Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
1
Nr 33
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag
till förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 19i6 (nr 99); given Stockholms
slott den 30 december 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i familj ebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att maximibeloppen för familj epenning enligt
6 § familjebidragsförordningen med hänsyn till allmän standardhöjning
under de senaste åren skall höjas med omkring tio procent. Bidragen, som
nu utgår med sex kronor, tre kronor 60 öre och två kronor 40 öre, föreslås
skola höjas till sex kronor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre.
Begravningsbidragen föreslås skola höjas till 600 kronor för hustru (nu
500 kronor) och 300 kronor för barn eller adoptivbarn (nu 250 kronor).
Det föreslås att begravningsbidrag skall kunna utgå även till värnpliktig,
som icke uppbär familj epenning för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag.
Bestämmelserna om statsbidrag för sådana kostnader, som icke till
fullo ersättes av statsmedel, föreslås skola förenklas. Sådana statsbidrag
utgår för närvarande med olika procentsatser, 95, 90 och 80 procent. I propositionen
föreslås att dessa statsbidrag skall utgå efter en enhetlig procentsats
om 88 procent. Bestämmelserna om familjebidragsnämnds organisation
och arbetsformer har i propositionen anpassats till bestämmelserna
i kommunallagen. I övrigt föreslås bland annat en klarare utformning av
stadgandet om behörighet alt fullfölja talan mot beslut rörande familjebidrag.
1—1782 59 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 33
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
Förslag
till
Förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99)
Härigenom förordnas att 6, 19, 21, 23—26, 29, 35 och 39 §§ familje -
bidragsförordningen1 skola erhalla ä
(Nuvarande lydelse)
6
Familj epenning utgår — — —
för dag: Kronor
1) För hustru — — —- 16 år 6: —
2) För annan—■■—--—■ under 1) 3:60
3) För annan---under 1) 2: M
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familj epenning
för värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 6 kronor
för dag, oaktat den värnpliktige icke
har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
lydelse på sätt nedan angives.
(Föreslagen lydelse)
§•
Familj epenning utgår — — —
för dag: Kronor
1) För hustru — — — 16 år 6:60
2) För annan---under 1) 3:95
3) För annan--— under 1) 2:65
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familj epenning
för värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 6 kronor
60 öre för dag, oaktat den värnpliktige
icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
19 §.
Har familjemedlem, som avses i
3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet uppbära
familj epenning för familjemedlemmen
eller åtnjöt den värnpliktige
vid nämnda tidpunkt näringsbidrag
som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag
tillerkännas den värnpliktige.
Sådant bidrag utgår med femhundra
kronor för hustru och med tvåhundrafemtio
kronor för barn eller adoptivbarn.
Har familjemedlem, som avses i
3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet uppbära
familj epenning för familjemedlemmen
eller åtnjöt den värnpliktige
vid nämnda tidpunkt näringsbidrag
som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag
tillerkännas den värnpliktige.
Begravningsbidrag må utgå jämväl
till annan värnpliktig, som kan anses
vara i behov av sådant bidrag.
Begravningsbidrag utgår med sex
-
Senaste lydelse, av 6 § se SFS 1958:440 samt av 19 och 39 §§ se SFS 1951:117.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
hundra kronor för hustru och med
trehundra kronor för barn eller
adoptivbarn.
21
1 mom. När skäl------
2 mom. Skyldighet, som — — —
3 mom. Om vad som förstås med
lämpligt arbete gäller vad därom
stadgas i förordningen den 15 juni
1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.
§■
— ock indragas.
--- bör avbrytas.
3 mom. Om vad som förstås med
lämpligt arbete gäller vad därom
stadgas i förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända
arbetslöshetskassor.
23 §.
Kommun skall antingen inrätta
särskild familj ebidragsnämnd eller
ock uppdraga åt annan kommunal
myndighet att vara familj ebidragsnämnd.
Kommun skall antingen inrätta
särskild familjebidragsnämnd eller
ock uppdraga åt annat kommunalt
organ att vara familj ebidragsnämnd.
24
1 mom. Särskild familjebidragsnämnd
utses av dem, som i allmänhet
utöva kommunens beslutanderätt,
samt består av tre eller fem
ledamöter. Jämte ledamöterna utses
suppleanter till lika antal. Därvid
bestämmes tillika, i vilken ordning
suppleanterna skola inkallas.
Vid val av ledamöter och suppleanter
skall tillses, att erfarenhet på den
sociala behovsprövningcns område
blir företrädd inom nämnden. Därjämte
skall beaktas stadgandet i 26
§ 1 mom. andra punkten.
2 mom. Uppdraget att vara ledamot
av familjebidragsnämnden gäller
för fyra år. Avgår ledamot under
den för honom bestämda tjänst
-
§•
Ledamöter och suppleanter i särskild
familj ebidragsnämnd väljas
av kommunens fullmäktige till det
antal fullmäktige bestämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under
fem.
Valet skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat. Sker
ej val av suppleanter proportionellt,
skall tillika bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna skola inkallas
till tjänstgöring.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
(Nuvarande lydelse)
göringstiden, anställes fyllnadsval;
och skall den sålunda valde tjänstgöra
under den tid, som för den
avgångne återstått.
25
1 mom. Ledamot eller suppleant
i särskild familjebidrag snämnd må
ej vara:
a) den, som icke uppnått tjugutre
års ålder;
b) den, som icke råder över sig
och sitt gods.
2 mom. Ledamot eller suppleant
i särskild familjebidragsnämnd må
kunna avsäga sig uppdraget:
a) om han icke är boende inom
kommunen;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman
och av sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget;
c) om han efter fyra års tjänstgöring
såsom ledamot i nämnden är
i tur att därifrån avgå;
d) om han uppnått sextio års
ålder eller eljest uppgiver hinder,
som av den väljande myndigheten
godkännes.
26
1 mom. Särskild familjebidragsnämnd
utser inom sig ordförande
och vice ordförande för ett år i sänder.
Endera av ordföranden eller
vice ordföranden skall vara icke
krigstjänstskyldig person. Äro både
ordföranden och vice ordföranden
hindrade att bevista sammanträde,
utses ordförande för tillfället.
2 mom. Består nämnden av fem
ledamöter, må ärende ej av nämnden
företagas till avgörande, där ej minst
tre ledamöter eller suppleanter äro
(Föreslagen lydelse)
§•
I fråga om familjebidragsnämnd
i annan kommun än Stockholm skall
utöver bestämmelserna i 24 § vad i
32—42 §§ kommunallagen är stadgat
rörande kommunens styrelse ävensom
i 45 § andra och tredje styckena
samma lag i fråga om där avsedd
nämnd äga motsvarande tillämpning,
dock att det ej är erforderligt
att protokollet upptager annat än
förteckning å närvarande ledamöter
och beslutet i varje ärende.
§•
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
5
(Nuvarande lydelse)
tillstädes samt, för det fall att de
närvarande äro allenast tre, dessa
tillika äro om beslutet ense. Består
nämnden av tre ledamöter, må ärende
icke företagas till avgörande, med
mindre samtliga ledamöter eller
suppleanter äro tillstädes. Vid val
inom nämnden så ock vid tillsättande
av tjänstebefattning sker omröstning
med slutna sedlar, där så begär
es, och skilje lotten mellan dem,
som erhållit lika antal röster. I övrigt
verkställes omröstning öppet,
och blive den mening gällande, varom
de flesta röstande sig förena.
Äro vid öppen omröstning rösterna
på vardera sidan lika många, gälle
den mening, som biträdes av ordföranden.
Vid nämndens sammanträde skall
föras protokoll, vars riktighet granskas
senast vid nästa ordinarie sammanträde.
Nämnden äger att, där sådant
av behovet påkallas, uppdraga
åt en eller flera av sina ledamöter
eller suppleanter, som närvarit vid
sammanträdet, att verkställa denna
granskning.
3 mom. Nämnden skall på lämpligt
sätt tillkännagiva, varest och på
vilka tider till nämnden ställda ansökningar
eller andra handlingar
mottagas.
(Föreslagen lydelse)
Beträffande familjebidrag snämnd
i Stockholm skola, utöver vad i 2b §
är stadgat, bestämmelserna i 51 §
kommunallagen för Stockholm äga
tillämpning, varjämte skall gälla vad
stadsfullmäktige med tillämpning av
stadgandena i sagda lag föreskriva.
Protokoll som föres vid familjebidragsnämndens
sammanträde behö
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
(Nuvarande lydelse)
29
Kommun, som enligt 27 § utgivit
familjebidrag, äger av staten erhålla
gottgörelse, för familj epenning avseende
familjemedlem, som i 3 § a)
sägs, ävensom för begravningsbidrag
med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag
jämlikt H § med nittiofem
procent av bidraget, för bostadsbidrag
med nittio procent av bidraget
samt för familj epenning i annat
fall än ovan sagts, näringsbidrag
jämlikt 15 § och sjukbidrag med
åttio procent av utgivet belopp; dock
att vad Stockholms stad på grund av
stadgandet i 27 § utgivit till värnpliktig,
bosatt utom riket, skall i sin
helhet återgäldas av staten. För hemortslönens
hela belopp utgår gottgörelse
av staten.
Då särskilda------
(Föreslagen lydelse)
ver dock ej upptaga annat än förteckning
å närvarande ledamöter och
beslutet i varje ärende.
§•
Kommun, som enligt 27 § utgivit
familjebidrag, äger av staten erhålla
gottgörelse, för familj epenning avseende
familjemedlem, som i 3 § a)
sägs, ävensom för begravningsbidrag
med hela utgivna beloppet samt
för familjepenning i annat fall än
ovan sagts, för bostadsbidrag, näringsbidrag
och sjukbidrag med
åttioåtta procent av utgivet belopp;
dock att vad Stockholms stad på
grund av stadgandet i 27 § utgivit till
värnpliktig, bosatt utom riket, skall
i sin helhet återgäldas av staten. För
hemortslönens hela belopp utgår
gottgörelse av staten.
stycket sägs.
Har familjebidrag på grund av
felaktigt förfarande från militär
myndighet rörande åtgärd, som jämlikt
meddelade föreskrifter ålegat
militärmyndigheten, utgått med för
högt belopp eller för längre tid än
som rätteligen skolat ske och hade
familjebidragsnämnden icke skäligen
bort inse, att sådan felaktighet förekommit,
äger kommun, som utgivit
ersättningen, på villkor som Konungen
äger fastställa efter ansökan hos
tillsynsmyndigheten av statsmedel
erhålla åter det för mycket utgivna
beloppet.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
35 §.
Behörighet att fullfölja talan mot
beslut i ärende, som avses i denna
förordning, tillkommer värnpliktig,
vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga
om familjebidrag, jämväl familjemedlem,
som av den värnpliktige
angivits såsom betalningsmottagare
för bidraget, ävensom, därest annan
än den värnpliktige gjort ansökning
om bidrag, sökanden.
Talan mot---
Talan mot beslut i ärende, som
avses i denna förordning, må fullföljas
av värnpliktig, vars rätt beslutet
rörer, samt i fråga om familjebidrag
jämväl av den, för vilken
familjebidrag kan utgå. För barn må
barnavårdsman fullfölja talan.
beslutet rörer.
39 §.
Sådant medgivande----
Har familj ebidragsnämnd icke
funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten
göra ansökan om medgivande,
som avses i 3 § andra stycket, äger
den värnpliktige ävensom sådan anhörig
eller husföreståndarinna som
där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.
I övriga i första
stycket avsedda fall tillkommer sådan
rätt den värnpliktige samt familjemedlem,
som av den värnpliktige
angivits såsom betalningsmottagare
för bidraget, ävensom, därest
annan än den värnpliktige hos familjebidrag
snämnd gjort ansökan om
bidrag, sökanden.
--tillsynsmyndigheten återkallas.
Har familjebidragsnämnd icke
funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten
göra ansökan om medgivande,
som avses i 3 § andra stycket, äger
den värnpliktige ävensom sådan anhörig
eller husföreståndarinna som
där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.
I övriga i första
stycket avsedda fall tillkommer sådan
rätt den värnpliktige samt den,
för vilken familjebidrag kan utgå.
För barn må barnavårdsman göra
sådan ansökan.
Tillsynsmyndigheten äger medgiva
familjebidragsnämnd befrielse
från skyldighet att inhämta medgivande
enligt första stycket.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
Har kommun tillsatt särskild familjebidragsnämnd enligt äldre bestämmelser
skall val av sådan nämnd enligt de nya bestämmelserna i annan
kommun än Stockholm första gången äga rum under år 1963. Tjänstgöringstiden
för enligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter
i särskild familjebidragsnämnd skall i Stockholm upphöra med utgången
av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963.
I fråga om kommuns rätt att erhålla gottgörelse av statsmedel för familjebidrag,
som utgått för tiden före den 1 juli 1960, skola bestämmelserna
i 29 § första stycket äldre lydelsen äga tillämpning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
9
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 december 1959.
Närvarande :
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng,
Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementen
fråga om ändring i familjebidragsförordningen och anför därvid följande.
1954 års värnpliktsavlöningsutredning1 har den 30 december 1958 framlagt
förslag till ny familjebidragsförordning.
Över förslaget har efter remiss följande myndigheter och sammanslutningar
yttrat sig, nämligen överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas
hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings-
och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
statskontoret, kammarrätten, överståtliållarämbetet, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens
län, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,
tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,
svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen i Sverige, statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges
förenade studentkårer, folkpartiets ungdomsförbund, högerns ungdomsförbund
och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.
I det följande redogör jag kortfattat för dels gällande familjebidragssystem,
dels utredningens förslag och däröver avgivna yttranden.
Nuvarande familjebidragssystem
Gällande bestämmelser återfinnes i familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen,
båda givna den 29 mars 1946, med däri sedermera
vidtagna ändringar.
Familjebidrag kan utgå på närmare angivna villkor för familjemedlemmar
—- hustru, barn, föräldrar och husföreståndarinna — samt undantagsvis
för annan anhörig. Bidragsformerna är familjepenning, bostads
1
T.f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, numera byråchefen U. S. Rosenblad
samt ledamöterna av riksdagens första kammare, numera talmannen G. V. Sundelin
och E. B. Holmqvist.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960
bidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidrag utgår i princip
efter behovsprövning. När det gäller familjepenningen bestämmes
i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar.
Familjepenningen utgör för närvarande för hustru och frånskild
hustru ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru
eller hustru, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen -— för
annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande
familjemedlem under 16 år, sex kronor för dag, för annan familjemedlem
över 16 år tre kronor 60 öre för dag samt för annan familjemedlem
under 16 år två kronor 40 öre för dag. Bostadsbidrag utgår i första
hand för bestridande av kostnader för bostad, där värnpliktig sammanbor
med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska
kostnaderna. Näringsbidrag kan utgå dels för upprätthållande av näring
eller rörelse, som drives av den värnpliktige, eller för upprätthållande av
näring eller rörelse, som innehaves av den värnpliktiges hustru och i vilken
den värnpliktige är anställd, dels ock för att möjliggöra återupptagande av
näring eller rörelse, som under värnpliktigs militärtjänstgöring måst nedläggas.
Bidragen utgör för närvarande i det förra fallet högst 22 kronor 50
öre för dag och i det senare fallet högst 225 kronor för månad. Näringsbidrag
för upprätthållande av rörelse utesluter familjepenning och bostadsbidrag,
medan näringsbidrag för nedlagd rörelse kan utgå vid sidan av dessa bidrag.
Sjukbidrag och begravningsbidrag är avsedda att täcka de
särskilda behov, som uppkommer med anledning av familjemedlems sjukdom
eller frånfälle. Sjukbidrag utgår högst med belopp svarande mot de
verkliga kostnaderna, medan begravningsbidrag utgör 500 kronor för hustru
och 250 kronor för barn och adoptivbarn. Begravningsbidrag utgår för
hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adoptivbarn
under sexton år, som står under hans vård, medan sjukbidrag kan
utgå även till annan familjemedlem. Familjebidragen är beskattningsbara.
Vid behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag för hustru,
med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för hans barn och adoptivbarn
under 16 år som står under hans vårdnad skall s.k. normerad behovsprövning
tillämpas. Bestämmelserna härom, som är meddelade i
14 § familjebidragskungörelsen, innebär i huvudsak följande. Den värnpliktiges
under militärtjänstgöringen från civil anställning behållna inkomst
skall, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, avdragas
från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst,
som uppgår till eller överstiger 800 kronor för månad, utgör en fjärdedel
av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med
hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 800
kronor för månad är det avdragsfria beloppet 200 kronor för månad. Återstoden
föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt
barns liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidraget.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
Familjebidrag utgår i princip för den värnpliktiges tjänstgöringstid. I
vissa fall kan emellertid bidrag beviljas även för tid efter tjänstgöringens
upphörande — s. k. förlängt familjebidrag. Därest särskilda skäl och föreliggande
behov därtill föranleder, kan t. ex. sålunda familjepenning utgå
för högst tjugo dagar efter tjänstgöringens slut — i fråga om värnpliktig,
som tjänstgjort jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, dock allenast därest
tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tjänstgöringens början kunde
förutsättas. Bostadsbidrag kan i vissa fall och om särskilda skäl föreligger
utgå för högst trettio dagar utöver tjänstgöringstiden.
Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder.
Kommun har att antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd
eller också uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familj ebidragsnämnd.
För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m.
finnes en särskild tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå. I vissa fall
erfordras denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna
beviljas av familjebidragsnämnd. Medgivande erfordras sålunda alltid
t. ex. för att familjebidrag skall få utgå för annan anhörig än i familjebidragsförordningen
angivna familjemedlemmar och för att bostadsbidrag
skall kunna beviljas för mer än en bostad. Vidare erfordras då det gäller
värnpliktig under första tjänstgöring medgivande t. ex. för att bostadsbidrag
skall kunna utgå till värnpliktig, som ej sammanbor med person,
som är familjemedlem enligt förordningen, för att näringsbidrag skall
kunna utgå för upprätthållande av rörelse och för att näringsbidrag skall
kunna utgå för under tjänstgöringen nedlagd rörelse. Den direkta tillsynen
över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, vilka
även, bland annat, har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder
om statsbidrag och förskott, verkställa utbetalningar därav, pröva bes%är
över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa
fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över länsstyrelses
beslut rörande tillämpningen av förordningen må besvär anföras
hos kammarrätten.
Familjebidragen utbetalas av kommunerna, i regel den kommun där den
värnpliktige är bosatt. Kommunernas utgifter för familjebidrag täckes till
största delen av statsbidrag. Staten ersätter sålunda helt familjepenning till
hustru, med vilken den värnpliktige sammanbor, samt till barn och adoptivbarn
under 16 år, som står under hans vårdnad, ävensom begravningsbidrag.
Familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag
ersättes med 80 % . Bostadsbidrag gottgöres med 90 % och näringsbidrag
för upprätthållande av rörelse med 95 %.
Gällande familjebidragsförordning innehåller förutom bestämmelser om
familjebidrag i egentlig mening även föreskrifter om s. k. hemortslön till
värnpliktiga. Hemortslön utbetalas kontant såsom bcfälslön och langtidslön.
Befälslönen avses utgöra en kompensation för det ansvarsfullare och
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960
mera kvalificerade arbete, som följer med högre tjänsteställning, och långtidslönen,
som tillskapades under den senaste beredskapstiden, är närmast
avsedd att utgöra ersättning för den längre tjänstgöring, som ålägges vissa
värnpliktiga. Bestämmelserna om hemortslön skall träda i kraft å tidpunkt,
varom framdeles förordnas. Sådant förordnande har icke meddelats.
Utredningens förslag
Till en början må erinras om att värnpliktsavlöningsutredningen enligt
sina direktiv haft att pröva frågan om familjebidragssystemet under krig,
varvid möjligheterna till samordning mellan familjebidragsformerna och
hjälpåtgärder genom civilförsvarets och den allmänna socialtjänstens försorg
även borde undersökas. Enligt direktiven skulle utredningen vidare
verkställa allmän översyn av de nuvarande familjebidragsbestämmelserna
med hänsyn till deras ändamålsenlighet under fred och beredskapstillstånd.
Bland frågor som utredningen därvid särskilt borde uppmärksamma nämndes
lämpligheten av den normerade behovsprövningen och frågan om förlängt
familjebidrag.
Utredningen framlägger förslag till bestämmelser, vilka enligt utredningen
i princip är avsedda att tillämpas såväl i fred som under beredskapsoch
krigstillstånd. Vissa särbestämmelser för krigs- och beredskapstillstånd
anses dock vara erforderliga. Utredningen anmäler sin avsikt att framdeles
avge förslag härutinnan.
Utredningen förutsätter, att samtliga nu existerande familj ebidragsformer
bibehålies. Likaså förutsätter utredningen, att nuvarande bestämmelser
angående familjebidragsberättigade familjemedlemmar m. in. skall
bibehållas oförändrade.
Familjepenning och bostadsbidrag föreslås skola utgå utan behovsprövning
för den trängre familjekretsen, d. v. s. för den värnpliktiges barn och
adoptivbarn under 16 år som står under hans vårdnad och för hustru med
vilken han sammanlever och som sammanbor med nu nämnt barn. I övrigt
förutsättes familjepenning och bostadsbidrag alltjämt skola utgå efter behovsprövning.
Som motivering för sitt ställningstagande anför utredningen bland annat
följande.
»I tidigare diskussioner angående familjebidragssystemets utformning
har man skilt på å ena sidan en understödsprincip, enligt vilken bidrag utgår
i mån av behov, och å andra sidan en löneprincip, enligt vilken bidragen
betraktas som vederlag för det för staten nödvändiga och betydelsefulla
arbete, som den värnpliktige utför, och därför utgår utan prövning av
behovet. —---Ehuru statsfinansiella skäl talar för att man i fråga om
familjebidrag åt de värnpliktiga tillämpar understödsprincipen, har utredningen
funnit löneprincipen ur psykologisk synpunkt så värdefull, att
den i den utsträckning, som är statsekonomiskt försvarbar, bör på understödsprincipens
bekostnad få en plats i vårt familjebidragssystem. Enligt
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
13
utredningens mening bör detta i princip tillgå så, att staten — liksom den
utan behovsprövning under tjänstgöring tillhandahåller den värnpliktige
mat, kläder, husrum och sjukvård samt därutöver ett kontant bidrag, avsett
att tillgodose rimliga behov av förströelse, personlig hygien in. m. — i de
fall den värnpliktige har familj att försörja, utan att pröva behovet, ger den
värnpliktige ett familjebidrag så tilltaget, att det i ungefär motsvarande
mån täcker familjens levnadsomkostnader under tiden för den värnpliktiges
tjänstgöring. Utredningen har funnit en dylik eftergift åt löneprincipen även
såtillvida ändamålsenlig, att den medger en betydande förenkling av familjebidragssystemet.
Vad nyss sagts om den värnpliktiges familj gäller familjen
i trängre mening — i första hand med den värnpliktige sammanboende
hustru, som icke är självförsörjande, samt barn och adoptivbarn under 16
år. Men även andra den värnpliktiges anhöriga kan för sin försörjning vara
mer eller mindre beroende av den värnpliktige och i dylika fall bör möjlighet
finnas för den värnpliktige att efter behovsprövning erhålla familjebidrag
för att under tjänstgöringstiden kunna fullfölja sina försörjningsåtaganden».
Ett genomförande av utredningens förslag i denna del kan medföra, att
vissa värnpliktiga under militärtjänst kan erhålla sammanlagt högre inkomst
än eljest. Härom anför utredningen.
»Utredningen har övervägt huruvida man i familjebidragsbestämmelserna
borde söka införa regler, som förhindrar en sådan förbättring, måhända
begränsade till att gälla anställningshavare hos staten. En utväg, som utredningen
prövat, innebär att medgiva arbetsgivare, som låter värnpliktig behålla
lön under värnpliktstjänstgöringen, rätt att få till sig utbetalat så stor
del av familjebidraget, som motsvarar den behållna lönen. Utredningen har
emellertid funnit, att regler i förevarande hänseende icke kan åstadkommas
utan att den förenkling utredningen eftersträvat tillspilloges. Enligt utredningens
mening är det påvisade förhållandet en ofrånkomlig följd av löneprincipens
tillämpning och måste, om man överhuvudtaget vill åstadkomma
en mera väsentlig förenkling av systemet, godtagas. För att det föreslagna
systemet invändningsfritt skall kunna accepteras, förutsättes emellertid, att
de förbättringar utredningens förslag medför för de värnpliktiga vinner
beaktande vid kommande löneförhandlingar och att regler därvid tillskapas,
som undanröjer det förhållandet, att värnpliktig under militärtjänst till
följd av familjebidrag kan komma att åtnjuta sammantaget högre inkomst
än eljest. Det må dock erinras om att då det gäller värnpliktiga, som gör sin
första tjänstgöring, det stora flertalet icke lär få behålla något av sin civila
lön. Statens tjänstemän har t. ex. först det år de fyller 23 år möjlighet att
under vissa förutsättningar behålla viss del av lönen (B-avdrag) vid värnpliktstjänstgöring.
Under repetitionsövningar är det vanligare att en del av
den civila lönen bibehålies även om det då endast rör sig om en tjänstgöringsperiod
på omkring en månad. För krigs- och beredskapsförliållanden
kan måhända särskilda föreskrifter bli erforderliga. Utredningen återkommer
till denna fråga under sitt fortsatta arbete».
Några förslag till normer för bebovsprövningen i de fall sådan skall ske
enligt utredningens förslag avges inte. Att märka är att enligt utredningens
förslag familjebidrag till hustru utan bidragsberättigat barn endast kan
utgå efter behovsprövning.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960
I konsekvens med utredningens ståndpunktstagande till behovsprövningen
förutsattes näringsbidrag för upprätthållande av rörelse kunna utgå
jämsides med familjepenning och bostadsbidrag, varvid hänsyn dock skulle
tagas till vad som utgår i familjepenning eller bostadsbidrag.
Nuvarande regler för förlängt familjebidrag föreslås oförändrade. Då
utredningen finner starka skäl tala för att staten i olika avseenden underlättar
för den värnpliktige och hans familj att efter tjänstgöringstidens slut
återgå till levnadsförhållandena före tjänstgöringen, föreslår utredningen
dessutom, att familjepenning alltid skall utgå till och med utgången av den
kalendervecka, under vilken tjänstgöringen upphört, i de fall då tjänstgöringen
varat minst 45 dagar. Som motivering för förslaget anför utredningen
vidare att dess förslag om utryckningsbidrag icke vunnit statsmakternas
bifall (jfr prop. 1958: 110, s. 334).
I fråga om familjepenningens storlek påpekar utredningen, att bidragen
under senare år — utan att från början ha satts i bestämd relation till livsmedelskostnaderna
— förhöjts i ungefärlig proportion till stegringen av
nämnda kostnader. Utredningen för sin del är av den uppfattningen, att
familj epenningen bör vara så tilltagen, att den icke endast täcker skäliga
kostnader för mat och dryck utan också i rimlig omfattning sådana
utgifter som för kläder och skor, för personlig hygien, för lyse, för förenings-
och försäkringsavgifter m.m. Enligt vissa undersökningar utredningen
företagit rörande konsumtionsförhållandena inom olika kategorier
av hushåll i landet har utredningen funnit, att nuvarande familjepenningbelopp
bör uppräknas med 20 procent, för att de skall förslå till en måttlig
konsumtion av sådana varor och tjänster, vartill hänsyn i förevarande
sammanhang skäligen bör tagas. Utredningen räknar i sitt förslag även
med att de nuvarande familjepenningbeloppen uppräknas med 20 procent.
I fråga om bostadsbidraget föreslås bl. a. den ändringen att bidraget
för den som fullgör första tjänstgöring skall vara maximerat till högst nio
kronor för dag. Beträffande näringsbidragens belopp och beträffande sjukbidrag
anses skäl till ändring ej föreligga. Begravningsbidragen slutligen
föreslås höjda till 600 kronor för hustru och 300 kronor för barn och adoptivbarn.
Utredningen förutsätter, att bidragen alltjämt skall vara beskattningsbara.
Några ändringar i nuvarande administration förutsättes icke. Tillsynsmyndighetens
befattning med familjebidragsärenden anses dock böra få en
något annan karaktär än för närvarande. Utredningen föreslår nämligen,
att tillsynsmyndighetens medgivande för utgivande av familjebidrag ej
längre skall behöva inhämtas. Enligt utredningens uppfattning har nämligen
familj ebidragsnämndcrna numera vunnit en sådan erfarenhet och stadga,
att de bör kunna betros med att själva besluta i de fall, där tillstånd av tillsynsmyndigheten
nu erfordras. Utredningen anser, att ett avförande av till
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
15
ståndsinstitutet ur familjebidragssystemet är ägnat att väsentligt förenkla
systemet och att avsevärt förkorta berörda ärendens behandlingstid.
I fråga om familjebidragens bestridande förutsättes staten helt skola
bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familj i
trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande samtliga övriga bidragsformer
anses kommun böra bidraga med 20 % av utgivet belopp.
Beträffande hemortslön intager utredningen den ståndpunkten, att bestämmelserna
icke bör vara intagna i en förordning om familjebidrag. I den
mån regler om förmåner av ifrågavarande slag alltjämt anses behövliga,
bör föreskrifterna enligt utredningens mening närmast ha sin plats i krigsavlöningsreglementet
eller annan för avlöning under beredskap och krig
avsedd författning.
Ett genomförande av utredningens förslag bedömes medföra relativt
betydande kostnadsökningar. Vid oförändrat antal tjänstgöringsdagar och
oförändrad sammansättning av värnpliktskontingenten beräknas sålunda
förslagen om att familjepenning och bostadsbidrag i viss omfattning skall
utgå utan behovsprövning samt om ändrade grunder för familjebidragskostnadernas
bestridande öka medelsbehovet med omkring 5 miljoner kronor.
Härtill kommer kostnaderna för av utredningen föreslagen höjning av
familjepenningens maximibelopp. Dessa kostnader uppskattas av utredningen
under angivna förutsättningar till omkring 5,5 miljoner kronor, övriga
förslag synes enligt utredningen icke vara av sådan beskaffenhet att
de nämnvärt kan påverka kostnadsberäkningarna. Vid ett genomförande av
föreliggande förslag räknar utredningen sålunda med en ökning av statens
utgifter för familjebidrag med omkring 10,5 miljoner kronor per år.
Yttranden
De myndigheter och organisationer som yttrat sig över det framlagda
förslaget har i flertalet fall intagit en kritisk inställning till detta och flera
har ifrågasatt om det utan viss översyn och omarbetning kan läggas till
grund för en ny familjebidragsförordning. I fråga om de olika punkterna
i utredningens förslag har i huvudsak följande anförts.
Överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning anför, att förhållandena
under krig kan väntas bli så olikartade förhållandena i fred, att tillämpningen
av förordningen svårligen kan genomföras under krigsförhållanden.
I stället torde under krig familjehjälpen få bedrivas enligt mera schablonmässiga
normer. Sveriges förenade studentkårer framhåller likaså, att bestämmelserna
för familjehjälp under krig måste vara enklare utformade än
de som avses tillämpas i fredstid. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
ifrågasätter, om den föreslagna förordningen kan ligga till grund
för bestämmelser om familjeförsörjningen under krig. Enligt förbundet
måste under krigstid en myndighet på den bidragsberättigades uppehållsort
utbetala bidragen i stället för som i fredstid familjebidragsnämnden
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
i hemortskommunen. Överhuvud erfordras enligt förbundet en långtgående
samordning mellan olika bidragstyper. Försvarets socialbyrå och försvarets
upplysnings- och personalvårdsnämnd anser sig ej ha möjlighet att bedöma
förslaget i denna del innan förslag till särbestämmelser för beredskap och
krig framlagts.
Beträffande förslaget om slopande av den normerade beliovsprövningen
biträder kammarrätten för sin del grundtanken att värnpliktig med försörjningsplikt
mot hustru och barn utan behovsprövning skall tillerkännas ett
familjebidrag så avpassat att det kan beräknas täcka familjens oundgängliga
levnadskostnader under inkallelsetiden. Tjänstemännens centralorganisation
tillstyrker förslaget i denna del. Ett genomförande härav anses medföra
vidgade möjligheter för arbetsmarknadens parter att nå överenskommelse
om samordning mellan familjebidragen och lönebidragen under militärtjänstgöring.
Folkpartiets ungdomsförbund och riksförbundet landsbygdens
folk tillstyrker likaså förslaget. Sveriges akademikers centralorganisation
önskar en mera radikal omläggning av familjebidragssystemet — enligt den
s. k. inkomstbortfallsprincipen — än den utredningen föreslår. Slopandet
av den normerade behovsprövningen finner organisationen dock vara ett
framsteg. Landskommunernas förbund finner förslaget godtagbart, då det
medför en förenkling av administrationen för kommunerna. Då förslaget ur
andra synpunkter inger betänkligheter, ifrågasätter förbundet dock om det ej
ur rättvisesynpunkt måste anses förkastligt att vissa grupper av värnpliktiga,
d.v.s. sådana som under militärtjänstgöring bibehåller del av lön från civilt
arbete, kan bli överkompenserade om behovsprövningen slopas. Försvarets
socialbyrå anser däremot, att gällande regler i huvudsak är ändamålsenliga
och relativt enkla att tillämpa. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gotlands
län samt överståthållarämbetet anför liknande synpunkter eller ifrågasätter
om förslaget innebär en förenkling. Av samma skäl avstyrker arbetisgivareföreningen
och stadsförbundet. Arbetsgivareföreningen påpekar även,
att lönefrågan under militärtjänstgöring aldrig varit föremål för förhandlingar.
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser, att en förenklad
»standardprincip» för behovsprövning bör kunna utformas. Länsstyrelsen
i Gotlands län anser, att familjebidragens karaktär av understöd
aldrig kan ändras. Sveriges förenade studentkårer anför, att så länge samhället
ej helt kan lämna kompensation för militärtjänstgöring, nuvarande
system för familjebidrag är bättre än det av utredningen föreslagna. Länsstyrelserna
i Stockholms och i Götetborgs och Bohus län samt lantbruksförbundet
anser sig ej kunna tillstyrka förslaget bland annat med hänsyn till
de ökade kostnader det skulle medföra. Försvarets civilförvaltning anser,
att frågan ytterligare bör övervägas i all synnerhet med hänsyn till de ökade
kostnaderna.
Utredningens förslag att familjebidrag efter minst 45 dagars tjänstgöring
skall fortsätta att utgå till och med utgången av den kalendervecka tjänst
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960
17
göringen upphör tillstyrkes eller lämnas utan erinran av socialstyrelsen,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, landsorganisationen och folkpartiets
ungdomsförbund, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets
socialbyrå, kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och stadsförbundet
biträder likaså tanken på en obligatorisk förlängning av familjebidraget
men anser, att bidraget bör utgå för ett bestämt, för alla lika antal dagar.
Tre—sju dagar föreslås. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd
tillstyrker förslaget men anser, att fem dagars förlängning bör vara minimum.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att om särskilda skäl föreligger bör
bidrag kunna utgå intill 60 dagar efter tjänstgöringens upphörande. Sveriges
förenade studentkårer är av den meningen att det föreslagna systemet medför
alltför stor slumpmässighet. Studentkårerna föreslår i stället att om
särskilda skäl föreligger och om tjänstgöringsperioden varat mer än fyra
månader skall bidrag kunna utgå en månad efter tjänstgöringens slut. Socialdemokratiska
ungdomsförbundet föreslår, att familjepenning normalt
skall utgå tjugo dagar efter tjänstgöringens slut, om tjänstgöringsperioden
vid inkallelsen var avsedd att pågå minst tre månader, och att denna anordning
kombineras med generellt utgående utryckningsbidrag. Statskontoret
kan ej tillstyrka förslaget med motivering, att statsmakterna tidigare ej
accepterat utredningens förslag om utryckningsbidrag till värnpliktiga.
Länsstyrelsen i Uppsala län avvisar även förslaget. Arbetsgivareföreningen
anför, att förslaget innebär ett alltför slumpmässigt system och ifrågasätter
om obligatoriskt förlängd familjepenning alls bör ifrågakomma.
1 anslutning till förslaget att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse
skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag anför
försvarets socialbyrå, att det för familjebidragssystemet enligt byråns uppfattning
är likgiltigt om erforderligt bidrag utgår för att hålla rörelse
i gång under militärtjänstgöring eller för att möjliggöra densammas återupptagande
efter sådan tjänstgörings slut. Enligt byrån behövs därför ej
två former av näringsbidrag. Då förslaget kan tänkas medföra överkompensation
för vissa grupper — familjepenning och bostadsbidrag föreslås delvis
utgå utan behovsprövning — anser sig byrån även av den anledningen
ej kunna biträda förslaget. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd
avstyrker likaså. Statskontoret finner ej förslaget innebära en förenkling.
Enligt ämbetsverket är behovet av näringsbidrag avhängigt av frågan om
villkoren för erhållande av värnpliktslån. Arbetsgivareföreningen anser, att,
i den mån rörelseidkare bör få eu förbättrad ställning, detta bör ske genom
ett generösare medgivande av näringsbidrag, överbefälhavaren och försvarets
civilförvaltning delar utredningens uppfattning, att näringsbidrag
skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag och under
hänsynstagande till eventuellt utgående sådana förmåner. Arbetsmarknadsstyrelsen,
tjänstemännens centralorganisation, folkpartiets ungdomsförbund
och hantverks- och småindustriorganisationen ställer sig positiva till förslaget
i denna del eller lämnar det utan erinran.
2—1782 50 Bihang titt riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 33
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960
I fråga om avskaffande av försvarets socialbyrås tillståndsgivande verksamhet
ifrågasätter försvarets socialbyrå om administrativ förenkling eller
tidsvinst kommer att uppnås om medgivandeärendena slopas. Enligt byråns
mening kommer i stället länsstyrelsernas befattning med familjebidragsäiendena
att öka. Möjlighet att göra socialbyrån till besvärsmvndighet
synes även föreligga. Länsstyrelserna i Stockholms och Gotlands län anser,
att nuvarande system bör bestå. För att vinna en mera enhetlig tillämpning
av bestämmelserna är det nämligen önskvärt att vissa mera kvalificerade
ärendesgrupper underställs tillsynsmyndighetens prövning. Stadsförbundet
är inte övertygat om lämpligheten att generellt avföra tillståndsinstitutet
ur familjebidragssystemet. Lantbriiksförbundet avstyrker likaså ett slopande
av kravet på medgivande i vissa ärenden. Länsstyrelsen i Uppsala
län tillstyrker däremot förslaget i denna del. Tillsynsmyndigheten skall
dock utfärda anvisningar för familjebidragsnämndernas verksamhet. Länsstyrelsen
i Malmöhus län lämnar förslaget utan erinran. Överbefälhavaren
och socialdemokratiska ungdomsförbundet, vilka synes biträda förslaget att
regler om medgivandeärendena numera ej erfordras, anser dock, att det
bör prövas om ej tillsynsmyndigheten kan bli besvärsmyndighet. Enligt
ungdomsförbundet skulle härigenom den administrativa verksamheten
ytterligare vinna i effektivitet.
Beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun anser statskontoret,
att nuvarande regler är lämpliga. Någon kostnadsövervältring från
kommun till stat får ej ske. Ämbetsverket biträder dock förslaget om mera
enhetliga fördelningsnormer för de olika bidragen. Försvarets socialbyrå
samt länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län tillstyrker
en förenkling eller lämnar förslaget utan erinran. Landskommunernas
förbund lämnar förslaget utan erinran förutsatt att utredningens förslag
även i övrigt genomföres. Riksförbundet landsbygdens folk föreslår,
att statsbidrag helt skall utgå för familjepenning och bostadsbidrag till
familj i trängre mening. I samtliga Övriga fall och beträffande samtliga
övriga bidragsformer föreslår riksförbundet, att statsbidrag skall utgå med
90 procent av totalkostnaderna.
I fråga om utredningens förslag till höjd familjepenning anser överbefälhavaren,
att höjningen är väl motiverad och att den bör genomföras utan
dröjsmål. Kostnadsökningen måste dock enligt överbefälhavaren bestridas
av medel anvisade utanför de enligt 1958 års försvarsbeslut angivna
kostnadsramarna. Socialstyrelsen finner enligt vissa inom styrelsen gjorda
beräkningar en höjning med 25 procent av bidragsbeloppen nödvändig för
att uppnå den angivna kostnadstäckningen. Landsorganisationen tillstyrker
en höjning av beloppen med hänsyn till att nuvarande belopp synes för
snävt tilltagna för att medge ett någorlunda tillfredsställande bottenskydd.
Socialdemokratiska ungdomsförbundet föreslår på samma grunder en kraftigare
höjning än utredningen föreslagit. Tjänstemännens centralorganisa
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
tion tillstyrker förslaget med hänsyn till standard- och levnadskostnadsutvecklingen.
Försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,
överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus och Norrbottens län samt statstjänstemännens riksförbund
tillstyrker likaså en höjning av beloppen. Försvarets civilförvaltning
avstyrker däremot den föreslagna höjningen med hänsyn dels till att
denna ej är motiverad av några höjda livsmedelspriser, dels till det statsfinansiella
läget. Statskontoret avstyrker likaså. Landskommunernas förbund
finner föreslagen höjning i och för sig rimlig. Då höjning nyligen
genomförts ifrågasätter förbundet dock om ytterligare höjning ej bör anstå
för närvarande. Arbetsgivareföreningen och högerns ungdomsförbund avstyrker
med hänsyn till att utvecklingen sedan senaste höjningen ej motiverar
ytterligare höjning. Länsstyrelsen i Gotlands län avstyrker höjning
under förutsättning att bidragen blir skattefria.
Landskommunernas förbund, riksförbundet landsbygdens folk och hantverks-
och småindustriorganisationen framhåller som sin mening att
näringsbidragen bör uppräknas.
Beträffande frågan om familjebidragen bör vara beskattningsbara anser
stadsförbundet i likhet med utredningen att bidragen även i fortsättningen
bör vara beskattade. Förbundet synes då utgå ifrån att behovsprövningen
delvis försvinner på sätt utredningen föreslagit. Folkpartiets ungdomsförbund
är likaså av åsikten att ett system enligt »löneprincipen» medför skatteplikt.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att bidragen ej bör åtnjuta skattefrihet
med hänsyn till den föreslagna uppräkningen av bidragen. Landsorganisationen
är av den meningen att om behovsprövningen kvarstår
frågan om beskattningen bör omprövas. Högerns ungdomsförbund ifrågasätter
om ej skattefrihet är att föredraga framför en höjning av beloppen.
Försvarets socialbyrå, länsstyrelserna i Gotlands och Norrbottens län samt
statst jänstemännens riksförbund anser att fragan om skattefrihet ytterligare
bör övervägas. Sveriges förenade studentkårer betraktar familjebidragen
som en social förmån som bör vara skattefri. Överbefälhavaren,
försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd och socialdemokratiska
ungdomsförbundet anser likaså att bidragen ej bör beskattas.
I förevarande sammanhang bör jämväl anmälas en av 1958 ars besparingsutredning
(betänkande den 6 aug. 1959) upptagen fråga om förskott
av familjebidragskostnaderna. — Kommun är för närvarande berättigad
att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen. Sådant
förskott utbetalas av länsstyrelserna med anlitande av förevarande anslag
efter ansökan av familjebidragsnämnd. Besparingsutredningen har ansett
det böra prövas om inte kommunerna skulle kunna förskottera de inte
alltför avsevärda belopp det under normala förhållanden rör sig om. Avskaffandet
av förskottssystemet skulle enligt besparingsutredningens upp
-
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960
fattning föra med sig betydande förenklingar i bokförings- och redovisningshänseende.
Av remissmyndigheterna tillstyrker bl. a. försvarets civilförvaltning
besparingsutredningens förslag under det att bl. a. försvarets socialbyrå
inte anser sig böra biträda detsamma.
Departementschefen
Det nuvarande familjebidragssystemet är reglerat i familj ebidragsförordningen
och familjebidragskungörelsen, båda av år 1946, med däri sedermera
vidtagna ändringar. I det föregående har lämnats en redogörelse över
värnpliktsavlöningsutredningens förslag till ny familjebidragsförordning.
Sammanfattningsvis innebär detta förslag i sina huvuddrag följande. Bestämmelserna
avses i princip skola tillämpas såväl i fred som under krigsoch
beredskapstillstånd. Den nuvarande administrationen av familjebidragen
bibehålies oförändrad, dock att sådant medgivande av tillsynsmyndigheten
som nu i vissa fall erfordras för utgivande av familjebidrag icke längre föreskrives.
Nuvarande bestämmelser för erhållande av statsbidrag för vad
kommun utgivit i familjebidrag föreslås ändrade. Staten förutsättes helt
skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familjemedlemmar
i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande
samtliga övriga bidragsformer förutsättes kommun böra bidraga med tjugo
procent av kostnaderna. Den föreslagna förordningen avses bli tillämplig
på samma personalkategorier som den nu gällande. Nuvarande bidragsformer
förutsättes skola bibehållas. Den s. k. normerade behovsprövningen
föreslås slopad. För familjemedlemmar i den trängre kretsen avses familjepenning
och bostadsbidrag sålunda utgå utan behovsprövning. Enligt förslaget
skall vidare, om tjänstgöringen varar minst 45 dagar, familj epenning
obligatoriskt utgå till utgången av den kalendervecka varunder tjänstgöringen
upphört. Familjepenningens belopp förutsättes vidare höjda med tjugo
procent med hänsyn till den allmänna standardhöjningen. Begravningsbidragen,
som skulle utgå utan behovsprövning, föreslås slutligen höjda
till 600 respektive 300 kronor.
Vid remissbehandlingen har flertalet myndigheter och organisationer
intagit en kritisk inställning till förslaget och flera har ifrågasatt om det
utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny förordning.
För egen del anser jag icke att utredningens förslag kan tjäna som
underlag för en allmän revision av familj ebidragssystemet i fred och krig.
Förhållandena i krig torde enligt mitt förmenande fordra ett betydligt förenklat
förfaringssätt och en radikal samordning av olika former av hjälpatgärder.
Frågan bör alltsa övervägas ytterligare. Däremot har jag inte
funnnit något hinder mot att en begränsad revision av familjebidragssystemet
i fred företages och jag anser, att en sådan bör ske med utgångspunkt
i utredningens förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
21
Jag räknar icke med att principiella ändringar vidtages i nuvarande
regler om behovsprövning. Familjepenning och bostadsbidrag till den
trängre kretsen av familjemedlemmar förutsätter jag alltså även i fortsättningen
skola utgå efter s. k. normerad behovsprövning. Jag räknar följaktligen
även med att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse i fortsättningen
— liksom för närvarande — icke skall kunna utgå jämsides
med familjepenning och bostadsbidrag. Jag anser mig dock böra föreslå,
att bestämmelserna i 14 § familjebidragskungörelsen om normerad behovsprövning
ändras i viss utsträckning (jfr sid. 10). Förslaget innebär, att
för den s. k. normerade behovsprövningen beträffande hustrus arbetsinkomst
kommer att gälla följande. Överstiger hustruns arbetsinkomst
1 200 kronor i månaden, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt
belopp, medan hälften av återstoden avdrages från familjepenning enligt
7 § 1 mom. första stycket eller bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom.
första stycket familjebidragsförordningen. Har hustrun lägre inkomst
utgör det avdragsfria beloppet 300 kronor. Hälften av återstoden avdrages
från familjebidraget. Stadgandet i 14 § familj ebidragskungörelsen
har sedan dess införande 1952 varit oförändrat. Beloppen enligt
6 § familjebidragsförordningen utgick då för de olika kategorierna med
4 kronor 60 öre, 2 kronor 70 öre och 1 krona 85 öre. Med hänsyn till de
höjningar av beloppen som därefter företagits och nu föreslås skola företagas
anser jag skäligt att det avdragsfria beloppet höjes.
Jag förutsätter, att gällande regler för förlängt familjebidrag tills vidare
bibehålies oförändrade. Beträffande utredningens förslag att familjepenningen
obligatoriskt skall utgå till och med utgången av den kalendervecka
tjänstgöringen upphört i de fall då tjänstgöringen varat minst 45 dagar,
vill jag erinra om att en av 1954 års befälsutredning ifrågasatt omläggning
av de värnpliktigas in- och utryckningstider -— innebärande att inryckning
sker i början av vecka och utryckning i slutet av vecka — för närvarande
är under beredning inom försvarsdepartementet.
Under senare år har familjepenningens belopp höjts i ungefärlig proportion
till stegringen av livsmedelskostnaderna. Den senaste höjningen
vidtogs från och med den 1 september 1958. Efter den tidpunkten har livsmedelspriserna
stigit endast obetydligt. Med hänsyn härtill och till att utvecklingen
i vad gäller livsmedelspriserna ter sig osäker räknar jag för
närvarande icke med att familjepenningens belopp höjes på grund av levnadskostnadsutvecklingen.
Däremot biträder jag den av värnpliktsavlöningsutredningen
framförda tanken att familjepenningen bör uppräknas med utgångspunkt
från den allmänna standardförbättringen i landet. Med hänsyn
till avvägningen mellan andra utgiftsändamål inom fjärde huvudtiteln anser
jag mig emellertid inte böra räkna med en större höjning av familjepenningens
belopp än med cirka tio procent. Maximibeloppen för de olika
kategorierna av familjemedlemmar, vilka nu uppgå till sex kronor, tre kro
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960
nor 60 öre och två kronor 40 öre för dag, föreslås skola höjas till sex kronor
60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre för dag.
Jag föreslår vidare höjning av begravningsbidragen från 500 respektive
250 kronor till 600 respektive 300 kronor. Begravningsbidrag kan nu utgå
endast till värnpliktig, som åtnjuter familjepenning för familjen i trängre
mening eller som åtnjuter näringsbidrag. Jag anser det skäligt att begravningsbidrag
skall kunna utgå för samma kategori familjemedlemmar
även till annan värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag.
Ett dödsfall inom familjen kan ställa t. ex. en värnpliktig, vars hustru haft
sådan arbetsinkomst att familjebidrag ej kunnat utgå, inför plötsligt behov
av bidrag till de med begravningen förenade utgifterna.
Jag föreslår icke några ändringar i sättet för familjebidragens administrerande.
Därest försvarets socialbyrå i enlighet med vad jag avser att
föreslå (statsverkspropositionen, bilaga 6) indrages och byråns arbetsuppgifter
i huvudsak överföres till försvarets civilförvaltning, bör civilförvaltningen
bli tillsynsmyndighet. Med hänsyn till vad vissa remissmyndigheter
ifrågasatt om att förenklat förfarande skulle ernås, om tillsynsmyndighetens
medgivande i vissa fall för utgivande av familjebidrag ej längre skall
erfordras, vill jag förklara att jag inte räknar med några principiella ändringar
i tillsynsmyndighetens befattning med familjebidragsärendena.
Enligt min mening bör dock tillsynsmyndigheten få befogenhet att medgiva,
att familjebidragsnämnd må besluta i s. k. medgivandeärenden utan
att höra tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall.
Jag föreslår vidare, alt reglerna om familjebidragsnämnd i förevarande
sammanhang anpassas till den nya kommunallagstiftningen. Vissa mindre
ändringar av formell nati r föreslås även. Jag hänvisar i dessa avseenden
till specialmotiveringen.
För närvarande bestrider staten helt kostnaderna för familjepenning
till den trängre kretsen familjemedlemmar och för begravningsbidrag, med
80 procent kostnaderna för familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd
rörelse och sjukbidrag, med 90 procent för bostadsbidrag och med 95
procent för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse. Totalt sett ersätter
staten för närvarande omkring 95 procent av alla kostnader för familjebidrag.
I likhet med utredningen anser jag att reglerna för familjebidragens
bestridande bör förenklas. Någon procentuell genomsnittlig ökning för
staten i fråga om de delvis bidragsberättigade kostnaderna — vilket utredningens
förslag torde innebära — bör emellertid enligt min mening inte
äga rum i detta sammanhang. För egen del föreslår jag därför att staten
liksom nu helt skall bestrida kostnaderna för familjepenning till familj i
trängre mening och för begravningsbidrag men att för kostnaderna i övrigt
statsbidrag skall utgå med 88 procent. Enligt mina beräkningar torde detta
innebära att statens kostnader relativt sett blir oförändrade liksom den
totala kommunandelen. För budgetåret 1958/59 utgick statsbidrag för ifrå
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960
gavarande kostnader med 88,21 procent. För de enskilda kommunerna kan
det däremot bli smärre kostnadsförskjutningar beroende på befolkningsstruktur
m.m.
Jag ansluter mig till utredningens principiella uppfattning att bestämmelserna
om hemortslön ej bör vara intagna i familjebidragsförordningen.
Utan ytterligare överväganden anser jag emellertid att någon ändring för
närvarande icke bör vidtagas härutinnan.
Jag anser mig icke böra biträda besparingsutredningens förslag att kommuns
rätt att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen
skall avskaffas. De besvär som orsakas för de administrativa myndigheterna
kan icke anses särskilt betydande.
I gällande familj ebidragsförfattningar finnes icke något stadgande
rörande ersättning för sådan oriktig utbetalning av familjebidrag, som
föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet m.m. Hittills på
området meddelade föreskrifter har grundats på särskilt beslut av Kungl.
Maj:t efter riksdagens hörande (jfr prop. 1947: 309). Det synes mig ändamålsenligt
att en föreskrift härom intages i familjebidragsförordningen.
Rörande utformningen får jag hänvisa till specialmotiveringen.
Det föreslås att ändringarna i förordningen skall gälla från och med
den 1 juli 1960.
Kostnadsökningen med anledning av de föreslagna ändringarna beräknas
för budgetåret 1960/61 uppgå till drygt 2 000 000 kronor.
Speeialmotivering
I enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i det föregående, har inom
försvarsdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen.
Rörande de särskilda stadgandena torde utöver
vad tidigare anförts böra nämnas följande.
19 §.
Som tidigare nämnts föreslås att begravningsbidrag icke, såsom nu äi
fallet, endast skall kunna utgå till värnpliktig, som uppbär familjepenning
för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag, utan skall kunna utgå
jämväl till annan värnpliktig, som kan anses i behov av sådant bidrag.
Prövningen härav har lagts hos vederbörande familjebidragsnämnd. Några
generella regler för beliovsprövningen har icke uppställts utan bidrag far
utgå i sådana fall, där familjebidragsnämnden finner att begravningsbidrag
skäligen bör utgå. Begravningsbidrag utgick för budgetåret 1958/59
med sammanlagt 1 750 kronor. Begravningsbidrag ersättes för närvarande
av statsmedel med 100 procent. I de fall då begravningsbidrag skulle utgå
till värnpliktig, som icke uppbär familjepenning eller åtnjuter näringsbidrag,
borde rätteligen vederbörande kommun bidraga med någon del av
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
utgivet bidrag. Med hänsyn till att statsverkets kostnader för ifrågavarande
slag av bidrag blir förhållandevis obetydliga och till att enhetliga bestämmelser
bör gälla rörande alla begravningsbidrag, torde statsbidrag med 100
procent böra utgå även för dessa begravningsbidrag.
21 §.
Den föreslagna ändringen i 3 mom. är huvudsakligen av formell natur.
Förordningen den lo juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor
har upphört att gälla från och med den 1 september 1957, då förordningen
den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor trädde i
kraft.
23—26 §§.
I värnpliktsavlöningsutredningens förslag till familj ebidragsförordning
var nuvarande bestämmelser i 23—26 §§ om familjebidragsnämnds organisation
och arbetsformer oförändrade intagna i 14_17 §§.
I remissyttranden erinrade svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas
förbund, att utredningen upptagit nuvarande bestämmelser
om familjebidragsnämnds organisation och arbetsformer och icke anpassat
dessa till bestämmelserna i kommunallagen.
Jag ansluter mig till stadsförbundets och landskommunernas förbunds
uppfattning att bestämmelserna om familjebidragsnämnd bör anpassas till
bestämmelserna i kommunallagen. Den rekommendation, som uttalades
såväl i propositionen nr 210/1953 med förslag till ny kommunallag som
av riksdagen vid behandlingen av samma proposition, innebärande att de
organisatoriska bestämmelserna i speciallagstiftningen icke onödigtvis
skulle avvika från kommunallagens motsvarande bestämmelser, bör iakttagas.
De i 24—26 §§ i propositionen upptagna stadgandena om familj ebidragsnämnd
har utformats i enlighet med vad som föreslagits rörande civilförsvarsnämnd
i propositionen nr 5/1960 med förslag till ny civilförsvarslag.
Bestämmelserna i 24 § om särskild familj ebidragsnämnd innebär några
ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser. För närvarande gäller
att särskild familj ebidragsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter.
I socialhjälpslagen, nykterhetsvårdslagen, kommunalförbundslagen och
hälsovårdsstadgan — liksom i förslaget till civilförsvarslag — finnes bestämmelser
om att ledamöter i respektive styrelser eller nämnder skall vara
minst fem; i skolstyrelselagen stadgas minst sju ledamöter. För att ernå
såvitt möjligt enhetliga bestämmelser och då en nämnd om tre ledamöter
synes väl liten i de nuvarande storkommunerna föreslås, att särskild familjebidragsnämnd
skall bestå av minst fem ledamöter. En följd härav är att
särskilda beslutförhetsregler kan undvaras i familjebidragsförordningen.
Nuvarande stadgande i 24 § 1 mom. att vid val av ledamöter eller supple -
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
25
anter i särskild familjebidragsnämnd skall tillses att erfarenhet på den
sociala behovsprövningens område blir företrädd inom nämnden torde få
utgå. Man kan nämligen icke räkna med att en sådan regel generellt sett
går att tillämpa vid proportionellt val. Krav på sådan erfarenhet uppställes
för närvarande icke i fråga om ledamot i annan nämnd, som fungerar som
familj ebidragsnämnd. Man torde dock kunna förutsätta att i varje särskild
familjebidragsnämnd kommer att inväljas åtminstone någon person med
erfarenhet från socialvårdande verksamhet.
I nuvarande 24 § 1 mom. hänvisas till en bestämmelse i 26 § av innehåll
att endera av ordföranden eller vice ordföranden i särskild familjebidragsnämnd
skall vara icke krigstjänstgöringsskyldig person. Då det
icke kan räknas med att ifrågavarande bestämmelse alltid kan upprätthållas
föreslås att stadgandet får utgå. Det får även räknas med att bestämmelserna
om familjebidragsnämnd främst få avseende vid fredsförhållanden.
Påpekas må att beträffande annan nämnd, som fungerar som familjebidragsnämnd,
icke finnes något sådant stadgande.
Ändringen i 23 § av begreppet kommunal myndighet till kommunalt
organ är endast av formell natur.
29 §.
Första stycket föranleder icke några kommentarer utöver vad som redovisats
i den allmänna motiveringen.
Till paragrafen har gjorts ett tillägg angående rätt för kommun att av
statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag på
grund av felaktigt förfarande av militär myndighet. Felaktiga uppgifter
kan t. ex. ha lämnats rörande in- och utryckningsdagar. Vid hemförlovning,
rymning m. m. kan ha underlåtits att omedelbart göra anmälan till familjebidragsnämnden.
I proposition nr 40 till 1944 års riksdag upptogs fråga om
bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade familjebidrag. Med stöd
av riksdagens skrivelse nr 346 utfärdade Kungl. Maj :t i brev den 22 juni
1944 bestämmelser rörande ersättning för vissa oriktigt utbetalade familjebidrag
m. in., vilka bestämmelser gällde för tiden den 1 juli 1944—den 30
september 1945. I proposition nr 309 till 1947 års riksdag (anslag till avveckling
av beredskapen m. m.) upptogs bland annat fråga om statsbidrag
för vissa felaktigt utbetalade familjebidrag. Sedan riksdagen i skrivelse
nr 399 bland annat anmält att den godkänt av föredragande departementschefen
angiven ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt
utbetalade familjebidrag m. m., utfärdade Kungl. Maj :t bestämmelser
därom i brev den 30 juni 1947, vilka förklarades gälla för tiden efter den
30 september 1945 och tills vidare. Ifrågavarande bestämmelser är fortfarande
i tillämpning.
Det synes lämpligt att stadgande om ersättning av statsmedel för oriktigt
utbetalade familjebidrag intages i familjebidragsförordningen i anslut
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960
ning till bestämmelserna om statsbidrag. Bestämmelsen har utformats så
att i familjebidragsförordningen angives de allmänna förutsättningar, som
skall föreligga, för att kommun på villkor som Kungl. Maj :t äger fastställa
skall av statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag.
De villkor som Kungl. Maj :t skulle fastställa avser, dels att kommun skall
visa sig ha vidtagit åtgärd för att av den värnpliktige återfå det för mycket
utgivna beloppet, dels att kommunen överlåtit sin rätt mot den eller de återbetalningsskyldiga
till kronan samt förbundit sig att lämna erforderligt
biträde vid utkrävande av kronans fordringsrätt.
35 §.
I remissyttrande har kammarrätten förklarat att nuvarande stadgande
i 35 § första stycket vid kammarrättens handläggning av besvärsmål visat
sig kunna medföra viss tvekan om besvärsrättens omfattning. Kammarrätten
framlade förslag om följande ändrade lydelse av stadgandet: Talan
mot beslut i ärende, som avses i denna förordning, må fullföljas av värnpliktig,
vars rätt beslutet rörer, samt i fråga om familjebidrag av den för
vilken familjebidrag kan utgå. För barn må jämväl barnavårdsman fullfölja
talan.
Jag finner — med utgångspunkt från att envar, vars rätt beröres av ett
beslut, skall vara behörig att fullfölja talan mot beslutet — den av kammarrätten
föreslagna lydelsen lämpligare än den nuvarande.
Bestämmelsen i förslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse
med kammarrättens förslag.
Det föreslagna stadgandet innebär i förhållande till nuvarande bestämmelse
en utvidgning av besvär srätten på så sätt att den, för vilken familjebidrag
enligt familjebidragsförordningens bestämmelser kan utgå, alltid är
behörig att fullfölja talan i familjebidragsärende. Enligt nuvarande stadgande
är familjemedlem behörig att fullfölja talan endast om han av den
värnpliktige angivits som betalningsmottagare.
Rätt att fullfölja talan mot beslut om familjebidrag beträffande barn
tillkommer förmyndaren. Därutöver bör barnavårdsman äga rätt att fullfölja
talan mot sådant beslut.
39 §.
Bestämmelserna i andra stycket föreslås ändrade i överensstämmelse
med den ändrade utformningen av 35 §.
Som tidigare angivits anser jag att det icke bör göras annan ändring i
bestämmelserna rörande de s. k. medgivandeärendena än att tillsynsmyndigheten
skall äga meddela familj ebidragsnämnd befrielse från skyldighet
att inhämta medgivande från tillsynsmyndigheten. Sådan befrielse avses
kunna givas generellt rörande alla slag av medgivandeärenden eller också
beträffande vissa slag av sådana ärenden. Avsikten är att familjebidragsnämnder,
som enligt tillsynsmyndighetens erfarenhet handlägger med
-
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960
givandeärenden på sådant sätt att inhämtande av tillsynsmyndighetens
medgivande kan anses vara endast en onödig formalitet, skall kunna medgivas
befrielse från angivna skyldighet. Ett dylikt medgivande kan givetvis
återkallas om förhållandena ger anledning därtill.
Övergångsbestämmelser m. m.
De nya bestämmelserna föreslås som tidigare angivits skola träda i kraft
den 1 juli 1960.
Bestämmelserna om särskild familjebidragsnämnd påkallar övergångsbestämmelser,
varigenom familjebidragsnämndernas tjänstgöringstid bringas
att löpa parallellt med andra kommunala nämnders. Sådana nämnder
skall, bortsett från Stockholm, utses år 1963, varför de nya reglerna
för familj ebidragsnämnderna bör komma i allmän tillämpning först
under detta år. För Stockholms del bör de dock gälla redan vid det val,
som förrättas under hösten 1960 och som avser den familjebidragsnämnd,
vilken skall tjänstgöra från och med år 1961. Någon särregel i fråga om
ikraftträdande av de nya bestämmelserna är för Stockholms del med hänsyn
härtill ej erforderlig i vidare mån än att det bör föreskrivas att tjänstgöringstiden
för nu utsedd nämnd löper ut först med utgången av år 1960.
Ikraftträdandet av de nya bestämmelserna den 1 juli 1960 medför sålunda
icke i något fall, att nya nämnder måste utses omedelbart. I den mån nya
val till familj ebidragsnämnder skall ske under tiden till dess de nya reglerna
skall tillämpas får mandattiden göras kortare än fyra år.
I fråga om kommuns rätt till gottgörelse för familjebidrag, som utgått
för tid före den 1 juli 1960, skall de nuvarande bestämmelserna i 29 §
första stycket gälla även efter angivna tidpunkt.
I övrigt synes de föreslagna ändringarna icke påkalla några övergångsbestämmelser.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i
familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101), som föranledes av
mina här ovan framlagda förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att antaga upprättat förslag till förordning om ändring i
familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99).
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Lindwall