen har under tiden till den 1 december 1959 hållit ett sammanträde.
Ett relativt omfattande utredningsmaterial har införskaffats, bl. a.
genom samtliga domkapitel från cirka 150 församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Detta utredningsmaterial har bearbetats och sammanträde med experterna
på grundval av detta material och ett första utkast till författningstext
beräknas komma att hållas i januari 1960.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
42. Utredningen rörande ändringar i lönegruppsindelningen för rikets domsagor
Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 januari 1959 för
att verkställa utredning rörande ändringar i lönegruppsindelningen för rikets
domsagor:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident;
Wetterblad, R. I. T:son, byråchef.
Sekreterare:
Ohlsson, E. G., tingsdomare.
Utredningens adress: Tingshuset, Alingsås; tel. 112 60.
Utredningen har under tiden den 5 februari 1959—den 30 november 1959
hållit sex sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1960.
43. 1959 års förlagsinteckningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1959 för
att verkställa en översyn av lagstiftningen om förlagsinteckning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Nordström, T., justitieråd, ordförande;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Lögdberg, B. Å. A., professor.
Experter:
Bergqvist, E. G., direktör;
Fosselius, L.-E., direktör;
Ohlin, P. H., direktör;
Olson, G., bankdirektör;
Rosenquist, B. F., direktör.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsassessor.
54
Riksdagsberättelsen år 1960
1 Jll! 4-3 Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 20 03 48.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 30
september 1959):
För stiftande av panträtt i lös egendom fordras enligt svensk rätt i allmänhet
att godset överlämnas till borgenären eller till annan för borgenärens räkning.
Genom s. k. förlagsinteckning kan emellertid skapas en säkarhetsrätt, vilken gör
det möjligt att använda lös egendom som kreditunderlag utan att avstå från dispositionsrätten
till egendomen i fråga. Denna möjlighet står dock öppen endast
för vissa näringsidkare och endast med avseende å vissa slag av egendom. Förlagsinteckning
bereder icke heller samma säkerhet som pantsättning i vanlig ordning.
De näringsgrenar som kan begagna sig av förlagsinteckning är industriell rörelse,
för vilken i regel användes drivkraft om minst fem effektiva hästkrafter
eller minst tio arbetare, hotell-, pensionat- eller restaurangrörelse, i vilken under
minst två månader årligen sysselsättes minst tio anställda, samt apoteksrörelse.
Den egendom, i vilken förlagsinteckning kan meddelas (förlagsegendomen), är
olika bestämd i olika fall. Beträffande samtliga kategorier omfattar den för rörelsen
avsedda lösa inventarier. I fråga om industriell rörelse och apoteksrörelse
omfattar den vidare för rörelsen avsedda råvaror och i rörelsen frambragta alster
samt, såvitt angår apotek, även övriga för rörelsen avsedda varor. Vid gruvdrift
inbegripes under förlagsegendomen jämväl gruva.
För att förlagsinteckning skall kunna beviljas måste gäldenären utfästa, att förlagsegendomen
skall utgöra säkerhet för fordran. Utfästelsen skall innehålla uppgift
om stad eller socken där rörelsen drives. Förlagsinteckning beviljas, om rörelsen
drives i stad med rådhusrätt, av inskrivningsdomaren vid denna samt eljest
av inskrivningsdomaren för residensstaden. Inteckning skall avse förlagsege.ndomen
i dess helhet.
Förlagsinteckning har den verkan att borgenären (förlagsgivaren) vid gäldenärens
(förlagstagarens) konkurs för sin fordran åtnjuter förmånsrätt i förlagsegendomen,
dock först efter vissa andra fordringsägare. Däremot kan förlagsgivaren
icke såsom en panthavare göra gällande förmånsrätt vid utmätning av förlagsegendom
för en annan borgenärs fordran, i varje fall icke med mindre han
själv fått utmätning i samma egendom. Förlagstagaren äger som förut nämnts
fritt disponera över förlagsegendomen. I den mån föremål ur denna avyttras upphör
förlagsinteckningen att gälla i föremålen. I utestående köpeskilling för förlagsegendom
som sålts har förlagsgivaren emellertid samma rätt som han, ägt i
det försålda.
Om rörelsen i sin helhet överlåtes eller flyttas till annan kommun, anses förlagsinteckningen
upphöra att gälla. Till skydd för borgenären i dessa och andra
fall, då hans säkerhet hotas, har stadgats att han äger kräva omedelbar betalning
för sin fordran, ehuru den ej är förfallen, om rörelsen helt eller till väsentlig del
nedlägges, överlåtes eller förflyttas, om förlagsegendomen eller väsentlig del därav
förstöres eller om det skäligen kan befaras att på grund av förlagstagarens förvållande
förlagsgivarens säkerhet kommer att märkligt minskas. Anmärkas må
även att utmätning av förlagsegendom för annan borgenärs fordran utgör konkur
sanledning.
De nu berörda bestämmelserna återfinnes huvudsakligen i förordningen den 13
april 1883 angående förlagsinteckning samt i 17 kap. handelsbalken. De avviker
i åtskilliga hänseenden starkt från vad som gällde enligt förordningen i dess ursprungliga
lydelse. I anledning av framställda reformkrav verkställdes nämligen
år 1932 en tämligen genomgripande revision av lagstiftningen, som även därefter
vid flera tillfällen ändrats.
Utvecklingen inom det ekonomiska livet har på senare tid åter framkallat re -
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 55
formkrav rörande detta rättsområde. Sålunda erinrade 1949 års banklagssakku n- I Ju: 43
niga i sitt år 1952 avgivna betänkande (SOU 1952: 2) om att handeln var i sämre
läge än hantverket och industrien i fråga om möjligheten att lägga rörelsens tillgångar
som grund för medelsanskaffning samt uttalade, att man för att bättre
tillgodose varudistributionens lånebehov möjligen kunde överväga att utvidga förlagsinteckningsinstitutet
till att avse även handeln. Enligt de sakkunnigas mening
rymde den ekonomiska utvecklingen under senare tid moment, vilka motiverade
en omprövning av gränserna kring förlagsinteckningsinstitutet.
Vid 1956 års riksdag hemställdes i två likalydande motioner (nr 1:23 och nr
11:34) att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om en översyn av förlagsinteckningsinstitutet.
Motionärerna framhöll, att näringslivet hunnit omdanas sedan
institutet senast varit föremål för översyn. Kretsen av inteckningsberättigade
företagare borde utvidgas. Den tilltagande rationaliseringen inom näringslivet
hade medfört att man numera även inom serviceföretag, handel, hantverk och
transportföretag hade lösa inventarier samt lager av råvaror och produkter till
betydande värden. Om vissa minimigränser för rörelsens omfattning skulle uppställas,
borde detta ske på annat sätt än för närvarande. Vidare borde omprövas
vilka slag av tillgångar som lämpligen borde vara objekt för förlagsinteckning.
Därvid borde bl. a. uppmärksammas immateriella tillgångar såsom patent m. m.
Att säkerhetsrätten upphörde vid flyttning av företaget vore osmidigt. En bättre
ordning kunde måhända vinnas om förlagsinteekningsärendena överfördes till en
för hela riket gemensam domstol. Slutligen borde övervägas att ersätta de nuvarande,
för gäldenären hårda bestämmelserna om verkan av rörelsens överlåtelse
eller nedläggande med en smidigare regel.
Första lagutskottet, som inhämtade yttranden över motionerna bl. a. från vissa
branschorganisationer, gav i sitt utlåtande (nr 18) uttryck åt den uppfattningen,
att en allmän, förutsättningslös utredning angående förlagsinteckningsinstitutet
borde komma till stånd för att de ändringsförslag som från skilda håll framförts
skulle komma under ett enhetligt samlat bedömande. På hemställan av utskottet
anhöll riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 april 1956 (nr 181) om en
översyn av förlagsinteckningsförordningen.
Även i framställningar till Kungl. Maj:t från organisationer representerande
olika grenar av näringslivet har önskemål om reformering av förlagsinteckningsinstitutet
framkommit. Bl. a. underströk Svenska bankföreningen i skrivelse den
26 september 1956 behovet av en lagreform på området. Utgångspunkten för en
sådan reform borde enligt föreningen vara inteckningsmöjlighet för näringsidkare
över huvud taget, oavsett bransch. Andra önskemål, som framfördes i skrivelsen,
var att förlagsinteckning borde få meddelas även i annat än materiella tillgångar,
att för lagsgivare skulle få åtnjuta förmånsrätt icke endast i konkurs utan även
vid utmätning, att bättre skydd borde beredas förlagsgivare vid överlåtelse eller
förflyttning av den intecknade rörelsen samt att kravet på lokalisering till viss
stad eller landskommun borde slopas.
Vid 1957 års riksdag framlades på grundval av ett av 1955 års oljelagringskommitté
avgivet betänkande proposition (nr 144) med förslag rörande beredskapslagring
av olja, vilken proposition bifölls av riksdagen. På grundval härav
utfärdades förordningen den 31 maj 1957 (nr 343) om oljelagning m. m., innebärande
att viss iagringsskyldighet skulle åvila oljehandeln, oljeraffinaderierna
m. fl. I anslutning till spörsmålet om finansiering av lagringsprogrammet framkom
önskemål om att förlagsinteckningsinstitutet i större utsträckning skulle göras
tillgängligt för oljebranschen. Då denna fråga togs upp till övervägande i
justitiedepartementet, gjordes även en förberedande undersökning med anledning
av de från olika håll framförda önskemålen om en allmän översyn av förlagsinteckningsinstitutet.
Undersökningen visade att arbetet med en sådan översyn i
och för sig var så pass omfattande och krävande, att det knappast kunde få av
-
56
Riksdagsberättelsen år 1960
I Ju: 43 sedd betydelse för oljelagringsprogrammet, som skulle börja genomföras redan
år 1958. Det blev därför nödvändigt att upptaga frågan om förlagsinteckning i
oljelager till särskild behandling. I proposition till 1958 års riksdag (nr 26) framlades
förslag till lag om förlagsinteckning i vissa oljelager. Sedan denna proposition
bifallits av riksdagen, utfärdades lag i ämnet den 21 februari 1958.
Den nämnda undersökningen gav vidare vid handen, att det på ett flertal punkter
föreligger ett nära samband mellan en revision av förlagsimteckningsinstitutet
och vissa delar av det arbete på en ny jordabalk som lagberedningen bedriver.
De delar som här åsyftas är reglerna om gränsen mellan fast och lös egendom
samt reglerna om panträtt till fast egendom. Sambandet är, enligt vad undersökningen
visade, av sådan art att förlagsinteckningsinstitutet knappast kan få sin
definitiva utformning förrän det står fast vilket innehåll den nya jordabalken i
nyssnämnda hänseende kommer att få. Med hänsyn härtill ansågs lämpligt att
låta något anstå med påbörjandet av den allmänna översynen av lagstiftningen
om förlagsinteckning. Numera har emellertid lagberedningens arbete framskridit
så långt, att den utredning som en reformering av denna lagstiftning fordrar torde
böra igångsättas. Jag vill därför förorda att sakkunniga för ändamålet tillkallas.
Utredningen bör ha till uppgift att överse och modernisera förlagsinteckningsinstitutet
med beaktande av de önskemål som framkommit och de olika intressen
som gör sig gällande på området.
Vid utredningen torde även den år 1932 tillkomna lagstiftningen om inteckning
i jordbruksinventarier böra uppmärksammas. Detta rättsinstitut är besläktat med
och utformat i nära anslutning till förlagsinteckningsinstitutet. I skrivelse till
Kungl. Maj:t den 23 mars 1955 (nr 141) har riksdagen i anledning av väckt motion
(nr I: 113) och under hänvisning till tredje lagutskottets utlåtande nr 9 hemställt
om översyn av lagen om inteckning i jordbruksinventarier i syfte att möjliggöra,
att inteckning kan fortfara att gälla i inventariebestånd, vilket av gäldenären
vid frånträdande av ett jordbruk överföres till ett annat, som av honom
tillträdes. Det synes lämpligt att denna fråga prövas i förevarande sammanhang.
Även eljest torde, med hänsyn till det nära sambandet mellan de båda rättsinstituten,
översyn av lagstiftningen om inteckning i jordbruksinventarier böra ingå
i utredningens arbete.
Under utredningen bör samråd äga rum med utredningen för förberedande
översyn av utsökningslagen.
Kommittén har intill den 1 december 1959 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela 1960.
44. Utredning angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
efter arbetstidsförkortningens genomförande:
Wihlborg, H. H„ byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.
Utredningen beräknas bliva slutförd före den 1 juli 1960.
45. Utredning angående vissa skadeståndsrättsliga frågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 november 1959 för
att utreda vissa skadeståndsrättsliga frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
15 december 1959):
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
57
Walin, A. G., justitieråd; I Ju: 45
Conradi, E. G. F., hovrättsråd.
Experter:
Forstadius, E„ direktörsassistent;
Sandberg, E., ombudsman;
Weslien, P.-A., advokat;
Åkerman, F., direktör.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60 (Conradi).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 13
november 1959):
På grundval av beslut vid det nordiska j u s t itie m i n i s t e r m ö tet år 1946 tillkallades
sakkunniga, en från vart och ett av länderna Danmark, Norge och Sverige,
med uppdrag att utreda möjligheterna att genomföra en samfälld nordisk lagstiftning
på skadeståndsrättens område. Med utredningen avsågs bl. a. att få klarlagt,
vilka skadeståndsrättsliga ämnen som i första hand ägnade sig för behandling
i lag och vilka principer reformarbetet i övrigt borde följa. Utredningsmännen
avlämnade sina betänkanden i maj 1950 (det svenska betänkandet SOU
1950:16). De tre betänkandena utmynnade i vissa rekommendationer, om vilka
utredningsmännen enats, I dessa rekommendationer framhölls till en början, att
en revision av skadeståndsrätten otvivelaktigt var påkallad. På längre sikt borde
revisionen avse skadeståndsrätten i dess helhet och arbetet borde bedrivas i nordiskt
samarbete. Emellertid reste sig enligt utredningsmännen stora svårigheter,
om man på en gång skulle försöka skapa en gemensam nordisk skadeståndslag.
Arbetet syntes i stället böra bedrivas så, att man till eu början grep sig an med
skadeståndsrätten på vissa begränsade områden, där en revision var mera omedelbart
påkallad. Detta tillvägagångssätt medförde även den fördelen, att man på
sådana särskilda områden kunde pröva bärigheten av vissa framförda reformtankar
avseende skadeståndsrättens allmänna principer. Skadeståndsrättsliga områden,
som på detta sätt i första hand borde komma i fråga för reformarbetet, var
enligt utredningsmännens mening lagstiftningen om ersättning för skador orsakade
genom bruk av motorfordon och om obligatorisk försäkring mot sådana skador
samt reglerna om stats och kommuns ersättningsansvar.
Med anledning av utredningsmännens rekommendationer tillkallades i Sverige
två kommittéer, den ena för revision av lagstiftningen om ersättning för skada i
följd av bruk av motorfordon (bilskadeutredningen) och den andra för utredning
av principerna för stats och kommuns skadeståndsansvar (kommittén angående
det allmännas skadeståndsansvar). Även i Danmark, Finland och Norge tillkallades
kommittéer med motsvarande uppdrag. De utredningsuppdrag som dessa
kommittéer erhållit har numera fullgjorts genom betänkanden som avgivits i de
skilda länderna. I Sverige har bilskadeutredningen den 1 oktober 1957 avgivit
betänkande »Trafikförsäkring» (SOU 1957:36), och kommittén angående det allmännas
skadeståndsansvar har den 15 december 1958 avlämnat förslag angående
skadestånd i offentlig verksamhet (SOU 1958:43).
Av de avgivna betänkandena bär hittills endast de som rör frågan om ersättning
för skada av motorfordon tagits upp till prövning på regeringsplanet i de
olika länderna. På grund av meningsskiljaktigheter i olika avseenden har det därvid
visat sig svårt att få till stånd en samnordisk lagstiftning på detta område.
Det är ännu för tidigt att bedöma, huruvida det finns förutsättningar att nå ett
bättre resultat i fråga om den föreslagna lagstiftningen rörande det allmännas
sk a destå n d sansvar.
I detta läge skulle det måhända finnas anledning att ännu vänta något med
åtgärder för samnordiskt arbete på andra områden av skadeståndsrätten. Med
58
Riksdagsberättelsen år 1960
I Jll: 45 hänsyn till den snabba samhällsutvecklingen, inte minst teknikens framsteg på
olika områden, är det emellertid angeläget att reformarbetet utan ytterligare
dröjsmål fortsattes. Det må nämnas, att vissa åtgärder i detta syfte redan vidtagits.
Sålunda har samnordisk utredning nyligen verkställts rörande ett speciellt
spörsmål, nämligen försäkringsgivares regressrätt (i Sverige SOU 1958:44), och
hösten 1958 har påbörjats utredning i nordiskt, samarbete angående vissa skadestånds-
och försäkringsfrågor sammanhängande med atomreaktordrift. I övrigt
har riktlinjer för det fortsatta arbetet på skadeståndsrättens reformering uppdragits
av de delegerade för nordiskt lagsamarbete i eu år 1958 till de nordiska
justitieministrarna avgiven rekommendation. Såsom lämpliga utredningsämnen
inom skadeståndsrätten har de delegerade angivit följande frågor, nämligen 1)
om principalansvar (»husbondeansvar»), 2) om jämkning av anställds skadeståndsskyldighet,
3) om jämkning av skadestånd med hänsyn till arten av den
skadevållande handlingen, på grund av den skadelidandes medvållande etc., 4)
om ansvar för skada i följd av järnvägs och spårvägs drift samt 5) om skadeståndets
storlek såvitt angår a) ersättning för förlorad arbetsförtjänst och förlust
eller nedsättning av arbetsförmågan, b) ersättning för förlust av försörjare och
c) ersättning för sveda och värk samt lyte och annat stadigvarande men.
Tiden torde ej vara mogen för att till samnordisk utredning upptaga alla de
spörsmål som de delegerade angivit, men sådan utredning bör nu — i enlighet
med den uppfattning som kom till synes vid det nordiska justitieministermötet i
Stockholm i juni 1959 — påbörjas beträffande frågorna om principalansvaret och
om jämkning av anställds skadeståndsskyldighet. Såsom utredningsämne bör
jämväl •— med anledning av önskemål från norsk sida — upptagas frågan om
barns och föräldrars ersättningsansvar.
Jag vill förorda, att sakkunniga nu tillkallas med uppdrag att i samråd med de
sakkunniga som för motsvarande uppgift utses i de övriga nordiska länderna utreda
de tre nu nämnda skadeståndsrättsliga frågorna. Några närmare riktlinjer,
som binder utredningsarbetet, torde ej böra uppställas, bortsett från att självfallet
nordisk rättslikhet i största möjliga utsträckning skall eftersträvas.
I mån av behov bör utredningsmännen få biträde av experter.
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
59
IU: 2
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Nämnden för fördelning av japanska medel (1959:1 7)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 maj 1958.
Ledamöter:
Santesson, P. V., f. d. justitieråd, ordförande;
Almqvist, K. F., utrikesråd;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Lindahl, H., advokat.
Sekreterare:
Björk, H. O., e. o. andre sekreterare.
Direktiven för nämnden, se 1959: I U 7.
Nämnden har under tiden den 1 december 1958—den 12 mars 1959 sammanträtt
12 gånger.
Med skrivelse den 12 mars 1959 har nämnden avgivit förslag till fördelning
av ifrågavarande medel.
Kungl. Maj :t har den 15 maj 1959 förordnat att nämndens verksamhet
skall upphöra med verkan från den 12 mars 1959.
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
2. Understödsnämnden för rgsslandssvenskar (1957, 1958: I 3;
1959: I 1)
Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934:
Petrén, B. A. S., ambassadör, ordförande;
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförandens ställföreträdare;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Carlsund, A., f. d. överingenjör (avliden den 4 december 1958);
Qvarnström, W., civilingenjör (fr. o. m. den 6 mars 1959).
Suppleant:
Qvarnström, W., civilingenjör (t. o. in. den 5 mars 1959).
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden: se 1936: U 1.
Nämnden har under 1959 sammanträtt 55 gånger.
60
Riksdag sberättelsen år 1960
3. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden
(1957, 1958: I 4; 1959: I 2).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1948:
Chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;
Öbrink, J. H., byrådirektör;
Brusewitz, S. I., direktör;
Åkesson, N.-H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Hadrup, K. E. H., sjöingenjör, verkst. direktör i Svenska maskinbefälsförbundet;
Carlsson,
G. A., förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet, led. av
II kamm.;
Ersättare:
Chefen för utrikesdepartementets konsulära byrå;
von Delwig, R., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten, direktör;
Tufvasson, K. E., sjökapten.
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman;
Karlsson, K. G., redaktör (avliden den 12 december 1958);
Jarlsnäs, H. N., förbundskassör i Svenska sjöfolksförbundet (fr. o. m. den
19 februari 1959);
Sekreterare:
Sköld, H.-E., e. o. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30, tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1949:1 U 5.
Nämnden har under tiden december 1958—november 1959 sammanträtt
3 gånger.
4. Utrikesdepartementets understödsnämnd (1957: II 4;
1958: I 5; 1959: I 3)
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950; ändrad lydelse den 5 juni 1953.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena:
Leijon, C., utrikesråd, ordförande (fr. o. m. den 14 december 1959);
Persson, N. F., byråchef, ordförande (fr. o. m. den 15 december 1959);
Jerneman, T. G., f. d. byråchef;
Berggren, A. M., byråchef;
Jarlsnäs, H. N., kassaföreståndare för Sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa.
Suppleanter:
von Otter, G. F., frih., minister; för ordföranden (t. o. m. den 22 oktober
1959);
Kellberg, L. G.-A., t. f. byråchef; för ordföranden (fr. o. m. den 23 oktober
1959);
Skogh, S. A., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
61
Ahlborg, G. E., förste byråsekreterare (t. o. m. den 12 juni 1959); I Ut 5
Herngård, K.-E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 23 oktober 1959);
Åkesson, N.-H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening
(t. o. m. den 31 december 1958);
Hadrup, K. E. H., direktör i Svenska maskinbefälsförbundet (fr. o. m. den
1 januari 1959).
Sekreterare:
Leissner, T. Å., t. f. byrådirektör (t. o. m. den 31 december 1958);
Moore, G. A., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1959).
Bitr. sekreterare:
Rönnheim, K. Å., kanslist (t. o. m. den 31 maj 1959);
Hallberg, H., kanslist (fr. o. m. den 1 juni 1959).
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 45 00.
Nämnden har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 4 sammanträden. 2 sammanträden har därjämte hållits av en delegation,
vilken utsetts inom nämnden med uppgift att granska ärenden angående
eftergift av belopp, vilka lämnats såsom ekonomiskt bistånd av
utlandsmyndighet.
Den av nämnden handhavda understödsverksamheten för sjömän vid
arbetslöshet i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelsen den 29 juni
1950 (SFS nr 473), har under året pågått i Antwerpen, Rotterdam, Rouen,
Marseille, Genua, New York, San Francisco, Sydney och Melbourne.
Under året har en översyn påbörjats av de tidigare av nämnden utfärdade
anvisningarna angående tillämpningen av nyssnämnda kungörelse.
I detta syfte har ledamoten Jerneman vid besök i de europeiska centralhamnarna
diskuterat hithörande spörsmål med konsuler, konsulatpersonal
och sjöfolksrepresentanter. Vidare har en inom nämnden utsedd delegation
dryftat anvisningarnas innehåll och utformning.
5. Nordiska samfärdselkommittén (1958: I 6; 1959: I 4)
Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957.
Ledamöter:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm. (ordförande fr. o. m. den 23
januari 1959);
Hesselbom, K. E., elverkschef (t. o. m. den 15 januari 1959);
Persson, F. J. H., ombudsman, led av II kamm. (fr. o. m. den 16 januari
1959).
Sekreterare:
Golliander, H. E. O., t. f. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1958: I U 6.
Kommittén har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 3 sammanträden i respektive Köpenhamn den 22—23 januari, i Åre
den 28 och 30 juni samt i Aulanko den 10—11 september. Sekreteraremöten
62
Riksdag sberättelsen år 1960
I XJs 5 avhölls i Oslo den 13—14 januari, i Stockholm den 16 juni samt i Mariehamn
den 1—2 september.
Kommittén har utöver tidigare ärenden på sin dagordning på eget initiativ
eller efter hänvändelse från berörda parter upptagit till behandling
ett flertal aktuella problem på den inomnordiska samfärdselns område. På
kommitténs förslag har nordiska utredningsorgan tillsatts rörande samordning
av järnvägstaxorna samt transittrafik via Narvik.
6. Nämnden för fördelning av tjeckoslovakiska medel (1959: I 5)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 oktober 1957.
Ledamöter:
Santesson, P. V., f. d. justitieråd, ordförande;
Almqvist, K. F., utrikesråd;
Lindahl, H., advokat.
Sekreterare:
Bekeris, I. J., amanuens.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1959: I U 5.
Nämnden har under tiden 15 november 1958—3 december 1959 sammanträtt
20 gånger.
Nämnden har med skrivelser till Konungen dels den 13 oktober 1959 avlämnat
förslag till fördelning av huvuddelen av ifrågavarande medel, dels
den 3 december 1959 avgivit yttrande över inkomna anmärkningar mot förslaget.
Uppdraget beräknas slutfört under år 1960.
7. Utredning rörande den administrativa organisationen vid
utrikesdepartementet m. m. (1959: I 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1958 (den
19 september 1958) för att verkställa utredning rörande den administrativa
organisationen vid utrikesdepartementet m. in.
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Experter:
Nauckhoff, C.-H. O. H., förste sekreterare (t. o. m. 30 juni 1959);
Gerring, G., förste sekreterare (fr. o. in. 29 oktober 1959);
Jönnerby, P. E. R., vicekonsul (20 november—17 december 1958);
Reinius, K. E. F., kanslist (19 januari—28 februari 1959);
Warfvinge, K. W., revisor (fr. o. m. 8 maj 1959);
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 45 00.
Direktiv för utredningen, se 1959: I U 6.
Utredningsmannen har den 18 juli 1959 avlämnat ett delbetänkande,
benämnt Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen, I (stencilerat).
I betänkandet redovisas resultatet av en särskild anbefalld översyn
av organisationen för medelsförvaltningen vid utlandsmyndigheterna, och
för kontrollen och revisionen av denna förvaltning, i belysning av två in
-
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
63
träffade fall av oegentlighet i medelsförvaltningen vid beskickningarna i I Ul 8
Washington och London. Vidare framlägges förslag till en interimistisk
omläggning i ordningen för fattande av beslut i ekonomiska ärenden inom
utrikesdepartementets personalavdelning. Betänkandet har till vissa delar
hemligstämplats.
Utredningen beräknas fortgå under år 1960.
8. Kansliutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1959 för
att verkställa utredning rörande rationell utformning och inredning av den
svenska utrikesrepresentationens kanslilokaler m. m.
Snellman, U. H., byggnadsråd, ordförande;
Anger, P. J. V., byråchef;
Ekdahl, L. L. G., byrådirektör;
Nauckhoff, C.-H. O. H., 1 :e sekreterare (t. o. m. den 20 september 1959);
Bothén, P. R., l:e kanslisekreterare (fr. o. m. den 21 september 1959).
Expert:
Olsson, K.-A. T., arkitekt, fil. kand. (fr. o. m. den 14 november 1959).
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamtal växel 54 05 60, rikssamtal
54 06 60 (ordföranden).
Utredningen har intill den 30 november 1959 hållit 6 sammanträden.
I sitt arbete samråder utredningen såväl med de olika avdelningar och
byråer inom utrikesdepartementet, vilka berörs av utredningens uppdrag,
som med utomstående specialister. Utarbetandet av principförslag rörande
kanslilokalers utformning och inredning har påbörjats. Vissa studieresor
har företagits.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
64
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fö:i
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Sakkunniga för översyn av inskrivnings förordningen m. m.
(1957:I 3; 1958:I 2; 1959:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september
1950):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Nygren, H. O., överste.
Experter:
Wernstedt, L. G. L:son, major;
Abramson, B. E., aktuarie.
Sekreterare:
Lindwall, K. Å., kanslisekreterare.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 26 juni 1959 hållit
27 sammanträden.
Utredningen har den 26 juni 1959 avgivit förslag till personalredovisningsinstruktion
(stencilerat) ävensom förslag till vissa författningsändringar
m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1954 års befälsuiredning (1957: I 8; 1958: I 6; 1959:1 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom försvarsdepartementet verkställa översyn av framlagda förslag m. m.
rörande befälsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1954):
Holmqvist, E. B., sekreterare, led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1772 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 14.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
65
Utredningen har den 15 juli 1959 avgivit betänkande »Arméns Befäl — Be- I FÖ: 4
fälsordningen vid infanteriet med principiell tillämpning på övriga truppslag»
(SOU 1959: 23).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Militära arbetstidskommittén (1957: I 16; 1958: I 14; 1959: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning om arbetstidsförhållandena för militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1956):
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Holmqvist, E. B., sekreterare, led. av I kamm.;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Simonsson, N. V., byråchef;
Gyllö, S. A., major.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Ljungqvist, S. N.-E., major.
Sekreterare:
Hultan, I. H., förste byråsekreterare.
Bitr. sekreterare:
Raud, J., amanuens.
Lokal: Personalvårdsbyrån, Försvarsstaben, Stockholm 90; tel. lokalsamt.
växel 67 95 20 (ankn. 443), rikssamt. växel 67 96 20.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Fö 16.
Kommittén har den 29 juni 1959 avlämnat betänkande angående arbetstiden
för viss militär och civilmilitär personal (SOU 1959: 26).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Karlskronavarvsutredningen (1958:1 19; 1959:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning rörande förutsättningarna för civil varvsdrift i
Karlskrona (se Post- och Inrikes tidn. den 21 januari 1958):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;
Larsson, E. G. K., verkställande direktör i AB Transmarin;
Mattsson, E. G. G., verkstadsdirektör.
Sekreterare:
Bertman, H., t.f. budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fö 19.
Utredningen har sedan den 1 november 1958 hållit 4 sammanträden, omfattande
tillhopa 8 sammanträdesdagar.
5 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
66
Riksdag sberättelsen år 1960
I FÖ: 4 Utredningen har den 5 juni 1959 avgivit ett den 2 april samma år daterat
betänkande angående förutsättningarna för civil varvsdrift i Karlskrona (SOU
1959: 11).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1958 års militärhistoriska utredning (1959:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den inom krigsmakten bedrivna
krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1958):
Steckzén, B., f. d. krigsarkivarie, ordförande;
Furtenbach, B., överstelöjtnant;
Nilsson, S. A., professor.
Experter:
Curman, S. J. H., amanuens;
Wadén, I. P. J., förste arkivarie.
Sekreterare:
Törnbom, O., kapten.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fö 18.
Utredningen har under tiden november 1958—maj 1959 hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 29 maj 1959 avlämnat betänkande rörande den militärhistoriska
verksamhetens uppgifter och organisation (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
6. 1952 års värnpliktsutredning (1957: I 4; 1958: I 3; 1959: I 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1952 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande behovet av omskolning
i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och flygvapnet
till armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 april 1952):
Holmqvist, E. B., sekreterare, led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1772 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
67
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fö 17. I FÖI 7
Utredningsarbetet har varit vilande i avvaktan på slutresultatet av 1954
års utredning rörande totalförsvarets personalbehov.
7. 195b års utredning rörande totalförsvarets personalbehov
(1957:I 9; 1958:I 7; 1959:I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 november 1954 för
att verkställa utredning beträffande de värnpliktigas utnyttjande i det totala
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1954):
Lundgren, S. H. E., organisationssekreterare, ordförande;
Brandberg, K. G., överste;
Gustavsson, B. T., led. av I kamm. (fr. o. in. 3 februari 1959);
Svensson, P. G. A., led. av II kamm.;
Nihlfors, F. U., led. av II kamm. (fr. o. in. 20 april 1959);
Eliasson, R. A. E„ led. av II kamm.
Experter:
Rudqvist, O., överste (fr. o. m. 1 november 1959);
af Burén, H., major (fr. o. in. 19 februari 1959).
Sekreterare:
Creutzer, R. B., major (fr. o. in. 6 april 1959).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 1327 (ordföranden) och 1284 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen — se 1955: I Fö 15 — har år 1959 utvidgats
(anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den 8 maj
1959):
I skrivelse den 5 december 1958 bär överbefälhavaren gjort framställning om
utredning av vissa för krigsmakten gemensamma personalfrågor, överbefälhavaren
har härvid anfört, att den fortgående allmänna tekniska utvecklingen medför
ökade krav på skolning och kompetens hos krigsmaktens befälspersonal. Tillgången
på värnpliktig personal i befattningar för vilka teknisk utbildning erfordras
är emellertid mycket knapp, vilket föranleder svårbemästrade avvägningsproblem.
Med hänsyn härtill har överbefälhavaren funnit det angeläget, att en prognos
uppgöres för krigsmaktens behov på lång sikt av personal med teknisk och annan
speciell kompetens och att möjligheterna att tillgodose behoven kartlägges mot
bakgrunden av såväl den förutsebara totala tillgången inom landet av personal
med dylik kompetens som totalförsvarets behov i övrigt. Härvid bör enligt överbefälhavaren
kvalifikationskraven preciseras. Möjligheterna att tillföra krigsmakten
personal med erforderlig kompetens är i hög grad beroende av utvecklingen
beträffande den civila utbildningen, överbefälhavaren har därför ansett det böra
närmare undersökas i vilken utsträckning utbildningen vid civila läroanstalter
på lång sikt kan utnyttjas inom försvarsorganisationen och hur den militära utbildningen
bör anpassas till eller samordnas med den civila.
Erforderliga utredningar och undersökningar är enligt överbefälhavaren i huvudsak
av den natur, att de bör genomföras av respektive försvarsgrenar (myndigheter).
Det anses emellertid angeläget, att frågor som är gemensamma för
krigsmakten utredes eller samordnas av en för försvaret gemensam central ar
-
68
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fö: t betsgrupp. Denna bör enligt överbefälhavaren dels verka för samordning av arbetet
genom att bl. a. utarbeta gemensamma normer för bestämmandet av kvalifikationskrav
för olika befattningar i krigsorganisationen, dels uppgöra en långsiktsplanering
och föreslå åtgärder för lösande av för krigsmakten gemensamma
personalfrågor. — Under åberopande av det anförda har överbefälhavaren hemställt
om medgivande att få tillsätta en för försvaret gemensam central arbetsgrupp
för personalplanering om högst nio ledamöter jämte sekreterare.
För egen del finner jag liksom överbefälhavaren det angeläget, att angiva frågor
om krigsmaktens behov av personal närmare utredes och undersökes. Jag vill
emellertid erinra om att en med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november
1954 av min företrädare i ämbetet tillkallad utredning •— 1954 års utredning
rörande totalförsvarets personalbehov — bl. a. har till uppgift att mera allsidigt
bedöma utnyttjandet av de värnpliktiga i det totala försvaret. Frågan om
avvägning mellan krigsmakten och totalförsvaret i övrigt då det gäller behoven
av personal med teknisk eller annan speciell kompetens ligger otvivelaktigt i linje
med 1954 års utrednings arbete. Det bör därför ankomma på denna utredning att
med beaktande av totalförsvarets behov pröva frågan om krigsmaktens behov av
personal med teknisk utbildning m. m. och föreslå erforderliga åtgärder. För
utredningens bedömanden är det emellertid nödvändigt att närmare kartlägga
och precisera krigsmaktens behov på sätt överbefälhavaren angivit. Ett dylikt
arbete bör i väsentliga delar utföras av vederbörande myndigheter inom försvaret.
Samordningen och ledningen av detta arbete synes emellertid böra ankomma
på 1954 års utredning. Det synes naturligt, att utredningen härvid efter
hand inhämtar överbefälhavarens synpunkter på arbetets uppläggning och inriktning.
Jag konstaterade förut, att de arbetsuppgifter som överbefälhavaren ansett böra
ankomma på den tilltänkta arbetsgruppen ligger i linje med de uppgifter som
redan ankommer på 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov.
Tidigare meddelade direktiv för denna utredning är emellertid icke preciserade
i detta hänseende. Det synes därför erforderligt att inhämta Kungl. Maj:ts medgivande
att utredningens arbete må inriktas jämväl på nu aktuella frågor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte medgiva, att utredningsuppdraget för de sakkunniga som tillkallats med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1954 må omfatta jämväl
utredning av vissa för krigsmakten gemensamma personalfrågor i enlighet med
vad i det föregående angivits.
Utredningens arbete, som varit nedlagt fr. o. in. den 19 april 1956, återupptogs
i december 1958. Under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 har hållits 11 sammanträden och därjämte genomförts 4 studieresor
(-besök) under tillsammans 8 dagar.
Utredningen beräknas kunna avge betänkande i vissa delar under år 1960.
8. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning (1957: I 10; 1958: I 8; 1959: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., t.f. expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
69
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
Holmqvist, E. B., sekreterare, led. av I kamm. (t. o. m. 11 februari 1959); I 1?©. 1)
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. m. 12 februari
1959).
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Wernstedt, L. G. L:son, major;
Persson, S. B., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Tännérus, L. A., kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16 och 1959: I Fö 9.
Utredningen har under tiden den 21 november 1958—den 20 november
1959 hållit 19 sammanträden och avgivit utlåtanden i tre till densamma remitterade
ärenden. Utredningen bar den 30 december 1958 avgivit betänkande
med förslag till familjebidragsförordning (stencilerat). Härefter har
utredningen fortsatt behandlingen av återstående frågor rörande familjebidrag
samt företagit vissa förberedande undersökningar rörande meritvärdet
av de värnpliktigas militära utbildning ävensom prövat gällande
bestämmelser om värnpliktslån in. m. Utredningen har i de delar dess uppdrag
gäller värnpliktslånen den 28 december 1959 överlämnat bestänkande
med förslag rörande desamma (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas i övrigt fortgå under år 1960.
9. 195''i års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
(1957: I 11; 1958: I 9; 1959: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 1954
och den 26 oktober 1956 för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning
beträffande vissa personalkårer m. in. inom försvaret (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 december 1954):
Curtman, C. W., f. d. överdirektör, verkst. direktör i Sveriges Lantbruksförbund,
ordförande;
Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i AB Svenska Pressbyrån;
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Paulsson, Å. B., t.f. expeditionschef;
Wallén, G. B., t.f. kanslichef.
Experter:
Kemmer, T. G. O., förste marindirektör (t. o. in. 31 mars 1959);
Lindmark, C. E. W. E., kommendörkapten av 1. graden;
Bergelin, S. O., kommendör (t. o. m. 3 november 1959);
Blomqvist, C. E., byrådirektör (t. o. in. 3 november 1959);
d’Ailly, B. H. II., byråchef (t. o. in. 30 september 1959);
70
Riksdag sberättelsen år 1960
1 FÖ! 9 Norell, O. A., byråchef (t. o. m. 30 september 1959);
Persson, A. A., major (t. o. m. 30 september 1959);
Hesare, A. C. R., t.f. byråchef (fr. o. m. 4 november 1959);
Edenberg, W.» kommendör (fr. o. m. 4 november 1959);
Wallin, B., t.f. förste marindirektör (fr. o. m. 4 november 1959);
Bostorp, H. B., major (fr. o. m. 4 november 1959);
Wahlberg, C.-G., byrådirektör (fr. o. m. 4 november 1959).
Sekreterare:
Lindstedt, A. V., förste kanslisekreterare.
Bitr. sekreterare:
Resare, A. C. R., t.f. byråchef (t. o. in. 3 november 1959).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1759).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 17 och 1959: I Fö 10.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 20 sammanträden.
Utredningen har den 30 september 1959 avgivit betänkande (stencilerat)
angående vissa personalfrågor m. m. inom den tekniska tjänsten vid flygvapnet.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1960, närmast med fortsatta
undersökningar rörande den tekniska personalen inom marinen.
10. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1957:1 13; 1958:1 11;
1959: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att inom försvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1956):
Insulander, E. I., krigsråd, ordförande;
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Lyberg, F., byråchef;
Wallén, G. B., t.f. kanslichef.
Experter:
Persson, S. B., budgetsekreterare;
Resare, A. C. R., t.f. byråchef (fr. o. m. 12 januari 1959).
Sekreterare:
Nilsson, J. H., t.f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. 12 januari 1959).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1306).
Direktiven för översynen, se 1957: I Fö 13 och 1959: I Fö 11.
Med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande den 9 januari 1959 har de sakkunnigas
uppdrag utvidgats att jämväl omfatta ytterligare undersökningar
rörande formerna för handläggningen av kamerala ärenden inom försvarets
centrala materielförvaltande myndigheter.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 71
Direktiven för det sålunda utvidgade uppdraget (anförande av statsrådet [ Fö: It»
Andersson till statsrådsprotokollet den 9 januari 1959):
Då jag till statsrådsprotokollet den 3 januari 1959 redogjorde för de frågor som
tillhör regleringen för budgetåret 1959/60 av utgifterna under riksstatens fjärde
huvudtitel, anmälde jag 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas betänkande, del
III. Jag uttalade därvid bland annat följande rörande handläggningen av kamerala
frågor inom försvarets centrala materielförvaltande myndigheter.
»Vad gäller kassafrågorna kan jag däremot inte ansluta mig till de sakkunnigas
förslag. Enligt min mening är det önskvärt att de kamerala ärendena — räkningsgranskning,
kassatjänst och medelsredovisning —■ inom varje förvaltning så
långt möjligt hålles samlade. Riksräkenskapsverket har hävdat, att kassaärendena
inom förvaltningarna bör hänföras till de administrativa byråerna. Även om vissa
principiella skäl kan åberopas till stöd härför, måste det dock beaktas, att försvarsgrensförvaltningarnas
administrativa byråer som huvudsakliga arbetsuppgifter
har juridiska ärenden, allmänna kansliuppgifter och personalfrågor. Förutsättningarna
för ett sammanförande av förvaltningarnas kamerala ärenden och de
härmed sammanhängande organisationsfrågorna bör därför enligt min mening ytterligare
prövas. De direktiv efter vilka försvarsförvaltningssakkunniga hittills
arbetat har inte medgivit de sakkunniga att förutsättningslöst ta upp frågan om
ett sammanförande av de kamerala ärendena. Det förefaller emellertid lämpligt, att
försvarsförvaltningssakkunniga får i uppdrag att utföra de ytterligare undersökningar
söm erfordras under av mig nu angivna förutsättningar. Jag avser att snarast
anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t.»
Av de skäl jag sålunda angivit bör åt 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
uppdragas att utföra ytterligare undersökningar rörande formerna för handläggningen
av kamerala ärenden inom försvarets centrala materielförvaltande myndigheter
och att framlägga härav betingade förslag.
Genom beslut den 6 mars 1959 uppdrog Kungl. Maj :t åt de sakkunniga att
i samråd med fortifikationsförvaltningen dels verkställa skyndsam utredning
rörande behovet av lokalutrymme för till Stockholm förlagda centrala
staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret, dels ock, efter samråd
jämväl med byggnadsstyrelsen, till Kungl. Maj :t inkomma med det förslag
Ull lokalfrågans lösning, vartill utredningen kunde giva anledning.
Genom beslut den 9 oktober 1959 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt
försvarsförvaltningssakkunniga att i samråd med marinförvaltningen utreda
frågan om lämplig arbetsfördelning mellan marinförvaltningens inköpsavdelning,
å ena, och marinverkstädernas inköpsorgan, å andra sidan,
samt att till Kungl. Maj :t inkomma med redogörelse för resultatet av utredningsarbetet.
Med skrivelse den 10 juli 1959 har de sakkunniga framlagt resultatet av
utredningen i lokalfrågan och med förslag till frågans lösning. Därmed är
det den 6 mars 1959 givna uppdraget avslutat.
Med särskilda skrivelser den 29 september 1959 har de sakkunniga överlämnat
resultaten av utredningarna rörande dels handläggningen av flygvapnets
markförvärvsärcnden in. in., dels bestridandet av vissa avlöningskostnader
vid fortifikationsförvaltningen. Därmed har de sakkunniga jämväl
fullgjort de den 19 september 1958 lämnade uppdragen.
De sakkunniga har under liden den 1 januari den 15 november 1959 hål -
72
Riksdagsberättelsen år 1960
I FÖ: 10 lil 14 sammanträden. De sakkunniga har jämväl besökt Upplands flygflottilj,
varjämte de sakkunnigas ordförande besökt vissa till flygförvaltningens
förvaltningsområde hörande anläggningar in. m. i Norrland samt Göteborgs
örlogsvarv.
Efter remiss har de sakkunniga avgivit utlåtanden i sex ärenden.
Arbetet beräknas fortgå under år 1960.
11. 1956 års flygbiillerutredriing (1957: 1 15; 1958: I 13; 1959: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1956 för att
verkställa utredning av frågan om effektiva åtgärder mot flygbuller m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1956):
Treschow, J. A. A., f. d. kansliråd, ordförande;
Ahlberg, C. F., regionplanedirektör;
Grönfors, K. G. W., professor;
Jonsson, K. I., byrådirektör;
Köhlmark, B. R., byrådirektör;
Möller, N. K. S., överste;
Ronge, H. E., professor.
Experter:
Ingemansson, N. S. P., civilingenjör;
Gudmundson, G., direktör;
Carlsson, N. G., professor.
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fö 15.
Utredningen har under tiden november 1958—oktober 1959 hållit 10 sammanträden.
Vissa för utredningsarbetet erforderliga specialundersökningar
rörande bl. a. allmänhetens reaktion mot flygbuller, beräkning av bullermattor
och vissa flygplantypers bullerprestanda har slutförts under år 1959.
Utredningen räknar med att kunna framlägga sitt betänkande under
första halvåret 1960.
12. Organisationsnämnden för militär musiken (1957:1 17; 1958:1 15;
1959:I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S., byråchef, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., musikdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
73
Experter: J Fö
Gustafsson, I. A. S., f. d. musikinspektör;
Kahlin, Å. J., kapten;
Karen, H. V., byråchef;
Ljungqvist, S. N.-E., major;
Nyman, A. E. W., byråsekreterare;
Nyström, F. C. F., överstelöjtnant;
Svensson, S. E. E., director musices.
Sekreterare:
Ogner, S. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 17.
Nämnden har under tiden den 16 november 1958—den 15 november 1959
hållit 30 protokollförda sammanträden.
Beträffande arbetet med den nya musikorganisationen må följande framhållas.
Under förevarande tidsperiod har nämnden successivt avvecklat sin medverkan
betr. löpande personalärenden. Nämnden har under hösten 1959, efter
genomgång av det aktuella personalläget vid musikkårerna, meddelat
vederbörande myndigheter riktlinjer för deras fortsatta personalplanering.
Av personalärenden återstår härefter frågan om framtida arbetsuppgifter
för övertaliga musikdirektörer samt vissa personalspörsmål av mer principiell
natur.
För att tillgodose musikkårernas normalbehov av musikmateriel fortsätter
central anskaffning genom arméintendenturförvaltningens försorg, varvid
förslag till inköp utarbetas av nämnden. I syfte att åstadkomma enhetlighet
i redovisning och klassificering m. m. av befintlig musikmateriel samt
för att få till stånd en lika bedömning av kassabel materiel har besiktning
av musikmaterielen vid försvarets förband för nämndens räkning utförts
av en musikdirektör på övergångsstat. Nämnden har vidare avgivit förslag
till arméintendenturförvaltningen ang. principerna för repertoaranskaffning.
Nämnden anser det möjligt att en lämplig ordning beträffande musikmaterieltjänsten
skall kunna uppnås inom det närmaste halvåret.
Under april 1959 har försvarsgrensclieferna efter samråd med nämnden
utfärdat provisoriska utbildningsbestämmelser för musikpersonal omfattande
tiden från elevanställningens början intill påbörjandet av förutsatt underofficersutbildning.
Med hänsyn till att beslut om påbörjande av underofficersutbildningen
icke fattats har någon närmare planläggning av denna
utbildning ännu icke verkställts.
Särskild stråkinstrumentutbildning för musikpersonal, som under läsåren
1957—1959 ägt rum vid Värmlands regemente under ledning av en musikdirektör
på övergångsstat, fortsätter jämväl detta läsår. Den särskilda utbildning
för omskolning till instrumenten oboe och fagott, som ägt rum
under 1958, fortsattes under våren 1959. Någon motsvarande utbildning
kommer därefter icke att anordnas.
74
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fö: 12 Inom nämnden pågår för närvarande en slutlig översyn av den nya musikorganisationen
och i samband därmed utarbetande av förslag till reglementariska
föreskrifter in. m. för militärmusiken, avsedda att gälla efter
omorganisationsarbetets avslutande.
Nämnden beräknar kunna avsluta sitt arbete före den 1 juli 1960.
13. 1957 års sakanslctgsutredriing (1958:1 18; 1959:1 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 oktober 1957 för
att utreda förutsättningarna för att över avlöningsanslag redovisa avlöningskostnader
för tjänstemannapersonal vid verkstäder, verkstadsförråd
och verkstadskontor inom försvaret:
Linden, K. G., expeditionschef.
Sekreterare:
Andersson, H. G. F., krigsråd.
Bitr. sekreterare:
Kourtzman, E. P., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren tel. växel 63 15 00).
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet avses vara slutfört under år 1960.
14. Kommandoexpeditionsutredningen (1959: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj och den 6 juni
1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Ärmann, C. N. G., generalmajor;
Göransson, C. T. E., generalmajor;
Resare, A. C. R., t. f. byråchef, tillika sekreterare;
Paulsson, G. V. V., budgetsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har icke hållit några sammanträden under tiden november
1958—oktober 1959. Ordföranden och sekreteraren har närmare undersökt
arbetsuppgifterna inom kommandoexpeditionen.
Utredningen torde kunna avsluta sitt arbete under år 1960.
15. Försvarets fiskeskyddsutredning (1959: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande de åtgärder, som
75
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
kunna befinnas erforderliga till förebyggande och ersättande av skada å I FÖ! It»
och intrång i fisket i Vättern in. in. på grund av militär verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1958):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
Högström, G., ombudsman i Svenska insjöfiskarenas centralförbund;
Svensson, Nils E., fiskare, ledamot av Visingsö kommunalfullmäktige;
Svensson, Per Th., överstelöjtnant;
Tilly, N. U. S., överste.
Expert:
Puke, C. G. M., fil. lic., fiskeriintendent (fr. o. m. 26 augusti 1959).
Sekreterare:
Forsström, A. W. Ch., byrådirektör.
Bitr. sekreterare:
Werner, U. C. L., t. f. förste byråsekreterare (fr. o. in. 24 februari 1959).
Lokal: Försvarets civilförvaltning, tel. växel 63 00 60 (ankn. 235).
Direktiven för utredningen, se 1959; I Fö 19.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 7 sammanträden. I samband med sammanträden den 15 och 16
juni 1959 har utredningen hållit överläggningar med företrädare för länsstyrelsen
i Skaraborgs län, fiskeristyrelsen, militära myndigheter, hushållningssällskapen
i Värmlands och i Skaraborgs län, fiskerinämnden för Vänern
och fiskeriorganisationer rörande flygvapnets övningar vid Såtenäs.
Utredningen har även tagit kontakt med organisationer av fritidsfiskare.
Därutöver har utredningen varit representerad vid sammanträde anordnat
av lokal sammanslutning av yrkesfiskare. Försök i Vättern syftande till att
utröna inverkan av sprängningar och bombningar på fislcrom har fortsatts
under 1959. Liknande försök har också företagits beträffande levande fisk
i såväl Vättern som Vänern.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1960.
16. Försvarets personalvårdsutredning (1959: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa viss översyn av försvarets personalvårdsorganisation:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter;
Nihlén, K. L., kapten;
Graah-Hagelbäck, B., kapten (fr. o. in. 28 april 1959).
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., major.
Lokal: Försvarsstabens personalvårdsbyrå, Stockholm 90, tel. växel
67 95 20.
Utredningen avlämnade den 1 december 1958 principförslag (stencileral)
till ny personalvårdsorganisation inom krigsmakten.
Utredningen har handhaft vissa arbeten, som erfordrats för övergången
76
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fö: 16 till den av 1959 års riksdag beslutade nya personalvårdsorganisationen. Omkring
årsskiftet kommer utredningen att framlägga förslag till reglemente
för försvarets personalvård och till bestämmelser om utbildning m. in. av
personalvårdspersonal.
Det är utredningens avsikt att under 1960 framlägga erforderliga förslag
angående själavårdsverksamheten och biblioteksväsendet inom krigsmakten
samt angående försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd. Avslutningsvis
avser utredningen sammanfatta vissa förslag angående personalvårdsverksamheten
i krigsorganisationen och cilvilförsvaret.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 21 oktober 1959
hållit 34 sammanträden.
Arbetet beräknas vara slutfört under år 1960.
17. 1958 års för svar sledning skommitté (1959: I 21)
Genom beslut den 3 oktober 1958 bemyndigade Kungl. Maj :t överbefälhavaren
att tillsätta en kommitté för att verkställa förberedande utredning
rörande frågan om krigsmaktens högsta ledning.
Överbefälhavaren har med stöd av nämnda bemyndigande tillkallat följande
personer:
Kolmodin, K. R., generalmajor, ordförande;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Karleby, O., generaldirektör;
Lindemalm, Å. F., kommendör;
Mangård, Å., överste;
Mohlin, A. H., överste;
Rudholm, S. J. G., lagbyråchef;
Wärnsund, S. A., överstelöjtnant.
Experter:
Alm, S.-E., överstelöjtnant;
Bjule, R., kapten (fr. o. in. 1 augusti 1959);
Lyth, K. E., kapten (t. o. in. 31 juli 1959);
Löwenhielm, F. A., överstelöjtnant;
Palm, T., byrådirektör (t. o. in. 30 april 1959);
Palmstierna, N.-F., överstelöjtnant (fr. o. in. 1 oktober 1959);
Rundqvist, S. E., kapten (t. o. m. 31 mars 1959);
Stroh, O., major;
Ström, K.-E., kapten.
Chefen för försvarsdepartementet har genom beslut den 11 november
1958 uppdragit åt byråchefen i försvarsdepartementet N. V. Simonsson att
vara sekreterare åt kommittén.
Lokal: östermalmsgatan 68 A; tel. 62 86 33 (ordf.), 62 54 98 (sekreteraren)
och 62 87 33 (sekretariatet).
Direktiv för utredningen har utfärdats av överbefälhavaren med skrivelse
den 15 november 1958.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
77
Kommittén har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959 J
hållit 37 sammanträden. Vid två tillfällen har kommittén härvid varit samlad
under sammanhängande perioder om vardera en vecka. Kommittén räknar
med att avlämna ett betänkande med förslag i vissa större principfrågor
i början av 1960.
Kommitténs arbete beräknas vara slutfört under år 1960.
18. Försvarets personaldelegation (1959: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1958 för
samordning av vissa personalorganisations- och personalvårdsfrågor inom
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Bergelin, S. O., kommendör (t. o. in. 30 september 1959);
Edenberg, W., kommendör (fr. o. m. 1 oktober 1959);
Lemmel, C. F. R., överste;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Silfverberg, K. J. A., generalmajor.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Delegationen har intill den 30 november 1959 hållit 11 sammanträden.
Delegationens arbete kommer att pågå under år 1960.
19. 1959 års skjutfältsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1959 för
att verkställa utredning rörande skjutfält för Svea artilleriregemente samt
samövningsfält för mellersta och södra Sverige (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 januari 1959):
Lingman, J., landshövding, ordförande;
Domö, J. F., f. d. landshövding, led. av I kamm. (t. o. m. 27 maj 1959);
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, led. av I kamm. (fr. o. m. 28 maj 1959);
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Söderberg, S. T. R., ombudsman, led. av I. kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Bitr. sekreterare:
Malmros, C. S. C., byråsekreterare.
Lokal: Arméintendenturförvaltningen, Mäster Samuelsgatan 6, Stockholm
7; tel. lokalsamt. växel 23 65 60 (ankn. 122), rikssamt. växel 22 10 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
9 januari 1959):
Försvarets fastighetsnämnd föreslog i ett den 26 juni 1958 avgivet betänkande
att ett nytt övnings- och skjutfält för TV. militärområdet, tillika övnings- och
skjutfält för infanteriskjutskolan (InfSS), skulle anordnas inom ett område om
78
Riksdagsberättelsen år 1960
1 Fö: 19 cirka 17 000 liektar å och i anslutning till Gullbergs kronopark i Östergötlands
län. Nämnden hade vid sin utredning granskat av militära myndigheter i olika
sammanhang sedan 1930-talet verkställda undersökningar rörande möjligheterna
att förlägga större övnings- och skjutfäit till bland annat mellersta och södra
Sverige. Dessa granskningar, som omfattat ett 40-tal skilda områden, hade givit
vid handen att fem av områdena borde ytterligare undersökas, nämligen Tämnareområdet
öster och söder om sjön Tämnaren i Uppsala län, Mackmyraområdet,
omfattande Mackmyra kronopark jämte viss angränsande mark söder om Gävle
i Gävleborgs län, Klotenområdet, beläget inom Klotens kronopark i Örebro, Kopparbergs
och Västmanlands län, Villingsbergsområdet, omfattande Villingsbergs
skjutfält jämte viss angränsande mark i Örebro län, samt Gullbergsområdet, omfattande
Gullbergs kronopark jämte viss angränsande mark i Östergötlands län.
Sedan dessa undersökningar slutförts hade nämnden ansett sig kunna konstatera
att endast på Gullbergsområdet funnes förutsättningar för anordnande av ett övnings-
och skjutfält, som tillgodosåge behovet av såväl skjutfält för A 1 som övnings-
och skjutfält för InfSS och i viss utsträckning fält för övningar i större
förband. Enbart skjutfält för A 1 skulle kunna erhållas på antingen Klotenområdet
eller Villingsbergsområdet. Samtliga övriga granskade och undersökta områden
ansåge nämnden antingen olämpliga ur militär synpunkt eller ur civil synpunkt
avgjort ofördelaktigare än de ovan nämnda. En samlad lösning av de aktuella
militära markproblemen vore sålunda enligt nämndens mening möjlig endast
genom ianspråktagande av Gullbergsområdet. Anordnande av ett övnings- och
skjutfält inom detta område skulle vidare tillgodose ett annat aktuellt militärt
markbehov, nämligen utvidgning av det inom området belägna, för Linköpings
garnison avsedda Prästtomta skjutfält. Erforderlig utvidgning av detta skjutfält
hade bedömts böra omfatta cirka 1 500 hektar. Hela detta utvidgningsområde inrymdes
i det av nämnden undersökta Gullbergsområdet.
Utlåtande över fastighetsnämndens förslag har inhämtats från vederbörande
militära och civila myndigheter samt från berörda kommuner. Flera av de civila
myndigheterna och de hörda kommunerna har avstyrkt förslaget samt påyrkat
ny utredning av frågan.
I detta sammanhang vill jag erinra om att chefen för armén framlagt förslag
om att A 1 och InfSS skall förflyttas till Linköping. Beträffande dessa förflyttningar
har jag vid anmälan av proposition 1958: 110 angående vissa organisations-
och anslagsfrågor rörande försvaret uttalat, att förutsättning härför vore
att det av fastighetsnämnden föreslagna övningsfältet vid Gullberg anskaffades.
Vad angår övnings- och skjutfält för InfSS har jag den 21 november och den
19 december 1958 anmodat fastighetsnämnden att — under den förutsättningen
att ett övnings- och skjutfält på Gullbergsområdet i anslutning till Prästtomta
skjutfält skulle tillgodose endast de för närvarande till Linköping och Norrköping
förlagda förbandens samt InfSS behov — i samråd med chefen för armén utreda
frågan om storlek och avgränsning av ett dylikt fält.
Vid fullgörande av utredningen bör beaktas angelägenheten av att A 1, som
för närvarande är förlagt till Sundbyberg i anslutning till Järvafältet, snarast får
sin övningsverksamhet förlagd på annan plats så att Järvafältet frigöres. Av krigsorganisatoriska
skäl bör emellertid A 1 även framdeles vara förlagt inom östra
mellansverige, företrädesvis inom IV. militärområdet. Då den erforderliga storleken
av skjutfältet bedömes, bör hänsyn tagas till vapenteknikens utveckling
samt till det framtida utbildningsbehov, som är avsett att tillgodoses. Från de
militära utgångspunkter, som sålunda erhållits, bör olika uppslag till förläggning
av skjutfältet undersökas, varvid jämväl civila synpunkter bör beaktas. Vid
denna undersökning bör bland annat de av fastighetsnämnden granskade och
undersökta områdena underkastas förnyad prövning.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 79
Härjämte bör undersökas det i olika sammanhang anmälda behovet av sam- 1 Fö: ao
övningsfält for forbanden i mellersta och sodra Sverige. Därest behov av dylikt
samövningsfält befinnes föreligga, bör undersökas möjligheterna att inom angiven
region tillgodose detta behov. Därvid bör i första hand utredas huruvida befintliga
övnings- och skjutfält eller ett för A 1 nyanskaffat skjutfält kan användas
efter utvidgning antingen genom förvärv av mark eller genom att mark utanför
fältet tages i anspråk med begränsad nyttjanderätt.
Utredningen har intill den 1 november 1959 hållit 23 sammanträden.
Studiebesök och rekognosceringar för skjutfält har företagits på 16 särskilda
platser.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1960.
20. Utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av värnpliktiga läkare m. m.:
Engström, A. V., professor.
Experter:
Marcus, S., t. f. byråchef;
Hasselrot, S. B., överste;
Lysander, A. T., fältläkare.
Sekreterare:
Palmstierna, T. C. O. K., friherre, byrådirektör.
Lokal: Institutionen för medicinsk fysik vid Karolinska institutet; tel.
33 23 99 (utredningsmannen), 34 05 00, ankn. 671 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
28 maj 1959):
Jämlikt 27 § värnpliktslagen skall värnpliktiga, uttagna för utbildning i specialtjänst
såsom läkare, i fred fullgöra värnpliktstjänstgöring om högst 540 dagar.
Värnpliktiga läkare tilldelas armén och marinen och utbildas vid dessa försvarsgrenar.
Flygvapnets mobiliseringsbehov av värnpliktiga läkare täckes genom
att en del av den vid armén utbildade personalen krigsplaceras vid flygvapnet.
I läkarnas värnpliktstjänstgöring kan särskiljas tre skeden, vilka med hänsyn
bl. a. till elevernas civila studier uppdelas i flera relativt korta perioder. Det första
skedet omfattar soldat- och befälsutbildning under omkring 240 dagar vid armén
och omkring 120 dagar vid marinen. Det andra skedet omfattar fackutbildning
och facktjänstgöring, som fullgöres under omkring 155 dagar vid armén och omkring
275 dagar vid marinen. Det tredje skedet —- omkring 145 dagar — benämnes
fortsatt tjänstgöring och har karaktär av facktjänstgöring.
Enligt för armén gällande utbildningsbestämmelser skall värnpliktiga läkare
vid fackutbildningens slut ha bibringats förmåga att tjänstgöra som läkare vid
bataljon eller division samt inom underhållsgrupp och sjukvårdskompani ävensom
någon kunskap om sjukhuskompaniets organisation och taktiska användning.
Genom facktjänstgöringen skall de dels genom tjänstgöring vid staber och förband
erhålla största möjliga erfarenheter i det fredsmässiga rutinarbetet i fråga
om såväl sjukvårds- som förvaltningstjänst, dels genom tjänstgöring under fältmässiga
förhållanden erhålla ökad rutin i sina krigsbefattningar.
Utbildningsmålen för marinen tilldelade värnpliktiga läkare är att de skall
80
Riksdag sberättelsen år 1960
I FÖJ 20 ltunna bestrida befattningar som fartygsläkare eller biträdande fartygsläkare, läkare
vid marinkommando, på sjukhus eller vid kustartilleriförband.
Under senare år har i skilda sammanhang riktats kritik mot det sätt, på vilket
utbildningen av värnpliktiga läkare är anordnad, och framlagts förslag till ändringar
härutinnan.
Sålunda framhöll 1948 års läkarutbildningskommitté i sitt den 24 februari 1953
avgivna betänkande angående läkarutbildningen, att man vid målsättningen för
de värnpliktiga läkarnas utbildning mera direkt än vad som varit fallet borde ta
sikte på den avsedda krigsbefattningen. Därvid bedömde kommittén, att det skulle
vara möjligt att genom rationaliseringar förkorta soldat- och befälsutbildningen
vid armén. Kommittén anförde, att facktjänstgöringen till stor del använts för
att täcka behovet av läkare vid fredsförband och underströk vikten av att åtgärder
vidtoges för att på annat sätt tillgodose detta behov. Även om en viss del av
facktjänstgöringen av utbildningsskäl borde bestå i tjänstgöring vid depåförband,
syntes huvuddelen böra utnyttjas för särskild tillrättalagd utbildning med hänsyn
till läkarnas krigsplacering samt för deltagande i krigsförbandsövningar.
I fråga om soldat- och befälsutbildningen vid armén uttalade chefen för armén
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 november 1954, att erfarenheterna från utbildningen
visade att de uppställda målen för denna endast med svårighet kunnat
nås. Arméchefen föreslog en sammanhängande soldat- och befälsutbildning om
215 dagar.
Gemensam utbildning av försvarets värnpliktiga läkare föreslogs av 1944 års
militärsjukvårdskommitté i dess betänkande I den 22 december 1944; en ledamot
uttalade dock skiljaktig uppfattning i denna fråga. Vid anmälan av prop. 1949: 135
anförde dåvarande chefen för försvarsdepartementet, att det syntes få ankomma
på generalläkaren att med beaktande av kommitténs förslag och däröver avgivna
yttranden i samråd med försvarsgrenscheferna utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag i ämnet. Riksdagens år 1957 församlade revisorer förklarade
sig anse, att slutlig ställning borde tagas till militärsjukvårdskommitténs förslagom
gemensam utbildning av värnpliktiga läkare, varvid dock möjlighet borde
finnas till en senare specialisering med hänsyn till de olika försvarsgrenarnas
uppgifter och behov. Statsutskottet vid 1958 års B-riksdag anslöt sig i sitt av riksdagen
sedermera godkända utlåtande nr B 34 till uppfattningen, att bl. a. frågan
om gemensam utbildning borde upptagas till förnyat övervägande.
Kanslern för rikets universitet tillkallade i början av år 1958 tre sakkunniga
för att inom kanslersämbetet utreda vissa frågor i samband med de värnpliktiga
läkarnas militärtjänstgöring. Sedan de sakkunniga fullgjort sitt uppdrag, har
kanslern med skrivelse den 11 juni 1958 till Kungl. Maj:t överlämnat den gjorda
utredningen och hemställt om en allsidig utredning rörande den militära utbildningen
av samtliga yngre läkare och blivande läkare (såväl värnpliktiga som
tjänstepliktiga). Utredningen borde i tillämpliga delar avse även övrig medicinalpersonal.
Vidare har Sveriges förenade studentkårer i skrivelse den 28 augusti
1958 hemställt, att den militära utbildningen för värnpliktiga läkare, tandläkare
och apotekare måtte utredas beträffande målsättning, utformning och längd. Över
ifrågavarande båda framställningar har efter remiss utlåtande avgivits av överbefälhavaren,
som i sin tur hört försvarsgrenscheferna och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Sjukvårdsstyrelsen tillstyrker en utredning avseende läkare, tandläkare,
veterinärer och apotekare, vilken emellertid icke bör inskränkas till krigsmakten
utan även omfatta den civila sektorns behov av krigssjukvårdsutbildning och vid
vilken samordningsfrågor bör beaktas. I en första etapp är det enligt styrelsen
dock lämpligt att utredningen begränsas till att gälla utbildningen av medicinalpersonal
inom krigsmakten med tyngdpunkt på läkarnas värnpliktsutbildning.
Överbefälhavaren tillstyrker att den av kanslern föreslagna utredningen kommer
till stånd och anser att den bör omfatta all värnpliktig personal tillhörande yrkes
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
81
kategorierna läkare, tandläkare, veterinärer och apotekare. Med hänsyn till den J pjj; o<)
starkt ökade tillströmningen av studerande inom ifrågavarande områden och de
krav denna ställer på den militära utbildningsorganisationen anser överbefälhavaren,
att man bör pröva möjligheterna att genom ändring av nuvarande grunder
för medicinalpersonalens uttagning nedbringa utbildningskontingenterna,
vilka nu är större än vad enbart krigsmaktens behov skulle motivera. I anslutning
härtill erinras om att Kungl. Maj:t den 14 februari 1958 bemyndigat chefen för
armén att för värnpliktig läkare, som fullgjort viss vikariatstjänstgöring i provinsialläkardistrikt,
avkorta tiden för den fortsatta tjänstgöringen med 60 dagar.
Det bör enligt överbefälhavaren prövas om skäl finnes att bibehålla detta system,
vilket möjliggjorts av överskott på tjänstgöringsdagar. Utredningen anses böra
ingående överväga frågan om soldat- och befälsutbildningens inpassande i den
civila studiegången samt klarlägga, om det är hiöjligt att för arméns del minska
tiden för denna utbildning. Vidare bör det enligt överbefälhavarens mening undersökas,
i vad mån soldat- och befälsutbildningen samt fackutbildningen kan
göras gemensam för försvarsgrenarna. För fackutbildningen samt för anordnande
av fortbildnings- och specialkurser såsom led i facktjänstgöringen ifrågasättes
inrättande av eu särskild utbildningsanstalt med vissa fasta lärarlcrafter. Utredningen
anses också böra undersöka, huruvida det är möjligt att helt eller
delvis tillgodose behovet av militärläkare i fred utan att taga värnpliktig medicinalpersonal
i anspråk.
Jag delar uppfattningen att utredning bör verkställas rörande utbildningen av
värnpliktig medieinalpersonal. Särskilt angeläget synes det emellertid vara att
de värnpliktiga läkarnas utbildning överses. Jag föreslår därför att utredningen
tills vidare får avse läkarna. Av skäl som jag i det följande kommer att ange synes
utredningen även böra beröra icke värnpliktiga läkare. För uppgiften torde en
särskild utredningsman böra tillkallas.
Utredningsmannen bör noggrant pröva de synpunkter och önskemål rörande
läkarnas militärtjänstgöring, som — enligt vad min redogörelse visar — framförts
av myndigheter m. fl. Jag vill här peka på några av de spörsmål, som sålunda
måste övervägas. Till en början bör närmare klarläggas vilka behov av läkare
som föreligger i den militära krigsorganisationen och vad tillgodoseendet av
dessa behov kräver i fråga om såväl utbildningskontingentens storlek som utbildningens
innehåll och omfattning. Ställning bör tagas till frågan, i vilken utsträckning
de värnpliktiga läkarna bör tagas i anspråk för att täcka krigsmaktens
fredsbehov av läkare. Fördelarna av och möjligheterna till en för försvarsgrenarna
gemensam utbildning bör undersökas.
Överbefälhavaren har framhållit, att tillgången på medicine studerande är bestämmande
för utbildningskontingentens storlek och att till följd härav vid armén
sedan länge utbildas ett större antal värnpliktiga läkare än vad som skulle
vara motiverat för tillgodoseende enbart av krigsmaktens behov, överskottet bär
hittills genom krigsmaktens försorg erhållit en grundutbildning som kan komma
att tillgodogöras vid tjänstgöring inom civilförsvarets och det allmänt civila
medicinalväsendets krigsorganisation.
Med hänsyn till överbefälhavarens uttalande bör utredas om liksom hittills alla
värnpliktiga medicine studerande skall uttagas till specialtjänst såsom läkare och
utbildas inom krigsmakten. Utredningsmannen bör studera vilka utbildningskrav
som bör uppställas för läkare, som i krig skall tjänstgöra inom civilförsvaret eller
det allmänt civila medicinalväsendet, och hur utbildningen i fråga bör organiseras.
Härvidlag bör utredningsmannen uppmärksamma även de behov av utbildning
för uppgifter inom totalförsvaret, som föreligger för de icke värnpliktiga
men tjänstepliktiga läkarna, d. v. s. manliga läkare, som befunnits odugliga till
krigstjänst, samt kvinnliga läkare. Det bör utredas vilka möjligheter som finnes
att göra utbildning för ifrågavarande uppgifter obligatorisk utan anlitande av
(i llilning till riksdagens protokoll 1!)60. 1 samt.
Itiksdagsherättelsen
82
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fö: 20 värnpliktslagens bestämmelser samt i vad mån utbildningen — liksom även utbildning
av läkare för krigsmaktens eget behov — kan förläggas utom krigsmakten.
I dessa hänseenden bör beaktas att viss krigssjukvårdsutbildning numera ingår
som obligatoriskt led i de medicinska studierna för såväl värnpliktiga som
icke värnpliktiga studerande.
Därest utredningsmannen skulle finna, att alla värnpliktiga medicine studerande
liksom hittills bör uttagas till specialtjänst såsom läkare och utbildas inom
krigsmakten, finnes anledning att undersöka huruvida utbildningen bör differentieras.
Det skulle exempelvis kunna tänkas att man skilde mellan utbildningslinjer
för å ena sidan den militära krigsorganisationens behov och å andra sidan
de behov, som föreligger inom krigsmaktens fredsorganisation samt civilförsvarets
och det civila medicinalväsendets krigsorganisation. — Vissa i det föregående
angivna myndigheter m. fl. har uttalat sig om den möjlighet till avkortning
av den fortsatta tjänstgöringen med hänsyn till fullgjord vikariatstjänstgöring i
provinsialläkardistrikt, som föreligger enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari
1958. Det bör i förevarande sammanhang bl. a. utredas vilket värde som, enligt
numera vunna erfarenheter, bör från militära utbildningssynpunkter tillmätas
dylik tjänstgöring i civil öppen vård.
I fråga om anordnandet av läkarutbildning, som enligt utredningsmannens bedömande
bör äga rum inom krigsmakten, vill jag slutligen ange följande allmänna
riktlinjer. Utbildningen bör, med hänsyn bl. a. till ekonomiska synpunkter och
önskvärdheten av att minska belastningen på utbildningsorganisationen, koncentreras
till vad som med hänsyn till utbildningsmålen är väsentligt; sålunda
bör det undersökas huruvida icke den nuvarande soldat- och befälsutbildningen
— framför allt vid armén — kan reduceras utan eftersättande av utbildningsmålen.
I fråga om värnpliktsutbildningens förläggning i tiden bör vederbörlig hänsyn
tagas till den civila studiegången, så att en från olika synpunkter lämplig samordning
erhålles.
Utredningsmannen bör vid fullgörandet av sitt uppdrag samråda i erforderlig
utsträckning med berörda myndigheter inom och utom krigsmakten samt med
vederbörande studentorganisationer.
Utredningsarbetet har under hösten 1959 påbörjats med överläggningar
mellan utredningsmannen, den militäre och den civilmilitäre experten, t.f.
generalläkaren, arméöverläkaren och marinöverläkaren, varjämte utredningsmannen
och sekreteraren avlagt studiebesök vid första militärområdets
fälttjänstövningar. I samband med resa i vetenskapligt syfte till Amerikas
förenta stater bär utredningsmannen insamlat vissa uppgifter angående
det militära läkarväsendet därstädes. Från försvarsgrensöverläkarna
har anhållits om vissa uppgifter beträffande bland annat värnpliktiga läkare
m. fl.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under år 1960.
21. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:t bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 83
Sehlstedt, O. A., landshövding, led. av II k a mm., ordförande; £ P(j;
Christianson, G. A., generaldirektör;
Larsson, S., generaldirektör.
Sekreterare:
Bertman, H., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1302).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
4 september 1959):
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 200 angående flyttning
av Stockholms örlogsbas har riksdagen beslutat, att örlogsbasen skall flyttas
till Stockholms södra skärgård, örlogsvarvet skall härvid förläggas till Muskö och
förutvarande örlogsstationen till Berga. Vid anmälan av propositionen erinrade
föredragande departementschefen om att ett av de värdefullaste områdena i landet
skulle frigöras genom örlogsbasens utflyttning.
För budgetåret 1959/60 har anvisats 13 000 000 kronor för påbörjande av en
första etapp av örlogsvarvets utbyggnad. Denna beräknas ske under en sexårsperiod,
räknad från och med budgetåret 1959/60. Vid behandlingen av anslagsfrågan
i 1959 års statsverksproposition anmälde jag min avsikt att närmare låta
utreda frågan om den framtida dispositionen av byggnader och områden som friställes
vid utflyttningen av Stockholms örlogsbas. En dylik utredning bör nu
komma till stånd. Behovet har även aktualiserats genom vissa framställningar
ifråga om dispositionen av aktuella områden. Biksmarskalksämbetet har erinrat
om uttalande av statens byggnadssakkunniga i betänkande den 18 mars 1925 enligt
vilket i den händelse någon del av galärvarvsområdet icke längre behövdes
för flottan den borde återgå till Djurgården. Vidare har framställning angående
förhyrning av Beckholmsdockorna ingivits av enskilt företag.
Det må erinras om att viss utflyttning från Skeppsholmen till Berga redan har
skett. Ledigblivna lokaler har härvid tagits i anspråk dels för försvarsändamål
och dels för konsthögskolans och nationalmusei räkning.
Vid utredningsarbetet bör prövas frågan rörande användningen av de markområden,
byggnader och anläggningar på Skepps- och Kastellholmarna samt å
Djurgården och Beckholmen, vilka nu disponeras av marinens regionala och lokala
organ och som friställes genom örlogsvarvets bortflyttning eller omdispositioner
beträffande flottans utbildningsorganisation. Skulle beslut fattas om annan förläggning
för marinkommando Ost ledningsorgan — en fråga som aktualiserats av
lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet — bör även frågan om användandet
av härvid friställda lokaler prövas. Oaktat vad sålunda anförts, bör utredningen
vara oförhindrad att till prövning ta upp frågor om omdisposition avbyggnader
och anläggningar inom ifrågavarande områden. En förutsättning härför
bör emellertid vara, att lokalfrågan kan lösas på ett tillfredsställande sätt för
sådana krigsmaktens organ som fortsättningsvis skall vara förlagda till Stockholm.
Synpunkter på den framtida användningen av ifrågavarande områden har tidigare
framförts i skilda sammanhang, då en utflyttning av örlogsbasen aktualiserats.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 december 1945 uttalade sålunda 1945 års
markkommission, att berörda områden med sina betydande skönhetsvärden i största
möjliga utsträckning borde bli tillgängliga för allmänheten. I enlighet härmed
syntes stora delar av områdena böra anordnas såsom allmänna parker. Ett sådant
användningssätt uteslöt enligt markkommissionen icke, att man, med be
-
84
Riksdag sberättelsen år 1960
[ FÖ! 21 varanc*e av byggnader av historiskt värde, utnyttjade områden för en måttlig och
efter parknatur anpassad bebyggelse med offentliga byggnader.
1948 års örlogsbasutredning anförde i sitt betänkande (SOU 1951:46) i förevarande
fråga — efter att ha erinrat om att det syntes önskvärt att en del av utgifterna
för den nya örlogsbasen skulle motsvaras av inkomster genom försäljning
av mark, som till följd av utflyttningen frigjorts — följande.
»Emellertid delar utredningen helt de av markkommissionen anförda synpunkterna
såvitt de avse Skepps- och Kastellholmarna. Någon försäljning bör alltså
här icke komma ifråga. Däremot anser utredningen böra övervägas, om icke Galärvarvet
— utom kyrkogården — Djurgårdsstaden och Beckholmen kunna helt eller
delvis avyttras. Härvid skulle Galärvarvet kunna avses för bostadsbebyggelse och
de delar av Djurgårdsstaden, som icke äro av kulturhistoriskt värde, kunna utnyttjas
för uppförande av bostadshus eller — såsom för närvarande (Gröna Lunds
tivoli) — för nöjesanläggningar. Vad Beckholmen angår representera dockorna
därstädes så stora värden, att holmen även i fortsättningen bör avses för varvsindustri
i den mån icke delar av holmen nödvändigtvis måste användas för en
eventuellt blivande österbro.»
I propositionen nr 200 till 1953 års riksdag uttalade departementschefen, vilken
förutskickade, att utredning skulle verkställas angående disposition av mark, byggnader
och anläggningar, att det vid utredningsarbetet borde beaktas, att starka
skäl talade mot försäljning av ifrågavarande markområden, vilka i huvudsak borde
reserveras för statliga och kulturella ändamål.
Vid anmälan av frågan i årets statsverksproposition uttalade jag som min
åsikt, att Beckholmsanläggningen icke bör bibehållas i marinens regi, sedan Stockholms
örlogsvarv utflyttat till Muskö, och att frågan om den framtida användningen
av denna anläggning borde bli föremål för särskilda överväganden. Jag
vill också erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan av nationalmusei
avlöningsanslag i 1959 års statsverksproposition anfört, att lokaler
för de ostasiatiska samlingarna inom en ej alltför avlägsen framtid syntes kunna
anordnas å Skeppsholmen (delar av det s. k. tyghuset).
Utredningsarbetet bör — efter ett klarläggande av vilka områden, byggnader
och anläggningar som friställes och äganderättsförhållandena till dessa — inriktas
på att göra upp en principskiss över den framtida användningen av ifrågavarande
områden och byggnader. Skissen bör kunna tjäna som underlag för eu
blivande generalplan. Riktpunkten bör vara att tillvarataga den kulturmiljö, som
särskilt Skepps- och Kastellholmarna utgör, samt söka förvandla områdena till en
levande stadsdel med kulturell inriktning under beaktande av de pietetskrav som
områdenas historia, läge, natur och bebyggelse otvivelaktigt uppställer. För att
åstadkomma en dylik stadsdel är det också angeläget med en på lämpligt sätt
avvägd användning för bostadsändamål och för fritidsanordningar, som står i
samklang med stadsdelens allmänna karaktär. Det bör förutsättas, att kulturhistoriskt
och arkitektoniskt värdefulla byggnader bibehålies och utnyttjas, samtidigt
som en varsam nybebyggelse bör kunna ske. Vid utarbetandet av sin principskiss
bör utredningen i övrigt överväga tidigare framförda synpunkter beträffande
användandet av ifrågavarande områden.
För att utredningen skall kunna överblicka omfattningen av de lokal- och markbehov
som enligt de nu angivna riktlinjerna främst kan ifrågakomma vid den
framtida användningen av berörda områden, bör utredningen göra en åtminstone
översiktlig inventering härutinnan i samråd med vederbörande myndigheter och
institutioner. Hittills inkomna framställningar rörande dispositionen av områdena
bör överlämnas till utredningen. Beträffande äganderättsförhållanden, friställning
av nuvarande byggnader m. m. bör samråd ske med riksmarskalksämbetet,
de civila och militära statsmyndigheter som har intressen att bevaka i sammanhanget
samt med Stockholms stad. Därest särskild utredning berörande
85
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
Skeppsholms församling skulle bliva tillsatt, bör samråd tagas med denna såvitt J FÖ! 22
gäller mark och byggnader som för närvarande disponeras för kyrkligt ändamål.
Uppkommer under den tid utredningsarbetet pågår fråga om ändrad disposition
av byggnader eller markområden, synes utredningen lämpligen böra fungera som
remissinstans.
Utöver vad nu anförts bör utredningen inte för närvarande bindas av direktiv.
Jag vill emellertid understryka att utredningen ej skall ingå på något närmare
bedömande av vilken eller vilka institutioner som bör disponera en bestämd byggnad,
liksom att utredningen inte heller bör förhandla eller träffa överenskommelser
om dispositionen av lokaler eller markområden.
Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att ett principförslag skall föreligga
i så god tid innan örlogsvarvets flyttning avslutats att möjlighet föreligger
att fatta slutliga beslut i dispositionsfrågorna senast i samband därmed. Det bör
vara utredningen obetaget att, om så befinnes lämpligt, inkomma med delförslag.
Detta kan måhända vara lämpligt beträffande Beckholmen.
Utredningsarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta under år 1960.
22. 1959 års besparingsutredning för försvaret
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande besparingsmöjligheter inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1959):
Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande;
Eriksson, G. E., kassör i Landsorganisationen i Sverige;
Engfors, B. G. O., bankdirektör.
Expert:
Christell, B., civilekonom.
Sekreterare:
Uhnbom, C. B. J., förste byråsekreterare.
Lokal: Nya System AB, Kungsträdgårdsgatan 14, Stockholm 7; tel.
22 95 80, ankn. 164 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 29 oktober 1959):
Den överenskommelse rörande driftutgifterna för det militära försvaret som
våren 1958 träffades mellan de demokratiska partierna förutsätter att försvarets
driftbudget, som för 1958/59 bestämts till 2 700 miljoner kronor, skall tillåtas
öka med 2,5 procent årligen. Därutöver skall från och med budgetåret 1959/60
komma till stånd kompensation för löne- och prisstegringar. Vissa regler för
denna kompensation har fastlagts genom riksdagens beslut med anledning av propositionen
1959:119. I anslutning till försvarsbeslutet har också en översyn av
försvarets högsta ledning påbörjats.
1958 års beslut ger statsmakterna förutsättningar att överblicka storleken av de
aktuella försvarskostnaderna under de närmaste åren. Samtidigt har det förutsatts,
att beslutet skall medverka till en effektivare hushållning med de medel som anslås
för försvarsändamål genom att möjliggöra en fastare planering av materielanskaffning
och organisation. Flerårsplaner för viktigare materielanskaffningar
har utarbetats i anslutning härtill. Det bör också nämnas, att flera av 1958 års
beslut föranledda fredsorganisatoriska förändringar — indragning eller sammanslagning
av förband — beslutats av statsmakterna samt att ytterligare sådana
förändringar är föremål för statsmakternas prövning.
86
Riksdagsberuttelsen år 1960
I FÖ! 22 Jämsides med det arbete som sålunda bedrives för att anpassa krigsmaktens
verksamhet till de år 1958 beslutade riktlinjerna pågår ett intensivt rationaliseringsarbete
såväl genom härför speciellt inrättade permanenta organ som genom
för ändamålet tillkallade sakkunniga. Här må följande nämnas. De centrala försvarsförvaltningarna
har översetts av 195G års försvarsförvaltningssakkunniga.
Förslag som grundats på resultaten av de sakkunnigas arbete har under de senaste
tre åren underställts riksdagen. Ytterligare förslag från de sakkunniga är
under beredning. Personalkårerna inom arméns tygförvaltningstjänst samt veterinärtjänsten
inom försvaret omorganiserades år 1958 respektive 1959 på grundval
av förslag av 1954 års personalkårutredning. Ett av samma utredning framlagt
förslag rörande personal i teknisk tjänst vid flygvapnet är för närvarande föremål
för beredning inom försvarsdepartementet. Frågan om örlogsvarvens organisation
prövas inom departementet på grundval av förslag av 1953 års örlogsvarvsutredning
och Karlskronavarvsutredningen. Remissbehandlingen av ett av
1954 års befälsutredning framlagt betänkande rörande arméns befäl beräknas vara
avslutad under hösten och jag räknar med att ett på betänkandet grundat förslag
bör kunna underställas 1960 års riksdag. Av rationaliseringsåtgärder som
genomföres i myndighets regi förtjänar omläggningen av arméns tygreparationstjänst
särskild uppmärksamhet.
Då frågan om den civila kontrollen över försvarets ekonomiska förvaltning i
olika sammanhang uppmärksammats (jfr bl. a. motionerna I: B 72 och II: B 93 till
1958 års riksdag), har jag låtit en inom försvarsdepartementet för uppgiften tillkallad
sakkunnig göra en inventering av den civila medverkan inom försvaret.
Resultaten, som redovisats i en promemoria den 1 oktober 1959, avser jag att
framdeles anmäla i lämpligt sammanhang. Självfallet kommer därvid också behovet
av konkreta åtgärder att prövas.
Det kan slutligen nämnas, att i den inventering av besparingsmöjligheter inom
statsverksamheten som gjorts av 1958 års besparingsutredning upptagits ett antal
förslag som rör utgifterna under fjärde huvudtiteln. Dessa förslag är — liksom
utredningens övriga förslag — för närvarande föremål för överväganden inom
Kungl. Maj:ts kansli.
Med det anförda har jag velat visa, att ett fortlöpande arbete för närvarande
pågår avseende dels genomförandet av 1958 års beslut rörande försvarets utformning
på längre sikt dels rationaliserings- och besparingsåtgärder som aktualiseras
genom förslag från myndigheter eller särskilda sakkunniga. Även i det årliga budgetarbetet
inriktas självfallet krafterna på att tillse, att resurserna tillvaratages på
effektivast möjliga sätt och koncentreras på de angelägnaste uppgifterna. Trots
att, i enlighet med försvarsbeslutet, en fixerad kostnadsram gäller för driftbudgeten
sker detaljgranskning av de olika anslagskraven. I denna ordning tillvaratages
också interna uppslag. Som exempel kan anföras, att arméchefen nyligen anmodats
att närmare undersöka bl. a. möjligheterna att draga in Livgardesskvadronen.
Nya överläggningar mellan de demokratiska partierna rörande försvarsutgitterna
kommer att tagas upp under nästa år. Inför dessa överläggningar kan en
av utomstående sakkunniga verkställd inventering av eventuella besparingsmöjligheter
på försvarsutgifterna vara av stort värde.
Den särskilda besparingsutredningen för försvaret bör i enlighet med det sagda
granska de olika utgiftsposterna i budgeten i första hand i syfte att finna möjligheter
till konkreta besparingar. Den bör vidare ange om några utgiftsändamål
enligt dess mening ter sig mindre angelägna. I den mån utredningen i samband
med denna prövning kommer fram till förslag att anslag skall utgå eller upptagas
till lägre belopp bör följderna av förslagens genomförande belysas. Utredningen
bör vara oförhindrad att pröva frågor rörande fredsutbildningen, t. ex. dess organisation
liksom utbildningsanstalternas omfattning. Riktpunkten bör här vara
densamma som angivits i 1958 års försvarsbeslut — att fredsorganisationen icke
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 87
skall vara större än som oundgängligen erfordras med hänsyn till krigsorganisa- £ pg. 23
tionen. Utredningen kan även överväga i vad mån rationaliseringar främst i fråga
om utbildning och materielhantering kan åstadkommas, även om vissa investeringar
skulle erfordras härför. Slutligen kan frågor om planeringsverksamhetens organisation
och resurser vara förtjänt av uppmärksamhet. Av den tidigare redogörelsen
torde ha framgått vilken betydelse denna verksamhet har för en rationell
och effektiv hushållning.
Då utredningsarbetet skall tjäna som underlag för kommande överläggningar
rörande försvarskostnadernas storlek, innebär detta samtidigt en begränsning av
utredningens arbete. Detta skall således inte avse ett allmänt bedömande av avvägningen
mellan försvarsutgifter och andra offentliga utgifter. Utredningen har
i övrigt att utgå från den av statsmakterna beslutade målsättningen för försvaret,
vilken främst kommer till uttryck i fråga om krigsorganisationens omfattning och
i planerna på anskaffning av krigsmateriel.
Jag vill betona att tillsättandet av utredningen inte får innebära, att den pågående
anpassningen till en ny försvarsorganisation och tillvaratagandet av framlagda
rationaliseringsförslag fördröjes. Vid utredningsarbetet bör det pågående
rationaliserings- och utredningsarbetet beaktas. Den omständigheten, att rationaliseringsutredning
pågår beträffande visst verksamhetsområde, bör emellertid inte
hindra besparingsutredningen från att till bedömande upptaga verksamhetens angelägenhet.
Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhet. Därest utredningen finner
det lämpligt bör den redovisa sina undersökningar successivt. Med det av mig
angivna syftet är emellertid den tidsmässiga uppläggningen av utredningsarbetet
till viss del given. Således bör utredningen i början av juni månad 1960 redovisa
resultaten av dittills gjorda bedömanden av föreliggande besparingsmöjligheter.
23. Utredning rörande försvarsattachéorganisationens omfattning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1959 för
att verkställa utredning rörande försvarsattachéorganisationens omfattning
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1959):
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Graah-Hagelbäck, B., kapten.
Lokal: Försvarets kommandoexpedition, Storkyrkobrinken 14, Stockholm
2; tel. 22 45 00, ankn. 1682 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
20 november 1959):
Försvarsattachéorganisationen omfattar för närvarande 16 försvarsattachéer
samt 4 biträdande försvarsattachéer.
Under tiden den 1 oktober 1957—den 30 september 1959 bar ytterligare en försvarsattaché
(marinattaché) varit placerad i Bonn. Vidare vakanthålles fr. 0. m.
den 1 oktober innevarande år en befattning för biträdande försvarsattaclié i London.
Försvarsattachéerna innehar med ett undantag regementsofficersbeställningar
på försvarsstabens stat. Undantaget avser försvarsattacbén i Wien, vilken innehar
denna befattning vid sidan av befattning i försvarsstaben. Biträdande försvarsattachéer
innebar beställningar vid vederbörliga personalkårer och kommenderas
till tjänstgöring i bär avsedda befattningar.
88
Riksdagsberättelsen år 1960
I FÖS 23 Kostnaderna för försvarsattachéorganisationen uppgår till närmare 2 miljoner
kronor för år.
1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande upptagit frågan om försvarsattachéorganisationens
omfattning. Utredningen anför följande.
»Med hänsyn till de betydande kostnader som försvarsattachéorganisationen drager
bör enligt besparingsutredningens uppfattning — även om utredningen är medveten om
de betydelsefulla uppgifter som åvilar försvarsattachéerna — frågan om möjligheterna
till reducering av organisationen övervägas. I första hand synes förutsättningarna för
en dylik begränsning böra prövas i vad avser de nordiska länderna. Behovet av militärattaché
i Helsingfors torde dock böra bedömas från andra utgångspunkter än beträffande
de övriga nordiska länderna. En utredning med sikte på att undersöka möjligheterna
att begränsa antalet försvarsattachéer och därmed kostnaderna bör sålunda enligt
utredningens mening snarast företagas. Avgörande för organisationens omfattning blir
givetvis ytterst en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma.»
I utlåtande över besparingsutredningens betänkande har överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, statens organisationsnämnd och landsorganisationen i
Sverige uttalat sig för en översyn av försvarsattachéorganisationen.
Till besparingsutredningens förslag att en utredning rörande försvarsattachéorganisationens
omfattning bör verkställas ansluter jag mig. Jag föreslår alltså, att
en sådan utredning nu kommer till stånd. För utredningsarbetet bör anlitas en
särskild sakkunnig. Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att resultatet
skall kunna föreläggas 1961 års riksdag.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
89
I S: 2
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Kommittén för social upplysningsfilm (1957: I 12; 1958: I 9;
1959: I 9.)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Björkman, C. N. O., fil. lic., bokförläggare;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Knutsson, G. F., direktör;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Thörnberg, E. B., kanslichef.
Sekreterare:
Dermé, D. R., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1951: I S 28.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 5 sammanträden.
Kommittén har under år 1959 låtit färdigställa en kortfilm om ungdom
och alkohol.
Genom beslut den 24 april 1959 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att kommittén
skall avsluta sin verksamhet med utgången av år 1959 samt anbefallt
socialstyrelsen att därefter vid behov taga befattning med sadana frågor,
som äger samband med den av kommittén bedrivna verksamheten.
2. Utredning om kostnaderna för reparation och underhåll av hyreslägenheter
(1957: I 27; 1958: I 18; 1959: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att utreda frågan om kostnaderna för reparation och underhåll av hyreslägenheter
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1956):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engwall, E. W., e. o. förste byråingenjör;
Eriksson, G. E. S., e. o. förste aktuarie;
Sundberg, T. B. M., e. o. byrådirektör;
Thornell, Stina, pol. mag.
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 27.
På därom av utredningsmannen i skrivelse den 18 november 1959 gjord
framställning har Kungl. Maj:t den 27 november 1959 förordnat, att utredningsarbetet
skall nedläggas.
90
Riksdagsberättelsen år 1960
3. Utredningen rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet
(1958: I 20; 1959: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1957):
Larnstedt, A. O. G., kansliråd, ordförande;
Parenius, M. F., byråchef;
Sivert, Maria S., byrådirektör.
Experter:
Mjönes, K. A. H., docent, överinspektör för sinnessjukvården;
Olhagen, K. E. B., laborator, överläkare.
Sekreterare:
Herngård, K.-E., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 20.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 5
sammanträden. Dessutom har förhandlingar med berörda sjukvårdshuvudmän
ägt rum vid fyra tillfällen.
Utredningen har den 23 december 1959 avlämnat betänkande med förslag
rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet (stencilerat).
Utredningsarbetet är därmed slutfört.
4. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna (1958: I 21; 1959: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning om en utökning av vårdresurserna vid ungdomsvårdsskolorna
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 26 april 1957):
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm., ordförande;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kanun.;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nilsson, Margret G., f. d. riksdagsledamot;
Åström, L.-Å. E., e. o. kansliråd.
Experter:
Bolin, L. A., t.f. byråchef;
Rosén, Göta M., byråchef;
Nordlund, Elsa-Brita, överläkare;
Bunner, T. Å. G., byrådirektör;
Anzén, I., rektor;
Sjöström, G., skoldirektör;
Andersson, C.-E., byrådirektör.
Sekreterare:
Ellwyn, B. Christina, förste byråsekreterare;
Forslund, E. B., t.f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 21.
91
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Kommittén har under tiden december 1958—september 1959 hållit 17 I Si 5
sammanträden.
Kommittén har den 11 september 1959 avgivit betänkande »Verksamheten
vid ungdomsvårdsskolorna» (SOU 1959: 25). Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1957 års pensionskommitté (1958: I 24; 1959: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1957 för att
verkställa utredning om de samhällsekonomiska och finansiella problemen
i samband med en utbyggd pensionering (se Post- och Inrikes tidn. den 9
maj 1957):
Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;
Browaldh, T., bankdirektör;
Lundberg, E., professor;
Meidner, R. A., fil. dr;
Ohlsson, I., överdirektör.
Experter:
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Faxén, K.-O., fil. dr;
Granqvist, L. M., hovrättsråd, rättsavdelningschef;
Holmberg, P., fil. kand.;
Höök, E., fil. lic.;
Wallén, T., pol. mag.;
Wickman, H. K., statssekreterare.
Sekreterare:
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie.
Biträdande sekreterare:
Feldt, K.-O., pol. mag.
Direktiven för kommittén, se 1958: I S 24.
Genom beslut den 3 juni 1959 har chefen för socialdepartementet bifallit
en av kommittén i skrivelse den 29 maj 1959 gjord framställning, att
pensionskommittén måtte avvecklas och dess ledamöter entledigas från sina
uppdrag. Vissa återstående delar av det kommittén ursprungligen meddelade
utredningsuppdraget har tagits upp till behandling inom finansdepartementet.
Sålunda har den kommittén meddelade uppgiften att utreda
frågan om värdesäkring av pensioner anförtrotts särskilda utredningsmän
för utredning rörande värdesäkring av fordringar och därmed sammanhängande
problem (Jfr I Fi: 44). Vissa frågor om folkpensionernas finansiering,
som jämväl ingick i pensionskommitténs uppdrag, är föremål för utredning
av en av chefen för finansdepartementet tillkallad utredningsman
(Jfr 1 Fi: 45).
92
Riksdagsberättelsen år 1960
A Si 6 6. Husmoderssemesteriitredningen (1958:1 27; 1959:1 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1957 för att
verkställa översyn av de statliga åtgärderna på husmoderssemesterns område
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 oktober 1957):
Bergegren, Astrid, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bagger-Sjöbäck, B., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 S 27.
Utredningen har den 31 augusti 1959 avgivit en promemoria angående de
statliga åtgärderna på husmoderssemesterns område (stencilerad). Uppdraget
är därmed slutfört.
7. Byggnadsforskningsutredningen (1959: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1958 för
att verkställa utredning angående statens nämnds för byggnadsforskning
organisation och arbetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1958):
Larsson, Sixten, generaldirektör, ordförande;
Källenius, S., direktör, led. av II kamm.;
Severin, E., direktör.
Expert:
Adamson, B. L., tekn.dr.
Sekreterare:
Berg von Linde, S., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 S 21.
Utredningen har under tiden december 1958—juli 1959 hållit 25 sammanträden.
Utredningen har den 1 augusti 1959 avgivit betänkande »Byggforskningens
organisation» (stencilerat). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen om läkemedelsrabatteringen
(1958:I 23; 1959:I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1957 för att
biträda med utredning av frågan om utformningen av förmånen av kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj
1957):
Wahlbäck, J. M., landshövding, ordförande;
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led av II kamm.;
Kallner, S. B. E., överläkare;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Bohman, S. O H., direktör;
Linder, K.-E., byrådirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 93
Sekreterare: I Si 10
Hornhammar, N.-G. A., t. f. taxeringsinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 S 23.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 10
sammanträden.
Utredningen har den 30 december 1959 avgivit betänkande angående läkemedelsrabatteringen
(SOU 1959:43). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
9. Utredning angående inrättande av ett centralt företagsregister
(1957:1 18; 1958:1 12; 1959: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 maj 1955 för att verkställa
ytterligare utredning angående inrättandet av ett centralt företagsregister
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1955):
Holmstedt, G. F., förste aktuarie.
Experter:
Björk, S. L., byråchef;
Källström, V., f. d. förste aktuarie;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Zetterman, N. H., byråchef.
Lokal: 1960 års bostadsräkning, Svartmangatan 9; tel. 11 02 73.
Direktiven för utredningen, se 1956: I S 22.
Utredningsarbetet har under tiden december 1958—september 1959 varit
vilande i avvaktan på slutförandet av en utredning inom riksförsäkringsanstalten
om uppläggning av anstaltens arbetsgivarregister på hålkort, m. m.
Sedan riksförsäkringsanstalten i september 1959 framlagt förslag angående
debiterings- och uppbördsverksamhetens organisation hos anstalten, har utredningen
återupptagit sitt arbete och undersöker möjligheterna att använda
riksförsäkringsanstaltens hålkortsregister för att framställa ett företagsregister.
Det beräknas, att ett betänkande i ämnet kan avges i februari 1960.
10. Nykterhetsvårdsutredningen (1957: I 22; 1958: I 14; 1959: 111)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
verkställa utredning av vissa frågor rörande vården av alkoholmissbrukare
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25
april 1956):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Burman, O. A., direktör vid Stockholms stads nykterhelsnämnd;
Elmén, Brita I)., socialinspektör, led. av II kamm.;
94
Riksdag sberättelsen år 1960
I Si 10 Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;
Lindmark, A. L. G., byråchef;
Lundquist, G. A. R., överläkare.
Experter:
Bengtsson, A. Christina, nykterhetsvårdskonsulent;
Carlsson, A. Börje, budgetsekreterare;
Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;
Forssman, H. A., överläkare;
Gullberg, K. G. A., socialvårdschef;
Hag, F. H. E., förste byråinspektör;
Lundin, G. T. W., förste provinsialläkare;
Lönnberg, J. W. G., direktör;
Törnquist, H. E., rektor;
Wiklund, S. A. D., förste byråinspektör.
Sekreterare:
Tuninger, C. G., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johnsson, B. H. Göte, e. o. nykterhetsvårdsassistent.
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr.; tel. 67 72 68.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 S 22.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 14
sammanträden om tillhopa 17 sammanträdesdagar, varjämte hållits 30 delegations-
och expertgruppssammanträden. Resor har företagits för studium
av dels nykterhetsnämndernas verksamhet, dels vissa anstalter och anstaltsprojekt.
Utredningen har den 19 februari 1959 avgivit PM med förslag om
anordnande av sluten avdelning vid statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare (stencilerad) samt den 23 oktober 1959 PM angående
den fortsatta användningen av Hessleby sanatorium såsom specialanstalt för
tuberkulossjuka alkoholmissbrukare (stencilerad).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1960.
11. Arbetarskyddsverkets organisationsutredning (1957:1 24; 1958:1 16;
1959:I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa utredning angående vissa organisationsfrågor rörande arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen (se Post- och Inrikes tidn. den 11
juli 1956):
Pelow, M. E., generaldirektör, ordförande;
Björnelid, A. S.-O., t.f. regeringsrättssekreterare;
Tammelin, P. A. V., t.f. kanslichef.
Expert:
Wedler, R. E., byråchef.
Sekreterare:
Nissen, L. S. Veronika, t.f. förste kanslisekreterare.
95
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel J g; J3
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen se 1957:1 S 24.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 22
sammanträden.
Utredningen har den 1 juni 1959 avgivit ett betänkande angående lokala
skyddstjänstemän samt arbetarskyddsstyrelsens organisation (SOU 1959: 9).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1960.
12. Laboratorieutredningen (1958: I 19; 1959: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1957 för att
utreda frågan om skydd mot ohälsa och olycksfall för viss laboratoriepersonal
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1957).
Starland, K. A. H., byrådirektör.
Experter:
Agner, K., överläkare;
Bodin, E. V. S., leg. veterinär;
Czar| Birgit, sjuksköterska;
Grönberg, Ann-Margret, preparatris;
Hagström, E., förman;
Ivarsson Huss, M., tekn. lic.;
Ljunggren, G. A. C., professor;
Thelin, Gertrud, förste laboratoriebiträde;
Wallmark, I. G., docent.
Sekreterare:
Thrysin, E., f. d. laborator, civilingenjör.
Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen, tel. 54 02 60.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 19.
Utredningsmannen och sekreteraren har under tiden november 1958—
december 1959 besökt ett flertal olika slag av laboratorier vid universitet,
högskolor, institutioner, sjukhus och industriföretag och därvid särskilt studerat
och diskuterat frågor om laboratorielokalers anordnande och inredning
samt arbetsförhållandena på laboratorier.
Utredningen har från vissa institutioner och läkare införskaffat ytterligare
uppgifter rörande yrkesskador bland laboratoriepersonal, sysselsatt med
bakteriologiskt arbete. Dessa uppgifter har bearbetats.
Ett sammanträde har hållits med samtliga experter. Frågor rörande laboratorier
och laboratoriearbete har dessutom diskuterats med enskilda experter
och andra fackmän.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under 1960.
13. 1957 års studentbostadsutredning (1958: I 26; 1959: I 19)
Tilkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1957 för att
framlägga förslag till råd och anvisningar beträffande produktion av billiga
96
Riksdagsberättelsen år 1960
I Si 13 oc^ ändamålsenliga studentbostadsrum (se Post- och Inrikes tidn. den 11
oktober 1957):
Johansson, Alf, generaldirektör, ordförande;
Abrahamsson, B. M., jur. kand., sekreterare;
Assis, A., byrådirektör;
Eriksson, J. E., led. av I kamm.;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare.
Experter:
Holm, J. L., tekn. dr, arkitekt;
Boalt, C. M., förste intendent;
Wikforss, S. G., stadsarkitekt.
Sekreterare:
Stiernstedt, K. J. T., fil. kand.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgat. 6; tel. växel 22 85 40 (ordf.), Ecklesiastikdepartementet,
tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
(sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 26.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 8 sammanträden,
varav ett i Uppsala, ett i Lund och ett i Göteborg. Under utredningsarbetet
har även förekommit viss rådgivning i samband med projekteringen
av olika studentbostadshus.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete i januari 1960.
14. 1958 års förskollärarutredning (1959: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 april 1958 för att
verkställa utredning angående åtgärder för att tillgodose behovet av pedagogiskt
utbildad personal inom den halvöppna barnavården (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Olsson, Gunnel, led. av II kamm., ordförande;
Adamsson, E. S. J., led. av II kamm.;
Bergh, K. B., led. av I kamm.;
Larsson, N. H. T., led. av I kamm.;
Vinge, Margit S. C., led. av II kamm.
Expert:
Lind, Karin E., e.o. byråsekreterare.
Sekreterare:
Betts, U. J. S., t.f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I S 22.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 5
sammanträden. Utredningen har besökt förskoleseminarierna i Uppsala, Luleå,
Göteborg, Malmö och Örebro samt de båda förskoleseminarierna i Stock
-
97
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
holm. Med företrädare för kommunala myndigheter i de nämnda seminarie- J U»
städerna har olika av utredningsuppdraget föranledda frågor diskuterats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1960.
15. Barnanstaltsutredningen (1959:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att undersöka
möjligheterna att vid anstalter med barnklientel så långt möjligt
uppnå enhetlighet i fråga om standarden i olika avseenden samt för utredning
av andra därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 maj 1958):
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Brandt, E. H., rektor, led. av II kamm. (fr. o. in. den 28 maj 1959);
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N. E., redaktör;
Kaijser, R. G. S., lasarettsläkare, led. av I kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare;
Wolgast, T. H., folkhögskollärare, led. av I kamm. (avliden den 9 april
1959).
Sekreterare:
Junlcer, Karin B., fil. mag. (t. o. m. den 21 maj 1959);
Michanelt, G. D., sekreterare (fr. o. in. den 13 augusti 1959).
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr.; tel. 60 94 57, 60 95 02.
Direktiven för utredningen, se 1959: I S 23.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 5
sammanträden. Anstaltsbesök har företagits vid bl. a. blind- och dövskolor
samt inom skilda anstaltskategorier i Örebro län.
Utredningsarbetet, vilket fördröjts som följd av sekreterarbyte, fortsätter
under år 1960.
16. Socialpolitiska kommittén (1959: I S 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en
socialpolitisk översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
Michanek, E. N., statssekreterare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Blomgren, H. B., andre ordf. i Landsorganisationen;
Hydén, S. D., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Nyhage,
H. B., folkskollärare;
Riinmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
7 liihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
IlikHdaKsberättelsen
98
Riksdagsberåttelsen år 1960
I St 16 Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Thilert, C. R., förste kanslisekreterare.
Experter:
Holmstedt, G. F., förste aktuarie;
Samuelsson, K., docent (fr. o. m. den 9 januari 1959).
Sekreterare:
Åström, L.-Å. E., e. o. kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Forslund, E. B., t.f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ankn. 1168).
Direktiven för kommittén, se 1959: IS 24.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 8 sammanträden.
Kommittéarbetet fortsätter under år 1960.
17. 1958 års socialförsäkringskommitté (1959: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för att utreda
vissa frågor rörande invalid- och familjepensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 maj 1958):
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman, led. av I kamm.,
ordförande;
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm.;
Broberg, R. H. J., överdirektör;
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Lundberg, E. A., t.f. försäkringsråd;
Kjellström, S. Å., byrådirektör.
Sekreterare:
Björhammar, C. A., t.f. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Strandberg, S. E., e. byrådirektör (t. o. in. den 2 november 1959).
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1959: I S 25.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 20 sammanträden.
Kommittén har den 9 oktober 1959 avgivit ett delbetänkande angående
förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen m. m. (SOU 1959: 32).
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
99
18. Utredningen om äldre arbetskraft i statstjänst (1959:126) X Sl 19
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1958
med uppgift att framlägga förslag till åtgärder i syfte att underlätta för
äldre arbetskraft att erhålla anställning hos statliga verk och institutioner
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1958):
Ragnå, N., personalchef i Sveriges Radio.
Sekreterare:
Björkdahl, O. A. E., byrådirektör.
Lokal: Sveriges Radio, Kungsgatan 8, tel. 22 30 40 (utredningsmannen);
Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74, tel. 54 05 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen: se 1959: I S 26.
Utredningsarbetet igångsattes i början av år 1959. Uppgifter har inhämtats
från ett antal statliga myndigheter rörande bl. a. rekryteringsförhållanden
och förekomsten av formellt fastställda eller praktiskt tillämpade åldersgränser
vid anställning av personal. Det inkomna materialet har kompletterats
med bl. a. intervjuer med personalanställare i vissa verk. Sammanträden
har hållits med företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen och den
offentliga arbetsförmedlingen samt med fackliga och andra organisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1960.
19. 1959 års samlingslokalsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 februari 1959 för att
verkställa utredning angående de driftsekonomiska betingelserna för statsbelånade
allmänna samlingslokaler (se Post- och Inrikes tidn. den 11 febr.
1959):
Hultström, L., byråchef, ordförande;
Gonäs, E. L., länsbostadsdirektör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Abelson, C.-O., civilekonom;
Lundström, Å., byrådirektör.
Sekreterare:
Lundin, B. G., t. f. kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 6
februari 1959):
Sedan 1942 har staten bedrivit en omfattande stödverksamhet för att främja
tillkomsten av allmänna samlingslokaler, i främsta rummet med tanke på föreningslivets
behov av utrymmen för möten, studieverksamhet och förströelse. Den
statliga stödgivningen omfattade ursprungligen både lån och bidrag, men numera
utgår enbart lån för ändamålet. För de flesta samlingslokaler, som tillkommit
med stöd av statliga lån, står folketshusföreningar, nykterhetsorganisationer
och bygdegårdsföreningar som huvudmän.
100
Riksdagsberättclsen år 1!)60
I 8: 19 Summan av utestående fordringar för samlingslokalslån uppgår f. n. till drygt 50
mkr, varav något mer än hälften utgöres av räntefria stående lånedelar. Lånen är
säkerställda med fastighetsinteckningar, vilka med få undantag torde utgöras av
toppinteckningar. Även om man bortser från den del av de utestående fordringarna,
som har subventionskaraktär, är det ett betydande belopp staten har att
fordra av samlingslokalernas huvudmän.
Till icke oväsentlig del har lånemedlen utnyttjats för att förbättra tillgången på
allmänna samlingslokaler på landsbygden och mindre industriorter. Genom de befolkningsomflyttningar
som ägt rum under de drygt femton år, varunder låne- och
bidragsverksamheten har bedrivits, samt genom utvecklingen av kommunikationerna
och förändringarna i befolkningens fritidsvanor har på vissa håll förutsättningarna
för att finansiera driften av samlingslokaler försämrats. I några fall har
vederbörande huvudmän råkat i betalningssvårigheter, som lett till dröjsmål med
erläggande av annuiteter på de statliga lånen. Några definitiva förluster på statens
långivning har dock hittills inte inträffat. För någon tid sedan har emellertid
staten nödgats säkerställa sin fordran på ett samlingslokalslån genom inrop på exekutiv
auktion, vilken anordnats på grund av att den lokalägande föreningen på
egen begäran blivit försatt i konkurs.
Den framtida utvecklingen i fråga om förutsättningarna att finansiera samlingslokaler
är vansklig att förutse. F. n. finns det inga tecken som tyder på att de berörda
svårigheterna skulle komma att minska. Snarare får man räkna med motsatsen.
Den pågående utbyggnaden av televisionsnätet är en bland flera faktorer,
som gör en sådan utveckling sannolik. Det finns under dessa förhållanden anledning
att vid långivningen ägna skärpt uppmärksamhet åt frågan om samlingslokalernas
driftsekonomiska betingelser på längre sikt. En utredning i syfte att få de
problem, som äger samband härmed, närmare undersökta och belysta synes därför
påkallad. Denna utredning bör uppdragas åt särskilda utredningsmän.
Det är angeläget, att prövningen av de planer för finansiering av samlingslokalernas
drift- och kapitalkostnader, som huvudmännen har att förete i samband med
att låneansökan inges, grundas på ett så säkert underlag som möjligt. Utredningsmännen
bör därför undersöka utgångspunkter och tillvägagångssätt vid ifrågavarande
prövning samt på grundval av vunna erfarenheter om de faktiska finansieringsförutsättningarna
utarbeta riktlinjer härför. Detta torde förutsätta en genomgång
och analys av tillgängligt räkenskapsmaterial avseende samlingslokaler av
olika typ och på orter med skilda förutsättningar i fråga om befolknings- och bebyggelsestrukturen.
Även de sannolika tendenserna beträffande utvecklingen av befolkningens
intresse och efterfrågan, när det gäller samlingslokaler, måste beaktas.
Vid bedömningen av samlingslokalernas inkomstsida är det av intresse att få belyst
i vad mån åtgärder i samband med lokalernas planering kan vara ägnade att
förbättra de ekonomiska betingelserna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att
spörsmålet om ett vidgat sambruk av lokaler för skilda ändamål vid flera tillfällen
liar varit aktuellt. Senast togs denna fråga upp av statens nämnd för samlingslokaler,
som i juli 1958 i en framställning till chefen för socialdepartementet fäste
uppmärksamheten på att de nuvarande reglerna för samlingslokalslån och anläggningsbidrag
för skolbyggnader ej är helt lämpliga med tanke på önskemålet
att åstadkomma ökat sambruk av lokaler från skolans och föreningslivets sida. I
en på grund av nämndens framställning inom socialdepartementet utarbetad promemoria
i ämnet framlades förslag till en närmare samordning av de ifrågavarande
stödreglerna. Vid remissbehandling av promemorian visade det sig emellertid,
att uppfattningarna om hur samordningsfrågan borde lösas gick starkt isär.
Förslagen i promemorian har därför inte lett till några åtgärder. Det bör ankomma
på utredningsmännen att med beaktande av det föreliggande materialet på
nytt pröva denna fråga och övriga spörsmål, som gäller möjligheten till ett effektivare
lokalutnyttjande.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 101
Även andra utvägar att skapa ett säkrare underlag för finansieringen av stats- J Si 20
belånade samlingslokaler eller att på annat sätt bättre trygga statens fordringar i
anledning av utlämnade lån bör övervägas av utredningsmännen. Därvid bör även
undersökas i vilken utsträckning ansvarsåtaganden eller stöd i annan form från
vederbörande kommuners sida bör ifrågakomma.
Som jag förut nämnt har staten hittills inte behövt vidkännas några förluster på
sin långivning till allmänna samlingslokaler. Antalet betalningsförsummelser från
låntagarnas sida har emellertid visat tendenser att öka. Enligt lånekungörelsen skall
beslut om uppsägning av lån i förekommande fall meddelas av nämnden för samlingslokaler,
medan vederbörande länsstyrelse har att vidtaga erforderliga åtgärder
för säkerställande och indrivning av statens fordringar. Några närmare riktlinjer
för handlandet i fråga om lån, som blir nödlidande, finns dock inte. Utredningsmännen
bör framlägga förslag härom.
Utredningsmännen bör också framlägga de förslag rörande den administrativa
sidan av långivning, låneförvaltning samt bevakning och indrivning av utestående
fordringar, som utredningen kan ge anledning till.---—.
Utredningen har under tiden mars—november 1959 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknar att avlämna ett betänkande i början av år 1960.
20. 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens verkningar
Kungl. Maj :t uppdrog den 20 september 1957 åt socialstyrelsen att undersöka
den av 1957 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningens ekonomiska
och sociala verkningar (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober
1957). Genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959 befriades socialstyrelsen
från uppdraget.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande samma dag för att fullfölja
ifrågavarande undersökning:
Hansen, B., professor och chef för konjunkturinstitutet, ordförande;
Bagger-Sjöbäck, B., t. f. förste kanslisekreterare;
Faxén, K.-O., docent;
Holmberg, P., fil. kand.;
Nilstein, A. H., fil. lic.
Sekreterare:
Åberg, Y., fil. lic.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
£0 73 21.
Direktiven för utredningen: se 1958: I S 4.
Utredningen bar under tiden mars—november 1959 hållit 3 sammanträden.
Utredningen har igångsatt en statistisk undersökning för att belysa dels
arbetstidsförkortningens utläggning under 1958 och 1959 inom industrin,
dels förkortningens verkningar på bl. a. produktiviteten. Vid denna undersökning
biträdes utredningen av socialstyrelsen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
102
Riksdagsberäitelsen år 1960
21. Utredning om pensionsstyrelsens frivilliga försäkring
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
verkställa utredning angående effektivisering av pensionsstyrelsens frivilliga
försäkring (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1959):
Granqvist, L. M., hovrättsråd, rättsavdelningschef.
Expert:
Philipson, C., fil. dr.
Sekreterare:
Hamdahl, B., lagbyrächef.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
28 maj 1959):
Den av årets riksdag antagna lagstiftningen om försäkring för allmän tilläggspension
innebär, att det grundläggande pensionsskydd, som folkpensioneringen
meddelar, påbygges. Syftet med pensionsreformen är, att var och en på ålderdomen
eller vid dessförinnan inträffad nedsättning av arbetsförmågan ävensom
lians efterlevande vid hans frånfälle skall kunna leva på en skälig standard i förhållande
till hans arbetsinkomst under den aktiva tiden. Först genom tilläggspensioneringen
har ett effektivt instrument skapats för att tillgodose det nämnda syftet.
En möjlighet till individuell, frivillig påbyggnad av folkpensioneringen har
dock funnits alltsedan den första folkpensioneringslagens tillkomst. Denna påbyggnad,
vanligen benämnd pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, regleras numera
i lagen den 29 juni 1946 (nr 433) om frivillig statlig pensionsförsäkring. Lagen
överlämnar åt Kungl. Maj:t att fastställa förutsättningar och villkor för erhållande
av försäkring. Bestämmelser härom har meddelats i en kungörelse den 30
december 1947 (nr 981).
Pensionsstyrelsens frivilliga försäkring avser endast egenpensionering, varvid
dock bör märkas att enligt en form av försäkringen återbetalning av erlagda avgifter
i viss utsträckning äger rum vid dödsfallet och på så sätt kommer de efterlevande
tillgodo. Egenpensioneringen tar närmast sikte på ålderspensionering.
Den försäkrade behöver inte binda sig för viss pensionsålder vid avgiftsbetalningcn.
Ålderspension kan börja uttagas när som helst från och med den månad då den
försäkrade fyller 55 år. Pensionsuttaget kan dock inte uppskjutas längre än till
67 års ålder. Ju senare pensionen uttages intill 67 år, desto högre blir pensionen.
Vid invaliditet före 55 års ålder kan pensionen utgå som förtidspension med reducerat
belopp. Avgiftsbetalningen till försäkringen behöver inte följa någon viss
plan. Varje erlagd avgift berättigar till en viss pension, vare sig ytterligare avgifter
erlägges eller ej. Staten garanterar, att pensionerna utgår med belopp enligt
de för försäkringen gällande tarifferna. Indextillägg eller andra tillägg utgår inte
till frivillig pension. Storleken av de avgifter, som får betalas till försäkringen, är
maximerad till vissa belopp. Återköp av frivillig försäkring är inte medgivet. Försäkringens
administration är synnerligen enkel; avgiftsbetalningen sker genom
postanstalterna.
Även efter genomförandet av den allmänna tilläggspensioneringen torde det föreligga
behov av en kompletteringsförsäkring i statlig regi, sådan som pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring. Det må sålunda erinras om att tilläggspensioneringen
först successivt träder i funktion och att pensionerna för de årsklasser,
som går i pension de första åren efter starten, blir tämligen låga. Enligt den nu
antagna lagen är vidare pensionsåldern inom tilläggspensioneringen liksom inom
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 103
folkpensioneringen 67 år. Tilläggspension kan visserligen uttagas tidigare, dock ti- 1 g; 22
digast från 63 år, men blir i så fall mindre än om pensionen börjar utgå från 67
årsålder. För den som önskar en lägre pensionsålder än 67 år med oreducerade pensionsförmåner
kan således också föreligga ett behov av en kompletterande försäkring.
Erfarenheten har visat, att pensionsstyrelsens frivilliga försäkring fungerat
smidigt bl. a. tack vare sin enkla administration. Försäkringen synes, efter erforderlig
anpassning till det nya lägets krav, kunna bli av värde som komplettering
till den allmänna tilläggspensioneringen.
Pensionsstyrelsens frivilliga försäkring bör i vissa avseeenden effektiviseras, så
att den kan motsvara de anspråk, som måste ställas på en kompletteringsförsäkring
till den allmänna tilläggspensioneringen. Bl. a. bör möjligheter föreligga att
försäkra sig för eg ålderspension, som är begränsad till åren mellan en frivilligt
vald pensionsålder och den inom det allmänna pensionssystemet gällande pensionsåldern.
Möjligheterna att bereda familjepension inom den frivilliga försäkringen
bör också undersökas, likaså förtidspensioneringens utformning.
Utredningens arbete har under året främst varit inriktat på överväganden
av de försäkringsformer, som pensionsstyrelsens frivilliga försäkring
bör erbjuda i framtiden, samt tekniska beräkningar i anslutning därtill.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1960.
22. Utredning om s. k. beroende uppdragstagare
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
biträda med utredning om de s. k. beroende uppdragstagarnas ställning
inom sociallagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1959):
Engström, G. T., häradshövding.
Sekreterare:
Elliot, A. J. E., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten, Malmö; tel. 734 30.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
28 maj 1959):
I samband med att årets riksdag antog lagstiftningen om försäkring för allmän
tilläggspension uttalade sig riksdagen för att vissa särskilda spörsmål rörande
tilläggspensioneringen borde ytterligare utredas i olika sammanhang. Fn av de
punkter, på vilka sådan utredning begärdes av riksdagen, gäller möjligheterna
att jämställa beroende uppdragstagare med arbetstagare i civilrättslig mening vid
tillämpningen av lagen om försäkring för allmän tilläggspension (Särsk. U 1 s.
109—111; rskr. 269).
Enligt nämnda lag råder viktiga skillnader i fråga om fastställande av pensionsgrundande
inkomst och avgiftsbetalning mellan det fall att inkomsten härhör
av anställning eller av annat förvärvsarbete. Med inkomst av anställning avses
den inkomst, som en försäkrad åtnjutit i allmän eller enskild tjänst såsom
arbetstagare i civilrättslig mening. Sådan inkomst är pensionsgrundande fullt ut
mellan minimi- och maximigränserna, och pensionsavgiften betalas av arbetsgivaren.
Inkomst av annat förvärvsarbete än anställning är inte i full utsträckning pensionsgrundande
mellan de nyssnämnda gränserna, och pensionsavgiften betalas
av den försäkrade själv. Lagen öppnar dock möjlighet för försäkrad, som utför
arbete för annans räkning utan att anställning föreligger, att med den för vars
104
Riksdagsberättelsen år 1960
[ S: 22 räkning arbetet utföres komma överens om att vederlaget för arbetet skall anses
som inkomst av anställning, varvid reglerna för detta inkomstslag helt tillämpas.
Den nu angivna möjligheten att jämställa viss inkomst av annat förvärvsarbete
med inkomst av anställning enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension
torde i icke obetydlig grad ge de s. k. beroende uppdragstagarna tillfälle att i
pensionshänseende bli jämställda med arbetstagare i civilrättslig mening. Med
beroende uppdragstagare avses personer som, utan att anställningsförhållande
föreligger, utför arbete för annans räkning och därvid till denne intar en beroende
ställning av väsentligen samma art som arbetstagares till arbetsgivaren. De
beroende arbetstagarna är enligt arbetsfredslagstiftningen likställda med arbetstagare
och kan bl. a. träffa kollektivavtal med uppdragsgivaren om sina arbetsvillkor.
Genom sina fackorganisationer bör sålunda de organiserade beroende
uppdragstagarna kunna utnyttja kollektivavtalsvägen för att uppnå sådan i lagen
omförmäld överenskommelse att de i avseende på rätten till tilläggspension blir
jämställda med arbetstagarna.
I den av riksdagen godkända reservationen nr 1 av herr Strand m. fl. till särskilda
utskottets utlåtande nr 1 vitsordas värdet av den i lagen öppnade möjligheten
att genom avtal uppnå överensstämmelse mellan uppdragstagare och arbetstagare
i pensionshänseende. När riksdagen likväl förordar utredning angående
möjligheterna att genom tvingande bestämmelser i lagen likställa beroende
uppdragstagare och arbetstagare i civilrättslig mening, torde det bero på farhågor
för att vissa beroende uppdragstagares ställning är sådan, att de kommer
att få svårigheter att utnyttja avtalsvägen för att göra sina intressen gällande i
fråga om rätten till tilläggspension på samma villkor som de anställda.
Frågan om de beroende uppdragstagarnas jämställdhet med arbetstagare inom
sociallagstiftningen har länge dryftats. Vad gäller arbetsfredslagstiftningen har som
av det tidigare anförda framgått en lösning nåtts. Den socialt betonade lagstiftningen
i övrigt är emellertid i stor utsträckning tillämplig endast på arbetstagare
i civilrättslig mening. Spörsmålet om en utvidgning av tillämpningsområdet till
beroende uppdragstagare har senast prövats av arbetstidsutredningen. Utredningen
har i sitt år 1957 avgivna betänkande VII (SOU 1957: 14) vid en avvägning mellan
å ena sidan behovet av en lagstiftning med nämnda syfte och å andra sidan de
svårigheter, som i praktiken skulle uppkomma vid lagstiftningens tillämpning,
funnit sig böra avstå från att framlägga något lagstiftningsförslag.
I den förut nämnda, av riksdagen gillade reservationen till särskilda utskottets
utlåtande nr 1 anföres, att därest jämställdhet mellan arbetstagare och beroende
uppdragstagare kommer till stånd inom pensionslagstiftningen, detta inte lär
kunna undgå att medföra återverkningar beträffande motsvarande problem när
det gäller andra sociallagar, där det civilrättsliga arbetstagarbegreppet är grundläggande
för lagarnas tillämplighet.
Den av riksdagen förutsatta utredningen synes således inte böra gälla endast
lagen om försäkring för tilläggspension utan även övrig i det sistnämnda riksdagsuttalandet
avsedd lagstiftning, främst yrkesskadeförsäkringslagstiftningen
samt sjukförsäkringslagstiftningen i vad rör den obligatoriska försäkringen för
tilläggssjukpenning. Motsvarande problem torde också böra penetreras inom semesterlagstiftningen.
Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utredningsarbetet
anförtros åt en särskild utredningsman, i mån av behov med biträde av experter.
Utredningsmannen bör vid sitt arbete söka kontakt med vederbörande intresseorganisationer.
Vid utredningen bör mot bakgrund av rådande faktiska och rättsliga förhållanden
en ny prövning göras av behovet för olika grupper av beroende uppdragstagare
att inom den ifrågavarande lagstiftningen uppnå full likställighet med arbetstagare
i civilrättslig mening. I den mån utredningen leder till att lagstiftningsåtgärder
bör vidtagas, bör förslag till erforderliga lagändringar utarbetas.
105
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Utredningsmannen liar under hösten 1959 hållit överläggningar med före- J Jj(
trädare för olika organisationer inom de verksamhetsfält, som beröres av
uppdraget.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1960.
23. Utredning rörande vissa bostadsfrågor in. in.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den It december 1959 för
att utreda och framlägga förslag rörande vissa bostadsfrågor in. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, Bertil, generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, S., direktör;
Holm, L., docent, tillika huvudsekreterare;
Johansson, Alf, generaldirektör;
Lundberg, Willy Maria, redaktör;
Olsson, O., länsbostadsdirektör i Norrbottens län;
Severin, E., direktör.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 11
december 1959):
Genom beslut av 1946—1948 års riksdagar fastställdes riktlinjer för bostadspolitiken
på längre sikt. Besluten syftade till att åstadkomma en bostadsproduktion
på en hög och jämn nivå. Därigenom skulle möjliggöras eu successiv avveckling
av den allmänna bostadsbrist, som uppkommit under krigsåren. Bostadspolitiken
skulle vidare kunna verksamt bidraga till en stabilisering av investering
och sysselsättning inom det konjunkturpolitiskt och arbetsmarknadspolitiskt viktiga
produktionsområde, som bostadsbyggandet utgör. De bostadspolitiska besluten
syftande därjämte till att genom stödåtgärder — av såväl mera generell som
på särskilda eftersatta gruppers behov inriktad art — befrämja en utveckling mot
förbättrade bostadsförhållanden, särskilt i fråga om utrymmesstandarden för familjer.
Det angivna programmet kunde sägas innebära en utbyggnad och konsolidering
av den bostadspolitik, som steg för steg utformats under en dryg tioårsperiod
dessförinnan. Under senare delen av 1930-talet hade de bostadspolitiska åtgärderna
tagit sikte speciellt på de i bostadshänseende sämst ställda grupperna: barnfamiljer,
pensionärer, de som bodde i landsbygdens sämsta bostadsbestånd. Under
krigsåren hade statsmakterna ingripit för att med hjälp av generella finansiella
stödåtgärder häva den produktionskris som uppstått.
Det med 1946—1948 års bostadspolitiska beslut angivna ändamålet att främja
en fortskridande förbättring av bostadsstandarden förutsatte särskilda åtgärder
till förmån för vissa grupper, speciellt barnfostrande familjer med små inkomster.
Syftet förutsatte emellertid också, att man skulle befordra en utveckling mot en
gynnsammare relation mellan den allmänna inkomstnivån och nivån för bostadskostnader.
Denna relation hade tidigare varit sådan, att den stora massan av hushåll
av ekonomiska skäl hänvisats till små och i kvalitetshänseende ofta dåliga
bostäder. De ekonomiska stödåtgärderna formades framför allt utifrån dessa förutsättningar.
Bostadsproduktionen fr. o. in. år 1946 och till nu — inräknat de lägenheter som
nu är under byggnad och som kan beräknas bli färdigställda under nästa år —-innebär att i vårt land tillkommit mer än 800 000 nya lägenheter. Dessa byggen
10G
Riksdngsberättelsen år 1960
[ S: 23 lian beräknas ge bostad åt omkring en tredjedel av vår befolkning. Av allt att
döma bor flertalet av de barnfostrande familjerna i lägenheterna byggda efter
kriget.
Genomgående är de nya bostäderna tekniskt välutrustade. Tack vare den kraftiga
förbättring av förhållandet mellan inkomster och bostadskostnader, som ägt
rum under den behandlade perioden, har ekonomiska förutsättningar skapats för
en bättre utrymmesstandard. Tvårumslägenheten ersatte ettrumslägenheten som
vanligaste lägenhetstyp under 1940-talet. På senare år har trerumslägenheten varit
den vanligaste i en bostadsproduktion, som kännetecknats av såväl ett kraftigt
ökat antal nya lägenheter per år som av en gradvis ökad genomsnittlig lägenhetsvta
och förbättrad utrustningsstandard. Kommunala bostadsräkningar, som
utförts på senare år, ger vid handen att en mycket kraftig procentuell minskning
av trångboddheten ägt rum.
Det bostadspolitiska programmet från åren 1946—1948 har i betydande mån
förverkligats. Det är emellertid uppenbart att de mål som ställdes upp inte har
nätts ännu. Under tiden har dessutom våra mål förskjutits som en följd av den
allmänna standardhöjningen.
Den stora bostadsproduktionen har inte varit stor nog för att avskaffa bostadsbristen.
Först under de senaste åren har bostadsbyggandet nått den nivå —- motsvarande
65 000 å 70 000 nybyggda lägenheter per år —- som möjliggör en avveckling
av bristen. En sådan avveckling har också gjort sig gällande på många håll
i landet. I Stockholmsområdet och vissa andra större stadsregioner är bostadsbristen
dock fortfarande svår.
En avveckling av den akuta bostadsbristen betyder inte, att bostadsförhållandena
blir tillfredsställande. Kvar står den viktiga och tidskrävande uppgiften att
erbjuda alla hushåll en god och tillräckligt rymlig bostad. Fortfarande bor många
familjer i överbefolkade lägenheter, som dessutom ej sällan är illa utrustade. F"ör
många åldringar är bostadsförhållandena ännu otillfredsställande. Bostadsbristen
bär lagt en hämsko på hälsovårdsmyndigheternas möjligheter att ingripa mot
bristfälliga bostadsförhållanden. Den förestående allmänna bostadsräkningen kan
väntas ge en allmän belysning inte bara av de stora förändringar, som skett i
positiv riktning i våra bostadsförhållanden, utan också av de kvarstående bristerna
och de sociala problem, som dessa brister ger upphov till.
Även om man redan då programmet utformades slog fast, att det måste ta lång
tid att förse alla bostadssökande med en bra bostad, är det uppenbart, att den
akuta bristen dröjt kvar längre än man ansåg sig ha anledning räkna med för
ett tiotal år sedan. Den inre omflyttningen i landet i riktning mot städerna har
varit starkare än man förutsett. En betydande immigration från utlandet har ägt
rum efter kriget. Giftermålsåldern har sänkts. De snabbt stegrade realinkomsterna,
den i samband därmed förbättrade relationen mellan inkomst och bostadskostnad
samt en utbyggnad av socialförsäkringen har jämte de nämnda omständigheterna
givit upphov till en utomordentligt hög tillväxt i efterfrågan på bostäder.
Under vissa perioder har det rått brist på material och arbetskraft, vilket
föranlett en begränsning av bostadsbyggandet liksom av andra investeringar. Det
samlade tillskottet av lägenheter efter kriget har blivit lägre än det som erfordrats
för att motsvara behovet.
Att bostadsbristen numera hävts eller kan förväntas relativt snart bli hävd på
åtskilliga orter innebär, att bostadspolitiken kommer att ställas inför delvis nya
arbetsuppgifter. De bostadssökandes möjligheter att välja bostad ökar. Individuella
behov och önskemål kan tillgodoses bättre än tidigare. Rivning av äldre, bristfälliga
eller rent undermåliga bostadshus kan få väsentligt större omfattning. Utrymmet
för en socialt inriktad bostadspolitik ökar.
För att bostadspolitiska åtgärder i syfte att främja en snabb förbättring av bostadsförhållandena
— inte minst för de barnfamiljer, åldringar och andra bo
-
107
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
stadssökande, som inte på egen hand kan lösa sin bostadsfråga på ett tillfredsstäl- 1 $
lande sätt — skall bli effektiva krävs att de framtida bostadsbehoven klarlägges
närmare. En bedömning av behovsutvecklingen på längre sikt erfordras. Planering
och projektering av bostadshus måste, bl. a. enär husens livslängd är avsevärd,
grundas på utvecklingen av bostadsmarknaden på lång sikt med bortseende
från rent tillfälliga situationer. Även huvudparten av de bostadspolitiska åtgärderna
bör i första hand utformas med ledning av en långsiktig bedömning av
behoven.
Om man därför önskar en fortsatt planmässig och snabb förbättring av bostadsförhållandena,
som tar sikte särskilt på betalningssvaga grupper och som beaktar
kravet på en såvitt möjligt jämn och hög bostadsproduktion, erfordras en
ingående undersökning av föreliggande behov och deras sannolika utveckling de
närmaste 5 å 10 åren. En dylik undersökning framstår i nuvarande läge som
angelägen inte minst med tanke på att rivning och genomgripande ombyggnad av
betydande delar av det äldre bostadsbeståndet kan bli aktuell i en relativt nära
framtid.
Syftet med en långsiktig planering av bostadsbyggande och bostadsförbättring
blir allmänt uttryckt att lägga en grund dels för ståndpunktstagande till olika
bostadspolitiska åtgärder och insatser, dels för kommuners och byggnadsföretagares
planering och projektering av bostadshus.
Den lokala av kommuner och byggnadsföretag bedrivna planerings- och projekteringsverksamheten
är av den allra största betydelse ur bostadspolitisk synpunkt.
En nödvändig förutsättning för att denna verksamhet skall kunna bedrivas
med erforderlig kraft är, att en närmare bedömning av utvecklingen för hela landet
utföres.
De undersökningar av bostadsmarknadens utveckling på längre sikt, som krävs
för att en dylik bedömning i stort av bostadsbyggande och bostadsförbättring
skall kunna göras, anser jag nu böra komma till utförande genom särskilda sakkunniga.
Beträffande undersökningarnas omfattning och inriktning får jag anföra
följande.
Av central betydelse att få belyst är hur den framtida befolkningsstrukturen och
inkomstutvecklingen kan komma att påverka efterfrågan på bostäder liksom även
att få klarlagt bostadsbehoven för särskilda grupper såsom barnfamiljer och åldringar.
Tänkbara förändringar i olika hushållsgruppers bostadsvanor bör närmare
övervägas. Efterfrågans inriktning på lägenheter av olika storlek och typ samt på
skilda hustyper bör särskilt uppmärksammas.
Visst statistiskt material av intresse för den åsyftade undersökningen finnes och
bör underkastas en kritisk analys. Genom den bostadsräkning som planeras år
1960 torde också material av intresse bli tillgängligt. I den mån det visar sig föreligga
behov av ytterligare primärundersökningar bör förslag härom läggas fram.
Av vikt är vidare att undersökningen av bostadsefterfrågan kompletteras med
en utredning av hur behov och önskemål i framtiden kan ställa sig beträffande
bostadsmiljön: det gäller behovet av olika slags kollektiva anordningar i bostadsområden,
såsom butiker, samlingslokaler, lekplatser, daghem, parkeringsplatser.
Det kan antagas att en fortsatt snabb förbättring av levnadsförhållandena betyder
att kraven på dylika anordningar skärpes. Behoven är mångskiftande: barnfamiljerna,
ungdomen och åldringarna har sina särskilda behov. En ytterligare stark
ökning av bilismen föranleder bl. a. snabbt stigande behov av parkeringsutrymme.
Frågan om önskvärda förändringar i bostadsmiljön får särskild tyngd, därest
det antages att i framtiden en omfattande sanering av äldre bebyggelse kommer
till stånd. För större orter blir det fråga om en genomgripande omdaning av
dessa samhällens struktur, där bostädernas inpassande i samhällsbildningen är ett
lika svårt som viktigt problem. För de många små tätorter på landsbygden, som
på grund av en fortgående avfolkning hotas till sin existens, gäller frågan ytterst
108
Riksdagsberättelsen år 1960
I St 23 llU1'' en sådan upprustning av dessa skall bli möjlig, att relativt högt ställda anspråk
i fråga om skolor, samlingslokaler, butiker m. m. kan tillgodoses.
Utvecklingen av en liten ort, som rymmer låt vara små men expansiva företag,
kan i hög grad bli beroende av att en förutseende planering för en genomgripande
förbättring av bostadsbeståndet, anordnande av vatten- och avloppsanläggningar,
nybyggnad eller upprustning av samlingslokaler m. m. kommer till
stånd. Det kan också förhålla sig så, att en dylik upprustning av ortens byggnadsbestånd,
som är motiverad inte bara med tanke på att göra orten attraktiv
och underlätta för företagsamheten att täcka sitt behov av arbetskraft utan även
ur bostadssociala synpunkter, inte kommer att genomföras därför att tveksamhet
råder beräffande de berörda företagens ekonomiska styrka. Det är angeläget att
få denna fråga belyst, närmast för att det skall bli möjligt att ta ståndpunkt till
i vad mån samhället, då det gäller investering i byggnader — t. ex. beviljande
av bostadslån för ny- eller ombyggnad — bör påtaga sig vissa risker för förluster.
Av det sagda torde framgå att det råder ett nära samband mellan å ena sidan
bostads- och andra bebyggelsefrågor och å andra sidan arbetsmarknadsfrågor. En
kraftfull bebyggelse- och arbetsmarknadspolitik förutsätter att detta samband närmare
klarlägges och beaktas i det praktiska handlandet. Jag kommer senare denna
dag att anmäla frågan om tillkallandet av sakkunniga för utredning av skilda
lokaliseringsproblem. Då vissa av de bostads- och arbetsmarknadsfrågor, som jag
tagit upp i det föregående, är av väsentligt intresse ur lokaliseringspolitisk synpunkt,
är en samordning av de båda utredningarnas arbete i denna del nödvändig.
De här nämnda sambanden mellan sysselsättningsfrågor och bebyggelsefrågor
är inte de enda som i detta sammanhang bör uppmärksammas. Ur bostadspolitisk
synpunkt är det naturligt att hävda, att bostadsbyggandet bör ligga på en år för
år hög och jämn nivå. Arbetsmarknadssynpunkter talar för att i vissa lägen voly^
men förändras. Hur de bostadspolitiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkterna
i denna fråga skall kunna sammanjämkas bör utredas.
De i det föregående angivna undersökningarna beträffande bostadsbyggande
och bostadsförbättring samt vissa bebyggelse- och arbetsmarknadsfrågor syftar,
som förut antytts, till att göra det möjligt att säkrare än f. n. bedöma det framtida
behovet av bostadspolitiska åtgärder och insatser. Bättre förutsättningar skapas
också för en samordning av den bedömning av skilda byggnads- och arbetsmarknadsfrågor,
som utföres av olika statliga organ i länsinstansen.
Det är viktigt att olika såväl statliga som kommunala myndigheter bör så kunna
samordna sin handläggning av byggnadsärenden, att planeringen av byggnadsföretag
underlättas och nya företag kan komma igång snabbt. Det kan därför
visa sig lämpligt att som ett led i utredningsarbetet på detta område på försök,
t. ex. i ett eller ett par län, praktiskt genomföra en starkt förenklad ordning för
handläggning av byggnads- och arbetsmarknadsärenden.
En allsidig prövning av bostadsbyggandets storlek och inriktning i framtiden
förutsätter en bedömning av den allmänna ekonomiska utvecklingen och ett ställningstagande
till den ekonomiska politiken i stort. En fråga blir därvid hur stor
del av det totala investeringsutrymmet, som bör disponeras för bostadsbyggande.
Denna fråga beröres av det utredningsuppdrag, som lämnats 1959 års långtidsutredning.
Av betydelse är även frågan om bostadsbyggandets finansiering och det
därmed nära sammanhängande spörsmålet om statens stöd till bostadsförsörjningen.
De nu nämnda frågorna skall icke behandlas av den av mig förordade utredningen.
Det utredningsuppdrag, som jag härmed angivit ramen för, spänner över vida
områden. Det avser i första hand bostadsförsörjningen på längre sikt men har anknytning
till arbetsmarknadspolitiken och bebyggelseplaneringen i stort. Att strikt
109
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
avgränsa utredningsuppdraget synes med hänsyn härtill inte ändamålsenligt. Det £ Jijj 04
torde tvärtom vara en fördel att till en början ge utredningsmännen i uppdrag att
med ledning av de anförda synpunkterna diskutera, vilka särskilda undersökningar
som kan behöva utföras inom uppdragets ram, och framlägga förslag
härom.
24. Utredning angående den bostadspolitiska organisationen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda vissa frågor angående den bostadspolitiska organisationen (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1959):
Westerlind, E. A., landshövding.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 11
december 1959) :
De nuvarande bostadspolitiska organen, bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna,
inrättades den 1 juli 1948. Flertalet arbetsuppgifter ankom till en början
på bostadsstyrelsen. En omfattande successiv utflyttning av ärenden från bostadsstyrelsen
till länsbostadsnämnderna har sedermera ägt rum. Början gjordes med
ärenden angående egnahemslån och förbättringslån. Därefter utflyttades vissa flerfamiljshusärenden
till länsbostadsnämnderna och ärenden angående familjebostadsbidrag
till kommunerna.
Frågan om ytterligare utflyttning av flerfamiljshusärenden från bostadsstyrelsen
till länsbostadsnämnderna har prövats av 1958 och 1959 års riksdagar. Avsikten
har varit att såvitt möjligt på länsbostadsnämnderna överflytta samtliga låneärenden.
Genom beslut av årets riksdag skall dock bostadsstyrelsen tills vidare handlägga
—• utöver egnahemslångivningen i Stockholm, där någon motsvarighet till
länsbostadsnämnd ej finnes — långivningen till flerfamiljshus i Stockholm med
vissa förortskommuner, Göteborg med Mölndal och Partilie samt Malmö med
Lund.
Syftet med de vidtagna decentraliseringsåtgärderna har varit att statliga lån
och bidrag skall kunna beviljas på ett enkelt och smidigt sätt. Även andra åtgärder
i förenklande syfte har aktualiserats. Hit hör de av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifterna att preliminära beslut om tertiär- och tilläggslån skall meddelas innan
byggnadsföretag igångsättes, vidare att vid prövningen av preliminära ansökningar
angående sådana lån beräkning av byggnadskostnad, förvaltningsutgifter
och hyror ej skall utföras, samt slutligen den genomförda maximeringen av belåningsvärdena
för bostadshus.
Det har ansetts angeläget att få prövat i vad mån ytterligare förenkling av handläggningen
av låneansökningar och därmed sammanhängande frågor kan åstadkommas.
I samband med att organisationsfrågan anmäldes för 1958 års riksdag
framhöll jag bl. a. följande (prop. nr 119, sid. 118, 119):
Av väsentlig betydelse för genomförandet av de av mig förordade decentraliseringsåtgärderna
är att bostadsstyrelsens direktivgivning till länsbostadsnämnder och förmedlingsorgan
blir klar och entydig. Anvisningar, som innefattar villkor för lån, bör vara
tillgängliga även för lånsökande. Vidare bör av direktiven klart framgå de metoder som
tillämpas i fråga om värdering och hyressättning. Av särskild vikt är att kommunernas
byggnadskontroll och tekniska granskning blir så enkel som möjligt, vilket bör beaktas
vid utformningen av direktiven. Beträffande själva uppläggningen av informationen torde
byggnadslåneutredningens synpunkter tjäna till värdefull ledning. Med hänsyn till frågans
betydelse anser jag, att direktiven bör fastställas av Kungl. Maj :t. Jag har för avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt bostadsstyrelsen att inkomma med förslag
till direktiv i enlighet med vad jag nu anfört.
Med hänvisning till vad sålunda uttalats uppdrog Kungl. Maj:t den 18 april 1958
åt bostadsstyrelsen att verkställa översyn av de av styrelsen meddelade föreskrifterna
angående tillämpning av gällande bestämmelser om egnahemslån och för
-
Ilo
Riksdagsberättelsen år 1960
I S: 24 bättringslån samt tertiärlån och tilläggslån ävensom att till Kungl. Maj:t inkomma
med därpå grundade förslag till föreskrifter för länsbostadsnämndernas och förmedlingsorganens
handhavande av ifrågavarande långivning. Ärendets behandling
inom styrelsen har försenats, men enligt vad jag erfarit kommer styrelsen
inom kort att slutföra uppdraget.
Vidare får jag erinra om att 1958 års besparingsutredning i betänkande angående
besparingar inom statsverksamheten (SOU 1959:28) gjort vissa uttalanden
beträffande den bostadspolitiska organisationen. Följande torde få återges:
Enligt besparingsutredningens mening föreligger det anledning att överväga möjligheterna
av att inordna länsbostadsnämnderna i något annat länsorgan. Ett av de alternativ,
som härvid kan övervägas, torde vara att följa länsstyrelseutredningens förslag
att sammanslå nämnderna med länsstyrelserna. För detta alternativ talar bl. a. den
nära samordning, som måste äga rum mellan bostadsbyggandet och den allmänna bebyggelseplaneringen,
där länsstyrelsen intager en central ställning.
En annan möjlighet är att sammanföra länsbostadsnämnderna och länsarbetsnämnderna.
Mellan dessa två länsorgan finnes åtskilliga beröringspunkter, särskilt med hänsyn
till bostadsbyggandets betydelse i sysselsättningspolitiken och vikten av samordning
mellan planeringen av bostadsbyggandet och den allmänna lokaliseringspolitiken.
Vid ett sammanförande av dessa båda organ skulle vidare det nuvarande systemet med
lekmannamedverkan vid ärendenas handläggning direkt kunna tillämpas. En dylik sammanslagning
av länsarbetsnämnderna och länsbostadsnämnderna kan emellertid aktualisera
en sammanslagning även av de centrala myndigheterna, arbetsmarknadsstyrelsen
och bostadsstyrelsen.--
Oavsett vilket alternativ som väljes, skulle kunna övervägas huruvida den kamerala
verksamhet, däri inräknat pantvård, som följer med bostadslångivningen, skulle kunna
omhänderhas av riksbankens avdelningskontor.
Inte minst därest ett kreditgarantisystem genomföres, ansåg besparingsutredningen
att länsbostadsnämnderna bör sammanföras med ett annat länsorgan. Utredningen
föreslog, att frågan skulle upptagas till särskild utredning, varvid även
bostadsstyrelsens ställning borde bedömas. ■— Det torde för närvarande inte vara
möjligt att ange, när förutsättningar för införandet av ett kreditgarantisystem på
bostadsområdet kommer att föreligga. Frågan häroin torde få prövas i annat sammanhang.
Jag räknar med att det skall bli möjligt att förverkliga tanken på alt genom utfärdande
av föreskrifter angående långivningen förenkla och förtydliga direktiven
till länsbostadsnämnderna så, att prövningen av enskilda låneärenden kan
begränsas till en tillämpning av enkla, allmängiltiga normer. Härigenom vidgas
möjligheterna till en decentralisering. Det är inte uteslutet att tanken på en total
överflyttning av alla låneärenden på länsbostadsnämnderna kan förverkligas.
Handläggningen av låneärenden bör kunna ske snabbare än hittills och personalorganisationen
inskränkas. Inom bostadsstyrelsen kommer främst lånebyråns
och tekniska byråns organisation att beröras.
Skäl talar emellertid för att det inte är tillfvllest att begränsa prövningen av
organisationsspörsmålen till att gälla de omedelbart givna förändringar i organisationen,
som ett beslut beträffande direktivgivningen föranleder. Därest långivningen
helt överföres till länsbostadsnämnderna och beslutanderätten beträffande
direktivgivningen till nämnder och förmedlingsorgan ankommer på Kungl.
Maj:t, torde det bli nödvändigt att överväga organisationen i stort. Länsbostadsnämndernas
ställning och befogenheter bör preciseras närmare. Som en följd härav
bör det undersökas vilka kvarstående arbetsuppgifter som bör handläggas centralt
samt hur den centrala organisationen bör vara utformad.
25. Utredning rörande den samhälleliga lokalise ringsverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag rörande den samhälleliga lokaliseringsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1959):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
111
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande-, £ 2ö
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Källenius, S., direktör, led. av II kamm.;
Nilsson, Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Helin, L. G., t.f. avdelningschef;
Stefanson, R. S. S., optikermästare.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 11
december 1959):
Den sedan länge fortgående uttunningen av befolkningen på landsbygden och
den samtidiga tillväxten av storstadsområdena har fört fram frågorna rörande
näringslivets lokalisering till en central plats i samhällsdebatten. Härtill har också
bidragit försvarspolitiska och andra betänkligheter mot en alltför stor anhopning
av befolkning och näringsliv till ett fåtal områden. För att mera ingående
undersöka hur näringslivets lokalisering skulle kunna påverkas och hur en sådan
verksamhet skulle kunna samordnas med samhällsplaneringen i övrigt tillkallades
år 1947 den s. k. lokaliseringsutredningen som år 1951 redovisade sitt arbete
(SOU 1951:6). I betänkandet diskuterades ekonomiska, sociala och försvarspolitiska
skäl för att samhället skall bedriva lokaliseringspolitik. Som en allmän riktlinje
framhölls, att lokaliseringspolitiken ej får innebära, att man förhindrar »de
befolkningsrörelser mellan landsdelar, län eller större områden, som betyda en
anpassning av näringslivets lokalisering efter ändrade betingelser i syfte att nå
större ekonomisk effektivitet och som skapa förutsättningar för en högre levnadsstandard
för hela befolkningen».
I fråga om lokaliseringspolitikens medel framhöll utredningen, att upplysning
och rådgivning i första hand borde utnyttjas. Beträffande tillståndsgivning för
byggnadsverksamhet som lokaliseringspolitiskt instrument anförde utredningen,
att starka betänkligheter kunde anföras häremot. Slutgiltig ställning togs emellertid
inte till frågan.
Utredningen föreslog, att den samhälleliga lokaliseringsverksainlieten skulle anförtros
åt en fristående nämnd med bl. a. representanter för näringslivet. På länsplanet
föreslogs länsstyrelserna komma att fungera som lokaliseringsorgan, varvid
dock näringslivet och kommunerna skulle tillförsäkras visst inflytande.
I propositionen 1952: 127 angående anslag till arbetsmarknadsstyrelsen och den
offentliga arbetsförmedlingen förelädes riksdagen lokaliseringsfrågorna. Föredragande
departementschefen framhöll, att samhället borde bedriva en aktiv lokaliseringspolitik.
Denna borde samordnas med strävandena att maximalt utnyttja
tillgängliga arbetskraftsresurser och stödja utbyggnaden av näringslivet på de
platser, där de totala kostnaderna för produktionen var lägst. Särskild uppmärksamhet
borde ägnas folkminskningen på landsbygden och utflyttningen från de
landsdelar, som hade en relativt stor befolkning inom jord- och skogsbruk. Det
erinrades om att Stor-Stockholms tillväxt innebar ett allvarligt problem.
De lokaliseringspolitiska medlen borde enligt departementschefens uttalande
främst ha formen av upplysning och rådgivning. Ett intimt samarbete borde äga
rum med statliga, kommunala och enskilda organ. Individuella bidrag av staten
borde i regel inte förekomma. Frågan huruvida kollektiva bidrag borde komma
i fråga skulle prövas från fall till fall. Önskvärdheten av att de kommunala subventionerna
upphörde underströks. Tillståndsgivning för att förhindra olämplig lokalisering
ansåg departementschefen inte vara erforderlig. Så länge byggnadsregleringen
var i kraft borde emellertid lokaliseringspolitiska synpunkter anläggas
vid prövningen av ansökningar om byggnadstillstånd.
Lokaliseringsverksainlieten skulle tills vidare ha karaktären av en försöksverksamhet.
T avvaktan på närmare erfarenheter och den slutliga utformningen av
organisationen beträffande de myndigheter, som sysslar med tillämpningen av
112
Riksdagsberättelsen år 1960
I S: 05 byggnadslagstiftningen, skulle ledningen av lokaliseringsverksamheten förläggas
till arbetsmarknadsstyrelsen. Ställning togs ej till organisationen på länsstadiet.
Uppgifterna skulle handhas av länsstyrelserna, länsarbetsnämnderna, lantbruksnämnderna
och andra lokala organ.
Riksdagen anslöt sig till vad departementschefen anfört.
Genom 1952 års beslut fick arbetsmarknadsstyrelsen ställningen som centralt
samhälleligt lokaliseringsorgan. Redan tidigare —• sedan mitten av 1940-talet —
hade styrelsen bedrivit en rådgivnings- och upplysningsverksamhet i lokaliseringsfrågor.
I samband med 1952 års beslut erhöll arbetsmarknadsstyrelsen en
mindre personalförstärkning för verksamheten. Organisationen har sedermera utbyggts
ytterligare något, men dess omfattning är fortfarande långt ifrån den av
lokaliseringsutredningen föreslagna.
I propositionen 1956: 85 angående lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete
togs lokaliseringsfrågorna på nytt upp till behandling. Därvid förutsattes, att det
vid prövning av byggnadstillståndsärenden, som berörde de större tätorterna,
skulle läggas ökad vikt vid en lokaliseringspolitisk bedömning. Tredje lagutskottet
konstaterade i sitt utlåtande (nr 15), att byggnadsregleringen redan i flera år
använts i dylikt syfte och framhöll, att de tillståndsgivande myndigheternas möjligheter
att lägga lokaliseringspolitiska synpunkter på ärendena i vart fall inte
borde begränsas så länge regleringen bibehölls av andra skäl. Arbetsmarknadsstyrelsen
fortsatte fram till år 1959, då byggnadstillstånden slopades, att från lokaliseringssynpunkt
pröva sådana byggnadstillståndsärenden rörande nyetablering
och utvidgning av företag, som handlades centralt av styrelsen.
För att få en mera ingående kännedom om var produktions- och serviceföretag
från sociala och ekonomiska synpunkter bör lokaliseras samt för att få klarlagt,
vilka åtgärder som måste vidtagas för att få till stånd den eftersträvade lokaliseringen,
påbörjade arbetsmarknadsstyrelsen år 1955 en regional lokaliseringsverksamhet.
Vid denna planering göres utredningar angående näringslivets och serviceanläggningarnas
nuvarande lokalisering. Vidare upprättas prognoser angående den
framtida sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen.
I syfte att utreda möjligheterna till lokalisering utanför Stockholmsområdet av
.statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet tillkallades år 1957 elva sakkunniga.
Utredningen — kallad lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet
— hade intill oktober 1959 lagt fram förslag om flyttning från Stockholmsområdet
av 10 myndigheter in. m., vilka tillsammans sysselsätter ca 1 000 personer.
Vid 1959 års riksdag väcktes fyra motioner rörande lokaliseringsfrågorna. I
samtliga motioner hemställdes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om skyndsam utredning och förslag till lagstiftning med bestämmelser för
näringslivets lokalisering. Som motiv anförde motionärerna bl. a. att samhället
saknar möjlighet att påverka näringslivets lokalisering, då byggnadsregleringen numera
inte tillämpas.
Rankoutskottet framhöll i sitt utlåtande (nr 28) över motionerna bl. a., att några
allvarligare erinringar mot tillämpningen av byggnadstillståndslagen i lokaliseringspolitiskt
syfte icke hade framkommit. Utskottet hade uppmärksammat, att
itet blott i ett fåtal fall förekommit att byggnadstillståndsärenden avstyrkts av lokaliseringspolitiska
skäl. Utskottet förutsatte, att de lokaliseringsutredningar som
företagits i vissa län och alltjämt pågår i andra kommer att fortsätta, likaså den
pågående inventeringen av material, som är ägnat att belysa problem sammanhängande
med närings- och bebyggelsestrukturen.
Med den större erfarenhet av hithörande problem som nu föreligger ansåg utskottet
möjligheterna ha förbättrats att mera ingående överväga lokaliseringspolitikens
mål och medel. I beaktande härav och då utskottet tillmätte dessa frågor
stor betydelse, förordades att en ny utredning om lokaliseringsspörsmålen
snarast skulle tillsättas. Utredningens uppgift borde vara att pröva olika möjlig
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 113
heter för statsmakterna att påverka näringslivets lokalisering i syfte att få till J g
stånd en lämplig differentiering av näringslivet och en spridning av företagsamheten.
Utskottet framhöll, att det primära i strävandena till ett i skilda delar av
landet allsidigt utvecklat näringsliv självfallet borde vara, att det funnes företagsekonomiska
förutsättningar för en förläggning av företagsamheten i fråga till en
viss ort. Utskottet ansåg — dock utan att ta ställning till de skilda lokaliseringspolitiska
medlen — att samhällets strävanden i första hand borde inriktas på
positiva åtgärder för att stimulera företag till att etablera sig på orter, där detta
ur samhällets synpunkt anses angeläget, men fann att åtgärder även kunde komma
i fråga för att motverka en icke önskvärd expansion i andra orter. Vid utredningsarbetet
borde erfarenheterna i andra länder beaktas. Utredningens uppgift
borde vara att fastställa den allmänna målsättningen för lokaliseringsverksamheten
och att framlägga förslag om hur de samhälleliga åtgärderna bör utformas.
I enlighet med utskottets förslag beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande statsmakternas möjligheter
att påverka näringslivets lokalisering.
Den av riksdagen begärda utredningen synes nu böra komma till stånd. Utredningen
bör bedrivas förutsättningslöst. Det finns därför ingen anledning att närmare
utveckla några synpunkter på utredningsuppdraget. Jag vill inskränka mig
till att framhålla följande.
De dominerande problemen är självfallet utflyttningen från landsbygden och
storstädernas tillväxt. Med dessa problem sammanhänger en råd andra spörsmål,
som kräver uppmärksamhet. I många regioner finns ett utpräglat behov av ett
mera differentierat näringsliv för att området skall bli mindre konjunkturkänsligt,
för att såväl kvinnor som män skall få arbete och för att ungdomarna skall
få vidgade möjligheter i sitt yrkesval. Nedläggning av industriföretag kan ofta
skapa svåra lokala problem som kräver lokaliseringspolitiska insatser. Från försvarssynpunkt
har lokaliseringsfrågorna även betydelse.
Utredningen bör lägga fram material, som är ägnat att från samhällsekonomiska
och företagsekonomiska synpunkter belysa förutsättningarna för näringslivets lokalisering
till olika delar av landet. På grundval härav bör såvitt möjligt preciserade
riktlinjer för lokaliseringsverksamheten utarbetas. Rådgivnings- och upplysningsverksamheten
och dess utformning för framtiden bör övervägas. Möjligheterna
och lämpligheten att genom olika positiva åtgärder stimulera företag att
etablera sig på orter, där detta från samhällets synpunkt anses angeläget, bör
prövas. Frågan om att genom lagstiftning påverka näringslivets lokalisering bör
undersökas. Vid övervägandena av vilka medel, som skall användas i lokaliseringsverksamheten,
kan erfarenheter inhämtas från andra länder, som bedriver
en aktiv lokaliseringspolitik.
Det lokaliseringsarbete som hittills bedrivits bär haft karaktären av en försöksverksamhet.
Till frågan om organisationen av verksamheten har slutlig ställning
inte tagits. Utredningen bör även utreda och framlägga förslag rörande lokaliseringsverksamhetens
organisation.
Då den nu aktuella utredningen skall behandla frågor som berör hela näringslivets
lokalisering synes det mig inte vara lämpligt att uppdraga åt lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet att verkställa den nu aktuella utredningen.
Det är emellertid nödvändigt att arbetet bedrives i samråd med ifrågavarande
utredning.
Näringslivets lokalisering är av avgörande betydelse för bostadsbyggandet och
bebyggelseplaneringen. Samarbete bör därför upptagas med de utredningsmän
som, enligt vad jag anmält förut denna dag, skall behandla vissa bostadsfrågor
m. m.
S Hilumg till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
RikHdagHberättelsen
1X4
Riksdagsbe rätt elsen år 1960
I K: 1
Kommu iiika tionsde partemen tet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. 19i3 års järnväg skommitté (1957: I 10; 1958: I 9; 1959: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 för
att verkställa utredning om bl. a. frågan om breddning av smalspåriga
järnvägar till normalspår (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september
1943):
Malmkvist, E. V., f. d. byråchef, ordförande;
Blomberg, A. M. R., f. d. distriktschef (avliden den 18 december 1958);
Johnsson, P. A., f. d. riksdagsman;
Sandström, K. H., f. d. överingenjör.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., byrådirektör.
Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 haft flera
konferenser mellan enskilda ledamöter och sekretariatet.
Kommittén har den 14 december 1959 avgivit sitt slutbetänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Busslinjeutredningen (1957: I 11; 1958: I 10; 1959: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948 för
att verkställa utredning rörande vissa frågor beträffande den yrkesmässiga
biltrafiken (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare, ordförande;
Björkänge, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., revisionssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 36.
Under tiden december 1958—november 1959 har utredningen avgivit yttrande
i ett 30-tal ärenden angående tillstånd för juridisk person att utöva
linjetrafik för personbefordran med omnibus eller att från fysisk person
övertaga dylikt tillstånd. Sedan Kungl. Maj :t genom beslut den 20 november
1959 förordnat, att såsom remissmyndighet i nämnda ärenden skall i stället
för busslinjeutredningen fungera statens biltrafiknämnd, är utredningens
uppdrag slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 115
3. Stor-Stockholms trafikutredning av år 19i9
(1957: I 12; 1958: I 11; 1959: I 11)
Utsedd av Kungl. Maj :t den 18 mars 1949 med anledning av överståthållarämbetets
skrivelse den 15 oktober 1948 att vara ordförande i en av ämbetet,
järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, poliskammaren i
Stockholm, Stockholms stad, Stockholms förorters samarbetsnäinnd, Stockholms
spårvägar, Stockholm-Roslagens järnvägar och Stockholm-Saltsjöns
järnvägar tillsatt kommitté med uppgift att överlägga med förortstrafiken
sammanhängande frågor:
Nerell, Å. N. J., direktör.
Ledamöter, ulsedda av berörda kommuner och trafikföretag:
Andersson, C. A., f. d. drätselkammarordförande;
Berg, G. A., kommunaldirektör;
Berglund, H. J., borgarråd;
Björlin, E. G. A., direktör;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Elwing, B. G. O., distriktschef;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Gudmundsson, N. H., överingenjör;
von Heland, H. C. S., direktör;
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Suppleant för förortskommunernas representanter:
Blomqvist, G. S. T., försäkringsråd.
Sekreterare:
Samuelson, S. J. E„ byråchef.
Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.
Beträffande utredningens program, se 1950: I K 30.
I början av år 1958 framlades betänkande rörande den kollektiva förortstrafiken
i stockholmsområdet (delarna I och II). I första delen har redovisats
verkställda trafiktekniska bedömningar och framförts synpunkter på
kapacitets- och utbyggnadsmöjligheterna i avseende på de kollektiva förortstrafikmedlen
och deras terminalanläggningar. Den andra delen innehåller
utredningar och sammanställningar, som legat till grund för trafikutredningens
ställningstagande. Frågor rörande förbättrad koordination av
den kollektiva trafikverksamheten inom Stor-Stockholm har därefter varit
föremål för fortsatta överläggningar och undersökningar inom en särskild
delegation. Denna har haft till uppgift att sammanställa synpunkter och
material för att belysa möjligheterna till en ev. samordning av trafiken. Delegationens
utredning framlades i början av år 1959 såsom bilaga (del III)
till trafikutredningens huvudbetänkande. Uppdraget är därmed slutfört.
116
Riksdag sberättelsen år 1960
I K: 4 4. Utredningen angående revision av tillämpningskungörelsen till luftfarts
förordningen
(1957: I 13; 1958: I 12; 1959: I 9)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till revision
av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr 383)
om luftfart:
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd.
Särskild sakkunnig för samråd:
Nylén, T., förste byråsekreterare.
Utredningen har den 12 augusti 1959 avgivit ett betänkande (stencilerat)
med förslag till luftfartskungörelse m. m. Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen om städernas väghållning (1957: I 22; 1958: I 17; 1959: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om statsbidrag till väg- och gatuhållningen
i städer och samhällen, som är väghållare m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 maj 1955):
Tånneryd, S. A. S., överingenjör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, led. av II kamm.;
Carlsson, C. W., direktör;
Hall, G. V., överdirektör;
Humble, E. A. S., direktör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., sektionschef, led. av II kamm.;
Sekreterare:
Sparre, L. A. S., byrådirektör;
Waldau, G. O. O., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1956: I K 19.
Utredningen har under tiden december 1958—juni 1959 hållit 12 sammanträden.
Utredningen har den 18 juni 1959 avgivit betänkande Statsbidragen till
städernas vägar och gator (SOU 1959: 19). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Mopedutredningen (1957: I 23; 1958: I 18; 1959: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
verkställa en allmän översyn av bestämmelserna rörande cyklar med hjälpmotor
samt att därvid jämväl undersöka möjligheterna till en nordisk samordning
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1955):
von Sydow, G., hovrättsråd (t. o. m. den 24 mars 1959);
Eberhardt, G. A. S., t.f. rådman (fr. o. m. den 25 mars 1959).
Sekreterare:
Westerberg, B. Y. A., kanslisekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 117
Experter: I Kl 8
Eberhardt, G. A. S., (t. o. m. den 24 mars 1959);
Lannefors, N. A., f. d. förste bilinspektör.
Utredningen har den 27 april 1959 avgivit betänkande (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
7. T idningsför ordning sutredning en (1957:1 24; 1958:1 19; 1959:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
vara ordförande vid en utredning genom representanter för postverket och
tidningarna rörande en ny tidningsförordning (se Post- och Inrikes tidn.
den 31 maj 1955):
Winberg, A. H., överdirektör.
Expert:
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Larsson, G. B., förste byråsekreterare.
Utredningen har under tiden december 1958—juni 1959 hållit 2 sammanträden
med representanter för postverket och tidningarna. Därjämte
har olika av utredningen bildade arbetsgrupper hållit ett 30-tal sammanträden.
Utredningen, som den 10 november 1958 avgav ett betänkande rörande
den postala tidningsrörelsens organisation och ekonomi innehållande bl. a.
förslag till ny tidningsförordning, påbörjade därefter arbetet med utarbetande
av tillämpningsföreskrifter till den föreslagna tidningsförordningen.
Sedan utredningen anmält att förutsättningar saknades för fortsatt arbete
och att utredningen därför ansåg sig ha avslutat sitt arbete, förordnade departementschefen
den 23 september 1959, att utredningens arbete finge
nedläggas samt utredningen upplösas. Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen angående Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut,
SMHI-utredningen (1958: I 25; 1959: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1957 för att
verkställa en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
arbetsuppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj
1957):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Hesselbom, K. E., elverkschef (t. o. in. den 14 oktober 1957);
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm. (fr. o. m. den 15 oktober
1957);
Wirseen, Å., kansliråd.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., förste revisor.
118
Riksdagsberättelsen år 1960
I K: 8 Direktiven för utredningen, se 1958: I K 25.
Utredningen, som under tiden den 1 november 1958—den 30 juni 1959
hållit 12 sammanträden, har den 10 juli 1959 avlämnat betänkande angående
Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbetsuppgifter och
organisation (SOU 1959:21). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
9. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m.
(1957:I 9; 1958:I 8; 1959:I 5)
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 augusti 1939 för att efter av
chefen för för kommunikationsdepartementet för varje särskilt fall lämnat
uppdrag medverka vid åtgärder i syfte att enhetliggöra det svenska järnvägsnätet:
Bolinder,
N. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Lokal: Vadsbro domsagas kansli, Mariestad; tel. 780.
Direktiven för nämnden, se 1940: I K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1959.
10. 1951 års bgggnadsutredning (1957:1 14; 1958:1 13; 1959:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951 och
den 21 februari 1958 för att verkställa utredning angående möjligheterna att
förenkla byggnadslagstiftningen och dess tillämpning (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 februari 1951):
Larsson, S., generaldirektör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, led. av II kamm.;
Aurén, N. E. J., expeditionschef;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Johannesson, E. G. V., direktör;
Johansson, B. R., byråchef;
Lindqvist, R. H., tekn. dr; f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P„ lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Ahlberg, C.-F., regionplanedirektör;
Borg, E. L., länsarkitekt;
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Buregren, T., byrådrektör;
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;
Tobé, E. I., överlantmätare.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 119
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, J X: 11
rikssamt. växel 23 62 00 (Körlof).
Direktiven för utredningen, se 1952: I K 24.
Sedan det ursprungliga utredningsuppdraget slutförts i juni 1957, återstår
att utreda vissa frågor rörande regionplanering m. m., som omnämnts
i riksdagens skrivelse den 14 maj 1957, nr 294, och som av Kungl. Maj :t
hänskjutits till utredningen genom skrivelse den 31 maj 1957.
Utredningen har under januari—november 1959 sammanträtt 3 dagar,
varjämte överläggningar ägt rum mellan utredningens experter. Sedan vissa
undersökningar företagits och förberedande överläggningar ägt rum, har
arbetet med avfattande av betänkande påbörjats.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört år 1960.
11. 1953 års trafikutredning (1957:1 15; 1958:1 14; 1959:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Asp, P. E., åkeriägare, led. av II kamm.;
Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Kollberg, G. N„ direktör, led. av II kamm.;
Lindahl, E. R., professor;
Meidner, R. A., fil. dr;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;
Pålsson, P.-O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Åselius, K. Hj., f. d. bruksdisponent.
Experter:
Grahn, F. T., e. o. byrådirektör;
Tengblad, S. Å., amanuens;
Öster, M. N., överinspektör.
Sekreterare:
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Nilsson, E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
Inom utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållits
sexton plenarsammanträden samt ett flertal sammanträden i arbetsutskott.
Utredningen har i september 1959 inför statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
framlagt en redogörelse för frågan om nedlägg
-
120
Riksdagsberättelsen år 1960
I K: n ning av trafiksvaga järnvägslinjer in. in. (74 sid., stencilerad) samt avgivit
ett flertal yttranden rörande principfrågor av trafikpolitisk natur.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
12. Statens byggnadsbesparingsutredning (1957: I 17; 1958:1 15; 1959: 1 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1954 för att
verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
ödeen, S. A. E„ f. d. generaldirektör.
Experter:
Johanson, R„ byrådirektör;
Lindh, T. B. E., byråchef.
Sekreterare:
Rietz-ödeen, A. M., fru.
Tekniska sekreterare:
Johansson, S. A., byggnadsingenjör (fr. o. m. 1/10 1959);
Leth, R. G., byråingenjör (deltid t. o. m. 30/9 1959).
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 61 68 29, 63 24 39, 63 24 29.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
Av de i föregående års redogörelse aviserade publikationerna över pågående
specialundersökningar, som ingår i utredningens serie om hittills planerade
fjorton broschyrer och i vilken under åren 1957 och 1958 utgivits
sammanlagt nio broschyrer, har den 24 april 1959 utkommit »Fönstertyp
och fönsterstorlek». Av återstående fyra specialundersökningar är »Fasader
och yttertak» samt »Undergrund och byggnadskostnad» under tryckning,
»Rumsväggar och innertak» är i det närmaste avslutad medan arbetet
på »Monteringsbyggeri» pågår. Samtliga specialundersökningar beräknas
numera vara genomförda med maj månads utgång 1960, varefter ett tredje
delbetänkande rörande teknisk-ekonomiska åtgärder till förbilligande av
det offentliga byggandet beräknas kunna färdigställas i oktober samma år.
Den 18 mars 1959 påbörjades i samråd med skolöverstyrelsen en enkät
rörande skolor och den 17 april 1959 i samråd med socialstyrelsen rörande
ålderdomshem. Sammanlagt omfattar enkäterna ca 600 skolor och 250 ålderdomshem.
Bearbetning av det insamlade materialet pågår och resultatet
skall ingå i ett fjärde och sista delbetänkande rörande standardkraven i
form av förslag till bestämmelser och anvisningar.
Utredningen beräknas fortgå under år 1960.
13. Svenska öresundsdelegationen (1957:1 19; 1958:1 16; 1959:1 13)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation, som för ändamålet utsetts från dansk
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 121
sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse mellan £ X: 14
Sverige och Danmark över Öresund:
Strand, A. W., riksgäldsfullinäktig, förste vice talman, led. av I kamm.,
ordförande;
Hagstrand, E. F., expeditionschef (avliden den 3 augusti 1959);
Hjort, K. G. M., f. d. generaldirektör;
Hörjel, N. J., statssekreterare (fr. o. m. den 28 september 1959);
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Expertgrupp för trafikekonomiska frågor:
Blomqvist, N. G., fil. lic. (t. o. in. den 4 december 1958);
Jarder, J. O., byrådirektör;
Tånneryd, S. A. S., överingenjör.
Expertgrupp för tekniska frågor:
Bengtsson, K. V., vägdirektör;
Gudmundsson, N. H., överingenjör;
Kolm, C. R., f. d. överingenjör;
Reini, S. Å. O., avdelningsdirektör;
Thulin, C. I., f. d. major.
Sekreterare:
Wennerhorn, K. O. L., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Nilsson, E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 K 18.
Delegationen har under tiden 1 december 1958—30 november 1959 hållit
åtta sammanträden, varav tre gemensamt med danska öresundsdelegationen.
Under samma tid har expertgruppen för trafikekonomiska frågor hållit
15 sammanträden, varav tre gemensamt med motsvarande danska expertgrupp,
och expertgruppen för tekniska frågor 29 sammanträden, varav
sju gemensamt med motsvarande danska expertgrupp.
Delegationen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1960.
14. Postutredningen 1956 (1957:1 25; 1958:1 20; 1959:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 april 1956 för översyn
av postverkets organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1956):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;
Andreasson, G. O., linjearbetare, led. av II kamm.;
Berger, O. A., kansliråd;
Löfgren, N. S. J., disponent, led. av II kamm.;
Lönnqvist, S. E. V., postsparbankschef (fr. o. in. den 19 december 1958);
Malmström, C. G., direktör.
Expert:
Djurberg, L. G. H., byråchef.
122
Riksdag sberättelsen år 1960
IK: 14 Sekreterare:
Hultin, G. V., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Telestam, G. L., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Postmuseum, L:a Nygatan 6, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 65 00, rikssamt. växel 22 65 20, ankn. 2795.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 25.
Utredningen i sin helhet har under tiden december 1958—november 1959
hållit 14 sammanträden. För studium av vissa postala förhållanden i utlandet
har ledamöter av utredningen samt utredningens expert och sekreterare
under tiden 7—21 juni 1959 företagit en resa till Storbritannien, Nederländerna,
Belgien och Västtyskland.
Utredningsarbetet beräknas komma att fortgå under år 1960.
15. Vägmarksersättningskommittén (1957: I 27; 1958:1 22; 1959: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssakkunnigas betänkande,
del I, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse
av vägmark m. m. (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Johansson, J. H., över lantmätare;
Kalderén, L. G., byråchef;
Svengren, G.-O., byrådirektör;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Larsson, F. G., professor.
Sekreterare:
Persson, J. L., hovrättsassessor.
Lokal: Österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52, Stockholm; tel.
10 60 11.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 27.
Kommittén har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit sju sammanträden, därav två i samband med företagna studieresor.
Den ena av dessa resor har företagits till trakten av Ängelholm för studium
av pågående fastighetsregleringar i anslutning till anläggande av motorväg.
Den andra resan har ägt rum i Uppland, där kommittén undersökt hur vissa
preliminära ersättningsnormer skulle verka på fastigheter som beröres av
pågående och utförda vägbyggnader.
De vid lantbrukshögskolan och tekniska högskolan för kommitténs räkning
bedrivna undersökningar, som nämndes i föregående års redogörelse,
har i huvudsak slutförts. I vissa delar återstår dock att sammanställa och
bearbeta undersökningsresultaten.
Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 123
T "K" * 1 *7
16. Delegation för förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa bygg- 1
nads- och markfrågor, markdelegationen (1957: I 30; 1958: I 24; 1959:1 19)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att
ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. H., överlantmätare;
Larsson, S., generaldirektör;
Renlund, R. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef (tjänstledig fr. o. m. den 28 september
1959);
Mårdh, G. A., byrådirektör;
Brandel, C.-G., sekreterare (vikarie fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Lokaler: Djurgårdsnämnden; tel. 10 55 91 och Byggnadsstyrelsen; tel.
växel 54 05 60.
Under tiden november 1958—oktober 1959 har förhandlingar med av
Stockholms stad utsedda delegerade ägt rum vid åtta tillfällen. Delegationen
har dessutom sammanträtt nio gånger.
Delegationens arbete beräknas kunna avslutas under år 1960.
17. 1057 års trafiknykterhetslcommitté (1958: I 28; 1959: 1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957
för att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed
sammanhängande frågor:
Rylander, A. O. E., landshövding, led. av II kamm., ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Eliasson, L. M., förutvarande statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 2
februari 1959);
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 3 februari
1959);
Ewerlöf, Elsa H. E., fru, f. d. led. av II kamm.;
Vinberg, E. T., byråchef.
Sekreterare:
Olsén, E. G. B., byråchef (t. o. m. den 28 maj 1959);
Orinegard, C. O., rådman (fr. o. m. den 6 november 1959).
Lokal: Stockholms stadion, klocktornet; tel. 10 45 49.
Direktiven för kommittén, se 1958: I K 28.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit fyra
sammanträden, därav ett i samband med studiebesök vid Statens rättskemiska
laboratorium.
Under år 1958 påbörjade statistiska undersökningar fortsätter. Vidare
124
Riksdagsberättelsen år 1960
1 K: 17 pågår en expertutredning angående bl. a. blodprovsanalysens tillförlitlighet
som bevismedel i rattfyllerimål.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1960.
18. Märstadelegationen (1959: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 januari 1958 med
uppgift att samordna frågor rörande utbyggnaden av ett samhälle i närheten
av storflygplatsen Arlanda:
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande (1/1 1959);
Falk, G., t. f. landssekreterare, vice ordförande;
Ahlberg, C.-F., regionplanedirektör;
Almgren, N. H., ordförande i Märsta kommunalfullmäktige;
Garpe, D. A. J„ borgarråd;
Granath, E. A., länsbostadsdirektör;
Jansson, T. M., ordförande i Märsta kommunalnämnd;
Sörenson, S., byråchef;
öhrström, K. L„ byråchef;
Svanberg, S. F., direktör i Scandinavian Airlines System.
Sekreterare:
Sparrman, B., förste inspektör;
Heimbiirger, P., arkitekt.
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län; tel. 22 73 00.
Direktiven för delegationen, se 1959: I K 22.
Delegationen har under tiden januari— november 1959 hållit 3 pleni
sammanträden
och 17 utskottssammanträden.
Delegationens arbete beräknas fortsätta under år 1960.
19. Svenska ledamöterna i skandinaviska flygtaxekommittén (1959: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1958 att
såsom svenska ledamöter ingå i en skandinavisk kommitté med uppgift att
undersöka möjligheterna att åstadkomma enhetliga principer för beräkning
av de kostnader, som bör åvila luftfarten för utnyttjande av de civila
flygplatserna i Danmark, Norge och Sverige, samt att jämväl taga upp härmed
sammanhängande frågor, som kan aktualiseras under utredningsarbetets
gång:
Sörenson, S., byi-åchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Expert:
Igelström, C. R. H., byråsekreterare (fr. o. m. den 15 april 1959).
Sekreterare:
Swarting, S. E. V., kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartemenet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 125
Den skandinaviska kommittén har under år 1959 hållit 6 sammanträ- I K:
den. Härutöver har de svenska ledamöterna hållit ett antal sammanträden.
De svenska ledamöterna har den 5 oktober 1959 avgivit ett betänkande
angående det svenska luftfartsverkets ekonomi (stencilerat).
Arbetet beräknas fortgå under år 1960.
20. Sakkunnig för utredning rörande behovet av rörelsemedel inom de
statliga kommunikationsverken
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1958
för att undersöka de statliga kommunikationsverkens långvariga och tillfälliga
behov av rörelsemedel samt att i en redogörelse härför framlägga de
förslag i fråga om verkens förseende med rörelsemedel i olika former,
vartill undersökningen kan föranleda:
Lönnqvist, S. E. V., postsparbankschef.
Sekreterare:
Gustafson, L. J. W., förste revisor (t. o. m. 31 oktober 1959);
Ejnar, B. K. M., förste byråsekreterare (fr. o. m. 1 november 1959).
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 65 00, rikssamt.
växel 22 65 20.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
21. Sakkunniga för utredning av intressefördelningen hos lufttrafikföretag
med tillstånd till inrikes linjefart
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1959 för utredning
rörande den lämpliga fördelningen av ägarintressena i lufttrafikföretag
med tillstånd att bedriva inrikes linjefart:
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;
Dillén, B. O., kansliråd;
Petri, C. I., vicekonsul.
Sekreterare:
Öhrn, J. B., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har hittills icke hållit något sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
22. Utredning rörande djurgårdsnämnden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för
att utreda frågan om djurgårdsnämndens uppgifter och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1959):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Granström, S. E., byråchef;
Persson, F. Y. H., ombudsman, led. av II kamin.
126
Riksdag sberättelsen år 1960
I Kl 22 Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
29 oktober 1959):
För att exploatera kronans markområden på Djurgården m. fl. platser i Stockholm
inrättades på sin tid ett särskilt organ, den s. k. djurgårdskommissionen.
Innan kommissionens arbete ännu hunnit helt avslutas, beslöt statsmakterna år
1947 på grundval av en särskild — i proposition 1947:248 redovisad — utredning
av frågan om enhetlig prövning av upplåtelse av mark på Djurgården, att
kommissionen skulle ombildas till ett nytt organ, den nuvarande djurgårdsnämnden.
Nämndens uppgifter kan i sammanfattning anges vara följande. Den skall, liksom
kommissionen på sin tid, exploatera de delar av Djurgården och andra kronans
områden i Stockholm, som för ändamålet ställts under dess förvaltning. I
avvaktan på exploatering skötes områdena av nämnden eller genom dess försorg.
Den skall verka för en ändamålsenlig och enhetlig disposition av statens mark
på Djurgården och verkställa en allmän planläggning av markens användning.
Nämnden skall företräda staten som ägare av Djurgården i förhållande till riksmarskalksämbetet
och den därunder lydande djurgårdsförvaltningen, som representerar
den regerande Konungens personliga dispositionsrätt över Djurgården,
i de delar denna inte överförts till nämndens vård och inseende.
Nämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. De senare utses bland
riksdagens ledamöter, varigenom avsetts att riksdagen skulle erhålla en omedelbar
insyn och överblick i hithörande frågor.
I den förut nämnda propositionen anförde departementschefen bl. a., att det
vore tänkbart att djurgårdsnämndens arbetsuppgifter, sedan en första avarbetning
skett, skulle komma att bli av mindre omfattning. En omprövning borde därför
framdeles ske, huruvida nämnden borde bibehållas eller dess arbetsuppgifter överflyttas
till annan myndighet.
Sedermera har också i olika sammanhang förslag framlagts om djurgårdsnämndens
avskaffande. Härom kan nämnas följande.
I sitt år 1952 avgivna betänkande (SOU 1952:35) upptog 1947 års byggnadsstyrelseutredning
nämndens verksamhet till granskning. Utredningen fann tiden
mogen att överflytta nämndens kvarstående uppgifter till annan myndighet. På
grund av uppgifternas art syntes härvid endast byggnadsstyrelsen kunna ifrågakomma.
— Statens byggnadsbesparingsutredning (betänkande nr 2; SOU 1957: 47)
föreslog, att byggnadsstyrelsen skulle ombildas till ett affärsdrivande verk för förvaltning,
byggande och underhåll av statens fastigheter och markområden, med
undantag för huvudsakligen försvarets fastigheter samt vissa driftbyggnader. Även
djurgårdsnämndens verksamhet skulle därvid överföras till det nya affärsdrivande
verket. Utredningen framhöll, att nämndens verksamhet numera var av ringa omfattning.
— Förslag om djurgårdsnämndens upplösning och överförande av dess
uppgifter på byggnadsstyrelsen framfördes motionsledes till 1958 års A-riksdag
(11:399). Statsutskottet avstyrkte emellertid (SU nr 6), bl. a. emedan utskottet ej
funnit det utrett, att en avveckling av nämnden skulle leda till någon minskning
av den totala statliga administrationsapparaten, och ett bifall ansågs föregripa
statsmakternas prövning av byggnadsbesparingsutredningens nyssnämnda betänkande.
Vidare må erinras om att frågan om eu utredning i syfte att skydda Djurgårdens
mark från exploatering, i anledning av väckta motioner (1:96 och II: 111),
varit föremål för behandling vid årets riksdag (ABU 1959:24). I ett över motionerna
avgivet yttrande har djurgårdsnämnden anfört bl. a., att nämnden avser att
inom den närmaste tiden — sedan numera bl. a. förslag till regionplan för Stockholmstrakten
framlagts och överenskommelse om markdisposition för Stockholms
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 127
universitet träffats med Stockholms stad och dessutom vissa andra förutsättningar I K
klarlagts — i samråd med riksmarskalksämbetet och byggnadsstyrelsen utarbeta
och för Kungl. Maj :t framlägga sådant förslag till allmän planläggning i fråga om
djurgårdsmarkens användning, som förutsättes i nämndens instruktion. Riksdagen
har uttalat sin tillfredsställelse härmed och understrukit vikten av att arbetet
fortskrider i en takt som medger, att resultatet i en snar framtid kan framläggas.
I detta sammanhang må framhållas, att nuvarande förhållanden med att både djurgårdsnämnden
och byggnadsstyrelsen handlägger fastighetsfrågor inom Stockholm
lett till att vid aktuella förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa mellan
staten och staden föreliggande byggnads- och markfrågor en särskild förhandlingsdelegation
fått tillsättas. I denna delegation ingår bl. a. chefen för byggnadsstyrelsen
och ordföranden i djurgårdsnämnden.
Redan vid djurgårdsnämndens tillkomst förutsattes — såsom nämnts -— att
en omprövning av dess ställning som fristående organ efter någon tid skulle komma
till stånd.
De förslag härutinnan, som under de senaste åren väckts i olika sammanhang,
torde oberoende härav aktualisera att en omprövning sker. Härvid är en kartläggning
av djurgårdsnämndens återstående uppgifter erforderlig. Vissa andra för
frågans bedömning betydelsefulla spörsmål torde därvid uppkomma och behöva
närmare belysas. Enligt min uppfattning bör den utredning, som sålunda bör
komma till stånd, lämpligen anförtros åt särskilt tillkallade sakkunniga.
De sakkunniga bör närmare klarlägga samt redovisa arten och omfattningen av
de uppgifter, som ännu synes återstå för djurgårdsnämndens del. Förslag bör
framläggas, hur sådana uppgifter, som kan beräknas återstå vid en viss framtida
tidpunkt, med hänsyn till statens ekonomiska intressen bäst bör slutföras eller
eljest lösas samt om de härför lämpligaste organisatoriska formerna. Härvid bör
särskilt beaktas att det även för framtiden sörjes för att det allmännas intresse
av Djurgårdens bevarande som naturpark i största möjliga utsträckning blir tillgodosett.
Olika alternativ kan givetvis tänkas i fråga om organisationen. Enligt min mening
är det naturligt att i första hand det alternativ blir närmare undersökt, som
går ut på att återstående uppgifter överföres till byggnadsstyrelsen. Utredningen
bör därvid ha att utgå ifrån att ifrågasatt ombildning av byggnadsstyrelsen till
ett affärsdrivande verk icke är aktuell. Vidare bör övervägas huruvida riksdagens
inflytande i hithörande frågor fortfarande med hänsyn till exploateringsverksamhetens
framtida omfattning behöver tillgodoses i särskild ordning eller om den
prövning och beslutanderätt med avseende på försäljningsfrågor rörande statlig
mark överhuvud som ankommer på riksdagen kan anses tillfyllest även när det
gäller Djurgårdens mark.
I fortsättningen fordras, liksom hittills, ett ekonomiskt handhavande av statsverkets
markfrågor. Det är bl. a. härför av vikt att utredningen finner sådana former
för en eventuell avveckling av djurgårdsnämnden att dess pågående verksamhet
smidigt och utan tidsutdräkt kan övertagas av det organ som skall fullfölja dess
uppgifter.
Utredningen hör i frågor berörande djurgårdsförvaltningens intressen samråda
med riksmarkskalksämbetet.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 19f>0.
128
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi: i
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. 1954 års bryggeriutredning (1957: I 19; 1958: I 14; 1959: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att verkställa utredning rörande bryggeriernas företagsform och vissa därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 och 19
oktober 1954):
Cardelius, E. C. F., generaldirektör, ordförande;
Elmfeldt, B., direktör;
Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;
Englund, E. W., fil. dr., f. d. riksdagsman (t. o. m. den 10 april 1959);
Erbacke, K. G., direktör;
Karlsson, K. I., förbundsordförande;
Lindvall, Y., fabrikör;
Pettersson, J. W., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Fischerström, H. R., förste aktuarie;
Fridolin, H. R., t.f. byråchef;
Goldberg, L., professor.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Edstrand, K.-I., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fi 27.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 16
sammanträden. Under året har tidigare påbörjade undersökningar bl. a.
rörande bryggerinäringens struktur och ekonomi och maltdryckernas medicinska
verkningar slutförts.
Utredningen har avgivit ett den 15 december 1959 dagtecknat betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Delegation för förhandlingar rörande kvarteret Kungl. Myntet
(1957: I 22; 1958: I 16; 1959: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 att såsom
medlemmar av en särskild förhandlingsdelegation förhandla med Stockholms
stad rörande den framtida dispositionen av kvarteret Kungl. Myntet
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
129
i Stockholm och därmed sammanhängande frågor m. m. (se Post- och In- J J1}; 4
rikes tidn. den 27 juni 1955):
öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Wirseen, Å., kansliråd;
Persson, R. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.
Expert:
Lallerstedt, L.-E., arkitekt.
Sekreterare:
Edelsvärd, O. A., byrådirektör.
Förhandlingarna med Stockholms stad hava slutförts. Därjämte har överläggning
ägt rum med lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet.
Delegationen har — gemensamt med 1955 års myntverksutredning — den
18 december 1959 avgivit betänkande angående vissa frågor rörande myntoch
justeringsverket samt riksbankens sedeltryckeri (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
3. 1955 års myntverksutredning (1957: I 23; 1958: I 17; 1959: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1955 med
uppdrag att verkställa utredning rörande organisationen av mynt- och medalj
tillverkningen ävensom övriga å mynt-och justeringsverket nu ankommande
uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1955):
Öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Wirseen, Å., kansliråd;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.
Experter:
Ager, J. P. H., överingenjör;
Jägerskiöld, S. A. F., docent.
Sekreterare:
Edelsvärd, O. A., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 26.
Utredningen har — gemensamt med delegationen för förhandlingar rörande
kvarteret Kungl. Myntet — den 18 december 1959 avgivet betänkande
angående vissa frågor rörande mynt- och justeringsverket samt riksbankens
sedeltryckeri (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
4. översyn av lagstiftningen rörande straff för olovlig införsel och utförsel
av varor (1957: I 31; 1958: I 22; 1959: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 med
uppdrag alt utarbeta förslag till ny lagstiftning rörande straff för olovlig
införsel och utförsel av varor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1956):
Walberg, K. E., hovrättsråd.
Expert:
Alexandersson, A. F. H., byrådirektör.
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
130
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi:4 Sekreterare:
Jungefors, S. L. S., tingsdomare.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 31.
Utredningen har den 2 september 1959 avgivit betänkande med förslag till
lag om straff för varusmuggling m. m. (SOU 1959: 24). Uppdraget är därmed
slutfört.
5. 1956 års rationaliseringsutredning (1957: I 36; 1958: I 27; 1959: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
överväga den statliga rationaliseringsverksamhetens organisation och fortsatta
bedrivande (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1956):
Nordlander, M. I. C.-H., statsråd, ordförande;
Carlsson, H. F., fabrikör, f. d. riksdagsman;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Löfqvist, I., t.f. generaldirektör;
Olsson, Eugen, direktör;
Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. m. 19 december 1958);
Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare.
Experter:
Dahlberg, P. A., kanslichef;
Insulander, E. I., krigsråd;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Lindbergson, K. A., överdirektör;
Tammelin, P. A. V., t.f. kanslichef;
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Huvudsekreterare:
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Månsson, P. S., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 36.
Utredningen har under året hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 12 juni 1959 avgivit betänkande angående den statliga
centrala rationaliserings- och revisionsverksamhetens organisation
(SOU 1959: 22). Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1956 års statistikkommitté (1957: I 37; 1958: I 28; 1959: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 augusti 1956 och
den 14 juni 1957 för att verkställa utredning rörande den officiella statistikens
omfång, utformning och grad av centralisering (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 augusti 1956):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
131
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.; J Fi; 7
Moberg, S. T., byråchef;
Ringström, K. G., avdelningschef;
Wadstein, N. A. E., ekonomidirektör.
Experter;
Aldestam, N. A., byråchef;
Bredal-Bauer, J. F., byråchef;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Holmstedt, G. F., byråchef;
Wallander, J. R., fil. dr.
Sekreterare:
Lindahl, K. O. R., e. o. förste aktuarie;
Biträdande sekreterare:
Herner, E. Eva M., extra förste aktuarie;
Leissner, C. H., redaktör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 37.
Kommittén har under året hållit 16 sammanträden.
Kommittén har den 5 oktober 1959 avgivit betänkande »Organisatoriska
riktlinjer för svensk statistik» (SOU 1959: 33). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Budgetkommittén (1958: I 31; 1959: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1957 för
att verkställa utredning av frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1957):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm. (avliden den 7 maj 1959);
Malmborg, O. J. N., f. d. folkskollärare, led. av II kamm.;
Renlund, R. G., generaldirektör;
Sehlstedt, O. A., landshövding, led. av II kamm.
Expert:
Stjernquist, N. N., professor (fr. o. m. den 26 januari 1959).
Sekreterare:
Oredsson, S. M., t.f. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Paulsson, G. V. V., t.f. budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 31.
Kommittén har under tiden december 1958—maj 1959 hållit 4 sammanträden
in pleno.
Kommittén har den 27 maj 1959 avlämnat betänkande om riksdagens
budgetarbete (SOU 1959: 16). Uppdraget är därmed slutfört.
132
Riksdagsberättelsen år 1960
8. 1957 års sambeskattningsrevision (1958: I 35; 1959: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande förvärvsavdraget och därmed sammanhängande
frågor på familjebeskattningens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juni 1957):
Wilkens, S. P. A., regeringsråd, ordförande;
Andersson, M. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Holmqvist, A. Mary S., fru, led. av II kamm.;
Höjer, Gerda, ombudsman, led. av II kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, f. d. riksdagsman;
Östman, F. O., kanslichef.
Expert:
Edlund, C. B., e. o. förste aktuarie.
Sekreterare:
Gisser, P. J. Y., extra kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 35.
Revisionen har under tiden december 1958—juni 1959 hållit 7 sammanträden.
Revisionen har den 10 juni 1959 avgivit betänkande med förslag angående
familjebeskattningen (SOU 1959: 13). Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1957 års filmstödutredning (1958: I 36; 1959: I 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 med uppdrag
att verkställa utredning rörande fortsatt stöd åt svensk filmproduktion
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):
Älmeby, H. V. B., verkställande direktör, f. d. överdirektör.
Experter:
Dymling, C. A., direktör;
Ellwyn, C.-O., advokat;
Elmgren, A. F., direktör;
Pettersson, E. A., direktör;
Skoglund, E., t. f. direktör och chef för statens biografbyrå;
Widhe, Etti, fru.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., förste revisor.
Biträdande sekreterare:
Nygren, G. I., amanuens.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 36.
Utredningen har den 16 januari 1959 avlämnat betänkande angående filmstöd
och biografnöjesskatt (SOU 1959: 2). Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
133
10. Utredning och lättnader för invalider i bensinbeskattningen m. m.
(1959: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1958 för
att verkställa utredning om lättnader för invalider i bensinbeskattningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 mars 1958):
Thelander, N. E., e. o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 36.
Utredningen har avgivit en den 30 december 1959 dagtecknad promemoria
med förslag till förordning om bidrag till vissa vanföra ägare av motorfordon
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
11. 1958 års besparingsutredning (1959:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 april 1958 för att
verkställa utredning rörande möjligheterna att göra besparingar inom statsverksamheten:
Karleby,
O., generaldirektör, ordförande;
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ericsson, J. A., direktör, led. av II kamm.;
Eriksson, Nancy, M., led. av II kamm. (fr. o. m. den 10 januari 1959);
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Ringström, K. G., avdelningschef;
Svärd, N. G., partisekreterare, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor.
Experter:
Nissback, N. E., t. f. byrådirektör;
Gustafsson, G. A., amanuens.
Huvudsekreterare:
Wihlborg, H. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Gustafsson, Å. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Friberg, B. T. E., förste revisor (fr. o. m. den 15 januari 1959);
Virdebrant, B. C.-E., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 27 april
t. o. m. 31 juli 1959).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 Fi 38.
Utredningen har under tiden december 1958—augusti 1959 hållit 27 sammanträden.
Utredningen har den 6 augusti 1959 avlämnat betänkande om besparingar
inom statsförvaltningen (SOU 1959:28). Uppdraget är därmed slutfört.
134
Riksdagsberättelsen år 1960
Fl* 12
12. Utredning om beskattning i vissa fall av belopp, som utgå på grund av
pensionsförsäkring (1959:1 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 december 1958:
Lindquist, N. G., kammarrättsråd.
Expert:
Ekestaf, B., direktör.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 42.
Utredningen har den 9 januari 1959 avgivit betänkande (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
13. Skattelagssakkunniga (1957:1 13; 1958:1 9; 1959:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):
Björne, F. H., kammarrättsråd, ordförande;
Eklund, E. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 75 45.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 29.
De sakkunniga har avlämnat en den 15 januari 1959 dagtecknad promemoria
(stencilerad) med förslag till bestämmelser om skattefrihet för vissa
utbildningsbidrag. De sakkunniga avser att omkring årsskiftet avlämna förslag
rörande behandlingen i beskattningshänseende av studiekostnad m. m.
Samråd mellan ledamöterna har förekommit så ofta anledning därtill förelegat.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1960.
Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att
verkställa översyn av gällande bestämmelser om beskattningen av kraftverk
m. m. har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 tillkallats:
Fredelius,
B., regeringsrättssekreterare.
Experter:
Hartzell, H., vattenrättsråd;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Sektionens lokal: Finansdepartementet; tel. 22 45 00.
Samråd mellan utredningsmannen och experterna har förekommit så
ofta anledning därtill förelegat.
Utredningsarbetet i denna del beräknas vara slutfört i början av år 1960.
Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att
utreda vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet
har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 mars 1958
tillkallats:
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
135
Norgren, C. A., landskamrerare, ordförande i sektionen; I Fl: 15
Lindholm, G., taxeringsintendent.
Expert:
Ericson, F. L., e. o. byråchef.
Sekreterare:
Sagnert, S. E., förste taxeringsinspektör.
Sektionens lokal: Länsstyrelsen i Malmö; tel. växel 733 00.
Sektionen har den 26 augusti 1959 avlämnat promemoria med förslag
till bestämmelser om värdeminskningsavdrag å maskiner och andra dylika
inventarier i jordbruk med kontantmässig inkomstredovisning (stencilerad).
Sektionen har därefter övergått till att pröva frågor rörande avdrag
för värdeminskning av driftbyggnad å jordbruksfastighet och om avdrag
för kostnader för grundförbättring.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1960.
14. Utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(1957: I 16; 1958: I 11; 1959: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1953):
Regner, N. I., justitieråd.
Experter:
Wildeman, N. C. E., byråchef;
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Sekreterare:
Wernlund, S. A., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7, 2V2
tr.; tel. 20 56 29.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 32.
Under 1959 har utredningen avgivit yttrande över 1951 års rättegångskommittés
betänkande med förslag till lag om rättegångshjälp m. m. (SOU
1958: 40), över betänkande den 8 september 1959 angående mönstring och
förmedling av sjömän m. m. samt över förslag den 30 juni 1959 till luftfartskungörelse
m. m.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1960.
15. 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna
(1957: I 17; 1958: I 12; 1959: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1953 för att
verkställa utredning rörande de statliga företagsformerna (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 juli 1953):
Olsson, K. J., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Edström, W. S., direktör, f. d. riksdagsman;
136
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fi: 15 Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
Flyboo, T. V., ombudsman;
Hesselbom, K. E., elverkschef, f. d. riksdagsman;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Stenberg, N. G., direktörsassistent, led. av II kamm.;
Tunhammar, E. W., direktör;
Wahrendorff, J. H. A., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Ernulf, T. G., hovrättsråd;
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm.;
Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm. (avliden den 7 maj 1959).
Sekreterare:
Björk, L., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 31 januari 1959);
Wildeman, N. C. E., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1959).
Biträdande sekreterare:
Andersson, L. O., civilekonom (t. o. m. den 31 oktober 1959);
Bergman, S. C., e. o. byråsekreterare (t. o. m. den 15 oktober 1959);
Brodd, K. A., extra förste byråsekreterare (t. o. m. den 28 oktober 1959);
Tersman, R. F. B., fil. dr., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 28 maj 1959).
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 84 79.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 33.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 4 sammanträden.
Under 1959 har utredningen avgivit yttrande över Karlskronavarvsutredningens
betänkande (SOU 1959: 11).
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1960.
16. 1953 års skatteflyktskommitté (1957:1 18; 1958:1 13; 1959:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953
för att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser
mot skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd, ordförande;
Anneli, E. H., taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
Sekreterare:
Ekman, S. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Fi 34.
Kommittén har under tiden den 22 november 1958—den 15 november 1959
hållit 8 sammanträden.
Komittén avlämnade den 19 oktober 1959 stencilerad promemoria med
137
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
förslag till lagstiftning rörande beskattning av djur vid beräkning av in- I Fi: 18
komst av jordbruksfastighet enligt den s. k. kontantprincipen.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1960.
17. 1955 års stadsutredning (1957:1 20; 1958:1 15; 1959:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1955 för
att verkställa utredning om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter
i förhållande till staten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1955):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör.
Experter:
Adner, N. G., byrådirektör;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Brissman, B. H., kronokamrerare;
Edling, N. P. J., kammarråd.
Sekreterare:
Villner, S. V., taxeringsintendent.
Biträdande sekreterare:
Gustafsson, Å. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 21 66 83.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fi 22.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 26
sammanträden. Stora delar av utredningens betänkande föreligger i preliminärt
godkänt skick. Utredningen har avgivit utlåtanden i olika till densamma
remitterade ärenden. För närvarande överväges inom utredningen
ett utkast beträffande principerna för en avveckling av rättigheter och skyldigheter.
Vad angår för utredningen ännu återstående frågor må framhållas, att
ett nära samband föreligger mellan uppgifter, som uppdragits åt stadsutredningen
och åt vissa andra utredningar, såsom stadsdomstolsutredningen,
1957 års polisutredning och uppbördsorganisationskommittén. Stadsutredningens
arbete torde i vart fall icke kunna slutföras, förrän stadsdomstolsutredningens
förslag föreligger färdigt; härtill kommer nödig tid
för överväganden med anledning av sistnämnda förslag. Enligt vad som
nu är känt beräknas stadsdomstolsutredningens arbete bliva slutfört under
första halvåret 1960. I detta läge torde stadsutredningens nu förevarande
uppdrag kunna avslutas under andra halvåret 1960.
18. Utredningen angående redogöraransvaret m. m. (1957:1 24; 1958: I 18;
1959:I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
138
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi: 18 jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juli 1955):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Wikström, C. T., f. d. kammarrättsråd;
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 04.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 27.
Utredningen har under tiden den 15 november 1958—den 15 november
1959 hållit 18 sammanträden. Utredningen har avgivit utlåtande över riksdagens
år 1958 församlade revisorers berättelse §§ 26 och 28 samt en den
6 juni 1959 av utredningen angående vattendomstolarnas organisation avgiven
promemoria rörande de administrativa verksamhetsformerna m. m.
Utredningen, som den 6 november 1959 anhållit om vederbörligt tillstånd
att trycka sitt blivande betänkande angående redogöraransvaret och anmärkningsprocessen,
beräknar att i början av år 1960 kunna avlämna detta
betänkande. Utredningens arbete beträffande dess uppdrag i övrigt, nämligen
angående formerna för eftergift, avskrivning och bevakning av statens
fordringar kommer att fortgå under år 1960.
19. Stabiliseringsutredningen (1957:1 26; 1958:1 19; 1959:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 augusti 1955 med
uppdrag att utreda spörsmål sammanhängande med den fulla sysselsättningens
ekonomi m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1955):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Adamsson, H., förbundsordförande;
Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;
Giesecke, C.-S., direktör;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr.;
Nilsson, Å., förbundsordförande;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Sundén, O. R., direktör, f. d. statssekreterare;
Thunholm, L.-E., bankdirektör.
Experter:
Dickson, H. A. E., professor;
Faxén, K.-O., docent;
Holgersson, N. H., direktör;
Holmberg, P. H. A., sekreterare;
Nilstein, A. H., sekreterare;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
139
Rehn, L. G., fil. lic., t.f. avdelningschef; I Fi: 20
Wickman, H. K., statssekreterare (t. o. m. den 6 juli 1959);
Västhagen, N. E. B., professor.
Huvudsekreterare:
Odhner, C.-E. T., agr. lic.
Biträdande sekreterare:
Klackenberg, S. L., förste sekreterare.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 95 29 (huvudsekr., växel 22 45 00 (bitr. sekr. ankn. 1656).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 31.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 5
sammanträden. Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under
första halvåret 1960.
20. Kommittén för maskinell databehandling (1957:1 27; 1958:1 20;
1959:I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för
att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 oktober 1955):
Cardelius, E. C. F., generaldirektör, ordförande;
Linden, K. G., expeditionschef;
Velander, F. E. H., professor.
Experter:
Bruno, G. F., byrådirektör;
Helleberg, N., ekonomidirektör;
Lindgren, A. S. V., byrådirektör;
Lindvall, K. E„ byrådirektör;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Pernelid, V. Ä. E., extra byråchef (fr. o. m. den 1 december 1958);
Thorson, T. A. R., byråchef;
Ubbe, S., förrådsdirektör;
Westerberg, O. H., trafikinspektör.
Sekreterare:
Hävermark, K. G. J:son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, Å. V., byrådirektör;
Dopping, S. P. O., byrådirektör.
Lokal: Kontrollstyrelsen, tel. växel 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1958—oktober 1959 hållit 41 sammanträden.
överläggningar har ägt rum med ett flertal myndigheter, kommittéer,
maskinfirmor m. fl. i olika frågor på databehandlingsområdet.
En särskild arbetsgrupp har arbetat med utvärdering av maskinsystem för
140
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi: 20 skatter och folkbokföring. Genom experterna i kommittén har kontakt uppehållits
med de arbetsgrupper, som tillsatts inom olika verk för undersöknings-
och förberedelsearbeten för elektronisk databehandling. Utlåtande
har avgivits i ett flertal ärenden.
Kommittén avser att avgiva betänkande under år 1960.
21. Utredning av frågan rörande internordiska flyttningsbetyg
(1957:1 29; 1958:I 21; 1959:I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1956 för att
såsom sakkunniga ingå i ett utskott, sammansatt av representanter för de
nordiska länderna, för utredande av frågan rörande internordiska flyttningsbetyg:
Hedelius,
F. E. O., f. d. kammarrättsråd (fr. o. m. den 27 augusti 1959);
Olsson, A. E., byråchef (t. o. m. den 26 augusti 1959);
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Lokal: Fr. o. m. den 1 februari 1960 (omkr.), Skattehuset, Götgatan 74,
Stockholm So; tel. 43 56 25.
De i utskottet ingående representanterna för Danmark, Norge och Sverige
har sammanträtt i Oslo den 20—21 oktober 1959. Utskottet räknar med
att i början av år 1960 avgiva förslag i ämnet till Nordiska rådet.
22. Utredningen om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till stöd för utvecklings- och
forskningsarbete inom näringslivet (1957: I 34; 1958: I 25; 1959: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1956 för
att verkställa utredning rörande avsättning av viss del av statens vinst å
malmbrytningen vid Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags gruvor till en
fond för statligt stöd till utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet
med beaktande av de speciella förhållandena i norra Sverige (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 maj 1956):
Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;
Jansson, B. I., led. av II kamm.;
Åselius, K. H., disponent.
Sekreterare och sakkunnig:
Ljungberg, E. G., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Ljungdahl, S. G., fil. kand. (fr. o. m. den 1 juni 1959).
Lokal: Ingeniörsvetenskapsakademien, Grevturegatan 14, Box 5073, Stockholm
5; tel. 67 09 10.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 34.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
141
Utredningen har under år 1959 genom sekreterarna företagit förberedande J pjj 34
undersökningar och låtit uppgöra utkast till betänkande.
Utredningen beräknar kunna framlägga sitt förslag före den 1 juli 1960.
23. 1956 års fondutredning (1957: I 38; 1958: I 29; 1959:1 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 oktober 1956 med
uppdrag att verkställa utredning rörande den statliga fondförvaltningen och
vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
oktober 1956):
Wulff, K. E., bankinspektör.
Experter:
Faxelius, A., byråchef (avliden den 20 oktober 1959);
Kull, B., statskommissarie;
Lundgren, K. Å., bankdirektör;
Widlund, S. O., riksgäldsdirektör.
Sekreterare:
Resare, B. C. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Bank- och fondinspektionen; tel. utredningsmannen 24 21 20, sekreteraren
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Fi 38.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 3
sammanträden. Utredningen har den 26 september 1959 avgivit betänkande
»Donationsfonder och övriga diverse medel inom statsförvaltningen» (SOU
1959:29). Den återstående delen av utredningsarbetet, omfattande statens
utlåningsfonder m. m., beräknas fortgå under år 1960.
24. Utredning rörande befogenheterna för Konungariket Sveriges siadshgpotekskassa
att placera till kassans reservfond hörande medel m. m.
(1957: I 40; 1958: I 30; 1959: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 med
uppdrag att verkställa utredning rörande befogenheterna för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och därmed jämförliga institutioner att placera
reservfondsmedel (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1957):
öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd.
Expert:
Borggård, G. R., lagbyråchef.
Sekreterare:
Grotander, C.-G., hovrättsråd, t. f. revisionssekreterare.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 40.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1960.
142
Riksdagsberättelsen år 1960
1 Fi: 25 25. Uppdrag att utarbeta eu översikt över utländsk lagstiftning angående
konjunktur politisk reglering av avbetalning shandeln (1958: I 33; 1959: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 mars 1957 med uppdrag att
utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående konjunkturpolitisk
reglering av avbetalningshandeln:
Baarsen, F., byråchef.
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel. 21 93 76.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1960.
26. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet
(1958: I 34; 1959: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning rörande lokaliseringen till orter utanför Stockholmsområdet
av statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 maj 1957):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Brodd, K. A., förste byråsekreterare;
Gustafsson, J. A. T., pastor, led. av II kamm.;
Hagberg, E. R., direktör, led av I kam.;
Hedlund, E. Å., sekreterare;
Larsson, S., generaldirektör;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åkerman, R. O. R., generalmajor;
samt Johansson, B. R., byråchef, och Snellman, U. H., byggnadsråd,
såsom ersättare för Olsson respektive Larsson.
Expert:
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., byråchef;
Appelgren, L. G. S., e. o. kanslisekreterare (fr. o. in. den 1 mars 1959);
Croneborg, R. K. O., amanuens (t. o. m. den 28 februari 1959);
Hellners, E. T., amanuens (fr. o. m. den 1 juli 1959);
Högberg, C. R. G., byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1959);
Petersson, O. H. E., t. f. kansliråd;
Sunesson, A. L., e. o. förste byråsekreterare (t. o. m. den 30 juni 1959);
Ähslund, B. A. A., kapten.
Lokal: Statsrådsberedningen; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 10 48).
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
143
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 34. J fjj 37
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 10
sammanträden.
Utredningen, som avgivit utlåtanden i ett flertal remitterade ärenden,
har avgivit delbetänkanden (stencilerade) rörande lokaliseringen av följande
statliga myndigheter m. fl., nämligen:
1) statens centrala frökontrollanstalt;
2) Aktiebolaget Tipstjänst;
3) sparbanksinspektionen;
4) Svenska Penninglotteriet Aktiebolag;
5) försvarets fabriksstyrelse;
6) fjärde militärbefälsstaben;
7) arméns intendenturförråd i Stockholm;
8) statens polisskolas huvudskola;
9) staben, förvaltningarna och kameralkontoret vid Marinkommando
Ost;
10) Stockholms tygstations signalverkstad i Sundbyberg;
11) Österbygdens vattendomstol; samt
12) statens växtskyddsanstalt.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
27. Fastighetsskattesakkunniga (1958:1 37; 1959:1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om fastighetsbeskattningens avveckling (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juli 1957):
Äbjörnsson, C. V., regeringsråd, ordförande;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Expert:
Edlund, C. B., e. o. förste aktuarie.
Sekreterare:
Hjortsberg, A. F. E., förste assessor.
Biträdande sekreterare:
Malmberg, C. L. E., förste landskanslist.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr. ankn.
17 16), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 37.
De sakkunniga bar under tiden december 1958—november 1959 hållit 5
sammanträden i Stockholm, varjämte de sakkunniga jämlikt särskilt medgivande
under tiden 4—9 augusti 1959 sammanträtt i Lysekil.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört kring årsskiftet 1959—1960.
144
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fil 28 28. Kreditmarknadsutredningen (1958: I 38; 1959: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1957 för
att framlägga förslag till konkreta åtgärder för att utvidga den långa kapitalmarknaden
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 september 1957):
Sköld, P. E., led. av II kamm., ordförande;
Apelqvist, K. A. S., direktör;
Aronson, S. A., direktör;
Björkman, T. V. E., direktör, f. d. professor;
Browaldh, T., bankdirektör;
Lemne, M. H., landshövding;
Norbeck, N. O. A., bankdirektör;
Westerlind, E. A., landshövding;
Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare;
Äsbrink, P. V., riksbankschef.
Experter:
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie (fr. o. m. den 27 januari 1959);
Enroth, G. O., byrådirektör;
Lundström, N. G. Å., byrådirektör;
Westerlind, N. P., hovrättsråd.
Sekreterare:
Kragh, B. R. V., fil. dr., avdelningschef (t. o. m. den 31 juli 1959);
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie (fr. o. m. den 30 augusti 1959).
Biträdande sekreterare:
Gustafsson, Å. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Riksbanken; tel. lokalsamt. växel 22 82 00, rikssamt. växel 22 13 10
(sekr.); finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 ankn. 13 87,
rikssamt. växel 23 62 00 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 38 samt 1959: I Fi 33.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 14
sammanträden.
Utredningen har den 9 april 1959 avlämnat PM angående amortering av
lån (stencilerad).
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas i början av år 1960.
29. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1957 (1959: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
protokoll och övriga tillgängliga handlingar verkställa undersökning
av taxeringsutfallet på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering;
Hagberg,
A. E., professor;
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
145
Lokal: Statens skogsforskningsinstitut, Stockholm 51, tel. 34 98 30. J pj; 31
Primäruppgifterna rörande taxeringsutfallet för skogsmark och växande
skog kommer att instansas på hålkort och därefter bearbetas medelst datamaskin.
Utredningsverksamheten har hittills bestått i kodifiering och avstämning
av uppgifter i taxeringslängder och protokoll samt sammanställande
av slutsummor rörande taxeringsutfallet för inägojorden. Hittills
har genomgång skett av taxeringshandlingar från 15 län.
Utredningen torde kunna slutföras under år 1960.
30. 1958 års skatteutjämningskommitté (1959: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning rörande den kommunala skatteutjämningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Carlsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kainm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lothigius, C.-W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Stenius, J.-E. E., kansliråd;
Sundberg, E. D., drätseldirektör;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Edlund, C. B., e. o. förste aktuarie;
Sundberg, P. B., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Skoglund, B. H., taxeringsintendent (fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Biträdande sekreterare:
Hörngren, S., konsulent (fr. o. m. den 1 maj 1959).
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 20 96 83 (sekr.), 21 66 80 (experten Sundberg
och bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 35.
Kommittén, som under tiden december 1958—november 1959 hållit 4 sammanträden,
har i två skilda den 11 september 1959 dagtecknade skrivelser
avgivit yttrande över dels en underdånig framställning från Karesuando
kommun om åtgärders vidtagande för att trygga kommunens existensmöjligheter
dels ock 1958 års besparingsutrednings betänkande med förslag till
besparingar inom statsverksamheten.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
31. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning (1959: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 med
uppdrag alt verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
10 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
146
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi: 31 Hörj el, N. J., statssekreterare, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Lindblad, S. J. H., akademiräntmästare;
Resare, B. C. M., förste kanslisekreterare;
Welinder, P. E. C., professor.
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., förste revisor.
Lokal: Statens sakrevision, Birger Jarls torg 12; tel. 23 53 40 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 2
sammanträden.
Utredningen har vidare under tre dagar företagit studieresa till ett antal
krono- och akademihemman i Västmanlands och Örebro län.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1960.
32. Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst m. m. (1959: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa en översyn av bestämmelserna om särskild skatteberäkning
för ackumulerad inkomst och rörande den skatterättsliga behandlingen av
koncernbidragen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1958):
Hedborg, G. T., regeringsråd, ordförande;
Bergqvist, E. G., direktör;
af Klercker, E. B. T:son, jur. dr.;
Lundell, S. V., lagbyråchef.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 90),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 39.
Utredningen har under tiden januari—den 15 november 1959 haft tre
plenarsammanträden i Stockholm, varjämte utredningen under tiden den
4—den 8 augusti 1959 jämlikt särskilt medgivande sammanträtt å ort utom
Stockholm. Härutöver har utredningens ordförande vid ett flertal tillfällen
sammanträtt med någon eller några av de övriga sakkunniga.
Utredningen har i syfte att vinna underlag för ett bedömande av vilka
lagstiftningsåtgärder, som kan finnas påkallade såvitt angår bestämmelserna
om ackumulerad inkomst, genom cirkulärskrivelser till samtliga taxeringsintendenter
samt till vissa enskilda organisationer begärt upplysningar
om de erfarenheter och synpunkter som kan vara av värde vid en revision.
Det med anledning härav inkomna materialet har sammanställts och bearbetats.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
147
33. Utredningen om sparstimulerande åtgärder (1959: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa utredning rörande ytterligare åtgärder för att stimulera det
personliga sparandet (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1958):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Brundin, P. S. ingenjör (fr. o. m. den 8 oktober 1959);
Danmans, E. E., bankkamrerare, led. av I kamm.;
de Jounge, A. L. A., direktör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 7 oktober
1959);
Löfberg, B. A. F., sekreterare;
Svensson, S. V., landskamrerare;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Ellborg, Z. F. M., direktörsassistent (fr. o. in. den 2 oktober 1959);
Norberg, E. A., byrådirektör (fr. o. m. den 21 mars 1959).
Sekreterare:
Ellborg, Z. F. M„ direktörsassistent (t. o. m. den 1 oktober 19,59);
Bergman, S. C., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 2 oktober 1959).
Biträdande sekreterare:
Waldau, G. O. O., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 40 37 (sekr. Bergman); lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (bitr. sekr. Waldau).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 40.
Utredningen har under tiden december 1958—oktober 1959 hållit 7 sammanträden.
Utredningen har från institutioner och organisationer, verksamma på
spårområdet, inhämtat upplysningar om vidtagna eller diskuterade åtgärder
av sparträmjande karaktär. Vidare har genom utrikesdepartementets
lörsorg införskaffats uppgifter om förhållanden i vissa andra länder.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under slutet av år 1960.
I Fi: 34
34. Uppbördsorganisationskommittén (1959: I 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1958 för åt!
verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell omorganisation
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1958):
Edström, K. S., landskamrerare, ordförande;
Bruno, G. F. byrådirektör;
von Otter, S. F., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Pernelid, V. Å. E., extra byråchef.
Experter:
Dahlsten, G. O. L., t. f. kyrkoherde, kyrkobokföringsinspektör;
148
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi: 34 Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Edsfeldt, L. H., förste revisor;
Heimer, G., häradsskrivare;
Landerholm, C. Th., häradsskrivare;
Lindström, A. H., byrådirektör;
Swedlund, G. R., arkivråd;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Wallner, H., byråchef;
Widstam, T. O., byråchef (fr. o. in. den 26 maj 1959);
Winnermark, A. E., kronokamrerare.
Biträdande sekreterare:
Berg, K. G. H:son, förste taxeringsinspektör;
von Otter, f. Qvarnström, Ingrid, amanuens;
Winsness, B. R., länsassessor.
Lokal: Fr. o. m. den 1 februari 1960 (omkr.) Skattehuset, Götgatan 74,
Stockholm So, tel. växel 22 25 20 (ankn. expedition 19 39; huvudsekr. 19 40,
även dir. 43 56 25; byrådir. Bruno 19 37, även dir. 43 56 26).
Direktiven för utredningen, se 1959: 41.
Till grund för kommitténs arbete ligger bl. a. det av statens organisationsnämnd,
efter samråd med databehandlingskommittén, avlämnade förslaget
till databehandlingssystem för folkbokförings- och uppbördsväsendet.
Kommittén har från vissa företag, som säljer datamaskiner, erhållit nya
förslag till databehandlingssystem för de ifrågavarande verksamhetsområdena.
Efter medgivande av chefen för finansdepartementet har kommittén
påbörjat en särskild undersökning för att utröna möjligheterna att för
vissa arbetsuppgifter inom systemet använda andra media än hålkort.
De olika förslagen är föremål för genomgång inom kommitténs sekretariat.
I anslutning härtill har sammanträden med kommitténs ledamöter
hållits i regel en gång i veckan. Av kommitténs experter har i dessa sammanträden
deltagit de, vilka representerat särskild sakkunskap inom det
eller de ämnesområden som varit föremål för behandling. Under tiden december
1958—november 1959 har hållits 2 sammanträden med samtliga ledamöter
och experter. Kommittén har haft överläggningar med 1955 års
stadsutredning, 1956 års statistikkommitté, socialförsäkringens administrationsnämnd
och kommittén för maskinell databehandling. Därjämte har
kommittén varit representerad vid ett antal av intresseorganisationer m. fl.
anordnade konferenser, som varit av särskilt intresse för utredningsarbetet.
Kommittén, som efter remiss avgivit yttrande över bl. a. socialförsäkringens
administrationsnämnds betänkande I angående tilläggspensioneringens administration
samt över 1956 års statistikkommittés betänkande angående
organisatoriska riktlinjer för svensk statistik, avser att under första halvåret
1960 i delbetänkande redovisa sitt ställningstagande inom folkbokförings-
och uppbördsväsendet.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
149
T
35. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den *
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 16 januari 1959, för
att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956
mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund om fortsatt
samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
von Sydow, G., avdelningschef;
Expert:
Henckel, T. G., aukt. revisor (fr. o. m. den 18 april 1959).
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
36. 1959 års långtidsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
verkställa förnyad utredning rörande utvecklingstendenserna inom den
svenska ekonomin (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1959):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Bentzel, R. H., professor, t. f. ordförande fr. o. in. den 8 september 1959
t. v.;
Cederwall, G. F. E., statssekreterare;
Fastbom, E. L., t.f. byråchef;
Meidner, R. A., fil. dr.;
Ringström, K. G., avdelningschef;
Sundén, O. R., direktör.
Expert:
Wallander, J. R., fil. dr. (fr. o. m. den 14 november 1959).
Sekreterare:
Beckman, R. G., e.o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 30 juni 1959);
Jungenfelt, K. G., pol. mag. (fr. o. m. den 1 september 1959).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr. ankn.
1370), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 28
maj 1959):
Under efterkrigstiden har analysen av de långsiktiga utvecklingstendenserna i
den svenska ekonomin blivit ett viktigt inslag i den samhällsekonomiska planeringen
i Sverige.
Efter vissa tidigare ansatser gjordes det första egentliga försöket till långtidsplanering
år 1948 på begäran av den europeiska ekonomiska samarbetsorganisationen,
OEEC. Främst inriktades intresset härvid på problem sammanhängande
med balansen i utrikeshandeln. Utredningens förslag medförde en prioritering till
förmån för exportindustrin, särskilt inom byggnadsregleringen.
150
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fit 30 Åren 1950—1951 utarbetades av 1950 års långtidsutredning ett andra långtidsprogram.
Detta omfattade första hälften av 1950-talet och utredningsarbetet koncentrerades
främst till frågan om investeringsavvägningen. Resultatet blev att en
hög investeringsverksamhet ansågs påkallad, särskilt i fråga om de offentliga investeringarna.
Det tredje långtidsprogrammet, som utformades år 1956 av 1955 års långtidsutredning,
omspänner utvecklingen i den svenska ekonomin i första hand fram
till år 1960; på investeringsområdet har dock gjorts utblickar längre fram i tiden.
Efter avslutad remissbehandling anmäldes utredningens betänkande i propositionen
nr 175 till 1957 års riksdag. I propositionen anfördes, att utredningens rekommendationer
till förmån för en stark ökning av investeringsvolymen och en
motsvarande återhållsamhet beträffande konsumtionens tillväxt borde läggas till
grund för den ekonomiska politikens utformning under de närmaste åren. Ställning
till de olika detaljsynpunkter som inrymdes i betänkandet och remissvaren
ansågs böra tagas vid kommande överväganden på respektive områden. I detta
syfte överlämnades utredningens betänkande (SOU 1956:53 samt särskild bilagedel
SOU 1957:10) jämte remissvaren (SOU 1957:22) till respektive fackdepartement.
En av de viktigaste målsättningarna enligt den senaste långtidsutredningen var
en stegring av kapitalbildningens andel av bruttonationalprodukten. En utveckling
i denna riktning har också ägt rum i vad avser de fasta kapitalinvesteringarna.
De civila ny- och reinvesteringarna, för vilka utredningen angav en genomsnittlig
stegringstakt på 2,6 alternativt 3,5 procent per år, har sålunda under treårsperioden
1956—1958 ökat med drygt fem procent per år. Den av utredningen
angivna investeringsökningen enligt det högre alternativet synes härigenom komma
att realiseras på drygt tre år. Den faktiska investeringsökningen har således
betydligt överträffat utredningens förutsägelser; av delområdena gäller detta särskilt
för investeringarna i industri, kraftverk, distribution, vägar och gator, vatten
och avlopp samt bostäder.
Såväl importens som exportens stegring har varit avsevärt större än vad som
förutsatts. Mot utredningens prognos om en volymmässig ökning av importen och
exporten under hela femårsperioden med 12 respektive 21 procent står en faktisk
ökning under treårsperioden 1956—1958 med 16 respektive 20 procent. Eftersom
valutareservens och importens relativa stegringstakt sammanfallit under treårsperioden
kan utredningens målsättning beträffande valutareserven sägas ha förverkligats.
Såväl i slutet av år 1955 som år 1958 motsvarade sålunda valutareserven
ca tre månaders import. Till fördel för valutareservens utveckling åren 1956
—1958 har den förskjutning varit som skett mellan varu- och betalningsströmmarna.
Mot en höjd investeringskvot står återhållsamheten i konsumtionsutvecklingen.
För den privata konsumtionen redovisas under den gångna treårsperioden en ökning
med 2,5 procent per år. Av utredningen angavs ökningen till 1,3 respektive
2,3 procent i det lägre respektive högre produktionsalternativet. Även den offentliga
konsumtionen och de militära utgifterna uppvisar tillsammantagna en något
snabbare stegringstakt än vad som angavs av utredningen i det högre produktionsalternativet.
Även om avvikelser föreligger i enskilda detaljer kan utvecklingen under den
hittills gångna delen av femårsperioden 1956—1960 på det stora hela sägas ha
följt långtidsutredningens mer optimistiska utvecklingsperspektiv för den svenska
ekonomin. En tillväxt av produktionen på i genomsnitt inemot 3 procent per år
har sålunda bildat underlag för en kraftig expansion på investeringsområdet, samtidigt
som den enskildes standard fortsatt att förbättras genom såväl stigande
konsumtion som ökad fritid.
Med hänsyn till bland annat de snabba omkastningarna i det internationella
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 151
läget och därmed följande återverkningar på vår egen ekonomi betonade 1955 års J[ fj; 35
långtidsutredning, att värdet av en ekonomisk framtidsbedömning blir relativt
kortlivat. Utredningsmännen förordade därför, att utredningsresultatet successivt
skulle revideras genom fortlöpande ekonomiska undersökningar. Vid remissbehandlingen
gavs ett närmast enstämmigt förord härför. Från statsmakternas sida
bar inte någon ställning tagits till en sådan rullande framtidsbedömning och planering.
Den internationella konjunkturavmattningen under fjolåret kan dock sägas
ha aktualiserat utredningens förslag om en successiv anpassning av framtidsbedömningen
till nya yttre förutsättningar för vår ekonomi. Med hänsyn härtill
och mot bakgrunden av att utredningens framtidsbedömning redan överträffats
på en rad investeringsområden synes behov nu föreligga att göra en översyn
av utredningens bedömningar av de framtida utvecklingstendenserna och de härmed
sammanhängande ekonomiska avvägningsproblernen.
Även om våra förhoppningar knyts till en snabb förbättring av den internationella
konjunkturen, kan man inte bortse från, att i framtiden nya strukturella
drag i den internationella konjunkturbilden kan bli förhärskande. Detta gör att
vi kan få anpassa oss till en annan konjunkturutveckling och en långsammare
framstegstakt i de västeuropeiska länderna än vi varit vana vid under de tidigare
efterkrigsåren. Mest direkt skulle givetvis en sådan internationell utveckling
återverka på vår export på längre sikt. Förutsättningarna för denna påverkas också
av de beslut som under fjolåret fattades om en mer allmän konvertibilitet för
löpande betalningar inom stora områden av världen. Även om vi redan tidigare
i fråga om de löpande betalningarna uppnått en hög grad av de factokonvertibilitet
för vår valuta står det å andra sidan klart, att genom fjolårets beslut den
svenska ekonomin knutits än starkare till världsekonomin. Av betydelse för den
svenska utrikeshandelns utveckling blir givetvis också verkningarna av de sammanslutningar
som tillskapats och kan tänkas komma att upprättas på handelns
område, exempelvis ett västeuropeiskt frihandelsområde och en nordisk tullunion
samt verkningarna av sexstatsunionens tillkomst. Mot bakgrund av bland annat
de här nämnda faktorerna synes vid översynen utrikeshandelns utveckling på
längre sikt böra inta en framskjuten plats i utredningsarbetet.
Av betydelse i det allmänna utvecklingssammanhanget är vidare frågan om hur
våra resurser i arbetskraft och kapitalutrustning skall användas, så att vi i så
hög grad som möjligt tillgodogör oss den tekniska utveckling och den konjunktur,
som världsmarknaden kan komma att erbjuda. Vid bedömningen av resursernas
inriktning och användning bör liksom i tidigare långtidsutredningar avvägningen
mellan konsumtion och kapitalbildning samt mellan olika investeringsområden
stå i centrum för utredningens arbete. Härvid bör en inventering göras av
den planering som kontinuerligt sker på olika investeringsområden, såsom för
vissa delar av industrin, kraftförsörjningen, bostäder, vägar och gator, kommunikationsmedel
samt forskning och undervisning. De mot dessa investeringsplaner och
andra behovsredovisningar svarande investeringskostnaderna torde redovisas och
en avvägning göras mellan de olika investeringsområdenas inbördes angelägenhet.
Härvid bör uppmärksammas den viktiga frågan om prioritering skall ges de mera
kortsiktiga respektive långsiktiga investeringarna, d. v. s. om resurserna skall sättas
in på, att åstadkomma ökad produktivitet på kort eller mera lång sikt. Om möjligt
bör utredningen söka närmare ange sambandet mellan utbildning och forskning
samt produktivitet och på grundval härav överväga betydelsen för det ekonomiska
framåtskridandet av investeringar i utbildning och forskning. Den samhällsekonomiska
effekten av alternativa investeringsprogram bör belysas samt
bland annat iiven kapitalmarknadsproblemen beaktas.
I anslutning till bedömningarna på det samhällsekonomiska planet är det vidare
angeläget, att de statsfinansiella konsekvenserna av den förutsedda utvecklingen
klarlägges. Härvid bör den statsfinansiella effekten av dels den förordade investe
-
152
Riksdagsberättelsen år 1960
1 Fi: 36 ringsavvägningen och den förutsedda konsumtionsinriktningen undersökas och
kartläggas. Ett program beträffande avvägningen mellan konsumtion, bostäder, offentliga
respektive privata investeringar får också sina budgetmässiga verkningar
på såväl kort som längre sikt.
I samband med utarbetandet av riktlinjer för det nya långtidsprogrammet innefattande
så grundläggande avsnitt som avvägningen mellan konsumtion och kapitalbildning
och prioritering av olika investeringsområden, bör överväganden också
ske rörande de ekonomisk-politiska medel som erfordras för att åstadkomma
den önskvärda omfattningen och inriktningen av de samhälleliga resuserna. Utgångspunkten
bör härvid vara ett effektivt utnyttjande av produktionsresurserna
med bibehållandet av intern och extern samhällsekonomisk balans. Den svenska
ekonomins allt starkare anknytning till världsekonomin, som i viss utsträckning
ändrat förutsättningarna för vår egen ekonomiska politik, får här uppmärksammas.
Vid utredningsarbetet bör samråd ske med pågående utredningar inom här berörda
eller angränsande områden.
Utredningen har under tiden till och med den 30 november 1959 hållit 5
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1961.
37. Utredning om formerna för skatteavdrag å allmän tilläggspension m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa en utredning av formerna för skatteavdrag å allmän tilläggspension
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1959):
Morén, A. E., landskamrerare, ordförande;
Torngren, A., t.f. taxeringsintendent, tillika sekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 43 75 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959):
De pensioner, som skall utgå enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension,
torde — med undantag möjligen för en kortare övergångstid — komma att
utbetalas gemensamt med vederbörandes folkpension. Då tilläggspensionen sammanlägges
med folkpensionen blir, bortsett från de första åldersgrupper som erhåller
ålderspension, beloppet av den totala pensionen i allmänhet av sådan storlek
att preliminär A-skatt bör utgå. Av praktiska skäl kan därvid källskatten behöva
beräknas på det sammanlagda pensionsbeloppet, d. v. s. på såväl folkpensionen
som tilläggspensionen. — I detta sammanhang kan omnämnas, att genom
en i år vidtagen ändring i uppbördsförordningen skatteavdrag å folkpension skall
kunna verkställas, när folkpensionen utbetalas tillsammans med statlig tjänstepension.
Då tilläggspensioneringen blivit helt utbyggd, kommer pension att utbetalas till
omkring en miljon personer. Den administrativa organisationen av utbetalningen
är visserligen inte utformad ännu, men det kan förutses att en centralisering till
ett eller ett fåtal utbetalningsställen kommer till stånd. Med nu gällande system
för verkställande av skatteavdrag skulle det ankomma på den utbetalande myndigheten
att omkring varje årsskifte infordra debetsedlar å preliminär och slutlig
skatt från praktiskt taget alla dessa pensionärer för att erhålla erforderliga
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
531
uppgifter för skatteavdragen. Infordrandet av debetsedlarna och bearbetningen av J JéJ; 37
de på debetsedlarna angivna uppgifterna skulle koncentreras till en tid av en å
två månader. Uppenbarligen måste betydande svårigheter uppstå att på så kort
tid fullgöra detta arbete. Härtill kommer de problem som sammanhänger med att
det kan ställa sig svårt för vissa pensionärer att iakttaga de tryckta anvisningarna
om insändande av debetsedlar m. m. Åtgärder som väsentligt förenklar formerna
för skattcuppbörden för pensionärerna synes därför nödvändiga. En utredning
av hithörande frågor bör snarast komma till stånd och om möjligt avslutas
i så god tid att resultatet av utredningen kan beaktas vid det administrativa
förberedelsearbetet för pensionsutbetalningarna.
Vid utredningsarbetet bör eftersträvas att uppnå sådana förenklingar i uppbördsförfarandet
att ålderspensionärerna så litet som möjligt betungas med att
lämna debetsedlar och uppgifter m. m. för skatteavdragens verkställande. Det
bör dock tillses att preliminärskatten för pensionärerna kommer att i huvudsak
svara mot den slutliga skatten. Liksom i fråga om mottagare av statliga pensionsförmåner
synes det i förevarande fall böra övervägas att låta skatteavdrag verkställas
jämväl på folkpensionen. Vissa ändringar torde erfordras i fråga om de
arbetsrutiner som tillämpas av uppbördsmyndigheterna. Det bör undersökas, om
utsändandet av debetsedlar till pensionärerna, för vidare befordran till den pensionsutbetalande
myndigheten, kan ersättas av direkta meddelanden till sistnämnda
myndighet angående den skatt som pensionären har att betala. Förefintliga
möjligheter till schablonisering av källskatteavdragen synes böra klarläggas.
Självfallet måste det tillses att här antydda jämkningar i arbetsrutinen hos
uppbördsmyndigheterna kan genomföras utan att arbetsbördan ökar i allt för stor
grad.
Som bekant utreder uppbördsorganisationskommittén de organisatoriska och
författningstekniska frågor som aktualiseras i samband med övergång till användning
av hålkortsmaskiner och elektroniska databehandlingsmaskiner inom
folkbokföring och skatteuppbörd. En övergång till ökad mekanisering på dessa
områden torde skapa förutsättningar för den nyss antydda direktkontakten mellan
berörda myndigheter. Innan uppbördsorganisationskommitténs arbete slutförts
är det självfallet inte möjligt att ta definitiv ställning till hur skatteavdragen
på tilläggspensionerna lämpligen skall anordnas inom ramen för ett mera mekaniserat
förfarande. Vissa riktlinjer synes emellertid böra utarbetas i samråd med
uppbördsorganisationskommittén, varefter det torde få ankomma på denna att i
samband med övriga åt kommittén liänskjutna frågor framlägga slutgiltiga förslag
jämväl på det nu aktuella området.
Övergången till ett mera mekaniserat system för folkbokföring och skatteuppbörd
kan väntas ske först vid mitten av 1960-talet, medan tilläggspensionerna börjar
utbetalas år 1963. Frågan om hur skatteavdragen på tilläggspensionerna skall
verkställas under de mellanliggande åren erfordrar särskilda överväganden. Även
inom det nuvarande uppbördssystemets ram synes det möjligt att göra förenklingar
i nyss antydd riktning. Man måste emellertid räkna med att svårigheterna
kan bli större och att åtgärder, som är önskvärda från pensionärernas och pensionsmyndighetens
synpunkt, kan innebära en jämförelsevis mera betydande
ökning av uppbördsmyndigheternas arbetsbörda. Det synes dock möjligt att i
vissa hänseenden begränsa de särskilda anordningarna för skatteavdrag på tillläggspensioner.
Den första årsgruppen av ålderspensionärer med tilläggspension
torde ej uppgå till mer än ca 50 000, och de grupper som tillkommer under ettvart
av de följande åren torde inte bli större. Därtill kommer alt de pensioner som utbetalas
till de första åldersgrupperna blir jämförelsevis låga. Det synes böra övervägas
att intill en viss gräns -— motsvarande de avdrag som kan erhållas vid
taxeringen — för både tilläggspension och folkpension tillämpa den för sistnämnda
pension nu gällande regeln att skatteavdrag icke skall äga rum. Det torde
154
Riksdag sberättelsen år 1960
IFi:
” Utr“",lnSen 8,1 ''**• -»ingheter
tiontsn?mid8Sarbetet ^ bedriv3S 1 samråd med socialförsäkringens administra -
De sakkunniga har till och med oktober månad 1959 hållit 13 samman,
träden.
Arbetet beräknas kunna slutföras under början av år 1960.
38. Dubbelbeskattningssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande beskattningen av utomlands bosatta personer
töi härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst ävensom vissa med internationell dubbelbeskattning sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1959);
Walberg, S. S., rättsavdelningschef, ordförande;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Eckersten, I. E., byråchef;
Hultqvist, L. G., förste taxeringsintendent.
Expert:
Brodén, S. E., t. f. kammarrättsassessor.
Sekreterare:
Pehrson, H., förste taxeringsinspektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00 (ordf.), rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959): I
I skrivelse den 31 maj 1957 har riksskattenämnden anmält, att bl. a. mot bakgrunden
av källskattereformens genomförande vissa svårigheter visat sig föreligga
vid tillämpningen av bestämmelserna om beskattningen av utlänningar, som haft
arbetsinkomst under tillfällig vistelse här i riket. I praxis har samma regler om
beskattningsort, ortsavdrag och allmänna avdrag iakttagits, som gäller för utlänning
med stadigvarande vistelse eller bosättning härstädes. Riksskattenämnden
har därför ifrågasatt en omprövning av förevarande spörsmål lagstiftningsvägen.
Under 1958 års riksdag aktualiserades även frågan om en revision av hithörande
bestämmelser. I sitt betänkande nr 28 framhöll bevillningsutskottet bl. a.,
att utskottet funnit att det nuvarande rättsläget på förevarande område inte syntes
tillfredsställande samt att en översyn av bestämmelserna kunde vara motiverad.
Utskottet uttalade vidare, att en sådan översyn kunde komma att beröra även
den s. k. artistskatten, vilken bl. a. utgår för ersättning för medverkan vid offentlig
tillställning i Sverige av här i riket ej bosatta skattskyldiga. Riksdagen har i
skrivelse den 28 mars 1958 (nr 158) givit Kungl. Maj:t tillkänna vad utskottet sålunda
anfört om behovet av en översyn av bestämmelserna på förevarande område.
Av det anförda framgår, att en översyn av hithörande bestämmelser är påkallad.
Härvid synes bl. a. böra övervägas huruvida ett förenklat taxerings- och uppbördsförfarande
för berörda skattskyldiga kan genomföras med bibehållande av
ett i jämförelse med den allmänna beskattningsnivån skäligt skatteuttag. På sätt
155
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
bevillningsutskottet angivit synes jämväl artistskatten böra upptagas till prövning J J1}; 38
i förevarande sammanhang. Skulle utredningen visa att en definitiv källskatt är
lämplig även för andra utomlands bosatta arbetstagare än dem som omfattas av
artistskatten, torde böra övervägas om det är möjligt och lämpligt att utarbeta
gemensamma regler på området. Dessa bör så långt möjligt anknyta till gällande
uppbördslagstiftning.
Bestämmelserna om härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst är även tillämpliga å beskattningen av arvoden och andra ersättningar
till utomlands bosatta styrelseledamöter i svenska bolag. Enligt rådande
praxis torde ifrågavarande ersättningar tagas till beskattning här i landet endast
i den mån de är hänförliga till styrelsesammanträden i Sverige, som styrelseledamoten
bevistat.
I vissa av Sverige under senare år ingångna dubbelbeskattningsavtal med främmande
stater har intagits föreskrifter av innebörd att beskattningsrätten till styrelsearvoden
i princip förbeliålles den stat där ifrågavarande bolag hör hemma.
Inom den västeuropeiska ekonomiska samarbetsorganisationen (OEEC) har framlagts
förslag till en modellföreskrift av samma innebörd. I enlighet härmed skall
Sverige ha rätt att beskatta alla styrelsearvoden, som utbetalas av svenska bolag
till utomlands bosatta personer. Såsom praxis utformats, kan emellertid denna
rätt inte helt utnyttjas. Arvodet kan sålunda inte beskattas, i den mån mottagaren
inte deltar i styrelsesammanträdena.
Det kan inte anses tillfredsställande att den bristande överensstämmelsen mellan
dubbelbeskattningsavtalen och de inhemska skattereglerna på detta sätt skall
kunna leda till en icke avsedd skattebefrielse. Jag finner därför önskvärt att en
utredning sker i syfte att komplettera stadgandena i kommunalskattelagen och
förordningen om statlig inkomstskatt så att styrelsearvoden från svenska företag
kan beskattas i Sverige oavsett i vilken utsträckning vederbörande styrelseledamot
bevistat styrelsesammanträden här i riket.
De i det föregående behandlade beskattningsfrågorna gäller skattskyldiga med
bosättning utomlands. Även i fråga om här i riket bosatta skattskyldiga, vilka uppbär
inkomst från annat land, föreligger visst behov av översyn av gällande bestämmelser.
Sedan gammalt har skattebefrielse medgivits svenska medborgare för inkomst
av tjänst hos främmande makts härvarande beskickning och konsulat. I sin till
1951 års riksdag avgivna berättelse upptog riksdagens revisorer bl. a. fråga om
sådan ändring i gällande skatteförfattningar att dessa personer i vanlig ordning
skall beskattas här i riket för sådana inkomster. I skrivelse den 30 maj 1951 (nr
317) anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder i det av revisorerna
angivna syftet.
I dubbelbeskattningsavtalen intages oftast särskilda föreskrifter rörande beskattningen
av löneutbetalningar från vederbörande stat. Därvid har den utbetalande
staten i regel fått beskattningsrätten till inkomsten i fråga. Ofta göres emellertid
härvidlag undantag för det fall att inkomsttagaren är medborgare i den
andra staten och även utfört arbetet i den staten. I den mån sådana undantagsbestämmelser
finnes i avtalen, äger sålunda Sverige rätt att beskatta bl. a. svenska
medborgares inkomster av anställning hos främmande beskickningar. På sätt riksdagens
revisorer funnit synes det lämpligt att närmare överväga sådan ändring av
de interna skattereglerna att denna rätt kan utnyttjas. Härvid bör självfallet beaktas
de skattetekniska svårigheter vid taxerings- ocli uppbördsförfarandet (taxeringskontroll,
indrivning), vilka kan uppkomma i samband med en beskattning
av här åsyftat slag, ävensom de konsekvenser ett eventuellt införande av skattskyldighet
kan få ur reciprocitets- och liknande synpunkter.
156
Riksdag sberättelsen år i 960
I Fi: 38 1 framställning till Kungl. Maj :t den 18 juni 1957 har Sveriges allmänna export
förening
och Utlandssvenskarnas förening hemställt om åtgärder syftande till att
utlandssvenskar, som ånyo bosätter sig i Sverige, befrias från skyldighet att erlägga
inkomst- och förmögenhetsskatt i den utsträckning som erfordras för undvikande
av internationell dubbelbeskattning. I framställningen erinras bl. a. om
att i den norska skattelagstiftningen vissa bestämmelser intagits rörande temporär
skattebefrielse i samband med norsk medborgares återflyttning till Norge.
Det påpekas vidare, att den norska lagstiftningen generellt inskränker skattskyldigheten
för inkomst av fastighet och rörelse i utlandet i fall då dubbelbeskattningsavtal
saknas.
Riksskattenämnden och kammarrätten har i yttranden över framställningen förordat,
att en utredning av frågan kommer till stånd.
Den svenska skattelagstiftningen bygger som bekant på den principen, att internationell
dubbelbeskattning skall undvikas genom överenskommelser med vederbörande
främmande stat. Sådana överenskommelser har också ingåtts med ett
betydande antal stater. Åtskilliga stater bär emellertid hittills inte visat intresse
för att ingå dubbelbeskattningsavtal. Härtill kommer, att vissa avtal är ofullständiga.
I några fall omfattar avtalen sålunda inte förmögenhetsskatten och den kommunala
inkomstskatten.
Såsom en lindring i dubbelbeskattningen i fall då avtal saknas infördes år 1951
en viss rätt till avdrag för utländsk skatt såsom omkostnad. Nämnas må även i detta
sammanhang, att i förordningen om statlig inkomstskatt och om statlig förmögenhetsskatt
intagits föreskrift om visst begränsat bemyndigande för Kungl. Maj:t
att efterskänka sådana skatter i fall av dubbelbeskattning.
Enligt min mening talar övervägande skäl för att man i vårt land liksom hittills
i första hand strävar efter att avtalsvägen undanröja förekommande internationell
dubbelbeskattning. Innan man på så sätt kan åstadkomma en tillfredsställande
lösning över hela det internationella fältet, kan emellertid fall uppkomma där det
framstår som önskvärt att genom interna åtgärder medverka till en lindring av
förekommande dubbelbeskattning. Det synes därför vara motiverat att pröva om
nu föreliggande möjligheter härvidlag är tillräckliga. Utredningen bör i första
hand avse de fall som upptagits i föreningarnas framställning. En tänkbar utväg
att lösa här antydda konfliktsituationer kan vara att i viss begränsad utsträckning
och under särskilda villkor medge avräkning för skatt, som uttagits i utlandet.
Utöver nu nämnda frågor torde behov av översyn föreligga beträffande vissa
andra spörsmål som avser förhållandet mellan den interna svenska skattelagstiftningen
och den reglering som skett i dubbelbeskattningsavtalen. Jag vill sålunda
erinra om att dubbelbeskattningsavtalen i regel för Sverige innefattar längre gående
befogenheter än den interna lagstiftningen i sådana hänseenden som avses
i 43 § och 64 § 2 mom. kommunalskattelagen. Utredningen bör vara oförhindrad
att omfatta jämväl dessa och liknande frågor.
Slutligen bör upptagas en beskattningsfråga av internordisk karaktär, som har
aktualiserats på senare tid. Nordiska Rådet har sålunda den 14 november 1958 antagit
en rekommendation (nr 29/1958) enligt vilken de berörda regeringarna anmodas
att närmare undersöka spörsmålet, huruvida vid inkomstbeskattning en
avdragsrätt för i annat land erlagda skatter är möjlig och lämplig att genomföra.
Med rekommendationen torde närmast åsyftas, att den som flyttar mellan de nordiska
länderna skall äga rätt att vid den första inkomsttaxeringen i den nya hemviststaten
åtnjuta allmänt avdrag för skatt, som erlagts i den tidigare hemviststaten.
För nämnda spörsmål är Sverige s. k. koordinerande land. Innan ståndpunkt
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 157
tages till rekommendationen, torde viss utredning böra verkställas. Detta synes J J1}; 39
lämpligen böra ske i förevarande sammanhang. Samråd bör härvid ske med berörda
myndigheter eller utredningsorgan i de övriga nordiska länderna.
De sakkunniga har intill den 15 november 1959 hållit fem sammanträden.
De sakkunniga har den 9 november 1959 till Nordiska rådet avgivit yttrande
över ett inom rådet väckt medlemsförslag om samordning av vissa avdragsregler
vid inkomstbeskattning.
De sakkunnigas arbete kommer att fortgå under år 1960.
39. 1959 års utskänkningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande vissa ändringar i rusdryckslagstiftningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 juli 1959):
Fjellander, N. E. B., kansliråd, ordförande;
Collett, J. P. E., förste aktuarie, tillika sekreterare;
Deutgen, T., intendent;
Hafström, S., direktör;
Ström, K. W., byråchef.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959).
När den nuvarande rusdrycksförsäljningsförordningen antogs i samband med
1954 års reformer inom nykterhetspolitiken, räknade man med att utvecklingen
på nykterhetsområdet skulle följas med oavlåtlig uppmärksamhet och att förordningen
som ett resultat härav tid efter annan borde bli föremål för översyn.
Vissa ganska genomgripande ändringar beslöts också vid 1957 års riksag. Huvudsyftet
var därvid att, utan frångående av principen om fri försäljning, skärpa
reglerna om utminutering av spritdrycker så att vissa missförhållanden, som
framträtt i samband med övergången till det nya systemet, kunde motverkas.
Vid sidan härav beslöts emellertid åtgärder för att inrikta konsumtionen på
svagare drycker än sprit.
Utvecklingen efter 1957 års beslut karakteriseras av en fortgående förbättring
av nykterhetsläget, framför allt vad angår förbrukningen av sprit. För närvarande
är spritkonsumtionen lägre än under åren närmast före motbokens avskaffande.
Jämsides härmed har förbrukningen av svagare drycker, särskilt vin, stegrats,
dock inte mera än att den totala förbrukningen av alkohol är mindre än före det
nya systemets ikraftträdande. Det bör i sammanhanget understrykas, att de
olägenheter som framträtt under övergångsskedet icke har gällt utskänkningen.
Tvärtom kan man konstatera, att förhållandena på restaurangerna förbättrades
redan vid det nya systemets start och att utvecklingen på detta område under
hela tiden i stort sett varit tillfredsställande.
Tiden torde nu vara inne att ånyo upptaga frågan om ändringar i rusdryckslagstiftningen.
Uppmärksamheten synes därvid i första hand böra inriktas på
reglerna för utskänkningen.
Sedan den 1 juli 1956 har försök pågått med utskänkning av spritdrycker utan
måltidstvång. Försöken har efter hand utvidgats till allt större delar av landet.
Av de rapporter som erhållits från kontrollstyrelsen har framgått, att erfarenheterna
av dessa försök varit genomgående goda. I enlighet med vad som för
-
158
Kiksdagsberältelsen år 1960
1 Fi: 39 utsattes år 1954 bör nu övervägas att generellt avskaffa måltidstvånget. Ett särskilt
problem blir därvid huruvida behov föreligger av inskränkande föreskrifter.
Frågan härom får prövas i ljuset av vunna erfarenheter och med beaktande av
den år 1954 antagna grundsatsen att man så långt möjligt bör avstå från detaljregleringar
och i stället bör överlämna åt restauratörerna att under utskänkningsintendenternas
kontroll själva ta ansvaret för utskänkningsverksamheten.
En närliggande fråga, som föranlett vissa svårigheter i tillämpningen, gäller
formerna för meddelande av tillstånd till utsträckt tid, dans och varietéföreställningar.
Såsom ett i viss mån återhållande moment i tillståndsgivningen föreskrevs
år 1954 kommunal vetorätt beträffande dylika tillstånd. Erfarenheterna torde ha
givit vid handen att denna anordning i och för sig varit välmotiverad. Vissa olägenheter
har emellertid framträtt, vilket synes sammanhänga med att vetorätten
omfattat även detaljfrågor. Svårigheter har förelegat att i förväg göra en riktig
avvägning i dessa hänseenden och tillräckligt snabbt beakta ändrade förhållanden.
En förenkling av bestämmelserna på området synes därför önskvärd. Därvid
skulle eventuellt kunna ifrågakomma att ge de tillståndsbeviljande myndigheterna
något större rörelsefrihet. Det skulle, med i huvudsak bibehållet kommunalt
inflytande, kunna åstadkommas så, att vetorätten får gälla frågan om tillstånd
av ifrågavarande slag skall få meddelas inom kommunen eller ej. Även andra
utvägar bör självfallet kunna prövas.
En grundförutsättning för samhällets reglering av utskänkningen är att förtäring
av medhavda rusdrycker inte får äga rum i utskänkningslokaler o. dyl.
Detta har åstadkommits genom de s. k. förtärings- och förvaringsförbuden. Ehuru
i och för sig självklara har förbuden i vissa gränsområden medfört avsevärda
svårigheter vid tillämpningen. Eftersom utskänkningsskatt skall erläggas för
utskänkt sprit, har förbuden även blivit en faktor i konkurrensen mellan restaurangerna
och festlokaler av annat slag. Vissa förbättringar i reglerna bär genomförts
1954 och 1957. Det oaktat synes svårigheterna i väsentlig mån kvarstå.
Mot bakgrunden härav har krav rests på avskaffande av utskänkningsskatten. Vid
årets riksdag har sålunda väckts motioner av denna innebörd. I sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 38 uttalade bevillningsutskottet, att utskänkningsskattens
betydelse ur nykterhetssynpunkt snarast torde ha minskat sedan år 1957, då
frågan om denna skatt senast behandlades. Det är därför enligt utskottets mening
inte uteslutet att utskänkningsskatten i framtiden kan sänkas eller rent av avvecklas.
Erfarenheterna har enligt min mening visat, att nu nämnda frågor inte kan
lösas på ett tillfredsställande sätt inom de gällande bestämmelsernas ram. Det vill
även synas som om utskänkningsskatten — ehuru dennas betydelse på sina håll
överdrivits — utgör ett hinder för mera genomgripande reformer på området.
Det bör därför i första hand prövas, om förutsättningar föreligger att avskaffa
denna skatt och att kompensera statsverket för det härav föranledda inkomstbortfallet
genom en mindre jämkning av skatten på utminuterade spritdrycker eller
på annat sätt, t. ex. genom ändring av de .statliga monopolbolagens vinstmarginaler.
Om utskänkningsskatten avskaffas, bortfaller det nuvarande systemet för restauratörernas
utskänkningsersättning. Härvid bör övervägas huruvida och i vilken
form motsvarighet bör skapas till de regler för utskänkningsersättningens bestämmande,
som tillkommit för att upprätthålla en godtagbar relation mellan matservering
och spritutskänkning. Det torde vara erforderligt att i någon form
bibehålla en kontroll över utskänkningspriserna på sprit. Frågan härom bör
övervägas närmare under tillbörligt beaktande av intresset att på restaurangerna
så långt möjligt erhålla en ur nykterhetssynpunkt lämplig avvägning av priset
på drycker av olika alkobolhalt.
Om det visar sig genomförbart att avskaffa utskänkningsskatten, kan lagstiftningen
i högre grad än nu inriktas på en rationell avgränsning av de fall där en
159
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
offentlig kontroll av rusdrycksförtäringen är påkallad. Det torde med andra ord T Fj. 41)
i och för sig vara mindre betydelsefullt vem som tillhandahåller de rusdrycker
som förtäres i en festlokal än under vilka förhållanden förtäringen äger rum.
Samhällets primära krav måste vara att dryckerna serveras under lokalinnehavarens
ansvar och under kontroll av utskänkningsintendenterna med möjlighet
till ingripande mot missförhållanden. De närmare förutsättningarna för en ändring
av lagstiftningen i nu antydd riktning bör klarläggas. En tänkbar utgångspunkt
kan härvid vara det förslag till ändrad utformning av förtärings- och förvaringsförbuden
som på sin tid framlades av 1953 års utskänkningsvinstkoinmitté.
Under en lång följd av år har framförts önskemål om möjligheter att tillverka
och sälja cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent under betingelser som
ansluter sig till vad som gäller maltdrycker av klass II. Även denna fråga har i
anledning av motioner behandlats av bevillningsutskottet innevarande år. I sitt
av riksdagen godkända betänkande nr 33 framhöll utskottet, att det i vissa avseenden
kunde dela de av motionärerna framförda synpunkterna. Utskottet var
emellertid inte berett att tillstyrka omedelbar lagstiftning i ämnet. Innan lagstiftningsåtgärder
övervägdes, borde enligt utskottets mening ytterligare utredning ske
i ändamål att klarlägga verkningarna i olika hänseenden av framställning och
försäljning av ciderdrycker.
Även enligt min åsikt kan man hysa viss tvekan inför förslaget att införa en
lättillgänglig alkoholhaltig ciderdryck på marknaden. Såsom bevillningsutskottet
funnit, bör emellertid en närmare utredning i frågan äga rum. För att underlätta
ett framtida ställningstagande från statsmakternas sida bör utredningen även omfatta
de tekniska förutsättningarna för en lagstiftning på området och — liksom
förslagen i övrigt — åtföljas av författningsförslag.
Utredningen har under tiden till och med den 30 november 1959 hållit 6
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1960.
40. Lönebeskattningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för alt
verkställa en översyn av bestämmelserna om beskattning av inkomst av
tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1959):
Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;
Björklund, K. E. A., kammarrättsråd och divisionsordförande;
Reuterswärd, E. A. P„ lagbyråchef.
Sekreterare:
Lindquist, L. N. C., kammarrättsfiskal.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1537),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959):
En fortsatt modernisering av bestämmelserna om löntagarnas beskattning synes
påkallad. Erfarenheten har gett vid handen, att de nuvarande bestämmelserna i
vissa hänseenden är svåra att tillämpa och inte alltid ger ett tillfredsställande
taxeringsresultat. Förhållandet har uppmärksammats i olika sammanhang under
senare år och bär föranlett ett flertal framställningar om författningsändringar.
160
Riksdagsberättelsen år 1960
I Fi: 40 Erinringar har i främsta rummet riktats mot reglerna om beskattning av traktamentsersättningar.
Dessa regler är olika utformade i fråga om å ena sidan statlig
tjänst och å andra sidan kommunal eller enskild tjänst. Traktamentsersättningar,
som anvisas av staten, anses så avvägda, att de täcker ökningen av levnadskostnaderna
under resan men inte mera. På grund härav gäller, att sådan ersättning
inte skall deklareras som inkomst men att avdrag inte heller får göras för kostnaderna,
även om dessa i verkligheten skulle överstiga ersättningen. I fråga om
kommunal och enskild tjänst skall däremot uppburen ersättning redovisas som
inkomst, medan avdrag kan erhållas för omkostnaderna. Avdrag medges här i
princip endast för styrkta omkostnader, men dessa är å andra sidan avdragsgilla
i sin helhet, även om de överstiger uppburen ersättning. I förenklingssyfte utsäges
emellertid i kommunalskattelagens anvisningar, att avdrag i allmänhet torde
böra medges med samma belopp som ersättningen, i den mån denna inte överstiger
vad som av staten i motsvarande fall anvisas. Denna regel, den s. k. likställighetsregeln,
har dock endast fått begränsad betydelse. I stor utsträckning har taxeringsmyndigheterna
sålunda ansett sig böra detaljgranska yrkade avdrag för
omkostnader under tjänsteresor. Arbetet härmed är betungande för myndigheterna
men har också föranlett, att anställda och arbetsgivare måst lämna utförliga
specifikationer över resor och därav föranledda kostnader.
Att taxeringsmyndigheterna inte i större utsträckning ansett sig kunna tillämpa
likställighetsregeln får ses mot bakgrunden av att traktamenten — såväl statliga
som kommunala och enskilda —■ numera förekommer i helt annan omfattning än
för trettio år sedan. Traktamentena torde även i allmänhet beräknas efter gynnsammare
grunder än förr. Likställighetsregeln har därför ofta ansetts stå i strid
med den grundläggande principen på området att uppkommet överskott av traktamente
skall beskattas. Från icke statliga löntagarnas synpunkt har skattefriheten
för de statliga traktamentena på grund härav kommit att — med rätt eller orätt -—
uppfattas som en förmån. Det har gjorts gällande, att traktamentsbeloppen inte
längre så strikt anpassas till de verkliga merkostnaderna som förutsatts vid kommunalskattelagens
tillkomst.
Vid 1956 års riksdag har bevillningsutskottet i anledning av motioner uttalat
sig för en översyn av bestämmelserna om beskattning av traktamenten. Därvid
borde, framhölls det, tas under övervägande om man inte kunde åstadkomma ökad
likställighet i beskattningshänseende mellan de i olika tjänster utgående traktamentena.
Även riksskattenämnden har ifrågasatt om icke denna fråga borde närmare
utredas.
Traktamenten eller liknande ersättningar kan också förekomma, om en gift
anställd vid förflyttning till tjänst på annan ort inte omedelbart kan skaffa sig
ny familjebostad utan nödgas leva skild från familjen. Ersättningar av detta
slag är skattefria i den mån de utbetalas av staten. Däremot har regeringsrätten
i ett år 1957 avgjort plenimål medgivit avdrag för fördyrade levnadsomkostnader
i ett likartat fall där den anställde haft enskild tjänst.
Olikheter mellan statlig och enskild tjänst föreligger vidare i fråga om beskattningen
av ersättning för flyttningskostnader. När en statsanställd erhåller sådan
ersättning, behöver denna inte upptagas som intäkt. Å andra sidan medges icke
avdrag för flyttningskostnaderna i den mån dessa överstiger ersättningen. För en
i kommunal eller enskild tjänst anställd person, som vid flyttning erhåller liknande
ersättning av sin arbetsgivare, tillämpas delvis andra regler. Ersättningen
skall upptagas som intäkt, men avdrag för flyttningskostnaderna kan det oaktat
inte alltid påräknas. Sålunda medges i regel inte avdrag, när flyttningen företas
för att tillträda en anställning hos ny arbetsgivare.
Frågan om rätt till avdrag för flyttningskostnader har efter framställning från
riksdagen tidigare utretts av 1944 års skattesakkunniga, som år 1948 lämnade en
promemoria med förslag i ämnet. Förslaget har emellertid inte lett till någon
lagstiftningsåtgärd.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
161
Såsom framgår av det anförda, är reglerna om avdrag vid beräkning av inkomst | pj; 41
av tjänst i viktiga hänseenden inte tillfredsställande. Även andra regler än de
som här särskilt nämnts kan ställas under diskussion. Jag syftar bl. a. på reglerna
om avdrag för resor till arbetet, i fråga om vilka den ökade användningen av motorfordon
vållat svårigheter i tillämpningen.
Med hänsyn till det inbördes sammanhanget mellan bestämmelserna på området
synes det inte möjligt att lösa här angivna frågor för sig utan det torde
vara erforderligt, att en samlad översyn göres av kommunalskattelagens stadganden
om beräkning av intäkt av tjänst och om rätt till avdrag från sådan intäkt. I
samband härmed kan förtjäna uppmärksammas huruvida den nuvarande gränsdragningen
mellan inkomst av tjänst och andra inkomstslag, exempelvis inkomst
av rörelse, är rationell. Utredningsarbetet bör inriktas på att åstadkomma större
rättvisa olika löntagargrupper emellan, varvid förhållandet mellan statlig tjänst
samt kommunal och enskild anställning träder i förgrunden. Ett lika viktigt krav
är emellertid att reglerna blir enkla att tillämpa. Härvid kan uppstå svårbemästrade
avvägningsproblem. Förefintliga möjligheter bör tillvaratagas att använda
schabloner och att genom praktiska anordningar underlätta den redovisning från
skattskyldiga och arbetsgivare som under alla förhållanden torde bli nödvändig.
Vad särskilt angår traktamentena bör det eftersträvas att utforma ett system, som
utan betungande redovisning och detaljgranskning medger skattefrihet för skäliga
ersättningar men som tillika motverkar förekommande tendenser till missbruk.
Det är härvid naturligt att viss anknytning sker till de normer som upptas i det
allmänna statliga resereglementet. Om det visar sig möjligt att genom uppgifter
från arbetsgivaren fastställa om traktamenten medges för väsentligt flera dagar
eller med väsentligt större belopp än som kunnat ifrågakomma efter normer motsvarande
reglementets, skulle skatteplikten i ett flertal fall kunna begränsas till
traktamenten för överskjutande dagar respektive de överskjutande traktamentsbeloppen.
Vid sina överväganden i denna fråga bör emellertid utredningen inte
vara bunden vid några på förhand uppdragna riktlinjer utan bör förutsättningslöst
pröva olika tänkbara utvägar för att nå fram till det avsedda slutresultatet.
Utredningen har under tiden till och med den 15 november 1959 hållit 3
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1960.
41. Uppbördsutredningcn
Tillkallade enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den
10 september 1959):
Aqvist, N. E. M., lagbyråchef, ordförande;
Elinbom, E. B. A., byråchef;
Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent;
Åhström, G. ()., länsassessor.
Sekreterare:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent (fr. o. m. den 11 september 1959).
Lokal: Stockholms stads uppbördsverk, Götgatan 74 (sekr.); tel. lokalsamt.
växel 24 15 00, rikssamt. växel 24 18 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959):
tl llilittiiy till riksdagens protokoll 1960. I samt.
Riksdugsberättelsen
162
Riksdagsbercittelsen år 1960
I Fi: 41 När källskattesystemet infördes år 1945 räknade man med att, sedan detta system
under några år tillämpats i praktiken, en översyn av detsamma skulle göras med
ledning av vunna erfarenheter. En sådan översyn kom även till stånd och fick till
följd den nu gällande uppbördsförordningen av år 1953.
Även efter tillkomsten av 1953 års uppbördsförordning kvarstår vissa uppbördsfrågor
olösta. Några sådana frågor ställdes nämligen på framtiden under
hänvisning till att ytterligare utredning erfordrades. Under åren därefter har
vidare i skilda sammanhang aktualiserats olika spörsmål, som kräver mera ingående
överväganden. De utestående frågorna har, vad angår organisation och mekaniska
hjälpmedel, hänskjutits till uppbördsorganisationskommittén. Jag avser nu
att upptaga vissa spörsmål av annan, företrädesvis processuell natur.
Källskattesystemet bygger på den principen att löntagarnas skatt -— preliminär
likaväl som kvarstående —- skall erläggas i samband med utbetalning av lönen.
Arbetsgivaren innehåller därvid skattebeloppet genom skatteavdrag och inbetalar
det sedermera till staten.
Från den allmänna skyldigheten att vidkännas skatteavdrag finns vissa undantag.
Bl. a. stadgas i 10 § fjärde stycket uppbördsförordningen att ersättning, som
utbetalas till den som är i konkurs, inte skall bli föremål för källskatteavdrag.
Bakom denna undantagsbestämmelse, som fanns intagen redan i 1945 års uppbördsförordning,
ligger bl. a. överväganden av konkursrättslig natur. Vid tillkomsten
av 1953 års uppbördsförordning uttalades emellertid tvekan, om tillräckliga
skäl föreligger att underlåta skatteavdrag å lön till konkursgäldenär. Det
ansågs dock att denna fråga krävde en mer ingående utredning. I avvaktan på
denna bibehölls undantagsbestämmelsen oförändrad.
Genom att konkursgäldenärens lön inte vid utbetalningen minskas med därå
belöpande skatt tillföres konkursboet och därmed borgenärerna motsvarande
belopp. Det allmänna hänvisas i regel till att göra sin skattefordran gällande i
efterhand såsom kvarstående skatt eller — om konkursen drar ut på tiden__
såsom restförd skatt.
Den rätt borgenärerna i konkursen sålunda har framför staten ter sig ingalunda
självklar, eftersom fråga är om skatt på inkomster, som uppbäres efter konkursutbrottet.
Därtill kommer, att konsekvenserna för konkursgäldenären ofta blir
synnerligen kännbara. När konkursen avslutats, göres de uppsamlade skattekraven
gällande mot honom. Genom skatteavdrag för preliminär och kvarstående skatt
samt eventuell införsel för restförd skatt kan hans inkomster under lång tid
komma att reduceras till existensminimum, innan de under konkursen upplupna
skatterna erlagts eller preskriberats.
Den här angivna frågan, som bl. a. uppmärksammats i statsutskottets av innevarande
års riksdag godkända utlåtande nr 87, synes nu böra utredas. Från uppbördssynpunkt
är det uppenbarligen önskvärt, att den på lön till konkursgäldenär
belöpande skatten innehålles av arbetsgivare genom skatteavdrag enligt vanliga
regler. Frågans konkursrättsliga sida måste emellertid klarläggas. Vidare måste
undersökas vilka ändringar i konkurslagen och andra författningar som kan bli
erforderliga vid en omläggning i antydd riktning av uppbördsförfarandet i samband
med konkurs.
Frågan om källskatteavdrag å lön, som utbetalas till konkursgäldenären, har
samband med spörsmålet om vem — konkursgäldenären eller konkursboet — som
har att svara för skatt som belöper på andra inkomster under konkursen än lön.
exempelvis å en av konkursboet bedriven rörelse. Enligt den praxis regeringsrätten
tillämpat under senare år är konkursboet icke skattskyldigt för sådana
inkomster. Åtskilliga skäl synes tala för att åvägabringa en ändring härvidlag.
Detta spörsmål bör utredas i förevarande sammanhang.
Om en arbetsgivare inte fullgör sin skyldighet att verkställa skatteavdrag, blir
han i viss utsträckning ansvarig för skatten. Krav på erläggande av skatt, som
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 163
påförts den anställde och som bort innehållas av arbetsgivaren, kan då riktas mot J 41
denne. Om han inte efterkommer kravet, kan skatten indrivas på vanligt sätt.
Beslut i sådan fråga meddelas av den lokala skattemyndigheten. Beslutet kan av
arbetsgivaren överklagas hos länsstyrelsen, och över länsstyrelsens beslut får
besvär anföras hos kammarrätten och därefter i sista hand hos regeringsrätten.
Motsvarande gäller i huvudsak andra uppbördsmål.
När ett besvärsmål av detta slag behandlas hos länsstyrelsen, finns det inte
något ombud för det allmänna, som kan uppträda såsom motpart till arbetsgivaren
eller den skattskyldige. Om besvären bifalles, saknas det vidare ofta praktisk möjlighet
för det allmänna att få frågan prövad i högre instans. Formell besvärsrätt
föreligger visserligen för justitiekanslern, men av lätt insedda skäl torde det blott
i undantagsfall vara möjligt för denne att bevaka kronans rätt i sådana mål.
Nu nämnda fråga har behandlats bl. a. av riksdagens år 1957 församlade revisorer,
som ansåg att den borde på lämpligt sätt närmare undersökas. Statsutskottet
(utlåtande B 34/1958) fann det angeläget, att frågan snarast löses. Enligt
utskottets mening talar flera skäl för att de bestyr, som sammanhänger med uppdraget
att bevaka kronans rätt i nu förevarande fall, bör decentraliseras, förslagsvis
till någon befattningshavare vid respektive läns förvaltningar.
Ett liknande problem har funnit sin lösning i 1959 års lagstiftning om processen
i varuskattemål och liknande mål. I sådana mål skall sålunda det allmännas talan
föras av ett allmänt ombud.
Frågan om företrädare för det allmänna i uppbördsmål synes nu böra bli föremål
för närmare utredning. Därvid kan motsvarande anordningar på andra områden
tjäna till viss ledning. Jag syftar här icke blott på det allmänna ombudet i
varuskattemål utan även på taxeringsintendenterna och hovrätternas advokatfiskaler.
I anslutning till en redogörelse för vissa iakttagelser angående skatteuppbörden
m. in. framlade riksdagens revisorer i sin berättelse vissa förslag, som syftade till
aktivisering i skilda hänseenden av skatteuppbörden. Statsutskottet underströk
med anledning härav angelägenheten av att nöjaktig tillsyn sker över arbetsgivarnas
sätt att fullgöra sina skyldigheter beträffande de anställdas skatt. Utskottet
uttalade sig för att revisorernas förslag jämte däröver avgivna utlåtanden
underkastas en allmän och sammanfattande översyn, varvid i mån av behov även
vederbörande näringsorganisationers uppfattning bör inhämtas.
Det synes lämpligt att de bestämmelser, som syftar till att göra skatteuppbörden
effektiv, tid efter annan granskas i belysning av vunna erfarenheter. Den av mig
nu förordade utredningen torde lämpligen böra företaga en sådan granskning. I
anslutning härtill bör prövas några särskilda frågor, som fått aktualitet under
senare år. Sålunda har riksräkenskapsverket i en till finansdepartementet avgiven
skrivelse påpekat, att ställföreträdare för arbetsgivare, som är juridisk person, inte
för närvarande kan göras ansvarig gentemot statsverket för skattebelopp, som
han underlåtit att innehålla genom skatteavdrag eller att redovisa. Enligt ämbetsverkets
mening borde frågan om införande av sådant ansvar upptas till bedömande
i samband med att en översyn av uppbördsförordningen i annat sammanhang blev
aktuell. Vidare har riksdagens justitieombudsman i skrivelse till Kung]. Maj:t
anmält, att missbruk förekommit av den i uppbördsförordningen upptagna regeln,
att i fråga om anställd, som icke uppvisat debetsedel, skatteavdrag för preliminär
skatt skall ske efter 25 procent. Härigenom har, framhåller justitieombudsmannen,
befattningshavare med hög lön kunnat uppnå, att skatteavdraget blivit lägre än
eljest skulle ha blivit fallet.
Slutligen torde i detta sammanhang få upptagas frågan om anstånd med inbetalning
av skatt, som är beroende av utgången i en taxcringsprocess. Enligt gällande
bestämmelser skall ett taxeringsbeslut utan hinder av besvär föranleda debitering
av däremot svarande skatt. Anstånd med inbetalningen kan endast erhållas,
164
Riksdagsbcrättelsen år 1960
I Ft: 41 om vederbörande taxeringsintendent tillstyrkt eller avser att tillstyrka nedsättning
i taxeringen. Det har länge stått klart, att denna ordning inte är tillfredsställande,
och krav på utvidgade möjligheter till anstånd har rests vid olika
tillfällen, bl. a. i motioner inom riksdagen och i en skrivelse från justitieombudsmannen.
Även enligt min mening talar vissa skäl för att möjligheterna till anstånd
utvidgas. Vid utredningen av denna fråga bör övervägas huruvida icke avgörandet
i anståndsfrågor i här avsedda fall lämpligen kan överflyttas till ett judiciellt
organ, exempelvis kammarrätten. Såsom förutsättning för en ändring av de nuvarande
bestämmelserna på området bör gälla, att statens möjligheter att utfå
den genom skatteprocessen slutligen bestämda skatten inte nämnvärt försämras.
En tänkbar utväg härvidlag kan vara, att den skattskyldige ställer säkerhet för
skatten. I förordningen om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg har skapats
ett system för ställande av säkerhet genom bankgarantier. Ehuru bestämmelserna
därom är ganska komplicerade, synes de praktiska erfarenheterna vara
goda.
Utredningen bör bedrivas i samråd med uppbördsorganisationskommittén.
Utredningen har under oktober och november 1959 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
42. Utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen om mått och vikt,
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att verkställa
utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen om mått och vikt,
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1959):
Lännergren, E. B., rådman.
Experter:
Ahström, N. Å. A., t. f. revisionssekreterare;
Laurell, K. F., t. f. byrådirektör;
Almqvist, T. A. V., förste ingenjör.
Lokal: Rådhuset; tel. växel 22 20 60 (ankn. 189).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959):
I 12 § lagen den 11 maj 1934 om mått och vikt stadgas att den, som å allmänt
tillgänglig försäljningsplats tillhandahåller varor efter mått eller vikt, skall tillse
alt erforderliga justerade mätnings- eller vägningsredskap finnes att tillgå för varornas
uppmätande eller uppvägande. Bestämmelsen motiverades vid lagens tillkomst
med att det syntes rimligt, att vid försäljning av paketerade eller förut
uppmätta eller uppvägda varor kunden bereddes tillfälle att kontrollera att den
av säljaren uppgivna kvantiteten var riktig. Någon större pålaga för säljarna ansågs
bestämmelsen icke komma att innebära, då i de flesta fall justerade redskap för
mätning och vägning redan fanns där varor försåldes efter mått eller vikt.
Sedan länge gäller nämligen, om än med vissa inskränkningar, att —• vid försäljning
— vägning eller mätning endast får ske med justerade redskap. •— Från
bestämmelsen i 12 § må Kungl. Maj:t med stöd av 13 § första stycket medge
undantag för bestämda slag av rörelse såväl som för handel med bestämda slag av
varor.
Utvecklingen på distributions- och försäljningsteknikens områden har icke
minst på senare tid lett till att varor inom detaljhandeln i allt större utsträckning
165
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
tillhandahålles i på förhand — i allmänhet inom producent- eller partihandelsleden
— iordningställda tillslutna flaskor, burkar, pappförpackningar eller liknande.
När det gäller varor, som säljes efter volym, har detta medfört att detaljhandeln
ofta icke längre för egen del har behov av justerade målkärl, enär någon
mätning av varorna ej äger rum i samband med försäljningen. Icke heller för
allmänhetens del är i angivna fall tillgången till målkärl av nämnvärd betydelse.
Förefintligt undermål kan ofta konstateras utan kontrollmätning och kundens intresse
av en fullmålig vara kan då omedelbart tillgodoses. Härtill kommer att en
kontrollmätning av innehållet i tillslutna flaskor och andra förpackningar innebär
praktiska svårigheter eller risk för att varan tar skada.
Tillämpningen av stadgandet i 12 § lagen om mått och vikt har på senare tid
aktualiserats i fråga om försäljningen av mjölk och grädde i förslutna pappförpackningar.
Medan dessa varor tidigare såldes i butiker, där även lösmjölk salufördes
och alltså justerade målkärl fanns tillgängliga, förekommer numera i stor
utsträckning att färdigförpackad mjölk och grädde säljes i speceri- och liknande
affärer, där några varor avsedda att mätas upp icke tillhandahålles. Under hänvisning
härtill har Sveriges köpmannaförbund gjort framställning till Kungl. Maj:t
om dispens från stadgandet i 12 § för sådana försäljningsställen, där mjölk och
grädde saluföres uteslutande i förpackat skick. Därest framställningen icke skulle
bifallas har uttalats att en utredning torde bli nödvändig beträffande bestämmelserna
på förevarande område. Sedermera har Nya systemaktiebolaget hos Kungl. Maj:t
hemställt att, därest skyldighet skulle föreligga för bolaget att inneha justerade
mätningsredskap i sina butiker, Kungl. Maj:t måtte meddela bolaget dispens från
ifrågavarande bestämmelser.
Stadgandet om skyldighet för handeln att tillhandahålla justerade redskap för
kundernas kontroll av saluförda varor fyller, såsom framgått av det föregående,
numera i flera fall icke längre något egentligt praktiskt behov. Förutsättningar
torde på grund härav finnas för att medgiva vissa lättnader i nämnda skyldighet.
EU närmare ställningstagande härvidlag bör enligt min mening emellertid föregås
av en särskild utredning. Därvid bör också prövas huruvida erforderliga lättnader
lämpligen bör ske genom ändringar i de bestämmelser, lagen om mått och
vikt innehåller angående skyldighet att tillhandahålla justerade redskap, eller
om man även i fortsättningen bör lita till möjligheten att medge dispenser från
nämnda stadganden.
De nuvarande bestämmelserna på området har tillkommit i rättssäkerhetens
intresse. Förutsättningarna för lättnader i bestämmelserna bör därför av utredningen
bedömas under hänsynstagande till att andra förefintliga kontrollmöjligheter
tillvaratages. Därvid bör även uppmärksammas de speciella problem i förevarande
hänseende som automathandelns utveckling medfört.
I sammanhanget torde även få nämnas, att mynt- och justeringsverket hos Kungl.
Maj :t gjort framställning om lagstiftningsåtgärder för att stävja missbruk av polletter
i automater avsedda för mynt. I samband med det alltmer ökade bruket
av automater har, framhållcs det, en stegring skett av antalet sådana bedrägeriförseelser.
Myntverket har därför föreslagit att förbud införes mot tillverkning,
överlåtelse eller import av polletter i sådant utförande, alt de vid nyttjande i
automater kan begagnas såsom inom landet lagligt skiljemynt.
Polletter har funnit användning inom skilda områden. Som exempel kan nämnas
gaspolletter och spårvägspolletter. Vidare tillverkas och försäljes polletter, som
lir så beskaffade att de skall kunna användas för kontroll av automater, avsedda
för skiljemynt. Polletter begagnas därjämte i viss utsträckning såsom betalningsmedel
inom en del nöjesetabtissement, och det förekommer även att polletter utges
i enbart reklamsyfte.
De polletter, som sålunda iir i omlopp, är av varierande form och utförande. I
viss utsträckning är deras beskaffenhet sådan alt de kan användas i stället för
I Pi: 42
166
Riksdagsberäitclsen år 1960
I Fi: i2 skiljemynt i automater. Detta gäller icke blott de för kontroll av automater särskilt
avsedda polletterna utan även andra polletter. Givet är att en ökad användning
av polletter, vilkas form och vikt överensstämmer med skiljemynts, kan medföra
att polletter i tilltagande omfattning kommer att begagnas i brottsligt syfte. Möjligheterna
att i dylikt fall åtkomma gärningsmannen är uppenbarligen små. Icke
heller torde strafflagens bestämmelser angående spridande av föremål, som lätt
kan förväxlas med gällande mynt, kunna bli tillämpliga såvitt nu är fråga.
För erhållande av tillräckligt material för ett närmare bedömande av myntverkets
framställning synes det erforderligt med särskild utredning. Denna bör
lämpligen företagas i anslutning till den tidigare föreslagna utredningen, som
berör lagen om mått och vikt. Utredningen bör inriktas på att klarlägga behovet
av åtgärder till förhindrande av pollettmissbruk. För ändamålet torde i första
hand böra närmare undersökas i vilken utsträckning sådant missbruk förekommer.
Utredningen bör även införskaffa upplysningar rörande omfattningen av tillverkningen
och importen av polletter samt beträffande de områden där polletter kommer
till användning. Vid utredningen bör vidare särskilt beaktas frågan om den
återverkan som eventuella åtgärder till förhindrande av pollettmissbruk kan få
på den redan förefintliga legitima användningen av polletter. Därest lagstiftningsåtgärder
finnes böra vidtagas, bör utredningen utarbeta förslag till erforderliga
författningar.
Utredningen beräknas fortgå under år 1960.
43. SPA-utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande nytt finansieringssystem för SP A-pensioneringen
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juli 1959):
Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;
Aldestam, N. A., byråchef;
Dahlman, S.-O., direktör;
Gröndal, H. O. F., lönedirektör;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Oredsson, S. M., t. f. byråchef;
Tengroth, K.-E., direktör.
Experter (fr. o. in. den 29 oktober 1959);
Kalén, O. H., f. d. byrådirektör;
Kjellén, T. B., direktör;
Nilsson, P.-O. V., sekreterare;
Palm, R. A., lönesekreterare;
Thorsell, Y. N., lönesekreterare;
Törngren, C. E. G:son, direktör.
Sekreterare:
Renström, K.-E., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1017),
rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
167
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 30 [ J7j; 43
juni 1959):
SPA-pensioneringens förmånssystem bygger i och för sig på de hittills tillämpade
huvudgrunderna för pensionering av statsanställda. Av skäl sammanhängande
med sättet för finansieringen av SP A-pensioneringen avviker emellertid
dennas förmånssystem i vissa hänseenden från vad som gäller för de statsanställda.
Finansieringen är f. n. ordnad på det sättet, att huvudmännen — med
eller utan statsbidrag — till statens pensionsanstalt inbetalar dels vissa vid SPAanslutning
obligatoriska, fortlöpande avgifter, dels fakultativa engångsavgifter
under resp. anställningshavares aktivtid, under det att staten svarar för kostnaden
för utgående pensioner. Den omständigheten, att SPA-reglementet bygger på
fakultativa engångsavgifter, har medfört, att pensionsförmånerna enligt reglementet
fått göras beroende av om sådana avgifter erlägges eller ej. Detta har tekniskt
åstadkommits genom särskilda regler i fråga om tjänstårsberäkningen, som bl. a.
innebär att tjänstår, som tillgodoräknats för pension enligt viss lönegrad, på visst
sätt nedräknas, om befordran till högre lönegrad sker och engångsavgift ej erlägges.
Systemet är emellertid förhållandevis komplicerat, och obestämdheten i
förmånssystemet, som är utan motsvarighet inom pensioneringen för anställda
hos stat och kommun, har givit anledning till kritik.
Vad beträffar de fortlöpande avgifterna beräknades det i samband med systemets
införande år 1950, att dessa avgifter svarade mot i runt tal hälften av pensionskostnaderna.
Beräkningen grundade sig på den förutsättningen, att pensionsnivån
var oförändrad under anställningshavarnas hela aktiv- och passivtid. Av olika
skäl har emellertid denna förutsättning blivit i avsevärd mån rubbad. Sålunda har
pensionsnivån successivt höjts i ungefär samma grad som lönenivån. Särskilt under
de senaste åren har utbyggnaden av folkpensioneringen m. m. och den därigenom
nödvändiggjorda samordningen mellan socialförsäkring och personalpensionering
av ifrågavarande slag medfört utvecklingstendenser i motsatt riktning.
Det är emellertid inte möjligt att ange vilken samlad effekt dessa förskjutningar
i olika riktningar haft eller vid bibehållande av nuvarande finansieringssystem
skulle komma att få på kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen.
I prop. 151 till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, sedan överenskommelse
härutinnan träffats efter överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer,
att den pensionsreglering för statsanställda m. fl., som skall träda
i kraft den 1 juli 1959, skall omfatta jämväl de grupper av icke-statliga anställningshavare,
som nu är underkastade SPA-reglementet.
Beträffande SPA-finansieringen framhölls i propositionen att vissa överläggningar
angående ett nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen förekommit
mellan, å ena sidan, representanter för finans- och civildepartementen och å andra
sidan, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet. Rörande dessa överläggningar anfördes följande.
Överläggningarna fördes på grundval av ett inom 1951 års pensionsutrednings arbetsutskott
utarbetat förslag, avsett att möjliggöra uppdelning mellan staten och huvudmännen
av de verkliga pensionskostnaderna i på förhand bestämda kvotdelar och att
samtidigt för berörda personalgrupper åstadkomma förutsättning för ett fixerat förmånssystem
av samma typ som de rent statliga och de rent kommunala systemen. Enighet
bär härvid uppnåtts om att det framtida finansieringssystemet hör vara uppbyggt på sådant
sätt, att kraven på kontrollerbarhet i fråga om kostnadsfördelningen blir tillgodosedda
och att förmånssystemet får ett i de individuella fallen bestämt innehåll. Skäl har
emellertid ansetts föreligga för att i avhidan på ytterligare utredningar och överväganden
angående tänkbara lösningar i antydd riktning bibehålla det nuvarande finansieringssystemet
ytterligare någon kortare tid. Vid det fortsatta utredningsarbetet borde dessutom
övervägas olika uppkomna frågor om SPA-pcnsioncringens omfattning och bl. a.
prövas frågan om en rationellare gränsdragning mellan statlig och annan personalpensionering
i fråga om icke-statligt anställda.
168
Riksdagsberättelsen ur 1960
l Fi: 4-3 Överläggningarna utmynnade i enighet om att, under förutsättning av Kung!.
Maj:ts och riksdagens godkännande, i huvudsak följande riktlinjer borde följas
för den fortsatta behandlingen av de med SPA-pensioneringen sammanhängande
frågorna.
1. Det nya statliga pensionssystemet tillämpas i princip inom SPA-området fr. o. m.
den 1 juli 1959, dock med bibehållande tills vidare av de förut berörda särregle na i fråga
om tjänstårsberäkningen. Härvid utfärdar staten föreskrifter i fråga om kompensation
för höjda folkpensionsavgifter bet-äffande sådana obligatoriskt SPA-anslutna anställningshavare,
i fråga om vilka staten meddelar avlöningsbestämmelser, varjämte det förutsattes
att i övrigt från statsmakternas sida hinder ej skall möta mot att huvudmannen
medger dylik kompensation.
2. Fortlöpande avgifter skall fr. o. m. den 1 juli 1959 utgå med 7,5 procent pa de
verkliga pensionslönerna. Såväl staten som kommunförbunden skall likväl äga att —
mot bakgrunden av de erfarenheter, som kan vinnas vid den fortsatta SPA-utredningen
— upptaga frågan om ändrad procentsats för den fortlöpande SPA-avgiften att tillämpas
fr. o. in. den 1 juli 1960.
Den fortlöpande avgiften skall fr. o. m. den 1 januari 1960 tills vidare intill den 1
juli 1961 efter nä.mare tekniska undersökningar angående detaljutformningen —
minskas med vad som motsvarar hälften av de avgifter, som huvudmännen kan komma
att för de SPA-anslutna anställningshavarna få erlägga i obligatoriska avgifter till en
allmän tilläggspensionering.
Engångsavgifter utgår fr. o. m. den 1 juli 1959 enligt i princip hittills tillämpade beräkningsgrunder.
3. Fo tsatt utredning skall ske av frågorna om ett nytt finansieringssystem för SPA,
om SPA-pensioneringens omfattning samt om vissa samordningsfrågor inom de statliga
och kommunla pensionssystemen. Utredningen skall i fråga om SPA-pensioneringen
syfta till åstadkommande av ett system, enligt vilket kostnadsfördelningen mellan staten
och huvudmännen blir kontrollerbar. I fråga om kostnadsfördelningen beträffande
nu anslutna grupper fö utsattes det, att i samband med genomförandet av ett nytt finansieringssystem
ett återställande sker av den ursprungliga hälftendelningen. Vad i
punkt. 2 sagts skall gälla i avvaktan på resultatet av utredningen och innebär ej att
ställning tagits till hur en allmän tilläggspensionering skall påverka SPA.-finansieringen
efter den 1 juli 1961.
I propositionen framhölls vidare, att vid överläggningarna med personalorganisationerna
hade förutsatts, att den omständigheten, att under det nya pensionssystemet
avsåges skola införas sådana personalgrupper, som hittills omfattats av
SP A-reglementet, inte skulle innefatta någon bindning av den avsedda utredningen
angående den framtida omfattningen av statlig personalpensionering av ickestatligt
anställda och i fråga om finansieringen av sådan pensionering. I samband
med utredningen förutsattes skola övervägas frågan om borttagande ur pensionssystemet
av sådana särskilda bestämmelser i fråga om tjänstårsberäkning och
maximering av pensionslön m. m., som innebär att pensioneringen av SPA-grupperna
till sitt sakinnehåll skiljer sig från pensioneringen inom det rent statliga
området. Den ytterligare undersökning av frågan om förutsättningarna för samordning
av statlig tjänstepensionsrätt och pensionsrätt på grund av pensionering
anordnad av annan än staten, som hade förutsatts i den överenskommelse, som låg
till grund för 1958 års beslut om pensionsreglering för statsanställda m. fl., skulle
ske i anslutning till nyssnämnda utredning och avse även SPA-området.
De i propositionen framlagda grunderna för en pensionsreglering för de av
SPA-reglementet omfattade personalgrupperna m. fl. har godkänts av riksdagen
(SU 110; rskr 258). Riksdagen har vidare lämnat utan erinran de i det föregående
redovisade, av Kungl. Maj.''t godkända riktlinjerna för den fortsatta behandlingen
av de med SPA-pensioneringen sammanhängande frågorna.
Utredningen om ett nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen, om SPApensioneringens
omfattning samt om vissa samordningsfrågor inom de statliga och
kommunala pensionssystemet bör nu igångsättas. Med hänsyn till att utredningen
huvudsakligen berör .spörsmål, som faller inom finansdepartementets verksamhetsområde,
torde utredningsmännen böra tillkallas av chefen för finansdeparte
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 169
mentet. För verkställande av utredningen torde böra tillkallas särskilda utred- J pjj 44
ningsmän, vilka till antalet bör vara högst sju.
Utredningen bör bedrivas med all möjlig skyndsamhet.
Utredningen bör samråda med styrelserna för tidigare nämnda kommunförbund.
Några ytterligare direktiv för utredningens arbete, utöver vad som framgår
av vad jag i det föregående anfört, torde ej erfordras. Det bör emellertid ankomma
på chefen för finansdepartementet att i samråd med chefen för civildepartementet
meddela de ytterligare anvisningar för utredningsarbetets bedrivande,
som kan visa sig erforderliga.
Utredningen har intill den 14 november hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
44. Värdesäkringskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande värdesäkring av fordringar och därmed
sammanhängande problem (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1959):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Arvidsson, G. N. A., preceptor;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Edsnian, K. O., direktör (fr. o. in. den 24 oktober 1959);
Eriksson, G. E., kassör;
Hallnäs, S. J. A., förste ombudsman;
Johansson, A. E. M„ taxeringsintendent;
Lindström, G., direktör;
Månsson, K. G., direktör;
Odhnoff, E. W., direktör;
Rehn, L. G., t. f. avdelningschef;
Throne-Holst, H., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Wihlborg, N. H. E., direktör (fr. o. m. den 1 t. o. m. den 23 oktober 1959);
Åstrand, B. H., direktör.
Sekreterare:
Feldt, K.-O., pol. mag.
Biträdande sekreterare:
Sohhnan, R. V. A., amanuensaspirant (fr. o. in. den 24 oktober 1959);
Ståhl, I. O. L., extra aktuarie (fr. o. in. den 29 november 1959).
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 65 73 (sekr.); finansdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00 (ankn. 1336),
rikssamt. växel 23 62 00 (bitr. sekr. Sohlman).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 4
september 1959):
Frågan om värdeförsäkring av finansiella placeringar, speciellt av långfristig
typ, har under senare år aktualiserats i olika sammanhang. En första mer utförlig
teoretisk behandling av frågan verkställdes sålunda av professorn Tord Palander
170
Riksdagsberättelsen år 1!)60
I Fl: 44 På gemensamt uppdrag av 1951 års penningvärdeundersökning och Svenska livförsäkringsbolags
förening. På ett teoretiskt plan har i anslutning till Palanders
arbete diskussionen förts vidare genom ett flertal bidrag till facktidskrifter. De
med värdesäkringen sammanhängande praktiska problemen är dock i viktiga
avseenden otillräckligt belysta. De praktiska försöken med värdesäkrade fordringar
har hittills varit av begränsad omfattning. Indexreglerade lån har sålunda
i viss utsträckning förekommit i bl. a. Finland, Frankrike och vissa sydamerikanska
stater. Den fullständigaste indexreglerade lånemarknaden torde för närvarande
finnas i Israel.
Bakgrunden till önskemålen att bereda värdesäkring av det i penningfordringar
placerade långsiktiga sparandet har självfallet varit den i Sverige liksom i flertalet
industriländer under kriget och efterkrigsåren inträffade prisstegringen. I
diskussionen av de olika systemen för en effektiv tjänstepensionering spelade
frågan om metoderna att säkra pensionernas realvärde en väsentlig roll. Genom
tillkomsten av den allmänna tilläggspensioneringen har önskemålet om värdesäkring
på ett viktigt område blivit tillgodosett i väsentlig omfattning. Vid riksdagens
behandling av förslaget till lag om försäkring för allmän tilläggspension
(prop. 1959: 100) framfördes motionsvägen yrkanden om utredning rörande åtgärder
för att främja och värdesäkra olika former av långsiktigt sparande och
försäkringar som kunde vara av betydelse för ålderdoms-, invalid- och efterlevandeförsörjningen
(1:429 och 11:519, 1:432 och 11:521 samt 1:433 och II:
523). I anledning av nämnda motioner beslöt riksdagen, på hemställan av särskilda
utskottet i dess memorial nr 2 år 1959, att hos Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsamma utredningar rörande konkreta åtgärder i sparfrämjande syfte och
för att underlätta värdesäkring av långsiktigt sparande (rskr 1959:269). Vad
angår åtgärder för att främja sparandet är dessa redan föremål för prövning
inom den i oktober 1958 tillkallade utredningen om sparstimulerande åtgärder.
Frågan om värdesäkring av sparandet berör denna utrednings uppdrag såtillvida
som indexreglering av sparmedel kan ha en sparstimulerande effekt.
En indexreglering av kreditmarknaden kan, om den erhåller mer utsträckt omfattning,
komma att få betydande konsekvenser för den samhällsekonomiska utvecklingen
och därigenom påverka förutsättningarna för och kraven på den
ekonomiska politiken på ett sätt som ännu icke genomdiskuterats. Med hänsyn
härtill synes det påkallat att nu föranstalta om en särskild utredning av problem
sammanhängande med en värdesäkring av penningfordringar. En sådan utredning
bör dels klarlägga under vilka förutsättningar en indexreglering på kreditmarknaden
över huvud låter sig rent tekniskt genomföras, dels redovisa verkningarna
av ett sådant system för att möjliggöra en samlad bedömning av dess
önskvärdhet mot bakgrunden av de allmänna målsättningarna för den ekonomiska
politiken.
Intresset för värdesäkra placeringar har, som jag inledningsvis framhållit, motiverats
av en önskan att erhålla skydd mot prisstegringar. Utvecklingen på prisområdet
har i vårt land liksom i flertalet andra industriländer under snart halvtannat
år varit stabil. Den nu pågående internationella konjunkturuppgången
utmärkes av en påfallande prisstabilitet. Trots detta finns tecken som tyder på att
förväntningarna i stor utsträckning är inställda på förnyade prishöjningar. Detta
torde sålunda vara en av förklaringarna till den fortgående kraftiga kursstegringen
på aktiemarknaden såväl i vårt land som i utlandet. Blotta förväntningar
om prisstegringar representerar i sig själv en prisstegringsfaktor. Frågan om införandet
av ett system med värdesäkring får därför bedömas också med hänsyn
till dess verkan på prisförväntningarna. På denna punkt är det av intresse att
få klarlagd även den effekt som ett införande av värdesäkring på hittills osäkrade
fordringar kan väntas medföra för kursbildningen på aktiemarknaden.
Önskemålet om ett system med indexreglerade fordringar har i stor utsträck -
171
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
ning motiverats med dess förväntade effekt att stimulera sparandet. Med hänsyn J Ki; 44
härtill och till att den teoretiska diskussionen givit ganska obestämda resultat på
denna punkt, är det angeläget, att utredningen söker komma fram till mer underbyggda
slutsatser. I detta sammanhang bör utredningen även söka närmare precisera
innebörden av de rättviseskäl som anförts för en indexi eglering undei
hänvisning till den realvärdeminskning som en nedgång i penningvärde! medför
för i penningfordringar placerade sparmedel. För en bedömning av lämpligheten
att införa indexreglerade låneformer är det vid sidan av effekten på sparandet
även angeläget att klarlägga effekten på den reala investeringsverksamheten. Det
gäller härvid såväl investeringarnas totala omfattning som deras sammansättning.
-
För att utredningens resultat skall kunna tjäna som underlag för ett praktiskt
ställningstagande är det av vikt att utredningen verkställer en systematisk genomgång
av de konkreta problem som en eventuell indexreglering kan väntas medföra
på olika områden och därvid redovisar de för- och nackdelar som kan väntas
vara förknippade med ett sådant system. Som exempel kan här nämnas, återverkningarna
på bostadsbyggande och hyresbildning av indexlåneformen för bostadslån;
den rättsliga regleringen av inteckning för indexreglerade skuldebrev; inverkan
på olika försäkringsformer, däribland pensionsförsäkring; den skatterättsliga
behandlingen av värdesäkra lån och den ekonomiska innebörden av olika
alternativ i detta avseende; behovet av olika slags index för indexklausuleina bl. a.
med hänsyn till att långivarnas och låntagarnas intressen här icke kan förutsättas
sammanfalla; omfattningen av den indexreglerade lånemarknad som kan väntas
uppkomma genom privata initiativ under förutsättning att de rättsliga formerna
härför ordnas; de problem av legal och teknisk natur som en mer omfattande
indexreglering skulle aktualisera för olika kreditinstitut och innebörden av den
strukturomvandling av det svenska kreditväsendet som på längre sikt skulle
kunna bli en följd av indexregleringen.
För närvarande utgör köp av aktier den närmast till hands liggande möjligheten
till värdebeständig penningplacering. I fråga om beskattningen av vinster
som uppkommer vid aktieförsäljning gäller, att vinsten — även om den blott är
uttryck för penningvärdets förändringar — skall beskattas som inkomst, om försäljningen
sker inom fem år. De första två åren skall uppkommen vinst i sin helhet
upptagas som inkomst. Under återstoden av femårsperioden beskattas endast en
del av vinsten, mindre ju längre mot slutet av perioden försäljningen äger rum.
Efter femårsperiodens slut är vinsten helt skattefri. Med hänsyn till den aktuella
utvecklingen på aktiemarknaden och det samband som råder mellan nu angivna
fråga och de skattefrågor som uppkommer i anslutning till införandet av värdebeständiga
lån, synes även realisationsvinstreglerna böra kunna tagas upp till
omprövning. I utlandet praktiseras olika system för beskattning av hithörande
inkomstslag. Frågan bör utredas i belysning av de erfarenheter som sålunda står
till buds.
Frågan om statens medverkan vid olika system för värdesäkring har delvis
berörts i det föregående. Utredningen bör undersöka om denna medverkan skall
tänkas begränsad till de legala och tekniska aspekterna eller om därutöver statens
medverkan som utställare av indexobligationer framstår som en nödvändig förutsättning
för uppkomsten av en indexlånemarknad. Utredningen bör i detta sammanhang
upptaga frågan, huruvida det är möjligt och lämpligt att begränsa värdesäkringen
genom indexreglering till vissa områden. Därvid bör undersökas om en
tillämpning av indexlånesystem på en del av marknaden på grund av bl. a. den
svenska kreditmarknadens organisation kan väntas medföra en generell övergång
till värdesäkring.
För elt ställningstagande från statsmakternas sida är det slutligen av vikt att
erhålla eu ingående belysning av de problem av ekonomisk-politisk natur som
172
Riksdag sberättelsen år 1960
I Fi: 44 utbredningen av olika system för värdesäkring kan medföra. Inte minst bör under
utredningen analyseras de spörsmål av penningpolitisk natur som skulle uppstå
vid en dubbel kreditmarknad. Utredningen bör följaktligen söka klarlägga hur
en indexreglering av kreditmarknaden påverkar medlen och möjligheterna att
förverkliga målsättningen för statens handlande inom den ekonomiska politiken
i vad avser såväl penningvärdet som sysselsättningen, framstegstakten och inkomstfördelningen.
Utredningen har under tiden oktober—november 1959 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1960.
45. Utredning av frågan om sättet för folkpensioneringens finansiering och
därmed sammanhängande spörsmål.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1959 med
uppdrag att utreda frågan om sättet för folkpensioneringens finansiering
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 28
november 1959):
Åbj örnsson, C. V., regeringsråd.
Experter (fr. o. in. den 27 november 1959):
Broberg, R. H. J., överdirektör;
Edlund, C. B., e. o. förste aktuarie;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef;
Thilert, C. R., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Ekman, S. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 20
november 1959):
Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av staten, dock med bidrag av
kommunerna såvitt avser vissa förmåner. Staten tillgodogör sig härvid de folkpensionsavgifter,
som uppbäres i samband med de allmänna skatterna, samt avkastningen
av den bland statens kapitalfonder ingående folkpensioneringsfonden.
De totala kostnaderna för folkpensioneringen har för innevarande budgetår beräknats
till i runt tal 2 400 miljoner kronor. Kommunernas bidrag har uppskattats
till omkring 380 miljoner kronor och avkastningen av folkpensioneringsfonden
till 56 miljoner kronor. Folkpensionsavgifterna uppgår till drygt 1 000 miljoner
kronor. Den del av kostnaderna som bestrides av andra statsinkomster uppgår
för närvarande till närmare 1 000 miljoner kronor. Till huvudsaklig del finansieras
folkpensionerna således genom folkpensionsavgifter och allmänna skatter.
Bestämmelserna om folkpensionsavgiften återfinnes i 19 § lagen den 29 juni
1946 om folkpensionering. Enligt dessa bestämmelser skall varje svensk medborgare
erlägga pensionsavgift för år, då för honom beräknats till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst, under förutsättning att han vid utgången av året fyllt
minst 18 och högst 66 år. Den soin uppbär folkpension är dock befriad från
avgift liksom även den vars taxerade inkomst inte uppgår till 1 200 kronor. Pensionsavgiften
utgör sedan den 1 januari 1959 fyra procent av den avgiftspliktiges
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
173
till statlig inkomstskatt taxerade inkomst. Avgiften är dock maximerad till 600 f J^j; 4",
kronor såväl för en ogift person som två makar. Avgiften beräknas följaktligen
på en taxerad inkomst av högst 15 000 kronor, lika för såväl ogift som gift skattskyldig.
Spörsmålet om finansieringen av folkpensionerna och därmed även pensionsavgiftens
storlek har i olika sammanhang aktualiserats. Den nu utgående avgiften
fastställdes av 1958 års A-riksdag i samband med att folkpensionsbeloppen höjdes.
Frågan om folkpensioneringens finansiering på längre sikt ansåg statsmakterna
böra få prövas senare. Därvid finge man även överväga olika yrkanden och önskemål
i fråga om avvägningen mellan avgifts- och skattefinansiering. Beträffande
storleken av folkpensionsavgiften förordade allmänna pensionsberedningen att
denna avgift i samband med höjningar av folkpensionsbeloppen skulle höjas till
fem procent från och med år 1961. Därest det med hänsyn till det statsfinansiella
läget skulle finnas motiverat, borde enligt beredningen vidare övervägas en
höjning till sex procent under de därpå följande åren. Även 1958 års besparingsutredning
har uttalat sig för en höjning av pensionsavgiften till fem procent från
och med år 1961.
En översyn av folkpensioneringens finansiering synes nu böra komma till stånd.
I olika sammanhang har framförts förslag om mera vittgående ändringar i systemet
för pensionernas finansiering. Sålunda har övervägts att folkpensionsavgiften
samt övriga av den enskilde erlagda socialförsäkringsavgifter skulle sammanföras
till en gemensam socialförsäkringsavgift. Vidare har t. ex. ifrågasatts att folkpensionsavgifterna
för löntagarnas del skulle erläggas av arbetsgivarna liksom
avgifterna för den allmänna tilläggspensioneringen. Den av mig nu förordade
utredningen bör emellertid utgå från att nu tillämpade finansieringsmetoder för
folkpensioneringen i sina huvuddrag tills vidare består.
Kommunernas bidrag till folkpensioneringen torde inte nu böra beröras. Jag
vid erinra om att frågan om kommunernas medverkan vid folkpensioneringens
finansiering är under utredning genom 1958 års socialförsäkringskominitté, som
därvid har att samråda med 1958 års skatteutjänmingskommitté. I den mån utredningens
förslag kan komma att påverka kommunernas skatteinkomster, bör
dock dessa verkningar redovisas.
Folkpensionsavgiften är som nämnts beräknad på vederbörandes taxerade inkomst,
dock högst på en taxerad inkomst av 15 000 kronor. Avgiften får enligt
gällande beskattningsregler avdragas i deklarationen vid såväl den statliga som
den kommunala inkomsttaxeringen. Å andra sidan utgör de utfallande pensionerna
skattepliktig inkomst. De nuvarande bestämmelserna medför att avgiften
successivt ökar upp till en taxerad inkomst av 15 000 kronor, medan densamma
vid högre inkomster i realiteten kommer att minska till följd av statsskattens
progressivitet. De nu nämnda omständigheterna gör att folkpensionsavgiften inte
kan bedömas isolerat från skattesystemet. Folkpensionsavgiften skiljer sig från
den direkta inkomstskatten därigenom att den utgår även på inkomster som är
mindre än ortsavdraget. Genom maxiineringen till ett visst belopp och genom
avdragsrätten är den dessutom starkt regressiv i motsats inte endast til! den
progressiva statliga inkomstskatten utan även till den proportionella kommunalskatten
och en allmän varuskatt. Fn höjning av folkpensionsavgiften utan eu samtidig
justering av skattesystemets utformning innebär alltså en förskjutning i
finansicringsbördan från de större till de mindre inkomsttagarna. Om det gäller
att åstadkomma en viss inkomstförstärkning för staten genom exempelvis eu
höjning av folkpensionsavgiften eller genom en allmän varubeskattning innebär
alternativet med avgiftshöjningen eu starkare belastning för mindre inkomsttagare.
En väsentlig fråga för utredningen blir därför att belysa innebörden av
olika alternativ för avvägningen mellan avgifts- och skattefinansiering.
Reglerna om avgifternas och pensionernas behandling i beskattningshänseende
174
Riksdagsberåttelsen år 1960
I Fi: 45 sammanhänger med det ursprungliga betraktelsesättet om folkpensionens karaktär
av försäkring. Försäkringskaraktären har även varit avgörande för att pensionsavgiften
maximerats. Allmänt har bakom dessa ställningstaganden legat att pensionsavgiften
inte bör uppgå till högre belopp än vad som skulle kunna vara försäkringsmässigt
motiverat. Mot ett dylikt betraktelsesätt kan numera emellertid
riktas flera erinringar. För det första bör framhållas, att pensionsförmånerna utgår
med samma belopp oavsett storleken av erlagda avgifter. Vidare må erinras om
att folkpensionen är värdebeständig så till vida att den är indexreglerad. Därjämte
har pensionen successivt höjts med s. k. standardtillägg för att göra densamma
mera anpassad till utvecklingen av den aktiva befolkningens levnadsstandard.
De utgående folkpensionsbeloppen har härigenom allmänt blivit högre än vad
som vid en försäkringsteknisk beräkning skulle ha motsvarat erlagda avgifter.
Mot bakgrunden av de av mig nu anförda omständigheterna torde utredningen
bl. a. böra ompröva den nuvarande avdragsrätten för folkpensionsavgifterna vid
beskattningen. Genom att folkpensioneringen inte är uppbyggd efter försäkringsmässiga
grunder, skulle ett eventuellt slopande av denna avdragsrätt inte behöva
bli prejudicerande för den allmänna tilläggspensioneringens och övriga pensionsförsäkringars
ställning i beskattningshänseende.
Utredningen bör vidare utifrån här angivna allmänna utgångspunkter pröva
olika alternativ för bestämning av såväl den övre som den undre gränsen för avgiftsbeloppet.
Som nämnts är folkpensionen indexreglerad. Någon motsvarande automatisk reglering
av avgifterna gäller däremot inte. Detta förhållande kan eventuellt motivera
regler för en fortlöpande anpassning av inkomstgränserna till ändringar av folkpensionernas
nominella belopp.
De finansiella konsekvenserna av olika förslag bör noggrant anges.
Utredningen av de nu angivna spörsmålen torde anförtros åt en särskild
utredningsman med biträde i mån av behov av experter. Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1960.
46. Utredning rörande möjligheterna att ytterligare effektivisera arbetet på
länsstyrelsernas revisionsavdelningar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 med
uppdrag att verkställa utredning rörande möjligheterna att ytterligare effektivisera
arbetet på länsstyrelsernas revisionsavdelningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 december 1959):
Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent.
Expert:
Petersson, C.-G., byråchef.
Sekreterare:
Borg, L. E. A., länsrevisor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 11
december 1959):
År 195G beslöts en reform av taxeringsväsendet i syfte att vinna en förbättring
av deklarationskontrollen, en effektivisering av taxeringsarbetet samt ett ökat
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
175
rättsskydd för de skattskyldiga. När den nya taxeringsorganisationen är helt ut- [ J1}.
byggd, skall heltidsanställda taxeringsassistenter biträda de särskilda taxeringsnämnderna
för rörelseidkare, fria näringsutövare och andra skattskyldiga med
svårkontrollerbara deklarationer. Av de inemot 300 taxeringsassistenttjänsterna
kommer den 1 januari 1960 att ha inrättats drygt hälften. Den fortsatta utbyggnaden
kommer att ske i all den takt som resurserna medgiver.
Mellan taxeringsperioderna skall taxeringsassistenterna i huvudsak användas
för taxeringsrevisioner. Denna betydelsefulla form av taxeringskontroll får härigenom
en väsentlig förstärkning. Den nya taxeringsorganisationen innebär därjämte
en utbyggnad med tjugufem taxeringsrevisorer på länsstyrelsernas revisionsavdelningar
jämte viss personal i landskanslist- och biträdesställning. Inom riksskattenämnden
har inrättats en särskild kontrollbyrå bestående av en byråchef
och fyra byrådirektörer jämte biträdespersonal.
Samtliga nu angivna åtgärder — tillskapandet av assistentorganisationen, utbyggnaden
av länsstyrelsernas revisionsavdelningar och inrättandet av riksskattenämndens
kontrollbyrå — har haft till syfte att öka kontrollmöjligheterna beträffande
skattskyldiga med svårkontrollerbara deklarationer, och erfarenheterna har
givit vid handen att kontrollen blivit avsevärt bättre än tidigare. Fortfarande
framstår dock denna kontroll som mindre effektiv än den som gäller för löntagarna.
Detta beror på att den enda form av taxeringskontroll, varigenom företagens
och näringsidkarnas deklarationer kan granskas på ett någorlunda tillfredsställande
sätt, är genom en ingående taxeringsrevision. Även om den nya taxeringsorganisationen
medfört en icke oväsentlig ökning av antalet utförda taxeringsrevisioner,
kan dock konstateras, att den personal, som står till buds för denna
form av kontroll, alltjämt är för fåtalig.
En förbättring härutinnan kommer att inträda allteftersom den nya taxeringsorganisationen
blir utbyggd och intrimmad. Såsom jag redan nämnt kompletteras
assistentorganisationen successivt. En utbyggnad i snabbare takt än som skett
är inte möjlig med hänsyn till de krav som måste uppställas i fråga om utbildning
och övriga kvalifikationer. Taxeringsassistenterna har inte alla ännu hunnit
få den särskilda praktiska utbildning och erfarenhet, som kräves för att de skall
kunna utföra självständiga taxeringsrevisioner i större utsträckning. I samband
med införandet av varuskatten tillföres länsstyrelsernas taxeringsavdelningar ytterligare
granskningspersonal. Indirekt kommer denna förstärkning även kontrollen
över direkta skatter tillgodo, då det är avsett att taxeringsrevision samtidigt
skall göras för allmän varuskatt och inkomstskatt. Även med beaktande av dessa
förbättringar kvarstår dock att taxeringsrevisionerna äniTti ej kan genomföras i
hela den utsträckning som ur allmän medborgerlig synpunkt kan anses önskvärd.
Av det sagda framgår, att man för överskådlig tid får räkna med att tillgången
på kvalificerad revisionspersonal blir knapp. Det är under sådana förhållanden
angeläget, att denna personal utnyttjas på mest effektiva sätt och att arbetet inriktas
på uppgifter, som kan förväntas ge det bästa resultatet från kontrollsynpunkt.
Detta tarvar närmare undersökningar och överväganden.
Det bör därför utredas, vilka åtgärder som kan vidtagas för att ytterligare effektivisera
arbetet på revisionsavdelningarna. Därvid bör undersökas hur taxeringsassistenterna
på snabbaste och lämpligaste sätt skall kunna erhålla den speciella
praktiska utbildning och erfarenhet, som kräves för ett effektivt revisionsarbete.
Det bör också övervägas om det för eu tillfredsställande rekrytering av taxeringsassistenter
kan vara lämpligt att länsstyrelserna i större utsträckning än hittills
anställer personal, som kan komma i fråga för assistentbefattningar, och vilka
före sin utnämning kan prövas och utbildas i revisionsarbete. Då det, såsom redan
antytts, föreligger stora svårigheter att erhålla kvalificerad personal för revisionsavdelningarna,
är det angeläget utreda, vilka åtgärder som kan vidtagas för att
helt befria taxeringsrevisorerna och även taxeringsassistenterna under tiden mel
-
176
Riksdagsberättelsen år 1960
l Fii 46 *an taxeringsperioderna från arbetsuppgifter, som inte har samband med revisionsarbetet.
Detta kan även innebära, att man förstärker den personal som är
avdelad för andra uppgifter inom taxeringsarbetet.
Det är vidare angeläget tillse att den kvalificerade personalen på revisionsavdelningarna
befrias från sådant arbete i samband med revisioner, som kan utföras
av mindre kvalificerad personal. Jag syftar här på sådana arbetsuppgifter
som avprickning, kontrollsummering, dateringskontroll, kassaunderskottsundersökningar,
varuuttagskontroll m. m. Det bör därför undersökas om revisionspersonalen
bör erhålla biträdeshjälp i ökad omfattning och vidare om den tekniska
utrustningen bör kompletteras.
I linje med vad nu anförts bör ligga att undersöka, om man inte i högre grad
än för närvarande kan för revisionsuppgifter anlita personal ur landskanslislkarriären.
Därvid bör prövas lämpligheten av att inom revisionsavdelningarna inrätta
särskilda befattningar för sådan personal. Man bör vidare uppmärksamma
intresset av att underlätta rekryteringen av högt utbildad revisionspersonal och
revisionspersonal med erfarenhet från affärslivet.
Ävenledes bör övervägas om de befogenheter, som taxeringsmyndigheterna har
att i samband med granskningsarbetet göra undersökningar och erhålla upplysningar
och uppgifter för kontrollen, är tillfyllest för ett effektivt revisionsarbete.
Det bör sålunda, under vederbörligt hänsynstagande till rättssäkerhetens krav,
prövas om taxeringsmyndigheterna i något eller några hänseenden bör erhålla
ökade befogenheter.
De här avsedda åtgärderna tar sikte på en allmän förbättring av den kvalificerade
taxeringskontrollen. Av skäl som här framhållits är detta en fråga på något
längre sikt, varför vissa åtgärder bör vidtagas för uppnåendet av mera omedelbara
resultat. Det skulle därför vara av värde, om man på några länsstyrelser
kunde igångsätta en försöksverksamhet, ägnad att belysa vad som står att vinna
genom en sådan fortsatt utbyggnad och hur denna lämpligen bör inriktas. Utredningen
bör framlägga förslag till en dylik försöksverksamhet.
Utredningen bör bedrivas med sådan skyndsamhet att dess resultat kan beaktas
vid budgetprövningen under hösten 1960.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
177
I E: l
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Utrustningskommittén för tandlåkarhögskolorna (1957:1 11;
1958:I 10; 1959:I 18)
Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för
att handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.
Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj:t om ändrad sammansättning
av kommittén.
I kungl. brev den 17 juni 1955 uppdrogs åt kommittén att utrusta den
beslutade odontologiska högskolekliniken i Umeå samt att ombesörja erforderlig
komplettering av utrustningen för preklinisk och övrig undervisning
vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Genom beslut den 4 maj 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t kommittén att
för tandiäkarhögskolornas räkning anskaffa undervisningsinstrument och
viss annan utrustning, som erfordras för den beslutade omläggningen av
sättet för elevernas förseende med undervisningsinstrument.
Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Fors, S. R., byråchef, tillika sekreterare;
Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Hultin, C. O. G., byrådirektör;
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Tell, O. W., förste revisor.
Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49, 1952: I E 18 och 1954: I E 8.
Kommitténs arbetsutskott har under tiden december 1958—juni 1959 hållit
3 sammanträden.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 15 maj 1959 föreskrivit att kommittén
skall upplösas med utgången av juni månad 1959 samt att de åt kommittén
givna uppdragen skall övertagas av utrustningsnämnden för universitet
och högskolor.
12 liihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt.
Riksdajfsberättelsen
178
Riksdagsberättelsen år 1960
I Et 2 2. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkar hög skolorna
i Stockholm och Malmö (1957:1 13; 1958:1 12; 1959:1 19)
Tillkallad enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för att
i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 E 40.
Förslag till nya stadgar för tandläkarhögskolorna (stencilerat) ingavs den
21 december 1950 till ecklesiastikdepartementet. Därjämte har vissa förberedelser
utförts för utarbetande av ett förslag till föreskrifter rörande de
odontologiska examina. Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunnig för avveckling av 19b6 års skolkommissions arbete och för
• utredning av frågan om inrättande av praktiska ggmnasier
(1957:1 16; 1958: I 15; 1959: I 20)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 för att dels verkställa erforderliga
åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveckling, dels
ock utreda frågan om inrättande av praktiska gymnasier:
Arvidson, E. S. Å., rektor, led. av II kamm.
Experter:
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nord, C. H., förste byråsekreterare;
Stenholm, I. Britta, folkskolinspektör;
Wirdenius, H., civilingenjör.
Arbetet med avvecklingen av 1946 års skolkommission har avslutats.
Utredningen har i december 1959 avgivit betänkandet »Praktiska gymnasier»
(1959: 44). Uppdraget är därmed slutfört.
4. 195i års utrustningskommitté (1957:1 21; 1958:1 19; 1959:1 22)
Den 4 juni 1954 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté för att handha
frågan om utrustning av den bakteriologiska institutionen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och därmed sammanhängande spörsmål.
Kommitténs uppdrag utvidgades sedermera dels genom Kungl. Maj :ts beslut
den 30 juni 1955 till att omfatta frågan om inredning och utrustning
av institutionen för virusforskning vid karolinska institutet, dels genom
Kungl. Maj:ts beslut den 13 januari 1956 till att omfatta frågan om inredning
och utrustning av virusavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium,
dels genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 maj 1956, den 26 april 1957
och den 16 maj 1958 till att omfatta utrustning i mindre omfattning av
vissa institutioner, laboratorier m. m., dels ock genom Kungl. Maj :ts beslut
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
179
den 20 februari 1959 till att omfatta frågor om inredning och utrustning av I El 4
riksarkivets nybyggnad.
Med stöd av särskilda nådiga bemyndiganden beslöt chefen för ecklesiastikdepartementet
dels den 28 februari 1958 att kommitténs uppdrag skulle
omfatta även inredning och utrustning av humanistiska fakultetens vid
universitetet i Lund nybyggnad, fysiologiska institutionen II och institutionen
för medicinsk fysik vid karolinska institutet samt fysiska institutet
vid Stockholms högskola, dels den 31 mars 1958 att kommitténs uppdrag
skulle omfatta även inredning och utrustning av nybyggnaden för patologiska
institutionen m. in. vid universitetet i Lund, dels den 25 april 1958
att kommitténs uppdrag skulle omfatta jämväl inredning och utrustning
av medicinska högskolan i Umeå, dels ock den 20 februari 1959 att kommitténs
uppdrag skulle omfatta växtfysiologiska institutionens m. m. nybyggnad
samt genetiska institutionen och kemiska institutionen vid universitetet
i Lund ävensom filosofiska fakultetens vid universitetet i Göteborg
nybyggnad.
Sakkunniga:
Dillner, H. J., regeringsråd, ordförande;
Blix, F. G., professor (frågor rörande inredning och utrustning av medicinska
högskolan i Umeå);
Fors, S. R., byråchef;
Gard, S., professor (frågor rörande inredning och utrustning av institutionen
för virusforskning vid karolinska institutet samt virusavdelningen vid
statens bakteriologiska laboratorium);
Glimstedt, E. G., professor (frågor rörande inredning och utrustning av
nybyggnaderna för humanistiska fakulteten och för patologiska institutionen
m. m. vid universitetet i Lund);
Heimer, G., landstingsdirektör (frågor rörande inredning och utrustning av
medicinska högskolan i Umeå);
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Malmgren, B. R., professor (frågor rörande inredning och utrustning av institutioner
vid karolinska institutet med undantag av institutionen för
virusforskning vid nämnda institut);
Myrbäck, K. D. R., professor (frågor rörande inredning och utrustning av
fysiska institutet vid Stockholms högskola).
Experter:
Edlén, B., professor;
Hultin, C. O. G., byrådirektör;
Kihlman, K. H., byråingenjör (t. o. in. den 31 januari 1959);
Tell, O. W., förste revisor.
Sekreterare:
Cederlund, B. E. M., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 8 februari 1959);
Ribbing, E. M., amanuens (fr. o. m. den 9 februari 1959).
Kommittén har under tiden den 1 november 1958—den 30 juni 1959 hållit
7 protokollförda sammanträden.
180
Riksdag sberättelsen år 1960
I El 4 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 maj 1959 har utrustningskommittén
upplösts med utgången av juni 1959 och de åt kommittén givna uppdragen
övertagits av utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
5. Stockholms högskolas förhandlingskommitté (1957:1 33; 1958:129;
1959: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 februari 1956 för
att biträda med utredning rörande Stockholms högskolas framtida ställning,
med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad och högskolan rörande statens, Stockholms stads och högskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende
:
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm.;
Lindblad, S. J. H., räntmästare.
Sekreterare:
Poppius, H. D., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johansson, E. Allan, amanuens.
Kommittén har den 24 februari 1959 avgivit betänkandet »Universitet i
Stockholm» (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1957: I 37; 1958: I 32;
1959: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 april 1956 för att
verkställa översyn av föreliggande utredningar angående omorganisationen
m. m. av den till gymnastiska centralinstitutet förlagda sjukgymnastutbildningen
:
Sjöstrand, O. T., professor.
Sekreterare:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör.
Genom beslut den 15 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt den sakkunnige
att jämväl utreda frågan om den framtida organisationen av den till sydsvenska
gynmastikinstitutet i Lund förlagda sjukgymnastutbildningen.
Den sakkunnige har den 20 april 1959 avgivit förslag (stencilerat) till de
definitiva författningsbestämmelser, som för genomförande av i propositionen
1957:160 angående omorganisationen av sjukgymnastutbildningen
in. in. framlagda förslag bör utfärdas av Kungl. Maj:t. Uppdraget är därmed
slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
181
7. Skolförfattningssakkunniga (1957: I 38; 1958: I 33; 1959: I 31) I E. 8
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 7 juni 1956 och den
29 november 1957 för att inom departementet biträda med det författningsarbete
rörande skolväsendet, som kan föranledas av bland annat en reform
av skolväsendets lokala och regionala ledning:
Ulveson, H. N. I., hovrättsråd, ordförande;
Anrup, N. E., rektor;
Bodell, K. G., t.f. undervisningsråd, rektor;
Bäck, G. H. H., kansliråd;
Frankman, F., rektor;
Gårdstedt, H. B., yrkesskoldirektör;
Söderqvist, C. G. F., byråchef;
Ulne, J. O., byråchef;
Zetterlund, S. G., länsskolinspektör.
Experter:
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Virdebrant, B. C.-E., e. o. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Haglund, Ågot B., förste byråsekreterare.
De sakkunniga har sedan oktober 1958 icke hållit något plenisammanträde.
Däremot har arbetsgrupper inom de sakkunniga deltagit vid utarbetandet
av förslag till kungörelse om statsbidrag till driftkostnader för det
allmänna skolväsendet och förslag till allmänna anvisningar om fördelning
av kostnader vid interkommunal samverkan på skolväsendets område, varr
jämte ett flertal överläggningar ägt rum mellan ordföranden och enskilda
sakkunniga.
Den 4 juni 1959 har de sakkunniga avlämnat förslag till cirkulär till
skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, länsskolnämnderna
och rikets kommuner med allmänna anvisningar om fördelning av kostnader
vid interkommunal samverkan på skolväsendets område (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utrustning skommittén för Uppsala universitet (1958: I 42; 19o9: I 37)
Den 2 maj 1957 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för att handha
de frågor om inredning och utrustning av vetenskapliga institutioner vid
universitetet i Uppsala, som chefen för ecklesiasitkdepartementet bestämde.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957 uppdrogs åt kommittén att
omhänderha anskaffningen av inredning och utrustning för geografiska
och mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala ävensom
i mindre omfattning av inredning och utrustning för medTcinsk-kemiska,
farmakologiska, patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna
vid nämnda universitet. Kommitténs uppdrag utvidgades sedermera genom
beslut den 24 februari 1958 och den 20 februari 1959 till att omfatta
182
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: 8 jämväl frågan om inredning och utrustning av zoofysiologiska institutionen,
institutionen för fysiologisk botanik, limnologiska institutionens m. m. samt
institutionernas för fysiologi och medicinsk fysik nybyggnader ävensom
universitetsbiblioteket vid samma universitet.
Sakkunniga:
Dillner, H. J., regeringsråd, ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Lindblad, S. J. H., räntmästare;
af Malmborg, R., byggnadsråd.
Experter:
Caspersson, T. O., professor;
Hultin, C. O. G., byrådirektör;
Kihlman, K. H., byråingenjör (t. o. m. den 31 januari 1959);
Tell, O. W., förste revisor;
Wickman, F. E., professor.
Sekreterare:
Cederlund, B. E. M., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 8 februari 1959);
Merkel, E. N., assistent;
Ribbing, E. M., amanuens (fr. o. in. den 9 februari 1959).
Kommittén har under tiden den 1 november 1958—den 30 juni 1959 hållit
6 protokollförda sammanträden.
Jämlikt Kungi. Maj:ts beslut den 15 maj 1959 har utrustningskommittén
upplösts med utgången av juni 1959 och de åt kommittén givna uppdragen
övertagits av utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
9. Utredning rörande användningen av Längmanska A-fonden (1958: I 47;
1959: I 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa den av riksdagen begärda utredningen rörande användningen av
den i Längmanska donationsmedlen ingående s. k. A-fonden:
Hagander, J. O., överståthållare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus.
Sekreterare:
Hökeberg, N. H., kanslipolisintendent.
Utredningen har den 5 mars 1959 avgivit betänkande med förslag i ämnet
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunniga för utredning av frågan om civilingenjörsutbildning på
atomenergiområdet (1959:1 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
verkställa utredning av frågan om civilingenjörsutbildning på atomenergi
-
183
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
området och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. 1 L: 13
den 13 mars 1958):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Rudberg, E. G., professor.
Experter:
Hulthén, L., professor;
Svartholm, N. F. V., professor.
Sekreterare:
Lundborg, R. W., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 45.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1958—den 6 februari 1959
sammanträtt 10 dagar.
De sakkunniga har den 6 februari 1959 avgivit betänkande med förslag i
ämnet (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunnig för utredning av frågan om inrättande av
en biblioteksdepå (1959: 1 49)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att verkställa
den ytterligare utredning av frågan om inrättande av en biblioteksdepå,
som må erfordras med anledning av riksdagens framställning i skrivelse den
13 december 1957, nr 392:
Bruno, C. A., byrådirektör.
Den sakkunnige har den 5 mars 1959 avgivit förslag i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sakkunnig för översgn av till 1917 års bibel fogade »Ordförklaringar
och sakupplysningar» samt av psalmbokens register över psalmer
och psalmförfattare (1959: I 52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 25, begärda
översynen av till 1917 års bibel fogade »Ordförklaringar och sakupplysningar»
samt av psalmbokens register över psalmer och psalmförfattare i syfte
att låta dessa register omfatta även läsepsalmerna och deras författare:
Gerleman, J. G. H., professor.
Den sakkunnige har i december 1959 avgivit betänkande i ämnet (SOU
1959: 41). Uppdraget är därmed slutfört.
13. Samnordisk utredning rörande den högre husliga utbildningen
(Nordiska hushållshögskolekommittén)
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1959 har svenska representanter
tillkallats i en samnordisk utredning rörande den högre husliga ut
-
184
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: 13 bildningen. Utredningskommiltén har tillkallats i anledning av ett beslut vid
det åttonde nordiska undervisningsmötet i Oslo den 2—4 februari 1959.
Kommittén skulle enligt detta beslut ha i uppdrag att -— i anslutning till
vissa principbeslut på undervisningsministermötet rörande en gemensam
nordisk huslig utbildning på akademisk nivå —- utarbeta de nödvändiga konkreta
förslagen till samordning av existerande lämplig undervisning och tillskapande
av eventuell ny undervisning.
Tillkallade svenska representanter enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
6 mars 1959:
Blix, F. G., professor;
Öhman, G. B., överdirektör.
Kommittén har under tiden mars—oktober 1959 hållit fein sammanträden
om tillhopa åtta dagar.
Kommittén har den 31 december 1959 avgivit ett stencilerat betänkande
på norska med titeln: Innstilling om oppretting av felles nordisk akademisk
utdanning i husstellfag (Den nordiske husholdshögskolen). Uppdraget är
därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
14. Chalmerska byggnadskommittén (1957: I 9; 1958: I 8; 1959:1 16)
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937 tillsattes
en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggen vid dåvarande Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj:t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd, samt att det i stället skulle inrättas eu kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj:t kunde komma att uppdraga
åt densamma.
Instruktion för kommittén fastställdes den 18 november 1938.
Ledamöter av kommittén har under året varit:
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor, kassaförvaltare;
Rönnmark, L. C. A., rektor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Arkitekt och arbetschef:
Wernstedt, C. M., professor emeritus.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 031—
IT 63 19 (byrådirektör Nordwall). Arkitektkontor, Gibraltarg. 5, Göteborg;
tel. 031—18 74 40 (professor Wernstedt).
185
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Kommittén har under tiden den 12 november 1958—den 14 november 1959 I E : l(i
hållit 2 sammanträden.
De uppdrag, som anförtrotts åt kommittén att utföra, är nu i huvudsak
slutförda. Ännu återstår dock en del smärre justerings- och kompletleringsarbeten
i den senast uppförda byggnaden (Chalmers tekniska högskolas bibliotek)
samt vissa yttre arbeten.
15. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
(1957:I 10; 1958: I 9; 1959:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., professor, rektor, ordförande;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
Bjugge, P., byrådirektör (fr. o. in. den 1 juni 1959);
Brunnberg, H. A., professor (t. o. m. den 31 maj 1959);
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Snellman, U. H., byggnadsråd;
Sundahl, P. E., professor emeritus;
Österberg, D. V., professor.
Arkitekt:
Ahrbom, N. O., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och kassaförvaltaren;
20 84 12, 20 85 12 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Under året har en ombyggnad av gamla värmecentralen med installation
av två hetvattenpannor och en ny oljetankanläggning färdigställts. Nybyggnaden
för flygteknik pågår och en om- och tillbyggnad av administrationsoch
bihlioteksbyggnaderna har påbörjats. Grusade vägar och gårdsplaner
inom högskolans område har permanentbelagts och parkeringsplatser markerats.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda fyra arkitekter
och ingenjörer samt ett kanslibiträde.
Under tiden december 1958—november 1959 har kommittén hållit 3 sammanträden.
16. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1957: I 20; 1958: I 18;
1959: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för
att verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och därmed sammanhängande utbildningsoch
lokalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1953):
186
Riksdagsberältelsen år 1960
I E: 16 Öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kainm.;
Holmvall, Karin M., rektor;
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Åhlén, C., byråingenjör;
Ernest, Eva, ombudsman;
Herngård, Birgit K., rektor;
Johanson, Anna-Stina, rektor.
Lokal: Riksdagshuset: tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955: I E 31 och 1956: I E 27.
Den utredning av den norska regeringen om en gemensam nordisk högskola
på det husliga området, som lärarinneutbildningskommitténs ordförande
deltagit i såsom expert, avlämnades på det åttonde nordiska undervisningsministermötet
i Oslo den 2—4 februari 1959. I anslutning till vissa
beslut med anledning av den avlämnade utredningen tillsatte de nordiska
regeringarna under februari—mars 1959 en samnordisk utredning rörande
den högre husliga utbildningen (Nordiska hushållshögskolekommittén).
Denna kommitté (jfr 1958: I E 18 och 1959: I E 21) har den 31 december
1959 avlämnat ett stencilerat betänkande om upprättande av gemensam
nordisk akademisk utbildning på det husliga området.
Förutsättningar föreligger nu för ett återupptagande av lärarinneutbildningskommitténs
under senare hälften av år 1957 påbörjade utredningsarbete
rörande den högre utbildningen på det husliga området samt forskning
på näringslärans område m. m. Kommittén beräknar framlägga sina
utredningar och förslag i dessa hänseenden under år 1960.
17. Odontologiska förhandlingssakkunniga
(1957:1 27; 1958:1 23; 1959:1 23)
Ursprungligen tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni
1955 för att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Malmöhus läns
landsting och Västerbottens läns landsting angående vissa frågor rörande utbyggnad
av tandläkarutbildningen. Genom beslut den 31 januari 1958 har
Kungl. Maj:t vidare dels uppdragit åt de sakkunniga att verkställa den i
riksdagens skrivelse 1957: 249 avsedda utredningen rörande tandsjukvården
vid tandläkarhögskolorna samt att i samband härmed utreda frågan rörande
utbildning vid tandläkarhögskolorna av specialister inom odontologisk ortopedi,
dels ock bemyndigat de sakkunniga att för fullgörande av nämnda uppdrag
å statens vägnar upptaga förhandlingar i berörda frågor med folktandvårdens
huvudmän och andra vederbörande. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 7 mars 1958 har antalet sakkunniga utökats från ursprungligen
fem till sex.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
187
Sakkunniga: I Et 18
Lindskog, A. G., borgmästare, ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Karlen, G. H., byråchef;
Seipel, C. G. M., professor (t. o. m. den 17 juni 1959);
Sellman, S. P. H., professor, rektor (fr. o. m. den 18 juni 1959);
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör;
Kihlman, H., byråingenjör (fr. o. m. den 28 april 1959);
Markén, K.-E., avdelningstandläkare.
Sekreterare:
Witting, N.-O., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Marcusson, T. M. I., byråsekreterare (fr. o. m. den 21 september 1959);
Sköldvall, J. G., amanuens (t. o. m. den 20 september 1959).
Lokal: Storkyrkobrinken 7 n. b. (adr.: Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2); tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (Witting)
samt 11 42 17 (Marcusson).
Direktiven för de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1956: I E 36. Jfr
-vidare bl. a. riksdagens skrivelse 1957: 249.
De sakkunniga har under tiden den 16 november 1958—den 15 november
1959 hållit 22 sammanträden om 40 dagar.
Med skrivelse den 24 juni 1959 har de sakkunniga överlämnat förslag till
avtal mellan Ivungl. Maj :t och kronan samt Malmö stad angående tandläkarhögskolan
i Malmö.
Förhandlingar pågår med Malmöhus läns landsting angående visst samarbete
med tandläkarhögskolan i Malmö. De sakkunniga har vidare upptagit
förhandlingar med Stockholms stad i frågor rörande samarbetet mellan
stadens folktandvård och tandläkarhögskolan i Stockholm. Utredningen om
tandsjukvården vid tandläkarhögskolorna pågår och beräknas kunna bli
slutförd under år 1960.
18. Slöjdlärarutredningen (1957: I 28; 1958: I 24; 1959: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning dch avgiva förslag rörande utbildning av lärare i manlig
slöjd och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1955):
Larsson, S., rektor, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, B. M., möbelsnickare, led. av II kamm.;
Petterson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Pliilipson, T. B., konsulent;
Svensson, F. W., slöjdlärare.
188
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: 18 Experter:
Faust, C. W., f. d. sekreterare (avliden den 3 augusti 1959);
Uhlin, K.-E., byråchef (fr. o. m. den 14 april 1959).
Sekreterare:
Bäcklin, Inga C., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 37.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 6 sammanträden.
Kommittén har under året fortsatt sitt utredningsarbete angående den
framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs och därvid
prövat olika möjligheter. Därest för närvarande pågående undersökningar
leder till positivt resultat, synes utredningen kunna slutföra sitt arbete under
loppet av år 1960.
19. 1955 års universitetsutredning (1957:1 29; 1958:1 25; 1959:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Segerstedt, T., professor, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Moberg, S. T., byråchef;
Olson, O. Hj., direktör;
Svennilson, S. I., professor.
Experter:
Hagström, F. A. G., byrådirektör;
Rudberg, E. G., professor (fr. o. m. den 9 februari 1959);
Rönquist, P.-E., sekreterare (fr. o. m. den 15 juni 1959);
Östergren, A. B., direktör (fr. o. m. den 15 juni 1959).
Sekreterare:
Berg, C. G. H., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Johansson, L. G., fil. kand. (t. o. m. den 28 februari 1959);
Kihlberg, A. L., teknolog (fr. o. m. den 10 april 1959).
Lokal: Drottninggatan 1—3; postadress Ecklesiastikdepartementet, Stockholm
2; tel. 11 71 52 eller växel 22 12 20 anknytn. 69.
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 38.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 19
sammanträden.
Utredningen har avlämnat ett den 22 december 1959 dagtecknat sjätte
betänkande, Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle. Riktlinjer och
förslag till utbyggnad (SOU 1959: 45).
Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
189
20. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss
lärarutbildning (1957: I 30; 1958: I 26; 1959: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen
av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(Se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Beskow, B., undervisningsråd;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Forssell, E. E., yrkesskoldirektör;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundquist, O. R., f. d. överdirektör (t. o. in. den 2 mars 1959);
Vinge, Margit S. C., förste aktuarie, led. av II kamm.;
Öhman, G. B., överdirektör (fr. o. m. den 2 mars 1959).
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Experter:
Askeberg, S. H. J., byråchef;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Lilja, E. A., rektor;
Lindman, P., kanslichef;
Åhlén, K., rektor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 39. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1957: I E 30 och 1958: I E 26.
De sakkunniga har under tiden december 1958—november 1959 hållit 14
sammanträden. Med vederbörligt tillstånd har de sakkunniga företagit studiebesök
vid Bergslagets praktiska skolor i Borlänge och Kopparbergs läns
landstings centrala verkstadsskola i Falun. Företrädare för sjöbefälsskolornas
lärarkårer har beretts tillfälle att inför de sakkunniga framlägga sina
synpunkter på frågan om den centrala ledningen av sjöbefälsskolorna.
De sakkunniga har den 28 februari 1959 avlämnat betänkande med förslag
till utbildning av lärare i yrkesämnen för industri och hantverk samt
handel (SOU 1959:8). Detta kommer att följas av ett andra betänkande,
vari de sakkunniga avser att framlägga förslag till utbildning av dylika lärare
för vissa andra yrkesområden än de, som beröres av det nu avlämnade
betänkandet, samt till fortbildning av lärare i yrkesämnen m. m. Arbetet
med färdigställandet av delta andra betänkande har under året påbörjats.
I fråga om den centrala ledningen av yrkesutbildningen i dess helhet har
den under år 1958 påbörjade kartläggningen av arbetsuppgifter och befogenheter,
som tillkommer olika fackämbetsverk i fråga om central ledning
av yrkesutbildning, under året avslutats, varjämte olika alternativ för lösning
av problemet om den centrala ledningens organisation undersökts.
Utredningsarbetet kommer att fortsätta under år 1960.
190
Riksdagsberättelsen år 1960
T p, »I
x Xi. -si 21. Utredning av vissa frågor i samband med mottagandet av den norska
nationalgåvan till Sverige (1957:1 32; 1958:1 28; 1959:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 november 1955 för att utreda
vissa frågor i samband med mottagandet av den norska nationalgåvan
till Sverige:
Gjöres, A., förutvarande statsråd, f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m.
den 20 november 1959);
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande (ordf. fr. o. m. den 21 november
1959);
Bjelle, E. A., direktör (fr. o. m. den 21 november 1959);
Dillner, H. J., regeringsråd (t. o. m. den 20 november 1959);
Häggqvist, L., expeditionschef (fr. o. m. den 21 november 1959).
Sekreterare:
Andersson, A. F., verkställande direktör i Föreningen Norden.
Lokal: Föreningen Norden, Vasagatan 52; tel. 11 03 10.
Den norska nationalgåvan till Sverige kommer att utgöras av en hotellanläggning
kallad Voksenåsen utanför Oslo. Utredningsarbetet hade i samråd
med svensk-norska samarbetsfonden under hand påbörjats av kommitterade
redan före den 4 november 1955. Sålunda hade uppdragits preliminära
riktlinjer för anläggningens omfattning och användning, vilka riktlinjer
legat till grund för en i Norge anordnad arkitektpristävlan om Voksenåsens
utformning. I den av den norska gåvokommittén tillsatta juryn för tävlingen
har på utredningens förslag såsom svenska ledamöter ingått utredningens
ordförande samt arkitekt S. Markelius och byggnadsrådet U. Snellman, varjämte
utredningens sekreterare biträtt. Juryn har vid sammanträde i Oslo
den 4 februari 1956 träffat avgörande i tävlingen. Ett ytterligare jurysammanträde
ägde rum den 4 december 1956.
Inom utredningen har uppgjorts plan för anläggningen Voksenåsens användning
och preliminärt beräknats kostnaderna för dess drift. Ett fortsatt
arbete med dessa frågor har alltjämt inte varit möjligt, eftersom utredningen
ännu icke kunnat bilda sig en uppfattning om resultatet av den
norska nationalinsamlingen, varav i första hand anläggningens uppförande
skall bekostas, i andra hand ev. en driftsfond upprättas. Insamlingen synes
fortfarande vara oavslutad och kostnaderna för anläggningens uppförande
icke definitivt fixerade.
22. Utrustningskommittén för Göteborgs universitet
(1957: I 36; 1958:I31; 1959:I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid
universitetet, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
Aren, T. S., byråchef, ordförande;
Kommittéer och .sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
191
Broman, T., professor; £ 03
Fors, S. R., byråchef;
af Malmborg, R„ byggnadsråd;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Kihlman, H., byråingenjör;
Malmgren, B. R., professor (fr. o. m. den 13 juli 1959);
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. 031—29 20 00 (växel).
Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nybyggnader
för institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek.
Uppdraget har sedermera genom departementschefens beslut den 5 novemver
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om
utrustning dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriologi
och klinisk bakteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I, medicinska
kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj:t
genom beslut den 26 april 1957 och den 15 maj 1959 uppdragit åt kommittén
att handha anskaffningen av viss inredning och utrustning för klinisktfysiologiska
laboratoriet, kliniskt-kemiska laboratoriet, pediatriska kliniken,
hudkliniken och kvinnokliniken I vid nämnda sjukhus samt till lokaler för
ämnet hygien.
Kommittén har under tiden november 1958—oktober 1959 sammanträtt
2 dagar. Därjämte har hållits ett flertal sammanträden med kommitténs
arbetsutskott.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela år 1960.
23. Biennalkommittén (1957: I 39; 1958: I 34; 1959: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1956 för att såsom
särskild kommitté från svensk sida utreda frågan angående en nordisk paviljonganläggning
på biennalen i Venedig:
Wettergren, K. E. W. F„ f. d. överintendent, ordförande;
Grate, E. G., f. d. professor;
Snellman, U. H., byggnadsråd.
Sekreterare:
Göransson. C. G. N., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
L E: 23
192 Riksdagsberättelsen år 1960
Kommittén har under tiden den 15 november 1958—den 15 november
1959 hållit 7 sammanträden.
Den av kommittén utlysta tävlingen om en nordisk paviljong på biennalen
mellan en inbjuden arkitekt från ettvart av länderna Finland, Norge
och Sverige avslutades den 15 december 1958. Vid sammanträde med prisnämnden
i Stockholm den 14—den 16 februari 1959 sattes enhälligt ett av
arkitekten Sverre Fehn, Oslo, avgivet förslag i främsta rummet. Tävlingsförslagen
har därefter under våren 1959 utställts i Stockholm, Oslo och Helsingfors.
Sedan arkitekten Fehn på vissa punkter överarbetat sitt förslag i enlighet
med av prisnämnden gjorda påpekanden, blev det slutgiltigt godkänt
vid sammanträde med representanter för de danska, finska, norska och
svenska kommittéerna i Oslo den 15—den 16 juni 1959.
Ritningarna har sedermera även godkänts av vederbörande myndigheter
i Venedig.
De fem nordiska ländernas kommittéer har därefter utarbetat ett gemensamt
betänkande med förslag till en för Finland, Norge och Sverige gemensam
paviljonganläggning på biennalen i omedelbar anslutning till den
befintliga danska paviljongen samt bestämmelser rörande dess förvaltning
och formerna för samarbetet mellan de samverkande länderna ävensom
Danmark och Island i samband med utställningarna. Den svenska kommittén
har den 16 oktober 1959 överlämnat betänkandet till ecklesiastikdepartementet.
Det har tryckts bland handlingarna till Nordiska rådets session
i Stockholm i november 1959.
Utredningsarbetet är därmed i huvudsak avslutat. Kommittén har emellertid
att brevledes fullfölja vissa förhandlingar med biennalens ledning
och de kommunala myndigheterna i Venedig rörande kontrakt på den
tomtmark, som upplåtits för den nordiska paviljongen. Kommitténs utredningsuppdrag
torde därför bestå också under en del av år 1960.
24. Organisationskommittén för de tekniska högskolornas värme- och
kraftcentraler (1957: I 42; 1958: I 36; 1959: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1956
för att verkställa utredning rörande förvaltningen av de tekniska högskolornas
värme- och kraftcentraler och därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1956):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;
Jonsson, E. O., f. d. byråchef;
MacDowall, S. G. H., byråchef.
Experter:
Hallin, G. E., krigsråd;
Lingstrand, L. E., civilingenjör;
Wernius, I. R., byråingenjör.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
193
Sekreterare: I E: 26
Uhnbom, C. B. I., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets förvaltningsdirektion, Stockholm 80; tel. 63 00 00, anknytning
678 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I E 42.
Utredningsarbetet har under året slutförts och ett utkast till betänkande
föreligger för närvarande för övervägande inom kommittén.
25. 1957 års utredning angående konstfackskolan (1958: I 37, 1959: I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1957 för
att utreda frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av
kostnaderna för konstfackskolan och därmed sammanhängande spörsmål,
med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad om de ändringar av ifrågavarande avtal, vartill utredningen kan
giva anledning:
Öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Larsson, Bror A. F., förste byråsekreterare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Utredningen har ytterligare försenats på grund av stora svårigheter att
få fram kostnadsuppgifter i fråga om de omfattande byggnadsarbetena för
skolan. Ett nytt förslag till avtal mellan staten och Stockholms stad ifråga
om fördelningen av kostnaderna för skolan har utarbetats och förhandlingarna
med staden pågår nu.
26. 1957 års nomadskolutredning (1958: I 38; 1959: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1957 för
att utreda frågan om nomadskolväsendets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1957):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;
Lundemark, K. L. E., folkskolinspektör;
Ruong, J. I., nomadskolinspektör;
Åstot, Ibba K., renägarhustru.
Sekreterare:
Ollen, B. M., lektor.
Lokal: Majvägen 18, Luleå; tel. Luleå 176 91 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I E 38.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 5 sammanträden.
På utredningens uppdrag har fil. mag. Birgitta Ahlfort verkställt en demografisk
undersökning av den renskötande befolkningen i Sverige.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1960.
18 II i haag till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Riksdaifsberättelsen
194
Riksdagsberältelsen år 1960
I E: 27
27. 1957 års skolberedning (1958: I 40; 1959: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att
verkställa en sammanfattande utredning i skolfrågorna:
Edenman, R. H. L„ statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Arvidson, E. S. Å., rektor, led. av II kamm.;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Johansson, Bror A., ombudsman (t. o. m. den 5 juni 1959);
Karlson, T. E., ombudsman (fr. o. m. den 6 juni 1959);
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;
Larsson, Maj G., fru;
Larsson, Matts B., direktör;
Sjöqvist, Birgitta K., fil. mag., led. av II kamm.
Experter:
Billing, Barbro, småskollärare (fr. o. m. den 5 januari 1959);
Brodén, H. I., skolinspektör (fr. o. m. den 5 januari 1959);
Danemar, A., rektor (fr. o. m. den 5 oktober 1959);
Hellberg, A., konsulent;
Henricson, S.-E., forskningssekreterare (fr. o. m. den 19 februari 1959);
Holkers, P.-A., studiesekreterare (fr. o. m. den 17 juni 1959);
Holmberg, B., rektor (fr. o. in. den 5 januari 1959);
Härnqvist, K., professor;
Karlström, Lizzie, jur. kand.;
Kjellman, L. F„ skoldirektör;
Lenerius, H., ingenjör;
Nordberg, F., rektor;
Näslund, S. R. E., folkskollärare (fr. o. m. den 5 januari 1959);
Rodhe, Birgit K., rektor;
Rohdin, Viola, folkskollärare (fr. o. in. den 5 januari 1959);
Rosell, S., direktör (fr. o. m. den 17 juni 1959);
Strömgren, H., yrkeslärare (fr. o. m. den 5 januari 1959);
Thorén, I. K. A., lektor (fr. o. m. den 5 januari 1959);
Ullstad, B. E., undervisningsråd (fr. o. m. den 5 januari 1959);
Ulne, J. O., byråchef (fr. o. m. den 5 oktober 1959);
Wiberg, H. G., adjunkt;
Öberg, H., skoldirektör (fr. o. m. den 5 oktober 1959).
Huvudsekreterare:
Orring, J. A., undervisningsråd.
Biträdande sekreterare:
Landström, S.-S. H„ fil. lic., sekreterare;
Magnusson, Agnes T. C., budgetsekreterare.
Lokal: Drottninggatan 50—52IH, Stockholm C; tel. 10 53 54 (Orring),
10 53 52 (Landström), 21 17 76 och 11 80 02 (kansli).
Direktiven för utredningen, se prop. 1957:106 s. 44—61.
Skolberedningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 novem
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 195
ber 1959 hållit 7 sammanträden samt en längre sammanträdesperiod omfat- I E: 29
tande 6 sammanträdesdagar. Därutöver har 5 expertgrupper sammanträtt
ett flertal gånger. Ett studiebesök omfattande 2 dagar har företagits av beredningens
ledamöter.
Ett flertal undersökningar pågår dels i skolberedningens egen regi, dels
på beredningens uppdrag vid olika vetenskapliga institutioner och inom
skolöverstyrelsens försöksavdelning.
Skolberedningen har under förra hälften av år 1959 publicerat fyra på
beredningens begäran avlämnade uppsatser, författade av vissa av landets
professorer i psykologi och pedagogik. Uppsatserna har publicerats i form
av en förlagsbok med titeln »Skolan och differentieringen, Fyra professorer
har ordet».
Vidare har beredningen under november 1959 publicerat en undersökning
rörande »Flyttning, kvar sittning och utkuggning i högre skolor i relation
till folkskolans betygsättning, m. m.» (SOU 1959:35).
Skolberedningen avser att under år 1960 publicera ett antal slutförda undersökningar.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under hela år 1960.
28. 1957 års brevskoleutredning (1958: I 43; 1959:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande de organisatoriska formerna för tillhandahållande
av korrespondenskurser inom skolväsendet och därmed sammanhängande
frågor:
Elmgren, B. F., led. av I kamm., ordförande;
Gunnarskog, S. G., rektor;
Hultqvist, L. G., förste taxeringsintendent.
Sekreterare:
Eurenius, M. V. S., övningsskollärare.
Lokal: Karlavägen 84, Stockholm NO; tel. 67 22 04.
Under tiden december 1958—november 1959 har utredningen hållit 34
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag i början av år 1960.
29. Farmaceututbildning skommittén (1958: I 45; 1959: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1957):
Söderlundh, S., medicinalråd, ordförande;
Bjugge, P., byrådirektör (fr. o. m. den 25 maj 1959);
Brunnberg, H. A., professor (t. o. m. den 24 maj 1959);
Häggqvist, L., expeditionschef (t. o. in. den 12 januari 1959);
196
Riksdagsberättelsen år 1960
I El 29 Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E., professor emeritus;
Poppius, H. D„ budgetsekreterare (fr. o. m. den 13 januari 1959).
Experter:
Sandell, E., professor, rektor;
Schill, L. G., laborator.
Lokal: Farmaceutiska institutet, Kungstensgatan 49; tel. växel 34 90 20.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 E 45.
Kommittén har under tiden den 1 december 1958—den 15 november 1959
hållit 11 plenarsammanträden.
Sedan på förslag av kommittén en provisoriskt ökad intagning av studerande
kommit till stånd vid farmaceutiska institutet från hösten 1958,
har kommittén i skrivelse den 18 juli 1959 avgivit förslag i fråga om fortsättning
av ett sådant provisorium under budgetåret 1961/62.
I samråd med kommittén har inom arbetsmarknadsstyrelsen gjorts en
prognosundersökning rörande det framtida behovet av apotekare och receptarier.
Undersökningen, som i det närmaste är avslutad, skall läggas till
grund för kommitténs beslut angående omfattningen av de åtgärder, som
erfordras för att trygga den framtida tillgången på personer med farmaceutisk
utbildning.
Kommittén kommer att avsluta sitt arbete under år 1960.
30. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. in.
(1958: I 46; 1959: I 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa medicinska utbildningsfrågor in. in.:
Rexed, B. A., professor.
Sekreterare: Wennström, G., med. lic. (fr. o. m. den 18 december 1959).
Lokal: Anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala; tel. 018—
312 49.
Utredningsmannen bar under arbetsåret biträtt departementet vid beredningen
av olika medicinska utbildningsfrågor. Den 17 februari 1959 avlämnades
utredning angående förutsättningar för en utökning av utbildningskapaciteten
vid de medicinska fakulteterna i Uppsala, Lund och Göteborg
(redovisad i Kungl. Maj :ts proposition nr 93 till 1959 års riksdag). Den 5
november 1959 avlämnades utredning med promemoria angående aktuella
undervisningsproblem under studierna till medicine licentiatexamen.
Sammanträden har hållits sju gånger med företrädare för de medicinska
fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt lärarkollegiet
vid karolinska institutet liksom även med företrädare för de medicinska
föreningarna på dessa orter.
Utredningen fortsätter sitt arbete bl. a. med frågor om de medicinska
läroanstalternas utbildningskapacitet.
197
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
31. Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå I E: 32
(1958: I 49; 1959: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att — i enlighet med riktlinjer, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 188 till 1957 års riksdag fortsätta med
detaljplaneringen m. m. av den medicinska högskolan i Umeå:
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Dahlqvist, O. R. F., landstingsman;
Fors, S. R., byråchef;
Heimer, G., landstingsdirektör;
Hirsch, C., professor (t. o. m. den 8 februari 1959);
Lundgren, P. G., fältläkare;
Molander, M. E., byråchef (t. o. in. den 21 september 1959);
Nyquist, G. W. O., professor, föreståndare;
Odin, M. O., professor emeritus;
Terner, N. J., med. lic.;
Törnblom, N. F., professor (fr. o. m. den 9 februari 1959);
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör;
Högberg, G., sjukhusdirektör (fr. o. m. den 1 augusti 1959);
Lysell, E. G. S. L., laborator (fr. o. m. den 1 juli 1959);
Löfström, G., professor (fr. o. m. den 22 september 1959);
Roempke, S. O., biträdande länsarkitekt;
Wretlind, K. A. J., laborator (fr. o. m. den 22 september 1959).
Sekreterare:
Grimsborn, A. G. S., e. o. byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sverne, J. E., e. o. byråsekreterare (med uppgift att vara sekreterare i den
av kommittén tillsatta nämnden för frågor rörande tandläkarutbildningen).
Lokal: Tandläkarinstitutet, Umeå; tel. Lasarettet, Umeå.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 3 plenarsammanträden samt därjämte 9 utskottssammanträden.
Organisationskommitténs arbete kommer att pågå under hela år 1960.
32. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1958: I 50; 1959: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
198
Riksdag sberättelsen år 1960
I E: 32 Sekreterare:
Ribbing, E. M., amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet: tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 50.
Utredningen har i första hand till behandling upptagit den del av utredningsuppdraget,
som rör Visingsö skolegodsfond och har i denna del överlämnat
ett den 25 november 1959 dagtecknat betänkande (stencilerat).
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1960.
33. 1958 års utredning kyrka — stat (1959: I 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1958 för att
utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 januari 1958):
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare;
Engström, K. Olof N., adjunkt;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Experter:
Ahrén, P.-O. A., pastoratsadjunkt (fr. o. m. den 24 april 1959);
Heldtander, T., kyrkoadjunkt (fr. o. m. den 8 december 1959);
von Otter, S. F., kammarrättsråd (fr. o. m. den 8 december 1959);
Sjöberg, K. T., rektor (fr. o. m. den 8 december 1959).
Sekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Petri, C. A. H., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 24 april 1959).
Lokal: Karlavägen 84, Stockholm ö; tel. 60 60 98 och 60 89 40 samt Hovrätten,
Malmö; tel 040-734 30.
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
Utredningen har under år 1959 hållit 7 sammanträden, varjämte ordföranden
och sekreteraren haft ett flertal sammanträden med tillfälligt anlitade
experter.
I skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet har utredningen
hemställt om särskilt anslag för bildande av ett forskningsteam för undersökning
av möjligheter och metoder att klarlägga religionens betydelse som
samhällsfaktor. Utredningen har vidare hos statistiska centralbyrån hemställt
att vissa undersökningar måtte göras i samband med 1960 års folkräkning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
34. 1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg
(1959:I 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att på
statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra vederbörande
angående dels nytt avtal rörande den medicinska undervisningen
i Göteborg, dels ifrågasatt övertagande från Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens
i Göteborg ortopediska klinik och därmed sammanhängande
frågor, dels förläggandet av rättsläkarstationen i Göteborg, dels statsbidrag
till bestridande av merkostnader för nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek
samt statens förhållande till stadsbiblioteket, dels medicinska fakultetens
biblioteks framtida ställning och därmed sammanhängande frågor, dels ock
de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till de sakkunniga
för handläggning:
Wulff, K. E., bankinspektör, ordförande;
Ingelmark, B. E„ professor;
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
Expert:
Lindqvist, J. C. S., förste bibliotekarie.
Sekreterare:
Jansson, S. E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Bank- och fondinspektionen, tel. 24 21 20 (ordföranden); lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 15 november 1958—den 30 november
1959 hållit 37 sammanträden.
Kommissionen har den 12 maj 1959 avgivit utlåtande angående framställning
från Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg om till- och ombyggnad
av Änggårdens yrkesskolor.
Kungl. Maj :t har den 10 juli 1959 anbefallt kommissionen att avgiva utlåtande
över en framställning av Göteborgs universitet om anslag för budgetåret
1960/61 till en tillbyggnad av psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg. I anledning härav har kommissionen dels den 30 september
1959 — under förbehåll av respektive huvudmäns godkännande —
med stadens delegerade träffat överenskommelse om fördelning av kostnaderna
för uppförande och utrustning av ifrågavarande tillbyggnad, dels
den 3 oktober 1959 avgivit utlåtande över äskandet.
Sedan Kungl. Maj :t den 6 februari 1959 uppdragit åt kommissionen att
upptaga förhandlingar med Göteborgs stad även angående upplåtelse av
lokaler in. m. för statens sjuksköterskeskola i Göteborg, har kommissionen
och stadens delegerade den 7 oktober 1959 — i avvaktan på ytterligare utredning
— under vederbörligt förbehåll överenskommit om förlängning till
och med den 31 december 1"960 av giltighetstiden för det den 26 april 1957
av Kungl. Maj :t godkända avtalet angående skolan.
I övrigt har kommissionen under året förhandlat med Göteborgs stad i de
frågor, som särskilt omnämnts i Kungl. Maj:ts beslut den 7 mars 1958, men
definitiva överenskommelser har ännu icke kunnat träffas.
199
I E: 34
200
Riksdagsberättelsen år 1960
I E. 35 35 1958 års utredning angående Svenskt biografiskt lexikon (1959: I 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 med
uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om fortsatt
statligt stöd åt den personhistoriska forskning och publiceringsverksamhet,
som för närvarande representeras av Svenskt biografiskt lexikon (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 april 1958):
Sommar, C. O., direktör, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Nilsson, S. A., professor.
Sekreterare:
Setterkrans, L. J. G., arkivarie.
Lokal: Stadsarkivet, Stockholm 8; tel. 54 17 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 47.
Utredningen har under året hållit 8 sammanträden, varav ett kombinerats
med konferenser med representanter för olika förlag. Utredningen har vidare
företagit en resa till Oslo för konferenser med redaktionen och förlagsledningen
för Norsk biografisk leksikon, varjämte sekreteraren har förlagt
en arbetsdag till Lund för att ta kännedom om Svenska Akademiens
ordboks redaktion.
Utredningens betänkande föreligger f. n. i preliminärt skick.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under förra delen av år 1960.
36. Samnordiska utredningen rörande utbildning av teknisk personal
(1959:I 48)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 har svenska representanter
tillkallats såsom ledamöter i den av Nordiska rådet vid dess femte
session rekommenderade gemensamma nordiska utredningen rörande samarbete
i fråga om utbildning av teknisk personal. Utredningsuppdraget har
inom nordiska kulturkommissionen fördelats på två organ, av vilka i stort
sett det ena skulle behandla den tekniska utbildningen på högskolestadiet
och det andra övrig teknisk utbildning.
1. Samnordiska utredningen rörande teknisk utbildning på högskolestadiet.
Tillkallade svenska representanter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1958:
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor;
Lindén, A., direktör;
Woxén, R., professor, rektor.
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm; tel. 23 65 20 (Woxén).
Utredningen har under år 1959 hållit ett sammanträde i Stockholm och
ett i Oslo.
Utredningen har i augusti 1959 avgivit sitt första delbetänkande — av -
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
201
seende mandatets punkt A — vilket ingivits till Nordiska kulturkommissio- I El 38
nen samt distribuerats till professorerna vid de berörda lärosätena.
Behandlingen av mandatets punkt B (frågor av mer långsiktig karaktär)
har påbörjats och hela utredningen beräknas vara avslutad under år 1960.
2. Samnordiska utredningen rörande utbildning och fortbildning av teknisk
personal.
Tillkallad svensk representant enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1958:
Öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Warsztacki, E„ förste konsulent.
Biträdande sekreterare:
Bager, Kerstin, t. f. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 1 maj 1959).
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 67 93 00.
Utredningen har under år 1959 hållit två sammanträden om sammanlagt
nio dagar. En jämförande utredning om teknikerutbildning på olika nivåer
i de nordiska länderna har befunnits nödvändig att göra, innan de sakkunniga
kan övergå till realprövning av skilda diskuterade projekt. Denna specialutredning
pågår nu.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
37. Sakkunnig för översgn av förslag till bihang till kyrkohandboken
(1959: I 50)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
översynen av föreliggande förslag till bihang till kyrkohandboken:
Murray, G. R. O., kyrkoherde.
Lokal: Kammakargatan 30, Stockholm Va; tel. 21 36 63.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt arbete under år 1960.
38. Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual
(1959:I 51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångsritual:
Lindquist,
G. D., domprost.
Lokal: Domprostgården, Härnösand; tel. 125 92 eller 149 48.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1960.
202
Riksdagsberältelsen år 1960
I El 39 39. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. m.
(1959: I 53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Expert:
Tingström, A. L., e. o. stiftsnotarie (fr. o. m. den 22 december 1959).
Sekreterare:
Almeson, K. J. T., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 29 november
1958).
Lokal: Domkapitlet i Uppsala; tel. 018—304 62 (den sakkunnige), växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Utredningsarbetet, som beräknas fortsätta under hela år 1960, har av
olika skäl legat nere under större delen av år 1959 men förutsättes bli återupptaget
från och med december sistnämnda år.
40. Meteorologiutredningen <
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1959 med
uppdrag att verkställa utredning beträffande organisationen av undervisningen
och forskningen vid universitet och högskolor i ämnet meteorologi:
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Bolin, B. R. J., docent;
Liljequist, G. H., professor;
Nyberg, A. E. G., överdirektör.
Sekreterare:
Oredsson, L. O., meteorolog (fr. o. m. den 6 april 1959).
Lokal: Nickelgränd 8, Vällingby; tel. 37 19 96 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden 6 mars—30 november 1959 hållit 7 sammanträden.
Ordföranden och sekreteraren har den 17 juni besökt meteorologiska
institutionen vid Uppsala universitet och dess meteorologiska observatorium
i Marsta. Vidare har utredningen haft överläggningar med
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och flygvapnets militära
väderlekstjänst.
Utredningen har efter remiss avgivit yttranden dels den 23 september
1959 till kommunikationsdepartementet över SMHI-utredningens betänkande
(SOU 1959: 21) och dels den 2 oktober 1959 till ecklesiastikdepartementet
över styrelsens för det internationella meteorologiska institutet i
Stockholm anslagsäskanden för budgetåret 1960/61.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1960.
41. Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet m. m. (riksmusei
utredningen
)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning ro
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 203
rande naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida £ E; 41
ställning till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Althin, T. K. W., museiintendent;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Poppius, H. D., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johansson, E. Allan, amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel, lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
22 maj 1959):
I proposition den 13 mars 1959, nr 106, angående ombildning av Stockholms högskola
till universitet, m. m. har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen bland annat att
besluta att Stockholms högskola skall den 1 juli 1960 ombildas till ett statligt lärosäte,
benämnt universitetet i Stockholm, samt att universitetet skall successivt utflyttas
till Frescatiområdet på Norra Djurgården. Propositionen bygger i allt väsentligt
på de förslag, som i ett den 24 februari 1959 avgivet betänkande framlagts
av särskilt tillkallade sakkunniga (Stockholms högskolas förhandlingskommitté).
Propositionen har bifallits av riksdagen (Rskr 256).
Vid min anmälan av förhandlingskommitténs betänkande framhöll jag att ombildningen
av Stockholms högskola öppnade möjligheter till en samordning men
även till ett direkt samgående mellan det föreslagna universitetet och andra statliga
institutioner samt att dessa möjligheter borde tillmätas särskild vikt. Jag vill
här, liksom vid mitt ställningstagande i propositionen till förmån för en utflyttning
av högskolan till Frescati, erinra om den bebyggelse för vetenskapliga ändamål,
som redan skett i närheten av det föreslagna området. Förutom naturhistoriska
riksmuseet ligger i omedelbar anslutning till området vetenskapsakademiens
bibliotek med Nordens största samlingar av naturvetenskaplig facklitteratur. Vidare
bör nämnas Sveriges geologiska undersökning, Bergianska stiftelsens botaniska
avdelning samt vetenskapsakademiens nobelinstitut för fysik och kemi. I
nära grannskap ligger skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut med en
nyligen uppförd genetisk avdelning, veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt.
I propositionen pekade jag på vissa frågor, som i och med ett beslut om högskolans
ombildning till universitet och universitetets utflyttning till Frescati borde
tagas upp till behandling, samt antydde dessutom vissa andra spörsmål, som ett
sådant beslut aktualiserade.
Sålunda förklarade jag mig dela förhandlingskommitténs uppfattning att frågan
om naturhistoriska riksmuseets ställning och uppgifter borde utredas. Vidare ansåg
jag, i anslutning till en rekommendation av kommittén, lämpligt att förhandlingar
upptoges med vetenskapsakademien beträffande förutsättningarna för samverkan
mellan Bergianska stiftelsens botaniska avdelning och universitetets botaniska
institutioner. Därjämte fann jag mig, likaledes i anslutning till ett uttalande
av kommittén, böra förorda att förhandlingar upptoges med vetenskapsakademien
om utnyttjande av akademiens bibliotek för universitetets räkning. Härutöver er
-
204
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: inrade jag om att jag i årets statsverksproposition framhållit min avsikt att under
ställa
Kungl. Maj:t frågan om utredning angående vetenskapsakademiens forskningsinstituts
för fysik framtida ställning.
Beträffande möjligheterna till en samordning i större skala av olika undervisnings-
och forskningsresurser framhöll jag i propositionen, att frågan huruvida och
i vilken utsträckning det kunde befinnas från ekonomiska och organisatoriska
synpunkter rationellt, att andra statliga läroanstalter och institutioner i övrigt inlemmades
i universitetet eller samorganiserades med detta, borde noggrant övervägas
utifrån de nya förutsättningarna. Jag hänvisade i detta sammanhang till vad
riksdagens revisorer i sin berättelse till 1957 års riksdag anfört i denna fråga samt
till vad statsutskottet i anledning därav uttalat (SU 1957: 169).
Avslutningsvis underströk jag i propositionen, att ett bifall till förslagen om
högskolans ombildning till universitet och om successiv utflyttning av universitetets
verksamhet till Frescati skulle komma att aktualisera åtskilliga planerings- och
samordningsfrågor av skiftande natur. Detta gällde främst såväl själva utflyttningen
till Frescati och dimensioneringen av utrymmena där som den därmed
sammanhängande frågan om dispositionen av efter hand friställda lokaler i innerstaden.
Jag påpekade, att ett flertal myndigheters medverkan fordrades för genomförandet
av det i propositionen skisserade handlingsprogrammet, och nämnde
förutom själva universitetet universitetskanslersämbetet, byggnadsstyrelsen, djurgårdsnämnden
och stadens vederbörande myndigheter. För att en smidig och
effektiv handläggning av de många viktiga och svårbemästrade problemen skulle
kunna komma till stånd syntes särskilda samordningsåtgärder bli nödvändiga; jag
meddelade därför min avsikt att senare framlägga förslag härom för Kungl. Maj:ts
prövning.
Såsom framgår av vad jag nu anfört, gäller de utrednings- och förhandlingsfrågor,
som jag hänfört till en första grupp, uteslutande institutioner som sorterar
under eller tillhör vetenskapsakademien. Jag anser det lämpligt att arbetet med
samtliga dessa frågor anförtros åt en särskild sakkunnigutredning. Enligt min mening
bör lämpligen ifrågavarande utrednings- och förhandlingsuppdrag verkställas
av i stort sett samma grupp av sakkunniga — jämte erforderlig speciell expertis
—- som inom ecklesiastikdepartementet biträtt med utredningen rörande Stockholms
högskolas framtida ställning. Formellt kommer jag emellertid att i det följande
anhålla om ett nytt bemyndigande att tillkalla sakkunniga för ifrågavarande
ändamål.
Frågan om och i vilken utsträckning statliga läroanstalter eller institutioner utöver
redan nämnda bör uppgå i eller samorganiseras med universitetet i Stockholm
torde inte nu böra föranleda något särskilt utredningsuppdrag. Hithörande
spörsmål bör lämpligen bedömas även mot bakgrunden av de förslag beträffande
universitets- och högskoleväsendets framtida dimensionering, som 1955 års universitetsutredning
inom kort kan väntas redovisa.
Vad slutligen angår de särskilda samordningsåtgärder, som jag nyss berört,
synes uppgiften att ombesörja dessa lämpligen inte böra åvila ett utredande organ.
Skäl talar i stället för att särskild expertis tillkallas för att med de befogenheter,
som Kungl. Maj :t kan komma att lämna, biträda vid beredning av frågor avseende
samordningen av de olika åtgärder och sammanjämkningen av de skiftande
intressen, som föranledes respektive beröres av beslutet om högskolans ombildning
till universitet och universitetets utflyttning till Frescati. Jag avser att inom
kort återkomma med en hemställan till Kungl. Maj:t i denna fråga.
I det följande vill jag här något närmare beröra det utrednings- och förhandlingsuppdrag,
som jag nyss förordat.
Naturhistoriska riksmuseet är en statlig institution, som enligt av Kungl. Maj :t
fastställd instruktion står under vetenskapsakademiens inseende och vård. Museet
består av sju avdelningar; varje avdelning har en föreståndare med titeln profes
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
205
sor. Vid var och en av avdelningarna finns dessutom minst en ordinarie tjänst I E: 41
som intendent. Avdelningsföreståndare tillsättes av Kungl. Maj :t efter förslag av
akademien. Akademien utser, sedan avdelningsföreståndarna därom avgivit förslag,
en av dessa att för tre år i sänder såsom museidirektör handha för de olika
avdelningarna gemensamma angelägenheter.
Frågan om riksmuseets organisation har under de senaste åren uppmärksammats
även i andra sammanhang än dem som aktualiserats av planerna beträffande
Stockholms högskolas framtida ställning och förläggning. Jag vill erinra om att
riksdagen, i anledning av två vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 340 och
11:312), i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 december 195G (nr 386) anhållit, att
Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning rörande naturhistoriska riksmuseets
organisation och i samband därmed stående spörsmål.
I sitt förut omnämnda betänkande bär Stockholms högskolas förhandlingskommitté
i anslutning till sin rekommendation om en utredning av frågan om riksmuseets
ställning och uppgifter framhållit, att utredningen bör åsyfta att klarlägga
förutsättningarna för museets inlemmande i den nya universitetsorganisationen.
Kommittén har därjämte uttalat, att i samband med en sådan utredning
även frågan om ett infogande i universitetet av statens etnografiska museum synes
böra prövas.
För egen del är jag av den meningen att den av mig förordade utredningen bör
taga sikte på en ändring av riksmuseets ställning därhän, att vetenskapsakademiens
nuvarande direkta funktioner beträffande museet, nämligen överinseendet
över och vården av detta, upphör. Jag är emellertid icke beredd att därutöver binda
de sakkunnigas arbete genom att taga bestämd ställning i organisationsfrågan.
Ett av huvudsyftena med den föreslagna ändringen bör vara att riksmuseets personella
och övriga resurser för forskning och undervisning inom det naturvetenskapliga
området på ett rationellt sätt anknytes till universitetet och effektivt utnyttjas
för dess forsknings- och undervisningsuppgifter. Av central betydelse är
därjämte, att den museala uppgiften, att i det allmänna bildningsarbetets intresse
sprida kunskap rörande de vetenskaper museet representerar, stimuleras och utvecklas.
Med denna målsättning bör de sakkunniga förutsättningslöst pröva frågan
om riksmuseets framtida ställning till universitetet, dess inre organisation
och därmed sammanhängande spörsmål. Tanken att den i egentlig mening rent
museala verksamheten skulle direkt infogas i den nya universitetsförvaltningen
synes mig icke utan vidare självklar. I och för sig bygger denna tanke på ett
enligt min mening beaktansvärt syfte, nämligen att främja samspelet mellan det
vetenskapliga arbetet i dess olika former och bildningsarbetet, i förevarande fall
representerat av den del av riksmuseets verksamhet, som baseras på de s. k. skådesamlingarna.
Emellertid finner jag tveksamt om man bör på antytt sätt vidga
den hittillsvarande ramen för universitetsorganisationen. De primära universitetsuppgifterna
ökar för närvarande så starkt, att mycket vägande skäl måste anföras
för att man skall kunna acceptera en utvidgning av själva kompetensområdet
till att omfatta verksamhet utanför de centrala uppgifterna. De sakkunniga
bör noggrant pröva dessa problemställningar och söka komma fram till en lösning,
som på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoser såväl forskningens och
undervisningens intressen som behovet av att de rent museala uppgifterna får
uttryck i ett funktionellt museum i bildningsarbetets tjänst.
Vid prövningen av här avsedda frågor kommer givetvis även lokalmässiga överväganden
in i bilden. Såsom framgår av det föregående har Kungl. Maj:t genom
beslut den 15 april 1955 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa överarbetning
av ett av styrelsen tidigare uppgjort principförslag angående riksmuseets
om- och tillbyggnad. Självfallet måste en utredning om riksmuseets ställning in. in.
206
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: 41 komma att påverka nämnda överarbetning. Härtill kommer nu också att museets
resurser på ett rationellt sätt bör utnyttjas för universitetets räkning. Frågan om
en om- och tillbyggnad av museet måste således i viss omfattning samordnas med
planeringen för universitetets nybebyggelse i Frescati.
Liksom naturhistoriska riksmuseet står statens etnografiska museum under vetenskapsakademiens
inseende och vård. Museet har en föreståndare med titeln
professor. Utöver tjänsten som föreståndare finns på ordinarie stat bland andra
en tjänst som intendent. Föreståndare utses på i princip samma sätt som avdelningsföreståndare
vid riksmuseet. Enligt gällande bestämmelser åligger det föreståndaren
för etnografiska museet att utan särskild ersättning vid egen institution
eller vid akademiskt lärosäte fullgöra den undervisnings- och exaiminationsskyldighet,
som kan bliva honom ålagd av Kungl. Maj:t. I brev den 9 juli 1954
har Kungl. Maj:t föreskrivit, att professorn och föreståndaren för museet skall
vara skyldig alt tills vidare, intill dess annorlunda förordnas, vid Stockholms
högskola meddela undervisning i allmän och jämförande etnografi två timmar
i veckan samt vara examinator i ämnet ävensom opponera vid disputationsakt,
när han därtill av humanistiska avdelningen förordnas.
Då, såsom framgår av det anförda, statens etnografiska museum intar samma
ställning till vetenskapsakademien som naturhistoriska riksmuseet, bör i anslutning
till vad jag anfört beträffande sistnämnda museum även frågan om etnografiska
museets framtida ställning och därmed sammanhängande spörsmål upptagas
till prövning i den nu förordade sakkunnigutredningen.
Enligt gällande grundstadgar för vetenskapsakademien är Bergianska stiftelsen
en av akademiens institutioner. Stiftelsen, som grundar sig på ett testamentariskt
förordnande, driver dels en botanisk avdelning, dels en handelsavdelning,
dels även den s. k. Bergianska trädgårdsskolan. Stiftelsens föreståndare
utses av akademien och äger titel av professor.
I propositionen 1959: 106 har medel äskats för vissa byggnadsprojekt för universitetet
i Stockholm, däribland nybyggnad för botanik vid Lilla Frescati. Nybyggnaden
avses skola bli förlagd till ett område i anslutning till Bergianska trädgården.
Såsom jag framhållit i propositionen bar behovet av odlingsbar mark
och fördelen av nära kontakt med Bergianska trädgården motiverat valet av förläggning.
Enligt propositionen skall anläggningen dimensioneras med hänsyn till
två professurer. Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning på denna punkt
förutsatt, att ett visst samgående kommer att etableras med Bergianska stiftelsens
botaniska avdelning.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att examensämnet botanik vid Stockholms
högskola för närvarande företrädes av två professurer, den ena i botanik,
särskilt morfologi, och den andra i botanik, särskilt fysiologi. Vid naturhistoriska
riksmuseet representeras botaniken av två avdelningar, var och en företrädd av
professur, nämligen den botaniska avdelningen och den paleobotaniska avdelningen.
Paleobotaniken är dock icke examensämne vid högskolan. Vad slutligen gäller
den bergianska professuren bör nämnas, att den nuvarande innehavaren mot
särskilt arvode tjänstgör som lärare vid Stockholms högskola i botanik, växtsystematik
och växtgeografi.
I ett den 27 december 1955 framlagt betänkande har utredningen för fortsatt
upprustning av Stockholms högskola framhållit såsom en allvarlig brist, att den
gren av botaniken, som numera internationellt benämnes växtekologi, saknar särskild
företrädare vid Stockholms högskola. Utredningen har ansett denna brist
böra avhjälpas, så snart förutsättningar härför föreligger från lokalsynpunkt.
Jag finner det angeläget att de sakkunniga, med beaktande av de förutsättningar
för ett vidgat samarbete i olika hänseenden mellan vetenskapsakademiens,
riksmuseets och universitetets botaniska institutioner, som redan nu bör finnas
och efterhand kommer att ökas, ingående prövar möjligheterna att täcka förelig
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 207
gande behov av förstärkningar av ämnesrepresentationen i botanik vid universi- £ Jj; 4.1
tetet inom ramen för förutnämnda fem befintliga professurer, varav alltså fyra
är statliga. Ett viktigt spörsmål blir därvid, om och i vad mån den bergianska
professuren kan och bör knytas fastare till universitetet än för närvarande samt
om ämnesområdet för denna professur, efter nuvarande innehavares avgång, kan
avvägas med hänsyn även till universitetets behov. Det bör därför ankomma på
de sakkunniga att utreda här avsedda frågor samt upptaga förhandlingar med
vetenskapsakademien rörande dem och föreslå erforderliga anordningar.
Redan under byggnadsstyrelsens förestående arbete med fortsatt projektering
av nybyggnaden för botanik kan särskilda dispositioner visa sig nödvändiga för
att säkerställa ett ändamålsenligt framtida samarbete mellan universitetets botaniska
institutioner och Bergianska stiftelsen. De sakkunniga bör därför i samråd
med byggnadsstyrelsen skyndsamt upptaga till behandling sådana spörsmål, som
bedömes vara av betydelse för ifrågavarande projekteringsarbete.
Enligt de tidigare åberopade grundstadgarna för vetenskapsakademien är biblioteket
en av akademiens institutioner. I sitt förutnämnda betänkande har Stockholms
högskolas förhandlingskommitté anmält, att kommittén av vetenskapsakademiens
förvaltningsutskott inhämtat, att akademien är beredd att låta biblioteket
utgöra centralbibliotek för universitetets naturvetenskapliga fakultet. Med
hänsyn till vikten av att universitetets biblioteksfrågor på längre sikt får en så
tillfredsställande lösning som möjligt anser jag det lämpligt att den avsedda upplåtelsen
regleras genom en överenskommelse. I detta syfte bör de sakkunniga upptaga
erforderliga förhandlingar med akademien rörande de med den avsedda
upplåtelsen sammanhängande frågorna.
Under vetenskapsakademiens vård och inseende står enligt grundstadgarna för
akademien bland annat Nobelinstitutet för fysik och kemi. Institutet är uppdelat
på två avdelningar, en för vartdera ämnet. Avdelningen för fysik är upplåten åt
vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik. Detta institut
inrättades av akademien 1937 i samband med inrättandet av en personlig professur
i experimentell fysik för K. M. G. Siegbahn. Beträffande institutets tillkomst
torde jag få hänvisa till en utförlig redogörelse härom i propositionen 1946: 95.
Frågan om forskningsinstitutets framtida ställning bör nu prövas. Några bindande
riktlinjer för frågans lösning anser jag mig inte böra anvisa. Därest de
sakkunniga finner att staten bör ikläda sig ansvaret för institutets verksamhet,
bör de ingående överväga frågan om organisationsformen. Från bl. a. lokalmässiga
synpunkter synes en samordning av institutets verksamhet med universitetets
ligga närmast till hands. Inriktningen av institutets forskningsuppgifter motiverar
samtidigt anordningar i syfte att utveckla samarbetet med motsvarande institutioner
vid tekniska högskolan.
I anslutning till vad jag nu anfört beträffande de olika frågor, som bör inrymmas
i de sakkunnigas uppdrag, vill jag omnämna att jag av vetenskapsakademiens
förvaltningsutskott inhämtat, att utskottet i december 1958 beslutit att en
kommitté skall tillsättas med uppgift att utreda frågan om vetenskapsakademiens
verksamhet. Det bör med hänsyn härtill givetvis ankomma på de sakkunniga att
i sitt arbete samråda med nämnda kommitté. De sakkunniga bör slutligen vara
oförhindrade att till prövning upptaga andra under utredningsarbetets gång uppkommande
frågor, som sammanhänger med vetenskapsakademiens nuvarande
funktioner och berör samarbetet mellan akademien och universitetet, än dem jag
i det föregående berört.
Utredningen har under tiden till och med den 15 november 1959 hållit sju
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
I E: 42
208 Riksdagsberättelsen år 1960
42. Examensutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande formerna för examinas anordnande inom det
högre skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1959):
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare, ordförande;
Assarsson, A. A., rektor;
Johannisson, T. G., professor;
Sandberg, E. O. O., rektor.
Sekreterare:
Enander, S. E., läroverksadjunkt (fr. o. m. den 1 september 1959).
Lokal: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7,
Stockholm; tel. 11 42 19.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den 5
juni 1959):
Antalet examinander i student- och realexamen har under senare år undergått
en stark stegring, som till följd av skolväsendets fortgående utveckling och den
befolkningspolitiska situationen kan beräknas bli än mer markerad under de närmaste
åren: Till studentexamen vårterminen 1959 har sålunda anmälts omkring
9 000 abiturienter, vilket är dubbelt så många som 1951 och drygt 600 flera än
vårterminen 1958. Antalet examinander beräknas komma att ytterligare öka med i
genomsnitt 1 000 per år intill 1967 och vid denna tidpunkt överstiga 16 000. De
till realexamen anmälda eleverna uppgår innevarande vårtermin till omkring
26 000, vilket är omkring 3 300 flera än vårterminen 1958. Även antalet examinander
i realexamen kan beräknas bli väsentligt större under de närmaste åren.
Ytterligare skriftliga prov kan tänkas tillkomma för särskild realexamen och
särskild praktisk realexamen. Antalet distribuerade exemplar av examensuppgifter
i student- och realexamen har i år uppgått till omkring 270 000. Om två år torde
antalet ha ökat med ytterligare omkring 50 000.
De växande skarorna av examinander vid de högre skolorna medför kännbara
påfrestningar på examensväsendet. I en till ecklesiastikdepartementet den 16 maj
1959 inkommen skrivelse har skolöverstyrelsen närmare belyst de svårigheter,
som denna utveckling medför i skilda hänseenden. Enligt överstyrelsen har sålunda
förhållandena utvecklats därhän, att tidsramarna för proven numera endast
med knapp nöd kan hållas. Distributionen av proven till skolorna och kontrollen
av att proven distribuerats riktigt har blivit en allt mer komplicerad och
arbetskrävande procedur. Allvarlig är numera också risken för felaktigheter vid
tryckning och distribution. Ett särskilt problem utgör frågan om antalet censorer
samt censorsrekryteringen. Trots att åtgärder redan vidtagits för att minska det
relativa behovet av censorer, beräknas behovet av censorer öka från för närvarande
130 till om några år närmare 200. Ett ytterligare problem utgör ökningen
av antalet besvärs- och dispensärenden samt förfrågningar från rektorer och allmänheten.
Situationen har nu enligt överstyrelsens mening blivit sådan, att en
skyndsam utredning om formerna för läroverkens examination fordras, varvid
huvudvikten bör läggas vid studentexamen och de pedagogiskt-administrativa problemen
tas upp utan att andra ändringar i grunderna för studentexamen och gymnasiets
verksamhet förutsättes än som nödvändiggöres av examinationens starkt
vidgade omfattning. •
Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning, att en utredning angående de av överstyrelsen
aktualiserade problemen bör komma till stånd samt att denna bör avgränsas
till de examenstekniska problemen. Därvid bör prövas alla sådana upp
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 209
slag till organisatoriska och organisatoriskt-pedagogiska förenklingar, som kan J JJ* 43
genomföras utan att därigenom äventyra examens funktion som avslutande kunskapsprov
och värdemätare — vilken i detta sammanhang alltså ej skall omprövas.
Med hänsyn till studerandeantalets kraftiga ökning vid de tekniska läroverken
och handelsgymnasierna — så har exempelvis antalet nyinskrivna vid de tekniska
gymnasierna under de fyra sista åren ökat från omkring 1 000 till 1 800 — bör utredningen
även omfatta de delvis motsvarande examenstekniska problemen vid
de högre tekniska läroverken och de statsunderstödda handelsgymnasierna.
Utredningsuppdraget synes böra anförtros åt särskilt tillkallade sakkunniga,
lämpligen högst fyra till antalet. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och
i sådant takt att resultatet av utredningsarbetet kan komma till användning senast vid
examinationen vårterminen 1961. De sakkunniga bör vara oförhindrade att framlägga
preliminära förslag att försöksvis prövas redan dessförinnan.
Utredningen har under tiden t. o. m. den 9 november 1959 hållit fyra sammanträden.
Utredningsfrågorna har genomgåtts med ledning av för utredningen sammanställda
promemorior, varjämte material infordrats från skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning. För viss information har utredningen
sammanträtt med representanter för de praktiska realskolorna.
Utredningen har avlåtit följande skrivelser:
Till skolöverstyrelsen angående viss ändrad tid för anordnande av de
skriftliga prövningarna i studentexamen;
Till Kungl. Maj :t med förslag till vissa ändringar i läroverksstadgan syftande
till förenkling av proceduren vid real- och studentexamen;
Till Kungl. Maj :t med begäran om bemyndigande för skolöverstyrelsen
att under vårterminen 1960 anordna viss försöksverksamhet beträffande
examensordningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under andra halvåret 1960.
43. Utredningen rörande operaverksamheten.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1959):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Expert:
Hansson, N. L., e. o. förste aktuarie (fr. o. in. den 22 september 1959).
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
30 juni 1959):
Statens bidrag till driften av Kungl. teatern (i det följande benämnd Operan)
har stigit avsevärt under senare år. Spelåret 1953/54 anvisades av lotterimedel bidrag
med sammanlagt 3 140 000 kronor. Spelåret 1957/58 uppgick motsvarande bidragsbelopp
till 4 740 000 kronor. För det nu löpande speläret har av lotterime
14
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml.
Rlksdagsberättelsen
210
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: 43
i driften för spelåren 1956/57 och 1957/58 har Operan vidare tillförts omkring
1 500 000 kronor ur sin reservfond. Samtidigt har biljettintäkterna, som de
närmast föregående åren förhållit sig i stort sett oförändrade vid en summa av
omkring 2 miljoner kronor årligen, för spelåret 1957/58 minskats med omkring
250 000 kronor. Publikfrekvensen utgjorde spelåret 1956/57 60,8 procent av åskådarutrymmet
men sjönk påföljande år till endast 52 procent. Under det nu avslutade
spelåret synes dock en viss förbättring ha inträtt.
Ingen torde vilja bestrida att Operans verksamhet spelar en betydelsefull roll
i vårt kulturella liv, och ingen vill väl heller ifrågasätta det självklara i att vi här
i landet allt framgent skall upprätthålla åtminstone en nationalscen för den musikalisk-sceniska
konsten som ett av leden i vår andliga odling. Det är sålunda givet,
att det allmänna har en förpliktelse att lämna denna verksamhet ekonomiskt stöd
i den mån så fordras för att verksamheten skall kunna upprätthållas. Operaverksamheten
är till sin natur alltid relativt kostnadskrävande, och i ett land av Sveriges
struktur är den det i särskilt hög grad, om verksamheten skall kunna bedrivas
som en folkteater i ordets bästa mening. Riktpunkten för Operans verksamhet
måste uppenbarligen vara att hålla den konstnärliga standarden på ett högt plan;
eljest skulle den näppeligen på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift i folkbildningens
tjänst och sin funktion som forum för den musikalisk-sceniska konstens
utveckling och förnyelse.
Men i vart fall så länge bidrag av allmänna medel är nödvändiga för att verksamheten
skall kunna fortgå, måste självfallet från det allmännas sida ställas bestämda
krav på omsorgsfull planläggning och ekonomisk ansvarskänsla vid ledningen
av verksamheten. Likaväl på detta som på andra områden är det nödvändigt
att iaktta alla de möjligheter till begränsning av det allmännas utgifter, som
kan förverkligas utan förfång för ändamålet med verksamheten.
Anspråken på bidrag av statsmedel till Operan har numera stegrats i sådan
grad att det synes nödvändigt att undersöka i vad mån en begränsning härav kan
under de nyss angivna förutsättningarna vara möjlig. En sådan undersökning kan
inte göras enbart genom en granskning av besparingsmöjligheterna på utgiftssidan
utan den måste självfallet också inbegripa förutsättningarna för att genom en återhämtning
och stadigvarande ökning av publikunderlaget och över huvud taget genom
en konsolidering och utveckling av operaverksamhetens ställning på det
estetiska bildningsområdet öka de egentliga inkomsterna av verksamheten. Vid en
dylik undersökning bör även prövas en rad andra med Operans verksamhet sammanhängande
frågor av ekonomisk och organisatorisk natur.
Särskilda utredningar i dessa avseenden har gjorts vid flera tidigare tillfällen,
senast år 1949. Mot bakgrunden av vad jag här anfört förordar jag att en ny utredning
i förevarande frågor kommer till stånd. Denna bör lämpligen verkställas
av en särskild utredningsman med biträde av erforderlig expertis samt givetvis
i samarbete med styrelsen för det aktiebolag, som för närvarande är huvudman
för Operans verksamhet, och med andra av verksamheten berörda parter.
Till grund för Operans verksamhet ligger ett mellan Kun,gL Maj:t och Kungl.
teaterns aktiebolag träffat avtal om uppehållande av verksamheten samt ett av
Kungl. Maj:t fastställt reglemente för Operan. Tidigare bär avtalstiden varit tio
år, men det för närvarande gällande avtalet omfattar endast tiden den 1 juli 1958
—den 30 juni 1961. Den nu förordade utredningen bör vara slutförd i sådan tid,
att på grundval av utredningsresultatet den departementala och i övrigt erforderliga
beredningen av frågan om de framtida formerna för Operans verksamhet
kan medhinnas före den 1 juli 1961.
Jag vill i det följande beröra några spörsmål, som utredningsmannen bör närmare
överväga. Jag förutsätter emellertid, att utredningen inte begränsas härtill
211
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
utan att under dess gång förutsättningslöst prövas varje tänkbar ytterligare möj- | Kt 4U
lighet att stärka operaverksamhetens ställning från såväl kulturella som ekonomiska
synpunkter.
Jag vill då först erinra om att de är 1937 tillkallade sakkunniga angående verksamheten
vid Kungl. dramatiska teatern i enlighet med de för dem givna direktiven
övervägde ett närmare samgående mellan Operan och Dramaten och i sitt
betänkande (SOU 1938:16) föreslog, att Kungl. teaterns aktiebolag och Kungl.
dramatiska teaterns aktiebolag skulle upplösas och de båda bolagens verksamhet
övertagas av ett enda rättssubjekt. Därigenom skulle vinnas dels besparingar i
driftkostnaderna, dels förenkling i administration och förvaltning och dels ökade
möjligheter till samarbete mellan de båda scenerna. Nämnda förslag föranledde
dock inte någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
Enligt min uppfattning bör frågan om ett samgående mellan Operan och Dramaten
på nytt helt förutsättningslöst upptas till övervägande. För att möjliggöra
ett ställningstagande i denna fråga synes i första hand böra utredas vilka besparingar
och andra fördelar som skulle kunna vinnas genom en gemensam administration
med gemensam ekonomisk förvaltning för de båda teatrarna; även
i fråga om annonsering och annan reklam, kostymateljéer in. in. är en samordning
kanske möjlig. Däremot torde det vara tveksamt, om en samordning även
på det konstnärliga planet bör komma till stånd.
I samband härmed synes också böra övervägas möjligheterna till ett närmare
samarbete med Riksteatern i berörda hänseenden; det synes inte otroligt att ett
samgående i viss utsträckning skulle kunna vara till gagn för samtliga dessa tre
verksamhetsgrenar. Utredningsmannen hör i dessa delar givetvis samråda med
Dramaten och Riksteatern.
I detta sammanhang bör utredningsmannen även pröva frågan om den lämpligaste
företagsformen för operaverksamheten. Det bör undersökas, om något vore
att vinna genom att exempelvis ersätta aktiebolagsformen med en stiftelse eller
förening eller om någon annan lämpligare lösning finnes.
När det gäller att undersöka förutsättningarna att öka de egentliga inkomsterna
av operaverksamheten torde det bli nödvändigt att först söka görai en konstruktivt
kritisk bedömning av de senare årens repertoarpolitik. Mot bakgrunden härav
bör övervägas vilka möjligheter till omgestaltning och förnyelse av denna som
kan komma i fråga för att bredda publikunderlaget utan att fördenskull den konstnärliga
målsättningen äventyras. Som tidigare nämnts är Operans publiksiffror
relativt låga, och det måste vara synnerligen angeläget — från både allmänt kulturella
och ekonomiska synpunkter — att få till stånd en förbättring härvidlag.
Uppenbarligen måste allvarliga ansträngningar inriktas på att inte bara bevara
Operans stampublik utan också att, utan eftergivande av den konstnärliga standarden,
vidga publikkretsen. Samarbetet med bildningsorganisationerna och
andra sammanslutningar, som kan ha intresse i detta sammanhang, svnes böra intensifieras,
och det bör också undersökas om en intensivare och modernt driven
reklam med speciell inriktning på arbetsplatser och skolor kan verka i samma
syfte. En dylik kampanj kunde måhända lämpligen kombineras med program
med pedagogiska inslag, en motsvarighet till musiksammanslutningarnas skolkonserter.
Det bör vidare bl. a. undersökas, om antalet föreställningar kan ökas, antingen
genom förlängning av säsongen eller genom flera kvälls- eller matinéföreställningar.
Möjligheterna till vidgat samarbete med radio och television bör också
prövas, liksom förutsättningarna för en ökad ambulerande verksamhet.
Utredningsmannen bör självfallet samråda med 1955 års provinsteaterutredning
i sådana frågor, som kan vara av gemensamt intresse för de båda utredningarna.
Jag vill till sist erinra om att riksräkenskapsverket i ett remissutlåtande i sam -
212
Riksdagsberättelsen år 1960
I E: 43 band med tillkomsten av det nu gällande avtalet om operaverksamhetens bedrivande
aktualiserat frågan om den framtida förvaltningen av det statsägda operahuset,
som för närvarande undergår betydande ombyggnads- och reparationsarbeten.
Även om ett slutligt ställningstagande från statens sida i denna fråga befinnes
böra anstå tills byggnadsarbetena slutförts, bör utredningsmannen givetvis
vid sin bedömning av operaverksamhetens företagsekonomiska förutsättningar
också överväga förvaltningsfrågan och de konsekvenser i ekonomiskt hänseende,
bl. a. beträffande formerna för och avvägningen av ett statligt stöd i fortsättningen,
som olika lösningar av detta problem kan medföra. Vid utredningen bör även
uppmärksammas de möjligheter till rationaliseringar, exempelvis genom ökad
användning av mekaniska hjälpmedel, som kan skapas genom den pågående ombyggnaden.
Utredningsarbetet har påbörjats och kommer att fortgå under år 1960.
44. Svenska förhandlingsgruppen för svensk-finska kulturfonden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1959 att för Sveriges
del upptaga förhandlingar med vederbörande representanter för Finland
angående utformningen av en svensk-finsk kulturfond samt att inkomma
med förslag till bestämmelser rörande fondens användning, förvaltning och
därmed sammanhängande frågor:
Lemne, M. H., landshövding, ordförande;
Bjelle, E. A., direktör;
Lönnroth, N. E. M., professor.
Sekreterare:
Olsson, S. G., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 25 september 1959).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Beträffande avsättning till fonden se 1959 års statsverksproposition, bilaga
åttonde huvudtiteln, punkten 342, samt riksdagsskrivelse den 28 april
1959, nr 8.
Förhandlingsgruppen har under året hittills hållit ett sammanträde med
den finska förhandlingsgruppen (3 dagar i Helsingfors).
Förhandlingsgruppen beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret
1960.
45. Utredning rörande den försvar smedicinska forskningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den för svar smedicinska forskningen:
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Clemedsson, C.-J., professor;
Engström, A. V., professor;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Hesselblad, G., t. f. generalläkare;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
213
Schmidt, T., överste; I E: 45
Troell, L., marinöverläkare;
Uvnäs, B., professor.
Sekreterare:
Blomquist, B. E. L., marinläkare.
Biträdande sekreterare:
Bergsten, N. G., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Garantilånenämnden, Storkyrkobrinken 7, Box 2075, Stockholm 2;
tel. 20 33 09.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
9 oktober 1959):
I betänkandet »Forskningens villkor och behov» (SOU 1958: 32) berör 1955 års
universitetsutredning även den försvarsmedicinska forskningen. Universitetsutredningen
yttrar härom:
»I fråga om den försvarsmedicinska forskningen har statens medicinska forskningsråd5
i sin petitaskrivelse för budgetåret 1958/59 anfört, att organisationen av
understödet till denna forskning bör upptas till prövning av universitetsutredningen.
Denna hemställan torde ha gjorts av rådet med tanke på den ökade betydelsen
av den försvarsmedicinska forskningen och med hänsyn till olägenheten i
att flera olika organisationer nu ur olika synvinklar behandlar dessa frågor. Det
torde för närvarande vara oklart, hur samverkan mellan försvarsmedicinska nämnden,
flyg- och navalmedicinska nämnden och försvarets forskningsanstalt i framtiden
bör organiseras. Utredningen har för sin del icke kunnat taga ställning till
dessa i sina detaljer synnerligen invecklade frågor vilka även berör flera departement.
Utredningen föreslår, att en särskild kommitté snarast tillsättes med uppdrag
att företa en förutsättningslös utredning av organisationen av den försvarsmedicinska
forskningen.»
Den försvarsmedicinska forskningen utgör självfallet en väsentlig del av vårt
lands ansträngningar att skapa ett starkt och effektivt försvar. Den har uppenbarligen
betydelse såväl för de stridande styrkorna som för civilbefolkningen. I själva
verket torde i framtiden de flesta krigshandlingar föranleda både skyddsåtgärder
av mera teknisk art för den stridande personalen och mera allmänna skyddsåtgärder
för civilbefolkningen såväl av förebyggande art som för medicinsk behandling.
Sålunda ger användningen av atombomber upphov till svårlösta medicinska
problem i samband med såväl de biologiska strålningseffekterna som detonationsoch
brännskadorna. Stridsgasvapnet har, ehuru det icke kom till användnnig under
det andra världskriget, likväl efter kriget utvecklats kraftigt och är alltjämt föremål
för omfattande forskning. Kemiska och biologiska stridsmedel kan åstadkomma
fruktansvärda skadeverkningar och måste allvarligt beaktas. Brännskador, allmän
särbehandling och sjukdomar sådana som tuberkulos, veneriska sjukdomar och
svårartade epidemiska åkommor, som under krigsförhållanden blir mer svårbemästrade
än eljest, erbjuder viktiga försvarsmedicinska problem. Såväl den flygmedicinska
som den navalmedicinska forskningen arbetar alltjämt med många svårlösta
problem, vilka särskilt i fråga om flyget med tanke på flygteknikens snabba
utveckling ställer en mångfald nya frågor. I det moderna kriget uppstår också psykologiska
och psykiatriska problem när det gäller såväl de stridande styrkornas
urval, utbildning och tjänstgöring som dessa styrkors och civilbefolkningens reaktion
inför krigets påfrestningar.
Inför en sådan mängd av forskningsproblem, som berör vitt skilda forskningsfält
och intresserar både krigsmakten och civilförsvaret, kan det givetvis vara en
214
Riksdagsberättelsen år 1960
1 E: 45 svaghet, att forskningens ledning är splittrad. Förhållandena synes i detta avseende
inte vara tillfredsställande i vårt land, vilket även påpekats i diskussionen
kring den försvarsmedicinska forskningen. Inte heller har en granskning kommit
till stånd i vad mån den försvarsmedicinska forskningen kan utnyttja de organisatoriska
former för en förstärkt forskning, vilka föreslagits av 1955 års universitetsutredning.
Fn grundläggande uppgift för utredningsmannen synes böra vara att kartlägga
vad som skall hänföras till försvarsmedicinsk forskning i egentlig mening och i
mera vid bemärkelse. Härvid möter främst spörsmålet om fördelning av hithörande
arbetsuppgifter mellan de speciella forskningsinstitutionerna samt försvarsmaktens
och civilförsvarets olika organ. Även beträffande den försvarsmedicinska forskningen
kan naturligtvis vissa gränser dras mellan grundforskning och tillämpad
forskning. Det synes självklart att den mera grundforskningsbetonade försvarsniedicinska
forskningen alltjämt bör bedrivas vid universitetsinstitutioner av olika
slag eller vid särskilda forskningsinstitutioner. Beträffande den mera tillämpade
delen av den försvarsmedicinska forskningen synes hittills inte alltid en riktig arbetsfördelning
ha kommit till stånd i fråga om sådana åtgärder som exempelvis
utarbetande av förebyggande metoder och behandlingsmetoder, utveckling av tekniska
hjälpmedel och skyddsmedel för de stridande styrkornas och civilbefolkningens
bruk, materialprovning och personalutbildning. I åtskilliga fall torde den
största effektiviteten nås, om sådan mera tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet
utföres av andra organ än de egentliga forskningsinstitutionerna. Det är givetvis
också ett tyngande moment, om sådan verksamhet i onödan förlägges till universitetsinstitutioner
och speciella försvarsmedicinska forskningsinstitutioner. Då
det inte synes lämpligt eller görligt att i detta sammanhang ge ytterligare anvisningar
om utredningsarbetets inriktning, såvitt gäller detta grundläggande spörsmål, vill
jag här endast göra följande sammanfattning. Det är alltså en viktig uppgift för utredningsmannen
att, efter granskning av den nuvarade aktiviteten vid de försvarsmedicinska
forskningsinstitutionerna och forskningsgrupperna och efter ett försök
till bedömning av forskningens huvudsakliga art och omfattning i framtiden, söka
avgränsa vilka slag av arbetsuppgifter inom den försvarsmedicinska forskningen i
vid bemärkelse, som bör utföras vid egentliga forskningsinstitutioner, och vilka slag
av arbetsuppgifter, som lämpligen bör anförtros åt andra organ, närmast inom
krigsmakten och civilförsvaret. Syftet skall vara att åstadkomma en så hög effektivitet
som möjligt på detta område och givetvis utan förbiseende av att denna forskning,
även om den i lämpliga fall bör innefatta mera grundforskningsbetonat arbete,
likväl i första hand bör inriktas på sitt egentliga område i nära samarbete
med krigsmaktens och civilförsvarets myndigheter. Utredningsmannen bör däremot
Inte — i vidare mån än vad soan kan fordras för att göra nämnda avgränsning —
gå närmare in på hur de arbetsuppgifter, som bör anförtros åt organ inom krigsmakten
och civilförsvaret, skall i detalj organiseras. Jag förutsätter nämligen att
sistnämnda frågor, på grundval av utredningsresultatet och de anvisningar, som
kan ligga däri, kommer att bearbetas vidare i särskild ordning.
Fn andra uppgift för utredningsmannen blir att på grundval av sitt ställningstagande
till frågan dm de arbetsuppgifter, som bör åvila de egentliga forskningsinstitutionerna
— såväl universitetsinstitutioner som speciella försvarsmedicinska
forskningsinstitutioner —• framlägga förslag om storleken av de anslag, som under
de närmaste åren kan anses nödvändiga för denna forskning. Utredningsmannens
förslag i detta avseende, vilket också bör klarlägga behov av investeringar i byggnader
och utrustning, bör utförligt och konkret belysas med hänsyn till sina samhällsekonomiska
och statsfinansiella konsekvenser.
En tredje huvuduppgift för utredningsmannen blir att pröva hur ledningen av
den försvarsmedicinska forskningen förvaltningsmässigt bör organiseras för att
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
215
få till stånd ett effektivt forskningsarbete utan onödiga dubbleringar. Den ursprungliga
tanken att statens medicinska forskningsråd i sista hand skulle leda
den försvarsmedicinska forskningen har genom det sista decenniets utveckling,
delvis måst uppgivas. Som viktigaste punkter i den försvarsmedicinska forskningsorganisationen
kan nu främst nämnas statens medicinska forskningsråds forsvarsmedicinska
nämnd yflyg och navalmedicinska nämnden och försvarets forskningsanstalt.
Utifrån en granskning av verksamheten inom de olika organen oc
institutionerna bör utredningsmannen pröva, hur ett tillfredsställande samarbete
mellan samtliga berörda forskningsinstitutioner och forskningsgrupper skall åstadkommas.
Utredningsmannen bör självfallet också undersöka, huruvida och i vad
män skäl finnes till en reorganisation av de speciella försvarsmedicinska fors
ningsinstitutionerna, och framlägga de förslag liärutinnan, sam han kan finna
påkallade. . .. ... „„
En viktig del av den försvarsmedicinska forskningens organisation utgor samarbetet
mellan instanserna för denna forskning och den medicinska ledningen och
övriga berörda organ inom krigsmakten. Det må erinras om att krigsmaktens högsta
ledning är under utredning. Resultatet av nälmnda utredningsarbete kan ha betydelse
för hur ifrågavarande samarbete organiseras. Utredningsmannen bör granska
problemet att mellan krigsmaktens olika organ få till stånd en samordning när det
gäller att föra fram angelägna försvarsmedicinska problem och bedöma betydelsen
av dem sinsemellan för att bäst utnyttja tillgängliga resurser. Dessa problem bor
särskilt beaktas vid framläggande av förslag rörande de intressen, som skall vara
representerade i ledningen för den försvarsmedicinska forskningen.
Bland de övriga frågor som kommer att möta under utredningens gång och
som bör särskilt uppmärksammas vill jag här nämna spörsmålet om hur inom den
försvarsmedicinska forskningen erhållna resultat bör föras till militära och civila
myndigheters kännedom för att kunna omsättas i en för deras praktiska verksamhet
användbar och begriplig form. Utredningsmannen bör även ta upp frågan
om möjligheten för vårt land att tillgodogöra sig resultat av försvarsmedicinsk
forskning som framkommit i andra länder. Det är uppenbart att ett sådant utbyte
stöter på stora svårigheter med tanke på forskningens ofta hemliga natur. Å andra
sidan torde vissa möjligheter föreligga till ett utbyte av erfarenheter, i den man
vårt lands försvarsmedicinska forskning kan erbjuda resultat som kan ha värde
för andra länder.
Även om det viktigaste försvarsmedicinska forskningsarbetet maste forutsattas
ske i fredstid sam en förberedande åtgärd, är det likväl uppenbart, att en sådan
forskning måste fortsätta och kanske radikalt omläggas i ett beredskapsläge eller
vid krigstillstånd. Utredningsmannen bör därför — med den principiella avgränsning,
som jag berört i det föregående — pröva den försvarsmedicinska forskningens
krigsorganisation och framlägga förslag härutinnan. I detta sammanhang bör
även undersökas i vad mån speciell personal, som enligt värnpliktslagen har att
fullgöra militärtjänst, lämpligen bör avdelas för försvarsmedicinsk forskningsverksamhet.
I E: 46
Utredningen har under tiden 9 oktober—30 november 1959 hållit tre sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete år 1961.
46. Studiesociala utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1959 för
att verkställa eu översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område (se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1959).
216
Riksdagsbcrättelsen år 1!)60
I E: 46 Palme, S. O. J., jur. kand., led. av I kamm., ordförande;
Berg, C. G. H., fil. lic.;
Bodström, T. L., pol. mag.;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Persson, E. Yngve, ordförande i svenska träindustriarbetarförbundet;
Rönqvist, P.-E., sekreterare;
Östergren, Bertil, direktör.
Biträdande sekreterare:
Larsson, Ulf O., fil. kand.
Lokal: Kanslihuset; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 22 65 00
(ordföranden).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
9 oktober 1959):
Att ge varje människa tillfälle till den utbildning, som hon har de begåvningsmässiga
förutsättningarna för, är en av de väsentligaste uppgifterna för en demokratisk
utbildningspolitik. Samtidigt är det från samhälleliga synpunkter av
största vikt att genom tillvaratagande av alla olika begåvningar skapa de resurser
av väl utbildad arbetskraft, som är en ofrånkomlig förutsättning för en fortsatt
välståndsutveckling. Den pågående betydande expansionen av utbildningsväsendet
belyser klart samhällets strävan både att söka ge utbildningsmöjligheter åt
alla och att samtidigt öka tillgången på utbildad arbetskraft för skilda behov. Att
satsa på utbildning innebär dock självfallet inte endast att öka utbildningsväsendets
mottagningskapacitet och förbättra utbildningens kvalitet utan
också att skapa tillfredsställande ekonomiska förutsättningar för den enskilde
att tillgodogöra sig de förbättrade utbildningsresurserna. Att möjligheterna
titt utbildning skall skifta alltefter de utbildningssökandes olika ekonomiska
förutsättningar strider mot principerna för ett demokratiskt uppbyggt
utbildningssystem. Det ligger därför i samhällets intresse att genom olika åtgärder
söka utjämna skillnaderna i utbildningskostnader i princip så långt som fordras
för att ingen skall kunna anses på grund av ekonomiska skäl hindrad att un,
dergå önskvärd utbildning. Därtill kommer den omedelbara studiestimulerande
effekt, som sådana utjämnande anordningar har.
Ett väsentligt led i utbildningspolitiken på detta område är de studiesociala åtgärderna.
Under 1950-talet har samhället gjort åtskilliga betydelsefulla insatser
i detta hänseende. Bland de direkta åtgärderna vill jag främst erinra om de förbättringar
av studiehjälpen åt elever i skolväsendet, som genomförts på grundval
av beslut vid 1952 och 1957 års riksdagar samt om det studentsociala handlingsprogram,
som beslöts vid 1950 års riksdag och som sedan i huvudsak successivt
förverkligats under åren 1951—57. Ett visst mått på storleken av den direkta
utjämning av studiekostnaderna, som skett via statsbudgeten, kan man finna
i att de olika studiehjälpsanslagen under åttonde huvudtiteln ökat från sammanlagt
omkring 19 miljoner kronor budgetåret 1950/51 till cirka 80,5 miljoner
kronor budgetåret 1959/60, varjämte statens lånefond för universitetsstudier och
allmänna studielånefonden under samma period tillförts investeringsanslag om
tillhopa 115,6 miljoner kronor; de årliga fondanslagen var vid periodens början
tillhopa 4,5 miljoner kronor och uppgår innevarande budgetår till sammanlagt
17,1 miljoner kronor.
Jag förordar alltså, att en utredning rörande de studiesociala åtgärderna på
den högre utbildningens område nu kommer till stånd. Denna bör lämpligen verkställas
av för ändamålet särskilt tillkallade utredningsmän, förslagsvis högst sju
till antalet.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
217
Som jag redan inledningsvis antytt är finansieringen av de stndiesociala åtgär- £ £]• 44;
derna en ofrånkomlig del av samhällets totala utgifter för utbildning. Det kan
tas för givet att en utredning av det slag, som här avses, kommer att mynna ut
i förslag, vilkas förverkligande kräver ytterligare ekonomiska insatser från statens
sida utöver dem, som redan med nuvarande stödformer är en automatisk
följd av det ökade studerandeantalet. I vad mån och i vilken takt dylika förslag
framdeles kan realiseras måste givetvis bli beroende på avvägningar med hänsyn
till den samhällsnytta från olika synpunkter, som förslagens genomförande kan
beräknas medföra, samt till det statsfinansiella läget och möjligheterna att inrymma
ökade utgifter för detta ändamål i statsbudgeten. Det är därför angeläget
att de förslag, som utredningsmännen kan komma att framlägga, dels är utformade
mot bakgrunden av vad som kan anses vara praktisk samhällsekonomisk
politik i fråga om att satsa på utbildning, dels också utförligt och konkret belyses
med hänsyn till sina samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser.
Som redan framgått av det anförda skall utredningen avse de studiesociala åtgärderna
på den högre utbildningens område. En avgränsning av utredningsuppdraget
ligger däri, att översynen i princip inte skall gå in på studiesociala åtgärder
för de grupper, som omfattas av allmänna studiehjälpsreglementet 1958: 326.
Självfallet måste dock tillses att de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område och de stödformer, som de studerande kan ha kommit i åtnjutande
av i sin tidigare utbildningsgång, på ett tillfredsställande sätt anknyter till
varandra. Jag vill också framhålla att till området för allmänna studiehjälpsreglementet
kommit att, delvis av tradition, hänföras studerandekategorier beträffande
vilka vissa skäl onekligen talar för att de i fråga om direkta och indirekta
studiesociala åtgärder i stället bör jämställas med studerande vid universitet och
fackhögskolor. En översyn av gränsdragningen mellan de två huvudgrupperna
bör därför göras av utredningsmännen.
Beträffande avgriinsningen av utredningsuppdraget vill jag därjämte uttala, att
det synes lämpligt att utredningsmännen till prövning upptar frågan huruvida
skäl finnes att med avseende på vissa studiesociala åtgärder alltjämt tillämpa särskilda
regler för studerande vid fackhögskolorna inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
Av stor betydelse för utredningsmännens överväganden är de resultat, som
framkommit vid en av statistiska centralbyrån verkställd undersökning rörande
de studerandes ekonomiska villkor, avseende bland annat studieskuldsättningen.
I den mån detta undersökningsmaterial och de ytterligare uppgifter, som kan erhållas
från centralbyrån och de studiesociala myndigheterna, behöver fullständigas,
bör nödvändiga kompletterande undersökningar verkställas.
Utredningen bör givetvis avse såväl de direkta som de indirekta studiesociala
åtgärderna. Att utredningen skulle komma fram till någon lösning en gång för
alla av de förevarande problemen synes varken möjligt eller lämpligt, utan den
bör utmynna i ett handlingsprogram för utbildningspolitiken på detta område för,
låt mig siiga, det närmaste decenniet. Jag anser det inte lämpligt att här binda
utredningsmännen vid mera detaljerade direktiv. Jag vill dock i detta sammanhang
peka på vissa speciella frågor, som under alla förhållanden kommer att
möta under utredningsarbetet och som måste tas till utgångspunkt för utredningsmännens
fortsatta överväganden.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i sitt petitum för budgetåret 1959/60
beträffande anslag till naturastipendier föreslagit vissa utvidgningar av gränserna
för naturastipendieringen. Den nu tillämpade omfattningen av stipendieringen,
avseende omkring 26 procent av de nyinskrivna, innebär bland annat att kravet
på ådagalagd studiebegåvning kommit att bli lika med Ba-f i genomsnittligt studentbetyg,
medan samma krav vid exempelvis statsgaranti för studielån numera
motsvarar ett medelbetyg av Ba. Frågan om dessa gränsdragningar beträffande
218
Riksdagsberuttelsen år 1960
I E: 46 studielämpligheten bör självfallet övervägas av utredningsmännen, liksom också
frågan om gränserna för den ekonomiska behovsprövningen vid stipendiering och
långivning. Även andra av SFS upptagna spörsmål rörande statsstipendiernas närmare
utformning torde komma att aktualiseras under utredningens gång.
Beträffande långivningen synes en prövning böra ske huruvida de nuvarande
formerna — räntefria lån och statlig kreditgaranti —- kan anses vara rationellt
utformade med hänsyn till den nuvarande studieekonomiska situationen. I samband
härmed möter också frågan hur avvägningen mellan olika direkta stödformer
såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla sin
uppgift.
Fn speciell fråga som jag anser viktig att få närmare belyst genom utredningsmännens
försorg gäller behovet av studiesociala åtgärder från samhällets sida
för att förbättra den enskildes ekonomiska förutsättningar att genomgå mera
omfattande fortbildning eller vidareutbildning. De nuvarande möjligheterna i
detta avseende är obestridligen ganska ojämnt fördelade mellan olika yrkesgrupper.
Särskilt när det gäller områden, där vi ännu lång tid framöver har att räkna
med brist på kvalificerad arbetskraft, synes eu mera tillfredsställande lösning
angelägen.
Jag vill slutligen framhålla, att utredningsmännen också bör pröva, huruvida
de hittillsvarande administrativa formerna för de studiesociala åtgärdernas handhavande
kan anses rationella och om icke förenklingar kan genomföras i detta
avseende.
Utredningsmännen bör arbeta så skyndsamt som möjligt och de bör, sedan
överblick vunnits över hela frågekomplexet, vara oförhindrade att, om så befinnes
lämpligt, successivt framlägga avgränsade förslag.
Utredningen har under tiden till och med den 30 november 1959 hållit 1
sammanträde.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
219
1 Jo: 2
J ordbr uksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. 1955 års renmärkeskommitté (1958: I 16; 1959: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955
för att verkställa utredning rörande renmärkning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1955):
Östberg, S. O., häradshövding, utredningsman;
Persson-Blind, A., ordningsman;
Fjällström, P. J., nämndeman;
Åhrén, A. G., ordningsman;
Malmström, K. E., lappfogde;
Kangas, K. E., lappfogde.
Sekreterare:
Malmström, K. E., lappfogde (se ovan).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 25.
Kommittén har den 18 februari 1959 ingivit betänkande om renmärkning
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1956 års lantmäterikommitté (1958: I 19; 1959: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande organisationen av den av lantmäteriväsendet
och kartverket bedrivna verksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli
1956):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, f d. riksdagsman;
Lundgren, J. B., överdirektör;
Lindbergson, K. A., överdirektör;
Öjborn, L. E„ generaldirektör.
Experter:
Arnberg, G., överlantmätare;
Aronsson, A., mätningstekniker;
Carlsson, H., intendent;
Jonasson, N. F., byråchef;
Langcen, W., kansliskrivare;
220
Riksdagsberättelsen år 1960
I Jo: 2 Lodmark, G. L., distriktslantmätare;
Nordfjell, E., kartassistent;
Smedberg, A., förste statskartograf.
Sekreterare:
Johansson, O., byrådirektör;
Smith, Ä., lantmätare.
Direktiven för kommittén, se 1957: I Jo 19.
Inom kommittén har under tiden november 1958—september 1959 hållits
plenarsammanträden under sammanlagt 10 dagar samt utskottssammanträden
under sammanlagt 7 dagar.
Kommittén har den 15 september 1959 avgivit betänkande angående lantmäteriväsendets
och kartverkets organisation (SOU 1959:30).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys- och
kontrollverksamheten m. m. (1958: I 24; 1959: 121)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys-
och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrustning
och lokaler vid statens lantbrukskemiska laboratorium (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 maj 1957):
Wahlund, S. G. W., professor, led. av II kamm.
Experter:
Nydahl, F., laborator;
Svedberg, N. O., förste revisor, tillika sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 Jo 24.
Utredningen har den 15 augusti 1958 avgivit betänkande angående statens
lantbrukskemiska laboratorium, dess arbetsuppgifter, organisation och
ekonomi (stencilerat).
Tillika har utredningen den 16 juni 1959 avgivit ett betänkande angående
ordnandet av den lokala statsunderstödda lantbrukskemiska analysverksamheten
m. in. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande omfattningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(1958: 128; 1959: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning rörande omfattningen och organisationen av den lägre
mejeriundervisningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):
Arnegren, O. A. P:son, byråchef.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
221
Expert:
Svedberg, N. O., förste revisor (t. o. m. 4 september 1959).
Sekreterare:
Högström, E. A., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 28.
Utredningen har den 12 oktober 1959 avgivit betänkande med förslag rörande
omfattningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande frågan om sammanslagning av de båda lantbruksnämnderna
i Kalmar län (1959: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1958 för
att verkställa utredning rörande frågan om sammanslagning av de båda
lantbruksnämnderna i Kalmar län, m. m.:
Wetterhall, H. C. B., överdirektör, ordförande.
Experter:
Anderson, K. Å., lantbruksdirektör;
Sjöborg, N. E., direktör;
VVaesterberg, T. V., länsjägmästare.
Sekreterare:
Fagergren, A., länsnotarie.
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 24 januari
1958.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 10
sammanträden.
Utredningen har den 28 oktober 1959 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Ellånekommittén (1959: 1 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 mars 1958 för att
verkställa utredning i fråga om införande av statlig garanti för lån till åtgärder
för upprustning eller nyanläggning av elektriska distributionsnät
på landsbygden (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1958):
Olsson, K. H., överdirektör, ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Gallans, N. P. A., bankdirektör;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 28.
Kommittén har under tiden november 1958—januari 1959 hållit 7 sammanträden.
I Jo: 6
222
Riksdagsberättelsen år 1960
I Jo: 6 Kommittén har den 15 januari 1959 avgivit betänkande med förslag till
riktlinjer för statlig lånegaranti för elektriska distributionsföretag (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande Balsgårds-institutionen (1959: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa utredning rörande Balsgårds-institutionen (se Post- och Inrikes
lidn. den 10 juli 1958):
Westling, P. W. N., landshövding.
Expert:
Nybom, N. G., docent, föreståndare för Balsgårds-institutionen (fr. o. in. 8
april 1959).
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., t.f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 32.
Utredningsmannen har under tiden januari—mitten av november 1959
haft ett stort antal överläggningar med enskilda intressenter, varjämte samråd
ägt rum med jordbrukshögskoleutredningen.
Utredningsmannen har avgivit ett den 16 september 1959 dagtecknat betänkande,
benämnt Organisationen av växtförädlingsinstitutionen vid Balsgård
(stencilerat). Utredningsmannen har vidare, med stöd av ett av Kungl.
Maj:t den 6 november 1959 lämnat bemyndigande, den 18 november 1959
för Kungl. Maj :ts räkning med Stiftelsen för växtförädling av frukt och bär
träffat preliminärt avtal angående inrättande och drift av Institutet för växtförädling
av frukt och bär. Avtalet har med skrivelse den 21 november 1959
överlämnats till chefen för jordbruksdepartementet.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
8. 19i9 års jaktutredning (1958:1 8; 1959: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:
Bouveng, G., överdirektör;
dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
samt i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Larsson, H., skogsinpektör, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., häradsdomare;
Sköldin, P. A., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
223
Wennmark, J. T. D., byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Hamilton, H. P., greve, forstmästare.
Lokal: Utredningsmannen: Brantstigen 5, Bromma; tel. 25 45 60. Sekreteraren:
Svenska Jägareförbundet, östermalmsgatan 39, Stockholm Ö; tel.
växel 23 26 85.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Till utredningen har jämväl under år 1959 överlämnats ett antal framställningar,
berörande olika delar av jaktlagstiftningen. Bland dem bör särskilt
nämnas Nordiska rådets rekommendation nr 1/1958 till regeringarna
i den nordiska länderna att för sådana djurarter, som uppehåller sig i olika
nordiska länder vid olika tidpunkter och som är i behov av skydd, bestämma
fridlysnings- och jakttider efter enhetliga principer.
Utredningsmannen har —- utöver remissyttranden i ärenden av omedelbart
aktuell natur — granskat och tillstyrkt ratificering för Sveriges del av
Internationella konventionen för fågelskyddet av den 18 oktober 1950.
Med de sakkunniga har hållits 1 sammanträde.
9. Vattenvårdskommittén (1958:1 9; 1959:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., chefredaktör, led. av I kamm.;
Laurell, G., docent;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;
Aqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Thunmark, S. G., professor;
Persson, J. L., adjung. ledamot i vattenöverdomstolen.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör (se ovan).
Lokal: Statens vatteninspektion, Drottningholm (sekreteraren); tel. växel
95) 04 64, 99 04 74.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkade med förslag angående
organisations- och lagstiftningsfrågor in. m. (SOU 1955:6) och den 1
mars 1958 angående vattenvårdens centrala och lokala organisation (stencilerat).
Utredningsarbetet fortsätter med dels frågan om anordnande av
I Jo: o
224
Riksdagsberättelsen år 1960
i Jo: 9 vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden,
dels frågan om ökat skydd för grundvattentäkter, dels frågan om forskning
inom vattenvården.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
10. 1954 års fiskeriutredning (1958: I 11; 1959: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa översyn av riktinjerna för prisregleringen på fiskets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
Hegrelius, A. O. R., regeringsråd, ordförande;
Bjerling, O. B., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Utbult, K. B., f. d. riksdagsman.
Experter:
Borg, Y., direktör (t. o. m. 2 mars 1959);
Englund, K. G. Å., byrådirektör;
Gerhard, I., docent;
Kewenter, A., direktör;
Molin, Å., direktör (fr. o. m.’3 mars 1959);
Verständig, S., byrådirektör;
Wahlfisk, K.-O., byråchef.
Sekreterare:
I.undblad, B. O., 1 :e byråsekreterare.
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Stockholm 5; tel. 63 13 00 (ankn. 251)
el. 20 42 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 18.
Under tiden december 1958—november 1959 har hållits 8 sammanträden
in pleno, varjämte ordföranden sammanträtt med delegationer av utredningen.
Den 30 april 1959 har utredningen avgivit delbetänkande (stencilerat)
med förslag rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden).
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1960.
11. 1955 års lantbriiksundervisningskommittc (1958: I 15; 1959: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning om yrkesutbildningen inom jordbruket (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 juli 1955):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;
Arnegren, O. A. P:son, f. d. byråchef;
Bo, K., assistent;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 225
Borlind, S., rektor;
Edblom, F., förbundsordförande;
Ekerot, N. F., rektor;
Hjorth, R., länsjägmästare;
Nilsson, G., studiesekreterare;
Söderqvist, C. G. F., byråchef;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Experter:
Bjärsdal, J., agronom;
Camstedt, R. J. A., agronom;
Brodin, I. E. S., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Biträdande sekreterare:
Plricsson, G., byråchef.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Stockholm 2 (biträdande sekreteraren); tel.
\äxel 23 46 20.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 24.
Utredningen har under november 1958—oktober 1959 hållit ett flertal
sammanträden i särskilda arbetsutskott och delegationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1960.
12. 1956 års matpotatisutredning (1958: I 17; 1959: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för förbättring av försörjningen
med matpotatis av tillfredsställande kvalitet (se Post- och Inrikes tidn. den
4 januari 1956):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, Halmstad, ordförande;
Carbell, E. E. E., e.o. byråchef, led. av II kamm.;
Engström, I. Stina, civilekonom, fru;
Hejneman, Y. L., direktör;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nergelius, E. S., direktör;
Wixell, N., direktör.
Experter:
Emilsson, P. M. B., fil. dr;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Larsson, E. L., avdelningschef;
Månsson, N. Ch., direktör;
Rosenqvist, K. Å. T., disponent.
Sekreterare:
Ericsson, S. K. J., agronom.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 5; tel. växel 22 55 60, rikssaint.
22 57 60 (sekreteraren).
15 liihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
I Jo
226
Riksdagsberättelsen år 1960
I Jo: 22 Direktiven för utredningen, se 1957:1 Jo 15.
Utredningen har under tiden november 1958—oktober 1959 hållit 14 sammanträden,
varav 11 i särskilda arbetsutskott.
Utredningen har den 10 juli 1959 avgivit delbetänkande rörande reglering
av handeln med potatisutsäde (stencilerat) samt den 22 juli 1959 till statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet överlämnat en V.P.M. angående
offentligt stödd upplysningsverksamhet på matpotatisområdet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
13. Jordbrukshögskoleutredningen (1958:1 18; 1959:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1956 för
att verkställa utredning rörande forskningen, undervisningen och försöksverksamheten
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ävensom
vid högskoleavdelningarna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1956):
Nilsson, N. R., professor; ordförande;
Gustafsson, Y. H., professor;
Larsson, S., rektor, led. av I. kamm.;
Nilsson, Fr. W., professor;
Sköld, P. E., led. av II. kamm.;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Experter:
Petersson, S. G. W., agronom;
Nygren, A., tf. professor;
Ekman, J., agr. lic.;
Fernqvist, I., assistent vid statens trädgårdsförsök;
Hellberg, A. E., statsagronom;
Åberg, A. E., tf. professor;
Emilsson, E. E. laborator.
Sekreterare:
Lindström, I. A., agronom.
Biträdande sekreterare:
Eliasson, P. E., agronom (fr. o. in. 1 april 1959).
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. växel 23 39 20 (sekreteraren);
Kansliet, Lantbrukshögskolan, Uppsala 7 (bitr. sekreteraren); tel.
växel 018 25 155.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 18.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 haft 9 sammanträden
om samman agt 20 sammanträdesdagar. Ett av sammanträdena
har med vederbörligt tillstånd varit förlagt till Visby, överläggningar har
ägt rum med befattningshavare vid olika statliga myndigheter, med representanter
för vissa andra utredningar samt med företrädare för vissa av näringslivets
organisationer.
Efter remiss har utlåtanden avgivits i vissa ärenden.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat i början av år 1960.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
227
14. 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté (1958: I 20; I »JOC 15
1959: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1956):
Wikström, H. J., statssekreterare, ordförande;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Kull, B., statskommissarie;
Näslund, H. M. E., landshövding;
Streyffert, K. Th., professor;
Swan, J. A. H., skogsdirektör;
Wsesterberg, T. V., länsjägmästare.
Expert:
Hagberg, A. E., professor.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, B. E., tf. förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2 (bitr. sekreteraren); tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 20.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 4
sammanträden om sammanlagt 8 dagar. Sammanträden har vidare ägt rum
med mindre delegationer inom kommittén för beredning av vissa byggnadsfrågor,
för diskussioner med företrädare för olika vetenskapliga institutioner
vid skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet samt för överläggningar
med representanter för vissa andra statliga kommittéer m. fl.
Ett antal remissutlåtanden har under perioden avgivits av kommittén.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1960.
15. Renutredningen (1958: I 21; 1959: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 juli 1956 för att
verkställa utredning angående renprodukternas til varatagande och avsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 september 1956):
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande;
Baer, P. L., renägare;
Enequist, N. E., länsveterinär;
Holmberg, G. A., f. d. direktör;
Kuoljok, P. E. M:son, renägare;
Wikman, L. Å., konsulent.
Experter:
Lindberg, Å. A., landssekreterare (fr. o. m. 25 september 1959);
Sachs, H., direktör (t. o. in. 6 februari 1959);
228
Riksdag sberättelsen år 1960
I Jo: J5 Wahlberg, C. T. V., avdelningschef.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H., lappfogde.
Lokal: Länsstyrelsen, Östersund; tel. Östersund växel 17 660.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 21.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 5
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1960.
16. Jordbruksupplgsningskommittén (1958: 1 22; 1959: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956
för att verkställa utredning rörande upplysnings- och rådgivningsverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1956):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Forslund, E., pol.mag.;
Gustafson, Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jansson, E., förbundsordförande;
Jonsson, E., ordförande i J. U. F.;
Kull, B., statskommissarie;
Rodhe, S. O., direktör;
Sjölund, E. O., lantbruksdirektör;
Ägren, Th. V., f. d. rektor.
Expert:
Högström, E. A., l:e byråsekreterare.
Sekreterare:
Porse, ö., direktör.
Lokal: Kopparbergs läns hushållningssällskap, Falun (sekreteraren); tel.
Falun 2334.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 22.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 håiit 5 sammanträden
samt haft överläggningar med olika av utredningsarbetet berörda
organisationer och kommittéer.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under första halvåret 1960.
17. Jordbriiksanslagsutredningen (1958: I 23; 1959: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning för prövning av möjligheterna att minska vissa anslag
under nionde huvudtiteln (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1957):
Olsson, K. H., överdirektör, ordförande;
Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hseggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
229
Mossberget-, E. G. V., ombudsman, led. av I kamm. J. JO* IS
Expert:
Thorselius, U. T., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Beckman, A., kanslisekreterare;
Hygrell, B. U. L., sekreterare (t. o. in. 14 oktober 1959).
Lokal: Statens växtskyddsanstalt, Stockholm 19; tel. väkel 85 Öl 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 23.
Härjämte har utredningen den 2 maj 1958 fått i uppdrag att i samband
med utredningens prövning av bidragsverksamheten med anlitande av medel
ur reservationsanslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering i samråd
med lantbruksstyrelsen verkstäl’a en allmän översyn av bestämmelserna
rörande statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering m. m. i syfte
att dessa bestämmelser skall erhålla en fullt tidsenlig inriktning.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 17
sammanträden. Vid några sammanträden har överläggningar ägt rum med
representanter för veterinärstyrelsen, hushållningssällskapen och hushållningssä
lskapens veterinäravdelningar.
Utredningen har företagit 3 studieresor under sammanlagt 4 dagar för
närmare studium av verksamheten vid veterinäravdelningarna i Malmö,
Falkenberg, Skara och Västerås.
Utredningen har den 18 december 1958 avgivit betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser rörande statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering
(SOU 1959: 1).
Utredningens arbete i övrigt beräknas bli slutfört omkring årsskiftet
1959/60.
18. Utredning angående totalisatorverksamheten (1958: I 25;
1959: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att verkställa
utredning angående totalisatorverksamheten (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 juni 1957):
Wesström, E. A., landshövding (t. o. in. 29 oktober 1959);
Fallenius, B. A., landshövding (fr. o. m. 30 oktober 1959).
Sakkunniga:
Andersson, A. E., led. av I kamm.;
Ekelund, O., major;
Jacobsson, T., direktör;
Sörensen, E., generalsekreterare;
Ytterborn, G. R., överdirektör.
Sekreterare:
Hultqvist, L. G., förste taxeringsintendent (t. o. in. 27 november 1959);
Björnson, L.-E., förste revisor (fr. o. in. 28 november 1959).
230 Riksdagsberättelsen år 1960
I Jo: 18 Lokal: Länsstyrelsen, Mariestad, tel. »Länsstyrelsen» (utredningsmannen);
Riksräkenskapsverket, Stockholm 2; tel. växel 23 34 70 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958 I Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hål it 1
sammanträde med de sakkunniga. Utredningen beräknas fortgå under 1960.
19. Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (1958: I 26; 1959: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1957):
Nilsson, O. F. lantbrukare, fil. lic.; led. av I kamm.
Direktiven för uredningen, se 1958: I Jo 26.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1960.
20. Utredningen rörande den vid lantbrukshö g skolan och statens lantbruksförsök
på växtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet (1958: I 30; 1959: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök på växtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1957):
Söderström, O. A. V., direktör.
Experter:
Tedin, K. O., professor;
Bernhard, B., revisionssekreterare.
Sekreterare:
Ekström, P. E., byrådirektör.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 5 (sekreteraren); tel. växel
22 55 60, rikssamt. 22 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1958—oktober 1959 hållit 13
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1960.
21. Veterinärhögskoleutredningen (1959:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 februari 1958):
Wikström, H. J., statssekreterare, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
231
Lagerlöf, N. P., professor, rektor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär;
Kvarnbäck, J. S., rektor (fr. o. m. 24 augusti 1959).
Expert:
Hansen, H.-J., professor (fr. o. in. 24 augusti 1959).
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Birgersson, T. B. A., tf. förste kanslisekreterare (fr. o. in. 30 juni 1959).
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2 (sekreteraren); tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 26.
Den 30 juni 1959 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen att vid fullgörandet
av det åt utredningen anförtrodda uppdraget jämväl verkställa
utredning rörande verksamheten vid och organisationen av statens veterinärmedicinska
anstalt i den utsträckning denna verksamhet berör forskningen
och undervisningen vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 12
plenarsammanträden.
22. Trädgårdsnäringsutredningen (1959:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Olsson, K. H., överdirektör;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.;
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorselius, U. T., budgetsekreterare.
Experter:
Langdal, H., avdelningschef (fr. o. in. 9 januari 1959);
Norrgren, U., sekreterare (fr. o. m. 9 januari 1959);
Nyström, H., direktör (fr. o. m. 9 januari 1959);
Svensson, N. A., direktör (fr. o. in. 9 januari 1959);
Zetterberg, G. O., byråchef (fr. o. m. 20 november 1959).
Sekreterare:
Kierkegaard, N. Chr., pol. mag., civilekonom (1. o. in. 30 juni 1959);
Säkk, K., fil. lic. (fr. o. in. 1 juli 1959).
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2 (sekreteraren); tel. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
232
Riksdagsberättelsen år 1960
I Jo: 22 Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 8 plenarsammanträden.
23. 1958 års jordlagsutredning (1959: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Ribbing, A. F., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Nilsson, E. Hj„ f. d. förman, led. av I kamm.;
Johansson, A. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hseggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Westling, O. J., sekreterare;
Oscarsson, S., lantbrukare.
Experter:
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
öjborn, L. E., generaldirektör.
Sekreterare:
Sköld, T., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 8 sammanträden,
varav 3 i samband med en resa till Härnösand och till orter
inom Värmlands län. En särskild delegation inom utredningen hav därutöver
hållit ett flertal sammanträden.
Utredningen har den 26 november avgivit ett delbetänkande angående
decentralisering av beslutanderätten i förvärvsfrågor enligt bolagsförbudslagen,
in. in. (stencilerad).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1961.
24. Renforskningsutredningen (1959:1 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
verkställa utredning rörande forskningen å renskötselns område och därmed
sammanhängande frågor (Se Post- och Inrikes tidn. den 3 juni 1958) :
Näslund, H. M. E., landshövding.
Sekreterare:
Calleberg, L. G., förste länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Luleå; tel. Luleå växel 104 00.
233
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 23 maj I Jo: 2H
1958.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
25. 1958 års utredning om uttagande av exploateringsavgifter vid grus- och
stentäkter att användas för naturvårdande uppgifter m. m. (1959:1 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1958 för
att verkställa utredning om uttagande av exploateringsavgifter vid grus- och
stentäkter att användas för naturvårdande uppgifter (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 december 1958):
Braunstein, Å. G. V., häradshövding.
Experter:
Esping, L.-E., intendent hos Svenska naturskyddsföreningen;
Wehtje, I., disponent.
Sekreterare:
Klementsson, H. G. E., hovrättsassessor.
Lokal: Villands domsaga, Kristianstad; tel. 113 72.
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 28 november
1958.
Utredningsmannen har under tiden december 1958—november 1959 hållit
3 sammanträden med experterna.
Utredningsarbetet kan beräknas bli slutfört omkring årsskiftet 1959/60.
26. Utredning rörande anställningsförhållandena m. m. för besiktning sveterinärerna
vid kontrollslakterierna
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 mars 1959 för att verkställa utredning rörande anställningsförhållandena
in. in. för besiktningsveterinärerna vid kontrollslakterierna (se Post- och
Inrikes tidn. den 30 april 1959):
Johnsson, B. E., generaldirektör.
Expert:
Blom, O. T., veterinärråd (fr. o. in. den 5 september 1959).
Sekreterare:
Lyberg, F., byråchef.
Lokal: Statens lönenämnd, Stockholm C; tel. 11 63 81.
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
20 mars 1959):
Anställningsförhållandena för besiktningsveterinärerna vid kontrollslakterierna
regleras nu av kungörelsen den 30 november 1934 (nr 559) angående kontrollslakterier
och från och med den 1 januari 1960 av en innevarande dag utfärdad
kungörelse (nr 100) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 20 mars 1959 (nr
234
Riksdagsbcrättelsen år 1960
I Jo: 26 ^9) om köttbesiktning m. m. Enligt dessa kungörelser har veterinärstyrelsen att
förordna och entlediga besiktningsveterinärer vid kontrollslakterier. Besiktningsveterinärs
avlöningsförmåner fastställes av veterinärstyrelsen efter förhandlingar
med vederbörande parter samt gäldas av kontrollslakteriets innehavare.
I skrivelse den 13 november 1956 har Sveriges veterinärförbund hos Kungl.
Maj:t anhållit om sådan ändring i förutnämnda kungörelse angående kontrollslakterier,
att reglering av besiktningsveterinärernas vid dylika slakterier anställningsförhållanden
med undantag av tillsättningsförfarandet kunde ske i numera
inom jämförlig del av arbetsmarknaden vedertagen ordning. Till stöd för sin anhållan
har förbundet anfört bland annat följande.
Stadgandet att besiktningsveteriniirs avlöningsförmåner skall fastställas av veterinärstyrelsen
efter förhandlingar med vederbörande parter har under senare år
tillämpats så, att parterna — slakteriernas arbetsgivarorganisationer och Sveriges
veterinärförbund — efter framställning av endera parten om ändring av gällande
avlöningsförmåner av veterinärstyrelsen kallats till förhandling, därvid en ledamot
av styrelsen fungerat som ordförande. Med ledning av vad som vid sådan
förhandling framkommit har veterinärstyrelsen sedan, oavsett huruvida enighet
förelegat mellan parterna eller ej, meddelat beslut angående de avlöningsförmåner,
som i fortsättningen skall gälla för besiktningsveterinärerna. Då arbetsgivarparten
återfinnes inom den enskilda sektorn av arbetsmarknaden, synes emellertid
enligt veterinärförbundets mening numera — sedan förbundet och de till detta
anslutna specialföreningarna efter tillkomsten av gällande princip för avlöningsförmånernas
fastställande även upptagit facklig verksamhet på sitt program —
den naturliga vägen för bestämmandet av besiktningsveterinärernas avlöningsförmåner
vara den inom ifrågavarande sektor av arbetsmarknaden eljest tillämpade
metoden med förhandlingar mellan parternas organisationer. En övergång
till det föreslagna systemet skulle enligt förbundets mening medföra väsentliga
fördelar i flera avseenden. Den tungroddhet i form av onödig tidsutdräkt, som i
praktiken visat sig följa med gällande förhandlingsform, där en tredje part måst
inkopplas och taga ansvaret för utformningen av anställningsvillkoren, skulle elimineras.
Vid förda förhandlingar skulle parterna även tvingas att söka nå fram
till en överenskommelse. Därigenom skulle besiktningsveterinärerna tillförsäkras
samma medinflytande vid lönesättningen som genom förhandlingsrätten tillagts
övriga arbetstagarkategorier inom den enskilda sektorn.
Över veterinärförbundets framställning har yttranden inhämtats av veterinärstyrelsen,
medicinalstyrelsen, Sveriges slakteriförbund, Sveriges privata kontrollslakteriers
samarbetsnämnd, Kooperativa förbundet, statens lönenämnd och statskontoret.
Veterinärstyrelsen har i anslutning till veterinärförbundets framställning i sitt
yttrande hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om en utredning rörande
den ur skilda synpunkter mest lämpliga utformningen av de vid kontrollslakterierna
tjänstgörande besiktningsveterinärernas anställnings- och avlöningsförhållanden.
övriga hörda myndigheter och organisationer, vilka erhållit del av jämväl
veterinärstyrelsens hemställan, har, med undantag av kontrollslakteriernas
samarbetsnämnd, tillstyrkt denna.
Mot bakgrund av det anförda finner jag mig böra förorda, att en utredning om
ifrågavarande besiktningsveterinärers anställningsförhållanden samt formerna för
bestämmande av deras anställningsvillkor i övrigt nu kommer till stånd. Utredningen
torde böra verkställas av en sakkunnig.
Vid utredningsarbetet torde följande böra beaktas.
Köttbesiktningen ingår såsom ett viktigt led i den fortlöpande livsmedelshygieniska
övervakningen. Det är en det allmännas uppgift att tillse, att sådan övervakning
finnes. Ur samhällelig synpunkt är det sålunda ett intresse, att besiktningsveterinärernas
arbete kan fortgå utan risker för avbrott. Det är även av be
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 235
tydelse, att besiktningsveterinärerna icke kommer i ett för livsmedelshygienen J Jo;
ofördelaktigt beroende av sina arbetsgivare inom slakteribranschen. Denna synpunkt
har nyligen särskilt framhållits av årets riksdag, som vid behandlingen av
frågan om ny lag om köttbesiktning m. m. anslutit sig till tredje lagutskottets utlåtande
nr 2, vari förutsatts, att besiktningsveterinärerna — hur deras anställningsförhållanden
i övrigt än ordnades — erhöll en sådan ställning, att de i sitt
arbete som kontrollorgan kunde intaga en fullt fri och självständig hållning. Vidare
bör, i anslutning till vad veterinärförbundet framhållit, frågan om besiktuingsveterinärernas
medinflytande vid lönesättningen särskilt övervägas.
Frånsett vad som nu anförts bör utredningen vara förutsättningslös.
Utredningsmannen har haft vissa överläggningar med — förutom utredningens
sekreterare och expert — representanter för veterinärstyrelsen samt
arbetsgivare- och arbetstagarorganisationerna på förevarande område.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
27.-Utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som följdverkningar
. i av större torrläggningsföretag
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1959 för
att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som följdverkningar
av större torrläggningsföretag (se Post- och Inrikes tidn. den 20
oktober 1959):
Osvald, K. H., professor, led. av I kamm.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Hägglund, J. M„ byråchef;
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Hägglund, J. M., byråchef (se ovan).
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Stockholm 2; tel. växel 23 46 20 (sekreteraren).
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 25 september 1959):
att — med utgångspunkt från vad som anförts i tredje lagutskottets förenämnda
utlåtanden 1957:25 och 1954:33 samt med lokalisering till Emåns nederbördsområde
—- undersöka de väsentligaste av de problem, vilka uppkommer som följdverkningar
av större torrläggningsföretag och vilka berörts i sagda utskottsutlåtanden.
28. Utredning rörande organisationen av de fiskesakkunniga organen i
vattenmål m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för att
verkställa utredning rörande organisationen av de fiskesakkunniga organen
i vattenmål m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1959):
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare.
236
Riksdagsberäitelsen år WGO
I Jo: •>8 Sekreterare:
Garming, E. S., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Jönköping; tel. växel 18 700 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
23 oktober 1959):
Ett av de största och mest svårbedömda problemen i de stora vattenkraftutbyggnadsmålen
är frågan om utbyggnadernas inverkan på fisket. Till denna
fråga får vattendomstolarna taga ställning såväl vid bedömandet av ett företags
tillåtlighet som vid bestämmandet av skadeersättningar till enskilda sakägare.
Fiskeutredningar i mål om byggande i vatten eller som förberedelse till sådana
mål utföres så gott som undantagslöst av antingen fiskeriintendent eller fiskeristyrelsens
sötvattenslaboratorium.
Fiskeriintendenterna, som är sju till antalet, ingår i statens lokala fiskeriadministration,
som lyder under fiskeristyrelsen. Med avseende på intendenternas
tjänstgöring är riket indelat i fem sötvattensdistrikt samt två kust- och havsdistrikt.
Till varje distrikt är en intendent knuten. Den omfattande vattenkraftutbyggnaden
i landet har sedan länge inneburit en avsevärd arbetsbelastning för
intendenterna i sötvattensdistrikten. Särskilt gäller detta de tre intendenter, som
har arbetsfält i Norrland. Den övervägande delen av deras arbete äger samband
med vattenmålen. De uppdrag fiskeriintendenterna fullgör i vattenmål är tjänsteåligganden,
för vilka de icke är berättigade att uppbära särskild gottgörelse (NJA
1928 s. 562 och propositionen 1957:22 s. 22 f). Däremot uppbär statsverket av
vederbörande företagare ersättning enligt en särskild taxa (SFS 1957:208) för
uppdrag, som i anledning av företag enligt vattenlagen verkställes av fiskeriintendent.
Enligt instruktionen den 16 maj 1958 för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion
(SFS 1958: 309) åligger styrelsen bland annat att åt kommuner och
enskilda utföra fiskeribiologiska undersökningar i samband med vattenregleringsföretag.
Styrelsen äger därvid uppbära ersättning enligt grunder, som fastställes
av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av styrelsen.
Styrelsens åligganden beträffande undersökningar i vattenmål fullgöres av sötvattenslaboratoriet,
som är förlagt till Drottningholm. Laboratoriet är sedan den
1 juli 1957 organiserat på en forskningsavdelning, en utredningsavdelning för
vattenmål och ett sekretariat, allt under en gemensam föreståndare. Utredningsavdelningen
sysslar enbart med utredning av fiskefrågor i samband med vattenmål.
Personalen på denna avdelning utgöres av en laborator, som leder avdelningens
arbete, samt fyra fiskeriinspektörer, en förste fiskmästare och nio fiskmästare.
Inspektörerna och de nio fiskmästarna är indelade på fyra lokala distrikt,
vart och ett med en inspektör i spetsen. All personal är lokaliserad till
Drottningholm men är i stor utsträckning sysselsatt med fältarbeten inom respektive
distrikt.
Kostnaderna för sötvattenslaboratoriets undersökningsverksamhet i samband
med vattenmål bestrides helt med avgifter, som fiskeristyrelsen för varje budgetär
påför intressenterna i de mål, varmed laboratoriet har befattning.
Fördelningen av uppdrag mellan fiskeriintendenterna och sötvattenslaboratoriet
växlar olika intendentsdistrikt emellan. Sötvattenslaboratoriet har sin verksamhet
nästan helt förlagd till Norrland och där för närvarande i huvudsak inom
Mellanbygdens vattendomstols domsområde. Beträffande fördelningen efter uppdragens
art synes den huvudprincipen följas, att uppdrag, som hänför sig till tilllåtlighetsfrågan
i målen, anförtros åt intendenterna och utredningar rörande ersättningar
till enskilda sakägare i stora sjöregleringsmål anförtros åt sötvattens
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
237
laboratoriet. Intendenterna har emellertid ofta också uppdrag rörande skadeut- I Jo: 3s
redningar liksom sötvattenslaboratoriet ibland förordnas att verkställa utredningar,
som skall ligga till grund för tillåtlighetsprövningen.
Den stora ökning av fiskeriintendenternas och sötvattenslaboratoriets arbetsbelastning,
som vattenkraftutbyggnaderna medfört, har under senare år upprepade
gånger föranlett framställningar om förstärkning av personal och övriga
resurser. Viss förstärkning har också tillförts såväl sötvattenslaboratoriet som
intendenterna i de två nordligaste distrikten.
I olika sammanhang har framställningar gjorts om ytterligare förstärkningar
till såväl sötvattenslaboratoriet som intendentsorganisationen. Vidare har önskemål
framförts om fastare anställningsform för den personal, som tilldelats intendenterna
i de två nordligaste distrikten.
Enligt min mening arbetar både fiskeriintendentsorganisationen och sötvattenslaboratoriet
till följd av anhopningen av tidskrävande utredningsuppdrag i vattenmålen
fortfarande under synnerligen ansträngda förhållanden. Någon lättnad
synes inte vara att vänta under avsevärd tid framåt. Anspråken på de fiskesakkunniga
organens medverkan i vattenmål torde tvärtom komma att väsentligt
stiga inom vissa områden, särskilt i övre Norrland. Redan offentliggjorda utbvggnadsplaner
talar härför. En avsevärd förstärkning av vattenrättsskipningen i Norrland
har också genomförts under senare år. Sålunda har genom en utbrytning och
utbyggnad av den tidigare första avdelningen av Norrbygdens vattendomstol i
Umeå en ny vattendomstol inrättats i Luleå. Vidare har tredje avdelningen av
den i Umeå förlagda vattendomstolen förstärkts med en vatterättsdomare. Även
Mellanbygdens vattendomstol har för slutförandet av ett omfattande kraftverksmål,
vari bl. a. fiskefrågorna återstår att avgöra, tillförts en vattenrättsdomare.
Nämnas kan också att från och med den 1 juli 1958 en extra avdelning är inrättad
vid Österbygdens vattendomstol.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden synes en allsidig översyn av de fiskesakkunnigas
organisation böra komma till stånd. Härvid bör bl. a. ingående prövas
möjligheterna att rationalisera de fiskesakkunnigas undersökningsverksamhet
i vattenmål. Flera skäl talar härför. Sålunda har dessa organ efter senaste förstärkningar
nått en ganska betydande storlek. I undersökningsverksamheten deltar
nu mer än 25 fast anställda tjänstemän, en stor del med mycket kvalificerad
utbildning, vartill kommer administrativ och annan biträdande personal. Vidare
bedrives utbyggnaden av de norrländska vattendragen i stort sett successivt från
söder mot norr med tyngdpunkten förlagd till ett älvområde i sänder. Man kan
därför på längre sikt räkna med att, allteftersom uppdrag slutförs inom vissa
ä''vområden, personal kan flyttas över till andra områden, där nya företag påbörjas.
Det synes då vara mindre lämpligt att begränsa bedömningen av personalbehovet
till vad som erfordras för att bemästra den aktuella arbetsbelastningen
inom ramen av bestående organisation. Ehuru utbyggnaden av vattenkraften kan
antagas komma att så småningom börja successivt avtaga i omfattning, innebär
detta emellertid inte, att de fiskesakkunnigas medverkan i vattenmålen kan bcläknas
minska i samma mån. Med hänsyn till fiskefrågornas mycket komplicerade
natur förfar vattendomstolarna vanligen så i de stora utbyggnadsmålen, att dessa
frågor inte slutligt bedömes, förrän erfarenheter vunnits under en längre prövotid.
Under denna prövotid har den sakkunnige att noga följa hur fisket påverkas
av företaget och avge förslag till skadeförebyggande åtgärder och ersättningar.
Detta bör särskilt beaktas vid utformningen och förläggningen av de fiskesakkunniga
organen.
För att kunna tillförlitligt bedöma personalbehovet för framtiden torde erfordras
en närmare undersökning — med beaktande även av förhållandena i mellersta
och södra Sverige —■ av de nuvarande utredningsuppdragens omfattning
och vilken tid de kan beräknas kräva. Fn liknande kartläggning bör ske också
av de nya uppdrag, som inom överskådlig lid kan väntas tillkomma.
238
Riksdagsberätlelsen år 1960
I Jo: 28 Vid skilda tillfällen har framhållits såväl från de fiskesakkunniga organens
egen sida som från domstolar och andra myndigheter, som är beroende av biträde
av dessa organ, att den nuvarande dubbelorganisationen på området inte
är rationell. Det är därför nödvändigt att undersöka olika vägar att mer effektivt
än nu utnyttja de fiskesakkunniga organen. Till en del kan detta syfte måhända
främjas genom ändringar i gällande instruktion för fiskeristyrelsen. Väsentligare
fördelar torde dock stå att vinna genom organisatoriska åtgärder för att åstadkomma
en närmare samordning mellan sötvattenslaboratoriets och intendenternas
ifrågavarande verksamhet. Sålunda bör i samråd med lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet undersökas, om det är lämpligt att flytta ur sötvattenslaboratoriets
utredningsavdelning till någon ort närmare dess huvudsakliga
verksamhetsområde. Ett ytterligare steg i samma riktning, som också bör närmare
övervägas, är att dela upp utredningsavdelningen på olika intendentsdistrikt.
Vid utredningen bör emellertid även den motsatta möjligheten undersökas, nämligen
att fiskeriintendenternas befattning med vattenmålen upphör och all undersökningsverksamhet
i dessa mål koncentreras till sötvattenslaboratoriet, under de
alternativa förutsättningarna att laboratoriets undersökningsavdelning bibehåller
sin centrala förläggning eller att den flyttas ut till en eller flera orter i Norrland.
Slutligen bör en översyn ske av de undersökningsmetoder, som användes vid
fiskeutredningar i vattenmålen.
Översynen av de fiskesakkunnigas undersökningsverksamhet i vattenmålen bör
syfta till att få till stånd en smidigt fungerande organisation med lämpligt förlagda
enheter samt största möjliga rationalisering av fiskeutredningarna i vattenmål,
givetvis utan att behöriga rättssäkerhetskrav åsidosattes.
Utredningen bör anförtros åt en särskilt tillkallad utredningsman. Utredningen
bör bedrivas skyndsamt och i samråd med de fiskesakkunniga organen själva
samt med vattendomstolarna. I organisatoriska frågor bör utredningsmannen jämväl
samråda med statens sakrevision och statens organisationsnämnd samt i lokaliseringsspörsmål
med — såsom tidigare nämnts — lokaliseringsutredningen rörande
statlig verksamhet.
29. Utredning rörande ändring av nuvarande ordning med upplåten nyttjanderätt
till de s. k. gruvskogarna, m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för att
verkställa utredning rörande ändring av nuvarande ordning med upplåten
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna, m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 november 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 23 oktober 1959):
med uppdrag dels att verkställa översyn av grunderna för beräkning av avgifter
för de s. k. gruvskogarna och att snarast möjligt avge de förslag rörande ändrad
avgiftsberäkning, vartill översynen må giva anledning, dels att därefter — med
utgångspunkt från vad som anförts i statutskottets förenämnda utlåtande 1952: 145
— efter verkställda undersökningar ävensom överläggningar med innehavarna av
sagda nyttjanderätter avgiva förslag beträffande spörsmålet huru en avveckling
av nuvarande ordning med upplåten nyttjanderätt till omförmälda skogar bör
kunna komma till stånd.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
239
1 II
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete samt svenska
kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete (1957: I 17; 1958: I 12;
1959: I 5)
Delegationen
Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1954 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett gemensamt utskott för nordiskt
ekonomiskt samarbete (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november
1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Cederwall, G. F. E., statssekreterare;
de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare.
Suppleant:
Wennersten, P. G., kommerseråd.
Kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 5 november 1954 och
den 23 februari 1956 att inom handelsdepartementet biträda med samordning
av det interna arbetet med nordiska ekonomiska frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 november 1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Cederwall, G. F. E., statssekreterare;
de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Gillberg, J. A. E., direktör;
Håkansson, J. H. V., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Leffler, J. O., direktör;
Lemne, C.-G., sekreterare;
Nilstein, A. H., sekreterare;
Settergren, G. C. A., direktör;
Vinell, K. T., envoyé;
Wennersten, P. G., kommerseråd.
Experter:
Appeltofft, A. J., byråchef;
Eckcrsten, I. E., byråchef;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
240
Riksdagsberättelsen år 1960
I Ht 1 Fitger, N. F. P., direktör, fil. dr;
Franzén, N. I., förste byråsekreterare;
Frenne, N. G. H., f. d. direktör;
Hallström, K. E., direktör;
Hartler, H. M. S., byråchef;
Hulting, K. R. G., byråchef;
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Kalderén, L. G., t.f. byråchef (fr. o. in. den 3 februari 1959);
Larson, S. E., byråchef;
Lundqvist, N. L., direktör;
Lönngren, D. R., apotekare;
Nordlander, M. I. C.-H., statsråd, generaldirektör;
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;
Sahlin, B. I., kommerseråd;
Sahlin, S., byråchef;
Strandberg, A. V., direktör;
Sundén, O. R„ direktör, f. d. statssekreterare;
Söderström, O. A. V., direktör, f. d. generaldirektör;
Thulin, E. E:son, byråchef;
Tidal, L. Å., förste taxeringsrevisor;
Virgin, E. O. G., beskickningsråd;
Önnesjö, K. E. A., avdelningschef.
Huvudsekreterare:
Englund, K. G. Å., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Leuf, N. B., tullkontrollör;
Lundström, H. O., riksbankskamrer;
Marklund, K. L., tullkontrollör.
Direktiven för delegationen och kommittén, se 1955: I H 26.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1958
—november 1959 hållit 10 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit 17 sammanträden. Under 1959 har 4 specialutskott med särskilda
sekretariat varit verksamma.
Samarbetsutskottets huvudrapport av den 8 juli 1957 och tilläggsrapport
av den 5 september 1958 förelädes Nordiska rådets sjätte session i Oslo i
november 1958. Diskussionerna om de nordiska marknadsplanerna på nämnda
rådssession utmynnade i ett beslut om en rekommendation till de nordiska
regeringarna att på grundval av de överlämnade rapporterna och i
kontakt med rådet uppta förhandlingar om formerna för det nordiska ekonomiska
samarbetet med sikte på att saken, när förutsättningar för ett beslut
förelåg, kunde föreläggas parlamenten.
Med anledning av Nordiska rådets rekommendation hölls ett nordiskt
regeringsmöte i Oslo den 24—25 januari 1959. Man beslöt därvid att anmoda
samarbetsutskottet att mot bakgrund av de synpunkter som framförts vid
mötet utarbeta förslag till vissa ändringar och kompletteringar av den tidi
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
241
gare framlagda planen för det nordiska ekonomiska samarbetet. Samarbets- \ Jfj 3
utskottet har i tilläggsrapport II lämnat en redogörelse för resultaten av de
förhandlingar, som ägt rum sedan regeringsmötet i januari. Denna tilläggsrapport
förelädes Nordiska rådet vid dess sjunde session i Stockholm i november
1959.
Samarbetsutskottet har vidare på uppdrag av de nordiska regeringarna
utarbetat ett förslag till inrättande av permanenta samarbetsorgan för det
framtida nordiska ekonomiska samarbetet, som översänts till Nordiska rådet.
Under tiden december 1958—november 1959 har den svenska delegationen
haft 17 sammanträden och den svenska kommittén 4 sammanträden.
Samarbetsutskottets arbete och därmed delegationens och kommitténs
verksamhet har, under de förutsättningar det hittills bedrivits, i och med
den nu avlämnade rapporten slutförts.
2. Utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri
(1957: I 25; 1958: I 16; 1959: I 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att företaga
översyn och samordning av det statliga kreditstödet åt hantverk och
småindustri eller därmed jämförlig företagsamhet (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juni 1956):
Söderlund, S. Y„ justitieråd.
Experter:
Bergqvist, Å. J. T., bankdirektör;
Borggren, H. G., bankokommissarie;
Danielsson, I. V., fabrikör;
Johansson, B. R., byråchef hos arbetsmarknadsstyrelsen;
Johansson, K.-E., direktör i Jämtlands läns företagareförening, civilingenjör;
Löfberg,
K. A., kamrerare.
Sekreterare:
von Wachenfeldt, G. F., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1957: I H 25.
Utredningen har den 16 maj 1959 avlämnat betänkande angående statligt
kreditstöd till hantverk och småindustri m. m. (SOU 1959: 7). Uppdraget
är därmed slutfört.
3. Utredning rörande sjömännens mönstring in. in. (1959:121)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning och framlägga förslag rörande en ändrad organisation
i samband med förmedling av arbete för sjömän samt deras mönstring och
registrering (se Post- och Inrikes tidn. den 5 augusti 1958):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
1(> Ilihany till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
RlksdaggberätteUen
242
Riksdagsberättelsen år 1960
I Hl 3 Experter:
Bååw, Hj., redaktör, sekreterare i Sveriges fartygsbefälsförening;
Carlsson, Gunnar A., förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet, led.
av II kamm.;
Parkfelt, L., direktör.
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 21.
Utredningsmannen har upprätthållit kontakt med vissa representanter för
i första hand sjöfartsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Under utredningsarbetet
har också i övrigt tagits kontakt med företrädare för vissa institutioner
på områden berörande utredningens uppdrag. Utredningsmannen
har härvid även företagit resor för att besöka ett antal sjömanshus och sjömansförmedlingar
ävensom, tillsammans med ett par av experterna, besökt
Oslo och tagit del av norska erfarenheter rörande främst organisationen av
mönstringen och registreringen av sjöfolk.
Utredningsmannen har hållit 4 sammanträden om 7 dagar med experterna.
Den 8 september 1959 har betänkande avgivits angående mönstring och
förmedling av sjömän m. in. (stencilerat). Utredningsuppdraget är därmed
slutfört.
4. Textilutredningen (1959: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 21 november och
den 30 december 1958 för att verkställa utredning och framlägga förslag
rörande åtgärder i syfte att stärka den svenska textilindustriens konkurrenskraft
på längre sikt (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1958):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Cason, C. A., direktör;
Engberg, K. G. F., direktör (t. o. m. den 5 februari 1959);
Lindgren, G. A., förbundssekreterare;
Lindquist, J. I. H., direktör;
Pettersson, Per, förbundsordförande (t. o. m. den 10 mars 1959);
Schwartzman, R. V., direktör;
Sjöberg, E. V., förbundssekreterare (fr. o. m. den 11 mars 1959);
Wahren, W., direktör (fr. o. m. den 6 februari 1959);
Wetterlind, Å. J., direktör;
Älmeby, H. V. B., direktör, f. d. överdirektör (t. o. m. den 27 november
1959).
Experter:
Eckersten, I. E., byråchef;
Löfberg, B. A. F., sekreterare.
Sekreterare:
Leuf, N. B., tullkontrollör.
Biträdande sekreterare:
Bothén, Kerstin, amanuens.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
243
Direktiv för utredningen, se 1959: I H 23.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 25 sammanträden.
Utredningen har koncentrerat sitt arbete på att pröva olika åtgärder som
skulle kunna bidraga till en lösning av problemen inom textil- och konfektionsindustrien.
Under arbetets gång har utredningen haft överläggningar dels med olika
sakkunniga rörande ekonomiska och tekniska frågor, dels med representanter
för banker med stor kreditgivning till företag inom textil- och beklädnadsbranschen,
dels med representanter för enskilda företag inom
branschen.
Utredningen har den 21 december 1959 avlämnat sitt betänkande (SOU
1959: 42). Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning angående handelsflottans pensionsanstalts verksamhet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 januari 1959 för att
verkställa utredning rörande handelsflottans pensionsanstalts ställning och
verksamhet efter genomförande av en allmän tilläggspensionering (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 januari 1959):
Skogsberg, P. G., byråchef.
Experter (fr. o. m. den 10 februari 1959):
Carlsson, Gunnar, förbundssekreterare, led. av II kamm.;
Forssblad, D., direktör, sjökapten;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Åkesson, N. H., direktör, sjökapten.
Sekreterare:
Kalén, O. H., f. d. byrådirektör (fr. o. m. den 10 februari 1959).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har intill utgången av november 1959 hållit 9 sammanträden.
Utredningen har den 29 december 1959 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
6. Svenska kommittén för nordiska patent (1957: I 18; 1958: I 13; 1959: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1955 — i
anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att deltaga
i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande;
Reiland, L. A. G., byråchef;
I H: 6
244
Riksdcigsberättelsen år 1960
I H: 6 Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Ä. C., generaldirektör.
Expert:
Hermansson, R., expeditionschef.
Sekreterare:
Lewin, S., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.
Kommittén har under tiden december 1958-—november 1959 hållit 8 sammanträden,
därav ett den 6—18 april 1959 med motsvarande danska, finska
och norska kommittéer. Ett förstärkt ordförandemöte har avhållits den 13—
17 januari 1959.
Vid ovannämnda gemensamma möte med de nordiska kommittéerna behandlades
ett utkast till huvuddelarna av en för de nordiska länderna enhetlig
patentlag. En sådan grad av enighet har därvid nåtts, att motivskrivningen
till ett gemensamt förslag till patentlag kunnat påbörjas. Vidare
har vid det gemensamma mötet genomgåtts ett utkast till tillämpningsföreskrifter
till patentlagen. En översyn av nu nämnda utkast med hänsyn till
de vid mötet uppnådda resultaten har nu gjorts samtidigt som preliminära
förslag utarbetats till komplettering av lagutkastet med bl. a. kapitel rörande
nordiska patent och vissa processregler.
Förberedande arbeten med utkasten till patentlag och tillämpningsföreskrifter
har utförts inom särskilda arbetsutskott, vari samtliga de nordiska
patentkommittéerna varit representerade. Arbetet med motivskrivningen
har fördelats mellan de nationella kommittéerna.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
7. 1955 års provinsteaterutredning (1957:1 21; 1958:1 14; 1959:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den statsunderstödda
teaterverksamheten i landsorten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1955):
Sehlstedt, O. A., landshövding, led. av II kamm., ordförande;
Elldin, H., rektor;
Lindvall, H., direktör;
Lyberg, F., byråchef;
Torsslow, S. O., förste regissör, fil. dr.
Experter:
Bergman, G. M., professor;
Elmgren, A. F., direktör;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare;
Lundkvist, K. R., direktör;
Topelius, G. Z., kansliråd.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
245
Sekreterare: I H: 9;
Stiernstedt, S. W. O., byråchef.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 20 79 49 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I H 29.
Utredningen har under 1959 hållit fyra plenarsammanträden, varjämte
vissa av experterna sammanträtt två gånger för lösningen av samarbetsfrågor
avseende turnéföretagen.
En undersökning av möjligheterna för och kostnaderna vid en utvidgad
turnéverksamhet av de statsunderstödda fasta teatrarna har verkställts.
Utkast till vissa avsnitt av ett betänkande har behandlats vid sammanträdena.
Arbetet beräknas vara avslutat under våren 1960.
8. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser
om tillsyn å fartyg m. m. (1957: I 23; 1958: I 15; 1959:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 med
uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg
samt inkomma med de förslag, vartill översynen må giva anledning (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1956):
Borg, B. L., sjöfartsråd;
Olsén, E. G. B., byråchef.
Expert:
Almquist, E. C. H., överinspektör (fr. o. m. den 24 april 1959).
Sekreterare:
Melin, G. L., byrådirektör.
Lokal: Sjöfartsstyrelsen; tel. växel 63 13 00 eller 22 85 40 (sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden december 1958—november 1959 hållit 32
sammanträden, därvid även kontakter tagits med representanter för Sveriges
fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges redareförening
och Svenska sjöfolksförbundet.
De sakkunniga beräknar slutföra sitt arbete tidigast under år 1960.
9. Sjöbefälsutredningen (1957: I 27; 1958: I 18; 1959: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande sjöbefälsutbildningens organisation
och vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 juli 1956):
Widell, G. A., landshövding, ordförande;
Andersson, E. G., landshövding, led. av I kamin, (avliden den 24 november
1958);
Lindencrona, G., sjöfarlsråd;
246
Riksdag sberättelsen år 1960
I H: 9 Orring, J. A., undervisningsråd;
Strömberg, A. E., rektor.
Experter:
Berg, Å. G. J., förste byråsekreterare;
Bååw, Hj., redaktör;
Granberg, H., direktör;
Josephson, K. O., byråchef;
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman;
Norman, K. G. B., kommendörkapten;
Ridderström, H. E., adjunkt;
Sörman, R., skeppsredare, generalkonsul;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åkesson, N. H., direktör, sjökapten.
Sekreterare:
Bertman, H., byrådirektör, t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 4 (postadress Handelsdepartementet, Stockholm
2); tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1302), rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren) eller 20 46 05 (kanslibiträdet).
Direktiven för utredningen, se 1957: I H 27.
Utredningen har under tiden den 1 november 1958—den 31 oktober 1959
hållit 8 sammanträden, omfattande tillhopa 11 sammanträdesdagar.
Genom sitt den 3 oktober 1958 avgivna betänkande angående sjöbefälsutbildningens
organisation m. m. (SOU 1958: 33) avslutade utredningen
huvuddelen av sitt arbete och har därefter avgivit förslag till ny sjöbefälsskolestadga
jämte övriga av betänkandet föranledda förslag till följ dförfattningar.
Utredningens arbete avser nu den lägre nautiska utbildningen, vari bl. a.
ingår frågan om hur undervisningen i navigation för fiskare lämpligen bör
ordnas. Härvid har överläggningar ägt rum med representanter för Fiskeristyrelsen,
berörda fiskareorganisationer öch studieförbund samt redareoch
befälsorganisationer. Utredningen om översyn av sjöarbetstidslagen
m. m„ som har att utreda frågan angående bemanningen på fartyg och därmed
sammanhängande spörsmål, hålles under hand underrättad om sjöbefälsutredningens
arbete.
Utredningens arbete beräknas vara avslutat under våren 1960.
10. Statlig företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms
skärgård (1957:1 29; 1958:1 19; 1959:1 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för att
deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Hagstrand, E. F., expeditionschef (avliden den 3 augusti 1959);
Hermansson, R., expeditionschef (fr. o. in. den 13 augusti 1959).
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
247
Experter: X H; 11
Borg, B. L., sjöfartsråd;
Olsén, E. G. B., byråchef;
Morting, I. R. M., förrådsdirektör (under augusti och september 1959).
Sekreterare:
Svedberg, N. O., förste revisor (t. o. m. den 15 juli 1959).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1511),
rikssamt. växel 23 62 00 (expeditionschefen Hermansson).
Statlig medlem i ett enligt nedannämnda avtal inrättat trafikutskott, utsedd
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1959:
Morting, I. R. M., förrådsdirektör.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Företrädare för staten, staden och landstinget har träffat avtal dels den
13 juli 1959 med Waxholms nya ångfartygs aktiebolag om båttrafik under
tiden den 1 september 1959—den 30 september 1961 inom vissa områden
av Stockholms skärgård, dels ock den 30 september 1959 med Ångfartygs
aktiebolaget Stockholm—Blidösund om båttrafik under tiden den 1 oktober
1959—den 30 september 1964 inom norra delen av Blidö—Yxlanområdet.
Beträffande trafikens ordnande efter den 30 september 1961 inom de
områden som omfattas av avtalet med Waxholmsbolaget beräknas nya förhandlingar
komma att upptagas under senare delen av år 1960. Viss utredning
av betydelse för förhandlingarna pågår inom det enligt de båda
avtalen tillsatta trafikutskottet.
11. 1957 års bemanningsutredning (jfr 1957: I 30; 1958: I 20; 1959: I 12)
Utredningen, som utgör en fortsättning av den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 30 november 1956 tillkallade utredningen om översyn av
sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1957), tillkallades
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för att
utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål:
Utredningsman:
Ekblom, O., f.d. landshövding.
Experter:
Andersson, S., ombudsman;
Forssblad, D., direktör, sjökapten;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman, sjöingenjör;
Lycke, H., direktör, sjöingenjör;
Strömberg, A. E., rektor (fr. o. m. den 17 april 1959);
Thore, J. S., förbundsordförande;
248
Riksdagsberättelsen år 1960
I H: 11 Tufvasson, K. E., ombudsman, sjökapten;
Wikström, K. J., ombudsman;
Öbrink, J. H., byrådirektör, sjökapten.
Sekreterare:
Petterson, S. H., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 B1; tel. 23 66 60, ankn. 33 (sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen, som under tiden december 1958—november 1959 hållit 18
sammanträden, har hittills företrädesvis sysslat med spörsmålen angående
befälsbemanning och befälsbehörighet. Vidare har utredningen den 10 november
1959 till Kungl. Maj :t avgivit remissutlåtande över 1959 års betänkande
angående mönstring och förmedling av sjömän m. m.
Utredningen avser att i början av år 1960 framlägga betänkande med förslag
till ny befälsförordning. Utredningsarbetet i övrigt beräknas fortgå under
hela år 1960.
12. Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
verksamhet och organisation (1958:1 23; 1959:1 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att företaga en översyn rörande riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
verksamhet och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 30
december 1957):
Hedborg, G. T., regeringsråd.
Experter:
Broberg, C. O. B., överste (fr. o. m. den 3 juli 1959);
Swanstein, S. N. S., byråchef.
Sekreterare:
Hasslev, N.-O. F., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1124),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 H 23.
Utredningsmannen har under tiden december 1958—november 1959 haft
ett tiotal sammanträden med företrädare för olika myndigheter med beredskapsuppgifter
på det ekonomiska försvarets område samt ett stort antal
överläggningar med de till utredningsmannens förfogande ställda experterna.
Utredningsarbetet, som ursprungligen avsågs slutfört under år 1959 men
som genom vissa ändrade förutsättningar för arbetets uppläggning kommit
att fördröjas, beräknas nu kunna slutföras under år 1960.
13. US A-beredningen (1959:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1957
för att inom handelsdepartementet biträda vid handläggningen av ärenden
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
249
rörande utformningen och genomförandet av en aktion i Amerikas förenta 1 Hl 15
stater i syfte att främja förbindelserna mellan detta land och Sverige (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1958):
Danielsen, N., f. d. disponent, ordförande;
Vinell, K. T., envoyé (ersättare för Danielsen);
Backlund, S. E., byråchef;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Wickberg, A. W., direktör.
Sekreterare:
Senning, C. O., förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1562), rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för beredningen, se 1959: I H 14.
Beredningen har under tiden den 1 december 1958 -— den 30 november
1959 hållit 11 sammanträden. Efter förslag av beredningen har under samma
tid anvisats sammanlagt cirka 200 000 kronor av statsmedel till täckande
av kostnaderna för olika konkreta åtgärder inom ramen för aktionen. Beredningens
arbete beräknas fortgå jämväl under år 1960.
14. 1958 års försäkringssakkunniga (1959: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att verkställa översyn av lagen om försäkringsrörelse (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 januari 1958):
Kellgren, N. E., expert i arbetsmarknadsstyrelsen, led. av II kamm.;
Vogel, L. W., byråchef.
Expert:
von Willebrand, Karin M., aktuarie.
Sekreterare:
Elfverson, J. O. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57 A; tel. 60 88 94.
Direktiven för de sakkunniga, se 1959: I H 15.
Under tiden den 1 november 1958—den 31 oktober 1959 har hållits 42
sammanträden.
De sakkunniga beräknar kunna slutföra sitt uppdrag i början av år 1960.
15. Oljeskifferutredningen (1959: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1958 för att
verkställa utredning rörande frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets
framtida verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1958):
Aselius, K. Hj., bruksdisponent, ordförande;
Petri, F. A., överdirektör, vice ordförande;
Simonsson, H. L., överdirektör (fr. o. m. den 1 maj 1959);
Svenke, E. J. K., teknisk direktör.
250
Riksdagsberättelsen år 1960
I H: 15 Sekreterare:
Simonsson, H. L., överdirektör (t. o. m. den 30 april 1959);
Stenberg, O. A. E., civilingenjör (fr. o. m. den 1 maj 1959).
Lokal: Stenbergs Maskinbyrå AB, Gamla Brogatan 30; tel. 23 33 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 H 16.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 9 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
16. Provningsanstaltsutredningen (1959: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för att
verkställa översyn av den statliga provningsverksamheten och dess organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1958):
Odqvist, F. G. K., professor, ordförande;
Adamson, B. L., tekn. dr;
Berggren, E. G. C., byråchef;
Simonsson, H. L., överdirektör.
Experter:
Nilsson, T. R., fil. dr, avdelningschef;
Wetterblad, R. I. T., byråchef (fr. o. m. den 7 maj 1959).
Biträde:
Stackell, L.-E. V. J., tjänsteman (fr. o. m. den 1 november 1959).
Sekreterare:
Adamson, B. L., tekn. dr (t. o. in. den 17 januari 1959);
Björkman, C. L., t.f. förste revisor (fr. o. m. den 18 januari 1959).
Lokal: Statens provningsanstalt, Fack, Stockholm 26; tel. växel 23 56 20
(överdirektör Simonsson).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 17.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 18 sammanträden. Undersökning av forsknings- och provningsverksamhetens
omfattning vid olika inhemska myndigheter och institutioner
m. fl. har i det närmaste slutförts. Vidare har studiebesök ägt rum vid
provningsanstalter i Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Frankrike.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under våren 1960.
17. 1958 års näringsrättssakkunnige (1959: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1958 med uppdrag
att på grundval av näringsrättsutredningens år 1957 avgivna betänkande
utarbeta förslag till ny näringsrättslagstiftning (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1958):
Petrén, G. O. E., justitieråd.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
251
Expert: I Hl 18
Jönsson, L. I., rådman.
Sekreterare:
Malm, C. W. B., tingsdomare (t. o. m. den 30 september 1959);
Mannerfelt, N. O. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1959).
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 46 35 eller 48 61 39 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 18.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1960.
18. 1958 års forskningsinstitutkommitté (1959:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 för att
verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl.
Maj :ts godkännande — träffa dylikt avtal, ävensom att, därest behov av
liknande översyn och avtalsdiskussioner sedermera aktualiseras beträffande
de övriga under handelsdepartementet hörande s. k. halvstatliga forskningsinstituten,
verkställa motsvarande utredningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 juli 1958):
öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd, ordförande;
Holmqvist,
E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Lundberg, S. G. J., budgetsekreterare.
Expert:
Rörs, A. J. I., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., t.f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1521),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 19.
Chefen för handelsdepartementet har den 9 juli 1959 med stöd av förenämnda
bemyndigande den 30 juni 1958 uppdragit åt kommittén att — med
beaktande av vad departementschefen anförde sistnämnda dag vid anmälan
av frågan om utredning angående nytt avtal om bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet m. fl. institut -— verkställa utredning
rörande nya avtal angående bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet,
Metallografiska institutet och Institutet för optisk forskning, med befogenhet
för kommittén att med vederbörande enskilda intressenter ingå i förhandlingar
och — under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande — träffa
dylika avtal. Departementschefen föreskrev tillika, att kommitténs arbete
skulle bedrivas med sådan skyndsamhet, att frågor om nya avtal skulle
kunna underställas 1960 års riksdag.
Kommittén har under tiden den 16 november 1958 — den 15 november
1959 hållit 11 sammanträden.
252
Riksdagsberättelsen år 1960
1 Hl 18 Kommittén har den 21 februari 1959 avgivit betänkande rörande avtal
om driften av Svenska träforskningsinstitutet (stencilerat) samt har den
4 mars 1959 överlämnat ett mellan kommittén och Stiftelsen Svensk träforskning
preliminärt träffat avtal av det innehåll betänkandet angiver.
I fråga om träforskningsinstitutet återstår för kommittén att slutredovisa
resultatet av vissa förhandlingar med stiftelsen, föranledda av 1959 års s. k.
B-listeförhandlingar, vilket torde komma att ske i början av år 1960.
Kommittén väntar att kunna i början av år 1960 avgiva betänkanden rörande
avtal om driften av Svenska textilforskningsinstitutet, Metallografiska
institutet och Institutet för optisk forskning. Till kommittén hittills överlämnade
uppdrag skulle därmed vara slutförda.
Kommittén avvaktar därefter de uppdrag som, i enlighet med vad som
förutsattes, kan komma att överlämnas till densamma rörande övriga under
handelsdepartementet hörande halvstatliga forskningsinstitut. Arbetet härmed
beräknas fortgå under år 1960.
19. Patentverksutredningen 1958 (1959:120)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning angående arbetsförhållandena inom vissa delar av patentverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
Falk, M. C., byråchef, ordförande;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Sekreterare:
Oredsson, P. T. G., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 20.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 10 november 1959
hållit 15 sammanträden.
Utredningen har den 31 juli 1959 avgivit promemoria om anställning av
läroverksingenjörer i patentverket för handläggning av patentärenden och
om inrättande av subrotlar på patentanmälningsavdelningarna (stencilerat)
samt den 13 oktober 1959 avgivit utlåtande över patent- och registreringsverkets
petita för budgetåret 1960/61. Ordföranden och ledamoten Tornborg
har företagit studieresa till patentverken i Nederländerna, Förbundsrepubliken
Tyskland och Österrike.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1960.
20. Idrottsutredningen (1959:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1958 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa organisatoriska frågor
på idrottens och friluftslivets område (se Post- och Inrikes tidn. den 10
november 1958):
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
253
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande; I H: 21
Bergérus, K. H. E., generalsekreterare;
Karlsson, H. G. B., organisationschef;
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare;
Tobé, E. I., överlantmätare.
Sekreterare:
Sandberg, A. B., förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1006),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: IH 22.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november
1959 hållit 9 sammanträden, omfattande tillhopa 13 sammanträdesdagar.
Överläggningar har i samband därmed hållits med representanter från vissa
organisationer på idrottens och friluftslivets område. Utredningen har företagit
en studieresa till Norge.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
21. Utredning angående samverkan mellan organen för upplysningsverksamhet
i utlandet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 januari 1959 för att
på grundval av verkställda utredningar utforma konkreta förslag rörande
samverkan mellan organen på området för upplysningsverksamheten i utlandet,
i första hand Svenska turisttrafikförbundet och Svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 21 januari
1959):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Backlund, S. E., byråchef;
Berggren, E. G. C., byråchef;
Sachs, R., direktör;
Sundblad, G. K., tekn. dr.
Sekreterare:
Croneborg, K. O. R., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1941),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 9
januari 1959):
Den utländska turisttrafiken till Sverige tillför landet mycket avsevärda belopp
i utlandsvalutor och är därigenom otvivelaktigt av stor betydelse. Stora möjligheter
torde föreligga att genom olika åtgärder öka turisttrafiken och därmed intäkterna
från denna. Här får upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige
och det främjande av den utländska turisttrafiken, som innefattas däri, sin
speciella betydelse.
I fråga om arbetet på detta område bör främst framhållas de insatser, som göres
av Svenska turisttrafikförbundet och Svenska institutet för kulturellt utbyte
med utlandet ävensom av vissa andra organ, nämligen Svensk-amerikanska ny
-
254
Riksdagsberättelsen år 1960
I H: 2] hetsbyrån, Svensk-internationella pressbyrån och utrikesdepartementets pressbyrå.
Frågan om ett ökat samarbete mellan dessa organ och om en effektivisering av
upplysningsverksamheten i utlandet har varit föremål för utredning i olika sammanhang.
Här må erinras om de betänkanden i ämnet, som avgavs i november
1947 av 1946 års sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet och i september
1956 av en särskild kommitté inom Svenska institutet (1948 och 1957 års
statsverksprop., bil. 5, punkt 21 resp. 16). Därjämte har frågan om Turisttrafikförbundets
möjligheter till ökade insatser, dess ställning till statsmakterna och
icke minst dess ekonomi sedan länge varit föremål för diskussioner i andra sammanhang,
bl. a. i anledning av det i december 1951 av turistutredningen avgivna
betänkandet angående turisttrafiken från utlandet (SOU 1951:49); 1953 års
statsverksproposition bil. 12, punkt 102). Vid dessa diskussioner har också möjligheterna
till visst samarbete mellan förbundet och andra organ berörts.
I 1947 års betänkande avvisades tanken på en sammanslagning av Turisttrafikförbundet
och Svenska institutet men förordades livligt, att en gemensam lokal
för dessa båda organ kommer till stånd.
Turistutredningen ansåg för sin del en sammanslagning av Turisttrafikförbundet
och Svenska institutet i princip berättigad och föreslog närmare utredning av
frågan.
Den kommitté, som framlade 1956 års betänkande, framhöll såsom sin uppfattning,
att de olika upplysningsorganen — även om de i viss mån har skilda arbetsuppgifter
och arbetsfält -— likväl skulle vinna åtskilligt på ett närmare samarbete
i fråga om planläggning, administration och ekonomi. Ehuru kommittén
för sin del fann, att en naturlig gränslinje råder mellan å ena sidan Svenska turisttrafikförbundet
samt å andra sidan Svenska institutet och de övriga organen
på upplysningsområdet förordade kommittén bl. a., att en gemensam ekonomisk
förvaltning och framför allt en gemensam lokal för samtliga upplysningsorgan
upprättas. Kommittén betonade, att en lösning av lokalfrågan i själva verket är en
förutsättning för en effektiv administrativ samordning och det ytterligare samarbete,
som kan anses önskvärt.
Vid behandlingen i riksdagen av en i II kammaren år 1957 väckt motion (nr
306) med förslag om utredning angående turisttrafiken från utlandet och den av
Turisttrafikförbundet bedrivna verksamheten, vilken motion av riksdagen avslogs
(statsutskottets uti. nr 167/1957), framhölls, att det i stället för en utredning
för tillfället är mest angeläget att sammanföra de olika upplysningsorganens verksamhet
till gemensamma lokaler. Det förklarades, att därigenom en bättre organisation
skulle kunna framkomma och avsevärda besparingar nås.
I skrivelse senast i september 1958 fäste Svenska institutet ånyo statsmakternas
uppmärksamhet på lokalfrågans centrala betydelse för den svenska upplysningsverksamhetens
fortsatta arbetsmöjligheter och anhöll om statsmakternas medverkan
till dess snara lösning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har förslag i olika sammanhang
framförts om åtgärder för ytterligare samverkan —■ i gemensamma lokaler eller
på annat sätt — mellan Turisttrafikförbundet och de övriga organen för upplysningsverksamheten
i utlandet, därvid i första hand Svenska institutet. Olika
försök har under de senaste åren gjorts att lösa lokalfrågan. De har dock icke
lett till några praktiska resultat. Läget på hyresmarknaden i Stockholm jämte svårigheterna
i fråga om finansieringen har ställt sig hindrande i vägen för en rimlig
lösning.
Frågan om en dylik samverkan mellan Turisttrafikförbundet och Svenska institutet
aktualiserades ånyo i slutet av förra året vid behandlingen av frågan om
ny ordförande i Turisttrafikförbundets styrelse. Denne utses liksom ett visst antal
av de övriga ledamöterna av Kungl. Maj:t. Man var därvid inne på tanken att i
samma person förena ordförandeposterna i de båda organens styrelser. Det an
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 255
sågs emellertid angeläget, att innan en dylik åtgärd vidtogs frågan om ett lokalt J (J; 0''i
samgående utredes. Kungl. Maj:t har också i anledning därav den 30 december
1958 — i samband med förordnande av vissa ledamöter och suppleanter i Turisttrafikförbundets
styrelse — förklarat Sig framdeles vilja meddela beslut angående
utseendet av ordförande i styrelsen. Vid anmälan i 1959 års statsverksproposition
(bil. 5 punkt 16) av anslaget till upplysningsverksamheten i utlandet har också
ministern för utrikes ärendena framhållit, att inköp eller iordningställande av en
fastighet eller lokaler för inrymmande av de olika organ, som handhar svensk
upplysningsverksamhet i utlandet, är en betydelsefull fråga, som synes böra närmare
utredas.
Önskvärdheten av att till en lokal sammanföra ifrågavarande olika organ och
då i första hand Turisttrafikförbundet och Svenska institutet synes tillfyllest klarlagd''.
Tidpunkten torde därför vara inne att pröva de praktiska förutsättningarna
att nå en slutlig lösning av lokalfrågan och den samverkan, som kan åstadkommas
genom ett lokalt samgående. I samband därmed bör frågan om organens
verksamhet, deras medelsbehov och uppkommande personalfrågor jämväl prövas.
Finansieringen av förvärvet av lämplig lokal kan kräva särskilt tillskott i former,
som får närmare utredas. Man bör utgå från att samgåendet och lokalfrågans
lösning i och för sig icke bör föranleda krav på ökat statligt stöd utöver de bidrag,
som för närvarande utgår till organens löpande verksamhet.
Utredningen bör anförtros åt högst fem särskilt tillkallade sakkunniga.
De synpunkter och förslag, vartill utredningens arbete kan föranleda, torde böra
framläggas så snart som möjligt.
Utredningen har under tiden januari—november 1959 hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1960.
22. Beredningen rörande åtgärder till stöd för den svenska exporten på det
kommersiella området
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1959 med
uppdrag att verkställa en översyn av de åtgärder, som erfordras för att i utlandet
stödja den svenska utrikeshandeln på det kommersiella området (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 mars 1959):
Cederwall, G. F. E., statssekreterare, ordförande-,
Leffler, J. O., direktör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Malmaeus, C. Å., utrikesråd (t. o. m. den 17 september 1959);
Sundén, O. R., direktör;
Swedberg, H. O., direktör;
v. Sydow, E., utrikesråd (fr. o. in. den 18 september 1959);
önnesjö, K. E. A., avdelningschef.
Sekreterare:
Croneborg, K. O. R., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1941),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 20
mars 1959):
256
Riksdagsberättelsen år 1960
I H: oo Befrämjandet av vårt lands kommersiella förbindelser med utlandet har vid
flera tillfällen efter andra världskriget varit föremål för utredning och överväganden.
Inom särskilda sakkunnigkommittéer i slutet av 1940-talet utreddes sålunda
olika statliga utrikeshandelsfrämjande åtgärder liksom de handelspolitiska
arbetsformerna och den handelspolitiska administrationen. Utredningarna ledde
bl. a. till inrättandet av handelssekreterareinstitutionen. Den svenska kommersiella
ntlandsrepresentationen och därmed sammanhängande praktiska spörsmål har också
varit föremål för fortlöpande överläggningar mellan berörda myndigheter,
främst utrikes- och handelsdepartementen och kommerskollegium, samt företrädare
för näringsorganisationerna.
Utvecklingen under senare år har bragt frågan om en effektivare utlandsrepresentation
på det kommersiella området i förgrunden. Den fortgående multilateraliseringen
av utrikeshandeln, ökad internationell konkurrens och ett därmed sammanhängande
allt kärvare exportklimat ställer ökade anspråk på den kommersiella
aktiviteten och bearbetningen av främmande marknader. Tillkomsten av
sexstatsmarknaden ställer den svenska exportindustrien inför nya problem. Det
ligger i sakens natur att huvudansvaret för att möta denna situation i form av
effektivare marknadsbearbetning och skärpta försäljningsansträngningar måste vila
på näringslivet självt. Jag skulle med stor tillfredsställelse hälsa en kraftanspänning
från de svenska exportföretagen för att, i samverkan och enskilt, även i ett
försämrat avsättningsläge hävda och utveckla sina positioner både på gamla och
på nya marknader. Insatser från statens sida — genom den officiella utlandsrepresentationen
och handelssekreterare, genom stöd till handelskamrar och på
annat sätt — kan endast få sekundär betydelse. Det är likväl angeläget att det
stöd som från statens sida kan erbjudas utformas på ett sådant sätt, att det kommer
de livskraftiga enskilda ansträngningarna till största möjliga nytta.
De svenska handelskamrarna i utlandet är ju f. n. relativt fåtaliga. Det är känt
att dessa näringslivets egna samarbetsorgan trots ökade bidrag från statens sida i
många fall har att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter. Anspråken på
handelskamrarnas funktioner har också förskjutits med åren. För att en handelskammare
skall tjäna som en effektiv kommersiell stödjepunkt för svenskt näringsliv
och för svenska exportansträngningar i synnerhet krävs en ständig anpassning
till utvecklingens krav. Den måste självfallet också utrustas med tillräckliga
ekonomiska resurser. I dessa hänseenden vilar ansvaret primärt på näringslivet
självt. Bidrag från statens sida måste förenas med villkoret att institutionens
funktionsduglighet och ekonomiska bärkraft på längre sikt är tryggad. Dessa svnpunkter
får särskild aktualitet då fråga uppkommer att starta nya handelskamrar.
I det sammanhanget vill jag erinra om att Sveriges allmänna exportförening i
skrivelse den 26 april 1958 hemställt om utredning rörande förutsättningarna för
att, på basis av redan befintliga svenska handelskamrar, utbygga ett nät av stödjepunkter
för den svenska exporten till Västeuropa ävensom en basorganisation
för de svenska handelskamrarna i utlandet.
Den ordinarie utrikesrepresentationens uppgifter i fråga om utrikeshandeln ligger
i första hand på det handels-, valuta- och tullpolitiska området men omfattar
i betydande utsträckning även rent kommersiella frågor och allmänt exportbefrämjande
verksamhet. Särskilt är detta fallet i utomeuropeiska länder, där beskickningarnas
och konsulatens arbete i hög grad är inriktat på de ekonomiska
förbindelserna mellan Sverige och vederbörande land. Utvecklingen går härvid i
en riktning, som i allt högre grad ställer dessa frågor i förgrunden. Det är självfallet
ett allmänt önskemål att vår officiella utrikesrepresentation är väl rustad
att skänka exportindustrien ett verksamt stöd i dess ansträngningar. Omfattningen
och behovet av den ordinarie utrikesrepresentationens insatser på det kommersiella
området är naturligtvis beroende av vilka andra former för statligt stöd
som står det svenska näringslivet till buds på respektive marknad.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 257
Ilandelssekreterarinstitutionen är mera direkt inriktad på att stödja den kom- J JJ; .*»
mersiella bearbetningen av exportmarknader. Denna verksamhet, som nu pågått
ca 10 år, hade från början i viss mån försökskaraktär. I stort torde erfarenheterna
av denna typ av representation vara sådana att den tillsvidare bör bibehållas.
Det är emellertid angeläget att nu överväga en något fastare utformning av denna
institution mot bakgrunden av vunna erfarenheter. Jag syftar därvid bl. a. på
åtgärder som kan vara ägnade att stärka det praktiska utbytet av handelssekreterarnas
verksamhet och att främja den direkta kontakten med svenska exportföretag.
Denna representation har visat sig mera lämpad för vissa typer av marknader
än för andra. En viss vägledning för bedömningen av den fortsatta inriktningen
härvidlag skulle i och för sig vara önskvärd.
Spörsmålen om utformningen av vår utlandsrepresentation på det kommersiella
området och samverkan i detta hänseende mellan staten och näringslivet har nyligen
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. I anledning av en motion i
andra kammaren (nr B 58) har 1958 års B-riksdag på förslag av statsutskottet (uti.
nr B 82) hemställt att frågan om skyndsamma åtgärder till främjande av den
svenska utrikeshandeln, särskilt i Västeuropa, på lämpligt sätt utredes.
Även om den fortlöpande samverkan som på detta område utvecklats mellan
berörda myndigheter och näringsorganisationer enligt min mening fungerat tillfredsställande
kan det vara motiverat att i detta läge göra en systematisk översyn
över olika med den kommersiella utlandsrepresentationen sammanhängande
problem. En sådan översyn bör i första hand ta sikte på att klargöra vilka former
av representation som i olika länder är mest ändamålsenliga. Vidare bör
övervägas på vad sätt de nuvarande arbetsformerna i samverkan mellan staten
och näringslivet kan aktiveras och effektiviseras och vilka åtgärder som är påkallade
för att förbättra utnyttjandet av de tjänster som erbjuds. En avvägning
bör ske rörande handelskammar- och handelssekreterarinstitutionernas liksom
den ordinarie utrikesförvaltningens insatser på det kommersiella området. Behovet
av en samordning mellan olika institutioners verksamhet kan också behöva
övervägas. Även andra former för samverkan mellan stat och näringsliv än de
hittills prövade kan förtjäna uppmärksammas, särskilt när det gäller nya marknader.
För denna översyn synes det lämpligt att tillkalla eu särskild beredning inom
handelsdepartementet med, förutom representanter för berörda myndigheter, även
företrädare för näringslivet och dess organisationer. Syftet med en dylik beredning,
som sålunda skulle vara verksam endast under den tid som krävs för en
översyn, skulle främst vara att den fortlöpande skulle framlägga konkreta förslag
till aktivering, samordning och effektivisering av den kommersiella utlandsrepresentationen.
Beredningen bör stå i kontakt med berörda näringsorganisationer
och övriga intressesammanslutningar och lämna dessa tillfälle att framlägga sina
synpunkter och förslag. Med en dylik praktisk och i viss mån organisatorisk inriktning
torde behovet av mera omfattande utredningar ej behöva uppkomma.
Därav följer också att här ifrågavarande beredning icke bör vara bunden av
strikta direktiv utan vara fri att efter hand ta de initiativ som den finner påkallade.
Liknande skäl talar för att antalet ledamöter i beredningen bör vara begränsat.
Flera än sju torde ej böra ifrågakomma.
Beredningen har under tiden mars—november 1959 hållit 13 sammaniråden.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1900.
17 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
NiksdaffHherättelHen
258
Riksdagsberättelsen år 1960
I fl: 23
23. Utredning för översyn av normalpappersförordningen m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1959 med
uppdrag att verkställa översyn av normalpappersförordningen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Experter (fr. o. m. den 16 oktober 1959):
Nilsson, T. R., avdelningschef;
Swedlund, G. R., arkivråd.
Lokal: Statens handelslicensnämnd, Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel
22 86 60, rikssamt. växel 22 86 80.
Direktiv (anförande av t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Kling, till statsrådsprotokollet den 30 september 1959):
De centrala bestämmelserna angående den tekniska kvaliteten lios allmänna
handlingar, som är av den vikt att de bör bevaras för framtiden, upptages i förordningen
den 12 juli 1907 (nr 55) angående de slag av papper, bläck, skrivmaskinoch
stämpelfärger, som må till vissa offentliga handlingar användas, vanligen
kallad normalpappersförordningen. Föreskrifter av liknande slag har även meddelats
vid sidan av förordningen.
Ehuru normalpappersförordningen under tidens lopp ändrats vid åtskilliga tillfällen,
gäller den alltjämt i sina ursprungliga huvuddrag. En genomgripande modernisering
har dock sedan länge varit aktuell. Behovet av en revision av förordningen
stod sålunda klart redan när statens provningsanstalt år 1920 övertog kontrollen
av normalpapper och normalbläck. På särskilt uppdrag verkställde anstalten
sedermera utredning rörande de erforderliga ändringarna i förordningen
och framlade år 1932 förslag till ny författning i ämnet. Förslaget har emellertid
icke kommit till genomförande. I detta sammanhang må även nämnas det förslag
rörande åtgärder för nedbringande av kostnaderna för statens pappersförbrukning
m. m. som statens sakrevision år 1948 framlade. Icke heller detta förslag
har blivit förverkligat.
Spörsmålet om vilka kvalitetskrav som skall ställas på papper, bläck, stämpelfärger
m. m., som nyttjas till allmänna handlingar hänger intimt samman med
frågan i vilken utsträckning arkivering av sådana handlingar skall ske. Arkivbildningens
problem har under de senaste tjugu åren varit under praktiskt taget
ständig utredning. Först under senare år har principerna för arkivering och arkivgallring
klarnat. Innevarande år har riksarkivet fått särskilda resurser för att för
framtiden verka såsom ett centralt serviceorgan på arkivbildningens område. Förutsättningar
synes därför nu föreligga för en bedömning på längre sikt av vilka
kvalitetskrav som bör ställas på olika slag av offentliga handlingar.
I skrivelse den 5 maj 1959 har riksarkivet erinrat om behovet av modernisering
av de gällande normalpappersbestämmelserna och hemställt om utredning för
att få till stånd en ny författning i ämnet. Riksarkivet har i skrivelsen pekat på
den tekniska utveckling som ägt rum bl. a. i fråga om papper, skrivmateriel och
kopieringsmetoder. Ämbetsverket framhäver betydelsen av att de nya kontorshjälpmedel,
som kommer till användning, icke medför risk för handlingarnas
bestånd. Nuvarande bestämmelser tar ej heller hänsyn till den omfattande utgallring
av arkivhandlingar som numera förekommer, bl. a. såsom en följd av en
ändrad värdering av olika handlingars betydelse för framtiden. Även i formellt
hänseende är, påpekar riksarkivet, nuvarande förordning mycket föråldrad. —-Vid remissbehandling av riksarkivets skrivelse har förslaget om utredning tillstyrkts
av alla hörda myndigheter.
259
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
En samlad översyn av normalpappersförordningen bör i enlighet med riksar- J |f; 23
livets förslag nu verkställas. Huvudsyftet med en sådan översyn bör vara att
ersätta nuvarande reglering med bestämmelser som bättre motsvarar den moderna
arkivbildningens krav på arkivvärdighet hos det förvarade materialet och
samtidigt tager hänsyn till den utveckling mot allt rationellare metoder och hjälpmedel,
som förekommer på det kontorstekniska området. Riksarkivet och remissinstanserna
har riktat uppmärksamheten på de viktigaste frågorna som bör få sin
lösning vid den blivande översynen och det synes icke nödvändigt att här namna
de många enskilda spörsmål, till vilka ställning måste tagas vid utredningen. Det
må vara tillfyllest att påpeka behovet av att gällande standardföreskrifter omprovas,
likaså att kvalitetsbestämmelser fastställes för åtskillig kontorsmateriel främst
på det reproduktionstekniska området, där för närvarande regler saknas. Det är
av vikt, bl. a. från tillverkningssynpunkt, att svensk standard på detta område
cå långt möjligt anslutes till de internationella rekommendationer som föreligger.
De blivande reglerna bör utformas så att effektivitet och sparsamhet i förvaltningen
främjas. Enkelhet bör eftersträvas. De viktigaste bestämmelserna bör sammanfattas
i en av Kungl. Maj:t utfärdad författning, medan det i möjlig mån bor
överlåtas på underordnad myndighet att meddela detaljföreskrifter.
Den förordade översynen torde lämpligen böra verkställas av en särskild tillkallad
utredningsman med erforderligt biträde av expertis bl. a. beträffande arkivfrågor
och på det kontorstekniska området.
Utredningen har till och med den 30 november 1959 hållit två sammanträden.
260
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: i
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande (1957:1 15;
1958:I 16; 1959:I 16)
4 illkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschefen
i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad som
anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda proposition
biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm., ordförande;
Brunnberg, H. A., professor;
Lundquist, G. A. R., överläkare;
Molander, M. E., arkitekt;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;
Åmark, C. E., överläkare.
Genom beslut den 17 september 1954 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
kommittén att verkställa en överarbetning av de av 1948 års sinnesslövårdssakkunniga
framlagda förslagen om utbyggnad av statens skol- och yrkeshem
på Salbohed och i Vänersborg samt därmed sammanhängande spörsmål.
Experter:
Arnéus, O. M. T., överinspektör för vården av psykiskt efterblivna;
Björck, P. B. T., med. dr;
Hedfors, N. A., kansliråd;
Mårdh, G. A., t. f. byggnadsråd;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent.
Sekreterare:
Brolinson, J. E A., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Frithiof, L.-A., kanslisekreterare.
Tillkallade att biträda kommittén:
Lagervall, A. G., ingenjör;
Muller, H. I., arkitekt;
Stjerngren, B. L. A., ingenjör.
Under år 1959 har kommittén intill den 1 juli hållit 7 sammanträden, varjämte
ett arbetsutskott samt olika expertdelegationer inom kommittén hållit
ett flertal sammanträden.
261
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
Genom beslut den 30 juli 1959 har kommittén upplösts och kommitténs J Jjj; 3
arbetsuppgifter överflyttats till mentalsjukvårdsberedningen samt dess
byggnads- och utrustningsdelegation.
2. 1953 års civilförsvarsutredning (1957:1 20; 1958:1 18; 1959:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1953 för att
pröva civilförsvarets behov och överse dess planläggning m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 april 1953):
Löfgren, T. E., f. d. landshövding, ordförande;
Lundström, B., riksombudsman, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.
Experter:
Aler, B. A. A., fil. lic.;
Alm, F. B., sekreterare;
Bergman, S. G. A., tekn. dr, docent;
Hjukström, G. W., kapten;
Jarning, G. H., byråchef;
Loheman, A., e. o. hovrättsassessor;
Rutqvist, S. A., förste byråinspektör;
Sellergren, E. F., byråchef;
Strömdahl, I. F., riksbrandinspektör.
Sekreterare:
Sköllerstedt, K. E. R., civilförsvarsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Terstad, I. G. A., byrådirektör.
Utredningen har den 21 januari 1959 avgivit slutbetänkande, innefattande
förslag angående civilförsvarets materielanskaffning och förrådshållning,
skyddsrum för civilförsvarets ledning och enheter, civilförsvarsinstruktörernas
arvoden samt frivillig civilförsvarsverksamhet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1953 års läkemedelskommitté (1957: I 21; 1958:1 19; 1959: I 19)
Tillkallade såsom utredningsmän enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 20 mars 1953 för att inom departementet biträda med översyn av föreliggande
av 1946 års läkemedelsutredning och apoteksorganisationerna
avgivna förslag rörande läkemedelsförsörjningen och utredning av därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Woxén, R., professor;
Älmeby, H. V. B., överdirektör.
262
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 3 Sakkunniga:
Andersson, G. L., drätseldirektör, f. d. riksdagsman;
Blomstedt, C. R., civilingenjör;
Ehrenberg, B. G., med. lic.;
Erixon, S. F., apotekare;
Folkeson, E. E., förste provinsialläkare;
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sjöblom, C. G., leg. apotekare;
Wester, S. V., leg. apotekare;
Åkerlund, Mimmi, ombudsman.
Sekreterare:
Lundberg, K. A. O., direktör.
Bitr. sekreterare:
Mattson, A. G., civilekonom.
Direktiven för kommittén, se 1954 I In: 37.
Kommittén har under tiden 16 november 1958—6 maj 1959 hållit 9 sammanträden,
varav 3 med kommitténs sakkunniga.
Kommittén har den 6 maj 1959 avgivit betänkandet Läkemedelsförsörjningens
organisation (SOU 1959: 5). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning om obligatorisk läkarundersökning av vissa grupper av livsmedelsarbetare
(1957:1 27; 1958:1 23; 1959:1 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 augusti 1953):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Sakkunniga:
Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund;
Forssman, S. P. M., professor;
Johansson, A., förbundsordförande i Svenska Livsmedelsarbetarförbundet;
Lund, G., direktör i Sveriges slakteriförbund;
Olsson, H., direktör i Sveriges charkuteri- och slakteriidkares riksförbund;
Silverstolpe, K. O. L., laborator.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 47.
Utredningsmannen har avgivit promemoria (stencilerad) i december 1959.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande efterutbildning av vissa utländska läkare
(1957:1 34; 1958: I 29; 1959: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att utreda frågan om efterutbildning av vissa utländska läkare och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1955):
Rexed, B. A., professor.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
263
Experter: I In: 6
Adams-Ray, J. F. B., professor;
Borner, G. F., f. d. lasarettsläkare;
Gröndal, H. O. F., lönedirektör;
Husmark, J. E., leg. läkare;
Ulvhammar, L. A., f. d. l:e provinsialläkare;
Werkö, L. A., professor.
Sekreterare:
Palmstierna, T. C. O. K., friherre, byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1956: I In 44.
Utredningen har den 10 februari 1959 avgivit förslag rörande efterutbildning
av vissa utländska, icke-nordiska läkare och därmed sammanhängande
spörsmål (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och
Malmö stad rörande frågor som äga samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö (1957: I 38;
1958:1 32; 1959:I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 20 maj och den 17
juni 1955 med uppgift dels att föra förhandlingar med Malmöhus läns
landsting rörande sådana frågor i samband med lasarettets i Lund upplåtande
för medicinsk undervisning, som av departementschefen hänskjutes
till kommissionen för handläggning, och med Malmö stad rörande i propositionen
nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande av
undervisning å Malmö allmänna sjukhus, dels ock att — efter uppdrag av
chefen för ecklesiastikdepartementet eller chefen för inrikesdepartementet
— i övrigt förhandla med landstinget och Malmö stad angående sådana
byggnadsfrågor och andra frågor, som äga samband med den medicinska
undervisningens och forskningens anordnande i Malmö och Lund:
Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;
Brunnberg, H. A., professor;
Wiberg, G. G. F., professor.
Expert:
Glimstedt, E. G., professor.
Sekreterare:
Persson, Allan E., rådman.
Genom särskilda beslut har uppdrag att upptaga förhandlingar med
Malmö stad lämnats kommissionen dels den 16 november 1956 rörande
tillämpningen i visst hänseende av gällande avtal angående anordnande av
medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus dels ock den 10 maj
1957 angående ianspråktagande av radioterapiavdelningen vid samma sjukhus
för undervisningsändamål.
Vidare har uppdrag att upptaga förhandlingar med landstinget lämnats
kommissionen dels den 20 maj 1955 rörande av centralblocket vid lasaret
-
264
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 6 tet i Lund föranlett utrustningsbehov och normerna för statens ifrågasatta
medverkan, dels ock den 4 maj 1956 icke blott rörande frågan om en förenkling
av nuvarande förfarande vid beviljande av statsbidrag utan även
angående frågan om en snävare gränsdragning för det område, till vilket
statsbidrag kan ifrågakomma.
Slutligen har genom beslut den 11 april 1958 uppdragits åt kommissionen
att upptaga förhandlingar med staden och landstinget rörande i prop.
nr 212/1954 angående reformering av läkarutbildningen förutsatt överenskommelse
om anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhusen
i Malmö och Lund.
Kommissionen har under tiden december 1958—juni 1959 hållit 3 sammanträden.
Den 30 januari 1959 har kommissionen anmält resultatet av förhandlingarna
med staden och landstinget angående anordnandet av undervisning
i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhusen i Malmö och Lund samt
den 2 februari 1959 angående av centralblocket i Lund föranlett utrustningsbehov.
Vidare har kommissionen den 30 april 1959 framlagt förslag rörande
ianspråktagande av radioterapiavdelningen vid Malmö allmänna sjukhus
för undervisningsändamål. Slutligen har kommissionen den 3 juni 1959
— efter att den 18 november 1958 ha framlagt förslag rörande tillämpningen
i visst hänseende av gällande avtal angående anordnande av medicinsk undervisning
vid Malmö allmänna sjukhus — redovisat resultatet av förnyade
förhandlingar med staden i hänseendet och framlagt nytt förslag.
Kommissionen har avgivit yttrande den 30 januari 1959 över framställning
från landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse om statligt bidrag till
anordnande av djurstallar m. m. vid lasarettet i Lund.
Sedan Kungl. Maj :t den 30 juni 1959 föreskrivit att kommissionen skulle
upphöra med sin verksamhet, är kommissionens uppdrag slutfört.
7. Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus (1957:1 48;
1958: I 38; 1959: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 februari 1956 med
uppdrag att handhava de frågor om utrustning vid statens sinnessjukhus,
som av departementschefen hänskjutes till kommittén för handläggning, i
första hand frågor om utrustning av Gullberna sjukhus:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Aare, S. Th. B., byrådirektör;
Ekblad, M., överläkare;
Muller, H. I., arkitekt;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent;
Wolgast, T. H., led. av I kamm. (avliden under året).
Experter:
Eklund, S., överläkare;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
265
Lindelöf, E., första föreståndarinna; I In: 10
Lindvall, E., sjukhusintendent.
Sekreterare:
Lindahl, C.-G. W., tjänsteman.
Kommittén har fr. o. m. december månad 1958 hållit 2 sammanträden.
Kommitténs arbete med utrustningen av Gullberna sjukhus är slutfört.
Genom beslut den 30 juni 1959 har kommittén upplösts och kommitténs
arbetsuppgifter överflyttats till mentalsjukvårdsberedningen samt dess
byggnads- och utrustningsdelegation.
8. Utredning om vidgade befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus
(1957: I 49; 1958: I 39; 1959: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att utreda
frågan om vidgade befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus:
Sylwan,
Å. H:son, landssekreterare.
Sekreterare:
Forss, K. J. R., e. o. länsnotarie.
Under år 1959 har hållits 7 sammanträden.
Utredningen har i december 1959 avgivit betänkande angående vidgade
befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
9. Utredningen om identitetsbrickor för barn
(1957: I 53; 1958: I 43; 1959: I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1956 för att
med beaktande av vad allmänna beredningsutskottet anfört i sitt utlåtande
nr 6/1956 verkställa utredning om obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor
åt alla barn födda efter år 1955 och om lämpliga former för
förvaring av brickorna i fråga.
Johansson, Karin E., fil. dr.
Expert:
Rosengren, O. A., landssekreterare.
Sekreterare:
Rohman, Ingrid M., sekreterare i civilförsvarsstyrelsens kvinnoutskott.
Utredningen har den 15 juli 1959 avgivit betänkande, betitlat Identitetsbrickor
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning om program för det fortsatta byggandet av befolkningsskyddsrum.
(1958: I 46; 1959: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1957 för att
efter erforderlig utredning framlägga förslag till program för det fortsatta
266
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 10 byggandet av befolkningsskyddsrum (se Post- och Inrikes tidn. den 27
februari 1959):
Tånneryd, S. A. S., överingenjör.
Experter:
Gyllö, S. A., major;
Hollander, H. A. V., byråchef;
Nordlund, S. F., hovrättsassessor;
Palm, T., byrådirektör;
Palmi, S. E. V., byrådirektör;
Salomon, O., civilförsvarsdirektör.
« Sekreterare:
Hallström, N. E., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 46.
Utredningsmannen och experterna har under tiden 1 december 1958—1
december 1959 hållit 15 sammanträden.
Utredningen har den 30 december 1959 avgivit betänkandet Program för
det fortsatta byggandet av befolkningsskyddsrum (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
11. 1957 års folktcindvårdssakkunniga (1958: I 50; 1959: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa frågor rörande folktandvårdens organisation m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1957).
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Fritzdorf, K. B., lönesekreterare;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Osvald, O. K., tandvårdsinspektör.
Experter:
Ahlsten, S. A. G., lasarettstandläkare;
Dahl, G. M., lasarettstandläkare;
Öberg, C.-O., lasarettstandläkare.
Sekreterare:
Linde, A. T., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1958 I In 50.
Utredningen har under tiden 1 december 1958—30 november 1959 hållit
10 sammanträden.
Utredningen har den 9 december 1959 avgivit betänkandet Folktandvården
(SOU 1960: 1). Uppdraget är därmed slutfört.
12. Utredning rörande befotkningsregistrering vid utrymning m. m.
(1958:I 52; 1959:I 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda frågan om befolkningsregistrering i samband med utrymning och
267
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
andra av ki''ig föranledda befolkningsomflyttningar samt därmed samman-X In. 14
hängande spörsmål:
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Experter:
Ahlqvist, G. V., förste inspektör;
Trotzig, C. F. J., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1959);
Walldén, T. Ch. H., överkontrollör.
Sekreterare:
Trotzig, C. F. J., t. f. byrådirektör (t. o. m. den 31 mars 1959);
Berneryd, I. Birgit E„ byråinspektör (fr. o. m. den 1 april 1959).
Sedan statsmakterna i mars 1959 tagit ställning till frågan rörande civilförsvarets
framtida organisation har utredningsarbetet fortgått med utgångspunkt
från nämnda ställningstagande. Utredningsmannen har under
liden december 1958—november 1959 hållit 7 sammanträden med experterna.
Vissa undersökningar har gjorts och kontakter tagits med olika myndigheter
rörande registreringsfrågan.
Utredningen har i december 1959 avgivit promemoria med förslag angående
befolkningsregistrering under krigsförhållanden m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredning av frågan om skydd mot skador av radioaktiv strålning vid
atomenergianläggningar, m. m. (1959: I 46).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1957 för
att utreda frågan om åtgärder för att skydda allmänheten mot skador av
radioaktiv strålning i samband med allvarligare driftsstörningar vid atomenergianläggningar,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1958):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Experter:
Carlbom, L., fil. lic.;
Elowson, A. E., hovrättsassessor;
Hedgran, G. A., docent;
Magnusson, T. K. A., avdelningschef.
Sekreterare:
Lidbom, C. G., hovrättsfiskal.
Utredningen, som under år 1959 hållit ett flertal sammanträden, har den
25 november 1959 avgivit betänkandet Beredskap mot atomenergiolyckor
(SOU 1959: 38). Uppdraget är därmed slutfört.
14. Utredningen av frågan om förläggningen av den vid serafimerlasarettet
f. n. hedrivna bakteriologiska laboratorieverksamheten m. m. (1959: I 50)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att
i anslutning till vad föredragande departementschefen därulinnan anfört vid
anmälan i propositionen nr 87/1958 verkställa utredning, huruvida med be
-
268
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 14 aktande av samtliga föreliggande omständigheter den vid serafimerlasarettet
f. n. bedrivna bakteriologiska laboratorieverksamheten bör kvarbliva vid
lasarettet eller överflyttas till karolinska sjukhusets blivande bakteriologiska
centrallaboratorium ävensom avgiva förslag till lösning av de lokal- och organisationsfrågor,
som sammanhänga med ett ställningstagande till berörda
fråga:
Fors, S. R., byråchef.
Expert:
Vahlne, K. G., laborator.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., e. o. förste kanslisekreterare.
Utredningen har den 14 februari 1959 överlämnat en promemoria angående
det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet vid serafimerlasarettet
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
15. Utredningen av frågan om inrättande av en reservkår av sjuksköterskor
(1959:I 54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen samma dag
meddelat uppdrag att verkställa utredning av frågan om inrättande av en
särskild reservkår av sjuksköterskor, som skulle kunna åtaga sig att tjänstgöra
viss tid varje år:
Anderson, K. E. H., kanslidirektör;
Bergkvist, Gunborg E., sekreterare;
Gröndal, H. O. F., lönedirektör;
Odelberg, A. A., f. d. lasarettsläkare.
Av medicinalstyrelsen tillsatt delegation, förutom ovannämnda experter:
Björkquist, E. G. A., överdirektör, ordförande;
Engström, Brita M., byråinspektör.
Sekreterare:
Linde, Marianne, byråsekreterare.
Utredningsarbetet har avslutats genom överlämnande den 25 maj 1959 av
en promemoria i ämnet (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
16. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. (1957: I 13; 1958:1 14; 1959:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den
10 november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Lingman, J., landshövding, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;
Friberg, S. A„ professor, rektor för karolinska institutet;
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
269
Larsson, E. Å., jur. dr; I In: ni
Rydback, A. V. L., expeditionschef;
Wistrand, K. K., med. dr, f. d. riksdagsman.
Experter:
Dahlberg, G. W., överdirektör;
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
(sekreteraren).
Kommissionens av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall meddelade uppdrag
avser numera i första hand förhandlingar rörande dels karolinska sjukhusets
utbyggande och därmed sammanhängande frågor, dels ock den medicinska
undervisningen i Stockholm.
Kommissionen har under år 1959 med särskilda skrivelser den 26 november
framlagt dels förslag till överenskommelse mellan svenska staten, Stockholms
stad, Stockholms läns landsting och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn rörande täckandet av merkostnader för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid vårdanstalten, dels förslag till avtal mellan staten och
Stockholms stad rörande propedeutisk undervisning för medicine kandidater
vid S:t Eriks sjukhus, dels ock förslag till överenskommelse mellan
staten och Stockholms stad rörande fördelning av kostnaderna för vissa
byggnadsarbeten vid serafimerlasarettet.
Förhandlingar pågår eller avses skola upptagas mellan kommissionen
och Stockholms stad resp. Stockholms läns landsting i följande frågor, nämligen
angående
1) revision av 1931 års bestämmelser rörande samarbete för karolinska
sjukhusets uppförande och drift i fråga om Stockholms stads dispositionsrätt
till för staden enligt avtalet avsedda vårdplatser;
2) stadens och länets bidrag till byggnadskostnaderna för den pediatriska
kliniken vid karolinska sjukhuset;
3) sådan ändring i det s. k. Sabbatsbergsavtalet att en barnltirurgisk avdelning
förklaras skola anslutas till den blivande pediatriska kliniken vid
Sabbatsbergs sjukhus;
4) fördelning av kostnaderna för uppförande och drift av en ny ortopedisk
klinik vid karolinska sjukhuset;
5) dels åtgärder, som föranledes av inträdda förseningar i fråga om genomförandet
av Sabbatsbergsavtalet, dels de övergångsanordningar, som
sammanhänger med överförandet av den akademiska lärarpersonalen vid
serafimerlasarettet till kommunalt sjukhus, dels ock de tilläggs- och tilllämpningsbestämmelser,
som eljest kan bli erforderliga i anslutning till Sabbatsbergsavtalel
och avtalet angående försäljning av serafimerlasarettets
fastigheter;
6) beräkningen och fördelningen av pensionskostnaderna för personalen
vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn;
270
Riksdcigsberättelsen år 1960
1 In: 16 Kommissionen har under tiden 1 december 1958—30 november 1959 hållit
5 sammanträden, varjämte kommissionens arbetsutskott sammanträtt
vid olika tillfällen.
17. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1957: I 14;
1958: I 15; 1959: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 24 september 1943,
den 10 januari 1947, den 18 juni och den 30 september 1949, den 26 maj
1950, den 30 december 1953, den 16 december 1955, den 14 februari 1958
och den 9 januari 1959:
Birke, C. E., grosshandlare, led. av I kamm., ordförande;
Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);
Dahlberg, G. W., överdirektör;
Heller ström, S. C. A., professor;
Kugelberg, E. K. H., professor;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Sjögren, N. T., byråchef;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.
Byggnadskontrollant:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Under år 1959 har byggnadsarbetena för centrallaboratoriet i allt väsentligt
avslutats. Murningsarbetena för alkoholkliniken bar påbörjats. Vidare
har de två personalbostadshusen färdigställts, varjämte grunden för nervklinikerna
utförts. Slutligen har administrationskontorets och sjukgymnastikavdelningens
ombyggnad helt genomförts samt militärapotekets ombyggnad
påbörjats. Under året har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att uppföra ny verkstadsbyggnad samt tillbyggnad för allergilaboratoriet.
Kommittén har under år 1959 hållit 5 sammanträden in pleno varjämte
kommitténs arbetsutskott hållit 5 sammanträden.
18. Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1957: I 18; 1958: I 17; 1959: I 17)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
271
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
Grönwall, A., professor, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala, £ 111! 19
Lindblad, S., akademiräntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Elmroth, A. E., f. d. landstingsman;
Hedén, T., ombudsman;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Åberg, L., landstingsdirektör.
Experter:
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Vahlquist, B. C., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent, tillika kassaförvaltare.
Lokal: Kommitténs kansli, Slottsgränd 1, Uppsala; tel. 018/17083. Kassaförvaltaren:
Akademiska sjukhuset, Uppsala; tel. 018/39200.
Kommittén har under tiden 16 november 1958—15 november 1959 hållit
6 sammanträden varjämte arbetsutskottet sammanträtt 22 gånger.
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari
1953 (ändrad 10 oktober 1957). Kungl. Maj:t har genom beslut den 10
april 1959 förordnat att kommitténs uppdrag skall omfatta jämväl utrustningsfrågor
i samband med Akademiska sjukhusets utbyggande.
Kommitténs verksamhet har under året främst omfattat fortsatt planeringsarbete
för genomförandet av sjukhusets utbyggande enligt av Kungl.
Maj :t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan. Sedan
numera projekteringen av medicinsk resp. barnpsykiatrisk klinik slutförts,
inriktas planeringsarbetet på a) nybyggnad av centralkök, personalrestaurang
m. m., b) nybyggnader för vissa behandlings- och diagnostikavdelningar,
polikliniker, kliniskt fysiologiskt laboratorium m. m. samt c) tillbyggnad
av befintlig öronklinik för bl. a. radioterapi.
Våren 1959 har den nya panncentralen och byggnaden för socialmedicin
färdigställts. Kulvertarbeten pågår och beräknas i huvudsak vara slutförda
våren 1960. Uppförandet av barnpsykiatrisk klinik har påbörjats. Grundarbetena
för den nya medicinkliniken beräknas kunna igångsättas varen
1960.
Vissa av kommitténs ledamöter och experter har under mars månad
1959 företagit en studieresa till Finland.
19. Sakkunniga för översgn av länsstyrelsernas krigsorganisation
(1957: I 26; 1958: I 22, 1959: I 20)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 23 juli 1953 för alt verkställa översyn av
gällande bestämmelser om länsstyrelsernas krigsorganisation och utreda
vissa därmed sammanhängande frågor:
Hanning, P. G., landssekrcterare, ordförande;
272
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: ]9 Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent;
Söderbom, Å. H:son, överste.
Expert:
Englund, E. B., major.
Sekreterare:
Bjering, P. A., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Falun; tel.: »Länsstyrelsen».
De sakkunniga har under tiden 1 december 1958—30 november 1959 hållit
12 sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas vara slutfört vid utgången av år 1959
varefter de sakkunnigas slutbetänkande beräknas kunna efter slutjustering
framläggas i februari månad 1960.
20. 195i års mjölkkommitté (1957: I 29; 1958: I 25; 1959: I 22)
Tillkallade såsom sakkunniga enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19
februari 1954 för att inom departementet biträda med utredning av frågan
om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1954):
Thomé, K. E., professor, ordförande;
Carlsson, Georg, lantbrukare, led. av I kamm.;
Gullbrandsson, E. R., stadsveterinär (t. o. m. den 17 april 1959);
Huss, R. H., professor;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Kämpe, Å., stadsveterinär (fr. o. m. den 17 april 1959);
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Häggmark, C. L. A., jur. kand.
Sekreterare:
Jobson, K. R. G., sekreterare vid Statens veterinärmedicinska anstalt; (t. o. in.
den 5 juni 1959);
Ljunggren» B. H. V., mejeriingenjör (fr. o. m. den 20 maj 1959).
Lokal: Alnarpsinstitutet, Mejeriavdelningen, Alnarp; tel. 040/46 44 10.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 45.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 2 sammanträden.
Arbetet, som återupptagits under hösten, kommer alt forceras och slutföras
under nästkommande år.
Förslag till åtgärder för att förbättra mjölkhygienen på produktionsstadiet
med bestämmelser om mjölkkontroll av leverantörmjölk har uppgjorts.
Dessutom har utarbetats förslag till ny pastöriseringsförordning och ny
pastöriseringskungörelse samt förslag till mjölkkontroll på mejeristadiet.
En ledamot i kommittén har gjort en särskild utredning om hälsotillstånd
och hygien hos personal sysselsatt i mjölkhantering.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
273
21. Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket (ÖHS-kom-I "
mittén). (1957: I 30; 1958: I 26; 1959: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn till
den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Engström, S. O. L., borgarrådssekreterare;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamin.;
Inghe, P. G., docent, socialläkare;
Johansson, E. O., med. lic., 1 :e underläkare vid Södersjukhuset;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kannn.;
Thorsson, Inga, borgarråd;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Experter:
Hakeman, Elin, landstingsassistent;
Sandestedt, J. B. E., förste revisor.
Sekreterare:
Adin, B. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 1—3 1 tr.; tel. 21 02 36.
Direktiven för kommittén se 1955: I In 46 och 1959: I In 23.
Sammanträden har under tiden 1 december 1958—30 november 1959 hållits
med kommittén i dess helhet under 8 dagar, varjämte studiebesök har
avlagts bl. a. i Jämtlands läns landstingsområde under tiden 9—10 februari
1959, i Kopparbergs läns landstingstingsområde under tiden 11—13 februari
1959, å Södersjukhuset i Stockholm den 2 april 1959, å Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg den 16—17 april 1959, å vårdhemmet Stureby och SabbatsOergs
ålderdomshem den 15 maj 1959 samt i England under tiden 14—19
september 1959.
22. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1957: I 32; 1958: I 27; 1959: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
21 juni 1954):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
Expert, tillika biträdande sekreterare:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. 61 97 02 (sekreteraren).
IH Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
RiksdaKsherätt elsen
274
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 22 Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Kungl. Maj:t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig
översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade
föreskrifter (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).
Med stöd av bemyndigande sistnämnda dag tillkallade ytterligare sakkunniga:
Elmgren,
B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hamrin, R. Y., chefredaktör, led. av II kamm.;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;
Österman, E. G. E., överläkare, f. d. riksdagsman;
Åmark, C. E., överläkare.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 sammanträtt
17 dagar. Vid två av sammanträdesdagarna har överläggningar ägt rum
med representanter för de norska justitie- och socialdepartementen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
23. 1954 års brandlagsrevision (1957: I 33; 1958: I 28; 1959: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av brandlagsliftningen och
brandförsvarets organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1954):
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande;
Anderberg, H. R., f. d. stationsmästare, led. av I kamm.;
Anderson, J. R., folkskollärare, led. av II kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, led. av II kamm.;
Grönlund, K. M., brandchef;
Nilsson, E. H., förman, led. av I kamm.;
Nilsson, F., fil. lic., led. av I kamm.;
Peterson, A., ombudsman;
Pettersson, G., brandchef;
Tell, V., brandchef.
Expert:
Hultqvist, S., rektor (fr. o. m. den 28 maj 1959).
Sekreterare:
Källner, C.-G., hovrättsfiskal.
Lokal: Fastlagsgatan 23, Göteborg N; tel. 46 30 22.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 50.
Brandlagsrevisionen har under tiden november 1958—oktober 1959 hållit
12 sammanträden under tillhopa 21 dagar, varvid bl. a. förekommit överläggningar
med sprängämnesinspektören samt med företrädare för telestyrelsen
och statens organisationsnämnd. Revisionen har avgivit remissytt
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
275
randen över förslag till civilförsvarslag in. m. samt över förslag till förord- J Juj 34
ning om brandfarliga varor. Den under år 1958 påbörjade operationsanalysen
över brandförsvaret har avslutats och skriftligen redovisats till revisionen
i maj 1959.
Bandlagsrevisionen har i anslutning till utarbetade promemorior preliminärt
tagit ställning till huvuddelen av de ämnen, som beröras av utredningsarbetet.
Utkast till författningstext och motiv i anslutning härtill äro
under utarbetande. En expertutredning om kompetens- och utbildningsfrågor
in. m. samt en åt statens organisationsnämnd uppdragen undersökning
rörande statens brandinspektion beräknas bli redovisade till brandlagsrevisionen
i början av år 1960.
Brandlagsrevisionen kommer att slutföra sitt arbete under år 1960.
24. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1957: I 37;
1958: I 31; 1959: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutes till kommittén för handläggning:
Aare,
S. Th. B., byrådirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm.;
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., intendent;
Olauson, J. E., f. intendent.
Experter:
Dahlström, Greta, första föreståndarinna;
Ericsson, II. M., laborator.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 36 94 eller 34 05 00.
Chefen för inrikesdepartementet uppdrog den 26 maj 1955 åt kommittén
att inkomma med förslag till utrustning av thoraxklinikerna.
Kommitténs uppdrag utvidgades genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1955 till att omfatta jämväl frågan om inredning och utrustning av karolinska
institutets forskningslaboratorium vid karolinska sjukhusets thoraxkirurgiska
klinik.
Den 30 november 1956 uppdrog departementschefen vidare åt kommittén
att handhava frågorna om utrustning av den endokrinologiska avdelningen,
alkoholkliniken och centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset
samt sjukhusets administrationslokaler och vissa bostadslägenheter.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1957 hänsköts därefter till kommittén
frågan om inredning och utrustning av den planerade nya institutionen
för teoretisk alkoholforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.
276
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: g4 Departementschefen uppdrog vidare åt kommittén genom beslut den 20
mars 1959 och den 29 april 1959 att handhava frågorna om utrustning av
dels neurologiska och neurokirurgiska klinikerna vid sjukhuset dels ock ny
verkstadsbyggnad samt tillbyggnad för sjukhusets allergilaboratorium.
Slutligen hänsköts till kommittén genom Kungl. Maj :ts beslut den 15 maj
1959 frågan om inredning och utrustning av sjukhusets sjukgymnastiska
avdelning.
Arbetet med upphandling av utrustning för thoraxklinikerna med undantag
för ännu ej öppnade avdelningar, forskningslaboratoriet vid den thoraxkirurgiska
kliniken, endokrinologiska avdelningen, adminislrationslokalerna
och sjukgymnastiska avdelningen är i huvudsak slutfört.
Upphandlingen av utrustning för personalbostäderna har fortskridit enligt
uppgjord plan, varjämte upphandlingen för centrallaboratorierna nyligen
påbörjats. Dessutom har kommittén enligt under hand lämnat uppdrag
handlagt frågan rörande utrustning av avdelningen för klinisk radiofysik.
Förslag till utrustning av alkoholkliniken och institutionen för teoretisk
alkoholforskning har överlämnats den 27 augusti 1959.
Kommittén har under tiden december 1958—november 1959 hållit 10
sammanträden, varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt 17 gånger.
25. Utredning av frågan om utbildning av distriktssköterskebarnmorskor
m. m. (1957:I 41; 1958:I 33; 1959:I 29)
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1955 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i
samråd med styrelsen för statens institut för folkhälsan och styrelsen för
barnmorskeläroanstalten i Göteborg samt med beaktande av vad föredragande
departementschefen anfört i prop. nr 129/1955 (s. 25—26) utreda
möjligheterna att — utan att eftersätta kravet på erforderlig kompetens för
innehav av kombinerade distriktssköterske- och barnmorsketjänster — förkorta
utbildningstiden för distriktssköterskebarnmorskorna.
Såsom experter för att biträda med utredningsarbetet ha tillkallats:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Lundgren, Karin M., föreståndare för statens sjuksköterskeskola i Göteborg;
Lundkvist, Brita S., biträdande första distriktssköterska i Norrbottens län.
Sekreterare:
Hedberg, Ingegärd, förste byråsekreterare.
Lokal:: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Utredningsarbetet omfattade ursprungligen även annan fråga, i vilken
betänkande avgivits i augusti 1957.
Vidare har Kungl. Maj:t den 20 mars 1959 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att verkställa översyn av distriktssköterskeutbildningen.
Såsom experter för att biträda med utredningsarbetet i denna del ha tillkallats: -
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
277
Lundin, G., förste provinsialläkare; 1 lllj! 27
Liljekrantz, Birgitta, första distriktssköterska.
Detta utredningsarbete har ännu ej påbörjats.
26. Motortåvlingsutredningen (1957: I 42; 1958: I 34; 1959: I 30)
Tilkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att utreda frågan om erforderliga säkerhetsföreskrifter vid motortävlingar
och uppvisningar med motorfordon m. m.
Hagstrand, E. F., expeditionschef (t. o. m. den 28 maj 1959);
Lyckeberg, R., överingenjör (fr. o. m. den 30 juni 1959).
Sekreterare:
Kritz, L.-B., e. o. aktuarie.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. 22 96 60, rikssamt.
22 98 60 (utredningsmannen), 20 72 26 (sekreteraren).
Beslut, vari Kungl. Maj:ts bemyndigande lämnats, se 1956: I In 56.
Under året har säkerhetsanordningar och säkerhetsåtgärder vid vissa
större motortävlingar studerats på ort och ställe.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1960.
27. Polisuerksamheisutredningen (1957:1 50; 1958:1 40; 1959:1 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera polisens
verksamhet för bekämpande av brottsligheten m. in. (Se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juli 1956):
Dahlman, J. A. G., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande;
Andersson,
E. R., förste polisassistent;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Eriksson, G. T., byråchef;
Lundgren, V., advokat;
Liining, N. G. A., polismästare;
Ohlsson, A., förste kriminalassistent;
Persson, K. G., kansliråd;
Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
VVaesterberg, L. B., landsfiskal;
Östin, J. E., stadsfiskal.
Experter:
Andersson, C.-E., byrådirektör (t. o. m. den 27 oktober 1959);
Aulin, S. Å. H. V. L:son, förste bvråinspektör; : 0 <• i -
278
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 27 Borglund, E. A., e. o. hovrättsassessor (t. o. in. den 31 mars 1959);
Djurberg, L. G. H., byråchef;
Engfeldt, H., t. f. rådman;
Fahlander, N. L., kriminalkommissarie;
Forslund, K. E., förste byråingenjör (fr. o. in. den 28 oktober 1959);
Fredriksson, G. B., jur. kand.;
Horn af Rantzien, C. G. W., biträdande polisintendent (t. o. m. den 28 april
1959);
Lassinantti, I. R., förste kriminalassistent, led. av II kamm.;
Lindroth, K. J. H., t. f. bitr. stadsfiskal;
Lithner, K. O., t. f. byråchef (t. o. m. den 26 augusti 1959);
Möller, S. E., sekreterare;
Rengby, S. F. N., förste byråsekreterare;
Ternblad, H. L., rektor;
Torfgård, S. H., kapten.
Sekreterare:
Almgren, B., landsfogdeassistent;
Zeirne, C. A., t. f. förste stadsfiskalsassistent.
Lokal: Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 A; tel. 20 72 86 (Almgren) och
23 66 60 (Zeime).
Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1957: I In 50 resp. 1959:
I In 33.
Kungl. Maj:t bär därjämte uppdragit åt utredningen dels den 28 juli 1958
att verkstä la översyn av Kungl. Maj :ts cirkulär den 7 december 1945 angående
bruket av skjutvapen i polistjänsten och i samband därmed jämväl
överse i gällande polisutrustningsreglemente intagna bestämmelser rörande
beväpning för polismän dels ock den 5 december 1958 att verkställa utredning
angående ersättning till polisman för kroppsskada, som åsamkats
honom vid tjänsteutövning.
Under tiden december 1958—november 1959 har utredningen hållit 2
sammanträden in pleno, varjämte arbetsutskotten hållit ett 25-tal sammanträden.
Utredningen räknar med att slutföra översynen av cirkuläret angående
bruket av skjutvapen i polistjänsten och därmed sammanhängande frågor
i början av år 1960 samt de frågor, som omfattas av tilläggsdirektiven, under
andra kvartalet 1960. Utredningsuppdraget i övrigt beräknas vara avslutat
i slutet av år 1960.
28. Utredningen om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet
(1958:1 45; 1959:1 35)
Tillkallad den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet
av viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 september 1956):
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
279
Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande; I In: 29
Andersson, Nils S. E., docent;
Butler, P., överläkare;
Nilsson, Kurt A., kamrer;
Parenius, M. P., byråchef.
Expert:
Bergh, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Lingren, G. W., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 45.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 icke hållit
något sammanträde in pleno men 9 sammanträden med ett arbetsutskott
inom utredningen.
Den överflyttning av Norrbackainstitutets ortopediska klinik till karolinska
sjukhuset som är förutsättning för utredningsuppdraget beräknas
numera ske avsevärt senare än från början planerats. Med hänsyn härtill
och till andra, mera brådskande arbetsuppgifter för utredningens ledning
har utredningsarbetet under 1959 i huvudsak begränsats till överläggningar
med representanter för vissa av Norrbackainstitutets verksamhet berörda
institutioner.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1960.
29. Mentalsjukvårdens statsbidragsutredning (1958:1 47; 1959:1 37)
Tillka lade den 20 september 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 6 juni 1957 för alt utreda frågan om de ekonomiska villkoren för överförande
av huvudmannaskapet för sinnessjukvården till landstingen och
städerna utanför landsting samt för driften av denna vårdgren genom dessa
huvudmän ävensom därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 juli 1957):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Humble, S., förbundsdirektör;
Ringström, K. G., avdelningschef;
Sticrnstedt, L. J. V., godsägare, led. av II kamm.;
Sunne, J. A., folkskollärare, led. av I kamm.;
Svensson, Per G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Söderberg, S. T. R., f. d. ombudsman, led. av I kamm.;
Söderqvist. B. O. A., byråchef.
Sekreterare:
Brolinson, -I. E. A., byrådirektör.
280
Riksdagsberättelsen år 1960
1 In: 29 Biträdande sekreterare:
Esseen, J. Å. B., förste byråsekreterare;
Hjorth, O. T., amanuens (1 juli—31 oktober 1959).
Lokal: Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation,
Sturegatan 22; tel. 63 46 22 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 In 47.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 12
sammanträden, varjämte arbetsutskottet inom utredningen sammanträtt
11 gånger.
Utredningen beräknar att avgiva sitt betänkande i början av år 1960.
%
30. Götaålvskommittén (1958: I 48; 1959: I 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa genom rasriskerna i Götaälvdalen aktualiserade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1957):
Lemne, M. H., landshövding, ordförande;
Andersson, T. A., kommunalkamrerare;
Bodén, S. J., ingenjör:
Eriksson, G. L. t.f. expeditionschef;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Larsson, A. P., kommunalkamrerare;
Lidgren, K. F., byrådirektör;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör;
Trued, S. T., direktör.
Experter:
Järnefors, B., statsgeolog;
Lindskog, K. G., avdelningschef.
Sekreterare:
Paulsson, Å. M., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Vänersborg; tel. 138 10.
Direktiven för kommittén, se 1958: I In 48.
Kommittén har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 4 sammanträden.
För sitt arbete är kommittén beroende av resultaten av geotekniska undersökningar
samt geologiska undersökningar och till de sistnämnda anknytande
erosionsundersökningar. Erosionsundersökningarna kommer att slutföras
under förra delen av år 1960. Övriga undersökningsresultat beräknas
föreligga först under år 1961. Kommittéarbetet torde tidigast kunna avslulas
under andra halvåret år 1960.
Kommittén har med skrivelse den 24 februari 1959 till chefen för inrikesdepartementet
överlämnat preliminära redogörelser för dittills utförda
geotekniska och geologiska undersökningar samt därvid rekommenderat
vissa åtgärder i säkerhetssyfte. Med samma skrivelse har kommittén jäm
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 281
väl överlämnat P. M. med synpunkter på åtgärder, som böra vidtagas av J |jj;; y
de lokala myndigheterna vid skred eller skredfara i Götaälvdalen.
Vidare har kommittén i skrivelse till departementschefen den 27 april
1959 gjort framställning angående vissa åtgärder i stabiliseringsförbättrande
syfte vid Strandbacken i Inlands Torpe kommun.
81. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för utredning av frågan
om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare
(1958: I 49; 1959: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 att för
Sverige deltaga i en internordisk kommitté för att utreda frågan om gemensam
nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare:
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Frostner, I., medicinalråd.
Experter:
Gröndal, H. O. F., lönedirektör i Svenska landstingsförbundet;
Husmark, J. E., med. lic., verkställande direktör i Sveriges läkarförbund;
Rahm, A. H. B., byråchef;
Rexed, B. A., professor.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., t. f. byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Under tiden 1 december 1958—30 november 1959 har den internordiska
kommittén hållit 4 sammanträden, varjämte de sakkunniga för Sverige
sammanträtt 3 gånger.
Kommittén har den 13 oktober 1959 avgivit ett delbetänkande rörande
gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare (SOU 1959: 39).
De sakkunniga för Sverige — ävensom experterna och sekreteraren -ha den 18 december 1959 entledigats för att möjliggöra en rekonstruktion
av kommittén för det fortsatta arbetet rörande tandläkarna, som beräknas
påbörjas och fortgå under 1960.
32. 1957 års epileptikerutredning (1958: I 51; 1959: 1 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om Margarethahemmets framtida ställning inom epileptikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt härav
föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
Öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Arnéus, O. M. T., överinspektör.
Sekreterare:
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef.
282
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 32 Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Utredningen har under tiden 1 december 1958—30 november 1959 haft 6
sammanträden. Vid tvenne tillfällen har överläggningar hållits med 1958
års cp-utredning angående vissa problem, som är väsentliga för båda utredningarna.
Yrkesutbildningen för de krampsjuka har varit föremål för
ytterligare behandling, bl. a. i samband med besök å Norrbackainstitutet
samt vid överläggning med en representant för Arbetsmarknadsstyrelsen.
Riktlinjerna för en eventuell intensivundersökning rörande epilepsi har diskuterats,
delvis i samråd med 1958 års cp-utredning. Frågan om utformningen
och förläggningen av en anstalt i Norland har varit föremål för behandling.
Utredningen beräknas i sina huvuddelar vara genomförd fram
till den 1 januari 1961.
33. Utredningen rörande meritvärdet av tjänstgöring som lasarettsläkare vid
odelat lasarett m. m. vid sökning av vissa läkartjänster m. m.
(1958: I 54; 1959: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 juli 1957 för att
klarlägga och mot varandra väga de faktorer, som inverka på värdet i merithänseende
av tjänstgöring såsom lasarettsläkare å odelat lasarett eller
vid avdelning för allsidig sjukvård å lasarett vid sökning av tjänster såsom
lasarettsläkare vid kirurgiska avdelningar å lasarett, med rätt att upptaga
jämväl de övriga meritvärderingsfrågor, som funnits oundgängligen böra
prövas i samband med nyssnämnda spörsmål.
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Sakkunniga:
Anderson, K. E. H., kanslidirektör;
Bager, E. B. E., f. d. lasarettsläkare;
Liedberg, N. K. B., lasarettsläkare;
Lindgren, S., lasarettsläkare;
Restad, E. H., landstingsdirektör;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Sekreterare:
Dahlström, L. E., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 67 69 74 (sekreteraren).
Utredningsarbetet, som fördröjts till följd av annat utredningsuppdrag,
beräknas kunna slutföras under år 1960.
34. Giftstadgentredningen (1958: I 55; 1959: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 för
att verkstäPa översyn av lagstiftningen angående gifter (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 oktober 1957):
Lönngren, D. R., apotekare.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
283
Experter: I In! 35
Abramson, E. L., professor;
Berfenstam, R. A. G., docent;
Fitger, N. F. P., verkställande direktör för Sveriges kemiska industrikontor;
Granhall, K. I. E., professor;
Hellberg, H. L., professor;
Jönsson, Kerstin G. E., apotekare;
Wikander, P.-Å. B., sektionschef.
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. A., kanslisekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 71 60 (utredningsmannen) och inrikesdepartementet;
tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 55.
Utredningsarbetet har huvudsakligen koncentrerats på frågor rörande de
tekniska gifterna och särskilt växtskyddsgifter och andra bekämpningsmedel.
Kungl. Maj :t har den 6 november 1959 förordnat, att en av styrelsen för
statens växtskyddsanstalt den 10 april 1959 gjord framställning med förslag
lill vissa ändringar i och tillägg till kungörelsen den 22 september 1953 angående
registrering av växtskyddsmedel m. m. skulle jämte däröver avgivna
remissyttranden överlämnas till giftstadgeutredningen för att av utredningen
tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag.
På den allmänna giftlagstiftningens område bedrives undersökningar rörande
faktorer, som bidrager till giftolycksfall, samt möjligheterna att minska
olycksfallsfrekvensen.
Utredningsarbetet kommer att slutföras under år 1960.
35. 1957 års polisutredning (1958 : I 56; 1959: I 45)
Tillkallade den 29 november 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
25 oktober 1957 för att verkställa utredning av frågan om huvudmannaskapet
för polisväsendet in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1957):
Hedlund, G., jur. dr, f. d. generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;
Dahlman, S.-O., avdelningschef i svenska stadsförbundet;
Höfde, H. A., polismästare;
Lindström, E. G. J., landsfogde;
Oredsson, S. M., byråchef;
Pettersson, A. G., skyddskonsulcnt, led. av I kamin.;
Rundberg, ,1., förste poliskonstapel, förbundsordförande;
Rylander, A. O. E., landshövding, led. av II kamm.;
Svensson, S. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Tengroth, K.-E., direktör i svenska landskommunernas förbund;
Åkesson, N. O., landssekreterare, tillika sekreterare.
284
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 35 Expert:
Djurberg, L. G. H., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Terrvik, L. G. F., e. o. landsfogdeassistent.
Lokal: Rosenbad 2T; tel. 11 80 38 (sekr.) och 21 67 42 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 56.
Utredningen har under tiden januari—november 1959 hållit 8 sammanträden,
varvid närmare be!ysts och diskuterats en del grundläggande polisorganisatoriska
frågor. Preliminärt förslag till ny indelning av länen i polisdistrikt
har upprättats. Utkast till vissa avsnitt av ett blivande betänkande
har utarbetats.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
36. SBL-utredningen (1959: I 47)
Tillkallade den 4 mars 1958 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17
januari samma år för att verkställa utredning rörande organisationen av den
vid statens bakteriologiska laboratorium bedrivna preparattillverkningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Eriksson, G. L., t.f. expeditionschef, ordförande;
Fitger, N. F. P., fil. dr;
Karlén, G. H., byråchef;
Olin, G. C. O., professor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär.
Experter:
Hedén, C.-G., laborator (fr. o. m. den 28 januari 1959);
Isaksson, D., direktör;
Lundbäck, B. H., avdelningsföreståndare;
Wihlborg, H. H., byrådirektör (fr. o. in. den 28 januari 1959).
Sekreterare:
Lindmark, A. L. G., byråchef;
Lindström, A. H. I., byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementet, tel. lokalsamt. 22 45 00 (ankn. 1714), rikssamt.
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1959: I In 47.
Utredningen har under tiden december 1958—30 november 1959 hållit 14
sammanträden. Vidare har överläggningar ägt rum inom olika expertgrupper.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras i början av år 1960.
37. 1958 års utredning för vård och undervisning av barn och ungdom med
cerebral pares (1958 års cp-utredning) (1959: I 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen den 17 juni
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
285
1955 meddelat uppdrag att företaga viss utredning rörande organisationen! |j|; g*
för vård av normalbegåvade spastiska barn i anslutning till vad statsutskottet
därom anfört i sitt utlåtande nr 139/1955:
Enell, H. O. H., med. dr;
Herlitz, C. W., professor, skolöverläkare;
Severin, E. A., professor;
Vahlquist, B. C., professor.
Sekreterare:
Elzvik, S. E. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Utredningen har under tiden december 1958—november 1959 hållit 12
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1960.
38. 1958 års utredning angående arbetsförhållandena vid polisväsendet
(1959:I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 april 1958 för utredning
rörande arbetsförhållanden och arbetsvillkor inom polisorganisationen
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 21 maj 1958):
Wagnsson, R., f. d. landshövding, ordförande;
Ekelund, B. D., civilingenjör;
Vestlund, A. G., folkhögskoleinspektör.
Expert:
Djurberg, L. G. H., byråchef.
Sekreterare:
Wångstedt, K. J. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementets kommittévåning, Storkyrkobrinken 13IT; tel.
11 22 17.
Direktiven för utredningen, se 1959: I In 49.
Utredningen har under tiden den 1 december 1958—den 30 november 1959
hållit 20 sammanträden, däri inbegripet studiebesök vid polisverken i Oslo
och Örebro samt vid statens polisskolas huvudskola i Stockholm och avdelningsskolan
i Örebro. Utredningens ordförande och sekreterare ha den 19—
29 maj 1959 besökt polisverken i London, Manchester, Lancashire och Oxford.
Genom en enkät har utredningen i samarbete med polispersonalens fackliga
organisationer från polismännen i samtliga polisdistrikt i landet inhämtat
deras synpunkter på rådande arbetsförhållanden och arbetsvillkor
inom polisväsendet. Materialet från båda dessa enkäter har färdigbearbetats
och utredningen håller f. n. på med att sammanställa sina egna synpunkter
och förslag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1960.
286
Riksdags berättelsen år 1960
1 In: 39 39. Utredning rörande frågan om bestridande av vissa lönekostnader vid
genomgång av statens polisskola (1959: I 51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1958 att såsom sakkunnig
utreda frågan om fördelningen mellan staten och polisdistrikten av
vissa lönekostnader under genomgång av konstapelsklassen vid statens polisskola.
(Se Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958, sid. 9.)
Åkesson, N. O., landssekreterare (t. o. m. den 30 september 1959;
Horn af Rantzien, C. G. W., landsfogde (fr. o. in. den 1 oktober 1959).
Sekreterare:
Terrvik, L. G. F., e. o. landsfogdeassistent (t. o. m. den 30 september 1959).
Lokal: Landsfogdens expedition, Staketgatan 10, Gävle; tel. 25 198.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under sommaren 1960.
40. Utredningen om vissa frågor rörande statens institut för folkhälsan m. m.
(1959:I 52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 23 maj och 28 juli
1958:
Holmqvist, S. E., byråchef.
Lokal: Äppelviksvägen 35; tel. 26 59 55.
Utredningen har den 29 april 1959 överlämnat en promemoria angående
vitaminkontrollen (stencilerad).
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första hälften av år
1960.
41. Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 (1959: I 53)
Kommittén har genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december
1957 tillkallats att inom kommunikationsdepartementet verkställa en utredning
om trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer m. m. Sedan
denna utredning slutförts (se 1959: I K 4), har kommittén enligt Kungl.
Maj:ts uppdrag den 30 juni 1958 att utreda frågan, hur behovet av utökad
motorfordonsutbildning främst inom statspolisorganisationen lämpligen skall
tillgodoses, samt i anslutning härtill till prövning jämväl upptaga frågan
om möjligheterna att samordna nämnda utbildning med annan inom den
allmänna förvaltningen bedriven motorfordonsutbildning. I anledning härav
har Kungl. Maj :t den 3 oktober 1958 föreskrivit, att kommittén skall, räknat
från och med den 1 oktober 1958, överföras till inrikesdepartementet.
Nordenstam, B. A., landshövding, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Ekberg, K. G., byråchef;
Nordenskjöld, D., överstelöjtnant (fr. o. in. den 13 november 1959);
Thorson, G. A., direktör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
287
Sekreterare: 1 J111 42
Forss, K. J. R., e. o. länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Jönköping; tel. 18 700.
Utredningsarbetet rörande motorfordonsutbildningen har pågått under
år 1959. Därvid har hållits 6 sammanträden. Arbetet beräknas kunna slutföras
under hösten 1960.
42. 1959 års länsindelningsutredning.
Tillkallad enligt’Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1958 för
att verkställa utredning av frågan om ändrad länsindelning i de s. k. Stockholms-
och göteborgsregionerna och att framlägga härav betingade preliminära
förslag (se Post och Inrikes tidn. den 8 januari 1959):
Olsson, K. J., landshövding.
Experter:
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Dahlgren, I. J. G., direktör;
Godlund, S. A. I., docent;
Hedfors, N. A., kansliråd;
Johansson, B. R., byråchef;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare.
Sekreterare:
Thyreen, N. F. G., förste länsassessor.
Lokal: österlånggatan 43; tel. 24 00 00, anknytning 807.
Direktiv (anförda av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
19 december 1958):
Rikets indelning i län, som i huvudsak anknyter till de gamla landskapen, reglerades
första gången i 1634 års regeringsform. Bortsett från vissa smärre jämkningar
har den nuvarande länsindelningen ägt bestånd alltsedan år 1810. Förslag
om ändringar däri har dock vid flera tillfällen framförts i riksdagen, varvid särskilt
uppmärksammats dels förhållandena i stockholmsområdet och dels olägenheterna
med alltför små län. Dessa förslag har dock icke föranlett någon åtgärd.
Frågan om ändrad administrativ indelning av riket i län har därefter ånyo upptagits
till behandling av riksdagens år 1957 församlade revisorer. Revisorerna har
därvid framhållit, hurusom industrialiseringen av det svenska samhället skapat
ett mera differentierat näringsliv än tidigare och lett till betydande omflyttningar
bland befolkningen, så att länen numera icke på samma sätt som under gångna
tider framstår som naturligt avgränsade enheter. Vidare har revisorerna bl. a.
anfört, att olägenheterna av att länsindelningen icke anpassats efter de faktorer,
som bestämt näringslivets lokalisering och befolkningsrörelserna, förstärkts genom
det behov av regionplanering och interkommunal samverkan, som numera förefinns
på en rad viktiga avsnitt av samhällsverksamheten. Det har också påpekats, att
de nuvarande länen i flera fall är olämpliga som underlag för en modern länsförvaltning,
i det att åtskilliga län har alltför ringa folkmängd med hänsyn till
arten av de arbetsuppgifter, för vilka de skall utgöra underlag. Bl. a. har framhållits
att den slutna sjukvården, som administreras av de med länen — med
vissa undantag — sammanfallande landstingskommunerna, numera nått en sådan
utveckling, att en fortsatt utbyggnad av specialvården ofta kräver större befolkningsunderlag
än de nuvarande sjukvårdsområdena har.
288
Riksdag sberättelsen år 1960
I 111: 42 Med hänsyn härtill har revisorerna föreslagit att frågan om ändrad administrativ
indelning av riket i län snarast göres till föremål för en allsidig och
förutsättningslös utredning. Som allmän princip för en ny länsindelning bör
enligt revisorerna gälla, att länen i möjligaste mån skall omfatta ur näringsgeografisk,
trafikteknisk och befolkningsmässig synpunkt väl sammanhållna och naturligt
avgränsade områden.
Av de remissinstanser, som yttrat sig över revisorernas förslag, har det stora
flertalet tillstyrkt en utredning.
I sitt av riksdagen (skr. nr 399) godkända utlåtande i ärendet (nr 182) har
statsutskottet anfört bl. a. följande.
Utskottet vill för sin del icke bestrida, att skäl i och för sig kunna anföras till
stöd för en utredning i ämnet enligt de principiella riktlinjer som sålunda angivits.
Frågan härom synes nu också ha kommit i ett annat läge än tidigare genom
den anslutning revisorernas förslag vunnit från de i ärendet hörda remissinstanserna,
däribland Landstingsförbundet, vilket förut intagit en mera avvisande
hållning härutinnan. Samtidigt härmed måste dock framhållas, att de med en
i ndelningsändring sammanhängande frågekomplexen äro av svårbedömbar och
komplicerad natur. Utskottet har med hänsyn härtill icke nu funnit en utredning
av det vittutseende slag revisorerna förordat lämplig. En sådan måste också
bliva både omfattande och tidskrävande.
De med den nuvarande indelningen förenade olägenheterna äro emellertid i
vissa fall så stora, att åtgärder för deras undanröjande framstå som angelägna.
Mot bakgrund härav vill utskottet föreslå, att en förberedande eller mera begränsad
utredning i frågan kommer till stånd. Denna bör främst anknyta till förhållandena
i de län eller länsdelar där problemen äro dagsaktuella, vilket framför allt torde
gälla Stockholms- och göteborgsregionerna. Verkställandet av densamma synes
lämpligen kunna anförtros en eller ett par experter på hithörande område. Utskottet
förutsätter därvid att samråd sker med de regionala och lokala myndigheterna
och institutionerna inom länen. Med ledning av det ytterligare material
som sålunda kan erhållas torde frågan om en allmän översyn av länsindelningen
få upptagas till förnyad prövning. Redan i samband med den av utskottet förordade
utredningen synas dock vissa principiella frågor rörande länsindelningen
i stort, såsom exempelvis lämpligheten av större territoriella enheter, böra göras
till föremål för närmare undersökning.
Såsom framhållits av såväl revisorerna som statsutskottet har uppenbarligen
åtskilliga län ur olika synpunkter en mindre lämplig utformning. Undersöker man
närmare beskaffenheten av de olägenheter, som är förenade med den nuvarande
indelningen, vill det förefalla som om olägenheterna ytterst skulle kunna karakteriseras
som dels de små länens problem och dels de olämpligt arronderade länens
problem.
I de små länen är underlaget för olika verksamhetsgrenar ofta för litet för en
tillräckligt differentierad, effektiv, ekonomisk och i övrigt rationellt uppbyggd
organisation och verksamhet. Detta synes gälla såväl den statliga förvaltningen
som landstingens verksamhet. När det gäller de statliga organen i de små länen
framträder särskilt svårigheterna att åstadkomma en fullt rationell arbetsorganisation.
För landstingens del kan i vissa fall de föreliggande svårigheterna i någon
män mildras genom samarbete över länsgränserna, men olägenheterna kan icke
alltid undanröjas på det sättet. Såsom revisorerna antytt föreligger här i viss mån
en parallell till skälen bakom storkommunreformen. Vad som i detta sammanhang
även kan inge betänkligheter är att ett par av de små länen visar sjunkande
befolkningstendens.
Beträffande de olämpligt arronderade länen, d. v. s. de län vilkas gränser
mer avsevärt avviker från den näringsgeografiska grupperingen, träder frågan
om samordning särskilt i förgrunden, en samordning såväl mellan de statliga
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
289
organen respektive landstingen i skilda län som ock mellan primärkommuner £ Jjj* 40
på ömse sidor om en länsgräns. En viss samordning och samverkan är alltid nödvändig
mellan varandra angränsande län och kommuner. Kravet på samordning
mellan kommunerna inom en naturlig region har dock cn särskild styrka och
detta krav ökas i takt med utvecklingen i regionen. Samordningen måste i sådana
fall bli omfattande och, om regionen delas av en länsgräns, blir den också stundom
synnerligen komplicerad. Ofta gäller det att i det ena administrativa området
ta ställning till eller anpassa sig efter utvecklingstendenser, behov och önskemål
i det andra området, vilka dessutom kanske strider mot det förstnämnda områdets
särskilda intressen. Det är här icke blott fråga om att leda en positiv utveckling
i hela regionen enhetligt och i överensstämmelse med de av regionens tyngdpunkt
betingade förutsättningarna — vilket redan det kan bereda stora svårigheter
när regionen är underställd olika myndigheter — utan det kan stundom vara
lika viktigt att tillse att dubbelinvesteringar undvikes. Svåra intressekollisioner
kan uppstå om den ena regiondelens myndigheter anser sig böra hålla tillbaka
standardutvecklingen i den delen — exempelvis på sjukvårdens område eller i
fråga om vatten och avlopp —- till förmån för en samordnad utbyggnad av högre
kvalitet i en annan del av regionen. I dylika och liknande sammanhang erforderligt
interkommunalt samarbete på det primärkommunala planet bör visserligen
i princip kunna åstadkommas mellan berörda kommuner oberoende av länsgränser,
men erfarenheten visar att det i regel är betydligt svårare att åvägabringa
samverkan mellan kommuner i olika län än mellan kommuner i ett och samma
län.
Av det sagda torde framgå att den samordning, som det här gäller, främst avser
den till samhällsplaneringen i vidsträckt mening hänförliga verksamheten och
att samordningen gäller både själva planeringen och planernas verkställande.
Samhällsplaneringens olika grenar administreras nu på skilda sätt. Planering i
riksskala har hittills främst bedrivits rörande vägnätet, näringslivets lokalisering
och i någon män sjukvården, och dessa planeringar har i huvudsak handhafts av
centrala organ. Den egentliga bebyggelseplaneringen är liksom verkställigheten
av hithörande planer främst en kommunal angelägenhet. Själva regionsplaneringen
är dock en interkommunal uppgift. Men redan i samband med riksdagens
beslut om antagande av 1947 års bvggnadslag framhölls vikten av att i planeringen
även inrymdes ett starkt statligt inflytande dels för att förekommande riksintressen
skulle bli behörigen tillgodosedda och dels med hänsyn till de starka
intressemotsättningar mellan kommuner, som kunde uppstå vid regionplanering.
I byggnadslagen regleras det .statliga inflytandet i huvudsak endast i fråga om
planeringen, men det ligger i sakens natur att statlig medverkan vid verkställigheten
icke är av mindre betydelse, särskilt med hänsyn till behovet av samordning
och samverkan dels mellan kommunerna inbördes och dels mellan dem och alla
de statliga myndigheter, vilkas medverkan krävs i verkställighetsskedet. I stor
utsträckning vilar ansvaret för samordningsverksamheten i dessa frågor på länsstyrelserna.
Såsom framhållits av såväl revisorerna som statsutskottet inrymmer en omprövning
av länsindelningen många komplicerade och svårbemästrade problem. Särskilt
svåröverskådlig ter sig frågan om konsekvenserna för landstingskommunernas
del av en ändrad indelning. Vissa svårigheter — låt vara kanske i huvudsak
av övergångsnatur — kommer även alt vara förenade med förändringar i
verksamhetsområden för många enskilda ideella eller ekonomiska sammanslutningar
inom länen. Traditioner och samhörighetskänsla kommer vidare säkerligen
att på många håll orsaka motstånd mot ändringar. Å andra sidan får givetvis
— såsom i något remissyttrande påpekats — enbart sådana skäl icke hindra
eu eljest ur sakliga synpunkter motiverad reform.
Aven om problemen sålunda i nuvarande läge är svåra att överblicka, anser jag
19 liihang Ull riksdagens protokoll 1900. 1 samt.
Riksd årsberättelsen
290
Riksdagsbe rätt elsen år 1960
I In: 42 föreligga för att göra åtminstone en förberedande och mera begränsad undersökning,
huruvida länsindelningen bör ändras och hur detta i så fall bör ske.
Den av riksdagen begärda utredningen bör därför nu komma till stånd I likhet
med statsutskottet finner jag lämpligt att frågan om en allmän översyn av länsmdelningen
får anstå och att tillsvidare endast förhållandena i Stockholms- och
göteborgsområdena, där behovet av ändrad länsindelning torde vara störst blir
föremål för undersökningar. Inom nämnda båda områden har nämligen —
oaktat det fruktbärande samarbete som här förekommer inom olika verksamhetsområden
den nuvarande länsindelningen visat sig medföra vissa påtagliga svårigheter
och olägenheter. Utredningen bör sålunda nu i första hand begränsas
till att avse indelningsförhållandena beträffande Stockholms stad och Stockholms
lan samt Goteborgs och Bohus län, men det får antagas att de indelningsändnngar,
som där kan befinnas påkallade, kommer att beröra även de angränsande
lanen, d. v. s. Uppsala län och Södermanlands län respektive Hallands län och
Alvsborgs län. Frågan i vad mån sålunda aktualiserade gränsändringar beträffande
de sistnämnda fyra länen kan påkalla ytterligare ändringar i länsindel
r^VÖr
b,edÖmas endast översiktligt. Detta spörsmål torde nämligen sedermera
få bil föremål för särskild prövning.
Med beaktande av de nyss anförda allmänna synpunkterna bör utredningen _
med den begränsning som nyss sagts — söka klarlägga hur en lämplig länsindelning
bor utformas i de sålunda angivna områdena. Vägledande för utredningen
skall vara att länen i möjligaste mån bör omfatta ur näringsgeografiska, kommunikationstekniska
samt bebyggelse- och befolkningsmässiga synpunkter väl
sammanhållna och naturligt avgränsade områden.
Vid utformningen av förslag till ändringar i länsindelningen skall vidare beaktas
den principiella ståndpunkt rörande sambandet mellan län och landstingskommun,
som innefattas i statsmakternas beslut om antagande av 1954 års landstingslag.
Vad angår den primärkommunala indelningen bör frågor om ändrin"
hari upptagas i den mån så erfordras på grund av ändringar i gränsdragningen
mellan länen. o o
Utredningen bör så ingående som möjligt undersöka och redovisa vilka fördelar
och nackdelar, som kan antagas bli följden av de av utredningen aktualiserade
andringar i länsindelningen, såväl vad angår den statliga förvaltningen och den
landstingskommunal verksamheten som beträffande det interkommunala samarbetet
mellan primärkommuner inom olika län. I den mån av utredningens undersökningar
även eljest kan dragas slutsatser i fråga om länsindelningen av
principiell innebörd eller allmän räckvidd bör dessa slutsatser också redovisas.
Den av mig förordade utredningen bör bedrivas i två etapper. Den första etappen
bor innefatta en expertutredning, som skall ha till uppgift att klargöra
den näringsgeografiska grupperingen och regionindelningen inom de båda storstadsområdena
med iakttagande av den näringsgeografiska vetenskapens principer
och metoder. Expertutredningen skall sålunda i första rummet söka bestamma
omfattningen av de egentliga Stockholms- och göteborgsregionerna samt
de närmast utanför dessa regioner belägna städernas influensområden och dessa
områdens gruppering i regioner, allt i den utsträckning som erfordras för att
fastställa en lämplig länsindelning inom de ifrågavarande områdena. Utredningen
SKall därvid beakta även andra tillämpliga samhällsvetenskapliga och näringspolitiska
rön och erfarenheter liksom också de vid pågående regionplanearbeten
och annan planläggningsverksamhet vunna praktiska erfarenheterna. Regionindelningen
måste visserligen i första hand ske på grundval av förhållandena i
nuläget, men hänsyn bör i möjligaste mån även tagas till tendenserna i utveckingen
inom de olika områdena. I den män alternativa lösningar av indelningsfrågan
erbjuder sig bör dessa redovisas.
Den första utredningsetappen bör anförtros en särskild utredningsman med bi -
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 291
träde av erforderlig expertis. Huruvida experterna bör uppdelas på två självstän- [ Jjj. 43
digt arbetande grupper, en för vartdera området, eller om de bör bilda en gemensam
arbetsgrupp, synes vara en lämplighetsfråga, vartill ställning icke behöver
tagas i förevarande sammanhang. Det är av vikt att utredningen bedrives så
skyndsamt som möjligt, då ovissheten om de framtida indelningsförhållandena
kan tänkas i vissa fall försena aktuella utbyggnadsplaner.
Den andra etappen i utredningen avses skola bestå i en närmare prövning
av expertutredningens resultat genom en kommitté med parlamentarisk anknytning,
vilken skall ha att med utnyttjande av expertutredningens undersökningar
rörande regionindelningen utarbeta ett slutligt förslag i länsindelningsfrågan.
Kommittén torde jämväl få ta ställning till de lagstiftnings- och andra författningsfrågor,
som sammanhänger med genomförandet av föreslagna ändringar i
länsindelningen, ävensom till organisatoriska, ekonomiska och andra åtgärder,
som kan aktualiseras av ändringarna.
För den nu aktuella första utredningsetappen torde några särskilda direktiv
utöver vad jag nu anfört icke böra meddelas. Vid utredningen bör dock även
beaktas de av riksdagens revisorer och remissinstanserna i ärendet framförda
synpunkterna. Vidare bör erforderliga kontakter sökas med berörda regionala
och lokala statliga och kommunala myndigheter. Samråd bör också ske med
centrala verk och institutioner med arbetsuppgifter på samhällsplaneringen och
angränsande områden liksom med av frågan berörda utredningar.
Utredningen har under tiden 14 april 1959—30 november 1959 hållit 10
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1960.
43. Kommunalrättskommittén
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 för utredning
av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala och landstingskommunala förtroendemän, överförande av
kommunal förvaltning på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att
underställa statlig myndighet vissa beslut samt kommunernas övertagande
av uppgifter, som tillkommit civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den
12 februari 1959):
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlsson, C. W., direktör, f. d. riksdagsman;
Gustafsson, N.-E., led. av I kamm.;
Mannerskantz, A. F., kapten, led. av I kamm.;
Wiklund, O. W., led. av II lcamm.
Experter:
Kaijser, F. J., förste sekreterare i svenska landskommunernas förbund;
Romson, R., sekreterare i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Rorglund, E. A., hovrättsassessor.
Lokal: Ormstigen 4, Partilie; tel. Göteborg 44 19 29 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 23 januari 1959):
292
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 43 Genom riksdagens skrivelse nr 117/1958 och genom en framställning av Svenska
stadsförbundet bär frågan om ersättning till kommunala förtroendemän —- såväl
fullmäktige som ledamöter av styrelser och nämnder — aktualiserats. Nu gällande
ersättningsbestämmelser, vilka måste betecknas som restriktiva, erhöll sin
utformning år 1950, då hithörande regler i de dåvarande kommunallagarna ändrades
på grundval av ett av kommunallagskommittén år 1949 avgivet betänkande.
Ersättningsreglerna har sedermera i sak oförändrade överförts till de nya kommunallagarna.
Emellertid har utvecklingen, sedan reglerna fått sitt nuvarande
innehåll, otvivelaktigt medfört att de kommunala förtroendemännen i allmänhet
måste ägna betydligt mera tid åt sina uppdrag än som förut varit fallet. Här må
endast erinras om att kommunernas verksamhet under senare år expanderat
starkt och att kommunindelningsreformen, särskilt i glesbygderna, torde ha medfört
att förtroendemännen måste vidkännas större tidsspillan i samband med kommunala
sammanträden än tidigare. Förutsättningarna för ersättningsreglerna
måste således anses ha ändrats på väsentliga punkter. Med hänsyn härtill torde
en översyn av dessa regler vara påkallad och jag förordar att en sådan översyn
nu företages. Vid denna bör förutom spörsmålet om ersättningarnas storlek och
eventuell differentiering med hänsyn till inkomstbortfallet även övervägas, huruvida
möjlighet bör införas för kommun att utge ersättning i form av arvode även
till annan ledamot av fullmäktige än ordföranden ävensom — i överensstämmelse
med stadsförbundets framställning — att utge ersättning till suppleant, som är
närvarande vid sammanträde utan att vara kallad. Det torde vara tämligen vanligt
att suppleant i kommunal styrelse eller nämnd är tillstädes vid sammanträde
för att därigenom bli insatt i de ärenden, i vilkas avgörande han senare kan komma
att deltaga.
I en annan av samtliga kommunförbunden gjord framställning beröres ett ersättningsfrågorna
närstående spörsmål. Det påpekas, att allmänna kommunallagen
medger att primärkommun beviljar förtroendeman egenpension men däremot
icke torde medge utgivandet av familjepension, samt framhålles att pension över
huvud taget icke kan tillförsäkras landstingskommunala förtroendemän. Vidare
uttalas att det för primärkommunernas del stadgade villkoret för beviljande av
pension, nämligen att vederbörande förtroendeman ägnat övervägande del av sin
arbetstid åt det kommunala uppdraget, i en del fall kommit att framstå såsom en
alltför snäv begränsning av möjligheterna att medge vissa förtroendemän ett från
allmänna synpunkter berättigat pensionsskydd. De sålunda väckta frågorna om
de kommunala och landstingskommunala förtroendemännens pensionsskydd, som
även får ses mot bakgrund av statsmakternas kommande ståndpunktstaganden
rörande frågan om en allmän pensionsreform, synes böra närmare utredas.
Vid sidan av de förvaltningsformer, som kommunallagarna föreskriver för den
kommunala verksamheten, förekommer det i allt större omfattning — företrädesvis
i städer och tätorter — att vissa grenar av den kommunala förvaltningen
handhaves av juridiska personer, som på kommunens initiativ särskilt bildats för
ändamålet. Såsom exempel må nämnas aktiebolag för drift av trafikföretag, hotell,
badhus, tvätterier, frihamnar etc. samt bolag och stiftelser för uppförande och
förvaltning av bostadsfastigheter.
överförandet av kommunal förvaltning på dglika särskilda rättssubjekt innebär
att de för dessa gällande lagreglerna blir tillämpliga i stället för kommunallagarnas
föreskrifter. I samband härmed uppstår åtskilliga problem, för vilka
närmare redogjorts i en av Handelskamrarnas nämnd den 29 januari 1958 dagtecknad
framställning om utredning av de rättsliga frågor, som är förbundna med
kommunal bolagsdrift, och vilka även belysts i ett antal motioner vid 1958 års
riksdagar. Av dessa problem må i detta sammanhang särskilt nämnas de risker
som förvaltning i bolagsform innebär för att eu kommun kan komma att överskrida
den kommunala kompetensen eller att tillgodose ett vinstsyflc ävensom de pro
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 293
blem som sammanhänger med ansvarigheten för de särskilda rättssubjektens sty- J Jjj; 43
relseledamöter inför kommunens fullmäktige och enligt strafflagens 25 kapitel.
Andra problem uppkommer i fråga om anställningsformer, valbarhet, jäv, revision,
besvär och handlingars offentlighet.
De problem, som enligt det sagda och i övrigt sammanhänger med handhavandet
av kommunala förvaltningsuppgifter i särskilda associationsformer, är otvivelaktigt
av den art att de bör underkastas en närmare undersökning. Denna bör
omfatta en kartläggning av problemen och ge en allmän överblick över de skilda
associationsformer, som i praktiken kommit till användning, ävensom ge upplysning
om vilka grupper av uppgifter som överförts till sådana särskilda rättssubjekt.
Det bör tillika undersökas, om gällande regler för juridiska personer kan
för vissa fall jämkas så, att dessa rättssubjekt lämpar sig för kommunal verksamhet
med iakttagande av de för denna grundläggande kommunalrättsliga principerna,
samt huruvida lämpligen någon ny associationsform skulle kunna tillskapas,
avsedd enbart för kommunal verksamhet och så anordnad att den kunde
i allt väsentligt tillgodose de krav på insyn och kontroll som eljest ställes på
verksamhet, som bedrives av det allmänna. I övrigt torde utredningen böra äga
frihet att framlägga de förslag, som utredningen kan finna lämpliga på förevarande
område.
Åtskilliga av de spörsmål, som torde komma att aktualiseras under utredningen,
synes ha sin motsvarighet när det gäller de statliga bolagen. Frågan om lämpliga
företagsformer för statlig ekonomisk verksamhet är för närvarande föremål
för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga, 1953 års utredning rörande de
statliga företagsformerna. Det synes lämpligt att den nu förordade utredningen sa
långt möjligt tillgodogör sig de utredningsresultat i dylika gemensamma frågor,
som 1953 års utredning på det statliga området nått fram till; önskvärt är givetvis
att en nära kontakt etableras mellan de båda utredningarna.
Den kommunalrättsliga fråga, som blev aktuell i samband med förenämnda lagstiftning
om kommunala avgifter, gäller kommuns skyldighet att underställa statlig
myndighet vissa beslut. I propositionen nr 157/1957 erinrade min företrädare
i ämbetet sålunda om att det från kommunalt håll hävdats att gällande bestämmelser
om underställning, vilka återfinnes pa olika och vitt skilda områden, i
flera fall utgör ett onödigt intrång i den kommunala självbestämmanderätten,
samt att man förmenat, att med den ställning, som kommunerna intar i dagens
samhälle, och med den förvaltningsorganisation, som numera finnes mom kommunerna,
det icke skulle innebära några olägenheter — vare sig för samhället
eller för den enskilde kommunmedlemmen — om underställningsskyldighetens
omfattning avsevärt begränsades och på vissa områden helt slopades. I anslutning
härtill uttalade departementschefen att han fann tiden vara inne att ompröva
hela frågan om underställningsskyldighetens omfattning, när det galler
kommunala beslut; härför fordrades emellertid en särskild utredning.
Reglerna om underställningsskyldighet, vilka allmänt sett syftar till att ge staten
möjlighet att övervaka att kommunerna icke överskrider eller missbrukande
befogenheter som staten tillagt dem, härrör till övervägande del från den tid,
då den kommunala förvaltningsapparaten ännu var svagt utvecklad. Vad särskilt
beträffar den underställningsskyldighet som gäller kommunala beslut om avgi -ter på den allmänna rörelsen torde skyldigheten ha syftat till att förebygga, åt
kommunerna, i likhet med vad tidigare varit fallet, skulle finansiera sin verksamhet
genom att belägga handel och näringar med avgifter.
I dagens samhälle är läget på det kommunala området ett helt annat. Kommunernas
verksamhet handhaves som regel av en kvalificerad förvaltningsapparat och
genom anslutning till kommunalförbunden har även mindre kommuner tillgång
294
Riksdagsberättelsen ur 1960
I III: 43 tm kommunalrättslig expertis, som vid behov kan lämna råd och anvisningar
Och vad det gäller finansieringen av den kommunala verksamheten har kommunerna
helt andra resurser än vid den tid, då medel anskaffades genom avgifter
på näringslivet. Kommunerna saknar därför i dagens läge anledning att räkna
med dylika avgifter såsom någon väsentlig del av sina inkomster.
Med hänsyn till den utveckling, som sålunda ägt rum efter tillkomsten av föreskrifterna
om underställning torde skäl föreligga att närmare undersöka, huruvida
underställningsskyldigheten kan begränsas. Jag förordar att en sådan undersökning
nu kommer till stånd. Undersökningen torde böra utgå från den förutsättningen,
att sådan underställningsskyldighet, som innebär intrång i den kommunala
självstyrelsen, icke bör bibehållas, om icke de intressen, som tillgodoses
genom underställningen, måste anses väga över intresset av att kommunen själv
får handha sina angelägenheter. Det får härvid icke förbises att underställningen
i vissa fall utgör en förutsättning för att åstadkomma en önskvärd enhetlighet i
praxis.
Vid avgränsningen av de områden, som bör omfattas av undersökningen, måste
till en början uppmärksammas att i de fall då i princip statliga uppgifter eller
uppgifter, som eljest väsentligen berör andra intressen än kommunens, anförtrotts
kommunala organ enligt särskilda författningar, statsuppsikten genom underställning
i allmänhet icke kan anses utgöra något intrång i den kommunala självstyrelsen.
Behovet av utredning torde följaktligen huvudsakligen hänföra sig till den
underställningsskyldighet, som föreskrives i kommunallagarna eller som upptagits
i annan författning men är av samma karaktär som den av kommunallagarna
reglerade. Men även inom kommunallagarnas ram bör undersökningens omfattning
inskränkas. Med hänsyn till bland annat betydelsen av central överblick
och samordning på det ekonomiska området synes nämligen någon begränsning
av den underställningsskyldighet, som föreligger i kommunala låne-, borgens- och
fondärenden, icke kunna för närvarande komma i fråga. Dessa områden bör därför
undantagas från utredningen.
Vid utredningen torde även böra undersökas vilka möjligheter till decentralisering
av prövningen av de underställningsärenden, vilka omfattas av utredningen,
som kan erbjuda sig. Det bör vidare i enlighet med vad som uttalats i konstitutionsutskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 16/1957 undersökas, huruvida
mot bakgrund av de resultat vartill utredningen leder skäl föreligger att inarbeta
bestämmelserna i 1957 års lag om rätt för kommun att uttaga avgift för
vissa upplåtelser å allmän plats m. m. i den allmänna kommunallagen och i kommunallagen
för Stockholm.
En grundtanke i 1953 års civilförsvarsutrednings förslag till ny organisation
för civilförsvaret är, att civilförsvarets skadeavlijälpande åtgärder skall begränsas
till sådan verksamhet vid och omedelbart efter anfall som fordrar enhetlig
ledning, medan de ordinarie samhällsorganen i princip skall ha ansvaret för att
samhällsfunktionerna därefter åter kommer i gång. Även i fråga om den förebyggande
verksamheten i form av utrymning föreslås en sådan ordning, att civilförsvaret
omhänderhar själva utrymningen och det första omhändertagandet på
inkvarteringsorten, medan ansvaret för de utrymda därefter får övertagas av de
ordinarie samhällsorganen. I förhållande till nu gällande civilförsvarslag innebär
en sådan reglering, att civilförsvaret avlastas betydelsefulla uppgifter, som i
stället får åvila de ordinarie organen, bland dem kommunerna och deras organ
för särskilda verksamhetsgrenar. Civilförsvarsutredningen förutsätter emellertid
att civilförsvaret skall biträda med sina resurser för att avhjälpa de mest trängande
behoven. Ett dylikt överförande på ordinarie samhällsorgan av uppgifter,
som hittills åvilat civilförsvaret, skulle — såvitt gäller kommunerna — komma att
bli aktuellt på skilda områden, bland vilka må nämnas socialvården och den
verksamhet av teknisk natur, som kommunerna bedriver, exempelvis i fråga om
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 295
försörjningen med vatten, gas och elektricitet, samt reparationer och underhåll I In: 43
av samfårdsleder in. m.
Under remissbehandlingen av civilförsvarsutredningens förslag har utredningens
ställningstagande i förevarande avseende vunnit allmän anslutning. Även
kommunförbunden delar i princip uppfattningen, att de samhällsorgan, som i
fred är huvudmän för viss verksamhet, så långt det är möjligt bör bibehållas vid
sina funktioner också under beredskap och krig.
Vilka uppgifter som, om civilförsvarsutredningens förslag såvitt nu är i fråga
genomföres, under beredskap och krig skulle komma att åligga kommunerna, synes
böra klarläggas genom en utredning. Denna bör även avse kommunernas skyldighet
att i fredstid vidtaga erforderliga förberedelser för att kunna fullgöra
nämnda uppgifter.
Vad beträffar socialvården under beredskap och krig kan emellertid bland annat
den föreslagna begränsningen av civilförsvarets uppgifter leda till att formerna
för hjälp och understöd till utrymd eller hemlös befolkning finnes böra
anordnas på annat sätt än som för närvarande gäller. Enligt vad jag inhämtat
avser chefen för socialdepartementet att föranstalta om en särskild undersökning
av bland annat de problem av organisatorisk och författningsmässig karaktär,
som föranledes av att socialvårdande uppgifter under beredskap och krig får
åvila kommunerna även såvitt rör befolkning, som hittills ansetts i socialvårdshänseende
höra under civilförsvaret. Den av mig nu förordade utredningen torde
därför kunna underlåta att närmare ingå på spörsmålet om kommunernas socialvårdande
uppgifter i fråga om denna befolkning, men bör självfallet genom att
beakta resultatet av den tillämnade undersökningen söka åvägabringa en såvitt
möjligt enhetlig författningsmässig reglering av kommunernas skyldigheter på
förevarande områden.
Då det vid ett överförande på kommunerna av verksamhet som hittills åvilat
civilförsvaret blir fråga om ett fullföljande från kommunernas sida av uppgifter,
som i princip även i fredstid åligger dem, kräver uppgifternas art i och för
sig icke någon ny författningsmässig reglering. Emellertid är att märka att i den
mån ifrågavarande kommunala verksamhet reglerats författningsmässigt detta
icke skett under hänsynstagande till att verksamheten i ett beredskaps- eller
krigsläge kan få helt andra proportioner än i fred och att den i krig kan behöva
givas en annan inriktning och bedrivas under särskilt svåra förhållanden. Med
hänsyn härtill bör det övervägas huruvida icke kommunernas skyldigheter att
svara för ifrågavarande verksamhet även vid beredskap och i krig bör grundas
på särskilda, i lag givna bestämmelser. I detta sammanhang bör uppmärksammas
att såvitt gäller uppgifter, sammanhängande med folkförsörjningen, vissa skyldigheter
ålagts kommunerna genom lagen om skyldighet för kommun att fullgöra
vissa av krig in. m. föranledda arbetsuppgifter.
Såsom förut angivits bör utredningen även avse kommunernas skyldighet att i
fredstid förbereda verksamheten på förevarande områden under beredskap och
krig. För den händelse kommunernas åligganden såvitt nu är i fråga finnes böra
regleras i lag, bör övervägas om bestämmelserna skall intagas i lagen om skyldighet
för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter. I
samband härmed bör undersökas, om behov föreligger att låta planläggningsskyldigheten
omfatta även de med folkförsörjningen sammanhängande uppgifter, som
redan nu reglerats i samma lag.
De i det föregående angivna frågorna berör vitt skilda avsnitt av det kommunala
verksamhetsområdet. Utredningen torde därför böra redovisa sitt arbete under
varje avsnitt för sig så snart arbetet därmed slutförts. I de fall då utredningens
förslag föranleder lagändringar eller andra lagstiftningsåtgärder bör förslag
härtill framläggas.
296
Riksdagsberåttelsen år 1960
I In: 43 Utredningen har under tiden april—november 1959 sammanträtt tillhopa
5 dagar. Arbetet har i första hand inriktats på frågorna om kommunernas
uppgifter i anslutning till civilförsvarsverksamheten, i vilken del utredningen
beräknar att slutföra arbetet under 1960.
44. Sakkunnig för följande av frågan angående boxningssportens
skadeverkningar m. m.
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1959 för att
i samråd med Sveriges riksidrottsförbund och Svenska boxningsförbundet
följa frågan angående boxningssportens skadeverkningar samt, därest särskilda
åtgärder befunnes påkallade, till chefen för inrikesdepartementet
inkomma med härav föranledda förslag:
Nauman, B., leg. läk.
Lokal: Södersjukhuset; tel. 23 70 00 ankn. 471.
Den sakkunnige har under hösten 1959 tagit kontakt med ledningen för
Svenska boxningsförbundet, som delgivit de principer och förordningar, som
från förbundets sida är gällande i avsikt att förebygga skadeverkningar vid
träning och tävling inom boxningssporten. Kontakt har vidare tagits med
representanter för Sveriges riksidrottsförbunds poliklinikkommitté och
Svenska boxningsförbundets läkarkommitté, och åtgärder har jämväl vidtagits
för att påbörja studiet av huru tävling och träning i praktiken utformas
för boxarna.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1960.
45. Utredningen angående karolinska sjukhusets thoraxkliniker
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1959 för att
såsom sakkunnig verkställa utredning av frågan om vårdplatsernas vid karolinska
sjukhusets thoraxkliniker framtida utnyttjande m. m.:
Montell, J. E. O., överdirektör (t. o. m. den 27 oktober 1959);
Rydback, A. V. L., expeditionschef (fr. o. m. den 28 oktober 1959).
Expert:
Grönwall, A., professor.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
46. Utredning av frågan om ägande- och dispositionsrätten till den mark
som ingår i norra lasarettsområdet i Lund
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 20 februari 1959 för
att utreda frågan om ägande- och dispositionsrätten till den mark som ingår
i norra lasarettsområdet i Lund:
Anderberg, H. E., häradshövding.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 297
Lokal: Tingshuset i Ystad; tel. 101 96. _ I 111; 47
Utredningsmannen har under tiden 16 mars—30 november 1959 dels haft
separata överläggningar (sammanlagt fyra dagar) med tjänstemän vid Malmöhus
läns landsting och vid byggnadsnämnden i Lund samt med rektor
vid Lunds universitet och dels hållit ett gemensamt sammanträde med representanter
från byggnadsstyrelsen, universitetet, landstinget och Lunds
stad.
Utredningen, som tagit sikte på möjligheten att lösa de förevarande markfrågorna
genom avtal mellan berörda parter, beräknas slutföra sitt arbete
under år 1960.
47. Utredning av vissa sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1959 för
att utreda vissa frågor rörande arbetsuppgifterna för sjuksköterskor och
undersköterskor samt undersköterskeutbildningen m. m.:
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Binett, P. E., ombudsman;
Gröndal, H. O. F., lönedirektör;
Johnsson, Inga H. L., sekreterare;
Odén, O. E., lasaretsläkare.
Sekreterare:
Albinsson, N. G., sekreterare.
Lokal: Svenska landstingsförbundets byrå, Råsundavägen 3, Solna, postadress:
Postfack, Solna 1; tel. 82 03 00 ankn. 234.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
20 februari 1959):
I svar på en inom riksdagens första kammare väckt interpellation angående
bristen på viss sjukvårdspersonal konstaterade chefen för inrikesdepartementet
den 15 juli 1958 bl. a., att den starka utvecklingen av sjukvårdens alla grenar
medfört, att behovet av sådan personal blivit allt större och att särskilt den senaste
tiden bristen på sjuksköterskor aktualiserats. Departementschefen underströk,
att tillgången på sjuksköterskor vore en väsentlig faktor vid sjukvårdsplaneringen,
samt framhöll, att vid överläggningar i frågan med berörda myndigheter
och organisationer olika uppslag framkommit i syfte att komma till rätta
med svårigheterna. Man hade därvid varit ense om att utbildningskapaciteten genom
tillkomsten av de två nya sjuksköterskeskolor, som planerades i Stockholms
län resp. Malmö stad, i och för sig torde vara tillräcklig för att täcka behovet av
sjuksköterskor. I första hand borde därför åtgärder vidtagas för att stimulera de
gifta sköterskorna att kvarstå i aktiv tjänst. Vidare hade föreslagits, att en särskild
reservkår av sjuksköterskor, som skulle kunna åtaga sig att tjänstgöra viss
tid varje år, borde inrättas.
I anledning av sistnämnda förslag uppdrog Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 åt medicinalstyrelsen
att verkställa utredning av frågan om inrättande av en reservkår
av sjuksköterskor.
Frågan om sjuksköterskebristen berördes ånyo av chefen för inrikesdepartementet
den 9 december 1958 i svar på en inom riksdagens andra kammare väckt in
-
298
Riksdagsberältelsen år 1960
I In: 47 terpellation angående åtgärder för att komma till rätta med den akuta bristen på
medicinskt utbildad personal, särskilt såvitt gällde psykiatrien. I svaret anknöt
departementschefen till vad han den 15 juli 1958 uttalat i ämnet i första kammaren.
Beträffande tillgången på sjuksköterskor inom mentalsjukvården erinrades
vidare bl. a. om den fördubbling av de centrala högre kurserna i sinnessjukvård
för sjuksköterskeelever samt om den högre utbildning av sinnessjukvårdspersonal
i anslutning till sjuksköterskeutbildningen, som beslutats vid 1958 års riksdag.
Sedermera har vid överläggningar mellan representanter för inrikesdepartementet,
medicinalstyrelsen och sjukvårdens huvudmän, m. fl. ifrågavarande spörsmål
tagits upp till förnyad diskussion. Därvid upplystes bl. a., att den beslutade
grundutbildningen av sjukvårdsbiträden vid yrkesskolorna numera igångsatts i
över hälften av landets sjukvårdsområden samt att förslag framlagts angående utbildningen
av undersköterskor. Ytterligare åtgärder ansågs emellertid erforderliga
i syfte att minska bristen på sjukvårdsutbildad personal, framför allt sjuksköterskor.
Bland annat ansågs en särskild utredning av vissa organisations- och utbildningsfrågor
böra verkställas. Sålunda borde undersökas huurvida icke vissa arbetsuppgifter,
som f. ii. ålåge sjuksköterska, i stället skulle kunna utföras av undersköterska.
Därest en sådan undersökning ledde till att mera kvalificerade arbetsuppgifter
kunde läggas på undersköterskorna, syntes en omläggning av dessas
utbildning kunna ifrågasättas. Vid överläggningarna föreslogs vidare, att en undersökning
skulle göras rörande möjligheterna att låta särskilt dugliga undersköterskor
erhålla sjuksköterskekompetens. Härvid framhölls, att en hel del undersköterskor
under lång tjänstgöring inom sjukvården torde ha förvärvat så stor
erfarenhet och kunnighet på området, att de skulle kunna anförtros sjuksköterskans
mera krävande uppgifter. Sannolikt torde emellertid — även om den ifrågasatta
omläggningen av undersköterskornas utbildning genomfördes — en komplettering
av undersköterskornas teoretiska kunskaper visa sig nödvändig. Den
föreslagna utredningen borde få till uppgift att närmare utreda och framlägga förslag
också beträffande nu nämnda spörsmål.
Utredningen har under tiden 28 maj—31 oktober 1959 hållit 3 sammanträden.
Ett inom densamma tillsatt arbetsutskott har hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av 1960.
48. Utredning om den inre utlänningskontrollen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 april 1959 för att
verkställa en översyn av det inre övervakningssystemet för utlänningskontrollens
upprätthållande samt av den organisation, som erfordras för denna
kontrolls utövande:
Wahlbäck, J. M., landshövding.
Experter:
Bundsen, S. E. F„ t.f. byråchef;
Hasselrot, C. Å., polisintendent;
Trysén, S. O., landssekreterare;
Wijkman, E. G. B., e. o. byrådirektör.
Sekreterare:
Laurell, S. A., t.f. byrådirektör.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
17 april 1959):
299
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
På grundval av ett av 1949 års utlänningskommitté avgivet förslag rörande den J ^
centrala utlånningsmyndighetens organisation framlade Kungl. Maj:t i proposition
nr 147/1952 på föredragning av dåvarande chefen för inrikesdepartementet
förslag till omorganisation av utlänningskommissionen. Departementschefen uttalade
därvid bl. a., att han delade kommitténs uppfattning, att behov av någon
form av utlänningskontroll komme att föreligga under lång tid framöver. Han
var emellertid icke då beredd att avgöra frågan om utlänningskommissionens omvandling
till ett ämbetsverk utan förordade, att den provisoriska anordningen
med en kommission tills vidare bibehölles.
Departementschefen framhöll vidare, att de på utlänningskommissionen ankommande
uppgifterna kunde i framtiden komma att avsevärt förändras. Det vore
med hänsyn härtill icke möjligt att bilda sig en bestämd uppfattning om den organisation,
som framdeles kunde behövas. Härav följde att en bedömning vid
ifrågavarande tidpunkt av den lämpliga organisationen för utlänningskommissionen
måste innefatta vissa osäkerhetsmoment. Eftersom en minskning i arbetsbelastningen
redan syntes sannolik, framstod det som särskilt angeläget, att organisationens
omfattning och verksamhet lätt kunde anpassas till denna minskning.
1 fråga om utlänningskommissionens personal innebar departementschefens förslag
i huvudsak, att ett ökat antal befattningshavare skulle erhålla extra ordinarie
anställning samt att ett större antal förste byråsekreterartjänster skulle inrättas
medan amanuensernas antal skulle reduceras och vissa på dessa befattningshavare
ankommande arbetsuppgifter överföras till innehavarna av assistenttjänster.
I fråga om biträdespersonalen föreslogs en förstärkning av den kvalificerade
registerpersonalen. Sammanlagda antalet fast anställda befattningshavare skulle
uppgå till 186 mot dittillsvarande 160 och hela personalen till 253 befattningshavare
mot dittillsvarande 297.
Propositionen godkändes av riksdagen och den nya organisationen genomfördes
fr. o. m. den 1 januari 1953.
I 1949 års utlänningskommittés uppdrag ingick även att verkställa utredning
om en revision av bl. a. utlänningslagen. I proposition nr 41/1954 framlades ett
på kommitténs utredning i ärendet grundat förslag till ny utlänningslag, vilket
med viss ändring godkändes av 1954 års riksdag. Den nya utlänningslagen trädde
i kraft den 1 juli 1954.
Några mera väsentliga ändringar i utlänningskommissionens arbetsuppgifter
föranleddes icke av den nya utlänningslagstiftningen. I samband med slopandet
fr. o. m. den 1 juli 1954 av uppehållstillståndsskyldigheten för danska, finska och
norska medborgare minskades emellertid antalet befattningshavare vid kommissionen
med ett 50-tal personer och en omläggning skedde av kommissionens organisation
såtillvida som den särskilda avdelningen för ärenden angående skandinaviska
medborgare indrogs. Någon mera omfattande förändring i kommissionens
organisation, som påverkat antalet befattningshavare, har härefter icke ägt
rum.
Den 1 maj 1958 trädde en överenskommelse mellan de nordiska länderna om
upphävandet av passkontrollen vid de internordiska gränserna i kraft (prop. nr
190/1957). Denna överenskommelse och i anslutning därtill vidtagna ändringar i
utlänningslagen och utlänningskungörelsen har medfört en i vissa avseenden genomgripande
omläggning av det inre övervakningssystemet för utlänningskontrollen.
Före denna reform avfordrades varje icke-nordbo vid resa till Sverige ett
inresekort, som försågs med datumstämpel ocli insändes till utlänningskommissionen
för registrering. Vid utresan avlämnades utresekort. Härigenom erhöll
kommissionen kännedom om de utlänningar, som vistades i riket, och kunde på
grundval av de inkomna uppgifterna tillse, att icke någon utlänning uppehöll sig
härstädes utan tillstånd. Med hjälp av de anmälningar om utlännings ankomst och
avflyttning från bostad, som envar bostadsupplåtare alltsedan 1926 varit skyldig
att ingiva, kunde man vidare klarlägga, var utlänningen uppehöll sig. Den nya
300
Riksdagsberättelsen ur 1960
I In: ordningen innebär i huvudsak, att in- och utresekort — s. k. kontrollkort —
endast skall avfordras viseringspliktiga utlänningar och endast då sådan utlänning
passerar nordisk yttergräns. Korten omhänderhaves i regel av den nordiska
stat, i vilken inresan skett. Sedan kontrollkorten sålunda i huvudsak avskaffats,
måste för Sveriges del kontrollen av viseringsfria utlänningar — som utgör det
stora flertalet av utlänningarna i landet — i huvudsak bygga på bostads- och arbetsanmälningar.
Dessa anmälningar har därför numera blivit grundmaterialet
för utövandet av vår utlänningskontroll.
Framhållas må i detta sammanhang att enligt nyssnämnda överenskommelse
skyldighet föreligger för varje fördragsslutande stat att tillse att ingen utlänning
uppehåller sig i Norden utan vederbörligt tillstånd. För att kunna uppfylla sina
i överenskommelsen gjorda åtaganden är det för utövandet av den gemensamma
utlänningskontrollen nödvändigt, att de skilda staterna snabbt får vetskap om
vilka utlänningar, som vistas inom respektive stats territorium. Härvid har för
Sveriges del bostadsanmälningarna kommit att få en avgörande betydelse.
Vid anmälan av förevarande fråga i propositionen nr 190/1957 betonade föredragande
departementschefen, att genomförandet av överenskommelsen måste
medföra en i vissa avseenden skärpt inre utlänningskontroll och i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 39 uttalade andra lagutskottet, att det i fråga om
den inre kontrollen i vårt land vore uppenbart, att överenskommelsens genomförande
skulle kräva en väsentlig effektivisering av det på bostads- och arbetsanmälningarna
grundade kontrollförfarandet. Att den nödvändiga upprustningen av
den inre kontrollen förutsatte en förstärkning av polismyndigheternas resurser
för ändamålet syntes utskottet ofrånkomligt.
I anledning av nyssnämnda uttalanden har den kontroll, som baserar sig på
bostadsanmälningarna, gjorts mera effektiv än vad tidigare varit fallet. För att
nå detta syfte har det ansetts angeläget att begränsa anmälningsskyldigheten till
sådana fall, som är oundgängligen nödvändiga. Därvid har anmälningsskyldigheten
för nordbor ansetts kunna slopas. Härigenom har nära hälften av antalet anmälningar
bortfallit och materialet har blivit mera lättarbetat. För icke-nordbor
har bestämmelserna om anmälningsskyldighet däremot i vissa hänseenden skärpts.
Sålunda har den tidigare gällande undantagsbestämmelsen, att vederlagsfri upplåtelse
av bostad intill tre dagar icke behöver anmälas, slopats. Vidare har anmälningsskyldigheten
utsträckts till att omfatta även den, som å .särskilt anordnat
lägerområde mot vederlag upplåter tältplats.
Som framgår av den lämnade redogörelsen bygger det nuvarande kontrollsystemet
i allt väsentligt på bostadsanmälningar och ett sådant system liar befunnits
nödvändigt och tillämpas i flertalet civiliserade stater. Det torde vara uppenbart,
att bostadsanmälningarna icke kan slopas utan att ersättas med ett annat system,
som gör det möjligt att utöva en effektiv utlänningskontroll. Erfarenheten har visat,
att den nuvarande ordningen, som i och för sig är kostnadskrävande, ändå
icke till alla delar fungerar fullt tillfredsställande. Det är därför enligt min mening
motiverat, att frågan om berörda kontrollsystem och den organisation, som
erfordras för denna kontrolls utövande, nu upptages till närmare utredning genom
en för ändamålet tillkallad utredningsman.
Utredningsmannen bör i första hand undersöka, huruvida inom ramen för överenskommelsen
om gemensamt nordiskt passkontrollområde eu effektiv utlänningskontroll
kan upprätthållas genom ett annat mindre kostnadskrävande system
än det nuvarande. I den mån godtagbara lösningar kan vinnas härvidlag, bör en
detaljerad plan för det nya systemets utformning utarbetas. Därest emellertid
nuvarande ordning befinnes böra i huvudsak bibehållas, bör pa grundval av hittills
gjorda erfarenheter bestämmelserna om bostadsanmälningsskyldighetens omfattning
och sättet för dess fullgörande samt angående anmälningarnas registrering
och därmed sammanhängande frågor upptagas till förnyad prövning, var
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 301
vid såväl en effektivisering som en förenkling och rationalisering av förfarandet J 49
bör eftersträvas. Härvid bör särskilt undersökas, huruvida icke en ytterligare
decentralisering av ifrågavarande kontrollverksamhet kan komma till stånd eller
eljest sådana förenklingar åstadkommas i fråga om kontrollens genmförande, att
kostnaderna för utlänningskommissionens verksamhet kan nedbringas. Dessa
kostnader är f. n. av sådan storleksordning, att det framstår som angeläget, att
varje möjlighet till begränsning av kommissionens arbetsuppgifter tillvaratages.
Utredningsmannen bör i samband härmed jämväl pröva, huruvida genom utnyttjandet
av hålkortssystem eller annan modern maskinell kontorsutrustning en
rationalisering av kommissionens verksamhet i kostnadsbesparande syfte kan
åstadkommas. Såväl i detta hänseende som beträffande övriga organisationsfrågor
bör samråd äga rum med statens organisationsnämnd.
Utredningsmannen bör slutligen avge förslag till de författningsändringar, som
må anses erforderliga för att med utredningen avsedda syften skall kunna förverkligas.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under 1960.
49. Mentalsjukvårdsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
inom inrikesdepartementet biträda vid handläggningen av frågorna om
mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1959):
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm.;
Brunnberg, H. A., professor;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
Fahlander, N. L., generaltulldirektör;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd (suppl. för Engel).
Experter:
Frey, T. S:son, docent, överläkare;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Hedfors, N. A., kansliråd;
Inghe, P. G., docent, socialläkare;
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör;
Österman, E. G. E., överläkare;
Wretmark, G. E., docent, lasarettsläkare;
Ämark, C. E., docent, överläkare.
Huvudsekreterare:
Brolinson, J. E. A., byrådirektör.
Lokal: Sturegatan 22; tel. 63 46 20, 63 46 21 (sekreteraren).
Beredningen har under tiden september—november hållit 5 sammanträden.
302
Riksdagsberättelsen år 1960
I
In: 49 a) Byggnads- och utrustningsdelegationen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts ovan angivna bemyndigande för att biträda
beredningen vid handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor:
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm., ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Brunnberg, H. A., professor;
Lindh, T. B. E., byråchef;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., docent, överläkare;
Snygg- J- G- E- förste uppsyningsman, led. av I kamm.;
Söderqvist, B. O. A., byråchef.
Experter:
Aare, S. Th. B., byrådirektör;
Arnéus, O. M. T., överinspektör för vården av psykiskt efterblivna;
Björck, P. B. T., med. dr;
Lauritzen, F. K., byggnadsinspektör;
Molander, M. E., arkitekt;
Mårdh, G. A., t. f. byggnadsråd;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent.
Huvudsekreterare:
Brolinson, J. E. A., byrådirektör.
Sekreterare:
Frithiof, L.-A., t. f. förste kanslisekreterare;
Lindahl, C.-G. W., tjänsteman;
Lindencrona, F., direktörsassistent (fr. o. m. den 15 september 1959).
Hos delegationen anställda:
Lagervall, A. G., ingenjör;
Muller, H. I., arkitekt SAR;
Stjerngren, B. L. A., ingenjör.
Lokal: Sturegatan 22; tel. 63 46 20, 63 46 21 (sekreteraren), 63 46 22,
63 46 23, 63 46 24.
Under tiden juli december har delegationen hållit 9 sammanträden, varjämte
delegationens arbetsutskott samt olika expertdelegationer hållit ett
flertal sammanträden.
b) Personaldelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts ovan angivna bemyndigande för att biträda
beredningen vid utredning rörande personalorganisationen vid statens
mentalsjukhus jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör, ordförande;
Emers, Jane, instruldionssköterska;
Enmark, A., förbundsordförande;
Persson, S. B., budgetsekreterare;
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
303
Expert: 1 In: 49
Zetterström, Gerd, byråinspektör.
Sekreterare:
Fägring, R. S., förste byråsekreterare.
Lokal: St. Nygatan 1; tel. 21 02 54.
Delegationen har under tiden september—november hållit 6 sammanträden,
förberedda av ett arbetsutskott.
Direktiv för beredningen och delegationerna (anförande av statsrådet Johansson
till statsrådsprotokollet den 5 juni 1959):
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1950 bemyndigades chefen för inrikesdepartementet
att utse en kommitté om högst sex ledamöter för att inom inrikesdepartementet
biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen. Riktlinjerna för kommitténs
arbete har angivits bl. a. i propositionerna nr 113/1950, 123/1955 och 106/
1956 samt i statsutskottets utlåtanden nr 127/1950, 114/1955 och 128/1956. Kommittén,
som antagit benämningen statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande,
skall vid fullgörandet av sin uppgift — i samråd med byggnadsstyrelsen,
medicinalstyrelsen och vederbörande sjukhusdirektioner — uppgöra förslag till
erforderliga byggnadsåtgärder vid de statliga sinnessjukhusen, låta utföra de
byggnadsuppdrag, vilka överlämnas till kommittén samt i övrigt upptaga frågor
rörande modernisering och utbyggnad av nämnda sjukhus.
Enligt särskilda beslut har vidare till nämnda kommitté — i det följande benämnd
byggnadskommittén — överlämnats vissa utredningsuppdrag på områden,
som nära anknyter till kommitténs verksamhetsområde, bl. a. vården av psykiskt
efterblivna på statliga anstalter och psykopatvården.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 10 februari 1956 bemyndigat chefen
för inrikesdepartementet att tillsätta en kommitté, bestående av högst sju ledamöter
för att handha de frågor om utrustning vid statens sinnessjukhus, som av
departementschefen hänskjutes till kommittén för handläggning. Åt kommittén
— som antagit benämningen utrustningskommittén för statens sinnessjukhus, i
det följande benämnd utrustningskommittén — har hittills uppdragits att handha
frågan om utrustningen av Gullberna sjukhus. Ännu återstående delar av detta
uppdrag beräknas vara slutförda under första halvåret 1959.
I detta sammanhang vill jag också erinra om vissa andra spörsmål på mentalsjukvårdens
område, som aktualiserats under de senaste åren. Sålunda framhöll
jag i 1958 års statsverksproposition (XI ht, p. 32), att en omprövning av
hittills tillämpade normer för beräkning av behovet av läkar- och sjukvårdspersonal
samt ifråga om sjukvårdspersonalens sammansättning syntes kunna ifrågasättas.
Jag uttalade därvid min avsikt att i samband med behandlingen av mentalsjukvårdsdelegationens
huvudbetänkande med förslag rörande mentalsjukvårdens
organisation närmare överväga dessa spörsmål. Betänkandet ifråga (SOU
1958: 38) överlämnades den 5 december 1958.
Också i årets statsverksproposition (XI ht, p. 29) har nämnda spörsmål upptagits
till behandling. Jag framhöll därvid bl. a. •—• — —, att mentalsjukvårdsdelegationen
i sitt föreniimnda betänkande vid uppskattningen av läkarbehovet
ansett sig böra räkna med en läkartäthet om en på 55 å 00 patienter. Mot bakgrunden
härav och med hänsyn framför allt till de ökade möjligheter att behandla och
bota patienterna som numera står till buds synes hittills tillämpade normer i
fråga om läkartäthet böra omprövas.
Även personaltätheten beträffande sjukvårdspersonalen börjar nu närma sig
den norm, som år 1948 föreslogs av statens sjukhusutredning, nämligen en vård
-
I In:
304 Riksdagsberältelsen år 1960
« tjänst på 2,8 patienter. Medelbeläggningen per sådan tjänst utgör f. n. i genomW
snitt 3,1 på såväl manliga som kvinnliga vårdavdelningar vid primärsjukhusen.
För att uppnå förstnämnda relationstal skulle erfordras ytterligare omkring 675
nya tjänster. Ett betydande behov av ytterligare tjänster för vårdpersonal föreligger
sålunda.
Av mentalsjukvårdsdelegationens betänkande framgår vidare, att båda ifrågavarande
personalgrupper i alltför stor omfattning synes handha arbetsuppgifter,
som ligger utanför ramen för egentligt sjukvårdsarbete. Läkarna sysselsättas sålunda
i betydande utsträckning med rutinmässigt skrivarbete, som med fördel
skulle kunna utföras av särskild kontorspersonal. Sådant avdelningsarbete som
skrivarbete, städning, disk o. dyl., som inte innebär samtidig handledning av patienter,
upptar mer än en fjärdedel av förmanspersonalens och cirka hälften av
skötarpersonalens arbetstid.
En sjukhusorganisation med så begränsade personella resurser och där åtminstone
vissa personalkategorier i betydande utsträckning användes för arbetsuppgifter
vid sidan av dem, för vilka de erhållit sin speciella utbildning kan icke
anses vara tillfredsställande särskilt mot bakgrunden av den väsentliga vidgning
av personalens utbildning, som numera beslutats och delvis redan genomförts.
Med hänsyn härtill torde en rationalisering och omgestaltning av arbetet jämte
en översyn av personalens sammansättning och antal vara nödvändig för att
skapa bättre förutsättningar för en tillfredsställande patientvård. Angelägenheten
av en sådan omorganisation accentueras även genom de ökade krav, som de nya
behandlingsformerna redan ställt och kommer att ställa på personal av alla kategorier.
De senaste årens framsteg på det terapeutiska området har lett till aft
ett stort antal patienter — även bland det s. k. kroniska klientelet — numera
kan förbättras eller rent av återställas. Denna förändring medför en övergång
från allmänt övervakande till mera terapeutiskt betonad vård, som ställer allt
större krav på aktiva insatser från personalens sida.
Mot bakgrunden av det anförda anser jag angeläget att en särskild utredning
nu kommer till stånd rörande personalorganisationen vid sinnessjukhusen. Utredningen
bör kartlägga arbetsuppgifterna för i första hand sjukhuspersonalen men
också i erforderlig utsträckning för andra personalgrupper. På grundval härav
bör utredningen undersöka, vilka olika personalkategorier, som bör inrymmas
inom organisationen, och fördelningen av uppgifterna dem emellan. Med hänsyn
till det allt intensivare samarbete med kroppssjukvården, som redan kommit eller
kan väntas komma till stånd, torde därvid erfarenheterna inom lasarettssjukvården
åtminstone i vissa hänseenden kunna utnyttjas.
Utbildningsplanerna för såväl grundutbildning som högre utbildning av sjukvårdspersonal
har visserligen för icke länge sedan varit föremål för ställningstagande
från statsmakternas sida. I den mån så påkallas av utredningsresultaten
bör emellertid utredningen vara oförhindrad att föreslå härav betingade jämkningar
i utbildningen.
Nu ifrågasatta utredning samt de uppgifter för vilka de inledningsvis omnämnda
kommittéerna — byggnadskommittén och utrustningskommittén —• tillkallats
är delvis av olika natur men äger ett mycket nära inbördes samband. Det framstår
därför som i hög grad angeläget, att detta utredningsarbete närmare samordnas.
Vidare bör i detta sammanhang beaktas behovet av en samordning jämväl
med medicinalstyrelsens motsvarande verksamhet. Under senare år har behovet
av en mera fullständig samordning av arbetsuppgifterna på ifrågavarande
område framträtt med särskild styrka. Först härigenom vinnes nämligen garanti
för att onödigt dubbelarbete samt onödiga kostnader och tidsförluster m. m.
undvikes. överhuvud framstår det som nödvändigt för att nå största möjliga ef
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 305
fektivitet i upprustningsarbetet på detta område att en sådan samordning kom- J In; 50
mer till stånd.
Den lämpligaste formen för det fortsatta utredningsarbetet inom mentalsjukvården
synes mig vara att en särskild beredning tillskapas för att inom departementet
biträda med handläggningen av hithörande frågor och med huvuduppgift
att svara för den ledning och samordning som här krävs. Beträffande byggnadsfrågorna
bör dock den närmaste handläggningen ankomma på en särskild, beredningen
underordnad delegation, bildad av den nuvarande byggnadskommittén.
För att tillgodose det starka behovet av en mycket nära samordning av byggnads-
och utrustningsfrågorna anser jag vidare, att den nuvarande utrustningskommittén
bör upplösas och dess uppgifter inom beredningen övertagas av nämnda
delegation, vilken för ändamålet torde böra utökas med någon eller några nya
ledamöter. Också de tidigare berörda nya utredningsuppgifterna i fråga om personalorganisationen
bör närmast handläggas av en särskild delegation av liknande
karaktär som den nyss nämnda.
På den nya departementsberedningen bör sålunda i första hand ankomma att
leda och samordna det nu berörda utredningsarbetet på ifrågavarande område.
Åt beredningen bör emellertid efter departementschefens bestämmande även kunna
uppdragas att utreda andra frågor berörande mentalsjukvården, som kunna
aktualiseras. Beredningen bör behandla större och principiella frågor under det
att de båda delegationerna bör närmare utforma olika förslag och omhänderha
det löpande arbetet. Av särskild vikt är att beredningen noga följer den snabba
utvecklingen på mentalsjukvårdens område och tillgodogör sig de viktigare rön
och erfarenheter som vinnes. För att möjliggöra detta bör vid beredningens sida
finnas ett råd av särskilt utsedda experter på detta område, vilka i den utsträckning
beredningen finner lämpligt kunna kallas att deltaga i dess sammanträden.
50. Läkarprognosutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande det framtida läkarbehovet (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 augusti 1959):
Engel, A. G. W., generaldirektör, ordförande;
Biörck, K. G. W., professor;
Hj ern, B., med. lic.;
Larsson, E. Å., jur. dr;
Rexed, B. A., professor;
Romberg, W., lönedirektör;
Sterner, R. M. E., generaldirektör.
Sekreterare:
Döös, S.-O., förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiv (anförda av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den 30
juni 1959):
Frågan om läkartillgången och läkarbehovet inom hälso- och sjukvården har
under en följd av år stått i centrum för den offentliga sjukvårdsdebatten. Trots en
snabb ökning av läkarkåren under de senaste decennierna, från omkring 3 200 år
1940 till över 6 000 innevarande år, är det ett faktum, att det fortfarande före
‘20
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
306
Riksdagsberättelsen år 1960
I In: 50 ligger en mycket besvärande läkarbrist, vilken framför allt gör sig kännbar inom
mentalsjukvården, den öppna sjukvården och inom vissa specialdiscipliner. Bristen
på läkare har under senare år — inte minst från huvudmannahåll — blivit
påtalad med synnerligen stor skärpa i samband med framläggandet av ett antal
viktiga reformprojekt på sjukvårdens område och har medfört att man tvingats
vara mycket restriktiv vid inrättandet av även synnerligen angelägna nya läkartjänster.
Härtill kommer att allvarliga farhågor uttalats för att läkarbristen under
lång tid framåt kommer att utgöra ett avgörande hinder för en tillfredsställande
framtida utbyggnad av sjukvårdsorganisationen över huvud taget.
Till följd av sjukvårdens snabba expansion och den därmed ökande efterfrågan
på sjukvårdspersonal har statsmakterna vid olika tillfällen under senare år vidtagit
särskilda åtgärder för att tillföra den svenska läkarkåren ytterligare personal.
Sålunda fattade 1950 års riksdag beslut om att successivt överföra 100 österrikiska
läkare till Sverige. På grund av detta riksdagsbeslut har hittills omkring
70 österrikiska läkare överförts till Sverige, därav omkring 25 innevarande år.
Därjämte har under senare år ett icke ringa antal andra utländska läkare slagit
sig ner i Sverige och här fått behörighet att utöva läkarkonsten. Det tillskott av
utländska läkare — såväl nordiska som icke-nordiska — som sålunda tillförts vårt
land, har varit av den största betydelse för den svenska sjukvården. I detta sammanhang
må även omnämnas, att efter initiativ av Nordiska rådet en särskild inter-nordisk
kommitté tillsatts för att utarbeta förslag om en gemensam nordisk
arbetsmarknad för läkare.
För att på längre sikt öka tillgången på svenska läkare har statsmakterna vidare
vid flera tillfällen fattat beslut om en ökad intagning av studerande vid de medicinska
nybörjarkurserna. Genom beslut av riksdagen åren 1954, 1955 och 1959
har sålunda det årliga intaget successivt ökats från 310 till 408 och kommer att
1960 öka till 453 studerande per år. Denna ökning har tillkommit mot bakgrunden
av bl. a. de beräkningar om läkarbehovet fram till år 1965, som utförts av 1949 års
arbetskraftsutredning i dess år 1955 framlagda betänkande om arbetskraftsbehovet
inom offentlig verksamhet (SOU 1955:34). Med utgångspunkt från sjukvårdspersonalens
och vårdplatsantalets ökning inom sjukvården under åren 1930—50
och under hänsynstagande till vissa viktigare utvecklingstendenser inom olika
sjukvårdsgrenar fann utredningen, att det år 1965 skulle behövas sammanlagt 8 500
läkare. Vid samma tid beräknades tillgången på läkare under 67 års ålder vid ett
årligt intag av 408 studerande uppgå till 7 630, varför en brist på 870 läkare skulle
föreligga år 1965. I sitt betänkande »Kliniska utbildningsplatser för blivande läkare»
(SOU 1956: 34) underströk 1955 års läkarutbildningskommitté att det vore
sannolikt, att det efter 1965—70 komme att behövas fler yrkesverksamma läkare
än 8 500, eftersom ingenting tydde på att sjukvårdens utveckling skulle vara avslutad
i och med det stadium, som arbetskraftsutredningen angivit skulle vara
uppnått år 1965.
Frågan om det framtida läkarbehovet inom vissa speciella vårdgrenar har också
belysts i några nyligen slutförda offentliga utredningar. Sålunda konstaterade
kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket i sitt betänkande »Hälsovård
och öppen sjukvård i landstingsområdena» (SOU 1958: 15), att, trots en markant
ökning av läkarkåren sedan år 1940, antalet vakanser, som ej uppehölles av
vikarie med allmän behörighet, ständigt ökat och för år 1957 kunde uppskattas
till omkring 500. Kommittén fann det uppenbart, att den nuvarande läkarutbildningskapaciteten
ej kunde räcka till för att dels tillgodose en fortsatt efterfrågestegring,
dels eliminera den redan aktuella läkarbristen, dels ock ge utrymme för
en förstärkning av tjänsteläkarorganisationen enligt det minimiprogram, som kommittén
uppställt. Vidare har regionsjukvårdsutredningen (SOU 1958:26) redovisat
ett behov av ytterligare 182 läkartjänster inom 9 olika regionspecialiteter, motsvarande
ungefär ett års nettoökning av den svenska läkarkåren under de när
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 307
maste 5 åren, varjämte beräknats ytterligare 30—40 läkare för serviceorgan och
vissa andra angivna ändamål. Slutligen må omnämnas, att mentalsjukvårdsdelegationen
i sitt huvudbetänkande »Mentalsjukvården. Planering och organisation»
(SOU 1958: 38) genom en detaljgranskning av läkarbehovet vid anstalter och inom
öppen vård angivit läkarbehovet inom mentalsjukvården till omkring 1 900 läkare,
vilket innebär en ökning med i runt tal 1 500 läkare.
I propositionen nr 93/1959 angående anslag till vissa kostnader för läkarutbildningen
framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet beträffande läkarbehovet
på kort sikt, att arbetskraftsutredningens bedömning numera vunnit relativt allmän
anslutning, medan delade meningar rådde om huruvida tillräckligt antal läkare
skulle stå till förfogande i mitten på 1960-talet. Ecklesiastikministern kunde
för sin del ej biträda uppfattningen, att läkarbristen utan ytterligare åtgärder skulle
kunna hävas inom en relativt nära framtid i all synnerhet som ett flertal nyare
utredningar avslöjat ett starkt ökat behov av läkare inom olika vårdgrenar. Ett
försök borde därför göras till en långsiktig bedömning av läkarbehovet som ett
led i den fortsatta planeringen för samhällsutvecklingen, eftersom läkarutbildningen
utgjorde en dyrbar och långvarig yrkesutbildning. En försummelse att
i tillräcklig omfattning öka läkarutbildningens kapacitet skulle ställa samhället
i en svår och brydsam situation vid en tidpunkt, då ett ökat behov yppade sig och
då tiden för vidtagande av verksamma åtgärder redan gått förbi. För tiden efter
1965, slutpunkten för arbetskraftsutredningens prognos, och vidare in på 1970-talet borde därför nya behovsberäkningar komma till stånd för att ge ledning vid
bedömningen av den behövliga läkarutbildningskapaciteten för kommande år.
Med tanke på betydelsen för sjukvårdsplaneringen och nödvändigheten att i prognosarbetet
tillgodose sjukvårdsmyndigheternas intentioner rörande den framtida
sjukvårdsorganisationen borde prognosen utarbetas inom inrikesdepartementet. I
avvaktan på resultatet av det kommande prognosarbetet och därav föranledda åtgärder
borde den i propositionen förordade ökade intagningen till medicinska
studier tills vidare gälla en period av fem år, d. v. s. för intagningen till första
studieåret perioden 1960/61—1964/65. Vad chefen för ecklesiastikdepartementet
sålunda anfört lämnade riksdagen utan erinran.
För egen del vill jag framhålla, att 1940- och 1950-talens snabba utveckling
inom så gott som samtliga sjukvårdsgrenar aktualiserar en ny realistisk bedömning
av det aktuella och. framtida läkarbehovet i vårt land. Erfarenheterna från
de gångna åren har klart visat nödvändigheten av att fortlöpande följa utvecklingstendenserna
inom sjukvården för att underbygga de nödvändiga åtgärderna
att i rätt tid tillgodose uppkommande behov på personalsidan. De i det föregående
berörda utredningarna inom centrala sjukvårdsområden bär ytterligare understrukit
nödvändigheten av att ägna frågan om läkarbehovet på längre sikt omsorgsfull
uppmärksamhet. Tiden synes därför nu vara inne för att genom särskilda sakkunniga
företaga en utredning om det framtida läkarbehovet genom en kartläggning
av samtliga de faktorer, som inverkar på behovet av läkare inom sjukvårdens
olika grenar. Med utgångspunkt från arbetskraftsutredningens beräkningar för tiden
fram till år 1965 — med de jämkningar, som nu ifrågavarande utredning finner
påkallade — bör prngnosarbetet omfatta en bedömning av läkartillgången och
läkarbehovet jämväl under de därpå följande åren, dock att arbetet på grund av
svårigheten att på längre sikt göra säkra bedömningar bör begränsas till de efter
är 1965 närmast följande 10—15 åren.
Utredningen bör med utgångspunkt från vårdplatsantalets och sjukvårdspersonalens
ökning under de senaste decennierna samt under hänsynstagande till organisatoriska
förändringar inom sjukvården genom statliga och kommunala myndigheters
beslut liksom till de omfattande reformförslag inom sjukvården, som
framlagts under senare år, företaga en realistisk granskning av utvecklingstendenserna
inom sjukvårdens olika grenar samt söka bedöma deras inverkan på det
In: 50
308
Riksdagsberättelsen år 1960
I III’ 50 framtida läkarbehovet. Härvid bör utredningen särskilt uppmärksamma det inflytande
på efterfrågan inom sjukvårdens område, som bl. a. sammanhänger med befolkningsutvecklingen,
urbaniseringen, kommunikationernas utveckling, standardstegringen,
socialförsäkringens fortgående reformering, den ökade folkupplysningen
och de medicinska framstegen.
Utredningen bör vidare vid sin granskning av sjukvårdsutvecklingen uppmärksamma
de betydande eftersatta behov, som föreligger på olika vårdområden och
inom hälsovården och som under den tid utredningen avser kan väntas resultera
i en stegrad efterfrågan på läkarpersonal. Vid sidan av de förutnämnda, redan
framlagda reformförslagen inom centrala sjukvårdsdiscipliner, gäller detta bl. a.
sådana områden som åldrings- och kronikersjukvården, spastikervården, arbetsbälsovården,
omgivningshygienen och rehabiliteringen. Även personalorganisationernas
krav på reglerad arbetstid och dess inverkan på läkarbehovet bör bli föremål
för uppmärksamhet från utredningens sida.
Vid bedömningen av tillgången på läkare för sjukvårdens del bör utredningen
särskilt uppmärksamma vilka konsekvenser den starkt ökade medicinska forskningsaktiviteten
kan tänkas få, både i fråga om den faktiska utbildningstidens
längd för läkare och framför allt i fråga om den omfattning, som rekryteringen
av forskare kan beräknas taga helt eller delvis vid sidan av sjukvårdens omedelbara
behov av läkare.
På grundval av dessa bedömningar av efterfrågan och tillgången på läkare bör
utredningen slutligen göra en uppskattning av den erforderliga totala läkarutbildningskapaciteten
i landet, som enligt utredningens mening fordras för att åstadkomma
balans mellan behov av och tillgång på läkare.
Utredningen bör verkställas så skyndsamt, att de ytterligare utredningar om
konkreta åtgärder på utbildningsområdet, som kan påkallas av prognosresultatet,
hinner utföras före budgetåret 1964/65.
Utredningen har intill december 1959 hållit 2 sammanträden.
51. Utredning angående Gävle stads återinträde i Gävleborgs läns landsting
Tillkallad den 4 september 1959 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
27 juli samma år för utredning av frågan om Gävle stads återinträde i Gävleborgs
läns landsting (Se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1959):
Dahlgren, R. B., generaldirektör.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiv (anförande av statsrådet af Geijerstam till statsrådsprotokollet
den 27 juli 1959);
I en den 1 juni 1959 dagtecknad gemensam framställning av drätselkammaren
i Gävle stad, som sedan år 1893 står utanför landsting, och Gävleborgs läns landstings
förvaltningsutskott hemställes att genom inrikesdepartementets försorg en
allsidig, förutsättningslös och opartisk utredning kommer till stånd beträffande
ett samgående mellan staden och landstinget. Framställningen har skett i enlighet
med beslut, som fattats av landstinget den 4 september 1947 och av stadens
fullmäktige den 27 april 1959.
Ett återinträde av Gävle stad i Gävleborgs läns landsting synes kunna medföra
icke obetydliga fördelar från allmän synpunkt, främst såtillvida att det skulle kunna
skapa förutsättningar för en rationellare ordning än den gällande inom hälsooch
sjukvårdens olika verksamhetsgrenar. Härjämte bör emellertid beaktas att fördelar
kan stå att vinna även framdeles i anslutning till det pågående nydaningsarbetet
inom såväl kropps- som mentalsjukvården. Jag vill med hänsyn härtill för
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 309
orda att den av staden och landstinget gemensamt begärda utredningen kommer J Jjj: 53
till stånd. Utredningen bör ske förutsättningslöst med beaktande av såväl förhållanden
som talar för ett samgående som omständigheter som talar mot ett sådant.
Självfallet bör också undersökas i vilka hänseenden det vid ett återinträde av staden
i landstinget kan bli nödvändigt att Kungl. Maj:t meddelar särskilda föreskrifter
i anledning av återinträdet.
Överläggningar med representanter för staden och landstinget beräknas
påbörjas kring årsskiftet 1959/60.
52. 1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk undervisning
i Lund och Malmö
Tillkallade den 1 oktober 1959 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30
juni samma år för att på statens vägnar dels upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting angående en avtalsenlig reglering av statens bidrag
till kostnderna för ny- och ombyggnads- samt ändrings- och förbättringsarbeten
och i samband därmed stående utrustning ävensom till driften
av sådana kliniker, institutioner och övriga inrättningar vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund, vilka nyttjas eller avses skola nyttjas för
medicinsk undervisning och forskning, dels upptaga förhandlingar med Malmö
stad angående fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna
för anordnandet av en socialmedicinsk avdelning vid Malmö allmänna sjukhus,
dels ock i övrigt förhandla med landstinget och staden angående sådana
frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och
forskningens anordnande i Lund och Malmö:
Wulff, K. E., bankinspektör, expeditionschef;
Rydback, A. V. L., expeditionschef;
Waldenström, J. G., professor.
Sekreterare:
Jansson, S. E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Bank- och fondinspektionen, tel. 24 21 20 (ordföranden); lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Kommissionen har intill den 15 november hållit 1 sammanträde samt påbörjat
utredningar såsom förberedelse för förhandlingsarbetet.
53. Förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
verkställa en förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor:
Wihlborg, H. H., byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1960.
310
Riksdag sberättelsen år 1960
I C: i
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959
1. 1951 års pensionsutredning (1957: I 6; 1958:1 2; 1959: 1 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):
Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;
Bladh, C., ombudsman;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
.Terdenius, K. E., statskommissarie;
Kjellén, T. B., direktör;
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, civilekonom, led. av I kamm.;
Schärman, S. O., förste ombudsman.
Experter:
Thorsell, Y. N., sekreterare;
Tiby, K. I., försle byråsekreterare;
Törngren, C. E. G:son, direktör.
Sekreterare:
Renström, K.-E., e. o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1952: I C 15.
Såsom meddelades i arbetsredogörelsen för år 1958 har utredningens ordförande
och dess kansli biträtt inom civildepartementet med utarbetande
av förslag rörande tilläggs- och övergångsbestämmelser m. in. till statens
allmänna tjänstepensionsreglemente, vilket trätt i kraft den 1 juli 1959.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1959 har samma dag inom finansdepartementet
tillkallats särskilda utredningsmän för att verkställa
utredning rörande nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen och
vissa därmed sammanhängande spörsmål (SPA-utredningen), jfr I Fi 43.
Det åt 1951 års pensionsutredning meddelade uppdraget omfattade tre
huvudspörsmål, nämligen dels den statliga pensioneringens omfattning,
dels pensioneringsgrunderna och dels pensioneringens ordnande i organisatoriskt
hänseende. Av dessa spörsmål har såväl frågan om pensioneringens
omfattning, till den del denna är beroende av olika statliga anställningsformer
m. m., som frågan om pensioneringsgrunderna efter förhandlingar,
som förberetts genom pensionsberedningens arbete och vid vilka ett arbetsutskott
inom utredningen direkt medverkat, fastställts genom riksdagsbeslut
1958 och 1959. Återstående frågor i dessa delar hänför sig till pensioneringen
av icke-statlig personal och har överlämnats till den förut
311
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
uämnda SPA-utredningen. Frågan om pensioneringens ordnande i organi- I C: 3
satoriskt hänseende torde, enligt vad som framgår av direktiven för SPAutredningen,
komma att anmälas för Kungl. Maj :t, då större klarhet vunnits
rörande de frågor, som hänskjutits till SPA-utredningen, samt närmare
erfarenheter vunnits beträffande den av riksdagen beslutade anordningen
med gemensam utbetalning av personalpension samt folkpension och annan
allmän pension. Pensionsutredningens arbete har därmed ansetts avslutat.
2. 1952 års tjänstebostadsutredning (1957:1 8; 1958:1 4; 1959:1 6)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 augusti 1952 för att verkställa översyn av bestämmelserna om hyressättningen
för tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober
1952):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Lindberg, K. R. L., byråingenjör;
Löhr, B. A. H., fastighetsintendent;
Nyquist, F., hovrättsråd.
Sekreterare:
Wetterblad, R. I. T:son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Ivmark, S. K. T., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 16.
Utredningen, som efter den 15 november 1958 hållit 20 sammanträden
med deltagande av vissa av experterna, har den 23 november 1959 avlämnat
promemoria med förslag till bestämmelser om tjänstebostäder. Uppdraget
är därmed slutfört.
3. Utredning rörande gemensam utbetalning av personalpension och
allmän pension (1959: I 10)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
2 maj 1958 för att verkställa utredning rörande gemensam utbetalning av
personalpension och allmän pension (se Post- och Inrikes tidn. den 14 maj
1958):
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Experter:
Bengtsson, E. O. A., e. o. byråsekreterare;
Järnbrink, H. G., t. f. byråchef;
Lindgren, A. S. V., e. o. byrådirektör;
Sjönell, I. Marianne, statskommissarie.
Direktiven för utredningen, se 1959: I C 10.
312
Riksdagsberättelsen år 1960
I Oi 3 Utredningen har, sedan föregående arbetsredogörelse lämnades, haft
överläggningar med experter inom socialförsäkrings-, personalpensionsoch
skattelagstiftningsområdena samt med representanter för statistiska
centralbyrån, personalpensionsmyndigheterna och statstjänstemannaförbundet.
Vidare har utredningen biträtt vid förarbetena till Kungl. Maj:ts
beslut den 30 december 1958 angående inrättande av en delegation för pensionsutbetalning
m. m.
Under tiden 15 november 1958—7 januari 1959 har hållits 5 allmänna
sammanträden med experterna.
Sedan delegationen för pensionsutbetalning (jfr I C: 9) konstituerats den
13 januari 1959, har utredningsarbetet övertagits av denna.
Utredningsmannen har den 5 maj 1959 avlämnat redogörelse för huvuddragen
av det av utredningen utarbetade utbetalningssystemet. Utredningsuppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1960
4. Kompetensutredningen (1957:1 7; 1958:1 3; 1959:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 april 1952):
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Wildeman, N. C. E., byråchef (fr. o. in. den 4 april 1959);
Woxén, R., professor.
Expert:
Wildeman, N. C. E., byråchef (t. o. m. den 3 april 1959).
Sekreterare:
Fjellander, N. E. B., kansliråd.
Jämlikt förordnande av chefen för civildepartementet har under året
förste revisorn A. T. Jacobsson biträtt utredningen.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1358);
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 14.
Utredningen har under tiden 16 november 1958—15 november 1959 hållit
24 sammanträden.
Genom beslut den 6 februari 1959 uppdrog Kungl. Maj:t åt kompetensutredningen
att inom ecklesiastikdepartementet, riksförsäkringsanstalten,
skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen med lantbruksnämnderna, kommerskollegium
samt medicinalstyrelsen verkställa vissa undersökningar beträffande
omfattningen av arbetsuppgifter, som kan överföras från personal
med högre kompetens till personal i en mellangradskarriär e. dyl. Dessa
undersökningar har utredningen slutfört och resultatet därav bär i huvudsak
redovisats under förra året.
Utredningen har, i anledning av remisser, avgivit följande utlåtanden,
nämligen den 23 april 1959 över stiftskansliutredningens betänkande an
-
313
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
gående stiftskansliernas organisation in. m., den 9 september 1959 över en J Cl 5
av lagmannen Nils Viklund såsom särskild utredningsman överlämnad promemoria
rörande de administrativa verksamhetsformerna vid vattendomstolarna
m. m. och över en av patentverksutredningen 1958 utarbetad promemoria
om anställning av läroverksingenjörer i patentverket för handläggning
av patentärenden och om inrättande av subrotlar på patentanmälningsavdelningarna,
den 5 november 1959 över skolöverstyrelsens anslagsäskanden
för budgetåret 1960/61 såvitt avsåg frågan om viss personalförstärkning
hos länsskolnämnderna samt den 11 november 1959 över 1954
års befälsutrednings betänkande angående arméns befäl (SOU 1959:23)
och över 1956 års lantmäterikommittés betänkande angående lantmäteriväsendets
och kartverkets organisation (SOU 1959: 30).
I skrivelse till statsrådet och chefen för civildepartementet den 16 oktober
1959 hemställde kompetensutredningen om bemyndigande att försöksvis
anordna viss utbildning för blivande kanslister vid centrala ämbetsverk
och vissa lokalförvaltningar, m. m. Genom beslut av Kungl. Maj :t den
13 november 1959 har utredningen erhållit det sålunda begärda bemyndigandet.
I anledning härav kommer utredningens verksamhet att fortsätta även
under år 1960.
5. Löneförfattningsberedningen (1957: I 11; 1958: I 7; 1959: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956 för
att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., byråchef;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Ström, E. T. H., f. d. krigsråd;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., avdelningschef.
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Wislrand, A. W. H., amanuens.
Lokal: Statskontoret, Birger Jarls torg 10, Stockholm; tel. 22 08 60 (sekreteraren).
Direktiven för beredningen, se 1957: I C 11.
314
Riksdugsberättelsen år 1960
I Ct ö Beredningen har under tiden den 16 november 1958—den 15 november
1959 hållit 26 sammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1960.
6. 1956 års förhandlingsrättsutredning (1957: I 12; 1958: I 8; 1959: I 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för
att verkställa fortsatt utredning rörande statstjänstemännens förhandlingsrätt
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober 1956):
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Jägerskiöld, S. A. F., preceptor;
Almquist, J. C. G. A., verkställande direktör i Sveriges akademikers centralorganisation;
Hellenius,
T. A., f. d. ordförande i Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion;
Johnsson, B. E., generaldirektör;
Kolare, G., ordförande i Statstjänarkarteilen;
Lannefjord, S. E. U., förste ombudsman i Statstjänstemännens riksförbund;
Samuelson, K. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Jacobsson, S., tingsdomare (avliden den 19 oktober 1959);
Tännérus, L. A., e. o. kanslisekreterare (fr. o. m. den 23 oktober 1959).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1374);
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I C 12.
Utredningsmannen och sekreteraren har under tiden 16 november 1958
—15 november 1959 sammanträtt 33 gånger, därvid utredningens expert
Jägerskiöld närvarit vid 9 tillfällen, varjämte överläggningar vid skilda tidpunkter
hållits mellan Jägerskiöld och sekreteraren. Åtta sammanträden
har hållits med samtliga experter, varvid diskuterats av sekreteraren utarbetade
promemorior rörande olika frågor sammanhängande med förhandlingsrätten.
Härutöver har utredningen haft vissa överläggningar med företrädare
för civildepartementet samt med utredningen angående översyn av
lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar ävensom med utredningen
rörande de statliga företagsformerna.
Utredningsarbetet beräknas slutföras under år 1960.
7. Översyn av timlärarkungörelsen m. m. (1958: I 10; 1959: I 9)
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1957 för att såsom sakkunnig
verkställa en översyn av kungörelsen den 8 september 1950 (nr 495)
angående timarvoden till vissa lärare vid civila och militära skolor (timlärarkungörelsen)
:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet 315
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1020); I Cl $
rikssamt. växel 23 62 00.
Sedan de under fjolåret inledda överläggningarna med vederbörande personalorganisationer
slutförts har förslag framlagts angående vissa ändringar
i timlärarkungörelsen. Kungl. Maj:t har därefter den 28 maj 1959 utfärdat
kungörelse i ämnet (nr 333). Uppdraget är därmed i denna del slutfört.
Genom beslut den 12 december 1958 har Kungl. Maj :t uppdragit åt den
sakkunnige att jämväl verkställa översyn av arvodena till lärare vid vissa
militära skolor och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningsmaterial
har infordrats från försvarsgrenarna och vissa myndigheter. Bearbetningen
härav har påbörjats. Utredningsarbetet i denna del beräknas kunna slutföras
under år 1960.
8. Läkarundersökning sutredningen (1959: I 11)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
19 december 1958 för att verkställa översyn av gällande bestämmelser om
skyldighet för statstjänstemän m. fl. att undergå läkarundersökning m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1958):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Izikowitz, J. S., professor (fr. o. m. den 17 juni 1959);
Jägerskiöld, S. A. F., preceptor (fr. o. m. den 17 juni 1959);
Helander, A. S. L., docent (fr. o. m. den 17 juni 1959).
Sekreterare:
Wilhelmsson, F. U., förste kanslisekreterare.
Lokal: Statens bostadsnämnd, Västra Trädgårdsgatan 41; tel. 10 26 68
(utredningsmannen), 22 45 00 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I C 11.
Utredningsarbetet har under första halvåret 1959 bedrivits av utredningsmannen
och sekreteraren. Arbetet har huvudsakligen bestått i sammanställning
och genomgång av dels gällande statliga bestämmelser om skyldighet
för tjänstemän m. fl. att undergå läkarundersökning, dels förarbetena till
nämnda bestämmelser, dels motsvarande kommunala bestämmelser, dels
ock ett betydande antal andra författningar i vilka — utan anknytning till
statliga avlöningsbestämmelser — stadgas om skyldighet att i vissa fall undergå
läkarundersökning. Det sålunda sammanställda materialet har tillställts
experterna.
Utredningen har sedan experterna förordnades hållit 3 sammanträden,
vid vilka samtliga experter närvarit. Under hösten 1959 har utarbetats ett
frågeformulär, som tillställts ett stort antal myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1960.
316
Riksdag sberättelsen år 1960
1 C; 9 9. Delegationen för pensionsutbetalning
Genom beslut den 30 december 1958 har Kungl. Maj :t förordnat att — i
avbidan på ett slutligt ståndpunktstagande till frågan om vilket organ som
skall handha gemensam utbetalning av personalpensionsförmån och folkpension
m. m. — för arbetet med ifrågavarande gemensamma utbetalning
tr. o. m. den 1 januari 1959 t. v. skall finnas en delegation, delegationen för
pensionsutbetalning (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1959).
Ledamöter:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Sjönell, I., Marianne, statskommissarie, vice ordförande;
Järnbrink, H. G., t.f. byråchef;
Lindgren, A. S. V., e.o. byrådirektör;
Tiby, K. I., e.o. förste byråsekreterare.
Experter:
Bengtsson, E. O. A., e.o byråsekreterare;
Köstner, M., t.f. förste byråsekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1959);
Ruuth, L. G., kontrollör.
Sekreterare:
Elftman, G. S. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Styrmansgatan 26; tel. 63 15 60.
För delegationens verksamhet m. m. har Kungl. Maj:t meddelat bl. a.
följande föreskrifter.
Delegationen åligger att förbereda samordning och gemensam utbetalning av
personalpensionsförmåner och folkpension m. m.; att efter hand som förutsättningar
därför föreligga besluta om utbetalning av sådana förmåner; att fastställa
storleken av de belopp, som skola utbetalas samt att handha de arbetsuppgifter
i övrigt som Kungl. Maj :t bestämmer.
Pensionsstyrelsen åligger att verkställa utbetalning av pensionsbelopp, varom
delegationen beslutat.
Pensionsstyrelsen och de personalpensionsbeviljande myndigheterna åligger att
ställa erforderlig personal till delegationens förfogande. Den delegationen sålunda
tillhandahållna personalen skall — med bibehållande av anställning hos den myndighet,
som ställt vederbörande till förfogande — sammanföras till en arbetsgrupp
under delegationens arbetsledning.
Kungl. Maj :t har utsett ledamoten av delegationen Lindgren att vara föreståndare
för nyssnämnda arbetsgrupp.
En redogörelse för delegationens verksamhet har lämnats i prop. 1959:
151 (avd. II).
Den första etappen av delegationens arbetsprogram genomfördes fr. o. m.
juli månad 1959, då utbetalning övertogs dels av de nya personalpensioner
enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR), som skall samordnas
med socialförsäkringsförmån av något slag, dels av sådana personalpensioner
enligt äldre statliga bestämmelser, som utgår samtidigt med folkpensionsförmånerna
invalidpension och sjukbidrag. — Den andra etappen
av programmet, varigenom utbetalningen av ca 65 900 av samtliga ca 125 000
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet 317
personalpensionsförmåner övertagits av delegationen, genomfördes fr. o. m. \ (Jt 10
november månad 1959. Då övertogs utbetalningen av sådana äldre personalpensioner,
som utgår till förmånstagare över 67 år.
Utgående folkpension utbetalas gemensämt med ovan nämnda personalpensionsförmåner,
medan aktuell yrkesskadelivränta och sjukpenning alltjämt
utbetalas av samma myndigheter som tidigare.
Den tredje och sista etappen av delegationens arbetsprogram beräknas
kunna genomföras under budgetåret 1960/61.
Delegationen har under tiden 13 januari—30 november 1959 hållit 46
sammanträden.
Delegationen har haft kontakt med representanter från socialförsäkrings-,
personalpensions- och skattelagstiftningsområdena, med kommittén för maskinell
databehandling samt i övrigt med pensionsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statistiska centralbyrån och de personalpensionsbeviljande myndigheterna.
Med riksförsäkringsanstalten och de i 1 § yrkesskadeförsäkringslagen
nämnda ömsesidiga försäkringsbolagen har överenskommelse träffats om
erhållande av för delegationens verksamhet erforderliga uppgifter.
Delegationen har jämsides med sin verksamhet som verkställande organ
övertagit och fortsatt det utredningsarbete, som tidigare handlagts av utredningen
rörande gemensam utbetalning av personalpension och allmän
pension (jfr I C: 3).
10. 1959 års maskinklassificeringsgrupp
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
att utföra förberedelsearbetet med en nyklassificering av statens fasta maskinanläggningar
:
Hallin, G. E., krigsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., förbundssekreterare;
Garff. K. A., byrådirektör;
Göransson, N. J., maskinmästare;
Magnusson, G. T., rationaliseringsingenjör;
Hesare, B. C. M., förste kanslisekreterare.
Sekreterare;
Uhnbom, C. B. I., förste byråsekreterare (t. o. m. 30 november 1959);
Curman, S. J. H., amanuens (fr. o. m. den 1 december 1959).
Biträdande sekreterare:
Curman, S. J. H., amanuens (den 21 mars—den 30 november 1959).
Lokal: Försvarets civilförvaltning, Stockholm 80; tel. 63 00 60 (ankn.
277).
Vid anmälan av 1959 års statsverksproposition (bil. 2, p. 4) anförde statsrådet
Lindholm bl. a. följande:
Löneställningen för ansvarsmän och biträdande ansvarsmän vid statens fasta
maskinanläggningar samt vederbörande ansvarsmäns kompetens har avvägts i an
-
318
Riksdag sberättelsen år 1960
[ Cl 10 lutning till en klassificering av ifrågavarande maskinanläggningar. Mot det nuvarande
klassificeringssystemet —- vilket fastställts av 1950 års riksdag — har sedermera
riktats viss kritik därför att grunderna för systemet ej gått att klart redovisa.
Detta har varit till nackdel, särskilt i fråga om systemets användbarhet vid
ny- eller omklassificering av anläggningar. På grund härav har tillkallats en särskild
utredningsman för att inom civildepartementet verkställa bl. a. utredning
rörande grunderna för klassificering av statens fasta maskinanläggningar. Utredningen
har den 30 september 1958 avgivit förslag i ämnet, vilket varit föremål för
remissbehandling.
I likhet med flertalet remissinstanser förordar jag, att en ny klassificering av
statens fasta maskinanläggningar kommer till stånd och att därvid det av utredningen
förordade klassificeringsalternativet 4 lägges till grund på sätt som utredningen
närmare angivit. De av utredningen föreslagna poängkoefficienterna för
olika anläggningstyper torde böra godtagas. Inplaceringen av anläggningarna i
klassificeringsgrupp bör fastställas av Kungl. Maj:t.
Jag föreslår, att riksdagens godkännande inhämtas för en klassificering av statens
fasta maskinanläggningar med tillämpning av de av utredningen föreslagna
grunderna. Av skilda skäl synes det lämpligt, att förberedelser för engångsarbetet
med en nyklassificering av de fasta maskinanläggningarna snarast påbörjas. Min
avsikt är därför att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Maj:t att ifrågavarande
förberedelsearbete får igångsättas genom en särskild expertgrupp inom
civildepartementet.
Lika med utredningen finner jag ej anledning ifrågasätta ändring av gällande
kompetenskrav för ansvarsmän och biträdande ansvarsmän, dock givetvis med de
modifikationer som ev. kan föranledas av ändrad organisation av maskinbefälsutbildningen.
Jag är ej beredd att i detta sammanhang taga ställning till, om och
i så fall på vilket sätt den nya klassificeringen bör utnyttjas exempelvis för bedömande
av behovet av olika kategorier personal för maskinanläggningar. Detta
spörsmål torde böra närmare övervägas i samband med det förestående klassificeringsarbetet.
1959 års riksdag har sedermera godkänt vad föredragande departementschefen
sålunda uttalat (SU 14, rskr 14).
Genom särskilda under hand givna direktiv har sedermera åt gruppen
uppdragits att avge synpunkter på frågan om arbetsuppgifterna för reparatörs-
och eldarpersonal vid statens fasta maskinanläggningar.
Gruppen har under tiden t. o. m. oktober 1959 hållit 25 sammanträden
samt avlagt studiebesök vid ca 40 anläggningar.
Maskinklassificeringsgruppens arbete beräknas pågå under år 1960.
11. Utredningen angående grunderna för en prisgeografisk undersökning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 februari 1959 med
uppdrag att verkställa utredning angående grunderna för en prisgeografisk
undersökning (se Post- och Inrikes tidn. den 3 mars 1959):
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef (fr. o. in. den 30 april 1959);
Öberg, C. E. F., förste aktuarie (fr. o. m. den 30 april 1959);
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
Sekreterare:
Lönnqvist, Å. S. G., 1.1, förste aktuarie (fr. o. m. den 10 april 1959).
Lokal: Statens bostadsnämnd, Västra Trädgårdsgatan 4; tel. 20 12 92.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
27 februari 1959):
Vid 1956 års riksdag väcktes motioner om vissa ändringar i dyrortssystemet.
Härvid föreslogs bl. a. en utredning, syftande till en uppflyttning av dyrortssystemets
nuvarande lägsta ortsgrupp till den näst lägsta. I yttrande den 21 mars
1956 över dessa motioner framhöll dyrortsnämnden, att stöd fanns för uppfattningen
att en viss sammanpressning av skillnaderna i levnadskostnader mellan
olika delar av landet ägt rum sedan år 1951, då den senaste prisgeografiska undersökningen
verkställdes. Däremot kunde enligt dyrortsnämnden intet mera bestämt
sägas om graden av denna sammanpressning. Vidare berörde nämnden i sitt yttrande
vissa aktuella tendenser på den statliga lönemarknaden och framhöll vissa
omständigheter, som enligt nämndens mening kunde leda till en ökad spännvidd
i den statliga löneskalan. Sammanfattningsvis framhöll dyrortsnämnden, att vad
som anförts gav vid handen att vissa spörsmål inom dyrortsgrupperingsområdet
kunde bli aktuella och påkalla utredningar.
Statsutskottet (uti. 226) fann för sin del vad som i ärendet förekommit ge vid
handen, att behov av en översyn av det nuvarande dyrortssystemet förelåg. Utskottet
förordade därför, att en sådan skulle komma till stånd. Såsom dyrortsnämnden
framhållit borde såväl en omgruppering som en omprövning av antalet
ortsgrupper grundas på en ny prisgeografisk undersökning, varvid borde övervägas
om den skulle baseras på samma principer som tillämpades vid den senaste
undersökningen. Enligt utskottets mening borde en utredning i frågan vara allmän
och förutsättningslös, utan att man på förhand band sig vid någon viss linje.
Med skrivelse den 13 december 1956 (nr 411) hemställde riksdagen hos Kungl.
Maj:t om en översyn av dyrortssystemet.
Den 15 februari" 1957 anmälde jag för Kungl. Maj :t frågan om igångsättande
av den av riksdagen sålunda begärda översynen. Jag redogjorde i detta sammanhang
för den gällande ortsgrupperingen i löne- och skattehänseende. Jag erinrade
om innebörden i fråga om löneplansspännvidderna av den löneplansrevision,
om vilken under hösten 1956 förhandlingsöverenskommelse träffats med statstjänstemännens
huvudorganisationer. Jag framhöll vidare, att — med anledning
av ändringarna i löneplansspännvidderna — vid den då sammankallade riksdagen
i flera motioner frågan om gällande ortsgruppering och därmed sammanhängande
spörsmål upptagits till behandling samt lämnade en sammanfattande redogörelse
för innehållet i dessa motioner.
Mot bakgrunden av denna redogörelse framhöll jag, att i det läge, vari hithörande
frågor befann sig, den av riksdagen begärda, på prisgeografiska undersökningar
grundade översynen av ortsgrupperingssystemet borde föregås av vissa
principiella överväganden. Jag föreslog för den skull att åt en särskild utredning
skulle uppdragas att allsidigt och förutsättningslöst överväga frågan om sambandet
i olika hänseenden mellan lönedifferentiering, differentiering av de skattefria
avdragen och en ortsgruppering, grundad på skillnader i levnadskostnaderna orterna
emellan.
Kungl. Maj:t lämnade chefen för civildepartementet bemyndigande att tillkalla
fem utredningsmän för att verkställa översyn av ortsgrupperingssystemet. Med
stöd av detta bemyndigande tillkallade jag sistnämnda dag särskilda utredningsmän,
vilka antogo benämningen ortsgrupperingsutredningen.
Ortsgrupperingsutredningen avgav den 26 november 1957 betänkande angående
319
I C: il
320
Riksdcigsberältelsen år 1960
I Cl Q löne- och skattegrupperingarna (SOU 1957:42), i vilket utredningen i princip
förordade ett slopande av såväl den statliga lönegrupperingen som den statliga
skattegrupperingen. Betänkandet har varit förmål för en omfattande remissbehandling.
Härvid har den övervägande delen av de myndigheter och organisationer,
som yttrat sig, avstyrkt såväl avskaffandet av den ortsmässiga lönedifferentieringen
i dess nuvarande form som principbeslut om skattegrupperingens avskaffande.
Med anledning av i ämnet väckta motioner har sedermera frågan om ortsgrupperingen
i skatte- och lönehänseende behandlats vid 1958 års B-riksdag (BevU
B 18 och rskr 131 samt SU B 104 och rskr B 127).
Bevillningsutskottet har i sitt betänkande erinrat om statsutskottets i det föregående
åberopade utlåtande 1956: 226 samt därefter anfört bl. a. följande.
De senaste årens diskussion i ortsgrupperingsfrågan har givit det intrycket, att
opinionen i fråga har varit starkt splittrad. Detta förhållande torde ha varit bakgrunden
till att ortsgrupperingsutredningen erhöll direktiv om en mer allmän
översyn av sambandet i olika hänseenden mellan lönedifferentiering, differentiering
av de skattefria avdragen och en ortsgruppering grundad på skillnaderna i
levnadskostnaderna orterna emellan. Ortsgrupperingsutredningen har anvisat ett
alternativ till det nuvarande ortsgrupperingssystemet och har efter vad utskottet
kan finna framfört argument, som utvisar att berättigad kritik i flera avseenden
kan riktas mot det nuvarande systemet. Bemissbehandlingen av ortsgrupperingsutredningens
betänkande utvisar emellertid att den rättvisegrund, som -— all detaljkritik
till trots — är det nuvarande ortsgrupperingssystemets bas, har en mycket
stark anknytning hos organisationer, som omfattar stora befolkningsgrupper.
Sålunda har arbetsmarknadens parter enstämmigt framhållit betydelsen av att nuvarande
system bibehålies. Samma inställning redovisas av näringsorganisationerna,
dyrortsnämnden och olika centrala skatteorgan.
Efter att sålunda ha tagit del av remissutlåtandena över ortsgrupperingsutredningens
betänkande, konstaterar utskottet, att kravet på att skattebelastningen skall
stå i relation till skatteförmågan med hänsyn till orternas dyrhetsförhållanden
fortfarande förfäktas av organisationer, representerande mycket stora befolkningslager.
Den kritik, som riktats mot ortsgrupperingssystemet, kan enligt utskottets
uppfattning i vissa avseenden anses befogad, varför ortsgrupperingssystemet bör
omprövas.
Då enligt bevillningsutskottets mening den prisgeografiska undersökningen syntes
vara erforderlig för att bedöma frågan om spännvidden i ortsgrupperingen
samt antalet ortsgrupper, ansåg sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till framfört
yrkande om slopande av ortsgrupp II vid skattegrupperingen. Bevillningsutskottet
förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t omedelbart föranstaltade om en dylik
undersökning och vidtog de ytterligare åtgärder, som erfordrades för att frågan
så snart som möjligt skulle kunna föreläggas riksdagen.
Statsutskottet instämde i sitt utlåtande i vad bevillningsutskottet uttalat angående
föranstaltande av en prisgeografisk undersökning.
Riksdagen beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
Den av riksdagen begärda prisgeografiska undersökningen bör snarast igångsättas.
Emellertid torde, liksom fallet var vid 1951 års dyrortsundersökning, undersökningen
böra föregås av en utredning av principerna för densamma. Denna utredning
torde böra anförtros en särskild utredningsman under medverkan av erforderliga
experter.
Såsom framgår av vad som uttalats i de i det föregående redovisade utskottsutlåtandena
bör den prisgeografiska undersökningen syfta till att skapa underlag
för en allsidig och förutsättningslös bedömning av frågorna om spännvidden i
ortsgrupperingen, om antalet ortsgrupper samt om omflyttningar inom ortsgruppe
-
321
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
ringen. På den nu ifrågavarande utredningen bör ankomma att utarbeta förslag J (J; 12
till grunder för en sådan prisgeografisk undersökning. Med utgångspunkt från de
i allmänhet gynnsamma erfarenheterna av områdesindelningen i nu gällande ortsgruppering
torde den tekniska uppläggningen av den förestående undersökningen,
liksom 1951 års dyrortsundersökning, i stort sett böra grundas på områdesindelningar.
Undersökningen bör emellertid i denna del ej planeras så snävt, att de
förskjutningar i den nu gällande områdesindelningen inom ortsgrupperingen, som
kan visa sig motiverade, omöjliggöres. Utredningen bör i övrigt, i enlighet med
vad som uttalats vid riksdagsbehandlingen, närmare överväga om undersökningen
skall baseras på samma principer som tillämpades vid 1951 års undersökning.
Bevillningsutskottet har i sitt utlåtande 1958: B 18 framhållit, att i ortsgrupperingsutredningens
betänkande liksom i remissyttrandena häröver framförts värdefulla
synpunkter för uppläggningen av den prisgeografiska undersökningen. Med
anledning härav torde ifrågavarande betänkande jämte däröver avgivna yttranden
få överlämnas till utredningen för att vara tillgängligt vid fullgörandet av uppdraget.
Utredningens förslag till riktlinjer för den kommande undersökningen bör innefatta
ett tidsschema för genomförandet samt en beräkning av kostnaderna för
undersökningen.
Utredningen har under tiden t. o. m. den 30 november 1959 hållit 11 sammanträden.
Härvid har de centrala arbetsmarknadsorganisationernas synpunkter
på dyrortsproblematiken inhämtats och viktigare principiella problem
förknippade med en prisgeografisk undersökning diskuterats. Vidare
har för utredningens arbete mer betydelsefullt statistiskt material inventerats
och utformningen av en geografisk jämförelse beträffande boendekostnaderna
behandlats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
12. Representanter för statsverket i den s. k. evalveringsdelegationen
I sjukhuslagen den 17 april 1959 (nr 112), som trätt i kraft den 1 januari
1960 stadgas att läkare eller annan vid sjukhus anställd befattningshavare
icke må mottaga särskild ersättning för undersökning, behandling eller skötsel
av där intagen person. Med hänsyn härtill erfordras en avlösning av
den rätt att mottaga frivilligt tillbjuden ersättning som f. n. tillkommer
vissa läkare för undersökning, behandling eller skötsel av person, vilken intagits
å halvenskilt eller enskilt rum.
Vid överläggningar mellan berörda sjukhushuvudmän har det bedömts
ändamålsenligt, att behandlingen av hithörande frågor, inbegripet erforderliga
förhandlingar med arbetstagarparten, ombesörjes av ett särskilt för ändamålet
inrättat organ, bestående av representanter för statsverket och de
kommunala huvudmännen.
Förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 september 1959 såsom representanter
för statsverket:
Johnsson, B. E., generaldirektör;
Karlen, G. H., byråchef.
Sekreterare:
Persson, S. B., budgetsekreterare.
21 liihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
Rlksdagsberättelsen
322
Riksdagsberättelsen år 1960
I C: 12 Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1129);
rikssamt. växel 23 62 00.
Organet höll konstituerande sammanträde den 2 oktober 1959, varvid antogs
benämningen evalveringsdelegationen.
Delegationens arbete beräknas bli slutfört under år 1960.
De centrala krisorganen: Kommunikationsdepartementet
323
II K: l
II. De centrala krisorganen
Kommunikationsdepartementet
1. Statens elransoneringsnämnd
Utsedda av Kungl. Maj:t den 18 december 1959:
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Berg, O., direktör, ställföreträdare;
Hybbinette, A.-G., direktör;
Johansson, B. R., byråchef;
Lindgren, B., verkställande direktör;
Wennersten, P. G., kommerseråd;
Werner, D., teknisk direktör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 70 00, rikssamt. växel
22 70 40.
Beträffande bakgrunden till nämndens tillkomst samt dess arbetsuppgifter
se prop. 1959: 185, lag den 18 december 1959 om reglering av förbrukningen
av elektrisk kraft (SFS 1959:570) samt instruktion för statens
elransoneringsnämnd (SFS 1959: 571).
Handelsdepartementet
1. Statens handelslicensnämnd (1957, 1958, 1959: II 1)
Instruktion utfärdad den 31 maj 1957 (SFS nr 351).
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., vice ordförande;
Geijer, K. A., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamm.;
Gillberg, J. A. E., direktör;
Kull, J. I., direktör;
Kördel, E. R., direktör.
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Byråchef:
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör.
Befattningshavare med lön motsvarande A 24 eller A 23:
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Malmén, N. E., revisor (t. o. m. den 14 oktober 1959);
Nord, F. E., tullkontrollör;
324
Riksdagsberättelsen år 1960
II H: 1 Reuterskiöld, B. H. C., förste byråsekreterare;
Seth, B. G., byrådirektör.
Expert med tjänstgöring hos handelslicensnämnden:
Frenne, N. G. H., f. d. direktör.
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 60, rikssamt. växel
22 86 80.
2. Statens krigsförsäkringsnämnd (1957, 1958, 1959: II 2)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verk^
samhet skulle upphöra med utgången av juni månad 1948, dels ock uppdragit
åt nedan angivna personer att i egenskap av likvidatorer från och
med den 1 juli 1948 fortsätta och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande
rörelse.
Levinson, K. S., f. d. landshövding;
Bogberg, N. O. L., assuransdirektör.
Angående tidigare vidtagna åtgärder, se propositionen nr 145 till 1952
års riksdag. Regleringen av de tyska kraven har slutförts och de i föregående
redogörelse omnämnda, återstående ärendena har under år 1959
slutbehandlats. Sedan slutredovisning lämnats, är likvidatorernas uppdrag
slutfört.
Inrikesdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1957, 1958, 1959: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 28
november 1958 (SFS nr 593).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, avdelningschef;
Andersson, T., redaktör;
Casparsson, K. R., landshövding;
Grudemark, E. A. F., major;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Petrén, B. A. S., utrikesråd, ambassadör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnas sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första
byrån, andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån), På första byrån handläggas
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Dan
-
De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet 325
mark, Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Sovjetunionen, H In*. 1
Tyskland och Österrike, och på andra byrån ärenden angående övriga utlänningar.
Tredje byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal,
administration och ekonomi samt ärenden angående gränskontroll och
teknisk utlänningskontroll, besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar
den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Stränge, B. M. G., byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t. f. byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. 23 31 20.
Stockholms slott den 4 januari 1960.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
326
Riksdagsberättelsen år 1960
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
T |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
Vt 1958- |
-»•/, 1959 |
|||
“/, 1958 |
||||||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A* Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1959 |
||||||
Bilskadeutredningen........................... |
13 |
12 |
1 |
126 027 |
_ |
818 |
Fideikommissutredningen...................... |
15 |
13 |
2 |
294 393 |
5 373 |
10 080 |
Utredning ang. myrslogar m. m.1............... |
18 |
16 |
3 |
34 665 |
7 200 |
— . |
Utredning ang. kompetensfördelningen mellan |
||||||
Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten ... |
21 |
19 |
4 |
66 390 |
18 000 |
4 500 |
1955 års domarutredning...................... |
23 |
21 |
5 |
171 936 |
13 950 |
11502 |
1955 års fångvårdsstyrelseutredning............. |
26 |
24 |
6 |
105 158 |
6 355 |
4 620 |
Kommittén för det rättspsykiatriska undersöknings- |
||||||
väsendet................................... |
35 |
32 |
7 |
67187 |
9 255 |
855 |
Utredning av frågan om en omreglering av hov- |
||||||
rätternas domsområden..................... |
40 |
36 |
8 |
10 159 |
5150 |
1781 |
Utredning om stöldskydd på bilar.............. |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
875 915 |
65 283 |
34151 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1960 |
||||||
Besvärssakkunniga............................ |
8 |
7 |
10 |
224 881 |
5 775 |
8 235 |
Varumärkes- och firmautredningen2............. |
9 |
8 |
11 |
297 552 |
12 150 |
6 005 |
Utredning av frågan om formerna för den informa- |
||||||
tion som rätten i vissa fall skall lämna juryn i |
||||||
tryckfrihetsmål............................. |
10 |
9 |
12 |
_ |
_ |
_ |
1951 års rättegångskommitté................... |
11 |
10 |
13 |
341 757 |
9 815 |
3 757 |
Svenska representanter hos Förenta Nationerna och |
||||||
hos Europa-rådet i frågor ang. förebyggande av |
||||||
brott och behandling av brottslingar........... |
12 |
11 |
14 |
— |
_ |
— |
Djurskydds utredningen3........................ |
16 |
14 |
15 |
39 410 |
1375 |
1155 |
1954 års fastighetsbildningskommitté1........... |
17 |
15 |
16 |
379 524 |
3 475 |
15 210 |
Utredning om administrativa frihetsberövanden* .. |
19 |
17 |
17 |
158 978 |
14 575 |
7 611 |
Författningsutredningen....................... |
20 |
18 |
18 |
251 004 |
8 095 |
28 731 |
Stadsdomstolsutredningen5..................... |
22 |
20 |
19 |
178 007 |
3 435 |
9333 |
Utredning ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
||||||
ställning................................... |
24 |
22 |
20 |
68601 |
1300 |
_ |
1955 års valutredning6........................ |
25 |
23 |
21 |
13 818 |
4 465 |
3 015 |
Utredningen rörande specialstraffrätten.......... |
28 |
25 |
22 |
6 485 |
_ |
2 307 |
1956 års eftervårdsutredning................... |
29 |
26 |
23 |
150 221 |
10 680 |
12 115 |
Kommittén ang. medicinska äktenskapshinder ... |
30 |
27 |
24 |
18 599 |
5 350 |
10 930 |
Utredningen ang. vattendomstolarnas organisation |
||||||
och därmed sammanhängande frågor......... |
31 |
28 |
25 |
52 101 |
2 000 |
2 015 |
Utredning för översyn av brottsregistreringen .... |
32 |
29 |
26 |
46 937 |
700 |
3 345 |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
327
KOSTNADER
8 1 |
» |
10 |
n 1 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad total- |
||||||||
*/»—*Vu 1 |
959 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1959 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
n in gar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
Vt—*1/» |
Va—"A. |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
6 682 |
7 495 |
133 522 |
||||||
532 |
31483 |
_ |
— |
— |
47 468 |
17 919 |
10 000 |
369 780 |
139 |
— |
— |
7 339 |
2140 |
— |
44144 |
||
27 490 |
_ |
_ |
__ |
49 990 |
13 402 |
— |
129 782 |
|
7 524 |
40 505 |
2 570 |
4 793 |
— |
80 844 |
15 046 |
— |
267 826 |
17 412 |
— |
84 |
— |
28471 |
9 234 |
— |
142 863 |
|
1805 |
5 475 |
1276 |
— |
— |
18 666 |
13 482 |
— |
99 335 |
— |
16 063 |
1219 |
254 |
— |
24 467 |
12 202 |
— |
46 828 |
9 861 |
145 110 |
5 204 |
5131 |
— |
264 740 |
88425 |
10000 |
1234 080 |
28421 |
500 |
42 931 |
18 356 |
7 000 |
293 168 |
|||
— |
36 260 |
664 |
6 419 |
— |
61 498 |
25 707 |
14 500 |
399 257 |
5 381 |
15 536 |
5 953 |
1178 |
6186 |
47 806 |
7 322 |
3 000 |
399 885 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 530 |
— |
1500 |
43 440 |
_ |
51 857 |
3 208 |
3 364 |
— |
77114 |
32 330 |
15 000 |
503 968 |
6177 |
68 945 |
4 075 |
4 038 |
— |
95 421 |
28 962 |
17 200 |
300 561 |
481 |
22 781 |
6 583 |
8 869 |
37 984 |
113 524 |
36 769 |
8 000 |
409 297 |
2 077 |
60 626 |
2 766 |
6 213 |
— |
84 450 |
41 247 |
16 000 |
319 704 |
_ |
_ |
1300 |
2 809 |
7 500 |
80 210 |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
7 480 |
3 368 |
2 500 |
27 166 |
_ |
12 267 |
219 |
213 |
— |
15 006 |
9 556 |
6 000 |
36 046 |
_ |
41 539 |
210 |
86 |
— |
64 630 |
23 889 |
10 000 |
248 740 |
— |
— |
451 |
627 |
— |
17 358 |
2 650 |
2 000 |
40 607 |
3 601 |
592 |
504 |
717 |
___ |
9 429 |
3 224 |
_ |
64 754 |
244 |
— |
199 |
— |
4 488 |
530 |
4 000 |
55 955 |
328
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
1 2 |
3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Fångvårdens byggnadskommitté7............... 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
33 |
30 |
27 |
1081 |
— |
|
brottslingar................................. |
34 |
31 |
28 |
37 235 |
3 675 |
31U31 |
Namnrättskommittén.......................... Överläggningar för samordning av åtgärderna mot |
36 |
33 |
29 |
53 482 |
6 060 |
4 903 |
ungdomsbrottsligheten....................... |
37 |
34 |
30 |
6 371 |
2 340 |
875 |
Familj erättskommittén........................ |
38 |
35 |
31 |
21624 |
5 755 |
3 765 |
Hyreslagskommittén........................... Utredning ang. bekantgörande av folkrättens regler |
41 |
37 |
32 |
1589 |
5 205 |
4175 |
för krig.................................... Utredningen för förberedande översyn av utsök- |
1 |
— |
33 |
— |
— |
— |
ningslagen m. m............................ |
42 |
38 |
34 |
17 242 |
1739 |
4185 |
Sjölagskommittén............................. |
— |
39 |
35 |
__ |
10 975 |
6 880 |
Mönsterskyddsutredningen..................... Utredningen av frågan ang. principerna för fång-vårdsanstaltemas förseende med annan personal |
40 |
36 |
955 |
4 775 |
3124 |
|
än tillsynspersonal .......................... Utredning om översyn av bestämmelserna i § 28 |
41 |
37 |
8 743 |
585 |
3 600 |
|
som villkor för erhållande av statstjänst....... |
— |
42 |
38 |
_ |
_ |
_ |
Atomskadeutredningen......................... Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp- |
— |
43 |
39 |
— |
925 |
2 040 |
finningar................................... Utredning om frågan rörande rätt till gravplats och |
— |
44 |
40 |
— |
2 850 |
— |
därmed sammanhängande frågor.............. Utredning rörande ändringar i lönegruppsindel- |
— |
— |
41 |
— |
875 |
— |
ningen för rikets domsagor.................. |
-- |
— |
42 |
_ |
300 |
_ |
1959 års förlagsinteckningskommitté............ Utredning ang. fångvårdsanstalternas behov av |
— |
— |
43 |
— |
— |
|
tillsynspersonal............................. |
— |
— |
44 |
_ |
_ |
_ |
Utredning ang. vissa skadeståndsrättsliga frågor .. Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
45 |
2 376197 |
129 249 |
178 442 |
||
Auktorrättskommittén......................... Utredning av frågan om möjligheterna att förenkla |
— |
— |
— |
285 844 |
— |
15 463 |
aktiebolagslagen............................ |
3 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Kommittén ang. det allmännas skadeståndsansvar |
14 |
1 |
— |
118 919 |
6172 |
675 |
Utredningen om försäkringsgivares regressrätt .. |
27 |
2 |
— |
9 466 |
1250 |
90 |
arbete inom kriminologien................... Utredning ang. översyn av lagstiftningen om fyndig- |
39 |
3 |
— |
— |
1000 |
450 i |
heter av uranhaltigt mineral m. m............. Utredning av frågan om inrättande av en vatten- |
44 |
5 |
— |
1 750 |
2 875 |
2 085 H |
domstol för Norrbottens län................. Summa kr. D. Under hudgetåret 1958/59 bestridda kostnader Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens |
6 |
415979 |
2 650 13 947 |
1695 20 458 |
||
område............................ Kommitté för anordnande av ett nordiskt krimino- |
— |
— |
— |
— |
1950 |
1200 |
logiskt seminarium.................... |
_ |
_ |
_ |
|||
F. d. justitierådet A. Bagge................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
400 |
|
Advokaten S. Beckman................. |
_ |
|||||
Statssekreteraren P. Bergsten................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
400 |
|
Hovrättsassessorn T. Brundin ................. |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
||
Hovrättsassessorn M. Bäärnhielm............. |
_ |
_ |
_ |
600 |
||
Preceptorn G. Carlsson........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
329
8 1 9 |
10 |
11 |
12 | |
13 | 14 | 15 |
16 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 533 |
— |
6 614 |
216 |
23806 |
1202 |
884 |
1000 |
61 914 |
23174 |
19 000 |
141 323 |
29 775 |
1468 |
669 |
— |
42 775 |
13 018 |
11400 |
120 675 |
|
5 764 |
1781 |
_ |
10 760 |
5 088 |
10 000 |
32 219 |
||
_ |
31520 |
96 |
7 965 |
49101 |
11901 |
6 000 |
88 626 |
|
312 |
23287 |
1552 |
— |
— |
34 531 |
18 124 |
6 000 |
60 244 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13 793 |
451 |
763 |
_ |
20 931 |
17 920 |
12 200 |
68 293 |
|
23 683 |
3002 |
2 726 |
— |
47 266 |
15 284 |
7 500 |
70 050 |
|
— |
27 869 |
1192 |
310 |
— |
37 270 |
16147 |
9 500 |
63872 |
— |
28916 |
806 |
812 |
— |
34 719 |
6 234 |
— |
49696 |
_ |
_ |
_ |
||||||
5140 |
12 228 |
1659 |
911 |
— |
22 903 |
20376 |
7 000 |
50 279 |
— |
— |
54 |
421 |
— |
3 325 |
1737 |
5000 |
10 062 |
— |
— |
— |
— |
— |
875 |
1125 |
1000 |
3 000 |
861 |
670 |
_ |
1831 |
1531 |
500 |
3862 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
200 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1000 |
1000 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
37178 |
530 603 |
42 289 |
41 770 |
53635 |
1013 166 |
393 910 |
209 500 |
3 992 773 |
15 463 |
5149 |
306 456 |
||||||
7 567 |
7 567 |
_ |
_ |
7 567 |
||||
24 948 |
_ |
253 |
— |
7 050 |
39 098 |
— |
— |
158 017 |
— |
— |
— |
2 421 |
3 761 |
— |
— |
13 227 |
|
— |
— |
— |
— |
348 |
1798 |
900 |
— |
2 698 |
— |
— |
— |
442 |
3893 |
9 295 |
— |
— |
11045 |
3 601 |
— |
598 |
396 |
— |
8 940 |
— |
— |
8 940 |
28 549 |
851 |
888 |
21 279 |
85 922 |
6 049 |
507 950 |
||
3150 |
||||||||
1800 |
_ |
_ |
_ |
1800 |
— |
— |
— |
|
- |
_ |
_ |
— |
400 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
612 |
_ |
— |
612 |
— |
— |
— |
__ |
_ |
_ |
_ |
— |
400 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
5178 |
_ |
_ |
— |
— |
5 778 |
— |
— |
— |
— |
204 |
— |
— |
204 |
— |
— |
— |
330
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
b |
7 |
Hovrättsrådet S. Falk..................... |
400 |
|||||
Fil. lic. V. Fellenius........................ |
_ |
_ |
. |
100 |
||
Vattenrättsrådet H. Hartzell................... |
_ . |
. |
_ |
160 |
||
Hovrättsrådet T. Hesser..................... |
_ |
_ |
||||
Hovrättsassessorn O. Höglund.............. |
. , |
|||||
Fil. lic. C.-G. Janson......................... |
_ |
_ |
.. . |
1 000 |
||
Hovrättsrådet G. Lagergren................. |
_ |
_ |
__ |
_ |
200 |
|
Fröken S. Landsberg......................... |
— |
_. |
. |
490 |
||
Jur. kand. S. Larsson..................... |
__ |
_ |
_ |
5 370 |
||
Förste byråsekreteraren T. Lindberg..... |
— |
_ |
_ |
. |
165 |
|
Amanuensen H. Liitjohann.................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
443 |
|
F. d. häradshövdingen S. Petersson............ |
_ |
__ |
_ |
_ |
1 200 |
|
Hovrättsrådet K. Sidenbladh............... |
_. |
_ |
90 |
|||
F. d. universitetskanslern A. Thomson.......... |
_ |
__ |
||||
Justitierådet G. Walin.................. |
_ |
__ |
_ |
|||
F. d. hovrättsrådet H. Wikander............... |
_ |
. , |
__ |
1 000 |
||
Justitiedepartementets expensmedel............. Summa kr. |
“ |
15958 |
1200 |
1 Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslaa med hälften
från vartdera anslaget.
* Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
» Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med
en tredjedel från vartdera anslaget.
4 Kostnaderna bestrides från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.
* Kostnaderna bestrides med två tredjedelar från andra huvudtitelns kommittéanslag och
med en tredjedel från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
* Kostnaderna bestrides från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
7 Övriga kostnader bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
331
e |
9 |
10 |
H 1 |
19 |
13 |
14 1 |
IS |
16 |
400 |
_ |
-T |
_ |
|||||
_ |
_ |
_ |
_ |
100 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
150 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
648 |
— |
— |
648 |
— |
— |
— |
_ |
__ |
617 |
_ |
— |
617 |
— |
— |
— |
_ |
- . |
_ |
— |
1000 |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
___ |
_ |
200 |
— |
— |
|
_ |
__ |
__ |
— |
490 |
— |
— |
||
_ |
_ |
1730 |
— |
-- |
7100 |
— |
* |
— |
952 |
_ |
_ |
— |
— |
1117 |
— |
— |
|
_ |
r ■ - |
_ |
_T |
443 |
— |
— |
— |
|
_ |
___ |
_ |
_ |
161 |
1361 |
— |
— |
— |
__ |
_ |
3154 |
— |
— |
3 244 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
161 |
— |
— |
161 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
622 |
— |
— |
622 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
1000 |
— |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
30000 |
30000 |
— |
— |
— |
6180 |
1800 |
7 748 |
30161 |
62 997 |
332
Riksäagsberättelsen år 1960
Utrikesdepartementet 1 2
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | 6 | |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
■/, 1958—“/, 1959 |
||||
”/, 1958 |
||||||
* |
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1959 |
||||||
Nämnden för fördelning av japanska medel2 .... |
— |
7 |
1 |
— |
— |
— |
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1960 |
||||||
Understödsnämnden för rysslandssvenskar...... |
3 |
1 |
2 |
90104 |
2 400 |
4 200 |
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjö- |
||||||
folks- och sjöfartsärenden.................... |
4 |
2 |
3 |
15 100 |
1535 |
1095 |
Utrikesdepartementets understödsnämnd........ |
5 |
3 |
4 |
15 571 |
3200 |
5 505 |
Nordiska samfärdselkommittén................. |
6 |
4 |
5 |
468 |
— |
5 400 |
Nämnden för fördelning av tjeckoslovakiska medel1 |
— |
5 |
6 |
— |
— |
|
Utredning rörande den administrativa organisa- |
||||||
tionen..................................... |
— |
6 |
7 |
4 281 |
2 400 |
_ |
Kansliutredningen............................ |
— |
— |
8 |
— |
335 |
— |
Summa kr. |
125 524 |
9 870 |
16 200 |
|||
D. Under budgetåret 1958/59 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden inom departementet |
||||||
in* m. |
||||||
Utrikesförvaltningens lönenämnd............... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Sakkunniga i frågan om möblering............. |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Ersättning till följande personer inom utrikes- |
||||||
departementet med vissa utredningsuppdrag |
||||||
m. in.: |
||||||
byråchefen P. Anger........................ |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
legationsrådet E. S. Hellstedt................ |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
förste intendenten C. Hernmarck ............ |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
jur. kand. E. Lindman...................... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
f. d. tullöverkontrollören A. Michal........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr |
— |
— |
— |
1 Kostnaderna för nämndens verksamhet skola bestridas ur de medel, som inflyta enligt den
svensk-tjeckoslovakiska överenskommelsen den 22 december 1956.
2 Kostnaderna för nämndens verksamhet skola bestridas ur de medel, som inflyta enligt den
svensk-japanska överenskommelsen den 20 september 1957.
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
333
8 1 |
9 1 10 | 11 |
12 | 13 |
u |
15 |
16 |
|||
Beräknad total- kostnad |
||||||||
Vt—*7u |
1959 |
|||||||
t. o. m. »Vn |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1959 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
Vt-*1/.. |
‘/u—“/«. |
|||||||
KuSllldCltil f |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20 |
6 620 |
2 200 |
1100 |
100 024 |
||||
762 |
_ |
_ |
3 392 |
780 |
208 |
19 480 |
||
_ |
539 |
_ |
_ |
9 244 |
1800 |
1382 |
27 997 |
|
_ |
— |
562 |
1125 |
— |
7 087 |
2 521 |
1216 |
11 292 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
20 036 |
_ |
_ |
22 436 |
6 968 |
3 484 |
37169 |
||
— |
— |
— |
— |
335 |
— |
645 |
980 |
|
20036 |
" |
1863 |
1125 |
20 |
49114 |
14 269 |
8035 |
196 942 |
3998 |
600 |
1759 |
6 357 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
1045 |
— |
1045 |
|
1000 |
1000 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
365 |
— |
— |
365 |
||
_ |
_ |
_ |
_. |
278 |
— |
— |
278 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
75 |
— |
— |
75 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 261 |
600 |
1759 |
9 620 |
334
Riksdagsberättelsen år 1960
Försvarsdepartementet
1 |
2 |
3 |
* |
5 |
6 | |
T |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1958—"/• 1969 |
||||
"/. 1958 |
||||||
1968 |
1969 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A» Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19591 |
||||||
Sakkunniga för översyn av inskrivningsförord- |
||||||
ningen m. m............................... |
2 |
5 |
1 |
92 402 |
7 300 |
9135 |
1954 års befälsutredning....................... |
6 |
7 |
2 |
206 469 |
5 450 |
4 225 |
Militära arbetstidskommittén .................. |
14 |
13 |
3 |
21340 |
4170 |
9150 |
Karlskronavarvsutredningen.................... |
19 |
16 |
4 |
7 869 |
4 891 |
7166 |
1958 års militärhistoriska utredning............ |
— |
18 |
5 |
— |
4 400 |
1935 |
Summa kr. |
328 080 |
26 211 |
31600 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1960» |
||||||
1952 års värnpliktsutredning................... |
3 |
6 |
6 |
134 152 |
||
1954 års utredning rörande totalförsvarets perso- |
||||||
nalbehov................................... |
7 |
8 |
7 |
10 028 |
2 275 |
840 |
1954 års vämpliktsavlöningsutredning........... |
8 |
9 |
8 |
28 598 |
9 235 |
4390 |
1954 års utredning angående vissa personalkårer |
||||||
inom försvaret.............................. |
9 |
10 |
9 |
95 580 |
3 470 |
2160 |
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga......... |
11 |
11 |
10 |
43 435 |
3 425 |
3 225 |
1956 års flygbullerutredning................... |
13 |
12 |
11 |
57 390 |
10 990 |
6 390 |
Organisationsnämnden för militärmusiken ....... |
15 |
14 |
12 |
75 068 |
4 935 |
4 200 |
1957 års sakanslagsutredning................... |
18 |
15 |
13 |
375 |
720 |
|
Kommandoexpeditionsutredningen.............. |
17 |
14 |
_ |
|||
Försvarets fiskeskyddsutredning................ |
_ |
19 |
15 |
509 |
3 685 |
3 736 |
Försvarets personalvårdsutredning.............. |
— |
20 |
16 |
5125 |
4 905 |
|
1958 års försvarsledningskommitté.............. |
__ |
21 |
17 |
_ |
14 840 |
19 245 |
Försvarets personaldelegation.................. |
_ |
22 |
18 |
_ |
||
1959 års skjutfältsutredning.................... |
— |
19 |
_ |
875 |
1185 |
|
Utredning rörande utbildning av värnpliktiga |
||||||
läkare m. m................................ |
_ |
_ |
20 |
_ |
||
Utredningen rörande den framtida användningen |
||||||
av Skeppsholmen m. m...................... |
— |
_ |
21 |
_ |
_ |
|
1959 års besparingsutredning för försvaret...... |
_ |
_ |
22 |
_ |
_ |
_ |
Utredning rörande försvarsattaehéorganisationens |
||||||
omfattning................................ |
— |
— |
23 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
444 760 |
59 230 |
50 995 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
335
8 |
0 |
10 |
ii | ia |
13 |
1* |
15 |
16 |
|
Beräknad total- |
||||||||
llf *Vit |
1959 |
kostnad |
||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1959 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 6, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
*/f—”/i» |
7n-*7«. |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
20814 |
60 |
186 |
37 495 |
7 579 |
137 476 |
|||
— |
43 908 |
138 |
898 |
1535 |
56 154 |
39 531 |
12 000 |
314 154 |
— |
— |
928 |
79 |
11582 |
25 909 |
19 378 |
— |
66 627 |
— |
17 360 |
2 944 |
3 653 |
390 |
36 393 |
7 255 |
— |
51 517 |
780 |
— |
376 |
38 |
340 |
7 869 |
1528 |
— |
9 397 |
21594 |
61268 |
4 886 |
4 728 |
14033 |
163 820 |
75 271 |
12 000 |
579171 |
_ |
_ |
134152 |
||||||
_ |
_ |
345 |
_ |
107 |
3 567 |
21904 |
9 300 |
44 799 |
— |
217 |
534 |
730 |
15 106 |
— |
3 000 |
46 704 |
|
148 |
_ |
157 |
__ |
628 |
6 563 |
12 416 |
10 000 |
124 559 |
— |
— |
130 |
60 |
965 |
7 805 |
5 889 |
2 000 |
59129 |
— |
— |
1152 |
605 |
19450 |
38 587 |
11528 |
8 500 |
116 005 |
— |
— |
— |
41 |
479 |
9 655 |
6 994 |
3 000 |
93 717 |
20546 |
— |
— |
— |
— |
21 641 |
— |
1400 |
23 041 |
1422 |
352 |
4 095 |
1410 |
514 |
15 213 |
5 453 |
5 700 |
26 875 |
— |
— |
— |
— |
351 |
10 381 |
2 025 |
3 000 |
15 406 |
— |
— |
3 883 |
745 |
4 620 |
43 233 |
22 907 |
20 000 |
86140 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 613 |
1800 |
17 313 |
— |
164 |
1151 |
397 |
6 |
3 778 |
18 134 |
2 000 |
23 912 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
890 |
2 000 |
2 890 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
22116 |
788 |
10 918 |
3 792 |
27 750 |
175 529 |
122 653 |
72 700 |
815 642 |
336
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsanlägg-ningar inom försvaret....................... |
4 |
1 |
59 146 |
680 |
3375 |
|
1957 års industriskyddskommitté............... |
16 |
3 |
— |
29 501 |
— |
150 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59 Ärenden angående aktuella sysselsättningssvårig-heter vid Karlskrona örlogsvarv; kanslirådet S. 0. |
88 647 |
680 |
3525 |
|||
Sakkunnig vid försvarsstabens personalvårdsavdel-ning i samband med nytt tjänstereglemente för |
||||||
Försvarets utredning rörande den lokala och regio-nala fastighetsförvaltningen inom försvaret ... |
||||||
Försvarets högskoleutredning................... |
_ |
_ |
- |
_ |
__ |
_ |
Vissa andra utredningsuppdrag................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
— |
— |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
337
8 |
9 1 |
10 | 11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
16 |
|||
14 760 |
18 815 |
77 961 |
||||||
— |
— |
— |
40 |
— |
190 |
— |
— |
29 691 |
14 760 |
40 |
19 005 |
107 652 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
3 975 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
4 058 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
13 622 |
_ |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
— |
25 554 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 920 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
51129 |
— |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt.
Riksdaffsberättelsen
338
Riksdagsberuttelsen år 1960
Socialdepartementet
] |
2 |
3 |
1 |
5 |
6 1 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
Vt 1958- |
1959 |
|||
1 |
I |
=% 1958 |
||||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19591 |
||||||
Kommittén för social uppiysningsfilm2.......... |
9 |
9 |
1 |
|||
Utredning om kostnaderna för reparation och under- |
||||||
håll av hyreslägenheter................... |
18 |
13 |
2 |
17 764 |
_ |
1020 |
Utredning om pensionsstyrelsens sjukvårdande |
||||||
verksamhet..................... |
20 |
15 |
3 |
48 733 |
4 200 |
3 510 |
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna......... |
21 |
16 |
4 |
93 743 |
13 435 |
23 565 |
1957 års pensionskommitté................ |
24 |
18 |
5 |
75 093 |
25 725 |
|
Husmoderssemesterutredningen................ |
27 |
20 |
6 |
2145 |
405 |
1 410 |
Byggnadsforskningsutredningen................. |
— |
21 |
7 |
945 |
3 790 |
9 272 |
Utredningen om läkemedelsrabatteringen........ |
23 |
17 |
8 |
19 329 |
1990 |
7 845 |
Summa kr. |
257 752 |
23 820 |
72 347 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1960* |
||||||
Utredningen angående inrättande av ett centralt |
||||||
företagsregister3............................ |
12 |
10 |
9 |
16 211 |
540 |
505 |
Nykterhetsvårdsutredningen.............. |
14 |
11 |
10 |
179 038 |
15 990 |
18 995 |
Arbetarskyddsverkets organisationsutredning..... |
16 |
12 |
11 |
_ |
2 910 |
2 475 |
Laboratorieutredningen..................... |
19 |
14 |
12 |
10 315 |
3 060 |
15 070 |
1957 års studentbostadsutredning............. |
26 |
19 |
13 |
29 924 |
10 450 |
10 755 |
1958 års förskollärarutredning.............. |
— |
22 |
14 |
_ |
1645 |
2 025 |
Barnanstaltsutredningen................ |
— |
23 |
15 |
_ |
1 950 |
14120 |
Socialpolitiska kommittén.................. |
— |
24 |
16 |
_ |
10 820 |
5 415 |
1958 års socialförsäkringskommitté''1............. |
— |
25 |
17 |
— |
3435 |
10 685 |
Utredningen om äldre arbetskraft i statstjänst... |
— |
26 |
18 |
_ |
900 |
1 200 |
1959 års samlingslokalsutredning............... |
— |
— |
19 |
_ |
2 325 |
750 |
1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens |
||||||
verkningar..................... |
— |
— |
20 |
_ |
_ |
7 661 |
Utredning om pensionsstyrelsens frivilliga försök- |
||||||
nng....................................... |
— |
— |
21 |
_ |
_ |
|
Utredning om s. k. beroende uppdragstagare..... |
— |
— |
22 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
235 488 |
54 025 |
89 656 |
Kommittékostnader: Socialdepartementet
339
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | |
13 | 14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
»/,—«1959 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1959 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar in. in. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
||||||||
h no |
In 112 |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
n. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
1020 |
— |
580 |
19 364 |
317 |
13169 |
2 053 |
696 |
_ |
23 945 |
11 930 |
— |
84 608 |
2 671 |
71 081 |
7 531 |
15 449 |
217 |
133 949 |
38 858 |
— |
266 550 |
9 840 |
_ |
_ |
— |
35 565 |
— |
— |
110 658 |
|
_ |
240 |
878 |
— |
2 933 |
765 |
— |
5 843 |
|
_ |
5 697 |
622 |
2 097 |
— |
21 478 |
19 438 |
— |
41 861 |
— |
19130 |
— |
135 |
3165 |
32 265 |
12 015 |
3 000 |
66 609 |
2 988 |
118 917 |
10 446 |
19 255 |
3 382 |
251155 |
83 006 |
3 580 |
595 493 |
1045 |
300 |
17 556 |
||||||
152 |
60 801 |
6 257 |
7 464 |
834 |
110 493 |
41364 |
18 000 |
348 895 |
_ |
83 |
— |
5 468 |
2 478 |
2 400 |
10 316 |
||
10 098 |
_ |
1737 |
1876 |
— |
31 841 |
6 025 |
3 000 |
Öl 181 |
1 703 |
7 439 |
3 095 |
1024 |
1 512 |
35 978 |
10 644 |
4 600 |
81 146 |
74 |
970 |
1044 |
— |
5 758 |
3106 |
400 |
9 264 |
|
_ |
1827 |
233 |
— |
18130 |
3 636 |
8 000 |
29 766 |
|
399 |
30 740 |
1423 |
325 |
6 000 |
55122 |
23 098 |
35 000 |
113 220 |
27 445 |
2 650 |
1 117 |
— |
45 332 |
42 399 |
14 700 |
102 431 |
|
_ |
_ |
— |
2 100 |
— |
6100 |
8 200 |
||
— |
— |
173 |
— |
— |
3 248 |
3 710 |
19 000 |
25 958 |
— |
— |
- |
— |
— |
7 661 |
9 678 |
5 000 |
22 330 |
_ |
15 295 |
17 500 |
32 795 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
5 649 |
5 000 |
10 649 |
|
12426 |
126 425 |
18 132 |
13 166 |
8 346 |
322 176 |
167 082 |
139 000 |
863 746 |
340
Riksdagsberättelsen år 1960
1 1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in» 1947 års byggnadsmaterialulredning............ |
||||||
1954 års ö-utredning.......................... |
10 |
i |
— |
61286 |
— |
150 |
Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpass-ning ....................................... |
11 |
2 |
90137 |
|||
Utredning för verkställande av översyn av sjuk-kassetaxan m. m............................ |
15 |
4 |
64 333 |
475 |
4165 |
|
Utredning om lagstiftning angående allmän tjänste-plikt ....................................... |
17 |
5 |
19 786 |
|||
Sjukreseutred ningen........................... |
22 |
6 |
— |
19112 |
700 |
330 |
Utredning av vissa hyresfrågor................. |
28 |
8 |
— |
1845 |
6 960 |
5 340 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59 Utredningar rörande näringslive t och befolkningsutvecklingen å lands-bygden i Bohuslän1 * * * 5....................... |
256499 |
8135 |
9 985 135 |
|||
Tornedalens och Överkalixbygdens försörjning |
4 000 |
|||||
Svenska Industribyggen AB för av bolaget före-taget utredningsarbete rörande special- och mot-tagnings a vdelningar vid vissa ungdomsvårdssko-lor ........................................ |
||||||
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
4 000 |
135 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslag i den mån ej annat angives i följande noter.
* Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
s Kostnaderna bestrides från femte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
* Kostnaderna har före 1/4 59 bestritts med andra medel än kommittéanslaget.
5 Kostnaderna bestrides med hälften från femte, en fjärdedel från nionde och en fjärdedel
från tionde huvudtitlarnas kommittéanslag.
Kommittékostnader: Socialdepartementet
341
8 I |
» 1 |
JO | |
11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 |
|||
2 053 |
2 053 |
2 053 |
||||||
— |
— |
— |
6 345 |
6 495 |
— |
— |
67 781 |
|
— |
— |
79 |
— |
— |
79 |
— |
— |
90 216 » |
— |
15 388 |
— |
2 810 |
— |
22 838 |
— |
— |
87 171 |
5 379 |
5 379 |
_ |
— |
25165 |
||||
_ |
_ |
2 349 |
3 379 |
— |
— |
22 491 |
||
— |
2 933 |
562 |
545 |
— |
16 340 |
— |
— |
18 185 |
18321 |
641 |
5 408 |
14 073 |
56 563 |
313 062 |
|||
759 |
894 |
_ |
_ |
|||||
— |
— |
— |
— |
9159 |
13159 |
— |
— |
|
15 920 |
15 920 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
80 000 |
80 000 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
759 |
105 079 |
109 973 |
— |
— |
342
Riksdagsberättelsen år 1960
Kommunikationsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
bei 1958 |
ättel 1959 |
sen 1960 |
t. o. m. |
V, 1958- Arvoden Leda- möter |
-30/. 1959 Sekr., |
|
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959 |
||||||
1943 års järn vägskommitté1.................... |
9 |
6 |
1 |
196 982 |
_ |
_ |
Busslinjeutredningen.......................... |
10 |
7 |
2 |
151172 |
200 |
765 |
Stor-Stockholms trafikutredning2............... |
11 |
8 |
3 |
137 983 |
13 750 |
— |
Utredningen angående revision av tillämpnings- |
||||||
kungörelsen till luftfartsförordningen.......... |
12 |
9 |
4 |
8 831 |
3 090 |
— |
Utredningen om städernas väghållning.......... |
17 |
14 |
5 |
48 089 |
11 no |
13 905 |
Mopedutredningen............................. |
18 |
15 |
6 |
64 212 |
1125 |
7 725 |
Tidningsförordningsutredningen1................ |
19 |
16 |
7 |
9 412 |
3 000 |
3 415 |
SMH I-utredningen............................ Summa kr. |
25 |
20 |
8 |
22 079 638 760 |
6 770 39 045 |
3 600 29 410 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
1951 års byggnadsutredning.................... |
13 |
10 |
10 |
203 133 |
1550 |
1785 |
1953 års trafikutredning....................... |
14 |
11 |
11 |
204 076 |
12 600 |
33 480 |
Statens byggnadsbesparingsutredning3........... |
15 |
12 |
12 |
479 227 |
31 200 |
7170 |
Svenska öresundsdelegationen1.................. |
16 |
13 |
13 |
492 650 |
1410 |
32 332 |
Postutredningen 1956''......................... |
20 |
17 |
14 |
96 885 |
3 739 |
11245 |
Vägmarksersättningskommittén1................ |
22 |
18 |
15 |
25 363 |
12 255 |
5 250 |
Markdelegationen............................. |
24 |
19 |
16 |
27 076 |
5100 |
6 825 |
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. |
28 |
21 |
17 |
— |
2 440 |
60 |
Märstadelegationen............................ |
— |
22 |
18 |
— |
4 985 |
3 660 |
Svenska ledamöterna av skandinaviska flygtaxe- |
||||||
kommittén1................................. |
— |
23 |
19 |
657 |
2 265 |
4155 |
Utredning rörande behovet av rörelsemedel inom |
||||||
de statliga kommunikationsverken............ Summa kr. |
20 |
1 529 067 |
2 375 79 919 |
150 106 112 |
||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Utredning om statens väginstituts arbetsuppgifter |
23 |
2 |
— |
24 772 |
1950 |
1850 |
och organisation............................ |
||||||
Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 . Summa kr. |
27 |
4 |
14 613 39 385 |
3 610 5 560 |
2190 4 040 |
Kommittekostnader: Kommunikationsdepartementet
343
8 |
9 1 |
10 |
n 1 |
12 | |
13 |
u |
15 |
16 |
Beräknad total- kostnad |
||||||||
1 / _31/ i 7 /12 |
1959 |
|||||||
t. o. m. 31/12 |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Ivriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
V,-31/.» |
‘/il Ai/X3 |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |m. m.) |
|||||||
2 000 |
198 982 |
|||||||
383 |
— |
994 |
— |
— |
2 342 |
408 |
1100 |
155 022 |
— |
— |
— |
— |
13 750 |
— |
— |
151 733 |
|
528 |
3 618 |
1411 |
— |
13 860 |
||||
_ |
6 781 |
1242 |
— |
2 000 |
35 038 |
5 819 |
— |
88 946 |
300 |
527 |
_ |
— |
1500 |
11177 |
1330 |
300 |
77 019 |
_ |
_ |
260 |
— |
6 675 |
600 |
— |
16 687 |
|
— |
138 |
128 |
— |
876 |
11512 |
10 834 |
— |
44 425 |
883 |
7 446 |
2 364 |
260 |
4 904 |
84112 |
20 402 |
3 400 |
746674 |
790 |
1806 |
5 931 |
28 |
500 |
209 592 |
|||
_ |
93 644 |
2 633 |
3 483 |
8 000 |
153 840 |
40 971 |
30 000 |
428887 |
_ |
12 072 |
224 |
417 |
9 284 |
60 367 |
47 947 |
22 000 |
609 541 |
_ |
_ |
402 |
15 384 |
300 432 |
349 960 |
44 704 |
10 000 |
897 314 |
925 |
53 083 |
380 |
1016 |
524 |
70 912 |
44 065 |
11 000 |
222 862 |
— |
1894 |
661 |
41 741 |
61801 |
2 655 |
700 |
90 519 |
|
_ |
_ |
— |
11 925 |
4 050 |
8 000 |
51051 |
||
_ |
_ |
_ |
7 346 |
9 846 |
331 |
1000 |
11177 |
|
— |
- |
— |
— |
— |
8 645 |
750 |
1000 |
10 395 |
— |
— |
1895 |
1461 |
— |
9 776 |
4 744 |
2 000 |
17177 |
_ |
— |
— |
— |
— |
2 525 |
2 920 |
1400 |
6 845 |
925 |
158 799 |
8 218 |
24 228 |
367 327 |
745 528 |
193 165 |
87 600 |
2 555 360 |
1 561 |
645 |
1 753 |
7 759 |
_ |
— |
32 531 |
||
— |
— |
390 |
925 |
2 765 |
9 880 |
— |
— |
24 493 |
I 561 |
645 |
390 |
92.r |
4 518 |
17 639 |
— |
— |
57 024 |
344
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59 Kontaktman rörande nordisk transportekonomisk |
— |
— |
— |
4 650 17 521 22171 |
450 195 645 |
Sakkunniga för samråd vid utarbetande av förslag Summa kr. |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel an kommittéanslaget.
2 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides från kommittéanslaget.
Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
Kommittekostnader: Kommunikationsdepartementet
345
s |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1318 |
1225 |
4 358 |
855 |
9863 |
||||
— |
— |
2 003 |
— |
— |
2198 |
6 464 |
— |
26183 |
— |
— |
3 321 |
1225 |
— |
6 556 |
7 319 |
— |
36046 |
346
Riksdcigsberättelsen år 1960
Finansdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
V» 1958- |
-50/, 1959 |
|||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
|||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||
1959 |
|||||||
1954 års bryggeriutredning..................... |
14 |
13 |
1 |
43 |
595 |
4 610 |
12 375 |
Delegationen för förhandlingar rörande kvarteret |
|||||||
Kungl. Myntet............................. |
16 |
15 |
2 |
1 |
395 |
900 |
14 705 |
1955 års myntverksutredning.................. |
17 |
16 |
3 |
31 |
179 |
3 915 |
3 090 |
Översyn av lagstiftningen rörande straff för olovlig |
|||||||
införsel och utförsel av varor................ |
22 |
21 |
4 |
74 |
580 |
4 230 |
7 245 |
1956 års rationaliseringsutredning............... |
27 |
23 |
5 |
91 |
563 |
1980 |
7 665 |
1956 års statistikkommitté..................... |
28 |
24 |
6 |
86 |
082 |
12 845 |
17 925 |
Budgetkommittén............................. |
31 |
27 |
7 |
17 |
428 |
4 895 |
8 970 |
1957 års sambeskattningsrevision............... |
35 |
30 |
8 |
32 |
267 |
7 965 |
7 815 |
1957 års filmstödutredning..................... |
36 |
31 |
9 |
8 |
895 |
4 625 |
9 525 |
Utredning om lättnader för invalider i bensinbe- |
|||||||
skattningen m. m........................... |
— |
36 |
10 |
— |
— |
— |
|
1958 års besparingsutredning................... |
— |
38 |
11 |
207 |
18 215 |
14 670 |
|
Översyn av bestämmelserna om beskattning av |
|||||||
belopp som utgå på grund av pensionsförsäkring |
— |
42 |
12 |
— |
1000 |
— |
|
Summa kr. |
387 |
191 |
65180 |
103 985 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||
ingången av 1960 |
|||||||
Skattelagssakkunniga.......................... |
9 |
9 |
13 |
485 |
255 |
16 440 |
4 095 |
Utredning angående översyn av lösen- och stämpel- |
|||||||
förordningarna.............................. |
11 |
10 |
14 |
94 |
071 |
8 500 |
5 115 |
1953 års utredning rörande de statliga företags- |
|||||||
formerna................................... |
12 |
11 |
15 |
248 |
143 |
6 070 |
14 955 |
1953 års skatteflyktskommitté................. |
13 |
12 |
16 |
112 |
771 |
2 050 |
3 615 |
1955 års stadsutredning....................... |
15 |
14 |
17 |
101 |
618 |
3 330 |
5 745 |
Utredningen angående redogöraransvaret in. m. . . |
18 |
17 |
18 |
83 |
010 |
5 260 |
4 845 |
Stabiliseringsutredningen....................... |
19 |
18 |
19 |
180 |
977 |
15 350 |
45 945 |
Kommittén för maskinell databehandling........ |
20 |
19 |
20 |
129 |
728 |
9 835 |
18 945 |
Utredning av frågan rörande internordiska flytt- |
|||||||
ningsbetyg................................. |
21 |
20 |
21 |
1 |
225 |
— |
— |
Kommittékostnader: Finansdepartementet
347
S 1 |
9 1 |
10 1 11 | 12 |
13 |
It | 15 |
16 |
|||
Beräknad |
||||||||
Vt—31/.* |
959 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt-31/.» |
A/11 31/l2 |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
360 |
16 150 |
3 488 |
5 891 |
42 874 |
19 634 |
4 500 |
110 603 |
|
_ |
15 605 |
780 |
3 300 |
21080 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
7 005 |
3 210 |
3 300 |
44 694 |
34 545 |
45 488 |
_ |
91508 |
26 691 |
— |
192 779 |
||
871 |
20 295 |
670 |
_ |
— |
31 481 |
12 469 |
— |
135 513 |
43 398 |
1572 |
1287 |
— |
77 027 |
25 286 |
— |
188 395 |
|
'' _ |
430 |
1% |
290 |
14 781 |
2 349 |
— |
34 558 |
|
_ |
31 785 |
3111 |
685 |
— |
51361 |
15 563 |
— |
99 191 |
— |
10 303 |
— |
— |
6 976 |
31 429 |
— |
— |
40 324 |
— |
92 227 |
3 222 |
49 |
— |
128 383 |
21 299 |
— |
149 889 |
_ |
_ |
_ |
''- |
— |
1000 |
— |
— |
1000 |
35 776 |
259 646 |
12 493 |
8108 |
7 266 |
492 454 |
127 281 |
11100 |
1018 026 |
59 265 |
2 520 |
2 028 |
1076 |
85 424 |
33 476 |
12 000 |
616 155 |
|
— |
28 372 |
— |
249 |
— |
42 236 |
12 378 |
8 000 |
156 685 |
30 358 |
2 555 |
450 |
_ |
54 388 |
16 917 |
8 000 |
327 448 |
|
22 362 |
_ |
— |
28 027 |
11 794 |
2 000 |
154 592 |
||
249 |
33 619 |
40 |
346 |
— |
43 329 |
14 289 |
9 000 |
168 236 |
849 |
28 372 |
_ |
— |
39 326 |
11358 |
13 769 |
147 463 |
|
317 |
11211 |
5 376 |
1 154 |
58 |
79 411 |
19 436 |
16 200 |
296 024 |
12 362 |
— |
— |
41 142 |
22 687 |
9 000 |
202 557 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
400 |
1625 |
348
Riksdagsberältelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
t |
5 |
6 |
7 |
Utredning om avsättning av viss del av statens |
25 |
22 |
22 |
210 |
||
1956 års fondutredning........................ |
29 |
25 |
23 |
8 363 |
800 |
4 425 |
Utredning rörande befogenheterna för Konungariket |
30 |
26 |
24 |
1868 |
600 |
2 955 |
Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk |
33 |
28 |
25 |
41 757 |
4 785 |
|
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam-het ........................................ |
34 |
29 |
26 |
31 770 |
13 890 |
21135 |
Fastiglietsskattesakkunniga..................... |
37 |
32 |
27 |
45 792 |
3 075 |
7 230 |
Kreditmarknadsutredningen.................... |
38 |
33 |
28 |
9 050 |
7 410 |
14 190 |
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 19571 ...... |
— |
34 |
29 |
11804 |
_ |
3900 |
1958 års skatteutjämningskommitté............. |
— |
35 |
30 |
9 675 |
2 295 |
5 775 |
Utredningen om universitetens egendomsförvalt-ning....................................... |
37 |
31 |
670 |
750 |
||
Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst |
39 |
32 |
2 290 |
1080 |
||
Utredningen om sparstimulerande åtgärder...... |
— |
40 |
33 |
— |
2 985 |
1815 |
Uppbördsorganisationskommittén1............... |
— |
41 |
34 |
— |
4 060 |
7 995 |
Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämp-ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan sta-ten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelö-sund om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag..................... |
35 |
675 |
||||
1959 års långtidsutredning..................... |
— |
— |
36 |
— |
— |
|
Utredning om formerna för skatteavdrag å allmän |
37 |
|||||
Dubbelbeskattningssakkunniga.................. |
— |
— |
38 |
— |
_ |
_ |
1959 års utskänkningsutredning................ |
— |
— |
39 |
— |
— |
_ |
Lönebeskattningsutredningen................... |
— |
— |
40 |
_ |
— |
_ |
Uppbördsutredningen.......................... |
— |
— |
41 |
— |
— |
_ |
Utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen |
42 |
|||||
SPA-utredningen.............................. |
— |
— |
43 |
_ |
_ |
_ |
Värdesäkringskommittén....................... |
— |
— |
44 |
— |
— |
_ |
Utredning av frågan om sättet för folkpensione-ringens finansiering och därmed sammanhängande |
45 |
|||||
Utredning rörande möjligheterna att ytterligare |
46 |
|||||
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning av vissa frågor rörahde folkbokförings-väsendet................................... |
10 |
1 |
1597 087 207 728 |
109 695 1245 |
175185 150 |
|
1953 års utskänkningsvinstkommitté............ |
— |
— |
— |
148 850 |
— |
100 |
1956 års LKAB-delegation..................... |
23 |
2 |
— |
49 167 |
80000 |
10500 |
De sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn |
24 |
3 |
10 332 |
1925 |
3 750 |
|
1957 års sakkunniga för taxeringsorganisationen i |
26 |
4 |
22 333 |
|||
1957 års skatteutredning...................... |
32 |
5 |
— |
69 584 |
7 710 |
1650 |
1957 års utredning för avbetalningsregler för bil-handeln .................................... |
39 |
6 |
1500 |
|||
1958 års indexutredning....................... |
— |
7 |
— |
10 024 |
4 635 |
3 850 |
Summa kr. |
518 018 |
97 015 |
20 000 |
Kommittékostnader: Finansdepartementet
349
8 | 9 |
10 1 |
11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
16 |
||
1320 |
1530 |
|||||||
449 |
— |
— |
— |
— |
5 674 |
2165 |
— |
16 202 |
— |
10234 |
— |
1037 |
— |
14 826 |
— |
— |
16 694 |
37 880 |
— |
505 |
— |
— |
43170 |
14 054 |
7 500 |
106 481 |
51 687 |
2169 |
648 |
_ |
89 529 |
26 371 |
15 000 |
162 670 |
|
40 052 |
3 536 |
— |
53 893 |
19 374 |
11000 |
130 059 |
||
_ |
— |
21600 |
2 040 |
5 500 |
38 190 |
|||
12 307 |
_ |
_ |
594 |
16 801 |
8 623 |
5 000 |
42 228 |
|
390 |
42 656 |
912 |
6 297 |
— |
58 325 |
34 723 |
25 000 |
127 723 |
— |
138 |
287 |
243 |
— |
2 088 |
4187 |
1200 |
7 475 |
5 537 |
_ |
8 907 |
12 230 |
2 000 |
23137 |
|||
_ |
454 |
2 390 |
123 |
— |
7 767 |
3 093 |
6 000 |
16 860 |
5 812 |
30 434 |
113 |
2 301 |
50 715 |
66 809 |
54 000 |
171 524 |
|
675 |
3 000 |
3 675 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
5 000 |
5 300 |
_ |
7 377 |
9 500 |
16 877 |
|||||
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 700 |
5 700 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
— |
— |
6 000 |
6 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
1500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 295 |
16 000 |
35 295 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2100 |
5 500 |
7 600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
_ |
_ |
_ |
— |
2 000 |
2 000 |
|||
105 211 |
362 675 |
16 375 |
17 460 |
652 |
787 253 |
366 396 |
268 769 |
3 019 505 |
11 488 |
12 883 |
4167 |
224 778 |
|||||
_ |
_ |
32 794 |
32 894 |
— |
— |
181 744 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
90 500 |
— |
— |
139 667 |
— |
687 |
— |
817 |
— |
7 179 |
— |
— |
17 511 |
230 |
_ |
230 |
_ |
— |
22 563 |
|||
— |
10 908 |
896 |
— |
7 516 |
28 680 |
— |
— |
98 264 |
_ |
1500 |
_ |
— |
1500 |
||||
— |
6 866 |
— |
418 |
5 885 |
21644 |
1232 |
— |
32 900 |
11488 |
18 451 |
1 126 |
1 285 |
46 195 |
195 510 |
1 232 |
4167 |
718 927 |
350
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59 Statens tobaksnämnd......................... |
||||||
Utredningsrådet.............................. |
— |
— |
• — |
450 |
990 |
45 |
Finansdepartementets expensmedel............. |
— |
— |
— |
59 900 |
— |
|
Länsassessor S. V. Svensson.................... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Lagbyråchefen S. V. Lundell................... |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
Summa kr. |
60 350 |
1200 |
45 |
Angående utredning rörande inrättandet av ett centralt företagsregister se redogörelsen till
socialdepartementet.
1 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Finansdepartementet
351
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1035 |
1485 |
|||||||
_ |
_ |
— |
_ |
80 000 |
80 000 |
20 000 |
— |
159 900 |
— |
— |
— |
1438 |
— |
1438 |
— |
— |
1438 |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
— |
300 |
— |
— |
— |
1438 |
80 000 |
82 773 |
20 000 |
— |
163123 |
352
Riksdagsberättelsen år 1960
Ecklesiastikdepartementet
1 |
2 | 3 |
4 |
1 5 |
1 6 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. in. |
Vt 1958- |
-30/, 1959 |
|||
MU 1958 |
||||||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19591 |
||||||
Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna3 .. |
10 |
18 |
1 |
_ |
_ |
_ |
Utredning om författningsbestämmelser för tand- |
||||||
läkarhögskoloma i Stockholm och Malmö...... |
12 |
19 |
2 |
2114 |
_ |
_ |
Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommis- |
. |
|||||
sions arbete och för utredning av frågan om in- |
||||||
rättande av praktiska gymnasier............. |
15 |
20 |
3 |
34173 |
— |
_ |
1954 års utrustningskommitté.................. |
19 |
22 |
4 |
39 556 |
5 245 |
6 996 |
Stockholms högskolas förhandlingskommitté .... |
29 |
28 |
5 |
3 594 |
8165 |
6 270 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen..... |
32 |
30 |
6 |
3 788 |
900 |
1125 |
Skolförfattningssakkunniga..................... |
33 |
31 |
7 |
356 540 |
12 395 |
4 335 |
Utrustningskommittén för Uppsala universitet .. |
42 |
37 |
8 |
9 003 |
5 070 |
6 435 |
Utredning rörande användningen av Längmanska |
||||||
A-fonden................................... |
47 |
41 |
9 |
46 |
4 380 |
4 500 |
Sakkunniga för utredning av frågan om civil- |
||||||
ingenjörsutbildning på atomenergiområdet..... |
— |
45 |
10 |
1170 |
5 490 |
5 985 |
Sakkunnig för utredning av frågan om inrättande |
||||||
av en biblioteksdepå........................ |
— |
49 |
11 |
— |
600 |
_ |
Sakkunnig för översyn av till 1917 års bibel fogade |
||||||
ordförklaringar och sakupplysningar samt av |
||||||
psalmbokens register över psalmer och psalm- |
||||||
författare3 .................................. |
— |
52 |
12 |
— |
2 550 |
_ |
Samnordisk utredning rörande den högre husliga |
||||||
utbildningen (nordiska hushållshögskolekommit- |
||||||
tén)....................................... |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
449 984 |
44 795 |
85 646 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19601 |
||||||
Chalmerska byggnadskommittén*............... |
8 |
16 |
14 |
_ |
_ |
|
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom- |
||||||
mitté*...................................... |
9 |
17 |
15 |
— |
_ |
_ |
1953 års lärarinneutbildningskommitté.......... |
18 |
21 |
16 |
178 251 |
2100 |
675 |
Odontologiska förhandlingssakkunniga........... |
23 |
23 |
17 |
25 566 |
18 675 |
12 120 |
Slöjdlärarutredningen.......................... |
24 |
24 |
18 |
74 219 |
4 650 |
3 555 |
1955 års universitetsutredning.................. |
25 |
25 |
19 |
332 498 |
7155 |
44 821 |
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens cen- |
||||||
trala ledning och viss lärarutbildning......... |
26 |
26 |
20 |
113 523 |
10 965 |
16 230 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
353
8 1 |
9 1 10 | |
It 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad total- kostnad |
||||||||
Vt-*1/.. 1 |
959 |
|||||||
t. o. m. «/u |
||||||||
Ersättning lör |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ninasförmåner |
ningar m. m. |
trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
‘/t—’''Vid |
Vll *''/l2 |
|||||||
tlUdUlCtUCl) |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2114 |
150 |
34 323 |
|||||||
3 713 |
2 368 |
— |
18 322 |
600 |
— |
58 478 |
||
1574 |
3 771 |
— |
19 780 |
— |
— |
23 374 |
||
_ |
— |
2 025 |
— |
— |
5 813 |
|||
36 788 |
23 555 |
3100 |
— |
— |
80173 |
1569 |
— |
438 282 |
303 |
572 |
— |
12 380 |
713 |
— |
22 096 |
||
— |
— |
46 |
— |
— |
8 926 |
— |
— |
8 972 |
871 |
— |
2 835 |
4 050 |
— |
19 231 |
— |
— |
20 401 |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
300 |
2 850 |
1974 |
_ |
_ |
1974 |
3 297 |
1200 |
6 471 |
||
37 669 |
25 129 |
15 742 |
6 990 |
165 961 |
6179 |
1650 |
623 774 |
|
— |
: |
498 |
18 |
— |
3 291 |
15 |
— |
181 557 |
2 088 |
2 080 |
11 485 |
5118 |
— |
51 566 |
8 240 |
10 000 |
95 372 |
363 |
2 011 |
1062 |
— |
11 641 |
1 870 |
1300 |
89 030 |
|
1322 |
4 497 |
1 946 |
21 029 |
80 770 |
23 455 |
15 000 |
451 723 |
|
1268 |
66 481 |
— |
1548 |
— |
96 492 |
40160 |
15 000 |
265 175 |
23 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml.
KiksdaffHberättelsen
354
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
6 |
1 7 |
Utredning av vissa frågor i samband med mottagan-det av den norska nationalgåvan till Sverige . . |
28 |
27 |
21 |
|||
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet . , |
31 |
29 |
22 |
39 654 |
4 310 |
6 975 |
Biennalkommittén ............................. |
34 |
32 |
23 |
11501 |
645 |
750 |
Organisationskommittén för de tekniska högskolor- |
||||||
nas värme- och kraftcentraler............... |
36 |
33 |
24 |
8 052 |
1 200 |
1 620 |
1957 års utredning angående konstfackskolan ... . |
37 |
34 |
25 |
2 227 |
1400 |
660 |
1957 års nomadskolutredning................ |
38 |
35 |
26 |
7 257 |
340 |
1 090 |
1957 års skolberedning.............. |
40 |
36 |
27 |
117 097 |
4 050 |
16 755 |
1957 års brevskoleutredning.............. |
43 |
38 |
28 |
46 662 |
3 830 |
5 805 |
Farmaceututbildningskommittén............. |
45 |
39 |
29 |
8 880 |
4 445 |
|
Utredning rörande vissa medicinska utbildnings- |
||||||
frågor m. m......................... |
46 |
40 |
30 |
2 022 |
3 750 |
|
Organisationskommittén för den medicinska hög- |
||||||
skolan i Umeå...................... |
49 |
42 |
31 |
27 480 |
14 765 |
7 305 |
Utredning rörande dispositionen av donationshem-man och andra lönetillgångar vid de allmänna |
||||||
läroverken ......................... |
50 |
43 |
32 |
_ |
900 |
2 595 |
1958 års utredning kyrka — stat............ |
— |
44 |
33 |
7 079 |
3 655 |
2194 |
1958 års statliga förhandlingskommission i Göte- |
||||||
borg......................... |
— |
46 |
34 |
4 000 |
10 805 |
4 725 |
1958 års utredning angående Svenskt biografiskt |
||||||
lexikon...................... |
— |
47 |
35 |
_ |
990 |
5 445 |
Samnordiska utredningen rörande utbildning av |
||||||
teknisk personal...................... |
— |
48 |
36 |
_ |
1 750 |
2 925 |
Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till |
||||||
kyrkohandboken3........................ |
— |
50 |
37 |
_ |
_ |
|
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt |
||||||
aftonsångsritual3....................... |
— |
51 |
38 |
_ |
_ |
|
Utredning rörande de svenska utlandsförsamling- |
||||||
arnas ekonomi m. m.3................ |
— |
53 |
39 |
_ |
366 |
245 |
Meteorologiutredningen................. |
— |
40 |
_ |
1 125 |
||
Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet |
||||||
m. m. (riksmuseiutredningen)............... |
— |
— |
41 |
_ |
_ |
|
Examensutredningen................. |
— |
— |
42 |
_ |
_ |
|
Utredningen rörande operaverksamheten........ |
— |
— |
43 |
_ |
_ |
|
Svenska förhandlingsgruppen för svensk-finska kul- |
||||||
turfonden........................... |
— |
— |
44 |
_ |
||
Utredning rörande den försvarsmedicinska torsk- |
||||||
ningen............................ |
— |
— |
45 |
_ |
||
Studiesociala utredningen.................. |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
1 005 968 |
100 746 |
137 715 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Beredning för fortsatt utredning av frågan om in- |
||||||
rättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland |
7 |
— |
— |
23 530 |
9 900 |
|
1948 års tekniska skolutredning........... |
11 |
1 |
_ |
162 470 |
300 |
|
1951 års tandläkarkommitté................ |
13 |
2 |
_ |
107 840 |
2 935 |
4 000 |
Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på |
||||||
skolväsendets område................ |
14 |
3 |
— |
73 205 |
4 960 |
3 630 |
Stiftskansliutredningen................ |
16 |
4 |
_ |
113 599 |
2 515 |
5 190 |
Församlingsstyrelsekommittén3............... |
17 |
5 |
_ |
296 566 |
4 398 |
2 745 |
Mälsåkersutredningen................. |
21 |
7 |
_ |
500 |
1 no |
|
Utredning rörande inrättande av ytterligare en |
||||||
lärarhögskola...................... |
27 |
9 |
— |
26 104 |
3 215 |
450 |
Lärarbostadsutredningen................ |
35 |
11 |
— |
15 089 |
3 920 |
2 505 |
Skolskjutsutredningen............... |
41 |
13 |
— |
40 774 |
135 |
105 |
Sakkunnig för översyn av föreliggande förslag till |
||||||
bildningskapacitet..................... |
48 |
15 |
— |
— |
1260 |
— |
Summa kr. |
859 677 |
24 448 |
28 825 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
355
8 1 9 1 |
10 1 |
il 1 |
12 | |
13 | |
14 | 15 |
16 |
||
_ |
12 986 |
2 092 |
2 512 |
— |
28 875 |
7 987 |
5 000 |
81 516 |
— |
— |
— |
8 000 |
9 395 |
2 986 |
— |
23 882 |
|
2 820 |
_ |
2 000 |
12 872 |
|||||
_ |
_ |
_ |
_ |
2 060 |
75 |
1000 |
5 362 |
|
_ |
19 430 |
658 |
1944 |
7 000 |
30 462 |
7 735 |
500 |
45 954 |
1062 |
59 783 |
5 662 |
15 779 |
59 912 |
163 003 |
115 277 |
40 000 |
435 377 |
7 431 |
23 464 |
903 |
3 331 |
— |
44 764 |
6 735 |
2 500 |
100 661 |
238 |
— |
— |
4 683 |
9 955 |
1800 |
25 318 |
||
— |
— |
666 |
— |
— |
4 416 |
900 |
— |
7 338 |
11422 |
6 970 |
14 326 |
3 597 |
— |
58 385 |
8 556 |
10 000 |
104 421 |
3 495 |
2 300 |
5 795 |
||||||
— |
10 945 |
1684 |
134 |
— |
18 612 |
24 741 |
15 000 |
65 432 |
2 670 |
— |
3 427 |
1308 |
— |
22 935 |
21 222 |
8 000 |
56 157 |
37 |
8 477 |
1081 |
467 |
— |
16 497 |
21967 |
6 000 |
44 464 |
— |
— |
2 652 |
2 389 |
— |
9 716 |
1193 |
3 900 |
14 809 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
300 |
45 |
306 |
1062 |
1062 |
|||||
962 |
— |
— |
2 087 |
6 977 |
3 000 |
12 064 |
||
_ |
1781 |
2 000 |
3 781 |
|||||
_ |
_ |
_ |
_ |
9 895 |
3 000 |
12 895 |
||
■- |
— |
— |
- |
— |
— |
525 |
2 000 |
2 525 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1900 |
1900 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26 386 |
212 900 |
52186 |
41153 |
95 941 |
667 027 |
322 247 |
151 560 |
2 146 742 |
9 900 |
33 430 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
300 |
— |
— |
162 770 |
|
— |
— |
134 |
— |
1 634 |
8 703 |
— |
— |
116 543 |
329 |
_ |
3 049 |
11 968 |
— |
— |
85173 |
||
90 |
10 708 |
1793 |
8 309 |
72 |
28 677 |
34 |
— |
142 310 |
406 |
7 390 |
2 923 |
1 010 |
190 |
19 062 |
— |
— |
315 628 |
74 |
— |
— |
1184 |
— |
— |
1 684 |
||
1 207 |
207 |
_ |
5 079 |
_ |
_ |
31183 |
||
_ |
_ |
_ |
1 823 |
8 248 |
— |
— |
23 337 |
|
683 |
— |
1097 |
— |
— |
2 020 |
10 000 |
— |
52 794 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1260 |
— |
— |
1 260 |
|
2 886 |
18 098 |
6 557 |
9 319 |
6 768 |
96 401 |
10 034 |
— |
966112 |
356
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Under budgetåret 1958/59 bestridda kostnader för |
||||||
Utredning rörande arkivförhållandena i Kungl. |
405 2 965 1935 |
|||||
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté..... Översyn av gällande bestämmelser rörande tillträ-det till medicinska studier m. m............. Skolöverstyrelsen.............................. |
465 |
|||||
Kanslersämbetet för rikets universitet.......... |
||||||
Förste byråsekreteraren A. Göthlén............. |
450 2 000 |
|||||
Byrådirektören B. E. Fogelberg................ |
||||||
Förste byråsekreteraren J. Sverne.............. |
||||||
Budgetsekreteraren N.-O. Witting.............. |
||||||
1500 3 600 4 740 8 759 1170 |
||||||
Kanslibiträdet Ulla Maria Ullgren.............. |
||||||
Fil. mag. Lizzie Gibson....................... |
||||||
E. o. konsulenten Margareta Vestin............. |
||||||
Summa kr. |
64 748 |
465 |
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.
3 Enligt Kungl. Maj ds beslut den 28 juli 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
4 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén
och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter,
enär de slutfört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handhar verkställighetsuppgifter.
s Enligt Kungl. Majds beslut den 30 april 1953 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
357
8 |
9 |
10 i |
n 1 |
12 | 13 |
11 |
15 |
|
195 000 |
195 000 |
||||||
_ |
405 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
3 430 |
||
585 |
_ |
_ |
2 520 |
||||
_ |
_ |
_ |
— |
2 035 |
2 035 |
||
_ |
_ |
— |
— |
26 692 |
26 692 |
||
2172 |
_ |
1025 |
— |
— |
3 647 |
||
_ |
_ |
— |
— |
2 000 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
500 |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
300 |
||
_ |
_ |
_ |
— |
1500 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
3 600 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1800 |
||
20 444 |
_ |
28 |
— |
— |
25 212 |
||
_ |
_ |
— |
-- |
12 452 |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
8 759 |
||
_ |
_ |
_ |
— |
22172 |
|||
4 556 |
— |
— |
— |
— |
5 726 |
||
27172 |
— |
1688 |
— |
223 727 |
317 750 |
358
Riksdagsberäitelsen år 1960
J ordbruksdepartementet
I-»- |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. 0. m. |
V, 1958- |
1959 |
|||
30/e 1958 |
||||||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
0. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19591 |
||||||
Renmärkeskommittén......................... |
16 |
13 |
1 |
24 354 |
3110 |
1530 |
1956 års lantmäterikommitté................... |
19 |
16 |
2 |
74 731 |
12 955 |
17 490 |
Utredningen rörande den statsunderstödda lant- |
||||||
brukskemiska analys- och kontrollverksamheten |
||||||
m. m...................................... |
24 |
21 |
3 |
30 731 |
10 550 |
11400 |
Utredningen rörande omfattningen och organisatio- |
||||||
nen av den lägre mejeriundervisningen vid Aln- |
||||||
arps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut |
28 |
24 |
4 |
1330 |
— |
3 405 |
Utredningen rörande frågan om sammanslagning |
||||||
av de båda lantbruksnämnderna i Kalmar län |
— |
27 |
5 |
— |
525 |
1035 |
Ellånekommittén.............................. |
— |
28 |
6 |
— |
3 490 |
2 505 |
Utredningen rörande Balsgårds-institutionen..... |
— |
32 |
7 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
181146 |
30 630 |
37 365 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19601 |
||||||
1949 års jaktutredning........................ |
8 |
9 |
8 |
48137 |
2175 |
_ |
Vattenvårdskommittén........................ |
9 |
10 |
9 |
76 796 |
9 590 |
5110 |
1954 års fiskeriutredning...................... |
11 |
11 |
10 |
146 172 |
5 010 |
9 780 |
1955 års lantbruksundervisningskommitté....... |
15 |
12 |
11 |
41 564 |
600 |
2 380 |
1956 års matpotatisutredning.................. |
17 |
14 |
12 |
57 101 |
1555 |
8 865 |
Jordbrukshögskoleutredningen.................. |
18 |
15 |
13 |
129 850 |
14 780 |
18 595 |
1956 års skogshögskole- och skogsforskningskom- |
||||||
mitté...................................... |
20 |
17 |
14 |
20 830 |
9 090 |
9 285 |
Renutredningen............................... |
21 |
18 |
15 |
— |
— |
1365 |
Jordbruksupplysningskommittén................ |
22 |
19 |
16 |
23 503 |
4 825 |
4 605 |
Jordbruksanslagsutredningen................... |
23 |
20 |
17 |
10 020 |
10 025 |
8145 |
Utredningen angående totalisatorverksamheten . . |
25 |
22 |
18 |
2 296 |
— |
— |
Utredningen av vissa spörsmål vid belåning av skog |
26 |
23 |
19 |
— |
— |
— |
Objektivitetsutredningen....................... |
30 |
25 |
20 |
1536 |
3 750 |
3 855 |
Veterinärhögskoleutredningen................... |
— |
26 |
21 |
1195 |
5 900 |
5 475 |
Trädgårdsnäringsutredningen................... |
— |
29 |
22 |
— |
— |
— |
1958 års jordlagsutredning..................... |
— |
30 |
23 |
— |
3 435 |
4 980 |
Renforskningsutredningen...................... |
— |
31 |
24 |
— |
200 |
210 |
Utredningen rörande grus- och stentäkter....... |
— |
33 |
25 |
— |
— |
450 |
Utredningen rörande anställningsförhållandena |
||||||
m. m. för besiktningsveterinärerna vid kontroll- |
||||||
slakterierna................................. |
— |
— |
26 |
— |
— |
— |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
359
10
11
12
13
I u
15
16
Ersättning för
mistade avlöningsförmåner
-
Leda möter -
Sekr.,
experter
o. bitr.
Rese- och traktamentsersättningar
m. m.
Leda möter -
Sekr.,
experter
o. bitr.
Övriga
utgifter
(trycknings
kostnader,
hyror, skrivmateriel
m. m.)
Summa
1h—nlu 1959
Verk ställda utgifter Vt-*/» -
Beräk
nade
utgifter
‘/n
“/it
Beräknad
totalkostnad
t. o. m.
1959 (s:a av
kol. 5, 13,
14 och 15)
219
219
10 815
9 232
202
98
26 987
10 216
602
37 805
2 008
13 407
2 292
3 423
44 326
2 834
6 570
813
27 005
16 248
7 795
2 358
2149
3 840
806
197
765
7 757
524
845
3 080
556
2 414
4 980
2 588
651
1 885
3 960
255
758
362
3 401
2 410
1641
7 814
815
1012
9 042
486
1054
976
1 172
228
563
2-17
3 561
2-10 000
6 261
7151
64 892
34 576
6 454
1560
6192
765
121 590
13 514
17 536
32 092
5 828
20 830
90 955
23 999
9 072
12 467
30180
8 777
38 380
16 731
17 531
410
2 808
17 647
1702
1867
2139
542
23 897
5 677
5 612
8 276
4 028
5 489
34 208
1524
10 997
4 513
6 040
6 515
11 013
5 286
8 670
11512
3 800
4 000
7 800
8500
5 000
7 500
5 000
3 000
32 000
16 000
5 000
7 000
8 000
8 700
3 000
7 500
700
500
31 505
157 270
67 009
9 651
7 499
6192
5 307
284 433
75 828
104 944
194 040
56 420
86 420
287 013
62 353
20 069
45 483
53 240
2 296
24 828
59 288
25 017
33 701
1 no
14 320
500
360
Riksdagsberättelsen år 1960
Utredningen rörande vissa problem, vilka uppkommer
som följdverkningar av större torrläggningsföretag
.....................................
Utredningen rörande organisationen av de fiskesakkunniga
organen i vattenmål m. m........
Utredningen rörande ändring av nuvarande ordning
med upplåten nyttjanderätt till de s. k.
gruvskogarna, m. m.........................
Summa kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19591
1954 års utredning angående fiskredskapsförsäk
ringen.
....................................
1955 års skogsvårdsutredning..................
Utredningen rörande statens fortsatta medverkan
till hästavelns befrämjande..................
Utredningen rörande användningen och handhavandet
av vården av undersöknings- och bevaknings
fartygen
Skagerak och Eystrasalt m. m.........
Utredningen rörande de ekonomiska förhållandena
vid statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
m. m................................
Utredningen rörande ytterligare besparingsåtgärder
beträffande Alnarps mejeri m. m.............
Summa kr.
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59
bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.
Ersättning till följande personer för biträde inom
departementet:
Byråsekreteraren J. Ossmark.................
Assessorn P. F. Ihrfelt......................
Lantbrukaren S. Reimersson.................
Förste revisorn N. O. Svedberg..............
Ersättning för vissa utredningsuppdrag:
Agronomen G. Petersson....................
Utredningen om åtgärder till skydd för pollenöverförande
insekter............................
Fiskeristyrelsen (fiskevårdsområden och fiskevårds
avgifter)
...........''........................
Inventering av olösta norrlandsfrågor............
Viss delegation rörande skydd för sjöar och vattendrag
.......................................
Kommittén för översyn av lagen om handel med
fodermedel.................................
1957 års mjölkutredning.......................
Utredning rörande behovet av personal, utrustning
och lokaler för virologiska undersökningar inom
det veterinärmedicinska området.............
Iduns tryckeri AB (tryckning av SOU 1958: 45) ..
Jordbruksdepartementets expenser.............
Summa kr.
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
27 |
|||||
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
29 |
559 000 |
70 935 |
83100 |
||
12 |
2 |
32 913 |
1710 |
4 890 |
|
13 |
3 |
— |
95 682 |
6 370 |
2 580 |
27 |
5 |
— |
2175 |
500 |
1500 |
29 |
6 |
— |
7385 |
2 625 |
1530 |
— |
7 |
— |
2 386 |
850 |
1425 |
— |
8 |
1600 |
2 670 |
— |
|
142 141 |
14 725 |
11925 |
|||
1500 |
|||||
5 059 |
450 |
— |
|||
— |
300 |
— |
|||
— |
1500 |
-- |
|||
36 714 |
7 200 |
— |
|||
18 870 |
— |
— |
|||
5 456 |
1965 |
_ |
|||
18 983 |
9 525 |
— |
|||
28 |
— |
900 |
|||
_ |
420 |
_ |
|||
2 484 |
— |
— |
|||
8 984 |
— |
— |
|||
12 990 |
— |
— |
|||
109 568 |
22 860 |
900 |
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.
* Utföres som ett minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
361
8 |
9 |
JO | |
11 1 |
12 | |
13 |
14 |
15 | |
16 |
20 347 |
129 079 |
22 496 |
15 348 |
*-195 |
341 no |
129 360 |
117 400 |
1146 870 |
1478 |
286 |
327 |
8 691 |
41604 |
||||
— |
3 799 |
623 |
733 |
12133 |
26 238 |
— |
— |
121 920 |
— |
— |
131 |
359 |
2 060 |
4 550 |
— |
— |
6 725 |
— |
— |
— |
— |
— |
4155 |
— |
— |
11540 |
768 |
3198 |
344 |
297 |
— |
6 882 |
— |
— |
9 268 |
2 664 |
— |
1804 |
— |
— |
7 038 |
— |
— |
8 638 |
3 832 |
6 997 |
4 380 |
1675 |
14 520 |
57 554 |
199 695 |
||
1500 |
1500 |
|||||||
2 460 |
_ |
_ |
— |
— |
2 910 |
— |
— |
7 969 |
_ |
_ |
— |
— |
300 |
— |
— |
300 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
— |
1500 |
30 392 |
— |
— |
— |
— |
37 592 |
12 584 |
— |
86 890 |
— |
— |
— |
— |
3 099 |
3 099 |
— |
— |
21969 |
1291 |
_ |
. |
3 256 |
248 |
— |
8 960 |
||
— |
— |
383 |
— |
3 000 |
12 908 |
500 |
— |
32 391 |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
2 340 |
— |
3 268 |
420 |
_ |
_ |
420 |
|||||
— |
— |
46 |
— |
— |
46 |
— |
— |
2 530 |
8 554 |
8 554 |
17 538 |
||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
1 776 |
1 776 |
— |
— |
1776 |
— |
— |
— |
— |
40 000 |
40 000 |
30 000 |
— |
82 990 |
32 852 |
— |
1720 |
8 554 |
47 875 |
114 761 |
45 672 |
— |
270 001 |
362
Riksdagsberättelsen år 1960
Handelsdepartementet
1 | 2 |
3 | 4 |
5 | 6 |
7 |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1958- |
1959 |
|||
8% 1958 |
||||||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19591 |
||||||
Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt sam- |
||||||
arbete samt svenska kommittén för nordiskt eko- |
||||||
nomiskt samarbete m. m.s................... |
12 |
5 |
1 |
— |
— |
— |
Utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk |
||||||
och småindustri............................. |
16 |
9 |
2 |
20 448 |
7 550 |
13 950 |
Utredning rörande sjömännens mönstring m. m. . . |
— |
21 |
3 |
— |
14 700 |
1 440 |
Textilutredningen............................. |
— |
23 |
4 |
— |
7 545 |
8 460 |
Utredning angående handelsflottans pensionsan- |
||||||
stalts verksamhet............................ |
— |
— |
5 |
— |
— |
4 800 |
Summa kr. |
20 448 |
29 795 |
28 650 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1960'' |
||||||
Svenska kommittén för nordiska patent ........ |
13 |
6 |
6 |
_ |
_ |
_ |
1955 års provinsteaterutredning3................ |
14 |
7 |
7 |
43151 |
1390 |
795 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av |
||||||
gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg m. m. |
15 |
8 |
8 |
10 150 |
4 740 |
2 370 |
Sjöbefälsutredningen........................... |
18 |
10 |
9 |
108101 |
11285 |
10 725 |
Statlig företrädare vid förhandlingar om båttrafi- |
||||||
kemi Stockholms skärgård................... |
19 |
11 |
10 |
16 730 |
3 200 |
8 775 |
1957 års bemanningsutredning................. |
20 |
12 |
11 |
10897 |
5 300 |
8 400 |
Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk |
||||||
försvarsberedskap verksamhet och organisation |
23 |
13 |
12 |
3 825 |
3 700 |
4 020 |
USA-beredningen............................. |
— |
14 |
13 |
3 915 |
2 305 |
3 700 |
1958 års försäkringssakkunniga................. |
— |
15 |
14 |
3105 |
8 535 |
5 445 |
Oljeskifferutredningen......................... |
— |
16 |
15 |
— |
1 780 |
9 550 |
Provningsanstaltsutredningen................... |
— |
17 |
16 |
— |
10 042 |
9 285 |
1958 års näringsrättssakkunnige................ |
— |
18 |
17 |
— |
— |
4 590 |
1958 års forskningsinstitutkommitté............ |
— |
19 |
18 |
— |
3 140 |
2 700 |
Patentverksutredningen 1958 ................... |
— |
20 |
19 |
— |
4 885 |
3 090 |
Idrottsutredningen............................ |
— |
22 |
20 |
— |
235 |
90 |
Utredning angående samverkan mellan organen för |
||||||
upplysningsverksamheten i utlandet.......... |
— |
— |
21 |
— |
2 050 |
780 |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
363
8 1 |
9 1 |
10 1 |
11 | 12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
V,—51/» 1959 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1959 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
HUM1U1UC1 ) |
/ 7 llO |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
232 656 |
55 548 |
35 000 |
323 204 |
|||||
170 |
989 |
5 065 |
27 724 |
26 |
— |
48198 |
||
_ |
844 |
506 |
— |
17 490 |
7 235 |
— |
24 725 |
|
— |
— |
6 491 |
— |
22 496 |
10 791 |
12 500 |
45 787 |
|
_ |
_ |
_ |
358 |
— |
5158 |
14 307 |
10 000 |
29 465 |
7 505 |
1853 |
5 065 |
305 524 |
87 907 |
57 500 |
471379 |
||
74 778 |
15 808 |
18 050 |
108 636 |
|||||
— |
— |
— |
— |
4 441 |
6 626 |
405 |
3 000 |
53182 |
7 no |
1050 |
800 |
19110 |
|||||
7 655 |
5 038 |
3196 |
1769 |
6 463 |
46 131 |
2 916 |
3 500 |
160 648 |
3 307 |
24 |
256 |
_ |
15 562 |
1 379 |
555 |
34 226 |
|
— |
7 324 |
54 |
5 409 |
380 |
26 867 |
6 269 |
4 000 |
48 033 |
212 |
602 |
_ |
8 534 |
3 700 |
1600 |
17 659 |
||
_ |
1 050 |
_ |
7 055 |
1 084 |
2 000 |
14 054 |
||
25 741 |
19 414 |
_ |
— |
59 135 |
21743 |
13 647 |
97 630 |
|
845 |
503 |
— |
12 678 |
3 695 |
3 000 |
19 373 |
||
4 416 |
695 |
no |
— |
24 548 |
11952 |
6 400 |
42 900 |
|
24 446 |
214 |
1519 |
— |
30 769 |
12 423 |
6 200 |
49 392 |
|
— |
5 840 |
2 381 |
1 000 |
9 221 |
||||
17 097 |
_ |
_ |
_ |
25 072 |
7 926 |
5 500 |
38 498 |
|
— |
85 |
— |
— |
410 |
3 526 |
6 000 |
9 936 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
2 830 |
5 029 |
2 500 |
10 359 |
364
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Beredningen rörande åtgärder till stöd för den |
22 |
|||||
Utredning för översyn av normalpappersförord-ningen m. m................................ |
— |
— |
23 |
_ |
_ |
_ |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Svenska delegationen för nordiskt samarbete |
8 |
199 874 |
62 587 |
74 315 |
||
1956 års krigsmaterielutredning................ |
17 |
i |
— |
10 098 |
11530 |
— |
Kommittén för sjöfartens beredskapsfrågor..... |
21 |
2 |
— |
51 005 |
3 375 |
4 915 |
Utredning för förhandlingar om en reglering av |
4 |
300 |
255 |
|||
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59 Ersättning till kommerskollegium för gjorda natio-nalinkomstberäkningar m. m................. |
61103 |
15 205 12 636 |
5170 7 542 |
|||
Annan ersättning till kommerskollegium........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Uppdrag åt kommerskollegium att utarbeta förslag |
12 075 |
|||||
Ersättning till lånenämnden för den mindre skepps-farten ...................................... |
2 300 |
450 |
||||
Ersättning till oljelagringsrådet................. |
— |
— |
— |
— |
680 |
120 |
Ersättning till sjöfartsstyrelsen................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till nordiska kommittén för konsument-frågor2 ..................................... |
||||||
Ersättning till nordiska kontaktorganet för atom-energifrågor2 ................................ |
||||||
Byrådirektören S. Hj. Lord.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Förste expeditionsvakten Sellgren.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Skrivbiträde.................................. |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
15 616 |
20187 |
1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
2 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
2 Kostnaderna bestrides från åttonde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
av vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
365
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 | 12 |
13 | 11 | 15 |
16 |
|||
_ |
_ |
_ |
1500 |
1500 |
||||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1085 |
2 200 |
3 285 |
33 896 |
81042 |
6 375 |
10 168 |
11284 |
353 945 |
102 371 |
81452 |
737 642 |
1243 |
1243 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
11 530 |
— |
— |
21 628 |
97 |
7171 |
403 |
260 |
— |
16 221 |
— |
— |
67 226 |
_ |
_ |
245 |
189 |
_ |
989 |
— |
— |
989 |
97 |
7171 |
648 |
449 |
29 983 |
91086 |
|||
20178 |
20178 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
“ |
10 000 |
|
_ |
50 941 |
_ |
— |
— |
63 016 |
7 865 |
— |
70 881 |
1114 |
374 |
_ |
4 238 |
_ |
— |
4 238 |
||
_ |
_ |
_ |
800 |
— |
— |
800 |
||
— |
— |
— |
— |
15 000 |
15 000 |
— |
— |
15 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1567 |
— |
— |
1567 |
83 |
493 |
_ |
576 |
|||||
_ |
_ |
_ |
435 |
— |
— |
435 |
||
_ |
_ |
_ |
780 |
— |
— |
780 |
||
_ |
_ |
_ |
12 691 |
— |
— |
12 691 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
58 000 |
— |
— |
58 000 |
— |
50941 |
1114 |
374 |
25 000 |
186 788 |
8 358 |
— |
195 146 |
366
Riksdag sberättelsen år 1960
Inrikesdepartementet
1 |
2 |
3 |
1 4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
» |
berättelsen |
t. o. m. |
Vt 1958- |
-20/. 1959 |
||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A* Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1959'' Statens kommitté för sinnessjukvårdens ut-byggande2 ................................ |
16 |
16 |
1 |
|||
1953 års civilförsvarsutredning............... |
18 |
18 |
2 |
524 680 |
6 035 |
3 885 |
1953 års läkemedelskommitté................ |
19 |
19 |
3 |
160 083 |
19 525 |
16 345 |
Utredning om obligatorisk läkarundersökning av |
23 |
21 |
4 |
1260 |
||
Utredning rörande efterutbildning av vissa ut-ländska läkare............................ |
29 |
26 |
5 |
16 201 |
4 000 |
2 460 |
Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus |
32 |
28 |
6 |
8 867 |
1910 |
1695 |
Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus2 |
38 |
31 |
7 |
— |
— |
— |
Utredning om vidgade befogenheter för direktio-nerna vid statens sinnessjukhus............ |
39 |
32 |
8 |
1650 |
4 650 |
|
Utredning om identitetsbrickor för barn...... |
43 |
34 |
9 |
2 343 |
75 |
1650 |
Utredning om program för det fortsatta byggan-det av befolkningsskyddsrum.............. |
46 |
36 |
10 |
14 069 |
1700 |
6 210 |
1957 års folktandvårdssakkunniga............ |
50 |
40 |
11 |
19 320 |
5 925 |
5 655 |
Utredning rörande befolkningsregistrering vid ut-rymning m. m............................ |
52 |
42 |
12 |
495 |
1605 |
|
Utredning av frågan om skydd mot skador av |
46 |
13 |
7 225 |
14175 |
||
Utredning av frågan om förläggningen av den |
50 |
14 |
3 015 |
3 570 |
||
Utredning av frågan om inrättande av en reserv-kår av sjusköterskor...................... |
— |
54 |
15 |
— |
— |
1170 |
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Kommissionen för förhandlingar rörande karo-linska sjukhusets utbyggande m. m.......... |
14 |
14 |
16 |
746 823 57 430 |
51 555 7 525 |
63 070 8 790 |
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta |
15 |
15 |
17 |
|||
Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala |
17 |
17 |
18 |
|||
Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigs-organisation .............................. |
22 |
20 |
19 |
37 817 |
2 970 |
2 400 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
367
8 1 9 |
10 1 |
U |
12 1 13 |
15 | 16 |
||||
Beräknad 14 och 15) |
||||||||
Vt—!‘Va 1959 |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter Vt—"/» |
Beräk- nade utgifter Va—"/» |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
1 1 1 |
14 627 |
797 8 388 |
6 561 |
6 786 |
38 691 45 407 |
30 048 |
— |
563 371 235 538 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 260 |
6 478 |
75 |
182 |
64 |
— |
13 259 |
— |
— |
29 460 |
1086 |
1232 |
1640 |
145 |
— |
7 708 |
565 |
— |
17140 |
_ |
1350 |
420 1549 |
194 |
— |
6 914 4 624 |
1 691 |
5 500 |
14105 8 255 |
— |
31 513 |
2 709 |
257 451 |
— |
8167 46 253 |
4 980 |
5 000 7 500 |
32 216 89 212 |
— |
— |
- |
177 |
— |
2 277 |
672 |
4 300 |
7 249 |
746 |
14 530 |
98 |
474 |
— |
37 248 |
13 249 |
7 300 |
57 797 |
— |
181 |
— |
826 |
— |
7 592 |
— |
— |
7 592 |
__ |
_ |
_ |
17 |
— |
1 187 |
— |
— |
1 187 |
8 310 |
03 770 |
15 783 |
10 047 |
0 786 |
219 327 |
68 632 |
29 600 |
1 064 382 |
830 |
17145 |
2 013 |
2 500 |
79 088 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 779 |
1270 |
— |
10 419 |
7 098 |
8 700 |
64 034 |
368
Riksdagsberättelsen år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1954 års mjölkkommitté1.................... Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården |
25 |
22 |
20 |
11668 |
— |
200 |
i riket (ÖHS-kommittén).................. |
26 |
23 |
21 |
391 908 |
9 350 |
9 214 |
Sinnessjuklagstiftningskommittén............. |
27 |
24 |
22 |
86 344 |
8 760 |
6 405 |
1954 års brandlagsrevision................... |
28 |
25 |
23 |
91499 |
11525 |
5100 |
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté2 . . . |
31 |
27 |
24 |
— |
— |
— |
utbildning av sjuksköterskor m. m.......... |
33 |
29 |
25 |
29 333 |
— |
— |
Motortävlingsutredningen5.................... |
34 |
30 |
26 |
14 145 |
525 |
2 685 |
Polisverksamhetsutredningen................. Utredning om den framtida verksamheten vid |
40 |
33 |
27 |
117 852 |
11445 |
22 853 |
Norrbackainstitutet....................... |
45 |
35 |
28 |
20 779 |
1665 |
990 |
Mentalsjukvårdens statsbidragsutredning...... |
47 |
37 |
29 |
12 381 |
5 705 |
9 540 |
Götaälvskommittén.......................... Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för |
48 |
38 |
30 |
8 000 |
2 535 |
2 070 |
arbetsmarknad för läkare och tandläkare . . . |
49 |
39 |
31 |
— |
300 |
3 285 |
1957 års epileptikerutredning................. Utredning rörande meritvärdet av tjänstgöring |
Öl |
41 |
32 |
2 725 |
1680 |
|
vid sökning av vissa läkartjänster m. m..... |
54 |
43 |
33 |
8 917 |
— |
— |
Giftstad geutredningen....................... |
55 |
44 |
34 |
1650 |
8 205 |
4 425 |
1957 års polisutredning...................... |
56 |
45 |
35 |
28 744 |
2 045 |
5 813 |
SBL-utredningen............................ 1958 års utredning för vård och undervisning av |
47 |
36 |
15 157 |
8 025 |
9 330 |
|
cp-utredning)............................. 1958 års utredning angående arbetsförhållan- |
— |
48 |
37 |
— |
— |
4 045 |
dena vid polisväsendet.................... Utredning rörande frågan om bestridande av |
49 |
38 |
2 890 |
4 305 |
||
polisskola................................ Utredning av vissa frågor rörande statens institut |
— |
51 |
39 |
— |
— |
— |
för folkhälsan m. m....................... |
— |
52 |
40 |
— |
— |
22 786 |
Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 |
— |
63 |
41 |
— |
1750 |
3 300 |
1959 års länsindelningsutredning.............. |
— |
— |
42 |
— |
— |
— |
Kommunalrättskommittén................... Sakkunnig för följandet av frågan angående box- |
— |
— |
43 |
— |
— |
1365 |
ningssportens skadeverkningar m. m.6....... Utredning angående karolinska sjukhusets |
— |
— |
44 |
— |
— |
— |
thoraxkliniker............................- Utredning av frågan om ägande- och dispositions-rätten till den mark som ingår i norra lasaretts- |
45 |
|||||
området i Lund.......................... Utredning av vissa sjuksköterskornas och under- |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
sköterskornas arbetsuppgifter .............. |
— |
— |
47 |
— |
— |
— |
Utredning om den inre utlänningskontrollen . . . |
— |
— |
48 |
— |
— |
— |
Mentalsjukvårdsberedningen2................. |
— |
— |
49 |
— |
— |
— |
Läkarprognosutredningen.................... Utredning angående Gävle stads återinträde i |
— |
— |
50 |
— |
— |
— |
Gävleborgs läns landsting.................. 1959 års statliga kommission för förhandlingar |
— |
— |
Öl |
— |
— |
— |
om medicinsk undervisning i Lund och Malmö |
52 |
|||||
m. m.................................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
53 |
983 624 |
87 945 |
130 581 |
||
Sakkunnig för viss beredskapsanläggning...... |
21 |
2 |
— |
115 376 |
1500 |
5 940 |
Mentalsjukvårdsdelegationen................. Utredning av frågan om utbyggnad av ambulans- |
26 |
4 |
— |
278 934 |
11505 |
4 875 |
och räddningsflygtjänsten i riket m. m.7..... |
35 |
6 |
— |
19 628 |
1050 |
3 330 |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
369
8 1 |
9 | 10 | |
n ! |
12 | |
13 | 14 |
15 | |
16 |
||
_ |
— |
— |
— |
200 |
4122 |
8 500 |
24 490 |
|
5 477 |
47 461 |
9 720 |
2 789 |
20 517 |
104 528 |
20 549 |
10 500 |
527 485 |
234 |
36 593 |
3 936 |
487 |
— |
56 415 |
16 848 |
10 700 |
170 307 |
112 |
21221 |
9 067 |
2 341 |
10 000 |
59 366 |
■ 13713 |
9 252 |
173830 |
_ |
_ |
_ |
29 333 |
|||||
26 |
107 |
_ |
3 343 |
1 546 |
1800 |
20 834 |
||
2 093 |
49 020 |
5 888 |
4 086 |
8 446 |
103 831 |
25 740 |
11000 |
258 423 |
986 |
1507 |
721 |
_ |
5 869 |
6 816 |
— |
33 464 |
|
26 211 |
— |
41 456 |
21837 |
12 000 |
87 674 |
|||
179 |
1691 |
1465 |
— |
7 940 |
402 |
600 |
16 942 |
|
220 |
785 |
379 |
1184 |
6153 |
9 420 |
300 |
15 873 |
|
15 |
872 |
— |
5 292 |
2 047 |
1850 |
9189 |
||
8 917 |
||||||||
4 700 |
584 |
_ |
— |
17 914 |
1969 |
2 000 |
23 533 |
|
150 |
57 819 |
3 377 |
94 |
— |
69 298 |
24 814 |
18 000 |
140 856 |
47 319 |
— |
64 674 |
5 353 |
11158 |
96 342 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
— |
4 045 |
4 463 |
1000 |
9 508 |
479 |
16 280 |
3 323 |
1668 |
— |
28 945 |
10 698 |
7 900 |
47 543 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22 786 |
6 447 |
3 200 |
32 433 |
|||||
759 |
544 |
_ |
6 353 |
1880 |
3 000 |
11233 |
||
133 |
_ |
133 |
24 930 |
9 000 |
34 063 |
|||
— |
7 275 |
234 |
484 |
- |
9 358 |
12 449 |
9 200 |
31007 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
100 |
100 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
_ |
_ |
— |
— |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3145 |
3145 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
1500 |
_ |
_ |
2174 |
6 500 |
8 674 |
||||
9 930 |
267 365 |
92 434 |
18 245 |
38 963 |
645 463 |
227 828 |
155 405 |
1 961 820 |
7 440 |
122 816 |
|||||||
2 700 |
16 923 |
6 228 |
1389 |
34 578 |
77198 |
— |
— |
356 132 |
— |
— |
— |
492 |
— |
4 872 |
— |
— |
24 500 |
24 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 1. Bil. 4
KiksdafCBberättelaen
370
Riksdag sberättelsen år 1960
1 |
I 2 |
1 3 |
1 i |
1 5 |
1 6 |
1 1 |
1956 års rättsläkarutredning........... Utredning om ändrade former för försäljning av |
36 |
7 |
— |
2 840 |
1880 |
1 245 |
preventivmedel................. Utredning rörande civilbefälhavarnas befogenhe- |
37 |
8 |
— |
6 090 |
1395 |
2 900 |
ter i krig m. m............. . . . |
42 |
10 |
— |
10 938 |
1575 |
5 600 |
Regionvårdsutredningen............ Den sakkunnige för förhandlingar med Uppsala |
44 |
11 |
50 568 |
1025 |
990 |
|
sjukhuset i Uppsala................... Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1958/59 Utseende av en delegation med uppgift att uttaga |
13 |
39 484 413 |
210 20140 |
300 25180 |
||
vissa utländska läkare för överföring till Sverige |
— |
— |
— |
— |
1835 |
150 |
dervisningssjukhuset i Korea........... Undersökning rörande tillämpningen av kungörel-sen den 5 juni 1953 (nr 431) om läkares anmäl-ningsplikt beträffande vissa epidemiskt upp- |
260 |
|||||
trädande sjukdomar................... 1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs |
— |
— |
— |
— |
— |
240 |
sjukhus....................... |
— |
— |
— |
_ |
1 200 |
|
Nämnd för utländska läkare m. m............ Samplanering och samordning av sjukvården |
— |
— |
— |
— |
— |
|
inom Stor-Stockholms område........... |
— |
_ |
_ |
_ |
||
Inrättande av statens signalskyddsnämnd m. m. |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Tekn. lic. S. Regnell................ |
— |
— |
_ |
_ |
19 275 |
|
Polisväsendets organisationsnämnd .. |
— |
_ |
_ |
_ |
||
Göteborgs stad.................... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Ingenjören G. Larson................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 654 |
|
Bitr. stadsfiskalen B. de Woul....... |
_ |
_ |
_ |
_ |
993 |
|
Byråchefen K.-E. Uhlin................ |
_ |
_ |
_ |
|||
Inrikesdepartementets expensmedel........ |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Landsfogden H. A. Enhörning.......... |
— |
_ |
_ |
_ |
885 |
|
Överdirektören K. E. G. von Sydow...... |
_ |
_ |
_ |
_ |
885 |
|
Professorn H. A. Brunnberg.......... |
— |
_ |
_ |
_ |
2 400 |
|
Byggnadsrådet R. af Malmborg.............. |
— |
— |
_ |
_ |
2 500 |
|
Utredningsmän i indelningsärenden......... Summa kr. |
— |
29 240 |
5 037 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
2 Kostnaderna bestridas med andra medel än kommittéanslaget.
3 Kostnaderna bestridas från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
4 Kostnaderna bestridas från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Kostnaderna bestridas från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
6 Kostnaderna bestridas från tionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
7 Kostnaderna bestridas med en fjärdedel från fjärde, en fjärdedel från sjätte och två fjärdedelar
från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
371
8 |
9 1 |
10 | |
n 1 |
12 | 13 |
14 | |
15 |
16 |
||
_ |
— |
— |
— |
3125 |
— |
— |
5 965 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
4 295 |
— |
— |
10 385 |
|
1042 |
666 |
_ |
8 883 |
_ |
— |
19 821 |
|||
— |
561 |
— |
1033 |
22 548 |
26157 |
76 725 |
|||
510 |
_ |
_ |
510 |
||||||
2 700 |
18 526 |
5 228 |
3 580 |
57 126 |
132 480 |
616 893 |
|||
7 998 |
84 |
266 |
10 333 |
10 333 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
260 |
153 |
— |
413 |
|
_ |
_ |
_ |
240 |
— |
— |
240 |
|||
_ |
1200 |
900 |
— |
2100 |
|||||
— |
— |
594 |
- |
— |
594 |
4189 |
— |
4 783 |
|
6 565 |
_ |
6 565 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
251 |
— |
251 |
||||
_ |
_ |
19 275 |
— |
— |
19 275 |
||||
_ |
_ |
19 804 |
19 804 |
— |
— |
19 804 |
|||
_ |
_ |
3108 |
3108 |
— |
— |
3108 |
|||
_ |
_ |
3 654 |
— |
— |
3 654 |
||||
_ |
_ |
993 |
— |
— |
993 |
||||
_ |
_ |
_ |
— |
200 |
— |
200 |
|||
_ |
60 000 |
60 000 |
35 000 |
— |
95 000 |
||||
680 |
_ |
1 565 |
— |
— |
1565 |
||||
_ |
_ |
885 |
— |
■— |
885 |
||||
_ |
2159 |
_ |
— |
4 559 |
— |
— |
4 559 |
||
1 181 |
_ |
— |
3 681 |
2 506 |
— |
6187 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
267 |
— |
267 |
||
7 998 |
— |
4 698 |
266 |
82 912 |
130 151 |
50 031 |
1 |
— |
180182 |
372
Riksdagsberättelsen år 1960
Civildepartementet
1 |
2 |
t 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V, 1958- |
1959 |
||||
1958 |
1959 |
1960 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1959 |
||||||
1951 års pensionsutredning.................... |
2 |
4 |
1 |
457 768 |
11740 |
7 995 |
1952 års tjänstebostadsutredning............... |
4 |
6 |
2 |
122 819 |
— |
225 |
Utredning rörande gemensam utbetalning av perso- |
||||||
nalpension och allmän pension............... |
— |
10 |
3 |
— |
2 700 |
7 800 |
Summa kr. |
580 587 |
14440 |
16 020 |
|||
B. Kommitt éer som fortsätter sin verksamhet under |
||||||
1960 |
||||||
Kompetensutredningen........................ |
3 |
5 |
4 |
60 825 |
2 745 |
3135 |
Löneförfattningsberedningen.................... |
7 |
7 |
5 |
83 262 |
8 845 |
10 620 |
1956 års förhandlingsrättsutredning............. |
8 |
8 |
6 |
57 838 |
1075 |
10 055 |
Översyn av timlärarkungörelsen m. m.......... |
10 |
9 |
7 |
— |
3 600 |
— |
Läkarundersökningsutredningen................. |
— |
11 |
8 |
— |
3 600 |
945 |
Delegationen för pensionsutbetalning............ |
— |
— |
9 |
— |
4 805 |
2 745 |
1959 års maskinklassificeringsgrupp............. |
— |
— |
10 |
— |
6 055 |
2 355 |
Utredning angående grunderna för en prisgeografisk |
||||||
undersökning............................... |
— |
— |
11 |
— |
— |
990 |
Representanter för statsverket i den s. k. evalve- |
||||||
ringsdelegationen............................ |
— |
— |
12 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
201 925 |
30 725 |
30 845 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1959 |
||||||
Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande |
||||||
statens fasta maskinanläggningar1............. |
5 |
1 |
— |
7 385 |
1305 |
3 720 |
1956 års tekniska biträdesutredning............ |
6 |
2 |
— |
107 334 |
3 600 |
5 005 |
Summa kr. |
114 719 |
4 905 |
8 725 |
|||
D. Under budgetåret 1958/59 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Civildepartementets expensmedel............... |
— |
— |
— |
_ |
— |
_ |
Kanslirådet S. J. G. Ericsson................... |
— |
— |
— |
9 858 |
3 450 |
— |
Summa kr. |
9 858 |
3 450 |
— |
1 Kostnaderna bestridas från elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Civildepartementet
373
8 1 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
V,—*1/» 1959 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1959 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
trycknings- |
utgifter i/ |
utgifter 1 /„-«/,. |
14 och 15) |
|||
HUblllitUCl f |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
53 460 |
43 533 |
116 728 |
3 989 |
578 485 |
||||
— |
— |
— |
225 |
1140 |
3500 |
127 684 |
||
_ |
_ |
— |
10500 |
— |
— |
10500 |
||
53 460 |
43 533 |
— |
— |
— |
127 453. |
5129 |
3 500 |
716 669 |
9 372 |
6 947 |
289 |
22 488 |
6 731 |
4 000 |
94 044 |
||
43 517 |
40 |
_ |
— |
63 022 |
14 578 |
10 000 |
170 862 |
|
35 006 |
318 |
1215 |
— |
47 669 |
15 435 |
3 000 |
123 942 |
|
31 890 |
— |
35 490 |
13 218 |
5 842 |
54 550 |
|||
18504 |
_ |
_ |
23 049 |
15 486 |
8 000 |
46 535 |
||
15 98fi |
_ |
_ |
23 536 |
9 995 |
20 000 |
53 531 |
||
199 |
83 |
332 |
20 |
— |
9 044 |
13 858 |
3 000 |
25902 |
— |
— |
— |
— |
— |
990 |
6 472 |
6 500 |
13 962 |
_ |
_ |
— |
— |
356 |
— |
356 |
||
75 951 |
85 553 |
979 |
1235 |
— |
225 288 |
96129 |
60 342 |
583 684 |
5 025 |
12 410 |
|||||||
18 281 |
_ |
— |
— |
— |
26 886 |
— |
— |
134 220 |
18 281 |
— |
— |
— |
— |
31 911 |
— |
146 630 |
|
10 000 |
10 000 |
10 000 |
||||||
24 188 |
— |
— |
— |
27 638 |
13 671 |
— |
51167 |
|
24188 |
— |
— |
— |
10 000 |
37 688 |
13 671 |
— |
61167 |
374
Riksdagsberättelsen år 1960
Betänkande!! utkomna från trycket under år 1959
Statens offentliga utredningar 1959
Kronologisk förteckning
1. Statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering. Idun.
164 s. Jo.
2. Filmstöd och biografnöjesskatt. Idun. 153 s. Fi.
3. Preliminär nationalbudget för år 1959. Marcus.
V 4-131 s. Fi.
4. Kompetensfördelningen av administrativa besvärsmål
mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten.
Idun. 485 s. Ju.
5. Läkemedelsförsörjningens organisation. Idun. 303s.I.
6. Fångvårdsanstalters optimala storlek. Idun. 63 s. +
6 s. ill. Ju.
7. Statligt kreditstöd till hantverk och småindustri m. m.
Kihlström. 131 s. H.
8. Utbildning av lärare i yrkesämnen för industri och
hantverk samt handel. Idun. 210 s. E.
9. Lokala skyddstjänstemän samt arbetarskyddsstyrelsens
organisation. Idun. 78 s. S.
10. Författningsutredningen IV. Opinionsbildningen vid
folkomröstningen 1957. Idun. 145 s. Ju.
11. Förutsättningarna för civil varvsdrift vid Karlskrona
örlogsvarv. Idun. 56 s. Fö.
12. Tilläggspensioneringens administration. Idun. 186s. S.
13. Familjebeskattningen. Idun. 275 s. Fi.
14. Reviderad nationalbudget för år 1959. Marcus. V +
112 s. Fi.
15. Fångvårdsstyrelsen. Idun. 216 s. Ju.
16. Riksdagens budgetarbete. Marcus. 56 s. Fi.
17. Domarbanan. Idun. 222 s. Ju.
18. Fånges arbetsersättning. Idun. 98 s. Ju.
19. Statsbidragen till städernas vägar och gator m. m.
. Idun. 136 s. K.
20. Det rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisation.
Idun. 181 s. Ju.
21. Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
arbetsuppgifter och organisation. Idun. 303 s. K.
22. Den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamhetens
organisation. Idun. 238 s. Fi.
23. Arméns befäl. Idun. 431 s. Fö.
24. Förslag till lag om straff för varusmuggling m. m.
Idun. 407 s. Fi.
25. Verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna. Idun.
197 s. S.
26. Arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal
Idun. 98 s. Fö.
27. Omreglering av hovrätternas domkretsar. Idun.
136 s. Ju.
28. Besparingar inom statsverksamheten. Idun. 278 s. Fi.
29. Donationsfonder och övriga diverse medel inom statsförvaltningen.
Idun. 71 s. Fl.
30. Lantmäteri väsendets och kartverkets organisation.
Idun. 322 s. Jo.
31. Myrslogar i Dalarna. Kihlström. 121 s. Ju.
32. Förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen
m. m. Idun. 238 s. S.
33. Organisatoriska riktlinjer för svensk statistik. Idun.
198 s. Fi.
34. Atomansvarighet I. Idun. 57 s. Ju.
35. Flyttning, kvarsittning och utkuggning. Idun. 88 s. E.
36. Mätningsteknisk och kartteknisk utbildning. Statens
Reproduktionsanstalt. 145 s. Jo.
37. Ungdomsbrottslighet. Idun. 315 s. + 12 s. ill. Ju.
38. Beredskap mot atomenergiolyckor. Kihlström.
120 s. I.
39. Gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare.
Norstedt & Söner. 101 s. I.
40. Avveckling av fideikommissen. Idun. 274 s. Ju.
41. Ordförklaringar och sakupplysningar till 1917 års bibel.
Berlingska Boktryckeriet, Lund. 71 s. E.
42. Konkurrens under samverkan. Betänkande av Textilutredningen.
Victor Petterson. 115 s. H.
43. Läkemedelsrabatteringen. Idun. 191 s. S.
44. Praktiska gymnasier. Idun. 68 s. E.
45. Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle.
Hseggström. 467 s. E.
46. ölfrågan. Idun. 176 s. Fi.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t.ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.
Betänkanden utkomna från trycket under år 1959
375
Statens offentliga utredningar 1959
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård
FAngvårdsanstalters optimala storlek. [6]
Fångvårdsstyrelsen. [15]
Domarbanan. [17]
Fånges arbetsersättning. [18]
Det rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisation.
[20].
Förslag till lag om straff för varusmuggling m. m. [24]
Omreglering av hovrätternas domkretsar. [27]
Atomansvarighet I. [3-1]
Ungdomsbrottslighet. [37]
Beredskap mot atomenergiolyckor. [38]
Avveckling av fideikommissen. [40]
Fast egendom. Jordbruk med binäringar
Statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering. [1]
Myrslogar i Dalarna. [31]
\ attenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk
Industri. Ilande! och sjöfart
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning
Kompetensfördelningen av administrativa besvärsmål
mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten. [4]
Lokala skyddstjänstemän samt arbetarskyddsstyrelsens
organisation. [9] .... . ... ,,
Författningsutredningen IV. Opinionsbildningen vid folkomröstningen
1957. [10]
Riksdagens budgetarbete. [16] . ... .
Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbetsuppgifter
och organisation. [21] ... .
Den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamhetens
organisation. [22)
Donationsfonder och övriga diverse medel mom statsförvaltningen.
[29] .
Lantmäteriväsendets och kartverkets organisation. [30]
Organisatoriska riktlinjer för svensk statistik. [33]
Kommunalförvaltning
Statens och kommunernas finansväsen
Familjebeskattningen. [13]
Statsbidragen till städernas vägar och gator m. m. [19J
Besparingar inom statsverksamheten. [28]
Politi
ölfrågan. [4G]
Nationalekonomi och socialpolitik
Preliminär nationalbudget för år 1959. [31
Tilläggspensioneringens administration. 112]
Reviderad nationalbudget för år 1959. [14]
Förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen
m. m. [32]
Hälso- och sjukvård
Läkemedelsförsörjningens organisation. Jo]
Gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare. [39]
Läkemedelsrabatteringen. [43]
Allmänt näringsväsen
Konkurrens under samverkan. [42]
Kommunikationsväsen
Bank-, kredit- och penningväsen
Statligt kreditstöd till hantverk och småindustri m.m. [7J
Försäk ringsväsen
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt
Filmstöd och biograf nöjesskatt. [2]
Utbildning av lärare i yrkesämnen för industri och hantverk
samt handel. [8]
Verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna. [25]
Flvttning, kvarsittning och utkuggning. [35]
Mätningsteknisk och kartteknisk utbildning. [36]
Ordförklaringar och sakupplysningar till 1917 års bibel.
[41]
Praktiska gymnasier. [44] ..
1955 års universitetsutredning VI. Universitet och högskolor
i 1960-talets samhälle. [45]
ölfrågan. [46]
Försvarsväsen
Förutsättningarna för civil varvsdrift vid Karlskrona örlogsvarv.
[11]
Arméns befäl. [23]
Arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal. [26]
Utrikes ärenden. Internationell rätt
376
Riksdagsberättelsen år 1960
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan*
A.
Aare, S. Th. B............. I In 7, 24, 49
Abelson, C.-O................. IS 19
Abrahamsson, B. M............ IS 13
Abramson, B. E.............. I Fö 1
Abramson, E. L............... I In 34
Adamson, B. L................ I S 7, H 16
Adams-Ray, J. F. B............ I In 5
Adamsson, E. S. J. (II)........ IS 14
Adamsson, H.................. I Fi 19
Adin, B. H................... I In 21
Adner, N. G................... I Fi 17
Ager, J. P. H.................. I Fi 3
Agerberg, N. (II).............. I K 5, 10
Agge, K. I.................... I Ju 28
Aggemo, G. A................. I Ju 27
Agner, K..................... IS 12
Ahlberg, G. F............ I Fö 11, K 10, 18
Ahlberg, Iris.................. II In 1
Ahlborg, G. E................. I U 4
Ahldin, K. E. H............. I Fi 26, G 10
Åhlén, G...................... I E 16
Ahlkvist, K. E. (I)............ I Ju 17, 18
Ahlqvist, G. V................. I In 12
Ahlsten, S. A. G............... I In 11
Ahnsjö, S. O. R................ I Ju 28
Ahrbom, N. O................. I E 15
Ahrén, P.-O. A................ I E 33
d’Ailly, B. H. H............... I Fö 9
Albinsson, N. G................ I In 47
Aldestam, N. A. I Fö 3, 8, Fi 6, 43, C 2, 5, 11
Alemyr, S. R. (II)........... I K 17, E 35
Aler, B. A. A................ I Ju 39, In 2
Alexanderson, K. E. (I)...... I Ju 17, E 15
Alexandersson, A. F. H......... I Fi 4
Alm, S.-E..................... I Fö 17
Alm, F. B.................... I In 2
Almeson, K. J. T.............. I E 39
Almgren, B................... I In 27
Almgren, N. H................ I K 18
Almquist, E. C. H............. I H 8
Almquist, J. C. G. A........... IG 6
Almqvist, K. F................ I U 1, 6
Almqvist, T. A. V............. I Fi 42
Alström, G. H................. I Ju 24
Althin, T. K. W............... I E 41
Amilon, C. O................... I Ju 14
Anderberg, H. E. .............. I In 46
Anderberg, H. R. (I)........... I In 23
Anderson, C. A. (I)............ I In 43 |
Anderson, J. R. (II)..... |
I |
In |
23 |
|||
Anderson, K. E. H..... |
I |
In |
15, |
33 |
||
Anderson, K. Å......... |
i |
Jo |
5 |
|||
Andersson, A. E. (I)..... |
i |
Jo |
18 |
|||
Andersson, A. F......... |
i |
E |
21 |
|||
Andersson, A. G. B. (I) . . |
i |
Ju |
27 |
|||
Andersson, B............ |
i |
Ju |
15 |
|||
Andersson, C. A......... |
i |
K |
3 |
|||
Andersson, C.-E......... |
I S |
4, |
In |
27 |
||
Andersson, Ebon M. I. (I) |
I |
C |
5 |
|||
Andersson, E. G. (I)..... |
I |
H |
9 |
|||
Andersson, E. R......... |
I |
In |
27 |
|||
Andersson, G. L......... |
I |
In |
3 |
|||
Andersson, H. E......... |
I |
Ju |
27 |
|||
Andersson, H. G. F..... |
I |
Fö |
13 |
|||
Andersson, L. 0......... |
I |
Fi |
15 |
|||
Andersson, M. A......... |
I |
S |
17, |
Fi |
8 |
|
Andersson, M. A. J. (I) ... |
I |
E |
41 |
|||
Andersson, N. A. (II) .... |
I |
Jo |
8 |
|||
Andersson, N. S. E. ... |
I |
In |
28 |
|||
Andersson, R............ |
I |
Ju |
27 |
|||
Andersson, S............ |
I |
H |
11 |
|||
Andersson, S. G. V. .. I |
Jo |
9 |
11. |
14, |
27 |
|
Andersson, T............ |
II |
In |
1 |
|||
Andersson, T. (I)........ |
I S |
25, |
Fi |
26, |
Jo |
6 |
Andersson, T. Ä......... |
I |
In |
30 |
|||
Andersson, T. C......... |
I |
Jo |
9 |
|||
Andreasson, G. O. (II). . . . |
I |
K |
14 |
|||
Andrée, T. E............ |
I |
E |
1, |
In |
7, |
49 |
Anger, P. J. V........... |
I |
U |
8 |
|||
Angert, S.-E. A.......... |
I |
Ju |
40 |
|||
Anneli, E. G............ Anneli, E. H............ |
I |
Ju |
6 |
|||
I |
Fi |
16 |
||||
Anrup, N. E............ |
I |
E |
7 |
|||
Antby, S. 0. (II)........ |
I |
Jo |
17 |
|||
Antoni, N. R. E....... |
I |
Ju |
24 |
|||
Antonsson, J. M. (II) .... |
I |
Fi |
33 |
|||
Anzén, I............... |
I |
S |
4 |
|||
Apelqvist, K. A. S........ |
I Fi |
28, |
H |
20 |
||
Appelgren, L. G. S........ |
I |
Fi |
26 |
|||
Appeltofft, A. J.......... |
I |
H |
1 |
|||
Arén, T. S............... |
I |
E |
5, 22. |
41 |
||
Arnberg, G............... |
I |
Jo |
2 |
|||
Arnegren, O. A. P:son..... |
I |
Jo |
4, |
11 |
||
Arnéus, 0. M. T......... |
I |
In |
1, |
32, |
49 |
|
Aronson, S. A............ |
I |
Fi |
28 |
|||
Aronsson, A.............. |
I |
Jo |
2 |
|||
Arrhenius, K. G. H. . |
I |
K |
16 |
|||
Arvidson, E. S. Å. (II) .. .. |
I |
E |
3, |
27 |
||
Arvidsson, G. N. A. . |
I |
Fi |
44 |
|||
Askeberg, S. H. J......... |
I |
E |
20 |
* Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
Personregister 377
Asp, P. E. (II)............. |
I |
K 11 |
Asplund, S. O........i..... |
I |
E 14 |
Assarsson, A. A............. |
I |
E 42 |
Assis, A................... |
I |
S 13 |
Aulin, S. Å. H. V. L:son..... |
I |
In 27 |
Aurén, N. E. J............. |
I |
K 10 |
Axelson, N. E. A........... |
I |
Ju 17 |
Axelsson, A................ |
I |
In 4 |
B. |
||
Baarsen, F................. |
I |
Fi 25 |
Backlund, S. E............. |
. . . I H |
13, 21 |
Baer, P. L.................... I Jo 15
Bager, E. B. E................ I In 33
Bager, Kerstin................ I E 36
Bagger-Sjöbäck, B............. I S 6, 20
Beck-Friis, J. O............... I Ju 34
Beckman, A................... I Jo 17
Beckman, N. A. T............. I Ju 32
Beckman, R. G................ I Fi 36
Beckman, Sigrid............... I Ju 31
Bekeris, I. J.................. I U 6
Bendz, E................. I Fi 17, E 42
Bengtson, T. S. (I)____IS 16, Fi 7, E 9, Jo 9
Bengtsson, A. Christina........ IS 10
Bengtsson, E. O. A............ I C 3, 9
Bengtsson, K. V............... I K 13
Bengtsson, S. B. I. (II)......... I S 8, 17
Bennet, O.................... I Jo 8
Bentzel, R. H................. I Fi 36
Berfenstam, R. A. G........... I In 34
Berg, C. G. H................. I E 19, 46
Berg, G. A.................... I K 3
Berg, K. G. H:son............. I Fi 34
Berg, K. R. (I)............ I Fö 19, S 14
Berg, O....................... II K 1
Berg, Å. G. J................. I H 9
Berg von Linde, S............. IS 7
Bergegren, Astrid (II).......... IS 6
Bergelin, S. O................. I Fö 9, 18
Berger, O. A.................. I K 14
Bergérus, K. H. E............. I H 20
Berggren, A. M................ I U 4
Berggren, E. G. C.............. I H 16, 21
Bergh, E. A................ I Ju 23, In 28
Bergh, N. A. G................ I Fö 9
Bergkvist, Gunborg E.......... I In 15
Berglin, C.-G.................. I Ju 17
Berglund, H. J................ I K 3
Bergman, G. M................ I H 7
Bergman, R. K................ I Ju 41
Bergman, S. C................. I Fi 15, 33
Bergman, S. G. A.............. I In 2
Bergquist, Th. E. N. .. . I Ju 19, 27, In 43
Bergqvist, E. G............ I Ju 43, Fi 32
Bergqvist, H. A............... I Ju 11
Bergqvist, Å. J. T............. I H 2
Bergsten, N. G................ I E 45
Bergsten, P. G................ I Ju 28
Bergstrand, K. J. H............ I In 16
Bergström, K. S. D............ I E 19
Bemeryd, I. Birgit E........... I In 12
Bernhard, B.................. I Jo 20
Berthelson, G. B............... I Ju 2
Bertman, H............. I Fö 4, 21, H 9
de Besche, H. W. A............ I H 1
Beskow, B.................... I E 20
Beskow, B. G.......... |
....... I Ju 39 |
|
Betts, U. J. S.......... |
....... IS |
14 |
Bexelius, E. G.......... |
....... IS |
1 |
Bexelius, T. A.......... |
..... I H 6, In |
22 |
Billing, Barbro........ |
....... I E |
27 |
Binett, P. E........... |
....... I In |
47 |
Birch-Lindgren, G. M. . . |
....... I Ju 27 |
|
Birgersson, T. B. A. ... |
....... I Jo |
21 |
Birke, G. E. (I)....... |
. I In 1, 17, 24, |
49 |
Biörck, K. G. W....... |
....... I In |
50 |
Bjelle, E. A........... |
....... I E 21, |
44 |
Bjering, P. A.......... |
....... I In |
19 |
Bjerling, O. B......... |
10 |
|
Bjugge, P............. |
....... I E 15, |
29 |
Bjule, R.............. |
||
Bjärsdal, J............ |
....... I Jo |
11 |
Björck, K. A. W....... |
17 |
|
Björck, P. B. T........ |
I Ju 7, In 1, |
49 |
Björhammar, C. A..... |
....... IS |
17 |
Björk, H. O........... |
....... I U |
1 |
Björk, L.............. |
....... I Fi |
15 |
Björk, S. L........... |
....... IS |
9 |
Björkdahl, O. A. E..... |
....... IS |
18 |
Björkholm, S. H. H. . . . |
....... I Ju |
10 |
Björklund, K. E. A. ... |
....... I Fi |
40 |
Björkman, C. L........ |
....... I H |
16 |
Björkman, C. N. O..... |
....... IS |
1 |
Björkman, T. V. E..... |
....... I Fi |
28 |
Björkquist, E. G. A. ... |
....... I In 15, |
29 |
Björkänge, K. A. (II) .. |
....... I K |
2 |
Björlin, E. G. A....... |
....... I K |
3 |
Björne, F. H.......... |
....... I Fi |
13 |
Bjömelid, A. S.-O...... |
....... IS |
11 |
Björnson, L.-E........ I K 8, Fi 9, Jo 18
Bladh, C...................... I C 1
Blidfors, T. E. J. (II).......... I E 5, 41
Blix, F. G............... I E 4, 13, 16, 31
Blom, O. T................... I Jo 26
Blomberg, A. M. R............. I K 1
Blomberg, R. A............... I Ju 23, 28
Blomgren, H. B............... IS 16
Blomquist, B. E. L............ I E 45
Blomqvist, C. E............... I Fö 9
Blomqvist, G. S. T............. I K 3
Blomqvist, N. G............... I K 13
Blomqvist, O. R............ I Jo 7, H 18
Blomstedt, C. R............... I In 3
Bo, K........................ I Jo 11
Boalt, C. M................... IS 13
Bodell, K. G.................. I E 7
Bodén, S. J................... I In 30
Bodin, E. V. S................ IS 12
Bodström, T. L................ I E 46
Boethius, G. G................ I Ju 34
Bohman, H. Å................ I Fi 17, 31
Bohman, Ingrid M............. I In 9
Bohman, S. O. H.............. IS 8
Boija, K. E. G. (II)............ I Fö 9
Bolin, A. B............... I Ju 20, E 33
Bolin, B. R. J................. I E 40
Bolin, L. A................... I Ju 28, S 4
Bolinder, N. L................. I K 9
Boman, K. E. R. (I) . . . I Ju 7, E 16, In 18
Bomgren, E. G................ I Ju 29
Bonde, C. J. C................. I Ju 2
Boo, F. I. (I).............. I Ju 32, Fi 19
Borg, B. L.................... I H 8, 10
Borg, E. L................ I Ju 16, K 10
378
Riksdag sberättelsen år 1960
Borg, L. E. A......... |
I Fi 46 |
Carlsson, N. G.......... |
I |
Ju |
28, |
Fö |
11 |
|||
Borg, Y.............. |
I Jo |
10 |
Carlsund, A............ |
I |
U |
2 |
||||
Borggren, H. G........ |
I H |
2 |
Cason, C. A............ |
I |
H |
4 |
||||
Borggård, G. R........ |
I Fi |
24 |
Casparsson, K. R....... |
II |
In |
1 |
||||
Borglund, E. A........ |
I In 27, |
43 |
Caspersson, T. O........ |
I |
E |
8 |
||||
Borgquist, F.......... |
I Fö 2 |
6 |
Cassel, L. D. (II) .... I |
Ju |
13, |
u |
5, |
In |
41 |
|
Borlind, S............ |
I Jo |
11 |
Cederlund, B. E. M..... |
I |
■ 4 |
8 |
||||
Borner, G. F.......... |
I In |
5 |
Cederwall, G. F. E...... |
. I |
Fi |
36, |
H |
1, |
22 |
|
Bosseus, B. W. N...... |
____ 1 |
K 10, In |
42 |
Christel], B............ |
I |
Fö 22 |
||||
Bostorp, H. B......... |
I Fö |
9 |
Christianson, G. A...... |
I |
Fö 21 |
|||||
Bothén, Kerstin....... |
I H |
4 |
Clemedsson, C.-J........ |
I |
E |
45 |
||||
Bothén, P. R.......... |
I U |
8 |
Glementz, C. G. R. A. .. . |
I |
Ju |
13 |
||||
Bouveng, G. A........ |
I Jo |
8 |
Collett, J. P. E......... |
I |
Fi |
39 |
||||
Braconier, J. (II)...... |
I Ju |
21 |
Colliander, H. E. O..... |
I |
U |
5 |
||||
Brandberg, K. G....... |
I Fö |
7 |
Conradi, E. G. F........ |
. I |
Ju |
1, |
39, |
45 |
||
Brandel, C.-G-........ |
I K |
16 |
Corin, G. E. M......... |
I |
U |
2 |
||||
Brandt, E. H. (II)..... |
I S |
15 |
Crafoord, C............ |
I |
In |
17 |
||||
Brandt, H. B. D....... |
I Ju |
19 |
Creutzer, R. B.......... |
I |
Fö |
7 |
||||
Brandt, Kristina...... |
I Ju |
28 |
Croneborg, K. O. R..... |
. I |
Fi |
26, |
H |
21, |
22 |
|
Braunstein, Å. G. V. ... |
I Jo |
25 |
Curman, H............. |
I |
Ju |
30 |
||||
Bredal-Bauer, J. F..... |
I Fi |
6 |
Curman, S. J. H........ |
I |
Fc |
5, |
c |
10 |
||
Brissman, B. H........ |
I Fi |
17 |
Curtman, C. W......... |
I |
Fö |
9 |
||||
Broberg, C. O. B....... |
I H |
12 |
Czar, Birgit............ |
I |
S |
12 |
||||
Broberg, R. H. J...... |
I ju 1, |
S 17, Fi |
45 |
|||||||
Brodd, K. A.......... |
I Fi 15, |
26 |
D. |
|||||||
Brodén, H. I.......... |
I E |
27 |
Dahl, G............... |
I |
Ju |
11 |
||||
Brodén, S. E.......... |
I Fi |
38 |
Dahl, G. M............. |
I |
In |
11 |
||||
Brodin, Fl. W. G....... |
I Ju |
13 |
Dahlberg, G. W........ |
I |
In |
16, |
17 |
|||
Brodin, I. E. S........ |
I Jo |
11 |
Dahlberg, P. A......... |
I |
Fi |
5 |
||||
Brolin, C. H........... |
I Ju 21 |
Dahlberg, S............ |
I |
S |
23 |
|||||
Brolinson, J. E. A..... |
..... I |
In 1, 29, |
49 |
Dahlén, P. O. R. (II) . . . |
I |
Ju |
18 |
|||
Broman, T............ |
I E |
22 |
Dahlgren, I. J. G....... |
I |
In |
29, |
42, |
49 |
||
Broomé, J. T. A....... |
I C 2, 5 |
8 |
Dahlgren, R. B......... |
I |
In |
51 |
||||
Browaldh, T.......... |
I S 5, Fi |
28 |
Dahlin, P. G. A......... |
I |
Ju |
16 |
||||
Brundin, G. G......... |
I Ju 39 |
Dahlman, ,1. A. G....... |
I |
In |
27 |
|||||
Brundin, P. S......... |
I Fi |
33 |
Dahlman, S.-O...... I |
Ju 19. |
Fi |
43, |
In |
35 |
||
Brunnberg, H. A.....I E 15, 29, In 1, 6, |
49 |
Dahlquist, O. R. F...... |
I |
E |
31 |
|||||
Bruno, G. A........... |
I E |
11 |
Dahlsten, G. O. L....... |
I |
Fi |
34 |
||||
Bruno, G. F........... |
I Fi 20, |
34 |
Dahlström, B. E........ |
I |
Jo |
14 |
||||
Brusewitz, S. I........ |
I U |
3 |
Dahlström, Greta....... |
I |
In |
24 |
||||
Brynielsson, H. A. B. . . |
I E |
10 |
Dahlström, L. E........ |
I |
In |
33 |
||||
Bundsen, S. E. F...... |
. I In |
48; II In |
1 |
Dahlström, Å. V........ |
I |
Fi |
20 |
|||
Bunner, T. Å. G....... |
____ I |
Ju 27, S |
4 |
Dalenius, T. E.......... |
I |
Ju |
23 |
|||
Buregren, T........... |
I K |
10 |
Danelius, H. C. Y....... |
I |
Ju |
22 |
||||
af Burén, Fl........... |
I Fö 2, 6 |
, 7 |
Danemar, A............ |
I |
E |
27 |
||||
Burman, O. A......... |
I S |
10 |
Danielsen, N........... |
I |
H |
13 |
||||
Butler, P............. |
I In |
28 |
Danielsson, A.......... |
I |
Ju |
15 |
||||
Båge, Ann............ |
I Ju |
28 |
Danielsson, I. V........ |
I |
H |
2 |
||||
Bååw, Hj............. |
____ I Ju 35, H 3 |
9 |
Danmans, E. E. (I)..... |
I |
Fi |
33 |
||||
Bäck, G. H. H........ |
I E |
7 |
von Delwig, R.......... |
I |
U |
3 |
||||
Bäcklin, Inga C........ |
I E |
18 |
Dermé, D. R........... |
I |
S |
1 |
||||
Böök, J. A............ |
I Ju |
24 |
Deutgen, T............ |
I |
Fi |
39 |
||||
Dickson, H. A. E....... |
I |
Fi |
19 |
|||||||
C. |
Dickson, J. I. A. (II) . . . |
I |
In |
23 |
||||||
Gallans, N. P. A....... |
. . I S 5, |
F''i 44, Jo |
6 |
Digman, H. M.......... |
I |
Ju |
41, |
Jo |
29 |
|
Galleberg, L. G........ |
I Jo |
24 |
Dillén, B. O............ |
I |
K |
11, |
21 |
|||
Gamstedt, R. J. A..... |
I Jo |
11 |
Dillner, H. .1........... |
I |
E 4, 8, |
21 |
||||
Carbell, E. E. E. (II) . . |
I Jo |
12 |
Djurberg, L. G. H...... |
I K 14 |
In 27, |
35, |
38 |
|||
Cardelius, E. C. F...... |
I Fi 1, |
20 |
Domö, J. F. (I)........ |
I |
Fö |
19 |
||||
Carlbom, L........... |
I In |
13 |
Dopping, S. P. O....... |
I |
Fi |
20 |
||||
Carlsson. A. B......... |
I S |
10 |
Dryselius, S. V. A:son ... |
I |
Fi |
34, |
38 |
|||
Carlsson, C. E. (I)..... |
I Fi |
30 |
Dymling, C. A.......... |
I |
Fi |
9 |
||||
Carlsson, C. W......... |
I K 5, In |
43 |
Dyrssen, G. P. T........ |
I |
Ju |
25 |
||||
Carlsson, G. (I)........ |
I In |
20 |
Döös, S.-O............. |
I |
In |
50 |
||||
Carlsson, G. A. (II) .... |
..... I |
U 3, H 3 |
, 5 |
E. |
||||||
Carlsson, H........... |
I Jo |
2 |
||||||||
Carlsson, H. F......... |
I Fi |
5 |
Eberhardt, G. A. S...... |
I |
K |
6 |
||||
Carlsson, H. S......... |
I Ju |
16 |
Eberstein, G. A......... |
I |
Ju |
11, |
29 |
Personregister
379
Eckerberg, E. L.
Edblom, F............
Edelsvärd, O. A.......
Edenberg, W..........
Edenman, R. H. L. (II)
Edgardh, C. H. H......
Edlén, B..............
Edling, N. P. J........
Edsfeldt, L. H..............
Edsman, K. O..............
Edstrand, K.-I.............
Edström, K. S..............
Edström, W. S.............
Edwall, E. H. A............
Ehnbom, E. B. A........ J
Ehrenberg, B. G............
Ejdemo, B. E. H...........
Ejnar, B. K. M.............
Ekberg, K. G................
Ekberg, S. E...............
Ekblad, M.................
Ekblom, O.................
Ekbom, C. A. H............
Ekdahl, L. L. G............
Ekdahl, O. G...............
Ekelund, B. D..............
Ekelund, O................
Ekendahl, Sigrid H. E. (II)
Ekerot, N. F...............
Ekestaf, B.................
Eklund, E. G...............
Eklund, S..................
Eklöf, K. G. A.............
Ekman, A. G...............
Ekman, J..................
Ekman, S. G...............
Ekström, P. E..............
Ekström, T. A..............
Elftman, G. S. V...........
Elfverson, J. O. I...........
Eliasson, L. M. (II).........
Eliasson, N. J. L............
Eliasson, P. E..............
Eliasson, R. A. E. (II) . . I •)
Ellborg, Z. F. M............
Elldin, H..................
Elliot, A. J. E..............
Ellwyn, B. Christina........
Ellwyn, C.-O...............
Elmén, Brita D. (II)..... I
Elmfeldt, B................
Elmgren, A. F..............
Elmgren, B. F. (I) . . I Fö 23,
Elmhorn, Kerstin...........
Elmroth, A. E..............
Elowson, A. E..............
Elwing, B. G. O............
Elzvik, S. E. G.............
Emers, Jane...............
Emilsson, E. E............
Emilsson, P. M. B.........
Enander, S. E.............
Enell, II. O. H............
Enequist, N. E............
I S
I Fi |
18 |
Engberg, K. G. F......... |
..... I H |
4 |
44, In |
11 |
Engel, A. G. W........... |
50 |
|
8, H 1, |
4 |
Engfeldt, U.............. |
..... I In |
27 |
I Jo |
11 |
Engfors, B. G. O.......... |
..... I Fö 22 |
|
I Fi 2, |
3 |
Engkvist, J. G. V. (II) .... |
...IS 10 Fi |
1, |
Fö 9, |
18 |
Englund, E. B............ |
..... I In |
19 |
I E |
27 |
Englund, E. W........... |
..... I Fi |
1 |
I C |
5 |
Englund, K. G. Å......... |
. . . I Jo 10, H |
1 |
I E |
4 |
Engström, A. V.......... |
45 |
|
I Fi |
17 |
Engström, Brita M........ |
..... I In |
15 |
Ju 20, |
40 |
Engström, G. T........... |
..... IS |
22 |
27, 30, |
45 |
Engström, K. O. N....... |
..... I E |
33 |
I Fi |
34 |
Engström, S. O. L........ |
..... I In |
21 |
I Fi |
44 |
Engström, I. Stina....... |
12 |
|
I Fi |
1 |
Engwall, E. W........... |
..... IS |
2 |
I Fi |
34 |
Enhörning, H. A......... |
..... I In |
27 |
I Fi |
15 |
Enmark, A.............. |
..... I In |
49 |
I In |
24 |
Enroth, G. O............. |
..... I Fi |
28 |
41, E |
7 |
Erbacke, K. G............ |
..... I Fi |
1 |
I In |
3 |
Ericson, F. C. W.......... |
... I Fi 43, C |
1 |
I Jo |
15 |
Ericson, F. L............. |
..... I Fi |
13 |
I K |
20 |
Ericsson, C.-H......... I |
Ju 23, 27, S |
10 |
I In |
41 |
Ericsson, G.............. |
11 |
|
I Ju |
4 |
Ericsson, H. M........... |
..... I In |
24 |
I In |
7 |
Ericsson, J. A. (II)....... |
..... I Fi |
11 |
11, C |
6 |
Ericsson, S. K. J......... |
..... I Jo |
12 |
I In |
17 |
Ericsson, Y. A. R........ |
I H 3, 23; II H |
1 |
I U |
8 |
Eriksson, B. A.......... |
... I Fi 6, H |
1 |
Fi 26, |
28 |
Eriksson, G. A. V........ |
..... I Ju |
13 |
I In |
38 |
Eriksson, G. E........... |
... I Fö 22, Fi |
44 |
I Jo |
18 |
Eriksson, G. E. S........ |
..... IS |
2 |
I S |
4 |
Eriksson, G. L......... I |
Fi 15, In 30, |
36 |
I Jo |
11 |
Eriksson, G. T.........I Ju 14, 23, 27, In |
27 |
|
I Fi |
12 |
Eriksson, J. E. (I)....... |
..... IS |
13 |
I Fi |
13 |
Eriksson, Nancy M. (II) .. |
. . I S 15, Fi |
11 |
I In |
7 |
Erixon, S. F............ |
..... I In |
3 |
5, F’i |
28 |
Ernest, Eva............ |
..... I E |
16 |
I Ju |
15 |
Ernulf, T. G............ |
15 |
|
I Jo |
13 |
Eskilsson, C. E. (I)...... |
... I S 4, E |
20 |
Fi 16, |
45 |
Esping, L.-E............ |
..... I Jo |
25 |
I Jo |
20 |
Esseen, J. Å. B.......... |
..... I In |
29 |
i 6, H |
1 |
Eurenius, M. V. S........ |
..... I E |
28 |
I C |
9 |
Ewerlöf, Elsa H. E....... |
..... I K |
17 |
I FI |
14 |
Ewerlöf, K. G. (I)....... |
..... 1 Fi |
19 |
17, Fi |
11 |
|||
t 3, In |
27 |
F. |
||
I Jo |
13 |
|||
o 7, S |
17 |
Fagergren, A............ |
5 |
|
I Fi |
33 |
Fägring, R. S........... |
...... I In |
49 |
I H |
7 |
Fahiander, N. L......... |
...... I In 27, |
49 |
I S |
22 |
Fahlander, V. M. J....... |
...... I C |
11 |
I S |
4 |
Falk, G................. |
...... I K |
18 |
I Fi |
9 |
Falk, M. C.............. |
...... I FI |
19 |
3, S 1, |
10 |
Fallenius, B. A.......... |
I Ju 16, Jo 2, |
18 |
I Fi |
1 |
Fastbom, E. L.......... |
...... 1 Fi |
36 |
•i 9, FI |
7 |
Faust, C. W............. |
...... I E |
18 |
E 28, In |
22 |
Faxelius, A............. |
...... I Fi |
23 |
I Ju |
28 |
Faxén, K.-O............ |
I S 5, 20, Fi |
19 |
I In |
18 |
Fehrm, E. M............ |
. . 1 Fö 17, E |
45 |
I In |
13 |
von Feilitzen, S.......... |
20 |
|
I K |
3 |
Feldt, K.-O............. |
____ 1 S 5, Fi |
44 |
I In |
37 |
Fernqvist, I............. |
...... 1 Jo |
13 |
I In |
49 |
Flscherström, 11. R...... |
...... 1 Fi |
1 |
I Jo |
13 |
Fitger, N. F. P.......... |
I H 1, In 34 |
36 |
I Jo |
12 |
Fjellander, N. E. B. . . . I |
Fö 10, Fi 39, C |
4 |
I E |
42 |
Fjällström, P. .1......... |
...... 1 .Ii |
1 |
I In |
37 |
Flodström, A. I.......... |
...... 1 .It |
7 |
I Jo |
15 |
Flyboo, T. V............ |
...... I Fi |
15 |
380
Riksdagsberättelsen år 1960
Fogelberg, B. E. B........... I E 6, 17, 31
Folkeson, E. E................ I In 3
Fornander, J. N.-U............ I Ju 27
Fors, S. R. . . . I E 1, 4, 8, 17, 22, 31, In 14
Forslund, E................... I Jo 16
Forslund, E. A. S.............. I H 7
Forslund, E. B................ I S 4, 16
Forslund, K. E................ I In 27
Forss, K. J. R. ... i............ I In 8, 41
Forssblad, D............. I U 3, H 5, 11
Forssell, E. E................. I E 20
Forssell, E. G. B............... I Ju 23
Forssman, H. A............... IS 10
Forssman, S. P. M............. I In 4
Forsström, A. \V. Ch........... I Fö 15
Forstadius, E................. I Ju 45
Fosselius, L.-E................ I Ju 43
Frank, B. S.................. I Ju 13
Frankman, F.................. I E 7
Fransén, H. D................. I E 24
Franzén, N. I................. I H 1
Fredelius, B................... I Fi 13
Fredlund, L. S................ I Ju 32
Fredriksson, G. B.............. I In 27
Fredriksson, K. T. (II)......... I Ju 13
Frenne, N. G. H......... I H 1; II H 1
Frey, T. S:son................ I In 49
Friberg, B. T. E............... I Fi 11
Friberg, S. A.................. I In 16
Friberger, E. G................ I E 14
Fridolin, H. R................. I Fi 1
von Friesen, O. B. (II)......... I In 21
Frithiof, L.-A................. I In 1, 49
Fritzdorf, K. B................ I In 11
Frostner, I.................... I In 31
Frykholm, N. O............... I Ju 34
Fröding, N. G. O. (II)......... I Ju 19
Furtenbach, B................. I Fö 5
G.
Gard, S....................... I E 4
Garff, K. A................... I C 10
Garming, E. S................. I Jo 28
Garpe, D. A. J. . .............. I K 3, 18
Gehlin, J. H. M................ I Ju 29
Geijer, E. E. K. R............. I Fi 16
Geijer, J. L................... I Ju 40
Geijer, K. A. (I)............... II H 1
Gemzell, Chr.................. I K 1, 9
Gerhard, I.................... I Jo 10
Gerle, B. O................. I Ju 28, In 49
Gerleman, J. G. H............. I E 12
Gerring, G.................... I U 7
Gezelius, L. E. B. (I).......... I Ju 17
Giesecke, C.-S................. I Fi 19
Gillberg, J. A. E............ I H 1; II H 1
Gisser, P. J. Y................. I Fi 8
Gjöres, A..................... I E 21
Glimstedt, E. G............. I E 4, In 6
Godlund, S. A. J............... I In 42
Goldberg, L................... I Fi 1
Gonäs, E. L................... IS 19
Graah-Hagelbäck, B........... I Fö 16, 23
Graffman, K. G. L............. I Ju 5
Grafström, E. O. H........ I K 11, II K 1
Grahn, F. T................... I K 11
Granath, E. A................. I K 18 |
Granath, K.-E.......... |
I S |
15 |
|
Granberg, H........... |
I H |
9 |
|
Granhall, K. J. E....... |
I In |
34 |
|
Granqvist, L. M........ |
I Ju |
20, S 5, |
21 |
Granström, S. E........ |
I K |
22 |
|
Grate, E. G............ |
I E |
23 |
|
Grenander, N.......... |
1 Ju |
35, H 5, |
11 |
Grimsborn, A. G. S..... |
I E |
31 |
|
Grotander, C.-G........ |
I Fi |
24 |
|
Groth, G. S............ |
I Ju |
23 |
|
Grudemark, E. A. F..... |
II In |
1 |
|
Grundin, I. W.......... |
I Ju |
40 |
|
Grönberg, Ann-Margret . |
I S |
12 |
|
Gröndal, H. O. F.. . I Fi |
43, In |
5, 15, 31, |
47 |
Grönfors, K. G. W...... |
I Fö |
11 |
|
Grönhagen, K. G. V. E. . |
I Ju |
2 |
|
Grönlund, K. M........ |
I In |
23 |
|
Grönwall, A............ |
I In 18, |
45 |
|
Gudmundson, G........ |
I Fö |
11 |
|
Gudmundsson, N. H. ... |
I K 3, |
13 |
|
Gullberg, K. G. A........ |
I S |
10 |
|
Gullbrandsson, E. R..... |
I In |
20 |
|
Gunnarskog, S. G........ |
I E |
28 |
|
Gunnarsson, N. G. A..... |
I In |
34 |
|
Gustafson, A............ |
I Ju |
34 |
|
Gustafson, Hj. (II)...... |
I Jo |
16 |
|
Gustafson, L. J. W....... |
I K |
20 |
|
Gustafson, S. H. (II)..... |
I Fi |
19 |
|
Gustafsson, G. A......... |
I Fi |
11 |
|
Gustafsson, G. E. (II) .. . . |
I In |
22 |
|
Gustafsson, G. H. (II) ... |
.. I K 10, Fi |
11 |
|
Gustafsson, H. L. (II) .... |
I Ju 7, |
Fi 5, C 1 |
, 5 |
Gustafsson, I. A. S....... |
I Fö |
12 |
|
Gustafsson, J. A. T. (II) .. |
I Fi |
26 |
|
Gustafsson, M. G. (II)____ |
I Fö |
8 |
|
Gustafsson, N.-E. (I)..... |
I In |
43 |
|
Gustafsson, N. H........ |
I Jo |
12 |
|
Gustafsson, Y. H........ |
I Jo |
13 |
|
Gustafsson, Å. G........ |
. . I Fi |
11, 17, |
28 |
Gustavsson, B. T. (I) . . . . |
I Fö |
7 |
|
Gyllenram, K. Å. G...... |
I Fö 2 |
6 |
|
Gyllensvärd, K. J. G..... |
I Ju |
16 |
|
Gyllö, S. A.............. |
____ I |
?ö 3, In |
10 |
Gårdstedt, H. B......... |
I E |
7 |
|
Gårdö, K. G............ |
I Ju |
7 |
|
Gärde, J. N............. |
I Ju |
12 |
|
Gärde Widemar, Ingrid (I) |
I Ju |
24 |
|
Göransson, G. G. N...... |
I E |
23 |
|
Göransson, C. T. E. . |
I Fö |
14 |
|
Göransson, H. P......... |
I Ju |
14 |
|
Göransson, N. J......... |
I C |
10 |
|
H. |
|||
Hadrup, K. E. H........ |
I U 3 |
4 |
|
Hseggblom, E. E. (II) .... |
I Jo 17, |
23 |
|
Hafström, S............. |
I Fi |
39 |
|
Hag, F. H. E............ |
I S |
10 |
|
Hagander, J. O.......... |
I E |
9 |
|
Hagberg, A. E........... |
. . I Fi |
29, Jo |
14 |
Hagberg, E. R. (I)....... |
I Fi |
26 |
|
Hagberg, L............. |
I Ju |
35 |
|
Hagbergh, C. E.......... |
I Ju |
35 |
|
Hagelin, N. P........... |
II In |
1 |
|
Haglund, Ågot B........ |
I E |
7 |
|
Hagnell, H. (II)......... |
I Fi |
15 |
|
Hagskog, E. H.......... |
I In |
17 |
Hagstrand, E. F....... I K 13, H 10, In 26
Personregister
381
Hagström, E.................. IS
Hagström, F. A. G............. I E
Hakeman, Elin................ I In
Hall, G. V.................... I K
Hall, M. I..................... I Ju
Hall-Mikaelsson, Barbro I Ju
Hallberg, H................... I U
Hallén, H. M. (II)............. I Ju
Hallerby, N. E................ IS
Hallin, G. E......... I Fö 12, E 24, C
Hallnäs, S. J. A............... I Fi
Hallström, K. E............... I H
Hallström, N. E............... I In
Hamdahl, B................... IS
Hamilton, H. P................ I Jo
Hammar, A. O. (II)........... I Ju
Hamrin, M. T. P............... I Ju 16,
Hamrin, R. Y. (II) ............ I In
Hamrin-Thorell, Ruth (I)....... I Ju
Hanning, P. G................. I In
Hanse, J. E. E................ I Ju
Hansen, B.................... IS
Hansen, H.-J.................. I Jo
Hansson, G. H. (I)............ I In
Hansson, N. G. (II)............ I Jo
Hansson, N. L. ................ I E
Hansson, S. F. (II)........ I Ju 2, Fi
Hartler, H. M. S............... I H
Hartvig, P. Å............. I U 1, H 11,
Hartzell, H................... I Fi
Hasselrot, G. Å................ I In
Hasselrot, S. B................ I Fö
Hassler, N. H. Å.............. I Ju 19,
Hassler, O. L. I................ I Ju
Hasslev, N.-O. F............... I H
Heckscher, G. E. (II).......... I Ju
Hedberg, Ingegärd............. I In
Hedborg, G. T............... I Fi 32, H
Hedelius, F. E. O.............. I Fi
Hedén, G.-G................... I In
Hedén, T..................... I In
Hedengren, S.-O........... I In 14, 16,
Hedfelt, N. E................. I Ju
Hedfors, N. A.............. I In 1, 42,
Hedgran, G. A................ I In
Hedlund, E. Å................ I Fi
Hedlund, G. (II).............. I In
Hedner, C.-E. E............... I Ju
Hedström, A.................. I Ju
Hegrelius, A. O. R............. I Jo
Heimbtirger, P................ I K
Heimer, G.............. I Fi 34, E 4,
Hejneman, Y. L............... I Jo
von Heland, H. C. S........... I K
Helander, A. S. L.............. I C
Heldtander, T................. I E
Helén, N. G. (II).............. I E
Hellberg, A................... I E
Hellberg, A. E................. I Jo
Hellberg, H. L................ I In
Hellberg, O. A. 0:son.......... I Ju
Helleberg, N.................. I Fi
Hellenius, T. A................ IG
Hellerström, S. G. A............ I In
Hellners, E. T................. I Fi
Helmers, D................... I Ju
Henckel, T. G................. I Fi
Hcnricson, S.-E................ I E
Henrikson, G. T............... IS 13
Herlitz, C. W.................. I In 37
Hermansson, R................ I H 6, 10
Herner, E. Eva, M............. I Fi 6
Herngård, Birgit K............ I E 16
Herngård, K.-E............. I U 4, S 3
Hesselblad, G................. I E 45
Hesselbom, K. E........I U 5, K 8, Fi 15
Hesser, S. C. E. T.............. I Ju 31
Hessler, J. T. H............... I E 20
Heuman, C. H. M.............. I Ju 26
Hilding, B. B. I............... I E 22
Hillbo, A. O................... I Fi 1
Hirsch, C..................... I E 31
Hjelm, K. G. L................ I K 15
Hjern, B...................... I In 50
Hjern, B. K. L................ I Ju 21
Hjort, K. G. M................ I K 13
Hjorth, O. T.................. I In 29
Hjorth, R..................... I Jo 11
Hjortsberg, A. F. E............ I Fi 27
Hjukström, G. W.............. I In 2
von Hofsten, N. G. E........... I Ju 24
von Hofsten, S. E. G........... I In 25
Holgersson, N. H.............. I Fi 19
Holkers, P.-A................. I E 27
Hollander, H. A. V............ I In 10
Holm, J. L.........:.......... IS 13
Holm, L...................... IS 23
Holmberg, B.................. I E 27
Holmberg, G. A. .............. I Jo 15
Holmberg, N. E. G............. I In 22
Holmberg, P.................. I S 5, 20
Holmberg, P. H. A............. I Fi 19
Holmberg, Y.................. I Ju 32
Holmbäck, Å. E. V...... I E 9, II In 1
Holmqvist, A. Mary, S. (II)..... I Fi 8
Holmqvist, E. B. (I) I Fö 2, 3, 6, 8, Fi 30, H 18
Holmqvist, S. E............... I In 40
Holmstedt, G. F............I S 9, 16, Fi 6
Holmström, N. G. T........... I Ju 20
Holmvall, Karin M............. I E 16
Horn af Rantzien, C. G. W...... I In 27, 39
Hornhammar, N.-G. A......... IS 8
Hult, B. V.................... I Ju 23, 26
Hultan, I. H.................. I Fö 3
Hulterström, A. N. O.......... I K 2
Hulthén, L.................... I E 10
Hultin, C. O. G................ I E 1, 4, 8
Hultin, G. V.................. I K 14
Hulting, K. R. G.............. I H 1
Hultqvist, L. G...... I Fi 38, E 28, Jo 18
Hultqvist, S................... I In 23
Hultström, L.................. IS 19
Humble, E. A. S............. I K 5, In 29
Husén, T..................... I Ju 28
Husmark, .1. E................ I In 5, 31
Huss, R. H................... I In 20
Hybinette, A.-G............... II K 1
Hydén, S. D.................. IS 16
Hydén, S. O.................. I Ju 20
Hygrell, B. U. L............... I Jo 17
Håkansson, H. E. V........ I K 11, E 10, 46
Håkansson, J. H. V............ I H 1
Håstad, E. W. (II)........ I Ju 18, Fi 7, 15
Häckner, K. J. Y.............. I Ju 12
Hägerroth, E. S. G............. I Ju 19
Hägglund, J. M................ I Jo 27
12
19
21
5
1
27
4
18
15
10
44
1
10
21
8
2
32
22
31
19
13
20
21
30
22
43
19
1
13
13
48
20
34
41
12
6
25
12
21
36
18
45
11
49
13
26
35
1
16
10
18
31
12
3
8
33
27
27
13
34
28
20
6
17
26
20
35
27
382
Riksdngsberättelsen år 1960
Häggmark, C. L. A............ I In 4, 20
Häggqvist, L.................. I E 21, 29
Härnqvist, K.................. I E 27
Härnqvist, Margareta.......... I Ju 11
Hävermark, K. G. J:son........ I Fi 20
Höfde, H. A.................. I In 35
Högberg, C. R. G. ............. I Fi 26
Högberg, G................... I E 31
Höglund, O. A................ I Ju 31
Högström, E. A............... I Jo 4, 16
Högström, G.................. I Fö 15
Höjer, Gerda (II).............. I Fi 8
Hökeberg, N. H............... I E 9
Hörjel, N. J........... I K 11, 13, Fi 31
Hörngren, S................... I Fi 30
Hössjer, K. G. N.............. I E 14, 36
Höök, E...................... IS 5
I.
Igelström, G. R. H............. I K 19
Ingelmark, B. E............... I E 34
Ingemansson, N. S. P.......... I Fö 11
Inghe, P. G................... I In 21, 49
Insulander, E. I.............I Fö 10, Fi 5
Isaksson, D................... I In 36
Ivarsson Huss, M.............. IS 12
Ivmark, S. K. T............... I C 2
Izikowitz, J. S................. I C 8
J.
Jacobaeus, C................... I Ju 40
Jacobsson, A. T............ I Fi 31, C 4
Jacobsson, E. E. (II)....... I S 4, In 18
Jacobsson, G.................. I Ju 11
Jacobsson, S.................. I C 6
Jacobsson, T.................. I Jo 18
Janson, C. G.................. I Ju 18, 28
Jansson, B. F. (II)......... I Ju 16, Jo 2
Jansson, B. I. (II)............. I Fi 22
Jansson, E.................... I Jo 16
Jansson, S. E.............. I E 34, In 52
Jansson, T. M................. I K 18
Jarder, J. O................... I K 13
Jarlsnäs, H. N................. I U 3, 4
Jarning, G. H................. I In 2
Jeppsson, J. T................. I In 24
Jerdenius, K. E.....I Fö 9, Fi 5, 43, C 1
Jerneman, T. G................ I U 4
Jobson, K. R. G............... I In 20
Joge, S. F.................... I H 1
Johannesson, E. G. V.......... I I< 10
Johannisson, T. G............. I E 42
Johanson, Anna-Stina.......... I E 16
Johanson, R.................. I K 12
Johansson, A.................. I In 4
Johansson, Alf................ I S 13, 23
Johansson, A. E. (I)........... I Jo 23
Johansson, A. E. M............ I Fi 44
Johansson, B. A............... I E 27
Johansson, B. R. I K 10, Fi 26, H 2, In 42, II Kl
Johansson, E. A............... I E 5, 41
Johansson, E. O............... I In 21
Johansson, F. L. H........ I Ju 2, Jo 23
Johansson, J. H............... I K 15, 16
Johansson, Karin E............ I In 9
Johansson, K.-E............... IH 2
Johansson, K. G............... I Fö 12
Johansson, L. G............... I E 19
Johansson, O.................. I Jo 2
Johansson, O. F............... I In 24
Johansson, S. A............... I K 12
Johnsson, B. E. I U 2, Fö 3, Jo 26, C 5, 6, 12
Johnsson, B. H. G .. .
Johnsson, Inga H. L.
Johnsson, J. H. (II) .
Johnsson, N. O.....
Johnsson, P. A.....
Jonasson, N. F.....
Jonsson, E.........
Jonsson, E. O......
Jonsson, F. A......
Jonsson, G.........
Jonsson, J. S. (II) . .
Jonsson, K. I.......
Josefson, P. L. R.
Josephson, K. O.....
de Jounge, A. L. A. .
Jungefors, S. L. S.
Jungenfelt, K. G.....
Junker, Karin B.....
Jägerskiöld, S. A. F. .
Järdler, S. A........
Järnbrink, H. G.....
Järnefors, B.........
Järtelius, G. E......
Jönnerby, P. E. R.
Jönsson, Kerstin G E,
Jönsson, L. I........
........ IS 10
........ I In 47
........ I E 20
........ I Ju 27
........ I K 1
........ I Jo 2
........ I Jo 16
........ I E 24
........ I Jo 10
........ I Ju 28
---- I S 16, Jo 6, 14
........ I Fö 11
........ I E 33
........ I H 9
........ I Fi 33
........ I Fi 4
........ I Fi 36
........ IS 15
I Ju 33, Fi 3, C 6, 8
...... I Fi 8, 27, 30
........ I C 3, 9
........ I In 30
........ I Ju 32
........ I U 7
........ I In 34
........ I H 17
K.
Kahlin, Å. J.......... |
I |
Fö |
12 |
||
Kaijser, F. J......... |
---- 1 |
Ju |
41, |
In |
43 |
Kaijser, R. G. S. (I) . . . |
I |
S |
15 |
||
Kalderén, K. G........ |
I |
Ju |
39 |
||
Kalderén, L. G........ |
..... I |
K |
15, |
H |
1 |
Kalén, O. H........... |
..... I |
Fi |
43, |
H |
5 |
Kallner, S. B. E...... |
I |
S |
8 |
||
Kamph, B. C. J....... |
I |
Fö |
16 |
||
Kangas, K. E......... |
I |
Jo |
1 |
||
Karén, H. V.......... |
I |
Fö |
12 |
||
Karleby, O............ |
____ I |
Fö |
17, |
Fi |
11 |
Karlén, G. H.......... |
I E 17 |
In |
36, |
G |
12 |
Karlson, T. E......... |
I |
E |
27 |
||
Karlsson, Eva O. (II) . . |
. i |
In |
20, |
21 |
|
Karlsson, F. G. (I) . . . . |
____ I |
Ju |
16, |
In |
41 |
Karlsson, H. G. B..... |
I |
H |
20 |
||
Karlsson, K. G........ |
I |
U |
3 |
||
Karlsson, K. I......... |
I |
Fi |
1 |
||
Karlström, K. F....... |
I |
Ju |
27 |
||
Karlström, Lizzie...... |
I |
E |
27 |
||
Kellberg, L. G.-A...... |
I |
U |
4 |
||
Kellgren, N. E. (II) ... . |
I |
H |
14 |
||
Kemmer, T. G. Ö...... |
I |
Fö |
9 |
||
Kewenter, A.......... |
I |
Jo |
10 |
||
Kierkegaard, N. C..... |
I |
Jo |
22 |
||
Kihlberg, A. L........ |
I |
E |
19 |
||
Kihlbom, N........... |
I |
Ju |
39 |
||
Kihlman, K. H........ |
. . I E |
1, 4 |
8, |
17, |
22 |
Kinell, E............. |
I |
Ju |
28 |
||
Kirstein, L............ |
I |
Ju |
28 |
||
Kjellén, T. B.......... |
____ I |
Fi |
43, |
c |
1 |
Personregister
383
Kjellin, B. M. T........ |
. I |
Ju 12, |
14, |
30, |
42 |
Kjellman, L. F......... |
I |
E |
27 |
||
Kjellström, S. Å........ |
I |
S |
17 |
||
Klackenberg, O. H...... |
I |
C |
4 |
||
Klackenberg, S. L...... |
I |
Fi |
1!) |
||
Klementsson, 11. G. E. . . |
I |
Jo |
25 |
||
af Klercker, E. B. T:son. |
I |
Fi |
32 |
||
Knutsson, G. F......... |
I |
S |
1 |
||
Kock Lindberg, Karin . . |
I |
Ju |
29 |
||
Kolare, G.............. |
I |
c |
6 |
||
Kollberg, G. N. (II)...... |
. I |
K 11, |
II |
FI |
1 |
Kolm, C. R............ |
I |
K |
13 |
||
Kolmodin, K. R........ |
I |
Fö |
17 |
||
Kourtzman, E. P....... |
I |
Fö |
13 |
||
Kragh, B. R. V......... |
I |
Fi |
28 |
||
Kristensson, A. Y. S. ... |
I |
Ju |
5 |
||
Kritz, L.-B............ |
I |
In |
26 |
||
Kugelberg, E. K. H..... |
I |
In |
17 |
||
Kull, B................ |
I Fi 23 |
, Jo |
14, |
16 |
|
Kull, .1. I.............. |
II |
H |
1 |
||
Kuoljok, P. E. M....... |
I |
Jo |
15 |
||
Kvarnbäck, J. S........ |
I |
Jo |
21 |
||
Källenius, S. (II)....... |
I S |
7, |
25 |
||
Källner, C.-G........... |
I |
In |
23 |
||
Källström, V........... |
I |
S |
9 |
||
Kämpe, Å............. |
I |
In |
20 |
||
Köhler, N. G........... |
I |
Ju |
11 |
||
Köhlmark, B. R........ |
I |
Fö |
11 |
||
Königson, T. K. (II) ... . |
. I |
Ju 30 |
, s |
8, |
17 |
Kördel, E. R........... |
I H 1; |
II |
H |
1 |
|
Körlof, A. H. V........ |
I Ju |
16, |
K |
10 |
|
Köstner, M............ |
I |
C |
9 |
||
L. |
|||||
Lagerlöf, N. P.......... |
I |
Jo |
21 |
||
Lagervall, A. G......... |
____ I In |
1, |
49 |
||
Lagheim, L. E.......... |
I |
Ju |
23 |
||
Lallerstedt, L.-E........ |
I |
Fi |
2 |
||
Landerholm, C. Th...... |
I |
Fi |
34 |
||
Landström, S.-S. H..... |
I |
E |
27 |
||
Langdal, H............ |
I |
Jo |
22 |
||
Langéen, W............ |
I |
Jo |
2 |
||
Lannefjord, S. E. U..... |
I |
c |
6 |
||
Lannefors, N. A........ |
I |
K |
6 |
||
Larnstedt, A. O. G...... |
I |
s |
3 |
||
Larson, E. G........... |
I |
E |
14 |
||
Larson, S. E........... |
I |
H |
1 |
||
Larsson, A. E.......... |
I |
Ju |
16 |
||
Larsson, A. P.......... |
I |
In |
30 |
||
Larsson, B. A. F........ |
I |
E |
25 |
||
Larsson, B. M. (II)..... |
I |
E |
18 |
||
Larsson, E. (11)......... |
1 |
K |
17 |
||
Larsson, E. G. I<....... |
1 |
Fö |
4 |
||
Larsson, E. L.......... |
I |
Jo |
12 |
||
Larsson, E. V.......... |
I |
Ju |
19 |
||
Larsson, E. \.......... |
____ I |
In |
16, |
50 |
|
Larsson, F. G.......... |
1 Ju |
16, |
K |
15 |
|
Larsson, G. B.......... |
I |
K |
7 |
||
Larsson, G. K. V. (11). . . |
I S |
19, |
K |
5 |
|
Larsson, 11. (11)........ |
1 E 26, |
, 27, |
Jo |
8 |
|
Larsson, Maj G......... |
I |
E |
27 |
||
Larsson, M. B.......... |
I |
E |
27 |
||
Larsson, N. H. T. (I) . . . |
. I |
S 14, In 3, |
C |
1 |
|
Larsson, R............. |
I |
Ju |
15 |
||
Larsson, S. . . I Fö 21, 5 |
S 7, |
K 10, |
16, |
Fi |
26 |
Larsson, S. (I)......... |
. I |
E 18, |
Jo |
13, |
17 |
Larsson, S. O........... |
I |
Ju |
30 |
Larsson, T. K. L............ I Ju 31, In 49
Larsson, Ulla . ................ I Ju 30
Larsson, U. O................. I E 46
Larsson, Y. G. R.............. I K 3
Lassinantti, I. R............... I In 27
Laurell, G.................... I Jo 9
Laurell, K. F.................. I Fi 42
Laurell, S. A.................. I In 48
Laurin, J..................... I Ju 13
Lauritzen, F. K............... I In 49
Leffler, J..................... I Ju 36
Leffler, J. O................... I H 1, 22
Leifland, L.................... I Ju 38
Leijon, C..................... I U 3, 4
Leissner, C. H................. I Fi 6
Lelssner, T. Å................. I U 4
Lemmel, C. F. R............... I Fö 18
Lemne, C.-G.................. I H 1
Lemne, M. H........ I Fi 28, E 44, In 30
Lenerius, H................... I E 27
Leth, R. G.................... I K 12
Leuf, N. R.................... I H 1, 4
Levin, H. S. (II)........ I Ju 16, Jo 2, 10
Levinson, K. S................ II H 2
Lewin, S...................... I H 6
Lidbeck, P. I.................. I Ju 5, 19
Lidbom, G.-G................. I In 13
Lidgren, K. F................. I In 30
Liedberg, N. K. R............. I In 33
Lilja, E. A..................... I E 20
Liljefors, Rirgitta E............ I Ju 21
Liljekrantz, Birgitta........... I In 25
Liljequist, G. H............... I E 40
Lind, Karin E................. IS 14
Lindahl, C.-G. W.............. I In 7, 49
Lindahl, E. R................. I K 11
Lindahl, H.................... I U 1, 6
Lindahl, K. O. R.............. I Fi 6
Lindberg, K. R. L............. I C 2
Lindberg, Å. A................ I Jo 15
Lindbergson, K. A.......... I Fi 5, Jo 2
Lindblad, S. J. H. . I Fi 31, E 5, 8, In 18
Linde, A. T................... I In 11
Linde, Marianne............... I In 15
Linde, P. G. A. G.............. I Fi 41
Lindegren, K. N. A............ I E 16, 20
Lindelöf, E................... I In 7
Lindelöw, K.-G............ I Ju 8, E 33
Lindemalm, Å. F.............. I Fö 17
Lindén, A..................... I E 36
Linden, K. G. ... I Fö 1, 13, 14, 18, Fi 20
Lindenbaum, G. M. .. I E 43, Jo 6, H 7, 20
Lindenerona, G. .. . I Ju 18, 35, H 9, In 49
Linder, K.-E.......
Linderstam, B. A. Hj.
Lindgren, A. S. V. ...
Lindgren, B.........
Lindgren, G. A......
Lindgren, S.........
Lindh, G. B. T......
Lindh, T. B. E......
Lindholm, G........
Lindman, P.........
Lindmark, A. L. G. ..
Lindmark, C. E. W. E,
Lindquist, G. I).....
Lindquist, J. I. II. ...
Lindquist, L. N. C. . .
____ IS 8
I U 3, H 9, 11
1 Fi 20, C 3, 9
II I< I
____ IH 4
____ I In 33
____ I Ju 1
I I< 12, In 49
____ I Fi 13
____ I E 20
. I S 10, In 36
____ I Fö 9
____ I E 38
____ IH 4
____ I Fi 40
384
Riksdag sberättelsen år 1960
Lindquist, N. G........ |
....... I |
Fi |
12 |
Lundqvist, N. L........ |
I |
H |
1 |
|
Lindqvist, J. C. S....... |
....... I |
E |
34 |
Lundström, B. (I)...... |
I |
In |
2 |
|
Lindqvist, R. H........ |
....... I |
K |
10 |
Lundström, H. O....... |
I |
H |
1 |
|
Lindqvist, R. L. A..... |
I Fi 41, 46, |
In |
19 |
Lundström, N. G. A. . . . |
I |
Fi |
28 |
|
Lindroth, K. J. H...... |
....... I |
In |
27 |
Lundström, Å.......... |
I |
S |
19 |
|
Lindskog, A. G......... |
____ I Ju 19, |
E |
17 |
Lundvik, G. U. Y....... |
____ I Ju |
2, |
27, |
34 |
Lindskog, G. P. F....... |
....... I Jo |
10, |
12 |
Lutteman, S. E......... |
I |
Ju |
13 |
|
Lindskog, Elsa I. (II) ... |
....... I |
Ju |
41 |
Ltining, N. G. A........ |
I |
In |
27 |
|
Lindskog, K. G......... |
....... I |
In |
30 |
Liitjohann, H.......... |
I |
Ju |
5 |
|
Lindstedt, A........... |
.... I Ju 43, |
H |
22 |
Lyberg, F........... I |
Fö 10, Jo |
26, |
H |
7 |
Lindstedt, A. V......... |
....... I |
Fö |
9 |
Lycke, H.............. |
I |
H |
11 |
|
Lindström, A. H........ |
....... I |
Fi |
34 |
Lyckeberg, R.......... |
I |
In |
26 |
|
Lindström, A. H. I...... |
....... I |
In |
36 |
Lysander, A. T......... |
I |
Fö 20 |
||
Lindström, E. G. J...... |
....... I |
In |
35 |
Lysell, E. G. S. L....... |
I |
E |
31 |
|
Lindström, G.......... |
....... I |
Fi |
44 |
Lyth, K. E............ |
I |
Fö 17 |
||
Lindström, I.A........ |
....... I |
Jo |
13 |
Lännergren, E. B....... |
I |
Fi |
42 |
|
Lindvall, E............ |
....... I |
In |
7 |
Löfberg, B. A. F........ |
..... I Fi |
33, |
H |
4 |
Lindvall, H............ |
....... I |
H |
7 |
Löfberg, K. A.......... |
I |
H |
2 |
|
Lindvall, K. E......... |
....... I |
Fi |
20 |
Löfgren, N. S. J. (II) . . . |
... I Ju |
36, |
K |
14 |
Lindvall, Y............ |
....... I |
Fi |
1 |
Löfgren, T. E.......... |
I |
In |
2 |
|
Lindwall, K. Å......... |
....... I |
Fö |
1 |
I Ju 19, |
Fi |
5, Jo |
17 |
|
Lingman, J............ |
. . . I Fö 19, |
In |
16 |
Löfqvist, Thyra (II) . ... |
i |
22 |
||
Lingren, G. W.......... |
....... I |
In |
28 |
Löfroth, J. G........... |
... I Ju |
16, |
Jo |
2 |
Lingstrand, L. E........ |
....... I |
E |
24 |
Löfstedt, G............ |
I |
Ju 20 |
||
Lithner, K. O.......... |
....... I |
In |
27 |
Löfström, G............ |
I |
E |
31 |
|
Ljungberg, E. G........ |
....... I |
Fi |
22 |
Lögdberg, B. Å. A...... |
I |
Ju 43 |
||
Ljungberg, E. G. L..... |
....... I |
In |
49 |
Löhr, B. A. H......... |
I |
G |
2 |
|
Ljungdahl, K.-G........ |
. . . I Fö 4, |
K |
14 |
Lönnberg, J. W. G..... |
I |
S |
10 |
|
Ljungdahl, S. G........ |
....... I |
Fi |
22 |
Lönnerblad, T. H...... |
I |
E |
1 |
|
Ljunggren, B. H. V..... |
....... I |
In |
20 |
Lönngren, D. R....... |
I E 29, H 1, |
In |
34 |
|
Ljunggren, G. A. C...... |
....... I |
s |
12 |
Lönnqvist, S. E. V...... |
....... I |
K |
14, |
20 |
Ljungman, K. S. B..... |
....... I |
Ju |
36 |
Lönnqvist, Å. S. G...... |
....... |
I |
C |
11 |
Ljungqvist, S. N.-E..... |
....... I Fö |
3, |
12 |
Lönnroth, N. E. M...... |
I |
E |
44 |
|
Lodmark, G. L......... |
....... I |
Jo |
2 |
Löwenhielm, F. A....... |
I |
Fö 17 |
||
Loheman, A............ |
....... I |
In |
2 |
|||||
Lothigius, C.-W. (II) .... |
....... I |
Fi |
30 |
M |
||||
Lund, B. A............ Lund, G............... |
....... I |
Ju |
41 |
|||||
....... I |
In |
4 |
MacDowall, S. G. H..... |
I |
E |
24 |
||
Lundberg, E........... |
...... I |
s |
5 |
Magnander, E. E. A. .. I Ju 5, 6, 19 |
25, |
U |
7 |
|
Lundberg, E. A......... |
....... I |
s |
17 |
Magnusson, A. T. (II) .. |
I |
In |
2 |
|
Lundberg, J. I. (II)..... |
...... I |
s |
1 |
Magnusson, Agnes, T. C. |
I |
E |
27 |
|
Lundberg, K. A. O...... |
....... I |
In |
3 |
Magnusson, E. O. B. (II) |
I |
In |
22 |
|
Lundberg, N. R. W..... |
. . . I Ju 10, |
Fö |
15 |
Magnusson, G. T........ |
I |
C |
10 |
|
Lundberg, S. G. J....... |
...... I |
H |
18 |
Magnusson, R. A. H. . . . |
I |
Jo |
12 |
|
Lundberg, Willy Maria .. |
....... I |
S |
23 |
Magnusson, R. E....... |
I |
Ju |
16 |
|
Lundblad, B. O......... |
...... I |
Jo |
10 |
Magnusson, T. K. A..... |
I |
In |
13 |
|
Lundblad, E. O......... |
...... I |
Ju |
4 |
Malm, C. W. B......... |
I |
H |
17 |
|
Lundborg, R. W........ |
...... I |
E |
10 |
Malmaeus, B. E......... |
I |
Ju |
1 |
|
Lundbäck, B. H........ |
...... I |
In |
36 |
Malmaeus, G. Å......... |
I |
H |
22 |
|
Lundell, S. V........... |
... I Ju 20, |
Fi |
32 |
Malmberg, G. L. E...... |
I |
Fi |
27 |
|
Lundemark, K. L. E. ... |
...... I |
E |
26 |
Malmberg, H........... |
I |
Ju |
3 |
|
Lundevall, F. A. I...... |
....... I |
Ju |
4 |
af Malmborg, N. M...... |
I |
c |
7 |
|
Lundgren, A. O. I...... |
...... I |
Ju |
37 |
Malmborg, O. J. N. (II) . |
I |
Fi |
7 |
|
Lundgren, J. B......... |
...... I |
Jo |
2 |
af Malmborg, R....... |
I E 4, 8, |
22, |
In |
17 |
Lundgren, Karin M..... |
...... I |
In |
25 |
Malmén, N. E.......... |
II |
H |
1 |
|
Lundgren, K. Å........ |
Fi |
23 |
Malmfors, N. A. E...... |
II |
H |
1 |
||
Lundgren, P. G......... |
...... I |
E |
31 |
Malmgren, B. R........ |
. I E 4, |
22, |
In |
17 |
Lundgren, S. H. E...... |
. . I Ju 21, |
Fö |
7 |
Malmkvist, E. V........ |
I |
K |
1 |
|
Lundgren, V........... |
...... I |
In |
27 |
Malmquist, S. G........ |
I |
Ju 28 |
||
Lundh, J. L............ |
...... I |
Ju |
5 |
Malmros, C. S. C........ |
I |
Fö 19 |
||
Lundin, B. G........... |
...... I |
s |
19 |
Malmström, C. G....... |
I |
K |
14 |
|
Lundin, G............. |
...... I |
In |
25 |
Malmström, K. E....... |
I |
Jo |
1 |
|
Lundin, G. T. W........ |
...... I |
S |
10 |
Mangård, Å............ |
I |
Fö 17 |
||
Lundkvist, Brita S...... |
...... I |
In |
25 |
Mannerfelt, N. O. G..... |
I |
H |
17 |
|
Lundkvist, K. R........ |
...... I |
H |
7 |
Mannerskantz, A. F...... |
... I Ju |
27, |
In |
43 |
Lundmark, N. A. J..... |
...... II |
H |
1 |
Marcus, S.............. |
I |
Fö 20 |
||
Lundquist, G. A. R..... |
. I S 10, In |
1, E |
49 |
Marcusson, T. M. I...... |
I |
E |
17 |
|
Lundquist, O. R........ |
...... I |
20 |
Markén, K.-E.......... |
I |
E |
17 |
Personregipia:
538
X: Hr 1
I Ju 27
lin 3
I . FjS -.4
I Jh 28
I.-JH-W
Meidner, RA....... I S 5, K 11, Fi tf, 36
Melén, O. F. R................ I Ju 23
Melin, G. L................... I H 8
Marklund, K. L.............
Mamell, K. G...............
Mattson, A. G...............
Mattsson, E. G. G...........
Mattsson, S. F. I. H..........
Maunsbach, A. B.
Mellqvist, S. A. (II)........ 1 Ju 23-, Fi ,6
Merkel, E. N
Michanek, E. N. ..
Mlchanek, G. D. ..
Mjönes, K. A. H. .
Moberg, C. E. R. .
Moberg, S. T.....
Mogård, E. P. B. .
Mohlin, A. H.....
Molander, M. E. ..
Molin, Å.........
Mollstedt, S. R. B.
Montell, J. E. O. .
Moore, G. A......
Morén, A. E
Morén, O. A
15
3
I B ,-8
1,5 16
IS
E&
It Ju 21
Fi 6/-E tf
I JU..S9, 40
l.Fö 17
31, Ioij, 49
......... liJo tf
......... I Ju. 2.-48
I In 2, 28, 45; II .In ; 4
......... I.U:s4
......... ! FM7
......... I E. .39
I E
Morting, I. R. M............... X H - 10
Mossberger, E. G. V. (I)........ I Jo 17
Munktell, A. H. (II)........... I Ju 18, 30
Murray, G. R. O.
Muller, H. I................ I I»
Myrbäck, K. D. R.............
Månsson, K. G................
Månsson, N. C.................
Månsson, P. S.
I E
1„.7, 49
I E 4
I Fi 44
I Jo 12
I Fȣ,6
Mårdh, G. A.............. I K 16, In 1,-49
Möller, N. K. S................ I Ffr 14
Möller, S. E................... Ito:27
Möller, Y. A. (I)............... I Ju 30
N.
Nauckhoff, C.-H. O. H.........
Naumann, B..................
Nerell, Å. N. J................
Nergelius, E. S................
Neymark, N. G. E.............
Nihlén, K. L..................
Nihlfors, F. U. (II)............
Nilsson, C. E..................
Nilsson, C. O. (II).............
Nilsson, E.................... I
Nilsson, E. H. (I) .... I Fi 26, Jo
Nilsson, F. (I).................
Nilsson, F. W.................
Nilsson, G....................
Nilsson, G. V............... I Fl
Nilsson, H. (I)................
Nilsson, .1. H..................
Nilsson, J. O. (II).............
Nilsson, K. A.................
Nilsson, K. V. T...............
Nilsson, L. G................ IS
Nilsson, Margret............IJu
Nilsson, N. R.................
Nilsson, O. F. (I)..............
Nilsson, P.-O. V...............
Nilsson, S. A............... I Fö
Nilsson, S. FI..................
I D. s7;* 8
I In: 44
I K:-''»3
I Jo. .-tf
I 45 ->3
I- Fö 16
I Fö:. 7
I JuJff
I Ki : 2
K 11, .13
23,, hi 23
•fc In .23
1 de 13
I Jo ;1J
3Q£ Jo 223
t- S : 53
;KFö JO
lrJO~22
I tf--2»
I Ei.36
15, . in -21
3Q, S- : - 4
I Jo-13
■l-jo.-l»
1. H.:43
, - E. - 35
I .tu 2
Nilsson, T. R................... I FI 16, 23
Nilsson, Å.................... I I"i 19
Nilst^in, A. H...........IS 20, Fi 19, H 1
Nissback, N. E................ I Fi 11
Nissen, L. S. Veronika.......... IS 11
Norbeck, N. O. A.............. I Fi 28
Norberg, E. A................. I Fi 33
Nord, C. H.................... I E 3
Nord, F. E.................... II H 1
Nordberg, F................... I E 27
Nordenskiöld, E. O. E...... I Ju 20, S 16
Nordenskjöld, D............... I In 41
Nordensitam, B. A............. I In 41
Nordfjell, E................... I Jo 2
Nordlander, M. I. C.-H. . . I Fi 5, Jo 11, H 1
Nordlund, Elsa-Brita.......... IS 4
Nordlund, S. F................ I In 10
Nordqvist, H. V. H........ I Ju 17, In 22
Nordström, C. G
Nordström, J. H. M. ...
Nordström, T.........
Nordwall, K. E........
Norell, O. A...........
Norgren, C. A.........
Norman, K. G. B......
Norrgren, U...........
Nörcman, Å. S........
Nyberg, A. E. G.......
Nyblom, K. B.........
Nyböjn; N. G.........
Nydajrl, F............
Nygren, A............
Nygren, G. I..........
Nygren, H. O.........
Nyhage, H. B.........
Nylén, T..............
Nyman, A. E. W......
Nyman, E. O..........
Nyquist, F............
Nyquist, G. W. O......
Nyström, F. C. F......
Nyström, H...........
Nyström, P. I.........
Näslund, H. M. E. ... IS 25, E 26, Jo 14, 24
Näslund, P. J................. I Jo 6
Näshmd, S. R. E.............. I E 27
Näsström, E. E. (I)............ I E 15, 20
I Ju 24
I E 2
I Ju 43
I E 14
I Fö 9
I Fi 13
I H 9
I Jo 22
I Fö 19
I E 40
I Ju 23
I Jo 7
I Jo 3
I Jo 13
I Fi 9
I Fö 1
I S 16
I K 4
I Fö 12
I Ju 17
I C 2
I E 31
I Fö 12
I Jo 22
I S 10
O.
Qdeltjerg, A. A................
Odén, O. E...................
Odhiter. C.-E. T............ I Fi
Qdhjlöff, E. W................
Odin, M. O...................
Odqvist, F. G. K..............
von Oelreich, C.-E. Hj...... I II 1
Ogner, S. V...................
Ohlin, P. H...................
Ohlsson, A....................
Ohlsson, C. E.................
Ohlsson, E. G.................
Ohlsson, I....................
Ohlsson, L. G.................
Ohlsson, O. E. M. (I)..........
Olausson, J. E.................
Olhagen, K. E. B..............
Olhv G. C. O..................
I In 15
I In 47
19, Jo 10
I Fi 44
I E 31
I H 16
; II H 1
I Fö 12
I Ju 43
I In 27
I E 29
I Ju 42
I S 5
I In
I Ju 16
I In 24
I S
I In
6
3
36
•25 Rihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.
UlksdaKsberättelsen
386
Riksdagsberättelsen ur 1960
Ollén, B. M............ |
26 |
|
Olsén, E. G. B.......... |
. .. I K 17, H 8, |
10 |
Olson, G............... |
||
Olson, O. Ilj........... |
19 |
|
Olsson, A. É........... |
....... I Fi |
21 |
Olsson, B.............. |
23 |
|
Olsson, E.............. |
5 |
|
Olsson, Gunnel (II)..... |
....... IS |
14 |
Olsson, II.............. |
....... I In |
4 |
Olsson, K.-A. T......... |
....... I U |
8 |
Olsson, K. G........... |
||
Olsson, K. H........... |
.... I Jo 6, 17, |
22 |
Olsson, K. J........... |
42 |
|
Olsson, O.............. |
23 |
|
Olsson, O. G. A......... |
....... I E |
32 |
Olsson, S. G............ |
....... I E |
44 |
Olsson, S. O. B......... |
. I Fi 19, 26, In |
29 |
Onsjö, J. (II).......... |
2 |
|
Oredsson, II. E......... |
... I Fi 15, C |
5 |
Oredsson, I.. O......... |
....... I E |
40 |
Oredsson, P. T. G....... |
....... I H |
19 |
Oredsson, S. AI......... |
I Fi 7, 43, In |
85 |
Ormegard, C. O......... |
...... I K |
17 |
Orring, J. A............ |
... I E 27, H |
9 |
Oscarsson, S........... |
23 |
|
Österman, E. G. E...... |
....... I In 22. |
49 |
Osvald, K. H. (I)....... |
...... I Jo |
27 |
Osvald, O. K........... |
11 |
|
von Otter, G. F......... |
...... I U |
4 |
von Otter, Ingrid....... |
...... I Fi |
S4 |
von Otter, S. F. I Ju 21, |
S 9, Fi 14. 20. |
21, |
34, E 33, In |
12 |
Peterson, A.........
Petersson, C.-G......
Petersson, O. H. E.
Petersson, S. G. V. . .
Petnén, 13. A. S......
Petrén, B. E. G......
Petrfn, G. O. E......
Petri, C. A. H.......
Petri, C. I..........
Petri, F. A..........
Petterson, S. It......
Pettersson, A. G. (I) .
Pettersson, A. P. (II)
Pettersson, E. A.....
Pettersson, E. G. A. .
Pettersson, G........
Pettersson, J. AV. (II)
Pettersson, K. G. (II)
Pettersson, P........
PhiUpson, C.........
Philipson, T. B......
Pineus, K...........
Poppius, II. D.......
Porse, ö............
Prawitz, G. II.......
Pukt, C. G. M.......
..... I In 23
..... I Fi 46
..... I Fi 26
..... I Jo 13
I U 2, 3, II In 1
..... I Ju 10, 38
..... I H 17
..... I E 33
..... I K 21
..... I H 15
I Ju 20, 35, H 11
. I S 4, K 8, In 35
..... I K 10
..... I Fi 9
..... I Ju 27
..... I In 23
..... I Fi 1
. I E 18, In 27
..... IH 4
..... IS 21
..... I E 18
..... I Ju 35
. I E 5, 29, 41
..... I Jo 16
..... I Ju 16
..... I Fö 15
PJlsson, P. O. (I)---- I Ju 27, Fö 19, K 11
Q.
Qvarnström, AV.
I U 2
B.
P.
Palm, K. A............... |
1 |
Fi |
43 |
||
Palm, T.................. |
. I |
Fö |
17, |
In |
10 |
Palme, S. O. J. (I)......... |
I |
E |
46 |
||
Palmi, S. E. A’............. |
I |
In |
10 |
||
Palmstierna, N.-F.......... |
I |
Fö |
17 |
||
Palmstierna, T. C. O. K. . . . |
. I |
Fö |
20, |
Tu |
5 |
Parenius, M. F............ |
I |
S |
3 |
||
Parenius, M. P............ |
I |
In |
28 |
||
Parkfelt, I................. |
I |
H |
3 |
||
Paulsson, G. A''. Ar.......... |
I |
Fö |
14, |
Fi |
7 |
Paulsson, Å. B............ |
I |
Fö |
9 |
||
Paulsson, Å. M............ |
1 |
In |
30 |
||
Pehrson, C. G............. |
. I |
In |
17, |
18 |
|
Pehrson, G. T............. |
I |
Ju |
15 |
||
Pehrson, U............... |
I |
Fi |
38 |
||
Pehrsson, AA''. P............ |
. I |
Ja |
39. |
40 |
|
Pelow, M. E............... |
i |
S |
11 |
||
Pernelid, X. Å. E.......... |
. I |
Fi |
30, |
34 |
|
Persson, A. A............. |
I |
Fö |
9 |
||
Persson, A. E............. |
I |
In |
6 |
||
Persson Blind, A........... |
I |
Jo |
1 |
||
Persson, C. J. G........... |
I |
In |
31, |
49 |
|
Persson, E. Y............. |
i |
E |
46 |
||
Persson, F. J. H. (II)...... |
U £ |
k i |
K |
5 |
|
Persson, F. Y. II. (II)...... |
i |
K |
22 |
||
Persson, J. L.............. |
I |
K |
15, |
Jo |
9 |
Persson, K. G............. |
I |
In |
27 |
||
Persson, N................ |
I |
Fi |
SO |
||
Persson, N. F............. |
I U 3, |
, 4 |
|||
Persson, R. O. E........... |
I |
Ju |
23 |
||
Persson, R. X. (I)......... |
. I |
K |
11, |
Fi |
2 |
Persson, S. R..... I Fö 8, |
10, |
In |
49, |
C |
12 |
Persson, S. G. F. (II)...... |
I |
Ju |
2, |
32 |
Ragufi, N.........
Rahm, A. H. B. ...
Ramfalk. C. AV. . ..
Rappe, N. J.......
Raud, J..........
Regnell, C. G. (II) .
Regner, N. I......
Rehn, E. G.......
Reiland, L. A. G. ..
Reinl, S. Å. O.....
Reinius, K. E. F. ..
Rengby, S. F. N. . .
I S 18
I In 31
I Ju 28
I Ju 7
I Fö 3
I Fi 5
I Fi 14
I S 25, Fi 19, 44
I H 6
I K 13
I U 7
I Ju 26, In 27
Renlund, R. G. I K 8, 16, 22, Fi 7, E 40, H 21
Renström, K.-E..............I Fi 43, C 1
Renström-Ingenäs, N. H.Lena(II) I Ju 36
Res are, A. C. R............. I Fö 9, 10, 14
Resarc, B. C. M......... I Fi 23, 31, C 10
Restad, E. H.................. I In 33
Reuterskiöld, B. II. C.......... II H 1
Reuterswärd, E. A. P....... I Fi 27, 40, 45
Rexed, B. A. I E 22, 30, 45, In 5, 18, 31, 50
Ribbing, A. F................. I Jo 23
Ribbing, E. M.................1 E 4, 8, 32
Ridderström, H. E............. I H 9
Rietz-ödeen, A. M............. I K 12
Rianmerfors, A. E. (II)......... i S 16
Rimäs, K. S. E. (II)........... I Jo 22
Ringström, K. G..... I Fi 6, 11, 36, In 29
Rinman, O.-A. F.
Rodhe, Birgit K. .
Rodhe, S. O.
I Ju 27
I E 27
I Jo 16
Roempke, S. O............ I E 31, In 18
Rogberg, N. O. L.............. II H 2
Rohdin, A''iola................. I E 27
Roinanus, II. A. R............. I Ju 40
Personregister
387
Romanus, S. E................ I Ju 24
Romberg, W.................. I In 50
Romson, R...........I Ju 16, K 10, In 43
Ronge, H. E.................. I Fö 11
Rosell, S...................... I E 27
Rosén, Göta M................ IS 4
Rosén, N. G. K. G............. I E 10, 21
Rosenblad, U. S.......... I Fö 8, 12, 16, 18
Rosengren, O. A............... I In 9
Rosenquist, B. F.............. I Ju 43
Rosenqvist, K. Å. T........... I Jo 12
Rubbestad, A. L. (II).......... I Fi 5
Rudberg, E. G................ I E 10, 19
Rudholm, S. J. G......... I Ju 18, Fö 17
Rudqvist, O................... I Fö 7
Rudstedt, K. G................ I Ju 27
Rumstedt, H. E. S............. I Ju 34
Rundberg, J.................. I In 35
Rundqvist, S. E............... I Fö 17
Ruong, J. I................... I E 26
Rutqvist, S. A................. I In 2
Ruuth, L. G.................. I C 9
Rydback, A. V. L. ... I E 34, In 16, 18, 45, 52
Rydin, B. C. K. A............. I Ju 20
Rylander, A. O. E. (II). I Ju 38, K 17, In 35
Rylander, C. G................ I Ju 7
Råby, K. G................... I In 16
Rönnheim, K. Å............... I U 4
Rönnmark, L. C. A............ I E 14
Rönquist, P.-E................ I E 19, 46
Rörs, A. J. I.................. I H 18
S.
Sachs, H...................... I Jo 15
Sachs, R...................... I H 21
Sagnert, S. E.................. I Fi 13
Sahlin, B. I................... I H 1
Sahlin, S...................... IH 1
Salomon, O................... I In 10
Samuelson, K. G............... I C 6
Samuelson, S. J. E............. I K 3
Samuelsson, G. Y........... I In 4, 13, 33
Samuelsson, K................ IS 16
Sandberg, A. B................ I H 20
Sandberg, E................... I Ju 45
Sandberg, E. O. O............. I E 42
Sandegren, E. O. E............ I Ju 11
Sandell, E.................... I E 29
Sander, T. A. O............... I Ju 16
Sandler, B. G................. I Ju 18
Sandler, R. J. (I).............. I Ju 18
Sandstedt, J. B. E............. I In 21
Sandström, G. O............... I Fi 32
Sandström, K. H.............. I K 1
Santesson, P. V............... I U 1, 6
Schill, L. G................... I E 29
Schirén, G. U............. 1 K 15, Jo 9
Schmidt, F.................... I Ju 20
Schmidt, T.................... IF. 45
Schwartzman, R. V............ I H 4
Schärman, S. O................ I C 1
Segerstedt, T.................. I E 19
Sehlstcdt, O. A. (II) I .In 18, Fö 21, Fi 7, H 7
Seipel, C. G. M................ IE 17
Sellergrcn, E. F................ I In 2
Sellman, S. P. H............... I E 17
Senning, C. O. . .............. I H 13
Serenander, F. E. B............ I Ju 27
Seth, B. G.................... II H 1
von Seth, T. G. A. (II)..... 1 Ju 2, Jo 9
Settergren, Gitte.............. I Ju 28
Settergren, G. C. A............. I H 1, 6
Setterkrans, L. J. G............ I E 35
Severin, E.................... I S 7, 23
Severin, E. A.................. I In 37
Sidenbladh, K. J. E............ I K 4
Silfverberg, K. J. A............ I Fö 18
Silverstolpe, K. O. I............ I In 4
Simonsson, H. I................ I H 15, 16
Simonsson, N. V............... I Fö 3, 17
Simson, G..................... I Ju 17, 31
Sivert, Maria S................ IS 3
Sjunnesson, N. S............ I In 1, 7, 49
Sjöberg, E. A................. I K 11
Sjöberg, E. V................. I H 4
Sjöberg, K. T................. IE 33
Sjöblom, C. G................. I In 3
Sjöborg, N. E................. I Jo 5
Sjödahl, H. L. E............... I Fi 8
Sjögren, N. T................. I In 17
Sjölund, E. O................. I Jo 16
Sjönell, I., Marianne........... I G 3, 9
Sjöqvist, Birgitta K. (Il)....... I E 27
Sjöstrand, O. T................ IE 6
Sjöström, G................... IS 4
Sjövall, Elisabet (II)........... IS 16
Skawonius, S. E................ I Ju 36
Skiöld, L. O. R............ I Fö 11, Fi 35
Skogh, S. A................... I U 4
Skoglund, B. H................ I Fi 30
Skoglund, E................... I Fi 9
Skogsberg, P. G............... IH 5
Sköld, E. T............... I Fi 29, Jo 23
Sköld, H.-E................... I U 3
Sköld, L...................... I Ju 18
Sköld, P. E. (II)...... I Ju 2, Fi 28, Jo 13
Sköldin, P. A. (II)............. I Jo 8
Sköldvall, J. G................ IE 17
Sköllerstedt, K. E. R........... I In 2
Smedberg, A.................. I Jo 2
Smith, Å..................... I Jo 2
Snellman, U. Fl...... I U 8, Fi 26, E 15, 23
Snygg, J. G. E. (I)............ I In 1, 49
Sohlman, R. V. A.............. I Fi 44
Sommar, C. O................. I E 35
Sparre, L. A. S................ I K 5
Sparrman, B.................. I K 18
Stackell, L.-E. V. .1............ I H 16
Starland, K. A. II............. IS 12
Steckzén, B................... I Fö i 5
Stcfanson, R. S. S.............. IS 25
Stenberg, N. G. (II)........... I Fi 15
Stenberg, O. A. E.............. I H 15
Stenberg, S. H................ I Ju 19
Stcnholm, I. Britta............ IE 3
Stenius, J.-E. E............... I Fi 30
Stensgörd, A. A. H............. I Fi 19
Sterner, E. G. Fi............... I Ju 36
Sterner, R. M. E............... I In 21, 50
Stiernstedt, K. .1. T............ IS 13
Stiernstedt, L. .1. v. (II)........ I In 29
Stiernstedt, S. W. ö............ I H 7
Stjerngrcn, B. L. A............ I In 1, 49
Stjcrnquist, N. N........... 1 Ju 18, Fi *7
Stjcmstcdt, I,. .). V. (II)....... I In 29
388
Riksdagsberättelsen år 1960
Stolt?, A. W.................. I K 2
Strahl, I...................... I Ju 1
Strand, A. W. (I)............ I S 17, K 13
Strandberg, A. V.............. I H 1
Strandberg, S. E............... IS 17
Stränge, B. M. G.............. II In 1
Streyffert, K. T............... I Jo 14
Stroh* O...................... I Fö 17
Ströra, E. T. H................ I C 5
Ström, K.-E.................. I Fö 17
Ströra, K. W.................. I Fi 39
Strömberg, A. E............... I H 9, 11
Strömberg, S. J. M............. I Fi 16
Strömdahl, I. F................ I In 2
Strömgren, H................. I E 27
Ståhl, I. O. L................. I Fi 44
Ståhl, M. D. E. (II)............ I Fö 19
Ståhlberg, E. Å................ I C 5
Ståhle, C. I................... I Ju 29
Sundahl, P. E................. I E 15
Sundberg, E. D................ I Fi 30
Sundberg, P. B................ I Fi 30
Sundberg, T. B. M............. IS 2
Sundblad, G. K................ I H 21
Sundelin, G. V. (I)......... I Fö 3, 8, C 5
Sundén, O. R......... I Fi 19, 36, H 1, 22
Sundin, S. E. (I).............. I Jo 23
Sunesson, A. L................ I Fi 26
Sunne, J. A. (I)............... I In 29
Svanberg, S.-F................ I K 18
Svartholm, N. F. V............ I E 10
Svedberg, A. L. (I)............ I Jo 22
Svedberg, E. D. (I)............ I Ju 31
Svedberg, N. O.......... I Jo 3, 4, H 10
Svengren, G.-O................ I K 15
Svenke, E. J. K............... I H 15
Svemjegård, G. J.............. I Ju 19
Svennilson, S. I......... I Fi 6, 36, E 19
Svensson, F. W................ I E 18
Svensson, J. S................. I K 1
Svensson, N. A................ I Jo 22
Svensson, N. E................ I Fö 15
Svensson, O................... I Jo 9
Svensson, P. G. A. (II) I Fö 7, In 21, 29, C 5
Svensson, P. T................ I Fö 15
Svensson, S. A. (II)............ I In 35
Svensson, S. E. E.............. I Fö 12
Svensson, S. E. H.............. I Ju 27
Svensson, S. V................ I Fi 33
Sveme, J. E.................. I E 31
Svärd, N. G. (I)............... I Fi 11
Swan, J. A. H................. I Jo 14
Swanstein, S. N. S.......... I Fi 26, H 12
Swarting, S. E. V.............. I K 19
Swartling, A. E. V............. I C 3, 9
Swedberg, H. O............... I H 22
Swedenborg, J. E.............. I E 15
Swedlund, G. R.....I Ju 25, Fi 34, H 23
von Sydow, E................. I H 22
von Sydow, E. G.............. I Ju 26
Sylwan, Å. H:son....... I Jo 28, In 8, 42
Särlvik, B. H.................. I Ju 18
Söderberg, G.................. I Fö 8
Söderberg, S. T. R. (I)..... I Fö 19, In 29
Söderbom, Å. H:son........... I In 19
Söderholm, S. A............... I Ju 41
Söderlund, S. Y.....
Söderlundh, S.......
Söderqvist, B. O. A. .
Söderqvist, C. G. F. .
Söderström, O. A. V.
Sörensen, E.........
Sörenson, S.........
Sörman, R..........
I S 2, E 43, H 2
...... I E 29
...... I In 29, 49
---- I E 7, Jo 11
I K 21, Jo 20, H 1
...... I Jo 18
...... I K 18, 19
...... I H 9
T.
Tammelin, P. A. V. . |
. I Ju 27, 37, S |
; n, |
Fi |
5 |
Tedin, K. O........ |
i |
Jo |
20 |
|
Telestam, G. L..... |
i |
K |
14 |
|
Tell, O. W......... |
E |
1, 4 |
, 8 |
|
Tell, V............ |
I |
In |
23 |
|
Tengblad, S. Å..... |
I |
K |
11 |
|
Tengelin, S. E...... |
I |
Ju |
11 |
|
Tengroth, K.-E..... |
....... I Fi |
43, |
In |
35 |
Tengwall, J. O..... |
I |
In |
31 |
|
Teorell, E. T. A. . . . |
I |
E |
22 |
|
Ternblad, H. L...... |
I |
In |
27 |
|
Terner, N. J....... |
I |
E |
31 |
|
Terrvik, L. G. F. .. . |
........... I |
In |
35, |
39 |
Tersman, R. F. B. .. |
I |
Fi |
15 |
|
Terstad, I. G. A. . . . |
I |
In |
2 |
|
Thapper, G. F. (II) . |
........... I |
In |
17, |
47 |
Thelander, N. E. . . . |
i |
Fi |
10 |
|
Thelin, Gertrud . ... |
i |
S |
12 |
|
Thilert, C. R....... |
....... I S |
16, |
Fi |
45 |
Thomé, K. E....... |
I |
In |
20 |
|
Thomson, A. N..... |
I E |
5, |
41 |
|
Thore, J. S......... |
..... I Ju 35 |
, H |
9, |
11 |
Thorén, I. K. A. ... |
I |
E |
27 |
|
Thornell, Stina..... |
I |
S |
2 |
|
Thornstedt, H. G. . . |
I |
Ju |
22 |
|
Thorselius, U. T..... |
........... I |
Jo |
17, |
22 |
Thorsell, Y. N...... |
......... I Fi |
43, |
C |
1 |
Thorson, G. A...... |
I |
In |
41 |
|
Thorson, T. A. R.. . . |
........... I |
Fi |
20, |
34 |
Thorsson, Inga..... |
I |
In |
21 |
|
Throne-Holst, H. ... |
I |
Fi |
44 |
|
Thrysin, E......... |
I |
S |
12 |
|
Thulin, G. I........ |
I |
K |
13 |
|
Thulin, E. E:son . . . |
I |
H |
1 |
|
Thulin, G. Å. L..... |
I In 27, 41; |
II |
In |
1 |
Thunholm, L.-E. . .. |
Fi |
19, |
44 |
|
Thunmark, S. G. ... |
........... I Jo |
9, |
27 |
|
Thurén, G. C. O. ... |
I |
Ju |
27 |
|
Thuresson, E. O. ... |
I |
H |
19 |
|
Thyreen, É........ |
I |
Ju |
16 |
|
Thyreen, N. F. G. .. |
I |
In |
42 |
|
Thörnberg, E. B. . . . |
I |
s |
1 |
|
Tiby, K. I......... |
I i |
C 1 |
, 9 |
|
Tidal, L. Å........ |
I |
H |
1 |
|
Tilländer, T........ |
I |
Ju |
16 |
|
Tilly, N. U. S...... |
I |
Fö |
15 |
|
Tingström, A. L .... |
I |
E |
39 |
|
Tobé, E. I......... |
......... I K |
10, |
H |
20 |
Topelius, G. Z...... |
..... 1 E 17, |
31, |
H |
7 |
Torbrink, Tekla J. L. |
(II) . . . I E |
16, |
In |
20 |
Torfgård, S. H..... |
I |
In |
27 |
|
Tomborg, G. G. F. .. |
I |
H |
19 |
|
Torngren, A........ |
I |
Fi |
37 |
|
Torsslow, S. O...... |
I |
H |
7 |
|
Tottie, A. V. R..... |
........ I Jo |
15, |
In |
23 |
Traung, Brita...... |
I |
Ju |
27 |
|
Treschow, J. A. A. . . |
I |
Fö |
11 |
Personregister
389
Troell, L............
af Trolle, U.........
Trolle-Bonde, C.....
Trotzig, G. F. J......
Trued, S. T.........
Trysén, S. O........
Tufvasson, K. E.....
Tunhammar, E. W. ..
Tuninger, C. G......
Tynelius, E. G. A. ...
Tånneryd, S. A. S.
Tännérus, L. A......
Tömblom, N. F.....
Törnbom, O.........
Törngren, G. E. G:son
Tömquist, H. E.....
.......... I E 45
...... I Ju 11, K 7
.......... I Ju 2
I In 12
.......... I In 30
.......... I In 48
....... I IT 3, H 11
.......... I Fl 15
.......... IS 10
.......... I In 18
......1 I< 5, 13, In 10
........ I Fö 8, C 6
.......... I E 31
.......... I Fö 5
....... I Fi 43, C 1
.......... IS 10
U.
Ubbe, S...................... I Fi 20
Uggla, C. A................... I Ju 11, 36
Uhlin, K.-E................... I E 18, 32
Uhnbom, C. B. I........I Fö 22, E 24, C 10
Uhrbom, A. V................. I Ju 13
Ullstad, B. E.................. I E 27
Ulne, J. O.................... I E 7, 27
Ulveson, II. N. I............ I Ju 34, E 7
Ulvhammar, L. A.............. I In 5
Ulvnäs, B..................... I E 45
Upmark, E. G. J.............. I K 13
Utbult, K. B.................. I Jo 10
Uvnäs, B..................... I E 45
V.
Vahlberg, G. E.......... |
I Ju |
23, |
Fi |
19, |
26 |
Vahlne, K. G............ |
I |
In |
14 |
||
Vahlqvist, B. C.......... |
I |
In |
18, |
37 |
|
Vallin, S. A............. |
I |
Jo |
9 |
||
Velander, F. E. H....... |
I |
Fi |
20 |
||
Verständig, S............ |
I |
Jo |
10 |
||
Vestlund, A. G.......... |
I |
In |
38 |
||
Viklund, N. D. ... .’...... |
I |
Ju |
25 |
||
Villner, S. V............ |
I |
Fi |
17 |
||
Vinberg, E. T........... |
I |
K |
17 |
||
Vinell, K. T............. |
I Fl |
1, |
13 |
||
Vinge, Margit S. G. (II) . . |
.. I |
S |
14, |
E |
20 |
Virdebrant, B. C.-E...... |
... I |
Fi |
11, |
E |
7 |
Virgin, E. O. G.......... |
I |
H |
1 |
||
Vogel, L. W............. |
I |
II |
14 |
Vrethammar, K. H............ I In 32
Västhagen, N. E. B............ I Fi 19
W.
von Wachenfeldt, G. F......... I FI 2
Wadén, I. P. J................ I Fö 5
Wadstein, N. A. E............. I Fi 6
Waesterberg, L. B.............. I In 27
Wsesterbcrg, T. V.............. I Jo 5, 14
Wagnsson, R.................. I In 38
Wahlberg, G.-G................ I Fö 9
Wahlberg, G. T. V............. I Jo 15
Wahlberg, E. C. A............. I Ju 23
Wahlbäck, J. M......... I Ju 7, S 8, In 48
Wahlfisk, K. O................ I Jo 10
Wahlstedt, G. V. R............ I K 3
Wahlund, S. G. W. (II)---- I Ju 18, Jo 3
Wahren, W................... I H 4
Wahrendorff, J. H. A. (II)...... I Fi 15
Walberg, K. E.............. I Ju 9, Fi 4
Walberg, S. S................. I Fi 38
Waldau, G. O. O.............I I< 5, Fi 33
Waldenström, J. G............. I In 52
Walin, A. G................... I Ju 31, 45
Wallander, J. R............... I Fi 6, 36
Walldén, T. Ch. H............. I In 12
Wallén, G. B.................. I Fö 9, 10
Wallén, T..................... IS 5
Wallentheim, Annie E. E. (I) I Ju 30, S 15
Waller, S. S. J................. I Ju 11, 21
Wallin, B..................... I Fö 9
Wallin, Eivor................. I Ju 31
Wallmark, I. G................ IS 12
Wallner, H................ I Ju 16, Fi 34
Wannfors, E. G................ I Ju 16
Warfvinge, K. W.............. I U 7
Warsztacki, E................. I E 36
Wedler, R. E.................. IS 11
Wehtje, I..................... I Jö 25
Welinder, P. E. C............:. I Fi 11, 31
Wennergren, C. B. O........... I Ju 10
Wennerhorn, K. O. L.......... I K 13
Wennersten, P. G.......... IH 1, II K 1
Wennmark, J. T. D............ I Jo 8
Wennström, G................. I E 30
Werkö, L. A.................. I In ''5
Werner, D..................... II K 1
Werner, U. C. L............... I Fö 15
Wemius, I. R................. I E 24
Wernlund, S. A................ I Fi 14
Wernstedt, C. M............... I E 14
Wernstedt, L. G. L:son......... I Fö 1, 8
Weslien, P.-A................. I Ju 45
Wesström, E. A............... I Jo 18
Wester, S. V.................. I In 3
Westerberg, B. Y. A........... I K 6
Westerberg, O. H.............. I Fi 20
Wcsterlind, E. A. IS 24, K 18, Fi 7, 28, H 4
Westerlind, N. P............... I Fi 28
Westerståhl, H. J.............. I Ju 18
Westin, G. E. N............. I E 1, 17, 31
Westling, O. J................ I Jo 23
Westling, P. W. N............. I Jo 7
Westman, E. G................ I Ju 16
Wetterberg, S. A. Ö............ I Jq 22
Wetterblad, R. I. T:son.. I Ju 42, H 16, C 2
Wettergren, K. E. W. F........ I E 23
Wetterhall, H. C. B. ... I Ju 2, 16, Jo 5, 23
Wetterlind, å. J............... I H 4
Wetterlundh, S. C. G........... I Ju 39
Wiberg, G. G. I-’............... I In 6
Wiberg, H. G................. I E 27
Wickberg, A. W............... I H 13
Wickman, F. E................ I E 8
Wickman, H. I<............ 1 S 5, Fi 19
Widegren, B. G................ I Ju 2
Widell, C. G................. I Jo 22, II 1
Widell, G. A.................. IH 9
Widhe, Etti.................. I Fi 9
Widlund, S. O................. I Fi 23
Widmark, P. S. V.............. I Fi 18
Widstam, T. O................ I Fi 34
Wieslander, I. L............. I Ju 8, E 33
Wigert, A. G. A............... 1 Fi 40
AVihlborg, H. H.. . . I Ju 44, Fi 11, In 36, 53
390
Riksdagsberättelsen år 1960
Wihlborg, N. H. E............. I Fi 44
Wijkman, E. G. B............. I In 48
Wijnbladh, C. M. E............ I Ju 15
Wikander, P.-Ä. B............. I In 34
Wikforss, S. G................. IS 13
Wiklund, O. W. (II)..... I Fi 30, 33, In 43
Wiklund, S. A. I).............. IS 10
Wikman, L. Å................. I Jo 15
Wikström, C.................. I Jo 8
Wikström, C. T................ I Fi 18
Wikström, H. J............... I Jo 14, 21
Wikström, K. J............... I H 11
Wildeman, N. C. E..... I Fi 5, 14, 15, C 4
Wilhelmsson, F. U............. IG 8
Wilhelmson, J. F........... I Jo 21, In 36
Wilkens, S. P. A............... I Fi 8
von Willebrand, Karin M....... I H 14
Wiman, H.................... I Ju 32
Wiman, O.................... II In 1
Winberg, A. H................ I K 7
af Winklerfelt, J. Ch. M........ I Ju 34
Winnermark, A. E............. I Fi 34
Winsnes, B. R................. I Fi 34
Winther, O. Wr. G.............. I S 13, 15
Wirdenius, H.................. I E 3
Wirseen, Å................. I K 8, Fi 2, 3
Wistrand, A. W. H............ I C 5
Wistrand, K. K............... I In 16
Witting, N.-O................. I E 17
Wixell, N..................... I Jo 12
Wolgast, T. H. (I)......... I S 15, In 7
Woxén, R......... I E 15, 36, In 3, C 4
Wretlind, K. A. J.............. I E 31
Wretmark, G. E............... I In 49
Wrigstad, P................... I Ju 18
Wulff, K. E........ I Fi 23, E 34, In 52
Wångstedt, K. J. E............ I In 38
Wärn, T. G................... I Fi 5, 28
Wärnsund, S. A............... I Fö 17
Y,
Ytterborn, G. R............... I Jo 16, 18
Z.
Zachrison, S. J. G. I K 15, Jo 11, 13, In 20
Zeime, C. A................... I In 27
Zetterberg, G. O............... I Jo 22
Zetterberg, K. Å. H. (II)....... I E 33
Zetterlund, S. G............... I E 7
Zetterman, N. H............... IS 9
Zetterström, Gerd............. I In 49
Zickerman, S. O. G............ I Fi 13
von Zweigbcrgk, J. O.......... I In 21, 33
von Zweigbergk, Å. C... I Ju 11, 29, 36, H 6
Å.
Aberg, A. E................... I Jo 13
Aberg, L..................... I In 18
Aberg, Y..................... IS 20
Abj örnsson, C. V.............. I Fi 27, 45
Agren, K. G.................. IE 22
Agren, Th. V.................. I Jo 16
Ahberg, B. E. B............... I Ju 11
Åhlén, K..................... i E 20
Åhmansson, C. E.............. I Ju 35
Åhrén, A. G.................., I Jo 1
Åhslund, B. A. A.............. I Fi 26
Ahström, G. O................ I Fi 41
Ahström, N. Å. A............. I Fi 42
Åkerlund, Mimmi............. I In 3
Åkerman, F................... I Ju 45
Åkerman, R. O. R............. I Fi 26
Åkerström, E. O. (II)....... I Ju 19, In 2
Amark, C. E......I Ju 24, 27, In 1, 22, 49
Aqvist, E. G.................. I Jo 9
Aqvist, N. E. M............... I Fi 41
Armann, C. N. G.............. I Fö 14
Åsbrink, P. V........... I S 5, Fi 22, 28
Åstot, Ibba K................. IE 26
Astrand, B. H................. I Fi 44
Aström, L.-Å. E............... I S 4, 16
Ä.
Älmebv, H. V. B.. . I Fö 22, Fi 9, H 4, In 3
Ö.
..... I C 11
..... I In 11
..... I E 27
.. I U 3, H 11
..... I K 12
. I Fi 24, II 18
13, 16, 20, 25, 36,
In 32
..... I K 21
..... I K 18, 19
I Ju 16, Jo 2, 23
..... I H 1, 22
..... I Ju 6
..... I Jo 1
..... I K 11
..... I E 15
..... I E 19
..... I E 46
..... I In 27
..... I Fi 8
Öberg, C. E. F...........
Öberg, C.-O..............
Öberg, H................
Öbrink, J. H.............
ödeen, S. A. E...........
öhman, F. G. H..........
Öhman, G. B. I Fi 2, 3, E
Öhrn, J. B................
Öhrström, K. L..........
öjborn, L. E............
Önnesjö, K. E. A.........
Örtegren, N. G...........
Östberg, S. O............
Öster, M. N..............
Österberg, D. V..........
Östergren, A. B..........
östergren, B.............
Östin, J. E................
Östman, F. O.............
Sakregister
391
Sakregister till kommittéer ock sakkunniga samt
centrala krisorgan
A.
Ackumulerad inkomst: skatteutredn.
Administrativa frihelsberövanden . . . I Jo: 17
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande I In: 18
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgärdsinstitut:
utredn. rör. den
lägre mejeriundervisningen vid .. I Jo: 4
Arbetarskyddsverkets organisationsut
redning.
...................... I S: 11
Arbetskraft: utredn. om äldre arbetskraft
i statstjänst............. I S: 18
Arbetstagare: rätten till arbetstagares
uppfinningar.............. I Ju: 40
Arbetstidsförkortningen: 1959 års undersökning
av dess verkningar .. I S: 20
Arbetstidskommittén, militära...... I Fö: 3
Atomenergi: civilingenjörsutbildning
på atomenergiområdet......... I H: 10
— skydd mot skador av radioaktiv
strålning..................... I In: 13
Atomskadcutredningen............ I Jo: 39
Avbelalningshandeln: utländsk lagstiftning
ang. konjunkturpolitisk
reglering av.................. 1 Fn 25
B.
Bakteriolog isk laboratorieverksamhet
vid serajimerlasarettet.......... I In: 14
Bakteriologiska laboratorium, statens.
Se SBI.-ulredningen.
Balsgärds-institutionen............ I Jo: 7
Barnanstaltsutrcdningen.......... I S: 15
Befolkningsregistrcring. Se Utrymning.
Bejolkningsskyddsrum............ I In: 10
Bcfälsutredning: 1954 års......... I Fö: 2
Bemanningsutredning: 1957 års ... I H: 11
Bensinbeskattning: lättnader för invalider
....................... I Fl: 10
Besparingsutrcdning: 1958 års .... I Fl: 11
Besvärssakkunniga............... I Jo: 10
Biblioteksdepå: inrättande av..... I E: 11
Biennalkommiltén................ I E: 23
Bilskadeutrcdningen.............. I Ju: 1
Biltrafik. Se Trafik.
Bostäder: utredn. rör. vissa bostadsfrågor
........................
— utredn. ang. den bostadspolitiska
organisationen................ I S: 24
Se även Tjänstebostadsutredningen.
Boxning: ang. boxningssportens skadeverkningar
.................. I In: 44
Brandlagsrevision: 1954 års....... I In: 23
Brevskoieutredning: 1957 års...... I E: 28
Brott och behandling av brottslingar:
svenska representanter hos Förenta
Nationerna och Europarådet i
frågor om.................... I Ju: 14
Brottsregistreringen............... I Ju: 26
Bryggeriutredning: 1954 års----... I Fi: 1
Budgetkommittén................. I Fi: 7
Busstinjeutredningen............. I K: 2
Byggnadsbesparingsutredningen---- I K: 12
Byggnadsforskningsutredningen .... IS: 7
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad rör...................... I K: 16
Byggnadsutredning: 1951 års...... I K: 10
Båttrafiken i Stockholms skärgård .. I H: 10
C.
Chalmerska byggnadskommittén .... I E: 14
Civilförsvarsutredning: 1953 års ... I In: 2
Cp-utredning: 1958 års........... I In: 37
D.
Databehandling: maskinell........ I Fi: 20
Djurgärdsnämnden: utredn. rör. ... I I<: 22
Djurskyddsutredningcn........... I Ju: 15
Domarutredning: 1955 års........ I Ju: 5
Domsagor: lönegruppsindelning av . I Ju: 42
Domsomrädcn :utredn. av frågan om
en omreglering av hovrätternas.. I Ju: 8
Donationsliemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
m. m. vid de allm. läroverken .. I E: 32
Dubbelbeskattningssakkunniga..... I Fi: 38
E.
Bftervårdsulredning: 1956 års..... I Ju: 23
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete.
392
Riksdagsbcrättet&én år 1960
Ellånekommittén................. I Jo:
Elransoncringsnämnd: statens..... II K:
Enskild järnvåg. Se Statsinlösen av
järnväg.
Epileptikerutredningen: 1957 års .
Evalveringsdelegationen.........
Examensutredningen...........
F.
I In: 32
I C: 12
I E:
42
Familjerältskommitlén............ |
I |
Ju: |
31 |
Farmaceututbildningskommiltén .... |
I |
E: |
29 |
Fartyg. Se Tillsyn'' d fartyg. |
|||
Fastighetsbildningskommitté: 1954 |
- > « |
||
års.......................... |
I |
Ju: |
16'' |
Fastighetsskattesakkunniga: 1957 års |
I |
Fi: |
27 |
Fastighetstaxeringssakkunniga..... |
I |
Fi: |
29 |
Fideikommissutredningen.......''. . |
P |
Ju: |
2 |
Film. Se Social upplysningsfilm. '' — |
i * |
‘1* |
|
Filmstödutredning: 1957 års...... . |
|||
Firma. Se Varumärkes- och firma- ■> |
i |
i?:. |
utredningen. - t
Fiske: 1954 års fiskeriutredning Jo? fl)
— försvarets fiskeskyddsutredning - J:-fe
— organisation av fiskesakkunniga''
organ i vattenmål............. J So;: 28
Flygbullerutredntng: 1956 års.....•• F-Föt-11
Flygtaxekommillén: skandinaviska . - f :K: 19
Flyttningsbetyg. Se Internordiska
flyttningsbetyg. . \
Folkpensionering: utredn. om sättet '' '' ita r
för finansiering............... I'' Ffc- *45
Folkrätt: bekantgörande av folkrätt ''.i.vrv-H ;
tens regler för krig............'' -J sJTftiXÖ
Folktandvårdssakkunniga: 1957 års.- -pi-htr- fl
Fondutredning: 1956 års.........•'' P Ttfr 23
Forskningsinstitutkommitté: 1958 års I -ff»'' 18
Frihetsberövanden. Se Administrat
i va frihetsberövanden. ■ ‘
Fulla sysselsättningens ekonomi. Se - It O'' :
Stabiliseringsutredningen. '' i • .
Fångvård: anstalternas förseende
med personal.............. I Jd: 37/44
—- fångvårdens byggnadskommitté I Ju: 27
Fångvårdsstyrelseutredning: 1955 års I Ju: 6
Förenta Nationerna. So Brott och be- . . ,
handling av brottslingar. ",
Företagsformer. Se Statliga företags- ’ % "
former.
Företagsregister, centralt.......... IS: 9
Författningsutredningen........... I Ju: 18
Förhandlingskommission: 1958 års i ■
Göteborg..................... f V.V 34
Förhandlingsrättsutredningen...... I''’C: •'' f6
Förlagsinteckningskommitté: 1959 års f* Jtf: 43
Förorening av vatten. Se Vatten- V'' 1 --vårdskommittén.
Förskollärarutredning: 1958 års ... I:S: 14
Försvaret: 1959 års besparingsutred
ning.
........................ I För 22
— fiskcskyddsutredning.......... I Fth 15;
— 1958 års försvarsledningskom
mitté.
....................... I Fö: 17
•—- personalvårdsutredning........ I Fö: 16
— personaldelegation............ I .Fö: t8
— 1954 års utredn. betr. vissa per- ■ -
sonalkårer inom............... I Fö: 9.
-— utredn. rör. attachéorganisationen
..........................
Försvarsförvallningssakkunniga:
1956 års.....................
Försvarsmedicinska forskningen: utredn.
rör.....................
Försäkring: utredn. om pensionssty
relsens
frivilliga...............
Försäkringssakkunniga: 1958 års . .
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
G.
Giftstadgeutredningen.............
Gravplats: utredn. om rätt till . . .
Grus- och stentäkter: utredn. om ex
ploateringsavgifter.
............
ffruvskogar: nyttjanderätt till.....
Väofti utredn. ang. återinträde i
Gävleborgs läns landsting......
Götaälvskommittén...............
ööteborgs universitet: utrustningskommitté.
....................
H.
Handelsflottans pensionsanstalt ....
Handelslicensnåmnd, statens......
Hantverk. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Hovrätternas domsområden. Se Domsoytröidcn.
Huflig utbildning................
Husmoderssemesterutredningen.....
''Hyreslagskommittén..............
Hyreslägenheter: utredn. av frågan
, , oijl kostnaderna för reparation och
underhåll av..................
Hälsovård. Se Sjukvård.
I.
Idenlitetsbrickor för barn.........
Idrottsutredningen................
Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.
Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Inskrivningsförordningen..........
Institut för folkhälsan, statens.....
rInternordiska flyttningsbetyg.......
£
J.
''•Jaktittredning: 1949 års..........
Japanska medel: fördelning av . . .
-Jordbruksanslagsutredningen.......
Jordbrukshögskoleutredningen......
Jordbruksupplysningskommittén ....
Jordtagsutredning: 1958 års.......
Juryn i tryckfrihetsmål...........
Järnvägskommitté: 1943 års......
Se även Statsinlösen av järnväg.
I Fö: 23
I Fö: 10
I E: 45
I S: 21
I H: 14
I In: 34
I Ju: 41
I Jo: 25
I Jo: 29
I In: 51
I In: 30
I E: 22
I H: 5
II H: 1
I E: 13
I S: 6
I Ju: 32
I S: 2
I In: 6
I H: 20
I Fö: 1
I In: 40
I Fi: 21
I Jo: 8
I U: 1
I Jo: 17
I Jo: 13
I Jo: 16
I Jo: 23
I Ju: 12
I K: 1
Sakregister
393
K.
Karlskronavarvsutredningeri....... I Fö:
Karolinska sjukhuset: bakteriologisk
laboratorieverksamhet......... I In:
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
........................ I In:
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande .... I In:
—- utredn. ang. thoraxklinikerna .. I In:
— utrustningskommitté för...... 1 In:
Klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar:
1956 års...... I Ju:
Kommandoexpedilionsulredningen . . I Fö:
Kommunalrältskommittén......... I In:
Kommunikationsverken: utredn. rör.
behov av rörelsemedel......... I K:
Kompetensfördelningen mellan
Kungl. Maj:t i statsrådet och
regeringsrätten................. I Ju:
Kompetensutredningen............ I G:
Konstfackskolan................. I E:
Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
u t rikesdepartementets
nämnd för.................... I U:
Kontrollslaklerier: anställningsför
hållanden
för besiktningsveterinärer.
....................... I Jo:
Konungariket Sveriges sladshypotekskassa:
utredn. ang. placering av
reservfondsmcdel.............. I Fi:
Kreditmarknadsutredningen....... I Fi:
Kreditstöd. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Krigs försäkrings nämnd: statens ... II H:
Kulturfond: förhandlingsgruppen för
svensk-finska................. I E:
Kvarteret Kungl. Myntet: delegation
för förhandlingar rör........... I Fi:
Kyrkan: ang. aftonsångsritual .... I E:
— ang. bihang till kyrkohandboken I E:
— 1958 års utredn. kyrka—stat .. I E:
— ang. psalmbokens register..... I E:
— utlandsförsamlingarnas ekonomi I E:
L
I.aboratorieutrcdningen............ I S:
f.anlbrukshögskolan: utredn. rör. den
på växtnäringsområdet bedrivna
forskningens objektivitet....... I Jo:
l.antbrukskemiska analys- och kontrollverksamheten:
utredn. rör. ... I Jo:
Lantbruksnämnderna i Kalmar län:
rör. sammanslagning av........ I Jo:
I. antbruksundervisningskommitté:
1955 års, rör. utredn. om yrkesutbildning
inom jordbruket .... I Jo:
l.anlmätcrikommitté: 1956 års..... I Jo:
J. tvsmedclsarbetare: utredn. om obli
gatorisk
läkarundersökning av
vissa......................... I In:
/,. K. A. II. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.
Lokaliseringsutrcdningen rör. statlig
verksamhet.................... I Fi:
Lokaliseringsverksamhet: utredn. rör. I S: 25
Luftfartsförordningen: utredn. ang.
revision av tillämpningskungörel
sen
till....................... I K: 4
Lufttrafik: utredn. av intressefördelningen
hos vissa lufttrafikföretag I K: 21
Lund: rätten till mark i norra lasarettsområdet
.................. I In: 46
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
samarbete med Trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund . I Fi: 35
•— utredn. om avsättning av viss del
av statens vinst å malmbrytningen
till stöd för näringslivet..... I Fi: 22
Långtidsutredning: 1959 års....... I Fi: 36
Läkare. Se Nordiskt samarbete.
Läkarprognosutredningen.......... I In: 50
Läkartjänster: utredn. rör. meritvärdet
av tjänstgöring som lasa
rettsläkare.
................... I In: 33
Läkarundersökningsulredningen .... IG: 8
Se även Livsmedelsarbetare.
Läkarutbildning: utbildning av värnpliktiga
läkare................ I Fö: 20
— efterutbildning av vissa utländska
läkare..................... I In: 5
Läkemedel: 1953 års läkemedelskommitté
..................... I In: 3
— utredn. om läkemedelsrabatte
ringen.
....................... I S: 8
Längmanska A-fonden........... I E: 9
Länsindelningsutredning: 1959 års . I In: 42
Länsstyrelserna: cffektiviscring av
arbetet på revisionsavdelningarna I Fi: 46
-— sakk. för översyn av krigsorganisationen
...................... I In: 19
Lärarinneutbildningskommittén: 1953
års.......................... I E: 16
Lönebeskattningsulredningen....... I Fi: 40
Löneförfatlningsberedningen....... I C: 5
Lösen: utredn. ang. översyn av lösen-
och stämpelförordn........ I Fi: 14
M.
Malmö. Se Medicinsk undervisning
och forskning i Lund och Malmö,
Odontologiska förhandlingssakkunniga
samt Tandläkarhögskolor.
Maskinell databehandling. Se Dala
behandling.
Maskinklassificeringsgrupp: 1959 års I G: 10
Matpotatisutrcdning: 1956 års..... I Jo: 12
Medborgarskap: utredn. ang. svenskt
medborgarskap såsom villkor för
statstjänst.................... 1 Ju: 38
Medicinalstyrelsen: organisation och
arbetsuppgifter................ I In: 53
Medicinsk forskning och undervisning
i Lund och Malmö.......... I In: 6, 52
Medicinsk utrustningskommitté: 1954
års.......................... I E: 4
Medicinska högskolan i Umeå: organisationskommittén
för........ I E: 31
Medicinska utbildningsfrågor...... I E: 30
Medicinska äktenskapshinder...... I Ju: 24
Mentalsjukvård. Se Sinncssjtikvärd.
4
14
16
17
45
24
28
14
43
20
4
4
25
3
26
24
28
o
44
2
38
37
33
12
39
12
20
3
5
11
2
4
26
394
Riksdagsberättelsen år 1960
Mcntalsjukvårdsberedningcn....... I In: 49
Meteorologiska och hydrologiska institutet
....................... I K: 8
Meteorologiutredningen........... I E: 40
Militära arbetstidskommiitén...... I Fö: 3
Militärhistoriska utredningen: 1958
års.......................... I Fö: 5
Militärmusiken. Sc Organisationsnämnden
för.
Mjölkkommitté: 1954 års, för utredn.
rör. förbättring av konsumtions
-
mjölkens beskaffenhet......... I In: 20
Mopedutredningen............... I K: 6
Motortävlingsutredningen.......... X In: 26
Myntet. Se Kvarteret Kungl. Myntet.
Myntverksutredning: 1955 års..... I Fi: 3
Myrslogar: utredn. ang........... I Ju: 3
Mått och vikt: utredn. rör. lagstiftningen
om.................... I Fi: 42
Märstadelegationen............... I K: 18
Mönsterskyddsutredningen......... I Ju: 36
N.
Namnrätlskommittén............. I Ju: 29
Naturhistoriska riksmuseet: utredn.
rör........................... I E: 41
Nomadskoleutredning: 1957 års .... I E: 26
Nordiska patent: Se Nordiskt samarbete.
Nordiskt samarbete: nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet .... I H: 1
— nordiska hushållskommittén ... I E: 13
— nordiska patent m. m........ I H: 6
— - gemensam nordisk arbetsmark
nad
för läkare och tandläkare . . I In: 31
Sc även Samfärdsel, Teknisk personal
samt Varumärkes- och firmautredningen.
Normalpappersförordningen: översyn
av....................... I H: 23
Norrbackainstitutet: verksamheten
vid.......................... I in: 28
Norska nalionalgåvan till Sverige . . I E: 21
Nykterhet. Se Trafik.
Nykterhetsvårdsutredningen........ IS: 10
Näringsrältssakkunnigc: 1958 års .. I H: 17
O.
Odontologiska förhandlingssakkun
niga.
........................ I E: 17
Oljeskifferutredningen............ I H: 15
Olovlig införsel och utförsel av varor I Fi: 4
Operaverksamheten............... I E: 43
Organisationsnåmnden för militärmusiken
...................... I Fö: 12
P
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen........... 1 H: 19
Pension: delegationen för pensionsutbetalning
................... I C: 9
— formerna för skatteavdrag å allmän
tilläggspension........... I Fi: 37
— handelsflottans pensionsanstalt. I H: 5
— SPA-utredningen............. 1 Fi: 43
— utredn. rör. gemensam utbetalning
av personalpension....... I C: 3
Se även Folkpensionering och Försäkring.
Pensionsförsäkring: beskattning av I Fi: 12
Pensionskommittén: 1957 års..... IS: 5
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning...................... I Ju: 20
Pcnsionsstyrelsen: utredn. rör. pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet
....................... I S: 3
Pensionsutrcdning: 1951 års...... I C: 1
Polisverksamhetsutredningen....... I In: 27
Polisväsendet: 1957 års polisutredning
......................... i in: 35
— 1958 års utredning ang. arbetsförhållandena
vid............. I In: 38
—• vissa lönekostnader under genomgång
av konstapelklassen vid
statens polisskola............. I In: 39
Postutredningen 1956 ............ I K: 14
Praktiska gymnasier. Se Skolutredning.
Prisgeografisk undersökning....... I C: 11
Provinsteaterutrcdning: 1955 års ... I H: 7
Provningsanstaltsutredningen...... I H: 16
R.
Rationaliseringsutredning: 1956 års I Fi: 5
Redogöraransvaret: utredn. ang. ... I Fi: 18
Regeringsformen: översyn av bestämmelserna
i § 28............... I Ju: 38
Regeringsrätten. Se Kompetensfördelningen
mellan Kungl. Maj:l
statsrådet och regeringsrätten.
Renforskningsutredningen......... I Jo: 24
Renmärkeskommitté: 1955 års..... I Jo: 1
Renutredningen.................. I Jo: 15
Riksmuseiutredningen............ I E: 11
Riksnämnden för ekon. försvarsberedskap
......................... i H: 12
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rättegångskommitté: 1951 års..... I Ju: 13
Rättspsykiatriska undersökningsväsendet
........................ [ ju: 7
S.
Sakanslagsutredning: 1957 års .... I Fö: 13
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Sambeskattningsrevision: 1957 års .. I Fi: 8
Samfärdsel: nordiska samfärdsel
kommittén
................... I U: 5
Samlingslokalsutredning: 1959 års . IS: 19
SBL-utrcdningen................ I In: 36
Serafimerlasarettet. Se Bakteriologisk
laboratorieverksamhet vid Serafimerlasarettet.
Sinnessjukhus: utrustningskommi tté
för........................... I In: 7
— utredn. om vidgade befogenheter
för direktionerna.............. 1 In: 8
Sinnessjukvård: mentalsjukvårdens
statsbidragsutredning.......... I In: 29
Sakregister
395
— mentalsjuk vårdsberedningen ...
— statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande...........
— vissa rättssäkerlietsfrågor inom
sinnessjukvården (sinncssjuklagstiftningskommittén).
..........
Sjukgymnastutbildningen: utredn.
rör...........................
Sjuksköterskor: utredn. av vissa arbetsuppgifter
.................
— utredn. om inrättande av reservkår
..........................
— utredn. om utbildning av dis
triktssköterskebarnmorskor.
....
Sjukvård: vård av barn med cerebral
pares........................
—• översyn av hälso- och sjukvården
i riket.......................
Se även Pensionsslyrelscn.
Sjöarbetstidslagen. Se Bemanningsutredningen.
Sjöbejälsutredningen..............
Sjöfolks- och sjöjartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.
Sjölagskommiltén................
Sjömännens mönstring: utredn. rör.
Skadestånd: utredn. ang. vissa ska
deståndsrättsliga
frågor........
Skatlejtyktkommittén: 1953 års ....
Skattelagssakkunniga.............
Skatteutjämningskommitté: 1958 års.
Skeppsholmen: utredn. rör. användningen
.......................
Skjutjältsutredningen.............
Skog: vissa spörsmål vid belåning av
Skogshögskole- och skogsforsknings
kommitté:
1956 års............
Skolberedning: 1957 års..........
Skoljörfattningssakkunniga........
Skolutredning: sakk. för avveckling
av 1946 års skolkommissions arbete
och för utredn. av frågan om
inrättande av praktiska gymnasier
..........................
Slöjdlärarutredningcn.............
Småföretagare inom industri och hantverk:
översyn av kreditstödet åt.
Socialförsäkringskommilté: 1948 års
Socialpolitiska kommittén.........
Social upplysningsfilm...........
SP A-utredningen................
Sparstimulerande åtgärder........
Specialstraffrätten: utredn. om ....
Stabiliseringsutrcdningen..........
Stadsdomstolsulredningen..........
Stadshypotekskassa. Se Konungariket
Sveriges sladshypotekskassa.
Stadsutredning: 1955 års rör. städernas
särskilda skyldigheter och rättigheter
i förh. till staten.......
Statens elransoncringsnämnd......
Statens handelslicensnämnd.......
Statens krigsförsäkringsnämnd.....
Statens lantbruksförsök. Se Lantbrukshögskolan.
Statens utlånningskommission.....
Statistikkommitté: 1956 års.......
Statliga företagsformer: utredn. rör.
I In; 49
I In: 1
I In: 22
I E: 6
I In: 47
1 In: 15
I In: 25
I In: 37
Statliga sinnessjukhus. Se Sinnessjukvård.
Statsinlösen av järnväg...........
Stockholms högskola: förhandlingskommitté
.....................
Stockholms stad. Se Byggnads- och
markfrågor.
Stor-Stockholm. Se Trafik.
Studentbostadsutredning: 1957 års ..
Studiesociala utredningen.........
Stämpel. Se Lösen.
Stöldskydd på bilar..............
Svenskt biografiskt lexikon........
Sysselsättning. Se Stabiliseringsutredningen.
1 I<: 9
1 E: 5
I S: 13
I E: 46
I Ju: 9
1 E: 35
I In: 21
T.
I H: 9
I Ju: 35
I H: 3
I Ju: 45
I Fi: 16
I Fi: 13
I Fi: 30
1 Fö: 21
I Fö: 19
I Jo: 19
I Jo: 14
1 E: 27
I E: 7
1 E: 3
I E: 18
I H: 2
1 S: 17
I S: 16
I S: 1
I Fi: 43
I Fi: 33
I Ju: 22
I Fi: 19
I Ju: 19
I Fi: 17
II K: 1
II H: 1
II H: 2
Tandläkare. Se Nordiskt samarbete.
Tandläkarhögskolor: utrustnings
kommittén
för................
— författningsbestämmelser för
tandläkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö..............
Se även Odontologiska förhandlingssakkunniga.
Teaterverksamheten i landsorten. Se
Provinsteaterutredning.
Teknisk personal: samnordisk utbildning
av......................
Tekniska högskolan i Stockholm:
byggnadskommitté............
Tekniska högskolorna: förvaltningen
av deras värme- och kraftcentraler
Textilutredningen................
Tidningsförordningsutredningen ....
Tillsyn å fartyg.................
Timlärarkungörelsen.............
Tjeckoslovakiska medel: fördelning
av...........................
Tjänstebostadsutredning: 1952 års..
Torrlägga ingsföretag: följ dverkningar
..................... • •
Totalförsvarets personalbehov: 1954
års utredn. rör................
Totalisatorverksamhelen...........
Trafik: busslinjeutredningen......
— Stor-Stockholmstrafikutredn. av
år 1949 .......................
— 1953 års trafikutredning......
— 1957 års trafiknykterhetskom
mitté.
.......................
Trafikaktiebolaget Grängesberg—-
Oxelösund. Se Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag.
Trafiksäkerhet: organisationskommitté
för.....................
Tryckfrihet: Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Trädgårdsnäringsutredningen......
U.
I E: 1
I E: 2
I E: 36
I E: 15
I E: 24
I H:
I K:
I H:
I C:
I U: 6
I C: 2
I Jo: 27
I Fö: 7
I Jo: 18
I K: 2
I K: 3
I K: 11
f K: IT
1 In: 41
I Jo: 22
Vnderstödsnämnden för rysslands
II
In: 1 svenskar .....................
[ Fi; 6 — utrikesdepartementets under
I
Fi: 15 stödsnämnd...................
■*? l> 3C t''-
396
Riksclcigsberättelsen år 1960
Undervisning. Se Läkarutbildning,
Lärarinneutbildningskommittén,
Skolutredning och Universitetsutredning.
Undervisning och forskning, medicinsk,
i Lund och Malmö .... I In: 6,
Ungdomsbrottslighet: samordning av
åtgärderna mot............... I Ju:
Se även Klientelundersökning rör.
ungdomsbrottslingar.
Ungdomsvårdsskolorna............ I S:
Universiteten: förhandlingskommission
i Göteborg............... I E:
— 1955 års universitetsutredning.. I E:
•— utredn. om egendomsförvaltning I Fi:
Uppbördsorganisationskommittén ... I Fi:
Uppbördsutredningen............. I Fi:
Uppdragstagare: utredn. om s. k.
beroende uppdragstagare....... I S:
Uppfinningar. Se Arbetstagare.
Upplysningsfilm. Se Social upplysningsfilm.
Upplysningsverksamhet i utlandet .. I H:
Uppsala universitet: utrustnings
kommittén
för................ i E:
US A-beredningen................ I H:
Utbildning. Se Undervisning.
Utländska läkare. Se Läkarutbildning.
Utlänningskommission: statens .... II In:
Utlänningskontrollen: utredn. om
den inre kontrollen............ i in:
Utrikesdepartementet: kansliutredningen
.................. i U:
—• understödsnämnd............. I U:
— utredn. rör. adm.organisation .. I U:
Utrikeshandel: stöd för den svenska I H
Utrustningskommitté. Se Göteborgs
universitet, Uppsala universitet,
Sinnessjukhus, Tandläkarhögskolor
och Medicinsk utrustningskommitté.
Utrymning: befolkningsregistrering
vid......i................... I In: 12
Ulskänkningsutredning: 1959 års . . I Fi: 39
Utsökningslagen: förberedande översyn
av ....................... I Ju: 34
V.
Valutredning: 1955 års........... I Ju: 21
Varumärkes- och firmautredningen.. I Ju: 11
Varvsdrift. Se Karlskrona.
Vattendomstolar: utredn. ang. organisation
...................... i Ju: 25
Vattenmål. Se Fiske.
Vattenvärdskommittén............ I Jo: 9
Veterinärer. Se Kontrollslakterier.
Veterinärhögskoleutredningen...... I Jo: 21
Väghållning i städer: statsbidrag till I K: 5
Vägmarksersättningskommittén..... I K: 15
Värdeförsäkringskommittén........ I Fi: 44
Värnpliktiga: 1954 års utredn. rör.
totalförsvarets personalbehov ... I Fö: 7
Värnpliktsavlöningsutredning: 1954
års.......................... i Fö: 8
Värnpliktsutredning: 1952 års..... I Fö: 6
Y.
Yrkesutbildningens centrala ledning. I E: 20
Ä.
Äktenskapshinder. Se Medicinska
åktenskapshinder.
Äktenskapslagstiftning. Se Familjcrättskommittén.
Ö.
öresundsdelegationen: svenska..... I K: 13
52
30
4
34
19
31
34
41
22
21
8
13
1
48.
8
4
7
22
Innehållsförteckning
Sid.
Allmän berättelse.................................................... 1
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1958
— november 1959 .................................................. 3
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna........................................................ 1®
Under år 1959 beviljade bidrag av lotterimedel.......................... 11
Under år 1959 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande............ 13
Under år 1959 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande ........ 15
Under budgetåret 1958/59 gjorda anvisningar ur jakt vårdsfonden............ 17
Under budgetåret 1958/59 beviljade bidrag ur statens lappfond.............. 17
Under budgetåret 1958/59 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden........ 18
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under budgetåret
1958/59 ........... 18
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .................. 19
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju) ...................................... 19
Utrikesdepartementet (U)........................................ 39
Försvarsdepartementet (Fö)...................................... 64
Socialdepartementet (S).......................................... 39
Kommunikationsdepartementet (K)................................ 114
Finansdepartementet (Fi)........................................ 128
Ecklesiastikdepartementet (E).................................... 177
Jordbruksdepartementet (Jo) .................................... 219
Handelsdepartementet (H) 239
Inrikesdepartementet (In)........................................ 260
Civildepartementet (C) .......................................... 310
II. De centrala krisorganen:
Kommunikationsdepartementet .................................... 323
Handelsdepartementet .......................................... 323
Inrikesdepartementet............................................ 324
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga .................... 326
Betänkanden m. m., utkomna från trycket under 1959 .................. 374
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ---- 376
Sakregister o • » 9 9 9 9 • • • • 391