Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1960161 till statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården m. m.; given Stockholms slott den i mars
1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas genomförandet av de av riksdagen tidigare beslutade
åtgärderna för utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen. Av
redogörelsen framgår, att organisationen sedan den 1 mars 1959 fått ett
nettotillskott av ca 145 platser. Under återstoden av innevarande år beräknas
ytterligare ca 115 platser tillkomma.

Vidare redovisas av kommittén för ungdomsvårdsskolorna i dess slutbetänkande
(SOU 1959: 25) framlagda förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna.
Frågor om vårdtider och sluten vård på skolorna behandlas.
Förslag framlägges om förstärkning av skolornas resurser för bl. a.
medicinsk-psykologisk behandling, fritidsverksamhet och eftervård samt
undervisning och arbetsträning. I fråga om yrkesundervisning och arbetsträning
förordas att verksamheten mer än hittills inriktas på produktion.
Nya verkstadslokaler föreslås anordnade vid fyra yrkesskolor för pojkar
1—Jiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

och två yrkesskolor för flickor. En avsevärd medelsanvisning föreslås till
engångsanskaffning av inventarier till skolornas verkstäder. Viss förstärkning
av personalorganisationen vid skolorna föreslås även.

Anslag till ungdomsvårdsskolorna äskas för budgetåret 1960/61 med sammanlagt
ca 15,6 milj. kronor på driftbudgeten och 2,5 milj. kronor på kapitalbudgeten.

Vidare äskas anslag på tilläggsstat för budgetåret 1959/60 för uppförande
av en elevförläggning vid Hornö yrkesskola såsom ersättning för en brunnen
byggnad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr i960

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den h mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 36—42 samt under kapitalbudgeten (bilaga
27 punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,
förslagsanslag ...................................... 9 138 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag .................................... 5 169 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag........ 850 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag
................................................ 500 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
reservationsanslag .......................... 55 000

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag
................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster in. m., reservationsanslag
.......................................... 73 000

II. Kapitalbudgeten

Under statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barna och

ungdomsvården, investeringsanslag.................... 2 500 000

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

I. Inledning

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 tillkallade jag sex
utredningsmän med uppdrag att utreda vissa frågor rörande ungdomsvårdsskolorna.
Enligt direktiven skulle såsom en allmän riktpunkt för utredningen
gälla, att ungdomsvårdsskoleorganisationen skall vara så avpassad att
den kan ta hand om och effektivt behandla de ungdomar som är i behov av
vård inom harna- och ungdomsvårdens ram och som befinnes inte kunna
lämpligen tagas om hand i annan ordning. Utredningsmännen borde i första
hand undersöka vilka åtgärder som bör vidtagas för att snabbt avveckla
den akuta platsbristen. I andra hand borde utredningsmännen utarbeta ett
program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren. Bland de
frågor som borde särskilt uppmärksammas vid utredningen märktes frågan
om ökade resurser för psykiatrisk vård och för eftervård.

Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,
har varit ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,
ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens
andra kammare S. Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare
C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson, f. d.
ledamoten av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet
L.-Å. Åström.

Under år 1957 avgav kommittén förslag angående anordnande av en ungdomsvårdsskola
på Visingsö samt om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola
i Uddevalla ävensom vissa förslag i anledning av den akuta platsbristen
vid vissa ungdomsvårdsskolor. Förslagen underställdes 1958 års riksdag.
Beslut fattades om förstärkning av organisationen i huvudsaklig överensstämmelse
med kommitténs förslag.

I oktober 1958 avlämnade kommittén ett betänkande med förslag till utbyggnad
av ungdomsvårdsskolorna. I en på grundval av betänkandet utarbetad
proposition (1959:88) föreslogs en avsevärd förstärkning av ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Förslagen bifölls av riksdagen (SU 57, Rskr 172).

Kommittén har den 11 september 1959 överlämnat sitt slutbetänkande
med förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1959:
25).

över betänkandet har yttranden avgivits av riksåklagarämbetet, fångvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen (efter hörande av styrelserna för ungdomsvårdsskolorna),
byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnärnnd,
skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen,
medicinalstyrelsen, statens lönenämnd, barnavårdsnämnderna i
Stockholm, Göteborg och Malmö samt I.O.G.T., Svenska socialvårdsförbundet,
Svenska barnpsykiatriska föreningen, Svenska barnpsykologiska föreningen
och Sveriges läkarförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

5

Riksåklagarämbetet har bifogat ett yttrande av ungdomsåklagaren i Stockholm.
Därjämte har skrivelser ingivits av Tjänstemännens centralorganisation,
stadsfullmäktige i Stockholm och ett antal i Havdhems kommun bosatta
personer m. fl.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt om anvisande av medel för
verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1960/61.

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation

Bestämmelser angående ungdomsvårdsskolorna och deras verksamhet
finnes meddelade i barnavårdslagen (BvL) och i Kungl. Maj:ts stadga den
28 juni 1946 (nr 582; ändr. 1947:777, 1952:128) för skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården. Vidare finnes särskilda föreskrifter i instruktionen
den 28 juni 1946 (nr 584) för statens inspektör för skolorna, bl. a. beträffande
intagningsförfarandet, samt i instruktionen den 16 augusti 1946 för
konsulent för eftervården vid skolorna.

Enligt barnavårdslagen kan barnavårdsnämnden för skyddsuppfostran
omhändertaga barn under 18 år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda
uppfostringsåtgärder kräves för dess tillrättaförande (22 § c/), samt
person i åldern mellan 18 och 21 år, som befinnes föra ett oordentligt, lättjefullt
eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda
åtgärder från samhällets sida kräves för hans tillrättaförande
(22 § ål).

För beredande av skyddsuppfostran skall enligt 43 § 1 mom. BvL finnas
av staten eller andra upprättade skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
(ungdomsvårdsskolor). Organisationen skall omfatta följande särskilda
skolor eller skolavdelningar, nämligen skolhem för barn i skolpliktig
ålder, yrkesskolor dels för barn, som vid omhändertagandet avslutat sin
skolgång men icke fyllt 18 år, dels för personer, som avses i 22 § d) BvL,
samt hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn. Särskilda
yrkesskolor skall finnas för omhändertagna över skolplikt^ ålder, som är
efterblivna till förståndsutvecklingen, samt särskilda skolhem och yrkesskolor
för omhändertagna, vilka på grund av själslig abnormitet bör stå
under särskild läkarlillsyn. Elever av olika kön må ej intagas i samma
skola.

Enligt 44 § 2 mom. BvL skall i skolhem meddelas skolundervisning motsvarande
den som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsättningsskola
enligt gällande bestämmelser om folkundervisningen. I yrkesskola
och hemskola skall meddelas yrkesutbildning i den omfattning
Kungl. Maj :t föreskriver. Närmare bestämmelser beträffande undervisningen
är intagna i 17 § stadgan för ungdomsvårdsskolorna.

Ungdomsvårdsskola skall enligt 44 § 1 mom. BvL stå under ledning av

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

en styrelse, som har att besluta om bl. a. intagning i skolan. Tillsynen över
verksamheten utövas enligt 3 § ungdomsvårdsskolestadgan under överinseende
av socialstyrelsen av chefen för styrelsens skolbyrå (skolbyråchefen).
Undervisningen vid skolorna är underkastad inspektion av skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen. Medicinalstyrelsen
inspekterar vården av elever i skolor för själsligt abnorma.

I proposition till årets riksdag har föreslagits att den nuvarande barnavårdslagen
fr. o. m. den 1 januari 1961 skall ersättas med en ny barnavårdslag.
I denna har intagits bestämmelser, som i sak motsvarar 22 § c) och d)
i den nu gällande lagen. Vidare föreslås en ny bestämmelse, enligt vilken
barnavårdsnämnd i vissa fall skall kunna omhänderta underårig för utredning.
Vissa detalj föreskrifter angående ungdomsvårdsskolorna saknar motsvarighet
i den nya lagen. Avsikten är att dessa skall intagas i tillämpningsbestämmelser
till lagen.

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns f. n. 25 skolor med ett
fastställt platsantal av 902 den 1 mars 1960 (652 vid pojkskolorna och 250
vid flickskolorna). Det för varje skola fastställda platsantalet ävensom det
klientel, för vilket resp. skola är avsedd, framgår av följande förteckning.

Fastställt

Skola antal vård- Skolan avsedd för

platser

För manliga elever

Lövsta yrkesskola 48

och skolhem 32 80

Långanäs yrkesskola 56

Fagareds yrkesskola 61
Forsane yrkesskola 54

Sundbo yrkesskola 64

Johannisbergs yrkesskola 35
Råby yrkesskola 39

Margretelunds yrkesskola 38

Gräskärrs yrkesskola 28

elever såväl i som över skolåldern, vilka
på grund av psykisk abnormitet
eller kroppslig sjukdom bör stå under
särskild läkartillsyn

elever över 18 år samt elever över 15
år med allvarliga uppförandebrister

elever över skolpliktig ålder

normalt utvecklade elever över skolpliktig
ålder men under 18 år

samma kategori som Forsane

samma kategori som Forsane

elever över skolpliktig ålder, som i
begåvningshänseende är något efterblivna hjälpklassmässiga

elever över 15 år
med allvarligare beteenderubbningar icke

skolpliktiga elever i åldern 14—
16 år

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

7

Hammargårdens yrkes-skola

28

icke skolpliktiga elever i åldern 14—
16 år

Stigby yrkesskola

6

elever över skolpliktig ålder, som i be-gåvningshänseende är särskilt väl
utvecklade

Bärby yrkesskola

24

433

samma kategori som Råhy

östra Spångs skolhem

50

elever i skolåldern

Vemyra skolhem

43

elever i skolåldern

Gudmundsgårdens skol-hem

25

välbegåvade elever i skolåldern

Folåsa skolhem

21

139

psykiskt abnorma elever i skolåldern

S:a

652

För kvinnliga elever

Ryagårdens yrkesskola

71

elever över skolpliktig ålder, som på
grund av psykisk abnormitet eller
eljest bör stå under särskild läkar-tillsyn

Bistagårdens hem- och
yrkesskola

21

väntande mödrar och andra icke skol-pliktiga elever

Brättegårdens yrkesskola

20

elever över skolpliktig ålder, vilka i
begåvningshänseende är särskilt väl
utvecklade

Hornö yrkesskola

26

normalt utvecklade elever över skol-pliktig ålder men under 18 år

Härsjögårdens yrkesskola

24

debila elever i åldern 18—20 år

Eknäs yrkesskola

27

samma kategori som Ryagården, dock
företrädesvis elever i åldern 14—16
år

Morängens yrkesskola

19

hjälpklassmässiga elever över skol-pliktig ålder

Ilåkanstorps yrkesskola

14

debila elever över skolpliktig ålder

Broby skolhem

28

elever i skolåldern

S:a 250

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år t960

III. Förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Allmänna synpunkter

Kommittén anger att den baserat sina olika förslag på nu gällande barnavårdslag.
Det till lagrådet i juni 1959 remitterade förslaget till ny barnavårdslag
har dock så långt möjligt beaktats. I fråga om behandlingen av de
omhändertagna eleverna uttalar kommittén, att ett omhändertagande på
ungdomsvårdsskola främst bör innebära att man söker utreda orsakssammanhangen
bakom den unges beteende och hjälpa honom till en bättre samhällsanpassning.
Kommittén berör i detta sammanhang frågan om vårdresultatet
vid skolorna. Enligt en inom socialstyrelsen påbörjad undersökning
härom har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari 1951 var intagna
på ungdomsvårdsskolor och som varit slutligt utskrivna 4—5 år,
dömts för brott som registrerats i straffregistret. Socialstyrelsens undersökning
omfattar hittills endast återfall i brott. Den kan därför enligt kommitténs
mening inte läggas till grund för en bedömning av elevernas sociala anpassning
på längre sikt. Kommittén anser dock att resultatet synes tillräckligt
negativt för att man skall fråga sig vilka orsakerna härtill kan vara och
hur man skall kunna uppnå ett förbättrat vårdresultat.

Kommittén har funnit, att ungdomsvårdsskoleorganisationens vårdresurser
är otillräckliga. Om vårdarbetet skall leda till åsyftat resultat bör resurserna
för bl. a. medicinsk-psykologisk behandling, undervisning och arbetsträning
samt fritidsverksamhet och eftervård ökas. Förslag härom framlägges
av kommittén.

Vårdtiden

Kommittén har behandlat frågan om längden av vårdtiderna på ungdomsvårdsskolorna.
Kommittén har låtit undersöka de faktiska vårdtiderna på
skolorna under de senare åren. Härvid redovisas bl. a. följande uppgifter
rörande vårdtiden för slutligt utskrivna elever —• mätt i antal dagar per
elev -— under åren 1952—1958.

År för slutlig
utskrivning

Vårdsätt

Total vårdtid
(per elev)

i skola

utackorderade

villkorligt

utskrivna

1958 ..............

542

467

658

1 267

1957 ..............

523

408

660

1 234

1956 ..............

557

394

688

1 308

1955 ..............

532

338

747

1 310

1954 ..............

567

250

809

1 388

1953 ..............

619

400

787

1 412

1952 ..............

662

557

799

1 472

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

9

Av tabellen framgår, att vårdtiden på skolorna minskat fram till år 1955
och därefter varit praktiskt taget konstant. Kommittén har också låtit undersöka
längden av den första vårdtiden på skolorna dvs. från intagningen på
skolan till den första villkorliga utskrivningen. Därav har framgått, att även
i fråga om denna en liknande utveckling skett under senare år.

Kommittén har härefter redovisat de skäl som enligt kommitténs mening
är av betydelse för bedömning av frågan om vårdtidens längd på skolorna.
Såsom skäl för en kort anstaltsvistelse anföres härvid i huvudsak följande.

Intagningen på ungdomsvårdsskola innebär ett starkare frihetsberövande
än vården utanför skolan. Det är därför av vikt att sådana möjligheter skapas
för eleven att han snarast kan utskrivas. En alltför stor anpassning till
den skyddade anstaltsmiljön måste undvikas. Med den starka passivitet
som kännetecknar en stor del av klientelet är det risk för att återanpassningen
till livet ute i samhället försvåras om eleven stannar för länge på
skolan.

Anstaltsvården är vidare väsentligt dyrare för samhället än öppen vård.
Kortare vårdtider ställer därför — om de leder till ett tillfredsställande resultat
— mindre anspråk på samhällets ekonomiska resurser.

Som skäl för en längre vårdtid anföres, att resocialiseringsarhetet i regel
är tidskrävande om man skall nå ett bestående resultat, att möjligheter ges
till en mer intensiv behandling och påverkan från personalens sida och att
bättre förutsättningar ges för undervisning och annan utbildning. Dessutom
torde riskerna för återfall i kriminalitet minskas.

Kommittén framhåller, att resultatet av längre eller kortare vårdtid inte
kan mätas rent statistiskt. Enligt kommitténs mening synes dock en mer
intensiv behandling i vissa fall kunna möjliggöra en förkortning av vårdtiden
och även minska antalet återtagningar. Behandlingsresultatet beror
emellertid på många andra faktorer än vårdtidens längd. Enligt kommitténs
uppfattning måste längden av vårdtiden på skolan bestämmas efter förhållandena
i varje särskilt fall. De mentalhygieniska synpunkterna bör härvid
vara avgörande. Det är elevens utveckling som avgör, när han skall placeras
utanför skolan. Vårdtiden bör dock vara så lång, att man har någon
möjlighet att påverka eleven genom behandling, undervisning och fostran
men inte så lång, att eleven fastnar i en bekväm anstaltsrutin.

Med hänsyn till det anförda anser kommittén det icke lämpligt att fastlåsa
vissa allmänna maximi- eller minimitider för vistelsen på skolan. Det
bör liksom hittills ankomma på skolstyrelsen och skolans rektor att i samråd
med psykiatern och vederbörande barnavårdsnämnd avgöra, när en elev
skall utackorderas eller villkorligt utskrivas. På samma sätt bör det ankomma
på skolledningen att bestämma, om eu villkorligt utskriven elev skall
återtagas till skolan.

Kommittén föreslår, att det bör ankomma på den centrala myndigheten
alt tillse att vårdtiden för de enskilda eleverna inte avviker från vad som
kan anses skäligt och lämpligt samt att i förekommande fall åstadkomma

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

rättelse. Vårdtidens längd bör dock i stort sett vara densamma för flertalet
elever på en och samma skola. En viss differentiering av skolorna efter vårdtidens
längd kan vara motiverad.

Kommittén erinrar i detta sammanhang om den nyligen påbörjade försöksverksamheten
med korttidsbehandling för manliga elever vid Hammargårdens
yrkesskola. Kommittén föreslår i anslutning härtill, att korttidsbehandling
även anordnas för kvinnliga elever. Vidare upprepar kommittén
ett tidigare framlagt förslag att en utskrivningsavdelning för kvinnliga elever
skall inrättas i Borås, så att en tidigare utskrivning av elever vid Härsjögårdens
yrkesskola kan komma till stånd via denna avdelning.

Medicinsk-psykologisk behandling

Kommittén har enligt sina direktiv bl. a. haft att undersöka, huruvida inte
den psykiatriska vården vid ungdomsvårdsskolorna bör förstärkas. Som
bakgrund till sina överväganden i detta hänseende har kommittén i betänkandet
redovisat vissa av experten hos kommittén överläkaren Iilsa-Brita
Nordlund sammanställda medicinsk-psykologiska synpunkter på behandlingen
av ungdomsvårdsskoleklientelet. Det skulle föra för långt att lämna
en fullständig redogörelse härför. Ett omnämnande av några huvudsynpunkter
torde dock vara på sin plats.

Beträffande klientelets beskaffenhet anförs bl. a. följande.

Klientelet består av överbegåvade, normalbegåvade, debila och psykiskt
abnorma. Bland de senare finns i stort sett två grupper. De mer neurotiska
ungdomarna kan urskiljas från de s. k. psykopaterna, vilken grupp innefattar
dels ungdomar med konstitutionella defekter, dels ungdomar med
personlighetsstörningar beroende på tidiga skador av organisk eller miljönatur.
De kanske mest komplicerade fallen består av kombinationer av
ovanstående drag, exempelvis överbegåvade med psykiska abnormdrag, debila
med tidiga personlighetsstörningar etc. De ungdomar, som intas på
ungdomsvårdsskola, uppvisar psykologiska problem, som de måste ha hjälp
med för att senare kunna inlemmas i samhället. Därför måste den medicinskt
psykiatriska vården gälla alla elever.

Dr Nordlund framhåller, att ungdomspsykiatrisk forskning ännu inte utförts
i sådan omfattning eller med sådan intensitet att man genom entydiga
resultat kan hänvisa till en viss behandling för en speciell grupp. Det är
emellertid synnerligen viktigt, att behandlingen insättes snabbt. En radikal
omställning är mer ägnad att lyckas, om sammanhanget mellan asocialitetsyttringarna
och samhällets åtgärder klart framstår för den unge. Även om
skilda grupper av ungdomar behöver olika behandling kan dock ett visst
behandlingsschema gälla alla. Härom anföres bl. a. följande.

Regimbehandling. För den allmänna trivseln på en anstalt för såväl elever
som personal samt för elevernas återanpassning i samhället behöver
goda vanor grundläggas. Personlig hygien, klädvård och bordsskick behöver
alla lära sig, likaså ordentlighet och punktlighet.

Kollektivbehandling. Denna skall gå ut på att skapa en god anstaltsanda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

11

Ett gott uppförande skall påpekas, likaväl som störningar inom kollektivet
skall tas upp till debatt. Blir andan för skränig far alla illa, en viss anstaltspli
skadar ingen. Målet för denna behandling är att skapa en kollektiv ansvarskänsla,
som kan komma att utgöra ett starkt hämmande moment i
positiv riktning för den enskilde eleven. Ju bättre kollektivandan är, ju mer
kanske en dags isolering uppskattas av en elev som överträtt gällande förordningar.

Sysselsättningsbehandling. Arbetsträningen är en mycket viktig del av
anstaltslivet. Ett intresse för arbetet och en positiv arbetsattityd är en ytterligt
stabiliserande faktor vid resocialiseringsprocessen. Viktigt är dock att
arbetsledningen räknar med en initial olust för arbete i gemen. Att eleven
får arbetsuppgifter, som ej är för komplicerade just under den besvärliga
omställningsperioden, är även viktigt. Sysselsättningen omfattar även fritiden.
Här måste finnas olika möjligheter att välja produktiva sysselsättningar,
så att den enskilde eleven från början kan komma in i någon intressebetonad
aktivitet, från idrott och sport av alla slag till studier, konstnärligt
arbete etc.

Individualbehandling. Denna skall i huvudsak gå ut på att ge varje elev
en efter hans personliga kapacitet och situation adekvat behandling under
institutionstiden. Individualbehandlingen skall planeras och handhas av
ett behandlingsteam, där ansvaret skall läggas på den specialutbildade personalen.
I teamet skall ingå rektor-läkare-psykologassistenter, men även
övrig personal skall deltaga, då elever diskuteras med vilka de kommit i beröring
i egenskap av vårdare, lärare, fritidsassistent etc. Inför detta team
skall eleven även få lägga fram sin syn på sig själv, sin asocialitet, sina intressen,
sina yrkesplaner etc. Han måste vid detta tillfälle även delges reglerna
för skolan, vad som inträffar om man bryter mot dessa, permissionsbestämmelser
etc. Om behandlingen skall kombineras med individuell psykoterapi,
med samtal med någon speciell person eller med farmakologiska
medel avgöres här.

I behandlingstcamet skall permissioner diskuteras. Permissioner skall ej vara
en regelbunden rättighet för alla, utan måste beviljas med hänsyn till det tillstånd
eleven befinner sig i och hemmets art till vilket han skall permitteras.

I all psykologisk behandling av individer måste man ta risker. Den grad
av frihet som medger rymningar måste finnas.

Vidare skall utskrivningen diskuteras i behandlingstcamet. Det framgår
av vad som sagts att skilda typer av ungdomar kräver mycket olika vårdtider.
Mentalhygieniska synpunkter måste avgjort beredas företräde, när det
gäller utskrivningar. Korrigerande åtgärder inom institutionen bör även
diskuteras inom teamet. Utan regler och förbud kan ett kollektiv ej fungera.
Restriktiva åtgärder bör utformas efter den individ det går ut över.

Beträffande den rådgivande psykiaterns arbetsuppgifter anföres ytterligare
följande. Han skall finnas till hands för rådfrågning utöver de regelbundna
besöken. Han skall undersöka alla nyintagna elever och helst göra
ett psykiskt status redan inom 14 dagar. Vidare bör han ha möjlighet att
undersöka alla elever två gånger. De elever som lämpar sig för samtalsterapi
i någon form skall erhålla denna av läkaren i vissa därför lämpliga fall.
Läkaren skall minst eu gång i månaden ha personalkonferenser, lära känna
personalen så att denna kan vända sig till honom direkt när det gäller svå -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

righeter med elever eller egna problem. Han skall göra allt för att via övrig
personal bidra till en god anstaltsanda.

I fråga om psykologens medverkan vid elevbehandlingen anföres följande.

För att psykologen skall fylla en verklig funktion på skolorna, måste den
teoretiska utbildningen vara förenad med en rejält tilltagen praktisk sådan.
Han bör ej ha alltför många specialfunktioner så att han har möjlighet att
uppleva anstaltsdynamiken. Han bör ingå i jourtjänsten. Till hans speciella
funktioner bör höra att med därför tillämpliga test söka spåra upp anlag
och talanger samt med karaktärstest lämna bidrag till personlighetsbeskrivningen.
Han bör deltaga i handledningen av personalen. Den mer terapeutiskt
inställde psykologen tilldelas elever för samtalsterapi efter diskussion
inom behandlingsteamet.

Kommittén har härefter för egen del anfört några synpunkter på den
medicinsk-psykologiska behandlingen på skolorna och framfört vissa förslag
till förstärkning av denna vård.

Kommittén framhåller att en riktig diagnos är grundläggande för en adekvat
behandling av eleven. Detta gäller såväl elevens kroppsliga status som
psykiska beskaffenhet. Undersökning härom bör göras snarast möjligt efter
intagningen. I samband med undersökningen kan vissa testningar behöva
göras för bedömning av elevens allmänna intellektuella nivå och personlighet.
Sådana testningar bör utföras av psykolog med föreskriven behörighet.

På grundval av nämnda undersökningar och skolpersonalens observationer
bör såsom f. n. sker för varje elev efter någon tid avges ett s. k. observationsutlåtande.
Härefter bör uppläggas ett behandlingsprogram. Beträffande
behandlingen av eleverna anför kommittén, i nära anslutning till de i det
föregående återgivna synpunkterna av dr Nordlund, i huvudsak följande.

För fullföljandet av behandlingsprogrammet bör svara ett behandlingsteain
bestående av den rådgivande psykiatern, en psykolog samt de socialt,
mentalhygieniskt och pedagogiskt utbildade befattningshavarna, främst skolans
rektor och assistenter. Psykiatern bör följa elevens utveckling under
vårdtiden med särskild hänsyn till de mentalhygieniska synpunkterna. Läkaren
bör deltaga i diskussioner rörande elevpermissioner samt elevernas
yrkesval och placering för vård utom skolan. Det synes även angeläget, att
psykiatern deltager i skolstyrelsens sammanträden.

Det bör vara en viktig uppgift för psykiater och psykolog att vid s. k. behandlingskollegier
med personalen klarlägga de psykologiska mekanismer,
som påverkar den enskilde elevens uppträdande i olika situationer samt
lämna råd och anvisningar beträffande elevernas behandling. Kollegierna
är viktiga för diskussioner om allmänna anstaltspsykologiska problem. De
kan även hjälpa personalen att bättre förstå sina egna reaktioner gentemot
eleverna och arbetet på skolan.

I fråga om den nuvarande psykiatriska vården vid skolorna erinrar kommittén,
att i 27 § 2 mom. ungdomsvårdsskolestadgan föreskrives att, för
bedömande av elevernas sinnesbeskaffenhet och därav föranlett vårdbehov,
skall vid varje skola, vars chef inte är psykiatriskt skolad Rikare, finnas en
rådgivande psykiater. Rådgivande psykiater fanns den 1 juni 1959 förord -

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 är 1060

13

nåd vid 20 skolor. På ungdomsvårdsskolornas personalförteckning finns vidare
upptagna tre läkartjänster, varav två avses för cheferna för Lövsta och
Ryagården. Samtliga läkartjänster är vakanta. Dessutom finns en tjänst
som psykolog vid Lövsta och en tjänst som psykologassistent vid Ryagården.

Enligt kommitténs mening är ungdomsvårdsskolornas nuvarande resurser
för medicinsk-psykologisk vård otillräckliga. En utökning av resurserna
på detta område försvåras emellertid f. n. av brist på psykiatrer och psykologer.
På grund härav kan endast åtgärder av begränsad omfattning genomföras.
Kommittén föreslår därför, att upprustningen koncentreras till
de för normalklientel avsedda skolorna. Vid två skolor — Hammargårdens
yrkesskola för pojkar och Broby skolhem för flickor ■— bör en försöksverksamhet
anordnas för att utröna huruvida inte en intensifierad behandling
av klientelet skulle kunna förbättra vårdresultatet. Vid vardera skolan bör
inrättas en psykologtjänst i lönegrad Ae 24. Den för Broby avsedda tjänsten
bör också avses för biträde vid Eknäs yrkesskola för flickor. De rådgivande
psykiatrerna vid Hammargården och Broby bör besöka resp. skolor minst
en gång i veckan. Dessutom bör medel beräknas för att möjliggöra minst två
besök i månaden vid varje skola i stället för nu vanligen ett sådant besök.

Vidare föreslår kommittén, att en psykologtjänst i lönegrad Ae 24 inrättas
vid Ryagården och att en nu befintlig för Lövsta avsedd tjänst som psykolog
i lönegrad Ae 23 uppflyttas till lönegrad Ae 24.

För ett av kommittén i detta sammanhang framställt förslag om inrättande
av en för socialstyrelsen och medicinalstyrelsen gemensam tjänst som
specialföredragande i frågor rörande den medicinsk-psykologiska behandlingen
har redogörelse lämnats i årets statsverksproposition (V ht s. 9).

Kommittén anför slutligen, att de nuvarande ersättningarna till rådgivande
psykiatrer — grundarvode 480—1 200 kronor per år jämte besöksarvode
med i regel 35 kronor per arbetstimme — bör höjas. Grundarvodet
föreslås utgå med 50 kronor per elevplats och år. Besöksarvode föreslås med
oförändrat belopp 35 kronor per timme utgå jämväl för restid till och från
skolan.

Kostnadsökningen för psykiaterverksamheten vid skolorna i anledning av
kommitténs förslag beräknas approximativt till 150 000 kronor för arvoden
och 75 000 kronor för resor.

Sluten vård

Kommittén bar härefter anfört några synpunkter i fråga om den slutna
vården vid ungdomsvårdsskolorna. Kommittén anser, att möjlighet till sluten
vård på special- eller mottagningsavdclning bör finnas som ett led i elevbehandlingen.
Enligt kommitténs mening bör sådan vård tillgripas endast
efter noggrann prövning i varje särskilt fall. Bindande föreskrifter bör därför
inte meddelas om generell intagning av vissa — t. ex. nyintagna — elever
på sluten avdelning. Sluten vård bör förekomma huvudsakligen som dis -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

ciplinär åtgärd och där sådan vård anses lämplig eller nödvändig, t. ex. för
att förhindra rymningar, våldshandlingar eller dylikt eller för att underlätta
en erforderlig utredning.

Kommittén anser, att det bör tillkomma skolans styrelse och rektor att
avgöra på vilken avdelning inom skolan en elev måste placeras. I fråga om
nyintagna eller överflyttade elever bör dock socialstyrelsen ha befogenhet
att — om så anses erforderligt •—- föreskriva om elevs placering på viss avdelning.

Kommittén anser vidare, att vissa föreskrifter bör finnas beträffande vistelsetidens
längd på de slutna avdelningarna. I detta avseende föreslås, att
en bestämmelse intages i ungdomsvårdsskolestadgan om att vistelsetiden på
special- eller mottagningsavdelning inte utan särskilda skäl får överstiga
två månader. Från denna regel bör undantag kunna göras dels av medicinska
skäl efter medgivande av skolans psykiater, dels av andra skäl efter
medgivande av socialstyrelsen.

Kommittén har sedan tagit upp frågan om utrustningen av arbetslokalerna
inom de slutna avdelningarna. Enligt kommitténs mening bör utrustningen
nära ansluta sig till utrustningen i en allmänpraktisk verkstad.
Kostnaderna för en uppprustning av specialavdelningarnas verkstäder uppskattar
kommittén till ca 90 000 kronor.

Skolundervisningen

Kommittén erinrar om att enligt beslut vid 1959 års riksdag enhetsskoleundervisning
skall försöksvis organiseras vid Vemyra skolhem fr. o. in.
budgetåret 1959/60. Kommittén har nu tagit upp frågan om ett fortsatt genomförande
av sådan undervisning vid ungdomsvårdsskolorna. Därvid har
kommittén utgått från den av statsmakterna godtagna principen att elev vid
ungdomsvårdsskola bör ha samma utbildningsmöjligheter inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
som på hemorten.

Enligt en av kommittén företagen undersökning kom mellan 40 och 50
procent av de i april 1959 på skolorna intagna eleverna i åldersgrupperna
motsvarande klasserna 7—9 i enhetsskolan från sådana skoldistrikt, där
enhetsskolans högstadium är infört under läsåret 1959/60. En tidigare undersökning
av kommittén har visat, att ca 50 procent av eleverna kominer
från städer med över 60 000 invånare, där man redan infört eller snart kommer
att införa enhetsskola. Antalet elever i de åldersgrupper som motsvarar
enhetsskolans högstadium utgör f. n. ca 35 procent av det totala elevantalet.
Kommittén anser, med hänvisning till de anförda siffrorna, att man
måste räkna med att enhetsskoleundervisning måste införas snabbare vid
ungdomsvårdsskolorna än i det allmänna skolväsendet i sin helhet. Med
hänsyn till de snabba förändringarna i elevklientelets sammansättning är
det dock mycket svårt att ställa säkra prognoser beträffande de elever som

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

15

under de närmaste åren kommer att intas på skolorna. Förändringarna i
skolundervisningen bör därför ske successivt men ändå i så snabb takt, att
skolorna, när detta blir erforderligt, står färdigrustade att möta de krav på
en ändamålsenlig undervisning som kommer att ställas.

Kommittén har noggrant gått igenom de olika skolorna och deras resurser.
På grundval härav framlägges vissa förslag till en planmässig utbyggnad
och upprustning av skolundervisningen inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Kommittén framhåller därvid, att eleverna vid ungdomsvårdsskolorna
är att betrakta som observationsklass- eller hjälpklasselever, varför
bl. a. bestämmelserna i folkskolestadgan om antalet elever i observationsklass,
7—13, bör vara normgivande även för ungdomsvårdsskolorna. Vid
utarbetandet av sina förslag har kommittén beaktat, att enligt bestämmelse
i folkskolestadgan elev, som nöjaktigt inhämtat årskurs 8 av folkskola
eller försöksskola, må helt eller delvis fullgöra sin återstående skolplikt i
yrkesskola. På grund härav bör undervisning för skolpliktiga elever tillhörande
klass 9 y kunna beredas såväl vid några av skolhemmen som vid vissa
yrkesskolor. I de senare bör eleverna antingen deltaga i s. k. allmänpraktisk
utbildning eller utbildas i vid yrkesskolorna förekommande yrken. Nämnda
utbildning bör därvid organiseras så att kursplanerna stämmer överens med
dem som gäller för 9 y.

Kommittén föreslår, att undervisningen vid skolhemmen i stora drag anordnas
enligt följande.

Skola

Klasser

Linjer m.ra. i klass 9

Lövsta ............

4—9

9 y, allmänpraktisk gren

östra Spång........

7—9

9 » » » + tekn. gren

Vemyra ..........

7—9

9 *> allmänpraktisk gren + jordbruk
m. m.

Gudmundsgården

7—9

9 a och g

Folåsa ............

4—6

—

Broby ............

. . (6), 7—9

9 a, g samt y, husligt arbete

Eknäs ............

. . (6), 7—9

9 y, husligt arbete

Därjämte föreslår kommittén, att undervisning i 9 y allt eftersom behov
därav uppkommer anordnas vid Fagareds, Forsane, Sundbo, Johannisbergs,
Ilåby, Gräskärrs och Hammargårdens yrkesskolor för manliga elever ävensom
Bistagårdens hem- och yrkesskola samt Ryagårdens yrkesskola för
kvinnliga elever. Vid uppgörandet av förslagen har kommittén utgått ifrån
att skolorganisationen skall tillföras två nya skolor för psykiskt abnorma
elever och att Eknäs yrkesskola för flickor ombildas till skolhem.

För genomförande av kommitténs program erfordras att verkstads- och
andra undervisningslokaler uppföres vid ett flertal skolor. Vidare måste
undervisningspersonalen utökas och en avsevärd engångsanskaffning av
undervisningsmaterial ske in. in. Kostnaderna beräknas till 1 915 000 kro -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

nor för byggnadsarbeten (varav 1 535 000 kronor förutsättes bli anvisade
för budgetåret 1960/61 och återstoden under senare budgetår), ca 200 000
kronor till avlönande av undervisningspersonal (varav ca 70 000 kronor för
budgetåret 1960/61) och ca 290 000 kronor till anskaffning av undervisningsmateriel
m. m. (varav ca 227 000 kronor för budgetåret 1960/61). En närmare
specifikation av kommitténs olika förslag lämnas i det följande.

Yrkesundervisning och arbetsträning

Kommittén har i detta sammanhang till en början lämnat en redogörelse
för gällande bestämmelser. Enligt 44 § 2 mom. barnavårdslagen skall i yrkesskola
och hemskola meddelas yrkesutbildning i den omfattning Konungen
föreskriver. Närmare föreskrifter beträffande yrkesutbildningen finnes
meddelade i 17 § ungdomsvårdsskolestadgan.

I yrkesskolor för manliga elever skall meddelas såväl teoretisk som praktisk
utbildning i lämpliga yrken. I yrkesskolor för elever, som är efterblivna
till förståndsutvecklingen eller psykiskt abnorma, får utbildningen dock
begränsas till huvudsakligen praktisk utbildning i jordbruksarbete med
ladugårds- och trädgårdsskötsel eller i enklare industriellt arbete.

I yrkesskolor för kvinnliga elever samt i hemskolor skall meddelas såväl
teoretisk som praktisk utbildning i husligt arbete och därjämte, där så låter
sig göra, tillfälle beredas till utbildning i något eller några andra lämpliga
yrken. I yrkesskolor avsedda för elever, som är efterblivna till förståndsutvecklingen
eller psykiskt abnorma, får huvudvikten läggas vid lanthushållsgöromål
ävensom utbildning i lättare jordbruksarbete med ladugårds- och
trädgårdsskötsel eller i enklare industriellt arbete.

I yrkesskola eller hemskola intagen elev, som är pliktig att genomgå fortsättningsskola,
skall anses ha fullgjort denna skyldighet genom deltagande
i den i skolan meddelade praktiska och teoretiska utbildningen.

Vid yrkesutbildningen bör av överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen
utarbetade kursplaner så långt möjligt följas. Yrkesutbildningen
är underkastad inspektion av överstyrelsen för yrkesutbildning och
lantbruksstyrelsen.

Enligt 19 § ungdomsvårdsskolestadgan må elev såsom uppmuntran för
väl utfört arbete erhålla flitpengar. Elev, som nått en viss yrkesskicklighet,
må i stället erhålla avlöning enligt bestämmelser, som meddelas av socialstyrelsen.
Från avlöning skall skäligt avdrag göras för kost, beklädnad och
logi. Enligt 10 § nämnda stadga skall styrelse för ungdomsvårdsskola bestämma
de grunder, efter vilka flitpenningar eller avlöning till elev må utgå.

Vid yrkesskolorna för manliga elever förekommer följande utbildningsgrenar
(den ännu ej färdigställda Stigby yrkesskola ej medtagen).

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

17

Utbildningsgren

Skola

ctf

Cfl

Lövsta

Långanäs

Fagared

Forsane

Sundbo

Johannisbcrg

Råby

Margretelund

Gräskärr

Hammargården

Bärby

Jordbruk med ladugårdsskötsel ...

X

X

X

X

X

X

X

X

X

_

X

10

Trädgårdsskötsel .................

X

—

—

—

X

X

X

X

X

X

X

8

Snickeri .........................

—

X

—

X

X

X

—

X

—

X

X

7

Metallarbete .....................

—

X

X

X

X

X

—

X

X

—

7

Metall- och träslöjd (terapiverkst.) .

X

1

Skrädderi .......................

—

—

—

—

X

—

X

—

—

—

2

Bilreparation .....................

—

—

X

—

X

X

—

—

—

—

3

Maskin- och bilreparation.........

—

—

—

X

1

Moped- och cykelreparation.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

X

1

Kockundervisning ...............

—

—

X

1

Sjömansundervisning .............

—

—

—

X

—

—

—

—

—

—

1

Skogsvård .......................

—

—

—

—

X

—

—

—

—

—

1

Möjligheter till utbildning utanför

skolan .........................

—

—

—

—

—

—

X

X

X

—

3

Antal utbildn.-grenar vid skolan .

3

3

4

5

7

5

4

5

4

3

3

Specialavdelning .................

X

X

X

X

X

—

X

X

—

—

De vid yrkesskolorna för kvinnliga elever förekommande utbildningsgrenarna
är följande.

Utbildningsgren

Skola

CS

cn

Ryagården

Brättegården

Hornö

Härsjögården

Eknäs

Morängen

Bistagården

Håkanstorp

Jordbruk ...........................

X

_

_

—

_

—

—

_

i

Smådjursskötsel .....................

—

—

X

X

—

—

—

—

2

Trädgårdsskötsel .....................

X

—

—

X

—

X

X

—

4

Lanthushåll .........................

—

X

—

—

X

X

—

—

3

Skolkök ...........................

X

—

X

X

—

—

X

—

4

Tvätt .............................

X

—

X

X

X

—

—

—

4

Sömnad .............................

X

X

X

X

—

X

X

X

7

Konsthantverkterapi .................

X

—

X

X

X

X

—

—

5

Vävning ...........................

—

—

X

X

X

—

X

—

4

Bageri .............................

X

1

Barnavård .........................

—

—

—

—

—

—

X

—

1

Kontorsgöromål .....................

—

X

—

—

—

—

—

—

1

Folkhögskolekurs ...................

—

X

—

—

—

—

—

—

1

Hårvård och hygien .................

—

—

X

—

—

—

—

—

1

1

Antal utbildningsgrenar .............

7

4

7

7

4

4

5

2

X

2— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år i960

Kommittén upplyser, att skolorna i allmänhet inte har något organiserat
samarbete i yrkesutbildningsfragor med överstyrelsen för yrkesutbildning
eller lantbruksstyrelsen. Med nämnda myndigheter har sålunda kontakt
tagits endast i undantagsfall. Undervisnings- och kursplaner har i en del fall
fastställts av socialstyrelsen, i andra fall av vederbörande skolstyrelse. I
något fall har överstyrelsen för yrkesutbildning varit med om fastställandet.
Vid pojkskolorna är kurserna i allmänhet inte tidsbegränsade, vilket däremot
i rätt stor utsträckning är fallet vid flickskolorna. Kurstiden varierar
därvid men utgör i de flesta fall 2 å 3 månader. Viss teoretisk undervisning
förekommer vid flera av pojkskolorna medan flickskolorna har teoretisk
undervisning endast i undantagsfall.

Placering i utbildningsgren föregås som regel inte av yrkesvägledning
eller yrkestestning. I den mån så kan ske får eleverna själva välja utbildningsgren.
Ibland är platstillgången inom utbildningsgrenarna avgörande
för placeringen. Sedan början av år 1959 förekommer ett organiserat samarbete
mellan ungdomsvårdsskoleorganisationen och olika arbetsmarknadsorgan.
Inom arbetsförmedlingen har sålunda utsetts särskilda kontaktmän
— en för varje skola — med uppdrag att biträda med frågor rörande arbetsplacering,
yrkesvägledning, arbetslöshetsfrågor m. m.

Enligt en av kommittén företagen undersökning av de på yrkesskolorna
den 1 februari 1958 intagna eleverna synes 40—50 % av de manliga och
50—60 % av de kvinnliga eleverna sakna fastare anknytning till något visst
yrke. Kommittén anser det sannolikt, att även många av de övriga eleverna
inte förvärvat större erfarenhet eller färdighet i ett speciellt yrke eller utbildats
för visst yrke. De på ungdomsvårdsskolorna intagna ungdomarna torde
sålunda före intagningen i allmänhet inte ha genomgått yrkesutbildning
eller haft den fastare anknytning till arbetsmarknaden som ett ordnat förvärvsarbete
innebär.

Kommittén anser det vara av väsentlig betydelse för elevernas återanpassning
att deras förutsättningar för en anknytning till arbetsmarknaden ökas.
Enligt kommitténs uppfattning står det utan vidare klart att ett av de viktigaste
leden i ungdomsvårdsskolornas vård och behandling av eleverna måste
vara att genom undervisning och arbetsträning bibringa dem arbetsvanor
och kunskaper, som hjälper dem att försörja sig själva efter utskrivningen
från skolan. Det är därför angeläget att skolorna i alla avseenden är rustade
för denna betydelsefulla uppgift. Så är f. n. i stor utsträckning inte fallet.
Kommittén anför härom i huvudsak följande.

Skolornas möjligheter och resurser att ge eleverna rehabilitering och
yrkesundervisning växlar. Standarden på skolorna i fråga om verkstadslokaler,
maskinutrustning och andra anordningar är varierande och på vissa
håll torftig.

Möjligheterna till arbetsträning och undervisning med sikte på visst yrke
är relativt goda inom pojkskolesektorn. Några av pojkskolorna är väl utrus -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

19

tade i detta avseende. Andra däremot saknar en tillfredsställande yrkesdifferentiering
och tillräckliga anordningar i övrigt för en effektiv arbetsträning
och yrkesundervisning. Flickskolorna är i allmänhet sämre utrustade
än pojkskolorna i fråga om möjligheter till en mera allsidig undervisning.
Denna bygger på de för flickor traditionella yrkena hushåll, sömnad, tvätt
m. in. Den undervisning, som finnes på flickskolorna, ger eleverna en allmän
huslig grundutbildning. Ca 38 % av de kvinnliga eleverna undervisas i två
eller flera utbildningsgrenar på skolan. Undervisningen på pojkskolorna är
mera yrkesinriktad. Endast ett fåtal av pojkarna undervisas i mer än en
utbildningsgren. I fråga om flickskolorna måste skapas anordningar för en
yrkesinriktad undervisning och arbetsträning med sikte på visst yrke eller
vidareutbildning i olika yrken.

Kommittén framhåller, att en uppläggning av yrkesundervisning vid skolorna
är förenad med stora svårigheter. Någon mera allsidig yrkesdifferentiering
kan sålunda inte åstadkommas inom den relativt lilla organisation
som ungdomsvårdsskolorna utgör. Vidare sker intagning av elever individuellt
under hela året, varigenom det blir svårt att anordna tidsbestämda kurser.
Härtill bidrar också, att vårdtiden inte är generellt fastställd utan varierar
från fall till fall samt att klientelet på en skola är heterogent i fråga om
yrkesförhållanden.

Enligt kommitténs mening bör skolornas verksamhet i fråga om yrkesundervisning
och arbetsträning inriktas så att eleverna lätt kan erhålla
arbete eller vidareutbildning efter utskrivningen. Syftet med undervisningen
och sysselsättningen vid skolorna bör i stor utsträckning vara att ge eleverna
förberedande yrkesutbildning. Verksamheten bör alltefter elevernas förutsättningar
omfatta terapibetonad sysselsättning, arbetsträning och yrkesundervisning.
Dessutom bör yrkesvägledning och anlagsprövning förekomma.

Enligt kommitténs mening bör möjligheter till terapibetonad sysselsättning
finnas på varje skola.Tillgång till terapibetonade arbetsuppgifter är ofta
den enda möjligheten att successivt föra in elever med allvarliga personlighetsstörningar
i mera regelbundna arbetsbanor. För många, särskilt nyintagna
elever är det ur terapeutisk synpunkt värdefullt att arbeta i jordbrukseller
trädgårdsarbete eller med skötsel av djur av olika slag. För de kvinnliga
eleverna är även vävning och konsthantverk lämplig terapi. Kommittén
anser, att ifrågavarande arbetsgrenar — trots att de inte direkt leder till
ökade möjligheter för eleverna på arbetsmarknaden — bör finnas kvar på
de skolor, där de nu ingår som en del av clevbehandlingen.

Med hänsyn till elevens utbildning på skolan och placering vid utskrivningen
anser kommittén det vara av största vikt alt elevens anlag inom olika
yrkesområden och olika arbetsmoment prövas. Då eleverna vid intagningen
i stor utsträckning inte har fast anknytning till visst yrke måste enligt kommitténs
mening yrkesvägledning och anlagsprövning ges större utrymme än
hittills. Eleverna bör om möjligt redan före intagningen ha haft kontakt med

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

organ för yrkesvägledning. \ rkesundervisningen på ungdomsvårdsskolorna
bör i de flesta fall börja med en yrkesorientering. Denna bör ske i nära samarbete
med befintliga organ för yrkesvägledning. Vidare bör psykotekniska
prov anordnas. Skolan bör genom nämnda organ hålla sig underrättad om
yrkesvägledningsfrågor både helt allmänt och inom de branscher för vilka
skolan bedriver undervisning.

Kommittén anser det angeläget att det organiserade samarbete mellan
ungdomsvårdsskolorna och arbetsförmedlingsorganen som redan inletts fullföljes
och utvecklas vidare. Enligt kommitténs mening är det därvid av vikt
att socialstyrelsen centralt står i kontinuerlig kontakt med arbetsmarknadsstyrelsen
i nämnda frågor.

För att öka möjligheterna att låta elever genomgå psykotekniska prov o. d.
föreslår kommittén, att anslagsposten till undervisning m. m. i ungdomsvårdsskolornas
omkostnadsstat räknas upp med 10 000 kronor.

Som ett väsentligt led i elevbehandlingen på skolorna bör enligt kommitténs
mening ingå arbctsträning. Denna verksamhet skall ha till syfte att bibringa
eleverna arbetsrutin och vana vid produktivt arbete. Det är betydelsefullt
att på skolorna skapa en miljö som uppfostrar till arbete. Verksamheten
vid skolorna bör vara inriktad på intensivt arbete och produktion
under former, vilka så långt möjligt liknar förhållandena ute i samhället.
Möjligheter bör finnas för en allsidig träning med sikte på anställning i
öppna marknaden eller fortsatt yrkesutbildning efter vistelsen på skolorna.
Fabriksmässiga eller tempobetonade arbetsuppgifter bör därför finnas.
Vidare bör en viss arbetsprövning ske som komplement till yrkesvägledningen.

Kommittén framhåller, att ungdomsvårdsskolorna med hänsyn till vårdtidens
längd i allmänhet inte kan ge yrkesutbildning i egentlig mening. Kommittén
anser dock, att eleverna under sin vistelse på skolan bör så långt
det är möjligt meddelas yrkesundervisning. I princip bör de ungdomar som
intagits på ungdomsvårdsskola inte ha sämre möjligheter till utbildning än
övrig ungdom i samhället. På ungdomsvårdsskolorna kan dock endast ges
utbildning i sådana yrken, som kräver kort tids undervisning, samt förberedande
yrkesutbildning eller grundutbildning i andra yrken.

Beträffande uppläggningen av yrkesundervisningen vid ungdomsvårdsskolorna
anför kommittén i huvudsak följande.

Yrkesundervisningen vid ungdomsvårdsskolorna har många beröringspunkter
med undervisningen i enhetsskolans klass 9 y. Man måste räkna
med att flera av yrkesskolorna kommer att få taga emot elever, som skall
fullgöra sin skolplikt i klass 9 y.

För de yrkesobestämda ungdomsvårdsskoleeleverna bör finnas möjlighet
till en sådan yrkesorientering, som erbjudes inom den allmänpraktiska grenen
i 9 y. Undervisningen inom denna gren är avsedd bl. a. för elever, som är
intresserade av praktiska arbetsuppgifter men ännu ej kunnat taga ställning
till specialområde utan önskar en orientering av mer allmän art före det

Kungi. Maj.ts proposition nr 83 dr 1960

21

definitiva yrkesvalet eller som vill ha ett mångsidigt och rörligt praktiskt
arbete på yrkesområden, som inte fordrar specialkunskaper på ett område
utan allmänna kunskaper inom många områden.

Undervisningen inom allmänpraktisk gren har till uppgift att ge eleverna
inblick i arbetet inom flera olika yrkesområden. Undervisningen skall dels
underlätta elevernas yrkesval, dels alltefter deras förutsättningar och yrkesintresse
kunna ge dem grundutbildning för ett visst yrkesområde eller träning
i vissa inom yrkesområdet förekommande arbeten.

En allmänpraktisk gren omfattar metallarbete, motorteknik, elektroteknik,
snickeri samt ytbehandling. En annan allmänpraktisk gren är husligt
arbete. Eleverna skall vid undervisningen i olika arbetsmoment erhålla
en allsidig träning, som syftar till att lära dem att korrekt utföra arbetet
med anlitande av ändamålsenliga och kraftbesparande arbetsmetoder.

Även om ungdomsvårdsskolornas yrkesundervisning i stor utsträckning
måste vara inriktad på yrkesorientering och grundutbildning jämte arbetsträning,
får man icke bortse från att en del av eleverna kan lämpa sig för
yrken, där utbildningstiden är så kort, att verklig yrkesutbildning kan medhinnas
under vistelsen på skolan. Det kan även förekomma, att eleverna vid
intagningen på skolan redan är inriktade på visst yrke eller — i fråga om
återtagna elever — redan genomgått yrkesorientering och grundutbildning.
Elever med klar yrkesinriktning bör kunna få undervisning i de verkstäder,
som finnes på skolan.

Yrkesinriktade elever bör erhålla en vidare utbildning utanför skolan, vid
t. ex. yrkesskola, industriskola e. d. Om en elev inte kan mottagas vid någon
skola av nu nämnd typ, bör möjlighet finnas att placera eleven i någon av de
kurser, som anordnas av arbetsmarknadsstyrelsen och yrkesöverstyrelsen.

I princip bör man inrikta sig på ett par yrkesgrenar som ger en allsidig
arbetsträning och kan leda till olika yrkesområden. I fråga om pojkarna
synes det lämpligt med mekanisk verkstad och snickeri. Mekanisk verkstad
kan omfatta avdelningar för metallarbete, smide, svetsning och reparation
(ev. motorteknik). En snickeriverkstad kan omfatta byggnads- och inredningssnickeri,
möbelsnickeri samt maskinsnickeri. När det gäller flickskolorna,
kan enhetsskolans allmänhusliga linje, storhushåll och sömnad
(grundutbildning för modister, körsnärer, konfektionsindustri) vara lämpliga
grenar. Även vissa mekaniska arbeten torde lämpa sig för kvinnlig
arbetskraft. Jordbruk och trädgårdsskötsel bör inte byggas ut som utbildningsgrenar.

En tillräcklig differentiering i fråga om olika yrkesgrenar kan icke erhållas
på en ungdomsvårdsskola eller inom skolorganisationen. Det är därför
angeläget, att alla möjligheter tillvaratages att placera eleverna hos hantverkare
eller industrier på orten för arbetsträning och anlagsprövning inom
visst yrke.

I den mån så ej redan skett bör man på pojksektorn frångå mera hantverksbetonad
undervisning. Inom snickeri torde undervisningen alltmera
böra övergå till tempobetonat arbete. Undervisningen i skrädderi bör bedrivas
efter de undervisningsplaner och med de metoder, som tillämpas i den
allmänna yrkesundervisningen.

Undervisningen i bil- och maskinreparation kan icke sikta till en fullständig
utbildning av bilmekaniker och maskinreparatörer. Det kan hiir endast
bli fråga om en allmän orientering beträffande olika motorer och deras
skötsel. En dylik orientering kan lämpligen ges i en mekanisk verkstad med

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

nnH^r''1^1118 fÅr- “■ f'' reParatörer- De bilmekaniska verkstäderna arbetar
under vissa svårigheter, eftersom läraren måste underkasta allt elevarbete
en minutiös och tidsödande kontroll.

Undervisningen vid skolorna bör vara upplagd efter samma linjer som
övrig yrkesutbildning i samhället. Den bör också vara inriktad på områden,
där utsikterna att erhålla arbete är störst. Det är därför enligt kommittén
av stor vikt att uppläggningen av yrkesundervisningen sker i samråd med
överstyrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadsstyrelsen. Även med
näringslivets branschorganisationer och enskilda industrier bör ett visst
samarbete kunna ske.

Kommittén föreslår i fråga om de särskilda skolorna följande omläggningar.

Lovsta. En ny mekanisk verkstad för metallarbete, smide, svetsning och
reparation med plats för 12—16 elever uppföres.

Långanäs. Nya lokaler för mekanisk verkstad anordnas.

Fagared. Bilverkstaden omändras till mekanisk verkstad.

Forsane. Ny snickeriverkstad bygges.

Sundbo. Snickeriverkstaden tillbygges.

Johannisberg. Bilverkstaden omändras till mekanisk verkstad. Ny verkstadsbyggnad
för snickeri och metallarbete uppföres.

Raby. Skrädderiutbildningen slopas. I stället bygges en mekanisk verkstad
för 12 elever.

Gräskärr. Mekanisk verkstad för 12—16 elever bygges.

Hammargården. Mekanisk verkstad för 10—12 elever uppföres.

Stigby. Mekanisk verkstad för 8 elever anordnas i befintliga lokaler.

Bärby. Mekanisk verkstad för 12—16 elever uppföres.

Bistagården. Undervisning i sömnad anordnas i stället för terapisysselsättning.
Nuvarande kök ombygges. Undervisningskök nyinrättas.

Ryagården. Konsthantverk bör kompletteras med keramik. I stället för
skolkök och tvätt bör anordnas kurs i husligt arbete och storkökskurs. Omoch
tillbyggnad verkställes för centralkök, tvätt och bageri.

Brättegården. Laboratorieutbildning införes eventuellt. Nybyggnad uppföres
för denna verksamhet samt för handels- och kontorsutbildning.

Hornö. Utbildning i trädgårds- och smådjursskötsel slopas. I stället anordnas
utbildning i en verkstadsgren och konsthantverk. Centralköket ombygges.
Nybyggnad för undervisningslokaler uppföres.

Härsjögården. Undervisning i sömnad omlägges till konfektionssömnad.
Husmoderskurs och utbildning i konsthantverk anordnas. Verkstadslokaler
bygges.

Morängen. Utbildning i konsthantverk anordnas i stället för sysselsättningsterapi.

Kommittén föreslår, att anslagsposten till undervisning in. in. i ungdomsvårdsskolornas
omkostnadsstat räknas upp med 30 000 kronor för att be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

23

strida kostnaderna för arbetsträning hos hantverkare och industrier samt
anlagsprövning av elever. Anslagsposten till eftervård bör vidare räknas upp
med 50 000 kronor till kostnader som kan uppkomma i samband med vidareutbildning
av elever.

Kommittén framhåller, att en produktionsinriktad undervisning vid skolorna
förutsätter bl. a. en rationell organisation av arbetet, lämpliga lokaler
och maskiner samt lämpliga arbetsobjekt.

Enligt kommitténs mening är den nuvarande personalorganisationen på
skolverkstäderna inte ändamålsenlig. F. n. har sålunda en yrkeslärare ensam
hand om en verkstad. Om läraren på grund av sjukdom eller annan anledning
är borta från verkstaden måste därför driften stoppas och eleverna
under tiden placeras ut på andra sysselsättningar inom skolan. För att sådana
driftstopp skall kunna undvikas föreslås att yrkeslärarna vid vissa
skolor erhåller en arbetande förman som biträde. Kommittén anser vidare,
att det antal elever — f. n. i regel inte mer än sex — som ingår i varje arbetsgrupp
på verkstäderna är för litet för att medge en rationell produktion.
Härför fordras relativt stora elevgrupper. Enligt kommitténs mening är det
åtminstone inom vissa utbildningsgrenar lämpligt med grupper om 12—16
elever. Dylika grupper är dock för stora för endast en yrkeslärare. Om arbetande
förmän anställes bör dock yrkesläraren kunna leda en grupp av
denna storlek. Kommittén anser det betydelsefullt även ur pedagogisk synpunkt
att en arbetande förman i vissa fall finns vid sidan av yrkesläraren.

Kommittén föreslår, att tolv befattningar för arbetande förmän inrättas
vid skolorna. Kommittén räknar med, att nämnda förmän avlönas från
medel på skolornas omkostnadsstat. Kommittén förutsätter att inkomsterna
från försäljning av verkstadsprodukter ökar i sådan omfattning, att de i stort
sett kommer att täcka kostnaderna för de föreslagna befattningarna. Vidare
föreslår kommittén inrättande av ett antal tjänster för arbetsträning och
yrkesundervisning vid skolorna m. m. En specificerad redovisning för förslagen
lämnas i annat sammanhang.

Kommittén har funnit, att befintliga verkstadslokaler och nuvarande
maskinutrustning i flera fall inte är tillfredsställande. Maskinutrustningen
är underdimensionerad och i stor utsträckning föråldrad. Åtskilliga lokaler
tillåter inte en effektiv produktion. Härför behövs bättre lokaler samt bättre
och i en del fall en helt annan maskinutrustning än den befintliga. I viss
utsträckning kan rena produktionsmaskiner behövas. För en rationell arbetsdrift
är ett snabbt utbyte av en oanvändbar maskin och en successiv ersättning
av förslitna eller omoderna maskiner nödvändigt. I många fall kan
vidare ett åtagande av arbetsbeställningar göras endast under förutsättning
av en viss komplettering av maskinutrustningen.

Kommittén föreslår, att nya verkstadslokaler uppföres vid ett antal skolor
samt att en omfattande maskinutrustning anskaffas. Kostnaderna beräknas

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

till 3 160 000 resp. 2 963 000 kronor, varav 1 630 000 resp. 1 874 000 kronor
förutsättes bli anvisade under budgetåret 1960/61. De olika förslagen redovisas
i detalj i det följande.

Vad angår arbclsanskaffningen till verkstäderna anser kommittén, att
varje skola bör i första hand själv skaffa lämpliga arbetsobjekt. Om skolan
misslyckas därmed bör möjlighet finnas till en viss central arbetsanskaffning
genom arbetsmarknadsstyrelsen.

Kommittén anser, att det nuvarande avlönings- och flitpenningsystemet
vid en övergång till en mer produktionsinriktad yrkesundervisning och
arbetsträning bör ersättas med ett lönesystem liknande öppna marknadens.
Kommittén föreslår därför, att vid yrkesskolorna allmänt införes ett avlöningssystem,
där avlöningen i görligaste mån anpassas efter arbetsprestationerna.

Fritidsverksamheten vid skolorna

Kommittén har tagit upp frågan om en ökning och intensifiering av fritidsverksamheten
vid skolorna.

Kommittén framhåller, att en väl planerad och meningsfylld fritidsverksamhet
är ett viktigt led i elevbehandlingen, som ställer stora krav på skolledning
och personal samt på skolornas utrustning. Det är en betydelsefull
uPPgift för personalen att påverka och entusiasmera eleverna till ett aktivt
deltagande i hobbies, studier, konstnärlig verksamhet, idrott och annan
sysselsättning. Skolorna bör i fråga om fritidsverksamheten sträva efter att
så långt det är möjligt bli en del av bygden och dess liv genom kontakter och
samarbete åt olika håll. Enligt kommitténs mening är det angeläget, att
socialstyrelsen står i kontinuerlig kontakt med de stora studieförbunden och
andra riksorganisationer och med ledning därav ger skolorna erforderliga
råd och anvisningar beträffande fritidsverksamhetens anordnande. Några
skolor har redan ordnat en dylik kontakt, men kommittén anser det önskvärt
att centrala överenskommelser kommer till stånd som gör det möjligt
även för avlägset belägna skolor att mer än hittills komma i åtnjutande av
hjälp i denna form.

För att utöka skolornas möjligheter att intensifiera fritidsverksamheten
föreslår kommittén, att anslaget till undervisning, lek och idrott uppräknas
med 52 000 kronor.

Eftervård

Kommittén anser, att en allmän förstärkning av resurserna för eftervård
bör ske. Härom anföres bl. a. följande.

Verksamheten med kontrollerad familjevård och utackordering i fosterhem
bör intensifieras. Den kvalificerade personalen på skolorna behöver
utökas, så att man får större möjligheter till hembesök och samtal med ele -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

25

vens föräldrar m. m. Skolan bör även under hela vårdtiden hålla kontakt
med barnavårdsnämnden. Möjligheterna till placering i yrkesutbildning,
kurser o. d. utanför skolan bör utökas bl. a. genom garantibidrag till arbetsgivarna.

Kommittén föreslår, att det nuvarande arvodet till övervakare, 15 kronor
per månad, höjes och att nämnda arvode inte som f. n. sker inräknas i det
för varje elev fastställda eftervårdsbidraget av i regel högst 600 kronor per
år. Kommittén anger dock inte till vilket belopp höjningen anses böra ske.
Antalet uppdrag per övervakare bör maximeras när det gäller fall, som
fordrar en verklig arbetsinsats av övervakaren. Kommittén anser också att
eftervårdskonsulentorganisationen bör utbyggas. I avvaktan på en ny barnavårdslag
har kommittén dock inte ansett sig kunna ta bestämd ställning till
i vilken utsträckning en sådan utbyggnad bör ske. Vidare föreslår kommittén,
att ett utökat samarbete etableras mellan ungdomsvårdsskolornas, kriminalvårdens
och nykterhetsvårdens konsulentorganisationer.

Kommittén har även berört verksamheten vid de avI.O.G.T. drivna inackorderingshemmen
för ungdomar, som saknar bostad eller behöver särskild
tillsyn. Kommittén upplyser, att inackorderingshemmen dras med ekonomiska
besvärligheter. Med hänsyn härtill bör nuvarande avtal med I.O.G.T. i
varje särskilt fall omprövas, allt eftersom de utlöper. Några nya hem bör
inte komma till stånd enligt nuvarande avtalsprinciper. I stället bör prövas
ett system med garantibidrag och platsbidrag. Garantibidraget bör därvid
täcka de fasta kostnaderna för hemmet och utgå för ett visst antal platser,
oavsett om dessa är belagda eller ej. Platsbidrag bör utgå i form av driftbidrag
för varje belagd plats. Kommittén anser det inte uteslutet att det
föreslagna bidragssystemet skulle stimulera andra ideella sammanslutningar
att inrätta inackorderingshem. Något konkret förslag om bidragens storlek
framlägges inte av kommittén.

Kostnaderna för de av kommittén föreslagna åtgärderna uppskattas till
325 000 kronor, varav 150 000 kronor beräknas för arvoden till övervakare,
50 000 kronor för vidareutbildning av elever och 125 000 kronor för förstärkning
av eftervården i övrigt.

Vissa personalfrågor

Kommittén har behandlat frågan om arbetsuppgifter och kompetenskrav
m. m. för vissa personalkategorier vid ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om rektorerna framhåller kommittén, att stora krav måste ställas
på personlig lämplighet. Det är därjämte av betydelse att de har god utbildning
i allmän psykologi, abnormpsykologi och socialvård. Enligt av socialstyrelsen
fastställda kompetenskrav skall sådana kunskaper ha förvärvats
genom akademiska eller motsvarande studier i psykologi, sociologi, förvaltningskunskap
in. m. Rektor bör också vara god personallcdarc.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

Rektor är under skolans styrelse ansvarig för elevbehandlingen. Han biträdes
i denna uppgift av assistenter och — vid vissa skolor — avdelningsföreståndare.
Dessa ansvarar bl. a. för elevernas dagliga fostran, vissa psykologiska
undersökningar, fritidssysselsättning, eftervård m. m. Vidare ansvarar
assistenterna för var sin avdelning. De har ofta även viss jourtjänst. Fördelningen
av arbetsuppgifter växlar vid olika skolor.

Kommittén anser, att de krav på lämplighet och kvalifikationer, som ställes
på rektorer, även bör gälla för avdelningsföreståndare och assistenter. De
sistnämnda bör sålunda utgöra en naturlig rekryteringsbas för rektorerna,
varför en liknande grundutbildning bör krävas. Assistenterna bör enligt
kommitténs mening rekryteras bland personer, som genomgått socialinstitutens
sociala linje och helst även den mentalhygieniska fortbildningskurs,
som brukar anordnas vid dessa institut. Även utbildning vid Ericastiftelsen,
akademiska studier i psykologi, pedagogik och sociologi samt lärarutbildning
av olika slag är lämplig.

För förvärv av de kunskaper, som utöver grundutbildning kräves för kompetens
till rektorsbefattning, har socialstyrelsen fastställt en särskild högre
utbildningskurs. Denna bygger på frivilliga studier och bekostas helt av deltagarna.
Studierna måste till större delen bedrivas vid sidan om tjänstgöringen.
Enligt kommitténs mening kan befattningshavarna inte rimligen
liinna med sådana studier vid sidan om den krävande tjänstgöringen på
skolan. Kommittén föreslår därför, att den nuvarande utbildningen ersättes
av en för assistenter avsedd fortbildning helt bekostad av statsmedel och
anordnad i socialstyrelsens regi. Utbildningen bör försöksvis omfatta tre
internatkurser om en månad vardera samt individuellt upplagd praktiktjänstgöring
om sammanlagt tre månader.

Vad angår assistenternas arbetsuppgifter anser kommittén, att det bör
övervägas att arbetet vid de större skolorna fördelas så att var och en av
assistenterna får specialuppgifter. Vidare bör det övervägas att befria assistenterna
från det direkta ansvaret för elevförläggningar. Kommittén anför,
att detta arbete, som bl. a. innebär allmän tillsyn över avdelningen, dess
personal och elever, ofta blir splittrat på grund av assistenternas många
andra uppgifter. Enligt kommitténs uppfattning bör därför det närmaste
ansvaret för varje elevavdelning åvila en tillsynsman. Dessa tjänster bör
rekryteras bland personer med erfarenhet av arbete på ungdomsvårdsskola
och dessutom viss utbildning.

Kommittén anser, att antalet assistenter vid skolorna bör ökas. Det individuella
mentalhygieniska arbetet bland eleverna samt en intensifiering av
eftervårdsuppgifter kräver ökade insatser av utbildad arbetskraft. Vid de
mindre skolorna bör finnas två assistenter och vid de större tre eller flera.
Det erforderliga antalet nya assistenttjänster uppskattas till tio.

I fråga om den personal, som handhar yrkesutbildningen vid skolorna,

Iiungl. ftlaj:ts proposition nr 83 år 1960

27

framhåller kommittén vikten av att de har tillräckliga kvalifikationer i sitt
yrke, pedagogisk utbildning och erfarenhet. Kommittén anför härom bl. a.
följande.

För yrkeslärarna bör gälla samma behörighetsvillkor, som följer av Kungl.
Maj:ts stadga för statsunderstödda yrkesskolor (SFS 1955:503). De borde
även ha viss utbildning för eller erfarenhet av socialt arbete. Yrkeslärarna
bör i fråga om lön och tjänstgöringstid jämställas med yrkeslärare i det
allmänna skolväsendet. De bör erhålla särskild kompensation med hänsyn
till klientelets svårighetsgrad. Som ett led i den höjning av yrkesundervisningens
kvalitet, som kommittén föreslagit, ingår utbyte av vissa yrkesmästare
mot yrkeslärare samt arbetsterapeuter mot yrkesmästare i lönegrad

11. Erfarenheten har visat, att man med nuvarande lönesättning, lönegrad
9, på grund av arbetets svårighetsgrad icke kan rekrytera arbetsterapeuter.
Med hänsyn till det synnerligen heterogena klientel, som kommer att finnas
på mottagningsavdelningarna, erfordras även där yrkesmästare i lönegrad
11.

Kommittén anser det angeläget, att den ledande personalen på skolorna i
större utsträckning än f. n. avlastas rent administrativa och kamerala
arbetsuppgifter. Dessa inkräktar nu i alltför hög grad på det pedagogiska
arbetet. Varje skola bör ha heltidsanställd kontorshjälp. Kommittén föreslår
därför, att under de båda närmaste budgetåren sammanlagt tolv kanslibiträdestjånster
inrättas i utbyte mot arvodesanställd kontorspersonal. För ett
av kommittén i anslutning härtill gjort förslag om centralisering av vissa
administrativa uppgifter från skolorna till socialstyrelsens skolbyrå har en
redogörelse lämnats i 1960 års statsverksproposition (V ht s. 9).

Kommittén har till slut berört frågan om utbildning av vård- och tillsynspersonal.
Frågan om en lämplig grundutbildning för dessa befattningshavare
bör snarast lösas. Den vid Lövsta påbörjade vårdarutbildningen bör fortsätta
och vid behov utbyggas. Vidare bör socialstyrelsen i samråd med överstyrelsen
för yrkesutbildning undersöka möjligheterna att anordna grundutbildning
för vård- och tillsynspersonal inom flera vårdområden. Vissa delar av
undervisningen torde kunna vara gemensam för flera vårdområden. I detta
sammanhang bör möjligheterna till en viss utvidgning av sociala barnavårdsseminariets
nuvarande verksamhet övervägas.

Kostnadsberäkningar

De sammanlagda kostnadsökningarna vid ett genomförande av kommitténs
i det föregående återgivna förslag har beräknats till omkring 9 473 000
kronor, varav 6 195 000 kronor föreslås bli anvisade för budgetåret 1960/61
och omkring 3 278 000 kronor för budgetåret 1961/62 och senare. Kostnaderna
bar beräknats enligt följande.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Driftbudgeten

A. Avlöningar

1. Undervisningspersonal vid skolhemmen 1960/61

Skola

Befattning

Lönegrad

Lövsta 2 folkskollärare .......... 19 19 428:_

1 folkskollärare .......... 19

(i stället för 1 folkskollärare
i lgr 16)

1 yrkeslärare............. 16

Östra Spång 3 folkskollärare........... 19 3 060:_

(i stället för 1 folkskollärare
i lgr 16)

1 adjunkt ................ 23

Vemyra 1 yrkeslärare............. 16

(i stället för 1 yrkesmästare
i lgr 11)

Gudmunds gården

2 folkskollärare........... 19 3 024: —

(i stället för 1 folkskollärare
i lgr 16)

1 adjunkt ................ 23

Broby 1 folkskollärare........... 19 19 428:_

1 yrkeslärare............. 16 16 404: —

1 folkskollärare........... 19

(i stället för 1 folkskollärare
i lgr 16)

Eknäs y2 folkskollärare (gemensam

med Hornö) ............ 19 9 714: —

2 folkskollärare........... 19

1 lärarinna i tvätt utgår .... 10

2. Undervisningspersonal vid yrkesskolorna

Långanäs 1 trädgårdsmästare........ 9 984: —

(finns f. n. på övergångsstat,
kostnadsökning avser
vårdare i lgr 8)

Fagared 1 yrkeslärare (snickeriverkstaden)
................ 16 15 684: —

Forsane 1 trädgårdskunnig arbetsledare
(kostn. approx. = lgr 8) 9 984: —

Sundbo 1 trädgårdskunnig arbetsledare
(kostn. approx. = lgr 8) 10 560: —

Gräskärr 1 yrkeslärare............. 16 16 404: —

1961/62
och senare

19 428: —
3 024: —

16 404: —
6 120: —

23 712: —
4 080: —

3 024: —

24 372: —

3 024: —

38 856: —
_11 724: —

Rungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

29

1960/61

1961/62
och senare

Skola

Befattning ]

Lönegrad

Hammar-

gården

1 yrkeslärare för snickeri (i

stället för yrkesmästare i
lgr 11) .................

16

4 080: —

1 yrkeslärare för mek. verk-stad ...................

1 yrkeslärare för moped- och

16

17 184: —

cykelrep. (i stället för yr-kesmästare i lgr 11).....

16

4 080: —

Stigby

1 yrkeslärare för verkstads-

gren ...................

16

15 684: —

Bärby

1 yrkeslärare.............

1 arbetsförman för jordbru-

16

16 404: —

ket (motsv. lgr 8) ......

10 560: —

Bista-

gården

1 yrkeslärare för husligt ar-bete ...................

1 yrkeslärare för sömnad (i

16

16 404: —

stället för arbetsterapeut i
lgr 9) ..................

16

5 280: —

Ryagården

1 yrkeslärare.............

1 yrkesmästare (intagnings-

16

15 684: —

avd.) ..................

11

11 652: —

Brätte-

gården

Arvode till timlärare för labo-

ratorieutbildning........

10 000: —

Hornö

1 yrkeslärare i husligt ar-bete ...................

1 bitr. lärare i storkök (i

16

16 404: —

stället för lärarinna i tvätt
lgr 10) .................

12

1 332: —

1 yrkeslärare samt

16

16 404: —

1 yrkesmästare båda för all-

11

12 336: —

mänpraktisk verkstad och
konsthantverk (i stället för
1 arbetsterapeut i lgr 9) . .

—11 124: —

x/z folkskollärare (gemensam

med Eknäs) ............

19

9 714: —

Härsjö-

gården

1 yrkeslärare i husligt arbete

(i stället för arbetsterapeut
i lgr 9) ................

16

5 184: —

Morängen

1 yrkeslärare i konsthant-

verk (i stället för arbets-terapeut i lgr 9) ........

16

5 280: —

Dessutom föreslås, att 12 tjänster för s. k. arbetande förmän inrättas, varav
5 under budgetåret 1960/61 och 7 under budgetåret 1961/62. Lönerna till

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

dessa befattningshavare avses skola bestridas av medel under skolornas omkostnadsstat.

1960/61 1961/62

och senare

3. Personal för medicinsk-psykologisk behandling:

Uppflyttning av psykologtjänst vid Lövsta Ae 23-24 1 404

3 psykologtjänster Ae 24...................... 77 328

Arvoden och ersättningar till rådgivande psykiater

och psykologer .............................. 150 000

4. övrig personal

10 assistenttjänster Ae 17 ..................... 86 760 86 760

12 kanslibiträdestjänster i Ae 7 (posten arvoden

till kontorshjälp minskas med 25 000) .......... 47 764 47 764

5. Arvoden till övervakare

(Kostnaderna härför har hittills bestritts från anslagsposten
till eftervård och utackordering under
omkostnadsstaten) .............. 150 000

Summa kronor 730 996 363 320

B. Omkostnader

1. Reseersättningar ............................. 75 000 75 000

2. Anskaffande av dikteringsapparater............ 3 600 3 600

3. Kostnader för fritids- och studieledare.......... 50 000

4. Anlagsprövning av elever samt psykotekniska prov 40 000

5. Elevbelöning ................................ 50 000

6. Eftervård och utackordering (övervakararvoden

bör bestridas från avlöningsanslaget, varför omkostnadsanslaget
kan minskas med 120 000) jfr
A 5 ovan. För vidareutbildning av elever m. m. bör
beräknas 100 000 ............................ —20 000

Summa kronor 198 600 78 600

C. Engångsanskaffning av inventarier

1. Maskinutrustning till verkstäder vid följande skolor

Lövsta ...................................... 161 000

Långanäs ................................... 229 000

Fagared..................................... 296 000

Forsane..................................... 184 000

Sundbo ..................................... 217 000 60 000

Johannisberg ................................ 217 000

Råby ....................................... 164 000

Margretelund ................................ 217 000

Gräskärr .................................... 196 000

Hammargården .............................. 219 000

Stigby ...................................... 111 000

Bärby....................................... 161 000

Hornö ...................................... 86 000

Ny skola på Gotland.......................... 249 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

2. Maskinutrustning för sömnad och konsthantverk

vid Bistagården, Ryagården, Brättegården, Hornö
och Härsjögården m. m.......................

3. Ytterligare maskinutrustning vid 6 specialavdelningar
......................................

4. Undervisningsmateriel vid följande skolor

Lövsta ......................................

östra Spång.................................

Vemyra .....................................

Gudmundsgården ............................

Folåsa ......................................

Broby ......................................

Eknäs ......................................

Brättegården ................................

5. Utrustning till undervisningskök m. m. vid Bistagården,
Ryagården och Hornö..................

Summa kronor

Kapitalbudgeten

Lövsta

Långanäs

Fagared

Forsane

Sundbo

Johannis berg -

Råby

Margrete lund Gräskärr Hammar gården Bärby Bista gården Ryagården -

Verkstadspaviljong (mekanisk verkstad)
..............................

D:o ...............................

Omdisposition av bilverkstad till mekanisk
verkstad ......................

Verkstadspaviljong (snickeriverkstad)

Tillbyggnad av snickeriverkstad......

Anordnande av teorisal..............

Verkstadspaviljong (metall och snickeri)
Ombyggnad av bilverkstad till mekanisk

verkstad ..........................

Verkstadspaviljong (mekanisk verkstad)
jämte uppställningshall för jordbruksmaskiner
.....................

Tillbyggnad av snickeriverkstad......

Verkstadspaviljong (mekanisk verkstad)
..............................

Ombyggnad av kök m. m.............

Anordnande av terapilokaler.........

Ny- och ombyggnad för centralkök, bageri
och tvätt ......................

31

1960/61

1961/62

och senare

36 000

6 000

45 000

45 000

7 000

27 400

65 400
18 400

10 000

22 400

3 000

36 000

21 400

77 400

19 000

30 000

15 000

100 600

1 150 800

1960/61

1961/62

och senare

190 000
190 000

50 000

280 000

50 000
10 000

315 000

25 000

240 000

70 000

190 000

190 000

190 000

50 000
50 000

370 000

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

1960/61 1961/62

och senare

Hornö Ombyggnad av kök.................. 50 000

Verkstadspaviljong (finmekanik, hårvård,
undervisningskök och konsthantverk)
.............................. 150 000

Härjö gården

Verkstadspaviljong (konfektionssöm nad,

konsthantverk och vävning)..... 200 000

Brättegården
Verkstadspaviljong.................. 75 000

Lövsta Skolpaviljong ...................... 225 000

östra Spång Verkstadspaviljong.................. 165 000

Inredning av naturkunnighetsrum m. m. 35 000

Vemyra Skolpaviljong ...................... 250 000

Gudmunds gården

» 320 000

Folåsa t> 150 000

Gymnastikbyggnad.................. 280 000

Broby Skolpaviljong ...................... 155 000

Eknäs » 255 000

Gymnastikbyggnad ................. 80 0001)

Summa kronor 3 165 000 1 685 000

Sammandrag

Driftbudgeten

Avlöningar..................................... 730 996 363 320

Omkostnader................................... 198 600 78 600

Engångsanskaffning av inventarier................ 2 100 600 1 150 800

3 030 196 1 592 720

Kapitalbudgeten

Byggnadsarbeten ............................... 3 165 000 1 685 000

B. Yttranden

Behovet av en ytterligare förstärkning av ungdomsvårdsskolornas
vårdresurser vitsordas i det stora flertalet remissyttranden.
De av kommittén framlagda förslagen anses i stort sett väl
avvägda. I några yttranden uttalas dock att den föreslagna upprustningen
inte är tillräckligt långtgående. Svenska barnpsykologiska föreningen betecknar
sålunda kommitténs program som mycket kortfristigt. Enligt före 1

Till utbyggnad av Eknäs med lokaler för teoretisk undervisning m. m. har för budgetåret
1958/59 anvisats 200 000 kronor; byggnadsarbetet har ej påbörjats. Nämnda belopp
förutsättes få disponeras för nu föreslaget ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

33

ningens mening tillgodoses genom förslagen endast vissa minimikrav. På
längre sikt fordras en mer omfattande upprustning. Även Sveriges läkarförbund
anser, att den föreslagna upprustningen är otillräcklig. Förbundet uttalar,
att en upprustning inte ensam kan åvägabringa en avgörande förbättring
av de nu ytterst nedslående vårdresultaten vid ungdomsvårdsskolorna.
Samhällsreaktionen mot ungdomsassocialiteten hör till de minst effektiva
vårdformerna. Kommittén kan inte anses ha lyckats klarlägga orsakerna
till skolornas ineffektivitet. Det kan därför, framhåller förbundet, vara en
tvivelaktig åtgärd att tillstyrka utbyggnad av ett påföljdssystem, som är
mindre effektivt än andra reaktionsformer. Förbundet anser sig i dagens
krissituation dock inte kunna avstyrka förslag till åtgärder som kan verka
i positiv riktning men understryker med eftertryck, att de föreslagna förbättringarna
— ehuru synnerligen välbehövliga — knappast i och för sig
är av den art eller av den genomgripande beskaffenhet att de på ett nu avgörande
sätt kan väntas förbättra vårdresultatet. Förbundet anser, att hela
frågan om adekvata åtgärder i kampen mot ungdomsbrottsligheten måste
grundligt utredas, om man skall kunna hysa hopp om en vändning till det
bättre.

Statskontoret är medvetet om att en viss upprustning av skolorna i materiellt
och personellt avseende är nödvändig men anser att kommitténs förslag
inte alltid har underbyggts med tillräckligt preciserade motiveringar.
Ämbetsverket erinrar om att betänkandet endast berör en liten sektor av ett
långt större område där i olika avseenden människovårdande uppgifter är
det centrala och där betydande uppdämda behov föreligger. Ett tillgodoseende
av alla eller flertalet av förslagen kan leda till att en lika angelägen
upprustning av andra vårdområden får stå tillbaka. Statskontoret förutsätter
därför, att förslagen måste bedömas med viss restriktivitet.

Kommitténs synpunkter på längden av vårdtiderna vid ungdomsvårdsskolorna
har i stort sett lämnats utan erinran i yttrandena.

Sålunda anser flertalet styrelser för ungdomsvårdsskolor, att bestämmelser
om vissa maximi- och minimitider för vistelse på ungdomsvårdsskola
inte är lämpliga. Särskilt styrelsen för Fagareds yrkesskola varnar med
bestämdhet mot att vårdtiden på något sätt fixeras på förhand. På grund
av den fortgående klientelförsämringen bör vårdtiderna enligt styrelsens
mening snarare förlängas än förkortas. Styrelsen är närmast av den uppfattningen
att en lång tids behandling är att föredra, då den har dåliga erfarenheter
av korttidsbehandling.

Medicinalstyrelsen anser, att en ökad medicinskt-psykologisk aktivitet vid
skolorna i vissa fall kan komma att leda till en förlängd vårdtid. Enligt styrelsens
mening kräver de ofta mycket störda ungdomarna en lång tids vård
och behandling för att kunna psykiskt och socialt normaliseras och få en
konkurrenskraftig yrkesutbildning.

3 __ Bihang till riksdagens protokoll 1900. 1 sand. Nr 83.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

Riksåklagarämbetet framhåller, att ett slopande av nu gällande bestämmelser
om minimilängden av en normal vårdtid inte får leda till att utskrivning
allmänt kommer att ske efter allt kortare tid. Ämbetet betonar,
att om praktiskt taget hela det unga brottslingsklientelet, som behöver
anstaltsvård, placeras på ungdomsvårdsskolorna, måste vid vården på skolorna
också samhällsskyddet på kort sikt tillvaratas. Detta bör dock inte
hindra att utskrivning i därför lämpade fall kan ske relativt tidigt. En differentiering
av skolorna efter vårdtidens längd — som antytts av kommittén
-— kan vara lämplig.

Svenska socialvårdsförbundet anser, att det ur psykologisk synpunkt och
för att motverka rymningar synes erforderligt att det redan från början
göres klart för eleven hur lång vårdtid han ungefärligen har att räkna med.
För eftervårdsarbetet är det av betydelse att även barnavårdsnämnderna
redan tidigt får vetskap härom.

Förslaget om anordnande av en utskrivningsavdelning i Borås
tillstyrkes av styrelsen för Härsjögårdens yrkesskola men avstyrkes av
statskontoret, som anser, att erfarenheterna av pågående försöksverksamhet
vid Ryagården bör avvaktas innan verksamheten utvidgas.

De synpunkter och förslag kommittén framfört rörande den medicins
k-p sykologiska behandlingen på ungdomsvårdsskolorna
har föranlett erinringar och synpunkter av mer allmän karaktär i åtskilliga
remissyttranden.

Medicinalstyrelsen anser, att den enligt utredningsdirektiven väsentliga
frågan om vården av de psykiskt sjuka berörts alltför litet av kommittén.
Detsamma gäller enligt styrelsen frågan om hur den psykiatriska behandlingen
skall samordnas med skolornas rehabiliterings- och återanpassningsarbete.
Om dessa problem övervägts ytterligare är det enligt styrelsens mening
tänkbart, att kommittén skulle föreslagit en större koncentration av
psykiatrernas arbetsuppgifter vid skolorna i stället för att skissera en mångfald
arbetsuppgifter som i och för sig är väsentliga men som kanske måste
stå tillbaka i avvaktan på bättre resurser. Även Stockholms barnavårdsnämnd
anser, att vad kommittén anfört om psykiaterns arbetsuppgifter
inom »behandlingsteamet» verkar orealistiskt med tanke på den begränsade
tid som står till dennes förfogande.

Styrelserna för ett flertal ungdomsvårdsskolor har däremot anslutit sig
till kommitténs uppfattning ifråga om psykiatrernas arbetsuppgifter. Särskilt
har betonats önskvärdheten av att psykiatrerna är närvarande på styrelsernas
sammanträden.

Svenska barnpsykiatriska föreningen uttalar, att statsmakterna inte får
slå sig till ro förrän man på varje skola verkligen kunnat skapa en mentalhygieniskt
riktig anda. Föreningen framhåller, att läkaren endast är en galjonsfigur
om inte de som deltar i det dagliga arbetet har krafter, kunskaper
och förmåga att konkret arbeta i den rätta andan. Ungdomsvårdsskolorna

Kangl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

3 b

har hittills av skilda skäl inte haft möjligheter att med tillräckliga resurser
— däri inbegripet medicinskt-psykologiska hjälpkrafter — visa vad en intensifierad
vård kan åstadkomma. För att så skall kunna ske fordras insatser
av helt annan storleksordning än kommittén tänkt sig. Att vissa elever
är mycket litet behandlingsbara får enligt föreningens mening inte hindra
samhället från att satsa tillräckligt för att effektivt behandla de många som
kan förbättras även om kostnaderna per vårddag otvivelaktigt blir höga.

Sveriges läkarförbund anser, att kommittén på ett anmärkningsvärt sätt
förbisett behovet av en mera sjukvårdsmässig behandling av eleverna. Enligt
förbundet bör den schablonmässiga isoleringen, som alltför ofta inte
tjänar något vettigt terapeutiskt ändamål, i görligaste mån kompletteras
eller ersättas med aktiv medicinsk eller psykologisk-psykiatrisk behandling.
Skolorna bör tillgodogöra sig framstegen inom den psykofarmakologiska
forskningen. För att så skall kunna ske behövs sjukvårdsutbildad personal,
sjukavdelningar, medicinsk utrustning m. m.

Psykologernas roll i behandlingsarbetet har berörts i några yttranden.

Svenska barnpsykologiska föreningen uttalar, att erfarenheterna av den
vid ungdomsvårdsskolorna hittills bedrivna psykologiska verksamheten bort
redovisas av kommittén. Enligt föreningen har psykologens roll i »behandlingsteamet»
berörts i så allmänna ordalag, att ett verkligt bedömande är
mycket svårt. Föreningen anför därom bl. a. följande.

Man får inte klarlagt för vilka uppgifter kommittén tänkt sig att psykologer
skall användas. Bl. a. saknas en differentiering mellan diagnostiskt och
psykoterapeutiskt arbete. För båda dessa uppgifter behövs arbetskraft. Det
är inte rimligt att räkna med att samma person fullt behärskar de högt utvecklade
metoderna inom båda dessa specialområden. Med hänsyn till bristen
på kvalificerad psykologisk arbetskraft ifrågasätter föreningen om inte
försök med ambulerande behandlingsteam bör övervägas.

Svenska barnpsykiatriska föreningen anser, att i den mån psykologerna i
sin utbildning får klinisk skolning och mer praktisk erfarenhet bör de ges
större utrymme i arbetet på ungdomsvårdsskolorna än vad kommittén föreslagit.

Styrelsen för Fagareds yrkesskola anser, att behov inte föreligger av konsulterande
psykolog vid skolan. Enligt styrelsens mening är det fullt tillräckligt
med psykiatrisk rådgivning i nu tillämpad form.

Kommitténs konkreta förslag till ökning av resurserna för
psykiatrisk och psykologisk vård av ungdomsvårdsskolcklicntelet
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan.
Behovet av bättre resurser i delta avseende ifrågasättes inte i något yttrande.

Medicinalstyrelsen, som tillstyrker de föreslagna åtgärderna, anser
med hänsyn till den mycket begränsade tillgången på barn- och ungdomspsykiatrer
— att det är betydelsefullt att läkarverksamheten på lämpligt
sätt ställes under kvalificerad central ledning.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Skolöverstyrelsen uttalar, att en betydligt mer genomgripande upprustning
bör ske så snart tillgången på psykiatrer så medger.

Statskontoret säger sig vara medvetet om att det är av väsentlig betydelse
för verksamheten att psykiatrisk expertis står till förfogande i tillräcklig
omfattning. Ämbetsverket anser därför, att en ytterligare medelsanvisning
till ändamålet kan vara motiverad. De i betänkandet lämnade uppgifterna
är dock alltför knapphändiga för att ge någon säker vägledning vid bedömandet
av vilket belopp som kan erfordras. Enligt statskontorets mening
bör därför en anslagshöjning ske successivt. Socialstyrelsens behov av särskild
psykiatrisk expertis anser statskontoret böra tillgodoses på samma sätt
som hittills dvs. genom chefsläkaren vid Lövsta eller särskild konsult.

I några remissyttranden uttalas att kommitténs förslag inte är tillräckligt
långtgående.

Sveriges läkarförbund anser sålunda, att den föreslagna förstärkningen
av resurserna inte ens tillnärmelsevis kan anses tillräcklig för att motsvara
behovet. Enligt förbundet är det inte möjligt att bygga upp en effektiv
och rationell medicinsk-psykologisk vård på skolorna inom den av kommittén
föreslagna kostnadsramen.

Även Stockholms stads barnavårdsnämnd och Svenska barnpsykiatriska
föreningen uttalar, att den av kommittén föreslagna utbyggnaden är otillräcklig.
Sistnämnda förening framhåller dock, att bristen på psykiatrer •—
särskilt barn- och ungdomspsykiatrer — under flera år framåt torde göra
en större insats från läkarnas sida omöjlig.

Styrelsen för Margretelunds yrkesskola anser, att försök med ökade resurser
bör göras vid en skola för debila elever.

Förslaget om inrättande av psykologtjänster vid vissa skolor tillstyrkes
av berörda skolstyrelser. I anslutning till förslaget erinrar statskontoret
om att det föreligger svårigheter att hålla nu befintliga psykologtjänster
besatta. Så länge detta är fallet bör det inte ifrågakomma att tillskapa
nya sådana tjänster. Behovet av psykologisk expertis bör därför tills vidare
få tillgodoses genom konsulter.

Förslaget till ändrade grunder för ersättning till de rådgivande
psykiatrerna bör enligt statskontoret inte föranleda någon åtgärd.
Ämbetsverket framhåller, att ett genomförande av förslaget kan föranleda
krav på motsvarande ändringar även på andra håll.

Vad kommittén anfört rörande den slutna vården vid ungdomsvårdsskolorna
har föranlett erinringar och synpunkter i flera yttranden.

Riksåklagarämbetet anser sålunda, att omhändertagande i sluten vård
inte främst bör användas som disciplinåtgärd. Ämbetet anför härom följande.

Beträffande många av de elever som placeras på ungdomsvårdsskola med
anledning av kriminella handlingar -— dessa elever torde ofta befinna sig i
ett upphetsat tillstånd varmed följer risk för rymningar — torde det vara i

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

37

hög grad angeläget att de bli omhändertagna i de små grupper som specialavdelningarna
utgöra med, som kommittén säger, möjlighet till intensiv
kontakt med och påverkan av skolans personal. Då ämbetet har anledning
antaga att denna princip kommer att följas i den mån det är möjligt, anser
sig ämbetet icke böra påfordra uttrycklig bestämmelse härom.

Liknande synpunkter anföres av ungdomsåklagaren i Stockholm som
framhåller att det ofta är allt för stor risk att låta nyintagna elever få en
okontrollerad samvaro med de andra eleverna.

Svenska barnpsykologiska föreningen uttalar, att varje enskilt fall, där
intagning på sluten avdelning ifrågasättes, bör bedömas inte bara av styrelse
och rektor utan även av den psykiatriske rådgivaren.

Kommitténs förslag i fråga om vistelsetidens längd inom de
slutna avdelningarna har berörts i några remissyttranden.

Förslaget tillstyrkes av Svenska socialvårdsförbundet och Svenska barnpsykiatriska
föreningen.

Riksåklagarämbetet anser, att det bör övervägas att vid skolor som mottar
särskilt svårbehandlade och rymningsbenägna elever mer allmänt tilllämpa
längre vistelsetid än två månader. Ämbetet ifrågasätter om det i dessa
tider av stigande brottslighet är riktigt att införa en begränsning av den tid
en elev får omhändertas på sluten avdelning. Ämbetet erinrar i detta sammanhang
om att ett antal ungdomar varje år dömes till frihetsstraff, varvid
det slutna omhändertagandet ofta avser längre tid än vad som förekommer
på ungdomsvårdsskolorna.

Socialstyrelsen uttalar, att det bör tillkomma styrelsen att medge undantag
från den föreslagna regeln om längsta vistelsetid på sluten avdelning
även i fall då medicinska skäl talar härför. Enligt styrelsen är det mera
sällan som enbart medicinska skäl är avgörande för ett sådant bedömande.

Vad kommittén föreslagit rörande undervisningen vid skolhemmen
och övergång till enhetsskola har i huvudsak tillstyrkts
eller lämnats utan erinran i de flesta yttrandena.

Statskontoret anser det dock knappast motiverat att utbygga enhetsskolan
i den takt kommittén tänkt sig. Statskontoret anför bl. a. följande.

Ämbetsverket kan inte frigöra sig från den uppfattningen, att kommittén
i betraktande av elevmaterialets förutsättningar m. in. satt målet för undervisningen
väl högt. Det är givet, att eleverna vid ungdomsvårdsskolorna
skall ha samma möjligheter till utbildning som andra barn med motsvarande
förutsättningar. Men det må erinras att enhetsskolan ännu endast
befinner sig på ett försöks- och begynnelsestadium. Erfarenheterna av den
beslutade enhetsskoleundervisningen vid Vemyra synes böra avvaktas, innan
några mera omfattande åtgärder vidtages.

Statskontoret förutsätter, att förslaget underkastas en noggrann prövning
med beaktande av de särskilda förhållandena vid de enskilda skolorna
innan det upptages till avgörande.

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

Kommitténs principiella inställning i fråga om yrkesundervisningen
vid ungdomsvårdsskolorna godtas eller lämnas i
stort sett utan erinran av flertalet remissorgan, bl. a. socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen
samt Stockholms och Göteborgs barnavårdsnämnder.

Arbetsmarknadsstyrelsen biträder sålunda kommitténs uppfattning att
man i princip bör inrikta sig på ett par yrkesgrenar, som kan ge så mångsidig
arbetsträning som möjligt och sedermera leda till olika yrkesområden.
En förberedande yrkesundervisning bör ske på skolorna medan den egentliga
yrkesutbildningen bör — efter utskrivningen —- vara en uppgift för
det ordinarie yrkesskoleväsendet eller för den av arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning gemensamt anordnade utbildningsverksamheten.
De möjligheter till utbildning som finns inom näringslivet
bör också uppmärksammas. Denna utbildningsväg torde i vissa fall enligt
styrelsens mening kunna erbjuda de för eleverna gynnsammaste betingelserna.

Arbetsmarknadsstyrelsen är beredd att i enlighet med kommitténs förslag
utvidga sin centrala arbetsanskaffning till att omfatta även ungdomsvårdsskolorna.
Styrelsen förutsätter därvid, att en förstärkning av dess personella
resurser kan påräknas för denna arbetsuppgift. Styrelsen framhåller
dock, att det primärt åligger institutionerna själva att utnyttja möjligheterna
till lokal arbetsanskaffning. Detta bör också gälla ungdomsvårdsskolorna.

Slutligen framhåller styrelsen, att det är viktigt att de produkter som tillverkas
på skolorna är av sådan kvalitet att de kan avyttras i konkurrens
med det enskilda näringslivet och till den allmänna marknadens priser.

Överstyrelsen för yrkesutbildning understryker med skärpa kommitténs
uttalande, att ungdomsvårdsskolorna i allmänhet inte kan ge yrkesutbildning
i egentlig mening. Målsättningen för utbildningen måste därför bli begränsad.
Enligt överstyrelsens mening är det av vikt, att ungdomarna inte
bibringas den uppfattningen att de å ungdomsvårdsskolorna erhåller en fullständig
och avslutad yrkesutbildning. Arbetet med deras fostran inom yrkesarbetet
blir därför inte mindre viktigt, överstyrelsen framhåller, att en förutsättning
för att ungdomarna skall kunna fortsätta sin utbildning och bli
goda yrkesmän är att de lär att finna sig tillrätta inom arbetslivet och iakttar
dess rytm och sedvänjor.

Med hänsyn till angivna omständigheter måste den egentliga yrkesutbildningen
meddelas efter det att vården på ungdomsvårdsskolorna avslutats.
Beträffande de problem som därvid uppkommer anför överstyrelsen i huvudsak
följande.

De ungdomar, som omhändertagits på ungdomsvårdsskola, bör ha samma
möjligheter till inträde å de allmänna yrkesskolorna som andra ungdomar.
Vid fri konkurrens med andra inträdessökande ungdomar kan ung -

Kungl. Haj.ts proposition nr 83 år 1960

39

domen från ungdomsvårdsskolorna i regel inte göra sig gällande på grund
av sämre betyg och ringa eller ingen erfarenhet från arbetslivet. Att bereda
elever från ungdomsvårdsskolorna inträde genom att reservera vissa platser
för dem kan under inga förhållanden godtagas. Emellertid synes förevarande
problem dock icke olösligt. Man får dock begränsa sig till att söka
lösa problemen från fall till fall.

Det bör beaktas, att lärarna å de vanliga yrkesskolorna icke erhållit utbildning
för att taga hand om ungdom av det slag varom här är fråga. Man
måste till följd härav vara något så när säker på att tidigare elever vid ungdomsvårdsskolorna
verkligen är lämpliga för utbildning å en yrkesskola,
innan de får tillträde till en dylik. Ett sätt på vilket en tidigare ungdomsvårdsskoleelev
bör kunna styrka sin lämplighet för fortsatt utbildning å
yrkesskola synes vara genom intyg härom från skolan i fråga. En annan väg
som även synes böra prövas är, att man låter vederbörande taga någon tids
anställning inom produktionen. Kan en dylik f. d. ungdomsvårdsskoleelev
uppvisa en tids väl vitsordad arbetsanställning, synes även vissa garantier
föreligga för att den unge med framgång kan utbildas å en yrkesskola.

Vad som anförts rörande inträde å de vanliga yrkesskolorna gäller givetvis
även inträde å kurser för arbetslös ungdom. På grund av att dessa är
lättare att bygga ut vid förekommande behov blir det även lättare för den
ungdom varom här är fråga att vinna inträde, överstyrelsen vill emellertid
framhålla, att man icke på något sätt får göra avkall på kraven, att vården
å ungdomsvårdsskolan faktiskt har givit resultat.

överstyrelsen är tvungen att, då det gäller ungdomsvårdsklientelets tillträde
till de sedvanliga yrkesskolorna, inta en i viss mån försiktig och såvitt
möjligt verklighetsbetonad inställning med tanke på att den måste slå
vakt om yrkesskoleelevernas berättigade intressen. Dessa elever är till alldeles
övervägande del utomordentligt skötsamma och ambitiösa. Har man
emellertid grundad anledning att anta, att den å ungdomsvårdsskolorna
meddelade vården uppnått åsiftat resultat, bör någon anledning för yrkesskolornas
del inte föreligga att vägra inträde.

Statskontoret anser, att kommitténs förslag bör bedömas med stor restriktivitet.
Ämbetsverket framhåller att det föreligger en betydande brist på
yrkeslärare. Det är därför synnerligen angeläget att alla möjligheter till
samarbete med den kommunala yrkesundervisningen tillvaratas samt att
inte större krav ställes på personalens utbildning än som oundgängligen bedömes
erforderligt. Förslag om utbyte av tjänster med lägre kompetenskrav
mot tjänster med högre kompetenskrav bör bedömas med stor försiktighet.

Frågan om undervisningspersonalens kompetens beröres av styrelserna
för Fayareds, Gräskärrs och Bistagårdens yrkesskolor. Den förstnämnda
styrelsen varnar bestämt för att ersätta eu kompetent yrkeslärares reguljära
yrkesutbildning med en verksamhet som omhänderhas av lågavlönade
yrkesmästare. Styrelsen för Gräskärrs yrkesskola anför, att om man siktar
på eu relativt kort vårdtid på skolan kan det vara försvarbart att använda
en lägre kvalificerad yrkesman (yrkesmästare). I annat fall är det motiverat
att bibehålla yrkcslärartjänsterna, vars innehavare har eu viss pedagogisk
skolning.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Vad kommittén anfört om samarbete mellan socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning i fråga om yrkesutbildningen
vid skolorna och därmed sammanhängande spörsmål har inte mött
några invändningar från de berörda ämbetsverken.

Socialstyrelsen hälsar med tillfredsställelse förslaget om intensifierat
samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning. Det är f. n. mest angeläget
att detta samarbete inriktas på möjligheterna till fortsatt utbildning av
villkorligt utskrivna elever.

Överstyrelsen för yrkesutbildning finner det naturligt att den inom överstyrelsen
samlade erfarenheten rörande yrkesutbildning i väsentligt större
utsträckning än vad hittills varit fallet ställs till ungdomsvårdsskolornas
förfogande.

Arbetsmarknadsstyrelsen framlägger vissa konkreta förslag rörande samarbetet
mellan arbetsförmedling och ungdomsvårdsskolor i det enskilda fallet.
Ifrågavarande samarbete bör enligt styrelsen anordnas på följande sätt.

1) Så snart framställning om intagning vid ungdomsvårdsskola skett,
bör vederbörande barnavårdsnämnd tillse, att eleven — om så ej redan skett
•—■ under väntetiden söker arbete vid arbetsförmedlingen. Sökandens yrkesplaner
bör därvid diskuteras med yrkesvägledare.

2) Då uppgift föreligger om vilken ungdomsvårdsskola, som avses för
eleven, skall arbetsförmedlingen på elevens hemort översända avskrift av
arbetssökandeblankett och/eller yrkesvägledningsblankett till kontaktmannen
vid arbetsförmedlingen på skolorten.

3) Vid besök på skolan bör därefter kontaktmannen kunna lämna rektor
och lärare värdefull information om bl. a. elevens eventuella yrkesplaner,
vilken kan påverka valet av arbetsavdelning inom skolan.

4) Under elevens skolvistelse bör samverkan äga rum bl. a. vid regelbundna
besök av kontaktmannen, som fortlöpande bör delgivas alla erforderliga
upplysningar om eleven. Dessutom bör kontaktmannen beredas tillfälle
att närvara vid skolstyrelsens sammanträden. En mera neutral miljö
för enskilda samtal mellan kontaktman och elev kan skapas, om eleven til 1-låtes att besöka kontaktmannen på arbetsförmedlingen. Yrkesvalsfrågan
bör ägnas särskild uppmärksamhet på ett tidigt stadium av elevens vistelse
vid skolan i syfte bl. a. att inrikta den arbetsträning, som skolan meddelar,
efter elevens håg och fallenhet samt efter möjligheterna på arbetsmarknaden.
Till komplettering av de hjälpmedel, som vid yrkesvägledning kommer
till användning, kan anlagsprövning behöva anordnas. Försöksvis bör därvid
jämväl de av arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete med Personaladministrativa
rådet organiserade urvalsproven kunna ifrågakomma.

5) Särskilt viktigt är, att åtgärder i samband med elevs utskrivning gemensamt
planlägges i god tid. Senast tre veckor före den ifrågasatta tidpunkten
för utskrivning skall kontaktmannen underrättas och därvid lämnas
kompletterande upplysningar bl. a. om resultatet av arbetsträningen.
Kontakt med en yrkesvägledare kan även på detta stadium vara värdefull
för att exempelvis utnyttja elevens erfarenheter vad gäller de förberedande
moment av yrkesutbildning, som ingått i arbetsträningen.

6) Om yrkesutbildning är att rekommendera för eleven, åligger det kontaktmannen
att undersöka, huruvida denna skall förläggas till ordinarie

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

41

yrkesskola, till arbetslöshetskurs eller givas form av utplacering hos företag
inom näringslivet, eventuellt med bidrag.

7) Om direkt arbetsplacering anses lämplig, bör kontaktmannen ackvirera
sådan enligt överenskommelse med skolan. För att skapa gynnsamma
betingelser för elevens anpassning på arbetsmarknaden är det självfallet
betydelsefullt, att stor omsorg nedlägges vid val av arbetsgivare och handledare.

8) Om elev i samband med utskrivning ej kan erhålla arbete, har kontaktmannen
att pröva de möjligheter, som står till buds vad gäller arbetslöshetsmotverkande
åtgärder. Som regel bör emellertid elev icke hänvisas till
vanliga beredskapsarbeten. Arbetsmiljö och förläggning kan här vara mindre
lämpliga. Med hänsyn därtill har styrelsen ansett sig böra överväga frågan
om särskilda beredskapsarbeten för de ungdomar, som här avses. Styrelsen
är beredd att undersöka, huruvida och i vilken utsträckning lämpliga
arbetsobjekt kan erhållas för detta ändamål. Bl. a. skall prövas möjligheterna
att anordna särskilda beredskapsarbeten inom skogsvård och liknande.

Kommitténs förslag att s. k. arbetande förmän skall knytas till
verkstäderna vid vissa ungdomsvårdsskolor såsom biträde åt vederbörande
yrkeslärare tillstyrkas eller lämnas utan erinran av styrelserna för dessa
skolor. Förslaget avstyrkes däremot av statskontoret som dock inte är främmande
för tanken att biträde kan behövas i vissa situationer. Statskontoret
anser emellertid inte behovet härav så framträdande att det f. n. bör tillgodoses.
Om dylika förmän anställes bör de enligt ämbetsverkets mening avlönas
från ungdomsvårdsskolornas avlöningsanslag. Statens organisationsnamnet
uttalar, att ifrågavarande verksamhet — om förslaget genomföres
—- bör bedrivas på försök. Försöksverksamheten bör äga rum vid en verkstad
där elevantalet kan utökas i proportion till personalökningen utan alltför
stora investeringskostnader.

De av kommittén framförda förslagen beträffande yrkesundervisningens
anordnande vid de olika skolorna har föranlett uttalanden
av flera av styrelserna för dessa.

Styrelsen för Långanäs yrkesskola finner förslaget om en ny mekanisk
verkstad på skolan synnerligen välmotiverat. Styrelsen ifrågasätter dock
om inte den föreslagna arbetsgruppen i denna verkstad — 12—16 elever —-är för stor med hänsyn till skolans svårhanterliga klientel.

Styrelsen för Fagareds yrkesskola upplyser, att den av kommittén förordade
omläggningen av bilverkstaden till mekanisk verkstad ägt rum
fr. o. in. den 1 september 1959.

Styrelsen för Råby yrkesskola biträder förslaget att slopa skrädderiutbildning
vid skolan och i stället anordna en mekanisk verkstad.

Styrelsen för Bärby yrkesskola tillstyrker förslaget att anordna en mekanisk
verkstad vid skolan. Styrelsen anser dock att med hänsyn till klientelets
beskaffenhet högst 12 elever bör samtidigt sysselsättas på verkstaden.

Styrelsen för Johannisbergs yrkesskolor vill bestämt avråda från att byta
ut undervisning i bilreparation mot undervisning i metallarbete. Styrelsen

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 dr 1960

fiamhaller, att verksamheten pa bilavdelningen hittills varit synnerligen
tillfredsställande. Tillgången på arbetsuppgifter på bilavdelningen har varit
nijeket god, vilket däremot inte varit fallet på den mekaniska verkstaden
som har stora svårigheter att få lämpliga arbetsuppgifter.

Styrelsen för Ryagårdens yrkesskola tar avstånd från förslaget att anordna
en för hela skolan gemensam köksanläggning. Styrelsen anser det
angeläget att största möjliga hemkaraktär bibehålies vid utbildningen i kökssysslor.
Denna skulle helt gå förlorad genom den föreslagna centraliseringen.
Vidare skulle balansen mellan yrkesgrupperna på de båda huvudavdelningarna
allvarligt rubbas genom att ytterligare en yrkesgren helt överfördes
till en av dessa.

Styrelsen för Brättegårdens yrkesskola ställer sig tveksam till den föreslagna
utbildningen i laboratoriearbete vid skolan. Styrelsen framhåller, att
sådan utbildning kräver lang tid och goda förkunskaper. Den kommer säkert
att bereda stora svårigheter vid läraranskaffningen.

I anslutning till den av kommittén föreslagna särskilda medelsanvisningen
till kostnader för sådana elever som efter utskrivning placeras hos olika
arbetsgivare erinrar överstyrelsen för yrkesutbildning om att statsbidrag till
utbildning av lärlingar kan erhållas enligt f. n. gällande bestämmelser, överstyrelsen
har särskilda medel till förfogande för att främja lärlingsutbildningen
hos hantverksmästare m. m. I vissa fall kan bidrag utgå även genom
arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen är tveksam om lämpligheten att
tillskapa ytterligare en väg för bidrag till lärlingsutbildning. Det är i varje
fall angeläget att en eventuellt ny bidragsmöjlighet utformas så att dubbelunderstöd
undvikes.

Kommitténs förslag om ett nytt avlöningssystem för eleverna vid
yrkesskolorna tillstyrkes i princip av socialstyrelsen, styrelserna för Långanäs,
Fagareds och Gräskärrs yrkesskolor samt arbetsmarknadsstyrelsen och
överstyrelsen för yrkesutbildning. Socialstyrelsen framhåller dock att den
föreslagna omläggningen av systemet förutsätter en kontorsorganisation
som f. n. saknas vid ett flertal skolor.

överstyrelsen för yrkesutbildning utgår ifrån att förslaget endast syftar
till att ge liknande förmåner som tillkommer dem som erhåller arbetsvärd.
Därvid bör dock beaktas att eleverna på ungdomsvårdsskolorna är yngre än
arbetsvårdsklientelet. Ej heller bör bättre förmåner utgå än vid de vanliga
yrkesskolorna. Ersättningarna bör inte utformas så att elevernas övergång
till ordinarie yrkesskolor försvåras.

Statskontoret anser, att någon ändring av det nu tillämpade flitpenningsystemet
f. n. inte bör ske. Enligt ämbetsverkets mening bör spörsmålet aktualiseras
först sedan 1956 års eftervårdsutrednings förslag slutligt prövats.

Förslaget om särskild medelsanvisning till psykotekniska
prov avstyrkes av statskontoret, som dock anför, att dylika prov

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

43

i många fall kan vara angelägna. De bör enligt ämbetsverkets uppfattning i
så fall kunna utföras av skolornas rektorer.

De av kommittén anförda synpunkterna på fritidsverksamheten
vid ungdomsvårdsskolorna har mottagits positivt av socialstyrelsen och
skolöverstyrelsen samt styrelserna för de ungdomsvårdsskolor, som yttrat
sig i ämnet.

Socialstyrelsen upplyser, att styrelsen tagit initiativ till kontakter med
riksidrottsförbundet, I.O.G.T., skid- och friluftsfrämjandet samt schackförbundet
i syfte att ernå medverkan från dessa organisationer i nämnda verksamhet.

Skolöverstyrelsen betonar fritidsverksamhetens betydelse för resocialiseringsarbetet
bland eleverna. I fråga om samarbetet mellan ungdomsvårdsskolorna
och de olika organisationerna anför överstyrelsen i huvudsak följande.

Genom ett organiserat samarbete med de stora bildnings- och framför allt
ungdomsorganisationerna kan anpassningen säkerligen underlättas. Ungdomsarbetet
har numera utvecklat en synnerligen mångfacetterad och ändamålsenlig
metodik, när det gäller att samla och påverka ungdomen. Ett
intensivt samarbete mellan ungdomsvårdsskolorna och ungdomsorganisationerna
är därför av största vikt. Ett sådant samarbete ligger helt i linje
med överstyrelsens folkbildnings- och ungdomsverksamhet. Då de statsunderstödda
ungdomsinstruktörerna fungerar dels som utbildare av ungdomsledare
dels som sina organisationers kontaktmän ligger det nära till hands
för överstyrelsen att söka inrikta deras intressen mot ungdomsvårdsskolorna.

Förslaget om ökad medels anvisning till fritidsverksamhet
bör enligt statskontoret inte genomföras. Ämbetsverket anser, att
de olika skolorna i större utsträckning än vad som f. n. sker bör genom kontakter
med organisationer i bygden kunna tillgodose behovet av fritidsverksamhet.

Kommitténs olika förslag och synpunkter i fråga om eftervården
föranleder i stort sett ej några erinringar i remissyttrandena. Allmänt betonas
den stora betydelsen av effektiva eftervårdsanordningar.

I några yttranden anföres särskilda synpunkter.

Stockholms stads barnavårdsnämnd anser, att en väsentlig ökning av antalet
eftervårdskonsulenter snarast bör komma till stånd.

Svenska socialvårdsförbundet framhåller, att man inte bör ställa alltför
stora förhoppningar på möjligheterna att utvidga familjevården.

I anslutning till vad kommittén anfört om behovet av samordning mellan
fångvårdens och ungdomsvårdens konsulentorganisationer uttalar fångvårdsstyrelsen,
att det är önskvärt att ett utvidgat samarbete på detta om -

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

råde kommer till stånd. Enligt statskontoret föreligger ett framträdande behov
av en översyn av de på ifrågavarande område verksamma organen. Syftet
härmed bör vara att tillvarata alla möjligheter till besparingar när det
gäller arbetskraft, lokaler m. m. Det är enligt statskontoret angeläget att
19o6 års eftervårdsutredning snarast framlägger erforderliga förslag i ämnet.
Svenska socialvårdsförbundet anser, att om en utredning angående den
regionala organisationen av socialvården kommer till stånd bör denna ta
upp nämnda samordningsproblem.

Förslaget om höjning av ersättningen till övervakare
tillstyrkes eller lämnas utan erinran i flertalet yttranden. Statskontoret anser
dock, att förslaget inte bör prövas förrän ställning tagits till de förslag
1956 års eftervårdsutredning senare kan komma att framlägga. Ämbetsverket
kan vidare inte tillstyrka en uppräkning av anslagsposten till eftervård
och utackordering. Förslaget häroin är inte tillräckligt motiverat. Några
säkra uppgifter om de beräkningsgrunder kommittén använt har — liksom i
fråga om andra, av kommittén gjorda äskanden — inte lämnats.

Även kommitténs överväganden rörande inackorderingshemm
e n godtas eller lämnas utan erinran i flertalet yttranden. Statskontoret
anser dock att också denna fråga bör prövas först sedan ställning tagits till
de förslag eftervårdsutredningen kan komma att framlägga i liknande ämnen.
I.O.G.T. upplyser, att inackorderingshemmcn dras med stora ekonomiska
svårigheter. Detta gör sig särskilt gällande då samtliga platser inte är
belagda. Det är viktigt att såväl garanti- som platsbidraget får en sådan storlek
att hemmens ekonomi tryggas. Orden anser att även andra ideella organisationer
bör stimuleras att starta liknande hem. Svenska socialvårdsförbundet
ifrågasätter om inte staten borde helt stå för driftkostnaderna i den
mån de belöper på ungdomsvårdsskolorna.

Vad kommittén anfört rörande personalen vid skolorna har
föranlett uttalanden i flera yttranden.

Socialstyrelsen anser, att skolorna bör tillföras kvalificerad personal i
större utsträckning än som hittills varit fallet för att annan och bättre avvägning
mellan fackutbildad och ej fackutbildad personal skall ernås.

Stockholms stads barnavårdsnämnd uttalar, att kommittén nu bort dryfta
vårdpersonalens storlek, uppgifter, kompetens och arbetsvillkor från pedagogiska
och terapeutiska utgångspunkter. Enligt nämndens uppfattning är
vårdresultatet i mycket hög grad beroende av tillgången på kvalificerad
vårdpersonal.

Sveriges läkarförbund anser, att kommittén inte lagt fram ett så radikalt
förslag till förstärkning av personalresurserna, som den ytterst prekära
situationen kräver. Enligt förbundet är personalen otillräcklig och arbetar
under mycket pressande förhållanden. Avgången bland personalen är betydande
och sjukdomsfrekvensen är på grund av påfrestningar i arbetet mycket
hög åtminstone på vissa skolor. Enligt förbundets mening skulle en ut -

Kungi. Alaj. ts proposition nr 83 år 1060

45

redning av sjukdomsfrekvensen och de verkliga sjukdomsorsakerna bland
personalen blotta anmärkningsvärda förhållanden.

I ett par yttranden tas frågan om rekrytering och kompetenskrav
för rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter vid skolorna upp.

Statskontoret anser det mindre lämpligt att — som kommittén föreslagit
— samma krav på lämplighet och kvalifikationer ställes på såväl rektorer
som avdelningsföreståndare och assistenter. Ämbetsverket framhåller, att
inte alla avdelningsföreståndare och assistenter har möjlighet att bli rektorer.
Då det dessutom råder brist på fackutbildad personal på detta och
andra liknande vårdområden är det mindre lämpligt att uppställa högre
kompetenskrav än som kan anses oundgängligt.

Medicinalstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt att — som kommittén
föreslagit — assistenter i första hand rekryteras bland personer med social
examen vid socialinstitut. Styrelsen anser att till assistenter hellre bör ifrågakomma
personer med pedagogisk och psykologisk skolning. Dessa torde
efter mentalhygienisk fortbildning utgöra en bättre och framförallt vidare
rekryteringsbas för rektorer.

Medicinalstyrelsen tar i detta sammanhang upp frågan om krav på behörighet
för innehav av psykologtjänster vid ungdomsvårdsskolorna. Enligt
styrelsens mening bör samma utbildningskrav uppställas som under den
psykiska barna- och ungdomsvården. Behörigheten bör vidare prövas i
samma ordning. Förutom tjänster för psykologassistenter bör även psykologtjänster
med filosofie licentiatexamen som behörighetskrav inrättas. Sådana
psykologer bör efter viss pedagogisk utbildning kunna bli rektorer.

Tjänstemännens centralorganisation anser att rekryteringen av rektorer
vid skolorna i fortsättningen inte endast bör ske från avdelningsföreståndare
och assistenter. Liksom fallet är i den obligatoriska skolan bör även
vid ungdomsvårdsskolorna de vid skolorna tjänstgörande lärarna kunna
utgöra en del av underlaget för rekryteringen till skolchefsbefattningarna.

Kommitténs förslag om inrättande av ytterligare assistenttjänster
vid ungdomsvårdsskolorna tillstyrkes eller lämnas utan
erinran av styrelserna för skolorna. Däremot avstyrkes förslaget av statskontoret
som framhåller att den ifrågasatta organisationsutredningen måste
påverka bl. a. behovet av assistenter.

I anslutning till kommitténs uttalande att det närmaste ansvaret för varje
elevavdelning bör åvila en tillsynsman har statens organisationsnämnd berört
frågan om assistenternas arbetsuppgifter. Nämnden
anser, att assistenterna inte såsom kommittén föreslagit bör avlastas chefsskap
för elevavdelning. De utövar därvid en arbetsledning för lägre personal
som är betydelsefull. De får även en naturlig kontakt med elever i vardagliga
ting, vilket kan vara värdefullt för vårdarbetet. Om assistenter bibehålies
som chefer för elevavdelningar, bortfaller behovet av ökat antal tillsynsmän.
Organisationsnämnden anser vidare att en viss schemabunden tjänst

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

vid elevavdelningarna med fördel kan ingå i assistenternas arbetsuppgifter.
Vid en sådan tjänstgöring — som inte bör betraktas som vakttjänst — kan
lämpligen sådana vårduppgifter bedrivas som innebär gruppsamvaro med
elever. Enligt nämndens mening skulle en sådan anordning underlätta uppgörandet
av ur personalvårdssynpunkt goda tjänstgöringsscheman för den
egentliga tillsynspersonalen och i vissa fall förhindra utökning av denna
personals numerär.

Även styrelsen för östra Spångs skolhem anser att assistenterna i regel
bör ha ansvaret för var sin elevavdelning.

Kommitténs förslag rörande utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna
har berörts i flera yttranden.

Enligt statskontorets mening har förslagen mycket vida aspekter av principiell
innebörd och berör jämväl andra vårdområden. De bör därför inte
nu upptas till fristående prövning. Ämbetsverket anser, att någon särskild
utbildning av assistenter inte bör genomföras på grundval av kommitténs
förslag.

Skolöverstyrelsen anser, att utbildningsfrågorna bör ytterligare utredas.
Överstyrelsen ifrågasätter om den föreslagna utbildningen för assistenter
bör vara den normala för blivande rektorer. Om annan utbildning och praktik
godtas bör ungdomsvårdsskolorna kunna tillföras krafter utifrån, som
kan verka stimulerande och förnyande på verksamheten.

Tjänstemännens centralorganisation anser, att utbildningskurserna för
assistenter bör vara tillgängliga även för lämpade och intresserade lärare
vid ungdomsvårdsskolorna.

Förslaget om utredning av förutsättningarna för en gemensam grundutbildning
för vård- och tillsynspersonal inom olika vårdområden tillstyrkes
av fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen samt styrelserna för några
ungdomsvårdsskolor.

Kommitténs förslag att befria skolledningarna från vissa administrativa
arbetsuppgifter genom att i första hand inrätta ett antal kanslibiträdestj
änster inom skolorganisationen tillstyrkes allmänt av styrelserna
för de olika ungdomsvårdsskolorna men avstyrkes av statskontoret.

Mot förslaget om utredning av frågan om fördelning av vissa administrativa
arbetsuppgifter mellan socialstyrelsen och skolorna göres ej någon
erinran i remissyttrandena.

De av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna har granskats
av byggnadsstyrelsen. Styrelsen erinrar om att kommittén inte låtit upprätta
några ritningar till de föreslagna byggnaderna. Ej heller har kommittén
haft tillfälle att studera placeringen av byggnaderna och upprätta några
situationsplaner, som skulle kunna tjäna som underlag för en bedömning
av omfattningen av yttre lednings- och planeringsarbeten. Byggnadsstyrelsen
kan därför inte med någon större grad av säkerhet yttra sig om kostnaderna
för de föreslagna byggnadsåtgärderna. De av kommittén lämnade

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

47

kostnadsuppgifterna förefaller dock i stort sett vara riktiga. Då de emellertid
vidlådes av en viss osäkerhet bör de inte läggas till grund för beviljandet
av byggnadsanslag. Styrelsen förutsätter, att den före statsmakternas slutliga
ställningstagande i anslagsfrågan får tillfälle att verkställa kostnadsberäkningar
med ritningsförslag som underlag.

Statens lönenämncl har yttrat sig över kommitténs förslag i fråga om
placering i lönegrad in. m. av olika tjänster vid ungdomsvårdsskolorna.

I anslutning till förslaget om utbyte av vissa yrkesmästarbefattningar
mot tjänster för yrkeslärare anför lönenämnden, att den inte kunnat finna
några fasta normer för den nuvarande uppdelningen av yrkesundersvisningen
vid skolorna på å ena sidan yrkeslärare och å andra sidan yrkesmästare i
lönegrad All eller annan icke-pedagogisk personal. Nämnden anser det
oklart om förslagen på denna punkt är föranledda av förutsatta förändringar
i yrkesundervisningens karaktär vid skolorna eller om de bottnar i en
allmän strävan att erhålla mer kvalificerad personal för tjänsterna. Frågan
bör enligt nämndens mening under alla förhållanden lösas förhandlingsvägen.
De av kommittén föreslagna nya yrkeslärartjänsterna bör liksom de
nu befintliga placeras i lönegrad A 15/16.

Kommitténs förslag om uppflyttning av vissa folkskollärartjänster i A 16
till A 19 föranleder ingen erinran från lönenämndens sida.

Enligt lönenämndens uppfattning har kommittén inte framlagt några skäl
för uppflyttning av psykologtjänsten i lönegrad Ae 23 vid Lövsta till Ae 24.
De föreslagna nya psykologtjänsterna vid Ryagården, Hammargården och
Broby bör erhålla samma lönegradsplacering som motsvarande tjänst vid
Lövsta.

Lönenämnden anser sig inte kunna bedöma den förordade löneställningen
för de nya biträdestjänsterna vid skolorna. Med utgångspunkt från uppsättningen
biträdestjänster vid de skolor, som f. n. har lönegradsplacerad administrativ
biträdespersonal, förefaller det dock nämnden, som om förslaget
kan godtas.

IV. Socialstyrelsens anslagsäskanden
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1958/59 .................................... 7 030 000 6 879 362

1959/60 (statsliggaren s. 327) ................ 8 210 000

Socialstyrelsen bar (skr. 30/8 1959) lagt fram förslag till anslagsberäkningar
för nästa budgetår.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år i960

Efter samråd med kommittén för ungdomsvårdsskolorna har socialstyrelsen
ansett sig inte böra nu lägga fram sådana förslag som faller inom ramen
för kommitténs uppdrag.

Beträffande platssituationen meddelar styrelsen, att den 1 juli 1959 789
platser vid skolorna kunde beläggas. Under innevarande budgetår kommer
en rad byggnadsprojekt att slutföras, varför antalet platser beräknas stiga
till 1 006 vid ingången av nästa budgetår.

Socialstyrelsen har i detta sammanhang redovisat en av styrelsen gjord
utredning angående jordbruksverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om verksamhetens omfattning upplyser styrelsen, att jordbruk
f. n. finns vid följande skolor, nämligen pojkskolorna Lövsta, Långanäs,
Fagared, Forsane, Sundbo, Johannisberg, Råby, Margretelund, Bärby, Östra
Spång, Vemyra, Folåsa och Gräskärr samt flickskolorna Ryagården, Bistagården,
Brättegården, Hornö, Härsjögården, Eknäs, Morängen och Broby.
Sedan någon tid är dock jordbruksarealen vid Morängen och Eknäs utarrenderad.
Jordbruken vid skolorna för manliga elever varierar i storlek från
10,1 till 99,7 ha. Genomsnittsstorleken är 36,4 ha. Vid skolorna för kvinnliga
elever är jordbrukens areal i regel mindre. Motsvarande siffror är för dem
5,1, 30,3 och 14 ha.

Handelsträdgård bedrives vid 11 skolor och hushållsträdgård vid 14
skolor.

Utredningen visar, att skoljordbrukens skörderesultat och mjölkproduktion
ligger över motsvarande riksmedeltal. Även bruttoinkomsterna är högre
än vid vanliga jordbruk av motsvarande storlek. Detta gäller dock också
utgifterna bl. a. beroende på större personalbehov och den omständigheten
att utgiftssidan belastas med kostnader av investeringskaraktär medan värdet
av investeringen inte redovisas som tillgång i bokföringen. Av personalen,
f. n. 68, avlönas 45 på skolornas avlöningsstat medan 23 avlönas från en
delpost i omkostnadsstaten.

Beträffande det kassamässiga utfallet av verksamheten har socialstyrelsen
redovisat undersökningar dels i medeltal för budgetåren 1953/54—1957/58
dels för budgetåret 1958/59. Av den förstnämnda undersökningen framgår,
att pojkskolorna lämnade ett överskott med 12 210 kronor och flickskolorna
ett underskott med 70 150 kronor. Budgetåret 1958/59 gick pojkskolorna
med en vinst av 12 702 kronor och flickskolorna med en förlust av 59 690
kronor.

Socialstyrelsen har härefter berört frågan om jordbrukens betydelse för
fostringsarbetet vid skolorna. Styrelsen anför därvid bl. a. följande.

För många elever, som behöver rörlig sysselsättning utomhus och som
vantrivs med stationärt arbete på en verkstad, ger det omväxlande jordbruksarbetet
möjlighet till kraftigare aktivitet, utlopp för ungdomlig överskottsenergi,
verksamhets- och rörelsebehov.

Skötseln av djur befrämjar elevernas känsloliv och kan hos elever med
nervös läggning verka lugnande och tillfredsställa deras behov av att vårda.

Knngl. Maj.ts proposition nr 83 år 1960

49

Jordbruk, som är väl utrustat med traktorer och maskiner, kan ge eleverna
utlopp för deras tekniska intresse och lust att handskas med motorer.

Arbete utomhus i friska luften är till gagn för fysiskt och psykiskt nergångna
elever samt verkar uppbyggande och stärkande på konditionen.

För arbetsskygga och arbetsovana elever ger jordbruks- och trädgårdsarbetet
en första arbetsträning innan de börjar sin verkstadsutbildning.

Styrelsen framhåller vidare, att eleverna lättare kan beredas sysselsättning
om jordbruk finns vid skolan. Jordbruken och trädgårdarna har sålunda
det största arbetskraftsbehovet under den skolfria delen av året och
då verkstäderna måste stängas på grund av yrkeslärarnas semestrar o. d.
Jordbruket har också stor betydelse för skolegendomarnas skötsel. Därjämte
ger de till skolorna hörande markområdena en önskvärd distans till grannar
och sammanfaller ofta med elevernas fritidsområde.

Vad nu anförts gäller i främsta rummet skolorna för manliga elever men
är i betydande utsträckning tillämpligt även beträffande flickskolorna. Vissa
skäl talar dock mot ett bibehållande av jordbruken vid dessa skolor. Styrelsen
anför härom bl. a. följande.

Dessa jordbruk har i regel så liten areal att de inte kan göras ekonomiskt
bärkraftiga. Därtill kommer att skötseln av jordbruken — särskilt vid de
mindre skolorna — bygger mer på personalens arbete än på flickornas medverkan.
Lönekostnaderna per har åker är sålunda dubbelt så höga som vid
pojkskolorna. Driftkostnaderna blir därigenom oproportionerligt stora jämförda
med de sysselsättningsmöjligheter som utvinnes för ett fåtal flickor.

Styrelsen anser, att det traditionella jordbruksarbetet i regel torde vara
alltför tungt för kvinnliga elever. Däremot är trädgårdsarbete och smådjursskötsel
lämpligare sysselsättningar för dem. Djurskötsel torde sålunda för
vissa av de omhändertagna flickorna vara av stort värde ur läkepedagogisk
synpunkt.

Styrelsen upplyser, att endast en flickskola, Ryagården, har redovisat enbart
positiva erfarenheter av det traditionella jordbruksarbetet. För denna
skolas klientel — själsligt abnorma flickor — har nämligen hårt och rörligt
kroppsarbete i friska luften i vissa fall visat sig vara synnerligen välgörande.

Socialstyrelsen anser med hänvisning till det anförda, att övervägande
skäl talar för att den nuvarande jordbruksverksamhetcn vid yrkesskolorna
och skolhemmen för pojkar bibehålies. Även jordbruket vid Ryagårdens
yrkesskola för flickor bör bibehållas med hänsyn till skolans speciella klientel.
Vad angår flickskolorna i övrigt bör den nuvarande jordbruksverksamheten
helt nedläggas vid Eknäs, Bistagården och Broby. Vid Brättegården,
Härsjögården, Hornö och Morängen bör jordbruksarealen utarrenderas eller
försäljas. Verksamheten vid sistnämnda skolor bör i stället omfatta hushålls-,
trädgårds- och smådjursskötsel av mindre omfattning. Det fåtal elever
som bedömcs vara i behov av sysselsättning i jordbruksarbete torde kunna
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 83.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

arbetsplaceras hos vederbörande arrendator eller hos lantbrukare i trakten.
Styrelsen framhåller, att den sålunda föreslagna minskningen av jordbruksverksamheten
avser främst sådana skolor, vilkas jordbruk är ekonomiskt
minst bärkraftiga. Till största delen har nämnda jordbruk gått med underskott
och överskottsmedlen från andra skolor har fått användas att täcka
förlusterna. Genom att de mindre bärkraftiga jordbruken helt eller delvis
nedlägges torde det samlade ekonomiska resultatet av verksamheten bii
bättre.

Med hänsyn till de goda erfarenheterna av trädgårdsskötseln vid skolorna
anser socialstyrelsen, att handelsträdgård bör finnas vid följande 12 skolor,
nämligen Lövsta, Långanäs, Sundbo, Johannisberg, Råby, Gräskärr, Hammargården,
Bärby, östra Spång, Vemyra, Gudmundsgården och Ryagården.
Hushållsträdgård av mindre omfattning bör förekomma vid övriga skolor.

Undervisningen i jordbruks- och trädgårdsskötsel bör bedrivas i enlighet
med särskilda kursplaner som socialstyrelsen avser att upprätta i samråd
med lantbruksstyrelsen. Såväl teoretisk som praktisk utbildning bör finnas.

Av utredningen har framgått, att byggnads- och inventariebeståndet vid
skolorna behöver upprustas. Vad beträffar byggnadsbeståndet har styrelsen
inte kunnat göra några närmare kostnadsberäkningar men föreslår, att i avvaktan
härpå för större byggnadsarbeten beräknas 70 000 kronor per budgetår.
Enligt en preliminär beräkning behöver inventarier anskaffas till en
kostnad av 194 000 kronor. För att detta program skall kunna genomföras
bör ytterligare 60 000 kronor anvisas under inventarieposten för vart och
ett av de båda närmaste budgetåren.

Om jordbruken vid flickskolorna nedlägges eller ändrar karaktär i den
utsträckning styrelsen föreslagit bör tjänsterna som jordbruksförman i lönegrad
A 10 vid dessa skolor utbytas mot hanverkartjänster i lönegrad 8 för
utförande av eldning, renhållning, reparationer m. m. övriga jordbruksförmanstjänster
(vid östra Spång, Vemyra och Folåsa) bör utbytas mot tjänster
som jordbruksföreståndare i lönegrad 12. Vidare bör — med hänsyn till
befattningshavarnas undervisningsskyldighet -—- fem trädgårdsmästare i
lönegrad 10 vid Hammargården, Bärby, östra Spång, Vemyra och Gudmundsgården
uppflyttas till lönegrad 12. På grund av förslaget om handelsträdgårdsverksamhet
vid Långanäs och Sundbo bör de för dessa skolor avsedda
på övergångsstat uppförda trädgårdsmästartjänsterna i lönegrad
Ao 12 återföras till ordinarie stat. Därjämte bör två ladugårdsskötare i lönegrad
8 vid Gräskärr och Folåsa utbytas mot tjänster som ladugårdsförman i
lönegrad 9. Slutligen föreslås att 19 arbetsförmän, som nu är anställda mot
kollektivavtal och avlönas från delpost under omkostnadsanslaget, överföras
å lönestat.

Socialstyrelsen förutsätter, att den av styrelsen föreslagna omläggningen
av jordbruksverksamheten inte hinner genomföras under budgetåret 1960/61.

Kungl. Maj :ts proposition nr 83 är 1960

51

För nästa budgetår yrkas därför i det följande att endast en del av de föreslagna
tjänsteförändringarna nu genomföres.

Yrkanden

Socialstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med — avrundat —
1 469 900 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

ökning Minskning

Löneregleringar m. m.

1. 2 rektorer Ao 23 — Ao 24 .................... 2 806

2. 1 rektor Ae 23 — Ao 24 ...................... 1 420

3. Utbyte av 3 jordbruksförmän Ae 10 mot jord bruksföreståndare

Ae 12 ..................... 4 028

4. Utbyte av 2 jordbruksförmän Ae 10 mot hantverkare
Ae 8 ................................ 2 328

5. 3 trädgårdsmästare Ao 10—Ao 12 och 2 trädgårdsmästare
Ae 10—Ae 12 ........................ 6 752

6. Utbyte av 2 ladugårdsskötare Ae 8 mot ladugårds förmän

Ae 9................................ 1 140

Personalökningar m.m.

7. överförande på lönestat av 19 arbetsförmän vid

jordbruken ................................. 200 906

8. 11 vårdare Ae 8 vid specialavdelningarna...... 115 206

9. 6 tillsynsmän Ae 12, 6 yrkesmästare Ae 9, 6 förste
vårdare Ae 10 och 12 vårdare Ae 8 vid mottagningsavdelningarna
och vid specialavdelningen

vid Bärby .................................. 163 058

10. 1 assistent Ae 17, 2 tillsynsmän Ae 12, 1 träd gårdsmästare

Ae 10, 1 förste vårdare Ae 10, 1
yrkesmästare Ae 9, 4 vårdare Ae 8 och 1 kanslibiträde
Ae 7 vid Gräskärr (halv årskostnad) .... 65 258

11. 1 tillsynsman Ae 12, 2 förste vårdare Ae 10, 5 vårdare
Ae8 och 2 ekonomibiträden Ae4vid Gräskärr 106 646

12. a) 1 tillsynsman Ae 12, 1 förste vårdare Ae 10, 1 yr kesmästare

Ae 9 och 1 vårdare Ae 8 vid Hammargården
(3/12 av årskostnaden)................ 12 346

b) 1 assistent Ae 17, 1 bokhållare Ae 15 och 1 ekonomibiträde
Ae 4 vid Hammargården............ 43 586

13. 1 assistent Ae 17 vid Sundbo ................ 17 374

14. 1 assistent Ae 17 vid Lövsta.................. 17 374

15. 8 tillsynsmän Ae 12 ......................... 104 704

16. 1 kanslibiträde Ae 7 vid Lövsta............... 10 050

17. 1 biträde i reglerad befordringsgång vid Ryagården
........................................ 8 548

18. Ytterligare medel till vikarier, praktikanter, obe kvämhetstillägg

och övertidsersättningar....... 387 540

52

Kungi. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Ökning Minskning

19. Medel för kompensation för höjda pensionsav -

gifter ...................................... 111748

20. Löneklassuppflyttningar m. m................. 91 690

1 472 180 2 328

+ 1 469 852

21. Två trädgårdsmästartjänster på övergångsstat föreslås återförda till
ordinarie stat. 1 rektorstjänst Ao 23 å övergångsstat kan utgå.

Motivering

1—2. I likhet med rektor stjänsterna vid övriga skolor med specialavdelningar
bör rektorsbefattningarna vid Gräskärr, Hammargården och Råby
placeras i 24 lönegraden. En av befattningarna är extra ordinarie och bör nu
ordinariesättas.

3—7. Förslagen sammanhänger med den av socialstyrelsen föreslagna
omläggningen av jordbruksverksamheten vid skolorna. I avvaktan på att
omläggningen genomföres bör fem jordbruksförmän kvarstå. Vid Eknäs och
Morängen, där jordbruken redan är utarrenderade, bör tjänsterna som jordbruksförman
i lönegrad 10 utbytas mot hantverkare i lönegrad 8.

8. Förslag om utökning av personalen vid specialavdelningarna gjordes
inför 1957, 1958 och 1959 års riksdagar (V ht 1957 s. 123, prop. 1958:117
s. 38, prop. 1959: 88 s. 57) men bifölls ej. I sistnämnda proposition uttalade
departementschefen, att han intet hade att erinra mot att extra personal
liksom f. n. anlitades vid specialavdelningarna med särskilt svårbehandlade
elever. De för vikarier beräknade medlen uppräknades med anledning härav.
Styrelsen anser det nödvändigt, att personalen vid specialavdelningarna förstärkes
så att två befattningshavare ständigt är i tjänst under dagtid. Ett
antal elakartade överfall på personal med åtföljande elevrymningar har förekommit.
De tillfälligt inrättade extra tjänsterna har inte kunnat rekryteras
med tillräckligt rutinerad och lämplig personal. Fasta tjänster bör därför
inrättas.

9. Enligt beslut av 1959 års riksdag kommer mottagningsavdelningar att
anordnas vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården.
Vidare kommer en specialavdelning att byggas vid Bärby. Dessa avdelningar
beräknas bli färdigställda i slutet av 1959. Avdelningarna skall ges en
helt sluten karaktär. I enlighet med vad departementschefen uttalat i prop.
1959: 88 s. 85 bör i första hand plats beredas vid mottagningsavdelningarna
för brottsmisstänkta ungdomar, som eljest skulle häktas. Vidare är förutsatt,
att avdelningarna skall användas för observation och utredning av den
lämpligaste vård- och behandlingsformen för nya elever över huvud taget

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

53

samt i vissa fall och särskilt på flickskolorna kunna användas för elever,
som av olika anledningar behöver sluten vård. Vissa elever och särskilt
sådana brottsmisstänkta ungdomar som intagits på ifrågavarande avdelningar
i stället för att häktas, måste hållas avskilda från övriga intagna.
Sysselsättningen av eleverna skall ske inom avdelningen. Ur tillsynssynpunkt
blir därför mottagningsavdelningarna jämställda med befintliga specialavdelningar
av sluten karaktär och behöver följaktligen motsvarande
antal befattningshavare för vård och tillsyn. I avvaktan på resultatet av
organisationsnämndens utredning angående arbetskraftsbehovet vid skolorna
kan preciserat förslag nu inte framläggas. Socialstyrelsen föreslår därför,
att medel beräknas för en tillsynsman i Ae 12, en yrkesmästare i Ae 9,
en förste vårdare i Ae 9 och två vårdare i Ae 8 vid varje avdelning.

10—11. Med anledning av tillkomsten av nya elevavdelningar vid skolan
beslöts vid 1959 års riksdag, att tjänster skulle inrättas för en assistent,
två tillsynsmän, en trädgårdsmästare, en förste vårdare, en yrkesmästare,
fyra vårdare och ett kanslibiträde. Då nämnda avdelningar bedömdes inte
bli färdiga förrän omkring den 1 januari 1960, beräknades medel för dessa
tjänster endast under ett halvt budgetår. Medel bör nu beräknas för dessa
tjänster för hela budgetåret 1960/61. Vidare bör ytterligare tjänster inrättas
vid skolan för en tillsynsman i Ae 12, två förste vårdare i Ae 10, fem vårdare
i Ae 8 och två ekonomibiträden i Ae 4, avsedda för förenämnda elevavdelningar
samt en mottagningsavdelning, som beräknas bli färdig den 1
juli 1960.

12. a) Medel för dessa tjänster har beräknats endast för 9/12 av innevarande
budgetår.

12. b) Socialstyrelsen har för avsikt att vid Hammargårdens yrkesskola
försöksvis pröva korttidsbehandling för vissa elever. Styrelsen framhåller,
att bland ungdomsvårdsskoleklientelet förekommer ungdomar, framför allt
pojkar i åldern 15—18 år, som visserligen behöver omhändertagas på ungdomsvårdsskola,
men där anstaltsvistelsen efter en kortare tid kan ersättas
av en villkorlig utskrivning. Dessa ungdomar har som regel haft en någorlunda
normal uppväxt och företer inga djupgående skador i sin personlighetsutrustning.
I samband med puberteten har de gjort sig skyldiga till
kriminella handlingar ofta såsom medlem i en liga. På senaste tiden har
ungdomsvårdsskolorna tillförts ett ökat antal elever som under arbetslöshetsperioder
missbrukat sprit, gjort sig skyldiga till lagbrott och måst omhändertagas.
Genom 1952 års lagstiftning om behandlingen av unga lagöverträdare
har för ifrågavarande ungdomar kortvarigt fängelsestraff ersatts
med intagning på ungdomsvårdsskola. I förslaget till ny barnavårdslag har
som ny indikation för ett omhändertagande införts även lagöverträdelse.
Härigenom torde antalet här beskrivna ungdomar i behov av placering på
ungdomsvårdsskola komma alt öka. Erfarenheten har visat alt dessa ungdomar
ofta låter sig snabbt tillrättaföras genom eu kortvarig anstaltsvistelse

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

och att de under tillsyn och kontroll klarar en villkorlig utskrivning utan
allvarligare återfall.

Elever av detta slag bör på försök hänvisas till Ilammargården. Målsättningen
för behandlingen skall vara att snabbt få den unge ur gängets och
den asociala miljöns grepp, att ge den unge en viss psykisk och fysisk rehabilitering
samt att få tillräcklig tid att omsorgsfullt förbereda eftervården.
Under den korta anstaltstiden medhinnes ej någon egentlig yrkesutbildning.
Eleverna bör vänjas vid den arbetstakt, som förekommer vid industrier,
verkstäder och andra arbetsplatser. Verksamheten i de olika vid skolan förekommande
verksamhetsgrenarna skall bedrivas som en kombination av
kortare utbildningskurser och utförande av tempobetonade beställningsarbeten.
Samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen har inletts i avsikt att
framskaffa lämpliga arbetsprojekt. I början av budgetåret 1960/61 kan beräknas
att ca 100 elever kommer att stå under skolans tillsyn och vid slutet
av budgetåret nästan dubbelt så många. Vid skolan bör därför anställas en
särskild befattningshavare i assistentställning som uteslutande kan ägna
sig åt planeringen och genomförandet av eftervården. Vidare kommer det
kamerala arbetet att öka, varför en särskild bokhållartjänst bör inrättas vid
skolan. På grund av den ökade elevomsättningen bör ytterligare ett ekonomibiträde
anställas.

13. Vid Sundbo kommer att vid ingången av budgetåret 1960/61 finnas 84
platser. Antalet villkorligt utskrivna och utackorderade elever beräknas
uppgå till 70. Under skolans tillsyn kommer sålunda att stå ca 150 elever.
Den ledande personalen vid skolan behöver med anledning härav förstärkas
med ytterligare en assistent. Denne avses framför allt för eftervårdsuppgifter.

14. Skolhemsavdclningen förestås f. n. av en avdelningsföreståndare. Vid
dennes bortovaro finns såsom ersättare endast en förste vårdare att tillgå.
Vid skolhem av motsvarande storlek finns närmast under rektorn minst en
assistent. På grund av de betungande arbetsuppgifter som åligger föreståndaren
för skolhemsavdelningen och det synnerligen svårbehandlade klientelet
vid avdelningen i fråga bör personalen förstärkas med en kvalificerad
befattningshavare.

15. Varje avdelning vid ungdomsvårdsskolorna bör förestås av en tillsynsman.
I första hand bör nya sådana tjänster inrättas vid östra Spång,
Vemyra, Gudmundsgården, Brättegården, Härsjögården, Eknäs, Morängen
och Bärby.

16. Motsvarande förslag framfördes senast inför innevarande budgetår
(prop. 1959:88 s. 56) men bifölls ej. Kontorsarbetet vid Lövsta var redan
tidigare av sådan omfattning, att det förelåg starkt behov av den ifrågavarande
befattningen. Genom tillkomsten av särskild aspirantutbildning vid
skolan har detta behov ytterligare skärpts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

55

17. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (prop.
1959: 88 s. 57) men bifölls ej. Behovet av befattningen kvarstår.

18. Under anslagsposten till vikarier m. m. bör — i avvaktan på förslag
från statens organisationsnämnd rörande arbetskraftsbehovet vid skolorna
— beräknas 297 540 kronor för utökning av vårdar- och ekonomipersonalen
på grund av arbetstidsförkortningen. Beloppet motsvarar lön till
20 vårdare i A 8 och 10 ekonomibiträden i A 4. Efter beslut av 1959 års riksdag
utgår fr. o. m. innevarande budgetår övertidsersättning och ersättning
för tjänstgöring på obekväm arbetstid för befattningshavare t. o. in. 17 lönegraden.
Styrelsen — som utgår ifrån att sådan ersättning skall utgå till
assistenterna vid skolorna — beräknar kostnaderna härför till 90 000 kronor
för nästa budgetår.

Yttranden

över socialstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret
och lantbruksstyrelsen. Statskontoret har härvid haft att yttra sig över
de yrkanden, som inte avser löneregleringar, och lantbruksstyrelsen över
förslagen om anordnandet av jordbruksverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna.

Statskontoret framhåller, att — även om det får anses ådagalagt att skoljordbruken
är relativt kostsamma — det är tänkbart att jordbruk med
ladugårdsskötsel ur andra synpunkter kan motivera sin ställning som den
vanligast förekommande utbildningsgrenen vid skolorna för manliga elever.
Ämbetsverket har dock inte fått belägg härför. Behovet av arbetskraft inom
jordbruksnäringen visar en fortgående minskning. Antalet skoljordbruk vid
pojkskolorna synes därför redan nu för stort och bör inte ytterligare utökas.
Liknande synpunkter kan anföras i fråga om de i anslutning till jordbruken
anordnade handelsträdgårdarna. Statskontoret erinrar om att ämbetsverket
i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolornas betänkande angående
verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna anfört att bl. a. utvecklingen
inom jordbruksnäringen talar för en stark minskning av jordbruksdriften.
Vad socialstyrelsen anfört i sin utredning har ytterligare befäst
statskontoret i denna uppfattning.

Förslaget om överförande på löneplan av 19 tjänster som arbetsförmän
vid skoljordbruken är statskontoret inte berett tillstyrka.

I den mån personal behöver anställas på heltid för skötseln av eldning,
reparationsarbeten, trädgårdsgöromal m. in. vid de flickskolor där jordbruken
nedlägges har statskontoret inte något att erinra mot att hantverkarbefattningar
i lönegrad 8 inrättas för sådant ändamål.

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Förslagen om inrättande av ytterligare tre assistenttjänster, en bokhållarbefattmng
vid Hammargården, tillsynsmannatjänster vid östra Spång och
Vemyra samt ett antal flickskolor ävensom ytterligare vårdartjänster vid
specialavdelningarna är statskontoret inte berett tillstyrka. Ämbetsverket
kan ej heller tillstyrka, att mer än en vårdartjänst i 8 lönegraden beräknas
för varje mottagningsavdelning. Däremot har statskontoret intet att erinra
mot att ytterligare ett ekonomibiträde anställes vid Hammargården.

Vid Graskärr bör — förutom befattningar till en mottagningsavdelning —
inrättas två ekonomibiträdesbefattningar.

Lantbruksstyrelsen instämmer i de av socialstyrelsen anförda allmänna
synpunkterna på värdet av skoljordbruken ur uppfostringssynpunkt. Styrelsen
anser, att tillgången på sådana jordbruk innebär ett starkt stöd för
verksamheten vid skolorna.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker socialstyrelsens förslag om indragning av
jordbruken vid vissa flickskolor med bibehållna möjligheter till trädgårdsoch
smådjursskötsel. Vad angår pojkskolorna framhåller lantbruksstyrelsen,
att ett par av jordbruken har ganska liten areal, vilket medför vissa
svårigheter att på ett ekonomiskt sätt utnyttja dem för skolverksamheten.
Styrelsen har dock ej någon erinran mot förslaget att behålla befintliga
skoljordbruk vid pojkskolorna.

Socialstyrelsens uppfattning att så långt möjligt regelmässig utbildning
bör anordnas även i jordbruksämnena delas av lantbruksstyrelsen.

Vad angår de driftsekonomiska förhållandena vid skoljordbruken varnar
lantbruksstyrelsen för en alltför överdriven optimism beträffande möjligheterna
att snabbt förändra det ekonomiska utfallet i positiv riktning. Styrelsen
framhåller, att när man bedömer det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften
vid skolorna måste man ta med i beräkningen att ett indragande
av jordbruken skulle kräva andra former av sysselsättning som
skulle medföra ökat behov av tillsynspersonal. Man får — liksom för jordbruken
vid lantbruksundervisningsanstalter — acceptera att jordbruken i
första hand skall tjäna undervisningen och utbildningen. De driftsekonomiska
synpunkterna måste därför i viss mån skjutas i bakgrunden. Även
om det ekonomiska utfallet är mindre gott torde jordbruken vid skolorna —

med hänsyn till deras allmänt omvittnande goda terapeutiska verkan -_väl

kunna motiveras.

Lantbruksstyrelsen anser sig slutligen på föreliggande material inte kunna
uttala sig beträffande de föreslagna förbättringarna av byggnads- och inventariebeståndet.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolorna
betänkande angående verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna
berört frågan om jordbruksverksamheten vid skolorna. Styrelsen ifrågasätter
om det inte är svårt att — hos ungdomar som saknar speciellt intresse

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

57

för jordbruk — nå fram till en sådan förståelse härför att verksamheten
kan förtjäna beteckningen terapibetonad sysselsättning. Enligt styrelsens
mening förefaller inställningen till jordbruk och trädgårdsskötsel något
idealiserad.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1958/59 .................................... 4 249 000 4 030 023

1959/60 (statsliggaren s. 330) ................ 4 619 000

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt, att anslaget höjes med
547 650 kronor.

Ökning Minskning

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare............ 5 000

2. Reseersättningar .............................. 30 000

3. Bränsle, lyse och vatten........................ 104 000

4. övriga expenser............................... 45 600

5. Inventarier m. m............................... 45 000

6. Anskaffning, underhåll och drift av tjänstebilar och

bussar ....................................... 97 250

7. Tvätt och renhållning.......................... 10 000

8. Utspisning.................................... 98 000

9. Beklädnad.................................... 95 000

10. Hälso- och sjukvård........................... 26 000

11. Undervisning, lek och idrott.................... 25 000

12. Elevbelöning.................................. 44 000

13. Diverse ...................................... 4 000

14. Eftervård och utackordering.................... 100 500

15. Utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften

a. Jordbruksdriften ........................... 205 500

b. Verkstadsdriften............................ — —

16. Särskilda uppbördsmedel ...................... 23 800

753 150 205 500
+ 547 650

Motivering

1. Sjukvård m.m. åt befattningshavare. Utgift 1957/58 10 056, 1958/59
12 004; anslag 1959/60 13 000. — Med hänsyn till ökningen av antalet befattningshavare
bör posten räknas upp med 5 000 kronor.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

2. Reseersättningar. Utgift 1957/58 113 895, 1958/59 140 126; anslag 1959/60
157 600. — Den snabba utbyggnaden av organisationen medför förflyttningar
av personal och ökade krav på flyttnings- och traktamentsersättningar.
Merkostnaderna på grund härav beräknas till 17 600 kronor. Posten
bör vidare räknas upp med 12 400 kronor med hänsyn till det ökade elevantalet.

3. Bränsle, lijse och vatten. Utgift 1957/58 1 021 015, 1958/59 937 131; anslag
1959/60 1 126 000.

4. övriga expenser. Utgift 1957/58 119 350, 1958/59 142 297; anslag 1959/60
164 600. -—- För att kontorsarbetet vid skolorna skall kunna skötas rationellt
erfordras en god utrustning av kontorsmaskiner. För detta ändamål bör
20 000 kronor beräknas. Vidare bör posten räknas upp med 12 000 kronor
på grund av ökat antal telefonsamtal och telegram, med 6 100 kronor för
installation av telefonväxel vid två skolor och med 7 500 kronor på grund
av ökade annonskostnader m. m.

5. Inventarier m.m. Utgift 1957/58 154 991, 1958/59 174 195; anslag 1959/60
145 000. — Behov föreligger att komplettera inventariebeståndet främst beträffande
sängutrustning, textilier och köksutrustning m. m. För detta ändamål
bör anslagsposten räknas upp med 40 000 kronor. Vidare bör posten
höjas med 5 000 kronor för underhåll av vissa inventarier m. m., som före
budgetåret 1957/58 belastat den numera utgångna delposten Underhåll av
byggnader men som enligt överenskommelse med byggnadsstyrelsen skall
åvila socialstyrelsen.

6. Anskaffning, underhåll och drift av tjänstebilar och bussar. Kostnaderna
för anskaffande av bilar och bussar till skolorna samt kostnader för
reparationer, drivmedel o. d. till dessa har hittills belastat anslagsposten till
inventarier, resp. till diverse utgifter under jordbruksstaten samt, om vederbörande
skola ej haft jordbruk, anslagsposten till reseersättningar. Med
hänsyn främst till att skolornas tjänstebilar i stor utsträckning kommer
den egentliga skolverksamheten till godo bör samtliga kostnader för dylika
fordon belasta en särskild anslagspost. Med hänsyn till det ökade elevantalet
torde redan förefintliga behov av nyinköp av motorfordon vid flera skolor
få tillgodoses tidigare än förut beräknats. För Bärby yrkesskola föreligger
behov av tjänstebil. Användningen av tjänstebilar torde vidare ökas, vilket
får till följd ökade kostnader för reparation, drivmedel m. in. Styrelsen beräknar
medelsbehovet under anslagsposten till 97 250 kronor.

7. Tvätt och renhållning. Utgift 1957/58 80 774, 1958/59 74 956; anslag
1959/60 91 000. -— Med hänsyn till den ökade elevbeläggningen bör posten
räknas upp med 10 000 kronor.

8. Utspisning. Utgift 1957/58 899 038, 1958/59 988 337; anslag 1959/60
1 033 000. —- Posten bör räknas upp med 98 000 kronor på grund av väntad
ökning av elevantalet.

Kungl. Alaj:ts proposition nr 83 år 1960

59

9. Beklädnad. Utgift 1957/58 495 677, 1958/59 554 102; anslag 1959/60
589 000. -— ökad elevbeläggning och elevomsättning medför större kostnader
för utrustning av elever. Detta kan särskilt bli fallet i samband med korttidsbehandlingen
av elever vid Hammargården. Posten bör med hänsyn till
angivna omständigheter räknas upp med 95 000 kronor.

10. Hälso- och sjukvård. Utgift 1957/58 144 676, 1958/59 171 567; anslag
1959/60 174 000. —- Med hänsyn till ökat elevantal bör posten höjas med
26 000 kronor.

11. Undervisning, lek och idrott. Utgift 1957/58 109 170, 1958/59 138 014;
anslag 1959/60 127 000. — Med hänsyn till medelsförbrukningen under förra
budgetåret och det större elevantalet bör posten räknas upp med 25 000
kronor.

12. Elevbelöning. Utgift 1957/58 210 084, 1958/59 240 374; anslag 1959/60
236 200. — Posten bör räknas upp med 44 000 kronor på grund av belastningen
under budgetåret 1958/59 och det ökade elevantalet.

13. Diverse. Utgift 1957/58 84 618, 1958/59 104 302; anslag 1959/60 133 600.
— Posten bör räknas upp med 4 000 kronor på grund av ökade anspråk på
ersättning för sådana av elever vållade skador som ersättes från denna
anslagspost.

14. Eftervård och utackordering. Utgift 1957/58 418 881, 1958/59 552 916;
anslag 1959/60 694 000. — Antalet utackorderade elever, som den 1 juni
1959 var 177, beräknas öka till ca 200 under nästa budgetår. Den genomsnittliga
bruttokostnaden per månad beräknas till 260 kronor per elev medan
nettokostnaden (utackorderingskostnaden minskad med ersättning av
elevens arbetsinkomst) beräknas till ca 150 kronor. Medelsbehovet till utackorderingskostnader
kan således uppskattas till (150 X 12 X 200) 360 000
kronor. Antalet villkorligt utskrivna elever torde främst med hänsyn till
den planerade korttidsvården vid Hammargårdens yrkesskola stiga till 700,
vilket utgör en ökning med 195 räknat från den 1 juni 1959. Genomsnittskostnaden
för varje sådan elev beräknas till 580 kronor per år och den sammanlagda
kostnaden till (580 X 700) 406 000 kronor. Sedan Kungl. Maj:t
godkänt ett avtal med Frälsningsarmén om mottagande av vissa ungdomsvårdsskoleelever
vid dess mödrahein i Borås, kommer anslagsposten vidare
att belastas med det garantibelopp, som enligt avtal utgör ersättning till
Frälsningsarmén. Kostnaderna härför kan beräknas till (5 X 14 X 365)
25 550 kronor. För kurser för övervakare, anordnade i socialstyrelsens regi,
bör beräknas 3 000 kronor. Medelsbehovet under posten beräknas alltså
till (360 000 + 406 000 + 25 550 + 3 000) 794 550 kronor, vilket innebär en
ökning med avrundat 100 500 kronor.

15. Utgifter för jordbruks- och verksladsdriften. Anslagsposten kan
minskas med 205 500 kronor enligt följande specifikation.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

A. Jordbruksdriften

Socialstyrelsen förutsätter, att den av styrelsen föreslagna omläggningen
av skoljordbruken (se ovan under punkten 24) inte hinner genomföras under
budgetåret 1960/61.1 det följande föreslås dock — delvis i anslutning till
ifrågavarande förslag -— vissa förändringar i de olika delposterna.

a. Avlöningar och arvoden till personal. Utgift 1957/58 252 316, 1958/59
245 405; anslag 1959/60 265 000. — Vid bifall till förslaget under punkten
24 om överförande av 19 arbetsförmän till lönestat kan posten minskas med
200 000 kronor.

b. Underhåll av byggnader m. m. Utgift 1957/58 112 501, 1958/59 91 725;
anslag 1959/60 130 000. — Posten bör räknas upp med 3 200 kronor.

c. Inventarier. Utgift 1957/58 110 796, 1958/59 104 992; anslag 1959/60
140 000. — Posten bör räknas upp med 30 000 kronor. Under nästa budgetår
förutsättes 60 000 kronor disponeras till upprustning av inventariebeståndet.

d. Utsäde och gödning. Utgift 1957/58 154 360, 1958/59 160 718; anslag
1959/60 165 000. — Posten kan minskas med 20 000 kronor.

e. Foder. Utgift 1957/58 82 215, 1958/59 81 650; anslag 1959/60 95 000. —
Posten kan räknas ner med 5 000 kronor.

f. Djur. Utgift 1957/58 43 875, 1958/59 33 169; anslag 1959/60 45 000. —
Posten kan minskas med 5 000 kronor.

g. Diverse utgifter. Utgift 1957/58 107 926, 1958/59 93 484;anslag 1959/60
95 000. — Vid bifall till förslaget under punkten 6 kan posten minskas med
8 700 kronor.

16 .Särskilda uppbördsmedel. Inkomst 1957/58 1 343 860, 1958/59

1 463 235; beräknat 1959/60 1 560 000. — Inkomsterna beräknas för nästa
budgetår stiga med 95 000 kronor i ersättningar för elektrisk energi, kost
och tvätt m. m. samt minska med 118 000 kronor för försäljning av jordbruksprodukter.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier in. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 190 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt, att för inköp av ersättning
för genom brand förstörda inventarier vid Gräskärr beräknas 40 000 kronor
samt för inköp av inventarier till personalbostäder vid Bistagården 22 000
kronor och till centralköket vid Lövsta 1 500 kronor.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (40 000 + 22 000 +
1 500) 63 500 kronor.

Kungl. ilaj.ls proposition nr 83 tir 1960

61

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande och
drift av provisoriska förläggningar

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 650 000 kronor. Reservationen den 30 juni 1959 uppgick till
46 078 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) anfört, att tolv provisoriska förläggningsbyggnader
kommer att vara i bruk under nästa budgetår, nämligen tre
vid Gräskärr, två vid Sundbo samt en vid vardera Lövsta, Långanäs, Fagared,
Forsane, Hammargården, Broby och Hornö. Styrelsen räknar inte med
att flera sådana förläggningar behöver uppföras. Hyreskostnaderna för de
nämnda förläggningarna beräknas till 42 000 kronor och personalkostnaderna
till 190 000 kronor.

Under innevarande budgetår har två skogsvårdsförläggningar anordnats.
Erfarenheterna av denna verksamhet är så goda, att styrelsen avser att även
i fortsättningen anordna sådana förläggningar. Medel bör därför beräknas
till tre skogsförläggningar under nästa budgetår. Hyreskostnaderna uppskattas
till sammanlagt 10 800 kronor, kostnaderna för inventarier till
10 000 kronor och för personal till 90 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (42 000 + 190 000 +
10 800 + 10 000 + 90 000) 342 800 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 55 000 kronor, varav 41 000 kronor till två kurser på
vardera tjugo dagar för sammanlagt sjuttio deltagare och 14 000 kronor
för anordnande vid Lövsta av utbildning av aspiranter till vårdarbefattningar
vid ungdomsvårdsskolorna ävensom för annan utbildning av personal
vid vissa skolor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) erinrat, att för ungdomsvårdsskolornas
personalutbildning en studienämnd inrättats år 1951. Nämnden har i
samråd med socialstyrelsen fastställt en särskild högre kurs, avsedd att ge
kompetens till innehav av rektorsbefattning vid ungdomsvårdsskola. Kursen
omfattar bl. a. litteraturstudier, praktiktjänstgöring och seminarieövningar.
Utbildningen bygger på frivilliga studier helt bekostade av deltagarna
och till större delen bedrivna vid sidan om tjänstgöringen. Kursdeltagarna
har haft stora svårigheter att hinna med studierna samtidigt med
tjänstgöringen. Detta gäller särskilt sådana befattningshavare som utan att
inneha formell kompetens förordnats alt uppehålla rektorsbefattningar.
Av rektorerna vid skolorna hade den 1 augusti 1959 14 förvärvat kornpe -

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

tens medan 11 ännu inte avslutat sina studier. Ett 20-tal assistenter hade
påbörjat utbildningen.

Styrelsen anser, att den nuvarande utbildningen för erhållande av rektorskompetens
bör ersättas med en för assistenter avsedd fortbildning, bekostad
av statsmedel och anordnad i socialstyrelsens regi. Den bör omfatta
tre internatkurser om en månad vardera samt individuellt upplagd praktiktjänstgöring
om sammanlagt tre månader. En sådan kurs bör anordnas under
nästa budgetår för 30 deltagare. Kostnaderna härför beräknas till 34 000
kronor. Styrelsen förutsätter, att oavkortad lön utgår till deltagarna både
under kurstiden och praktiktjänstgöringen.

För de rektorer som inte uppfyller nuvarande kompetenskrav bör anordnas
en avkortad fortbildning. Styrelsen föreslår, att för dem anordnas
en kurs om tre veckor, förlagd till Lövsta. Kostnaderna för denna kurs beräknas
till 18 000 kronor.

Med hänsyn till de senaste årens kraftiga personalökning hemställer styrelsen,
att medel anvisas för en fortbildningskurs för vård- och tillsynspersonal.
Kursen avses pågå under 20 dagar och omfatta 35 deltagare. Kostnaderna
beräknas till 21 000 kronor.

Socialstyrelsen föreslår vidare, att även för budgetåret 1960/61 anvisas
14 000 kronor för anordnande av utbildning av aspiranter till vårdarbefattningar
vid skolorna liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor.
Socialstyrelsen upplyser, att styrelsen har synnerligen goda erfarenheter
av en under 1959 anordnad dylik kurs vid Lövsta.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (34 000 + 18 000 +
21 000 + 14 000) 87 000 kronor.

Statskontoret är inte berett ansluta sig till förslaget om en i socialstyrelsens
regi anordnad fortbildning av assistenter. Däremot har ämbetsverket
inte något att erinra mot socialstyrelsens förslag om medelsanvisning till
fortsatt utbildning av vård- och tillsynspersonal. Anslaget bör uppföras med
(21 000 + 14 000) 35 000 kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 100 kronor. — Reservationen den 30 juni 1959 uppgick till
58 886 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I.O.G.T. Staten betalar första årets hyra
och bestrider kostnaderna för inventarier med för varje hem högst 13 000
kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel utbetalas underskottsersättningar
med högst årshyrans belopp (se nästföljande anslag).

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) anfört, att kommittén för ungdomsvårdsskolorna
i sitt slutbetänkande torde beröra behovet av nya eftervårds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

63

anordningar. Styrelsen framlägger därför inte några egna förslag ifråga om
inackorderingshemsverksamheten. Styrelsen föreslår dock, att I.O.G.T. erhåller
2 000 kronor för sin verksamhet till förmån för inackorderingshemmen.
Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas
med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. in. andra året ersättning av staten
för uppkomna driftförluster, dock högst med ett belopp som motsvarar årshyran.
Därjämte utgår till husmoder vid inackorderingshem kontant ersättning
med 1 000 kronor för år utöver utgående naturaförmåner. Det tidigare
från särskilt anslag utgående bidraget å 3 000 kronor till Frälsningsarméns
flickhem i Stockholm och Malmö bestrides fr. o. m. budgetåret 1959/60 från
förevarande anslag. Till de nämnda ändamålen har för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 73 000 kronor. — Reservationen
den 30 juni 1959 uppgick till 20 462 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) anfört, att sju hem beräknas vara i
verksamhet under nästa budgetår. Ärshyran uppskattas till i genomsnitt
9 000 kronor per hem. Kostnaderna för underskottsersättningar beräknas
därför till 63 000 kronor för budgetåret.

Styrelsen upprepar sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår
framförda förslag att den kontanta ersättningen till husmödrarna vid inackorderingshemmen
höjes från 1 000 till 2 000 kronor om året, vilket innebär
att medelsbehovet för sådana ersättningar skulle bli 16 000 kronor.

Styrelsen hemställer, att även under nästa budgetår ett bidrag å 3 000
kronor får utgå till Frälsningsarméns flickhem i Stockholm och Malmö.

Den å anslaget förefintliga reservationen beräknas bli förbrukad under
budgetåret 1959/60. Anslagsbehovet skulle därför uppgå till (63 000 + 16 000
+ 3 000) 80 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål under statens
allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt, att 800 000 kronor anvisas
för uppförande av personalbostäder vid ungdomsvårdsskolorna.

Styrelsen framhåller, att den betydande utvidgningen av organisationen
har ökat den redan förut besvärande bristen på personalbostäder. Vid vissa
skolor uppstår avsevärda svårigheter att rekrytera personal, då lämplig bo -

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

stad på skolan eller i dess närhet inte kan erbjudas. Bostadsstyrelsen har på
uppdrag av Kungl. Maj :t utrett möjligheterna att med anlitande av sedvanliga
former för finansiering av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov
av bostäder för personal vid ungdomsvårdsskolorna och i anslutning
därtill framlagt vissa förslag. Bl. a. i avvaktan på ett ställningstagande härtill
är socialstyrelsen inte nu beredd föreslå vid vilka skolor bostäder bör
uppföras under nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
bestämma härom.

I detta sammanhang torde få anmälas den av socialstyrelsen omnämnda
av bostadsstyrelsen genom skrivelse den It juni 1959 redovisade utredningen
angående möjligheterna att med anlitande av sedvanliga former för finansiering
av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov av bostäder
åt bl. a. personal vid ungdomsvårdsskolorna.

I skrivelsen redovisas vissa undersökningar rörande bostadsbehovet vid
ungdomsvårdsskolorna och möjligheterna att på olika sätt tillgodose detta
genom medverkan från de kommuner där resp. skola är belägen. Bostadsstyrelsen
framlägger två alternativa förslag att tillgodose behovet av bostäder
med anlitande av sedvanliga former för finansiering av bostadsbyggandet.

Enligt det ena förslaget skulle en statlig fond bildas, ur vilken de anställda
får låna för erforderlig egen insats för att bygga eller förvärva redan
befintliga egnahem eller förvärva bostadsrätt. Till egen insats torde
man böra räkna med i genomsnitt ca 8 000 kronor i eget hem och 3 000 kronor
i bostadsrättslägenhet. Styrelsen erinrar bl. a., att järnvägsstyrelsen och
försvarets fabriksstyrelse genom bemyndigande den 12 juli resp. den 20
september 1957 fått tillstånd att använda vissa medel för att möjliggöra
för anställd att fullgöra kontantinsats vid anskaffande av bostadslägenhet.

Det andra förslaget till frågans lösning innebär, att en stiftelse bildas
med ändamål att uppföra bostadhus för uthyrning till de anställda. Stiftelsen
bör stå under överinseende av socialstyrelsen.

över bostadsstyrelsens skrivelse har yttranden avgivits av socialstyrelsen
och statskontoret.

Socialstyrelsen anser, att övervägande skäl talar för förslaget med en
statlig fond för bostadslån åt de anställda. Styrelsen tillstyrker därför detta
alternativ.

Enligt statskontorets mening torde bostadsbehovet vid skolorna normalt
kunna tillgodoses genom kommunalt och privat initiativ. Endast undantagsvis
bör särskilda åtgärder visa sig erforderliga. Innan behovet härav
klart framgått bör inte särskilda möjligheter tillskapas för att underlätta
anskaffandet av bostäder till personalen. Därest emellertid sådana visar
sig oundgängligen erforderliga torde — i likhet med vad som skett vid vissa
af färsdrivande verk — de anställda böra givas möjlighet att erhålla amorteringslån
å högst 2 000 kronor för insats i bostadslägenhet eller eget hem.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

65

Möjligheterna att förlägga en sådan låneverksamhet till riksbanken bör undersökas.

Vidare torde här få anmälas en av byggnadsstyrelsen (skr. 17/2 1960)
gjord framställning om anvisande av medel till ny elevförläggning vid Hornö
yrkesskola. Vid nämnda skola har en elevförläggning med tolv platser förstörts
genom brand den 21 juni 1959. Byggnadsstyrelsen föreslår — efter
samråd med socialstyrelsen — att en ny förläggningsbyggnad inrymmande
20 elevrum, ett isoleringsrum, vaktrum, dagrum in. fl. utrymmen snarast
uppföres vid skolan.

Kostnaderna för arbetena har beräknats till 480 000 kronor. Byggnadsstyrelsen
hemställer, att nämnda belopp anvisas på tilläggsstat för budgetåret
1959/60.

V. Departementschefen

Platssituationen vid skolorna m. m.

På grund av en stigande efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna
tillsattes i april 1957 en särskild kommitté med uppdrag att utreda
vissa frågor rörande nämnda skolor.

Kommittén hade i första hand att undersöka vilka åtgärder som borde
vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen. Därefter borde utarbetas
ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren.

Kommittén har under åren 1957 och 1958 avgivit ett antal förslag till utbyggnad
av organisationen med nya skolor och avdelningar, vilka underställts
1958 och 1959 års riksdagar. En avsevärd förstärkning av organisationen
beslöts i anledning härav.

Kommittén har nu slutredovisat sitt uppdrag. I den sista etappen av sitt
arbete har kommittén huvudsakligen berört frågor om medicinsk-psykologisk
behandling, undervisning och arbetsträning samt fritidsverksamhet
och eftervård. Förslag till förstärkning av resurserna i nämnda avseenden
framlägges.

Innan jag övergår till att behandla kommitténs senast framlagda förslag
vill jag såsom en bakgrund till mina överväganden i korthet uppehålla mig
vid det allmänna läget inom vårdområdet och utvecklingen av platssituationen
vid skolorna. Vidare vill jag närmare redovisa genomförandet av de av
riksdagen redan beslutade åtgärderna för organisationens utbyggnad.

Under den första hälften av den senaste tioårsperioden minskade efterfrågan
på platser vid skolorna. Mellan åren 1949 och 1955 gick sålunda elcv 5

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 83.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

antalet ned med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Vissa äldre
skolor kunde på grund härav läggas ned.

Under 1955 började efterfrågan på platser att öka. Summan av intagna
elever och väntefall steg under år 1956 över det totala platsantalet och utgjorde
den 1 januari 1957 drygt 800. Efterfrågan har därefter fortsatt att
stiga och vid 1959 års ingång överskreds siffran 1 000. Platsefterfrågan har
sedan i stort sett legat på denna nivå.

Den ökade efterfrågan har helt varit inriktad på de för äldre elever avsedda
yrkesskolorna, medan efterfrågan på skolhemsplatser minskat. På
grund härav har det under senare år varit möjligt att omdisponera två skolhem
— Gräskärr och Hammargården — till yrkesskolor.

I fråga om eleverna har utvecklingen under 1950-talet gått mot en ökad
svårighetsgrad. Detta har skett inte minst efter ikraftträdandet den 1 juli
1954 av 1952 års lag om påföljd för brott av underårig. Denna lag innebär
att brottslingar under 18 år i regel skall tas om hand inom barna- och ungdomsvården
i stället för att ådömas frihetsstraff. På grund av den ökade
svårighetsgraden hos eleverna har en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar,
inrättats vid skolorna. Vid 1959 års riksdag beslöts att inrätta
ytterligare avdelningar av sluten karaktär, s. k. mottagningsavdelningar.
Syftet med dessa avdelningar är i första hand att möjliggöra ett effektivt
omhändertagande av s. k. utredningsfall, främst för brott misstänkta ungdomar
under 18 år.

Till utvecklingen mot ökad svårighetsgrad hos eleverna vid skolorna har
också bidragit en medveten strävan att i allt större utsträckning anlita öppna
vårdformer, främst utackordering av elever i enskilda hem. Härför har
av naturliga skäl i första hand de lindrigare fallen kommit i fråga. Omfattningen
av denna verksamhet är svår att mäta i siffror då de ifrågavarande
ungdomarna i stor utsträckning utplacerats utan förmedling av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Ungdomsvårdsskolorna har ansvar inte endast för de elever som vistas
på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna och utackorderade
elever. Det totala antalet elever inom nämnda tre kategorier
utgjorde ca 1 400 vid 1955 års ingång. Vid 1959 års ingång uppgick det till
ca 1 500 och den 1 mars 1960 till ca 1 680. De från skolorna utackorderades
antal steg under samma tid från knappt 100 till f. n. ca 185. I syfte att avlasta
skolorna genom ökad utackordering har under senare år en väsentlig
uppräkning skett av anslagsposten till eftervård och utackordering.

Utvecklingen under de senaste åren har alltså inneburit både en ökning
av efterfrågan på platser vid skolorna och en stegring av elevernas svårighetsgrad.
Skolornas resurser har samtidigt förbättrats genom olika åtgärder
såsom ny- och ombyggnader, ökning av personalen samt ökning av möjligheterna
till utackordering i familjevård.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

67

Vid 1957, 1958 och 1959 års riksdagar har beslut fattats om en väsentlig
utbyggnad av organisationen. Denna utbyggnad som till stor del redan är
färdig skulle medföra ett platstillskott på ca 260 platser.

Vad yrkesskolorna för flickor angår skulle en sjuk- och observationsavdelning
med 8 platser uppföras vid Eknäs, en utskrivningsavdelning med 8
platser anordnas i anslutning till Ryagården, en ny yrkesskola med 14 platser
anordnas i förhyrda lokaler vid Håkanstorp samt mottagningsavdelningar
med 8 platser vardera uppföras vid Bistagården och Brättegården.

Vid yrkesskolorna för pojkar skulle uppföras specialavdelningar med 8
platser på var och en vid Långanäs, Råby och Hammargården. Gräskärrs
yrkesskola skulle byggas ut med tre elevhem, en special- och en mottagningsavdelning.
Härigenom skulle ett nettotillskott på 26 platser erhållas.
Sundbo yrkesskola skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå, varjämte
två nya yrkesskolor, Stigby med 24 och Bärby med 28 platser, skulle
inrättas. Vid sistnämnda skola skulle en specialavdelning med 8 platser
byggas. Dessutom skulle mottagningsavdelningar med 8 platser på var och
en uppföras vid Hammargården, Fagared och Sundbo. Ett 70-tal platser har
dessutom anordnats i provisoriska förläggningar. För detta ändamål har
särskilda anslag anvisats.

Ökningen av platsantalet har emellertid motverkats av att flera elevavdelningar
eldhärjats under de båda senaste åren. Under 1958 förlorades sålunda
av detta skäl 15 platser vid Sundbo och 20 platser vid Gräskärr. 1959
nedbrann en elevförläggning med 12 platser vid Hornö.

Antalet tillgängliga vårdplatser utgjorde vid ingången av mars månad
1960 omkring 895 mot ca 750 vid samma tid förra året. Ur socialstyrelsens
månatliga statistik torde följande uppgifter få lämnas om utvecklingen under
de senaste två åren.

Tidpunkt

Tillgängliga

Intagna Närvarande

Väntefall

platser ca

elever

elever

Hela

organisationen

1.6

1958

760

715

636

307

1.11

1958

760

742

651

203

1.3

1959

750

794

672

263

1.6

1959

790

785

676

212

1.11

1959

835

833

742

95

1.3

1960

895

856

767

153

Yrkesskolor för pojkar

1.6

1958

350

333

280

195

1.11

1958

360

386

338

129

1.3

1959

350

394

315

163

1.6

1959

380

382

317

112

1.11

1959

430

441

387

51

1.3

1960

475

443

398

101

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

Tidpunkt

Tillgängliga
platser ca

Yrkesskolor

Intagna

elever

för flickor

Närvarande

elever

Väntcfall

1.6

1958

195

181

158

86

1.11

1958

195

199

166

50

1.3

1959

210

206

172

70

1.6

1959

220

213

175

65

1.11

1959

210

211

187

36

1.3

1960

220

229

191

38

Några av de i tabellen såsom tillgängliga redovisade platserna har
inte kunnat utnyttjas på grund av reparationsarbeten m.m.

här tillfälligtvis

Av tabellen framgår, att antalet väntefall minskat betydligt under det senaste
året. Den ökning av antalet sådana fall som redovisats den 1 mars 1960
motsvaras av ett ungefär lika stort antal i slutet av februari tillkomna nya
platser, som vid månadsskiftet inte hunnit beläggas med elever. Väntetiderna
har också avsevärt nedgått och i vissa fall helt försvunnit.

Till belysning av vad jag anfört i det föregående vill jag nu närmare redovisa
de förändringar i platsantalet på de olika skolorna som skett under det
sista året eller som beräknas äga rum under återstoden av innevarande år.

Vad först beträffar yrkesskolorna för pojkar kan följande
redovisas.

1. Lövs ta. Ombyggnad pågår f. n. av f. d. elevförläggningen Kupan. Avdelningen
beräknas kunna tas i bruk i april 1960. Därigenom ökas platsantalet
vid skolan med 8.

2. Långanäs. En ny specialavdelning med 8 platser främst avsedda för
alkoholmissbrukare har tagits i bruk i juni 1959. Vidare blev en provisorisk
förläggning med 8 platser färdig i juli samma år. Den är avsedd att
möjliggöra en minskning av antalet vårdplatser i skolans huvudförläggning.

3. Fagared. En provisorisk förläggning med 8 platser har tagits i bruk i
juli 1959. Den 1959 beslutade mottagningsavdelningen, som främst är avsedd
för s. k. utredningsfall från Göteborgs-området och har 8 platser, togs
i bruk vid årsskiftet 1959/60.

4. Forsane. En provisorisk förläggning med 8 platser t,ogs i bruk i september
1959.

5. Sundbo. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk i juni
1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av februari
1960. Såsom ersättning för en genom brand i maj 1958 förstörd elevförläggning
uppföres en nybyggnad med 20 platser. Den beräknas bli färdig i
slutet av 1960.

6. Råby. En specialavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av 1959.

7. Gräskärr. Provisoriska förläggningar med sammanlagt 18 platser, som
uppförts i stället för den i december 1958 nedbrunna huvudbyggnaden, togs

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

69

i bruk i april 1959. Den 1958 beslutade ombyggnaden av skolan pågår. En
elevförläggning med 10 platser blev färdig i slutet av februari 1960. Ytterligare
två elevförläggningar med 10 platser vardera samt en specialavdelning
med 8 platser blir färdiga under de närmaste månaderna. Ny administrationsbyggnad
och en mottagningsavdelning med 8 platser beräknas bli färdiga
i slutet av 1960.

8. Hammargården. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk
i augusti 1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blir färdig i mars
1960. I mitten av april 1960 beräknas en specialavdelning med 8 platser
kunna tas i bruk. De båda sistnämnda avdelningarna är huvudsakligen avsedda
för utredningsfall från Stockholmsområdet.

9. Bärby. Skolan togs i bruk i september 1959. Den 1 mars 1960 kunde 24
elever tas emot. En specialavdelning med 8 platser uppföres vid skolan och
beräknas kunna tas i bruk i april 1960.

10. Stigby. Skolan började sin verksamhet i maj 1959, då en provisorisk
förläggning för 6 elever togs i bruk. Ombyggnadsarbetena vid en mindre
förläggningsbyggnad med 6 platser blev färdiga i januari 1960. Huvudbyggnaden
beräknas bli färdig våren 1960, varefter skolan får 24 platser.

Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande
redovisas.

1. Bistagården. En mottagningsavdelning med 8 platser är färdigställd
men har ännu inte kunnat tas i bruk på grund av svårigheter att anskaffa
personal.

2. Brättegården. En mottagningsavdelning med 8 platser tas i bruk i mitten
av mars 1960.

3. Hornö. En elevförläggning med 12 platser förstördes genom brand den
21 juni 1959. Med anledning härav har en provisorisk förläggning med 8
platser uppförts vid skolan. Den togs i bruk i november 1959. Förslag till en
permanent ersättning för den brunna byggnaden redovisas i det följande.

4. Håkanstorp. Skolan, som kan ta emot 14 elever, togs i bruk i april 1959.

Slutligen har en provisorisk förläggning med 8 platser uppförts vid skolhemmet
för flickor. Beträffande skolhemmen i övrigt har några förändringar
inte vidtagits då platstillgången vid dem hittills i stort sett varit tillfredsställande.

Vissa av de vid 1958 och 1959 års riksdagar beslutade byggnadsföretagen
har inte kunnat färdigställas inom den förhållandevis mycket snäva tidsram,
som angavs. Arbetena har dock bedrivits med stor snabbhet. Under det
senaste året har vid yrkesskolorna för pojkar erhållits ett nettotillskott av
ca 125 platser, varav 32 i slutna avdelningar och ca 50 i provisoriska förläggningar.
Vid yrkesskolorna för flickor har tillkommit 22 och genom
brand förlorats 12 platser. Under återstoden av innevarande år beräknas
ytterligare ca 100 platser tillkomma vid yrkesskolorna för pojkar, varav 32
vid slutna avdelningar. Vid yrkesskolorna för flickor tillkommer 16 platser i

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

slutna avdelningar. Platsökningen är särskilt markant i fråga om de slutna
avdelningarna. Antalet platser å sådana avdelningar, som för ett år sedan
utgjorde 65, kominer att mer än fördubblas. Till följd härav torde häktning
och ådömande av frihetsstraff härefter inte behöva tillgripas mot brottslingar
under 18 år enbart på grund av brist på plats vid skolornas slutna
avdelningar.

När nu pågående utbyggnad blir färdigställd torde vid yrkesskolorna för
pojkar en platsefterfrågan av nuvarande omfattning kunna tillgodoses och
en viss platsreserv tillskapas. En viss reservation måste dock göras för de
psykiskt abnorma eleverna, för vilka ytterligare vårdresurser kan bli behövliga.
Det kan därför visa sig bli nödvändigt att förstärka dessa resurser genom
att uppföra en ny skola för svårbehandlade sådana elever.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att vid 1959 års riksdag medel
anvisades för ritning och projektering av en dylik skola, som förutsattes
bli placerad på Gotland. I sitt i oktober 1958 avlämnade betänkande med
förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna föreslog kommittén, att
skolan skulle förläggas till Lummelunda i Tingstäde kommun. Det markområde
inom kommunen som avsetts för ändamålet står dock inte till förfogande.
Enligt vad som framgått av undersökningar som jag låtit utföra
finns f. n. inte något annat lämpligt område tillgängligt inom denna kommun.
Däremot har de kommunala myndigheterna i Havdhems kommun erbjudit
ett markområde i Havdhems samhälle. Vidare har jag preliminärt
låtit undersöka några staten redan tillhöriga markområden på Gotland, som
synes lämpliga för ändamålet. Jag är inte beredd att nu inta någon bestämd
ståndpunkt till skolans inrättande och närmare placering. De inledda undersökningarna
bör fortsätta och projekteringsarbetet fullföljas. Först därefter
kan definitivt beslut fattas i frågan.

Vad yrkesskolorna för flickor beträffar kan befaras att den beslutade utbyggnaden
på längre sikt kan visa sig otillräcklig. En ytterligare utökning
av platsantalet vid dem kan därför bli nödvändig. Vid en sådan utbyggnad
bör önskemålen om ökade differentieringsmöjligheter vid vissa av skolorna
samt större resurser för vård av psykiskt abnorma elever beaktas. Antalet
skolenheter synes därvid inte böra ökas.

Förslag rörande verksamheten vid skolorna

Kommittén har nu lagt fram en rad förslag i syfte att öka skolornas kvalitativa
vårdresurser. Bakgrunden till förslagen är att resultatet av vården
vid skolorna inte motsvarar de förhoppningar man velat fästa vid denna
vårdform. Jag vill erinra om att enligt en inom socialstyrelsen utförd undersökning
73 procent av de manliga elever som den 1 januari 1951 var intagna
på skolorna och varit slutgiltigt utskrivna 4—5 år efter utskrivningen
dömts för straffregisterbrott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

71

Medan reformarbetet under de senaste åren fått inriktas på att snabbast
möjligt avveckla platsbristen vid skolorna och förbättra vårdresurserna för
de svåraste fallen främst genom en kraftig utbyggnad av möjligheterna till
sluten vård, måste i fortsättningen tyngdpunkten läggas på åtgärder som
syftar till en förbättring av vårdresultatet och skolorganisationens effektivitet
i övrigt. Vård- och behandlingsmetoder, arbetsträning och utbildning,
personalrekrytering och personalutbildning samt en rationell organisation
av både vårdarbetet och skolornas förvaltning är de frågor som här träder i
förgrunden.

En del av dessa frågor har berörts av kommittén. Jag övergår nu till att
närmare behandla kommitténs förslag.

I fråga om vårdtiderna vid skolorna har kommittén inte funnit det lämpligt
att maximi- och minimitider fastslås för vistelse på ungdomsvårdsskola.
Jag delar denna uppfattning och vill i anslutning härtill erinra om att det
förslag till ny barnavårdslag, som i år förelagts riksdagen, inte innehåller
några bestämmelser i detta hänseende. Frågan om längden av vårdtiderna
bör — såsom kommittén förutsatt — ägnas fortlöpande uppmärksamhet
från socialstyrelsens sida. Skulle det därvid visa sig ändamålsenligt att i
något fall utfärda generella anvisningar och föreskrifter torde detta lämpligen
kunna ske i administrativ ordning.

Vad kommittén i övrigt anfört rörande vårdtiderna på skolorna och därmed
sammanhängande frågor föranleder inte någon erinran från min sida.
Jag vill här anmäla, att den av kommittén och socialstyrelsen berörda försöksverksamheten
med korttidsbehandling för manliga elever vid Hammargården
påbörjats. Jag återkommer i det följande till frågan om viss personalförstärkning
till denna skola på grund härav. Ifrågavarande verksamhet
har pågått alltför kort tid för att det skall vara möjligt att nu bedöma resultatet
av densamma. Den av kommittén väckta frågan om korttidsbehandling
även för kvinnliga elever torde komma att prövas då erfarenheter vunnits
av verksamheten vid Hammargården.

Beträffande förslaget om anordnande av en utskrivningsavdelning i Borås
avsedd för Härsjögårdens yrkesskola vill jag erinra om att jag vid behandlingen
av anslagen till ungdomsvårdsskolorna för innevarande budgetår
(prop. 1959:88) förklarade mig inte vara beredd att föreslå att utskrivningsavdelningar
inrättas vid vissa bestämda skolor. Det syntes i stället lämpligen
få ankomma på Kungl. Maj :t att med anlitande av medel från anslaget
till anordnande och drift av provisoriska förläggningar få bestämma om anordnande
av utskrivningsavdelningar sedan närmare erfarenheter vunnits
av verksamheten vid den sedan början av år 1959 inrättade utskrivningsavdelningen
i Landskrona. Denna ordning bör tillämpas även i fortsättningen.

De av kommittén och dess expert, överläkaren Elsa-Brita Nordlund, anförda
allmänna synpunkterna på den medicinsk-psylcologiska behandlingen
vid ungdomsvårdsskolorna har godtagits av flertalet remissorgan. Medici -

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

nalstyrelsen anser emellertid, att vården av de psykiskt sjuka eleverna berörts
alltför litet av kommittén. Sveriges läkarförbund anser, att behovet av
en mer sjukvårdsmässig behandling av eleverna förbisetts av kommittén.

Med hänsyn till de ofta konstaterade psykiska bristerna hos elevmaterialet
och i syfte att nå bättre vårdresultat bör en betydande uppmärksamhet
ägnas åt denna del av elevbehandlingen. De i betänkandet anförda synpunkterna
bör kunna tjäna till viss vägledning vid uppläggningen av vårdarbetet
på skolorna. Möjligheterna att nå en tillfredsställande ordning på detta område
begränsas emellertid bade av att den ungdomspsykiatriska forskningen
ännu inte kommit fram till entydiga resultat i fråga om behandlingsmetoder
och av att det f. n. råder en ytterst besvärande brist på psykiatriskt skolad
personal. Dessa brister torde komma att bestå under avsevärd tid. Till
följd härav är det inte möjligt att f. n. få till stånd en sådan utbyggnad av
vårdresurserna i ifrågavarande hänseende, som i och för sig skulle vara
önskvärd.

F. n. finns vid skolorna inrättade tre läkartjänster, därav två vid Lövsta
och en vid Ryagården. Dessa tjänster har sedan en längre tid varit vakanta.
Vid flertalet skolor finns särskilda s. k. rådgivande psykiatrer anställda mot
arvode. Dessutom finns en psykologtjänst inrättad vid Lövsta.

De resurser som sålunda står till skolornas förfogande är otillräckliga.
Kommittén har föreslagit att försök skall göras vid ett par skolor med en
mer intensiv medicinsk-psykologisk behandling. För detta ändamål skulle
medel anvisas till ett ökat antal psykiaterbesök och till anställande av psykologer.
En betydande uppräkning av de för psykiatrisk expertis avsedda
medlen föreslås liksom också höjda ersättningar till psykiatrerna.

Flera remissorgan har uttalat, att den föreslagna förstärkningen inte är
tillräckligt omfattande för att motsvara behovet. Den nyss berörda bristen
på psykiatrer torde emellertid — såsom Svenska barnpsykiatriska föreningen
påpekat i sitt yttrande — under flera år framåt göra en större insats
från läkarnas sida omöjlig. Jag tillstyrker förslaget om ökning av medelsanvisningen
för att möjliggöra att psykiatrisk expertis, i den mån tillgången
på psykiatrer visar sig medge detta, anlitas i större omfattning än f. n. Däremot
är jag inte beredd att i detta sammanhang ta ställning till förslaget om
ändrade ersättningsgrunder för de rådgivande psykiatrerna. Vid avvägningen
av psykiatrernas arbetsuppgifter bör beaktas vad medicinalstyrelsen och
Stockholms barnavårdsnämnd i sina yttranden anfört om nödvändigheten
av koncentration av deras insatser.

Med hänsyn till bristen på kvalificerade psykologer och i avvaktan på
ytterligare erfarenheter föreslår jag att endast en psykologtjänst inrättas.
Det behov av psykologisk expertis som därutöver kan föreligga bör såsom
statskontoret anfört få tillgodoses genom anlitande av konsulter. Särskilda
medel bör beräknas härför.

Frågan om den centrala ledningen av den medicinsk-psykologiska verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år i960

73

samheten vid skolorna har jag behandlat vid anmälan i årets statsverksproposition
av socialstyrelsens avlöningsanslag (V ht s. 10). Jag anförde därvid,
att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser
om tillgodoseende av behovet av psykiatermedverkan på styrelsens
skolbyrå under tid då tjänsten som chef, tillika läkare, vid Lövstaskolan
ej är besatt.

Jag återkommer med preciserade förslag i anledning av vad jag nu anfört
vid min behandling i det följande av medelsbehovet till skolorganisationen
under nästa budgetår.

Beträffande den slutna vården vid ungdomsvårdsskolorna har kommittén
föreslagit, att vistelsetiden på special- eller mottagningsavdelning inte utan
särskilda skäl skall få överstiga två månader. F. n. tillämpas på specialavdelningarna
en längsta sammanhängande vistelsetid av högst två månader.
Riksåklagaren har i sitt remissyttrande ifrågasatt, om det i tider av stigande
brottslighet är riktigt att införa en begränsning av den tid en elev får
omhändertas på sluten avdelning. Han anser att det bör övervägas att vid
skolor, som mottar särskilt svårbehandlade och rymningsbenägna elever,
mer allmänt tillämpa längre vistelsetid än kommittén föreslagit.

För egen del vill jag erinra om att i det förut berörda förslaget till ny barnavårdslag
förutsättningarna för ungdomsvårdsskoleelevs intagning på sluten
avdelning inte angetts. Bestämmelser härom torde få meddelas i samband
med revision av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan. Enligt min
uppfattning bör vistelsetiden på ungdomsvårdsskolornas slutna avdelningar
vara relativt kort. Den bör normalt inte överstiga den av kommittén föreslagna
tiden av två månader. Undantag härifrån bör på av kommittén angivna
förutsättningar få meddelas av socialstyrelsen. Det bör härvid bli möjligt
att i särskilda fall tillgodose de av riksåklagaren angivna synpunkterna.

Kommittén har framlagt långtgående förslag i fråga om skolundervisningen
vid ungdomsvårdsskolorna. En betydande del av eleverna i de åldersgrupper,
som motsvarar de högsta klasserna i enhetsskolan, kommer från
skoldistrikt som redan infört enhetsskolans högstadium. Kommittén anser,
att enhetsskoleundervisning därför måste införas i snabbare takt vid ungdomsvårdsskolorna
än i det allmänna skolväsendet i dess helhet. Kommittén
föreslår ett fortsatt snabbt genomförande av försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning
med början under nästa budgetår.

Försök med enhetsskoleundervisning har innevarande budgetår påbörjats
vid Vemyra skolhem. Jag har i princip inte något att erinra mot att sådan
försöksverksamhet efter hand upptas vid andra ungdomsvårdsskolor. Närmare
erfarenheter av verksamheten vid Vemyra bör emellertid avvaktas,
innan så sker. Vid de fortsatta övervägandena av denna fråga bör man undersöka
möjligheterna att begränsa kostnaderna genom samarbete med övriga
närbelägna skolor i fråga om undervisning, lärartjänster och lokaler.

I avvaktan på att enhetsskoleundervisning anordnas i större omfattning

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

bör sådana skolpliktiga elever tillhörande klass 9 y, som inte kan placeras
vid Vemyra, få fullgöra sin återstående skolplikt vid någon av yrkesskolorna.
Behovet av undervisning för särskilt teoretiskt inriktade elever bör tills
vidare liksom hittills kunna tillgodoses genom samarbete med det allmänna
skolväsendet.

Kommittén har ingående behandlat frågan om arbetsträning och yrkesundervisning
vid skolorna. Kommittén anser, att det är av en väsentlig betydelse
för elevernas återanpassning att deras förutsättningar för en anknytning
till arbetsmarknaden ökas.

Skolornas verksamhet i nämnda avseende bör enligt kommittén inriktas
så att eleverna lätt kan erhålla arbete eller vidareutbildning efter utskrivningen.
Syftet bör i stor utsträckning vara att ge eleverna förberedande yrkesutbildning.
Verksamheten bör alltefter elevernas förutsättningar omfatta
terapibetonad sysselsättning, arbetsträning och yrkesundervisning.
Med hänsyn till den begränsade vårdtiden kan yrkesutbildning i egentlig
mening i regel inte ges. Utbildning kan därför endast ges i sådana yrken
som kräver kort tids undervisning. I övrigt får man inskränka sig till förberedande
yrkesutbildning eller grundutbildning. Yrkesvägledning och anlagsprövning
bör vidare förekomma och ges större utrymme än hittills.
Verksamheten vid skolorna bör vara inriktad på produktion under former,
vilka så långt möjligt liknar förhållandena ute i samhället.

Jag delar kommitténs allmänna synpunkter på frågan om anordnandet
av arbetsträning och yrkesutbildning vid skolorna. Det är uppenbarligen av
den allra största vikt, att under tiden för vistelsen på skolorna en fast grund
lägges för ett normalt arbetsliv för eleverna efter utskrivningen. Men även
för livet på anstalten är det — såsom för övrigt starkt betonas i de i det föregående
refererade synpunkterna på den medicinsk-psykologiska behandlingen
vid skolorna — av stor betydelse att eleverna hålles lämpligt sysselsatta.
Denna del av skolornas verksamhet är enligt min mening så betydelsefull
att den bör sättas i första rummet vid genomförandet av kommitténs
olika förslag.

Skolornas nuvarande utrustning för arbetsträning och yrkesutbildning är
såsom kommittén funnit otillräcklig. I likhet med kommittén och flertalet
remissorgan anser jag, att en betydande upprustning på detta område
måste genomföras. Upprustningen bör ske etappvis. Vid verksamhetens utformning
kan därvid de av kommittén anförda allmänna synpunkterna i
allt väsentligt vara vägledande. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla
att jag finner det angeläget, att det av kommittén rekommenderade
samarbetet med olika på området verksamma statliga myndigheter såsom
arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning bedrives
kontinuerligt och intensivt både lokalt och centralt. Samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna
synes lämpligen kunna anordnas efter de i arbetsmarknadsstyrelsens
remissyttrande angivna riktlinjerna. Samarbete bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1360

75

också kunna etableras med näringslivets branschorganisationer och näringsidkare
i skolornas närhet.

Kommittén har föreslagit, att ett stort antal verkstäder skall uppföras vid
olika skolor. Inom ramen för det framlagda hyggnadsprogrammet bör under
nästa budgetår i första hand tillgodoses behoven vid nyinrättade skolor
och skolor som fått ökat elevantal genom tillkomsten av nya elevavdelningar.
Först i andra hand bör ersättningsbyggnader för redan befintliga verkstäder
uppföras. Från dessa utgångspunkter föreslår jag att under nästa
budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag uppföres
nybyggnader för mekaniska verkstäder vid Hammargårdens, Gräskärrs,
Bärby och Råby yrkesskolor för pojkar samt verkstads- och andra undervisningslokaler
vid Hornö och Härsjögårdens yrkesskolor för flickor. Vidare
tillstyrker jag att en mekanisk verkstad anordnas i befintliga lokaler på den
nya ungdomsvårdsskolan Stigby på Visingsö samt att snickeriverkstaden
vid Sundbo tillbygges. Verksamheten vid nämnda nya verkstäder bör anordnas
efter de av kommittén uppdragna riktlinjerna. Jag återkommer i det
följande till frågan om anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag
ävensom till inköp av maskiner och annan utrustning till de nya verkstäderna.

Kommitténs förslag till ny- och ombyggnader av verkstäder vid övriga
skolor får övervägas vid prövningen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna
för budgetåret 1961/62 och därefter. Vissa av de framlagda förslagen torde
efter Kungl. Maj :ts prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten,
om arbetsmarknadsläget ger anledning därtill. Detta gäller även vissa av
kommittén tidigare framlagda byggnadsförslag liksom projekt till omläggning
av vatten- och avloppssystemet m. m. vid olika skolor.

De av mig förordade byggnadsarbetena torde bli färdiga omkring den 1
april 1961. Ställning bör därför redan nu tas till frågan om personalbehovet
vid de nya verkstäderna. Med hänsyn till verksamhetens inriktning på produktion
förordar jag att ingenjörstjänster inrättas i stället för — som kommittén
föreslagit — yrkeslärartjänster, en vid var och en av skolorna Hainmargården,
Gräskärr, Bärby och Stigby. I fråga om Råby ansluter jag mig
till kommitténs förslag att den nuvarande skrädderiutbildningen nedlägges.
Frågan om anordnandet av elevutbildningen vid Hornö synes böra ytterligare
övervägas. Det synes böra få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband
med byggnadsarbetenas färdigställande ta ställning härtill. Till kommitténs
övriga förslag i fråga om yrkesundervisningens anordnande vid olika skolor
är jag inte nu beredd ta ställning.

De av kommittén föreslagna nya verkstadslokalerna är i regel avsedda
för en större grupp elever än vad hittills varit vanligt inom organisationen.
Dessa stora grupper — 12—16 elever — kan inte tillfredsställande tas om
hand av eu befattningshavare. Med hänsyn härtill och i syfte att även i övrigt
åstadkomma en rationell organisation av eu mer än förut produktionsinrik -

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1960

tad undervisning har kommittén föreslagit, att s. k. arbetande förmän skall
anställas vid flertalet av de nuvarande verkstäderna.

Kommitténs förslag i denna del synes värt att pröva. Jag föreslår, att en
försöksverksamhet med den föreslagna anordningen upptas vid några skolor
under nästa budgetar. Befattningar för ändamålet — förslagsvis yrkesmästare
i lönegrad It — bör inrättas vid de för normalklientel avsedda yrkesskolorna
Fagared, Sundbo, Gräskärr och Hammargården. Avlöningarna för
nämnda befattningar bör såsom statskontoret anfört bestridas från avlöningsanslaget
och ej från omkostnadsanslaget.

övergången till en mer produktionsinriktad sysselsättning vid skolorna
aktualiserar frågan om en effektiv arbetsanskaffning till verkstäderna. Denna
betydelsefulla verksamhet synes kunna anordnas efter de av kommittén
och arbetsmarknadsstyrelsen angivna riktlinjerna.

Kommittén har föreslagit, att ett nytt avlöningssystem anpassat efter arbetsprestationerna
införes vid skolorna. Jag finner de tankegångar som ligger
bakom förslaget värda allt beaktande, men anser, att frågan bör övervägas
ytterligare i anslutning bl. a. till den fortsatta behandlingen av ett av
1956 års eftervårdsutredning framlagt förslag i samma ämne avseende fångvården
(jfr II ht 1960 s. 68—69).

Kommittén har slutligen föreslagit att olika poster i skolornas omkostnadsstat
skall räknas upp för att bestrida kostnader för psykotekniska prov,
arbetsträning hos hantverkare och industrier samt anlagsprövning och vidareutbildning
av elever. Ifrågavarande ändamål torde redan nu i viss utsträckning
tillgodoses med anlitande av de medel som står till förfogande på
skolornas omkostnadsstat. Vid min bedömning i det följande av medelsbehovet
till omkostnader vid skolorna under nästa budgetår kommer jag att i
viss utsträckning föreslå en uppräkning av de till bl. a. nämnda ändamål avsedda
anslagsposterna.

I detta sammanhang torde få behandlas de av socialstyrelsen framlagda
förslagen rörande omfattningen av jordbruksverksamheten och undervisningen
i jordbruks- och trädgårdsskötsel inom skolorganisationen. Styrelsen
föreslår, att skoljordbruken bibehålies i oförändrad omfattning vid pojkskolorna
och vid Ryagårdens yrkesskola för flickor men nedlägges helt vid flickskolorna
Eknäs, Bistagården och Broby. Vid övriga flickskolor bör jordbruksarealen
utarrenderas eller försäljas men hushållsträdgårds- och smådjursskötsel
av mindre omfattning förekomma. Såväl teoretisk som praktisk
utbildning bör bedrivas vid de kvarvarande jordbruken. Handelsträdgård
med undervisning i trädgårdsskötsel bör finnas anordnad vid tolv skolor.
I denna del innebär förslaget att sådan undervisning återinföres vid två
skolor — Sundbo och Långanäs — där den enligt beslut vid 1954 och 1955
års riksdagar skulle nedläggas.

Med hänsyn till den höjning av elevantalet som skett vid Sundbo och
Långanäs under det senaste året bör sysselsättningsmöjligheterna mer per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

77

manent ökas. Jag tillstyrker förslaget om återupptagande av trädgårdsundervisning
där.

Vad avser styrelsens förslag i övrigt kan jag godta vad som föreslagits rörande
pojkskolorna och flickskolan Ryagården. Vad övriga flickskolor beträffar
finns det onekligen skäl för de av styrelsen förordade åtgärderna,
främst jordbruksarealens ringa omfattning och de dåliga driftresultaten.
Jag anser mig därför kunna i princip godta förslagen men vill inte tillråda,
att någon större del av de skolorna tillhöriga markområdena försäljes. Däremot
bör lämpligt avvägda arealer kunna utarrenderas. Därvid måste beaktas,
att skolornas behov av markutrymme för eventuell framtida expansion
säkerställes. Dessutom bör vid samtliga skolor tillses, att förutsättningar bibehålies
för trädgårdsverksamhet i mindre omfattning och för smådjursskötsel.

Kommittén har föreslagit vissa åtgärder i syfte att öka och intensifiera fritidsverksamheten
vid skolorna. En väl planerad och meningsfylld fritidsverksamhet
är ett viktigt led i elevbehandlingen. Vid det fortsatta anordnandet
av denna verksamhet bör de av kommittén anförda synpunkterna vara
vägledande. Frågan om samarbete mellan ungdomsvårdsskolorna och de frivilliga
organisationerna bör därvid ägnas stor uppmärksamhet. I detta hänseende
bör de synpunkter skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande särskilt
beaktas.

För att öka möjligheterna till fritidsverksamhet vid skolorna tillstyrker
jag en viss ökning av medelsanvisningen härför. Jag återkommer härtill i det
följande.

Kommittén har framlagt vissa förslag till förstärkning av resurserna för
eftervård. Förslagen innebär bl. a., att verksamheten med kontrollerad familjevård
och utackordering i fosterhem intensifieras. Vidare förordas ökat
samarbete mellan olika eftervårdsorganisationer, ökat stöd till den av
I.O.G.T. bedrivna verksamheten med inackorderingshem, höjning av övervakararvoden
m. m.

Enligt min mening är det angeläget, att resurserna för olika former av
eftervård ökas. En effektiv eftervård är av den allra största betydelse för ett
gott vårdresultat. Med hänsyn härtill och till föreslagna ändringar i barnavårdslagstiftningen
torde det bli nödvändigt att ompröva de olika formerna
för eftervård. Härvid hör särskilt övervägas i vad mån större insatser kan
göras genom barnavårdsnämnderna, statliga och kommunala arbetsvårdsorgan
samt olika enskilda organisationer. Vidare bör de av kommittén berörda
frågorna rörande eftervårdskonsulenterna och samarbete mellan ungdomsvårdsskolornas,
kriminalvårdens och nykterhetsvårdens konsulentorganisationer
in. in. uppmärksammas.

Förslaget om en höjning av övervakararvodena är jag inte beredd att nu
tillstyrka. Frågan härom bör övervägas i ett sammanhang för samtliga berörda
vårdområden, övervakararvodet inräknas f. n. i det för varje elev fast -

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

ställda årliga eftervårdsbidraget. Denna ordning bör gälla även framgent.

Vad angår inackorderingshemmen har kommittén, utan att framlägga konkret
förslag till nytt bidragssystem, förordat ökat statligt stöd. Utformningen
av ett sådant stöd måste ytterligare övervägas. Därvid bör som kommittén
antytt förefintligt intresse för insatser på detta område från andra ideella
sammanslutningar utnyttjas.

För att bereda möjligheter till främst en utökning av verksamheten med
utackordering i enskilda hem tillstyrker jag en uppräkning av anslagsposten
till eftervård och utackordering. Jag återkommer med preciserat förslag härom
i det följande.

Kommittén har föreslagit, att personalen vid skolorna förstärkes med bl. a.
tio assistenter och tolv kanslibiträden.

Vad angår assistenttjänster finner jag det i princip önskvärt med ökade
insatser av specialutbildad arbetskraft vid skolorna. Emellertid synes frågan
om en lämplig sammansättning av personalen vid skolorna och fördelningen
av arbetsuppgifterna mellan olika personalkategorier böra närmare övervägas.
Härvid bör beaktas den av kommittén och statens organisationsnämnd
berörda frågan om assistenternas befattning med den direkta ledningen av
elevavdelningar.

I avvaktan på en närmare undersökning av dessa frågor tillstyrker jag att
två assistenttjänster inrättas. Jag återkommer härtill i det följande.

I årets statsverksproposition (V ht s. 10) har jag vid anmälan av socialstyrelsens
avlöningsanslag uttalat, att frågan om fördelningen av vissa administrativa
göromål mellan skolbyrån och de lokala skolledningarna bör undersökas.
Med hänsyn härtill bör förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster
vid skolorna upptas senare.

Vad kommittén anfört rörande de krav på grundutbildning som bör ställas
på assistenter föranleder inte någon erinran från min sida.

Beträffande kompetens för innehav av rektorsbefattning har kommittén
föreslagit, att den nuvarande av socialstyrelsen upplagda individuella utbildningen
för förvärv av sådan kompetens skall ersättas med en i styrelsens
regi bedriven fortbildningskurs för assistenter. Kommittén har därvid förutsatt
att rektorerna skall rekryteras från assistentpersonalen.

Den utbildningsverksamhet som nu bedrives för aspiranter till rektorstjänster
vid ungdomsvårdsskolorna har inte motsvarat förväntningarna. Vid
inte mindre än tio skolor har de nuvarande rektorerna ännu inte fullföljt
sin utbildning och förvärvat den av socialstyrelsen föreskrivna kompetensen.
Den nuvarande ordningen försvårar rekryteringen utifrån av ledare till skolorna
samtidigt som den inte lockat tillräckligt många personer att skaffa
sig den erforderliga utbildningen. Enligt min mening bör rekryteringen av
rektorstjänster inte ske enbart inom gruppen assistenter och avdelningsföreståndare.
Även personer med annan erfarenhet bör kunna komma i fråga,
t. ex. lärare av olika slag och personer med erfarenhet från andra närliggan -

Kunyl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

79

de vårdområden m. in. Jag är med hänsyn till det anförda inte beredd att
ännu ta ställning till den föreslagna särskilda utbildningsgången för assistentpersonalen.

Utbildningsverksamheten för vård- och tillsynspersonalen bör i stort sett
fortgå enligt hittills tillämpade grunder.

Till förslaget om utredning av frågan om gemensam grundutbildning för
vård- och tillsynspersonal inom olika vårdområden är jag inte beredd att ta
ställning i detta sammanhang.

Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de olika anslagen
för nästa budgetår.

Avlöningar

Av de av socialstyrelsen föreslagna löneregleringarna tillstyrker jag, att
två rektorstjänster uppflyttas från Ao 23 till Ao 24 och en rektorstjänst som
nu är placerad i Ae 23 uppflyttas till Ao 24. Vidare tillstyrker jag kommitténs
förslag om uppflyttning av en psykologtjänst från Ae 23 till Ae 24. De
i övrigt föreslagna löneregleringarna kan inte tillstyrkas.

Beträffande personal till mottagningsavdelningarna vid Fagared, Hammargården,
Sundbo, Bistagården och Brättegården samt specialavdelningen
vid Bärby får jag anmäla, att Kungl. Maj:t den 23 oktober 1959 — i anledning
av en av socialstyrelsen i samråd med statens organisationsnämnd avgiven
framställning — medgivit att vid var och en av nämnda skolor må tills
vidare för tjänstgöring vid ifrågavarande avdelningar finnas inrättade befattningar
för en tillsynsman i Ae 12, en förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare
i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Förslaget att inrätta ytterligare vårdartjänster
för de nämnda avdelningarna är jag inte beredd att nu ta ställning
till.

För innevarande budgetår har för dessa tjänster beräknats 135 000 kronor,
motsvarande kostnaderna för något mindre än ett halvt budgetår. Härutöver
erforderliga medel bör nu upptas.

För den nya mottagningsavdelningen vid Gräskärr bör inrättas en tjänst
som tillsynsman i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästartjänst
i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8. Då avdelningen inte torde bli färdig
förrän i slutet av 1960 beräknar jag medel för dessa tjänster endast för
ett halvt budgetår. För tillgodoseende i övrigt av personalbehovet vid skolan
efter färdigställandet av nu pågående utbyggnad bör vidare inrättas befattningar
för en vårdare i Ae 8 och ett ekonomibiträde i Ae 4.

Med hänsyn till den pågående försöksverksamheten med korttidsbehandling
av vissa elever vid Hammargården bör en viss förstärkning av personalen
vid skolan ske. Jag tillstyrker därför att ytterligare en assistenttjänst i
Ae 17 inrättas vid skolan. Dessutom bör — för att avlasta bokförings- och
andra administrativa arbetsuppgifter från skolans rektor — de till kontorshjälp
vid skolorna avsedda medlen räknas upp med 5 000 kronor.

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Vidare tillstyrker jag förslaget att inrätta ytterligare en assistenttjänst
i Ae 17 vid Sundbo.

Socialstyrelsen har upprepat sina vid tidigare tillfällen gjorda förslag om
utökning av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna,
som f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare
och en vårdare. Enligt vad jag inhämtat har det varit möjligt för styrelsen
att med anlitande av de under anslaget för avlönande av vikarier in. fl. avsedda
medlen i betydande utsträckning tillgodose föreliggande behov av
personalförstärkning vid nämnda avdelningar. Jag är därför inte beredd
att tillstyrka att särskilda tjänster inrättas för ifrågavarande ändamål eller
att ytterligare medel beräknas härför.

Socialstyrelsens förslag om utbyte av två tjänster som jordbruksförman
i Ae 10 mot tjänster för hantverkare i Ae 8 kan jag tillstyrka.

Tidigare har jag bl. a. föreslagit, att nya verkstäder skall anordnas vid
Gräskärr, Hammargården, Bärby och Stigby. I anledning härav tillstyrker
jag, att en ingenjörstjänst i Ae 15 inrättas vid var och en av nämnda skolor.
Vidare föreslår jag, att tjänster för yrkesmästare i Ae 11 inrättas vid Fagared,
Sundbo, Gräskärr och Hammargården. Då verkstäderna vid Gräskärr,
Hammargården och Bärby inte torde bli färdiga förrän omkring den 1 april
1961 beräknar jag medel för de vid nämnda skolor föreslagna tjänsterna
endast för ett kvartal av nästa budgetår.

I det föregående har jag tillstyrkt kommitténs förslag att ytterligare medel
skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk
och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande psykiatrer
m. m., som f. n. är uppförd med 74 700 kronor, bör i anledning härav
höjas med 75 000 kronor.

Vidare tillstyrker jag, att en tjänst som psykolog i lönegrad Ae 24 inrättas
vid Ryagården. Det bör ankomma på denne befattningshavare att jämväl
tjänstgöra som psykologisk rådgivare vid Råby yrkesskola och östra
Spångs skolhem.

Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd personalförstärkning på grund
av den allmänna arbetstidsförkortningen. Någon utredning av behovet av
den ifrågavarande personalförstärkningen har inte redovisats. Såsom styrelsen
påpekat har Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt statens
organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet av arbetskraft
vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang
torde vidare få anmälas, att Kungl. Maj :t den 30 april 1959 uppdragit
åt statens organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda frågan
om anordnandet av tjänstgöringen nattetid vid skolorna. Ifrågavarande
utredningar är ännu inte färdiga varför jag inte är beredd att tillstyrka socialstyrelsens
framställning i denna del.

I avvaktan på att nämnda utredningar slutföres bör 110 000 kronor beräknas
till ifrågavarande ändamål.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1960

81

Socialstyrelsen har förutsatt en betydande medelsåtgång för övertidsersättning
och obekvämhetstillägg till assistenter vid skolorna. I den mån
dessa befattningshavare undantagsvis fullgör tjänstgöring av sådan art att
ersättning befinnes kunna utgå bör kostnaderna härför kunna bestridas
utan att de för nämnda ändamål nu avsedda medlen behöver räknas upp.

De av socialstyrelsen beräknade beloppen till löneklassuppflyttningar
m. m. samt till avlöning av vissa för del av innevarande budgetår inrättade
tjänster vid Gräskärr och Hammargården synes kunna minskas med 45 000
kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör ytterligare
101 000 kronor beräknas.

I enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit bör en på övergångsstat uppförd
rektorstjänst i Ao 23 utgå ur personalförteckningen. Styrelsens förslag
att återföra två på övergångsstat uppförda trädgårdsmästartjänster i Ao 12
till ordinarie stat kan jag inte tillstyrka.

De av mig i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet
med 737 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (8 210 000 +
737 000) 8 947 000 kronor.

Omkostnader

Någon uppräkning av posterna till tvätt och renhållning och diverse anser
jag inte nödvändig.

Socialstyrelsen har föreslagit, att en ny delpost till anskaffning, underhåll
och drift av tjänstebilar och bussar uppföres i omkostnadsstaten samt
att ett belopp av 97 250 kronor beräknas för nämnda ändamål. Kostnaderna
för inköp av bilar till skolorna har hittills huvudsakligen bestritts från posten
till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften. Fordonens driftskostnader
har belastat olika poster under omkostnadsstaten, främst posten till
reseersättningar och delposter under jordbruks- och verkstadsdriften. I likhet
med socialstyrelsen finner jag det ändamålsenligt att ifrågavarande utgifter
sammanföres under en särskild post. Posten bör upptas till 90 000
kronor. Jag förutsätter att härefter samtliga kostnader för inköp och drift
m. m. av skolornas bilar och bussar bestrides från denna anslagspost.

I fråga om posten till reseersättningar har socialstyrelsen föreslagit en
höjning med 30 000 kronor och kommittén för ungdomsvårdsskolorna en
höjning med 75 000 kronor. Jag tillstyrker en uppräkning med 20 000 kronor
för att möjliggöra ökat antal besök på skolorna av psykiatrer.

För upprustning av inventariebeståndet höjdes posten till inventarier med
20 000 kronor år 1955, 5 000 kronor år 1958 och 15 000 kronor år 1959. Socialstyrelsen
har nu för nämnda ändamål begärt en ytterligare uppräkning
av posten med 40 000 kronor och dessutom föreslagit, att posten räknas upp
med 5 000 kronor för visst inventarieunderhåll. Jag kan endast tillstyrka att
posten höjes med 10 000 kronor.

C, — Bihang till riksdagens protokoll 1960. I samt. Nr 8.''i.

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Vidare bör följande delposter räknas upp, nämligen posterna till sjukvård
med 1 000 kronor, bränsle, lyse och vatten med 60 000 kronor, utspisning
med 105 000 kronor, beklädnad med 60 000 kronor, hälso- och sjukvård
med 12 000 kronor, övriga expenser med 10 000 kronor samt elevbelöning
med 40 000 kronor.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av kommitténs
för ungdomsvårdsskolorna olika förslag tillstyrker jag, att delposten
till undervisning, lek och idrott räknas upp med 35 000 kronor.

Posten till eftervård och utackordering har år 1958 och 1959 höjts med
sammanlagt 259 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet
med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade elever
har på grund härav kunnat betydligt ökas under de senare åren. En ytterligare
ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd. Vidare bör såsom
kommittén för ungdomsvårdsskolorna föreslagit möjligheter för vidareutbildning
av elever m. m. utökas. För angivna ändamål tillstyrker jag,
att posten räknas upp med 90 000 kronor.

Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften bör -— med hänsyn
till att kostnader för inköp och drift av bilar in. m. kommer att under nästa
budgetår bestridas från annan utgiftspost — kunna sänkas med 13 000 kronor.
Jag räknar med att det av socialstyrelsen angivna behovet av upprustning
av inventariebeståndet vid vissa jordbruk och underhåll av jordbrukets
byggnader ändå skall kunna tillgodoses. Inkomstposterna bör räknas
upp med 10 000 kronor.

Anslaget bör i enlighet med vad jag förordat ökas med (90 000 + 20 000
+ 10 000 + 1 000 + 60 000 +105 000 + 60 000 + 12 000 + 10 000 + 40 000 +
35 000 + 90 000) 533 000 kronor och minskas med (13 000 + 10 000) 23 000
kronor och alltså uppföras med (4 619 000 + 510 000) 5 129 000 kronor.

Engångsanskaffning av inventarier

I anslutning till vad jag anfört i det föregående samt till de förslag jag i
det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget till byggnadsarbeten
m. m. förordar jag, att 15 000 kronor beräknas för anskaffning
av inventarier och annan utrustning till personalbostäder vid Bistagården
samt 805 000 kronor till maskinutrustning m. in. vid de skolor som under
nästa budgetår tillföres nya verkstadslokaler. Vidare bör 30 000 kronor beräknas
för inventarier till mottagningsavdelning och administrationsbyggnad
vid Gräskärr.

Anslaget bör alltså uppföras med (15 000 + 805 000 + 30 000) 850 000
kronor.

Kunul. Maj.ts proposition nr 83 dr 1960

83

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört finns f. n. tolv provisoriska
förläggningsbyggnader vid olika skolor. Byggnaderna, som hyres av socialstyrelsen,
torde behövas för skolverksamheten under hela nästa budgetår.

Kostnaderna för hyra för nämnda byggnader under nästa budgetår kan
beräknas till 42 000 kronor och för personal vid förläggningarna till ca
190 000 kronor. Skogsförläggningar bör anordnas i något större omfattning
än vad socialstyrelsen förutsatt. Enligt vad jag inhämtat torde möjligheter
finnas att under nästa budgetår anordna fyra sådana förläggningar i samarbete
med Skid- och friluftsfrämjandet. Kostnaderna härför beräknas till
ca 180 000 kronor. Därjämte bör 88 000 kronor beräknas till kostnaderna
för ev. erforderliga ytterligare provisoriska förläggningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (42 000 + 190 000 + 180 000 +
88 000) 500 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Genom tillkomsten av nya skolor och avdelningar har en betydande ökning
skett av personalen vid skolorna. Personalutbildningen bör därför under
nästa budgetår bedrivas i minst samma omfattning som under innevarande
budgetår.

Jag tillstyrker därför att 14 000 kronor beräknas för utbildning vid Lövsta
under tre månader av tio aspiranter till vårdartjänster liksom för annan
utbildning av personal vid vissa skolor. Vidare bör i enlighet med socialstyrelsens
förslag 21 000 kronor anvisas för en kurs om tre veckor för vårdoch
tillsynspersonal. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört i fråga om utbildning
av rektorer och assistenter är jag inte beredd att nu ta ställning till
förslagen om kurser för dessa personalgrupper. Utöver förut angivna belopp
bör emellertid 20 000 kronor beräknas för fortbildning av personal vid skolorna.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser
om en sådan kurs.

Anslaget bör sålunda uppföras med (14 000 + 21 000 + 20 000) 55 000
kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört bör verksamheten vid inackorderinghemmen
under nästa budgetår fortgå enligt oförändrade grunder.
Till I.O.G.T. bör därvid utgå ett anslag av 2 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas
med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder
vid inackorderinghem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Jag är fortfarande
inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande ersättning. För
nästa budgetår bör därför 7 000 kronor anvisas för detta ändamål. Till ersättning
för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas
63 000 kronor. Vidare bör bidraget å 3 000 kronor till Frälsningsarméns
flickhem i Stockholm och Malmö utgå även under nästa budgetår och bestridas
från förevarande anslag.

Anslaget bör sålunda uppföras med (7 000 + 63000 + 3 000) 73000
kronor.

Vissa byggnadsarbeten m.m.

I det föregående har jag förordat att verkstadsbyggnader skall uppföras
vid Råby, Gräskärr, Hammargården, Bärby, Hornö och Härsjögården. Kostnaderna
för dessa byggnadsföretag har av kommittén uppskattats till sammanlagt
1 160 000 kronor. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört i
sitt remissyttrande har jag låtit styrelsen utarbeta ritningsförslag till de
förenämnda byggnaderna, som därefter kostnadsberäknats. Kostnaderna
för dem beräknas nu till sammanlagt 1 650 000 kronor.

Kostnaderna för den av mig tidigare föreslagna tillbyggnaden av snickeriverkstaden
vid Sundbo beräknas till 106 000 kronor.

De av bostadsstyrelsen framlagda förslagen i fråga om tillgodoseendet av
bostadsbehovet vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna bör övervägas i ett större
sammanhang. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till dem. Försiktighet
bör dock iakttas vid anvisande av medel till nybyggande av bostäder.
På grund av den betydande utvidgningen av organisationen under senare år
är det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra ytterligare bostadshus.
Jag beräknar 744 000 kronor för nämnda ändamål. Det bör få ankomma
på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder bör uppföras
under nästa budgetår.

För det av mig angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda (1 650 000
+ 106 000 + 744 000) 2 500 000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har vid anmälen i årets statsverksproposition
av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond behandlat
frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna
(Bil. 20 s. 16—17, 24 ff. och 46). Härvid tillstyrktes en särskild
medelsanvisning av 1 200 000 kronor till de angivna ändamålen. Då beredningen
av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna för nästa budgetår
inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs inte någon definitiv disposition
av medlen på olika objekt. Utöver de i ifrågavarande sammanhang anmälda
behoven av förbättringsarbeten vid skolorna har byggnadsstyrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

85

inkommit med ett förslag till ombyggnad av en skolbyggnad vid Hammargården.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag, att
275 000 kronor beräknas till ombyggnad av huvudbyggnaden vid Bistagården,
55 000 kronor till vissa byggnadsarbeten samt omläggning av elcentralen
m. m. vid Bärby, 45 000 kronor till centralisering av värmeförsörjningen
vid Broby, 40 000 kronor till samma ändamål vid Johannisberg, 40 000
kronor till ombyggnad av panncentral m. m. vid Härsjögården, 475 000 kronor
till vatten- och avloppsanläggningar vid olika skolor, 140 000 kronor
till brandskyddsåtgärder samt 130 000 kronor till ombyggnad av skolhuset
vid Hammargården.

Det av byggnadsstyrelsen ingivna förslaget om uppförande av en ny elevförläggning
vid Hornö såsom ersättning för en nedbrunnen byggnad kan
jag godtaga. Ytterligare ett isoleringsrum bör dock anordnas i byggnaden.
Kostnaderna för arbetena beräknas till 480 000 kronor. Jag tillstyrker att
nämnda belopp anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungl. Maj:t — i likhet
med vad som gäller för innevarande budgetår — böra erhålla medgivande
att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till
annat byggnadsföretag än de nu nämnda.

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården, som föranledes av vad jag i det föregående
förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 2 520 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis...... 236 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
................................ 4 785 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 255 000

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ...................... 150 000

Summa kronor 8 947 000;

III. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
anvisa å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag
av 480 000 kronor;

IV. för budgetåret 1960/61 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 8 947 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 5 129 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 850 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor; 6)

till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag av
2 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar
Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Bengt Lundin

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

87

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen ............................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den A mars 1960 .............. 3

I. Inledning ................................................ 4

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation............ 5

III. Förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.................... 8

B. Yttranden ............................................ 32

IV. Socialstyrelsens anslagsäskanden .......................... 47

V. Departementschefen ....................................... 65

VI. Hemställan

85